Förfarande : 2016/2271(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0183/2017

Ingivna texter :

A8-0183/2017

Debatter :

PV 31/05/2017 - 20
CRE 31/05/2017 - 20

Omröstningar :

PV 01/06/2017 - 7.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0240

BETÄNKANDE     
PDF 562kWORD 104k
5.5.2017
PE 595.761v02-00 A8-0183/2017

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Reinhard Bütikofer

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 173 (avdelning XVII) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som berör EU:s industripolitik och bland annat avser unionsindustrins konkurrenskraft,

–  med beaktande av artiklarna 9, 11 och 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

  med beaktande av protokoll nr 1 till EUF-fördraget om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

  med beaktande av protokoll nr 2 till EUF-fördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016)0176),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 april 2016 Quantum technologies (SWD(2016)0107),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 april 2016 Advancing the Internet of Things in Europe (SWD(2016)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (COM(2010)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 juli 2007 Översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (COM(2007)0374),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100) och av följande lagstiftningsförslag och andra förslag,,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 september 2013 om åtgärder avseende den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och för att skapa en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 (COM(2013)0627),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 26 mars 2013 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013)0147),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 februari 2013 om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (COM(2013)0048),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden (COM(2011)0206),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans (COM(2010)0608),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Att skapa en europeisk dataekonomi” (COM(2017)0009),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om skydd av kritisk infrastruktur – resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet(8),

  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om sakernas Internet(11),

  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juli 2016 Industri 4.0 och den digitala omvandlingen: vägen framåt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för kultur och utbildning (A8-0183/2017), och av följande skäl:

A.  Det behövs energiska insatser med konkreta strategier, åtgärder och initiativ för en återindustrialisering av EU och dess medlemsstater, och dessa insatser bör göras med syftet att förena konkurrenskraft och hålllbarhet med att det skapas arbetstillfällen med god kvalitet och plats för alla. EU har som mål att 20 % av EU:s BNP bör komma från industrin senast 2020, och här måste hänsyn tas till industrisektorns strukturomvandling till följd av den digitala omvälvningen och uppkomsten av nya affärsmodeller.

B.  Den europeiska industrin utgör grunden för Europas ekonomi och rikedom, och står inför stora utmaningar till följd av snabbare globaliserings- och innovationstrender.

C.  Genom digitaliseringen av den industriella tillverkningen blir våra ekonomier motståndskraftigare, energi- och resurseffektivare, hållbarare och konkurrenskraftigare, så att affärsmodellerna, tillverkningen, produkterna, processerna och värdeskapandet förändras, något som genomgripande påverkar balansen mellan möjligheter och utmaningar för europeiska industrier och arbetstagare.

D.  Europa har ett gott utgångsläge för att bli en ledare inom den digitala omvandlingen, till följd av sitt industriarv, sitt nätverk av industrisektorer och värdekedjor, sina starka sidor inom innovationen, sina strategiska offentliga investeringar i forskning och utveckling, sin tillgång till privata investeringar, sin effektiva administration och sin utbildade arbetskraft, tillsammans med att dess industriella utveckling integrerats med samhällsutmaningar och att det har över 30 nationella och regionala initiativ för digitalisering av industrin. Om vi lyckas åstadkomma fullständigt integrerade värdekedjor för digitalt förbättrade industrivaror och kombinationer av produkter och tjänster har vi en möjlighet att stärka EU:s industri.

E.  5G kommer att förändra våra ekonomier i grunden och ställa digitaliseringen i centrum för industriell utveckling och sociala tjänster.

F.  Det är ytterst viktigt för en framgångsrik europeisk industristrategi att man skapar en digital inre marknad, som under socialt medvetna former stimulerar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

G.  En välutformad teknikneutral strategi för digitaliseringen av den industriella tillverkningen, med allt fler sammankopplingar mellan dels människor, maskiner och gränsöverskridande tjänster, dels den globala värdekedjan i dess helhet, är en värdefull språngbräda för att vi ska få en motståndskraftigare, hållbarare och konkurrenskraftigare ekonomi, tillsammans med nya arbetstillfällen.

H.  Digitaliseringen bör ta till vara de möjligheter som finns för effektivare resurs-, kapital- och energianvändning, såsom ett bidrag till en mer integrerad cirkulär ekonomi, lägre materialintensitet och större industriell symbios.

I.  Digitaliseringen kan gynna turistindustrin till gagn för resenärerna och deras rörlighet genom att bl.a. möjliggöra enkel åtkomst till information i realtid och en mängd olika tjänster.

J.  Välutvecklad språkteknologi kan hjälpa industrin att överbrygga språkbarriärer som hindrar utvecklingen av den digitala marknaden.

K.  Digitaliseringen skapar nya möjligheter i transportsektorn för tillverkare, trafikidkare, investerare, arbetstagare och passagerare och är en förutsättning för en fortsatt konkurrenskraftig, välfungerande och mera effektiv transportindustrin, samt för att transporttjänsterna ska bli hållbarare och mera resultatrika.

L.  Digitaliseringen kan bidra till säkrare arbetsförhållanden, större produktsäkerhet och individualisering och decentralisering av produktionen.

M.  Det råder en stor klyfta mellan könen i fråga om sysselsättning och utbildning inom IKT-sektorn, till svårt förfång för jämställdheten på arbetsmarknaden.

N.  Digitalisering, individualisering och decentralisering av produktionen kommer att ändra på arbetsförhållandena och få en rad sociala konsekvenser. Säkra och anständiga arbetsförhållanden och högt ställda produktsäkerhetsnormer måste fortsätta att angå alla.

O.  Det finns många studier som visar att digitaliseringen av den industriella tillverkningen kommer att ändra både efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen i Europa. Detta kan komma att påverka dagens bestämmelser om arbetstagarrättigheter och arbetstagarinflytande. Dessa förändringar måste helt uppenbart bemötas genom att arbetstagarna får utbildning i nya digitala färdigheter, och genom att de digitala färdigheterna i samhället överlag ökas.

Utarbetande av en integrerad strategi för industrins digitalisering inom EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om digitalisering av den europeiska industrin.

2.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en integrerad strategi för industrins digitalisering är av avgörande betydelse för att man ska kunna bidra till att lösa de mest brådskande ekonomiska utmaningarna och samhällsutmaningarna för Europa, dvs.

a)  att stärka ekonomins dynamik, den sociala och territoriella sammanhållningen och motståndskraften gentemot tekniska omvandlingar och omstörtande teknik, genom att modernisera och sammanlänka Europas industrier och ekonomiska värdekedjor, öka offentliga och privata investeringar i realekonomin och skapa möjligheter att investera i en hållbar modernisering,

b)   att främja tillkomsten av nya arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter till återflytt av verksamhet, förbättra arbetsnormerna och göra industriarbete attraktivare, bidra till att konsumenterna får flera möjligheter och mer information, eftersträva en socialt medveten omvandling och en arbetsmarknad med plats för alla, med flera olika arbetsmodeller och arbetstidsupplägg, bättre förhållanden och integrering av sysselsättning och livslångt lärande,

c)  att använda resurser effektivare och göra tillverkningsindustrin mindre materialintensiv, med hjälp av en förstärkt cirkulär ekonomi i Europa, eftersom detta är avgörande för de materiella förutsättningarna, både för en europeisk högteknologisektor och för en digitaliserad industriell produktion och dess produkter,

d)  att stärka sammanhållningen i Europa genom en tillförlitlig och ambitiös europeisk investeringspolitik (där särskild uppmärksamhet ägnas åt utbyggnaden av en högklassig digital infrastruktur), där olika europeiska finansieringsinstrument, bland annat Efsi, regionala fonder, Horisont 2020 med flera, används, och där det säkerställs en samordnad, teknikneutral europeisk industripolitik på grundval av lojal konkurrens mellan flera olika aktörer, jämte innovation och hållbar modernisering samt tekniska och sociala innovationer och nya affärsmodeller som stimulerar, dels den digitala inre marknaden, dels integrationen och moderniseringen av hela den europeiska industrin,

e)  att stödja Europas klimatpolitiska mål genom att förbättra energi- och resurseffektiviteten inom industriproduktionen, liksom också dess karaktär av cirkulär ekonomi, minska utsläppen och låta industrins hållbarhet gå hand i hand med konkurrenskraft,

f)  att stärka den ekonomiska, politiska och sociala innovationen med hjälp av principerna om att öppenhet ska råda och att offentliga och privata uppgifter och information ska finnas tillgängliga, samtidigt som känsliga uppgifter alltid skyddas i utbyten mellan företag, arbetstagare och konsumenter och det möjliggörs en bättre integration mellan dels ekonomiska sektorer av alla slag, dels alla områden för politiken, inklusive kulturella och kreativa näringar,

g)  att förbättra medborgarnas utkomstmöjligheter i och utanför tätorter, samt deras medvetenhet om och förmåga att dra nytta av digitaliseringens möjligheter,

h)  att stimulera till tekniska och sociala innovationer inom forskningen i EU genom en digitaliseringspolitik för industrin med en tydlig inriktning och vision,

i)  att förbättra energitryggheten och minska energiförbrukningen genom en digitaliserad samt mer flexibel och effektiv industriell produktion som tillåter bättre styrning av efterfrågan på energi,

j)  att ingå partnerskap med andra makroregioner i världen för att utveckla innovativa och rättvisa digitala öppna marknader,

k)  att vara medveten om att det behövs en rättvisare och effektivare europeisk skattepolitik, där man klargör frågor om exempelvis beskattningsunderlaget i en tid av globalt sammankopplade digitala marknader och digitaliserad produktion,

l)  att locka till sig investeringar och världsledande forskare och experter och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt och europeisk konkurrenskraft,

m)  att stödja nya affärsmodeller och innovativa nystartade företag som har sin drivkraft i digitaliseringen och den tekniska utvecklingen.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att vi får ett företagsklimat som präglas av konkurrens och underlättar privata investeringar, ett regelverk som öppnar möjligheter och där byråkratiska hinder undviks, en högklassig digital infrastruktur för Europa och en samordnande struktur på EU-nivå för digitaliseringen av industrin, som underlättar samordningen av nationella, regionala och EU-omfattande initiativ och plattformar för industriell digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa uppnåendet av målet om att industrin ska svara för 20 % av BNP senast 2020. Parlamentet betonar att det är en förutsättning för att EU ska kunna utöva ett globalt ledarskap inom industrin att digitaliseringen av industrin knyts an till en bredare upplagd EU-strategi för industrin. Parlamentet understryker betydelsen av att främja digitalisering, framför allt i de medlemsstater, regioner och sektorer som släpar efter och bland de människor som drabbas av den digitala klyftan. Parlamentet välkomnar i detta avseende de rundabordssamtal på hög nivå och det europeiska forum för intressenter som föreslagits. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan relevanta aktörer, och förväntar sig att inte bara ledande krafter från näringslivet jämte arbetsmarknadens parter, utan också den akademiska världen, små och medelstora företag, standardiseringsorganisationer, politiska beslutsfattare och offentliga förvaltningar på det nationella och lokala planet, tillsammans med det civila samhället, också kommer att uppmanas att spela en aktiv roll.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta det viktiga arbetet med att undersöka utvecklingstendenser inom tillverkning och digitalisering, liksom utvecklingstendenser inom icke-tekniska områden (lagstiftning, politik, förvaltning, kommunikation osv.), genom att i relevanta delar följa utvecklingen i andra regioner, identifiera ny nyckelteknik och sträva efter att EU:s ledarskap på dessa områden upprätthålls och att nya utvecklingstendenser integreras i politik och åtgärder samtidigt som hänsyn tas till koncepten inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd, och det ses efter om detta arbete skulle kunna utföras av ett särskilt nätverk för industriella framtidsprognoser, där det bland annat skulle ingå nationella organisationer för forskning och teknik.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180), men beklagar att man i meddelandet inte tillräckligt behandlar alla aktuella utmaningar, eftersom man i fråga om transportsektorn koncentrerar sig på uppkopplad och automatiserad körning. Parlamentet påpekar att, även om uppkopplade och automatiserade fordon är en av de mest spännande digitala omvandlingarna i sektorn, finns det digitaliseringspotential inom alla transportsätt, både inom drift och administration, och i hela värdekedjan från tillverkare till passagerare och gods, samt potential för samordning med all ny teknik som används inom sektorn, såsom de europeiska globala satellitbaserade navigationssystemen Egnos och Galileo, där det kan förväntas resultat inom den närmaste framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på digitala omvandlingar inom alla transportsätt, inklusive transport- och turistrelaterade tjänster.

6.  Europaparlamentet påpekar att digitaliseringsprocessen inte blivit till lika stor nytta för hela transportsektorn, och att detta fört med sig en skadlig fragmentering på den inre marknaden både mellan olika transportsätt och inom ett och samma transportsätt. Parlamentet understryker att det finns påtagliga och allt större skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller konkurrenskraft och digitalisering på transportområdet, och också skillnader mellan regioner, bolag och små och medelstora företag. Parlamentet anser att framtagandet av en samordnad strategi för industriell digitalisering för EU kan bidra till att övervinna sådan fragmentering och sådana skillnader och locka till sig investeringar i digitala projekt. Målet bör inte vara ännu ett policydokument utan en verklig strategi som speglar innovationstrender och marknadspotential och vars genomförande bör utvärderas kontinuerligt.

7.  Europaparlamentet anser att en samordnad strategi för industriell digitalisering kommer att bidra till att lösa några av de mest brådskande utmaningarna inom transport- och turismsektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare stödja digitaliseringen för att

a)  förbättra den övergripande säkerheten, kvaliteten och miljöprestandan inom transportsektorn,

b)  förbättra den obehindrade tillgängligheten för alla, inbegripet för äldre och personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning, öka medvetenheten om alternativa mobilitetslösningar genom att erbjuda passagerare flera valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i hela EU och i både städer och mindre utvecklade regioner,

c)  minska transportkostnaderna, såsom underhållskostnader och effektivera utnyttjandet av den befintliga transportinfrastrukturkapaciteten (t.ex. konvojkörning, samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS), det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) och flodinformationstjänster (RIS),

d)  förbättra konkurrenskraften genom att främja framväxten av nya aktörer, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag, för att utmana befintliga monopol,

e)  främja korrekt och harmoniserad verkställighet av EU-lagstiftningen genom utveckling av trafikledningssystem, intelligenta transportsystem, digitala färdskrivare, elektroniska vägtullsystem m.m., och skapa regelverk som är anpassade till verkliga och nya situationer som kan uppstå till följd av tillämpningen av den nya tekniken,

f)  minska de administrativa bördorna för små och medelstora trafikidkare och nystartade företag, till exempel inom gods- och logistiksektorn genom att förenkla administrativa förfaranden, möjliggöra spårning av last och optimera tidsplaner och trafikflöden,

g)  fortsätta garantera passagerarrättigheterna, inklusive uppgiftsskydd, också under trafikslagsövergripande resor,

h)  minska de problem som har att göra med informationsasymmetri på transportmarknaden,

i)  främja turismsektorns attraktivitet och utveckling, vilken utgör cirka 10 procent av EU:s BNP, samt de kreativa näringarnas attraktivitet och utveckling i stads- och landsbygdsområden och de yttersta randområdena, t.ex. genom bättre integration av rörlighets- och turisttjänster, även till mindre kända resmål.

8.  Parlamentet påpekar att oavbruten anslutbarhet med hög kapacitet är en förutsättning för snabba, säkra och tillförlitliga anslutningar för alla transportsätt och för ytterligare digitalisering inom transportsektorn. Det är beklagligt att den digitala täckningen i EU är så fragmenterad. Investeringar i bredband och en rättvis spektrumallokering är avgörande för digitaliseringen av transportsektorn. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det behövs en sektorsövergripande vision, som till exempel omfattar elektronik, telekom, transport och turism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppfylla sitt åtagande att tillhandahålla en sådan typ av anslutbarhet för de största transportlederna och transportknutpunkterna senast 2025 och att ta initiativet till fullständig täckning i hela EU.

Att skapa förutsättningar för framgångsrik industriell digitalisering: infrastruktur, investeringar, innovationer och färdigheter

9.  Europaparlamentet understryker att en strategi för industrins digitalisering erbjuder en möjlighet till främjande av innovation, effektivitet och hållbar teknik, vilket leder till ökad konkurrenskraft och en modernisering av EU:s industribas, liksom också till undanröjande av hinder för utvecklingen av den digitala marknaden. Parlamentet betonar att en integrerad industriell digitalisering måste utgå från starka möjliggörande förutsättningar, alltifrån en förstklassig framtidssäkrad digital infrastruktur, forskning och utveckling och ett investeringsvänligt klimat till en tillförlitlig och innovationspådrivande lagstiftningsram, en fördjupad digital inre marknad, en hög nivå av färdigheter och företagande, och en förstärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter.

10.  Europaparlamentet påpekar att man måste främja offentliga och privata investeringar i höghastighetskonnektivitet, till exempel genom 5G, fiberoptik, navigering och infrastruktur för satellitkommunikationer, för att säkerställa en stark ryggrad för digital infrastruktur i stads- och industrområdena. Parlamentet pekar på vikten av en harmoniserad spektrumallokering, i syfte att öka efterfrågan på konnektivitet och förbättra nätinvesteringsklimatets förutsägbarhet. Parlamentet understryker vikten av ledarskap inom digitala industriella värdekedjor och nyckelteknik, såsom 5G, kvantteknik, högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, molntjänster, stordataanalyser, sakernas internet, robotteknik, automation (också högautomatiserad körning) och distribuerad databasteknik. Parlamentet stöder här kommissionens arbetsdokument vilka åtföljt dess meddelande.

11.  Europaparlamentet noterar att den digitala omvandlingen inom transport- och turistsektorerna, i synnerhet utvecklingen av den efterfrågestyrda ekonomin och delningsekonomin, i hög grad bidrar till att omforma passagerarnas och konsumenternas beteende när det gäller rörlighet och turism liksom behovet av anpassning av infrastrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av digitaliseringen med avseende på transport-, rörlighets- och turisttjänsterna, med särskild tonvikt på beteendet hos och de val som görs av användarna av dessa tjänster och att ytterligare frigöra potentialen i denna samhällsförändring.

12.  Europaparlamentet noterar att den ökande digitaliseringen inom distributionen av resebiljetter innebär att mer information finns lättillgänglig för konsumenterna på internet, men allt oftare på ett sätt som gör det svårt att jämföra erbjudanden. Det är därför viktigt att stärka garantierna för insyn och neutralitet inom distributionen, i synnerhet för distribution över internet, så att konsumenterna kan göra välgrundade val baserat på tillförlitlig information, som inte bara rör priser utan även andra parametrar, inklusive tjänsternas kvalitet och tillhörande erbjudanden. Insynen kommer att både främja konkurrenskraften och stödja utvecklingen av trafikslagsövergripande transporter.

13.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen bör erbjuda konsumenterna fler valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i synnerhet om kvaliteten på produkterna eller tjänsterna.

14.  Europaparlamentet påpekar att språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering inte har beaktats eller utvärderats tillräckligt i dokument om den digitala marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av språkteknologi som, tillsammans med industrins digitalisering, kommer att minska fragmenteringen av den europeiska marknaden.

15.  Europaparlamentet betonar att särskilt stöd för ”analog” flerspråkighet i Europa gynnar både digitaliseringen av den europeiska industrin och undervisningen i övergripande digitala färdigheter. Parlamentet betonar därför att betydligt mer uppmärksamhet måste ägnas åt grundforskning i statistiska, smarta och maskinella översättnings- och läromedelsprogram.

16.  Europaparlamentet understryker att regionerna måste fokusera på sina starka sidor inom produktionen och främja sin utveckling genom smart specialisering och smarta kedjor och kluster. Parlamentet anser att kluster av och synergier mellan små och medelstora företag, näringslivs- och samhällsaktörer, sektorn för kvalificerat hantverk, nystartade företag, den akademiska världen, forskningscentrum, konsumentorganisationer, de kreativa näringarna, finansvärlden och andra intressenter kan fungera som framgångsrika förebilder för främjandet av digital tillverkning och innovation. Parlamentet uppmuntrar forskning, innovation och strukturell sammanhållning i EU. Parlamentet betonar vikten av acceleratorprogram och riskkapital för att hjälpa nystartade företag att expandera. Parlamentet noterar betydelsen av att utnyttja digitalisering till att främja affärsmodellsinnovationer, såsom ”pay-per-output”-system och masskundanpassning.

17.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem som just de små och medelstora företagen ställs inför, i de situationer där digitaliseringen, relativt sett, skulle ge störst utbyte i form av energi-, resurs- och produktionseffektivitet. Parlamentet anser att de små och medelstora företagens sammanslutningar bör stärkas och att de bättre bör få komma till tals via digitaliseringsprogram, samt att det bör utvecklas centrum för tillämpad vetenskap med tyngdpunkten förlagd till digitalisering, och medfinansiering av den forskning och utveckling som bedrivs inom små och medelstora företag. Parlamentet anser att man bör uppmärksamma frågor om äganderätt och åtkomst till data, liksom utvecklingen av ett europeiskt program för digital lärlingsutbildning.

18.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en plattform för smart specialisering avseende industriell modernisering och framför allt kommissionens förslag i handlingsplanen om digitalisering av industrin, för att skapa ett nätverk av kompetenscentrum och digitala innovationsknutpunkter för att stärka industriell digitalisering och digitala innovationer bland små och medelstora företag i alla regioner. Parlamentet konstaterar att sektorn för kvalificerade hantverk inte bör förbises i detta hänseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt driva på inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och digitala kompetenscentrum i mindre digitaliserade europeiska regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla utökad finansiering till digitala innovationsknutpunkter med hjälp av europeiska medel av olika slag (Horisont 2020, strukturfonderna osv.), till stöd för medlemsstaternas arbete med och strategier för att utveckla ett nationellt nätverk av digitala innovationsknutpunkter, och att överväga experiment med ett tillvägagångssätt av modellen ”sandllåda”, där sektorsövergripande experiment i en kontrollerad miljö inte kommer att blockeras av fasta regler. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka det transnationella samarbetet mellan sina digitala innovationsknutpunkter. Parlamentet anser att de digitala innovationsknutpunkter som utsetts bör vara specialiserade på industriella digitala innovationer som bidrar till att lösa samhällsutmaningarna i Europa. Parlamentet anser här att anslagen ur Horisont 2020 till de digitala innovationsknutpunkterna skulle kunna kombineras med anslag till samhällsutmaningar ur samma program. Parlamentet noterar alternativet med IKT-innovationscheckar för små och medelstora företag när det gäller tillgång till rådgivning, utbyte av bästa praxis och de digitala innovationsknutpunkternas expertis.

19.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som städer och lokala självstyrelseorgan spelar för utvecklingen av nya affärsmodeller samt tillhandahållandet av digital infrastruktur och digitalt stöd till små och medelstora företag och till andra aktörer inom industrin, liksom vilka enorma möjligheter som digitala innovationer inom industrin innebär för städer, t.ex. via avfallsfri lokal tillverkning, en närmare integration mellan industriproduktion samt lokal logistik, logistik i städerna och transport, samt för energiproduktion, konsumtion, tillverkning och 3D-utskrifter. Parlamentet anser att städer också bör kunna få tillgång till digitala innovationsknutpunkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera lokal, nationell och internationell bästa praxis och stimulera utbytet av den. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av en förteckning över europeiska digitala städer (European Digital City Index) och initiativ för att främja interoperabilitet mellan data och system i europeiska städer. Parlamentet noterar att initiativet för smarta städer spelar en roll i detta sammanhang. Parlamentet framhåller de positiva erfarenheterna av regionala forum för rådgivning.

20.  Europaparlamentet framhåller den roll som offentlig upphandling samt rättsliga krav för registrering av företag och verksamhets- eller informationsrapporter kan spela för främjandet av ny digital teknik inom industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur offentlig upphandling kan användas som mekanism för att locka innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa en digital kontroll i sitt Refit-program för att säkerställa att reglerna är aktuella för det digitala sammanhanget, och att underlätta utbyte mellan offentliga myndigheter av bästa praxis om användning av innovationskriterier i samband med öppna anbudsförfaranden vid entreprenad. Parlamentet rekommenderar att anpassningen av den rättsliga och tekniska miljön, som t.ex. övergången till IPv6, till behoven för industrins digitalisering och avstampen av sakernas internet påskyndas.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av att det frigörs lämplig offentlig och privat finansiering för digitaliseringen av Europas industri, varvid Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör användas bättre. Parlamentet anser att detta väsentligen måste trappas upp och att de offentliga investeringarna i digital infrastruktur måste öka. Parlamentet understryker att finansiering från privata plattformar och delningsplattformar spelar en central roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett finansiellt rundabordsamtal för industriell digitalisering, vilket kommer att undersöka frågan och lämna innovativa finansieringsförslag. Parlamentet beklagar att resurserna till digitala strategier i EU:s budget är alltför knapphändiga för att ge en verklig effekt. Parlamentet medger att den europeiska ekonomin behöver stimulans genom produktiva investeringar: tillgången till befintliga europeiska finansiella instrument, såsom EU:s struktur- och investeringsfonder samt Horisont 2020, bör säkerställa att detta mål uppnås. Parlamentet anser att kombinationen av dessa fonder bör överensstämma med nationella resurser och bestämmelserna om statligt stöd. Parlamentet erkänner den roll som offentlig-privata partnerskap och de gemensamma företagen spelar.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla skatteincitament för affärsverksamhet och företag som genomför digitala och smarta produktionssystem, i syfte att stödja en effektiv industriell digitalisering.

Att säkerställa tekniskt ledarskap för Europa och säkerhet i samband med industrins digitalisering: sammanslagningar och förvärv, it-säkerhet, dataflöden, standardisering

23.  Europaparlamentet inser att forskning och utveckling (FoU) ovillkorligen måste stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja såväl interna som externa insatser inom FoU samt främja innovationsnätverk och samarbete mellan nystartade företag, etablerade företagsaktörer, små och medelstora företag, universitet, etc. i ett digitalt ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan maximera överföringen till marknaden av resultat från forskningen inom ramen för Horisont 2020, samt de europeiska företagens tillvaratagande av dessa resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för Horisont 2020, öka andelen för de forskningsprojekt som resulterar i patent och immateriella rättigheter, och att rapportera om dem.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda känslig europeisk teknik och sakkunskap som ligger till grund för framtida industriell styrka och ekonomisk resiliens. Parlamentet framhåller de potentiella riskerna med utländska direktinvesteringar som styrs av strategier och industripolitik, i synnerhet genom statsägda företag via sammanslagningar och förvärv. Parlamentet framhåller att de som genomför utländska direktinvesteringar har varit alltmer intresserade av att förvärva känslig europeisk teknik via sammanslagningar och förvärv. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att studera vilka erfarenheter som gjorts i Förenta staterna av kommittén om utländska investeringar (Committee on Foreign Investment in the United States, CFIUS). Parlamentet understryker att lika marknadstillträde för investeringar måste uppnås genom att det fastställs globala regler.

25.  Europaparlamentet betonar att utveckling av automatisering, robotteknik, tillämpning av artificiell intelligens i produktionen samt den djupa integreringen av tekniska komponenter med olika ursprung föranleder nya frågor om säkerhet, trygghet och ansvar för både produkter och produktionsanläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt klargöra säkerhets- och ansvarsbestämmelser för autonomt fungerande system, inklusive villkoren för utprovning av dem.

26.  Europaparlamentet medger att öppenhet och anslutbarhet också har potentiella effekter på sårbarheten för it-attacker, sabotage, manipulering av uppgifter eller industrispionage samt understryker i detta sammanhang att man i samband med digitaliseringen av Europas industri måste ta ett gemensamt grepp på it-säkerheten i EU. Parlamentet inser att det behövs ökad medvetenhet om bättre it-säkerhet. Parlamentet anser att motståndskraft mot it-angrepp och it-incidenter är ett avgörande ansvar för företagsledare samt nationella och europeiska industri- och säkerhetspolitiska beslutsfattare. Parlamentet anser att det är tillverkarna som har ansvaret för att säkerställa normer för säkerhet på och utanför internet, såsom centrala konstruktionsparametrar i alla digitala innovationer, utgående från den modernaste teknik som finns tillgänglig och på grundval av principerna om ”säker design” och ”säkerhet som standard”, men att man under vissa omständigheter och med stöd av vissa kriterier kan frångå detta producentansvar. Parlamentet noterar att kraven på it-säkerhet vad gäller sakernas internet och standarderna för it-säkerhet, t.ex. på grundval av referensarkitekturmodellen RAMI4.0 och ICS, skulle stärka motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter i Europa. Parlamentet anser att de europeiska standardiseringsorganen har en särskild roll att spela där och inte bör åsidosättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika modeller för ökad it-säkerhet i samband med sakernas internet. Parlamentet uppmanar dock offentliga institutioner att införa tvingande it-säkerhetskrav för offentlig upphandling av it-utrustning och produkter med anknytning till sakernas internet. Parlamentet anser det mycket viktigt att små och medelstora företag erbjuds kontroll av och rådgivning om it-säkerheten hos sina digitaliserade industriprodukter. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis mellan EU:s medlemsstater skulle kunna underlätta motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter i Europa.

27.  Europaparlamentet anser att det bör finnas gemensamma kriterier för kritisk infrastruktur och dess digitala säkerhet och att EU:s direktiv om nät- och informationssäkerhet utgör det första steget för att uppnå en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta press på medlemsstaterna för att direktivet ska införlivas konsekvent och i rätt tid. Parlamentet betonar behovet av att stärka den roll som de ledande organen har enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet för att skapa förtroende för framtida teknik. Parlamentet noterar att mekanismer för övervakning av it-hot och framtidsanalyser bör erkännas som viktiga för säkerheten hos EU:s digitala industri, varvid tyngdpunkten särskilt bör förläggas till skyddet av små och medelstora företag samt av konsumenter.

28.  Europaparlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt frågor om insamling av och åtkomst till industri- eller produktionsrelaterade uppgifter och information. Parlamentet understryker i detta avseende att särskilt avseende måste fästas vid principerna om datasuveränitet, öppen och standardiserad tillgång och åtkomst till uppgifter, förbättrad innovation och produktivitet, nya tjänster och affärsmodeller samt säkerhetsrevision, samtidigt som lojal konkurrens möjliggörs. Parlamentet betonar att man bör gå mycket försiktigt till väga i samband med nya former för lagstiftning om äganderätt och åtkomst till data, och att sådan lagstiftning får införas endast efter omfattande samråd med alla relevanta berörda parter. Parlamentet anser att både innovationer och sådant som hänger samman med arbetstagares och konsumenters integritet måste skyddas och värnas, såsom det förutsätts i äganderätt och åtkomst till data. Parlamentet betonar dessutom att utlämnande av och tillgång till information för allmänhetens intresse och vetenskapliga ändamål bör främjas. Parlamentet noterar kommissionens förslag till en dataekonomi i detta avseende för att främja en gemensam europeisk datamarknad. Parlamentet anser att två viktiga aspekter måste framhållas i den pågående debatten om datasystem, av omsorg om stimulans till utvecklingen av tekniska lösningar för säker identifiering och säkert utbyte av uppgifter, nämligen dels regler för standardavtal, dels införandet av en kontroll av om avtalsförhållanden mellan företag är oskäliga.

29.  Europaparlamentet betonar att det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster och lagstiftningsförslaget för det fria flödet av data, som syftar till att undanröja omotiverade restriktioner för datalokalisering, har potential att ytterligare stimulera digitaliseringsprocessen i den europeiska industrin, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och att motverka fragmentering av EU:s inre marknad. Kommissionen uppmanas att övervaka antagandet och det enhetliga genomförandet av det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster i syfte att möjliggöra rättvisa, snabba, tillförlitliga och obehindrade dataflöden och dataanvändning. Parlamentet påminner kommissionen om att den i sitt meddelande åtagit sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag för det fria flödet av data inom EU i syfte att undanröja eller förhindra omotiverade lokaliseringskrav i nationella lagar eller bestämmelser.

30.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att öppna data, stordata och dataanalys, särskilt i transportsektorn, är avgörande för att man ska kunna dra full nytta av den digitala inre marknaden och främja innovation. Parlamentet beklagar att initiativen för att underlätta dataflödet fortfarande är fragmenterade. Parlamentet betonar att det behövs större rättslig förutsebarhet, särskilt i fråga om ägande och ansvar, med full respekt för integriteten och uppgiftsskyddet.

31.  Europaparlamentet erkänner potentialen i att digitalisera industrin vid tillämpning av sektoriell dataåtervinning samt offentliga och halvoffentliga myndigheters och marknadsaktörers förvaltning.

32.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att integrera öppen arkitektur som princip för utformningen av digitala komponenter.

33.  Europaparlamentet erkänner vikten av att skydda teknisk sakkunskap om utbyte och sammanlänkning av industriella digitala komponenter, samtidigt som man möjliggör och främjar interoperabilitet och uppkoppling mellan slutanvändare.

34.  Europaparlamentet betonar att det krävs en stark standardiseringsstrategi som samordnas med EU:s medlemsstater och kommissionen, och även innefattar interoperabilitet på det digitala området för att Europa ska bli ledande inom industriell digitalisering. Parlamentet framhåller att Europas standardiseringsorgan är viktiga och unika till sin beskaffenhet, bland annat vad gäller deras inkluderande och samsynsbaserade synsätt, där berörda parter i samhället och framför allt små och medelstora företag får medverka. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utveckling av öppna standarder och välkomnar dess avsikt att garantera tillgång till och effektiv licensiering av sådana patent som är nödvändiga för standarder på grundval av så kallade FRAND-villkor (FRAND = fair, reasonable, non-discriminatory, alltså rättvis, skälig och icke-diskriminerande), och medger att detta är avgörande för att främja innovation samt forskning och utveckling i EU. Parlamentet anser att den cirkulära ekonomin kan vara en viktig faktor för en konsekvent standardisering av kommunikationsflöden längs industriella värdekedjor. Parlamentet efterlyser en samordnad strategi från EU:s sida genom de europeiska standardiseringsorganisationerna (CEN, Cenelec och Etsi) i förhållande till internationella forum och konsortier. Parlamentet anser det önskvärt att sträva efter globala och universella standarder, men understryker även att det finns en vilja att gå vidare med europeiska standarder om internationellt samarbete i standardiseringsforum inte är framgångsrikt. Parlamentet anser att interoperabilitet är nödvändig, i synnerhet på området sakernas internet, för att utvecklingen av ny teknik säkert ska ge flera möjligheter åt konsumenterna, som inte bör vara låsta till enbart ett fåtal specifika leverantörer.

35.  Europaparlamentet betonar att handelshinder inom digitaliseringsområdet hämmar den europeiska industrins internationella verksamhet och skadar europeisk konkurrenskraft. Parlamentet anser att rättvisa handelsavtal mellan EU och tredjeländer i hög grad kan bidra till gemensamma internationella regler inom området för dataskydd, dataflöden, dataanvändning och standardisering.

Den sociala dimensionen färdigheter, utbildning och sociala innovationer

36.  Europaparlamentet anser att stora insatser måste göras när det gäller utbildning, skattesystem och sociala trygghetssystem för att integrera förändringseffekterna i vår europeiska sociala och ekonomiska modell. Parlamentet framhåller att industrins digitala omvandling kommer att få stora samhällskonsekvenser inom områden från sysselsättning, arbetsförhållanden, arbetstagares rättigheter till utbildning och färdigheter, e-hälsa, miljö och hållbar utveckling. Parlamentet betonar att säkerhet måste eftersträvas i samband med denna förändring. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt studera och åtgärda de sociala konsekvenserna av en industriell digitalisering och vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan och främja ett digitalt samhälle för alla, och samtidigt stimulera Europas konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen har definierat begreppet arbetstagare på basis av ett anställningsförhållande som kännetecknas av vissa kriterier, såsom utförande av arbete för någons räkning, lön och typ av arbete(12). Parlamentet efterlyser rättslig klarhet om vad som utgör ”anställning” på den digitala arbetsmarknaden så att efterlevnaden av arbets- och sociallagstiftningen säkerställs. Alla arbetstagare inom plattformsekonomin är antingen anställda eller egenföretagare, och detta ska i första hand avgöras utgående från den faktiska situationen, och de ska klassificeras utgående från denna situation, oavsett det avtalsenliga förhållandet.

38.  Europaparlamentet understryker att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Parlamentet betonar att EU står inför en digital klyfta i fråga om färdigheter. Parlamentet vill att man, efter samråd med arbetsmarknadens parter och under medvcrkan från dem, ska börja tillämpa en färdighetsgaranti, och uppmanar medlemsstaterna att se efter hur man kan tillgodose medborgarnas behov av fortlöpande (om)skolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, för att säkerställa en friktionsfri övergång till en smart ekonomi. Parlamentet betonar betydelsen av att säkerställa främjandet och erkännandet av digitala färdigheter, samt av den nya trenden i riktning mot färdigheter på olika områden. Parlamentet anser att arbetsgivarna bör anlita Europeiska socialfonden för utbildning av detta slag och för att främja en digital verktygslåda för kompetenshöjning, i samarbete med näringslivet och arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar att det utvecklats läromedel och sektorsspecifika kursplaner, och uppmanar kommissionen att undersöka alternativ för hur man skulle kunna införa ett certifieringssystem för fortbildningsprogram som gäller digitala färdigheter.

39.  Europaparlamentet understryker att digitala färdigheter måste införlivas i de nationella utbildningsväsendenas kursplaner. Parlamentet noterar att exempel på initiativ som Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) stöder, såsom europeiska månaden för it-säkerhet och europeiska utmaningen för it-säkerhet, bör utvecklas vidare i detta syfte. Parlamentet betonar vikten av specialiserad lärarutbildning för digitala färdigheter samt att alla barn bör få lära sig digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla skolor är utrustade med Wi-Fi och modernt IT-material. Parlamentet noterar att kodning också spelar en viktig roll. Parlamentet efterlyser ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att lära av etablerad praxis såsom Fit4Coding-programmet, initiativ om digital akademi, program för e-lärande eller kodningsskolor såsom Webforce3. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja integrationen av tester av digitala färdigheter i IGCU/Pisastudierna för att möjliggöra konkurrens och jämförelse mellan EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen utforma ämnesövergripande studieprogram som syftar till att integrera flera kompetenser, såsom it med företagsledning eller ingenjörsvetenskap med datavetenskap. Parlamentet betonar att alla EU:s medlemsstater bör utveckla omfattande målinriktade nationella strategier för digitala färdigheter, i enlighet med kommissionen uppmaning. Parlamentet framhåller den viktiga roll som arbetsmarknadens parter och andra parter kan spela för att utveckla och genomföra sådana strategier. Parlamentet noterar att endast hälften av EU:s medlemsstater hittills inrättat nationella koalitioner för digitala arbetstillfällen. Parlamentet betonar att en särskild budgetpost till stöd för den verksamhet som bedrivs av koalitionen för digitala färdigheter och digitala arbetstillfällen skulle stärka spridningen av information och ytterligare aktiviteter.

40.  Europaparlamentet framhåller vikten av att investera i digitaliseringen av yrkesutbildning och sektorn för kvalificerade hantverk. Parlamentet framhåller att digitala färdigheter även behöver kombineras med teknisk kompetens och främjandet av utbildning inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt främjandet av mjuka färdigheter såsom kommunikation, gruppsamordning och sektorsövergripande tänkande.

41.  Europaparlamentet efterlyser att jämställdhetsperspektivet införlivas i alla digitala initiativ, så att den pågående digitala omvandlingen också blir en drivkraft för jämställdhet. Parlamentet betonar att den allvarliga könsklyftan inom IKT-sektorn måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.

42.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen kan göra sociala tjänster och andra offentliga tjänster mer åtkomliga och låta personer med funktionsnedsättning och rörelsehinder komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar särskilt vikten av distansarbete i detta sammanhang.

43.  Europaparlamentet påpekar, precis som initiativet Europeana visar, att digitaliseringen av europeiska verk erbjuder ett ypperligt tillfälle att göra dem mer lättåtkomliga, förbättra distributionen av dem och mera effektivt föra ut dem till allmänheten, och att digital innovation kan sätta i gång en revolution i det sätt på vilket kulturella varor visas och tillgängliggörs. Parlamentet betonar betydelsen av att framför allt främja användningen av 3D-teknik för datainsamling och av att återskapa kulturella verk och kulturarv som förstörts. Parlamentet betonar behovet av att garantera medel för digitaliseringen, bevarandet och tillgängligheten online av det europeiska kulturarvet.

44.  Europaparlamentet beklagar att historiska och kulturella platser sällan är lättillgängliga för personer med funktionsnedsättning och framhåller de möjligheter som en starkare digital kulturplattform erbjuder för att få fler att delta och göra kulturella upplevelser, platser och föremål i hela Europa mer tillgängliga, oavsett geografiskt läge.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar forskning kring och utveckling av användbara tekniska hjälpmedel, som kan bli nya industrivaror till hjälp för integreringen av personer med funktionshinder.

46.  Europaparlamentet rekommenderar att det införs ett regelbundet utbyte av bästa praxis, en lägesöversyn som ska publiceras vartannat år samt rekommendationer om industrins digitalisering.

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0009.

(2)

EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131.

(3)

EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.

(4)

EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 41.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0032.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2013)0535.

(7)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 120.

(8)

EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 22.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0486.

(10)

EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 45.

(11)

EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 24.

(12)

Se EU-domstolens dom i mål C-596/12, punkt 17 och EU-domstolens dom i mål C-232/09, punkt 39.


MOTIVERING

Industrin spelar en avgörande roll i Europas ekonomi. Den ger arbetstillfällen och ekonomisk dynamik, och kan på ett avgörande sätt bidra med lösningar för att få bukt med stora samhällsutmaningar som EU står inför, alltifrån mål avseende hållbar utveckling och klimatförändringar till demografiska förändringar, social otrygghet och minskande biologisk mångfald. Samtidigt genomgår världen en ny industriell revolution på grundval av digitalisering och automatisering. Detta ger upphov till förändringar avseende affärsmodeller, värdekedjor, produktion och konsumtion. Ny nyckelteknik dyker upp i form av stordata, sakernas internet, 5G, datormoln, robotteknik, artificiell intelligens, kvantteknik osv. Det håller på att växa fram en global kapplöpning om vem som kan vara snabbast med att anamma dessa nya utvecklingstendenser och anpassa sig till dem på ett hållbart och socialt sätt.

För att den europeiska industrin ska behålla sin konkurrenskraft är det väsentligt att den leder denna nya industriella revolution med hjälp av innovationer och på grundval av hållbarhet. Europeiska unionen har tydliga industriella fördelar i detta avseende. Den har tillgång till sakkunskap, FoU, kvalificerad arbetskraft, en stor inre marknad, en stark industriell bas och en historia av att förena tillverkning och tjänster. I detta sammanhang behöver Europa en högtsträvande strategi för industriell modernisering till att digitalisera sin tillverkningsbas. Kommissionens meddelande utgör ett viktigt första steg i rätt riktning.

Till en sådan strategi krävs det ett helhetsperspektiv på grundval av följande pelare:

·Europeisk samordning och framsynthet.

·Upprättande av de rätta ramvillkoren (infrastruktur, investeringar, innovationer).

·Betoning av säkerhet som ett särskilt europeisk särdrag i samband med utveckling av ny nyckelteknik.

·Ökad social motståndskraft via färdigheter, utbildning och sociala innovationer.

EU behöver ett gemensamt strategiskt synsätt. I en situation där det finns 28 olika nationella strategier, plattformar och synsätt tar man inte vara på de europeiska mervärdena, samtidigt som fragmenteringen ökar och den inre marknaden riskerar att undergrävas med ineffektivitet som följd. Det är därför som det är avgörande med ett europeiskt synsätt med en europeisk samordningsplattform för att garantera att de nationella strategierna ingår i ett vidare sammanhang där man tar hänsyn till ett europeiskt perspektiv. Framför allt krävs det en gemensam europeisk vision. Digitaliseringen i sig kan inte utgöra ledmotivet. Digitalisering är en möjliggörande faktor för att främja konkurrenskraft, hållbarhet och det goda arbetet. Digitalisering av varor och tjänster skulle innebära ett tillskott av mer än 110 miljarder euro per år i intäkter till industrin under de kommande fem åren. Enbart i Tyskland skulle det enligt kommissionen medföra en produktionstillväxt på 8 % under det kommande årtiondet. Det kan även ge upphov till socioekonomiska och miljömässiga vinster. Enligt BT finns det möjlighet att med hjälp av IKT minska EU:s utsläpp med mer än 1,5 gigaton koldioxid till 2030 via energi- och resurseffektivitet, och e-hälsa kan ge upphov till utrymmesbesparingar till ett värde av 14 miljarder euro tack vare färre konsultationer som kräver personlig närvaro.

En anpassning till dessa nya industriella utvecklingstendenser kommer emellertid inte att vara möjlig om Europa inte tillhandahåller de rätta ramvillkoren. Detta innebär att man säkerställer bästa tänkbara infrastruktur för den europeiska ekonomin, exempelvis via 5G och fiberoptik, att man främjar innovationer och FoU och att man stimulerar till investeringar i ny teknik och modernisering. Enligt kommissionen, grovt räknat över de senaste 15 åren, ”investerade man i EU ungefär en tredjedel så mycket i IKT-relaterade produkter som i USA”. Investeringsnivåerna är för låga. Detta är anledningen till att det behöver införas ramvillkor som får situationen att övergå från åtstramning till investeringar. Små och medelstora företag är särskilt viktiga i detta sammanhang. Enligt undersökningar anser en huvudandel av de små och medelstora företagen inom EU att de släpar efter i fråga om att införa digital teknik och att deras investeringar i sådan teknik är bristfällig. Detta måste åtgärdas genom en digitaliseringskampanj som är skräddarsydd för små och medelstora företag.

Olika säkerhetsaspekter måste även ägnas större uppmärksamhet i denna nya digitala industriepok. Detta sträcker sig från att man ser till att viktig europeisk strategisk teknik inte säljs billigt till utländska konkurrenter, utan att detta dock hämmar de fria marknaderna. Det innebär även it-säkerhet i den digitaliserade fabriken och sakernas internet, där varje digitaliserad vara eller tjänst plötsligt kan omvandlas till ett ”vapen” via hackande. Av denna anledning är det nödvändigt med tydliga regler för it-säkerhet. En ram som garanterar fritt dataflöde samtidigt som datasuveräniteten skyddas och tydliga regler anges för datahantering vad gäller relationer företag till företag kommer även att vara avgörande, vilket också gäller för standardisering. Europas konkurrenter driver redan på energiskt för sina egna standardiseringsstrategier i syfte att främja sina egna industriella aktörer. I detta sammanhang måste Europa komplettera sin strategi för industriell digitalisering med en tydlig standardiseringskampanj tillsammans med europeiska standardiseringsorgan.

Det är uppenbart att digitaliseringen av Europas industri även för med sig utmaningar. Den absurda situationen kan uppstå att ny teknik, enligt olika studier, kan leda till förlust av arbetstillfällen och social otrygghet samtidigt som Europa saknar kvalificerad arbetskraft. För närvarande lider Europa varje år av ett underskott på omkring 180 000 it-specialister. Av denna anledning måste en strategi för digitalisering av industrin ha en stark social dimension. Däri ingår en rätt till utbildning och en färdighetsgaranti, främjande av livslångt lärande och säkerställande av att digitala kunskaper lärs ut från tidig ålder och ingår i skolornas kursplaner. Digitala färdigheter behöver dessutom främjas över sektorsgränserna. Inte bara i stora industrier utan också för små och medelstora företag samt hantverkssektorn. I detta avseende är det dessutom viktigt att förena digitala färdigheter och yrkesutbildning.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (28.3.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Föredragande av yttrande: Marju Lauristin

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT-sektorn) sysselsätter för närvarande sex miljoner personer i EU. 40 procent av arbetstagarna inom EU har otillräckliga digitala färdigheter och har svårigheter med livslångt lärande. Utbildningssystemen måste anpassas och stärkas ytterligare för att motsvara efterfrågan på den digitala arbetsmarknaden.

B.  Det råder en stor klyfta mellan könen i fråga om sysselsättning och utbildning inom IKT-sektorn, något som får stora konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden.

C.  Digitaliseringen av industrin tränger in i alla delar av sektorn och ökar konkurrenskraften genom innovativ och hållbar produktion av varor och tjänster, något som driver på den ekonomiska tillväxten och skapar arbetstillfällen och välstånd, men digitaliseringen innebär också utmaningar och här måste myndigheterna och arbetsmarknadens parter aktivt medverka för att uppnå en rättvis digital övergång.

D.  Både mervärdet från och sysselsättningen inom industrin har relativt sett minskat under flera årtionden i rad, vilket har lett till ekonomiska obalanser, med negativa följdverkningar för den sociala och regionala sammanhållningen i vissa fall.

E.  Digitaliseringen kan leda till nya nätverksförbindelser mellan personer, grupper, maskiner och system, så att det kan uppstå synergier mellan mänsklig kreativitet och artificiell intelligens.

F.  I snitt nio procent av arbetstillfällena riskerar att bli automatiserade, och inom 25 procent av arbetstillfällena kommer hälften av arbetsuppgifterna att förändras avsevärt till följd av den.

G.  Efterfrågan på arbetstagare som är högkvalificerade i digitala färdigheter ökar enligt kommissionen hela tiden, och om lämpliga åtgärder inte vidtas kan det 2020 finnas upp till 756 000 vakanta tjänster, vilket äventyrar tillväxten och konkurrenskraften i Europa. De nuvarande utbildningssystemen bör vid behov ses över för att bättre tillgodose den digitala arbetsmarknadens behov och öka sysselsättningsnivån.

H.  Anpassningen till den tekniska utvecklingen, med de förändringar av arbetslivet som den för med sig, innebär en fortlöpande och varaktig uppgift som företag, fackföreningar och beslutsfattare hela tiden kommer att vara ställda inför. En av de viktigaste utmaningarna kommer att vara att anpassa utbildningssystemen till den digitala arbetsmarknadens behov och att säkerställa att digitaliseringen av industrin kompletterar mänskligt arbete.

1.  Europaparlamentet betonar att digitaliseringen av industrin utgör en stor utmaning och stora möjligheter i fråga om både sysselsättningsskapande och förlust av arbetstillfällen, liksom när det gäller arbetsorganisationen. Digitaliseringen av industrin kräver riktade åtgärder från kommissionens och medlemsstaternas sida, i samråd med arbetsmarknadens parter, vad gäller sysselsättnings-, social-, skatte- och utbildningspolitiken, stärkta kollektivförhandlingar samt uppdaterad infrastruktur. Digitaliseringen av industrin måste få en sådan utformning att den bidrar till bättre arbetsförhållanden.

2.  Europaparlamentet påpekar att nya arbetsformer som baseras på digitalisering ofta leder till att arbetet utförs utanför företaget, vilket innebär en utmaning när det gäller tillämplig arbetsrätt, socialt skydd och kollektivavtal, inbegripet principen om likabehandling på samma arbetsplats. Det är oroväckande att det blivit allt vanligare med osäkra anställningar inom industrin, inbegripet ”falskt” egenföretagande och arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats. Skyddet av arbetstagare måste garanteras i lika hög grad på alla områden på den digitala arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet noterar de stora regionala skillnaderna när det gäller digitalisering av industrin, vilket får konsekvenser för jobb, produktivitet och tillväxt, särskilt för små och medelstora företag. Klyftan i fråga om digitaliseringen är inte bara av regionalt, utan också av socialt slag, och det råder också skillnader mellan företag. Det krävs därför intensifierade insatser för att utveckla digital infrastruktur för alla, inbegripet tillgång till bredband, och stöd till små och medelstora företag, särskilt i regioner som släpar efter. Parlamentet uppmanar EU att stödja investeringar i digital infrastruktur och att bättre utnyttja EU-medel i detta hänseende. Allmän tillgång till internet måste främjas, även för missgynnade grupper och landsbygdsbor.

4.  Europaparlamentet anser att offentlig digital innovation och öppna standarder är ett sätt att motverka att digital kunskap koncentreras inom några få industriföretag, och därför gynnar en balanserad digital utveckling inom alla medlemsstater.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av nätverksbildande och samarbete mellan de redan etablerade nationella digitaliseringsinitiativen, såsom Industrie 4.0, och efterlyser ökade insatser för stöd till regioner och sektorer som i dag släpar efter, för att säkerställa lika möjligheter och främja ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar vilka möjligheter som kompetenscentrum för digitalisering kan erbjuda för stöd till digitaliseringen av industrin och ökning av de nuvarande företagens konkurrenskraft, samt för uppmuntran till grundande av nya företag.

6.  Europaparlamentet påpekar att den digitala övergången är mångfasetterad och kräver åtgärder också på europeisk nivå för att inte den inre marknaden ska splittras, och att det är önskvärt med ett nära samarbete om detta mellan nationella och regionala intressenter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadsparterna regelbundet övervaka och bedöma inverkan av digitaliseringen på kvaliteten, antalet och typen av arbetstillfällen samt efterfrågan på färdigheter och kvalifikationer, och att anpassa relaterad politik i enlighet med detta, för att skydda arbetstagarnas rättigheter, garantera rättvis konkurrens och säkerställa att digitaliseringen bidrar till att höja de sociala och arbetsrättsliga normerna. Digitaliseringen av industrin leder till att skillnaderna i fråga om hur många olika slags arbetstillfällen som skapas respektive går förlorade och kan få konsekvenser för den ekonomiska bärkraften hos medlemsstaternas sociala trygghetssystem, pensionssystem och system för arbetslöshetsförsäkring. Alla framtida arbetstillfällen påverkas inte i lika hög grad av digitaliseringen av industrin och man bör inte underskatta vikten av samverkan mellan människor.

8.  Europaparlamentet noterar hur nya affärsmodeller som baseras på digital teknik påverkar arbetsmarknaden samt efterfrågan på digitala färdigheter hos arbetstagarna och tjänsteleverantörerna. Parlamentet betonar att digitaliseringen erbjuder möjligheter att få tillbaka tillverkningsindustrin till Europa och uppmanar kommissionens och medlemsstaterna att ta fram strategier för detta ändamål, för att gynna tillväxt och sysselsättning inom unionen.

9.  Europaparlamentet erinrar om risken för att digitaliseringen ska förvärra den ojämlika välståndsfördelningen och fördjupa den digitala klyftan, så att det skapas splittring inom samhället samt mellan medlemsstaterna och regionerna mellan dem som kan dra nytta av ökad digital produktivitet och andra som inte kan det. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur den ojämlikhet som automatiseringen ger upphov till skulle kunna minskas.

10.  Europaparlamentet erkänner möjligheterna och utmaningarna i samband med digitaliseringen av industrin. Digitaliseringen är till nytta i och med att den ökar möjligheterna till flexibla arbetsupplägg som kan skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, erbjuda flera valmöjligheter genom rörligt distansarbete och göra det möjligt för människor från landsbygden och avsides belägna områden att arbeta (förutsatt att de har den infrastruktur som behövs), och därmed främja ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan den digitaliseringsdrivna trenden i riktning mot ökad flexibilitet öka risken för instabil och osäker anställning. De nya arbetsformerna får inte användas för att kringgå gällande arbets- och sociallagstiftning när det gäller skyddet av arbetstagar- och konsumenträttigheterna. Traditionella företag och företagen inom plattformsekonomin måste ha lika villkor.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in uppgifter för att övervaka och utvärdera hur digitaliseringen påverkar anställningsformerna och arbetsvillkoren, och att ta de initiativ som behövs för att förtydliga plattformsarbetarnas rättsliga situation, särskilt genom att särskilja egenföretagare och löntagare, och att vid behov anpassa befintlig lagstiftning så att alla arbetstillfällen omfattas av arbetsrätten. Alla arbetstagare har samma sociala rättigheter som är fastlagda i EU-fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som bör upprätthållas, inbegripet rätten till fri rörlighet, föreningsfriheten, rätten att ingå kollektivavtal och rätten till stridsåtgärder. Det behövs en proportionerlig lagstiftning och förvaltning för plattformsekonomin som tar hänsyn till alla berörda parters rättigheter och skyldigheter.

12.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen har definierat begreppet arbetstagare på basis av ett anställningsförhållande som kännetecknas av vissa kriterier, såsom utförande av arbete för någons räkning, lön och typ av arbete(1). Parlamentet efterlyser rättslig klarhet om vad som utgör ”anställning” på den digitala arbetsmarknaden så att efterlevnaden av arbets- och sociallagstiftningen säkerställs. Alla arbetstagare inom plattformsekonomin är antingen anställda eller egenföretagare, och detta ska i första hand avgöras utgående från den faktiska situationen, och de ska klassificeras utgående från denna situation, oavsett det avtalsenliga förhållandet.

13.  Europaparlamentet oroas över de stora skillnaderna inom och mellan olika medlemsstater i fråga om arbetskraftens digitala färdigheter. Parlamentet understryker att man måste få bort dessa skillnader, som inverkar negativt på både utvecklingsmöjligheterna och arbetsmarknaden

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att digitaliseringen av industrin med åtföljande ökning av nya arbetsformer inte inverkar menligt på inbetalningen av sociala avgifter och att alla avgifter kommer att betalas för alla arbetsformer. Digitala lösningar kan underlätta uppbörden av skatter och sociala avgifter.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet låta arbetsmarknadens parter medverka i arbetet med att anpassa lagstiftningsramen för den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att ingå kollektivavtal för plattformsekonomin.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgång till utbildning i det 21:a århundradets färdigheter, i synnerhet digitala färdigheter, kritiskt tänkande, problemlösning, lagarbete och användning av stordata, så att alla medborgare kan delta på lika villkor inom den digitala inre marknaden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av övergripande färdigheter så att arbetstagarna kan fatta välgrundade beslut och utveckla initiativkraft och självmedvetenhet. Parlamentet betonar arbetsgivarnas roll när det gäller att arrangera och bekosta lämplig utbildning som gör det möjligt för arbetstagarna att förbättra sina digitala färdigheter och kvalifikationer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt arbetstagare som är sysselsatta i arbeten som är hotade till följd av den fortlöpande digitaliseringen av industrin.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av livslångt lärande för alla arbetstagare i den digitala tidsåldern. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att arbetstagare som blir arbetslösa snabbt kan få omskolning i digitala färdigheter om de så önskar. Socialförsäkringssystemen måste moderniseras för att återspegla arbets- och karriärmönster som är en följd av digitaliseringen.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av att utbildningssystemen anpassas till den digitala ekonomins behov, för att eleverna ska få de kunskaper och färdigheter som krävs. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen och medlemsstaterna att främja ett tvärvetenskapligt tänkande i skolorna för att tillgodose den ökande efterfrågan på digitala och kompletterande färdigheter. Medlemsstaterna uppmanas att fokusera på såväl kompetenshöjning av arbetskraften som på att främja undervisning om och intresse för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt företagarkompetens och relevanta mjuka färdigheter, alltifrån tidig ålder. Det krävs särskilda insatser för att överbrygga den stora klyftan mellan könen inom IKT-sektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera arbetsmarknadens parter samt utbildningsinstitutionerna i utvecklingen av kompetensstrategier och yrkesutbildningsprogram för den digitala tidsåldern.

19.  Europaparlamentet konstaterar att kompetensglappet inom den digitala ekonomin inte bara är en fråga om brist på färdigheter utan också ett resultat av dåliga arbetsförhållanden som leder till att vissa av de mest kompetenta arbetstagare väljer annat arbete, samt av dålig förvaltning av personalresurser som leder till att man inte till fullo tar till vara de färdigheter och kunskaper som finns hos den digitala generationen.

20.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som kommissionen vidtagit för att övervinna bristerna på högkvalificerad arbetskraft, såsom koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen. Enda sättet att uppnå varaktig framgång inom detta område är att alla relevanta aktörer, bland dem arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och icke-statliga organisationer engageras i detta.

21.  Europaparlamentet betonar att arbetstagarna inte är underordnade robotiserade produktionssystem eller digitaliserade plattformar, utan spelar en viktig roll i utformningen av sin arbetsmiljö och digitaliseringen av industrin. Rättigheter rörande samråd och medverkan i företagsrelaterade frågor samt medverkan av arbetsmarknadens parter på alla nivåer måste därför stärkas för att säkerställa en rättvis digital övergång.

22.  Europaparlamentet betonar att man måste identifiera och analysera både de positiva effekterna av digitaliseringen av industrin och riskerna för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bland dem nya psykiska risker och konsekvenserna av växelspelet mellan robotar och människor, och vid behov vidta lämpliga åtgärder. Arbetsmarknadens parter måste involveras i samband med detta. Digitaliseringen påverkar arbetstagarnas psyke och nervsystem i och med att kraven på att hela tiden vara anträffbar medför en risk för arbetsrelaterade psykiska problem såsom utbrändhet. Arbetstagarna bör därför garanteras rätten att inte vara uppkopplade utanför de överenskomna arbetstiderna.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och dess byråer, särskilt EU-Osha, att undersöka vilka effekter i form av psykiska påfrestningar som följer med digitalisering, robotteknik och artificiell intelligens och att vid behov lägga fram rekommendationer till politik. Parlamentet påpekar vilka konsekvenser ständig övervakning med hjälp av digital teknik kan få för arbetsmiljön och stressnivån på arbetsplatsen, och betonar i detta sammanhang att forskning tydligt visar att ökad press och övervakning tenderar att inte leda till ökad produktivitet utan till hälsorisker, misstag och olyckor(2).

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, tillsammans med arbetsmarknadens parter, inleda landsomfattande samråd om arbetets och digitaliseringens framtid. Kommissionen bör spela en nyckelroll för att sprida information om sådana nationella initiativ och samordna dem.

25.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av ny teknik och nya elektroniska kommunikationsmedel på arbetsplatsen ger upphov till frågor, dels om arbetstagarnas integritet, dels om de nya möjligheterna till övervakning och tillsyn. Parlamentet framhåller vikten av att omgående diskutera och utveckla bättre politiska ramar för användning, behandling, lagring och äganderätt till uppgifter om arbetstagare, i linje med förordning (EU) 2016/679, för att inte arbetstagarnas grundläggande rättigheter ska kränkas och för att arbetstagarnas rätt att komma åt sina uppgifter ska säkerställas.

26.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen kan göra sociala tjänster och andra offentliga tjänster mer åtkomliga samt göra att personer med funktionsnedsättningar och rörelsehinder kan komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar särskilt vikten av distansarbete i detta sammanhang.

27.  Europaparlamentet noterar ökningen av plattformsarbete och förväntar sig att det sprids ytterligare i industrisektorn, tack vare de möjligheter till decentralisering och flexibilitet som digitaliseringen innebär. Det är oroande att plattformsarbete används för att kringgå skattelagstiftningen och arbetstagarnas rättigheter, också i fråga om minimilöner, skyldigheter inom området hälsa och säkerhet, längsta arbetstid och rättigheterna till social trygghet i vissa fall. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram en ram som tillförsäkrar plattformsarbetare samma rättigheter som arbetstagare inom den traditionella ekonomin, och att det råder lika villkor i fråga om skatter och sociala avgifter för enskilda och företag i syfte att bevara de offentliga finansernas och de sociala trygghetssystemens stabilitet på lång sikt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Tania González Peñas, Krzysztof Hetman, Marju Lauristin, Alex Mayer, Joachim Schuster, Jasenko Selimovic, Csaba Sógor, Michaela Šojdrová, Neoklis Sylikiotis

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ALDE

ECR

ENF

GUE/NGL

EPP

 

S&D

Green/EFA

Enrique Calvet Chambon, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic, Yana Toom, Renate Weber

Anthea McIntyre; Jana Žitňanská

Dominique Martin, Joëlle Mélin

Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Patrick Le Hyaric, Neoklis Sylikiotis

Georges Bach, David Casa, Krzysztof Hetman, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Šojdrová, Csaba Sógor, Romana Tomc

Maria Arena, Ole Christensen, Jan Keller, Marju Lauristin, Javi López, Alex Mayer, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Maria João Rodrigues, Joachim Schuster, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog

Jean Lambert, Terry Reintke, Tatjana Ždanoka

1

-

NI

Lampros Fountoulis

2

0

ENF

GUE/NGL

Mara Bizzotto

João Pimenta Lopes

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EU-domstolens dom i mål C-596/12, punkt 17 och EU-domstolens dom i mål C-232/09, punkt 39.

(2)

Europeiska byrån för säkerhet och hälsa i arbetet: Work-related stress and risk assessment. A European campaign on risk assessment, hämtad 14 juni 2013 från https://osha.europa.eu/en/surveys-and-statistics-osh/esener.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (7.2.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Föredragande av yttrande: Sergio Gaetano Cofferati

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180), och erinrar om målet att öka industrins bidrag till BNP till 20 procent fram till 2020. Digitaliseringen kan spela en viktig roll i detta sammanhang och skapa affärsmöjligheter. Det finns ett brådskande behov att ta fram en ambitiös och sammanhållen EU-strategi som sammanför de olika EU-initiativen och samordnar de respektive nationella och regionala strategierna, samtidigt som man undviker fragmentering och maximerar möjligheterna för konsumenter, arbetstagare och företag.

2.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen har skakat om alla ekonomiska sektorer och att Europa bör ta vara på detta tillfälle att stärka sin internationella konkurrenskraft. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att vidareutveckla EU:s inre marknad för att stärka den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, se till att det finns sammanhållna rättsliga ramar och ta bort omotiverade hinder i form av regleringar, minska byråkratin samt modernisera regelverken.

3.  Europaparlamentet betonar att det behövs tillräckliga investeringar i och ett sammanhållet regelverk för forskning och innovation, infrastruktur, it-säkerhet, dataskydd, e-förvaltning och digital kompetens för att säkerställa en välfungerande digital inre marknad. EU håller på att halka efter sina konkurrenter i detta avseende, och det behövs mer resurser till sådana investeringar. Den potential och de synergier som erbjuds genom befintliga medel och stimulans av privata investeringar bör utnyttjas till fullo. Parlamentet anser att kommissionen genom ytterligare ansträngningar bör ta itu med dessa utmaningar på ett effektivt sätt. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att i större utsträckning klargöra finansieringen av de planerade och kommande initiativen för att underlätta digitaliseringsprocessen, i synnerhet när det gäller rollen för Efsi, ESI‑fonderna, Horisont 2020 och möjliga synergier mellan dem, liksom det beräknade bidraget från medlemsstaternas nationella budgetar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilken inverkan offentlig-privata partnerskap och gemensamma teknikinitiativ har i samband med den kommande halvtidsutvärderingen av Horisont 2020.

4.  Europaparlamentet påminner om att det för närvarande finns 30 parallella nationella och regionala initiativ. Det är viktigt att skapa synergier och bygga upp ett transnationellt samarbete dem emellan i syfte att säkerställa bättre synlighet, mervärde och en effektiv resursanvändning. Parlamentet beklagar den allt större geografiska klyftan i fråga om industrins konkurrenskraft och digitalisering. Parlamentet vill se en utbyggnad av infrastrukturen för fast uppkoppling och mobilnät med mycket hög hastighet som görs tillgänglig för alla geografiska områden, även landsbygdsområden eller ”inlåsta” områden. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att ta fram heltäckande statistik som kompletterar den befintliga statistiken, såsom indexet för den digitala ekonomin och det digitala samhället, för att på ett bättre sätt utvärdera digitaliseringsprocessen inom olika områden och sektorer.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att skapa knutpunkter för digital innovation runt om i Europa för att sammanföra befintliga europeiska och nationella initiativ. Dessa knutpunkter bör erbjuda coachning och rådgivning och sörja för utbyte av bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att samarbete och investeringar på europeisk nivå inom digitaliseringen av industrin leder till en fortlöpande minskning av den geografiska digitala klyftan, en bättre samordning av befintliga medel och ökade möjligheter till digitalisering av små och medelstora företag. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att erbjuda mikroföretag samt små och medelstora företag en miljö som är gynnsam för digitala lösningar.

6.  Europaparlamentet framhåller risken med att vinster överförs från industriaktörerna till dem som äger de digitala plattformarna och att marknaden koncentreras till ett fåtal aktörer, så att det skapas de facto-monopol, i synnerhet när det gäller plattformar. Det behövs verkningsfulla och konsekventa åtgärder från konkurrensmyndigheternas sida och eventuellt lagstiftningsinitiativ för att säkerställa en rättvis konkurrens mellan en stor mängd aktörer, även i den digitala miljön.

7.  Europaparlamentet framhåller att det är bråttom att lägga fram en ändamålsenlig plan för standardisering och att säkerställa full driftskompatibilitet på området för digitaliseringen av industrin, bland annat för sakernas internet och autonoma system, eftersom dagens leveranskedjor och digitalisering på EU-nivå innebär utmaningar i detta avseende vilka bara kan hanteras på europeisk nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utvecklingen av öppna, driftskompatibla och efterfrågestyrda standarder på alla nyckelområden och välkomnar dess avsikt att garantera tillgång till standardessentiella patent på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Kommissionen påminns om att det är nödvändigt att beakta alla relevanta aspekter vid utarbetandet av standarder och att se till att alla relevanta intressenter, däribland arbetsmarknadens parter och nya aktörer, i tillräcklig utsträckning deltar i standardiseringsprocesserna på lämplig global, europeisk, nationell och regional nivå.

8.  Europaparlamentet anser att datasäkerhet och it-infrastrukturens säkerhet samt förtroendet för den digitala miljön är avgörande för att förverkliga hela tillväxt- och innovationspotentialen i samband med digitaliseringen av industrin, till nytta för arbetstagare, konsumenter och företag, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet uppmuntrar vidare producenter av kommersiell programvara och maskinvara att säkerställa skydds- och säkerhetsstandarder i enlighet med den modernaste tillgängliga tekniken. Parlamentet uppmanar industrin att utöver inbyggt principerna ”inbyggt integritetsskydd” och ”integritetsskydd som standard” fullständigt genomföra principen ”inbyggd säkerhet”.

9.  Europaparlamentet förordar ytterligare EU-insatser på it-säkerhetsområdet. Medlemsstaterna uppmanas att införliva direktivet om säkerhet för nätverk och informationssystem i tid och på ett konsekvent sätt och att strikt följa den allmänna dataskyddsförordningen, liksom att inleda ett verkningsfullt samarbete för att garantera en säker miljö för allmänhet och företag i EU. Parlamentet påminner om att 80 procent av de europeiska företagen har varit med om minst en it-säkerhetsincident under det senaste året(1). Parlamentet efterfrågar en rad nya och konkreta initiativ för att ge vägledning till företag, särskilt små och medelstora företag, om hur de ska kunna stärka sin motståndskraft mot it-angrepp, och välkomnar det nya offentlig-privata partnerskap om it-säkerhet som nyligen lanserades av kommissionen,

10.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen bör erbjuda konsumenterna fler valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i synnerhet om kvaliteten på produkterna eller tjänsterna.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa full respekt för medborgarnas rätt till personlig integritet och skydd av sina personuppgifter i den digitala miljön. Det är viktigt med ett korrekt genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen, så att principen om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard tillämpas fullt ut. Det blir allt viktigare att frågetecknen kring tillgång till uppgifter, äganderätt och ansvarsfrågor rätas ut, och parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma det nuvarande regelverket kring dessa frågor. Konsumenterna bör ha möjlighet att fritt och fullt ut använda och utnyttja de varor och tjänster som de köper (inklusive fritt val av reparatör) och bör inte störas av problem med personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen klarlägga och definiera vissa minimikrav när det gäller uppgifter som samlas in på arbetsplatsen.

12.  Europaparlamentet betonar att det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster och lagstiftningsförslaget för det fria flödet av data, som syftar till att undanröja omotiverade restriktioner för datalokalisering, har potential att ytterligare stimulera digitaliseringsprocessen i den europeiska industrin, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och att motverka fragmentering av EU:s inre marknad. Kommissionen uppmanas att övervaka antagandet och det enhetliga genomförandet av det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster i syfte att möjliggöra dataflöden och dataanvändning på ett rättvist, snabbt, tillförlitligt och sömlöst sätt. Parlamentet påminner kommissionen om att den i sitt meddelande åtagit sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag för det fria flödet av data inom EU i syfte att undanröja eller förhindra omotiverade lokaliseringskrav i nationella lagar eller bestämmelser.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt klargöra säkerhets- och ansvarsbestämmelser för autonomt fungerande system (såsom fordon och drönare) för att säkerställa snabb och effektiv rättslig ersättning vid incidenter och harmonisera provningsvillkoren. Parlamentet anser att driftskompatibilitet är nödvändigt, i synnerhet på området sakernas internet, för att se till att utvecklingen av ny teknik innebär större valmöjligheter för konsumenterna, som inte bör vara låsta till enbart ett fåtal specifika leverantörer. Parlamentet betonar utmaningarna med säkerhet och ansvarsskyldighet för sakernas internet, appar och ej inkapslad programvara. I fråga om sakernas internet betonar parlamentet att producenterna är utgångspunkten för en uppstramning av ansvarssystemen, vilket kommer att leda till bättre produktkvalitet och en säkrare miljö i fråga om extern åtkomst och en dokumenterad möjlighet till uppdateringar.

14.  Europaparlamentet noterar de mycket betydande konsekvenser, möjligheter och utmaningar som den pågående digitaliseringen, i synnerhet digitaliseringen av industrin, innebär för samhället, affärs- och anställningsmodeller samt arbetskraftsefterfrågan. Parlamentet beklagar bristen på analys från kommissionens sida av de sociala effekterna av digitaliseringen av industrin, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att göra en djupgående analys av konsekvenserna av digitaliseringen av industrin i detta avseende och att lägga fram denna för Europaparlamentet och rådet senast i slutet av 2017.

15.  Europaparlamentet erkänner de möjligheter som digitaliseringen av industrin erbjuder, men betonar också att den medför vissa utmaningar för arbetskraftsefterfrågan, arbetsvillkoren och arbetstagarrättigheterna, i synnerhet när det gäller icke-konventionella anställningsförhållanden. Parlamentet framhåller behovet att säkerställa full respekt för anställningsrättigheterna och ett fullgott socialförsäkringsskydd inom den digitala sfären. Det är nödvändigt att involvera arbetsmarknadens parter när europeiska och nationella initiativ för digitalisering av industrin ska fastställas. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ta upp farhågorna gällande de sociala aspekterna av digitaliseringen tillsammans med alla berörda parter som en del av en övergripande dialog och genom att hålla rundabordssamtal på hög nivå och inrätta ett europeiskt forum för intressenter om digitalisering.

16.  Europaparlamentet noterar vikten av digital kompetens för arbetsmarknaden av i dag, för de europeiska regionernas integrationsförmåga och konkurrenskraft och för kampen mot digitalt utanförskap, särskilt inom ramen för EU:s nya kompetensagenda. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att främja och samordna grundutbildning, livslångt lärande och yrkesutbildning av hög kvalitet, bland annat på området för grundläggande och avancerade digitala kvalifikationer och färdigheter såsom databehandling, kodning, programmering och kryptering. Parlamentet efterlyser de nödvändiga offentliga och privata investeringarna på dessa områden.

17.  Europaparlamentet vill se en uppmuntran till ett större regionalt deltagande i syfte att minska innovationsklyftan och locka yrkesverksamma människor till utvecklingen av Europas regioner. Parlamentet betonar att man måste samarbeta med arbetsmarknadens parter för att förutse vilka digitala färdigheter som behövs på lång sikt, och välkomnar inrättandet av koalitionen för digitala färdigheter och arbetstillfällen samt andra europeiska initiativ på området. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ömsesidigt erkännande av digitala kvalifikationer genom att inrätta ett europeiskt certifikats- eller betygssystem.

18.  Europaparlamentet anser att en samarbetsbetonad digital miljö behöver utvecklas, tillsammans med plattformar som bidrar till en cyberrymd som gynnar utvecklingen av industrins digitalisering, med målet att öka den europeiska industrins konkurrenskraft.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Daniel Dalton, Nicola Danti, Vicky Ford, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Marcus Pretzell, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Richard Sulík, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pascal Arimont, Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Anna Hedh, Kaja Kallas, Roberta Metsola, Julia Reda, Adam Szejnfeld, Marc Tarabella, Ulrike Trebesius

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrea Bocskor

(1)

”The Global State of Information Security®”, http://www.pwc.com/gx/en/issues/cyber-security/information-security-survey.html


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (11.4.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Föredragande av yttrande: Pavel Telička

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Digitaliseringen skapar nya möjligheter i transportsektorn för tillverkare, operatörer, investerare, arbetstagare och passagerare och är en förutsättning för att transportindustrin ska förbli både konkurrenskraftig och operationell och öka sin effektivitet samt för att transporttjänsterna ska bli hållbarare och effektivare.

B.  Digitaliseringen skapar nya möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag och gynnar framväxten av nya affärsmodeller, inklusive utvecklingen av delningsekonomin i transportsektorn på områden såsom bilpooler, samåkning, lånecyklar och sammanslagning av godstrafik (cargo-pooling).

C.  Digitaliseringen har redan bidragit till att omvandla transportsektorn, och har i synnerhet möjliggjort en gradvis automatisering av transportsätten och underlättat transporttjänsterna.

D.  Digitaliseringen måste fortsätta att vara en av de främsta prioriteringarna för transportsektorn för att den ska vara fortsatt attraktiv och bevara sin starka ekonomiska ställning i Europa och gentemot tredjeländer.

E.  Digitaliseringen kan gynna turistindustrin till gagn för resenärerna och deras rörlighet genom att bl.a. möjliggöra enkel åtkomst till information i realtid och en mängd olika tjänster.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180), men beklagar att man i meddelandet inte tillräckligt tar upp alla aktuella utmaningar, eftersom man i fråga om transportsektorn koncentrerar sig på uppkopplad och automatiserad körning. Även om uppkopplade och automatiserade fordon är en av de mest spännande digitala omvandlingarna i sektorn finns det digitaliseringspotential inom alla transportsätt, både inom operationella och administrativa processer, och i hela värdekedjan från tillverkare till passagerare och gods, samt potential för samordning med alla nya tekniker som används inom sektorn, såsom de europeiska globala satellitbaserade navigationssystemen Egnos och Galileo, där det kan förväntas resultat inom den närmaste framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på digital omvandling inom alla transportsätt, inklusive transport- och turistrelaterade tjänster.

2.  Europaparlamentet påpekar att digitaliseringsprocessen inte har främjat hela transportsektorn i samma utsträckning, och att detta har gett upphov till en skadlig fragmentering på den inre marknaden både mellan olika transportsätt och inom samma transportsätt. Parlamentet understryker att det finns påtagliga och allt större skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller konkurrenskraft och digitalisering på transportområdet, och också skillnader mellan regioner, bolag och små och medelstora företag. Framtagandet av en samordnad strategi för industriell digitalisering för EU kan bidra till att övervinna sådan fragmentering och sådana skillnader och locka till sig investeringar i digitala projekt. Målet bör inte vara ännu ett policydokument utan en verklig strategi som speglar innovationstrender och marknadspotential, vars genomförande bör utvärderas kontinuerligt.

3.  Europaparlamentet anser att en samordnad strategi för industriell digitalisering kommer att bidra till att lösa några av de mest brådskande utmaningarna inom transport- och turismsektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare stödja digitaliseringen för att

  a)  förbättra den övergripande säkerheten, kvaliteten och miljöprestandan inom transportsektorn,

  b)  förbättra den hinderfria tillgängligheten för alla, inbegripet för äldre och personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning, öka medvetenheten om alternativa mobilitetslösningar genom att erbjuda passagerare större utbud, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i hela EU och i både städer och mindre utvecklade regioner,

  c)  minska transportkostnaderna, såsom underhållskostnader och förbättra effektiviteten hos utnyttjandet av den befintliga transportinfrastrukturkapaciteten (t.ex. bilkolonner, C-ITS, ERTMS, RIS),

  d)  förbättra konkurrenskraften genom att främja framväxten av nya aktörer, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag, för att utmana befintliga monopol,

  e)  främja korrekt och harmoniserad efterlevnad av EU-lagstiftningen genom utveckling av trafikledningssystem, intelligenta transportsystem, digitala färdskrivare, elektroniska vägtullsystem m.m., och skapa regelverk som är anpassade till verkliga och nya situationer som kan uppstå till följd av tillämpningen av den nya tekniken,

  f)  minska de administrativa bördorna för små och medelstora transportoperatörer och nystartade företag, till exempel inom gods- och logistiksektorn genom att förenkla administrativa förfaranden, möjliggöra spårning av last och optimera tidsplaner och trafikflöden,

  g)  fortsätta garantera passagerarrättigheterna, inklusive uppgiftsskydd, också under multimodala resor,

  h)  minska de problem som har att göra med informationsasymmetri på transportmarknaden,

  i)  främja turismsektorns attraktivitet och utveckling, vilken utgör cirka 10 procent av EU:s BNP, samt de kreativa branschernas attraktivitet och utveckling i stads- och landsbygdsområden och de yttersta randområdena, t.ex. genom bättre integration av rörlighets- och turisttjänster, även till mindre kända resmål.

4.  Parlamentet påpekar att oavbruten anslutbarhet med hög kapacitet är en förutsättning för snabba, säkra och tillförlitliga anslutningar för alla transportsätt och för ytterligare digitalisering inom transportsektorn. Det är beklagligt att den digitala täckningen i EU är så fragmenterad. Investeringar i bredband och en rättvis fördelning av spektrum är avgörande för digitaliseringen av transportsektorn. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att ha en sektorsövergripande vision, som till exempel omfattar elektronik, telekom, transport och turism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppfylla sitt åtagande att tillhandahålla en sådan typ av anslutbarhet för de största transportlederna och transportknutpunkterna senast 2025 och att ta initiativet till fullständig täckning i hela EU.

5.  Europaparlamentet betonar att man måste mobilisera och attrahera offentliga och privata investeringar för tillräcklig finansiering av övergången till digitala processer och stöd till utvecklingen av tillhörande infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att samarbete och investeringar på EU-nivå avseende digitalisering av transportindustrin leder till gradvis konvergens mellan olika områden, däribland genom fler möjligheter till digitalisering för små och medelstora företag genom befintliga EU-medel. Parlamentet anser att befintliga EU-medel kan samordnas och utnyttjas bättre och effektivare (inklusive inom sammanhållningspolitiken), i synnerhet Europeiska fonden för strategiska investeringar, som hittills inte har presterat tillräckligt vad gäller verkligt innovativa projekt.

6.  Europaparlamentet påpekar att autonoma transporter kan komma att växa snabbt inom den närmaste framtiden och uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt klargöra säkerhets- och ansvarsbestämmelserna för helt autonoma transporter, så att de rättsliga villkoren kan fastställas för att säkerställa en snabb och effektiv integration på marknaden.

7.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att öppna data, stordata och dataanalys, särskilt i transportsektorn, är avgörande för att fullt ut kunna dra fördel av den digitala inre marknaden och främja innovation. Parlamentet beklagar att initiativen för att underlätta dataflödet fortfarande är fragmenterade. Parlamentet betonar att det behövs större rättslig förutsebarhet, särskilt i fråga om ägande och ansvar, med full respekt för integriteten och uppgiftsskyddet.

8.  Europaparlamentet bekräftar nystartade och små och medelstora företags bidrag till digitaliseringsprocessen och betonar vikten av att de får tillfredsställande stöd och hjälpmedel, inklusive ekonomiskt när så är lämpligt, så att deras innovationer tillämpas och deras integration på marknaden främjas. Parlamentet stöder t.ex. idén om vidareutveckling av digitala innovationsnav i EU, där nya kompetenscentrum och klusterpartnerskap skulle kunna skapas.

9.  Europaparlamentet noterar att den ökande digitaliseringen inom distributionen av resebiljetter innebär att mer information finns lättillgänglig för konsumenterna på internet, men allt oftare på ett sätt som gör det svårt att jämföra erbjudanden. Det är därför viktigt att stärka garantierna för insyn och neutralitet inom distributionen, i synnerhet för distribution över internet, så att konsumenterna kan göra välgrundade val baserat på tillförlitlig information, som inte bara rör priser utan även andra parametrar, inklusive tjänsternas kvalitet och tillhörande erbjudanden. Insynen kommer att både främja konkurrenskraften och stödja utvecklingen av multimodal transport.

10.  Europaparlamentet noterar att den digitala omvandlingen inom transport- och turistsektorerna, i synnerhet utvecklingen av den efterfrågestyrda ekonomin och delningsekonomin, i hög grad bidrar till att omforma passagerarnas och konsumenternas beteende när det gäller mobilitet och turism liksom behovet av anpassning av infrastrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av digitaliseringen med avseende på transport-, rörlighets- och turisttjänsterna, med särskild tonvikt på beteendet hos och de val som görs av användarna av dessa tjänster och att ytterligare frigöra potentialen i denna samhällsförändring.

11.  Europaparlamentet påminner om att digitaliseringen inte bara är en teknisk fråga utan har bredare sociala, arbetsmässiga och ekonomiska konsekvenser och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att så snart som möjligt utföra en djupgående analys av konsekvenserna. För att utnyttja digitaliseringens alla möjligheter, inklusive i fråga om jobbskapande och omskolning av arbetstagare, och för att inte Europa ska ha ett enormt underskott på kvalificerade IKT-utbildade anställda under de kommande åren krävs en massiv kompetenshöjning av arbetstagarna och investering i yrkesutbildning på alla nivåer för att förbereda integreringen av digital teknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera strategier i detta avseende och att integrera digitaliseringen i sina nationella transportstrategier.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Maria Grapini, Franck Proust, Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

ECR

Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle,, Kosma Złotowski, Peter van Dalen

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Merja Kyllönen, Jiří Maštálka

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Salvatore Domenico Pogliese, Franck Proust, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, David-Maria Sassoli, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke

Verts/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

2

-

EFDD

Peter Lundgren, John Stuart Agnew

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (30.1.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över digitalisering av den europeiska industrin

(2016/2271(INI))

Föredragande av yttrande: Angel Dzhambazki

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att omkring 40 % av EU:s arbetskraft inte har tillräckliga digitala färdigheter, vilket har negativa effekter på deras deltagande i samhället och deras förmåga att hitta arbete, och konstaterar att unionen står inför en digital kompetensklyfta eftersom sex av tio kompetenskrav handlar om tekniska och digitala färdigheter. Parlamentet noterar kommissionens senaste meddelanden Digitalisering av den europeiska industrin och En ny kompetensagenda för EU som ett första steg i rätt riktning för ökade digitala kompetenser och färdigheter för Europas medborgare. Parlamentet framhåller dock behovet av att anta ytterligare systeminitiativ som bör innehålla en heltäckande ram för ökad medvetenhet bland Europas invånare kring betydelsen av sådana färdigheter, och att integrera användningen av dessa i det dagliga livet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta digitala färdigheter i centrum för sin kommande översyn av ramen för nyckelkompetenser. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidareutveckla läroplanen för grundskolan, gymnasiet och högskolan samt yrkesutbildningsprogrammen för att tillgodose behoven på en allt mer digitaliserad arbetsmarknad och i en digitalt baserad demokrati, på ett sätt som ger medborgare färdigheter så att de aktivt kan delta och interagera med myndigheter. Parlamentet betonar behovet av en lämplig lärarutbildning som bidrar till en uppdatering av undervisningsmetoder och ökar de innovativa möjligheterna till digitala studier och distansstudier, vilket leder till fler möjligheter för studerande att anpassa sig till arbetsmarknadens nya krav på digitala färdigheter.

3.  Europaparlamentet understryker den möjlighet som utbildning genom digitalisering erbjuder unga européer som varken studerar eller arbetar, och efterlyser åtgärder som i sin tur kommer att öka den sociala delaktigheten och integrationen på arbetsmarknaden.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att minska den allt större klyftan när det gäller tillgång till internet och digitala färdigheter, med riktat stöd till arbetslösa, vuxna med begränsad digital kompetens och de grupper, t.ex. resandefolk, som ofta upplever utbildningsmässiga hinder på grund av avbrott i studier och distansstudier.

5.  Europaparlamentet anser att grundläggande digitala färdigheter, som ingår i läroplanen för grundskola och gymnasium, bör omfatta kännedom om de möjligheter som digitala färdigheter erbjuder, fördjupad användning av grundläggande digitala verktyg, säkert beteende på internet och sökmetoder för att identifiera trovärdiga källor samt ökad medvetenhet om rättigheter på internet. Parlamentet understryker dessutom behovet av att integrera mediekunskap i läroplanerna och i programmen vid kulturutbildningsinstitut så att medborgare får en kritisk förståelse av medier, vilket ökar och förbättrar de resurser och möjligheter som den digitala kompetensen erbjuder. Parlamentet betonar att tonvikten bör ligga på praktisk inlärning.

6.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att integrera en agenda för digitala färdigheter i programmen för livslångt lärande som riktar sig till den arbetsföra befolkningen och särskilt till de äldre, som utgör 18,9 % (en andel som ökar) av hela EU:s befolkning och som i kombination med sin långa arbetslivserfarenhet kommer att öka sin anställningsbarhet avsevärt.

7.  Europaparlamentet lyfter fram de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller digitalisering, digital kompetens och digitala färdigheter, och anser att det är mycket viktigt med ökad samstämmighet på detta området. Parlamentet betonar att klyftan kan överbryggas genom att främja utbyte och dialog om bästa praxis. Parlamentet belyser den potential som den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen har i detta avseende. Parlamentet upprepar att sådana specifika initiativ måste ingå i en bredare, mer ambitiös ram för digitala åtgärder.

8.  Europaparlamentet betonar att särskilt stöd för analog flerspråkighet i Europa gynnar både digitaliseringen av den europeiska industrin och undervisningen av övergripande digitala färdigheter. Parlamentet betonar därför att betydligt mer uppmärksamhet måste ges grundforskning i statistiska, smarta och maskinella översättnings- och läromedelsprogram.

9.  Europaparlamentet välkomnar den strategi med många berörda aktörer som ingår i kommissionens modell för digital innovationsknutpunkt. Parlamentet konstaterar att ett nära samarbete mellan universitet och företag kan bidra till en mer diversifierad agenda och ge möjligheter till utbildning på jobbet.

10.  Europaparlamentet betonar att den kulturella och kreativa industrin både driver och gynnas av digital innovation. Parlamentet framhåller att den kulturella och kreativa industrin ofta består av små företag eller mikroföretag som behöver riktat stöd för att kunna bli digitala och utveckla sin verksamhet på ett säkert, varaktigt och effektivt sätt.

11.  Europaparlamentet påpekar, precis som initiativet Europeana visar, att digitaliseringen av europeiska verk erbjuder ett ypperligt tillfälle att förbättra deras tillgänglighet, distribution och främjande, och att digital innovation kan sätta igång en revolution i det sätt på vilket kulturella varor visas och tillgängliggörs. Parlamentet betonar betydelsen av att framför allt främja användningen av 3D-teknik för datainsamling och av att återskapa kulturella verk och kulturarv som förstörts. Parlamentet betonar behovet av att garantera medel för digitaliseringen, bevarandet och tillgängligheten online av det europeiska kulturarvet.

12.  Europaparlamentet beklagar att historiska och kulturella platser sällan är lättillgängliga för dem med funktionsnedsättning och framhåller de möjligheter som en starkare digital kulturplattform erbjuder för att få fler att delta och göra kulturella upplevelser, platser och föremål i hela Europa mer tillgängliga, oavsett geografiskt läge.

13.  Europaparlamentet betonar att digitaliseringen bör komplettera och inte ersätta den fysiska interaktionen med ursprungliga kulturella varor, såsom utställningar på museum eller böcker. Parlamentet vidhåller att kommersiella avtal om digitalisering av kulturella varor bör formuleras på ett sätt som gör att allmänheten garanteras största möjliga tillgång till dessa varor.

14.  Europaparlamentet rekommenderar att alla nya audiovisuella verk systematiskt bör registreras med en internationellt standardiserad identitetsbeteckning såsom International Standard Audiovisual Number (ISAN) eller Entertainment Identifier Registry (EIDR) för att förbättra identifieringen och spårbarheten av audiovisuellt innehåll online och för att uppnå kompatibilitet mellan filmdatabaser och kataloger i Europa.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja och stödja digital produktion av högkvalitativt kulturellt, kreativt och pedagogiskt innehåll, som bidrar till att stärka kunskapsbasen och konkurrenskraften för den europeiska industrin på dessa områden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Therese Comodini Cachia


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

59

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Ashley Fox, Adam Gierek, Rebecca Harms, Roger Helmer, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Amjad Bashir, Soledad Cabezón Ruiz, Isabella De Monte, Francesc Gambús, Constanze Krehl, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Gesine Meissner, Clare Moody, Michèle Rivasi, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Pavel Telička

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georgi Pirinski


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

59

+

ALDE

Gesine Meissner, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Pavel Telička, Lieve Wierinck

ECR

Amjad Bashir, Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Evžen Tošenovský

EFDD

David Borrelli, Dario Tamburrano

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

EPP

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, Francesc Gambús, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Theodor Dumitru Stolojan, Vladimir Urutchev, Hermann Winkler, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

S&D

José Blanco López, Isabella De Monte, Adam Gierek, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Georgi Pirinski, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Carlos Zorrinho

Greens/EFA

Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Michel Reimon, Claude Turmes

1

-

EFDD

Roger Helmer

1

0

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande