Förfarande : 2016/2098(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0161/2017

Ingivna texter :

A8-0161/2017

Debatter :

PV 27/04/2017 - 3
CRE 27/04/2017 - 3

Omröstningar :

PV 27/04/2017 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0138

BETÄNKANDE     
PDF 424kWORD 72k
5.4.2017
PE 587.516v02-00 A8-0161/2017

om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015

(2016/2098(INI))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Nedzhmi Ali

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015

(2016/2098(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse för 2015,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens resultatrapport och statistiska rapport för 2015,

–  med beaktande av 2015 års hållbarhetsrapport, 2015 års rapport om bedömningen av de tre pelarna med avseende på EIB:s verksamhet i EU och 2015 års rapport om EIB:s resultat utanför EU,

–  med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2015,

–  med beaktande av EIB-gruppens årsrapport om bedrägeribekämpning under 2015,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s öppenhetspolicy 2015 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2015,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2015 om EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer),

–  med beaktande av EIB-gruppens operativa planer för 2014–2016, 2015–2017, 2016–2018 och EIF:s verksamhetsplan för 2014–2016,

–  med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och dess protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av protokoll nr 1 till EUF-fördraget om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 11 mars 2014 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012(1), av den 30 april 2015 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013(2), av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2014(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om EIB:s externa mandat 2007–2013(4) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 670/2012 av den 11 juli 2012 om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet(6) (som avser pilotfasen av projektobligationsinitiativet inom Europa 2020-strategin),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2015 Samfällt arbeta för jobb och tillväxt: de nationella utvecklingsbankernas roll som stöd för investeringsplanen för Europa (COM(2015)0361),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen, Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597), (SWD(2016)0297) och (SWD(2016)0298),

–  med beaktande av EIB:s rapport Evaluation of the functioning of the European Fund for Strategic Investments (Efsi) från september 2016,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2016 över förslaget till förordning om förlängning och utvidgning av Efsi,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013,

–  med beaktande av Ernst & Youngs ad hoc-granskning av den 8 november 2016 av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

–  med beaktande av skrivelsen av den 22 juli 2016 från Europeiska ombudsmannen till Europeiska investeringsbankens ordförande,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0161/2017), och av följande skäl:

A.  EIB ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom särskilt utformade investeringsinstrument såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

B.  EIB, som är världens största offentliga långivare, är verksamt på de internationella kapitalmarknaderna och erbjuder sina kunder konkurrenskraftiga och gynnsamma villkor till stöd för EU:s politik och projekt.

C.  Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör spela en nyckelroll för att komplettera EIB:s insatser som EU:s specialinstrument för riskkapital och garantier, främst som stöd för små och medelstora företag och europeisk integration och ekonomisk, social och regional sammanhållning.

D.  Europaparlamentet utarbetar tre olika betänkanden om EIB:s verksamhet: ett betänkande om EIB:s finansiella verksamhet (från utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet), ett betänkande om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet (från budgetkontrollutskottet) och ett betänkande om genomförandet av Efsi (från utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet).

Ε.  Skyddsåtgärder mot bedrägerier, bland annat skattebedrägerier och penningtvätt, och mot riskerna för terrorismfinansiering finns i EIB:s avtalsbestämmelser, som är inkluderade i de kontrakt som undertecknas mellan EIB-gruppen och dess motparter. EIB ska kräva att dess motparter iakttar all tillämplig lagstiftning. Ytterligare avtalsbestämmelser om särskilda transparens- och integritetsfrågor bör läggas till av EIB på grundval av resultatet av due diligence-granskningar.

F.  EIB fungerar som Europa 2020-strategins och flaggskeppsinitiativens genomförandeorgan genom att säkerställa utnyttjandet av offentliga investeringar som en ersättning för eller korrigering av brister på finansmarknaden och genom att stimulera nya drivkrafter i EU för skapandet av tillväxt och sysselsättning.

G.  Katalysatoreffekten av EIB:s insamling av medel är en central aspekt för att definiera ett europeiskt mervärde och säkerställa att Europa förblir en ledande global aktör med alla de attribut som kännetecknar en ekonomi i världsklass med avseende på konkurrenskraft, innovation, infrastruktur och attraktivitet.

H.  EIB:s investeringar utgör ett grönt stimulanspaket som ska göra EU mycket bättre rustat att fortsätta vara en ”möjligheternas plats” och bemöta de utmaningar som uppkommer i den globaliserade ekonomiska konkurrensen.

I.  Investeringsplanen för Europa är en del av en bredare strategi som syftar till att vända den negativa tendens som kan iakttas i offentliga och privata investeringar genom att utnyttja ny och privat finansiell likviditet som ska tillföras realekonomin i syfte att främja långsiktiga strategiska och hållbara investeringar i hela unionen.

J.  Det finns för närvarande ett allt större antal finansieringsinstrument som utformats och främjas av EIB, från offentlig-privata partnerskap till värdepapperisering. Sådana instrument kan riskera att ge upphov till en socialisering av förluster och en privatisering av vinster.

K.  EIB:s finansiering av insatser utanför EU stödjer i första hand målen för EU:s yttre politik, samtidigt som unionens synlighet och värden stärks och bidrar till att upprätthålla stabiliteten i tredjeländer.

L.  Kontinuerlig uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av bästa praxis med avseende på EIB:s resultatpolitik och resultatstyrning och i fråga om transparens och god styrning.

M.  EIB bör behålla kreditbetyget AAA som är en grundläggande tillgång i dess affärsmodell och en högkvalitativ, solid tillgångsportfölj med sunda investeringsprojekt vid genomförandet av Efsi.

N.  EIB har ännu inte vidtagit alla nödvändiga åtgärder till följd av parlamentets rekommendationer och uppmaningar i dess resolutioner om EIB:s årsrapporter från tidigare år.

Stärka hållbarheten i EIB:s investeringspolitik

1.  Europaparlamentet noterar att EIB 2015 undertecknade transaktioner till ett belopp av 77,5 miljarder EUR (jämfört med 77 miljarder EUR 2014), varav 69,7 miljarder EUR gick till EU-medlemsstater och 7,8 miljarder EUR till länder utanför unionen).

2.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s årsrapporter för 2015 och de resultat som presenteras i dessa samt de ansträngningar som gjorts för att förbättra presentationen av och rapporteringen om EIB:s bidrag (eller additionalitet) och resultat.

3.  Europaparlamentet påminner om parlamentets begäran om en mer heltäckande och enhetlig årsrapport för att möjliggöra en bättre kvalitativ överblick och utvärdering av EIB:s totala verksamhet och utlåningsprioriteringar. Parlamentet insisterar på att EIB ytterligare bör förfina och tillhandahålla information om de konkreta och uppnådda ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna samt mervärdet av EIB:s verksamhet i medlemsstaterna och utanför EU.

4.  Europaparlamentet betonar att all EIB-finansierad verksamhet måste vara en del av och ständigt förenlig med EU:s allmänna strategi och politiskt prioriterade områden såsom de definieras i Europa 2020-strategin, tillväxt- och sysselsättningsfaciliteten och tillväxt- och sysselsättningspakten, samtidigt som de ekonomiska, sociala, finansiella och miljömässiga effektivitetskriterierna tillämpas på projekturvalet för att säkerställa ett konsekvent genomförande av EU-politiken.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att lägga fram konkreta och tydliga resultat om hur EIB:s externa investeringar har bidragit till uppnåendet av EU:s prioriteringar och utvecklingen av kapacitetsuppbyggnad i regionerna.

6.  Europaparlamentet uppmanar bestämt EIB att fortsätta sina insatser för att komma till rätta med brister avseende investeringar, marknader och sektorer och att investera i projekt och insatser som ger ett verkligt mervärde för att uppnå en större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU, ett förbättrat investeringsklimat, högre sysselsättning och en återgång till en hållbar tillväxt i hela EU.

7.  Europaparlamentet påminner om att främjande av ekonomisk återhämtning, en hållbar tillväxt och starkare sammanhållning är ett övergripande mål och att EIB bör bli bättre på att förutse strukturella förändringar, särskilt de som avser Europas återindustrialisering och den kunskapsbaserade och digitala ekonomin, för att skapa nya ekonomiska möjligheter, innovationer, utveckling av en cirkulär ekonomi och en bättre användning av förnybara energikällor i linje med miljö-, klimat- och energipolitikens mål. Parlamentet betonar att processen för återindustrialisering ska genomföras samtidigt som hänsyn tas till behovet av att å ena sidan skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och å andra sidan de olika förhållanden som kännetecknar den europeiska ekonomin, men i vilket fall som helst med vederbörlig hänsyn till miljön och arbetstagarnas och allmänhetens hälsa.

8.  Europaparlamentet anser att EIB systematiskt bör uppmärksamma de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna på medellång och lång sikt vid fastställandet av investeringsåtgärder och finansieringsbeslut, särskilt med avseende på gränsöverskridande aspekter. Parlamentet anser att EIB måste investera i både stor- och småskaliga hållbara projekt av systemisk betydelse på lång sikt som skapar mervärde på regional nivå och EU-nivå.

9.  Europaparlamentet betonar att de finansierade projektens sundhet inte endast bör bedömas med avseende på ekonomisk relevans utan även med ett lika starkt fokus på miljömässig och social hållbarhet samt på den politiska, gränsöverskridande och regionala betydelsen av sådana projekt. Parlamentet påminner om att prioriteringen inom EIB:s utlåningsverksamhet av projekt med tydliga och hållbara resultat och med effekter för tillväxten och sysselsättningen måste förbli den centrala vägledande principen.

10.  Europaparlamentet konstaterar att EIB är en central aktör som behövs för att gjuta nytt liv i EU:s ekonomi, främja sysselsättningen, öka tillväxten i medlemsstaterna och maximera tillgängliga finansiella resursers ändamålsenlighet och ge valuta för pengarna när det gäller tillgängliga ekonomiska resurser genom användning av revolverande instrument, dvs. genom att skapa en multiplikatoreffekt av garantifonder och hävstångseffekter.

11.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa en motståndskraftig, hållbar och stabil finansieringsstrategi för EU för att påskynda den ekonomiska återhämtningen, främja sysselsättningen och hjälpa vissa ekonomiska sektorer och mindre utvecklade geografiska regioner att komma ikapp. Parlamentet påminner om behovet av att fokusera på produktiva investeringar som gör en skillnad, särskilt på lång sikt, och att stärka den primära sektorn, forskning, infrastruktur och sysselsättning. Parlamentet anser att projekt bör väljas ut på grundval av sina egna meriter, deras potential att skapa mervärde för EU som helhet och faktisk additionalitet, eventuellt med en högre riskprofil.

12.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang att mer information bör offentliggöras om exakt vilken sorts projekt som finansieras direkt och indirekt genom EIB:s utlåningsverksamhet och särskilt vilket mervärde de ger och vilken ekonomisk inverkan de förväntas ha på varje medlemsstat.

13.  Europaparlamentet upprepar parlamentets oro med avseende på fastställandet av en balanserad strategi med en dynamisk, rättvis och transparent geografisk fördelning av projekt och investeringar mellan medlemsstaterna, samtidigt som man beaktar den särskilda tonvikten på de mindre utvecklade länderna och regionerna. Parlamentet konstaterar att 73 % av EIB:s totala utlåning för 2015 (51 miljarder EUR) är koncentrerad till sex medlemsstater, vilket visar att inte alla medlemsstater eller regioner har möjlighet att i samma utsträckning dra nytta av investeringsmöjligheter.

14.  Europaparlamentet stöder EIB:s initiativ för att tillhandahålla gemensam teknisk hjälp på plats till förvaltande myndigheter och finansiella intermediärer, bland annat i form av riktad fi-compass-utbildning.

15.  Europaparlamentet uppmanar EIB att intensifiera sin kommunikationspolicy gentemot potentiella intressenter och privata investerare angående tillgängliga finansieringskällor och -instrument och i förhållande till medborgarna om de resultat som uppnåtts.

16.  Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att öka spridningen av sina finansieringsmöjligheter samt sitt stöd och sin rådgivning för att öka finansieringen av projekt hos lokala och regionala myndigheter och små och medelstora företag, och att förenkla tillgången till EIB-finansiering samt kombinera bidrag med lån och finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utarbetandet av utbildningsprogram för möjliga stödmottagare genom att ge förvaltande myndigheter en mer konkret roll när det gäller att tillhandahålla information, vägledning och råd till slutliga stödmottagare.

