Förfarande : 2016/2325(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0250/2017

Ingivna texter :

A8-0250/2017

Debatter :

PV 11/09/2017 - 24
CRE 11/09/2017 - 24

Omröstningar :

PV 12/09/2017 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0323

BETÄNKANDE     
PDF 522kWORD 86k
5.7.2017
PE 602.728v03-00 A8-0250/2017

om en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Constanze Krehl

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 4 och avdelning XIX artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 oktober 2016 En rymdstrategi för Europa (COM(2016)0705),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 februari 2013 EU:s rymdindustripolitik (COM(2013)0108),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011 En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (COM(2011)0152),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016)0590),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juni 2010 Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) (COM(2010)0308),

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008(2),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 512/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS(4),

–  med beaktande av rådets relevanta slutsatser och ministerförklaringen från Amsterdam av den 14 april 2016 om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning,

–  med beaktande av Haagmanifestet om rymdpolitik från juni 2016,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA) om en gemensam vision och gemensamma mål för framtiden för Europa i rymden, undertecknat av kommissionen och ESA den 26 oktober 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa(5),

  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utveckling av rymdmarknaden(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om EU:s rymdindustripolitik: rymdbranschens potential för ekonomisk tillväxt(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering – EU-politiken på kort och medellång sikt(9),

–  med beaktande av studien från januari 2016 om utveckling av rymdmarknaden i Europa(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och fiskeriutskottet (A8-0250/2017), och av följande skäl:

A.  Rymden medför många fördelar för samhället och kan bidra till att göra Europas ekonomi mer konkurrenskraftig genom framväxten av många nya produkter och tjänster till stöd för jordbruk, skogsbruk, fiske och sjöfart. Satellitteknik kan leda till bättre tillgång till kommunikationsteknik, högupplösande jordobservationssystem som möjliggör informationsutbyte i realtid, möjlighet att reagera snabbt på naturkatastrofer samt effektivare gräns- och säkerhetskontroller.

B.  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster kan stödja flera av EU:s politikområden och viktiga politiska prioriteringar, exempelvis genom att främja den digitala inre marknaden, stimulera den europeiska ekonomin och motverka klimatförändringar.

C.  Rymden utgör inte en kostnad för Europas medborgare utan en investering, och en ambitiös rymdstrategi kan säkra EU:s självständighet och positionering inom det strategiska området rymden, samtidigt som den också ökar tillväxt, konkurrenskraft och jobbskapande inom rymdanknuten tillverkning, verksamhet och tjänster i senare led.

D.  Parlamentet och rådet fattade 2007 politiska beslut som ledde till att de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Egnos och Galileo tilldelades en budget och som lade grunden för en överenskommelse om programmens ledningsstruktur.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en rymdstrategi för Europa och ser med glädje på kommissionens stora engagemang för att maximera rymdsektorns ekonomiska och samhälleliga fördelar, öka användningen av rymdteknik och rymdtillämpningar till stöd för olika offentliga politikområden, främja en globalt konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, göra EU mer oberoende i rymden och stärka EU:s roll i världen och det internationella rymdsamarbetet.

2.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att det är av yttersta vikt att se till att EU:s rymdprogram genomförs med kontinuitet och att reflektera över den framtida utvecklingen av Galileo och Copernicus, särskilt om det ska vara möjligt att skapa ett positivt investeringsklimat inom sektorn i senare led. Detta kan enbart åstadkommas om offentlig finansiering av flaggskeppsinitiativen på rymdområdet och en datainfrastruktur i senare led garanteras på lång sikt, samtidigt som behovet av betydande medverkan av offentlig-privata partnerskap erkänns.

3.  Europaparlamentet pekar på de landvinningar i rymden som medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) har nått med ny teknik, utforskningsexpeditioner och kapacitet inom jordobservation och meteorologiska mätningar.

4.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utvärdera Galileo- och Copernicusprogrammen innan kommissionen lägger fram sina nya lagförslag som en del av nästa fleråriga budgetram. Denna utvärdering bör bland annat gälla den framtida uppgiften för Europeiska byrån för GNSS (GSA) inom Galileo och dess eventuella uppgift för Copernicus, hur man kan förenkla GSA:s förbindelser med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och den nuvarande uppdelningen av ESA:s huvuduppgifter och delegerade uppgifter. Kommissionen uppmanas i detta hänseende att säkerställa att Europeiska byrån för GNSS har kapacitet att ta på sig nya uppgifter innan byrån tilldelas sådana uppgifter.

5.  Europaparlamentet betonar att utvärderingens resultat också bör ligga till grund för framtida diskussioner om förhållandet mellan EU och ESA, med hänsyn till det gemensamma uttalande från EU och ESA som undertecknades den 26 oktober 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA undersöka olika alternativ som kan förenkla den europeiska rymdförvaltningens komplicerade institutionella struktur och förbättra ansvarsfördelningen för större ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

6.  Europaparlamentet betonar att GSA bör ha tillräckliga personalresurser för att trygga en smidig funktion och drift av de europeiska GNSS-programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om GSA tilldelas tillräckliga resurser, med tanke på dess nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Personalpolitiken och förfaranden i samband med denna bör anpassas i enlighet med de nya uppgifter som GSA anförtrotts i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013.

7.  Europaparlamentet understryker att EU:s nästa budget bör omfatta en större rymdbudget än vad som för närvarande är fallet för att man ska kunna ta itu med befintliga och framtida utmaningar och stödja hela värdekedjan (rymd- och marksegmentet, jordobservation, navigation och kommunikation), vilket ska säkerställas vid den förestående översynen av den fleråriga budgetramen. En framgångsrik utveckling av marknader i senare led bygger särskilt på ett genomförande i god tid och en fortlöpande utveckling av Galileo- och Copernicusprogrammen, vars finansiering bör prioriteras. Parlamentet betonar behovet av att man bevarar och utvecklar EU:s rymdprograms europeiska mervärde och unika bidrag när budgetbeslut fattas i samband med nästa fleråriga budgetram.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att dra fördel av synergierna mellan EU:s rymdprogram för ökad ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Parlamentet anser också att informationsutbytet mellan de EU‑byråer som är involverade i EU:s rymdpolitik bör öka, så att ytterligare synergieffekter kan uppnås. Parlamentet pekar på den tilltagande konvergensen mellan olika verksamhetsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en årlig rapport om på vilket sätt och i vilken utsträckning EU-byråerna samarbetar.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att man identifierar och tar itu med eventuella hinder för en väl fungerande inre marknad på området rymdbaserade produkter och tjänster.

Största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi

10.  Europaparlamentet betonar att rymdprogram och tillhörande tjänster är viktiga tillgångar inom politikområden och ekonomiska sektorer såsom energi, klimat, miljö, säkerhet och försvar, hälsa, jordbruk, skogsbruk, fiske, transport, turism, den digitala marknaden, mobilkommunikation, regionalpolitik och lokal planering. Potentialen är enorm när det gäller att ta itu med utmaningar som migration, gränsförvaltning och hållbar utveckling. Det är också viktigt med en europeisk rymdstrategi för en övergripande havspolitik för EU. Den ekonomiska användningen av satelliter och system för fjärranalys har även medfört avsevärda fördelar för samhället.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda ett fullständigt utnyttjande av Egnos-, Galileo- och Copernicusprogrammens ekonomiska potential genom att fastställa lämpliga mål för spridning på marknaden, förbättra tillgången till och bearbetningen av Copernicusdata i syfte att göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på rymddata och genom att säkerställa bättre integration med andra digitala tjänster som exempelvis intelligenta transportsystem, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, flodinformationstjänsten, SafeSeaNet samt konventionella navigeringstjänster, vilket ökar rymdlösningarnas potential. Parlamentet betonar att enskilda och företag kan dra nytta av satellitnavigeringstjänster och jordobservationsdata.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för upphandling av molnplattformar för jordobservationsdata för att säkerställa att EU drar full ekonomisk nytta av sitt flaggskeppsinitiativ på rymdområdet och skapar hållbar användaråtkomst och kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på sitt arbete på detta område så att de första dataplattformarna kan tas i drift under 2018. Alla anbudsförfaranden rörande dessa plattformar bör vara öppna för privata aktörer.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur de enheter som anförtros genomförandet av Copernicus fungerar, särskilt för att förenkla och effektivisera deras upphandlingsförfaranden så att det blir lättare för små och medelstora företag att ansöka.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av ”rymdsäker” lagstiftning och upprepar sin uppmaning i ovannämnda resolution om utveckling av rymdmarknaden att kommissionen bör göra en systematisk ”rymdkontroll” innan den lägger fram några nya förslag till lagstiftning och andra förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanröja hinder för användningen av rymdteknik inom den offentliga sektorn, t.ex. för att övervaka efterlevnaden av ny och befintlig europeisk lagstiftning. Användningen av rymdteknik kan förbättra den offentliga politiken avsevärt med utgångspunkt från exempel som eCall och digitala färdskrivare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för införandet av rymdteknik inom europeiska, nationella regionala och lokala myndigheter, exempelvis genom att köpa europeiska jordobservationsdata för att uppnå politiska mål.

