Förfarande : 2017/2003(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0195/2017

Ingivna texter :

A8-0195/2017

Debatter :

PV 14/06/2017 - 20
CRE 14/06/2017 - 20

Omröstningar :

PV 15/06/2017 - 7.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0271

BETÄNKANDE     
PDF 767kWORD 101k
11.5.2017
PE 595.756v02-00 A8-0195/2017

om en europeisk agenda för delningsekonomin

(2017/2003(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande Nicola Danti

Föredragande av yttrande (*):

Joachim Schuster, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Dario Tamburrano, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk agenda för delningsekonomin

(2017/2003(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 Strategin för den inre marknaden(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2016 Nya möjligheter för små transportföretag, inklusive samarbetsbaserade affärsmodeller(3),

–  med beaktande av mötet i rådets högnivågrupp för konkurrenskraft och tillväxt den 12 september 2016 och ordförandeskapets diskussionsunderlag i frågan(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 maj 2016 Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa (COM(2016)0288),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av rådets (konkurrenskraft) slutsatser av den 29 september 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet)(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk handel)(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)(7),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (direktivet om konsumenträttigheter)(8),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 25 maj 2016 om vägledning om genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (SWD(2016)0163),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(9),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 december 2016 Delningsekonomin och onlineplattformar: kommuners och regioners gemensamma synsätt(10),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 december 2016 om delningsekonomin(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8–0195/2017), och av följande skäl:

A.  Delningsekonomin har växt snabbt under de senaste åren när det gäller användare, transaktioner och intäkter, den har förändrat det sätt på vilket produkter och tjänster tillhandahålls och har utmanat ekonomiska modeller som är etablerade inom många områden.

B.  Delningsekonomin ger upphov till samhällsnytta för EU:s medborgare.

C.  Små och medelstora företag utgör den viktigaste drivkraften i den europeiska ekonomin och 2014 stod de för 99,8 % av alla företag utanför den finansiella sektorn samt svarade för två tredjedelar av alla arbetstillfällen.

D.  Endast 1,7 % av företagen i EU utnyttjar avancerad digital teknik fullt ut, och 41 % utnyttjar inte alls sådan teknik. En digitalisering av alla sektorer är avgörande om EU ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft.

E.  Enligt kommissionens nyligen utförda studie har 17 % av konsumenterna i Europa använt tjänster som tillhandahålls genom delningsekonomin, och 52 % är medvetna om de tjänster som erbjuds(12).

F.  Det finns ingen officiell statistik över hur många som är sysselsatta inom delningsekonomin.

G.  Delningsekonomin gör det möjligt för ungdomar, migranter, deltidsanställda och äldre att komma in på arbetsmarknaden.

H.  Delningsekonomiska modeller kan bidra till att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i ekonomin genom att erbjuda möjligheter till flexibla former av entreprenörskap och sysselsättning.

I.  Även om kommissionens aktuella meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin utgör en bra utgångspunkt för att främja och reglera denna sektor på ett ändamålsenligt sätt behöver jämställdhetsperspektivet integreras och bestämmelserna i den tillämpliga lagstiftningen mot diskriminering speglas i ett sammanhang av ytterligare analys och rekommendationer på detta område.

J.  Att främja social rättvisa och socialt skydd, enligt vad som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är ett mål även för EU:s inre marknad.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar meddelandet om en europeisk agenda för delningsekonomin, och understryker att det bör utgöra ett första steg mot en välbalanserad samt mer omfattande och ambitiös EU-strategi för delningsekonomin.

2.  Europaparlamentet anser att delningsekonomin, om den utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, ger upphov till stora möjligheter för medborgare och konsumenter, som gynnas av ökad konkurrens, skräddarsydda tjänster, ökat urval och lägre priser. Parlamentet understryker att tillväxten i denna sektor är konsumentdriven och möjliggör en mer aktiv roll för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för företagen att utvecklas genom att avlägsna hinder, dubbelarbete och fragmentering som hindrar gränsöverskridande utveckling.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att klargöra rättsläget och inte se delningsekonomin som ett hot mot den traditionella ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att delningsekonomin regleras på ett sätt som främjar och möjliggör snarare än begränsar.

5.  Europaparlamentet håller med om att delningsekonomin ger upphov till nya och intressanta möjligheter till företagande, arbetstillfällen och tillväxt och ofta spelar en viktig roll i fråga om att göra det ekonomiska systemet inte bara effektivare utan även socialt och miljömässigt hållbart, vilket möjliggör bättre fördelning av annars underutnyttjade resurser och tillgångar och därmed bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi.

6.  Europaparlamentet inser samtidigt att delningsekonomin kan ha en betydande inverkan på väletablerade, reglerade affärsmodeller i många strategiska sektorer såsom transport, inkvartering, restaurangbranschen, tjänster, detaljhandel och finanssektorn, och förstår de utmaningar som följer av att ha olika rättsliga normer för liknande ekonomiska aktörer. Parlamentet anser att delningsekonomin stärker konsumenternas ställning, erbjuder nya arbetstillfällen och har potential att främja efterlevnad av skattereglerna, men betonar likväl vikten av att garantera en hög konsumentskyddsnivå, fullt ut respektera arbetstagarnas rättigheter och säkerställa efterlevnad av skattereglerna. Parlamentet erkänner att delningsekonomin påverkar både stads- och landsbygdsmiljöer.

7.  Europaparlamentet framhåller bristen på tydlighet gentemot näringsidkare, konsumenter och myndigheter om hur de befintliga bestämmelserna ska tillämpas inom vissa områden och därmed behovet av att ta itu med juridiska gråzoner, och ser med oro på risken för fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet är medvetet om att dessa förändringar kan orsaka rättsosäkerhet kring gällande regler och begränsningar av utövandet av individuella rättigheter och konsumentskyddet om de inte styrs på lämpligt sätt. Parlamentet anser att lagstiftningen måste vara ändamålsenlig för den digitala tidsåldern och ser med djup oro på de negativa konsekvenserna av rättsosäkerheten och komplexiteten vad gäller reglerna för europeiska uppstartsföretag och ideella organisationer som medverkar i delningsekonomin.

8.  Europaparlamentet anser att utarbetandet av en dynamisk, tydlig och, i tillämpliga fall, harmoniserad rättslig ram och upprättandet av lika villkor är en avgörande förutsättning för en blomstrande delningsekonomin i EU.

Delningsekonomin i EU

9.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomin inte bara bör ses som en samling nya affärsmodeller som erbjuder varor och tjänster, utan även som en ny form av integration mellan ekonomin och samhället, där de tjänster som erbjuds utgår från en mångfald av relationer där ekonomiska relationer ryms inom sociala relationer och skapar nya samhällsformer och nya affärsmodeller.

10.  Europaparlamentet noterar att delningsekonomin i Europa har vissa särdrag, vilket även motsvarar den europeiska företagsstrukturen, som främst består av små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet betonar behovet av att garantera en affärsmiljö där delningsplattformar kan expandera och vara ytterst konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att europeiska företagare har en stark tendens att skapa delningsplattformar för sociala ändamål, och bekräftar det ökade intresset för en delningsekonomi som utgår från kooperativa affärsmodeller.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att förebygga alla former av diskriminering för att ge effektiv och likvärdig tillgång till delningstjänster.

13.  Europaparlamentet anser att delningstjänster som marknadsförs offentligt och tillhandahålls i vinstsyfte omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, och att de därför bör vara förenliga med principen om likabehandling av kvinnor och män.

EU:s rättsliga ram: privatpersoner, konsumenter, delningsplattformar

14.  Europaparlamentet erkänner att vissa delar av delningsekonomin, samtidigt som andra delar av den är reglerad också på lokal och nationell nivå, kan hamna i juridiska gråzoner eftersom det inte alltid framgår vilka EU-bestämmelser som gäller, vilket leder till betydande skillnader mellan medlemsstaterna på grund av nationella, regionala och lokala bestämmelser samt rättspraxis och därigenom till fragmentering av den inre marknaden.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ta itu med den rådande fragmenteringen, men beklagar att dess meddelande inte är tillräckligt tydligt när det gäller den befintliga EU-lagstiftningens tillämplighet på olika delningsekonomiska modeller. Parlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna intensifierar tillämpningen av befintlig lagstiftning och uppmanar kommissionen att sträva efter en efterlevnadsram till stöd för medlemsstaterna i deras ansträngningar, framför allt vad gäller tjänstedirektivet och konsumentregelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja alla verktyg som finns tillgängliga i detta sammanhang, inbegripet överträdelseförfaranden, närhelst felaktigt eller otillräckligt genomförande av lagstiftningen fastställs.

16.  Europaparlamentet betonar att marknadstillträdeskraven för delningsplattformar och tjänsteleverantörer måste vara nödvändiga, motiverade och proportionerliga i enlighet med vad som anges i fördragen och sekundärlagstiftning och därutöver enkla och tydliga. Parlamentet understryker att man vid denna bedömning bör beakta huruvida tjänster tillhandahålls av yrkesverksamma eller privatpersoner, varvid privatpersoner som är leverantörer bör vara föremål för generösare rättsliga krav, samtidigt som man säkerställer kvalitetsstandarderna och en hög konsumentskyddsnivå samt tar hänsyn till skillnaderna mellan sektorer.

17.  Europaparlamentet erkänner behovet för etablerade aktörer, nya aktörer och tjänster kopplade till digitala plattformar och delningsekonomin att utvecklas i en företagsvänlig miljö, med sund konkurrens och transparens vad gäller lagändringar. Parlamentet håller med om att medlemsstaterna vid bedömning av marknadstillträdeskrav mot bakgrund av tjänstedirektivet bör beakta särdragen hos delningsekonomins företag.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att ta fram ytterligare riktlinjer om fastställande av ändamålsenliga kriterier för att skilja mellan privatpersoner och professionella leverantörer, vilket är avgörande för en rättvis utveckling av delningsekonomin. Parlamentet framhåller att dessa riktlinjer bör ge klarhet och rättssäkerhet och bland annat ta hänsyn till skillnaderna medlemsstaterna emellan vad gäller lagstiftning och ekonomiska realiteter såsom inkomstnivå, sektorernas kännetecken, situationen för mikroföretag och små företag samt verksamhetens vinständamål. Parlamentet anser att en uppsättning allmänna principer och kriterier på EU-nivå och en uppsättning tröskelvärden på nationell nivå skulle kunna utgöra en väg framåt, och uppmanar kommissionen att genomföra en studie i detta avseende.

19.  Europaparlamentet påpekar att fastställandet av tröskelvärden visserligen kan tillhandahålla ändamålsenliga skiljelinjer mellan privatpersoner och företag, men att det samtidigt kan ge upphov till ett glapp mellan å ena sidan mikroföretag och små företag och å andra sidan privatpersoner. Parlamentet anser att lika villkor för jämförbara kategorier av tjänsteleverantörer bör rekommenderas med eftertryck. Parlamentet uppmanar till avlägsnande av onödiga regelbördor och omotiverade marknadstillträdeskrav för alla företagsaktörer, i synnerhet mikroföretag och små företag, eftersom sådana bördor och krav även kväver innovation.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att säkerställa att konsumentlagstiftningen är lämplig och förhindra att delningsekonomin missbrukas till att kringgå lagstiftningen. Parlamentet anser att konsumenterna bör åtnjuta en hög och verklig nivå av skydd, oavsett om tjänsterna tillhandahålls av professionella leverantörer eller privatpersoner, och betonar särskilt betydelsen av att skydda konsumenterna i transaktioner mellan privatpersoner, samtidigt som det erkänner att en viss form av skydd kan tillhandahållas genom självreglering.

21.  Europaparlamentet uppmanar till att man ska se till att tillfälliga tjänsteleverantörer tillämpar konsumentskyddsreglerna fullt ut och kontinuerligt på ett sätt som är likvärdigt eller jämförbart med hur professionella tjänsteleverantörer gör det.

22.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna bör ha tillgång till information om huruvida andra tjänsteanvändares omdömen kan vara påverkade av leverantörerna, exempelvis i form av betald reklam.

23.  Europaparlamentet betonar att större tydlighet krävs i fråga om konsumentskyddet i händelse av tvister och uppmanar delningsplattformarna att se till att det finns ändamålsenliga system för klagomålsförfaranden och tvistlösning, för att därigenom underlätta för konsumenter att utöva sina rättigheter.

24.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomins affärsmodeller i hög grad grundar sig på anseende och framhåller att transparens är avgörande i detta avseende. Parlamentet anser delningsekonomins affärsmodeller i många fall stärker konsumenternas ställning och möjliggör för dem att spela en aktiv roll, med stöd i tekniken. Parlamentet betonar att konsumentskyddsbestämmelser fortfarande är nödvändiga i delningsekonomin, särskilt där det finns marknadsdominerande aktörer, asymmetrisk information och brist på valmöjligheter eller konkurrens. Parlamentet understryker betydelsen av att garantera konsumenterna korrekt information om tillämpliga rättsregler för varje transaktion samt följdriktiga rättigheter och rättsliga förpliktelser.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt ytterligare förtydliga ansvarssystemen för delningsplattformar, i syfte att främja ansvarsfullt beteende, transparens och rättssäkerhet och därigenom öka användarnas förtroende. Parlamentet erkänner i synnerhet bristen på säkerhet särskilt vad gäller huruvida en plattform tillhandahåller den tjänst som erbjuds via plattformen eller enbart erbjuder en av informationssamhällets tjänster, i enlighet med e-handelsdirektivet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla ytterligare riktlinjer om dessa aspekter och att överväga huruvida ytterligare åtgärder behövs för att regelverket ska bli effektivare. Parlamentet uppmanar samtidigt delningsplattformar att vidta frivilliga åtgärder i detta avseende.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att granska EU-lagstiftningen för att minska osäkerheten kring vilka regler som gäller för delningsekonomins affärsmodeller och att bedöma huruvida det är lämpligt med nya eller ändrade regler, i synnerhet avseende aktiva mellanhänder och informations- och transparenskraven på dessa, bristande efterlevnad och ansvar.

27.  Europaparlamentet anser att varje nytt regelverk bör främja plattformarnas självreglerande kapacitet och mekanismer för kollegial granskning, eftersom bådadera har visat sig fungera effektivt, samt beakta hur pass nöjda konsumenterna är med delningstjänster. Parlamentet är övertygat om att delningsplattformarna själva kan spela en aktiv roll i att skapa en ny sådan rättslig ram genom att rätta till problem med asymmetrisk information, särskilt genom digitala anseendemekanismer som syftar till att bygga upp förtroende hos användarna. Parlamentet konstaterar samtidigt att en delningsplattforms självregleringskapacitet inte ersätter behovet av befintliga regler såsom tjänste- och e-handelsdirektiven, och EU:s konsumentlagstiftning och andra möjliga regler.

28.  Europaparlamentet anser därför att digitala förtroendebyggande mekanismer utgör en viktig del av delningsekonomin. Parlamentet välkomnar alla insatser och initiativ från delningsplattformar som syftar till att förhindra snedvridning liksom sådana insatser och initiativ som syftar till att öka förtroendet för och transparensen hos mekanismer för betyg och omdömen, genom upprättande av tillförlitliga anseendekriterier, införande av garantier eller försäkring, identitetskontroll av privatpersoner och prosumenter samt utveckling av säkra och transparenta betalningssystem. Parlamentet betraktar denna nya tekniska utveckling, t.ex. i form av dubbelriktade betygsmekanismer, oberoende kontroller av omdömen och frivilligt införande av certifieringsprogram, som goda exempel på hur man kan förebygga missbruk, manipulationer, bedrägerier och falsk återkoppling. Parlamentet uppmuntrar delningsplattformar att lära av bästa praxis och öka medvetenheten om deras användares rättsliga förpliktelser.

29.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt att klarlägga de metoder enligt vilka automatiserade system för beslutsfattande på grundval av algoritmer fungerar för att garantera rättvisa och transparenta algoritmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att även granska denna fråga utifrån EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med medlemsstaterna, den privata sektorn och de berörda lagstiftarna i syfte att fastställa ändamålsenliga kriterier för utformning av ansvarsprinciper avseende algoritmer för informationsbaserade delningsplattformar.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av att bedöma användningen av data där denna kan ha olika konsekvenser för olika segment av samhället, av att förhindra diskriminering och av att kontrollera den potentiella skada som stordata kan orsaka den personliga integriteten. Parlamentet påminner om att EU redan har utarbetat en omfattande ram för uppgiftsskydd i den allmänna dataskyddsförordningen och uppmanar därför delningsekonomiplattformar att inte förbise uppgiftsskyddsfrågan utan i stället tillhandahålla tjänsteleverantörer och användare transparent information om de personuppgifter som samlats in och det sätt på vilket dessa uppgifter behandlas.

31.  Europaparlamentet medger att många regler i EU:s regelverk redan är tillämpliga på delningsekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av att, i överensstämmelse med principerna för bättre lagstiftning och medlemsstaternas erfarenheter, ytterligare utveckla EU:s rättsliga ram i syfte att förhindra ytterligare fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet anser att denna ram i tillämpliga fall bör vara harmoniserad samt flexibel, teknikneutral och framtidssäkrad och bestå av en kombination av allmänna principer och särskilda regler, utöver eventuell sektorsspecifik lagstiftning som kan behövas.

32.  Europaparlamentet understryker betydelsen av samordnad lagstiftning för att garantera en välfungerande inre marknad för alla och uppmanar kommissionen att trygga nuvarande regler och lagstiftning om arbetar- och konsumenträttigheter innan ny lagstiftning som skulle kunna fragmentera den inre marknaden införs.

Konkurrens och uppfyllelse av skattskyldighet

33.  Europaparlamentet välkomnar att delningsekonomins uppkomst har medfört större konkurrens och utmanat befintliga aktörer att fokusera på konsumenternas verkliga behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja lika konkurrensvillkor inom jämförbara tjänster inbördes mellan delningsplattformar och mellan dessa och traditionella företag. Parlamentet betonar att det är viktigt att identifiera och hantera hinder för uppkomsten av delningsföretag och deras förmåga att växa, särskilt vad gäller nystartade företag. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av fritt dataflöde, dataportabilitet och driftskompatibilitet, vilket underlättar byte mellan plattformar och förhindrar inlåsning och vilka alla är avgörande faktorer för en öppen och rättvis konkurrens och för att ge användare av delningsplattformar ökat inflytande samtidigt som man tar hänsyn till alla marknadsaktörers legitima intressen och skyddar användarinformation och personuppgifter.

34.  Europaparlamentet välkomnar den ökade spårbarhet avseende ekonomiska transaktioner som onlineplattformar möjliggör i syfte att säkerställa efterlevnad av skattereglerna och skatteindrivning, men ser med oro på de svårigheter som hittills uppkommit inom vissa sektorer. Parlamentet understryker att delningsekonomin aldrig får användas som ett sätt att undvika skattskyldigheter. Parlamentet betonar dessutom att det är viktigt att behöriga myndigheter och delningsplattformar omedelbart börjar samarbeta om efterlevnad av skattereglerna och uppbörd av skatt. Parlamentet erkänner att dessa problem har tagits upp i vissa medlemsstater och noterar det framgångsrika offentlig-privata samarbetet på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, med deltagande från behöriga myndigheter och berörda parter, för att utveckla verkningsfulla och innovativa lösningar som förbättrar efterlevnaden av skattereglerna och skatteindrivningen i syfte att även undanröja risken för gränsöverskridande skattebedrägeri. Parlamentet uppmanar delningsplattformarna att spela en aktiv roll i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till tydlighet och samarbete avseende den information som olika ekonomiska aktörer som medverkar i delningsekonomin måste redovisa för skattemyndigheterna inom ramen för sina skyldigheter att lämna skatteuppgifter enligt nationell lagstiftning.

35.  Europaparlamentet instämmer i att funktionellt liknande skatteskyldigheter bör tillämpas på företag som tillhandahåller jämförbara tjänster, oavsett om det sker inom den traditionella ekonomin eller delningsekonomin, och anser att skatten bör betalas där vinsten genereras och där det inte enbart är fråga om kostnadsdelning, i förenlighet med subsidiaritetsprincipen och även i överensstämmelse med nationella och lokala skattelagar.

Inverkan på arbetsmarknaden och arbetstagarnas rättigheter

36.  Europaparlamentet framhåller att den digitala revolutionen har en betydande inverkan på arbetsmarknaden och att de framväxande tendenserna inom delningsekonomin är en del av en pågående tendens inom samhällets digitalisering.

37.  Europaparlamentet konstaterar samtidigt att delningsekonomin öppnar upp nya möjligheter och nya, flexibla vägar in i arbete för alla användare, särskilt för egenföretagare, för arbetslösa som för närvarande står långt från arbetsmarknaden eller som annars inte skulle kunna delta på den, och att den därmed kan fungera som en ingång till arbetsmarknaden, särskilt för unga människor och marginaliserade grupper. Parlamentet understryker dock att detta under vissa omständigheter också kan leda till osäkra situationer. Parlamentet framhåller behovet av en flexibel arbetsmarknad å ena sidan och av arbetstagares ekonomiska och sociala säkerhet å den andra, i överensstämmelse med seder och traditioner i medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet understryker att det är av yttersta vikt att skydda arbetstagarnas rättigheter inom delningstjänster – först och främst arbetstagares rätt att organisera sig, förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och praxis. Parlamentet påminner om att alla arbetstagare i delningsekonomin antingen är anställda eller egenföretagare beroende på omständigheter och att de måste klassificeras i enlighet därmed. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden säkerställa rättvisa arbetsvillkor och tillräckligt rättsligt och socialt skydd för alla arbetstagare i delningsekonomin, oberoende av deras status.

39.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att garantera grundläggande rättigheter och tillräckligt socialförsäkringsskydd åt det växande antalet egenföretagare, som är centrala aktörer inom delningsekonomin, inbegripet förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder även vad gäller deras ersättning.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att delningsekonomin också kommer att medföra störningar och att därför iordningställa dämpningsåtgärder för vissa sektorer samt stödja utbildning och omplacering.

41.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att arbetstagare i delningsplattformar kan dra nytta av bärbarheten för betygsättningar och omdömen, vilket utgör deras digitala marknadsvärde, och betydelsen av att främja överförbarhet och ackumulering avseende betygsättningar och omdömen över olika plattformar samtidigt som man respekterar reglerna om uppgiftsskydd och integriteten för alla inblandade parter. Parlamentet noterar den potentiella risken för orättvisa och godtyckliga metoder rörande betygssystem på nätet, som kan påverka delningsplattformsarbetstagares arbetsvillkor och förmåner och deras möjlighet att få jobb. Parlamentet anser att mekanismer för betyg och omdömen bör utformas på ett transparent sätt och att arbetstagare bör informeras och rådfrågas på lämpliga nivåer, i överensstämmelse med medlemsstatens lagstiftning och praxis, om de allmänna kriterier som används för att utforma sådana mekanismer.

42.  Europaparlamentet understryker betydelsen av uppdaterad kompetens på den föränderliga arbetsmarknaden och av att se till att alla arbetstagare har tillräcklig kompetens efter vad som krävs i det digitala samhället och den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och delningsekonomins företag att göra livslångt lärande och digital kompetensutveckling tillgängligt. Parlamentet anser att det behövs offentliga och privata finansieringsmöjligheter för livslångt lärande och fortbildning, särskilt för mikroföretag och små företag.

43.  Europaparlamentet understryker betydelsen av distansarbete och ”smart arbete” inom ramen för delningsekonomin och framhåller i detta sammanhang att sådana arbetsformer måste jämställas med de traditionella.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (2008/104/EG) är tillämpligt på specifika onlineplattformar. Parlamentet anser att många förmedlande onlineplattformar strukturellt sett liknar bemanningsföretag (tresidigt avtalsförhållande mellan bemanningsföretagsanställd/plattformsarbetstagare; bemanningsföretag/onlineplattform; kundföretag/kund).

45.  Europaparlamentet uppmanar de nationella offentliga arbetsförmedlingarna och Eures-nätverket att bli bättre på att sprida information om de möjligheter som erbjuds i delningsekonomin.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att tillhandahålla adekvat information till plattformsarbetstagare om arbets- och anställningsvillkor och arbetstagares rättigheter samt om deras arbetsrelationer med både plattformar och användare. Parlamentet anser att plattformar bör spela en proaktiv roll när det gäller att tillhandahålla information till användare och arbetstagare om tillämplig lagstiftning så att de rättsliga kraven kan uppfyllas.

47.  Europaparlamentet uppmärksammar avsaknaden av data avseende förändringar på arbetsmarknaden som delningsekonomin gett upphov till. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, även i samarbete med arbetsmarknadens parter, samla in mer tillförlitliga och övergripande data i detta avseende och uppmuntrar medlemsstaterna att utse ett redan befintligt nationellt behörigt organ till att övervaka och bedöma framväxande tendenser på delningsekonomins arbetsmarknad. Parlamentet betonar att det är viktigt med utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna i detta sammanhang. Parlamentet understryker betydelsen av att övervaka arbetsmarknaden och arbetsvillkoren i delningsekonomin i syfte att bekämpa olagliga metoder.

Delningsekonomins lokala dimension

48.  Europaparlamentet konstaterar att ett växande antal lokala myndigheter och kommuner redan aktivt arbetar med att reglera och utveckla delningsekonomin genom att fokusera på delningsmetoder både inom politiken och som en organisationsprincip för nya former av samarbetsbaserad förvaltning och deltagardemokrati.

49.  Europaparlamentet konstaterar att nationella, regionala och lokala myndigheter har stort manöverutrymme till att införa kontextspecifika åtgärder för att hantera tydligt identifierade mål av allmänintresse genom proportionella åtgärder som överensstämmer fullt ut med EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras beslutsfattande och att hjälpa dem med att införa regler som är förenliga med EU-rätten.

50.  Europaparlamentet konstaterar att delningsekonomin först utvecklades i städer, eftersom förhållandena i städer, t.ex. befolkningstäthet och fysisk närhet, gynnar införandet av delningsmetoder, varigenom fokus vidgas från smarta städer till delande städer och övergången till mer medborgarvänliga infrastrukturer underlättas. Parlamentet är även övertygat om att delningsekonomin kan erbjuda stora möjligheter i områden utanför städer, landsbygdsområden och missgynnade områden, att den kan bidra med nya och inkluderande former av utveckling och ha positiva socioekonomiska konsekvenser samt hjälpa marginaliserade samhällen genom indirekta fördelar för turismsektorn.

Främjande av delningsekonomin

51.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av lämpliga kompetenser, färdigheter och lämplig utbildning för att möjliggöra för så många människor som möjligt att spela en aktiv roll i delningsekonomin och släppa loss dess potential.

52.  Europaparlamentet betonar att IKT möjliggör för innovativa idéer inom delningsekonomin att utvecklas snabbt och effektivt, samtidigt som deltagarna, oavsett om de är användare eller tjänsteleverantörer, sammankopplas och får en starkare ställning genom att deras tillträde till och deltagande på marknaden främjas och avlägsna områden och landsbygdsområden görs mer tillgängliga.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett proaktivt sätt uppmuntra till offentligt-privat samarbete i synnerhet vad gäller påbörjande av användning av e-legitimationer, för att höja konsumenternas och tjänsteleverantörernas tillit till transaktioner på internet med hjälp av EU:s ram för ömsesidigt erkännande av e-legitimationer och att ta itu med andra befintliga hinder för delningsekonomins tillväxt, t.ex. hinder mot att tillhandahålla gränsöverskridande försäkringsplaner.

54.  Europaparlamentet framhåller att i och med införandet av 5G kommer logiken i våra ekonomier att förändras på ett genomgripande sätt och skapa större mångfald bland tjänster och göra dem mer lättillgängliga. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att skapa en konkurrenskraftig marknad för innovativa företag, vilkas framgång i slutändan kommer att definiera styrkan i våra ekonomier.

55.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomin blir allt viktigare inom energisektorn och gör det möjligt för kunder, producenter, enskilda och samhällen att effektivt ta del av flera decentraliserade faser av den förnybara energicykeln, däribland egenproduktion och egenkonsumtion, lagring och distribution, i överensstämmelse med unionens klimat- och energimål.

56.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomin utvecklas framgångsrikt framför allt i sådana samhällen där modellerna för delning av kunskap och utbildning är starka, för att därigenom befästa och ha en katalysatoreffekt på kulturen av öppen innovation. Parlamentet betonar betydelsen av sammanhållna strategier och av utbyggnad av bredband och höghastighetsbredband som en förutsättning för att utveckla delningsekonomins fulla potential och dra nytta av fördelarna med delningsmodellen. Parlamentet påminner därför om behovet av att möjliggöra tillräcklig nättillgång för alla EU-medborgare, särskilt i glesbefolkade områden, avlägsna områden och landsbygdsområden där tillräckliga uppkopplingsmöjligheter fortfarande saknas.

57.  Europaparlamentet understryker att delningsekonomin måste få stöd för den utveckling och expansion som den genomgår och måste förbli öppen för forskning, innovationer och nya tekniker för att dra till sig investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s lagstiftning och strategier är framtidssäkrade, särskilt med avseende på att inrätta icke-exklusiva, försöksinriktade platser för att främja digital konnektivitet och kompetens, stödja europeiska entreprenörer, nystartade företag och stimulera industri 4.0, innovationsnav, kluster och inkubatorer, samtidigt som man utvecklar samexistenssynergier med traditionella affärsmodeller.

58.  Europaparlamentet framhäver transportsektorns komplexa karaktär inom och utanför delningsekonomin. Parlamentet konstaterar att denna sektor är starkt reglerad. Parlamentet noterar potentialen hos delningsekonomins modeller att i betydande grad förbättra transportsystemets effektivitet och hållbara utveckling (däribland genom sammanhängande multimodala biljettsystem och resor inom ramen för en enskild resa för transportanvändare med appar från delningsekonomin) samt dess säkerhet och trygghet och att minska trafikens oönskade externa effekter i form av trafikstockningar.

59.  Europaparlamentet uppmanar berörda myndigheter att främja en gynnsam samexistens mellan delningstransporttjänster och det konventionella transportsystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera delningsekonomin i arbetet kring ny former av teknik på transportområdet (uppkopplade fordon, självkörande fordon, integrerade digitala biljettsystem och intelligenta transportsystem), med tanke på deras starka samverkan och naturliga synergieffekter.

60.  Europaparlamentet betonar behovet av rättssäkerhet för plattformar och deras användare för att man ska kunna säkerställa delningsekonomins utveckling inom EU:s transportsektor. Parlamentet noterar att det inom mobilitetssektorn är viktigt att tydligt skilja mellan å ena sidan i) samåkning och kostnadsdelning vid resor som föraren valt att göra för egen del och å andra sidan ii) reglerade transporttjänster.

61.  Europaparlamentet erinrar om att inkvarteringstjänster mellan privatpersoner, enligt kommissionens beräkningar, är den största sektorn inom delningsekonomin baserat på genererad handel, medan transporter som tillhandahålls av privatpersoner till andra privatpersoner är den största sett till plattformsintäkter.

62.  Europaparlamentet framhåller att delningstjänster för boende inom turismsektorn är ett utmärkt sätt att använda resurser och underutnyttjat utrymme, särskilt i områden som vanligtvis inte gynnas av turismen.

63.  Europaparlamentet fördömer i detta avseende de bestämmelser som införs av vissa offentliga myndigheter, som syftar till att inskränka tillhandahållandet av inkvartering för turister via delningsekonomin.

64.  Europaparlamentet uppmärksammar svårigheterna för europeiska delningsplattformar med att få tillgång till riskkapital och med sina strategier för att utvidga verksamheten, vilket förvärras av att de inhemska marknaderna är små och fragmenterade och av en akut brist på gränsöverskridande investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja befintliga finansieringsinstrument för att investera i delningsföretag och att främja initiativ som underlättar tillgång till finansiering, särskilt för nystartade företag samt små och medelstora företag.

65.  Europaparlamentet betonar att finansiella system inom delningsekonomin, t.ex. gräsrotsfinansiering, är ett viktigt komplement till traditionella finansieringskanaler som en del av ett effektivt finansieringsekosystem.

66.  Europaparlamentet noterar att tjänster som tillhandahålls av små och medelstora företag i delningsekonomisektorn inte alltid är tillräckligt anpassade efter behoven hos personer med funktionsnedsättning och äldre. Parlamentet efterlyser verktyg och program inriktade på att stödja dessa operatörer i att ta hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och främja tillgången till lämpliga finansieringskanaler för europeiska entreprenörer som verkar i delningsekonomisektorn och även inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.

68.  Europaparlamentet noterar den snabba utvecklingen och ökande spridningen av innovativ teknik och innovativa digitala verktyg såsom blockkedjor och distribuerad databasteknik, även inom finanssektorn. Parlamentet framhåller att användningen av denna decentraliserade teknik kan möjliggöra ändamålsenliga transaktioner och förbindelser mellan privatpersoner i delningsekonomin, vilket leder till att det skapas oberoende marknader eller nätverk och till att den roll som mellanhänder spelar i dag i framtiden ersätts med delningsplattformarna.

69.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0009.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0237.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0455.

(4)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11834-2016-INIT/en/pdf

(5)

EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

(6)

EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

(7)

EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.

(8)

EUT L 337, 18.12.2009, s. 11.

(9)

EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(10)

ECON-VI/016.

(11)

INT/793 EESC-2016-3545-00-00-AC-TRA.

(12)

Flash Eurobarometer 438 (mars 2016) om användningen av delningsplattformar.


MOTIVERING

1. Delningsekonomin: allmän översikt

Begreppet delningsekonomi omfattar många olika verksamheter som härstammar från en rad olika affärsmodeller i delningsekonomin, även ideella. Affärsmodellerna sträcker sig från delningsplattformar som möjliggör utbyte av varor och tjänster i hela världen, till små och medelstora samverkande företag som tillhandahåller tjänster till lokalsamhällen.

Delningsekonomin har växt snabbt under de senaste åren när det gäller användare, transaktioner och intäkter och har i slutändan förändrat det sätt på vilket produkter och tjänster tillhandahålls på många områden. I början av 2014 berördes främst sex verksamhetsområden (varor/detaljhandel, tjänster, utrymme/boende, livsmedel, transport och pengar). År 2016 hade antalet områden nästan tredubblats och utökats till nya branscher (dvs. hälsa, utbildning, logistik, kommuner, utrymme, nyttigheter som energi osv.) eller skapat nya verksamhetstyper (dvs. Makerrörelsen inom varusektorn).

Ett antal begrepp används för att beskriva detta snabbt växande fenomen, och begreppen är ofta utbytbara: delningsekonomi, ”peer economy”, efterfrågestyrd ekonomi, P2P‑plattformsmarknader, ”giggekonomi”, samverkanskonsumtion, gräsrotsbaserad kapitalism osv. Dessa definitioner visar hur dynamiskt fenomenet är i sig och den breda och intensiva politiska och akademiska diskussion som pågår om detta.

Det finns redan flera definitioner av delningsekonomi. I Oxford dictionary definieras delningsekonomi på följande sätt: ett ekonomiskt system i vilket tillgångar eller tjänster delas mellan privatpersoner, antingen utan kostnad eller till en avgift, oftast via internet.(1) I sitt meddelande definierar kommissionen delningsekonomi som affärsmodeller där verksamheten möjliggörs av delningsplattformar som skapar en öppen marknadsplats för tillfällig användning av varor eller tjänster, ofta tillhandahållna av privatpersoner, samtidigt som den klargör att transaktionerna i delningsekonomin vanligen inte innebär att varan eller tjänsten byter ägare och de kan utföras antingen med eller utan vinstsyfte.

Generellt har tre huvudsakliga typer av aktörer identifierats inom delningsekonomin och dess affärsmodeller:

i) tjänsteleverantörer – privatpersoner (peers) eller professionella leverantörer som erbjuder tjänster på tillfällig basis (tillgångar, kompetens, tid till en avgift eller tid utan kostnad),

ii) användare av dessa tjänster och

iii) delningsplattformar som kopplar ihop tillgång och efterfrågan i realtid och underlättar transaktioner.

2. Kommissionens svar

I juni 2016 offentliggjorde kommissionen meddelandet Europeisk agenda för delningsekonomin i syfte att hantera vissa farhågor, eftersom det råder osäkerhet om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för de olika aktörer som deltar i delningsekonomin, och ta fram åtgärder ur ett EU-perspektiv. Syftet med meddelandet är att tillhandahålla icke‑bindande vägledning om hur EU:s befintliga lagstiftning ska tillämpas på delningsekonomins affärsmodeller. I meddelandet granskar kommissionen de problem som såväl marknadsaktörer som offentliga myndigheter möter inom fem huvudsakliga områden: 1) Krav för tillträde till marknaden. 2) Ansvar. 3) Skydd av användare. 4) Egenföretagare och arbetstagare i delningsekonomin. 5) Skatter.

3. De viktigaste frågorna i samband med delningsekonomin

3.1 Möjligheter och fördelar

Delningsekonomin kan skapa stora möjligheter för konsumenter, företagare och medborgare och även skapa nya arbetstillfällen, tillväxt och inkomstkällor.

Det beräknas att delningsplattformar inom fem nyckelsektorer i delningsekonomin genererade intäkter på 3,6 miljarder euro 2015 i EU(2). Delningsekonomin har en stor potential med en årlig tillväxt på över 25 %(3), och enligt en teoretisk uppskattning kan den ekonomiska vinsten av förbättrat kapacitetsutnyttjande till följd av delningsekonomin uppgå till 572 miljarder euro(4). Dessa siffror bör dock tas med en nypa salt, eftersom det trots delningsekonomins ökade ekonomiska betydelse fortfarande är svårt att mäta dess värde. Detta beror också på att det saknas en vedertagen metod för att mäta delningsekonomins många effekter på ekonomin, samhället och miljön, och på att man inte har samlat in tillräckligt med uppgifter om detta.

Flera undersökningar visar att det finns ett avsevärt stöd och intresse för delningsekonomin bland konsumenterna(5). Privatpersoner har ett antal skäl och motiv för att delta i denna nya affärsmodell, såsom finansiella fördelar, kvalitet och upplevelsefördelar, och även positiva sociala eller samhälleliga effekter. Enligt en Eurobarometerundersökning anser 42 % av konsumenterna att delningsekonomins tjänster är mer bekväma att använda, och 33 % tycker att det är positivt att delningsekonomin är billigare eller till och med gratis(6).

3.2 De största utmaningarna och riskerna

Samtidigt är det också viktigt att uppmärksamma de avsevärda effekter som delningsekonomins affärsmodeller har på många traditionella företag och deras väletablerade produktions- och konsumtionsmodeller. Under de senaste åren har delningsekonomins snabba och oreglerade tillväxt gett upphov till ett antal utmaningar och möjliga risker, som bör övervägas och diskuteras.

För det första har många frågor uppstått kring konsumenträttigheter och konsumentskydd, inom känsliga områden som uppgiftsskydd, insyn och tillförlitligheten hos den information som lämnas till konsumenterna, delningsplattformarnas ansvarssystem, rättvisa algoritmer och eventuella former av diskriminering. Det finns en potentiell risk för att minimistandarderna sänks, särskilt i transaktioner mellan privatpersoner (P2P), när de ställs mot befintliga standarder som tillämpas på liknande tjänster som tillhandahålls av professionella leverantörer. Den snabba spridningen av delningsplattformar inom vissa branscher har dessutom gett upphov till en risk för illojal konkurrens i och med uppkomsten av nya monopol och inlåsningsmekanismer. Detta har också skapat allvarliga svårigheter när det gäller uppfyllelse av skattskyldighet och efterlevnad, trots att ekonomiska transaktioner har blivit enklare att spåra.

Sist men inte minst har affärsmodeller inom delningsekonomin som skapats inom ramen för den pågående digitala revolutionen en djupgående effekt på både arbetsmarknaden och anställningsförhållandena mellan delningsplattformar och arbetstagare, vilket skapar en konkret risk för att rättvisa arbetsförhållanden, rättsliga miniminormer och lämpligt socialt skydd undergrävs.

3.3 Regelverk

Två frågor uppstår i samband med regelverket: 1) vilka bestämmelser i unionens regelverk som kan tillämpas på delningsekonomin, och 2) om befintliga EU-regler är ändamålsenliga för att skapa nödvändig klarhet, användarinflytande och skydd för olika aktörer inom delningsekonomin.

Delningsekonomins affärsmodeller är mer komplexa och varierade, och är dessutom mer decentraliserade. Avprofessionalisering och deltagande av nya ekonomiska aktörer, privatpersoner/prosumenter, är andra aspekter. Dessutom har de tydliga gränserna mellan professionella tjänsteleverantörer/näringsidkare och konsumenter suddats ut på grund av de mångsidiga relationerna, där konsumenter deltar som tjänsteleverantörer, antingen i transaktioner mellan konsumenter (P2P) eller i transaktioner mellan konsumenter och företag.

Detta ger upphov till svårigheter, eftersom EU:s befintliga rättsliga ram har utformats för att reglera konventionella företag och skydda konsumenternas rättigheter som den sårbara parten i affärstransaktioner. Frågor om rättigheter och skyldigheter för de olika aktörerna inom delningsekonomin uppstår, vilket skapar en känsla av osäkerhet. Denna osäkerhet rör ett antal aspekter – tillämplig EU-rätt, lagstadgade skyldigheter för de olika aktörerna inom delningsekonomin, konsumenträttigheter, ansvar, arbetstagarnas status och beskattningssystem, för att bara nämna några.

3.4 Risk för fragmentering av den inre marknaden

Delningsekonomin har gett upphov till ett antal rättsliga åtgärder, inte bara från medlemsstaterna, utan även från regionala och lokala myndigheter och deras behörighetsområden samt från EU-domstolen(7). Åtgärderna och reaktionerna skiljer sig åt i hög grad och avspeglar medlemsstaternas olika strategier för att hantera utmaningarna i samband med delningsekonomins affärsmodeller, även inom samma land.

En del medlemsstater arbetar med att ta fram särskilda åtgärder och införa kriterier för mildare rättsliga krav för privatpersoner. I vissa fall skiljer de mellan yrkesmässigt och icke‑yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster genom att fastställa tröskelvärden för privatpersoners inkomst från delningsekonomin och genom att tillämpa lägre skattesatser(8). I andra länder överväger de nationella myndigheterna om de ska införa strängare informationskrav för delningsplattformar.(9)

Det bör noteras att städerna var bland de första som reagerade på delningsekonomin, eftersom förhållandena i städer, t.ex. befolkningstäthet och fysisk närhet, har gynnat en snabbare spridning av delningsmetoder, särskilt inom vissa branscher som boende och transport(10). Vissa positiva exempel på samarbete mellan behöriga lokala myndigheter och delningsplattformar har skapat god praxis, exempelvis tillhandahållande av yrkesutbildning till prosumenter, försäkringssystem eller insatser för att öka användarnas medvetande om eventuella skattemässiga och rättsliga skyldigheter.(11)

Dessa och andra exempel på åtgärder som antingen vidtagits av en del medlemsstater, regionala myndigheter eller städer, ibland i aktivt samarbete med delningsplattformar, utgör en god grund för bästa praxis som kan tillämpas inom EU. Sådana ensidiga och fragmenterade åtgärder ger dock upphov till ett antal begränsningar och skapar hinder för EU:s delningsföretag, som vill utöka och expandera, och även för konsumenterna, vilket i slutändan undergräver vissa av fördelarna med delningsekonomin och hotar att splittra den inre marknaden.

3. Föredragandens huvudprioriteringar

Föredraganden är medveten om delningsekonomins stora möjligheter och fördelar för samhället och ekonomin, men uppmärksammar samtidigt de potentiella utmaningar som beskrivs ovan. Föredraganden är särskilt oroad över den eventuella risken för fragmentering av den inre marknaden, eftersom en stor del av delningsekonomin fortfarande är oreglerad.

Enligt föredragandens åsikt finns det därför först och främst ett behov av ett övergripande europeiskt ramverk, som består av en kombination av allmänna principer och specifika regler, vilket skulle bana väg för en enhetlig och dynamisk delningsekonomi på EU-nivå med lika villkor, samtidigt som man kan förebygga eventuella negativa effekter för arbetstagarna, risken för illojal konkurrens mellan traditionella branscher och delningsplattformar och skatteflykt.

Lika viktigt är att fastställa egenskaper hos och ansvar för delningsekonomins viktigaste aktörer, särskilt i fråga om

– en tydlig åtskillnad mellan privatpersoner och professionella leverantörer,

– delningsplattformarnas karaktär, skyldigheter och ansvar,

– en hög nivå på konsumentskyddet, även för P2P-dimensionen/P2P-transaktioner.

Föredraganden vill avslutningsvis att EU:s delningsekonomiska modell främjas genom finansiella instrument och investeringar i utbildning. Föredraganden anser att en rättvis och välreglerad utveckling av delningsekonomin kan erbjuda stora möjligheter för hela samhället och främja en mer inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i EU.

(1)

Se även: https://en.oxforddictionaries.com/definition/sharing_economy

(2)

The Sharing Economy, Case Study 12, september 2013 av PWC.

(3)

Ibidem (PWC(2013).

(4)

Europaparlamentets utredningstjänst, The Cost of Non-Europe in the Sharing Economy, 2016.

(5)

Enligt en BEUC-undersökning från juli 2015 hade 70 % av konsumenterna deltagit åtminstone en gång och mellan 60 och 80 % av uppgiftslämnarna var mycket nöjda med sin erfarenhet, varav 32 % deltog som ”prosumenter”.

(6)

Flash Eurobarometer 438, juni 2016, Europeiska kommissionen.

(7)

EU-domstolen, mål C-434/15 och C-526/15.

(8)

Belgien hanterar frågan om privatpersoners tillfälliga tillhandahållande av tjänster genom att tillämpa en speciell skattesats på endast 10 % för diverse inkomster upp till 5 000 euro. Italien överväger ett tröskelvärde på 10 000 euro för inkomst från icke-yrkesmässigt tillhandahållande inom delningsekonomin, medan Förenade kungariket har aviserat en skattelättnad på 2 000 brittiska pund för fastighets- och handelsinkomst.

(9)

FR: Lag nr 2016-1321 av den 7 oktober 2016 om en digital republik (Loi n° 2016-1321 du 7 octobre 2016 pour une République numérique).

(10)

Till exempel Tyskland och Belgien: Berlin och Bryssel har stränga registreringskrav för boendeplattformar, medan Hamburg och regionen Flandern tillämpar en annan strategi med mildare registreringskrav.

(11)

Lokala myndigheter i Estland genomför ett pilotprojekt i samarbete med en samåkningsplattform, och har infört en förenklad skatteregistreringsansökan för flera affärsmodeller som baseras på e-lösningar.


BILAGA FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN

Denna förteckning har upprättats helt på frivillig grund och helt och hållet på föredragandens ansvar. Förteckningen är inte uttömmande. Föredraganden och/eller hans kontor har mottagit synpunkter från följande enheter fram till omröstningen i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd:

Enhet

AHTOP – Association française pour un hébergement et un tourisme professionnel

Airbnb

Altroconsumo

Bed & Breakfast Association

BEUC – den europeiska konsumentorganisationen

Blablacar

Bruegel-institutet

CEMR – Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter

Charlie 24

CNA – Confederazione Nazionale dell`artigianato e della Piccola Impresa

Collaboriamo

Regionkommittén

Confcommercio

Cooperatives Europe

Den danska landsorganisationen

FENI – den europeiska sammanslutningen av städföretag

Enterprise Holdings

Enterprise Rent-A-Car

Estlands ständiga representant vid Europeiska unionen

EFS – Europeiska fackliga samorganisationen

EUCOLAB

Eurocities

EBSA – European Business Service Alliance

European Holiday Home Association

European Hotel Forum

Flintglobal

Frankrikes ständiga representant vid Europeiska unionen

Heetch

HomeAway

Hotrec

IRU – International Taxi Forum

Italiens ständiga representant vid Europeiska unionen

Ouishare

Slovakiens ständiga representant vid Europeiska unionen

Uber

Uni Global Union

Unionen

Volta

Wethic

Zurich Insurance


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (27.3.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en europeisk agenda för delningsekonomin

(2017/2003(INI))

Föredragande av yttrande (*): Joachim Schuster

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Kommissionen betonar i sitt meddelande av den 6 juni 2016 En europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356) den ökande betydelsen av plattformsekonomin och dess konsekvenser för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken, bland annat för tillväxt och arbetstillfällen, och lägger fram politiska rekommendationer för medlemsstaterna. Detta meddelande innehåller riktlinjer om tillämplig EU-lagstiftning för att hjälpa arbetstagare, företag, medlemsstaterna och samhället i stort att dra nytta av plattformsekonomin.

B.  Främjande av social rättvisa och socialt skydd, såsom dessa definieras i artikel 3 i EU-fördraget och artikel 9 i EUF-fördraget, är också mål för EU:s inre marknad.

C.  Andelen egenföretagare (2006: 3,7 procent; 2016: 5,6 procent) och andelen arbetstagare med två förvärvsarbeten (2002: 3,6 procent; 2016: 4,2 procent) ökar i EU. Det saknas uppgifter om sysselsättningen inom plattformsekonomin. Kommissionen och medlemsstaterna måste bli bättre på att hantera plattformsekonomins sociala dimension genom att tillhandahålla djupgående analyser och uppgifter om nya anställningsformer, övervaka det framväxande regelverket och uppmuntra till utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att möta de sociala utmaningar som är kopplade till denna nya ekonomi.

D.  Servrarna och huvudkontoren för många plattformar finns utanför EU och omfattas därför inte av EU:s regelverk.

E.  Betydelsen av att säkerställa tillräcklig kapacitet för att tillhandahålla ett adekvat socialt skydd på medlemsstatsnivå för människor i alla anställningsformer, i reguljära och atypiska anställningsförhållanden samt för egenföretagare lyftes fram i Europaparlamentets betänkande av den 20 december 2016 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(1).

F.  Kommissionens meddelande är en utgångspunkt för en balanserad utveckling av plattformsekonomin, med hänsyn till dess snabba framväxt och de kryphål och oklarheter i lagstiftningen som fortfarande måste redas ut, såsom osäkra arbetsformer i plattformsekonomin.

G.  Delningsekonomins arbetsformer kan delas upp i fysiska tjänster, såsom behovsarbete, och virtuella tjänster, såsom ”crowdwork”, som endast förmedlas via internet.

H.  Delningsekonomin omfattar modeller av så pass olika karaktär som gräsrotsfinansiering, byteshandel, tidsbanker, egenförbrukningsgrupper och samanvändning av varor, och bedrivs följaktligen inte uteslutande i en digital miljö utan även i närmiljöer, ofta utan något vinstintresse. Den utövas inte alltid i global skala utan också lokalt, och begränsar sig inte enbart till det ekonomiska området utan fokuserar på sociala aspekter, miljö och tillgänglighet.

I.  Plattformsekonomin erbjuder möjligheter till tillväxt och arbetstillfällen, bland annat genom att underlätta inträdet för människor som exempelvis står långt utanför arbetsmarknaden eller söker nya former av anställning med flexibla arbetsscheman. Den kan tillhandahålla innovativa nya tjänster. Den bör garantera goda arbetsvillkor, social trygghet och möjligheten att (vid efterfrågan) förena arbete med privatliv.

J.  Tillgången till höghastighetsbredband är av avgörande betydelse för att kunna delta i plattformsekonomin, och avsaknaden av bredband utestänger potentiellt delar av samhället, såsom personer som bor i missgynnade områden, på landsbygden och i de yttersta randområdena, från att dra nytta av nya möjligheter.

K.  Privatpersoner och tjänsteleverantörer som använder plattformar bör bli mer välinformerade om vilka rättsliga krav de måste uppfylla, särskilt när det gäller rättigheter och skyldigheter med anknytning till deras yrkesställning.

L.  Det finns ingen officiell statistik över sysselsättningsnivån inom plattformsekonomin.

  Inledning

1.  Europaparlamentet framhåller att unionen bör stödja utvecklingen av plattformsekonomin genom att klargöra de tillämpliga rättsliga bestämmelserna och forma dess utveckling på ett socialt rättvist, välavvägt och hållbart sätt. Parlamentet rekommenderar att skyddet för arbetstagare i nya anställningsformer såsom inom plattformsekonomin också bör integreras i alla andra politikområden utöver sysselsättning och sociala frågor.

2.  Europaparlamentet noterar de många olika nationella och lokala lagstiftningsinitiativ som rör plattformsekonomin(2). Parlamentet påpekar i detta sammanhang att plattformsekonomins expansion, och de politiska reaktionerna på denna, avslöjar möjligheterna och utmaningarna med utvecklingen av kontraktsbaserade former av arbete och verksamheter som inte enkelt passar in i traditionella kategorier av underordnat och oberoende arbete.

3.  Europaparlamentet noterar att det inte finns någon gemensamt överenskommen definition av en digital ekonomi som bygger på onlineplattformar (”plattformsekonomi”, ”samverkansekonomi”, ”delningsekonomi”, etc.). Parlamentet påpekar att termen ”plattformsekonomi” tycks vara den mest objektiva beteckningen och uppmanar kommissionen att se till att en enhetlig terminologi används.

4.  Europaparlamentet framhåller behovet av en tydlig åtskillnad mellan ”kommersiella” och ”icke-kommersiella” plattformar för att säkerställa lika villkor samt en tydlig åtskillnad mellan icke-professionell verksamhet mellan privatpersoner som högst delar utgifter och varu- och tjänsteleverantörer som agerar inom ramen för sin yrkesverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att i detta avseende ta fram sektorsspecifika definitioner och tröskelvärden i samarbete med berörda aktörer. Parlamentet framhåller vikten av att avlönad yrkesverksamhet inom plattformsekonomin erkänns som arbete oavsett vilken terminologi som används (”uppdrag”, ”uppgifter”, ”samåkning” osv.).

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vad mån de befintliga unionsbestämmelserna är tillämpliga på den digitala arbetsmarknaden och säkerställa att de genomförs och verkställs på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, på ett proaktivt och förutseende sätt bedöma behovet av att modernisera befintlig lagstiftning, däribland socialförsäkringssystemen, för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och samtidigt säkerställa skyddet för arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina socialförsäkringssystem för att säkerställa att förmåner och sammanläggning av perioder kan överföras till ett annat land i enlighet med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning. Parlamentet uppmuntrar arbetsmarknadens parter att vid behov uppdatera kollektivavtal så att nuvarande skyddsnormer kan upprätthållas även i det digitala arbetslivet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att den onlineplattformsekonomi som håller på att utvecklas inom unionen är socialt och miljömässigt hållbar, respekterar arbetstagarnas rättigheter och uppfyller minimikriterier för plattformarnas kvalitet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med medverkan av arbetsmarknadens parter, ta fram lämpliga former av övervakning och uppföljning med hänsyn till plattformsekonomin.

8.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomin hittills huvudsakligen har blomstrat i stadsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa den digitala klyftan och garantera tillträde för alla människor utan åtskillnad. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillhandahålla bredband i landsbygdsområden för att göra det möjligt för alla regioner och människor att dra nytta av potentialen i plattformsekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de finansiella och mänskliga resurserna så att missgynnade personer kan skaffa sig grundläggande digitala färdigheter.

  Anställningsförhållande

9.  Europaparlamentet påpekar att alla arbetstagare i plattformsekonomin antingen är anställda eller egenföretagare beroende på omständigheter. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna måste klassificera allt arbete i plattformsekonomin i enlighet med detta. Parlamentet betonar behovet av ett sådant klargörande, även i syfte att förhindra falskt egenföretagande och säkerställa skyddet av sociala rättigheter och arbetsrättigheter för alla arbetstagare i plattformekonomin, oavsett deras officiella status som anställd eller egenföretagare.

10.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin, som bland annat innehåller riktlinjer för att karakterisera anställningsförhållanden på den digitala arbetsmarknaden. Parlamentet noterar i detta hänseende att EU-domstolen i sin rättspraxis, för tillämpningen av EU:s regelverk, har definierat begreppet ”arbetstagare” på basis av ett anställningsförhållande som kännetecknas av vissa kriterier, såsom underordning, förekomsten av lön och typ av arbete(3). Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med samtliga medlemsstater för att klargöra vad ett ”anställningsförhållande” är i fråga om arbete som förmedlas genom onlineplattformar, med beaktande av ILO:s rekommendation nr 198 om fastställandet av ett anställningsförhållande.

11.  Europaparlamentet betonar att alla arbetstagare måste åtnjuta adekvat skydd och säkerhet när det gäller arbetsförhållanden, löner, socialt skydd samt arbetsmiljö, och att kvaliteten på deras anställning ständigt måste garanteras, oberoende av om de utför sitt arbete genom en plattform eller inte.

12.  Europaparlamentet efterlyser återigen en europeisk pelare för sociala rättigheter för att säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla, även plattformsarbetstagare. Parlamentet understryker att arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer måste involveras i samband med detta. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att alla plattformsarbetstagare åtnjuter samma sociala och arbetsrelaterade rättigheter, samma arbetsmiljöskydd och samma tillgång till livslångt lärande som arbetstagare i den traditionella ekonomin, i linje med nationell lagstiftning och praxis, samtidigt som man uppmuntrar innovation, främjar en hållbar och inkluderande tillväxt och garanterar lika villkor för företag.

13.  Europaparlamentet framhåller behovet av att garantera yrkesmässig ersättning och säkra betalningstider till egenföretagare och fria yrkesutövare som utför arbete åt plattformsföretagen.

14.  Europaparlamentet understryker betydelsen av distansarbete och ”smart arbete” inom ramen för delningsekonomin och framhåller i detta sammanhang att sådana arbetsformer måste jämställas med de traditionella.

  Kollektiva förhandlingar och konkurrenslagstiftning

15.  Europaparlamentet betonar att föreningsfriheten och rätten till kollektiva åtgärder, inbegripet kollektiva förhandlingar, är grundläggande rättigheter som måste gälla samtliga arbetstagare, oavsett om de är anställda eller egenföretagare. Parlamentet påpekar att egenföretagare som juridiskt betraktas som enmansföretag bör ha rätt att fritt organisera sig för att inte anses bilda en kartell. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att bedöma EU:s och medlemsstaternas konkurrenslagstiftning och göra anpassningar där det är nödvändigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att stötta medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter med att öka omfattningen av kollektiva förhandlingar i linje med nationell lagstiftning och praxis och ge arbetstagarna i plattformsekonomin mer inflytande.

  Lika villkor

16.  Europaparlamentet betonar att onlineplattformarnas potentiella effektivitetsfördelar jämfört med den traditionella ekonomin bör bygga på rättvis konkurrens och inte lönedumpning. Parlamentet betonar att för att säkerställa lika villkor mellan plattformsekonomin och traditionella företag, särskilt små och medelstora företag, måste plattformsekonomin precis som andra ekonomier betala skatt och sociala avgifter och följa arbets- och sociallagstiftningen. Parlamentet understryker behovet av att anpassa anknytande politik i enlighet med detta där det är nödvändigt.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer om hur unionsrätten ska tillämpas på de olika typerna av plattformsaffärsmodeller, för att där det behövs täppa till luckor i lagstiftningen på området sysselsättning och social trygghet. Parlamentet anser att plattformsekonomins höga öppenhetspotential möjliggör en god spårbarhet, i linje med målet att verkställa befintlig lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra tillräckligt med arbetsinspektioner när det gäller onlineplattformar och att införa sanktioner i de fall då regler har överträtts, särskilt i fråga om arbets- och anställningsvillkor, liksom särskilda krav avseende kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt odeklarerat arbete och falskt egenföretagande i denna sektor och att sätta plattformsekonomin på agendan för det europeiska forumet för att bekämpa odeklarerat arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser för arbetsinspektioner.

18.  Europaparlamentet påminner om att alla plattformsoperatörer strikt måste iaktta EU:s lagstiftning och den nationella lagstiftningen när de utför sin verksamhet. Parlamentet efterlyser antidumpningsåtgärder för att säkerställa rättvis konkurrens mellan plattformar med säte i medlemsstaterna respektive i tredjeländer. Parlamentet betonar behovet av verkningsfulla regler för att ta itu med skatteflykt av onlineplattformar som har sitt säte i tredjeländer och som tillhandahåller tjänster eller säljer varor i unionen.

19.  Europaparlamentet betonar att plattformsekonomins sociala dimension måste hanteras på ett bättre sätt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att, i linje med EU:s uppgiftsskyddslagstiftning och i samarbete med arbetsmarknadens parter, samla mer tillförlitliga och omfattande uppgifter om arbetstillfällen och yrkesprofiler, arbets- och anställningsvillkor, däribland information om inkomst, samt färdigheter, kvalifikationer och verksamhet inom plattformsekonomin. Det är bra om sådana uppgifter också bygger på intervjuer med plattformsarbetstagare och information som samlas av plattformarna. Parlamentet vill se en djupgående analys av arbetet i plattformsekonomin så att den befintliga arbets- och sociallagstiftningen kan anpassas där det är nödvändigt. Parlamentet understryker att det är viktigt med utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna i detta sammanhang.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa adekvat social trygghet för egenföretagare, vilka är nyckelaktörer på den digitala arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa de befintliga socialförsäkringssystemen och att, där det behövs, ta fram nya skyddsmekanismer för att säkerställa ett adekvat skydd för plattformsarbetstagare samt icke-diskriminering och jämställdhet, som återspeglar de särskilda arbets- och karriärsmönster som är en följd av digitaliseringen, och att utbyta bästa praxis på EU-nivå.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken grad direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kan tillämpas på specifika onlineplattformar. Parlamentet anser att många förmedlande onlineplattformar strukturellt sett liknar bemanningsföretag (tresidigt avtalsförhållande mellan bemanningsföretagsanställd/plattformsarbetstagare – bemanningsföretag/onlineplattform – kundföretag/kund).

22.  Europaparlamentet uppmanar de nationella offentliga arbetsförmedlingarna och Eures-nätverket att bli bättre på att sprida information om de möjligheter som erbjuds i delningsekonomin.

23.  Europaparlamentet erkänner att plattformsekonomin kan användas för sociala ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja sociala företagsmodeller inom plattformsekonomin, med särskild hänvisning till plattformar som organiseras efter en korporativ modell, och att utbyta bästa praxis i detta avseende, eftersom sociala företag har visat sig vara motståndskraftiga i tider av ekonomisk kris.

  Kompetenskrav

24.  Europaparlamentet understryker att digitala färdigheter är av yttersta vikt för att hålla jämna steg med den pågående digitaliseringen av alla delar av livet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina utbildningssystem till den digitala arbetsmarknaden, så att den akademiska världen kopplas till arbetslivet, inbegripet genom att främja entreprenörskap. Allteftersom arbets- och kompetensprofilerna blir mer komplexa ställs det nya krav – särskilt när det gäller kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) – på utbildning och fortbildning liksom på yrkesutbildning och livslångt lärande för att främja digital kompetens och motverka de befintliga klyftorna mellan könen och mellan generationer i detta sammanhang.

25.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av starkare synergieffekter mellan arbetsmarknadens parter och olika utbildningsinstitutioner för att uppdatera undervisningsmaterial och läromedel och utveckla kompetensstrategier. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa digital utbildning i sina läroplaner, redan från en tidig ålder. Parlamentet vidhåller att det behövs offentliga investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande för att se till att arbetstagarna får rätt kompetens för den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar att utbildning och fortbildning måste vara tillgängliga för samtliga arbetstagare. Parlamentet anser att det behövs nya finansieringsmöjligheter för livslångt lärande och fortbildning, särskilt för mikroföretag och små företag.

  Rapporterings- och öppenhetsskyldigheter för plattformsoperatörer

26.  Europaparlamentet efterlyser normer om öppenhet och krav på offentliggörande för plattformsoperatörer så att man kan övervaka betalningen av skatt och socialförsäkringsavgifter samt praxis i fråga om bedömning av arbete på digitala plattformar och så att all relevant information är tillgänglig för de nationella myndigheterna. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förenkla plattformsarbetstagarnas självdeklarationsskyldigheter genom förenklade deklarationsblanketter och att samarbeta med onlineplattformarna rörande inlämning av information om registrerade elektroniska transaktioner för att bidra till bekämpningen av skatteundandragande och odeklarerat arbete.

27.  Europaparlamentet noterar koncentrationen av data som genererats av användare på onlineplattformar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en korrekt fungerande digital inre marknad och att införa adekvata åtgärder för skydd av användarnas och arbetstagarnas personliga integritet samt insamlingen av data.

28.  Europaparlamentet understryker att konsumenterna bör åtnjuta en hög och verklig nivå av skydd, oavsett om tjänsterna tillhandahålls av professionella leverantörer eller privatpersoner. Parlamentet betonar särskilt betydelsen av att skydda konsumenterna i transaktioner mellan privatpersoner och att försöka finna lösningar som förbättrar säkerheten.

29.  Europaparlamentet betonar att plattformsekonomins ekonomiska modell bygger på användarnas förtroende, framför allt för betygssystem på nätet. Parlamentet påminner om att plattformsarbetstagarnas bedömningsbetyg utgör deras digitala marknadsvärde för användarna. Således behöver plattformarna ta fram certifieringsverktyg för betygssystem på nätet för att säkerställa att informationen om kvaliteten på tjänsterna är öppen och tillförlitlig. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter underlätta bedömningsbetygens överförbarhet och ackumulering över plattformar inom liknande tjänster.

30.  Europaparlamentet noterar risken för orättvisa metoder rörande betygssystem på nätet som kan påverka plattformsarbetstagares arbetsvillkor och förmåner och deras möjlighet att få jobb. Parlamentet är oroat över att ett godtyckligt antal negativa kundbetyg, som inte nödvändigtvis speglar arbetskvaliteten och som inte kan ifrågasättas, kan leda till nedstängning av konton eller nedflyttning av sökresultat av plattformar. Parlamentet anser att plattformarnas betygssystem bör upprättas i samråd med arbetstagarna och deras företrädare. Parlamentet uppmanar plattformarna att meddela plattformsarbetstagarna och tillhandahålla dem med ett skiljeförfarande innan de vidtar åtgärder på grundval av bedömningsbetyg. Parlamentet framhåller att alla plattformsarbetstagare bör ha rätt att få omotiverade bedömningsbetyg avlägsnade. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med arbetsmarknadens parter för att se till att arbetstagare och användare också kan betygsätta onlineplattformar.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att förbjuda algoritmer och mjukvara som är diskriminerande och oklara och som tagits fram eller används av onlineplattformar som inte följer EU:s lagstiftning eller nationell lagstiftning, och att upprätta övervakningsstrukturer för detta ändamål.

32.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att medlemsstaternas regeringar ska kunna införa begränsningar för sådana plattformars agerande, i allmänhetens intresse.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att tillhandahålla adekvat information till plattformsarbetstagare om arbets- och anställningsvillkor och arbetstagares rättigheter samt om deras arbetsrelationer med både plattformar och användare. Parlamentet anser att plattformar bör spela en proaktiv roll när det gäller att tillhandahålla information till användare och arbetstagare om tillämplig lagstiftning så att de rättsliga kraven kan uppfyllas.

  Hälsa och säkerhet

34.  Europaparlamentet noterar att plattformsekonomin skapar nya möjligheter för människor till en extrainkomst, för ungdomar att få arbete (särskilt de som söker tillfälliga arbeten och flexibla anställningsformer som gör att de kan kombinera arbete med studier), för människor att bättre förena arbete och privatliv, för att få ned undersysselsättningen och arbetslösheten samt till samarbetsinriktat arbete. Parlamentet understryker dock att detta under vissa omständigheter också kan leda till osäkra situationer. Parlamentet betonar att flexibla anställningsformer måste omfattas av befintliga arbetsmiljöbestämmelser och av sociala skyddsåtgärder för att undvika långvariga sociala och ekonomiska konsekvenser, och måste utesluta möjliga risker såsom överbelastning av de anställda eller löner som inte motsvarar prestationen. Parlamentet framhåller därför behovet av en flexibel arbetsmarknad å ena sidan, och av arbetstagarnas ekonomiska och sociala trygghet å den andra. Parlamentet betonar att minskade kostnader inte bör innebära att arbetsvillkor eller anställningsnormer undergrävs.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en studie om digitaliseringens effekter på arbetstagarnas välbefinnande och möjligheter att förena arbete och privatliv samt konsekvenserna för samhället och miljön. Parlamentet understryker att arbete i plattformsekonomin inte bör leda till ständig tillgänglighet, urholkning av traditionella arbetstidsarrangemang eller social isolering som kan orsaka psykosociala problem såsom utbrändhet eller depression. Parlamentet förespråkar därför att de föreskrivna vilotiderna följs till fullo och betonar behovet av att respektera arbetstidsarrangemangen för att bibehålla arbetstidens gränser såsom dessa fastställs i arbetsrätten i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet understryker att digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön måste utvärderas och att befintliga arbetsmiljöbestämmelser vid behov måste anpassas i enlighet därmed. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna inför en ”rätt att logga ut” för arbete utanför de överenskomna arbetstiderna, som en åtgärd för att säkerställa en god balans mellan yrkesliv och privatliv. Parlamentet betonar att utövandet av en sådan rätt inte får ha några negativa konsekvenser för hur plattformsarbetstagare betygsätts.

36.  Europaparlamentet betonar att professionella tjänsteleverantörer i den digitala ekonomin måste uppfylla samma krav på kvalitet, färdigheter och kvalifikationer som i den traditionella ekonomin för att förhindra arbetsmiljörelaterade risker. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, ta fram lämpliga övervaknings- och certifieringsförfaranden.

37.  Europaparlamentet påminner om att flexibilitet, flyktighet och instabilitet som karakteriserar denna typ av arbeten överför marknadens risker på arbetstagarna och att de därför ger upphov till större social ojämlikhet samt högre nivåer av psykisk ohälsa än andra arbeten. Parlamentet betonar att denna sektor inte skapar tillräckligt med arbetstillfällen för de arbetslösa, de mest utsatta grupperna i samhället eller människor på landsbygden, på grund av hinder såsom den digitala klyftan och bristen på tekniska kunskaper.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

1

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Marian Harkin, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Anthea McIntyre, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Dominique Martin, Joëlle Mélin, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Jutta Steinruck, João Pimenta Lopes, Romana Tomc, Yana Toom, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Tania González Peñas, Krzysztof Hetman, Marju Lauristin, Edouard Martin, Alex Mayer, Joachim Schuster, Jasenko Selimovic, Neoklis Sylikiotis, Michaela Šojdrová

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38

+

ALDE

ECR

EPP

S&D

Green/EFA

Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic, Yana Toom, Renate Weber

Anthea McIntyre, Jana Žitňanská

Georges Bach, David Casa, Krzysztof Hetman, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Šojdrová, Romana Tomc

Maria Arena, Ole Christensen, Jan Keller, Marju Lauristin, Javi López, Edouard Martin, Alex Mayer, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Maria João Rodrigues, Joachim Schuster, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog

 

Jean Lambert, Terry Reintke, Tatjana Ždanoka

1

-

NI

Lampros Fountoulis

8

0

ENF

GUE/NGL

Mara Bizzotto, Dominique Martin, Joëlle Mélin

Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Patrick Le Hyaric, João Pimenta Lopes, Neoklis Sylikiotis

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0010.

(2)

Se även: Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor (Eurofound), det europeiska centrumet för övervakning av arbetslivet (EurWork): Digitalisation and working life: lessons from the Uber cases around Europe, 2016.

(3)

Se även: EU-domstolens dom i mål C-596/12, punkt 17 och EU-domstolens dom i mål C-232/09, punkt 39.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.3.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en europeisk agenda för delningsekonomin

(2017/2003(INI))

Föredragande av yttrande (*): Dario Tamburrano

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin som konstaterar att delningsekonomier erbjuder innovativa sätt att tillhandahålla nya tjänster för medborgarna, främja företagande och skapa sysselsättning. Parlamentet erkänner att alla delningsekonomier har sitt ursprung i mänskligt samarbetsbeteende, är grundade på ömsesidiga förbindelser, gemenskap och förtroende och har gynnats av den socioekonomiska utvecklingen, inklusive övergången från en modell där tillgångar måste ägas till en modell där tillgångar måste användas och delas. Parlamentet erkänner att för närvarande tenderar alla delningsekonomier att omfatta ett bredare spektrum från gåvobaserade till vinstdrivna ekonomiska modeller, oavsett hur olika de är eller kommer att bli, och de kännetecknas av resursdelning, medborgarnas aktiva deltagande och egenmakt samt samhällsaccepterad innovation och en intensiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett centralt verktyg.

2.  Parlamentet lyfter fram delningsekonomiers mångfacetterade karaktär och anser att det därför finns ett behov av att skilja mellan vinstdrivna och ideella (inklusive kostnadsfördelande) modeller eftersom deras respektive deltagare, både användare och tjänsteleverantörer, inte bör omfattas av samma rättsliga krav.

3.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomier kan erbjuda många möjligheter till investeringar i och välstånd för den europeiska marknaden, inklusive sysselsättning för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, såsom arbetslösa, ungdomar, studerande, kvinnor och äldre. Parlamentet noterar i detta sammanhang möjliga atypiska arbetsförhållanden, inklusive falskt egenföretagande, som bör identifieras för att säkerställa att relevanta arbets- och skattenormer tillämpas rättvist. Parlamentet understryker att delningsekonomier främjar företagande. Parlamentet betonar behovet av att anpassa utbildningsstrategier till dessa nya typer av företag.

4.  Europaparlamentet betonar att IKT gör att innovativa idéer inom delningsekonomier kan utvecklas snabbt och effektivt, samtidigt som de sammankopplar och stärker deltagarnas egenmakt, både användare och tjänsteleverantörer, underlättar tillträdet till och deltagandet på marknaden, gör avlägsna områden och landsbygdsområden mer tillgängliga och således minskar behovet av mellanled, minskar direkta och allmänna kostnader, kanaliserar omfattande informationsflöden och stärker förtroendet mellan jämlika parter.

5.  Europaparlamentet erkänner den potential som användargenererade uppgifter och tjänster samt användargenererat kreativt innehåll erbjuder europeiska företag, samtidigt som man understryker de eventuella riskerna med att de koncentreras till några få gränsöverskridande plattformar som kan fungera som nya mellanhänder och kanske kan snedvrida marknaden och hindra utvecklingen av lokala initiativ i delningsekonomin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att reflektera över lämpliga sätt att förebygga missbruk av dominerande ställningar som kan påverka EU:s digitala marknad.

6.  Europaparlamentet anser att om en plattform ska kunna betraktas som delningsplattform måste handeln med varor och tjänster huvudsakligen ske mellan jämlika parter. Parlamentet varnar i detta hänseende för spridningen av plattformar med etiketten ”delningsekonomi” som fungerar som vanliga tjänsteleverantörer snarare än som mellanled.

7.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomier bygger på förtroende, särskilt på kommentarer online, betyg och omdömessystem eller andra mekanismer som kan avskräcka deltagare från skadligt beteende, minskar informationsasymmetrier och bidrar till högre kvalitet och transparens vad gäller tjänster. Parlamentet varnar dock för att dessa mekanismer kan leda till att omotiverade hinder skapas för deltagare som kommer in på eller går ut från dessa plattformar, något som måste förebyggas, och för att enbart självreglering, inklusive kvalitetsmärkning, kanske inte räcker för att uppnå säkerhets- och tjänstekvalitetsstandarder. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende kommissionen att skapa lika villkor mellan delningsplattformarna genom att:

a) fortsätta sitt arbete med ett fritt dataflöde och driftskompatibilitet mellan marknadsplattformarna och uppmuntra dataportabilitet,

b) föreslå sätt att verifiera konsumenternas åsikter online,

c) säkerställa att plattformarna i) ger övergripande information om det regelverk som tjänsteleverantörerna bör följa och ii) spelar en mer aktiv roll i kontrollen av huruvida tjänsteleverantörerna uppfyller de rättsliga kraven.

8.  Europaparlamentet understryker att delningen av tillgångar optimerar utnyttjandet av dem och skapar en uppsjö av positiva externa miljöeffekter och socioekonomiska effekter, och gör därmed branscher och tjänster mer resurseffektiva, sänker initialkostnaderna för marknadsinträde och skapar samhällsbaserade möjligheter som gynnar företag och ger egenmakt åt enskilda medborgare som deltar i delningsekonomin. Parlamentet betonar i detta avseende att delningen av tillgångar, i linje med unionens mål om hållbar och diversifierad tillväxt, bör främjas.

9.  Europaparlamentet framhåller att i och med införandet av 5G kommer logiken i våra ekonomier att förändras på ett genomgripande sätt och skapa större mångfald bland tjänster och göra dem mer lättillgängliga. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att skapa en konkurrenskraftig marknad för innovativa företag, vars framgång i slutändan kommer att definiera styrkan i våra ekonomier.

10.  Europaparlamentet belyser delningsekonomins potentiella bidrag till EU:s ekonomiska hållbarhet när det gäller att uppnå övergripande mål om hållbart jordbruk och resurseffektivitet samt att bekämpa klimatförändring och skapa en cirkulär ekonomi.

11.  Europaparlamentet påpekar att delningsekonomier frodas framför allt i samhällen med starka modeller för kunskaps- och utbildningsdelning och katalyserar och befäster därmed en kultur av öppen innovation, stöder öppen hårdvara och mjukvara och utökar vårt arv av kollektiva nyttigheter och så kallade creative commons. Parlamentet betonar att med tanke på deras möjligheter att stimulera europeiska medborgares kreativa och innovativa kapital bör delningsekonomier vara fortsatt öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som de säkerställer en skälig ersättning för kulturella och kreativa arbetstagare och forskare.

12.  Europaparlamentet konstaterar att delningsekonomier främst har varit framgångsrika i städer där faktorer såsom befolkningstäthet och fysisk närhet har gynnat införandet av delningsekonomins affärsmodeller. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att utveckla sammanhållna strategier och tillhandahålla bredband och ultrabredband för att alla regioner i unionen, särskilt glesbefolkade landsbygdsområden och avlägsna områden, ska kunna dra nytta av dessa ekonomiers potential.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med berörda aktörer säkerställa bättre samordning för att åstadkomma höga standarder avseende: (a) arbetstagares rättigheter samt socialt skydd för alla arbetstagare inom delningsekonomin, (b) säkerhetsgarantier för samtliga användare inom delningsekonomier, (c) utvecklingen av delningsekonomier och samexistenssynergier med traditionella affärsmodeller, (d) skydd av personuppgifter för att garantera alla arbetstagares integritet och konsumentuppgifternas sekretess.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bland annat närmare undersöka de socioekonomiska konsekvenserna av arbete inom delningsekonomin, konsumentskydd, socialt skydd och relevanta offentliga politikområden såsom fysisk planering och turism.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta för medlemsstaterna att tillgodose ett adekvat socialt skydd för såväl arbetstagare som egenföretagare inom delningsekonomier, samtidigt som parlamentet insisterar på att kommissionen respekterar arbetsmarknadsparternas autonomi på nationell nivå, nationella kollektivavtal och nationella arbetsmarknadstraditioner samt arbetsmarknadsmodeller och inte tar initiativ som kan påverka rätten att förhandla om, ingå eller tillämpa kollektivavtal samt att vidta kollektiva åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare undersöka i vilken utsträckning delningsekonomier omfattas av enskilda medlemsstaters regelverk och befintliga EU-bestämmelser i syfte att vid behov skapa en harmoniserad strategi för delningsekonomier på unionsnivå som fullt ut respekterar subsidiaritetsprincipen. Parlamentet vill i detta sammanhang lyfta fram de positiva erfarenheterna av reglering på lokal nivå, som generellt styrs av principer om informationstransparens, delaktighet, inkludering och goda styrelseformer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s lagstiftning och politik är framtidssäkrad och skapar rättslig stabilitet och klarhet så att delningsekonomiernas fulla potential kan frigöras och gynna arbetstagare, företag och medborgare i EU, särskilt när det gäller att:

a) definiera sektorsspecifika kriterier och trösklar, om nödvändigt, och att i dessa definitioner göra tydlig åtskillnad mellan begreppen ”arbete/tjänst”, ”anställd” och ”egenföretagare”, ”icke-professionell verksamhet mellan privatpersoner” ”tjänsteleverantör”, ”vinstdriven” och ”ideell” (inklusive kostnadsfördelande) verksamhet;

b) säkerställa lika villkor för EU:s företag och medborgare, särskilt genom att se till att man bland annat tillämpar fungerande liknande rättsliga normer för liknande ekonomiska aktörer i fråga om konsumentskydd, arbetstagares rättigheter, skatteskyldighet och skattetransparens;

c) inrätta icke-exklusiva, försöksinriktade platser och främja digital konnektivitet och kompetens, stödja europeiska entreprenörer, nystartade företag och stimulera industri 4.0, innovationsnav, kluster och inkubatorer. Parlamentet anser att detta borde kunna åstadkommas genom bästa möjliga utnyttjande av relevant lagstiftning och utan överreglering, samtidigt som medlemsstaternas behörighet på området respekteras, inklusive arbetsmarknadsparternas autonomi och nationell praxis, liksom EU-domstolens riktlinjer om begreppen ”arbete/tjänst”, ”arbetstagare” och ”tjänsteleverantör”, samt erinrar om att begreppet ”arbetstagare” faller under den nationella behörigheten.

18.  Europaparlamentet understryker att delningsekonomier är ett ekosystem som behöver stöd för den snabba utveckling och expansion som det genomgår, och som behöver vara fortsatt öppen för forskning, innovationer och nya tekniker för att dra till sig investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja befintliga finansieringsinstrument för att investera i delningsekonomier och för att främja initiativ som underlättar tillgång till finansiering, särskilt för nystartade företag, små och medelstora företag och andra företag i ekonomin runtom i unionen, genom olika kanaler såsom banker, riskkapital, offentliga medel och gräsrotsfinansiering.

19.  Europaparlamentet betonar att omotiverade och oproportionerliga nationella och lokala regler inte bara utgör hinder för den inre marknaden i strid med EU:s lagstiftning utan även hindrar skapandet och expanderingen av nystartade företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att aktivt verkställa lagstiftningen om den inre marknaden.

20.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomier blir allt viktigare inom energisektorn och gör det möjligt för kunder, producenter, enskilda och samhällen att effektivt ta del av flera decentraliserade faser av den förnybara energicykeln, däribland egenproduktion och egenkonsumtion, lagring och distribution, i enlighet med unionens klimat- och energimål.

21.  Europaparlamentet förespråkar att spektrumet hanteras som en kollektiv nyttighet och uppmuntrar ett införande av innovativa användarstyrda initiativ i lagstiftningen, vilka skulle ge ett lyft åt den samarbetsinriktade ekonomin och delningsekonomin.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja den ekonomiska tillväxten inom delningsekonomin med åtgärder som syftar till att minska den administrativa bördan för enskilda och företag utan att diskriminera mellan affärsmodeller.

INFORMATION OM ANTAGANDET AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nikolay Barekov, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Pilar del Castillo Vera, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, András Gyürk, Rebecca Harms, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mario Borghezio, Soledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Constanze Krehl, Olle Ludvigsson, Sofia Sakorafa, Anne Sander, Maria Spyraki, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, Arndt Kohn, Pavel Poc

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

53

+

ALDE

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck

ECR

Nikolay Barekov, Edward Czesak, Ashley Fox, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský

EFDD

Isabella Adinolfi, Dario Tamburrano, Marco Zullo

EPP

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Maria Spyraki, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

S&D

José Blanco López, Soledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Adam Gierek, Eva Kaili, Arndt Kohn, Peter Kouroumbashev, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Dan Nica, Pavel Poc, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Michel Reimon, Claude Turmes

4

-

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

2

0

ENF

Mario Borghezio, Angelo Ciocca

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (11.4.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över en europeisk agenda för delningsekonomin

(2017/2003(INI))

Föredragande av yttrande: Merja Kyllönen

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar uppkomsten av delningsekonomin inom transport- och turism- samt restaurang- och hotelltjänster, och erkänner att den, med ett lämpligt, enkelt och tydligt regelverk, har potential att

a)  erbjuda kunderna fler valmöjligheter, överkomliga priser och mer varierade tjänster som ökar och diversifierar både utbud och efterfrågan,

b)  främja nya former av samarbetsinriktade utbyten mellan EU:s medborgare, samt ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och företagarmöjligheter, särskilt för små och medelstora företag i hela Europa,

c)  ha en positiv effekt på rörligheten för personer med funktionsnedsättning och aktivt stödja hållbara former av rörlighet,

d)  förbättra inkluderingen av människor som traditionellt kan ha varit utestängda från arbetsmarknaden.

2.  Europaparlamentet erkänner delningsekonomins positiva effekter på den snabbt växande turismsektorn, samtidigt som den stärker inkomstmöjligheter för enskilda personer och den lokala ekonomin och erbjuder verktyg för att bättre svara på efterfrågan, till exempel under uppgångar i efterfrågan och i avlägsna områden, och då även återspeglar resenärers varierande preferenser, i synnerhet låginkomstresenärernas. Parlamentet noterar att kundnöjdheten är hög i samband med delningsekonomins turismtjänster. Parlamentet anser att delningsekonomin bör införlivas fullständigt i EU:s turismpolitik. Parlamentet framhåller behovet att främja en gynnsam utveckling där traditionella turisttjänster och delningsekonomin kan existera sida vid sida.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta fram lämpliga åtgärder för att ta itu med de utmaningar som uppstår när europeiska konsumenter använder online-plattformar baserade utanför EU, i icke-europeiska kultur- och lagstiftningssammanhang, särskilt med avseende på uppgiftsskydd, hälsa och säkerhet, beskattning och arbetsrätt.

4.  Europaparlamentet erinrar om att inkvarteringstjänster mellan privatpersoner, enligt kommissionens beräkningar, är den största sektorn inom delningsekonomin baserat på genererad handel, medan transporter som tillhandahålls av privatpersoner till andra privatpersoner är den största sett till plattformsintäkter.

5.  Europaparlamentet framhåller att delningstjänster för boende inom turismsektorn är ett utmärkt sätt att använda resurser och underutnyttjat utrymme, särskilt i områden som vanligtvis inte gynnas av turismen.

6.  Europaparlamentet fördömer i detta avseende de bestämmelser som införs av vissa offentliga myndigheter, som syftar till att inskränka tillhandahållandet av inkvartering för turister via delningsekonomin.

7.  Europaparlamentet välkomnar de möjligheter som delningsekonomin erbjuder i fråga om flexibel arbetstid som kan anpassas till andra åtaganden, vilket bidrar till att människor som varit utestängda från sysselsättning kan komma tillbaka in på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas gensvar på att utveckla delningsekonomins affärsmodeller hittills har varit mycket splittrat, vilket skulle kunna ge upphov till osäkerhet och i vissa fall bana väg för protektionistiska åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens meddelande Europeisk agenda för delningsekonomin och försöken att i den definiera delningsekonomin, men beklagar att den inte lyckas utforma en explicit harmoniserad rättslig ram för delningsekonomin i hela Europeiska unionen och undersöka hur den befintliga lagstiftningen ska anpassas till delningsekonomins behov. Parlamentet påminner därför om behovet att genomföra en djupgående analys (inbegripet delningsekonomins makroekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser), som, om det anses nödvändigt, senast 2018 efterföljs av proportionerliga regleringsåtgärder från kommissionen.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av harmonisering mellan delningsekonomin och traditionella ekonomiformer på områdena utbildning, yrkeskvalifikationer och skattemässiga och sociala skyldigheter.

10.  Europaparlamentet beklagar att den gällande lagstiftningen, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(2), inte tillämpas på ett korrekt sätt. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att den lagstiftning som tillämpas på delningsekonomins modeller inte bryter mot unionens lagstiftning och principerna för den inre marknaden.

11.  Europaparlamentet understryker att delningsekonomin ger viktiga bidrag till turism- och transportsektorernas hållbarhet, då den optimerar befintliga resurser genom att använda underutnyttjade tillgångar och utveckla nya tjänster och produkter utan stora investeringar. Dessutom främjas en utveckling som gör att fler medborgare engageras i dessa sektorer och att turismens fördelar sprids till samtliga regioner, även till de yttersta randområdena, bergsområdena och landsbygden.

12.  Europaparlamentet betonar att när det gäller delningsekonomin bör regelverket helst utarbetas sektorsvis och sträva efter att ställa kunden i centrum för verksamheten, säkerställa sund konkurrens, främja innovationer och bidra till en övergripande utveckling av och uppnåendet av EU:s transportpolitiska mål, såsom minskade utsläpp av koldioxid och skadliga ämnen samt minskat buller inom transportsektorn, territoriell sammanhållning, överkomliga priser, tillgänglighet och säkerhet. Parlamentet betonar att de mest brådskande frågorna när det gäller delningsekonomin rör konsumentskydd, ansvarsfördelning, skattemoral, försäkringssystem, socialt skydd för arbetstagare (vare sig de är anställda eller egenföretagare), rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt uppgiftsskydd, och uppmuntrar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna att verkställa befintlig lagstiftning och lägga fram ytterligare lagstiftningsförslag, utifrån korrekta bedömningar, om det anses nödvändigt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna, på grundval av bättre åtgärder, de initiativ och bästa praxis som rör delningsekonomin i syfte att främja denna sektors positiva utveckling i Europa.

13.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att tillhandahålla ytterligare vägledning till medlemsstaterna för att undvika fragmentering och uppmuntra medlemsstaterna att dela bästa praxis samt minska lagstiftningsbördan. Parlamentet betonar att delningsekonomin i många fall tillämpar självreglerande åtgärder och främjar förtroendemekanismer bland konsumenterna. Parlamentet betonar att regelverket bör vara ändamålsenligt (genom att beakta huruvida tjänster tillhandahålls av yrkespersoner eller privatpersoner) och att det inte bör hämma innovation genom att skapa betungande hinder för företagande i EU.

14.  Europaparlamentet noterar att delningsekonomin också är en utmaning för arbetsmarknaden, sysselsättningsprogram och företagande, och att den innebär både fördelar och nackdelar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja skapandet av nya arbetstillfällen och inkomstmöjligheter av god kvalitet inom delningsekonomin genom att i synnerhet vända sig till dem som traditionellt kan ha varit utestängda från arbetsmarknaden och genom att säkerställa rättvisa arbetsvillkor och anställningsförhållanden samt efterlevnad av arbetstagarrättigheter. Parlamentet främjar samarbete mellan alla berörda parter, som tar sitt ansvar, parallellt med lagstiftningsåtgärder, om så behövs. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att undersöka huruvida arbetstagare inom delningsekonomin omfattas på ett korrekt sätt av det regelverk som rör social trygghet.

15.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomiernas ekonomiska modell bygger på användarnas förtroende, framför allt för kommentarer på nätet. Parlamentet betonar vikten av att användare får tillgång till tillförlitlig och rättvisande information om kvaliteten på de tjänster som erbjuds på delningsplattformar.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa rättvisa och insyn mellan dem som verkar inom delningsekonomin och den traditionella ekonomins aktörer samt att sörja för en hög nivå på konsumentskyddet, med särskild hänsyn till aspekter som rör säkerhet, hälsa, integritetsskydd och korrekt information.

17.  Europaparlamentet påminner om de delningsekonomiska modellernas potential att väsentligt effektivisera transportsystemet och, genom utnyttjandet av befintlig kapacitet, göra avlägsna områden mer tillgängliga och minska trafikens oönskade externa effekter, såsom trafikstockningar och utsläpp. Parlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna att främja en gynnsam utveckling där de delningsinriktade transporttjänsterna och det konventionella transportsystemet, inbegripet lokala system för rörlighetsplanering samt informations- och biljettsystem, kan existera sida vid sida, och att undvika administrativa system eller lagstiftningsåtgärder som kan leda till att delningsinriktade transporttjänster utestängs från transportplaneringen och transportverksamheten för att kunna skapa smidiga kompletta resekedjor från dörr till dörr och främja en hållbar rörlighet. Parlamentet betonar att sammanlänkningen av delningsekonomin och kollektivtrafiken erbjuder stora möjligheter att länka samman människor och områden, i synnerhet där förbindelserna tidigare varit dåliga.

18.  Europaparlamentet understryker, i linje med den övergripande digitaliseringen av Europas transporttjänster, att trådlös och fast höghastighetsuppkoppling är nödvändig för att delningsekonomin ska kunna utvecklas ytterligare.

19.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av de villkor som gäller för oberoende aktörers tillhandahållande av tjänster inom reglerade sektorer såsom persontransporter via vägnätet i och mellan städer, i syfte att garantera ett gemensamt regelverk som omfattar både tillträdesvillkoren till yrket i enlighet med unionsrätten och ett system för kontinuerligt och tillförlitligt tillhandahållande för att undvika situationer av illojal konkurrens.

20.  Europaparlamentet anser att delningsekonomins affärsmodeller utgör en viktig källa till hållbar utveckling av förbindelser i avlägsna områden, bergsområden och på landsbygden, även om dessa områden inte på ett naturligt sätt bidrar till utvecklingen av delningsekonomin.

21.  Europaparlamentet välkomnar att den digitala revolutionen har möjliggjort sammanhängande multimodala biljettsystem och resor inom ramen för en enskild resa för transportanvändare med appar från delningsekonomin.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera delningsekonomin i arbetet kring ny teknik på transportområdet (uppkopplade fordon, självkörande fordon, integrerade digitala biljettsystem, intelligenta transportsystem), med tanke på deras starka samverkan och naturliga synergieffekter.

23.  Europaparlamentet betonar delningsekonomins betydelsefulla bidrag till säkerhet på transportområdet (tydlig identifiering av parter, ömsesidig utvärdering, betrodda tredje parter, kontroll av specifikationer).

24.  Europaparlamentet påpekar att det finns en mångfald modeller inom delningsekonomin, med produkter och tjänster inom en rad olika sektorer som försvårar klassificeringen av dessa aktiviteter. Parlamentet betonar emellertid att man inom EU-terminologin tydligt måste skilja mellan de förmedlingsplattformar som drivs utan vinstsyfte för deras användare och de förmedlingsplattformar (med vinstsyfte) som försätter en tjänsteleverantör i kontakt med en kund, oavsett om det finns ett anställningsförhållande mellan tjänsteleverantören och förmedlingsplattformen eller inte, för att underlätta alla parters efterlevnad av sina skattemässiga och sociala skyldigheter och säkerställa konsumentskyddet. Parlamentet uppmanar kommissionen att också förtydliga den EU-terminologi som rör bilpooler, bildelning och samåkningstjänster för att säkerställa att de klassificeras korrekt i samband med EU:s transportpolitik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram förslag för att anpassa unionens lagstiftning vid behov. Parlamentet vädjar till kommissionen att inleda en undersökning av tröskelbeloppens roll i delningsekonomin och behovet att standardisera de förfaranden som krävs för att bedriva yrkesverksamhet.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram åtgärder och utbyte av bästa skattepraxis för att minska risken för och den möjliga förekomsten av ekonomiska gråzoner och skatteundandragande i samband med delningsekonomins tjänster. Parlamentet framhåller delningsplattformarnas potential att förbättra skattetransparensen genom användning av elektroniska betalmetoder och uppmuntrar även till att man tar fram lämpliga avancerade lösningar för betalningar av skatter inom delningsekonomin, utan att därmed skapa onödiga hinder. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att klargöra vad de anser utgöra skattepliktig vinst och vad de anser vara skattefria verksamheter, där kostnaderna delas, och påminner om att skatter måste betalas och skyldigheter i fråga om social trygghet måste uppfyllas i enlighet med de nationella lagarna för den plats där vinsterna genereras.

26.  Europaparlamentet kräver att delningsekonomins mångsidiga resurser görs obehindrat tillgängliga även för äldre och personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att förmedlingsplattformarna har lett till en ny marknadsdynamik genom att tävla både med varandra och med etablerade aktörer och korporativistiska strukturer, samt genom att undergräva befintliga monopol och förhindra nya. Parlamentet inser emellertid att utan ett lämpligt och tydligt regelverk kan det finnas en potentiell risk för att förmedlingsplattformar skapar dominerande marknadspositioner som skadar mångfalden i det ekonomiska ekosystemet. Parlamentet ber därför medlemsstaterna och kommissionen att övervaka marknadsutvecklingen samt de ekonomiska och sociala konsekvenserna, ta itu med tydliga marknadsmisslyckanden och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa europeiska företags konkurrenskraft på den europeiska marknaden och inrätta gynnsamma marknadsvillkor för i synnerhet mikroföretag och små och medelstora företag.

28.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen och det fria dataflödet är några av de mest grundläggande verktygen när transport- och turismsektorn reformeras, och inser hur betydelsefull äganderätt och åtkomst till data är. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utan vidare dröjsmål offentliggöra en färdplan för frigörelsen av offentligt finansierade transportdata och harmoniserade standarder i syfte att driva på utvecklingen av dataintensiva innovationer och tillhandahållandet av nya tjänster. Parlamentet betonar vikten av att garantera ett fritt dataflöde, dataportabilitet och driftskompabilitet mellan marknadsplattformar.

29.  Europaparlamentet erkänner den roll som delningsplattformarnas självregleringskapacitet kan ha för att minska de problem som orsakas av informationsasymmetri och för att korrigera andra marknadsmisslyckanden. Parlamentet betonar att delningsekonomin i många fall tillämpar självreglerande åtgärder och främjar förtroendemekanismer bland konsumenterna. Parlamentet ber kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att undersöka möjligheterna att främja ett fritt dataflöde genom att skapa eventuella administrativa undantag för de företag som tillhandahåller tillräckliga data, så att förverkligandet av målen i den offentliga politiken kan övervakas. Parlamentet understryker behovet att stödja tillväxten inom delningsekonomin genom åtgärder som syftar till att minska den administrativa bördan för enskilda personer och företag samt att säkerställa tillgången till finansiering, inklusive gräsrotsfinansiering.

30.  Europaparlamentet framhåller att medan mellanhänder på nätet både är föremål för och måste uppfylla unionens alla lagar, inbegripet de som rör konsumentskydd och konkurrens, är mellanhändernas ansvarsmässiga safe harbour-undantag avgörande för att skydda ett öppet internet, grundläggande rättigheter, rättssäkerhet och innovation inom transportsektorn.

31.  Europaparlamentet stöder en snabb utveckling av delningsekonomin och vädjar till kommissionen att genomföra studier som följer marknadens dynamiska utveckling och utvärderar delningsekonomins ekonomiska och sociala effekter på turism- och transportsektorerna.

32.  Europaparlamentet anser att uppstartsföretag inom turism- och transportsektorerna bör få stöd, i synnerhet genom utbildning. Parlamentet understryker behovet av specifik utbildning så att yrkesutövare kan tillägna sig e-färdigheter som är anpassade till delningsekonomins modeller, med tanke på konsumenternas nya behov och förväntningar.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att arbeta med relevanta företrädare för delningsekonomin, användare och tillhandahållare av tjänster och, i förekommande fall, icke-statliga organisationer och fackföreningar i dialogerna med berörda parter och i konsekvensbedömningsförfarandena för att säkerställa en verklig integrering av och utvecklingsmöjligheter för delningsekonomins tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende och som ett exempel använda den serie workshoppar som anordnades av GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag rörande uthyrning av korttidsinkvartering, för att underlätta utbytet mellan företrädare för nationella institutioner och EU-institutioner, branschen och civilsamhället, och för att tillhandahålla vägledning för nationella bestämmelser som inspirerats av bästa praxis på området för delningsinriktade transporttjänster med avseende på frågor såsom förbättring av marknadstillträde, rörlighet i städer och skattetransparens.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Kateřina Konečná, Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Kateřina Konečná, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, David-Maria Sassoli, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke

VERTS/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

7

-

ECR

Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Peter van Dalen

EFDD

Peter Lundgren, John Stuart Agnew

0

0

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

(2)

EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Vicky Ford, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Jiří Pospíšil, Marcus Pretzell, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edward Czesak, Roberta Metsola, Julia Reda, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella De Monte, Angélique Delahaye


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

31

+

ECR

Edward Czesak, Daniel Dalton, Vicky Ford, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

Marco Zullo

GUE/NGL

Dennis de Jong

PPE

Carlos Coelho, Angélique Delahaye, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Roberta Metsola, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mihai Ţurcanu, Lambert van Nistelrooij

S&D

Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Isabella De Monte, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Marlene Mizzi, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler

VERTS/ALE

Julia Reda, Igor Šoltes

1

ENF

Marcus Pretzell

3

0

ALDE

Dita Charanzová, Morten Løkkegaard, Jasenko Selimovic

Teckenförklaring:

+  :  för

–  :  emot

0  :  nedlagda röster

Rättsligt meddelande