17.  Europaparlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att EIB bibehåller kreditbetyget AAA för att kunna behålla sin tillgång till internationella kapitalmarknader enligt de bästa lånevillkoren och föra vidare fördelarna i sin investeringsstrategi och sina utlåningsvillkor. Parlamentet uppmanar EIB att utveckla sin riskkultur för att förbättra sin effektivitet och komplementariteten och synergierna mellan insatserna och olika EU-åtgärder.

18.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de generellt högre kostnaderna och avgifterna för EIB/EIF-förvaltade fonder som genomför finansieringsinstrument med delad förvaltning, vilket framgår av resultaten i revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Genomförandet av EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013, och uppmanar revisionsrätten att genomföra en liknande revision för den innevarande perioden.

Övervakning av EIB:s inverkan på genomförandet av centrala offentligpolitiska områden

19.  Europaparlamentet noterar rapporten om resultaten och effekterna av EIB:s verksamhet i EU under 2015 som bygger på trepelarmetoden med avseende på att bedöma förväntat resultat, övervaka aktuellt resultat och mäta effekterna av de fyra viktigaste offentliga politiska målen, nämligen innovation och kompetens (22,7 % av EIB:s undertecknanden 2015 till ett belopp av 15,8 miljarder EUR), finansiering av små och medelstora företag och midcapföretag (28,5 % av EIB:s undertecknanden eller 19,8 miljarder EUR), infrastruktur (24,5 % eller 17,1 miljarder EUR) och miljö (24,3 % eller 16,9 miljarder EUR). Parlamentet noterar att ett urval av utfall och resultat för de nya transaktioner som undertecknats har tagits med för att visa förväntade resultat, men att det varken finns någon information i rapporten om övervakat aktuellt resultat eller om vilka effekter som har uppnåtts.

20.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon information i årsrapporten för 2015 om EIB:s verksamhet i EU om de förväntade och uppnådda resultaten av EIB:s verksamhet med avseende på dess två genomgående politiska mål, nämligen klimatåtgärder och sammanhållning. Parlamentet är bekymrat över att EIB under 2015 inte nådde upp till den planerade nivån på 30 % för investeringar för sammanhållning (25,2 % uppnåddes inom EU) och att det planerade genomförandet för 2016 (27 %) också är under målet på 30 %. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att återinföra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen som ett primärt offentligt politiskt mål och att börja att uttryckligen rapportera om dess genomförande.

21.  Europaparlamentet beklagar också att uppdateringen av trepelarmetoden för att anpassa den till kraven i Efsi-förordningen varken har lett till någon harmonisering av EIB:s rapportering om transaktioner inom EU med rapporteringen av transaktioner utanför EU eller till införandet av analytisk och omfattande information om konkreta resultat som uppnåtts inom EU. Parlamentet begär att mer information redovisas på projektnivå genom att ge allmänheten tillgång till projektutvärderingen och utvärderingsformulären för bedömningssystemet med tre pelare och ramen för resultatmätning.

22.  Europaparlamentet framhåller att en ambitiös investeringsstrategi måste åtföljas av tydliga övervaknings- och rapporteringsinstrument som garanterar resultatstyrningen.

23.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta lägga vikt vid resultatkontroll med hjälp av resultatutvärderingar och dokumenterade effekter. Parlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta definiera sina övervakningsindikatorer, särskilt additionalitetsindikatorer, för att kunna bedöma effekterna så snart som möjligt i projektutvecklingsfasen, och förse styrelsen med tillräcklig information om de förväntade effekterna, särskilt när det gäller projektets bidrag till EU-politiken.

24.  Europaparlamentet erkänner att det är komplicerat att övervaka en växande portfölj och olika projektplaner och att detta även gäller den efterföljande övergripande förvaltningen av indikatorerna. Parlamentet uppmuntrar EIB att öka ansträngningarna att säkerställa en ändamålsenlig övervakning.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att bli mer proaktivt gentemot medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnads- och rådgivningstjänster direkt till stödmottagarna för förberedelsen av storskaliga investeringsprojekt genom bättre samarbete med relevanta nationella eller decentraliserade myndigheter eller nationella investeringsbanker.

Finansieringssystem för små och medelstora företag

26.  Europaparlamentet påminner om att EIB har ett globalt ansvar för att säkerställa EU:s attraktivitet på den internationella arenan genom att främja ett gynnsamt investeringsklimat för företag.

27.  Europaparlamentet erkänner den centrala roll som små och medelstora företag och midcapföretag spelar för att främja sysselsättning och tillväxt i EU:s och de enskilda medlemsstaternas ekonomi. Parlamentet stöder EIB:s ansträngningar att öka sitt stöd till alla former av små och medelstora företag (startkapital, nystartade företag, mikroföretag och mellanstora företag samt företagskluster), med fokus på nya företagsmodeller med hög potential att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga. EIB uppmanas i detta sammanhang att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa ett fullständigt genomförande av initiativet för små och medelstora företag.

28.  Europaparlamentet noterar att EIB:s stöd till små och medelstora företag utgjorde ungefär 36,6 % av dess finansiering 2015 och genom en hävstångseffekt gav upphov till 39,7 miljarder EUR i finansiering för små och medelstora företag och stöd till 5 miljoner arbetstillfällen.

29.  Europaparlamentet välkomnar EIF:s ansträngningar för att få initiativet för små och medelstora företag att fungera i för närvarande sex länder (Spanien, Italien, Bulgarien, Finland, Rumänien, Malta), vilka förväntas få omkring 8,5 miljarder EUR i nya lån till små och medelstora företag på gynnsamma villkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra initiativet för små och medelstora företag i större utsträckning, med beaktande av dess kapacitet att minska risken för finansiella mellanhänder. Parlamentet uppskattar därför kommissionens förslag att förlänga initiativet för små och medelstora företag fram till 2020. Parlamentet betonar dock att initiativet för små och medelstora företag bör spela en större roll eftersom finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att främja tillväxt och sysselsättning i EU, särskilt under perioden efter den ekonomiska och finansiella krisen. EIB uppmanas att övervaka och förbättra användningen av värdepapperisering. Parlamentet efterlyser dessutom en förbättring av EIB:s kommunikationspolicy och av de administrativa villkoren för initiativet för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EIF att offentliggöra en rapport om programmets framgångar och misslyckanden.

30.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av nya instrument som EIB och kommissionen kommit överens om, såsom instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE), initiativet för små och medelstora företag och finansieringsinstrumenten inom Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), som förväntas bidra till förverkligandet av Europa 2020-strategins strategiska mål. Parlamentet noterar EIF:s verksamhet, särskilt finansieringsinstrumenten Cosme (program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) och Innovfin, som fick stöd från Efsi 2015 genom att mängden garanterade lån fördubblades.

31.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka riskprofilen för sina insatser, särskilt när man ger stöd till små och medelstora företag som tar risker eller utvecklas i ekonomiskt missgynnade regioner eller instabila regioner. Parlamentet anser också att sektorn för små och medelstora företag och dess tillgång till finansiering är ett återkommande och långvarigt mål som bör eftersträvas och stärkas ytterligare.

Innovation

32.  Europaparlamentet stöder alla incitament för marknadsdriven innovation, social utveckling och miljöskydd, för att därigenom bibehålla en hållbar tillväxt och en varsam användning av resurserna. Parlamentet stöder incitament som bidrar till EU:s ambition att bli en cirkulär, kunskapsbaserad och digital ekonomi och att upprätthålla EU:s konkurrenskraft.

33.  Europaparlamentet noterar att EIB redan finansierar investeringar i forskning och utveckling som görs av säkerhetsföretag i EU med avseende på civil teknik och teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet anser att när det gäller teknik med dubbla användningsområden bör EIB främst ge stöd till de investeringar som motiveras av kommersialisering i civila tillämpningar – exempel på EIB-projekt av den här typen omfattar redan FoU-investeringar i leveranser till luft- och rymdfarkoster, radarsystem, it-säkerhet och molnsäkerhet, mikroelektronik och vacciner.

34. Europaparlamentet noterar att lån till innovativa projekt under 2015 uppgick till rekordhöga 18,7 miljarder EUR och välkomnar EIB:s ökade betoningen på investeringar i innovation.

35.  Europaparlamentet noterar att EIB genom ett fortsatt stöd till civil teknik och teknik med dubbla användningsområden skulle kunna öka sitt stöd till EU:s säkerhetssektor inom sin befintliga rättsliga ram. Detta inbegriper insatser som får stöd från Efsi.

Infrastruktur

36.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att stödja en infrastrukturagenda baserad på effektiva projekt av gemensamt intresse inom transport- och energisektorerna med de egna resurserna och genom att genomföra skuldinstrumenten inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, samtidigt som man beaktar deras förenlighet med miljö- och klimatpolitiska mål och regional utveckling. Parlamentet uppmanar EIB att ta fram nya finansieringsinstrument för uppförandet av infrastruktur och genomförandet av arbeten inom ramen för makroregionala strategier.

37.  Europaparlamentet välkomnar finansieringsnivån när det gäller målen för den ekonomiska och sociala sammanhållningen (17 634 miljarder EUR) och återupplivandet av landsbygd och tätorter (5 467 miljarder EUR), och rekommenderar att den bibehålls. Parlamentet anser att sådan finansiering är nödvändig för att komplettera sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet framhåller vikten av att upprätthålla en regelbunden dialog med förvaltningsmyndigheterna för att skapa synergieffekter och så att de båda instrumenten kan komplettera varandra.

38.  Europaparlamentet uppmanar EIB, kommissionen och nationella, regionala och lokala myndigheter att tillsammans med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner förstärka sitt samarbete för att skapa fler synergieffekter mellan ESI-fonderna och EIB:s finansieringsinstrument och lån liksom för att minska de administrativa bördorna, förenkla förfaranden, öka den administrativa kapaciteten, främja den territoriella utvecklingen och sammanhållningen och förbättra förståelsen för ESI-fonderna och EIB:s finansiering. Parlamentet tar hänsyn till att informationen om EIB:s utlåningsverksamhet inom sammanhållningspolitiken och dess program är begränsad. Parlamentet uppmanar EIB att fullgöra sin roll som offentlig institution och att ha så höga ambitioner som möjligt när det gäller ansvar, transparens och synlighet för att undvika tvetydigheter. Parlamentet uppmanar EIB att utveckla en kommunikationspolicy för att sprida information om sin verksamhet, inbegripet rådgivningsverksamheten, så att samtliga förvaltningstyper och mottagare kan få tillgång till dess program.

39.  Europaparlamentet understryker att den ökade användningen av finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken kräver ett kraftfullare engagemang från Europaparlamentets sida vid granskningen av EIB:s verksamheter, också för att bättre kunna bedöma effekterna och konsekvenserna av EIB:s roll.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt och hållet utnyttja sina anslag från ESI-fonderna och andra tilldelade medel, och på så sätt komplettera EIB:s lån och finansieringsinstrument. Dessutom efterlyser parlamentet utökade och bättre kombinationer av bidrag och EIB-finansiering för att bättre utnyttja Esi-fondernas hävstångseffekt. Parlamentet begär att EIB går i spetsen för denna process eftersom banken har sakkunskapen och ett ansvar gentemot aktieägarna som kommer att hjälpa EIB att uppnå avkastning på sina investeringar.

41.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin finansiering av den ekonomiska och sociala sammanhållningen och målen för tätorterna, samtidigt som man fortsätter att stödja traditionella och innovativa sektorer i EU. Dessutom uppmanar parlamentet till utveckling av särskilda finansieringsinstrument till stöd för genomförandet av handlingsplaner för makroregionala strategier, i samarbete med medlemsstaterna.

Miljö- och klimatinvesteringar

42.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att rikta in sina klimatåtgärder på hållbarhet när det gäller sektorsövergripande projekt inom ramen för COP21-målen och att ge stöd till utbyggnaden av förnybara energikällor och resurseffektivitet. Parlamentet noterar att finansieringen av förnybara energikällor uppgick till 3,4 miljarder EUR.

43.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra en ny bedömning av den uppmärksamhet den specifikt ägnar åt projekt för gasinfrastruktur, särskilt med tanke på att efterfrågan på gas i Europa minskar medan nya storskaliga planer på att bygga nya rörledningar och LNG-terminaler håller på att växa fram. Parlamentet uttrycker sin oro över att EIB:s investeringar i gasinfrastruktur skulle kunna leda till investeringar i strandade tillgångar.

44.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att fortsätta utveckla en marknad för hållbara gröna projekt, och att framför allt främja skapandet av en cirkulär ekonomi, särskilt genom en grön obligationsmarknad.

EIB:s bidrag till hanteringen av globala frågor

45.  Europaparlamentet noterar ökningen av det externa mandatet från 10 till 27 miljarder EUR med ett ytterligare frivilligt belopp på 3 miljarder EUR. Parlamentet påminner om behovet av att konstant se till att detta mandat stämmer överens med målen för EU:s externa politik, i synnerhet när det gäller respekten för medborgerliga rättigheter i de länder som tar emot finansiering. Parlamentet upprepar sin begäran till revisionsrätten om en särskild rapport om resultatet av EIB:s externa utlåningsverksamhet och dess överensstämmelse med unionens politik.

46.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s snabba anpassningsförmåga till internationella utmaningar. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta stödja EU:s externa politik och katastrofberedskap i samband med den globala migrationsutmaningen genom att ta hänsyn till utvecklingsaspekten och främja ekonomisk resiliens.

Övervakning av Efsis mervärde och additionalitet

47.  Europaparlamentet noterar att Efsi strävar efter att genom EIB anskaffa ett totalt belopp på 315 miljarder EUR för extra investeringar och nya projekt i realekonomin under 2018. Parlamentet konstaterar att 97 infrastruktur- och innovationsprojekt och 192 avtal om finansiering för små och medelstora företag har godkänts, vilket motsvarar en förväntad investering på totalt 115,7 miljarder EUR.

48.  Europaparlamentet erkänner att genomförandet av Efsi snabbt har ändrat EIB:s profil och företagsmodell i fråga om processer och övervakningen av underskrifter och kontrakt.

49.  Europaparlamentet noterar att för att till fullo utnyttja den ytterligare riskkapaciteten utvecklar EIB-gruppen olika nya produkter som kommer att möjliggöra ett högre risktagande (t.ex. mindre prioriterade skulder, kapital likställt med eget kapital, riskdelning med banker), och har sett över sina riktlinjer för kreditrisker och stödberättigande för att möjliggöra en ökad flexibilitet. Parlamentet noterar att EIB ökar sitt stöd till innovativa företag eller till infrastrukturprojekt med hjälp av stödet från Efsi. Parlamentet noterar att EIB kan ge stöd till ett större antal av dessa riskfyllda projekt utan att göra avkall på principerna om sund förvaltning.

50.  Europaparlamentet påminner om att Efsi har som mål att identifiera tydliga, verkligt innovativa och mer riskfyllda projektprofiler med nya motparter från den privata sektorn jämfört med EIB:s övriga befintliga finansieringsinstrument, samtidigt som man uppnår ett betydande gränsöverskridande europeiskt mervärde vid genomförandet av de utvalda projekten och ett effektivt bidrag till EU:s nuvarande gemensamma politiska mål.

51.  Europaparlamentet erkänner att Efsi är ett marknadsbaserat instrument. Parlamentet påminner dock om att alla medlemsstater måste utveckla tillräcklig kapacitet för att använda det.

52.  Europaparlamentet noterar att man bör överväga en så bred geografisk spridning som möjligt vid genomförandet av planerade Efsi-projekt som gynnar sammanhållnings- och hållbarhetsmål. Parlamentet uppmanar EIB att rätta till de nuvarande geografiska obalanserna inom unionen och den sektoriella koncentrationen i Efsis portfölj, särskilt inom ramen för finansieringsfönstret för infrastruktur- och innovation och finansieringsfönstret för små och medelstora företag, genom att öka sin rådgivningsverksamhet för projektutveckling i medlemsstaterna och tekniskt stöd genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH), genom att överväga att utöka antalet sektorer som är berättigade till Efsi-stöd eller genom att bättre anpassa projektens typ och storlek till marknadens behov i medlemsstaterna.

53.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i urvalsprocessen noggrant överväga verklig additionalitet och ny dynamik tillsammans med multiplikatoreffektens storlek, vilken kan variera från projekt till projekt, särskilt på områden där EIB eller EIF inte varit verksamma tidigare, när det gäller marknadsmisslyckanden eller i suboptimala investeringssituationer.

54.  Europaparlamentet noterar att hävstångseffekten varierar mellan projekten, främst beroende på deras storlek, komplexitet och sambandet mellan viktiga sektoriella utmaningar och de slutliga stödmottagarnas förväntningar i en situation med knappa offentliga medel. Parlamentet anser att antagandet om en genomsnittlig hävstångseffekt på femton gånger endast kan mätas i slutet av investeringscykeln samtidigt som man tar hänsyn till sektorernas särdrag. Parlamentet anser också att insatsernas ändamålsenlighet inte bedöms endast med avseende på finansieringsinstrumentens potential utan även med avseende på mätbara resultat.

55.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fästa särskild uppmärksamhet vid additionalitetsprincipen och att tillhandahålla relevant kvalitativ förvaltningsinformation om genomförandet av de uttalade målen för Efsi, som visar deras faktiska additionalitet och inverkan jämfört med riktmärkena, men också med hänsyn till förlängningen av Efsi efter 2017.

56.  Europaparlamentet anseratt det är viktigt för mobiliseringen av kapital från den privata sektorn att EIB kan befria investerarna från en del av de risker som uppkommer av potentiella projekt. Parlamentet uppmanar också EIB att öka både Efsis attraktivitet och dess synlighet i riktlinjerna för investeringar och projekt som ska finansieras genom att utveckla en ännu effektivare politik i syfte att öka medvetenheten hos potentiella privata investerare.

57.  Europaparlamentet noterar att Efsi (genom finansieringsfönstret för små och medelstora företag) är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla kompletterande finansiering till små och medelstora företag, dvs. upp till 75 miljarder EUR av den totala investeringen genom Efsi under tre år, tillsammans med EIB:s och EIF:s utlåningskapacitet.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en permanent europeisk garantiplattform inom ramen för Efsi för att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering och förbättra utvecklingen av garantier och utlåningsprodukter som bygger på europeiska garantier.

59.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta vara på det tillfälle som Efsi erbjuder för att öka finansieringen av småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi som involverar medborgare och samhällen som har svårt att få finansiering från andra källor.

60.  Europaparlamentet noterar också ökningen av EIB:s särskilda verksamheter när det gäller volymen till följd av Efsis första genomförandeår, vilket återspeglar en utveckling av EIB:s försiktiga riskkultur och utlåningspolitik.

61.  Med hänsyn till ansvarsskyldigheten insisterar Europaparlamentet på att utvecklingen av resultatinriktade investeringar regelbundet ska bedömas av investeringskommittén med hjälp av resultattavlan med indikatorer, i syfte att identifiera målinriktade projekt med avseende på deras bidrag till tillväxt och arbetstillfällen och för att ge en objektiv översikt över deras additionalitet, mervärde och förenligheten med unionens politik eller andra klassiska EIB-transaktioner. Parlamentet uppmanar EIB att lämna ut information om resultatet för projekt som har tillgång till Efsi-garantin i förhållande till Efsis resultattavla över indikatorer.

62.  Europaparlamentet noterar att EIB i framtiden fortsätter att vara öppet för diskussioner med parlamentets tjänster om ytterligare arrangemang som skulle kunna innebära ett mer strukturerat och mindre fragmenterat tillvägagångssätt för dialogen mellan parlamentet och EIB. EIB och parlamentet arbetar för ett snabbt ingående av det formella avtalet om Efsi som innehåller bestämmelser om allt utbyte av information inom ramen för Efsi, vilket även omfattar årsrapporten om Efsi till rådet och parlamentet.

Ökning av EIB:s transparens, ansvarsskyldighet, integritet och interna kontroll som en förutsättning för en bättre verksamhetsstyrning

63.  Europaparlamentet anser att EIB:s stärkta ekonomiska roll, dess ökade investeringsförmåga och användningen av EU-budgeten för att garantera EIB:s transaktioner måste åtföljas av större transparens och en ökad ansvarsskyldighet för att säkerställa en verklig offentlig granskning av dess verksamhet, projekturval och finansieringsprinciper.

64.  Europaparlamentet uppmanar EIB att regelbundet uppdatera sin kartläggning av risker och anpassa sin riskkultur med hänsyn till sin senaste företagsmodell och den ökande projektvolymen för genomförandet av nya instrument med Efsi, olika instrument, investeringsplattformar och riskdelningsinstrument. Parlamentet uppmanar även EIB i detta sammanhang att i sin kartläggning av risker inkludera icke-finansiella aspekter såsom socialt och/eller miljömässigt mervärde. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang genomförandet av EIB:s tillsynsram för riskvillighet i syfte att stärka övervakningen av risker och tillsynen av riskernas ursprung, riskansvar och riskhantering. Parlamentet påminner om behovet av att utveckla en enhetlig och homogen kontrollram.

65.  Europaparlamentet välkomnar den höga kvaliteten på EIB:s låneportfölj samt att andelen osäkra fordringar utgör 0,3 % av EIB:s totala låneportfölj, vilket bekräftar EIB:s konsekvent ansvarsfulla policy för riskhantering och innebär att EIB behåller sin starka kreditvärdighet på de internationella kreditmarknaderna.

66.  Europaparlamentet välkomnar att EIB:s öppenhetspolicy bygger på en presumtion om att information ska göras tillgänglig och att alla kan få tillgång till EIB:s handlingar och information. Parlamentet påminner om sin rekommendation om att handlingar som inte är sekretessbelagda, såsom verksamhetsplaner för tidigare år, interinstitutionella överenskommelser och samförståndsavtal bör offentliggöras på EIB:s webbplats, och uppmanar EIB att inte stanna där, utan att fortsätta att ständigt leta efter sätt att förbättra sig och höja ribban.

67.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om genomförandet av EIB-gruppens öppenhetspolicy för 2015 och den kommande översynen av EIB:s policy för uppgiftslämnande.

68.  Europaparlamentet påminner om att transparens vid genomförandet av EU:s politik inte bara stärker EIB:s övergripande ansvarsskyldighet och trovärdighet genom att ge en tydlig översikt över de olika typerna av finansiella mellanhänder och stödmottagare, utan att den även bidrar till att förbättra de finansierade projektens ändamålsenlighet och hållbarhet vid sidan av en nolltolerans för bedrägerier och korruption i låneportföljen. Parlamentet uppmanar EIB att anpassa sig till det nya systemet för snabb varning och uteslutning som planeras av kommissionen.

69.  Europaparlamentet noterar med oro att EIB, trots att banken tilldelas tre gånger så mycket finansiering som Världsbanken, har svartlistat endast tre enheter, medan Världsbanken har svartlistat 820. Parlamentet uppmanar EIB att i syfte att rätta till denna situation samarbeta med nätverket av andra offentliga banker som hanterar svartlistning, ett nätverk som omfattar Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

70.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökad transparens i EIB:s transaktioner som görs tillsammans med finansiella mellanhänder och stödmottagare för att undvika motparter med negativa omdömen, svartlistade motparter och motparter med eventuella kopplingar till icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, offshoreverksamhet eller organiserad brottslighet. Parlamentet anser att användningen av kriterier för urvalet av finansiella mellanhänder och uppdaterad information om företagets ägare, även truster, stiftelser, och skatteparadis, är en bästa praxis som ständigt bör iakttas. Parlamentet uppmanar EIB att stärka sina avtalsvillkor ytterligare genom att inkludera en klausul eller en hänvisning till god förvaltning för att minska integritets- och renommériskerna.

71.  Europaparlamentet föreslår att EIB bör följa det exempel som fastställts av Internationella finansieringsbolaget (IFC) från Världsbanksgruppen och börja offentliggöra information om de mest riskfyllda delprojekt som EIB finansierar via affärsbanker (de viktigaste mellanhänderna/finansiella instrumenten som används av EIB för att finansiera små och medelstora företag).

72.  Europaparlamentet välkomnar de regelbundna mötena med civilsamhället och offentliga samråd om utvecklingen av EIB:s policyer.

73.  Europaparlamentet vill se att en allt högre grad av transparens säkerställs i EIB:s offentlighetspolicy för dess styrande organ, särskilt genom offentliggörandet av sammanträdesprotokollen från EIB:s och EIF:s styrelser eller Efsis investeringskommitté, och när det gäller projekt av allmänt intresse som får stöd från EU:s budgetgaranti och som får konsekvenser för EU:s territorier och medborgare. Parlamentet anser att offentliggörandet av resultattavlan med indikatorer är en god praxis för alla transaktioner och för de miljömässiga och sociala konsekvensbedömningarna på projekt- och delprojektnivå.

74.  Europaparlamentet upprepar sitt krav om att EIB ska offentliggöra information om systemet för uppdrags- och underleverantörsavtal och göra den lättåtkomlig och begär att parlamentet under alla omständigheter ska garanteras tillgång till relevant finansiell information och finansiella handlingar.

75.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens proaktiva tillvägagångssätt när det gäller utövandet av offentlig kontroll över EIB. Parlamentet är djupt oroat över de brister som konstaterats i EIB:s befintliga mekanismer för att förebygga eventuella intressekonflikter inom dess styrande organ. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB, i syfte att bättre förebygga intressekonflikter i bankens styrelse och potentiella svängdörrsproblem, att beakta ombudsmannens rekommendationer och att se över sin uppförandekod så snart som möjligt.

76.  Europaparlamentet anser att EIB:s vice ordförande inte längre bör ansvara för projekt i sina hemländer, med tanke på den uppenbara risken för intressekonflikter och det faktum att endast en minoritet av medlemsstaterna har en egen vice ordförande.

77.  Europaparlamentet välkomnar översynen av bestämmelserna för klagomålsmekanismens kansli och förnyelsen av samförståndsavtalet mellan Europeiska ombudsmannen och EIB. Parlamentet begär ett förtydligande från EIB om förseningen av inledandet av ett offentligt samråd om översynen av riktlinjerna och förfarandena för bankens klagomålsmekanism. Parlamentet anser att en sådan översynsprocess ger möjlighet att ytterligare stärka klagomålsmekanismens oberoende och effektivitet, i syfte att också inrätta en mekanism för ett systematiskt informationsflöde direkt mellan klagomålsmekanismens kansli och direktörerna. Parlamentet betonar att EIB:s ledning årligen bör rapportera till ombudsmannen och parlamentet om hur klagomålsmekanismens rekommendationer har beaktats i de riktlinjer och den praxis som tillämpas av banken. Parlamentet betonar dessutom att chefen för klagomålsmekanismens kansli bör lägga fram sin verksamhetsrapport och sin bedömning av hur banken uppfyller kansliets rekommendationer till parlamentet en gång per år.

78.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta i kampen mot skatteflykt, skattebedrägerier och skatteundandragande, oriktig verksamhet och penningtvätt genom sin policy gentemot icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner och ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

79.  Europaparlamentet uppmanar också EIB att upprätthålla ett regelbundet samarbete med andra internationella finansinstitut genom utbyte av information om resultaten av sina due diligence-granskningar av företag och skatter samt kundkännedom-kontroller och att årligen rapportera till parlamentet och allmänheten om hur banken genomför sin policy gentemot icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner.

80.  Europaparlamentet anser att EIB:s externa tillsyn bör granskas noggrant, vilket parlamentet påpekat i sina tidigare resolutioner.

81.  Europaparlamentet noterar ingåendet av det uppdaterade trepartsavtalet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten i september 2016 och uppmanar revisionsrätten att göra effektivitetsrevisioner av EIB:s verksamhet i olika sektorer när dessa är kopplade till användningen av EU:s budgetmedel med avseende på deras effektivitet och ändamålsenlighet.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni varje år från och med 2018 lägga fram en årlig rapport om genomförandet, från och med början av den nuvarande fleråriga budgetramen, och det aktuella läget, inklusive de resultat som åstadkommits, för alla finansieringsinstrument som förvaltas och genomförs av EIB-gruppen, som finansieras med medel från EU:s budget, i syfte att använda den i ansvarsfrihetsförfarandet.

83.  Parlamentet uppmanar Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att inkludera information i sin årsrapport om ärenden som rör EIB.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

84.  Europaparlamentet begär att EIB rapporterar om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer, i synnerhet när det gäller effekterna av EIB:s utlåningsverksamhet.

85.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se över sin policy för att förebygga och avskräcka från otillåtet beteende inom EIB:s verksamhet (Policy on preventing and deterring prohibited conduct in European Investment Bank activities), som en gång för alla bör slå fast nödvändigheten för EIB att upphöra med att finansiera och/eller godkänna ytterligare lån till projekt som omfattas av pågående nationella utredningar eller Olafs utredningar om korruption och bedrägerier.

o

o o

86.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0201.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0183.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0200.

(4)

EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.

(5)

EUT L 135, 8.5.2014, s. 1.

(6)

EUT L 204, 31.7.2012, s. 1.

(7)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (7.2.2017)

till budgetkontrollutskottet

över årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet 2015

(2016/2098(INI))

Föredragande av yttrande: Ivan Jakovčić

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att EIB 2015 skrev under på 77,5 miljarder EUR (av vilka 69,7 miljarder EUR inom och 7,8 miljarder EUR utanför unionen) till nya satsningar inom innovationer, små och medelstora företag, infrastruktur och miljö samt stöd till flyktingbostäder och investeringar i regioner som påverkats av flyktingkrisen. Parlamentet noterar också att Efsi 2015 finansierade 126 projekt uppgående till 7,5 miljarder EUR varvid 50 miljarder EUR togs i anspråk till investeringar.

2.  Europaparlamentet inser vikten av investeringar från EIB i en tid då det råder en omfattande ekonomisk och finansiell kris som har stora effekter på de traditionella kreditsystemen.

3.  Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att ge mer tekniskt stöd, fortsätta att ge stöd till administrativ kapacitet och projektledning för att förenkla tillgången till finansiering och underlätta genomförandet av investeringar i olika områden inom EU. Parlamentet inser hur viktiga de medlemsstater är som är huvudsakliga aktieägare i EIB, och efterlyser stöd till de medlemsstater som har en låg andel EIB-finansiering, särskilt när det gäller rådgivning och analystjänster, projektstyrning och verksamheter för kapacitetsuppbyggnad, för att säkra en geografiskt balanserad fördelning av finansieringen så att skillnaderna mellan regioner inte vidgas ytterligare, samtidigt som man fortsätter att utvärdera ansökningarna mot bakgrund av deras meriter.

4.  Europaparlamentet välkomnar finansieringsnivån när det gäller målen för den ekonomiska och sociala sammanhållningen (17 634 miljarder EUR) och återupplivande av landsbygd och tätorter (5 467 miljarder EUR), och rekommenderar att den bibehålls. Parlamentet anser att sådan finansiering är nödvändig för att komplettera sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esi‑fonderna). Parlamentet framhåller vikten av att upprätthålla en regelbunden dialog med förvaltningsmyndigheterna för att skapa synergieffekter och så att de båda instrumenten kan komplettera varandra.

5.  Europaparlamentet är nöjt med att låneportföljens kvalitet är fortsatt hög tack vare den försiktiga policyn för riskhantering. Dock uppmanar parlamentet EIB att öka sin riskbenägenhet och därmed åstadkomma mer omfattande och ändamålsenliga ekonomiska effekter samtidigt som man behåller en hög nivå på låneportföljen, också genom en större samordning med de myndigheter som på nationell nivå garanterar förmånlig finansieringsverksamhet för investeringsprogram i linje med de utvecklingsmål som EIB själv stöder. Parlamentet påpekar att finansiella instrument, inklusive lån, inte får tillåtas ersätta bidragen.

6.  Europaparlamentet uppmanar EIB, kommissionen och nationella, regionala och lokala myndigheter att tillsammans med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner förstärka sitt samarbete för att skapa fler synergieffekter mellan Esi-fonderna och EIB:s finansieringsinstrument och lån liksom för att minska de administrativa bördorna, förenkla förfaranden, öka den administrativa kapaciteten, främja den territoriella utvecklingen och sammanhållningen och förbättra förståelsen för Esi-fonderna och EIB:s finansiering. Parlamentet tar hänsyn till att informationen om EIB:s utlåningsverksamhet inom sammanhållningspolitiken och dess program är begränsad. Parlamentet uppmanar EIB att fullgöra sin roll som offentlig institution och att ha så höga ambitioner som möjligt när det gäller ansvar, transparens och synlighet för att undvika tvetydigheter. Parlamentet uppmanar EIB att utveckla en kommunikationspolicy för att sprida information om sin verksamhet, inbegripet rådgivningsverksamheten, så att samtliga förvaltningstyper och mottagare kan få tillgång till dess program.

7.  Europaparlamentet understryker att den ökade användningen av finansiella instrument inom sammanhållningspolitiken kräver ett kraftfullare engagemang från Europaparlamentets sida vid granskningen av EIB:s verksamheter, också för att bättre kunna bedöma effekterna och konsekvenserna av EIB:s roll.

8.  Europaparlamentet välkomnar EIF:s ansträngningar för att få initiativet för små och medelstora företag att fungera i för närvarande sex länder (Spanien, Italien, Bulgarien, Finland, Rumänien, Malta), vilka förväntas få omkring 8,5 miljarder EUR i nya lån till små och medelstora företag på gynnsamma villkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra initiativet för små och medelstora företag i större utsträckning, med beaktande av dess kapacitet att minska risken för finansiella mellanhänder. Parlamentet uppskattar därför kommissionens förslag att förlänga initiativet för små och medelstora företag fram till 2020. Parlamentet betonar dock att initiativet för små och medelstora företag bör spela en större roll eftersom finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att främja tillväxt och sysselsättning i EU, särskilt under perioden efter den ekonomiska och finansiella krisen. EIB uppmanas att övervaka och förbättra användningen av värdepapperisering. Parlamentet efterlyser dessutom en förbättring av EIB:s kommunikationspolicy och av de administrativa villkoren för initiativet för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EIF att offentliggöra en rapport om programmets framgångar och misslyckanden.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt och hållet utnyttja sina anslag från Esi-fonderna och andra tilldelade medel, och på så sätt komplettera EIB:s lån och finansiella instrument. Dessutom efterlyser parlamentet utökade och bättre kombinationer av bidrag och EIB-finansiering för att bättre utnyttja Esi-fondernas hävstångseffekt. Parlamentet begär att EIB går i spetsen för denna process eftersom banken har sakkunskapen och ett ansvar gentemot aktieägarna som kommer att hjälpa den att uppnå avkastning på sina investeringar.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en permanent europeisk garantiplattform inom ramen för Efsi för att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering och förbättra utvecklingen av garantier och utlåningsprodukter som bygger på europeiska garantier.

11.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin finansiering av den ekonomiska och sociala sammanhållningen och målen för tätorterna, samtidigt som man fortsätter att stödja traditionella och innovativa sektorer i EU. Dessutom uppmanar parlamentet till utveckling av särskilda finansiella instrument till stöd för genomförandet av handlingsplaner för makroregionala strategier, i samarbete med medlemsstaterna.

12.  Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att öka spridningen av sina finansieringsmöjligheter samt sitt stöd och sin rådgivning för att öka finansieringen av projekt hos lokala och regionala myndigheter och små och medelstora företag, och att förenkla tillgången till EIB-finansiering samt kombinera bidrag med lån och finansiella instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utarbetandet av utbildningsprogram för möjliga stödmottagare genom att ge förvaltande myndigheter en mer konkret roll när det gäller att tillhandahålla information, vägledning och råd till slutliga stödmottagare.

13.  Europaparlamentet beklagar att antalet osäkra låneavtal ökade mellan 2014 och 2015, med en total exponering som steg med 455 miljoner EUR till 1,41 miljarder EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sina förfaranden för riskhantering och tillbörlig aktsamhet avseende projekt för att säkerställa att de på ett effektivt sätt hanterar detta eskalerande problem och att lämna en uppdatering till Europaparlamentet om framstegen under 2017.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Constanze Krehl, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petras Auštrevičius, Andor Deli, Maurice Ponga, Bronis Ropė, Branislav Škripek, Hannu Takkula, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sofia Ribeiro


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Marco Valli, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Benedek Jávor, Marian-Jean Marinescu, Julia Pitera

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Arndt Kohn, Barbara Kudrycka, Lieve Wierinck


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

16

+

ALDE

PPE

S&D

Greens

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Lieve Wierinck

Ingeborg Gräßle, Barbara Kudrycka, Marian-Jean Marinescu, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Joachim Zeller

Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski

Benedek Jávor, Bart Staes

1

-

EFDD

Marco Valli

0

0

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster:

Rättsligt meddelande