15.  Europaparlamentet pekar på pilotprojektet för en renare rymd genom ändring av omloppsbanan och innovativa material för rymdutrustning, som syftar till att testa genomförbarheten och effektiviteten i ett framtida gemensamt teknikinitiativ för rymdsektorn. Det är avgörande med tillräckliga resurser, både offentliga och privata, för att säkerställa den europeiska rymdsektorns hållbarhet och konkurrenskraft och för att stärka EU:s roll som global aktör i rymden.

16.  Europaparlamentet anser att Copernicus bidrag till att motverka klimatförändringarna bör vidareutvecklas. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt inrätta Copernicusbaserad kapacitet att övervaka utsläpp av växthusgaser, däribland koldioxidutsläpp, som för närvarande håller på att utvecklas inom ramen för Horisont 2020(11), i syfte att tillgodose behoven enligt COP 21-avtalet och möjliggöra ett effektivt genomförande av avtalet. Parlamentet stöder utvecklingen av framtida satelliter som ska övervaka mängden koldioxid och metan.

17.  Europaparlamentet välkomnar förklaringen om Galileos första tjänster av den 15 december 2016. En utbredd användning av Galileosignalen är en grundförutsättning för att utveckla en stark marknad i senare led för rymdbaserade tillämpningar och tjänster och lämpliga åtgärder bör vidtas – inbegripet i förekommande fall lagstiftning– för att fullständig förenlighet med Galileo och Egnos ska göras till standard för anordningar som säljs i EU, och för att uppmuntra användningen av anordningar som är kompatibla med Galileo och Egnos på den globala marknaden. Parlamentet uppmanar även kommissionen att överväga åtgärder för att stärka konkurrenskraften för den europeiska GNSS-industrin i senare led.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att GNSS-baserade klockor i kritisk infrastruktur är kompatibla med Galileo och Egnos, vilket är av yttersta vikt ur säkerhetssynpunkt.

19.  Europaparlamentet betonar satelliters förmåga att tillhandahålla avbrottsfri uppkoppling med mycket hög kapacitet, särskilt i avlägset belägna områden och de yttersta randområdena, vilket är mycket viktigt för att överbrygga den digitala klyftan, för utvecklingen av höghastighetsnät och utvidgningen av sakernas internet, som bland annat möjliggör tjänster såsom autonom körning, smart flott- och frakthantering, e‑demokrati, e-lärande och e-hälsotillämpningar. Markbunden och rymdbaserad teknik kompletterar varandra när det gäller tillhandahållandet av nät med mycket hög kapacitet. Kommissionen bör erkänna detta och ta vederbörlig hänsyn till satelliters bidrag på detta område. Det finns även ett behov av att reservera tillräckliga frekvensband för drift av sådana satellittjänster. Detta bör tas upp under det nuvarande lagstiftningsarbetet på området telekommunikationsnät och lämpliga investeringar bör göras i FoU. Rymdstrategin för Europa bör även genomföras i samordning med kommissionens digitala strategier, med stöd av medlemsstaterna och näringslivet, för att främja en effektiv och efterfrågestyrd användning av satellitkommunikation så att uppkopplingsmöjligheterna kan förbättras i hela Europa.

20.  Europaparlamentet understryker de europeiska struktur- och investeringsfondernas viktiga funktion när det gäller att stimulera rymdmarknader i senare led, i synnerhet genom offentlig upphandling, inbegripet i länder som ännu inte har en stor rymdsektor, och att detta bör tas upp under de pågående diskussionerna om sammanhållningspolitikens framtid. Parlamentet stöder införandet av riktade åtgärder för kapacitetsuppbyggnad till stöd för medlemsstater och regioner med växande rymdkapacitet. Den regionala dimensionen är viktig för att medborgarna ska få del av rymdens fördelar, och de lokala och regionala myndigheternas medverkan kan leda till synergier med strategier för smart specialisering och EU-agendan för städer. Parlamentet stöder därför större involvering av regionala och lokala myndigheter i en framgångsrik EU-rymdpolitik, inbegripet i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna. Regionkommittén bör bli medlem av Copernicus användarforum för att visa på vikten av regionala och lokala aktörer som användare av Copernicusdata.

21.  Europaparlamentet betonar att användare, såsom små och medelstora företag och lokala och regionala myndigheter, fortfarande inte är tillräckligt medvetna om finansieringsmöjligheterna, inklusive dem som erbjuds av Europeiska investeringsbanken för projekt med koppling till Galileo eller Copernicus, och att den riktade informationsspridningen om dessa möjligheter bör förbättras omgående.

22.  Europaparlamentet framhåller den roll som rymdtekniken och EU:s båda flaggskeppsinitiativ på rymdområdet spelar för smartare, säkrare, tryggare och hållbarare mark-, sjö-, luft- och rymdtransporter inom strategiska framtidssektorer som autonoma och uppkopplade bilar och obemannade luftfartyg. Parlamentet menar att rymdstrategin kan bidra till att tillgodose nya transportbehov av säker och skarvfri sammanlänkning, och mer robust positionering, intermodalitet och driftskompabilitet. Kommissionen uppmuntras att inkludera transportaktörer i dialogen med rymdsektorn för att säkerställa transparens och för att underlätta införandet av europeisk rymdteknik på transportmarknaden, i syfte att öka de europiska transporttjänsternas konkurrenskraft på den europeiska och globala marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma utvecklingen inom rymdturismen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja införandet av Egnos landningsprocedur på mindre flygplatser, men även på större. Parlamentet upprepar att Egnos skulle kunna ge ekonomiska fördelar och ökad precision, motståndskraft och säkerhet för säkerhetskritiska tillämpningar såsom flyglandningar, och att det är viktigt att Egnos i första hand utvidgas till Sydöst- och Östeuropa och också utvidgas vidare till Afrika och Mellanöstern. Galileo skulle också kunna spela en viktig roll för flygledning och ligga till grund för övergången från radarbaserad till satellitbaserad övervakning.

24.  Europaparlamentet betonar vidare vikten av att luftfartyg är utrustade med teknik för rymdbaserad automatisk positionsövervakning och -sändning (ADS-B) och av att operatörerna blir skyldiga att utrusta luftfartyg med ADS-B för att säkerställa en precis och pålitlig flygspårning i realtid samt bränslebesparingar.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av EU:s rymdprogram för havs- och sjöfartsfrågor, fiskeverksamhet och den blå ekonomin generellt, till exempel för att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, kartlägga och bedöma världshavens och fiskebeståndens hälsotillstånd, stödja produktiviteten för fiskodlare, underlätta för sjöfartsforskningen och tillhandahålla sök- och räddningstjänster samt satellitanslutning för medicinsk utrustning ombord. Det behövs i detta avseende rymdbaserad havsövervakningskapacitet och god samordning mellan Galileo-, Egnos- och Copernicustjänster.

En innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft

26.  Europaparlamentet framhåller att rymdsektorns framgång och konkurrenskraft och utvecklingen av banbrytande teknik i hög grad är beroende av forskning och innovation. Parlamentet efterlyser en bättre och större rymdbudgetpost i det nionde ramprogrammet. Parlamentet betonar vikten av ett fullständigt samarbete mellan EU, ESA och medlemsstaterna för att säkerställa effektivitet och undvika dubbelarbete, särskilt på områden där flera aktörer tillhandahåller forskningsmedel. Forskning och innovation bör stimuleras och finansieras för att främja en bred uppsättning rymdteknikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förlänga användningen av det instrument som hjälper små och medelstora företag att öka affärsmöjligheterna på området rymdbaserade produkter och tjänster, både i Horisont 2020 och i framtida ramprogram.

27.  Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med offentlig upphandling se till att företag inom EU behandlas rättvist i jämförelse med företag från tredjeländer, och att särskilt beakta de priser som företag tar ut av sina kunder världen över, i syfte att säkerställa att regler följs och att marknadsaktörer håller sig till god handelssed för att lika villkor ska råda. Parlamentet understryker att den europeiska rymdindustrin möter en allt hårdare internationell konkurrens. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att öka användningen av innovativa upphandlingsmetoder.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka Europas industriella bas och garantera EU:s strategiska oberoende genom att diversifiera försörjningskällorna och på bästa sätt dra nytta av flera olika EU-leverantörer. Näringslivets deltagande på alla nivåer måste därför främjas på ett balanserat sätt, och kommissionen uppmanas att stödja den europeiska rymdsektorn genom hela värdekedjan. Rymdkluster kan spela en värdefull roll i en rymdindustriell strategi.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en EU-omfattande utveckling av nya affärsmodeller för rymden och av teknik som kan revolutionera sektorn och minska kostnaderna (exempelvis europeisk teknik som gör det möjligt att skicka ut små satelliter i rymden, t.ex. återanvändbara ballonger eller raketer).

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till små och medelstora företags situation och behov vid fastställandet av löptiden för offentliga kontrakt på området rymdinfrastruktur och rymdtjänster, för att på så sätt skapa lika villkor för olika rymdföretag.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av kraftfullare investeringar i rymdutbildningar för EU-medborgarna, också för att man fullt ut ska kunna utnyttja de möjligheter som rymden erbjuder vid en övergång till ett digitalt samhälle. Det är viktigt att rymdpolitiken åstadkommer resultat för att inspirera kommande generationer och främja en känsla av europeisk identitet. Det behövs därför en fortsatt och utvidgad samordnad strategi för en europeisk rymdutbildning som kan göra det attraktivt för ungdomar att arbeta med rymdvetenskap och rymdteknik.

32.  Europaparlamentet framhåller att det viktigaste grundläggande verktyget för kapacitetsutveckling inom den europeiska rymdindustrin är deltagande i Europeiska rymdorganisationens frivilliga program, där europeiska företag och högskolor respektive forskningsinstitut är med och tar fram spetsteknologi för rymduppdrag och rymdsystem. Just deltagande i sådana program bereder sedan vägen för dem att bli verksamma inom detta område och få tillgång till högteknologiskt och kunskapsmässigt krävande vetenskapsprojekt, vilket även kan ha en positiv inverkan på transportsektorn.

Ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden

33.  Europaparlamentet påminner om att EU:s rymdprogram är civila och upprepar sitt åtagande att inte militarisera rymden. Parlamentet inser emellertid att det finns en strategisk dimension hos den europeiska rymdsektorn och ett behov av att stärka synergierna mellan de civila och de säkerhets- och försvarsrelaterade aspekterna och att utnyttja rymdkapacitet för att tillgodose säkerhetsbehov, med beaktande av det geopolitiska klimatet och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Kommissionen bör undersöka synergieffekter mellan europeiska rymdprogram och den europeiska försvarshandlingsplan som föreslogs i november 2016 för att garantera en övergripande samstämmighet på detta strategiska område.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla efterfrågan från institutionella kunder på EU-nivå och i medlemsstaterna för att säkerställa en oberoende, kostnadseffektiv och tillförlitlig tillgång till rymden genom användningen av de europeiska uppskjutningsfordonen Ariane och Vega samt vidareutvecklingar av dessa. Detta är av yttersta strategiska vikt för beredskaps- och krishanteringsfunktioner samt för en motståndskraftig säkerhets- och försvarspolitik.

35.  Europaparlamentet stöder kommissionens mål om att utforska olika sätt att stödja europeiska uppskjutningsanläggningar där detta krävs för att möta EU:s politiska mål eller behov när det gäller autonomi, säkerhet och konkurrenskraft. Parlamentet understryker därför den strategiska betydelsen av den europeiska rymdhamnen i Kourou (Franska Guyana) och att man särskilt måste uppmärksamma de ekonomiska och sociala fördelarna för territoriet där den är belägen.

36.  Europaparlamentet påminner om att föreställningen om oberoende tillgång till rymden inte kan skiljas från Europas oberoende kapacitet att utforma, utveckla, sända upp, driva och utnyttja rymdsystem.

37.  Parlamentet konstaterar att det saknas insyn i vad som kommer att hända med det europeiska raketprogrammet efter tre-fyra år (Ariane 6 och Vega C) och i den ekonomiska situationen för detta program. Frånvaron av ett uppskjutningsprogram på medellång och lång sikt är oroande. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till arbetsprogram gällande uppskjutningsfordon i Europa för de 20 kommande åren.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till att man utvecklar alternativ uppskjutningsteknik och tar med ekodesignprinciper i alla uppskjutnings- och rymdtillgångar.

39.  Europaparlamentet menar att i nästa generations satellitsystem bör Galileoinfrastrukturens säkerhet, däribland marksegmentet och kapaciteten för dubbla användningsområden för Galileo och Copernicus vidareutvecklas, tillsammans med bättre precision och kryptering. Parlamentet påminner om att Galileos offentliga reglerade tjänst, som är begränsad till användare med myndighetstillstånd, skulle kunna spela en viktig roll i framtiden för att bemöta framväxande hot, särskilt i händelse av en kris.

40.  Europaparlamentet påpekar att rymdinfrastruktur är sårbar för inblandning eller angrepp från statliga och icke-statliga aktörer och för en rad andra hot, inklusive kollision med rymdskrot eller andra satelliter. Det är viktigt att skydda kritisk infrastruktur och kommunikation samt att utveckla motståndskraftig teknik. Parlamentet erkänner den växande betydelsen av rymden och rymdbaserad teknik med dubbla användningsområden, särskilt inom kommunikation, underrättelsearbete, övervakning och spaning, katastrofinsatser och vapenkontroll, och understryker den avgörande betydelse som rymdkapacitet spelar i bekämpningen av terrorism. Parlamentet uppmuntrar ytterligare investeringar för att påskynda utvecklingen av ny rymdkapacitet och rymdteknik. Det är nödvändigt med bättre kapacitet för att kunna ta itu med nya hot i rymden, vilket i sin tur skulle öka möjligheterna för Europas rymdsektor att svara på föränderliga marknader, aktörer och tekniker.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska de risker som uppkommer på grund av rymdskrot genom att förbättra de befintliga rymdövervaknings- och spårningstjänsterna i syfte att inrätta ett program för ett oberoende system som både kan identifiera hot mot den europeiska rymdinfrastrukturen från rymdskrot, vidta stödåtgärder för att undvika kollisioner och på längre sikt aktivt avlägsna skrot. Parlamentet stöder planerna på att utöka tillämpningsområdet för EU:s rymdövervaknings- och spårningstjänster till att också omfatta rymdbaserade väderprognoser, och föreslår ytterligare fokus på jordnära föremål för att motverka den potentiellt katastrofala risken att sådana föremål kolliderar med jorden. Parlamentet betonar att man bör bygga vidare på och utvidga den kapacitet och expertis som finns på dessa områden, inbegripet hos Europeiska rymdorganisationen. Parlamentet upprepar därför att man måste tillhandahålla så stora mängder öppna data som möjligt för att främja forskning och innovation.

42.  Europaparlamentet påminner om den allt större betydelsen av it-säkerhet för olika rymdprogram. Detta problem är särskilt allvarligt eftersom en stor del av vår ekonomi är beroende av rymdrelaterade tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska riskerna för EU:s rymdtillgångar genom att vidta lämpliga åtgärder, däribland användningen av kryptering i förekommande fall, för att skydda rymdrelaterad infrastruktur mot it-hot. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att se till att alla berörda byråer har upprättat beredskapsplaner för eventuella it-angrepp.

43.  Europaparlamentet anser att det planerade initiativet för statlig satellitkommunikation är en lovande åtgärd för att säkerställa tillgång till säkra, ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster för institutionella aktörer i Europa, ta itu med användarbehov inom ett stort antal områden och samtidigt stimulera tillväxt, konkurrenskraft och innovation inom hela den europeiska sektorn för satellitbaserad telekommunikation. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om resultatet från konsekvensbedömningen är tillräckligt positivt, utforma det planerade initiativet för statlig satellitkommunikation på ett kostnadseffektivt sätt, vilket kan omfatta sammanslagning och gemensamt utnyttjande av kapacitet, köp av tjänster från certifierade kommersiella kommunikationssatelliter, samt att se till att initiativet skapar ett betydande mervärde och inte leder till fördubbling av befintliga strukturer.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av en övergripande europeisk rymdpolitik, som syftar till att bidra till att stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på ett effektivt sätt genom att förse berörda institutioner med oberoende information, såsom lägesbilder i realtid.

En stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU:s rymdtillgångar och rymdindustrikapacitet i samband med alla relevanta aspekter på sina yttre förbindelser.

46.  Europaparlamentet anser att det kommer att krävas samarbete med internationella partner, särskilt när det gäller utforskningen av rymden, för att främja normer för ansvarsfullt beteende och hållbarhet så att rymden blir fredlig och säker, och uppmanar kommissionen att samarbeta nära med Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna i detta hänseende.

47.  Europaparlamentet framhåller behovet av internationell samordning i fråga om förvaltning av rymdtrafiken och rymdskrot, eftersom detta är något som kommer att öka till följd av den planerade installationen av s.k. megakonstellationer och den överbelastning av jordnära omloppsbanor som riskerar att uppkomma på grund av de allt lägre kostnaderna för satellituppskjutning.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka den privata sektorns nuvarande mål vad gäller t.ex. gruvdrift i rymden, och att undersöka vilka konsekvenser dessa kan få för den nuvarande rättsliga ramen och framför allt rymdavtalet. Parlamentet anser att avtalets grundläggande principer bör upprätthållas och att en kapplöpning om ändliga resurser i rymden måste undvikas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att arbeta för ett samordnat europeiskt förhållningssätt, och uppmanar kommissionen att gå i spetsen för arbetet med att uppnå konsensus. Parlamentet erkänner att rymden är mänsklighetens gemensamma arv.

49.  Europaparlamentet välkomnar eftertryckligen kommissionens föresats att använda sig av ekonomisk diplomati för att skapa nya affärsmöjligheter för den europeiska rymdindustrin. Europeiska aktörer på tredjeländers marknader bör stödjas av kommissionen och i tillämpliga fall av medlemsstaternas myndigheter, antingen direkt eller genom Europeiska rymdorganisationen, och organ såsom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. Parlamentet rekommenderar att planer för ett sådant samordnat stöd utformas i förväg.

Effektivt genomförande av politiken

50.  Europaparlamentet bör spela en aktiv roll i utvecklingen av EU:s rymdpolitik och delta i alla diskussioner om rymdrelaterade frågor som förs av kommissionen, rådet, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska rymdorganisationen.

51.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att det finns ett demokratiskt stöd för investeringar i rymden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en väl utformad och omfattande kommunikationsstrategi om rymdteknikens fördelar för medborgare och företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av denna strategi utgå från följande tre pelare, som var och en riktar sig till tre viktiga målgrupper: a) öka medvetenheten hos allmänheten om nödvändigheten av investeringar i rymden, b) informera små och medelstora företag och företagare om de möjligheter som flaggskeppsinitiativen på rymdområdet innebär, c) inkludera kunskap om rymden i utbildningen för att råda bot på kompetensunderskottet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram en färdplan för parlamentet om upprättandet av denna kommunikationsstrategi.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en tidsplan för genomförandet av de åtgärder som föreslås i strategin, att med jämna mellanrum rapportera om genomförandet, att vid behov lägga fram lagstiftningsförslag och att utforma ytterligare konkreta och faktiska åtgärder för att uppnå strategins mål inom en rimlig tid.

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Europeiska rymdorganisationen.

(1)

EUT L 122, 24.4.2014, s. 44.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.

(3)

EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.

(4)

EUT L 150, 20.5.2014, s. 72.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0267.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0268.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2013)0534.

(8)

EUT C 227 E, 6.8.2013, s. 16.

(9)

EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 1.

(10)

Space Market Uptake in Europe, undersökning för ITRE-utskottet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelning A, 2016, ISBN 978-92-823-8537-1.

(11)

https://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/wp/2016_2017/main/h2020-wp1617-leit-space_en.pdf s.48.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (31.5.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Föredragande av yttrande: Geoffrey Van Orden

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner den växande betydelsen av rymden och rymdbaserad teknik för säkerhets- och försvarsinsatser, särskilt inom kommunikation, underrättelsearbete, övervakning och spaning, däribland gräns- och kustbevakning, katastrofinsatser och vapenkontroll, samt inom kommersiella och civila verksamheter, och understryker den avgörande betydelse som rymdkapacitet spelar i bekämpningen av terrorism. Parlamentet uppmuntrar ytterligare investeringar för att påskynda utvecklingen av ny rymdkapacitet och rymdteknik.

2.  Europaparlamentet påpekar att den globala säkerheten, infrastruktur och rymdbaserad kommunikationsteknik är sårbar för inblandning eller angrepp från statliga och icke-statliga aktörer, it-attacker och forskning inom offensiva rymdvapen samt rymdskrot och satellitkollision. Parlamentet upprepar vikten av att säkerställa livsviktig infrastruktur och kommunikation samt utveckling av motståndskraftig teknik och översyn av rymdavtalet från 1967 för att beakta den tekniska utvecklingen sedan 1960-talet.

3.  Europaparlamentet varnar för den forskning inom offensiva rymdvapen som länder som Ryssland, Nordkorea och Iran bedriver och de risker som detta kan innebära för viktig infrastruktur och kommunikation samt för befintliga och planerade rymdbaserade system.

4.  Parlamentet påminner om att för att stärka säkerheten, försvaret och stabiliteten i Europa är det viktigt att förhindra att känslig rymdteknik exporteras till länder som hotar den regionala eller globala säkerheten och stabiliteten. Parlamentet stöder investeringar i och utveckling av uppskjutningssystem, såsom Vega C eller Ariane 6, för att europeiska länder ska ha autonom och tillförlitlig tillgång till rymden.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt oberoende på rymdområdet. Samarbete med Ryssland, till exempel i samband med uppskjutningen av satelliterna Galileo och Copernicus, skulle kunna hota säkerheten hos känsliga rymdbaserade system.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar till investeringar i skyddsåtgärder för rymdteknik, rymdtillgångar och rymdkapacitet, inom ramen för både program som stöds av EU och rymdövervakning och spårning (SST).

7.  Europaparlamentet anser att befintliga bilaterala förbindelser mellan europeiska länder och de största vänliga rymdmakterna, inklusive Förenta staterna, Indien och Japan, bör utnyttjas där så är lämpligt i syfte att stärka gemensamma säkerhets- och försvarsintressen och i syfte att stärka viktig kapacitet och konsolidera sätten att upptäcka, avskräcka och reagera på nya hot i rymden för att förbättra rymdpolitiken, vilket skulle göra det möjligt för Europas rymdsektor att svara på föränderliga marknader, aktörer och tekniker och främja efterlevnaden av fördrag samt konventioner om verksamhet i yttre rymden.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att intensifiera sina insatser i FN för att nå enighet om den föreslagna uppförandekoden för verksamhet i yttre rymden, i syfte att främja internationella principer för ansvarsfullt, transparent och fredligt beteende och slutligen ökad säkerhet, trygghet och hållbarhet och förhindrande av en utplacering av vapen i rymden. Detta bör ske med betoning på att rymdverksamhet bör omfatta en hög grad av försiktighet, tillbörlig aktsamhet och lämplig öppenhet, så att det skapas förtroende mellan aktörerna, med hänsyn till den snabba tillväxten inom rymdverksamheten de senaste åren med över 70 länder som äger satelliter och nio länder som har kapacitet till uppskjutning i omloppsbana.

9.  Europaparlamentet erkänner att investeringar i forskning och utveckling av rymdkapacitet har en mycket hög ekonomisk avkastning och att det finns samverkansfördelar med dubbla användningsområden i rymdprogrammen och mellan de civila aspekterna och försvarsaspekterna. Parlamentet noterar utvecklingen av system med dubbla användningsområden i linje med EU-medlemsstaternas rymdsäkerhetsmål och betonar att fredligt uppträdande i rymden måste främjas. Parlamentet noterar dessutom att vissa medlemsstater redan använder satellitsystem med dubbla användningsområden som stöder både civila och statliga/militära insatser och uppmärksammar att system med dubbla användningsområden riskerar att utsättas för hackning. Parlamentet uppmuntrar industri och aktörer att tillhandahålla mycket säkra system med en tydlig åtskillnad mellan offentlig och icke-offentlig användning.

10.  Europaparlamentet erkänner att med undantag för Galileos offentliga reglerade tjänst och Copernicus åligger ansvaret för utvecklingen av civil och militär rymdkapacitet fortfarande medlemsstaterna. Parlamentet noterar att EU:s mål på säkerhets- och försvarsområdet delvis uppnås genom det administrativa arrangemanget mellan den mellanstatliga Europeiska rymdorganisationen och Europeiska försvarsbyrån.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Victor Boştinaru, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Janusz Korwin-Mikke, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Anders Primdahl Vistisen, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Angel Dzhambazki, Neena Gill, Ana Gomes, Marek Jurek, Antonio López-Istúriz White, David Martin, Norica Nicolai, Soraya Post, Marietje Schaake, Jean-Luc Schaffhauser, Igor Šoltes, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Vladimir Urutchev

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

54

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Norica Nicolai, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl

ECR

Angel Dzhambazki, Anna Elżbieta Fotyga, Marek Jurek, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Anders Primdahl Vistisen

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Michèle Alliot-Marie, Laima Liucija Andrikienė, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Ramona Nicole Mănescu, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Vladimir Urutchev, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica

S&D

Nikos Androulakis, Victor Boştinaru, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Neena Gill, Ana Gomes, Andrejs Mamikins, David Martin, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Kati Piri, Soraya Post, Boris Zala

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Ulrike Lunacek, Tamás Meszerics, Jordi Solé, Bodil Valero, Igor Šoltes

6

-

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

NI

Georgios Epitideios

3

0

EFDD

James Carver

ENF

Mario Borghezio

NI

Janusz Korwin-Mikke

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (9.6.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Föredragande av yttrande: Evelyne Gebhardt

SUGGESTIONS

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I sitt meddelande ”En rymdstrategi för Europa” påpekar kommissionen att den europeiska rymdindustrin allt mer blivit en del av den globala värdekedjan. Den utvecklar innovativa produkter och tjänster, särskilt produkter på området för sakernas internet, som är mycket relevanta också för företag utanför rymdsektorn och kan anpassas för konsumenterna.

B.  Rymden utgör inte en kostnad för Europas medborgare utan en investering, och en ambitiös EU-rymdstrategi kan säkra Europas självständighet och positionering inom det strategiska området rymden, samtidigt som den också ökar tillväxt, konkurrenskraft och jobbskapande inom rymdanknuten tillverkning, drift och tjänster i senare led.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till konkurrenskraft och innovation inom rymdsektorn genom modeller som inte bara bygger på struktur- och investeringsfonder utan också på den privata sektorn på de områden där dess deltagande är viktigt. Parlamentet betonar att ambitiös forskning på rymdområdet bör främjas genom en generös och framåtblickande strategi som beaktar att garantier för infrastruktur och tjänster på lång sikt är centrala för att skapa ett positivt investeringsklimat på området i senare led, och som också hittar både finansiella och icke-finansiella sätt att erbjuda stöd åt forskningsverksamhet på området för industrinära och tillämpad forskning och grundforskningen på rymdområdet, eftersom grundforskning direkt påverkar den tillämpade tekniken och förser sektorn med högkvalificerad arbetskraft – och därmed med den viktigaste innovationsfaktorn över huvud taget.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera den rymdrelaterade marknadens sätt att fungera, såväl på området för uppskjutning och rymdtillgångar som hos de tjänster som använder sig av dessa. Kommissionen uppmanas att se till att ramverket är redo för en konkurrenskraftig strategi som uppmuntrar europeiska leverantörer att nå ut till andra marknader.

3.  Europaparlamentet understryker att det bredare samhällets användning av resultat av offentlig forskning inom rymdteknik har potentialen att leda till konkurrenskraftiga och övergripande lösningar på olika centrala EU-politiska prioriteringar, och att därigenom sammanföra de politiska lösningar som erbjuds och göra dem konsekventa, särskilt på områdena klimatförändring, hållbar förvaltning av resurser, migration, gränskontroll, sammankoppling av människor i unionens avlägsna regioner och behovet av avbrottsfri uppkoppling i framtidens 5G-nätverk.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa korrekt finansiering – och fastställa fungerande åtgärder och mål för en spridning på marknaden – av Egnos-, Galileo- och Copernicusprogrammen samt att stödja utveckling av program som utnyttjar möjligheterna med rymddata och tjänster i senare led till att främja skapandet av en integrerad och enhetlig inre marknad inom denna sektor, särskilt eftersom potentialen hos rymdlösningar ännu inte helt har uttömts och rymdsektorn bättre måste knytas till andra politiska och ekonomiska områden på EU-nivå och medlemsstatsnivå. I detta sammanhang understryker parlamentet att användningen av rymdteknik har en potential att öka tillväxten och antalet arbetstillfällen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till att man utvecklar alternativ uppskjutningsteknik och tar med ekodesignprinciper i alla uppskjutnings- och rymdtillgångar.

6.  Europaparlamentet konstaterar att alla rymdsystem är baserade på informationsteknik, som i ökande grad har utsatts för otillbörligt dataintrång, vilket allvarligt kan äventyra tillförlitligheten hos uppgifter, däribland satellitbilder, information om geopositionering och satellitkommunikation.

7.  Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att arbeta tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och de medlemsstater som också har undertecknat rymdavtalet från 1967 och motsvarande rymdansvarighetsavtal, för att främja internationella principer för ansvarsfullt beteende i yttre rymden, på grundval av erkännandet att rymden är mänsklighetens gemensamma arv, och att arbeta i riktning mot en allomfattande acceptans för rymdavtalet och månavtalet inom det ramverk som FN och andra lämpliga multilaterala forum tillhandahåller.

8.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att täppa till regleringsluckan i artikel 2 i rymdansvarighetsavtalet och se till att stater som tolererar, finansierar, uppmuntrar till eller underblåser it-angrepp på rymdsystem direkt kan hållas ansvariga. Parlamentet betonar att stater som inte fullgör denna skyldighet bör klassas som direkt ansvariga i enlighet med artikel VI i rymdavtalet.

9.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att säkerställa en omfattande användning av kraftfull kryptering i alla rymdtillgångar och anläggningar på marken, samt att vidta alla åtgärder för att sörja för säkerhet i kommunikationen och för infrastrukturens motståndskraft.

10.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska användningen av satelliter och system för fjärranalys har blivit en verklighet i vardagen och har medfört avsevärda fördelar för samhället.

11.  Europaparlamentet framhåller att man måste se till att kommersialiseringen av system för fjärranalys skapar fördelar för konsumenter och företag – särskilt små och medelstora företag – i Europeiska unionen. Vidare är det, med tanke på behovet av att sörja för en korrekt och välfungerande inre marknad och främja rymdverksamhetens säkerhet, trygghet och ekonomiska utveckling – nödvändigt att införa enhetliga regler för att förhindra att avvikande regler skapar snedvriden konkurrens på den inre marknaden eller ojämnt fördelade säkerhetshot. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett rättsligt ramverk med enhetliga regler som gör det möjligt att data som samlats in genom system för fjärranalys kan bli tillgängliga på den inre marknaden för återanvändning i processer som skapar mervärde, och som skyddar dessa data mot otillåtet tillträde.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.6.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Pascal Arimont, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Kaja Kallas, Julia Reda, Marc Tarabella, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Peter Jahr, Markus Pieper

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29

+

ALDE

ECR

ENF

PPE

 

S&D

 

VERTS/ALE

Dita Charanzová, Kaja Kallas, Morten Løkkegaard

Daniel Dalton, Anneleen Van Bossuyt

Mylène Troszczynski

Pascal Arimont, Georges Bach, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Peter Jahr, Antonio López-Istúriz White, Jiří Pospíšil, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Lambert van Nistelrooij

Lucy Anderson, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Marc Tarabella

Julia Reda, Igor Šoltes

2

-

PPE

Markus Pieper, Sabine Verheyen

1

0

EFDD

Robert Jarosław Iwaszkiewicz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (2.6.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Föredragande av yttrande: Gesine Meissner

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller den roll som rymdtekniken spelar för smartare, säkrare, hållbarare och mer integrerade mark-, sjö-, luft- och rymdtransporter. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande och tror att det kan bidra till att tillgodose nya transportbehov av säker och skarvfri sammanlänkning, mer robust positionering, intermodalitet och driftskompabilitet.

2.  Europaparlamentet påminner om att rymden och tillgången till den framför allt betingas av transportmedlen (satelliter, rymdraketer m.m.). Rymdteknik och rymdtjänster (satellitdata, geolokalisering m.m.) är av strategiskt intresse för åtskilliga sektorer, såsom transport, telekommunikation, jordbruk och försvar.

3.  Europaparlamentet betonar att transportsektorn erbjuder hög potential för nya, innovativa affärsmöjligheter i sektorn i senare led när det gäller säkerhet, miljöeffektivitet, dataströmning, navigations-, sök- och räddningstjänster och trafikledning m.m. Parlamentet framhåller att företag är beroende av tillgång till data och samarbete mellan universitet, forskare samt den offentliga och privata sektorn.

4.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av utbildning och utveckling av yrkeskompetens för att få till stånd en verkligt oberoende och självständig EU‑rymdsektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att via Horisont 2020 och framtida forsknings- och utvecklingsprogram fortsatt stödja insatser som främjar utbildning och spridning av resultat inom rymdrelaterade områden.

5.  Europaparlamentet framhåller att det viktigaste grundläggande verktyget för kapacitetsutveckling inom den europeiska rymdindustrin är deltagande i frivilliga Europeiska rymdorganisationsprogram (ESA), där europeiska företag och högskolor respektive forskningsinstitut är med och tar fram spetsteknologi för rymduppdrag och rymdsystem. Just deltagande i sådana program bereder sedan vägen för dem att bli verksamma inom detta område och få tillgång till högteknologiskt och kunskapsmässigt krävande vetenskapsprojekt, vilket även kan smitta av sig positivt på transportsektorn.

6.  Europaparlamentet inser potentialen i EU:s rymdprogram Galileo och Egnos och behovet av att främja användningen av data från Galileo/Egnos och skapa marknadsmöjligheter genom en genomgång och eventuell omarbetning av befintlig lagstiftning och en systematisk kontroll av ”rymdprogramskompatibiliteten”.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja europeisk utveckling av nya affärsmodeller för rymden och av teknik som håller på att revolutionera sektorn och minska kostnaderna (exempelvis europeisk teknik som gör det möjligt att skicka ut små satelliter i rymden, t.ex. återanvändbara ballonger eller raketer).

8.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s transportsektor, särskilt inom trafikledning, spårningssystem och satellitbaserad observation, är beroende av rymdtekniken och dess förmåga att precist fastställa en position vid en viss tidpunkt. Parlamentet framhåller fördelarna med mer exakt och precis satellitövervakning och satellitpositionering genom användning av teknik som exempelvis flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar) i luftfartssektorn och globalt system för satellitnavigering i sjöfartssektorn.

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av Galileos offentliga reglerade tjänster för att hjälpa medlemsstaternas nationella myndigheter med offentliga säkerhets- och larmtjänster, särskilt i krissituationer.

10.  Europaparlamentet framhåller på nytt framgången för program som eCall och digitala färdskrivare till följd av bestämmelser som gjort det obligatoriskt att införa positioneringsbestämning baserad på GNSS, och har tilltro till att rymdstrategin ska förbättra vägsäkerheten. Satellitdata kan vara viktiga för autonom körning.

11.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för statlig satellitkommunikation för att garantera tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för EU:s och medlemsstaternas institutioner och infrastrukturer. Parlamentet framhåller dess betydelse för transporter, särskilt arktiska sjöfartstransporter, flygledning samt kontroll och styrning av obemannade luftfartyg.

12.  Europaparlamentet anser att strategin bör leda till en oberoende och säker tillgång till rymdtjänster och rymddata och till ett tekniskt oberoende av tredjeländer. Internationella partnerskap är en framgångsfaktor för den europeiska industrin och samarbete med andra globala strategiska partner gör det möjligt att undvika dubbel och/eller överlappande forskning och utveckling, vilket bidrar till effektivare investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att driva internationella samarbetsprogram, även med andra organ och organisationer i tredjeländer, för att främja europeisk rymdteknik och dess konkurrenskraft på den globala marknaden, genom att en verklig strategi för ekonomisk diplomati utarbetas och genomförs för sektorn.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra rymdstrategin så att transportsektorn genast kan dra fördel av förbättrad sjöövervakning, multimodalitet, passagerarupplevelse, paketleverans, drönarnavigering och autonom körning, och att förbättra säkerheten när det gäller dataskydd och skyddet av personuppgifter. Parlamentet anser att Galileo- och Egnosprogrammen kan bidra stort till ett korrekt verkställande av EU:s transportlagstiftning. Satellitnavigeringssystem bör inbegripas i ännu högre grad i andra digitala tjänster som exempelvis intelligenta transportsystem (ITS), det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänsten (RIS), SafeSeaNet samt konventionella navigeringstjänster.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja EU:s rymdsektor i väntan på ett fullständigt genomförande av Galileo och välkomnar kommissionens avsikt att vidta konkreta åtgärder, inbegripet regleringsmässiga sådana, för att se till att Galileo vinner insteg på marknaden och främja utvecklingen av fullt kompatibla och interoperabla produkter, såsom chipset och mottagare. Dessa åtgärder bör omfatta alla transportsätt (luftfart, vägtransport, järnväg, sjöfart och inre vattenvägar).

15.  Europaparlamentet anser att bestämmelser som syftar till att garantera kompatibilitet med Galileo för mottagare inom viss transportinfrastruktur, särskilt inom strategiska framtidssektorer som autonoma och uppkopplade bilar och obemannade luftfartyg, krävs för att främja tillämpningen av europeiska rymdlösningar i transportsektorn.

16.  Europaparlamentet anser att Galileoinfrastrukturens säkerhet bör vidareutvecklas i de kommande generationernas satellitsystem.

17.  Europaparlamentet poängterar att Egnos exakthet och fullständighet är av väsentlig betydelse för luft-, sjö-, järnvägs- och vägnavigering. Egnos bör i första hand utvidgas till Sydöst- och Östeuropa för att få till stånd en full EU-täckning och också utvidgas vidare till Afrika och Mellanöstern.

18.  Europaparlamentet framhåller på nytt att Egnos skulle kunna ge ekonomiska fördelar och ökad precision, motståndskraft och säkerhet för säkerhetskritiska tillämpningar såsom flyglandningar samt för flygspårning och färre inställda flyg och mindre buller. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att Egnos införs på alla europeiska flygplatser.

19.  Europaparlamentet framhåller Copernicusprogrammets betydelse för transport- och passagerarsäkerheten, särskilt i fråga om tjänster för fartygsrutter, utveckling av städernas transportnät och övervakning av luftföroreningar. Parlamentet delar kommissionens åsikt att användningen av data från Copernicus måste underlättas och främjas ytterligare och uppmanar kommissionen att gå vidare med att utvidga Copernicus infrastruktur.

20.  Europaparlamentet anser att kapaciteten för dubbla användningsområden för Galileo och Copernicus samt bättre precision och kryptering bör vidareutvecklas.

21.  Europaparlamentet påminner om den avgörande betydelsen av att påskynda omställningen av flygledningen från dagens radarbaserade övervakning till satellitbaserad, eftersom övervakning i realtid endast kan garanteras för 30 % av vår planet, och anser att GNSS-tekniken skulle kunna spela en nyckelroll i övergången.

22.  Europaparlamentet betonar vidare vikten av att luftfartyg är utrustade med rymdbaserad automatisk positionsövervakning och -sändning (ADS-B) och av att operatörerna blir skyldiga att utrusta luftfartyg med ADS-B för att säkerställa en precis och pålitlig flygspårning i realtid samt bränslebesparingar.

23.  Europaparlamentet framhåller vikten av att skydda Europas rymdinfrastruktur och stöder därför införandet av tjänster för rymdövervakning och spårning (SST) på fullt operativ basis. Parlamentet framhåller den stora betydelsen av adekvat tillsyn och av att rymdföroreningar i allmänhet och rymdskrot i synnerhet undviks eller minskas. Parlamentet framhåller i detta hänseende vikten av pilotprojektet för en renare rymd genom ändring av omloppsbanan och användning av innovativa material för rymdutrustning för att begränsa den ökande mängden skrot som kretsar kring jorden och för att hitta hållbara, långsiktiga alternativa lösningar för rymdmaterial genom innovation. Detta pilotprojekt syftar till att testa genomförbarheten och effektiviteten i ett framtida gemensamt teknikinitiativ för rymdsektorn, med målet att locka till investeringar.

24.  Europaparlamentet konstaterar att det saknas öppenhet kring hur man ska fortsätta med det europeiska programmet för uppskjutningsfordon efter 3–4 år (Ariane 6 och Vega C) och kring den finansiella situationen för detta program. Frånvaron av ett uppskjutningsprogram på medellång och lång sikt är oroande. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till arbetsprogram gällande uppskjutningsfordon i Europa för de 20 kommande åren.

25.  Europaparlamentet understryker att den europeiska rymdindustrin är utsatt för en ojämn och allt hårdare internationell konkurrens med institutionella marknader i tredjeländer som är stängda för europeiska aktörer och missgynnar dem.

26.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den konstaterade bristen på ömsesidighet i fråga om öppna institutionella marknader i den ytterst strategiska sektorn för satellituppskjutningar, att EU tillsammans med sina partner bör ge företräde åt europeiska raketer på sina institutionella marknader för satellituppskjutningar inom de europeiska programmen.

27.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att samla efterfrågan från europeiska institutionella kunder för att säkerställa en oberoende, kostnadseffektiv och tillförlitlig tillgång till rymden. Parlamentet rekommenderar starkt att kommissionen blir en framträdande institutionell kund i den europeiska uppskjutningssektorn och undersöker olika sätt att stödja den europeiska uppskjutningsinfrastrukturen, så att EU:s rymdsektor kan konkurrera effektivt med andra globala aktörer.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta synergier mellan Galileo- och Copernicussystemen – och eventuellt även andra rymdaktiviteter – för att få till stånd ett kostnadseffektivt genomförande av dessa (t.ex. använda det globala satellitbaserade navigationssystemets nuvarande kapacitet) och maximera nyttan för den europeiska ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stimulera investeringar i rymdverksamhet i transportsektorn genom smart finansiering (t.ex. Europeiska fonden för strategiska investeringar, Efsi) och se till att de är tillräckligt finansierade i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram för 2014–2020 säkra finansieringen av en uppgradering av Galileos, Egnos och Copernicus infrastruktur och av stöd till nedströms- och uppströmstillämpningar för GNSS och jordobservationsverksamhet inom ramen för budgetarna för det nionde ramprogrammet (inklusive det gemensamma teknikinitiativet för rymdsektorn) och europeiska GNSS-program.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera och stödja ett större deltagande från små och medelstora företags samt uppstartsföretags sida i rymdverksamhet och rymdrelaterad forskning. Kommissionen uppmuntras att inkludera transportaktörer i dialogen med rymdsektorn för att underlätta införandet av europeisk rymdteknik på transportmarknaden och även för att säkra insyn. Kommissionen uppmanas att se till att europeiska transportaktörer har tillgång till vetenskaplig rymdforskning och rymddata med koppling till transportområdet för att främja en bredare användning av ny innovativ teknik och därmed förbättra transporttjänsternas konkurrenskraft på den europeiska och globala marknaden.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma den allt snabbare utvecklingen inom rymdturismen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Kateřina Konečná, Peter Kouroumbashev, Patricija Šulin, Evžen Tošenovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Barbara Kudrycka, Maria Noichl, Flavio Zanonato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička

ECR

Jacqueline Foster, Evžen Tošenovský, Kosma Złotowski

EFDD

Daniela Aiuto

ENF

Georg Mayer

GUE/NGL

Tania González Peñas, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Barbara Kudrycka, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Wim van de Camp, Patricija Šulin

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Ismail Ertug, Peter Kouroumbashev, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Maria Noichl, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, David-Maria Sassoli, Flavio Zanonato, Janusz Zemke, Claudia Țapardel

Verts/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

1

-

EFDD

Jill Seymour

1

0

NI

Bruno Gollnisch

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från fiskeriutskottet (27.4.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en rymdstrategi för Europa

(2016/2325(INI))

Föredragande av yttrande: Ricardo Serrão Santos

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Genom Bavenomanifestet från 1998 upprättades programmet för global övervakning för miljö och säkerhet med målsättningen att fastställa Europas globala övervakningsroll på miljö- och säkerhetsområdet. Sedan 2012 heter detta initiativ Copernicus.

B.  Parlamentet och rådet fattade 2007 politiska beslut som ledde till att de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Egnos och Galileo tilldelades en budget och som lade grunden för en överenskommelse om programmens ledningsstruktur.

C.  Galileo kommer att vara en del av det satellitbaserade sök- och räddningssystemet Cospas-Sarsat (Space System for the Search of Vessels in Distress-Search and Rescue Satellite-Aided Tracking).

D.  Fiske är ett högriskarbete där det alltid kan inträffa olyckor, och en fiskares överlevnad hänger då ofta på att vederbörande får medicinsk vård så fort som möjligt.

E.  För att få en bättre analys av bestånden och havsmiljön behövs mer och snabbare data.

1.  Europaparlamentet välkomnar rymdstrategin för Europa, som är av stor vikt för havs- och sjöfartsfrågor och fiskeverksamheten och har stor potential att utveckla den mänskliga verksamheten till havs och bevara havsmiljön.

2.  Europaparlamentet erkänner vikten av rymdstrategin för Europa som en samordnad insats från administrativa organ och andra aktörer.

3.  Europaparlamentet påpekar att man underlåtit att nämna förbindelsen mellan luft och hav, vilket avsaknaden av orden ”hav” (en. ”ocean”) och ”marin” (en. ”marine”) visar.

4.  Europaparlamentet konstaterar att rymdteknik, rymddata och rymdbaserade tjänster redan bidrar till ett antal politik- och ekonomiområden, däribland kontroll av fiskeverksamheten, prognos och övervakning av sjöfartsleder, upptäckt och övervakning av oljeutsläpp och andra föroreningar, sök- och räddningsinsatser till havs, olagligt fiske och sjöröveri.

5.  Europaparlamentet inser att myndigheterna genom att de får tillgång till mer permanent och anpassningsbar rymdbaserad havsövervakningskapacitet kommer att kunna reagera snabbare och göra avsevärda besparingar tack vare mer målinriktade åtgärder, särskilt i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att använda den nyaste tekniken och att främja utvecklingen av nya system för att effektivare övervaka och bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

7.  Europaparlamentet betonar Galileos och Egnos betydelse för sjöfartsskyddet och navigationen genom att de stärker och förbättrar andra internationella system samt bidrar till Europas tekniska oberoende.

8.  Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av en bättre samordning mellan Galileo och Egnos och Copernicus-relaterade tjänster för ökad säkerhet.

9.  Europaparlamentet erkänner behovet av att ta fram säkra satellitkommunikationssystem för att tillgodose befintliga och framtida behov inom den europeiska sjöfarten, däribland sjöövervakning baserad på fjärrstyrda luftfartygssystem, som är starkt beroende av satellitkommunikation.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för statlig satellitkommunikation (Govsatcom).

11.  Europaparlamentet betonar Copernicus betydelse för en få full förståelse av klimat och väder, havets naturliga biologiska processer och människans skadliga inverkan, alla viktiga frågor för fisket.

12.  Europaparlamentet välkomnar Copernicus nya havstjänst ”Ocean State Report”, med medverkan av 80 europeiska vetenskapliga experter från över 25 olika institutioner, som är ett steg framåt mot en regelbunden årlig rapportering om läget och välbefinnandet för världshaven och haven i Europa.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra bilddata lättillgängliga för olika näringsgrenar, statliga organisationer, internationella organisationer, lokala planerare och privata användare, bland annat diagram över havsytetemperaturen för fiskerisektorn samt uppgifter om havsmiljön. Copernicus havsmiljöövervakningssystem, som tillhandahålls av Mercator Ocean, Copernicus atmosfärövervakningssystem och Copernicus klimatförändringstjänst, som tillhandahålls av Europacentret för medellånga väderprognoser, bör ha särskilda verktyg för europeiska fiskare, tillgängliga på relevanta europeiska språk.

14.  Europaparlamentet betonar att det behövs en avsevärd satsning på utbildningsverktyg som gör det möjligt att dra full nytta av rymdrelaterade verktyg.

15.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av rymdtekniken kommer att göra det möjligt att bättre lokalisera och bedöma fiskebestånden i framtiden.

16.  Europaparlamentet anser att rymdstrategin för Europa behöver bli ambitiösare i fråga om klimatförändringarna och deras effekter på havsmiljön.

17.  Europaparlamentet erkänner vikten av nätverken Copernicus Relay och Copernicus Academy för att öka engagemanget bland intressenter, lyfta fram den regionala användardimensionen och ytterligare främja användningen av Copernicus data och tjänster.

18.  Europaparlamentet inser att ett snabbare och exaktare tillhandahållande av data kommer att leda till ökad produktivitet för fiskodlare tack vare övervakningen av skadlig algblomning.

19.  Europaparlamentet erkänner vikten av att se till att framtidens vetenskap på ett bättre sätt integrerar rymdteknisk kapacitet med andra politikområden som söker svar på globala och samhälleliga utmaningar.

20.  Europaparlamentet håller med om att Galileos, Egnos och Copernicus potential ännu inte utforskats fullt ut och erkänner potentialen i en allians mellan den offentliga och privata sektorn i rymdstrategifrågan.

21.  Europaparlamentet betonar att rymdteknik liksom dess markbaserade komponenter kräver stora budgetmedel och att det är mycket viktigt att fortsätta anslå nödvändiga resurser till denna sektor i EU:s budget.

22.  Europaparlamentet betonar att EU:s rymdindustri sysselsätter över 200 000 specialister, skapar ett mervärde på minst 46 miljarder euro och bidrar till socioekonomisk innovation och utforskning inom fiskerinäringen och den blå ekonomin.

23.  Europaparlamentet vill se en centraliserad insamling av satellitdata och, i detta hänseende, införandet av en mekanism som fungerar som en inköpscentral för att stimulera utbyte av data och skapa stordriftsfördelar. Parlamentet anser att det är god praxis att Europeiska sjösäkerhetsbyrån samlar in data till förmån för EU:s olika byråer, däribland Europeiska fiskerikontrollbyrån.

24.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår att ”främja användningen av rymdlösningar”, särskilt genom att bidra med tekniskt stöd för användning av innovativa och gränsöverskridande upphandlingar av rymdlösningar.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att ständigt förbättra sök- och räddningsresurserna och vill därför att Galileosatelliten integreras ytterligare i dessa typer av system.

26.  Europaparlamentet anser att befästandet av befintliga och framtida resurser i ett verkligt europeiskt rymdbaserat havsövervakningssystem – som kommer att vara till nytta för ett antal institutionella användare och vars tjänster skulle kunna utnyttjas kommersiellt för export – skulle kunna vara ett skolexempel för kommissionens innovativa ambitioner inom rymdsektorn.

27.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av en pålitlig satellitanslutning med hög hastighet för medicinsk utrustning, både för fartyg och för sök- och räddningsgrupper, som måste kunna kommunicera med sjukhus och skicka och ta emot medicinska data för att kunna besluta om bästa åtgärder så fort som möjligt.

28.  Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna ger Europa en extra dimension och geografiska möjligheter, som innebär att utplaceringsstationer, övervakningsfaciliteter och så kallade ground truthing-system kan upprättas över hela jorden, och beklagar att de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna inte nämns i strategin.

29.  Europaparlamentet betonar att prioriteringar om offentlig användning av rymden, inklusive observation, bör vara relaterade till lagstiftningsbehoven i europeiska initiativ såsom ramdirektivet om en marin strategi.

30.  Europaparlamentet erkänner den potential som rymdinfrastrukturen och härledda tjänster erbjuder för att effektivt bidra till målen i en internationell världshavsförvaltning, t.ex. att genomföra COP21-avtalet och begränsa klimatförändringarnas effekter på haven, kusterna och ekosystemen, bekämpa nedskräpningen av havet eller främja fysisk planering i kust- och havsområden på global nivå.

31.  Europaparlamentet påminner om vikten av att tillgodose behoven hos olika EU-byråer, såsom Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån, och betonar att dessa institutioner också ska bidra till uppnåendet av målen i rymdstrategin för Europa. Parlamentet insisterar på ett samarbete och utbyte av satellitbaserad information mellan EU:s byråer, i synnerhet Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån och den europeiska gräns- och kustbevakningen.

32.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska fiskerikontrollbyrån att till fullo utnyttja sina nya stärkta befogenheter genom att tillhandahålla övervaknings- och kommunikationstjänster som använder den senaste tekniken, särskilt rymdbaserad infrastruktur, för att upptäcka fartyg med migranter och förhindra katastrofer på havet.

33.  Europaparlamentet betonar potentialen hos satellitbaserade tillämpningar för att förbättra fiskerikontrollen och hjälpa till att skydda havsmiljön.

34.  Europaparlamentet påminner om att en av de stora tillgångarna för den privata sektorn inom utforskning av rymden är utvecklingen av patent och skyddad information, som bör lyftas fram i utvecklingen av rymdstrategin för Europa.

35.  Europaparlamentet påminner om att teknisk och industriell utveckling är stora tillgångar för rymdstrategin för Europa och anser att de inte utforskats fullt ut i strategin.

36.  Europaparlamentet betonar att det kommande nionde ramprogrammet för perioden efter 2021 bland sina mål måste ha med såväl integrering av EU:s rymdstrategi, fisket och den blå tillväxten som delaktighet av institutioner med specialkunskaper på dessa områden.

37.  Europaparlamentet vill belysa att den snabba utvecklingen av ny teknik som bygger på förstärkt intelligens, kognitiv databehandling och neurala system inte nämns i rymdstrategin för Europa.

38.  Europaparlamentet anser att rymdstrategin för Europa endast omfattar den nära framtiden och saknar ambition när det gäller möjliga nya, visionära och mobiliserande projekt, bland annat till förmån för en intelligent fiskeriförvaltning.

39.  Europaparlamentet anser att Europa måste bli världsledande inom ”blå” rymdteknik genom att ytterligare införa, använda och förbättra

  –  Copernicus, som är viktigt för att rädda liv på havet och i samband med översvämningar,

  –  Galileo, Europas världsomspännande satellitnavigeringssystem,

  –  Egnos, det europeiska differentiella globala positioneringssystemet, som redan tillhandahåller navigeringstjänster till användare till havs när det gäller skydd av människoliv,

  –  ”blå” drönare som styrs med hjälp av satellitdata, som kan användas vid räddningsinsatser på havet, i kustområden och i EU:s inlandsvatten, såsom vinnaren av Satnavpriset 2015.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.4.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, Richard Corbett, Linnéa Engström, Sylvie Goddyn, Carlos Iturgaiz, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Ulrike Rodust, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Peter van Dalen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jens Gieseke, Verónica Lope Fontagné

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

16

+

ALDE-gruppen:

António Marinho e Pinto

ENF-gruppen

Sylvie Goddyn

PPE-gruppen

Alain Cadec, Jens Gieseke, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, Verónica Lope Fontagné, Gabriel Mato, Jarosław Wałęsa

S&D-gruppen:

Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Richard Corbett, Ulrike Rodust, Ricardo Serrão Santos

Verts/ALE-gruppen

Marco Affronte, Linnéa Engström

1

-

EFDD-gruppen

John Stuart Agnew

3

0

ECR-gruppen

Remo Sernagiotto, Ruža Tomašić, Peter van Dalen

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.6.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Christian Ehler, Fredrick Federley, Francesc Gambús, Adam Gierek, Theresa Griffin, Françoise Grossetête, András Gyürk, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Olle Ludvigsson, Florent Marcellesi, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Davor Škrlec, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Lieve Wierinck, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

54

+

ALDE Group

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský

EFDD Group

David Borrelli, Dario Tamburrano

ENF Group

Angelo Ciocca

GUE/NGL Group

Jaromír Kohlíček

PPE Group

Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Paul Rübig, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen

S&D Group

José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Peter Kouroumbashev, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Csaba Molnár, Dan Nica, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Verts/ALE Group

Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Florent Marcellesi, Michel Reimon, Davor Škrlec

1

-

GUE/NGL Group

Paloma López Bermejo

1

0

GUE/NGL Group

Xabier Benito Ziluaga

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande