Förfarande : 2016/0231(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0208/2017

Ingivna texter :

A8-0208/2017

Debatter :

PV 13/06/2017 - 3
CRE 13/06/2017 - 3
PV 16/04/2018 - 20
CRE 16/04/2018 - 20

Omröstningar :

PV 14/06/2017 - 8.1
CRE 14/06/2017 - 8.1
Röstförklaringar
PV 17/04/2018 - 6.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0256
P8_TA(2018)0097

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1059kWORD 179k
6.6.2017
PE 592.423v03-00 A8-0208/2017

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

(COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Gerben-Jan Gerbrandy

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

(COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0482),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0331/2016),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 22 mars 2017(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8‑0208/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Titeln

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Förslag till

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

om klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (”klimatåtgärdsförordning om genomförande av Parisavtalet”)

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES)

Motivering

En ny titel som låter innehållet i förordningen framgå bättre.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Beaktandeled 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av protokoll (nr 1) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

Ändringsförslag3

Förslag till förordning

Beaktandeled 1b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

(3)  Rådet ratificerade Parisavtalet den 5 oktober 2016 efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och syftar enligt artikel 2 till att ”stärka de globala åtgärderna mot hotet från klimatförändringen i samband med en hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdom, bl.a. genom att a) hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, då man är medveten om att detta väsentligen skulle minska riskerna med och konsekvenserna av klimatförändringen, b) öka anpassningsförmågan till skadliga effekter av klimatförändringen och främja den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen, och c) göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”.

 

Parisavtalet ålägger även parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, inbegripet skogar.

 

Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020.

(4)  Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. De Kyotoprotokollrelaterade gröna investeringsplaner som tillhandahåller ekonomiskt stöd till utsläppsminskningsprojekt i medlemsstater med lägre inkomster kommer därför också att upphöra.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  Vid sitt möte den 21 oktober 2009 stödde rådet (miljö) ett mål om att unionen, inom ramen för de minskningar som enligt FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) är nödvändiga från industriländerna som grupp, senast 2050 ska ha minskat utsläppen med 80−95 % jämfört med 1990 års nivåer.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Övergången till ren energi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende och incitament inom alla politikområden. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.

(5)  Övergången till ren energi och till en bioekonomi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende inom alla politikområden samt incitament till kapitalsvagare små och medelstora företag och till småbruk för att de ska anpassa sina affärsmodeller. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion som prioriterar energieffektivitet och syftar till att erbjuda sina medborgare säker och hållbar energi till ett överkomligt pris och som bedriver en strikt hållbarhets- och utsläppsminskningspolitik för användning av biobaserade resurser som ersättning för fossila resurser. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.

__________________

__________________

COM(2015) 80.

COM(2015) 80.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2020 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016–2018 och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030-gräns. En justering av tilldelningen 2021 medges för medlemsstater som både har en positiv gräns enligt beslut 406/2009/EG och ökande utsläppstilldelningar mellan 2017 och 2020 enligt besluten 2013/162/EU och 2013/634/EU för att ta hänsyn till deras möjligheter att öka utsläppen under dessa år. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.

(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2018 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016−2018 eller den årliga utsläppstilldelningen för 2020, beroende på vilket värde som är lägst, och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030‑gräns. För att tidiga insatser ska belönas och medlemsstater med lägre investeringskapacitet stödjas får medlemsstater vars BNP per capita ligger under EU-genomsnittet och som under åren 2013–2020 har lägre utsläpp än sina årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020, såsom dessa anges i beslut nr 406/2009/EG, under vissa villkor begära ytterligare tilldelningar från en reserv. En kompletterande justering av tilldelningen 2021 medges för medlemsstater som både har en positiv gräns enligt beslut 406/2009/EG och ökande utsläppstilldelningar mellan 2017 och 2020 enligt besluten 2013/162/EU och 2013/634/EU för att ta hänsyn till deras möjligheter att öka utsläppen under dessa år. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.

_________________

_________________

19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a)  För att få in unionen på rätt väg mot en koldioxidsnål ekonomi tillhandahåller denna förordning en långsiktig utsläppsminskningsbana för att de växthusgastutsläpp som omfattas av förordningen ska minska från och med 2031. Förordningen bidrar även till Parisavtalets avsikt att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser under andra hälften av detta århundrade.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  För att den reserv för marknadsstabilitet som upprättats genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18141a ska förbli fullt effektiv, bör annullering av utsläppsrätter genom utnyttjande av den flexibilitetsmöjlighet som fastställs i denna förordning till följd av minskning av EU-utsläppsrätter inte räknas in som utsläppsrätter som har annullerats i enlighet med direktiv 2003/87/EG vid fastställandet av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp ett visst år i enlighet med beslut (EU) 2015/1814.

 

____________________________

 

1a Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).

Ändringsförslag     11

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, byggnaders energiprestanda, förnybara energikällor och kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.

(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, förbättring av byggnaders energiprestanda, fler förnybara energikällor, ökad energieffektivitet och främjande av kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  För att dessa utsläppsminskningar ska uppnås och som ett led i arbetet med att maximera jordbrukssektorns roll är det viktigt att medlemsstaterna gynnar innovativa begränsningsåtgärder med störst potential, såsom omställning av åkermark till permanent betesmark, skötsel av häckar, erosionsskyddande vegetationsremsor och träd på jordbruksmark, nya system för skogsjordbruk och skogsplantering, förebyggande av trädfällning och avskogning, markvårdande bearbetning eller direkt sådd och användning av täckgrödor/mellangrödor och skörderester på marken, revision av koldioxidavtryck och förvaltningsplaner för mark och näringsämnen, förbättrad kväveeffektivitet och nitrifikationshämning, återställande och bevarande av våtmarker och torvmarker samt bättre metoder för avel, utfodring och skötsel av boskap i utsläppsminskande syfte.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 11b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11b)  Denna förordning, inklusive de tillgängliga flexibilitetsmöjligheterna, ger incitament till utsläppsminskningar som står i konsekvens med andra unionsrättsakter om klimat och energi för de sektorer som omfattas av denna förordning, bland annat inom energieffektivitet. Eftersom över 75 % av växthusgasutsläppen är energirelaterade kommer en effektivare energianvändning och energibesparingar att spela en viktig roll för att åstadkomma sådana utsläppsminskningar. En ambitiös energieffektivitetspolitik är därför nödvändig inte bara för att få till stånd större besparingar i fråga om import av fossila bränslen, ökad energitrygghet och lägre räkningar för konsumenterna, utan även för att öka användningen av energibesparande teknik i byggnader, industri och transporter, stärka den ekonomiska konkurrenskraften, skapa lokal sysselsättning samt förbättra hälsovillkoren och få bukt med energifattigdomen. Åtgärder som vidtas i sektorer som omfattas av denna förordning betalar sig i längden och är därför ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål enligt denna förordning. När medlemsstaterna införlivar denna förordning i nationell politik är det därför viktigt att de framför allt tänker på de olika sektorernas specifika och skiftande möjligheter till ökad energieffektivitet och investeringar.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 11c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11c)  Transportsektorn släpper inte bara ut stora mängder växthusgaser, utan är även den sektor där energiförbrukningen vuxit snabbast sedan 1990. Därför är det viktigt att kommissionen och medlemsstaterna gör ytterligare ansträngningar för att förbättra energieffektiviteten, främja en övergång till hållbara transportsätt och minska sektorns stora beroende av fossila bränslen. En utfasning av fossila bränslen ur energimixen genom främjande av utsläppssnål energi för transporter, till exempel i form av hållbara biodrivmedel och eldrivna fordon, kommer att bidra till målet om minskade koldioxidutsläpp, i linje med målen i Parisavtalet. Detta skulle kunna underlättas om sektorn har en tydlig och långsiktig ram som kan skapa säkerhet och som investeringar kan baseras på.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 11d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11d)  Energipolitikens och sektorspolitikens inverkan på unionens klimatåtaganden och på de nationella klimatåtagandena bör bedömas med hjälp av gemensamma kvantifierade metoder för att medge insyn och kunna verifieras.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet som medges genom denna artikel ta hänsyn till bidraget från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark och i förekommande fall brukad våtmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 190 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet på 190 miljoner som medges genom denna artikel ta hänsyn till ett balanserat bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a)  För att unionens flerfaldiga mål med anknytning till jordbrukssektorn, däribland begränsning av klimatförändringarna och klimatanpassning, luftkvalitet, bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster och stöd till landsbygdsekonomier, ska uppnås på ett sinsemellan konsekvent sätt kommer det att krävas förändringar av investeringar och incitament med stöd av unionsåtgärder såsom den gemensamma jordbrukspolitiken. Denna förordning måste beakta målsättningen att bidra till unionens skogsstrategimål om att främja en konkurrenskraftig och hållbar virkesförsörjning för unionens bioekonomi, medlemsstaternas nationella skogspolitik, unionens strategi för biologisk mångfald och unionens strategi för en cirkulär ekonomi.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör emellertid bara övervägas med femårsintervall, så att hänsyn kan tas till det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. En fullständig kontroll av efterlevnaden bör göras vartannat år. Tillämpningen av det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...] bör övervägas enligt de intervall som fastställs i den förordningen. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

Ändringsförslag     19

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  I och med att de sektorer som omfattas av denna förordning svarar för över hälften av unionens växthusgasutsläpp är politiken för utsläppsminskning inom dessa sektorer mycket viktig för att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet. Därför bör det råda fullständig insyn i övervaknings-, rapporterings- och uppföljningsförfarandena enligt denna förordning. Medlemsstaterna och kommissionen bör göra informationen om efterlevnaden av förordningen tillgänglig för allmänheten och säkerställa att de berörda parterna och allmänheten i vederbörlig ordning får medverka vid översynerna av förordningen. Kommissionen uppmanas även att införa ett effektivt och insynsvänligt system för övervakning av resultaten av de införda flexibilitetsmöjligheterna.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser.

(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna spara eller låna en del av sin årliga utsläppstilldelning. Medlemsstaterna bör även kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen.

(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen och bidra direkt och verkningsfullt till hanteringen av klimatförändringarna.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 4, enligt vilken årliga utsläppsgränser ska fastställas för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201121.

(17)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera detta direktiv genom att fastställa de årliga utsläppstilldelningarna för medlemsstaterna.

_________________

 

21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EGT L 55, 28.2.2011, s. 13).

 

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  Förutom insatserna för att minska de egna utsläppen är det också viktigt att unionen, i enlighet med målet att öka sin positiva inverkan på det globala koldioxidavtrycket, tillsammans med tredjeländer överväger klimatlösningar i form av gemensamma projekt med dessa länder inom ramen för klimatpolitiken för 2030, och att den då tar hänsyn till att det i Parisavtalet talas om en ny internationell samarbetsmekanism mot klimatförändringarna.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.

(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.

 

För att efterleva Parisavtalet är det nödvändigt att unionen successivt gör allt större ansträngningar och vart femte år lämnar in ett bidrag som återspeglar dess högsta möjliga ambition.

 

Översynen bör därför beakta unionens mål att minska växthusgasutsläppen inom hela ekonomin med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer och Parisavtalets avsikt att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser under andra hälften av detta århundrade. Den bör baseras på bästa tillgängliga vetenskap och stödja sig på en förberedande rapport från Europeiska miljöbyrån.

 

Översynen av medlemsstaternas utsläppsminskningar för perioden från och med 2031 bör beakta principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag. I förordningen åläggs medlemsstaterna att minska växthusgasutsläppen enligt artikel 2 för att nå unionens mål om en minskning på minst 30 % fram till 2030 jämfört med 2005 på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Det allmänna målet med denna förordning är att få in unionen på rätt väg mot en koldioxidsnål ekonomi genom att upprätta en förutsägbar långsiktig bana för att fram till 2050 minska unionens utsläpp av växthusgaser med 80–95 % jämfört med 1990 års nivåer.

Ändringsförslag     27

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Vid tillämpning av denna förordning ska koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” behandlas som nollutsläpp.

3.  Vid tillämpning av denna förordning ska koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” som omfattas av direktiv 2003/87/EG behandlas som nollutsläpp.

Ändringsförslag     28

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Denna förordning är tillämplig på koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.D navigering” som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG.

Motivering

Utsläpp från sjöfarten bör omfattas av denna förordning såvida de inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 4

Artikel 4

Årliga utsläpp under perioden 2021–2030

Årliga utsläpp under perioden 2021–2030

1.  Varje medlemsstat ska år 2030 ha begränsat sina växthusgasutsläpp med åtminstone den procentsats som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning i förhållande till sina utsläpp 2005 enligt punkt 3.

1.  Varje medlemsstat ska senast år 2030 ha begränsat sina växthusgasutsläpp med åtminstone den procentsats som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning i förhållande till sina utsläpp 2005 enligt punkt 3.

2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2018 antingen med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, eller med den årliga utsläppstilldelningen för 2020, fastställd enligt artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG, beroende på vilket värde som är lägst, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

3.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt i vilken årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter fastställs för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av denna genomförandeakt ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning nr (EU) 525/2013.

3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning nr (EU) 525/2013.

4.  I denna genomförandeakt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

4.  I denna delegerade akt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

5.  Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.

 

Motivering

Texten anpassas till delegerade akter.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 4a

 

Långsiktig utsläppsminskningsbana från och med 2031

 

Om inte annat beslutas i den första eller i någon av de efterföljande översyner som avses i artikel 14.2 ska varje medlemsstat, under varje år mellan 2031 och 2050, fortsätta att minska de växthusgasutsläpp som omfattas av denna förordning. Varje medlemsstat ska se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2031–2050 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar med dess årliga utsläppstilldelning för 2030 och avslutas 2050 med en utsläppsnivå som ligger 80 % under 2005 års nivå för den medlemsstaten.

 

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att kompletterade denna förordning genom att ange de årliga utsläppstilldelningarna för åren mellan 2031 och 2050, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter.

Motivering

Texten anpassas till delegerade akter.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 5

Artikel 5

Flexibilitetsinstrument för att uppnå årliga gränser

Flexibilitetsinstrument för att uppnå årliga gränser

1.  Medlemsstaterna får utnyttja de flexibilitetsmöjligheter som fastställs i punkterna 2–6 i denna artikel och i artiklarna 6–7.

1.  Medlemsstaterna får utnyttja de flexibilitetsmöjligheter som fastställs i punkterna 2–6 i denna artikel och i artiklarna 6–7.

2.  När det gäller åren 2021–2029 får en medlemsstat låna upp till 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.

2.  När det gäller åren 2021–2025 får en medlemsstat låna upp till 10 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år. När det gäller åren 2026–2029 får en medlemsstat låna upp till 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.

3.  En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får fram till 2030 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning till senare år.

3.  En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får när det gäller åren 2021–2025 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning, upp till 10 % av den årliga utsläppstilldelningen, till senare år fram till 2025. När det gäller åren 2026–2029 får en medlemsstat spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning, upp till 5 % av den årliga utsläppstilldelningen, till senare år fram till 2030.

4.  En medlemsstat får överlåta högst 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

4.  En medlemsstat får endast överlåta högst 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater när det gäller åren 2021–2025 och högst 10 % när det gäller åren 2026–2030. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

5.  En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

5.  En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

 

5a.  En medlemsstat får inte överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning om den medlemsstatens utsläpp vid tidpunkten för överlåtelsen överskrider dess årliga utsläppstilldelning.

6.  Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning.

6.  Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning. Medlemsstaterna får uppmuntra privat-privata och offentlig-privata partnerskap för sådana projekt.

Ändringsförslag     32

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Tillgång till den flexibilitet som fastställs i denna artikel och i bilaga II ska beviljas under förutsättning att de berörda medlemsstaterna åtar sig att vidta åtgärder i andra sektorer där otillräckliga resultat tidigare har uppnåtts. Kommissionen ska komplettera detta direktiv genom att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 innehållande en förteckning över sådana åtgärder och sektorer senast den 31 december 2019.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 7 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 190 miljoner ton koldioxidekvivalenter från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år, inklusive eventuella sparade utsläppstilldelningar enligt artikel 5.3, kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, i förekommande fall brukad våtmark samt, med reservation för att den delegerade akten enligt punkt 2 antas, brukad skogsmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

 

(-a)  medlemsstaten före den 1 januari 2019 lämnar in en handlingsplan till kommissionen med åtgärder – inklusive användning av unionsfinansiering i förekommande fall – för ett klimateffektivt lantbruk och för markanvändnings- och skogsbrukssektorerna och visar hur dessa åtgärder kommer att bidra till att minska växthusgasutsläppen enligt denna förordning och till att överträffa kraven enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF] för perioden 2021–2030,

(a) den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för alla år under perioden 2021–2030 inte överstiger den nivå som fastställs i bilaga III för den medlemsstaten,

(a) den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för alla år under perioden 2021–2030 inte överstiger den nivå som fastställs i bilaga III för den medlemsstaten,

(b) kvantiteten utgör ett överskott till medlemsstatens krav enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF],

(b) kvantiteten har påvisats utgöra ett överskott till medlemsstatens krav enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF] under den femårsperiod som fastställs i artikel 12 i förordning [...] [LULUCF],

(c) medlemsstaten inte har förvärvat mer nettoupptag enligt förordning [...] [LULUCF] från andra medlemsstater än den har överlåtit, och

(c) medlemsstaten inte har förvärvat mer nettoupptag enligt förordning [...] [LULUCF] från andra medlemsstater än den har överlåtit, och

(d) medlemsstaten har uppfyllt kraven i förordning [...] [LULUCF].

(d) medlemsstaten har uppfyllt kraven i förordning [...] [LULUCF].

 

Kommissionen får utfärda yttranden om de handlingsplaner som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med led -a.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel för att ta hänsyn till bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel och bokföringskategorierna i bilaga III för att ta hänsyn till ett balanserat bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning utan att överskrida det totala antalet på 190 miljoner som finns tillgängliga enligt artikel 7 i denna förordning.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden 2027–2030 enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

1.  Kommissionen ska vartannat år göra en kontroll av medlemsstaternas efterlevnad av denna förordning. Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

(a)  Ett tillägg motsvarande utsläppsöverskottet i koldioxidekvivalenter multiplicerat med 1,08 ska läggas till medlemsstatens utsläppssiffra för påföljande år i enlighet med de åtgärder som vidtas enligt artikel 11.

(a)  Ett tillägg motsvarande utsläppsöverskottet i koldioxidekvivalenter multiplicerat med 1,08 ska läggas till medlemsstatens utsläppssiffra för påföljande år i enlighet med de åtgärder som vidtas enligt artikel 11.

(b)  Medlemsstaten ska tillfälligt förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.

(b)  Medlemsstaten ska tillfälligt förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 9a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 9a

 

Reserv för tidiga insatser

 

1.  För att beakta tidiga insatser före 2020 ska, på begäran av en medlemsstat, en kvantitet som inte överstiger en totalsumma på 70 miljoner ton i årliga utsläppstilldelningar för perioden 2026–2030 beaktas med avseende på den medlemsstatens efterlevnad av kraven i samband med den senaste efterlevnadskontrollen enligt artikel 9 i denna förordning, under förutsättning att

 

(a)  dess totala årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020, som fastställts i enlighet med artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG, överstiger dess totala verifierade årliga växthusgasutsläpp för perioden 2013–2020,

 

(b)  dess BNP per capita till marknadspris ligger under EU‑genomsnittet,

 

(c)  den så långt möjligt har utnyttjat de flexibilitetsmöjligheter som avses i artiklarna 6 och 7 upp till de nivåer som anges i bilagorna II och III,

 

(d)  den så långt möjligt har utnyttjat de flexibilitetsmöjligheter som avses i artikel 5.2 och 5.3 och inte har överlåtit några utsläppstilldelningar till en annan medlemsstat enligt artikel 5.4 och 5.5, och

 

(e)  unionen som helhet uppfyller sina mål enligt artikel 1.1.

 

2.  Den högsta andel av totalsumman enligt punkt 1 som kan beaktas med avseende på en medlemsstats efterlevnad av kraven ska fastställas genom förhållandet mellan å ena sidan differensen mellan dess totala årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013−2020 och dess totala verifierade årliga växthusgasutsläpp under samma period, å andra sidan differensen mellan de totala årliga utsläppstilldelningarna för perioden 2013–2020 för alla medlemsstater som uppfyller kriteriet i punkt 1 b och de totala verifierade årliga växthusgasutsläppen för de medlemsstaterna under samma period.

 

De årliga utsläppstilldelningarna och de verifierade årliga utsläppen ska fastställas i enlighet med punkt 3.

 

3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa varje medlemsstats högsta andel i ton koldioxidekvivalenter enligt punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen använda de årliga utsläppstilldelningar som fastställts i enlighet med artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG och de granskade inventeringsdata för åren 2013–2020 som avses i förordning (EU) nr 525/2013.

Motivering

Risken är att de tilldelningsregler som kommissionen föreslår inte tar tillräcklig hänsyn till tidiga insatser som vissa medlemsstater gör före 2020. Detta är en särskilt stor utmaning för medlemsstater med lägre BNP än snittet, vilket tar sig uttryck i en lägre investeringsförmåga. Den föreslagna reserven för tidiga insatser belönar just sådana tidiga insatser och gör det möjligt för medlemsstater att utnyttja extratilldelningar för att efterleva kraven om andra flexibilitetsmöjligheter skulle vara otillräckliga. Den relativa mängden extratilldelningar för en medlemsstat bör vara beroende av i hur hög grad dess 2020-mål har överträffats.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den mängd som anges i bilaga IV till denna förordning ska läggas till tilldelningen för år 2021 för varje medlemsstat som nämns i den bilagan.

2.  Den mängd som anges i bilaga IV till denna förordning, motsvarande en totalsumma på 39,14 miljoner ton koldioxidekvivalenter för alla medlemsstater, ska läggas till tilldelningen för år 2021 för varje medlemsstat som nämns i den bilagan.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 11 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Register

Europeiskt register

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning av bl.a. årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.

1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning. Kommissionen ska för detta ändamål anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning, särskilt när det gäller årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Systemet med ett europeiskt register ska vara öppet och innehålla all relevant information om överlåtelse av utsläppsrätter mellan medlemsstaterna. Denna information ska vara offentlig via en särskild webbplats som kommissionen är värd för.

Motivering

Ökad öppenhet kring överlåtelse av utsläppsrätter mellan medlemsstater samt en teknisk justering.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta en delegerad akt för att genomföra punkt 1 i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

utgår

Motivering

Teknisk justering: delegerad akt införs i artikel 11.1.

Ändringsförslag     42

Förslag till förordning

Artikel 11a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 11a

 

Unionsfinansieringens klimatpåverkan

 

Kommissionen ska genomföra en omfattande, sektorsövergripande studie av på vilket sätt finansiering som beviljas från unionens budget eller på annat sätt i enlighet med unionslagstiftningen påverkar begränsningen av klimatförändringarna.

 

Senast den 1 januari 2019 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om resultaten av studien, vid behov tillsammans med lagförslag som syftar till att avbryta all unionsfinansiering som är oförenlig med unionens mål eller politik för minskade koldioxidutsläpp. Den ska inbegripa ett förslag om obligatorisk förhandskontroll av förenligheten med klimatmålen i samband med varje ny unionsinvestering från och med den 1 januari 2020 och en skyldighet att offentliggöra resultaten på ett öppet och tillgängligt sätt.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 7.2 och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 4,3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.2 och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 13

utgår

Kommittéförfarande

 

1.  Kommissionen ska bistås av den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom förordning nr 525/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

 

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

 

Motivering

Sammanhänger med att genomförandeakter utgår.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1.  Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 ska kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål. Meddelandet ska framför allt granska vilken roll skyldigheterna enligt denna förordning spelar för uppnåendet av de målen och om skyldigheterna är adekvata samt i vad mån unionens rättsakter på klimat- och energiområdet, bland annat kraven på energieffektivitet och förnybar energi, och rättsakterna inom jordbruk och transport står i konsekvens med EU:s åtagande om minskade växthusgasutsläpp.

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt.

2.  Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 – efter den första globala inventeringen av genomförandet av Parisavtalet 2023 och inom sex månader efter de därefter följande globala inventeringarna – om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag om att öka medlemsstaternas utsläppsminskningar.

 

Översynen av medlemsstaternas utsläppsminskningar för perioden från och med 2031 ska beakta principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet i fördelningen mellan medlemsstaterna.

 

Den ska även beakta unionens och tredjeländers framsteg med att uppnå målen i Parisavtalet samt framsteg med att mobilisera och upprätthålla privat finansiering till stöd för övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 15a (ny)

Förordning (EU) nr 2015/1814

Artikel 1 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Ändring av beslut (EU) 2015/1814

 

Artikel 1.4 i beslut (EU) 2015/1814 ska ersättas med följande:

 

”4.  Kommissionen ska offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i omlopp varje år, senast den 15 maj påföljande år. Det totala antalet utsläppsrätter i omlopp under ett visst år ska motsvara det kumulativa antalet utsläppsrätter som utfärdats under perioden sedan den 1 januari 2008, inbegripet det antal som utfärdats enligt artikel 13.2 i direktiv 2003/87/EG under den perioden samt rättigheter att utnyttja internationella reduktionsenheter som tillämpats av anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem för utsläpp till och med den 31 december det året, minus det kumulativa antalet ton verifierade utsläpp från anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem mellan den 1 januari 2008 och den 31 december samma år, utsläppsrätter som annullerats i enlighet med artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG, förutom sådana utsläppsrätter som annullerats i enlighet med artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/...*, och antalet utsläppsrätter i reserven. Utsläpp under treårsperioden 2005–2007, samt utsläppsrätter som utfärdats för sådana utsläpp, ska inte beaktas. Det första offentliggörandet ska ske senast den 15 maj 2017.

 

______________

 

*  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/... av den ... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen (EUT L …, …, s. …).”

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Bilaga III

 

Maximal mängd uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter

Belgien

3,8

Bulgarien

4,1

Tjeckien

2,6

Danmark

14,6

Tyskland

22,3

Estland

0,9

Irland

26,8

Grekland

6,7

Spanien

29,1

Frankrike

58,2

Kroatien

0,9

Italien

11,5

Cypern

0,6

Lettland

3,1

Litauen

6,5

Luxemburg

0,25

Ungern

2,1

Malta

0,03

Nederländerna

13,4

Österrike

2,5

Polen

21,7

Portugal

5,2

Rumänien

13,2

Slovenien

1,3

Slovakien

1,2

Finland

4,5

Sverige

4,9

Förenade kungariket

17,8

Maximal mängd, totalt

280

 

Ändringsförslag

 

Maximal mängd uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter

Belgien

2,6

Bulgarien

2,8

Tjeckien

1,8

Danmark

9,9

Tyskland

15,2

Estland

0,6

Irland

18,2

Grekland

4,6

Spanien

19,8

Frankrike

39,5

Kroatien

0,6

Italien

7,8

Cypern

0,4

Lettland

2,1

Litauen

4,4

Luxemburg

0,2

Ungern

1,4

Malta

0

Nederländerna

9,1

Österrike

1,7

Polen

14,8

Portugal

3,5

Rumänien

8,9

Slovenien

0,9

Slovakien

0,8

Finland

3,1

Sverige

3,4

Förenade kungariket

12,1

Maximal mängd, totalt

190

(1)

EUT C 75, 10.3.2017, s. 103–108.

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

Kommissionens förslag till förordning om ansvarsfördelning, eller ”klimatåtgärdsförordning för genomförande av Parisavtalet”, omfattar inemot 60 procent av EU:s växthusgasutsläpp. Alla de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem omfattas av förordningen, bl.a. transporter, avfall, den bebyggda miljön och jordbruket.

Kommissionens förslag är ett välkommet första steg och syftar till att, i de sektorer som omfattas, åstadkomma utsläppsminskningar på 30 procent fram till 2030, jämfört med nivåerna under 2005. Det behövs dock ett flertal ändringar för att man bättre ska kunna gynna förutsägbarheten på lång sikt, tillförsäkra konsekvensen med annan politik, framför allt EU:s energieffektivitetsmål och ordna med tillräcklig flexibilitet för och solidaritet mellan medlemsstaterna.

Förutsägbarhet på lång sikt

Världen är på väg mot ett utsläppssnålt samhälle och Parisavtalet, som antogs i fjol, är ett tecken på att denna utveckling inte längre kan vändas. Parisavtalet uppställer som mål att den globala temperaturökningen ska hållas åtskilligt under två grader Celsius och att man ska sträva efter att hålla den på högst 1,5 °C. I konsekvens med dessa mål krävs det också i Parisavtalet att nollutsläpp måste uppnås under andra hälften av detta århundrade. Till detta kommer att EU under 2009 antagit ett mål om att växthusgasutsläppen fram till 2050 ska minskas med mellan 80 och 95 procent.

Trots dessa åtaganden syftar kommissionens förslag till förordning endast till att EU:s mål för 2030 ska uppnås. Om det inte finns någon långsiktig utsläppsminskningsbana kan följden bli att investeringar binds upp i kolintensiv transportinfrastruktur och kolintensiva byggnader osv., så att vi drabbas av strandade tillgångar och åtskilligt högre sammanlagda kostnader för klimatåtgärder på lång sikt. Av omsorg om förutsägbarheten på lång sikt ändras förslaget genom tillägg av en ny artikel där det fastställs en långsiktig utsläppsminskningsbana för att växthusgasutsläppen fram till 2050 ska minskas med minst 80 procent.

Mot bakgrund av vilka påtagliga utmaningar det innebär att fasa ut fossila bränslen ur alla sektorer av ekonomin föreskrivs det också en striktare utsläppsminskningsbana för perioden 2021–2030, utgående från dagens europeiska trend om frikoppling av utsläpp från ekonomisk tillväxt.

Energieffektivitet

Europaparlamentet har genomgående förespråkat att EU ska ta ett mera ambitiöst grepp på frågan om energieffektivitet. Energieffektivitet är inte bara bra för klimatet, utan minskar också energikostnaderna, skapar sysselsättning och förbättrar energitryggheten.

Kommissionens förslag till denna förordning offentliggjordes i juli 2016, innan kommissionen lade fram sitt ”vinterpaket” i november 2016, där bl.a. energieffektivitetsmålet höjts till 30 procent (en aning mera ambitiöst än det mål om 27 procent som antogs av Europeiska rådet i oktober 2014).

I kommissionens konsekvensbedömning fastställs det att vi med ett energieffektivitetsmål om 30 procent behöver 79 miljoner ton i form av LULUCF-krediter för att medlemsstaternas mål i fråga om ansvarsfördelning ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Mot bakgrund av detta görs det en justering nedåt av flexibilitetsmöjligheten i form av LULUCF-krediter i artikel 7 (från de 280 miljoner som föreslagits till 190 miljoner), för att det fortlöpande ska finnas incitament till förbättrad energieffektivitet i denna förordning, och för att säkerställa att arbetet för att uppnå EU:s övergripande mål fortsätter med oförminskad styrka.

LULUCF

LULUCF-flexibiliteten i artikel 7 är viktig för ett antal medlemsstater för att de ska kunna minska efterlevnadskostnaderna. Denna flexibilitet skulle dessutom kunna bli ett ytterligare stöd för att jord- och skogsbruket i vissa medlemsstater ska kunna bidra till klimatåtgärderna. Det måste dock ses till att LULUCF-krediterna ger ytterligare och bestående sänkor.

Dessutom bör EU:s befintliga finansieringsinstrument till stöd för jordbrukssektorn användas bättre. Europeiska revisionsrätten drog nyligen den slutsatsen apropå den gemensamma jordbrukspolitiken att det inte skett någon mer betydande omläggning i riktning mot klimatåtgärder och att inte heller alla tillbudsstående möjligheter för finansiering av klimatrelaterade åtgärder till fullo tillvaratagits.

Förslaget ändras därför för att det bättre ska säkerställas att LULUCF-flexibiliteten ska bli till nytta för klimatet, och för att medlemsstaterna ska uppmuntras använda de olika EU‑finansieringsinstrument som finns i dag till nytta för jordbrukssektorn.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (23.3.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen

(COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD))

Föredragande av yttrande: Benedek Jávor

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Beaktandeled 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av protokoll (nr 1) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Beaktandeled 1b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

(3)  Parisavtalet undertecknades av EU och trädde i kraft den 4 november 2016 . Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet för att stärka de globala insatserna mot hotet från klimatförändringarna genom att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2°C över förindustriell nivå samt vidta åtgärder för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå och samtidigt minska de inhemska utsläppen av växthusgaser samt bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser och trygga livsmedelsförsörjningen. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015. Enligt Parisavtalet ska medlemsstaterna efter 2030 fortsätta minska de växthusgasutsläpp som täcks av denna förordning så att det, i enlighet med unionens energifärdplan för 2050 som fastställs i kommissionens meddelande av den 15 december 2011, leder till en minskning av unionens totala växthusgasutsläpp med 80–95 % före 2050 jämfört med 1990 års nivåer.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Övergången till ren energi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende och incitament inom alla politikområden. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.

(5)  Övergången till ren energi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende och incitament inom alla politikområden som tar sin början med en minskning och optimering av energiförbrukningen. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.

__________________

__________________

16 COM(2015) 80.

16 COM(2015) 80.

Motivering

Energibesparingsåtgärder är de som återbetalar sig snabbast och effektivast och som kostar minst att genomföra.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2020 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016−2018 och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030-gräns. En justering av tilldelningen 2021 medges för medlemsstater som både har en positiv gräns enligt beslut 406/2009/EG och ökande utsläppstilldelningar mellan 2017 och 2020 enligt besluten 2013/162/EU och 2013/634/EU för att ta hänsyn till deras möjligheter att öka utsläppen under dessa år. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.

(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2020 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016−2018, och med användning av de 2020-mål som fastställts i beslut nr 406/2009/EG som en övre gräns, och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030‑gräns, varvid det lägsta värdet ska gälla. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.

__________________

__________________

19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  Denna förordning ger incitament till utsläppsminskningar i linje med unionens andra rättsakter om klimat och energi. Eftersom över 75 % av växthusgasutsläppen är energirelaterade kommer en effektivare energianvändning och energibesparingar att spela en viktig roll för att åstadkomma sådana utsläppsminskningar. En ambitiös energieffektivitetspolitik är därför nödvändig för att få till stånd större besparingar i importen av fossila bränslen, ökad energitrygghet och lägre räkningar för konsumenterna, men också för att öka användningen av energibesparande tekniker i byggnader, industrin och transporter, öka den ekonomiska konkurrenskraften, skapa lokal sysselsättning och förbättra hälsovillkoren samt få bukt med energifattigdomen. De åtgärder som vidtas i de sektorer som omfattas av denna förordning är ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål enligt denna förordning eftersom de betalar sig i längden. När medlemsstaterna införlivar denna förordning i nationell sektorspolitik är det därför viktigt att de framför allt tänker på sektorernas specifika och olika möjligheter till ökad energieffektivitet och ökade investeringar.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 11b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11b)  För att minska utsläppen i jordbrukssektorn, bör medlemsstaterna i sina utsläppsfärdplaner inkludera åtgärder som syftar till att öka denna sektors potential att minska utsläppen och att bättre utnyttja finansieringsinstrumenten enligt den gemensamma jordbrukspolitiken för att stödja en hållbar praxis i sektorn. I enlighet med artikel 14 kommer kommissionen att bedöma och rapportera till Europaparlamentet och rådet om de faktiska framsteg som gjorts avseende kostnadseffektiva minskningar av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid från jordbruket, samt lämna förslag för att ändra den mängd nettoupptag som följaktligen kan utnyttjas från brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark, om så är lämpligt.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet som medges genom denna artikel ta hänsyn till bidraget från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet som medges genom denna artikel ta hänsyn till bidraget från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Denna bedömning bör dock inte inverka på den totala mängden av 280 miljoner nätupptag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör emellertid bara övervägas med femårsintervall, så att hänsyn kan tas till det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör övervägas årligen när alla flexibilitetsmöjligheter som erbjuds i denna förordning har beaktats, inklusive det potentiella bidraget från den flexibilitet som erbjuds i förordning [ ] [LULUCF] och bör kontrolleras i intervaller i enlighet med rapporteringen enligt förordning [ ] [LULUCF]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller, vid bristande efterlevnad, dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Eftersom de sektorer som omfattas av denna förordning står för mer än hälften av unionens växthusgasutsläpp kommer genomförandet av strategier och åtgärder i syfte att minska utsläppen i dessa sektorer ha betydande effekter på miljön. Det är därför nödvändigt att säkerställa insyn i övervakningen, rapporteringen och uppföljningen av medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla sina mål enligt denna förordning, särskilt när större flexibilitet tillämpas, i enlighet med Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen) och direktiv 2001/42/EG. Det är också viktigt att medlemsstaterna och kommissionen därför samråder med berörda parter och allmänheten och ger dem tidiga och reella möjligheter att delta i förberedelserna av den nationella rapporteringen och i planerna för korrigerande åtgärder, och säkerställer deras verkliga engagemang i granskningen av denna förordning.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser.

(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser. Det är viktigt att intäkterna från sådana överlåtelser görs tillgängliga för byggnadsrenoveringsprojekt, särskilt för låginkomsthushåll som påverkas av energifattigdom och subventionerade boenden i enlighet med energieffektivitetsdirektivet [...].

Motivering

Intäkterna från överlåtelserna kan, tillsammans med andra av EU:s finansieringsinstrument, föranleda avsevärda investeringar i byggnadsrenoveringar. Vidare skulle detta koppla det till artikel 7 i det föreslagna energieffektivitetsdirektivet (COM(2016)0761) som kräver att medlemsstaterna särskilt riktar in sig på låginkomsthushåll och hushåll som påverkas av energifattigdom samt subventionerade boenden vid utformningen av åtgärder för energieffektivitet.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen.

(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen, samt bidra direkt och verkningsfullt till hanteringen av klimatförändringarna.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.

(20)  Inom sex månader efter den positiva dialog som ska sammankallas inom ramen för UNFCCC 2018, 2024 och därefter vart femte år bör kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet för att bedöma denna förordnings övergripande funktion. Rapporten bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet och bör åtföljas, om lämpligt, av lagförslag för att uppdatera denna förordning och dess ambitioner, i enlighet med de framsteg som skett under den positiva dialogen inom ramen för UNFCCC och de senaste vetenskapliga rönen från IPCC.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a)  En ytterligare översyn bör genomföras av kommissionen i händelse av att en medlemsstat lämnar unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen för att beakta de ekonomiska följderna av ett sådant utträde och hur man ska kunna säkerställa denna förordnings miljöintegritet i linje med EU:s åtagande enligt Parisavtalet.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke -1 (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Själva målet med denna förordning är att bidra till uppfyllandet av unionens och medlemsstaternas åtagande enligt UNFCC och Parisavtalet för att minska sina utsläpp av växthusgaser i syfte att hålla den globala temperaturökningen åtskilligt lägre än 2°C över förindustriell nivå och att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

I denna förordning åläggs medlemsstaterna att nå de mål som satts upp i bilaga I för att gemensamt minska de växthusgasutsläpp i unionen som avses i artikel 2 med minst 30 % till 2030 jämfört med 2005. I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Denna förordning ska tillämpas på utsläpp av växthusgaser från IPCC:s källkategorier energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall, såsom de fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013, med undantag för utsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG.

1.  Denna förordning ska tillämpas på utsläpp av växthusgaser från IPCC:s källkategorier energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall, såsom de fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013, med undantag för utsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG. I denna förordning behandlas bioenergi som koldioxidneutralt.

Motivering

Koldioxidneutralitet är konsekvent med IPCC:s metoder och UNFCCC:s praxis för rapportering. Växthusgasutsläpp som redan beaktas i LULUCF-sektorn bör inte räknas två gånger inom energisektorn.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, och som använder värdet av den årliga utsläppstilldelningen för 2020, som fastställs i de mål som fastslås i beslut nr 406/2009/EG – uppdaterat genom kommissionens genomförandebeslut 2013/634/EU – som övre gränsvärde, varvid det lägsta värdet ska gälla, och som avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt i vilken årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter fastställs för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av denna genomförandeakt ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning nr (EU) 525/2013.

3.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter fastställs för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av denna delegerade akt ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning nr (EU) 525/2013.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  I denna genomförandeakt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

4.  I denna delegerade akt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 50 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När det gäller åren 2021–2029 får en medlemsstat låna upp till 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.

2.  När det gäller åren 2021–2029 får en medlemsstat låna upp till 10% av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstater för vilka en begränsad annullering av högst 100 miljoner EU-utsläppsrätter enligt definitionen i artikel 3 a i direktiv 2003/87/EG kollektivt får beaktas i deras uppfyllande av kraven i denna förordning, förtecknas i bilaga II till denna förordning.

1.  Medlemsstater för vilka en begränsad annullering av högst 50 miljoner EU-utsläppsrätter enligt definitionen i artikel 3 a i direktiv 2003/87/EG kollektivt får beaktas i deras uppfyllande av kraven i denna förordning, förtecknas i bilaga II till denna förordning, utan negativ inverkan på miljöintegriteten hos det unionsomfattande systemet för utsläppsminskningar.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Den centrala förvaltare som utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG (nedan kallad den centrala förvaltaren) ska på en medlemsstats begäran ta hänsyn till den kvantitet som avses i artikel 4.4 när det gäller medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9. En tiondel av den kvantitet utsläppsrätter som fastställs enligt artikel 4.4 ska annulleras i enlighet med artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG för varje år under perioden 2021–2030.

3.  Den centrala förvaltare som utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG (nedan kallad den centrala förvaltaren) ska på en medlemsstats begäran ta hänsyn till den kvantitet som avses i artikel 4.4 när det gäller medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9. En tiondel av den kvantitet utsläppsrätter som fastställs enligt artikel 4.4 ska annulleras för varje år under perioden 2021–2030. För att inte störa det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet ska Artikel 1.4 i beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem inte beakta den mängd utsläppsrätter som annulleras enligt denna punkt vid fastställandet av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 7 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led -a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(-a)  medlemsstaten senast den 30 juni 2019 och vart femte år därefter överlämna en handlingsplan till kommissionen, där det fastställs vilka åtgärder, även av ekonomiskt slag, som medlemsstaten ska genomföra för att eventuella nettoupptag som överstiger kraven i artikel 4 i förordning [ ][LULUCF] förblir oförändrade under de femårsperioder som fastställs i artikel 9.2; handlingsplanen ska bland annat ta upp hur relevant finansiering från unionen används för att begränsa klimatförändringarna,

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel för att ta hänsyn till bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt före översynen av förordningen [LULUCF] år 2024 för att ändra punkt 1 i denna artikel, utan att det påverkar det totala nettoupptaget på 280 miljoner inom ramen för denna artikel, för att ta hänsyn till bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden 2027–2030 enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

1.  Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning av bl.a. årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.

1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning. Kommissionen ska för detta ändamål anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning, när det gäller årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 7.2 och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat och Europaparlamentet i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 13

utgår

Kommittéförfarande

 

1.  Kommissionen ska bistås av den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom förordning nr 525/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

 

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

 

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 14 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt.

Inom sex månader efter det att den positiva dialog avslutats som ska genomföras inom ramen för UNFCCC under 2018, och senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030, 2040 och 2050 och bedöma dess bidrag till de långsiktiga minskningsmålen i Parisavtalet, samtidigt som IPCC:s senaste forskningsrön beaktas liksom behovet av att uppdatera denna förordning mot bakgrund av den globala inventeringen för att förbättra unionens klimatåtgärder. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 14 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I händelse av att en medlemsstat lämnar unionen i enlighet med artikel 50 efter att denna förordning offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet senast ett år efter ikraftträdandet av avtalet om utträde eller, om detta inte är möjligt, tre år efter den anmälan som avses i artikel 50.2 i EU-fördraget, och varje år därefter, om de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant utträde för varje medlemsstat och om hur denna förordnings miljöintegritet ska säkerställas, i enlighet med EU:s åtagande enligt Parisavtalet, och lägga fram förslag, om så är lämpligt.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 15 – led 1 – led 5a (nytt)

Förordning (EU) nr 525/2013

Artikel 21 – punkt 3

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

5a.  Artikel 21.3 ska ersättas med följande:

”3.  Kommissionen ska senast den 31 oktober varje år, i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1 och 2, överlämna en rapport som sammanfattar slutsatserna av bedömningarna till Europaparlamentet och rådet.

”3.  Kommissionen ska senast den 31 oktober varje år, i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 2a överlämna en rapport som sammanfattar slutsatserna av bedömningarna till Europaparlamentet och rådet.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen

Referensnummer

COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.9.2016

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

12.9.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Benedek Jávor

19.10.2016

Behandling i utskott

28.11.2016

12.1.2017

 

 

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

28

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nikolay Barekov, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Pilar del Castillo Vera, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Françoise Grossetête, András Gyürk, Rebecca Harms, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mario Borghezio, Soledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Benedek Jávor, Olle Ludvigsson, Piernicola Pedicini, Sofia Sakorafa, Anne Sander, Maria Spyraki, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, Arndt Kohn, Maria Noichl, Pavel Poc

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck

EFDD

Isabella Adinolfi, Piernicola Pedicini, Dario Tamburrano, Marco Zullo

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

S&D

José Blanco LópezSoledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Adam Gierek, Eva Kaili, Arndt Kohn, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Dan Nica, Maria Noichl, Pavel Poc, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Michel Reimon, Claude Turmes

28

-

ECR

Nikolay Barekov, Edward Czesak, Ashley Fox, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský

ENF

Mario Borghezio, Angelo Ciocca, Jean-Luc Schaffhauser

PPE

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Maria Spyraki, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (27.3.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen

(COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD))

Föredragande av yttrande: Merja Kyllönen

KORTFATTAD MOTIVERING

Transporterna genererar en fjärdedel av EU:s koldioxidutsläpp. Alltsedan 1990-talet har det pågått en diskussion om att utsläppen från transporter måste minskas, och då har målen varierat utgående från de ekonomiska konjunkturerna. Trots att frågan varit aktuell har växthusgasutsläppen från transporterna i Europa bara ökat, så att de under 2014 varit 20 procent högre än under 1990.

Att utsläppen från transporter som helhet ökat beror närmast på att utsläppen från vägtrafiken och luftfarten ökat, för utsläppen från den spårbundna trafiken och sjöfarten på inre vattenvägar har gått ned sedan 1990. Personbilarnas andel av utsläppen från transporter uppgår till ca 44 procent, medan den sammanvägda andelen för den tunga trafiken och busstrafiken är ca 18 procent. Den förordning om ansvarsfördelning som nu är föremål för behandling omfattar hela transportsektorn, med undantag för den internationella sjöfarten och luftfarten.

Enligt förslaget till förordning ska medlemsstaterna, förutom skyldigheten att minska utsläppen fram till 2030, också åläggas årliga minskningsskyldigheter för perioden 2021–2030. Medlemsstaterna är skyldiga att fullgöra både årliga utsläppskvoter och en linjär utsläppsminskningsbana. I förslaget tjänar 2020 som utgångspunkt för den utsläppsminskningsbana som ska gälla under perioden 2021–2030, och denna bana är i princip tänkt att fastställas utgående från de genomsnittliga uppgifterna om utsläpp under åren 2016–2018. Föredraganden anser det viktigt att alla länder får kraftfulla incitament till utsläppsminskning alltifrån början av perioden och föreslår därför att valet av nivån under 2020 till utgångspunkt ska omprövas. Föredraganden framhåller att utsläppen också konsekvent måste minskas på lång sikt, ända fram till 2050.

Kommissionen har i sin förordning byggt in flexibilitetsmöjligheter för att insatserna i utsläppsminskande syfte ska inriktas så kostnadseffektivt som möjligt. Dessa flexibilitetsmöjligheter, liksom också beräkningsgrunderna för dem, är dock förbundna med vissa osäkerhetsmoment, som kan bli till fara både för genomförandet av EU:s klimatpolitik och för helhetsnivån på dess slutresultat. De flexibilitetsmekanismer som föreslagits kan nämligen åstadkomma en situation, där EU inte uppnår sina utsläppsminskningsmål enligt klimatavtalet i Paris, trots att medlemsstaterna faktiskt uppnår sina mål enligt ansvarsfördelningsbeslutet. Dock är dessa flexibilitetsmöjligheter i ett flertal medlemsstater nödvändiga för att kommissionens förslag ska accepteras. Eftersom det finns flera flexibilitetsmöjligheter och dessa delvis överlappar varandra kan konsekvenserna som helhet tagna dock bli att utsläppen från de sektorer som ingår i EU:s ansvarsfördelningsbeslut i själva verket kommer att minska med åtskilligt mindre än med de 30 procent som ställts upp som mål. Bland de flexibilitetsmöjligheter som föreslagits tycker föredraganden att det finns mycket som talar till fördel för överföringarna mellan sektor som omfattas av utsläppshandeln och den som omfattas av ansvarsfördelningen (den så kallade one off-mekanismen), liksom också för flexibiliteten med anknytning till LULUCF. Den sistnämnda bör göra det möjligt för medlemsstaterna att använda den maximimängd av s.k. sänkkrediter från LULUCF-sektorn som fastställs i förslaget (kolsänkor) för att uppfylla de utsläppsminskningsskyldigheter som gäller för de sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet.

Föredraganden hyser förståelse för förslagets tankegång om minskad administrativ börda, men anser det absolut nödvändigt att uppföljningen av hur utsläppsminskningsmålen uppnås i de olika medlemsländerna görs varje år, i stället för vart femte år. Av omsorg om genomförandet och effektiviteten anser föredraganden det önskvärt att kommissionen också har redskap för påförande av sanktioner mot de medlemsländer som inte uppnår sina utsläppsminskningsmål.

Enligt förordningen om ansvarsfördelning får varje medlemsstat själv bestämma om metoderna för utsläppsminskning. När förordningen om ansvarsfördelning offentliggjordes framförde kommissionen sin åsikt om åtgärder för minskning av utsläppen från transporter i meddelandet En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, som offentliggjordes i juli 2016. Kommissionen kommer att följa upp sitt meddelande med ett antal lagstiftningsförslag, där man bl.a. avhjälper bristerna i lagstiftningen om utsläpp från den tunga godstrafiken. Ansvaret för att EU ska lyckas med hela sin klimatpolitik vilar dock i hög grad på den nationella och lokala politiken och på nationella och lokala lösningar. Särskilt stadsområdena spelar en stor roll, eftersom stadstrafiken svarar för 23 procent av de europeiska transporternas koldioxidutsläpp. Utgående från förordningen om ansvarsfördelning är ansvaret för minskade utsläpp från transporter tyngst i de medlemsländer vilka som helhet tagna har högt ställda minskningsmål.

Föredraganden välkomnar att beslutsfattandet om metoderna för minskning av utsläppen från transporter fått kvarstå som en nationell behörighet. Föredraganden anser det dock problematiskt att EU saknar befogenheter på stadspolitikens område och önskar att unionen skulle ta på sig en mera heltäckande samordnarroll när det gäller att sprida bästa praxis för transportpolitik i städerna. Föredraganden påminner också om att EU via sina finansieringsinstrument har avsevärda anslagsbelopp att fördela och anser att den finansiering som beviljas transportsektorn via olika program och instrument ovillkorligen måste inriktas på sådana projekt som främjar en övergång till ett transportsystem som (på kort sikt) är utsläppssnålt och (på medellång till lång sikt) är utsläppsfritt.

Europas gemensamma transportpolitik har i hög grad byggt på att utsläppsminskningsmålen i första hand ska uppnås med hjälp av fordons- och bränsletekniska framsteg. De oklarheter som på senaste tiden kommit fram inom bilbranschen har dock för sin del föranlett frågor om huruvida branschen faktiskt gått in för utsläppsminskningar. Omställningen till utsläppssnål eller utsläppsfri rörlighet hindras av det starka beroendet av fossila bränslen, och det låga oljepriset har på senaste tiden ytterligare bromsat upp frigörelseprocessen i detta hänseende. Föredraganden anser att utsläppsminskningsmålen säkrast och effektivast kan uppnås med hjälp av ett brett åtgärdsspektrum sammansatt av förnuftig markanvändningsplanering, kollektivtrafik, en gång- och cykelvänlig politik, ett fullständigt tillvaratagande av de möjligheter som dagens utveckling inom fordons-, motor- och bränsletekniken erbjuder, samt ibruktagande av datatjänster och digitala tjänster och av prisinstrument för styrning av valen i fråga om rörlighet.

Tack vare digitaliseringen och de nya digitala tjänsterna har vi fått nya slag av rörlighetstjänster som, ifall de börjar användas mer, kan minska behovet av att ha och använda egen bil och på det sättet skapa en avsevärd potential för utsläppsminskningar. Därför är det önskvärt att dessa tjänster vinner insteg både i stadstrafiken och i trafiken mellan städerna. Tjänsterna ger sina användare möjlighet att röra sig lätt och ledigt och gör även de sammanlagda kostnaderna för rörligheten mera förutsägbara och öppna för insyn. Det ser också ut som om trafiken skulle automatiseras snabbare än man förutsagt. Föredraganden välkomnar utvecklingen i bägge dessa hänseenden, men konstaterar att lagstiftarna både inom EU och i medlemsstaterna noggrant måste följa hur utvecklingen på området påverkar utsläppen från transporterna. Det måste säkerställas att förändringarna leder till ett mindre klimat- och miljöskadligt rörlighetsbeteende än i nuläget.

Transporterna hör till de viktigaste tjänsterna i unionsmedborgarnas vardagsliv, och en välfungerande, punktlig och kostnadseffektiv logistik är utslagsgivande för att den europeiska integrationen och den inre marknaden ska kunna fungera. Mot bakgrund av att den här förordningen om ansvarsfördelning på sikt kommer att leda till högst ambitiösa utsläppsminskningsmål för transport- och logistiksektorn kan föredraganden inte sticka under stol med sin oro för att man ännu inte gjort någon bedömning av vilka kostnadskonsekvenser utsläppsminskningarna kommer att få för trafik- och transportsektorn och för det europeiska näringslivet överlag. En trovärdig kostnads-nyttokalkyl är också av nöden vid medlemsländernas beslutsfattande om fördelningen av utsläppsminskningsskyldigheterna mellan olika sektorer, och kommissionen bör stödja medlemsländerna med att erbjuda redskap för detta ändamål.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39 Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

(3) Efter Europaparlamentets godkännande den 5 oktober 2016 ratificerade Europeiska rådet Parisavtalet den 4 november 2016, alltså samma dag som det trädde i kraft. Parisavtalet syftar till att ökningen av jordens medeltemperatur ska bli betydligt under 2 °C över förindustriell nivå samt att man ska fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Unionens åtagande i Parisavtalet avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

Ändringsförslag     2

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a) Vissa medlemsstater gjorde stora insatser, och av detta framgår att medlemsstaterna delar viljan att säkerställa en rättvis och ambitiös fördelning av ansvaret för att bidra till de årliga minskningarna av växthusgasutsläpp, i syfte att uppfylla de åtaganden som gjordes i Paris under den 21:a partskonferensen.

Ändringsförslag     3

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, byggnaders energiprestanda, förnybara energikällor och kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.

(11) En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, främjande av bättre energiprestanda, inklusive för byggnader, förnybara energikällor och främjande av kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a) Över 75 procent av unionens växthusgasutsläpp är energirelaterade. Därför är det viktigt att alla åtgärder som syftar till kostnadseffektiva energieffektivitetsförbättringar och således till minskad energiefterfrågan prioriteras och främjas och vederbörligen inlemmas i de klimatpolitiska åtgärderna inom olika sektorer.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 11b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11b) Transportsektorn släpper inte bara ut stora mängder växthusgaser, utan är även den sektor där energiförbrukningen vuxit snabbast sedan 1990. Därför är det viktigt att kommissionen och medlemsstaterna gör mera för att förbättra energieffektiviteten, främja en övergång till hållbara transportsätt och minska sektorns stora beroende av fossila bränslen. En utfasning av fossila bränslen ur energimixen genom främjande av utsläppssnål energi för transporter, till exempel i form av hållbara biodrivmedel och eldrivna fordon, kommer att bidra till målet om minskade koldioxidutsläpp, i linje med målen i Parisavtalet. Detta skulle kunna underlättas genom att man säkerställer att sektorn har en tydlig och långsiktig ram för att skapa säkerhet och på vilken investeringar kan baseras.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 11c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11c) Av omsorg om att uppnå en effektivare ”klimatunion” bör denna förordning ge utsläppsminskande incitament som stämmer överens med andra unionsrättsakter om klimat och energi. Unionen och dess medlemsstater måste säkerställa att de bedriver ömsesidigt förstärkande politik inom de berörda sektorerna (såsom klimatpolitiken, energipolitiken och annan sektorsrelaterad politik) för att omställningen till en konkurrenskraftig, koldioxidsnål ekonomi ska lyckas. Energipolitikens och den sektoriella politikens inverkan på unionens och de nationella klimatåtagandena bör bedömas med hjälp av gemensamma kvantifierade metoder för att den ska bli öppen och verifierbar.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 4, enligt vilken årliga utsläppsgränser ska fastställas för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201121.

(17) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 4, enligt vilken årliga utsläppsgränser ska fastställas för medlemsstaterna, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen avseende fastställandet av de årliga utsläppstilldelningarna för åren från och med 2021 till och med 2030. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. Framför allt, för att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter, får Europaparlamentet och rådet ta del av alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

_________________

 

21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EGT L 55, 28.2.2011, s. 13).

 

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a) Förutom insatserna för att minska de egna utsläppen är det också viktigt att unionen, i enlighet med målet om att öka sin positiva inverkan på det globala koldioxidavtrycket, tillsammans med tredjeländer överväger klimatlösningar i form av gemensamma projekt med dessa länder inom ramen för klimatpolitiken för 2030, och då tar hänsyn till att det i Parisavtalet talas om en ny internationell samarbetsmekanism mot klimatförändringarna.

Ändringsförslag     9

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a) För att följa artiklarna 4 och 14 i Parisavtalet bör unionen göra allt större ansträngningar och vart femte år lämna in ett bidrag som återspeglar dess högsta möjliga ambition. Denna förordning innehåller därför en översynsklausul för att fastställa nya mål för att utöka unionens åtaganden. För att säkerställa att justeringen av unionens mål är i linje med Parisavtalets globala inventeringsmekanism är det av väsentlig betydelse att översynen är heltäckande och ta hänsyn till bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Motivering

I förordningen bör det tas med en stark översynsklausul för att vart femte år justera EU:s klimatmål för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet. Inom detta perspektiv bör översynsklausulen baseras på en förberedande och oberoende rapport från Europeiska miljöbyrån.

Ändringsförslag     10

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.

(20) Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år, vilket är förenligt med både LULUCF:s verifieringsomgång, och med den internationella omgången enligt Parisavtalet, för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet. Med detta i åtanke bör alla sådana översyner ta hänsyn till de potentiella ekonomiska konsekvenserna av att en medlemsstat utträder ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen.

Ändringsförslag     11

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a) För att säkerställa ett omfattande system för att uppnå målen i linje med Parisavtalet och med beaktande av Europeiska miljöbyråns erfarenheter av att främja integreringen av europeisk miljöinformation med internationella övervakningsprogram och av att tillhandahålla övergripande bedömningar av miljöns tillstånd i Europa, bör översynsklausulen baseras på en förberedande och oberoende rapport från Europeiska miljöbyrån.

Motivering

I förordningen bör det tas med en stark översynsklausul för att vart femte år justera EU:s klimatmål för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet. Inom detta perspektiv bör översynsklausulen baseras på en förberedande och oberoende rapport från Europeiska miljöbyrån.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

1. I denna förordning åläggs medlemsstaterna att gemensamt minska de växthusgasutsläpp som avses i artikel 2 med minst 30 procent fram till 2030 jämfört med 2005. Där fastställs medlemsstaternas minimibidrag till fullgörandet av unionens och medlemsstaternas åtaganden i enlighet med Parisavtalet att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Själva målet med denna förordning är att fullgöra unionens och medlemsstaternas åtagande enligt UNFCC och Parisavtalet att minska sina utsläpp av växthusgaser i syfte att hålla den globala temperaturökningen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå. För att uppnå detta mål ska medlemsstaterna fortsätta att årligen minska sina växthusgasutsläpp som omfattas av denna förordning på ett linjärt sätt efter 2030, vilket ska resultera i nollutsläpp under andra hälften av detta århundrade.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

2. Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, varvid målen för 2020, som fastställs i beslut nr 406/2009/EG, ska tas som övre gräns, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.

Ändringsförslag     15

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. I denna genomförandeakt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

4. I denna delegerade akt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.

Ändringsförslag     16

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.

utgår

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får fram till 2030 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning till senare år.

3. En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får fram till 2029 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning till senare år. Detta överskott kan delvis eller helt användas under alla efterföljande år fram till 2029, utan att 5 % av den årliga utsläppstilldelningen överskrids.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. En medlemsstat får överlåta högst 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

4. En medlemsstat får överlåta högst 10 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år. Sådana överlåtelser ska ingå i det europeiska register som avses i artikel 11.

Ändringsförslag     19

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.

5. En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år. Sådana överlåtelser ska ingå i det europeiska register som avses i artikel 11.

Motivering

Ökad öppenhet kring överlåtelser av utsläppstilldelningar mellan medlemsstater.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning.

6. Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning. Medlemsstaterna ska uppmuntra den privata sektorn att delta i sådana projekt.

Motivering

För att investeringarna ska kunna ökas bör också den privata sektorn komma i fråga för deltagande i utsläppsminskningsprojekt. Artikel 24a i utsläppshandelsdirektivet säkerställer att det slutliga ansvaret för projektet och för att dubbelräkning undviks kommer att kvarstå hos den medlemsstat som står värd för projektet.

Ändringsförslag     21

Förslag till förordning

Artikel 7 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, brukad skogsmark och avverkade träprodukter.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

1. Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, brukad skogsmark och avverkade träprodukter, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

 

(Denna ändring berör hela texten.)

Ändringsförslag     23

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) åtgärder som medlemsstaten ska vidta för att uppfylla sina särskilda skyldigheter enligt artikel 4 genom nationella strategier och åtgärder och genomförande av EU-åtgärder,

(a) åtgärder som medlemsstaten ska vidta för att uppfylla sina särskilda skyldigheter enligt artikel 4 genom nationella strategier och åtgärder och genomförande av EU-åtgärder, utan att påverka medborgarnas liv negativt,

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden 2027–2030 enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

1. Från och med 2020 ska kommissionen en gång vartannat år utvärdera huruvida de framsteg som gjorts av medlemsstaterna är tillräckliga för att de ska fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. Om en medlemsstat överskrider sin årliga utsläppstilldelning under något år under perioden enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 11 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Register

Ett europeiskt register

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning av bl.a. årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.

1. Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning av bl.a. årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Systemet med ett europeiskt register ska vara öppet och innehålla all relevant information om överföring av utsläppsrätter mellan medlemsstaterna. Denna information ska vara offentlig, via en särskild webbplats som kommissionen är värd för.

Motivering

Ökad öppenhet kring överföringen av utsläppsrätter mellan medlemsstaterna

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt.

Inom sex månader efter den positiva dialog som ska sammankallas inom ramen för UNFCCC under 2018 för en inventering av parternas kollektiva ansträngningar i riktning mot det globala långsiktiga målet, och inom sex månader efter den övergripande inventeringen 2023, samt efter därpå följande övergripande inventeringar ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till de långsiktiga mål som fastställs i artikel 1 i förordningen. För att förbättra unionens klimatåtgärder ska kommissionen också, utgående från en oberoende rapport som sammanställts av Europeiska miljöbyrån, bedöma om det är på sin plats att ändra denna förordning eller lägga fram andra lagstiftningsförslag, eller bäggedera, för att säkerställa överensstämmelsen med unionens åtaganden enligt artiklarna 3, 4 och 14 i Parisavtalet.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Efter varje övergripande inventering som överenskommits med stöd av Parisavtalet får en medlemsstat frivilligt annullera en del av sina årliga utsläppstilldelningar. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om sin avsikt att annullera en del av sina årliga utsläppstilldelningar och kommissionen ska göra upplysningarna om detta tillgängliga för allmänheten på sin webbplats.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

Referensnummer

COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD)

Ansvarigt utskott

Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.9.2016

 

 

 

Yttrande från

Tillkännagivande i kammaren

TRAN

12.9.2016

Föredragande av yttrande

Utnämning

Merja Kyllönen

28.9.2016

Behandling i utskott

25.1.2017

28.2.2017

 

 

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Hugues Bayet, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, Markus Ferber, Maria Grapini, Franck Proust, Patricija Šulin, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Herbert Dorfmann

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

ALDE

Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

GUE/NGL

Tania González Peñas, Merja Kyllönen

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Herbert Dorfmann, Markus Ferber, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Franck Proust, Massimiliano Salini, Patricija Šulin, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Hugues Bayet, Ismail Ertug, Maria Grapini, Miltiadis Kyrkos, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke

8

-

ECR

Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Roberts Zīle

 

EFDD

Peter Lundgren, Jill Seymour

Verts/ALE

Michael Cramer, Bas Eickhout, Keith Taylor

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (4.5.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen

(COM(2016)0482 – C8-0331/2017 – 2016/0231(COD))

Föredragande av yttrande: Nicola Caputo

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredragandens ståndpunkt

Jordbrukssektorn står för 10 % av de globala utsläppen av växthusgaser med ursprung i Europeiska unionen. På senare år har en betydande minskning av antalet boskapsdjur, effektivare användning av gödselmedel och bättre gödselhantering bidragit till att minska utsläppen från EU, som sjönk med 24 % under perioden 1990–2012.

År 2016 gick 16,3 miljarder euro ur den gemensamma jordbrukspolitikens budget till hållbart och klimatvänligt jordbruk, vilket visar det europeiska jordbrukets snabba omställning till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp och motståndskraft mot klimatförändringar och dess starka vilja att gripa alla möjligheter till ytterligare förbättring av miljöprestandan.

Nedifrån och upp-strategin i det nya globala klimatavtalet gör emellertid att det förefaller osannolikt, åtminstone i ett första skede och med dagens politik, att växthusgasutsläppen ska kunna minska tillräckligt mycket för att nå EU-målet för 2030 om minst 40-procentiga minskningar jämfört med 1990 samt 30-procentiga minskningar jämfört med 2005 för sektorer utanför utsläppshandelssystemet.

Därför är det så viktigt med detta förslag till förordning, som följer upp kommissionens utvärdering av Parisavtalet och fastställer nationella minskningsmål som incitament till framtida politiska åtgärder för kraftigare utsläppsminskningar.

Förslaget innehåller emellertid sex problematiska punkter som bör belysas:

1) LULUCF-sektorns verksamhet bör bokföras fullt ut i likhet med andra sektorer som omfattas av förordningen om ansvarsfördelning och inte bara som en ren flexibilitetsmekanism. Genom en fullständig bokföring av jord- och skogsbrukssektorn, inklusive skogsförvaltning, som för närvarande inte räknas in, tar man fasta på eventuella utsläpp till följd av olämplig energipolitik som kan utarma upptagningsförmågan hos jord- och skogsbrukets ekosystem. Tiden innan förordningen om ansvarsfördelning träder i kraft räcker för att fastställa stränga och tillförlitliga redovisningskriterier så att bidragen från hela sektorn, även skogsförvaltning, kan tas i fullt beaktande.

2) Möjligheten att utnyttja reduktionsenheter måste utvidgas och extraanvändningen av nettoupptag från LULUCF-sektorn därför fastställas till 425 miljoner ton, i enlighet med det tredje alternativet i kommissionens konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till LULUCF-förordning. Ett sådant förslag är i linje med Parisavtalets bestämmelser, som erkänner LULUCF-sektorns betydelse på grund av dess minskningspotential. Detta tillvägagångssätt är dessutom i linje med vägledning från Europeiska rådet från oktober 2014, som noterar dels lägre minskningspotential inom jordbrukssektorn, dels vikten av att undersöka det bästa sättet att optimera denna sektors bidrag till en minskning av utsläppen av växthusgaser och koldioxidbindning, särskilt genom LULUCF-verksamhet.

3) Förslaget till förordning om ansvarsfördelning fastställer årliga utsläppsmål för medlemsstaterna under perioden 2021–2030 utan att föreslå styrmedel som kan bidra till att nå minskningsmålet, särskilt för jordbrukssektorn, där det dock är nödvändigt att stimulera goda metoder för utsläppsminskningar. Framför allt måste man uppmuntra innovation inom jordbruket genom införande av ”grön” teknik som kan skydda marken samt minskade utsläpp från jordbrukssektorn. Förutom teknik för precisionsjordbruk måste för detta ändamål särskilt teknik för resursbevarande jordbruk främjas.

4) Vad gäller övervakning och kontroll föreslås efterlevnadskontroller på årsbasis snarare än femårskontroller. Efterlevnadskontroller med femårsintervall skulle begränsa de korrigerande åtgärdernas räckvidd och göra eventuella straffåtgärder tandlösa (exempelvis vid överträdelse kommer dessa att börja tillämpas först 2027). Årliga efterlevnadskontroller skulle även främja handeln med utsläppsrätter med tanke på att medlemsstaterna på relativt kort tid skulle skulle få större medvetenhet om situationen.

5) Delegerade akter är avsedda att användas för att ändra icke väsentliga delar av den grundläggande rättsakten. Kommissionen rekommenderas att inte missbruka delegerade akter, och här framhålls även vikten av att parlamentet deltar i förberedandet av dessa akter.

6) Förslaget till förordning nämner ingenting om brexit. I dagsläget hänför sig tabellerna till alla 28 medlemsstater, och Förenade kungariket ingår i tabellen i bilaga I med ett utsläppsmål på -37 %. Kommissionen bör ta på sig att anpassa uppgifterna och målen så snart artikel 50 i Lissabonfördraget har aktiverats inför EU-utträdet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  I Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 förutses att unionen ska uppnå detta mål gemensamt och så kostnadseffektivt som möjligt genom en minskning på 43 % i sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet och en minskning på 30 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, samt att ansvaret ska fördelas på grundval av relativ BNP per capita. Alla sektorer av ekonomin bör bidra till dessa utsläppsminskningar och alla medlemsstater bör delta i ansträngningarna, varvid rättvisa och solidaritet ska vägas mot varandra, och de nationella målen för medlemsstater vars BNP per capita ligger över EU-genomsnittet justeras i relation till detta för att uppnå kostnadseffektivitet på ett rättvist och balanserat sätt. Uppnåendet av dessa utsläppsminskningar bör öka effektiviteten och innovationen i den europeiska ekonomin och främja förbättringar inom framför allt byggnader, jordbruk, avfallshantering och transporter, i den mån dessa sektorer omfattas av denna förordning.

(2)  I Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 förutses att unionen ska uppnå detta mål gemensamt och så kostnadseffektivt som möjligt genom en minskning på 43 % i sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet och en minskning på 30 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, samt att ansvaret ska fördelas på grundval av relativ BNP per capita. Alla sektorer av ekonomin bör bidra till dessa utsläppsminskningar och alla medlemsstater bör delta i ansträngningarna, varvid rättvisa och solidaritet ska vägas mot varandra, och de nationella målen för medlemsstater vars BNP per capita ligger över EU-genomsnittet justeras i relation till detta för att uppnå kostnadseffektivitet på ett rättvist och balanserat sätt. Uppnåendet av dessa utsläppsminskningar bör öka effektiviteten och innovationen i den europeiska ekonomin och främja förbättringar inom framför allt skogsbruk, byggnader, jordbruk, avfallshantering och transporter, i den mån dessa sektorer omfattas av denna förordning.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  För att dessa utsläppsminskningar ska uppnås och som ett led i arbetet för att jordbrukssektorns roll ska maximeras bör medlemsstaterna gynna innovativa begränsningsåtgärder med största potential, såsom omställning av jordbruksmark till permanent gräsmark, skötsel av häckar, erosionsskyddande vegetationsremsor och träd på jordbruksmark, nya system för skogsjordbruk och skogsplantering, förebyggande av trädfällning och avskogning, markvårdande bearbetning eller direkt sådd och användning av täckgrödor/mellangrödor och skörderester på marken, revision av koldioxidavtryck och förvaltningsplaner för mark och näringsämnen, bättre kväveeffektivitet och nitrifikationshämning, återställande och bevarande av våtmarker och torvmarker, samt bättre metoder för avel, utfodring och skötsel av boskap i utsläppsminskande syfte.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2b)  Rådet ratificerade Parisavtalet den 5 oktober 2016 efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisvtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och syftar till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, och för att dessa mål ska kunna uppnås måste, enligt vad som framgår av avtalet, mer hållbara jordbruksmetoder antas, så att det skapas synergier mellan målen för biologisk mångfald, miljö och klimat.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

(3)  Jordbrukssektorns bidrag är en central prioritering för att unionen bättre ska kunna anpassa sig till de framtida utmaningar som klimatförändringarna för med sig, och denna förordning ingår som ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande i Parisavtalet, genom att den skapar ökad samstämmighet mellan målen för politiken mot klimatförändringarna och målen för en tryggad livsmedelsförsörjning, för att säkerställa en hållbar, effektiv och motståndskraftig livsmedelproduktion, där det tas hänsyn till att systemen för livsmedelsproduktion är särskilt utsatta för klimatförändringarnas skadeverkningar. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Övergången till ren energi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende och incitament inom alla politikområden. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.

(5)  Övergången till ren energi och till en bioekonomi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende inom alla politikområden, och incitament till kapitalsvagare små och medelstora företag samt till småbruk så att de anpassar sina affärsmodeller. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion som prioriterar energieffektivitet och syftar till att erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris s, och bedriver en strikt politik för hållbarhet och utsläppsminskningar i samband med att biobaserade resurser används för att ersätta fossila resurser. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.

__________________

__________________

16 COM(2015)80

16 COM(2015)80

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, byggnaders energiprestanda, förnybara energikällor och kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.

(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, byggnaders energiprestanda, förnybara energikällor, energigrödor och kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar, inklusive alla instrument som den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) förfogar över, och som komplement till finansieringen av GJP:s viktiga mål om en övergång till ett system för livsmedelsproduktion och jordbruk som präglas av hållbarhet, stor biologisk mångfald och låga utsläpp..

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  Eftersom jordbruks- och skogssektorerna har den unika förmågan att binda växthusgasutsläpp, men sämre potential för begränsande åtgärder, behövs det en bättre förståelse av den potential för minskning av utsläpp som enskilda jordbruk och utsedda skogsområden i unionen har, i syfte att stärka eventuella incitament till klimateffektiva jordbrukare och bättre skogsbruksmetoder, i synnerhet på de enskilda jordbrukens eller skogsområdenas nivå.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 11b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11b)  Sådana åtgärder måste ge sporra till minskade växthusgasutsläpp genom att belöna bästa praxis, hjälpa jordbrukare att utveckla och integrera specifika åtgärder för begränsning av klimatförändringar och överlag effektivera produktionen. Genom politiken för landsbygdsutveckling (pelare II) anslås 99,6 miljarder euro till olika verksamheter som omfattar främjande av resurseffektivitet och stöd till övergången till en koldioxidsnål ekonomi som är motståndskraftig mot klimatförändringar inom sektorerna för jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Medlemsstaterna bör uppmuntra beteenden som främjar övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet som medges genom denna artikel ta hänsyn till bidraget från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad skogsmark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 425 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Med tanke på den begränsade potential för minskning av utsläpp som jordbrukssektorn har bör det först och främst gynnas av de nettoupptag som beviljas genom denna förordning, vilket även skulle klart skulle åtskilja dels ”gröna” biogena växthusgasutsläpp från sektorn för LULUCF och jordbrukssektorn, dels utsläpp från förbränning av fossila bränslen. Kommissionen måste även utvärdera förändringar inom markägande till följd av LULUCF-bestämmelserna för att säkerställa att politiken för förändrad markanvändning inte uppmuntrar till markrofferi. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a)  För att EU:s flerfaldiga mål med anknytning till jordbrukssektorn, inbegripet begränsning av klimatförändringarna och klimatanpassning, luftkvalitet, bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster och stöd till landsbygdsekonomier, ska uppnås på ett sätt som präglas av inbördes överensstämmelse kommer det att krävas förändringar av investeringar och incitament med stöd av unionsåtgärder, såsom GJP. Denna förordning, med sitt utbud av flexibilitetsmöjligheter, bör sporra till utsläppsminskningar som står i konsekvens med annan unionslagstiftning om klimat och energi för de sektorer som omfattas av förordningen, inklusive inom området energieffektivitet. Förordningen måste beakta målet om att bidra till målen för EU:s skogsstrategi för att främja en konkurrenskraftig och hållbar försörjning av EU:s bioekonomi med trä, samt medlemsstaternas nationella skogspolitik och EU:s strategi för biologisk mångfald, samt EU:s strategi för en cirkulär ekonomi.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör emellertid bara övervägas med femårsintervall, så att hänsyn kan tas till det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör emellertid bara övervägas med femårsintervall, så att hänsyn kan tas till det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad skogsmark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.

(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter varje år för att bedöma dess övergripande funktion samt medlemsstaternas efterlevnad. Översynen bör bidra till att medlemsstaterna håller rätt kurs i riktning mot att uppnå sina långsiktiga mål om minskade växthusgasutsläpp och bygga på en förberedande rapport från Europeiska miljöbyrån, där det tas hänsyn till unionens mål om att i hela sin ekonomi minska växthusgasutsläppen med 80–95 % jämfört med deras nivåer 1990, samt till Parisavtalets mål om uppnående av nettonollutsläpp under andra hälften av detta århundrade, utan att livsmedelsproduktionen därvid hotas, liksom också till att man måste undersöka hur det bäst skulle gå att optimera denna sektors bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, framför allt genom LULUCF-verksamhet. Kommissionen och Europeiska miljöbyrån bör också ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet och målet om uppnående av nettonollutsläpp under andra hälften av detta århundrade, utan att livsmedelsproduktionen därvid hotas, och förfara i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014 som noterade den begränsade minskningspotentialen inom jordbrukssektorn och dess multifunktionella karaktär.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Denna förordning ska tillämpas på utsläpp av växthusgaser från IPCC:s källkategorier energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall, såsom de fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013, med undantag för utsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG.

1.  Denna förordning ska tillämpas på utsläpp av växthusgaser från IPCC:s källkategorier energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall, såsom de fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013, med undantag för utsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG. Nollemissionsfaktorn för biomassa gäller endast för bioenergi från avfall och rester.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 4a

 

Långsiktiga mål för att minska utsläppen av växthusgaser

 

Kommissionen ska senast 2026 bedöma vilka framsteg som gjorts med att uppnå unionens långsiktiga mål för att minska utsläppen av växthusgaser och medlemsstaternas förmåga att uppfylla sina individuella åtaganden, med hänsyn till resultaten av den första globala inventeringen 2023 av genomförandet av Parisavtalet. Kommissionen ska använda informationen från denna bedömning för att se till att medlemsstaterna är på väg att minska utsläppen till 80 % under 1990 års nivåer senast 2050, med hänsyn till dessa internationella mål.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  I syfte att förbättra miljöintegriteten och även förbättra flexibilitetsmöjligheterna, och samtidigt råda bot på den begränsade minskningspotentialen inom jordbruket, ska tillgången till den nya flexibilitetsmöjlighet som föreskrivs i denna förordning förutsätta att de berörda medlemsstaterna förbinder sig till minskningsåtgärder i andra sektorer där resultaten tidigare varit otillräckliga. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa en förteckning över sådana åtgärder och sektorer före 2020.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Tillgång till den flexibilitetsmöjlighet som fastställs i denna artikel och i bilaga II ska beviljas under förutsättning att de berörda medlemsstaterna åtar sig att vidta åtgärder i andra sektorer där otillräckliga resultat tidigare har uppnåtts. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa en förteckning över sådana åtgärder och sektorer senast den 31 december 2019.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 7 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark

Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 425 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad skogsmark, brukad åkermark och brukad betesmark

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år plus eventuella utsläppstilldelningar som sparats enligt artikel 5.3 kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad skogsmark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel för att ta hänsyn till bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

utgår

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  åtgärder som medlemsstaten ska vidta för att uppfylla sina särskilda skyldigheter enligt artikel 4 genom nationella strategier och åtgärder och genomförande av EU-åtgärder,

(a)  åtgärder som medlemsstaten ska vidta för att uppfylla sina särskilda skyldigheter enligt artikel 4 som respekterar, dels den lägre minskningspotentialen inom jordbruk, dels livsmedelstryggheten, genom nationella strategier och åtgärder och genomförande av EU-åtgärder,

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden 2027–2030 enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

1.  Om en medlemsstat överskrider sin årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Medlemsstaten ska tillfälligt förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.

(b)  Medlemsstaten ska förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.3a, 6.3b och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 7.2 och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.3a, 6.3b och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.2 och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.3a, 6.3b och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 14 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt.

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 efter den första globala inventeringen 2023 av genomförandet av Parisavtalet och därefter följande globala inventeringar och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess överensstämmelse med andra rättsakter, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt. Av rapporten ska också framgå vilka framsteg som gjorts för att uppbåda och upprätthålla privat finansiering till stöd för den långsiktiga övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Rapporten ska åtföljas av en kostnadseffektivitetsbedömning och en bedömning av hur unionens mål i fråga om miljö och biologisk mångfald påverkas av begränsningsverksamheten. Den ska innehålla en bedömning av tilldelningen av medlemsstaternas utsläppsminskningsmål på grundval av kostnadseffektiva och innovativa strategier för utsläppsminskning snarare än BNP per capita. Kommissionen ska om lämpligt lägga fram lagstiftningsförslag avseende åtaganden om utsläppsminskning för perioden efter 2030.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Bilaga III – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

TOTALT NETTOUTTAG FRÅN AVSKOGAD MARK, BESKOGAD MARK, BRUKAD ÅKERMARK OCH BRUKAD BETESMARK SOM MEDLEMSSTATERNA FÅR TA HÄNSYN TILL I EFTERLEVNADEN AV ARTIKEL 7 UNDER PERIODEN 2021–2030

TOTALT NETTOUTTAG FRÅN AVSKOGAD MARK, BESKOGAD MARK, BRUKAD ÅKERMARK, BRUKAD SKOGSMARK OCH BRUKAD BETESMARK SOM MEDLEMSSTATERNA FÅR TA HÄNSYN TILL I EFTERLEVNADEN AV ARTIKEL 7 UNDER PERIODEN 2021–2030

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Bilaga III – tabellen

 

Maximal mängd uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter

Belgien

3,8

Bulgarien

4,1

Tjeckien

2,6

Danmark

14,6

Tyskland

22,3

Estland

0,9

Irland

26,8

Grekland

6,7

Spanien

29,1

Frankrike

58,2

Kroatien

0,9

Italien

11,5

Cypern

0,6

Lettland

3,1

Litauen

6,5

Luxemburg

0,25

Ungern

2,1

Malta

0,03

Nederländerna

13,4

Österrike

2,5

Polen

21,7

Portugal

5,2

Rumänien

13,2

Slovenien

1,3

Slovakien

1,2

Finland

4,5

Sverige

4,9

Förenade kungariket

17,8

Maximum total:

280

 

Ändringsförslag

Bilaga III

TOTALT NETTOUTTAG FRÅN AVSKOGAD MARK, BESKOGAD MARK, BRUKAD ÅKERMARK OCH BRUKAD BETESMARK SOM MEDLEMSSTATERNA FÅR TA HÄNSYN TILL I EFTERLEVNADEN AV ARTIKEL 7 UNDER PERIODEN 2021–2030

 

Maximal mängd uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter

Belgien

5,7

Bulgarien

6,2

Tjeckien

4,0

Danmark

22,2

Tyskland

33,9

Estland

1,3

Irland

40,7

Grekland

10,2

Spanien

44,2

Frankrike

88,4

Kroatien

1,4

Italien

17,4

Cypern

0,9

Lettland

4,8

Litauen

9,9

Luxemburg

0,4

Ungern

3,2

Malta

0,3

Nederländerna

20,0

Österrike

3,8

Polen

33,0

Portugal

7,9

Rumänien

20,0

Slovenien

1,9

Slovakien

1,9

Finland

6,9

Sverige

7,5

Förenade kungariket

27,0

Maximum total:

425

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

Referensnummer

COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.9.2016

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

AGRI

12.9.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Nicola Caputo

30.8.2016

Behandling i utskott

5.12.2016

 

 

 

Antagande

3.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

7

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Jens Rohde, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stefan Eck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

James Carver

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Jens Rohde

ECR

Richard Ashworth, Jørn Dohrmann, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson

ENF

Laurenţiu Rebega

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan

NI

Diane Dodds

PPE

Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

7

-

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Maria Lidia Senra Rodríguez

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

2

0

ENF

Edouard Ferrand, Philippe Loiseau

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen

Referensnummer

COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD)

Framläggande för parlamentet

20.7.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.9.2016

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

DEVE

12.9.2016

ITRE

12.9.2016

TRAN

12.9.2016

REGI

12.9.2016

 

AGRI

12.9.2016

 

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

DEVE

7.9.2016

REGI

8.9.2016

 

 

Föredragande

       Utnämning

Gerben-Jan Gerbrandy

19.9.2016

 

 

 

Behandling i utskott

24.1.2017

27.2.2017

 

 

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

4

20

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jørn Dohrmann, Eleonora Evi, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Merja Kyllönen, Stefano Maullu, James Nicholson, Christel Schaldemose

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pál Csáky, Siôn Simon

Ingivande

6.6.2017


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

42

+

ALDE

Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries, Nils Torvalds

ECR

Mark Demesmaeker, Jørn Dohrmann*, Arne Gericke, Julie Girling, James Nicholson

EFDD

Eleonora Evi

GUE/NGL

Stefan Eck, Josu Juaristi Abaunz, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen, Estefanía Torres Martínez

NI

Zoltán Balczó

PPE

Karl-Heinz Florenz

S&D

Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Siôn Simon, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli

Verts/ALE

Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Davor Škrlec

4

-

ECR

Urszula Krupa, Jadwiga Wiśniewska

ENF

Mireille D’Ornano

EFDD

Robert Jarosław Iwaszkiewicz

20

0

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Pál Csáky, Angélique Delahaye, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Stefano Maullu, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

* Rättelse till avgiven röst: Jørn Dohrmann hade för avsikt att lägga ned sin röst.

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande