Förfarande : 2016/2250(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0226/2017

Ingivna texter :

A8-0226/2017

Debatter :

PV 05/07/2017 - 16
CRE 05/07/2017 - 16

Omröstningar :

PV 06/07/2017 - 11.11
CRE 06/07/2017 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0316

BETÄNKANDE     
PDF 448kWORD 74k
14.6.2017
PE 597.418v03-00 A8-0226/2017

om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget

(2016/2250(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Younous Omarjee

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE FRÅN Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

De yttersta randområdena är helt integrerade i Europeiska unionen, men de tillerkänns i artikel 349 i EUF-fördraget en särskild status som ger EU rättskapacitet att anpassa all sin politik och rätt och alla sina program till dessa områden. Även Europeiska unionens domstol har tolkat artikelns mening på detta vis i och med sin dom av den 5 december 2015, där den bekräftar den fulla lagligheten hos strategin för de yttersta randområdena.

Europaparlamentet vill med detta betänkande ge en översikt av genomförandet av artikel 349, analysera hur EU:s politik och lagstiftning kan anpassas ytterligare till de yttersta randområdena samt staka ut en väg för hur EU bättre ska kunna integrera och ta mer hänsyn till dem.

Allmänna överväganden

EU tar förvisso redan hänsyn till de yttersta randområdena, men inte fullt ut – inställningen skiljer sig oerhört mycket åt i övervägandena från kommissionens olika generaldirektorat och det saknas i stor utsträckning samstämmighet i denna fråga. Kommissionen måste harmonisera strategin för de yttersta randområdena och ge den en mer övergripande karaktär. Föredraganden och Europaparlamentet menar att detta är särskilt viktigt då en harmonisering och ett övergripande synsätt är avgörande för att EU:s investeringar i de yttersta randområdena ska vara framgångsrika och ge maximal avkastning.

Europaparlamentet anser att domen från Europeiska unionens domstol innebär att alla dess institutioner och medlemsstater får både den behörighet och den rättsliga grund som krävs för att de ska kunna inleda ett nytt europeiskt kapitel och sätta upp nya målsättningar för EU som syftar till att främja de yttersta randområdenas framgångsrika utveckling.

På kommissionens uppdrag genomfördes nyligen en analys av Posei (det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär) inom jordbruksområdet, som ytterligare stärker denna tolkning och visar att det kan vara betydelsefullt att anpassa ett EU-program till de yttersta randområdena och att man på så vis, genom att välja en annan väg, skapar en möjlighet att faktiskt uppnå målsättningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Därför uppmanas i det här betänkandet kommissionen, rådet, de berörda medlemsstaterna och de yttersta randområdena att agera i samråd, för att se till att de sistnämnda hädanefter integreras mer i unionen genom att full hänsyn tas till deras särdrag och deras specifika behov. Dessutom bör man alltid få till stånd konkreta lösningar och nödvändiga anpassningar för att säkerställa att de yttersta randområdena har tillgång till alla EU:s övergripande program, i linje med vad som uttryckligen anges i artikel 349 – varken mer eller mindre.

Tematiska inriktningar och förslag i betänkandet

Europaparlamentet har lagt fram flera prioriterade områden och inriktningar för konkreta åtgärder som går snabbt att genomföra.

För jordbrukspolitiken rekommenderas det i betänkandet att man fortsätter med strategin för de yttersta randområdena som grundas på Posei men ändå arbetar med att hitta lösningar för att i ännu större utsträckning främja (1) den nödvändiga diversifieringen av jordbruket, (2) ett större hänsynstagande till de traditionella jordbrukssektorernas särdrag, särskilt vid den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna, (3) ursprungsmärkning och kvalitetsmärkning och (4) hänsynstagande till den tropiska aspekten, särskilt när det gäller alla frågor som rör ekologiskt jordbruk. Europaparlamentet efterlyser också en konsekvent politik för att jordbrukssektorernas ansträngningar i de yttersta randområdena för modernisering och en starkare konkurrenskraft inte ska äventyras av de frihandelsavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer.

Vad gäller unionens handels- och utrikespolitik konstaterar man i betänkandet att många frihandelsavtal har försvagat jordbrukssektorerna i de yttersta randområdena. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att hädanefter, i ett tidigare skede av förhandlingarna, ta hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag och den känsliga tillverkningen av produkter i dessa områden, och uppmanar även kommissionen att uppfylla sitt löfte om att genomföra konsekvensbedömningar.

I betänkandet påminner man om att de yttersta randområdena har väldigt mycket att bidra med när det gäller fiskeri, blå tillväxt och EU:s maritima dimension. De yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner omfattar ju faktiskt närmare 2 500 000 km2, vilket motsvarar de totala exklusiva ekonomiska zonerna i den kontinentala delen av Europeiska unionen. Det är dags för EU att bli medveten om sin maritima dimension, släppa tanken att unionen består av en enda kontinent och inse att den kan spela en mycket stor roll på det maritima området, närmare bestämt som världens främsta aktör. Därför anser parlamentet att det är nödvändigt att vidta åtgärder för en hållbar utveckling av det lokala och småskaliga fisket och att genomföra alla de bestämmelser som förordas i Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena. Parlamentet anser även att det är nödvändigt att gå ett steg längre och att EU måste inrätta ett verkligt program för den blå tillväxten för en hållbar hantering och ett hållbart utnyttjande av hav och oceaner.

När det gäller sammanhållningspolitiken framhåller Europaparlamentet denna politiks stora betydelse för den hållbara, sociala och ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena och uppmanar till konsolideringen av denna politik i nästa fleråriga budgetram, men påminner samtidigt om att artikel 349 i EUF fastställer en särskild tillgång till strukturfonderna för de yttersta randområdena och att alla de yttersta randområdena därför bör anses vara ”minst utvecklade regioner”. Europaparlamentet är medvetet om att medlemsstaterna spelar en grundläggande roll, utan att kunna få stöd för denna roll, och uppmanar dem att fullt ut tillämpa förhandsvillkoren – i synnerhet när det gäller investeringar i områden som omfattas av deras behörighet – för att europeiska fonder och europeisk politik i de yttersta randområdena ska uppnå så bra resultat som möjligt.

När det gäller politiken för beskattning, konkurrens, statligt stöd och den gemensamma marknaden påminner man i betänkandet om att artikel 107.3 i EUF-fördraget föreskriver att stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena kan anses som förenligt med den inre marknaden, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation. Med tanke på deras marknaders avsides läge och ringa storlek kan en förstärkning av de undantag från konkurrensreglerna som erhållits på grundval av artiklarna 349 och 42 i EUF-fördraget inte påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte heller destabilisera den inre marknaden.

Europaparlamentet anser att det finns mycket stora marginaler för de yttersta randområdenas tillgång till och effektiva deltagande i de övergripande programmen, i synnerhet de som gäller forskning, miljö, utbildning, kultur, transport, energi och telekommunikation. I betänkandet uppmanar man till fastställandet av specifika villkor för tillträde för de yttersta randområdena för att främja deras deltagande, och uppmanar kommissionen att tillämpa artikel 349 för detta ändamål. I betänkandet uppmanar man även till en effektiv integrering av de yttersta randområdena i de transeuropeiska näten för transport, energi och telekommunikation. Denna integrering är idag otillräcklig. Vad gäller miljön anser Europaparlamentet att det nu är dags att konsolidera de förberedande program som har genomförts, att på riktigt integrera de franska yttersta randområdena i EU:s program för naturskydd och att utvärdera vilka konkreta möjligheter som finns att där tillämpa Natura 2000-programmet. Föredraganden noterar och framhåller att alla de yttersta randområdena består av vulkanisk jord och att det i detta sammanhang finns en europeisk potential, tillsammans med EU:s övriga regioner med vulkanisk jord, som bör utnyttjas.

De yttersta randområdenas nya ekonomi måste stimuleras utifrån ett perspektiv som är grönt som deras oerhört rika biologiska mångfald och blått som deras hav.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget

(2016/2250(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 52 i EU-fördraget där det i första stycket föreskrivs att fördragen ska gälla för medlemsstaterna och i andra stycket att fördragens territoriella tillämpningsområde anges närmare i artikel 355 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 355, första stycket punkt 1 i EUF-fördraget, i dess ändrade lydelse enligt Europeiska rådets beslut av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen (2010/718/EU) och av den 11 juli 2012 om ändring av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (2012/419/UE), där det fastställs att bestämmelserna i fördragen ska gälla för de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget, i vilken de yttersta randområdena tillerkänns en särskild status, som föreskriver antagandet av ”specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördragen ska tillämpas beträffande dessa områden, inklusive den gemensamma politiken” och anger att dessa gäller särskilt men inte uteslutande ”tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande unionsprogram”,

–  med beaktande av artikel 107.3 a i EUF-fördraget enligt vilken stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena kan vara förenligt med den inre marknaden,

–  med beaktande av avdelning XVIII i EUF-fördraget i vilken man fastställer ett mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och de strukturella finansieringsinstrumenten för att uppnå detta,

–  med beaktande av artikel 7 i EUF-fördraget där det föreskrivs att unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål och i enlighet med principen om tilldelade befogenheter,

–  med beaktande av kommissionens alla meddelanden om de yttersta randområdena,

–  med beaktande av alla sina resolutioner om de yttersta randområdena, särskilt betänkandet av Nuno Teixeira av den 29 mars 2012 om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin och betänkandet av Younous Omarjee av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(1),

–  med beaktande av domen av den 15 december 2015 från Europeiska unionens domstol(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 15 december 2016 om genomförandet av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) (COM(2016)0797),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Modernisering av det statliga stödet i EU (COM(2012)0209),

  med beaktande av det memorandum som undertecknades i Cayenne för de yttersta randområdena (den 5 mars 1999), kompletterad av det gemensamma memorandumet mellan Spanien, Frankrike, Portugal och de yttersta randområdena undertecknat i maj 2010, som fastställer att EU bör främja en hållbar utveckling av de yttersta randområdena med utgångspunkt i det stora antal natur- och kulturtillgångar i de yttersta randområdena, samtidigt som man främjar principerna om lika möjligheter, partnerskap, proportionalitet och samstämmighet i EU:s politik,

–  med beaktande av slutförklaringen från den 21:e konferensen mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden och det gemensamma samförståndsavtalet mellan de yttersta randområdena som undertecknades vid det fjärde forumet för de yttersta randområdena den 30 och 31 mars 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(3),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8–0226/2017), och av följande skäl:

A.  I artikel 349 i EUF-fördraget erkänns den särskilda ekonomiska och sociala situationen för de yttersta randområdena, vilken strukturellt förvärras av faktorer (avsides läge, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden, beroende av ett fåtal produkter m.m.) vars bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar dessa områdens utveckling.

B.  Domstolen, som sammanträdde i den stora avdelningen, fastställde i sin prejudikatbildande dom av den 15 december 2015 ett grundligt tolkningsbesked av artikel 349 i EUF-fördraget.

C.  I denna dom bekräftar domstolen bland annat att akter vars mål är att inrätta specifika åtgärder för de yttersta randområdena kan antas med artikel 349 som rättslig grund, att denna rättsliga grund medger undantag från både primär- och sekundärrätten samt att förteckningen över de områden som omfattas av ordalydelsen i artikel 349 inte är uttömmande eftersom EUF-fördragets upphovsmän inte haft för avsikt att fastställa en uttömmande förteckning över de slags åtgärder som får vidtas med stöd av den artikeln.

D.  När det gäller tillämpningen av EU-fördragen på de yttersta randområdena är artikel 52 i EU-fördraget och artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget sammanlänkade, och i enlighet med artikel 355 första stycket punkt 1 i EUF-fördraget ska bestämmelserna i fördragen gälla för de yttersta randområdena, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, och denna hänvisning till ”fördragen” innefattar sekundärrätten.

E.  Artikel 349 i EUF-fördraget måste läsas tillsammans med andra artiklar i fördraget och särskilt artikel 7, i vilken det föreskrivs att ”(...) [unionen] ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”.

F.  Principerna om jämlikhet och icke-diskriminering rättfärdigar en differentierad behandling i olika situationer för att i slutändan möjliggöra jämlikhet vid tillämpningen av EU:s lagstiftning.

G.  Artikel 349 i EUF-fördraget syftar till att säkerställa de yttersta randområdenas utveckling, integrera dem både i Europa och i deras egna geografiska område och ge dem möjlighet att få tillgång till EU-politik och, där så är lämpligt, speciella åtgärder som är anpassade till deras verklighet och behov.

H.  De yttersta randområdena är geostrategiskt viktiga områden och även viktiga när det gäller forskning om klimatförändringar och biologisk mångfald.

I.  Enligt kommissionens bedömning står EU:s blåa ekonomi för cirka 5,4 miljoner arbetstillfällen och ett bruttomervärde på nästan 500 miljarder euro per år.

1.  Europaparlamentet påminner om att artikel 7 i EU-fördraget ger kommissionen rollen som fördragens väktare. Parlamentet påminner om att de yttersta randområdena är helt integrerade i Europeiska unionen och dess rättsliga system och att deras specifika situation erkänts genom fördragen, och då i synnerhet artikel 349 i EUF-fördraget som fastställer en princip om och en rätt till relevant anpassning av EU:s olika politikområden.

2.  Europaparlamentet betonar att även om de yttersta randområdena missgynnas av det geografiska avståndet till unionen drar de samtidigt nytta av flera viktiga fördelar såsom potentialen i en ökande turismrelaterad verksamhet, blå tillväxt, utnyttjandet av betydande förnybara energikällor, utvecklingen av en cirkulär ekonomi liksom tillvaratagandet av deras rika naturarv och stora biologiska mångfald.

3.  Europaparlamentet anser att artikel 349 i EUF-fördraget har tillämpats i begränsad utsträckning och att den kan tolkas på ett mer innovativt och positivt sätt, särskilt i syfte att införa ad hoc-program och ny specifik unionspolitik, med utgångspunkt i de yttersta randområdenas fördelar för att de ska få medlen att utnyttja dessa – särskilt inom områden såsom förnybar energi, blå tillväxt, forskning och utveckling, hållbar turism, skydd av den biologiska mångfalden och anpassning till klimatförändringen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den roll som unionen intar när det gäller att göra det möjligt för de yttersta randområdena att övervinna sina svårigheter och dra nytta av sina fördelar, men betonar samtidigt att respektive medlemsstat måste ta ett större ansvar och utnyttja de EU-instrument som kan hjälpa dem att säkerställa en hållbar utveckling i deras yttersta randområden.

Den aktuella situationen avseende tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över att fördragens artiklar om de yttersta randområdena hittills inte har tillämpats i största möjliga utsträckning, vilket har begränsat dessa områdens möjligheter att till fullo utnyttja att de hör till unionen och att öka sin konkurrenskraft inom det egna geografiska området.

5.  Europaparlamentet anser att om artikel 349 i EUF-fördraget tillämpades mer skulle detta främja en bättre integrering av de yttersta randområdena såväl som deras utveckling och egen potential, samtidigt som man tar full hänsyn till deras särdrag och strukturella begränsningar såväl som till deras tillgångar.

6.  Europaparlamentet påminner om lagstiftarnas politiska vilja vid formuleringen av artikel 299 andra stycket och artikel 349 i EUF-fördraget, dvs. viljan att inrätta en övergripande strategi med hjälp av särskilda åtgärder inom olika politikområden och olika instrument.

7.  Europaparlamentet påminner om att det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) är ett program som till fullo beaktar de yttersta randområdenas särdrag tack vare en separat reglering, som grundar sig på både artikel 349, artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i EUF-fördraget, som erkänner den dubbla principen om att de yttersta randområdena är en del av unionen och att den gemensamma europeiska politiken fullt ut ska anpassas till de yttersta randområdenas verklighet; följaktligen är det av yttersta vikt att ett sådant program övervakas och man bör planera nya Posei-program som är inriktade på andra områden av unionens politik.

8.  Europaparlamentet anser att Poseis framgångar visar att man bör bibehålla de särskilda bestämmelserna för de yttersta randområdena snarare än försvaga dem genom att sprida ut dem i mer övergripande EU-program.

9.  Europaparlamentet konstaterar att flera meddelanden om de yttersta randområdena har antagits av Europeiska kommissionen. Parlamentet beklagar att dessa olika EU-strategier för de yttersta randområdena hittills endast delvis har genomförts och omsatts i praktiken.

10.  Europaparlamentet uppmanar nu kommissionen att lägga fram ett förslag till handlingsplan som vid behov åtföljs av lagstiftningsinitiativ som möjliggör genomförandet av en sammanhängande och effektiv strategi avseende de yttersta randområdena och som drar full nytta av de möjligheter som erbjuds genom artikel 349 i EUF-fördraget, särskilt när det gäller inrättandet av särskilda program och strategier – i synnerhet i fråga om innovation och långsiktiga investeringar – som är anpassade till dessa områdens behov av hållbar utveckling. Parlamentet insisterar på nödvändigheten av ett nära samarbete med de regionala myndigheterna i de yttersta randområdena och berörda parter. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner att i samråd med de regionala myndigheterna i de yttersta randområdena inleda ett nytt kapitel i förbindelserna mellan EU och de yttersta randområdena.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete i fråga om en förnyad strategi om de yttersta randområdena som kommer att antas senast i slutet av 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att i denna strategi inkludera en detaljerad plan för de yttersta randområdena såväl som strategiska ramar, med tydliga, uppnåbara och uppskattningsbara målsättningar, som fokuserar på investeringsbehoven. Parlamentet uppmanar Frankrike, Spanien och Portugal att i större utsträckning ge stöd till sina yttersta randområden.

12.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget gör det möjligt för de yttersta randområdena att, på grundval av ett snabbt förfarande, erhålla icke-degressiva driftstöd på obegränsad tid, i syfte att uppväga de extra kostnader de ställs inför. Parlamentet påminner vidare om att dessa undantag gäller både EU:s finansieringsinstrument och statligt stöd.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en lång livslängd för de system, bestämmelser och undantag som införts för att upprätthålla en stabilitet som gynnar de yttersta randområdenas strukturella utveckling, med beaktande av de utvärderingar som har genomförts.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa en exakt översikt över strategin för de yttersta randområdena och analysera den ekonomiska och sociala situationen i varje yttersta randområde för att se till att målen för EU:s regionala utvecklingsstrategi uppnås i större utsträckning, i synnerhet för att minska eftersläpningarna och främja en hållbar utveckling och på så sätt göra det möjligt för de yttersta randområdena att närma sig den genomsnittliga utvecklingsnivån inom EU.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samordningen mellan sina olika generaldirektorat när det gäller ärenden som är av intresse för de yttersta randområdena, i syfte att på lämpligt sätt ta sig an de yttersta randområdenas problem inom EU:s politik och strategier. Parlamentet betonar i detta hänseende generalsekretariatets avgörande roll för att säkerställa en korrekt tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget, eftersom anpassningen av EU:s politik till de yttersta randområdenas särdrag kräver att besluten fattas på högsta politiska nivå.

Jordbrukspolitiken

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen framlagda rapport(4) där det konstateras att de övergripande resultaten för Posei-programmet (2006–2014) är positiva, och menar att detta program förefaller vara mycket viktigt för att bibehålla produktionen i de yttersta randområdena och att det är i linje med de nya målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet rekommenderar också att man bibehåller den nuvarande grundförordningen men att man tar i beaktande att budgetanpassningar kan komma att bli nödvändiga, som en följd av ikraftträdandet av frihandelsavtal som på ett allvarligt sätt kommer att påverka eller riskerar att påverka produktionen i de yttersta randområdena.

17.  Europaparlamentet anser att Posei-programmet har varit en verklig framgång ända sedan det inrättades.

18.  Europaparlamentet stöder slutsatsen i rapporten i vilken man förespråkar att Posei-programmets grundutformning ska konsolideras med särskilt fokus på person- och godstransport för att inte riskera att jordbruksproduktionen överges, vilket skulle få negativa följder för sysselsättningen, miljön och den territoriella dimensionen i de yttersta randområdena.

19.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att bättre stödja diversifieringen av produktionen i de yttersta randområdena och vidta riktade åtgärder för att lösa de marknadskriser som vissa sektorer står inför, i synnerhet sektorerna för tomater och nötkreatur, och underlätta utvecklingen av småskalig tillverkning, exempelvis av mjölkprodukter.

20.  Europaparlamentet påminner om att de successiva reformerna av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag och förespråkar att man hädanefter tar större hänsyn till dem.

21.  Europaparlamentet konstaterar att avskaffandet av kvoter och garanterade priser som inleddes genom 2005 års reform av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna försvagar sockerrörsproducenterna i de yttersta randområdena. Parlamentet insisterar på nödvändigheten av att fortsätta med alla de särskilda åtgärder som inrättats inom ramen för artikel 349 i EUF-fördraget för att denna sektors konkurrenskraft ska vara hållbar. Parlamentet uppmanar till inrättandet av en mekanism för att stödja sockerrörsodlarna i händelse av en sänkning av sockerpriset på världsmarknaden.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta mjölkproduktionens avgörande betydelse på Azorerna, behålla stödet till producenterna och föreskriva ytterligare åtgärder i händelse av en marknadskris.

23.  Europaparlamentet påminner om att bananproduktionen spelar en avgörande roll inom den socioekonomiska strukturen i vissa yttersta randområden. Parlamentet begär därför att man behåller och, där så är lämpligt, ökar stödet till producenterna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa – i sina förvaltningsinstrument och instrument för detektering av marknadskriser inom olika jordbrukssektorer såsom sektorerna för banan, socker, rom, persikor eller mjölk (tillsammans med observationsorganet för mjölk) – en tydlig definition av marknadskris i de yttersta randområdena och att anpassa sina indikatorer till dessa områdens verklighet.

25.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att överväga ett särskilt ekonomiskt bidrag till de yttersta randområdena när undantagsstöd och krisstöd får utbetalas till jordbrukssektorn på grund av allvarliga marknadskriser.

26.  Europaparlamentet beklagar att skillnaderna mellan tredjeländers och EU-medlemsstaters system för ”ekologisk” certifiering leder till en snedvridning av konkurrensen på denna marknad, vilket är till skada för både de europeiska producenter som är verksamma i de yttersta randområdena och europeiska konsumenter som vilseleds när de gäller de faktiska förhållanden som råder vid tillverkning av dessa produkter. Parlamentet vill därför se att man inom ramen för de pågående förhandlingarna om framtida europeiska normer om tillverkning och märkning av ekologiska produkter ändrar det gällande likvärdighetssystemet i syfte att säkerställa en konkurrens på lika villkor mellan de yttersta randområdena och tredjeländer.

27.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget anta en rättslig ram för tillverkning av produkter med ekologisk märkning och en rättslig ram på det sanitära och fytosanitära området som beaktar särdragen för jordbruket i tropiska yttersta randområden.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra jordbrukarna i de yttersta randområdena att marknadsföra sina produkter av hög kvalitet genom att stödja utnyttjandet av logon för de yttersta randområdena tillsammans med andra former av kvalitetscertifiering.

29.  Europaparlamentet understryker att produktdifferentiering och specialisering ytterligare kan stimulera och främja lokal produktion, bearbetning och saluföring av livsmedel och därmed minska existerande skillnader mellan de yttersta randområdena och andra områden inom EU.

30.  Europaparlamentet understryker, åberopandes en konsekvent politik, att de yttersta randområdenas ansträngningar att modernisera sina sektorer och stärka dessa sektorers konkurrenskraft inte får äventyras av de frihandelsavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer.

EU:s handelspolitik

31.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 207.3 EUF-fördraget ska de avtal som förhandlas fram med tredjeländer vara förenliga med unionens inre politik och interna regler.

32.  Europaparlamentet konstaterar att det växande antalet handelsavtal med tredjeländer, bland dessa de största banan- och sockerproducenterna i världen, ändrar uppdelningen av marknaden, leder till ökat pristryck och hotar konkurrenskraften för gemenskapens producenter av dessa livsmedel.

33.  Europaparlamentet anser därför att EU:s handelspolitik inte bör äventyra de yttersta randområdenas sektorer eftersom de spelar en viktig roll på det ekonomiska, sociala och miljörelaterade planet.

34.  Europaparlamentet förespråkar att man vid EU:s handelsförhandlingar hädanefter tar hänsyn till särdragen hos de yttersta randområdena och den känsliga tillverkningen av produkter i dessa områden, i synnerhet vad gäller bananer, socker, rom, tomater och fiskeriprodukter.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara uppmärksamma när det gäller att försvara de yttersta randområdenas intressen i förhandlingarna om brexit.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i enlighet med det åtagande som gjordes i dess meddelande av den 20 juni 2012, att se till att ”(...) [förslagen] till handelsavtal, t.ex. avtalen om ekonomiskt partnerskap (...) [åtföljs] (...) av konsekvensbedömningar, och dessa ska i förekommande fall beakta de yttersta randområdena”, och att de även omfattar miljömässiga, sociala, ekonomiska och territoriella konsekvenser för de yttersta randområdena. Parlamentet begär att man i dessa konsekvensbedömningar också utvärderar handelsavtalens kumulativa effekt för de yttersta randområdena.

37.  Europaparlamentet beklagar att inga studier hittills har genomförts när det gäller frihandelsavtalens inverkan på jordbrukssektorerna i de yttersta randområdena. Parlamentet beklagar också att de yttersta randområdena inte beaktades i kommissionens rapport av den 15 december 2016 om de sammantagna effekterna av handelsavtalen, och påpekar att detta står i strid med de bestämmelser som fastställts inom ramen för Posei-programmet.

38.  Europaparlamentet begär att hänsyn tas till de yttersta randområdenas konkurrensnackdelar i unionens handelspolitik. Parlamentet begär att man vid behov behåller tariffära och icke-tariffära handelshinder, när så krävs för att skydda produktionen i de yttersta randområdena, och på ett effektivt sätt aktiverar skyddsklausuler och stabiliseringsmekanismer i händelse av att produkterna från de yttersta randområdena allvarligt påverkas eller riskerar att påverkas.

39.  Europaparlamentet understryker likvärdighetsprincipens begränsningar, i synnerhet för ekologiskt odlade produkter, som gör att införsel till EU av produkter från tredjeländer vilka inte uppfyller alla EU:s krav är tillåten. Parlamentet kräver att principen om överensstämmelse omedelbart ska tillämpas och att kontrollåtgärderna förstärks.

40.  Europaparlamentet förespråkar en förstärkning av den roll som de yttersta randområdena spelar i EU:s utrikespolitik med grannländerna, i syfte att stärka EU:s utrikespolitik inom områdena fattigdomsbekämpning, miljöhållbarhet, förstärkning av demokratin, kulturellt utbyte och jämställdhet mellan könen.

Hållbar havspolitik, hållbart fiske och blå tillväxt

41.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, också vad gäller politiken på fiskeriområdet.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av ett stödsystem för hållbart fiskeri i de yttersta randområden på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget, mot bakgrund av det arbete som utförts i jordbrukssektorn inom ramen för Posei.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och brexitrådet att genomföra alla de rekommendationer som fastställs i Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta hjälp av de yttersta randområdena för att bli en av världens främsta aktörer på det maritima området.

45.  Europaparlamentet betonar att både oceanernas rikedom och pågående och kommande tekniska framsteg kan komma att skapa nya möjligheter till tillväxt för de yttersta randområdena. Parlamentet anser att den hållbara blå tillväxten utgör en möjlighet att minska de strukturella ojämlikheterna mellan de yttre randområdena och det europeiska fastlandet, och att den kan bidra till att göra de yttersta randområdena till epicentrum för en framtida europeisk politik.

46.  Europaparlamentet påminner om att de yttre randområdena spelar en viktig roll i havsstyrningen, övervakningen av kustvattnen, kampen mot det olagliga fisket och förbättringen av transportsäkerheten på grund av deras geografiska belägenhet.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar unionen och de berörda medlemsstaterna att investera ytterligare i hav och oceaner, särskilt när det gäller de yttersta randområdena, i syfte att säkerställa en hållbar och effektiv ekonomisk utveckling inom deras exklusiva ekonomiska zoner.

48.  Europaparlamentet välkomnar den undersökning som kommissionen har inlett om potentialen för hållbar blå tillväxt i de yttersta randområdena och uppmanar till inledandet av ett verkligt europeiskt program för de yttersta randområdena som också syftar till att ta itu med utmaningarna vad gäller livsmedelstrygghet, havs- och sjöfartsforskning samt bioekonomi. Parlamentet betonar emellertid att vissa verksamheter som utvinning av olja och gas under havsbottnen och prospektering av mineraler från djuphavssediment kan ha allvarliga följder för ömtåliga marina områden och störa marina arter och sårbara ekosystem.

49.  Europaparlamentet påminner om vikten av skyddade marina områden i de yttersta randområdena.

Sammanhållningspolitiken

50.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget fastställer en särskild tillgång till strukturfonderna för de yttersta randområdena, och att alla de yttersta randområdena därför bör anses vara ”minst utvecklade regioner”. Parlamentet välkomnar med glädje kommissionens åtgärder för de yttersta randområdena i serien med fyra meddelanden om de yttersta randområdena (2004, 2007, 2008 och 2012). Parlamentet understryker vikten av unionens ekonomiska stöd till alla de yttersta randområdena, som uppgår till 13 miljarder euro under perioden 2014–2020.

51.  Europaparlamentet upprepar att sammanhållningspolitiken måste förbli ett av de viktigaste instrumenten för EU:s åtgärder efter 2020, särskilt när det gäller de yttersta randområdena, där de regionala skillnaderna fortfarande är uppenbara.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med beaktande av subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas skyldigheter, att fullt ut tillämpa förhandsvillkoren – i synnerhet när det gäller investeringar i områden som omfattas av deras behörighet – för att europeiska fonder och europeisk politik i de yttersta randområdena ska uppnå så bra resultat som möjligt.

53.  Europaparlamentet anser att man under nästa programplaneringsperiod bör överväga att inom den tematiska koncentrationen ge de yttersta randområdena mer flexibilitet vid fastställandet av vissa av deras prioriteringar för utnyttjandet av strukturfonderna, i den mån de syftar till hållbar utveckling. Parlamentet begär att man bibehåller budgetanslagen för de yttersta randområdena, kompensationen för extra kostnader och samtliga vederbörligen motiverade avvikande åtgärder som syftar till att kompensera för områdenas strukturella nackdelar.

54.  Europaparlamentet begär att de kriterier som fastställs i förordningen om de allmänna bestämmelserna för fonderna strikt tillämpas när finansieringsramarna fastställs inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

55.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma målet med dubbel integration av de yttersta randområdena. Parlamentet vill se att samtliga mekanismer för gränsöverskridande samarbete mellan de yttersta randområdena, utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och tredjeländer i deras geografiska område vidareutvecklas och görs operativa, särskilt genom bevarandet och förbättrandet av synergierna för rättsliga och finansiella instrument i EUF- och Eruf-förordningarna.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av att anpassa strategierna för europeiskt territoriellt samarbete för att minska de negativa effekter som beror på de yttersta randområdenas avlägsna belägenhet och för att främja nätverkande.

57.  Europaparlamentet rekommenderar att man vid genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) tar mer hänsyn till de yttersta randområdena, de minst utvecklade och de mest isolerade områdena.

58.  När det gäller ungdomsarbetslösheten i de yttersta randområdena framhåller Europaparlamentet behovet av att intensifiera EU:s åtgärder för stöd till och utbildning av ungdomar i de yttersta randområdena, särskilt genom sysselsättningsinitiativet för unga.

59.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska socialfonden är den viktigaste fonden för utbildning och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen – på grund av den höga och strukturella arbetslösheten i de yttersta randområdena, och på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget som ger de yttersta randområdena rätt till särskild tillgång till strukturfonderna – att inom ramen för Europeiska socialfonden införa ett kompletterande anslag för att stödja anställbarhet, rörlighet och utbildning i de yttersta randområdena.

60.  Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta investeringar i forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) i de yttersta randområdena som en central del i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

61.  Europaparlamentet påminner om vikten av lokala utvecklingsinstrument såsom lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar, då dessa är nedifrån och upp-strategier som svarar på lokala strukturella utmaningar samtidigt som lokalt inflytande främjas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och de berörda medlemsstaterna att undersöka olika sätt att i större utsträckning tillämpa lokalt ledd utveckling, eftersom det är en flexibel och innovativ lösning på det anpassningsbehov som de yttersta randområdena har uttryckt.

62.  Europaparlamentet understryker behovet av att se den demografiska utvecklingen i de yttersta randområdena som en avgörande faktor för utformningen av politiken, särskilt inom områdena utbildning och sysselsättning.

Konkurrenspolitik och statligt stöd

63.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, särskilt när det gäller tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror samt statligt stöd.

64.  Europaparlamentet påminner vidare om att artikel 107.3 i EUF-fördraget föreskriver att stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena kan anses som förenligt med den inre marknaden, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större uträckning åberopa artikel 107.3 a och artikel 349 i EUF-fördraget i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och den allmänna gruppundantagsförordningen, i syfte att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i de yttersta randområdena och ta större hänsyn till dessa områden.

66.  Europaparlamentet betonar att en förstärkning av de undantag från konkurrensreglerna som erhållits på grundval av artiklarna 349 och 42 i EUF-fördraget inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte heller destabilisera den inre marknaden, med tanke på deras marknaders avsides läge och ringa storlek.

67.  Europaparlamentet beklagar att de ursprungliga förslag som syftar till att förenkla den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål inte redan från början och under den tidiga fasen var inriktade på att anpassa reglerna för de yttersta randområdena i syfte att på ett effektivt sätt säkerställa deras sociala och ekonomiska utveckling.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta hårdare för att kämpa mot de stora monopolen i de yttersta randområdena, vilka bidrar till att höja levnadskostnaderna för den lokala befolkningen, och då särskilt inom importsektorerna eftersom dessa konkurrerar med utvecklingen av den lokala ekonomin, energi, transporter och telekommunikation.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förlänga ordningarna om skatteundantag för de yttersta randområdena till att gälla även efter 2020, på grundval av en djupgående utvärdering av deras situation, och samtidigt se till att arbetet fortskrider med framtagandet av rättvisa och effektiva skattesystem och att bekämpningen av skattebedrägeri förstärks i unionen såväl som i tredjeländer.

70.  Europaparlamentet slår larm om sådana affärsmetoder som avlastningsmarknader som kan destabilisera mikromarknaderna inom lokala ekonomier på öar.

Forskning, miljö, utbildning, kultur, transport, energi och telekommunikation

71.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, också vad gäller villkoren för tillträde till EU:s övergripande program.

72.  Europaparlamentet anser att unionens övergripande program bör föreskriva specifika villkor för tillträde för de yttersta randområdena, för att säkerställa deras effektiva deltagande och för att dessa regioners fördelar ska komma till sin rätt, i synnerhet vad gäller programmen Horisont 2020, Life, Cosme, Kreativa Europa etc.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt integrera de yttersta randområdena i de transeuropeiska näten för transport, energi och telekommunikation.

74.  Europaparlamentet påminner om nödvändigheten av att prioritera hållbar energiautonomi i de yttersta randområdena. Parlamentet understryker att de yttersta randområdena har många fördelar sett till utvecklingen av förnybar energi, energieffektivitet och den cirkulära ekonomin.

75.  Europaparlamentet framhäver att man genom att främja forskning och innovation skapar stora möjligheter för en stabil och hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser bästa möjliga tillgång till ESI-fonderna och Horisont 2020 för de yttersta randområdena, vilket skulle möjliggöra bättre nätverk av deras universitet, forskningscentrum och innovativa företag samt bidra till att göra områdena attraktiva och främja ett ökat utbyte mellan människor och institutioner – inte bara i de yttersta randområdena, utan också på den europeiska kontinenten och i tredjeländer.

76.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens centrala roll i de yttersta randområdena i fråga om ekonomisk och social utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i större utsträckning beakta de yttersta randområdenas situation inom ramen för programmet Cosme eller unionens program för sysselsättning och social innovation (Easi).

77.  Europaparlamentet anser att utbyten och samarbete mellan de yttersta randområdena och angränsande tredjeländer inom forskning och innovation, kultur och utbildning bör uppmuntras ytterligare för att främja deras regionala integration.

78.  Europaparlamentet välkomnar att det nya programmet Erasmus+ främjar rörlighet för studenter och unga entreprenörer från de yttersta randområdena genom att tillhandahålla maximalt stöd. Parlamentet begär att likadana bestämmelser ska tas med i programmet Kreativa Europa. Parlamentet vill emellertid att man inom ramen för programmet Erasmus bättre beaktar de yttre randområdenas gemensamma särdrag genom att främja bl.a. utbyten mellan yttersta randområden. Parlamentet beklagar att rörlighetsbidraget för Erasmus+, trots att det i skäl 37 i förordningen om Erasmus+ anges att ”(...) [avståndsproblemen] för de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna bör beaktas i samband med genomförandet av programmet”, ofta är otillräckligt i förhållande till de faktiska kostnaderna för resor till studieorten för studerande som kommer från de yttersta randområdena.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga den nya mobilitetsordningen för ungdomar, Move2Learn, Learn2Move, till att omfatta europeiska medborgare som är bosatta i de yttersta randområdena samt anpassa beloppen vid betalningen av kostnaderna för det transportsätt som erbjuds dem till de faktiska kostnaderna för resor mellan de yttersta randområdena och det kontinentala Europa. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte begränsa denna ordning till endast järnvägstransporter, något som skulle marginalisera unga från de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

80.  Europaparlamentet konstaterar att Natura 2000-programmet inte är tillämpligt i de franska yttersta randområdena trots att den biologiska mångfalden där är oerhört rik men sårbar, särskilt på grund av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar därför till genomförandet av särskilda skyddsbestämmelser och till bevarandet av den förberedande åtgärden Best genom inrättandet av en hållbar mekanism för finansiering av projekt för biologisk mångfald, värdering av ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringen i EU:s utomeuropeiska territorier.

81.  Europaparlamentet föreslår att man genomför en konsekvensbedömning om möjligheterna att tillämpa Natura 2000-programmet i de franska yttersta randområdena i syfte att fastställa de verktyg som är mest lämpliga för att skydda den biologiska mångfalden och miljön i dessa områden.

82.  Europaparlamentet påminner om att man i den halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU som kommissionen offentliggjorde i oktober 2015, och som revisionsrätten nämner i sin särskilda rapport nr 1/2017, konstaterade att även om mycket hade åstadkommits sedan 2011 när det gällde genomförandet av åtgärderna inom mål 1 handlade de största utmaningarna fortfarande om att slutföra det marina nätverket inom Natura 2000, se till att förvaltningen av Natura 2000-områdena är effektiv och säkra nödvändig finansiering för Natura 2000; aspekter som alla är viktiga för de yttersta randområdena.

83.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 1/2017 ansåg att det krävs betydande framsteg från medlemsstaternas sida och större ansträngningar av kommissionen om man ska bidra bättre till de ambitiösa målen för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

84.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 1/2017 ansåg att ”mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential”.

85.  Europaparlamentet upprepar att bättre internetkonnektivitet måste få spela en roll för den territoriella sammanhållningen, främjandet av likabehandling, sysselsättningskapandet och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen i de yttersta randområdena.

86.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag när den arbetar med frågor som rör nättäckningen.

87.  Europaparlamentet begär att det skapas ett program som liknar Posei men som är specifikt inriktat på transporter, i syfte att främja den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen i dessa områden och att minska ökaraktären och den dubbla ökaraktären hos vissa av de yttersta randområdena. Parlamentet betonar att detta program bör omfatta stöd för transport av personer och varor mellan de yttersta randområdena och kontinenten, inom ett yttersta randområde samt mellan närliggande yttersta randområden såsom Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Parlamentet betonar att detta program också bör främja handeln mellan dessa områden.

88.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdena är privilegierade turistområden och att investeringar i transportnät med hög kvalitet till rimliga kostnader är avgörande, särskilt när det gäller den inre marknaden.

89.  Europaparlamentet uppmanar EU att arbeta hårt och beslutsamt för att göra de yttersta randområdena tillgängliga internationellt genom infrastruktur och transportvägar som förbinder dem med den europeiska kontinenten, de angränsande tredjeländerna och resten av världen.

90.  Europaparlamentet begär att man i de yttersta randområdena tillämpar en verklig europeisk industriell strategi som bidrar till att skapa arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras och som grundar sig på företagens kapacitet att konsolidera sin lokala förankring.

91.  Europaparlamentet anser att de yttersta randområdena skulle kunna vara utmärkta för genomförandet av pilotprojekt för åtgärder som ska genomföras i flera olika medlemsstater.

92.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och deras regioner samt Regionkommittén.

(1)

Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2014)0133.

(2)

Domstolens dom av den 15 december 2015, parlamentet och kommissionen/rådet, C-132/14 till C-136/14, ECLI:EU:C:2015:813.

(3)

EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.

(4)

Kommissionens rapport av den 15 december 2016 om genomförandet av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) (COM(2016)0797)


YTTRANDE FRÅN Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (4.5.2017)

till utskottet för regional utveckling

över främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget

(2016/2250(INI))

Föredragande av yttrande: Ricardo Serrão Santos

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  med beaktande av att det i artikel 349 i EUF-fördraget fastställs att rådet, på kommissionens förslag och efter att ha hört Europaparlamentet, får anta särskilda åtgärder som syftar till att anpassa vissa bestämmelser i unionsrätten och EU:s politikområden till de yttersta randområdenas särdrag och särskilda begränsningar (särskilt extra kostnader) som en följd av bl.a. deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, klimat, ringa storlek och ekonomiska beroende av ett begränsat antal produkter,

B.  med beaktande av att det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) är ett viktigt instrument för tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget på jordbruksområdet och bidrar på ett effektivt sätt till den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande mål, dvs. att garantera och upprätthålla en livskraftig livsmedelsproduktion, stödja en balanserad territoriell utveckling och bidra till en hållbar förvaltning av naturtillgångar,

C.  med beaktande av att de stöd som beviljas via särskilt Posei utgör en betydande andel av jordbrukarnas inkomst, vilket visar hur viktiga sådana instrument är för jordbruksföretagens livskraft och producenternas inkomst,

D.  med beaktande av mångfalden synergier mellan Posei-programmet, politiken för landsbygdsutveckling och nationella stöd på områdena för utbildning, etablering av unga jordbrukare, investeringar och produktion,

E.  med beaktande av att komplementariteten mellan Posei, nationella stöd och andra åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt via den samlade marknadsordningen för sektorerna för vin, frukter och grönsaker, är stark och bör betonas,

F.  med beaktande av att tropiska jordbruksprodukter, särskilt bananer, från de yttersta randområdena utsätts för lågpriskonkurrens från ekologiska produkter från tredjeländer, vilka omfattas av system för likvärdighet i förhållande till EU, med beaktande av att producenter inom EU inte kan utveckla ekologisk produktion inom ramen för gällande lagstiftning för ekologiskt jordbruk,

G.  med beaktande av att marknaden i de yttersta randområdena inte är tillräckligt stor för att företagen skulle uppmuntras att anhålla om att få släppa ut särskilda produkter för skadedjursbekämpning och andra växtskyddsmedel på marknaden,

1.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Europeiska unionens domstols dom av den 15 december 2015, som fastställer att artikel 349 i EUF-fördraget är den rättsliga grund som gäller för antagande och ändring av unionens lagstiftningsåtgärder, vilket därmed bekräftar de yttersta randområdenas ställning och behovet av att vidta specifika och differentierade åtgärder i all EU-politik i syfte att mildra de strukturella, konjunkturbetingade, permanenta eller tillfälliga nackdelar som kännetecknar dessa områden och därmed gör det möjligt för deras ekonomier att konkurrera på lika villkor med resten av unionen.

2.  Europaparlamentet betonar att jordbruket bör stödjas på unionsnivå för att stärka de yttersta randområdenas ekonomi och skapa arbetstillfällen samtidigt som man upprätthåller den ekonomiska och sociala sammanhållningen och sysselsättningen i dessa regioner samt skyddar miljön, den biologiska mångfalden och de ekologiska och kulturella värdena. Parlamentet konstaterar dock att traditionella exportsektorer (t.ex. bananer och socker för vissa yttersta randområden och mjölk och kött för Azorerna) vanligen får tillräckligt med stöd, medan de så kallade diversifieringssektorerna, såsom frukter och grönsaker samt animalieproduktion, släpar efter trots sin potential.

3.  Europaparlamentet understryker att Posei har bidragit till jordbrukets utveckling, diversifiering och upprätthållande i de yttersta randområdena. Parlamentet framhåller kommissionens rapport om genomförandet av Posei, offentliggjord den 15 december 2016, där det påpekas att Posei bidrar till den gemensamma jordbrukspolitikens mål och att man inte har påvisat potentialen hos nuvarande åtgärder och instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken att uppfylla de yttersta randområdenas särskilda behov. Parlamentet stöder slutsatserna i rapporten i vilka man förespråkar att Posei-programmets grundutformning ska konsolideras med särskilt fokus på person- och godstransport för att inte riskera att jordbruksproduktionen överges, vilket skulle få negativa följder för sysselsättningen, miljön och den territoriella dimensionen i de yttersta randområdena.

4.  Europaparlamentet insisterar på att man överväger att skapa ett specifikt Posei-program för stöd till transporter mellan öar och samt från öar till fastlandet, med hänvisning till att den dubbla isoleringen är det främsta hindret för utveckling.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av flexibilitet, inom Posei-programmet, för de medlemsstater som håller på att definiera sina program, och efterlyser samtidigt tydligare strategier som å ena sidan beaktar medlemsstaternas särskilda behov och å andra sidan är i linje med EU:s övergripande mål.

6.  Europaparlamentet påpekar att landsbygdsprogrammen och Posei är grundbultar i de brådskande insatserna för att bemöta de allt allvarligare och mer oförutsägbara ekonomiska, sociala och territoriella utmaningarna, och att det med hänvisning till subsidiaritetsprincipen även i fortsättningen bör vara upp till regionernas representantförsamlingar att utforma, fastställa och förvalta dessa program.

7.  Europaparlamentet hävdar att avskaffandet av systemet med mjölkkvoter inom mjölksektorn, förlorade avsättningsmöjligheter till följd av det ryska embargot, den ökande prisvolatiliteten, den globaliserade livsmedelsförsörjningen, den fallande tillväxten i Kina och det aktuella krisläget äventyrar en hållbar mjölkproduktion i Azorerna, vilken är en av de främsta motorerna i regionens socioekonomiska struktur. Parlamentet betonar därför att det behövs extra ordinära åtgärder med tillräckliga medel för att stödja och utveckla denna sektor, i syfte att bidra till en fortsatt mjölkproduktion i Azorerna och mildra effekterna av avregleringen och de krav och begränsningar som följer av marknadens svängningar och svårigheterna att få avsättning för produkterna.

8.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör använda Poseiprogrammet för att öka stödet till mjölksektorn i form av direktstöd och marknadsåtgärder parallellt med kompletterande åtgärder för landsbygdsutveckling.

9.  Europaparlamentet kräver mekanismer för att säkerställa rätten att producera i de berörda yttersta randområdena.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar frihandelsavtalens potentiella negativa påverkan på de traditionella produkterna i de yttersta randområdena (bl.a. mjölk, kött, persikor, socker, bananer och rom), och konstaterar att eftersom EU gradvis har avvecklat flera åtgärder för marknadsskydd avseende jordbruksprodukter och livsmedel och undertecknat flera avtal om förmånstillträde med utvecklingsländer minskar de fördelar som tullfrihet innebär. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sitt åtagande enligt Posei-förordningen att analysera hur handelsförhandlingarna påverkar vissa frågor av intresse för de yttersta randområdena och att inkludera dessa områden i och informera dem om förhandlingarna. Parlamentet upprepar i detta sammanhang vikten av stödåtgärder i mjölk- banan- och sockersektorerna. Parlamentet betonar vikten av transparenta övervakningsåtgärder och skyddsklausuler som är effektiva och lätta att aktivera, och av att utesluta speciella sockerarter ur handelsförhandlingarna och efterlyser uttryckligen att man inför skyddsklausuler för handel med mjölk från de yttersta randområdena.

11.  Europaparlamentet anser att Posei bör garanteras ökade finansiella bidrag i följande fleråriga budgetram för att hantera marknadskriser, och uppmanar kommissionen att beakta artikel 349 i i EUF-födraget när man vidtar extra ordinära åtgärder för att hantera sådana kriser och främja specifika åtgärder och finansiering för de yttersta randområdena, särskilt för marknadskriser i deras traditionella sektorer, däribland mjölk, tomater, animalieproduktion och nötkött.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska observatoriet för mjölkmarknaden att ta med de yttersta randområdena, i självständig och oberoende form, i sin bedömning av marknadspriser för mjölk och fastställa tydliga kriskriterier för sektorn i dessa regioner, tillsammans med kommissionen, producentorganisationerna och de berörda medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra regelbunda analyser av marknaderna i de yttersta randområden som berörs av handelsavtal, samråda med de nationella och regionala myndigheterna och producenterna i de berörda yttersta randområdena och besluta om lämpliga stödåtgärder, inbegripet ekonomisk ersättning, om situationen för producenter och marknaderna allvarligt försämras, eller sannolikt kommer att försämras, p.g.a. handelsmedgivanden för tredjeländer.

14.  Europaparlamentet pekar på att Posei-programmen systematiskt uppvisar årliga genomförandesiffror runt 100 % och att anslagen till flera av åtgärderna är klart otillräckliga för att fylla behoven i jordbrukssektorn i de här regionerna.

15.  Europaparlamentet anser att budgeten för Posei bör ökas för att tillhandahålla ökat stöd för diversifieringsåtgärder inom jordbruket och för produkter som produceras i liten skala, såsom bl.a. mejeriprodukter från getter och får, honung, blommor, sockerbetor, te, ananas, passionsfrukt.

16.  Europaparlamentet trycker på att Posei ska stärkas och att tillräckliga finansiella resurser ska avsättas för programmet i samband med förhandlingarna om den framtida fleråriga budgetramen, och godtar inte under några omständigheter en minskning av de nuvarande ekonomiska anslagen.

17.  Europaparlamentet betonar den roll som innehas av EU:s kvalitetsordningar, särskilt den geografiska beteckningen skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och skyddad geografisk beteckning (SGB), och de möjligheter dessa erbjuder nationellt, på EU-nivå och internationellt. Parlamentet påminner om dessa märkningssystems betydelse för människor att sysselsätta och försörja sig och för att utveckla och behålla arbetskraften, inte bara i de yttersta randområdena utan också i bergsområden och mindre gynnade regioner. Parlamentet begär därför att inom ramen för EU-program för produktfrämjande beviljar produkter som omfattas av skyddad geografisk beteckning ytterligare riktade medel.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att anpassa EU:s gällande lagstiftning, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, i syfte att möjliggöra utvecklingen av en ekologisk jordbrukssektor för tropisk produktion inom EU.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram effektiva och operativa skyddsklausuler och stabiliseringsmekanismer för bananer och tillämpa dem effektivt.

20.  Europaparlamentet pekar på den ytterst stora betydelsen av bananproduktion för den socioekonomiska strukturen i de yttersta randområdena, och förespråkar därför ökat stöd till producenterna.

21.  Europaparlamentet anser att bristen på mark och svårigheterna med arrondering utgör ett hinder för att inleda jordbruksverksamhet i de yttersta randområdena, och därför uppmanas kommissionen att ge stöd till system för förtidspensionering i kombination med stöd till inledande av jordbruksverksamhet för unga jordbrukare.

22.  Europaparlamentet understryker att förbättrad kunskap och tekniska framsteg, ekologisk produktion och miljövänliga åtgärder bidrar till att främja hållbara jordbruksmetoder och därmed tacklar socioekonomiska problem, ökar konkurrenskraften inom den inre marknaden och stärker traditionell jordbruksverksamhet inom de yttersta randområdena.

23.  Europaparlamentet understryker att produktdifferentiering och specialisering ytterligare kan stimulera och främja lokal produktion, bearbetning och saluföring av livsmedel och därmed minska existerande skillnader mellan de yttersta randområdena och andra områden inom EU.

24.  Europaparlamentet beklagar att detta betänkande inte omfattar ett yttrande från fiskeriutskottet, eftersom jordbruk och fiske ingår i dessa regioners primärsektor, och också med tanke på att såväl havet som de marina resurserna är mycket viktiga faktorer i arbetet för att främja sammanhållning och utveckling i de yttersta randområdena och genomförandet av artikel 349 i EUF-fördraget. Parlamentet begär i detta avseende att kommissionen ska respektera artikel 349 i EUF-fördraget, även på fiskeriområdet, och komplett och autonomt återinföra Posei-programmet för fiske, som togs bort i samband med reformen av den nuvarande Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

25.  Europaparlamentet understryker att det stora avståndet mellan de yttersta randområdena och marknaderna för konsumentprodukter innebär att det som ett resultat av den moderna logistiken krävs dubbel lagerhållning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, inom ramen för regelverken om investeringar i dessa regioner, överväga att ge tillåtelse för lagerhållning utanför de yttersta randområdenas egna territorier.

26.  Europaparlamentet pekar på vikten av programmen för landsbygdsutveckling i de yttersta randområdena, först och främst p.g.a. att programmen är ett komplement till direktstöd och konkretiserar de riktlinjer som fastställts av Europeiska unionen, nämligen: 1) främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden 2) främja organisationen av livsmedelskedjan, djurskydd och riskhanteringen inom jordbruket 3) uppmuntra till kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden 4) stärka den ekonomiska livskraften och konkurrenskraften för alla typer av jordbruk samt stimulera innovativ jordbruksteknik och hållbar skogsförvaltning samt 5) främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Stefan Eck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

James Carver

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Ulrike Müller

ECR

Richard Ashworth, Jørn Dohrmann, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson

ENF

Edouard Ferrand, Philippe Loiseau, Laurenţiu Rebega

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez

NI

Diane Dodds

PPE

Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

4

-

ALDE

Jan Huitema

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp

3

0

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Constanze Krehl, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivana Maletić, Dimitrios Papadimoulis, Davor Škrlec, Milan Zver


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

23

+

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis, Ángela Vallina

PPE

Krzysztof Hetman, Ivana Maletić, Stanislav Polčák, Ramón Luis Valcárcel Siso, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij

S&D

Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Constanze Krehl, Jens Nilsson, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan

VERTS/ALE

Davor Škrlec

2

-

ECR

Mirosław Piotrowski

NI

Konstantinos Papadakis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande