Förfarande : 2016/2305(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0184/2017

Ingivna texter :

A8-0184/2017

Debatter :

PV 31/05/2017 - 20
CRE 31/05/2017 - 20

Omröstningar :

PV 01/06/2017 - 7.3
CRE 01/06/2017 - 7.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0234

BETÄNKANDE     
PDF 730kWORD 99k
5.5.2017
PE 597.728v03-00 A8-0184/2017

om internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Michał Boni

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

  med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 14 september 2016 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016)0590),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 september 2016 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (COM(2016)0589),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 september 2016 om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (COM(2016)0591),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) http://eur-lex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexplus!prod!DocNumber&lg=SV&type_doc=COMfinal&an_doc=2015&nu_doc=0192 och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik(1),

–  med beaktande av bilagan till kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg (COM(2013)0685),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations‑ och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016)0176),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut av den 2 februari 2016 om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen (COM(2016)0043),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2016 (EUCO 26/16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 september 2013 En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla (COM(2013)0654),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 oktober 2016 En rymdstrategi för Europa (COM(2016)0705),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/35/EU av den 26 juni 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) och om upphävande av direktiv 2004/40/EG(3),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén över kommissionens meddelande Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0184/2017), och av följande skäl:

A.  5G kommer vara en viktig byggsten i gigabitsamhället och representera framtidens standard för mobil kommunikationsteknik, och en motor för innovation, som för med sig omvälvande ekonomiska förändringar och skapar nya användningsområden, högkvalitativa tjänster och produkter, inkomstflöden och affärsmodeller och möjligheter, vartill 5G förväntas främja branschernas konkurrenskraft och bör tillfredsställa konsumenterna.

B.  Ett europeiskt ledarskap inom 5G-teknik är mycket viktigt för den ekonomiska tillväxten och för att bibehålla en global konkurrenskraft, vilket i sin tur kräver samordning och planering på europeisk nivå. Om vi sackar efter riskerar vi att förlora arbetstillfällen, innovation och kunskap.

C.  5G och 5G-tillämpningar kommer att förnya affärsmodeller genom att tillhandahålla konnektivitet med mycket hög hastighet, som kommer att frigöra innovation inom alla sektorer, inte minst inom transport, energi, finans och hälsa. I detta hänseende betonas att Europa inte har råd att sacka efter, eftersom 5G kommer att vara motorn för framtida tillväxt och innovation.

D.  5G-nätens arkitektur kommer att skilja sig avsevärt från tidigare generationers för att uppfylla kraven på förväntad verksamhet och förväntade resultat för nät med mycket hög kapacitet, särskilt i fråga om latens, täckning och tillförlitlighet.

E.  5G-arkitekturen kommer att leda till en ökad konvergens mellan mobila och fasta nät. Användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet kommer därför att bidra till behoven av backhaul hos ett tätt trådlöst 5G-nät så nära slutanvändaren som möjligt.

F.  Framtiden för det europeiska samhället och den europeiska ekonomin kommer att vara kraftigt beroende av 5G-infrastruktur, som kommer att få en åtskilligt mer långtgående effekt än befintliga trådlösa accessnät, i syfte att tillhandahålla högkvalitativa och snabbare kommunikationstjänster som alla har råd med och som är tillgängliga överallt och ständigt.

G.  Digitaliseringen sker i allt snabbare takt och på global nivå, vilket kräver investeringar i högkvalitativa kommunikationsnät med samhällsomfattande täckning. I detta hänseende behövs snabb tillgång till radiospektrum som kan tillgodose dessa behov.

H.  Mobil och trådlös konnektivitet för alla medborgare blir allt viktigare allteftersom innovativa tjänster och applikationer används fortlöpande, och en framtidsinriktad digital politik måste ta hänsyn till detta.

I.  5G-nätets utbyggnad kommer framför allt att genomföras med hjälp av privata investeringar och kommer att kräva att den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation skapar ett säkerhets-, konkurrens- och investeringsfrämjande regelverk. Detta kommer att kräva effektivare administrativa villkor, till exempel för utbyggnaden av små basstationer för strikt spektrumharmonisering i god tid, jämte utveckling av nät med mycket hög kapacitet, vilket för närvarande föreslås i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.

J.  Offentliga initiativ, såsom kommissionens initiativ om offentlig-privata partnerskap från 2013, som stöds av 700 miljoner euro i offentlig finansiering för att möjliggöra 5G i Europa senast 2020, måste kompletteras av en konkurrenskraftig marknad med en framtidssäker tillträdesreglering och spektrumsamordning, som kommer att sporra till innovation och nödvändiga privata infrastrukturinvesteringar.

K.  Utbyggnaden av 5G bör ske som ett komplement till och inte på bekostnad av andra projekt som syftar till att förstärka konnektiviteten i de mest landsbygdspräglade och avlägsna områdena i Europa.

L.  Genomförandet av 5G och gigabitsamhället kräver en tydlig tidsplan, ett efterfrågedrivet, framtidssäkrat och teknikneutralt tillvägagångssätt, utgående från bedömningar per region och sektor, samordning mellan medlemsstaterna, samarbete med samtliga aktörer och adekvata investeringar för att uppfylla alla villkor inom den tidsram som krävs och för att det ska bli verklighet för alla EU-medborgare.

I.  Visionen för 5G – krav för ett generationsskifte

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att ta fram en handlingsplan för 5G, för att EU ska bli världsledande inom utbyggnaden av standardiserade 5G-nät från 2020 till 2025, som ett led i en bredare upplagd strategi för ett europeiskt gigabitsamhälle, som har större teknisk konkurrenskraft och plats för alla. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att det finns en adekvat samordning mellan medlemsstaterna för att det inte ska gå lika trögt med utbyggnaden av 5G som det gick med 4G, vilket resulterat i att 4G-täckningen i dag ligger på 86 procent och endast 36 procent på landsbygden.

2.  Europaparlamentet framhåller att enligt kommissionen kan handlingsplanen för en utbyggnad av 5G i hela EU skapa två miljoner arbetstillfällen och främja den europeiska ekonomin samt bekämpa den höga arbetslösheten, särskild bland ungdomar.

3.  Europaparlamentet understryker att det offentlig-privata partnerskapet inom 5G för närvarande är ett av världens mest avancerade initiativ när det gäller 5G och de nya applikationerna som följer av detta. Parlamentet anser att det är positivt att främja synergier inom FoU och industriell utveckling, men anser att det skulle vara rimligt att även konsument- och civilsamhällesföreträdare får delta i det offentlig-privata partnerskapet, med tanke på 5G-utbyggnadens samhälleliga effekter.

4.  Europaparlamentet betonar att en ambitiös och framåtblickande tidsram för spektrumallokering inom unionen är av yttersta vikt om Europa ska vara i ledningen när det gäller utvecklingen av 5G-teknik. Parlamentet välkomnar i detta hänseende de åtgärder som kommissionen föreslagit i sitt meddelande 5G för Europa: en handlingsplan, och betraktar dessa åtgärder som ett minimikrav för en framgångsrik lansering av 5G i unionen.

5.  Europaparlamentet betonar att privata investeringar bör stödjas av en infrastrukturinriktad politik och ett regelverk som är anpassade till förutsebarhet och tydlighet och syftar till att främja konkurrens till gagn för slutanvändarna, och bör inte fördröjas av alltför ambitiösa offentliga system som kan hindra utbyggnaden av 5G.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och den privata och offentliga sektorn om forskning och utveckling när det gäller 5G-mobilkommunikation. Parlamentet pekar på offentlig-privata partnerskap inom 5G som ett positivt exempel i detta avseende och uppmuntrar kommissionen att fortsätta involvera alla relevanta sektorer i denna process.

7.  Europaparlamentet anser att det kommer att bli till nytta för Europa med en ytterligare övergång till en digital ekonomi, i form av utvidgad täckning och konnektivitet och högre hastigheter, och att den digitala ekonomin kommer att bidra till den totala BNP-tillväxten med upp till 40 procent fram till 2020 och uppvisa en 13 gånger högre tillväxttakt än BNP som helhet.

8.  Europaparlamentet välkomnar och stöder gigabitsamhällets mål på medellång sikt om att uppnå näthastigheter på minst 100 Mbit/s för alla europeiska konsumenter, som går att uppgradera till 1 Gbit/s och på lång sikt ökar till 100 Gbit/s, för de viktigaste socioekonomiska drivkrafterna, såsom tillhandahållare av offentliga tjänster, starkt digitaliserade företag, stora transportknutpunkter, finansinstitut, sjukhus, skolor och forskning. Parlamentet vill att man ska prioritera utbyggnaden av fiberbaserad backhaulinfrastruktur, tillsammans med investeringsdrivande konkurrens och slutanvändarerfarenheter av hög kvalitet. Parlamentet erinrar om att unionen ligger efter i fråga om konnektivitetsmålen i sin digitala agenda för 2020, och att denna eftersläpning är särskilt oroväckande på landsbygden och i avlägsna områden.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att så många unionsmedborgare som möjligt kan dra nytta av gigabitsamhällets konnektivitet, även bland dem som är bosatta i avlägsna områden.

10.  Europaparlamentet stöder med eftertryck ansträngningarna att senast 2025 säkerställa tillgång till 5G-nät i samband med transportslagsövergripande resor, utgående från offentliga transportnät kopplade till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), och förväntar sig att fullständig tillgång i hela EU kommer att följa, både i stadsområden och på landsbygden och vid viktiga turistområden och turistattraktioner.

11.  Europaparlamentet konstaterar att täckningen av fjärde generationens mobilnät/LTE fortfarande behöver förbättras ytterligare eftersom EU sackar efter Förenta staterna, Korea och Japan i detta hänseende och att handlingsplanen för 5G bör ses som ett tillfälle att lära sig av misstagen från utbyggnaden av 4G.

12.  Europaparlamentet påpekar att 5G-radioaccess måste kunna fungera över ett mycket brett frekvensområde, från under 1 GHz upp till 100 GHz, och med backhaul på upp till 300 GHz. Parlamentet noterar att frekvenser på 3–6 GHz och över 6 GHz bör leverera extrema datahastigheter och extrem kapacitet i tätbefolkade områden. Parlamentet håller med om att 5G-system på höga frekvensband kräver en mycket tät nätinfrastruktur baserad på åtkomstpunkter för små basstationer, något som kommer att kräva val av vilka frekvensband som ska användas eller också möjlighet att dela frekvensband.

13.  Europaparlamentet betonar att nedladdningshastigheterna i sig inte kommer att räcka för att tillgodose gigabitsamhällets framtida konnektivitetsbehov, vilket kommer att kräva ett infrastrukturmål för nät med mycket hög kapacitet, eftersom dessa nät uppfyller de högsta standarderna i fråga om såväl uppladdnings- som nedladdningshastigheter, latenstid och återhämtningsförmåga.

14.  Europaparlamentet betonar att en europeisk sammanhängande spektrumstrategi med samordnade nationella färdplaner och tidsplaner behövs för att möta utmaningarna med 5G, och hantera kommunikation mellan människor, maskin-till-maskin (M2M) och inom sakernas internet på olika nivåer: uppkopplingshastighet, mobilitet, latens, utbredning, grad av belastning, tillförlitlighet, åtkomlighet osv, och säkerställer en smidig övergång till 5G i samtliga medlemsstater.

15.  Europaparlamentet påpekar att uppbyggnaden av trådlösa 5G-nät kräver backhaul för nät med mycket hög kapacitet och flexibel och effektiv användning av alla tillgängliga icke sammanhängande delar av spektrumet, inklusive frekvensbandet 700 Mhz, för vitt skilda nätutbyggnadsscenarier, vilket kommer att kräva innovativa spektrumlicensieringsmodeller och en tydlig tonvikt på harmonisering av de tillgängliga spektrumbanden på regional basis.

16.  Europaparlamentet inser vikten av licensbelagda spektrum för att säkerställa långsiktiga nätinvesteringar och garantera en bättre kvalitet på tjänsterna, genom att möjliggöra stabil och tillförlitlig spektrumtillgång, men understryker samtidigt behovet av bättre rättsligt skydd för licensfria spektrum och olika metoder för delning av spektrum.

17.  Europaparlamentet påpekar att bristande samordning innebär en stor risk för utbyggnaden av 5G, eftersom man måste nå kritisk massa för att kunna locka investeringar och därmed dra full nytta av 5G-teknikens fördelar.

18.   Europaparlamentet konstaterar att sektorns aktörer bör omfattas av förutsägbara lika villkor och ha handlingsfrihet att utforma sina egna nätverk, välja investeringsmodell och kombination av teknik som bör säkerställa att utbyggnadsmålen för 5G fullständigt kan genomföras, inklusive fiber till bostaden, kabel, satellit, Wi-Fi, WiGig, G.fast, 2G, Massive MIMO eller annan teknik under snabb utveckling, förutsatt att detta kommer att hjälpa till att ansluta alla européer till nät med mycket hög kapacitet, utgående från deras faktiska behov. Utbyggnaden av 5G kommer att kräva mycket mer fibrer i ett tätare trådlöst nät.

19.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad och dess handlingsplan 5G för Europa som erbjuder ett spännande tillfälle för medlemsstaterna att ge sina kulturella och kreativa innovatörer möjlighet, särskilt små och medelstora företag, att konkurrera ännu mer på världsarenan och visa upp sina entreprenörsbegåvningar och innovativa talanger.

II.  Möjliggörande av gigabitsamhällets fördelar

20.  Europaparlamentet anser att 5G handlar om mer än en utveckling av mobilt bredband och att det kommer att bli en viktig möjliggörande faktor för den framtida digitala världen, eftersom nästa generation av utbredda ultrasnabba bredbandsinfrastrukturer kommer att stödja omvandlingen av processer inom alla ekonomiska sektorer (offentliga sektorn, utbildning, tillhandahållande av konvergerat medieinnehåll, hälso- och sjukvård, forskning, energi, samhällsservice, tillverkning, transport, bilindustrin, den audiovisuella sektorn, virtuell verklighet, spel på internet och så vidare) och tillhandahålla överkomligt prissatta, smidiga, flexibla, interaktiva, tillförlitliga och starkt individanpassade tjänster som bör förbättra alla medborgares liv.

21.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska splittringen vid utbyggnaden av 4G, som fortfarande framgår av de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna vilket indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI) från 2015 visar, har resulterat i en brist på digital konkurrenskraft gentemot Förenta staterna, Kina, Japan, Sydkorea och tillväxtekonomier. Parlamentet understryker i detta hänseende att Europa visserligen gör framsteg i fråga om digital utveckling men att takten avtar, vilket på lång sikt innebär en risk för nödvändiga investeringar och det europeiska företagsklimatets attraktionskraft.

22.  Europaparlamentet påminner om att det bör vara slutanvändarna som i sista hand vinner på införandet av 5G, och att alla beslut som fattas med anknytning till utbyggnaden av 5G-teknik genomgående bör vara inriktade på detta slutliga syfte om att erbjuda tillförlitliga och högkvalitativa tjänster till ett överkomligt pris.

23.  Europaparlamentet noterar att den offentliga och privata sektorns investeringar har en multiplikatoreffekt på hela ekonomin, som sannolikt kommer att skapa upp till 2,3 miljoner arbetstillfällen direkt och indirekt i de 28 medlemsstaterna när utbyggnaden av 5G är helt färdig.

24.  Europaparlamentet noterar att utbyggnaden av 5G-teknik i EU förväntas ha fördelar som sträcker sig mycket längre än mobilindustrin samt spridningseffekter uppgående till 141,8 miljarder euro årligen fram till 2025.

25.  Europaparlamentet betonar att en framgångsrik och snabb utbyggnad av 5G i hela EU beror på utvecklingen av efterfrågestyrda nya affärsmodeller. Det finns ett otal olika initiativ som bidrar till förtydligandet av kraven för 5G, vilket gör det svårt för vertikala branscher att bidra till processen. De vertikala branscherna måste därför involveras aktivt och effektivt i kravprocessen.

26.  Europaparlamentet betonar att rättvis konkurrens och lika villkor för marknadsaktörer är helt nödvändigt för utbyggnaden av gigabitsamhället genom försorg av marknadsaktörer. Principen om samma tjänster, samma risk och samma regler bör gälla i detta avseende.

27.  Europaparlamentet menar att kommissionen och medlemsstaterna tillsammans med alla relevanta aktörer bör överväga hur man kan uppmuntra avancerade försök och provningsanläggningar för att påskynda innovation inom 5G-tillämpningar.

28.  Europaparlamentet konstaterar att gigabitsamhället bör motverka den digitala klyftan och förbättra internetanvändningen. Parlamentet påpekar att det fortfarande behövs fortlöpande investeringar i utbyggnaden av befintlig och framtida teknik, inklusive satellitteknik, på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet påpekar att en smart kombination av privata och offentliga investeringar är nödvändig för att den digitala klyftan på landsbygden och i avlägsna områden ska kunna åtgärdas. Parlamentet betonar att lärdomar från det förflutna bör användas för åtgärder mot olikheterna mellan medlemsstater, regioner samt mellan tätbefolkade områden och glesbygder, till stöd för en geografiskt balanserad utveckling.

29.  Europaparlamentet påpekar att den digitala klyftan inte bara finns mellan stad och landsbygd, utan i hög grad också mellan medlemsstaterna. Här måste vi få en konkurrenskraftig lagstiftning och initiativ som uppmuntrar investeringar i infrastruktur, ökar mångfalden av aktörer och stärker den europeiska samordningen.

30.  Europaparlamentet påpekar att 5G kommer att bli hörnstenen i förverkligandet av visionen om nätverkssamhället och kommer att öka möjligheterna att bo, studera och arbeta i EU, vilket är en förutsättning för att enskilda och företag fullt ut ska kunna dra nytta av den digitala revolutionen.

31.  Europaparlamentet anser att man genom att främja utbyggnaden av små basstationer för 5G i överensstämmelse med WiFi4EU-förordningen kommer att bidra till att minska den digitala och tekniska klyftan och öka alla medborgares tillgång till 5G-tjänsterna.

32.  Europaparlamentet betonar att EU måste hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och de tekniska möjligheterna som effektivare IKT-teknik ger, för att stödja den socioekonomiska utvecklingen i de regioner som i dag är underutvecklade.

33.  Europaparlamentet betonar att ett tätt fibernät är den backhaulinfrastruktur som ofrånkomligen behövs för att man ska kunna dra nytta av den fulla tjänstepotentialen hos den tekniska mobilstandarden 5G.

34.  Europaparlamentet välkomnar initiativet WiFi4EU för att främja ett kostnadsfritt och allmänt tillgängligt internet i lokalsamhällena genom ett EU-finansierat system som genomförs av medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att initiativet WiFi4EU syftar till att främja digitalteknik för alla runt om i regionerna, genom en geografiskt balanserad anslagsfördelning, med samtidig hänsyn tagen till vilka erfarenheter, kvalitativt sett, som användarna fått av tjänsterna. Parlamentet konstaterar att anslutningshastigheterna ökar och att allteftersom användningen över flera trådlösa enheter ökar kommer WLAN att behöva matcha kraven på uppkoppling mellan slutanvändare. Parlamentet anser att det behövs en politisk ram med strategiska prioriteringar för att man ska kunna övervinna de hinder som marknaden ensam inte klarar av att övervinna.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma inomhustäckning i sin 5G-handlingsplan, med beaktande av att en stor del av 5G-tillämpningarna kommer att användas i hem och på kontor. Parlamentet påminner om nät med högre frekvens har svårt att tränga genom byggnader. Man bör överväga ytterligare teknik för att säkerställa god inomhustäckning, t.ex. massiv MIMO, inomhuslinjeförstärkare och höghastighetswifiapplikationer med WiGig-standard.

36.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av 5G-teknik är en hörnsten för omvandling av IKT-nätinfrastruktur till en allomfattande smart konnektivitet: smarta bilar, smarta nät, smarta städer, smarta fabriker, smart förvaltning och dylikt. Parlamentet anser att ultrasnabba bredband och intelligenta, effektiva nät som kan åstadkomma näst intill ögonblicklig konnektivitet mellan människor, människa-till-maskin och anslutna maskiner kommer att omdefiniera begreppet uppkoppling mellan slutanvändare, vilket kommer att möjliggöras tack vare nätparadigm såsom meshnät, hybridnät, dynamisk nätuppdelning och softwarisationteknik.

37.  Europaparlamentet betonar att god energiprestanda som ska minska energikonsumtionen i nätet är ett avgörande krav för 5G. Detta är mycket viktigt för att minska driftskostnaderna, främja nätkonnektiviteten på landsbygden och i avlägsna områden och tillhandahålla nätanslutning på ett hållbart och resurseffektivt sätt.

38.  Europaparlamentet betonar att 5G-utbyggnaden kräver betydande uppgradering av fasta nät och förtätning av mobilnät i överensstämmelse med målen för gigabitsamhället, särskilt när det gäller lösningar för e-hälsa.

39.  Europaparlamentet betonar att den audiovisuella sektorn är en av de viktigaste drivkrafterna för att 5G ska bli framgångsrikt i Europa, att den skapar sysselsättning och ekonomisk tillväxt och att dess utveckling kan ha en stark och positiv inverkan på den audiovisuella medievärdekedjan, inklusive produktion, innovation och distribution av innehåll, samt på användarmiljön. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att beakta denna sektors behov och särdrag, särskilt dem med anknytning till utsändning.

40.  Europaparlamentet konstaterar att uppkopplade fordon genomgående blir säkrare (med färre olyckor), mer miljövänliga (med mindre utsläpp) och bidrar till mer förutsägbara rörlighetsmönster. Parlamentet stöder därför tanken på ett EU-omfattande mål för alla fordon på EU-marknaden, så att 5G ska kunna användas och fordonen utrustas med ITS. Parlamentet stöder med kraft målet om att genom 5G möjliggöra uppkoppling till en basstation för ambulanser och andra utryckningsfordon (polisbilar och brandbilar) för kontinuerlig och oavbruten täckning under insatserna.

41.  Europaparlamentet noterar fördelarna med tillförlitlig och oavbruten 5G-täckning för trafiksäkerheten, vilket möjliggör uppkopplade och digitala kontrollmedel, såsom smarta färdskrivare och e-dokument, för tunga lastbilar.

42.  Europaparlamentet anser att 5G bör möjliggöra nya och överkomliga tjänster av hög kvalitet, ansluta nya branscher och i slutändan förbättra kundupplevelsen för alltmer sofistikerade och krävande digitala användare. Parlamentet framhåller att 5G kan erbjuda lösningar på stora samhällsutmaningar genom sin kapacitet att avsevärt minska mobila enheters energianvändning och genom sin potential att förändra sektorer såsom hälsa och transporter.

43.  Europaparlamentet välkomnar investeringsfonden för bredband inom FSE, en fond för bredbandsinfrastruktur som är öppen för nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner samt privata investerare och kommer att vara ytterligare ett steg i riktning mot infrastrukturinvesteringar i missgynnade glesbefolkade landsbygdsområden och avlägsna områden.

44.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och förbättringen av digital kompetens har en utslagsgivande betydelse och bör ske genom större investeringar i utbildning, inbegripet yrkesutbildning, entreprenörsutbildning och fortbildning samt omskolning, och genom omfattande medverkan från alla relevanta berörda parters sida, bland dem även arbetsmarknadens parter, samt ha tre huvudsakliga mål, nämligen att bevara och skapa arbetstillfällen inom tekniken genom utbildning av högkvalificerade arbetstagare, att stödja medborgarna så de kan få koll på sin digitala tillvaro genom att de får de verktyg som behövs för detta ändamål, och att få bort avsaknaden av digitala färdigheter, som leder till digitala klyftor och digital utestängning.

45.  Europaparlamentet anser att unionen, i partnerskap med EIT Digital, bör upprätta och tillgängliggöra kursplaner för 5G-färdigheter, med tyngdpunkten förlagd till uppstartsföretag samt små och medelstora företag, för att utbyggnaden av 5G ska kunna bli till nytta för dem.

46.  Europaparlamentet understryker att utbyggnaden av 5G-nät kommer att främja snabba tekniska omvandlingar som kommer att möjliggöra en fullständig utveckling av den digitala sektorn, intelligent teknik, sakernas internet och avancerade produktionssystem.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av 5G för att Europa ska kunna bli världsledande i att tillhandahålla forskningsinfrastruktur med hög kapacitet, vilket kan göra Europa till centrumet för spetsforskning.

III.  Politiskt tillvägagångssätt

48.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att stärka investeringsplanen för Europa inom finansieringsinstrument (Efsi, FSE) som avsatts för att finansiera strategiska mål för gigabitkonnektivitet fram till 2025.

49.  Europaparlamentet betonar att alla beslut med anknytning till den digitala inre marknaden, inklusive spektrumallokering, konnektivitetsmål och 5G-utbyggnad måste utgå från framtida behov och hur marknaden förväntas utvecklas under de kommande 10–15 åren. En framgångsrik 5G-utbyggnad kommer att bli avgörande för den ekonomiska konkurrenskraften, och kan bara uppnås genom en framsynt EU-lagstiftning och politisk samordning.

50.  Europaparlamentet betonar att strategier för gigabitsamhället och 5G bör vara proportionerliga, ses över ofta och stämma överens med ”innovationsprincipen”, så att de potentiella konsekvenserna för innovation blir en del av konsekvensbedömningen.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämplig nivå inom ramen för nästa fleråriga budgetram 2020–2027 och särskilt nästa FoTUI-ram säkerställa, bevara och utveckla långsiktig finansiering för handlingsplanen för 5G och för moderniseringen av näten. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och den privata och offentliga sektorn om forskning och utveckling när det gäller 5G-mobilkommunikation. Parlamentet framhåller att det offentlig-privata partnerskapet inom 5G är ett positivt exempel på detta. Parlamentet påminner om att det för att uppnå konnektivitetsmålen enligt kommissionen krävs en investering på 500 miljarder euro under de kommande tio åren, samtidigt som man räknar med att det finns ett investeringsgap på 155 miljarder euro. Parlamentet anser därför att högsta prioritet bör ges åt att konkurrensen driver fram tillräckliga investeringar i utbyggnaden av digital infrastruktur, eftersom detta är en ofrånkomlig förutsättning för att utvecklingen av 5G-tekniken ska bli till nytta för medborgarna och företagen.

52.  Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att snabbt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen(4), för att säkerställa en adekvat säkerhetsnivå som gör denna plan effektiv och hållbar.

53.  Europaparlamentet anser att gigabitsamhället bäst kan uppnås med hjälp av ett framtidssäkrat, konkurrensvänligt och teknikneutralt tillvägagångssätt som stöds av en bred uppsättning investeringsmodeller såsom offentlig-privata investeringar eller saminvesteringar. Parlamentet noterar att saminvesteringar och andra former av samverkande investeringar och långsiktiga arrangemang för kommersiellt tillträde till nät med mycket hög kapacitet kan bidra till att sammanföra resurser, möjliggöra olika ramar för riskdelning och sänka utbyggnadskostnaderna.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra handlingsplanen för 5G genom att i rätt tid vidta enhetliga och inkluderande åtgärder i regioner och städer i syfte att uppmuntra och ge incitament till sektorsövergripande innovation och främja en ekonomisk branschomfattande samarbetsinriktad ram.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta ledningen i att främja intersektoriell och flerspråkig 5G-interoperabilitet och gränsöverskridande interoperabilitet, och att stödja integritetsvänliga, tillförlitliga, säkra tjänster eftersom näringslivet och samhället i stort blir alltmer beroende av digital infrastruktur för sin verksamhet och sina tjänster samt att beakta ekonomiska och geografiska nationella förutsättningar som en integrerad del av en gemensam strategi.

56.  Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för standardisering för att säkerställa att EU intar en ledande roll i fastställandet av de tekniska standarder som möjliggör utbyggnaden av 5G-nätet och 5G-tjänsterna. Parlamentet anser att europeiska standardiseringsorgan bör spela en särskild roll i denna process. Parlamentet konstaterar att varje sektor bör utarbeta en egen färdplan för standardisering som bygger på branschledda processer, med en stark önskan att nå gemensamma standarder som kan bli världsomspännande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge incitament till investeringar inom forskning och utveckling samt europeisk standardisering.

57.  Europaparlamentet betonar att 5G har potential att revolutionera tillgången till och spridningen av innehåll och att i grunden förbättra användarens upplevelse, och samtidigt möjliggöra en utveckling av nya former av kulturellt och kreativt innehåll. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av effektiva åtgärder för att motverka piratkopiering och av en övergripande strategi för att förbättra skyddet för immateriella rättigheter, för att säkerställa enkla åtkomstvägar till lagligt innehåll för konsumenterna.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar starkt ökat experimenterande med 5G-teknik. Parlamentet stöder utvecklingen av integrerade lösningar och tester, följda av branschövergripande försök med storskaliga pilotprojekt, som svar på efterfrågan på tjänster i gigabitsamhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräckligt med tillståndsfria frekvensband för att stimulera experiment inom industrin. Kommissionen uppmanas att överväga att fastställa ett konkret och attraktivt mål som en ram för den privata sektorns experiment med 5G-teknik och 5G-produkter.

59.  Europaparlamentet betonar behovet av beakta riktlinjerna från Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP), som formellt erkänts av WHO, för att undvika inkonsekvenser och fragmentering och för att säkerställa enhetliga utbyggnadsvillkor för trådlösa nät på den europeiska digitala inre marknaden.

60.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av gigabitsamhället kräver tydliga och gemensamma regler på EU-nivå, som är framtidsinriktade och konkurrensfrämjande för att driva på investeringar och innovation och bevara överkomliga priser och konsumenternas valmöjligheter. Parlamentet betonar att infrastrukturbaserad konkurrens erbjuder möjligheter till ändamålsenlig reglering och möjliggör en skälig långsiktig avkastning på investeringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla de administrativa förfarandena för tillgång till fysisk infrastruktur.

61.  Europaparlamentet betonar att det måste inrättas en innovationsvänlig miljö för digitala tjänster, särskilt inom området stordata och sakernas internet, och att konsumenternas valmöjligheter måste utökas, samtidigt som förtroendet och användningen av digitala tjänster ökar, genom effektiva och uppstramade regler, med fokus på användarnas behov och tjänsternas egenskaper, oavsett tjänsteleverantör.

62.  Europaparlamentet betonar att de nationella bredbandsplanerna behöver ses över och vid behov noggrant revideras, inrikta sig på alla 5G-områden, bibehålla ett tillvägagångssätt med konkurrens och flera olika tekniker, bli till stöd för rättslig säkerhet och maximera innovationens omfattning och täckning, varvid ett av målen ska vara att överbrygga den digitala klyftan.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de nationella bredbandsplanerna för att kartlägga brister och utforma landspecifika rekommendationer för vidare åtgärder.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta den deltagarbaserade bredbandsplattformen för att säkerställa deltagande på hög nivå av offentliga och privata enheter samt lokala och regionala myndigheter.

65.  Europaparlamentet betonar att säkerställandet av tillgång till internet och garanterandet av en pålitlig internetkonnektivitet med hög hastighet, kort svarstid och lågt jitter är av stor betydelse för digitaliseringen av processer och värdekedjan inom turismsektorn, liksom för utveckling och spridning av transportteknik, såsom samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS), flodinformationstjänster och det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS).

66.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag skulle dra stor nytta av konkurrensutsatt tillgång till 5G-lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att precisera sina handlingsplaner för att underlätta små och medelstora företags och uppstartsföretag deltagande i experiment med 5G-teknik och säkerställa deras tillgång till den deltagarbaserade 5G-bredbandsplattformen.

67.  Europaparlamentet stöder initiativ på EU-nivå för att säkerställa större spektrumsamordning mellan medlemsstaterna och långa licenstider, vilket kommer att öka investeringsstabiliteten och investeringssäkerheten. Parlamentet konstaterar att beslut om dessa frågor bör fattas samtidigt i samtliga medlemsstater för att anta bindande riktlinjer om vissa villkor i tilldelningsprocessen, t.ex. frister för spektrumallokering, spektrumdelning och gemensamt anordnade auktioner, med målsättningen att främja transeuropeiska nät. Parlamentet påpekar att konkurrensen på Europeiska unionens marknad för mobila telekommunikationer är utslagsgivande för generationsväxlingen till 5G.

68.  Europaparlamentet uppmanar EU att samordna insatserna inom Internationella teleunionen (ITU), för att EU:s politik ska bli konsekvent. Parlamentet betonar att EU:s spektrumharmoniseringsbehov av 5G efter 2020 bör slutföras före 2019 års världsradiokonferens (WRC-19) med vederbörligt skydd av befintliga i dag tillhandahållna tjänster och i överensstämmelse med besluten vid WRC-15.

69.  Europaparlamentet betonar att definitionen av nät med mycket hög kapacitet i kodexen för europeisk elektronisk kommunikation bör följa principen om teknikneutralitet, förutsatt att tekniken av detta slag tillgodoser industrins och konsumenternas framtida behov av kvalitativa nättjänster.

70.  Europaparlamentet ber kommissionen att ta fram en årlig framstegsrapport och utarbeta rekommendationer om handlingsplanen för 5G, och informera parlamentet om resultaten.

°

°  °

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

EUT L 81, 21.3.2012, s. 7.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0009.

(3)

EUT L 179, 29.6.2013, s. 1.

(4)

EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.


MOTIVERING

Idén om att utveckla ett gigabitsamhälle grundar sig i de möjligheter som utbyggnaden av 5G-lösningar erbjuder. inleder en ny etapp i den digitala världen genom skapandet av nya högkvalitativa nät: nät med mycket hög kapacitet. Genom att skapa nya möjligheter till konnektivitet blir infrastrukturen en möjliggörande faktor.

Det behövs dock vissa förutsättningar för utvecklingen av 5G-infrastruktur. Investeringsvänliga lagstiftningsförutsättningar bör skapa rättslig klarhet, öppenhet, jämlikhet och förenkling av regler som är centrala för dagens och framtidens elektroniska kommunikation. Infrastrukturbaserad konkurrens bör omfatta alla potentiella parter som konkurrerar om investeringar inom ramen för flexibla, affärseffektiva saminvesteringsmodeller. Spektrumtilldelningen bör harmoniseras för att beslutsfattandet och lösningarna ska bli enhetliga. Dessutom bör samordnade EU-omfattande insatser göras för att hantera åtkomsten till 700 MHz-bandet och frekvenser från 1 GHz till 100 GHz på lång sikt. Det bör finnas en beredvillighet att arbeta för standardisering och interoperabilitet inom den gemensamma ramen för alla EU-medlemsstater. Slutligen bör många branscher vara beredda att utforma sina egna färdplaner så att de kan anpassa sig till de tekniska krav som är nödvändiga för 5G-konnektivitet och 5G-kommunikation. 5G:s fulla potential kan endast frigöras om nära partnerskap utvecklas med ”vertikala” branscher. Vi måste lära oss att arbeta mer systematiskt över branschledda processer.

Det finns vissa viktiga drivkrafter för utvecklingen av 5G, till exempel förståelse för vilka ekonomiska fördelar och individuella fördelar som kan uppnås genom utbyggnaden av 5G. Till dessa fördelar hör utveckling av sakernas internet, självkörande bilar, tillväxt inom e-hälsa och telemedicin (som i sin tur kommer att bidra till ett verkligt paradigmskifte inom hälso- och sjukvården), helt nya undervisnings- och lärandemöjligheter tack vare användningen av verktyg baserade på virtuell verklighet inom utbildningen, nya underhållningsmodeller, eventuella framsteg med smarta städer och nya digitala möjligheter inom jordbruket. Utbyggnaden av 5G kommer att bana väg för nya produkter och tjänster, som alla kommer att vara mer användarvänliga och anpassade till människors behov, vilket kommer att stärka konsumenternas tillfredsställelse. Tillväxt skapar efterfrågan. Denna efterfrågan kommer att göra investeringar i 5G mer lönsamma på lång sikt och kommer att garantera en lämplig avkastning på investeringarna.

Det är tydligt att även om de nya infrastrukturmöjligheterna, infrastrukturens inkluderande karaktär och efterfrågan på 5G-infrastruktur kommer att ändra samhällsattityderna, kommer de också att kräva ny kompetens. Utbildningsaspekten av utbyggnaden av 5G bör därför också beaktas.

innebär ett verkligt tillfälle för Europa att förnya det industriella landskapet av telekommunikationer. Vi står nu vid ett vägskäl för spännande utveckling. Jag förväntar mig att EU-industrin som helhet kommer att sätta bollen i rullning för en ambitiös utveckling av 5G-teknik och en färdplan för utbyggnaden.

Kommissionen har föreslagit en väl utformad agenda, tidsplan och konkreta åtgärder. Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation kommer att godkännas inom den närmaste framtiden. Nu måste dock alla berörda parter verkligen samarbeta inom processen. Medlemsstaterna måste vara beredda att delta i tydliga, gemensamma och harmoniserade beslutsprocesser. Om nya nationella bredbandsplaner inte hinner antas kan man inte inleda investeringar och utveckla teknik och lösningar, särskilt användningen av fiberbaserade lösningar inom 5G. Om EU inte utövar aktiva och konsekventa påtryckningar vid världsradiokonferensens debatter kommer det att bli svårt att nå tillfredsställande beslut om åtkomsten till gigafrekvenser. Utan samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna, företrädare för näringslivet och Berec kommer vi att gå miste om möjligheten att harmonisera spektrumtilldelningsförfarandet. Utan samarbete mellan EU-institutionerna, regeringarna och lokala och regionala myndigheter går det inte att investera i en inkluderande infrastruktur med full tillgång till 5G-nät med mycket hög kapacitet för alla, även för bosatta i avlägsna områden och på landsbygden. Utan verkligt deltagande av medborgarna samt nationell finansiering och EU-finansiering av handlingsplanen för 5G i nuläget, och efter 2020 med den nya fleråriga budgetramen, kommer det att bli svårt att uppnå de ovannämnda målen.

Det är helt avgörande att alla förutsättningar för att 5G ska kunna införas fullt ut senast 2025 analyseras och fastställs i enlighet med detta.

Det är likaså viktigt att insatser från alla aktörer bör samordnas för att uppnå målen för 5G. Det står klart att om alla åtgärder och verksamheter inom handlingsplanen för 5G genomförs framgångsrikt kommer det att medföra många fördelar för den europeiska ekonomin och samtliga europeiska medborgare.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (23.3.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Föredragande av yttrande: Antonio López-Istúriz White

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sittresolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att detta initiativ ingår i de tre strategiska mål för konnektivitet som kommissionen vill nå till 2025, och att skapa ett lämpligt ekosystem för att utveckla ett starkt europeiskt gigabitsamhälle med en snabb utbyggnad av 5G-teknik och med medlemsstater som uppfyller sina skyldigheter när det gäller allmänna tjänster är det mest inkluderande och effektiva sättet att förverkliga den digitala inre marknaden, eftersom bredband med mycket hög hastighet kan minska den digitala klyftan och främja allmän tillväxt, särskilt på landsorten, genom att förse den med de verktyg som behövs för att delta i tidsåldern sakernas internet (IoT) lika snabbt som i städer – vilket kommer att förbättra konnektiviteten och energieffektiviteten för miljontals sensorer och alla typer av verktyg.

2.  Europaparlamentet påminner om att den digitala klyfta som kommer till uttryck i skillnaderna i konnektivitet mellan land och stad, mellan stora och små företag, mellan personer från olika socioekonomiska nivåer och mellan generationer, måste överbryggas.

3.  Europaparlamentet framhåller särskilt att EU inte har råd att försumma möjligheten att ansluta landsbygdsområden som enligt kommissionens index för den digitala ekonomin och det digitala samhället är långt efter – 71 % av de europeiska hushållen har tillgång till bredband, men endast 28 % i landsbygdsområden, och mobilt bredband (4G och annat) finns tillgängligt i 86 % av de europeiska hushållen, men endast i 36 % i landsbygdsområden.

4.  Europaparlamentet betonar att om denna teknik ska få full effekt på vår ekonomi och för att inte gå miste om tillfällen måste ett fjärde mål införas: att överbrygga den digitala klyftan och förhindra nya digitala klyftor, och att medlemsstaterna och kommissionen därför bör undersöka finansieringsmöjligheter till stöd för att de främsta socioekonomiska drivkrafterna (skolor, universitet, offentliga förvaltningar) ska få en nedladdningshastighet på minst 100 Mb/s och hög uppladdningshastighet, med låg latens och oavbruten täckning.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att arbeta med medlemsstaterna och branschen för ett frivilligt upprättande av en gemensam tidtabell för lanseringen av tidiga 5G-nät före utgången av 2018, vilket i slutet av 2020 ska följas av helt kommersiella 5G-tjänster i Europa.

6.  Europaparlamentet beklagar den situation som har uppstått på grund av att EU reagerade så långsamt på 4G jämfört med de andra regioner i världen som ställde sig i täten och som nu kammar hem vinsten av detta.

7.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att reagera effektivt under det första skedet av 5G för att främja europeiska företags konkurrenskraft, och då i synnerhet små och medelstora företag, eftersom den europeiska industrin kan ha mycket att vinna på att bli världsledande då grunden läggs för denna teknik.

8.  Europaparlamentet tror att för att detta ska ske behövs en övergripande europeisk strategi samt åtgärder och regler som bör vara utåtblickande och framtidsorienterade, främja investeringar och innovation och ha ett marknadsbaserat tillvägagångssätt som garanterar ett passande investeringsklimat som skapar konkurrens, i kombination med en skattepolitik som stöder 5G-utbyggnad, och samtidigt erkänner att konkurrens är den huvudsakliga drivkraften för investeringar som i sin tur ger upphov till nya tjänster och som i slutändan skapar en modernare europeisk infrastruktur som gynnar konsumenterna, och att längre licenstider för spektrum kommer att vara avgörande för att säkra de investeringar som behövs i den nya infrastruktur som krävs för 5G-nät.

9.  Europaparlamentet konstaterar att anläggande av konnektivitetsinfrastruktur kan innebära höga kostnader, inklusive administration, planering, tillstånd och i detta fall fastighetsförvärv, särskilt för lokala samt små och medelstora leverantörer, och erkänner kommissionens förslag Wifi4EU som skulle ge intresserade lokala myndigheter en möjlighet till finansiering så att de kan erbjuda gratis wifi i och runt offentliga byggnader, vårdinrättningar, parker och offentliga torg. Parlamentet anser att det inom medlemsstater måste finnas 5G-anpassning och digitala strategier med planeringsåtgärder på både nationell och lokal nivå, för att säkerställa snabb och billig utbyggnad av små cellnät.

10.  Europaparlamentet understryker betydelsen av satellitkommunikationer för att ge allmän och universell 5G-tillgång, framför allt i avlägsna områden, som ett komplement till ett markbundet europeiskt optiskt fibernät.

11.  Europaparlamentet välkomnar investeringsfonden för bredband, en fond för bredbandsinfrastruktur som är öppen för nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner samt privata investerare, som kommer att vara ytterligare ett steg mot infrastrukturinvesteringar i missgynnade glesbefolkade landsbygdsområden och avlägsna områden.

12.  Europaparlamentet betonar att vid utvecklingen av 5G-teknik bör ett enhetligt europeiskt synsätt främjas i alla medlemsstater och en flerpartsmetod väljas, eftersom skapandet av en livskraftig inre marknad för produkter och tjänster av 5G-standard kräver stor samordning.

13.  Europaparlamentet betonar att ett snabbt införandet av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation är avgörande för att skapa rättslig klarhet och förutsägbarhet för telekomleverantörerna. Parlamentet betonar att denna kodex ska främja konkurrensen (inom infrastruktur).

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de nationella bredbandsplanerna för att kartlägga brister och utforma landspecifika rekommendationer för vidare åtgärder.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en ambitiös och sammanhållande finansieringsstrategi för 5G som fullt ut utnyttjar potentialen och synergierna hos befintliga program såsom Horisont 2020, Efsi och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som uppmuntrar privata investeringar, bland annat specifikt riskkapital och konsortier, och som utforskar andra källor såsom offentlig-privata partnerskap i IKT-sektorn, t.ex. PPP 5G, för att stödja konnektivitetsprojekt och teknisk forskning som kan bidra till att överbrygga den digitala klyftan och behålla såväl som utveckla stödet för handlingsplanen för 5G fram till nästa fleråriga budgetram 2020–2027.

16.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang operatörer att investera mer i infrastruktur för att förbättra konnektiviteten, särskilt i underutvecklade landsbygdsområden, och att utöka 5G-täckningen, med tanke på att kommissionen räknar med att det behövs investeringar på 500 miljarder euro för att bygga ut denna teknik och uppnå målen om konnektivitet, för vilket det troligtvis kommer att finnas ett investeringsunderskott på 155 miljarder euro.

17.  Europaparlamentet lyfter fram det faktum att medlemsstaterna måste tillämpa de regler som man enats om i EU för allokering av nya spektrum inom 700 MHz-frekvensbandet för trådlöst bredband, och att det behövs en europeisk samordnad spektrumpolitik som beviljar licenser med tillräckligt lång löptid som ger förutsägbarhet om avkastning på investeringar och samtidigt skapar ett flexibelt licensieringssystem som främjar delad spektrumanvändning i relevanta högre frekvenser och en utveckling av framtida applikationer.

18.  Europaparlamentet betonar att ett avtal om harmonisering av en komplett uppsättning spektrumband under och över 6 GHz är strategiskt viktigt för utbyggnaden av 5G och att det måste ingås före utgången av 2017 så att tillfälliga spektrumband för 5G ska göras tillgängliga i god tid före 2019 års världsradiokonferens.

19.  Europaparlamentet understryker att de lägre frekvensbanden – såsom 700 MHz – visserligen kan täcka större områden per mast, bidra till att nå större täckning i landsbygdsområden, men att de inte på egen hand räcker till för tillämpningar som kräver stor bandbredd och stöder därför kommissionens samordnade strategi för reallokering inom UHF-banden (300 MHz till 3 GHz) och i band utanför detta,

20.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten i att fastställa öppna och driftskompatibla standarder för 5G-nät och 5G-anpassade IoT-produkter för att säkerställa ett snabbt antagande av sakernas internet, samt uppmanar alla berörda aktörer, både statliga och privata, såsom tillverkare, operatörer, tillsynsmyndigheter och forskare att arbeta mot detta mål, så att standarder för framtida 5G-nät generellt sett godkänns och genomförs av industrin.

21.  Europaparlamentet anser att ett nedifrån och upp-system bör främjas och att varje sektor bör utarbeta sina egna färdplaner för standardisering som bygger på branschledda processer, där det finns en stark vilja att nå gemensamma standarder som skulle kunna ha potential att bli världsomspännande.

22.  Europaparlamentet påminner om behovet av att öka allmänhetens kunskaper om fördelarna med att använda internet för medborgare och företag, eftersom det ökar de ekonomiska och sociala möjligheterna och är ett verktyg som kan främja inkludering och skapa ökade möjligheter för mindre utvecklade områden. Parlamentet påminner också om att i många sektorer kommer affärsmodeller att gynnas av omvandlingar med koppling till 5G-teknik som kommer att öka effektiviteten samt möjliggöra nya högkvalitativa tjänster, ansluta nya branscher, stödja samarbete och partnerskap mellan telekomoperatörer och vertikala industrier och i slutändan förbättra kundupplevelsen för alltmer sofistikerade och krävande digitala användare.

23.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som fortfarande är svåra att föreställa sig och som molnteknik, stordata och sakernas internet erbjuder eftersom de skapar tillväxt och sysselsättning och förbättrar alla medborgares liv – förutsatt att tillförlitlig konnektivitet finns överallt.

24.  Europaparlamentet är medvetet om att 4G-näten har för låg kapacitet med tanke på den våg av konnektivitet som kommer att svepa över miljontals produkter under de kommande åren (till exempel maskiner, robotar, drönare, bilar, kroppsnära datorer, apparater och sensorer) och uttrycker även oro över att EU, på grund av bristen på moderna digitala nätverk och infrastrukturer som tillhandahåller fast och mobil höghastighetskonnektivitet av hög kvalitet, riskerar att halka efter andra regioner när det gäller att locka till sig investeringar och behålla kompetens, och att detta kan leda till att EU förlorar en konkurrensfördel, och kräver att man driver på utvecklingen av digitala nätverk och infrastrukturer på framför allt landsbygden.

25.  Europaparlamentet anser att digital kompetens måste utvecklas för att hjälpa till att undvika utestängning och för att avskaffa digital analfabetism och hejda den digitala klyftan, vilket bör göras genom både formell och icke-formell utbildning, dvs. dels bör läroplaner som beaktar bästa praxis i medlemsstaterna upprättas i partnerskap med EIT Digital, dels bör initiativet kompletteras med stöd av civilsamhället, med betoning på betydelsen av att tillhandahålla teknik i utbildningssyfte.

26.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att företag är anslutna i samband med övergången till ett gigabitsamhälle. För att skapa incitament för investeringar som bidrar till ett effektivare nätverk, stöder parlamentet fokuseringen på infrastrukturbaserad konkurrens och understryker också den roll som nationella regleringsmyndigheter spelar för övervakningen under utbyggnaden och den kommersiella lanseringen.

27.  Europaparlamentet insisterar inte bara på det akuta behovet av ökade investeringar i forskning och innovation inom 5G-tekniken, utan även i utvecklingen av effektivare sätt att snabbt föra ut resultaten av forskning och innovation på marknaden.

28.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om det akuta behovet av europeisk standardisering för att förhindra fragmentering av 5G-teknik och för att inte hämma interoperabilitet, och understryker att Europa bör behålla sin nyckelroll i det internationella systemet, och att europeiska standarder som har utvecklats med ett aktivt deltagande från alla intressenter, bör främjas på internationell nivå. Parlamentet upprepar också behovet av att de första globala 5G-standarderna ska finnas tillgängliga senast före utgången av 2019, vilket skulle innebära en snabb kommersiell lansering av 5G.

29.  Europaparlamentet påminner om behovet av att öka allmänhetens kunskaper om de fördelar som internet ger medborgare och företag, eftersom det ökar de ekonomiska och sociala möjligheterna och är ett verktyg som kan främja inkludering och skapa ökade möjligheter för mindre utvecklade områden i unionen.

30.  Europaparlamentet framhåller att enligt kommissionen kan handlingsplanen för en utbyggnad av 5G i hela EU skapa två miljoner arbetstillfällen och främja den europeiska ekonomin samt bekämpa den höga arbetslösheten, särskild bland ungdomar.

31.  Europaparlamentet anser att man bör gå utöver ekonomiska indikatorer för att mäta teknikens effekter och komplettera bilden med socioekonomiska indikatorer.

32.  Europaparlamentet konstaterar att det behövs en aktiv dialog med alla berörda aktörer, från EU-institutionerna till medlemsstaterna och de europeiska regionerna, från den privata sektorn och industrin till det civila samhället, där man framför allt erkänner aktörerna i civilsamhällets särskilda behov avseende deras ekonomiska situation och personalsituation för att utveckla en gemensam och delad vision som bygger på idén att digital teknik och kommunikation har möjlighet att skapa ett bättre liv för alla.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen utarbetar en årlig framstegsrapport och rekommendationer om handlingsplanen för 5G, samt informerar parlamentet om resultaten.

34.  Europaparlamentet återupprepar sin övertygelse om att en stark och dynamisk inre marknad endast kan uppnås genom stabil och hållbar tillväxt och ökad sysselsättning, och ett förverkligande av en blomstrande digital inre marknad är det snabbaste sättet att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

INFORMATION OM ANTAGANDE I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Nicola Danti, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Marlene Mizzi, Jiří Pospíšil, Marcus Pretzell, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Pascal Arimont, David Coburn, Edward Czesak, Arndt Kohn, Julia Reda, Ulrike Trebesius, Sabine Verheyen

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

ALDE

Dita Charanzová, Morten Løkkegaard, Jasenko Selimovic

ECR

Edward Czesak, Vicky Ford, Ulrike Trebesius, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

Marco Zullo

ENF

Marcus Pretzell

PPE

Pascal Arimont, Carlos Coelho, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Ildikó Gáll-Pelcz, Antonio López-Istúriz White, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Ivan Štefanec, Mihai Ţurcanu

S&D

Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Arndt Kohn, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler

3

-

EFDD

David Coburn, Robert Jarosław Iwaszkiewicz

ENF

Mylène Troszczynski

2

0

VERTS/ALE

Jan Philipp Albrecht, Julia Reda

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (12.4.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Föredragande av yttrande: Kosma Złotowski

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande 5G för Europa: en handlingsplan, som syftar till att stärka Europas digitala ekonomi och konkurrenskraft mot bakgrund av den digitala inre marknaden.

2.  Europaparlamentet anser att det inom den nuvarande internationella teknikkapplöpningen är absolut nödvändigt att få till stånd ett dynamiskt europeiskt gigabitsamhälle i syfte att upprätthålla EU:s konkurrenskraft och välstånd samt frigöra potentialen för innovation och förändring inom transportsektorn.

3.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska transportsektorn för att förbli konkurrenskraftig snabbt måste anpassa sig till nya utmaningar som globalisering, digitalisering, ändrade rörlighetsmönster och ökade förväntningar hos konsumenterna. Parlamentet håller med om att en utbyggnad av 5G-nät är en nödvändig förutsättning för utvecklingen av befintliga, nya och innovativa affärsmodeller och skapa ekonomiska och sociala möjligheter, samtidigt som man främjar integration och skapar möjligheter för EU:s mindre utvecklade områden inom transport- och turismsektorerna. I detta sammanhang påminner parlamentet om behovet av att göra allmänheten mer medveten om fördelarna med internetanvändning för resenärer.

4.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt utnyttjande av internetnät med mycket hög kapacitet och utan avbräck, däribland gränsöverskridande nätverk, är viktig för digitaliseringen av transport- och turismtjänsterna, införandet av integrerade biljetter och den breda användningen av innovativa transportmedel för människor och varor, till exempel alltmer uppkopplade och självkörande fordon eller drönare. Parlamentet konstaterar att 5G-nät också skulle kunna bidra till att utveckla nya underhållningsmodeller så att turismutbudet i EU blir mer varierat och därmed attraktivare. Parlamentet konstaterar att 5G kommer att möjliggöra nya tjänster av hög kvalitet och förbättra passagerarupplevelsen för digitala användare, till exempel de som använder nätplattformar i samband med transport och turism.

5.  Europaparlamentet oroas över att EU släpar efter Nordamerika och delar av Asien- och Stillahavsregionen när det gäller införandet av 5G. Parlamentet uttrycker därutöver sin oro över att ingen av de 28 medlemsstaterna, enligt tillgängliga uppgifter, har uppnått den digitala agendans mål om 100 % täckning med höghastighetsbredband och ultrasnabba bredband. Täckningen av nästa generations accessnät är i vissa medlemsstater i genomsnitt lägre än 25 %.

6.  Europaparlamentet beklagar att den nuvarande generationen 4G fortfarande släpar efter i förhållande till den förväntade utbyggnaden, särskilt på landsbygden. Parlamentet konstaterar att kommissionens handlingsplan för utbyggnaden av 5G-infrastruktur bör tillhandahålla de verktyg som behövs för att undvika tidigare misstag.

7.  Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationstekniken (IKT) liksom den hastighet med vilken den har utvecklats har haft en otrolig inverkan inte bara på ekonomin utan på samhället i stort. Parlamentet menar att IKT och den digitala tekniken i sig har en stor potential då de förbättrar människors tillgång till sådana offentliga tjänster som transporter. Parlamentet anser dock att man inte får bortse från de enorma och oundgängliga utmaningar som utvecklingen av denna teknik innebär för hela samhället, särskild vad gäller arbetsorganisation, arbetstagarrättigheter och allmänhetens säkerhet.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att betrakta 5G-handlingsplanen som vägledande för inrättandet av kodexen för elektronisk kommunikation, särskilt när det gäller samarbetet kring spektrumförvaltningen och ytterligare investeringar i nätinfrastrukturen. Parlamentet understryker att större framsteg i byggandet av ett europeiskt gigabitsamhälle bara kan göras genom höga nivåer av investering i nätinfrastruktur i samtliga medlemsstater för att garantera en stabil, säker och tillförlitlig digital infrastruktur för alla transportsätt, oavsett storlek och plats. Parlamentet är tveksamt till huruvida finansieringsmodeller som uteslutande eller främst bygger på investeringsfonder kommer att vara tillräckliga för att uppgradera infrastrukturen där det behövs eller kommer att hjälpa till att fylla de befintliga luckorna i utvecklingen av nätinfrastruktur och jämna ut skillnaderna i tillgången till högkapacitetsuppkoppling i gränsområden och perifera områden liksom i de yttersta randområdena samt utanför städerna.

9.  Europaparlamentet anser att det behövs mer medel till utvecklingen av en långtgående och enhetlig finansieringsstrategi för 5G och till fullt utnyttjande av potentialen i och synergieffekterna mellan befintliga medel för att uppmuntra till nya investeringar. Parlamentet välkomnar investeringsfonden för bredband och uppmanar kommissionen att säkerställa, upprätthålla och vidareutveckla finansieringen av handlingsplanen för 5G fram till nästa fleråriga budgetram 2020–2027.

10.  Europaparlamentet menar att det bästa sättet att utveckla nätinfrastrukturen är att garantera en rättvis och fungerande konkurrensutsatt miljö. Parlamentet påpekar att alla tillgängliga frekvensband måste kunna tas i bruk på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar betydelsen av initiativet 5G-PPP (offentlig-privat partnerskap) och det brådskande behovet av att finna nya privata investeringskällor för att stödja såväl EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden som nya innovationsmöjligheter inom transport och turism.

11.  Europaparlamentet efterlyser att man i större utsträckning ska utnyttja sammanhållningsmedlen för att försöka uppnå större enhetlighet i förbindelserna mellan EU:s regioner. Parlamentet betonar behovet av att finna incitament, inte bara på utbudssidan utan även på efterfrågesidan, för att öka medborgarnas intresse för transport- och turismtjänster via 5G och främja utnyttjandet. Parlamentet håller med om huvudmålen för främjandet av internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning. Parlamentet uppmärksammar värdet av en teknikneutral strategi som kan bidra till att maximera möjligheterna till innovation, konkurrens på infrastrukturområdet och minskade kostnader för ny transportteknik och transportinfrastruktur.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, att, i samband med utvecklingen av det europeiska gigabitsamhället, ägna mer uppmärksamhet åt frågor som uppgiftsskydd, it‑säkerhet och it-brottslighet och deras särdrag inom transportsektorn. Parlamentet konstaterar att inga framsteg kan göras på detta område om inte lämplig prioritet ges åt säkerheten för användare av digitaliserade transportsystem samtidigt som det fastställs regler för förvaltningen av denna teknik i syfte att undvika konkurrensbetingade konflikter på marknaden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att anpassa bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, och på grundval av reglerna för statligt stöd, i syfte att underlätta uppbyggnaden av nätverk för höghastighetsinternet och att ägna särskild uppmärksamhet åt yttersta randområden, såsom fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget, med hänsyn till deras avlägsna belägenhet och de kostnader som är förknippade med den infrastruktur som 5G-tekniken kräver.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att varje medlemsstat kartlägger sitt nätverk för att få reda på i vilka områden det förekommer digital utestängning, så att täckning med 5G kan garanteras överallt.

15.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att göra allt som står i dess makt för att säkerställa ett europeiskt gigabitsamhälle präglat av respekt för principen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

16.  Europaparlamentet inser att en tät nätinfrastruktur är nödvändig för att garantera att de krav som ställs på hög kapacitet och låg latens för ett 5G-nät uppfylls. Parlamentet noterar fördelarna med att kombinera projekt och planer för att bygga ny nätinfrastruktur i 5G-standard med det redan planerade anläggandet och moderniseringen av vägar och järnvägar i medlemsstaterna, utöver infrastrukturprojekt för städer, med tanke på exempelvis möjligheterna att använda uppkopplade och självkörande fordon när det gäller att förbättra rörligheten i stadsmiljö. Parlamentet anser att man genom att kombinera anläggningsarbeten på ett sådant rationellt sätt kan spara resurser, göra dessa arbeten mer hållbara och påskynda byggandet och tillhandahållandet av nödvändig höghastighetsinfrastruktur.

17.  Europaparlamentet understryker att tätare nätverk som använder ett större antal enheter som avger strålning måste genomgå ordentliga tester och godkännas, eftersom inga risker för folkhälsan får uppstå.

18.  Europaparlamentet noterar potentialen i utvecklingen av följande tjänster i EU:s städer: smart trafikstyrning med realtidsinformation, parkeringsplatser och vägtullsystem. Parlamentet uppmanar operatörerna att investera mer i infrastruktur för att förbättra förbindelsemöjligheterna och utöka 5G-täckningen i alla områden i unionen, dvs. såväl stadsområden som perifera områden och landsbygdsområden.

19.  Europaparlamentet understryker att jämsides med utvecklingen av 5G kommer den allmänna tillgången till sakernas internet att bland annat ha stor inverkan på varutransporter och logistik, inklusive postverksamheten och, på ett mer allmänt plan, materiella transaktioner (brev och paket).

20.  Europaparlamentet konstaterar att uppkopplade fordon genomgående blir säkrare (med färre olyckor), mer miljövänliga (med mindre utsläpp) och bidrar till mer förutsägbara rörlighetsmönster. Parlamentet stöder därför idén att införa ett EU-omfattande mål för alla fordon på EU-marknaden, så att 5G ska kunna användas och fordonen utrustas med ITS. Parlamentet stöder med kraft målet att genom 5G möjliggöra uppkoppling till en basstation för ambulanser och andra utryckningsfordon (polisbilar och brandbilar) för kontinuerlig och oavbruten täckning under insatserna.

21.  Europaparlamentet stöder med eftertryck ansträngningarna att senast 2025 säkerställa tillgång till 5G-nät längs intermodala transporter utgående från offentliga transportnät kopplade till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), och förväntar sig att fullständig tillgång i hela EU kommer att följa, både i stadsområden och på landsbygden och vid viktiga turistområden och turistattraktioner.

22.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som internettekniken och sakernas internet spelar för utvecklingen av multimodala, användarvänliga och säkra infrastrukturer och transporttjänster, men även för utvecklingen av eCall-tekniken ombord. Parlamentet framhåller behovet av att beakta alla samverkande delar i en mängd olika sektorer, t.ex. inom elektronik, telekommunikationer, transport och turism.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ Wifi4EU. Parlamentet konstaterar att offentligt tillgängliga och kostnadsfria trådlösa nätverk i strategiska offentliga områden, såsom transportknutpunkter, kan ge alla europeiska medborgare möjlighet att få tillgång till och utnyttja digitala verktyg på samma villkor.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram initiativ, som exempelvis WiFi4EU-programmet, för att uppmuntra alla resenärer att använda den nya tekniken, oberoende av socioekonomisk bakgrund och ålder, i ett försök att undanröja den digitala klyftan mellan människor och generationer. Parlamentet framhåller det mervärde som denna utveckling kommer att medföra för turistnäringen genom att göra Europa mer attraktivt för företag och besökare.

25.  Europaparlamentet betonar att säkerställandet av tillgång till internet och en pålitlig internetkonnektivitet med hög hastighet, kort svarstid och lågt jitter är av stor betydelse för digitaliseringen av processer och värdekedjan inom turismsektorn, liksom för utveckling och spridning av transportteknik, såsom samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS), flodinformationstjänster (RIS) och det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS).

26.  Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av system, såsom de ovan nämnda, kommer att bidra till att främja processen med digitalisering och automatisering av både rörlighet och transporter, vilket i sin tur kommer att förbättra säkerheten, effektivisera resurserna, möjliggöra bättre användning av befintlig kapacitet, höja effektiviteten, öka tillgängligheten och energisparandet, förbättra miljöprestandan och främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft i turismnäringen. I samband med den övergripande processen för digitalisering i hela den europeiska industrin inser parlamentet att många företag kommer att vara tvungna att förstärka sina omvandlingsstrategier med rörlighet, vilket erbjuder stora möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag inom transportsektorn och är en utveckling som bör stödjas.

27.  Europaparlamentet noterar fördelarna med tillförlitlig och oavbruten 5G-täckning för trafiksäkerheten, vilket möjliggör uppkopplade och digitala kontrollmedel, såsom smarta färdskrivare och e-dokument, för tunga lastbilar.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Kateřina Konečná, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

ECR

Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Peter van Dalen

EFDD

Daniela Aiuto

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, David-Maria Sassoli, István Ujhelyi, Janusz Zemke, Claudia Țapardel

Verts/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

2

-

EFDD

John Stuart Agnew, Peter Lundgren

3

0

GUE/NGL

Kateřina Konečná, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (23.3.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Föredragande av yttrande: Andrew Lewer

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet oroas över att EU släpar efter Nordamerika och delar av Asien- och Stillahavsregionen när det gäller tillgång till 4G och planeringen för införandet av 5G. Europa har en stor eftersläpning att hämta in, i och med att över 75 % av Förenta staternas befolkning hade tillgång till 4G under 2015, mot bara 28 % av EU:s befolkning. Det är vidare oroväckande att prognoser inom branschen visar att det fram till 2022 kommer att finnas över 110 miljoner 4G-abonnemang i Nordamerika, mot endast 20 miljoner i Västeuropa, och att ingen av de 28 medlemsstaterna uppnått den digitala agendans mål om hundraprocentig täckning med höghastighetsbredband och ultrasnabba bredband. Täckningen av nästa generations accessnät är i vissa medlemsstater i genomsnitt lägre än 25 %.

2.  Europaparlamentet anser att 5G är mer än en utveckling av bredbandsteknik, eftersom nästa generation av utbredda ultrasnabba bredbandsnät kommer att handla om mer än befintliga trådlösa accessnät. Förändringarna kan stödja omvandlingen av processer inom en lång rad ekonomiska sektorer och göra det möjligt att bo, utbilda sig och arbeta var som helst i Europa. Bättre internetkonnektivitet kan bidra till ekonomisk tillväxt, sysselsättningsskapande, (territoriell och social) sammanhållning och konkurrenskraft i Europa, och samtidigt främja lika möjligheter, jämställdhet och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen.

3.  Europaparlamentet understryker de avsevärda investeringar som behövs för att kunna bygga ett gigabitsamhälle och de utmaningar detta innebär för investerare, operatörer, tjänsteleverantörer samt skapandet av synergier med andra branscher. Under de kommande tio åren behövs det ytterligare 155 miljarder euro för att skapa gigabitkonnektivitet för den digitala inre marknaden. Det är ytterst viktigt med ytterligare investeringar för att kunna sänka priset per enhet för konsumenterna och öka tjänsternas kvalitet och täckningsområde. Det framgår av forskning inom branschen att uppemot 90 % av nedgången i enhetspriset per megabyte är ett resultat av investeringar, och inte av statiska effekter som konkurrens. Om man tar priset per megabyte som jämförelsegrund är Förenta staterna en avsevärt billigare marknad för konsumenterna än EU. Det mått som heter genomsnittlig intäkt per användare kan bli vilseledande, eftersom därav inte framgår att konsumenterna i Förenta staterna använder snabbare förbindelser, större datapaket eller erbjudanden utan begränsningar.

4.  Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av 5G-nätverk delvis kommer att förutsätta EU-omfattande bidrag och finansieringsinstrument. Medlemsstaterna bör särskilt uppmärksamma projekt för att bredda tillgången till internet med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) under programperioden 2014–2020. Sammanlagt kommer ESI-fonderna att bidra med 21,4 miljarder euro till att säkra den digitala inre marknaden under den nuvarande programperioden, däribland 6 miljarder euro för utbyggnaden av nätverk för höghastighetsbredband. Dessa allmänna medel är viktiga för att kommissionens mål ska kunna uppnås, men det kommer att behövas åtskilligt mera kapital från den privata sektorn för att Europa säkert ska kunna utverka ytterligare 155 miljarder euro i investeringar under det kommande årtiondet. ESI-fonderna kan bli särskilt värdefulla i glesbygd där man inte kan uppnå full territoriell täckning med marknadsinriktade lösningar.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter och andra aktörer kan dra nytta av det komplexa utbudet av bidrag, finansieringsinstrument med låg risk och offentlig-privata partnerskap som finns tillgängliga för konnektivitetsprojekt. Det behövs bättre samarbete på lokal och regional nivå för att utvidga fasta nätverk och garantera gigabitkonnektivitet för att åstadkomma konkurrenskraftiga erbjudanden och attraktiva priser och uppmuntra nya investeringar. Det är värdefullt att det inrättas en resurs på internet där investerare i infrastruktur kan få en överblick av alla tillbudsstående alternativ till finansiering. Parlamentet välkomnar etablerandet av bredbandsfonden men uppmanar EIB och kommissionen att fokusera arbetet på att förbättra befintliga program som stöder IT-branschen, såsom Horisont 2020, snarare än att skapa nya. Kommissionen uppmanas att främja möjliga synergier mellan ESI-fonderna och Efsi samt andra EU-finansieringsmöjligheter.

6.  Europaparlamentet erkänner att intäkterna minskar inom hela telekombranschen och att detta är ett svårt problem med tanke på ytterligare investeringar för att vi ska få ett gigabitsamhälle. Finansieringen av affärsuppgörelser är starkt kopplad till aktiepriserna, och i detta sammanhang kan det finnas säkerhet för lån och andra finansiella instrument om en investering för med sig garanterad avkastning över ett längre tidsavsnitt. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka hur lokala myndigheter och andra tjänsteleverantörer kan komma in på marknaden för att erbjuda specialiserade tjänster med stöd av alternativa företagsmodeller. Det är viktigt att de nuvarande investeringsprogrammen blir lönsamma och det måste eventuellt inrättas andra attraktiva mekanismer för att investerare ska kunna stödja 5G-sektorn.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa och bevara finansieringen för handlingsplanen för 5G på lämplig nivå inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Det finns dock inte några bindande åtgärder med vilkas hjälp medlemsstaterna kan uppnå målen i 5G-handlingsplanen. Kommissionen uppmanas att undersöka de nationella bredbandsplanerna för att kartlägga brister och vid behov utforma landspecifika rekommendationer för vidare åtgärder. Medlemsstaterna uppmanas att ta fram nationella färdplaner för utbyggnaden av 5G såsom en del av de nationella bredbandsplanerna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de geografiska, sociala och ekonomiska särdragen i alla regioner då det nya regelverket utarbetas och genomförs, för att 5G ska bli heltäckande när det byggs ut och få största möjliga ekonomiska verkan i alla medlemsstater. Investeringar bör stödjas via politik och lagstiftning, och inte försenas av överambitiösa offentliga planer som kan hindra genomförandet av 5G. Parlamentet konstaterar att företagen behöver ökad säkerhet om vilken teknik som skulle innefattas och försäkringar om att medinvesteringarna görs på ett rättvist och öppet sätt.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen till fortsatt analys av efterfrågan på 5G-teknik, i och med att detta område inte undersökts tillräckligt och meningsskiljaktigheterna där är stora. Kommissionens första undersökning av frågan gjordes av en konsultfirma för teknisk forskning. Parlamentet efterlyser framför allt ökat samråd med den akademiska världen och med investerare i infrastruktur, för att få en tillförlitlig bild av den framtida efterfrågan på 5G. Kommissionen bör utföra och offentliggöra en litteraturöversikt med sammanfattning av alla tillgängliga studier av den europeiska efterfrågan på 5G i en enda publikation. Kommissionen bör ta fram en årlig framstegsrapport med rekommendationer om handlingsplanen för 5G, och informera parlamentet om resultaten.

10.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att vara teknikneutral i sin strävan efter ett gigabitsamhälle. Teknikvalet bör i första hand överlåtas åt marknadens aktörer, för att det ska säkerställas att efterfrågans realiteter tillgodoses. Parlamentet stöder dessutom en symmetrisk lagstiftning som inte hindrar nya företag eller småföretag att komma in på marknaden, och uppmärksammar kommissionen på vikten av att det under alla faser av utvecklingen och genomförandet av 5G råder konkurrens med insyn.

11.  Europaparlamentet anser att de ambitiösa mål som kommissionen publicerade i september 2016 inte kommer att uppnås om inte medlemsstaterna, de nationella regleringsmyndigheterna samt regionala och lokala myndigheter får ökad egenmakt och om de inte samarbetar. Parlamentet påpekar att Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) i sitt yttrande om den nya ramen för elektronisk kommunikation understryker möjligheten för ökad EU-inblandning, mer byråkrati och underminering av dess oberoende, och begär därför ett effektivt genomförande. För att åstadkomma en samordnad utbyggnad av 5G inom alla EU-medlemsstater måste man beakta landspecifika ekonomiska och geografiska omständigheter. Parlamentet noterar de föreslagna strukturreformerna av Berec som, enligt organets eget yttrande, kan göra Berec till ett decentraliserat EU-organ med fast anställd personal i ledning för expertarbetsgrupper. Parlamentet noterar också Berecs ståndpunkt angående eventuell ny vetorätt mot avhjälpande åtgärder som vidtagits av nationella regleringsmyndigheter, samt kommissionens förslag om att införa genomförandeakter i den nya kodexen, vilket innebär att gränsöverskridande tvister kommer att kunna lösas med hjälp av toppstyrning. Parlamentet anser att nationella regleringsmyndigheter ligger bäst till för att kunna utforma, genomföra och se över beslut inom området telekommunikationer. Hittills har Berec spelat en proportionerlig roll för att säkerställa harmonisering runt om i Europa och dessa reformer innebär risk för rubbning av balansen i detta hänseende.

12.  Europaparlamentet upprepar att det behövs ytterligare förenklingar på EU-nivå för att genomföra den nya ramen för elektronisk kommunikation. Det är glädjande att de fyra befintliga direktiven konsoliderats i form av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Parlamentet anser att förenkling och ökad tydlighet bara kan vara till hjälp för företagen att göra investeringar. Parlamentet välkomnar också de nya bestämmelserna om insyn, som leder till att konsumenterna får den viktigaste information i avtalet i ett sammanfattande dokument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna att gå i bräschen för inrättandet av 5G-nätverk, på ett sätt som är ansvarsmedvetet, öppnar för delaktighet och slår vakt om konsumenternas rättigheter.

13.  Europaparlamentet framhåller att man måste eftersträva geografisk balans i fördelningen av det ekonomiska stödet och därvid ta hänsyn till principen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, samt till att utvecklingen av IKT-infrastrukturen hunnit olika långt på olika ställen.

14.  Europaparlamentet betonar betydelsen av tillgång till offentliga e-tjänster och att modern kommunikationsinfrastruktur bidrar till skapandet av tjänster och tillämpningar som används av den offentliga sektorns institutioner, företagen och allmänheten. Parlamentet pekar på samarbetet mellan universitetscentrum och forskningsinstitutioner, som kan bli strategiska partner för utveckling och förverkligande av projekt med 5G-nät, samtidigt som synergier med Horisont 2000 maximeras. Eftersom nya färdigheter och nödvändiga omläggningar av undervisningen kommer att krävas har utvecklingen av 5G också en dimension för utbildningen, och den bör tillhandahållas genom att man använder de möjligheter som Europeiska socialfonden erbjuder. Parlamentet upprepar att man måste arbeta för digital delaktighet och tillgång till internet, också för äldre personer, något som även är utslagsgivande för aktivt medborgarskap och social delaktighet.

15.  Europaparlamentet välkomnar den trygghet som 25-årslicenser för radiospektrum kommer att ge investerare och även den politiska överenskommelse som nyligen nåtts om att 700 MHz-bandet ska användas för mobilt bredband. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin ståndpunkt när det gäller harmonisering, eftersom en tredjedel av det spektrum som kan användas för trådlöst mobilt bredband fortfarande är outnyttjad. Kommissionen uppmanas också att söka internationellt samarbete för att åstadkomma harmoniserade standarder för 5G samt att anpassa spektrumförvaltningen till en högteknologisk omgivning. Tillgången till radiospektrum spelar en nyckelroll vid utbyggnaden av 5G-nätverk runt om i Europa. Det råder fortfarande mycken osäkerhet inom branschen om vilka frekvensband som slutligen kommer att användas till 5G-teknik. Det kommer sannolikt att uppstå en oerhörd efterfrågan på 5G-frekvenser, liksom fallet är i dag med efterfrågan på 4G-frekvenser, vilket innebär sannolikt stigande kostnader för investerarna.

16.  Europaparlamentet uppmärksamgör kommissionen på frågor i samband med nättäckningen. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns en djup digital klyfta mellan vissa regioner, särskilt landsbygdsområden och stadsområden. Landsbygdsområdena, till följd av sin avlägsna belägenhet, kommer knappast att få samma fördel av gigabitsamhället som städerna, eftersom utbudet är föga enhetligt och inte tillräckligt behovsanpassat. Fasta föresatser behövs när det gäller gigabitsamhället och tyngdpunkten bör förläggas till att täckning med 4G kan garanteras överallt. Vidare behövs utveckling av 5G-teknik i landsbygdsområden. Det är oroande att 5G-tekniken i dag inte lönar sig annat än i tätbefolkade områden och att detta ytterligare kan fördjupa den digitala klyftan. Tillgången till högpresterande internettjänster på gigabytenivå måste bli heltäckande för att inte den digitala klyftan mellan städer och landsbygd ska vidgas och för att främja den digitala dimensionen av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen. Parlamentet inser att investeringar i landsbygdsområden förutsätter åtskilligt större investeringar per invånare och att landsbygden därför riskerar att hamna på efterkälken. Den digitala klyftan innebär att 58 % av EU:s invånare visserligen bor på landsbygden samt i avlägsna områden och bergsområden, men att endast 25 % har täckning med hastigheter på mer än 30 Mbit/s. Kommissionens mål om att alla hushåll, både på landsbygden och i städerna, senast 2025 ska få nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s är därför ytterligt ambitiöst.

17.  Europaparlamentet erinrar om att bredbandshastigheterna i många medlemsstater är högst olika på landsbygden och i städerna och att detta är en svår nackdel för landsbygdsområdena där det finns många småföretag, mikroföretag och andra företag som är beroende av effektiv konnektivitet, och att detta blir en fara för samhällslivet, kulturlivet och det ekonomiska livet i samhällena där. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta den deltagarbaserade bredbandsplattformen för att säkerställa deltagande på hög nivå av offentliga och privata enheter samt lokala och regionala myndigheter.

18.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena, liksom också perifera regioner och öregioner, haft endast marginell nytta av den nuvarande lagstiftningen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt avlägsna, isolerade och perifera områden, samt åt landsbygds- och bergsområden, liksom åt alla områden i unionen där det behövs insatser från offentligt håll för att uppväga den bristande lönsamheten för privata investerare. Alla EU-regioner bör få dra nytta av gigabitsamhället, som skulle bidra stort till regional konkurrenskraft, tillgång till investeringar i högteknologi, främjande av offentliga tjänster och affärsmöjligheter. Kommissionen uppmanas med kraft att i de yttersta randområdena (enligt definitionen i artikel 349 i EUF-fördraget) inleda pilotprojekt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andor Deli, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Julia Reid, Davor Škrlec, Damiano Zoffoli, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Luigi Morgano

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29

+

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Andrew Lewer, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D’Amato

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij

S&D

Andrea Cozzolino, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Luigi Morgano, Jens Nilsson, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Damiano Zoffoli

Verts/ALE

Davor Škrlec

1

-

EFDD

Julia Reid

2

0

GUE/NGL

Josu Juaristi Abaunz, Martina Michels

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (1.3.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G

(2016/2305(INI))

Föredragande av yttrande: Silvia Costa

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad och dess handlingsplan 5G för Europa som erbjuder ett spännande tillfälle för medlemsstaterna att ge deras kulturella och kreativa innovatörer möjlighet, särskilt små och medelstora företag, att konkurrera globalt och visa upp sina entreprenörsbegåvningar och innovativa talanger.

2.  Europaparlamentet välkomnar gigabitsamhällets mål om att uppnå näthastigheter på 100 Mbit/s för alla europeiska konsumenter och från 1 Gbit/s till 100 Gbit/s i framtiden för de viktigaste socioekonomiska drivkrafterna, såsom skolor, stora transportknutpunkter, finansiella institut och starkt digitaliserade företag.

3.  Europaparlamentet välkomnar den ambitiösa planen att senast 2025 erbjuda ultrasnabbt internet i grund- och gymnasieskolan, på universitet och bibliotek, i överensstämmelse med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet betonar att snabbare och bättre konnektivitet ger stora möjligheter att förbättra undervisningsmetoderna, främja forskning och utveckla högkvalitativa utbildningstjänster online samt skapa bättre möjligheter till distansutbildning. Parlamentet understryker att sådana möjligheter kommer att förbättra lärares, barns och studerandes digitala kompetens och mediekompetens, och samtidigt göra det enklare för medlemsstaterna att dela bästa praxis. Parlamentet betonar att en anpassning av utbildningssystemen är nödvändig för att möta den ökande efterfrågan på yrkesverksamma med digital kompetens i EU. Parlamentet pekar i detta sammanhang på vikten av att investera i livslång utveckling för lärare. Parlamentet betonar att ytterligare insatser behövs för att öka mediekompetensen bland medborgare på alla utbildningsnivåer, särskilt för barn och minderåriga.

4.  Europaparlamentet anser att Europa bör säkerställa fortbildning för utbildade personer om nya system och nya tillämpningsområden genom att upprätta och tillgängliggöra en läroplan för 5G-kunskaper tillsammans med Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Digital.

5.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som erbjuds inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar rent allmänt och, genom deras interaktion med andra fonder, i synnerhet för utveckling av offentlig infrastruktur. Parlamentet anser att insatserna bör riktas mot utveckling av nya digitala färdigheter i system- och lösningsdesign genom omfattande investeringar i utbildning, inklusive digitalisering av skolor, som tillsammans kan eliminera den digitala klyftan och förhindra digitalt utanförskap.

6.  Europaparlamentet anser att 5G är mer än en enkel utveckling av mobilt bredband och att det kommer att bli en viktig möjliggörande faktor för den framtida digitala världen, för nästa generation av utbredda höghastighetsbredband som kommer att stödja omvandlingen av processer inom alla ekonomiska sektorer (hälso- och sjukvård, energi, försörjning, tillverkning, transport, fordon, virtuell verklighet och så vidare) och för den växande efterfrågan på konsumentmarknaden i alla medborgares liv.

7.  Europaparlamentet erkänner att 5G kan driva utvecklingen av spännande och banbrytande applikationer och begrepp, såsom sakernas internet, som kan erbjuda en uppsjö av möjligheter för den kulturella och kreativa sektorn genom att öppna nya vägar som ger en bred spridning av innehåll och produkter.

8.  Europaparlamentet betonar att 5G har potential att revolutionera tillgången till och spridningen av innehåll och att i grunden förbättra användarens upplevelse, och samtidigt möjliggöra en utveckling av nya former av kulturellt och kreativt innehåll. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av effektiva åtgärder för att motverka piratkopiering och av en övergripande strategi för att förbättra skyddet för immateriella rättigheter och säkerställa enkla åtkomstvägar till lagligt innehåll för konsumenterna.

9.  Europaparlamentet anser att 5G kommer att möjliggöra nya tjänster av hög kvalitet, ansluta nya branscher och i slutändan förbättra kundupplevelsen för alltmer sofistikerade och krävande digitala användare.

10.  Europaparlamentet betonar att den audiovisuella sektorn är en av de viktigaste drivkrafterna för att 5G ska bli framgångsrikt i Europa, att den skapar sysselsättning och ekonomisk tillväxt och att dess utveckling kan ha en stark och positiv inverkan på den audiovisuella medievärdekedjan, inklusive produktion, innovation och distribution av innehåll, samt på användarmiljön. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att beakta denna sektors behov och specifika förhållanden, särskilt dem med anknytning till sändning.

11.  Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att göra tillfälliga spektrumband tillgängliga för 5G. Parlamentet påminner i detta sammanhang om betydelsen av att beakta radio- och tv-sektorns behov och egenskaper, som är kopplade till den socialt och kulturellt värdefulla europeiska audiovisuella modellen.

12.  Europaparlamentet framhåller de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller tillgång till snabba internetanslutningar samt den nuvarande bristen på tillgång till 3G och 4G på landsbygden, geografiskt avlägsna områden och isolerade regioner. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla digitala möjligheter och se till att utvecklingen av 5G verkligen minskar den digitala klyftan bland medborgare, särskilt mellan stad och landsbygd. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyggnaden av nät och att stödja 5G-baserad innovation, även i avlägsna områden där offentliga investerings- eller saminvesteringsmodeller behövs för att garantera förbindelser av kvalitet och ett varierat innehåll. Parlamentet uppmuntrar en utveckling av anpassade erbjudanden som förbättrar tillgången till överkomliga bastjänster för sårbara grupper i samhället. Parlamentet understryker att ytterligare utbyggnad av digital infrastruktur, särskilt i mindre tätbefolkade områden, främjar social och kulturell integration, moderna utbildnings- och informationsprocesser och en regional kulturekonomi som tillåter framsteg på många områden, inklusive utbildning och media.

13.  Europaparlamentet välkomnar främjandet av en konsekvent strategi för bättre anpassade täckningskrav i spektrumlicenser för att stimulera konnektivitet på landsbygden. Parlamentet betonar att privata investeringar i internetkonnektivitet bör uppmuntras både på konkurrenskraftiga högkapcitetsmarknader i tätorter och i underförsörjda och mindre lönsamma landsbygdsområden.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att snabbt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen(1), för att säkerställa en adekvat säkerhetsnivå som gör denna plan effektiv och hållbar.

15.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen tar fram en årlig framstegsrapport, och även rapporterar om rekommendationer, för handlingsplanen för 5G samt informerar parlamentet om resultaten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mary Honeyball, Marc Joulaud, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Algirdas Saudargas, Remo Sernagiotto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clare Moody

(1)

EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Ashley Fox, Adam Gierek, Rebecca Harms, Roger Helmer, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Amjad Bashir, Soledad Cabezón Ruiz, Isabella De Monte, Francesc Gambús, Constanze Krehl, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Gesine Meissner, Clare Moody, Michèle Rivasi, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Pavel Telička

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georgi Pirinski


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

53

+

ALDE

Gesine Meissner, Angelika Mlinar, Carolina Punset, Pavel Telička, Lieve Wierinck

ECR

Amjad Bashir, Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Evžen Tošenovský

EFDD

David Borrelli, Dario Tamburrano

EPP

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, Francesc Gambús, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Theodor Dumitru Stolojan, Vladimir Urutchev, Hermann Winkler, Pilar del Castillo Vera

S&D

Soledad Cabezón Ruiz, Isabella De Monte, Adam Gierek, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Georgi Pirinski, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Carlos Zorrinho

Greens/ALE

Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Michel Reimon, Claude Turmes

2

-

EFDD

Roger Helmer

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

4

0

GUE

Xabier Benito Ziluaga, Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande