Förfarande : 2016/2274(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0213/2017

Ingivna texter :

A8-0213/2017

Debatter :

PV 03/07/2017 - 19
CRE 03/07/2017 - 19

Omröstningar :

PV 04/07/2017 - 6.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0278

BETÄNKANDE     
PDF 708kWORD 87k
9.6.2017
PE 595.559v02-00 A8-0213/2017

om europeiska standarder – genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012

(2016/2274(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande: Marlene Mizzi

Föredragande av yttrande (*):

Hans-Olaf Henkel, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE FRÅN Utskottet för transport och turism
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om europeiska standarder – genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012

(2016/2274(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG,

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (NIS-direktivet),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 1 juni 2016 om genomförandet av förordning (EU) nr 1025/2012 under perioden 2013–2015 (COM(2016)0212),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 Analysis of the implementation of the Regulation No 1025/2012 from 2013 to 2015 and factsheets (SWD(2016)0126),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europeiska standarder för 2000-talet (COM(2016)0358),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 Tapping the potential of European service standards to help Europe’s consumers and businesses (SWD(2016)0186),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017 (COM(2016)0357),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 1 juni 2016 The implementation of the actions foreseen in the 2016 Union work programme for European standardisation, including the implementing acts and mandates sent to the European standardisation organisations (SWD(2016)0185),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations‑ och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016)0176),

–  med beaktande av det gemensamma initiativet om standardisering enligt strategin för den inre marknaden, så som det hänvisas till i kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering(1),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska standarder för 2000-talet,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeisk standardisering 2016,

  med beaktande av Europeiska kommissionens strategi för öppen programvara 2014–2017(2),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8–0213/2017), och av följande skäl:

A.  Det europeiska standardiseringssystemet är en central del i genomförandet av den inre marknaden. Kommissionens åtgärd med att fastställa en gemensam vision för europeisk standardisering är ett direkt resultat av kommissionen Junckers tio prioriteringar, i synnerhet de som gäller den sammankopplade digitala inre marknaden och strategin för den inre marknaden.

B.  Ett öppet, inkluderande, transparent och i första hand marknadsdrivet europeiskt standardiseringssystem baserat på tillit och korrekt efterlevnad spelar en viktig roll för ett positivt svar på det ökade behovet av standarder i europeisk politik och lagstiftning för industri, ekonomi, sociala frågor och miljö: standarder som kan bidra till produktsäkerhet, innovation, driftskompatibilitet, hållbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, och förbättra livskvaliteten för medborgare, konsumenter och arbetstagare.

C.  Ett effektivt europeiskt standardiseringssystem bör bygga på nära samarbete och samverkan mellan näringslivet, myndigheter, standardiseringsorgan och andra berörda parter, till exempel organisationerna i bilaga III i förordning (EU) nr 1025/2012.

D.  Europeiska standarder bör utarbetas i ett öppet, inkluderande och transparent system, där alla berörda parter samråder med varandra, i syfte att fastställa strategiska krav rörande teknik och kvalitet som befintliga eller framtida varor, tillverkningsprocesser, tjänster och metoder kan anpassas efter.

E.  I kommissionens meddelande om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden erkänns värdet av öppna standarder, men där ges ingen definition på en öppen standard. Öppna standarder har visat sig vara viktiga för skapandet och utvecklingen av internet och internettjänster som i sin tur har främjat innovation och lett till goda samhälleliga och ekonomiska framtidsutsikter.

F.  Användningen av öppen programvara och maskinvara bör och kan hjälpa europeiska företag och förvaltningar att säkra bättre tillgång till digitala varor och tjänster.

G.  Ett modernt och flexibelt europeiskt standardiseringssystem är en användbar beståndsdel i en ambitiös och förnyad europeisk industripolitik och för hur den inre marknaden fungerar. Standarder kan förbättra EU:s globala konkurrenskraft, tillväxt, rättvisa konkurrens och innovation, understödja kvalitet, företag och i synnerhet de små och medelstora företagens prestanda och skyddet av konsumenter, arbetstagare och miljö.

H.  Det finns två olika standardutvecklingssystem som samexisterar i Europa, närmare bestämt ett som är baserat på den nationella delegeringsprincipen och är genomfört av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec), samt ett annat som bygger på intressenters betalda medlemskap och som utvecklats av Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi). Det finns ett behov av att utvärdera standardutvecklingssystemen utefter förordning (EU) nr 1025/2012 i syfte att identifiera befintliga utmaningar och god praxis.

I.  Genom förordning (EU) nr 1025/2012 har standardiseringsprocesserna förbättrats genom att berörda samhällsaktörer och små och medelstora företag för första gången underställts den rättsliga grunden i det europeiska standardiseringssystemet.

J.  Med hjälp av IKT-standarder, som framför allt utvecklas på global nivå, går det att ta fram kompatibla lösningar för tillbehör och för olika delar av en viss produkt, vilket är särskilt viktigt för utvecklingen av sakernas internet. Fragmentering av standarder och äganderättsskyddade eller halvslutna lösningar förhindrar tillväxten och antagandet av sakernas internet, och det är därför nödvändigt att utveckla ett strategiskt arbetssätt för IKT-standardisering för att säkerställa ett framgångsrikt svar på behoven under det kommande decenniet, så att EU därmed kan behålla en ledande roll i det globala standardiseringssystemet.

K.  Genom offentliggörandet av handlingar och uppgifter uppfylls mål för statligt ansvarstagande och öppenhet, däribland ansvarighet, reproducerbarhet, hållbarhet och tillförlitlighet när det gäller statliga åtgärder. När handlingar eller uppgifter offentliggörs måste det göras utifrån öppna och standardiserade format så att man undviker inlåsning där en programvara eller säljare kanske inte längre är kommersiellt tillgänglig och så att oberoende enheter har möjlighet att tillämpa dessa format i olika utvecklings- och affärsmodeller, inbegripet sådana som bygger på öppen källkod, på ett sådant sätt att förvaltningsprocesser och administrativa processer kan fortgå.

L.  Transportsektorn har varit ledande i att utveckla och använda standarder som är nödvändiga för inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens övergripande standardiseringspaket, som tillsammans med meddelandet om IKT-standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet är tänkt att bilda en enhetlig och enkel europeisk standardiseringspolitik i syfte att bevara dess många fördelar, förbättra bristerna och hitta rätt balans mellan den europeiska, nationella och internationella dimensionen. Parlamentet betonar att en eventuell framtida översyn av det europeiska standardiseringssystemet bör bygga vidare på fördelarna med det befintliga systemet, då dessa utgör en stabil grund för förbättringar, och inte omfatta några radikala förändringar som skulle underminera dess kärnvärden.

2.  Europaparlamentet erkänner att det europeiska standardiseringssystemet är specifikt och viktigt ur alla intressenternas synvinkel, däribland industri, små och medelstora företag, konsumenter och arbetstagare, och uppmanar kommissionen att säkerställa att det europeiska systemet fortsätter existera och att det behåller tillräckliga resurser för att uppfylla målen i förordning (EU) nr 1025/2012, och därmed bland annat bidrar till driftskompatibilitet, rättssäkerhet och tillämpning av lämpliga skydd, för näringsliv och konsumenter och för informationsteknikens fria rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av den fleråriga budgetramen garantera en hållbar budget för det europeiska standardiseringssystemet.

3.  Europaparlamentet välkomnar rundabordssamtalen om standarders marknadsvärde (SMARRT) inom ramen för det gemensamma initiativet för standardisering, som möjliggör dialog mellan kommissionen och industrin och där berörda parter har full insyn vad gäller punkterna på kommittén för standarders dagordning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att standarder är ett frivilligt, marknadsdrivet verktyg som innehåller tekniska krav och riktlinjer, som om de tillämpas underlättar varors och tjänsters efterlevnad av EU:s lagstiftning och stöder EU:s politik när de tas fram på ett ansvarstagande, transparent och inkluderande sätt. Parlamentet betonar emellertid att standarder inte kan ses som EU-lagar, eftersom lagstiftning och politik vad gäller nivån på skydd för konsumenter, hälsa, säkerhet, miljö och data samt nivån på social inkludering avgörs av lagstiftarna.

5.  Europaparlamentet inser betydelsen av öppna, standardiserade format för regeringarnas, förvaltningarnas och EU-institutionernas skyldigheter till öppenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att försöka att tillämpa gemensamma standarder avseende digital förvaltning, med inriktning framför allt på juridiska organ och lokala myndigheter. Parlamentet betonar att öppna standarder är nödvändiga för vidareutvecklingen av politik för öppna myndighetsuppgifter och smarta städer och att dokument och uppgifter därför måste offentliggöras i öppna, standardiserade format som lätt kan genomföras, så att återanvändning av uppgifter underlättas. Parlamentet understryker att offentlig upphandling och öppna standardlösningar spelar stor roll för att undvika inlåsning till en leverantör.

6.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att öppna data, särskilt i transportsektorn, är avgörande för att fullt ut kunna dra fördel av den digitala inre marknaden, t.ex. främjandet och utvecklingen av multimodala transporter. Parlamentet betonar därför att det krävs större rättslig förutsebarhet, särskilt i fråga om ägande och ansvar. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att utan vidare dröjsmål offentliggöra en färdplan för utvecklingen av standarder med målet att harmonisera offentligt finansierad transportdata och programmeringsgränssnitt i syfte att driva på utvecklingen av dataintensiva innovationer och tillhandahållandet av nya transporttjänster.

7.  Europaparlamentet betonar att det nuvarande systemet med ackreditering för provningsinstitutioner inte alltid garanterar att produkterna och tjänsterna på marknaden som tillämpar EU-standarder efterlever dessa standarder. Parlamentet beklagar att man i det gemensamma initiativet för standardisering och unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering inte uppmärksammar ackrediteringen av provningsinstitutioner och standarder, och uppmanar kommissionen att ta denna aspekt i beaktande när man föreslår nya initiativ.

8.  Europaparlamentet är av uppfattningen att öppna standarder måste vara baserade på öppenhet i standardiseringsprocessen och på utveckling av och tillgång till standarder för genomförande och användning, i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 och Världshandelsorganisationens principer. Parlamentet erkänner kommissionens avsikt, så som den uttrycks i färdplanen för standardessentiella patent, att klargöra problem i fråga om FRAND och licensiering av standardessentiella patent. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna och gemenskaperna för öppen källkod, utforska lämpliga sätt att arbeta tillsammans.

9.  Europaparlamentet framhåller att det europeiska standardiseringssystemet måste bidra till den europeiska innovationskraften, stärka EU:s konkurrenskraft, främja EU:s ställning inom internationell handel och bidra till medborgarnas välfärd. Parlamentet anser det därför viktigt att EU upprätthåller sin nyckelroll i det internationella standardiseringssystemet, och betonar vikten av att främja europeiska standarder på global nivå vid förhandling av handelsavtal med tredjeländer. Parlamentet understryker att det europeiska standardiseringssystemet också kan gynnas av partnerskapsavtal som upprättas av de europeiska standardiseringsorganisationerna med standardiseringsorganisationer från tredjeländer, och konstaterar att det i artiklarna 13 och 14 i förordning (EU) nr 1025/2012 redan emotses att åtskilliga organisationer som utvecklar standarder kommer att vara involverade i offentlig upphandling på IKT‑området. Parlamentet rekommenderar att de europeiska standardiseringsorganisationerna överväger närmare samarbete med nationella standardiseringsorgan i tredjeländer, däribland samarbetande standardiseringsorgan, när möjligheterna finns till nära samordning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsätta arbeta för att skapa globala standarder, samtidigt som de också är uppmärksamma på den regionala kontexten och på hur relevant en standard är när de engagerar sig i standardiseringsarbete.

10.  Europaparlamentet betonar att internationellt samarbete kring standarder bidrar till att garantera transparens, effektivitet och enhetlighet och skapar en konkurrensvänlig miljö för den industriella sektorn. Ett bra exempel på detta är Uneces (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa) världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter (WP.29), som utvecklades för IKT-området.

11.  Europaparlamentet betonar att de standarder som antas av internationella organisationer inte behöver följa bestämmelserna i förordning (EU) nr 1025/2012, och parlamentet rekommenderar de europeiska standardiseringsorganisationerna att endast ansluta sig till dem efter ett internt godkännandeförfarande som inbegriper representanter för berörda parter såsom organisationer enligt bilaga III, särskilt när det gäller harmoniserade standarder som används som hjälp för att genomföra EU-lagstiftningen.

12.  Europaparlamentet anser att de europeiska standardiseringsorganisationerna under alla omständigheter bör ta fram inkluderande, hållbara och säkra standarder av hög kvalitet med god tillgänglighet och behandling av alla berörda parter samt minsta möjliga påverkan på miljön och fullgott skydd för personuppgifter och integritet.

13.  Europaparlamentet anser att kommissionens och medlemsstaternas samarbete med EU:s näringsliv är mycket viktigt för att underlätta antagandet av globala standarder med europeisk stämpel vid fastställandet och utvecklingen av 5G-tekniker.

14.  Europaparlamentet beklagar att skillnader mellan nationella standarder, t.ex. standarder inom godslogistiksektorn, fortfarande utgör ett hinder på den inre marknaden och uppmanar därför kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla lämpliga standarder för att, vid behov, harmonisera förhållandena på nationell nivå med målet att undanröja eventuella hinder på den inre marknaden. Parlamentet understryker behovet att eftersträva en intermodal harmonisering av standarder i detta avseende.

15.  Europaparlamentet pekar dessutom på att standardisering utöver att förhindra en splittring av marknaden, kan bidra avsevärt till att de administrativa bördorna och transportkostnaderna blir mindre för alla företag (t.ex. genom e-dokument), i synnerhet små- och medelstora företag, och underlätta ett korrekt genomförande av EU:s lagstiftning (t.ex. genom digitala färdskrivare eller system för elektroniska vägtullar).

16.  Europaparlamentet konstaterar att förordning (EU) nr 1025/2012 har förbättrat det europeiska standardiseringssystemet så att små och medelstora företag, konsumenter, arbetstagare och miljöorganisationer kan delta aktivt i standardiseringsprocessen, och uppmuntrar till att man fortsätter i denna riktning så att alla får tillräcklig representation och kan delta i standardiseringssystemet och därmed fullt ut utnyttja de förmåner som standardiseringen ger. Parlamentet uppmanar kommissionen, de europeiska standardiseringsorganisationerna och de nationella standardiseringsorganen att identifiera de bästa sätten att nå detta mål och att bemöta utmaningarna, såsom bristande medvetenhet, inför ytterligare involvering.

17.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av Etsi för att skapa enkel tillgång för europeiska små och medelstora företag, och dess långsiktiga strategi för 2016–2021 för att hantera särskilt branschöverskridande samarbete.

18.  Europaparlamentet är medvetet om att tiden det tar att utarbeta standarder har förkortats och påminner om vikten av att hitta rätt balans mellan behovet av snabbt framtagande av standarder och behovet av att standarderna är av hög kvalitet.

19.  Europaparlamentet anser att man som ett komplement till den befintliga bästa praxis som återfinns bland standardiseringsgemenskaperna bör öka allmänhetens medvetenhet om föreslagna standarder, tidigt involvera alla berörda parter på ett korrekt sätt och förbättra kvaliteten på begäran om standardisering eftersom detta kan öka insynen och ansvarigheten i standardiseringssystemet ytterligare.

20.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ägna uppmärksamhet åt och bistå kandidatländerna i deras insatser för att harmonisera sina standarder med europeiska standarder att befintliga flaskhalsar minimeras.

IKT-standarder

21.  Europaparlamentet välkomnar meddelandet om prioriteringar för informations och kommunikationsteknisk standardisering där man skissar upp en strategi för IKT‑standardisering, men uppmanar kommissionen att klargöra hur detta meddelande om den löpande planen för IKT-standardisering, paketet med europeiska standarder för 2000-talet och det årliga arbetsprogrammet kan samordnas.

22.  Europaparlamentet noterar att den senaste tidens sammansmältning av tekniker och digitaliseringen av samhället, näringslivet och offentliga tjänster håller på att sudda ut den traditionella gränsen mellan allmän standardisering och IKT-standardisering. Parlamentet anser att den europeiska IKT-standardiseringen bör utgöra en del av en europeisk digital strategi för att skapa stordriftsfördelar, budgetbesparingar och ökad konkurrenskraft och innovation för europeiska företag, och att öka tvärsektoriell och gränsöverskridande interoperabilitet avseende varor och tjänster genom en snabbare definition, på ett öppet och konkurrensmässigt sätt, av frivilliga standarder som enkelt kan införas av små och medelstora företag.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av ökat samarbete på området för IKT‑standardisering, särskilt mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna, och uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta ett gemensamt årligt arbetsprogram där man kartlägger övergripande gemensamma intresseområden.

24.  Europaparlamentet betonar att öppna, frivilliga, inkluderande och samförståndsorienterade standardiseringsprocesser har varit effektiva i den mån de utgör en drivkraft för innovation, sammankopplingsmöjligheter och införande av olika typer av teknik, och påminner om att det även är viktigt att säkerställa tillräckliga investeringar och kunskaper i spjutspetsteknik, liksom utveckling av sådan teknik, och att stödja små och medelstora företag.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att bidra till driftskompatibla och öppna standarder av hög kvalitet, för att kunna bekämpa fragmentering och uppmuntra till ett brett antagande av standarderna, och att erkänna det befintliga ekosystem och de olika affärsmodeller som stöder utvecklingen av digital teknik, då detta bidrar till IKT-värdekedjor som är hållbara i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hänseende och som bekräftar hänsynen till allmänintresset av skydd för personuppgifter och integritet.

26.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att anpassa IKT‑standardiseringspolitiken till marknadsutvecklingen och den politiska utvecklingen, eftersom detta kommer att leda till att man når viktiga mål för EU‑politiken som kräver interoperabilitet, exempelvis tillgänglighet, säkerhet, e-handel, e-förvaltning, e-hälsa och transporter. Parlamentet rekommenderar att kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna prioriterar standarder på området 5G, molntjänster, sakernas internet, data och it-säkerhetsdomäner, samt på vertikala domäner, såsom uppkopplad och automatiserad körning och intelligenta transportsystem, smarta städer, smart energi, avancerad tillverkning och smarta boendemiljöer.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa ett öppet, driftskompatibelt IKT‑ekosystem baserat på fem prioriterade IKT-standarder, som stimulerar konkurrens i värdeskapande och ger utrymme åt innovation. Parlamentet anser att

–  5G-standarder bör leda till ett reellt generationsskifte i fråga om kapacitet, tillförlitlighet och latens så att 5G-systemet kan hantera den förväntade trafikökningen och de olika krav avseende de tjänster som kommer att baseras på detta,

–  it-säkerhetstjänster bör möjliggöra inbyggd säkerhet och överensstämma med principerna om inbyggt integritetsskydd, stödja nätverkens motståndskraft och riskhantering och kunna hantera det ökade antalet cyberhot mot all utveckling av IKT-teknik,

–  molnstandarder bör samordnas för att kunna skapa driftskompatibilitet inom alla aspekter av molnet, och därmed möjliggöra portabilitet,

–  datastandarder bör stödja sektorsöverskridande dataflöden och därmed åstadkomma bättre driftskompatibilitet mellan data och metadata, inklusive semantifiering, och bidra till utvecklingen av en referensarkitektur för stordata,

–  standarder för sakernas internet bör hantera den nuvarande fragmenteringen utan att hindra innovation i den mycket snabbt växande sektorn.

28.  Europaparlamentet erkänner att effektiva 5G-kommunikationsnät är helt beroende av gemensamma standarder för att säkerställa driftskompatibilitet och säkerhet, men påminner om att utvecklingen av ett nät med mycket hög kapacitet är själva ryggraden i ett pålitligt 5G-nät.

29.  Europaparlamentet konstaterar att en datadriven ekonomi är beroende av ett bredare IKT-ekosystem för att lyckas, inklusive välutbildade experter samt kvalificerade personer, så att man kan få slut på den digitala klyftan och den digitala utestängningen.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa statistik för att bättre kunna utvärdera den påverkan som digitalisering och informations- och kommunikationsteknik har på transporter och turism.

31.  Europaparlamentet är medvetet om det ökade antalet plattformar, grupper, möten och kanaler när det gäller IKT-standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera antalet plattformar och samordningsmekanismer som arbetar med standardisering och involvera standardiseringsorganisationerna i nya initiativ, i syfte att undvika dubbelarbete för berörda parter. Parlamentet betonar behovet av att bättre samordna IKT-standarder och standardiseringsprioriteringar mellan de olika organisationerna, och uppmanar kommissionen att snarast informera berörda parter om vilket skede som uppnåtts i de pågående initiativen när det gäller IKT-standarder.

32.  Europaparlamentet betonar att digitaliseringen går snabbt framåt och att den är en viktig drivkraft för ekonomin. Parlamentet understryker vikten av en effektiv digitalisering av vertikala industrier i syfte att gynna små och medelstora företag och särskilt konsumenter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och att deras intressen måste vara företrädda på lämpligt sätt inom ramen för internationell IKT‑standardisering.

33.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att utforska sådana initiativ som märkning och certifiering av betrodda föremål i sakernas internet, vilket kan främja förtroendet för graden av integritet och end-to-end-säkerheten hos en enhet i sakernas internet, genom att tillhandahålla mätbara och jämförbara graderingar av de möjliga riskerna kopplade till med drift och användning av en enhet eller tjänst i sakernas internet. Parlamentet anser att dessa bör utvecklas där det är relevant och där enheter i sakernas internet skulle kunna påverka relevant infrastruktur utifrån de krav som uttalas i NIS-direktivet, som bör fungera som grund för att definiera säkerhetskrav. Parlamentet konstaterar att varje sådan märkning måste kunna anpassas till framtida tekniska ändringar och ta hänsyn till globala standarder där så är lämpligt.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara ledande när det gäller att främja intersektoriella, flerspråkiga standarder och att stödja integritetsvänliga, tillförlitliga och säkra tjänster.

35.  Europaparlamentet stöder i detta avseende definitionen av specifika och mätbara minimikrav som beaktar den långsiktiga hållbarheten och tillförlitligheten hos enheter eller tjänster i sakernas internet, samt standarder för datorsäkerhet och hållbarhet är av branschstandard. Parlamentet anser att en sådan förteckning exempelvis bör omfatta åtagandet att tillgängliggöra uppdateringar för en minsta tidsplan efter inköp, en tillverkares eller leverantörs förbindelse gentemot en tidsplan inom ramen för vilken denne kommer att tillhandahålla en uppdatering efter att en sårbarhet upptäckts och meddelats. Parlamentet begär att kommissionen för detta ändamål utvärderar möjligheten till självreglering inom branschen, med beaktande av hur snabbt standarder och tekniker utvecklas inom IKT-sektorn, och mångfalden av utvecklings- och affärsmodeller, inbegripet öppen källkod, uppstartsföretag och små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet noterar it-säkerhetsproblemen och de särskilda aspekterna av dessa hot inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa särskilda aspekter när den antar sina rekommendationer om it-säkerhetsstandarder, som förväntas antas i slutet av 2017, som ett första steg mot en övergripande strategi för it‑säkerhet inom transportsektorn.

37.  Europaparlamentet noterar att IKT-standardisering kommer att gynna utvecklingen inom transport- och turismrelaterade tjänster samt multimodala transportlösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samverkan med de europeiska standardiseringsorganisationerna, fästa större vikt vid denna utveckling när den genomför sin handlingsplan med prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering, och särskilt undersöka standardiseringens möjliga roll i stödet till de tekniska förändringar och nya affärsmodeller som växer fram inom turistsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt vidta åtgärder för att främja utvecklingen av integrerad och smart biljettförsäljning samt informationstjänster och nya rörlighetskoncept som t.ex. rörlighet som en tjänst.

38.  Europaparlamentet noterar att i och med ökad användning av internet, internetbanker, sociala nätverk och e-hälsoinitiativ oroar sig människor mer för säkerhet och integritet, och att IKT-standarder behöver spegla principerna om skydd av enskilda med avseende på behandling av personuppgifter och den fria rörligheten för sådana uppgifter.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera digital integration av tillverkning som en prioritering för IKT-standardisering och efterlyser utveckling av öppna standarder för kommunikationsprotokollet och dataformaten för den digitala integrationen av tillverkningsutrustning i syfte att säkerställa full driftskompatibilitet mellan maskiner och enheter.

40.  Europaparlamentet medger en viss oro i synnerhet när det gäller IKT och standardessentiella patent, och är medvetet om att en stabil, rättvis och rimlig IPR‑politik kommer att uppmuntra till investeringar och innovation och underlätta antagandet av den digitala inre marknaden och av ny teknik, särskilt vad gäller införandet av enheter för 5G och sakernas internet, då de är kraftigt beroende av standardisering. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att behålla en balanserad standardiseringsram och effektiva licensieringsförfaranden för standardessentiella patent baserade på FRAND-metodiken (rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande förfaranden) och med hänsyn till den befogade oron från både licensgivare och licenstagare för standardessentiella patent, samtidigt som man ser till att standardiseringsprocessen ger en jämn spelplan där företag i alla storlekar, däribland små och medelstora företag, kan samarbeta på ett ömsesidigt förmånligt sätt. Parlamentet uppmuntrar kommissionens insatser för att säkerställa att driftskompatibilitet mellan digitala komponenter kan uppnås genom olika typer av licensieringslösningar och affärsmodeller.

41.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål förtydliga de centrala elementen i en skälig, effektiv och genomförbar licensiering som följer principerna om rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor (FRAND) och där man tar hänsyn till intressena hos både rättighetsinnehavare och dem som tillämpar standarder som innefattar standardessentiella patent, en rimlig avkastning på investeringar och bred tillgång till teknik som utvecklats i en hållbar öppen standardiseringsprocess. Parlamentet uppmanar kommissionen att notera Europeiska unionens domstols dom C-170/13 (Huawei mot ZTE), som fastslår en balans mellan innehavare av standardessentiella patent och dem som tillämpar standarder med avsikten att övervinna patentintrång och säkerställa effektiv tvistlösning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att förbättra definitionen när det gäller information om patents räckvidd och att ta upp problemen i samband med asymmetrisk information mellan små och medelstora företag och storföretag, öka insynen i förklaringar om standardessentiella patent och höja kvaliteten på informationen om de standardessentiella patentens förhållande till produkter. Parlamentet är av åsikten att varje ersättning till utvecklare av standardessentiella patent behöver baseras på rimliga, proportionerliga och icke-diskriminerande villkor, samt på öppna, rimliga, förutsägbara och hållbara licensavgifter, såvida inte utvecklarna beslutar att tillhandahålla den tillgängliga standarden utan finansiell ersättning. Parlamentet medger emellertid att det finns olika affärsmodeller, som avgiftsfri licensiering och införande av programvara med öppen källkod, och att man i lagstiftning och diskussion därför bör fortsätta erkänna användning av alla modeller på en grund som innefattar rättigheterna för alla marknadssektorer och immaterialrättsinnehavare.

42.  Europaparlamentet noterar behovet av en evidensbaserad syn på kontroll och vidareutveckling av licensvillkoren för att säkerställa ett dynamiskt ekosystem som skapar mervärde och arbetstillfällen.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att två gånger om året offentliggöra rapporter som påtalar faktiska fall av a)användning av olicensierade standardessentiella patent (dvs. intrång) som pågått i minst 18 månader och b) problem som rör tillgång till standarder på grund av systematisk bristfällig efterlevnad av FRAND-åtagandena.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsluta debatten om det ”upplevda behovet” av ett forskningsmoln och vidta omedelbara åtgärder, i nära samarbete med medlemsstaterna, avseende det öppna europeiska forskningsmolnet, vilket utan problem bör integrera befintliga nätverk, uppgifter, datasystem med hög prestanda och e‑infrastrukturtjänster över olika forskningsområden, inom en ram med gemensam politik och gemensamma IKT-standarder.

Europeiska standarder för 2000-talet

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens standardiseringspaket med europeiska standarder för 2000-talet och anser att standardiseringssystemet bör vara mer transparent, öppet och inkluderande så att hänsyn tas till medborgares, konsumenters och små och medelstora företags intressen.

46.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet inte hördes innan paketet antogs och uppmanar eftertryckligen EU:s institutioner att samordna de olika initiativen i ett enda strategiskt, helhetsbetonat arbetsprogram för att undvika överlappande åtgärder och politik. Parlamentet betonar att Europaparlamentets behöriga utskott kan spela en viktig roll avseende den offentliga granskningen av harmoniserade standarder som bemyndigats av kommissionen.

47.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare förstärkning, samstämmighet och förbättring av korrektheten i unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering.

48.   Europaparlamentet betonar att nästa årliga arbetsprogram för europeisk standardisering måste innehålla specifika åtgärder för bättre samordning mellan IKT‑standardsystem och andra standardsystem, förbättrade regler för de olika nationella standardiseringsorganen och ökad inkludering av europeiska standardiseringsorganisationer genom att större hänsyn tas till den roll som spelas av de berörda aktörer som förtecknas i artikel 5.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av interinstitutionell dialog vid framtagandet av unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering och vill se att man, innan arbetsprogrammet antas, försöker se till att alla berörda parter deltar i ett årligt standardiseringsforum för att diskutera nya frågor, aktuella utmaningar och nödvändiga förbättringar av standardiseringsarbetet.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i nationella standardiseringsstrategier som även kommer att hjälpa och uppmuntra den offentliga sektorn, standardiseringsorgan, samhällsintressenter, små och medelstora företag samt den akademiska världen på nationell nivå att utveckla och implementera enskilda åtgärdsplaner för standardisering.

51.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma standardiseringsinitiativet och rekommenderar att även parlamentet ska få delta och bidra till det, och understryker att reglerna för denna typ av offentlig-privata partnerskap måste respekteras av alla berörda parter, inklusive EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta en ledande roll vid genomförandet av de viktigaste åtgärderna och rekommendationerna inom det gemensamma standardiseringsinitiativet och att rapportera tillbaka till parlamentet i slutet av 2017 om uppnådda framsteg.

52.  Europaparlamentet välkomnar det åtagande som gjorts i samband med det gemensamma standardiseringsinitiativet att ta fram en studie om ekonomisk och social påverkan som standarder och användningen av dem kan ha, däribland information om politiska strategier, risker och resultat sett till livskvalitet, sociala och anställningsrelaterade aspekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att grunda denna undersökning på kvantitativa och kvalitativa data och undersöka både standardiseringsprocessens affärsmodeller och de olika ekonomiska modellerna, både möjligheter och utmaningar, för hur de harmoniserade standarderna kan göras tillgängliga.

53.  Europaparlamentet understryker att standardisering i allt högre grad anses ge ett väsentligt bidrag till forskning och utveckling och att den spelar en viktig roll när det gäller att överbrygga klyftan mellan forskning och marknad, främja spridning och utnyttjande av forskningsresultat och skapa förutsättningar för fortsatt innovation.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta politiska åtgärder som avlägsnar orimliga hinder i innovativa sektorer i syfte att ge incitament till investering i forskning och utveckling samt i EU-standardisering. Parlamentet konstaterar att vertikala branscher bör utarbeta sina egna färdplaner för standardisering som bygger på branschledda processer, vilka, om det finns en stark vilja, kommer att ledda till gemensamma standarder som har potential att bli världsomspännande. Parlamentet anser att EU:s standardiseringsorgan bör spela en särskild roll i denna process.

55.  Europaparlamentet kräver att parterna i det gemensamma initiativet ser till att forskning och innovation är bättre anpassade till prioriteringarna på standardiseringsområdet.

56.  Europaparlamentet anser att öppen kunskap och öppna licenser är de bästa instrumenten för att stärka innovation och teknisk utveckling. Parlamentet uppmuntrar de forskningsinstitutioner som erhåller EU-medel att använda öppna patent och licenser för att säkra en mer framträdande roll vid standardiseringen.

57.  Europaparlamentet stöder insatser som syftar till att förbättra synergierna mellan standardisering och forskarsamhällen och till att främja standarder i ett tidigt skede i forskningsprojekt. Parlamentet uppmanar nationella standardiseringsorgan att verka för standardisering bland forskare och inom innovationssamhället, inbegripet relevanta statliga organ och finansieringsorgan, och rekommenderar att ett särskilt standardiseringskapitel utarbetas inom ramen för Horisont 2020.

58.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att uppmuntra de europeiska standardiseringsorganisationerna att se till att de marknadsrelevanta tjänstestandarderna speglar ekonomins ökade tjänstefiering och tas fram med målen att trygga säkerheten och kvaliteten på tjänster och att prioritera de områden där konsumenterna är mest missgynnade utan att man inkräktar på befintliga nationella lagstadgade krav, i synnerhet bestämmelser om arbetsrätt eller kollektivavtal och kollektivförhandlingar. Parlamentet är dessutom medvetet om att tjänstestandarder ofta följer nationella särdrag och att utvecklingen av sådana har anknytning till marknadens behov samt konsumenternas och allmänhetens intressen. Parlamentet betonar att utvecklingen av europeiska tjänstestandarder bör bidra till att den inre marknaden för tjänster fungerar samtidigt som det ökar öppenheten, kvaliteten och konkurrenskraften och främjar konkurrens, innovation och konsumentskydd.

59.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska standardiseringsprocessen måste omfatta standarder som förbättrar den hinderfria tillgängligheten till transporter och transporttjänster för personer med funktionsnedsättning och äldre.

60.  Europaparlamentet är av uppfattningen att den snabbt föränderliga moderna världen, med sin tilltagande tekniska komplexitet, leder till att det utvecklas allt fler standarder och plattformar för utveckling av specifikationer som inte motsvarar de standardiseringsorgan som erkänns i förordning (EU) nr 1025/2012, och att det nu råder högre krav när det gäller inblandning av små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet betonar vikten av att stödja åtgärder som förbättrar små och medelstora företags möjligheter att vara med och ta fram och använda standarder.

61.  Europaparlamentet understryker vikten av att sammankoppla plattformar och databaser på europeisk nivå och därigenom möjliggöra mer driftskompatibla nät och system.

62.  Europaparlamentet anser att IKT-standardisering inte bara handlar om att fastställa produktkrav, utan även handlar om att utveckla innovativ teknik.

63.  Europaparlamentet betonar att enhetliga (tekniska) bestämmelser medverkar till att utvecklings-, produktions- och certifieringskostnader minskar och att dubbelarbete undviks.

64.  Europaparlamentet betonar att det demografiska åldrandet i Europa ställer krav på att man systematiskt tar hänsyn till behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättning och andra utsatta samhällsmedlemmar vid utarbetandet av standarder, vilka utgör ett lämpligt redskap för att bidra till att uppnå ett aktivt och hälsosamt samhälle i Europa och för att öka tillgängligheten till varor och tjänster för människor.

65.  Europaparlamentet pekar på att innovation inom transport- och turismsektorerna skapar enorma möjligheter för och har ett positivt inflytande på både samhället och europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag och uppstartsföretag, och insisterar på behovet att utveckla nya standarder, om möjligt genom att sträva efter ett sektorsövergripande tillvägagångssätt, och upprätthålla standardiseringar för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-initiativ på digitaliseringsområdet som t.ex. samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och utvecklingen av transporttillämpningar inom EU:s system för satellitnavigering (Galileo och Egnos).

Europeiska standardiseringsorganisationer

66.  Europaparlamentet ser positivt på den roll som spelas av de europeiska standardiseringsorganisationerna men efterlyser initiativ för att öka deras öppenhet, tillgänglighet och transparens och rekommenderar att deras arbete vägleds av europeiska intressen.

67.  Europaparlamentet är medvetet om att den nationella delegeringsprincipen utgör grunden för det europeiska systemet men varnar för att det finns skillnader när det gäller resurser, tekniskt kunnande och samarbete med berörda aktörer på nationell nivå och rekommenderar att de nationella delegationernas arbete kompletteras.

68.  Europaparlamentet erkänner vikten av att standarder utvecklas i rätt tid, samt att referenser citeras i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) när det gäller harmoniserade standarder. Parlamentet är medvetet om att hänvisningar till standarder i EUT citeras allt mindre och uppmanar kommissionen att undersöka och åtgärda orsakerna till detta samt avlägsna onödiga hinder. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att kommissionens sakkunniga och konsulter för den nya strategin involveras mer i standardiseringsprocessen och uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna ta fram utvärderingsriktlinjer för standardisering, för att hjälpa de olika avdelningarna inom kommissionen, de europeiska standardiseringsorganisationerna och konsulterna för den nya strategin att utvärdera standarder på ett sammanhängande sätt.

69.  Europaparlamentet upprepar att öppna och tillgängliga överklagandemekanismer bygger upp tillit till de europeiska standardiseringsorganisationerna och till standardiseringsprocesserna.

70.  Europaparlamentet uppmuntrar till användning av ny IKT för att förbättra tillgängligheten till och öppenheten i fråga om standardiseringsprocesser såsom CEN:s och Cenelecs verktyg för e-lärande för små och medelstora företag. Parlamentet anser att användning av digitala verktyg kan främja aktörers deltagande i utarbetandet av standarder och tillhandahålla information om kommande, pågående och avslutat standardiseringsarbete.

Strategiska rekommendationer

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra synergierna och samordningen mellan EU:s institutioner, de europeiska standardiseringsorganisationerna, de nationella standardiseringsorganen och alla berörda organisationer genom ett årligt standardiseringsforum, samtidigt som man dessutom erkänner att standarder ingår i ett internationellt sammanhang. Parlamentet är medvetet om att det stora flertalet standarder utarbetas på frivillig grund som ett svar på marknadens och konsumenternas behov, och stöder detta.

  Europaparlamentet efterlyser strikt tillämpning av förordning (EU) nr 1025/2012 när det gäller erkännandet av organisationerna i bilaga III och rapporterna som omnämns i artikel 24 i förordningen.

73.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att helt harmonisera villkoren för organisationerna i bilaga III och säkerställa undanröjning av de faktiska hindren för att dessa ska kunna delta i och ha inflytande på standardiseringsarbete.

  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstatus, rättigheter och skyldigheter för organisationer i bilaga III, såsom rättighet att överklaga, att inneha en rådgivande funktion, rätten till yttrande innan en standard antas samt tillgång till tekniska kommittéer och arbetsgrupper, ses över inom de europeiska standardiseringsorganisationerna för att bedöma om de uppfyller kraven i förordning (EU) nr 1025/2012.

  Europaparlamentet uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att se till att Wienavtalet mellan ISO och CEN och Frankfurtavtalet mellan IEC och Cenelec inte gör att organisationerna i bilaga III eller nationella standardiseringsorgan inte kan delta i standardiseringsarbetet eller att deras deltagande äventyras.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och underlätta finansieringen för och inrättandet av nödvändig infrastruktur, inbegripet genom modernisering, konvertering och retroaktiv anpassning, för att sprida nya tekniker som stöds av europeiska standarder på marknaden (t.ex. infrastrukturen för alternativa bränslen) i överensstämmelse med krav gällande säkerhet, hälsa och miljö. Parlamentet betonar att infrastruktur är en långsiktig investering och att standardisering av infrastruktur därför bör säkerställa maximal interoperabilitet och möjliggöra framtida teknisk utveckling och relaterade tillämpningar.

  Europaparlamentet ser gärna att kommissionen arbetar med de europeiska standardiseringsorganisationerna och de nationella standardiseringsorganen för att främja lättanvända kontaktpunkter dit standardanvändare kan vända sig för att få råd och information om vilka standarder som finns och om deras allmänna specifikationer, och där de kan få hjälp att hitta de standarder som bäst motsvarar deras behov samt vägledning om deras tillämpning. Parlamentet rekommenderar dessutom informations- och utbildningskampanjer på nationell nivå och EU-nivå för att främja rollen för standarder, och uppmanar medlemsstaterna att inbegripa relevanta yrkesutbildningskurser om standarder i de nationella utbildningssystemen.

78.  Europaparlamentet ber kommissionen att utveckla teknikbevakningen för att se efter var standardiseringen skulle kunna bli till nytta för framtida IKT-utveckling samt underlätta flödet av och öka insynen i sådan information som behövs för marknadspenetration och bedrivandet av sådan teknik och, i detta sammanhang, att främja lättillgängliga och användarvänliga utvärderingsmekanismer via internet.

79.  Europaparlamentet anser att nationella standardiseringsorgan behöver undersöka om det går att ge tillträde till standarder i en sådan utsträckning att standardanvändaren kan bedöma standardens relevans. Parlamentet rekommenderar starkt att nationella standardiseringsorgan och europeiska standardiseringsorganisationer, när de fastställer avgiftsnivån i fråga om standarder, tar hänsyn till behoven hos små och medelstora företag och aktörer som inte är kommersiella användare.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett europeiskt register över befintliga europeiska standarder på alla officiella EU-språk, som även skulle inbegripa uppgifter om det standardiseringsarbete som görs av de europeiska standardiseringsorganisationerna, befintliga standardiseringsuppdrag, framsteg som gjorts och beslut innehållande formella invändningar.

  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka det internationella arbetet med IKT-standardisering och vid behov stödja europeiska aktörers deltagande och samordning i ledande befattningar i lämpliga standardiseringsorgan och i strategiskt viktiga standardiseringsprojekt som ska se till att EU:s regleringsmodell och intressen främjas. Parlamentet uppmuntrar till användning av flerpartsforumet för IKT‑standardisering för att samla de europeiska standardiseringsorganisationerna och internationella IKT-standardiseringsorgan.

82.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att anta referensarkitekturmodellen industri 4.0 för digitaliseringen av europeisk industri.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda europeiska IKT-standarder vid offentliga upphandlingsförfaranden i syfte att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster och främja innovativ teknik. Parlamentet betonar emellertid att användning av standarder inte bör leda till ytterligare hinder, i synnerhet för små och medelstora företag som vill delta i offentliga upphandlingsförfaranden.

  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner, de nationella regeringarna och de europeiska standardiseringsorganisationerna att ta fram utbildningsriktlinjer för beslutsfattare för att hjälpa dessa att komma till rätta med skillnaderna som kommer sig av att man har olika arbetsmetoder på olika avdelningar och olika institutioner samt att skapa en standardiseringskultur och en förståelse för hur standardiseringsprocesser fungerar och när de kan användas.

85.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 56.

(2)

https://ec.europa.eu/info/european-commissions-open-source-strategy_en


MOTIVERING

1. Bakgrund

Den 1 juni 2016 lade kommissionen fram ett paket med meddelanden om kommissionens vision för hur standardiseringsarbetet i Europa bör utvecklas de kommande åren.

Paketet består av fyra meddelanden: meddelandet om europeiska standarder för 2000-talet, den särskilda vägledningen om tjänstestandarder: Tapping potential of European service standards to help Europe’s consumers and businesses, rapporten enligt artikel 24 och kommissionens arbetsdokument om utvärderingen av Refit samt unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017.

I paketet ingår även kommissionens beslut om ramen för det gemensamma standardiseringsinitiativet. Detta initiativ är ett nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att hantera utmaningar i standardiseringsprocessen och för att arbeta för ett europeiskt standardiseringsnav, där standarder tas fram på ett öppet, transparent och inkluderande sätt utan orimliga fördröjningar.

Det gemensamma standardiseringsinitiativet kompletteras av kommissionens meddelande om prioriteringar för informations‑ och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden, som antogs i april 2016. I IKT‑meddelandet föreslås konkreta åtgärder för att framtagningen av IKT‑standarder ska gå snabbare genom att man fokuserar på fem prioriterade områden: 5G‑tjänster, molntjänster, sakernas internet, stordatateknik samt it‑säkerhet.

Syftet med kommissionens övergripande standardiseringspaket tillsammans med meddelandet om IKT‑standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet är att skapa ett enda enhetligt europeiskt standardiseringssystem som går att anpassa till en föränderlig miljö, som stöder politiken på flera områden och som innebär fördelar och förutsägbarhet för konsumenter och företag.

För närvarande utvecklas standardiseringsarbetet genom olika politiska instrument, nämligen unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering och den löpande planen för IKT‑frågor och genom olika plattformar såsom kommittén för standarder och europeiska flerpartsforumet för IKT‑standardisering.

Kommissionen medger i sitt paket att dessa initiativ måste samordnas. Därför föreslår kommissionen att unionens årliga arbetsprogram ska antas i juli varje år, från och med 2017 föregånget av en interinstitutionell dialog där Europaparlamentet och andra EU‑institutioner deltar fullt ut. Den interinstitutionella dialogen kommer att varje år utgå från en enskild rapport från kommissionen om genomförandet av ovanstående initiativ.

Europaparlamentet vill genom sitt betänkande bidra till att det skapas en enda enhetlig europeisk standardiseringspolitik, som ska ligga högre på den politiska dagordningen och vars prioriteringar regelbundet diskuteras med Europaparlamentet.

Föredragandens mål är att bidra till den pågående debatten och klargöra Europaparlamentets prioriteringar som ett svar på kommissionens standardiseringspaket, det gemensamma standardiseringsinitiativet och IKT‑meddelandet. Betänkandet är dessutom ett bidrag till den första interinstitutionella dialogen våren 2017 och till unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2018, som ska antas av kommissionen i juli 2017.

II. Föredragandens allmänna överväganden

Detta betänkande bygger på en rad punkter som enligt föredraganden måste beaktas när framtiden för det europeiska standardiseringssystemet diskuteras.

Föredraganden anser att standarder är ett viktigt verktyg för att den inre marknaden ska fungera, för att förbättra Europas konkurrenskraft, tillväxt och innovation, för att gynna kvalitet, resultat och skydd för konsumenter, företag, arbetstagare och miljön och för att det ska bli möjligt att koppla samman nätverk och system.

I och med ny teknik och en gradvis integrering av digitala lösningar i näringslivets globala värdekedjor, liksom de snabba förändringarna i de internationella sammanhangen, är standardiseringsförutsättningarna dock snabbt på väg att förändras, och det behövs en ny dynamik för att man ska kunna reagera effektivt på standardiseringsbehoven hos näringsliv, konsumenter, arbetstagare, miljöorganisationer och andra berörda parter.

Föredraganden välkomnar kommissionens övergripande standardiseringspaket, tillsammans med meddelandet om IKT‑standarder och det gemensamma standardiseringsinitiativet. Enligt föredraganden måste dock ett antal praktiska hinder undanröjas, särskilt när gäller inkludering, öppenhet och transparens i systemet och deltagandet av representanter från de organisationer som nämns i bilaga III.

Föredraganden är av den uppfattningen att de bästa standarderna tas fram med brett stöd från näringsliv, myndigheter, konsumenter, arbetstagare och medborgare. Därför stöder föredraganden det unika europeiska systemet, där hänsyn inte endast tas till stora företags och myndigheters ståndpunkter, utan även små och medelstora företags, konsumenters och medborgares.

Föredraganden anser att ett europeiskt standardiseringssystem måste bygga på nära samarbete och samverkan mellan näringsliv, myndigheter, standardiseringsorgan och andra berörda parter som arbetar tillsammans i ett system grundat på inkludering, öppenhet, transparens och samråd, där man tillsammans fastställer vilka krav rörande teknik och kvalitet som behövs för befintliga och framtida varor, tillverkningsprocesser, tjänster och metoder.

Föredraganden ser standarder som ett frivilligt marknadsdrivet verktyg med tekniska krav och riktlinjer, som kan vara till hjälp i genomförandet av EU:s lagstiftning och politik, om de tas fram på ett transparent och inkluderande sätt, men betonar att de politiska besluten om skyddet av hälsa, säkerhet och miljö bör överlåtas åt lagstiftaren.

Sist men inte minst framhåller föredraganden vikten av att verka för europeiska standarder och det europeiska standardiseringssystemet på global nivå och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta mot detta mål och i högre grad uppmärksamma standardernas globala roll och relevans i sitt standardiseringsarbete.

III. IKT-standarder

I betänkandet erkänns att standardisering och möjligheterna till sammankoppling båda spelar en viktig roll i den digitala omställningen. Teknikkonvergensen och digitaliseringen av samhället, företag och samhällstjänster gör att gränserna mellan allmän standardisering och IKT‑standardisering suddas ut, men kommissionen föreslår ändå att det ska finnas två olika politiska instrument för planering av standardiseringsarbetet, ett för IKT‑standarder och ett för andra standarder.

Därför uppmanas kommissionen i betänkandet att tydligt klargöra hur den löpande planen, prioriteringsplanen för IKT‑standarder, paketet med europeiska standarder för 2000-talet och det årliga arbetsprogrammet kan samordnas. I betänkandet ges även ett antal förslag på hur sakernas internet kan förbättras.

Föredraganden betonar att EU bör stödja öppna standardiseringsprocesser som en drivkraft för innovation, sammankopplingsmöjligheter och införande av olika typer av teknik och som bygger på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande licensieringsvillkor, tillgodoser rättmätiga intressen hos både innehavare av standardessentiella patent och potentiella licenstagare och ser till att standardiseringen ger likvärdiga förutsättningar för alla och gör att företag av alla storlekar kan samarbeta på ett sätt som gynnar alla.

IV. Ett helhetsgrepp på europeiska standarder för 2000‑talet

Föredraganden anser att standardisering handlar om mer än endast ekonomiska aspekter. Föredraganden betonar att aktörer som arbetar med att ta fram standarder måste tillämpa en gemensam helhetsstrategi där små och medelstora företags, konsumenternas och medborgares mål, särskilt de som rör ekonomiska och sociala frågor samt hälso- och miljöfrågor, införlivas fullt ut i standardiseringsarbetet.

Därutöver beklagar föredraganden att Europaparlamentet inte hördes på vederbörligt sätt innan kommissionen antog paketet och uppmanar kommissionen att tillsammans med de andra EU‑institutionerna, de europeiska standardiseringsorganisationerna och andra berörda aktörer samordna de olika initiativen i ett enda strategiskt, helhetsbetonat arbetsprogram.

I betänkandet föreslås även ytterligare förstärkning, samstämmighet och förbättring i unionens årliga arbetsprogram, i synnerhet att framtagandet av IKT‑standarder och andra standarder ska samordnas och att ett årligt standardiseringsforum ska anordnas innan unionens årliga arbetsprogram antas så att olika berörda aktörer på ett bättre sätt kan delta i den interinstitutionella dialogen.

Föredraganden välkomnar det gemensamma standardiseringsinitiativet och föreslår att man i undersökningen av de ekonomiska och sociala konsekvenserna även tar hänsyn till data om standardiseringsprocessens affärsmodell, liksom om de olika ekonomiska modellerna.

I sitt meddelande om tjänstestandarder förordar kommissionen att standarder inom tjänstesektorn tas fram. Föredraganden anser att detta är ett bra förslag men att sådan standardisering bör göras i syfte att få en bättre förståelse för berörda aktörers behov och i syfte att prioritera områden där konsumenterna är mest missgynnade, utan att man inkräktar på befintliga nationella lagstadgade krav, i synnerhet arbetsrättsliga bestämmelser, kollektivavtal och kollektivförhandlingar.

Föredraganden betonar även hur viktigt det är att se till att små och medelstora företag kan delta i standardiseringsarbetet och att använda de standarder som finns.

V. De europeiska standardiseringsorganisationerna

Föredraganden ger även ett antal förslag på hur standardiseringsförfarandena inom CEN, Cenelec och Etsi kan bli mer tillgängliga och öppna och på hur systemet kan stärkas genom att man ser till att standardiseringsarbetet förblir öppet och transparent och vägleds av europeiska intressen, att det är lika tillgängligt för alla och att hänsyn tas till alla berörda aktörer som vill vara med och påverka standardiseringsprocessen och utarbeta standarder.

VI. Strategiska rekommendationer

I betänkandet ges ett antal strategiska rekommendationer som kommissionen bör beakta i den interinstitutionella dialogen och i det årliga arbetsprogrammet för 2018.

Föredraganden föreslår att kommissionen förbättrar synergierna och samordningen mellan standardiseringsorganisationerna och de berörda aktörernas organisationer och antar en åtgärdsplan för att undanröja de faktiska hinder som gör att organisationerna i bilaga III inte kan delta på ett verkligt sätt. I betänkandet föreslås strategiskt att dessa organisationer i bilaga III ska få särskilt medlemskap med särskilda rättigheter och skyldigheter och att villkoren för dessa organisationer ska harmoniseras helt på nationell och europeisk nivå.

För att göra det enklare för små och medelstora företag att få insyn i standardiseringsarbetet föreslår föredraganden att det inrättas lättanvända gemensamma kontaktpunkter där standardanvändare kan få råd och information.

För att förbättra det europeiska standardiseringssystemets nyckelroll på global nivå föreslår föredraganden att kommissionen bör övervaka det internationella arbetet med IKT‑standardisering och vid behov finansiera europeiska experter som ska delta i det internationella arbetet för att se till att EU:s regleringsmodell och intressen främjas.

Till sist föreslår föredraganden att medvetenheten och kunskapen om standarder bör ökas genom att man utarbetar riktlinjer för teoretisk och praktisk utbildning för beslutsfattare där de får lära sig hur standardisering fungerar och när standardisering kan användas.


YTTRANDE från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi (29.3.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över europeiska standarder – genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012

(2016/2274(INI))

Föredragande av yttrande (*): Hans-Olaf Henkel

(*) Associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att branschledd, frivillig och samförståndsinriktad standardisering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) baserad på öppenhet, transparens, opartiskhet, samstämmighet och delaktighet bör vara framgångsrik och effektiv för att gynna Europas konsumenter, arbetstagare och industri.

2.  Europaparlamentet framhåller att IKT-standarder är nödvändiga för att fullborda den digitala inre marknaden, underlätta övergången till en datastyrd digitaliserad ekonomi och stödja den europeiska industrins globala konkurrenskraft. Parlamentet betonar att IKT-standardisering måste vara en nödvändig del i den europeiska industristrategin eftersom driftskompatibilitet tillåter stordriftsfördelar, möjliggör innovation och stöder marknadstillträde och skapande av sysselsättning.

3.  Europaparlamentet är medvetet om de utmaningar som i dag finns på digitaliseringsområdet inom alla sektorer och den allt snabbare tekniska utvecklingen och det ökade antalet forum som fastställer olika standarder, och inser att EU:s standardiseringsförfaranden behöver anpassas till denna nya verklighet.

4.  Europaparlamentet erkänner den strategiska betydelsen av IKT-standardisering och efterlyser en löpande dialog mellan parlamentet, kommissionen, rådet och de europeiska standardiseringsorganisationerna.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av ökat samarbete på området för IKT‑standardisering, särskilt mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna, och uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta ett gemensamt årligt arbetsprogram där man kartlägger övergripande gemensamma intresseområden.

6.  Europaparlamentet erkänner den strategiska betydelsen av en samordnad och optimerad EU-närvaro i globala IKT-forum och internationella standardiseringsorgan.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera antalet plattformar och samordningsmekanismer.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja europeiska standarder på internationellt plan och att utarbeta en agenda för närmare samarbete baserat på särskilda gemensamma intresseområden med internationella partner.

9.  Europaparlamentet framhåller att IKT-standarder och tekniska specifikationer har en global karaktär, och efterlyser ett fortsatt åtagande från alla de europeiska standardiseringsorganisationers sida för att införa globala standarder i Europa, och ett ökat samarbete med tredjeländer genom en transparent, inkluderande och samförståndsinriktad process, och uppmanar kommissionen att identifiera beprövade bästa standarder för offentlig upphandling med hänsyn till EU:s lagstiftning och strategier. Kommissionen uppmanas att påskynda förfarandet med att offentliggöra europeiska IKT-standarder i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).

10.  Europaparlamentet understryker att rättvisa handelsavtal mellan EU och tredjeländer kan medverka till formulera gemensamma internationella bestämmelser på standardiseringsområdet.

11.  Europaparlamentet betonar att internationellt samarbete kring standarder bidrar till att garantera transparens, effektivitet och enhetlighet och skapar en konkurrensvänlig miljö för den industriella sektorn – ett bra exempel på detta är Uneces (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa) världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter (WP.29), som utvecklades för IKT-området.

12.  Europaparlamentet anser att kommissionens och medlemsstaternas samarbete med EU:s näringsliv är mycket viktigt för att underlätta antagandet av globala standarder med europeisk stämpel vid fastställandet och utvecklingen av 5G-tekniker.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga samordning med tredjeländer när det gäller 5G, molnbaserade datortjänster, datasäkerhet och it-säkerhet.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att ge tekniskt stöd även utanför EU för att stödja internationaliseringen av europeiska standarder samt tillhörande institutionell utformning och standardiseringsprocesser.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja genomföra det gemensamma initiativet om standardisering så snart som möjligt, eftersom detta ingår i strategin för den inre marknaden.

16.  Europaparlamentet understryker att standardisering i allt högre grad anses ge ett väsentligt bidrag till forskning och utveckling och att den spelar en viktig roll när det gäller att överbrygga klyftan mellan forskning och marknad, främja spridning och utnyttjande av forskningsresultat och skapa förutsättningar för fortsatt innovation.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta politiska åtgärder som avlägsnar orimliga hinder i innovativa sektorer och att ge incitament till investeringar i forskning och utveckling samt i EU-standardisering. Parlamentet konstaterar att vertikala branscher bör utarbeta sina egna färdplaner för standardisering som bygger på branschledda processer, vilka, om det finns en stark vilja, kommer att ledda till gemensamma standarder som har potential att bli världsomspännande. Parlamentet anser att EU:s standardiseringsorgan bör spela en särskild roll i denna process.

18.  Europaparlamentet kräver att parterna i det gemensamma initiativet ser till att forskning och innovation är bättre anpassade till prioriteringarna på standardiseringsområdet.

19.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) att bedriva och främja sektorsöverskridande samarbete och att säkerställa enkla, smidiga, transparenta och tillgängliga standardiseringsförfaranden, särskilt för IKT-standarder som påverkar traditionella industrier, där alla berörda intressenter såsom tillverkningsindustrin, små och medelstora företag, sociala aktörer och samhällsaktörer samt offentliga myndigheter deltar på lämpligt sätt.

20.  Europaparlamentet betonar att digitaliseringen går snabbt framåt och att den är en viktig drivkraft för ekonomin. Parlamentet understryker vikten av en effektiv digitalisering av vertikala industrier i syfte att gynna små och medelstora företag och särskilt konsumenter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och att deras intressen måste vara företrädda på lämpligt sätt i samband med internationell IKT‑standardisering.

21.  Europaparlamentet noterar de återstående hindren för små och medelstora företag att delta i standardisering och att använda standarder, inklusive bristen på medvetenhet. Parlamentet efterlyser en enkel och tillgänglig standardiseringsram till stöd för alla små och medelstora företag i samtliga europeiska standardiseringsorganisationer.

22.  Europaparlamentet välkomnar Etsis ansträngningar för att skapa enkel tillgång för europeiska små och medelstora företag, och är positivt till dess långsiktiga strategi (2016–2021) för att hantera särskilt branschöverskridande samarbete.

23.  Europaparlamentet påpekar att standardisering när det gäller varor, tjänster och IKT förbättrar marknadstillträdet, särskilt för små och medelstora företag.

24.  Europaparlamentet framhåller att IKT-standardisering kräver en balanserad och effektiv politik för immateriell äganderätt och understryker att licenssystemet FRAND (dvs. att tillämpa skäliga, rimliga och icke-diskriminerande villkor) bidrar till att skapa en viktig balans mellan innovatörer och teknikanvändare. Parlamentet välkomnar den senaste domen från Europeiska unionens domstol i målet Huawei-ZTE och ser den som en milstolpe, och uppmanar kommissionen att garantera en effektiv tvistlösning som främjar avkastning på investeringar och säkerställer bred tillgång till standardiserad teknik. Parlamentet understryker farhågorna för att avsaknaden av rättslig klarhet kan urholka rättvisan i systemet. Parlamentet påpekar att små och medelstora företag är särskilt missgynnade i licensieringsförfarandet, och anser att större öppenhet och mer vägledning när det gäller licensvillkoren skulle öka användningen av standarderna.

25.  Europaparlamentet betonar att det är parterna som ska förhandla om ett FRAND‑licensavtal om den patentportfölj som krävs för att genomföra en standard, och framhåller att en skälig ersättning avspeglar det värde som den patentskyddade tekniken ger produkten.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att två gånger om året offentliggöra rapporter som påtalar faktiska fall av a) användning av olicensierade standardessentiella patent (dvs. intrång) som pågått i minst 18 månader och b) problem som rör tillgång till standarder på grund av systematisk bristfällig efterlevnad av FRAND-åtagandena.

27.  Europaparlamentet noterar behovet av en evidensbaserad syn på kontroll och vidareutveckling av licensvillkoren för att säkerställa ett dynamiskt ekosystem som skapar mervärde och arbetstillfällen.

28.  Europaparlamentet anser att öppen kunskap och öppna licenser är de bästa instrumenten för att stärka innovation och teknisk utveckling. Parlamentet uppmuntrar de forskningsinstitutioner som erhåller EU-medel att använda öppna patent och licenser för att få en mer framträdande roll vid standardiseringen.

29.  Europaparlamentet erkänner de förbättringar som gjorts inför IKT-standardiseringen. Parlamentet framhåller att ett snabbt antagande i tid och offentliggörande av IKT‑standarder är avgörande, och uppmanar samtliga berörda parter att vidta alla de åtgärder som behövs för att förbättra förfarandena och öka säkerheten.

30.  Europaparlamentet vidhåller att kommissionen har en betydelsefull roll att spela när det gäller att fastställa hur snabbt standarder kan bli klara för marknaden, och uppmuntrar kommissionen att tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna enas om ett tydligt förfarande för att standarderna ska offentliggöras i tid i Europeiska unionens officiella tidning.

31.  Europaparlamentet framhåller att standarderna absolut måste sättas i tid, och att man i samband med harmoniserade standarder måste hänvisa till dem i EUT.

32.  Europaparlamentet erkänner att den nya metoden har varit framgångsrik och vill att de principer som den bygger på upprätthålls.

33.  Europaparlamentet välkomnar de fem prioriterade IKT-områden som kommissionen har identifierat: 5G, molnbaserade datortjänster, sakernas internet, datasäkerhet och it‑säkerhet, som alla är nödvändiga tekniska byggstenar på vilka lika viktiga områden, såsom e-hälsa, smart och effektiv energianvändning, intelligenta transportsystem, smarta städer och avancerad tillverkning, kommer baseras.

34.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa ett öppet, driftskompatibelt IKT‑ekosystem baserat på fem prioriterade IKT-standarder, som stimulerar konkurrens i värdeskapande och ger utrymme åt innovation. Parlamentet anser att

–  5G-standarder bör leda till ett reellt generationsskifte i fråga om kapacitet, tillförlitlighet och latens så att systemet kan hantera den förväntade trafikökningen och de olika krav avseende de tjänster som kommer att baseras på detta,

–  it-säkerhetstjänster bör möjliggöra inbyggd säkerhet och överensstämma med principerna om inbyggt integritetsskydd, stödja nätverkens motståndskraft och riskhantering och kunna hantera en snabb utveckling av cyberhot mot all utveckling av IKT-teknik,

–  molnstandarder bör samordnas för att kunna skapa driftskompatibilitet inom alla aspekter av molnet, och möjliggöra portabilitet,

–  datastandarder bör stödja sektorsöverskridande dataflöde och åstadkomma bättre driftskompatibilitet mellan data och metadata, inklusive semantifiering, och bidra till utvecklingen av en referensarkitektur för stordata,

–  standarder för sakernas internet bör hantera den nuvarande fragmenteringen utan att hindra innovation i den mycket snabbt växande sektorn.

35.  Europaparlamentet erkänner att effektiva 5G-kommunikationsnät är helt beroende av gemensamma standarder för att säkerställa driftskompatibilitet och säkerhet, men påminner om att utvecklingen av ett nät med mycket hög kapacitet är själva ryggraden i ett pålitligt 5G-nät.

36.  Europaparlamentet konstaterar att en datadriven ekonomi är beroende av ett bredare IKT-ekosystem för att lyckas, inklusive välutbildade experter samt kvalificerade personer, så att man kan få slut på den digitala klyftan och utestängningen.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att anta referensarkitekturmodellen industri 4.0 för digitaliseringen av den europeiska industrin.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av att sammankoppla plattformar och databaser på europeisk nivå och därigenom möjliggöra mer driftskompatibla nät och system.

39.  Europaparlamentet understryker att driftskompatibiliteten för och prestandan hos utrustningar och tekniska lösningar och tjänster står i centrum för IKT-standardisering.

40.  Europaparlamentet anser att IKT-standardisering inte bara handlar om att fastställa produktkrav, utan även handlar om att utveckla innovativ teknik.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja europeiska standarder som stöder sådana verktyg med öppen källkod som kan säkerställa lika tillgång till eget kapital som utvecklats på europeisk nivå.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara ledande när det gäller att främja intersektoriella, flerspråkiga standarder och att stödja integritetsvänliga, tillförlitliga och säkra tjänster.

43.  Europaparlamentet betonar att enhetliga (tekniska) bestämmelser medverkar till att utvecklings-, produktions- och certifieringskostnader minskar och att dubbelarbete undviks.

44.  Europaparlamentet framhåller att standardisering även förutsätter utveckling av ett enda förfarande som är hållbart och som kan användas av samtliga medlemsstater.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en årlig uppdatering, i form av en informell dialog, om utvecklingen av IKT-standardisering och dess bidrag till EU:s konkurrenskraft och tillväxt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nikolay Barekov, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Pilar del Castillo Vera, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, András Gyürk, Rebecca Harms, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mario Borghezio, Soledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Olle Ludvigsson, Sofia Sakorafa, Anne Sander, Maria Spyraki, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, Arndt Kohn, Maria Noichl, Pavel Poc

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

61

+

ALDE

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck

ECR

Nikolay Barekov, Edward Czesak, Ashley Fox, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský

EFDD

Isabella Adinolfi, Dario Tamburrano, Marco Zullo

ENF

Mario Borghezio, Angelo Ciocca

GUE

Xabier Benito Ziluaga, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

PPE

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Maria Spyraki, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

S&D

José Blanco López, Soledad Cabezón Ruiz, Jens Geier, Adam Gierek, Eva Kaili, Arndt Kohn, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Dan Nica, Maria Noichl, Pavel Poc, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Michel Reimon, Claude Turmes

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE FRÅN Utskottet för transport och turism (11.4.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över europeiska standarder – genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012

(2016/2274(INI))

Föredragande av yttrande: Pavel Telička

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Transportsektorn har varit ledande i utvecklingen och användningen av standarder som är nödvändiga för inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att en EU-övergripande standardisering kommer att medverka till att hinder på den inre marknaden nedmonteras, att EU:s politiska mål uppnås och att befintliga utmaningar inom transport- och turistsektorn åtgärdas som t.ex.

a.  att uppnå klimat-, miljö- och energieffektiviseringsmål genom att utveckla och stödja hållbara transport- och turismlösningar som t.ex. elbilar och hybridbilar, alternativa bränslen och intermodala kedjetjänster från dörr till dörr, samt genom att stödja initiativ som Clean Sky,

b.  att förbättra säkerheten genom att fortsatt stödja automatiseringen och främja effektiviteten hos trafikledningssystem för transporter på både lokal och internationell nivå som t.ex. det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), europeiska globala satellitbaserade system för navigering (Egnos och Galileo), flodinformationstjänster (RIS), intelligenta transportsystem (ITS), övervaknings- och informationssystemet för sjötrafik (VTMIS) och den nya generationen av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar),

c.  att uppnå ett konkurrenskraftigt gemensamt europeiskt transportområde genom att nedmontera hinder, genom att främja integrationen mellan system för samtliga transportsätt genom att öka interoperabiliteten, intermodaliteten och möjligheterna till sammankoppling, samt genom att omfatta transportlösningar som uppkommit inom delningsekonomin,

d.  att öka attraktionskraften och tillgängligheten för, kvaliteten på och valet av transport- och turismtjänster för samtliga resenärer och konsumenter genom att erbjuda dem mer användarvänliga och anpassade produkter och information.

2.  Europaparlamentet pekar på att innovation inom transport- och turismsektorerna skapar enorma möjligheter för och har ett positivt inflytande på både samhället och europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag och uppstartsföretag, och insisterar på behovet att utveckla nya standarder, om möjligt med ett sektorsövergripande tillvägagångssätt, och upprätthålla standardiseringar för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-initiativ på digitaliseringsområdet som t.ex. samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och utvecklingen av transporttillämpningar inom EU:s system för satellitnavigering (Galileo och Egnos).

3.  Europaparlamentet noterar att IKT-standardisering kommer att gynna utvecklingen inom transport- och turismrelaterade tjänster samt multimodala transportlösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna fästa större vikt vid denna utveckling när den genomför sin handlingsplan med prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering, och särskilt undersöka standardiseringens möjliga roll för att stödja de tekniska förändringar och nya affärsmodeller som växer fram inom turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt vidta åtgärder för att främja utvecklingen av integrerad och smart biljettförsäljning samt informationstjänster och nya rörlighetskoncept som t.ex. rörlighet som en tjänst.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och underlätta finansieringen för och inrättandet av nödvändig infrastruktur, inbegripet genom modernisering, konvertering och retroaktiv anpassning, för att sprida nya tekniker som stöds av europeiska standarder på marknaden (t.ex. infrastrukturen för alternativa bränslen) i överensstämmelse med krav gällande säkerhet, hälsa och miljö. Parlamentet betonar att infrastruktur är en långsiktig investering och att standardisering av infrastruktur därför bör säkerställa maximal interoperabilitet och möjliggöra framtida teknisk utveckling och relaterade tillämpningar.

5.  Europaparlamentet understryker att mot bakgrund av den globala konkurrensen och transporternas internationella karaktär är utvecklingen av internationella standarder oumbärlig både för att säkerställa interoperabiliteten och för att bredda marknadsmöjligheterna för den europeiska industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta främja utvecklingen av europeiska standarder i internationella forum på ett aktivt sätt.

6.  Europaparlamentet beklagar att skillnader mellan nationella standarder, t.ex. standarder inom godslogistiksektorn, fortfarande utgör ett hinder på den inre marknaden och uppmanar därför kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla lämpliga standarder för att, vid behov, harmonisera förhållandena på nationell nivå med målet att undanröja eventuella hinder på den inre marknaden. Parlamentet understryker behovet att eftersträva en intermodal harmonisering av standarder i detta avseende.

7.  Europaparlamentet pekar dessutom på att utöver att förhindra en splittring av marknaden, kan standardisering avsevärt bidra till att den administrativa bördan och transportkostnaderna blir mindre för alla företag (t.ex. e-dokument), i synnerhet små- och medelstora företag, och att den kan underlätta ett korrekt genomförande av EU:s lagstiftning (t.ex. digitala färdskrivare, system för elektroniska vägtullar).

8.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ägna uppmärksamhet åt och bistå kandidatländerna i deras insatser för att harmonisera sina standarder med europeiska standarder, så att befintliga flaskhalsar minimeras.

9.  Europaparlamentet anser att ”öppna standarder” inom informations- och kommunikationsteknik förebygger inlåsning av konsumenter, minskar kostnaderna, främjar konkurrens och innovation samt garanterar interoperabilitet. Parlamentet betonar betydelsen av öppna, insynsvänliga och inkluderande standardiseringsprocesser. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsatt arbeta för att öppna standarder blir en pelare i strukturen för det gemensamma europeiska transportområdet, samtidigt som transportsektorns specifika behov beaktas fullt ut.

10.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att öppna data, särskilt i transportsektorn, är avgörande för att fullt ut kunna dra fördel av den digitala inre marknaden, t.ex. främjandet och utvecklingen av multimodala transporter. Parlamentet betonar därför att det krävs större rättslig förutsebarhet, särskilt i fråga om ägande och ansvar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utan vidare dröjsmål offentliggöra en färdplan för utvecklingen av standarder med målet att harmonisera offentligt finansierad transportdata och programmeringsgränssnitt i syfte att driva på utvecklingen av dataintensiva innovationer och tillhandahållandet av nya transporttjänster.

11.  Europaparlamentet noterar it-säkerhetsproblemen och de särskilda aspekterna av dessa hot inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa särskilda aspekter när den antar sina rekommendationer om it-säkerhetsstandarder, som förväntas antas i slutet av 2017, som ett första steg mot en övergripande strategi för it‑säkerhet inom transportsektorn.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa statistik för att bättre kunna utvärdera den påverkan som digitalisering och informations- och kommunikationsteknik har på transporter och turism.

13.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska standardiseringsprocessen måste omfatta standarder som förbättrar den hinderfria tillgängligheten till transporter och transporttjänster för personer med funktionsnedsättning och äldre.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Maria Grapini, Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

ECR

Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Peter van Dalen

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Merja Kyllönen, Jiří Maštálka

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, David-Maria Sassoli, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke

Verts/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

2

-

EFDD

Peter Lundgren, John Stuart Agnew

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Edward Czesak, Anna Hedh, Kaja Kallas, Franz Obermayr, Adam Szejnfeld, Marc Tarabella, Sabine Verheyen


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

34

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

PPE

 

 

S&D

 

 

Verts/ALE

 

 

Dita Charanzová, Kaja Kallas, Jasenko Selimovic

Edward Czesak, Daniel Dalton, Anneleen Van Bossuyt

Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Marco Zullo

Dennis de Jong

Carlos Coelho, Birgit Collin-Langen, Anna Maria Corazza Bildt, Ildikó Gáll-Pelcz, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Adam Szejnfeld, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mihai Ţurcanu, Sabine Verheyen

Biljana Borzan, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Anna Hedh, Liisa Jaakonsaari, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Marc Tarabella

Pascal Durand, Igor Šoltes

0

-

 

 

2

0

ENF

Franz Obermayr, Mylène Troszczynski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande