BETÄNKANDE om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna

20.7.2017 - (2016/2301(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Maria Arena

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna

(2016/2301(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar[2],

–  med beaktande av sin resolution av den 16 maj 2017 om utvärderingen av externa aspekter av tullens arbete och förvaltning som ett verktyg för att underlätta handel och bekämpa olaglig handel[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar[7],

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)[8],

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)[9],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om det aktuella läget avseende tillämpningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh[10],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av krav på tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionens importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (förordningen om konfliktmineraler)[11],

–  med beaktande av skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel – handlingsplan (COM(2003)0251) och frivilliga partnerskapsavtal inom ramen för Flegt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (timmerförordningen)[12],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (förordningen om allmänna preferenssystemet)[13],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen)[14],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (direktivet om icke-finansiell rapportering)[15],

–  med beaktande av EU:s och dess medlemsstaters gemensamma strategi från 2007 för handelsrelaterat bistånd (Aid for trade): förstärkt EU-stöd till handelsrelaterade behov i utvecklingsländer,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 april 2017 om hållbara värdekedjor inom konfektionsindustrin genom EU:s utvecklingsinsatser (Sustainable garment value chains through EU development action) (SWD(2017)0147),

–  med beaktande av ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik,

–  med beaktande av rapport IV från ILO:s 105:e konferens om anständigt arbete i globala försörjningskedjor,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling för 2030,

–  med beaktande av ILO:s grundläggande konventioner om barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2016 om EU och ansvarsfulla globala värdekedjor,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

–  med beaktande av den brittiska Modern Slavery Act från 2015 och den franska lagen om multinationella företags omsorgsplikt,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact-initiativ,

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om skydd av alla migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar,

–  med beaktande av ILO:s nya protokoll om tvångsarbete,

–  med beaktande av resolution 26/9 av den 26 juni 2014 från FN:s råd för mänskliga rättigheter, i vilken människorättsrådet beslutade att inrätta en öppen mellanstatlig arbetsgrupp med mandat att utarbeta ett internationellt, rättsligt bindande instrument för transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och flera sektorsspecifika OECD:s riktlinjer (finanssektorn, jordbruk, mineraler, kläder och skor),

–  med beaktande av Unctads rapporter från 2013 och 2016 om handel och utveckling,

–  med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling från 2015,

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om tekniska handelshinder,

–  med beaktande av WTO:s allmänna tull- och handelsavtal (Gatt),

–  med beaktande av FN:s barnkonvention, barnrättsprinciperna för företag (Children’s Rights and Business Principles), som utvecklats av Unicef, FN:s Global Compact och Rädda Barnen[16],

–  med beaktande av frivilliga landspecifika partnerskap, såsom överenskommelsen om hållbarhet i Bangladesh och initiativet för arbetstagares rättigheter i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om barnarbete,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0269/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) måste den gemensamma handelspolitiken föras inom ramen för principerna och målen för EU:s yttre åtgärder. I artikel 208 i EUF-fördraget etableras principen om en konsekvent politik för utveckling och utrotande av fattigdomen fastställs som det viktigaste målet. I meddelandet om handel för alla fastställs att EU:s handelspolitik bygger på tre nyckelprinciper – effektivitet, insyn och värden. Meddelandet omfattar ett särskilt avsnitt om hanteringen av framväxten av globala värdekedjor och säkerställandet av en ansvarsfull förvaltning av försörjningskedjor, och uppmärksamhet fästs vid handelspolitikens komplexitet, det grundläggande behovet av att tänka framåt och involvera en rad offentliga och privata aktörer och aktörer från det civila samhället samt av att använda en blandning av flexibla och innovativa verktyg och lagstiftningsändringar.

B.  Frihandeln har blivit föremål för en stigande offentlig granskning och problemen med den ojämlika fördelningen av för- och nackdelarna med handeln har aktualiserat en vitt spridd uppfattning om att handelspolitiken måste sätta sociala och miljömässiga värden samt transparens och ansvar i centrum.

C.  Globala värdekedjor är en komplicerad, teknikdriven och snabbt föränderlig verklighet, som har blivit en central aspekt i dagens globala ekonomi. De kan hjälpa utvecklingsländerna till en bättre integration i den globala ekonomin och till att minska fattigdomen och skapa sysselsättning, samtidigt som de ökar produktionskapaciteten. De globala värdekedjorna ger å ena sidan nya möjligheter till ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, involvering av det civila samhället, arbetstagare och företagsorganisationer samt för skapande av sysselsättning för företagen inom produktionskedjan, genom att ge dem möjlighet att fokusera på särskilda uppgifter samtidigt som deras inbördes beroende ökar. Å andra sidan har deras extremt komplexa natur, bristen på insyn och urholkningen av ansvarsskyldigheten lett till större risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheterna, faktisk strafflöshet för miljöbrott och storskalig skatteflykt liksom storskaligt skattebedrägeri.

D.  Handelspolitiken måste bidra till att säkerställa en transparent produktionsprocess genom hela värdekedjan, liksom respekt för grundläggande miljöstandarder, sociala standarder och säkerhetsstandarder.

E.  EU:s handels- och investeringspolitik måste bibehålla det multilaterala systemet som sin hörnsten och stärka Europas position i rättvisa globala försörjningskedjor, men samtidigt ska den tillhandahålla verktyg för att fastställa tydliga regler och skyldigheter för regeringar och företag i syfte att säkerställa överensstämmelse med internationella åtaganden såsom FN:s mål för hållbar utveckling. Hållbarhet och transparens är inte enbart en fråga om värden, utan bör även ses som verkliga drivkrafter för ökat mervärde inom världshandeln och investeringar inom ramen för de globala värdekedjorna.

F.  Små och medelstora företag[17] utgör en viktig del av de globala värdekedjorna och spelar en viktig roll för att främja ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och kvalitativa arbetstillfällen samt för att förhindra att lokalbefolkningarna flyttar från sina regioner.

G.  Deltagandet i globala värdekedjor gynnar små och medelstora företag i fråga om tillväxt och internationalisering. Enligt Eurobarometerundersökningen från 2015 Internationalisation of Small and Medium-sized Enterprises, var endast 31 % av de små och medelstora företagen i EU involverade i verksamhet utanför den inre marknaden under de senaste tre åren. Många små och medelstora företag upplever svårigheter med att få tillgång till internationella och EU-baserade globala värdekedjor. Handelspolitik och handelsavtal kan hjälpa till att övervinna de hinder och utmaningar som små och medelstora företag för närvarande möter när de försöker få tillgång till globala värdekedjor.

H.  Frivilliga system för tillbörlig aktsamhet och insyn i de globala värdekedjorna används och främjas i hela världen av ekonomiska och sociala parter och icke-statliga organisationer, vilket ger konkreta och positiva resultat.

I.  I sina slutsatser från maj 2016 understryker rådet behovet av att fortsätta att arbeta för sprida tillämpningen av internationellt överenskomna principer, riktlinjer och initiativ för företagens sociala ansvar/ansvarsfullt företagande såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, Global Compact-initiativet, ILO:s trepartsdeklaration om principer avseende multinationella företag och socialpolitik, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, också i länder som inte är medlemmar i OECD, vilket även bidrar till insatser mot korruption genom att skapa företagsmiljöer med större öppenhet och insyn.

J.  Global, ansvarsfull förvaltning av globala värdekedjor är av största vikt för att anpassa handelspolitiken till EU:s värden som är inskrivna i fördragen. Både kommissionen och medlemsstaterna har varit ledande i dessa debatter världen över.

K.  Flera internationella konventioner, riktlinjer och bestämmelser syftar till att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Framför allt producentländerna har en skyldighet att genomföra dessa och att skapa lämpliga rättsliga och ekonomiska förutsättningar så att företagen kan bedriva verksamhet och delta i de globala värdekedjorna. Samtidigt måste producentländerna kunna genomföra internationella standarder och normer, bland annat utarbeta, genomföra och verkställa nödvändig lagstiftning, särskilt när det gäller inrättandet av rättsstaten och kampen mot korruption.

L.  EU bör reagera ännu mer effektivt på social och miljömässig dumpning, osund konkurrens och otillbörliga handelsmetoder, och säkerställa lika spelregler.

M.  EU är världens största exportör och importör av varor och tjänster sammantaget, den största utländska direktinvesteraren och den största mottagaren av utländska direktinvesteringar. EU bör använda denna styrka till fördel både för sina egna medborgare och för folken i andra delar av världen, framför allt i världens fattigaste länder.

N.  EU har utarbetat bindande bestämmelser för företag på området för tillbörlig aktsamhet i sektorer med hög risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom timmer och konfliktmineraler. Vissa medlemsstater har också utarbetat lagstiftning såsom Förenade kungarikets lag om nutida slaveri (Modern Slavery Act), den franska lagen om multinationella företags omsorgsplikt, som endast gäller de största franska företagen (över 5 000 anställda) och den nederländska lagen om barnarbete. EU har utvecklat initiativ för att främja tillbörlig aktsamhet och i flera av Europaparlamentets resolutioner har EU uppmanats att utarbeta bindande regler i denna fråga.

O.  EU har redan tagit viktiga steg mot en mer ansvarsfull förvaltning av globala värdekedjor i hela världen, genom utveckling av specifika partnerskap såsom hållbarhetspakten med Bangladesh och initiativet för arbetstagarrättigheter i Myanmar/Burma och genom särskilda frågor såsom initiativet om konfliktmineraler, förordningar om olaglig avverkning, hållbarhetskriterier för biodrivmedel, företagsrapportering om försörjningskedjefrågor, insyn i företag om betalningar till regeringar från utvinnings- och avverkningsindustrin, vilket betonas i meddelandet om handel för alla.

P.  I meddelandet om handel för alla betonar man att kommissionen kommer att främja ambitiösa kapitel om handel och hållbar utveckling i alla handels- och investeringsavtal. EU:s nyligen ingångna handels- och investeringsavtal omfattar kapitel om handel och hållbar utveckling enligt vilka avtalsparterna ska ingå åtaganden avseende skyddet av de mänskliga rättigheterna, sociala och miljömässiga normer och företagens sociala ansvar. Sådana kapitel har påvisat skillnader i fråga om ambitionsnivån i flera av EU:s på varandra följande handelsavtal. Arbetsrättsliga och miljömässiga standarder begränsas inte till kapitlen om handel och hållbar utveckling utan ska gälla för handelsavtalens samtliga områden. En strategi baserad på dialog har inte förhindrat allvarliga kränkningar av föreningsfriheten i vissa frihandelsavtal.

Q.  Den särskilda situationen för industriella frizoner för bearbetning på export innebär att dessa i vissa länder inte omfattas av den lokala arbetsrätten och att de kan förbjuda eller begränsa facklig verksamhet, vilket fråntar arbetstagarna alla möjligheter till rättslig prövning och utgör en uppenbar överträdelse av ILO:s standarder.

R.  Avsaknaden av etik inom näringslivet är också en konsekvens av bristen på god förvaltning och maktlösa eller obefintliga opartiska offentliga myndigheter som agerar i medborganas allmänna intresse. Korruption, bristande transparens i de globala värdekedjorna och undantag från arbetsrättsliga bestämmelser och skatt i frizoner för bearbetning på export skulle kunna inverka negativt på mänskliga rättigheter, i synnerhet på området för anständigt arbete och fackföreningar.

S.  Enligt ILO är 21 miljoner människor i världen offer för tvångsarbete, och många av dem utnyttjas inom globala värdekedjor. Tvångsarbete i den privata ekonomin genererar varje år 150 miljarder US-dollar i olagliga vinster.

T.  Tack vare sitt allmänna mandat, sin expertis och sina erfarenheter är ILO, i samarbete med sina medlemmar, väl lämpad att leda de globala åtgärderna för anständigt arbete inom globala försörjningskedjor. ILO:s kommitté för anständigt arbete inom globala försörjningskedjor har efterlyst en undersökning av de missförhållanden som orsakar brister i fråga om anständigt arbete inom de globala försörjningskedjorna och en diskussion om vilka initiativ och standarder som behövs för att främja anständigt arbete och minska bristerna i fråga om anständigt arbete inom de globala försörjningskedjorna.

U.  Det behövs ett multilateralt, globalt helhetsperspektiv när det gäller företagens ansvar för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och miljömässig hållbarhet inom ramen för världshandeln och i synnerhet inom de globala värdekedjorna. Det är därför viktigt att EU fortsätter att föra dessa diskussioner i hela världen. EU har positionerat sig som en föregångare i reformen av mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stater, särskilt genom att inrätta ett multilateralt domstolssystem. Likvärdiga framsteg förväntas inom andra viktiga problemområden såsom efterlevnaden av investerarnas skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter.

V.  Produktionen inom de globala värdekedjorna sker i olika länder som har olika nivåer av skydd av de mänskliga rättigheterna och som i olika grad tillämpar social-, arbets- eller miljörätten. Offer för människorättskränkningar som involverar transnationella företag kan komma att stöta på ett flertal hinder i tillgången till rättsmedel.

W.  Jämställdhet mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Handels- och investeringsavtalen har en tendens att påverka kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella könsskillnader. Jämställdhetsperspektivet förbises ofta i analysen av globala värdekedjor. Enligt ILO var 21 miljoner personer offer för tvångsarbete globalt under 2012 varav 55 % var kvinnor och flickor, och 90 % av dem utnyttjades i den privata ekonomin av enskilda personer eller företag.

X.  Kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna inom vissa segment i de globala försörjningskedjorna för klädsektorn, trädgårdsnäringen, mobiltelefoni och turism, men de tenderar att i högre grad än män ha jobb som är lågavlönade eller har låg status, vilket leder till könssegregering inom olika typer av yrken och verksamheter, skillnader mellan könen i fråga om löner och arbetsvillkor, och könsspecifika hinder när det gäller tillgången till produktiva resurser, infrastruktur och tjänster.

Y.  I enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget ska unionen skydda barnets rättigheter. Alla medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter.

Z.  Tjänster spelar en allt större roll i de globala värdekedjorna, särskilt för tillverkningsindustrin. Den ökande integreringen av tjänster i de globala värdekedjorna kommer att kräva avtal till stöd för den digitala ekonomin, inbegripet det fria dataflödet.

AA.  Utvecklingen av globala värdekedjor bidrar till integreringen av tjänster i produktionen av varor. En stor del av mervärdet av importerade varor har skapats av tjänster från importerande länder.

AB.  EU:s medlemsstater är världens största exportörer av finansiella tjänster, och sektorn är av strategisk betydelse inom EU:s handelspolitik. Införandet av bestämmelser om finansiella tjänster i EU:s internationella avtal, inbegripet frihandelsavtal, har skapat en viss legitim oro för deras potentiellt negativa konsekvenser i form av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt och framhäver ytterligare vikten av att undersöka möjligheten att införa instrument för att hantera dessa problem. Handels- och investeringsavtal erbjuder en bra möjlighet att öka samarbetet i kampen mot korruption, penningtvätt, skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande.

AC.  En transparent och informativ märkning kan vara ett värdefullt verktyg som gör det möjligt för EU-konsumenterna att göra mer välgrundade och lämpliga val. Vid sidan av en produkts pris och ursprung bör även sociala och miljörelaterade kriterier göras tillgängliga för EU-konsumenterna. Sådana kriterier kan tekniskt sett utvecklas i linje med WTO-avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet), som fastställer villkoren för produktionsprocessen för att tillåta försäljningen av en produkt.

AD.  Ett fullständigt iakttagande av de mänskliga rättigheterna i produktionskedjan och full överensstämmelse med standarderna för livsmedelssäkerhet för varor som övergår till fri omsättning på den europeiska marknaden bör respekteras av både stater och företag. Ansvaret bör inte enbart bäras av konsumenterna, vars val begränsas av både individuella resurser (ekonomi, tid, kunskap) och yttre faktorer (information, erbjudanden).

AE.  Ursprungsreglerna har blivit allt viktigare inom ramen för globala värdekedjor, där produktionen har tendens att sträcka sig över flera länder. Vaga ursprungsregler kan skapa ytterligare hinder för säkerställandet av full transparens och ansvarsskyldighet i hela distributionskedjan.

AF.  Bättre, harmoniserade och effektivare tullförfaranden inom och utanför Europa bidrar till att främja handeln och uppfylla bestämmelserna om förenklade handelsprocedurer och till att förebygga förfalskningar och olagliga, dumpade och förfalskade varor från att införas på den inre marknaden, vilket undergräver EU:s ekonomiska tillväxt och utsätter EU-konsumenterna för allvarliga risker. Ökad tillgång till tulluppgifter om import till EU skulle förbättra transparensen och ansvarsskyldigheten inom de globala värdekedjorna.

AG.  Åtskillnaden mellan import och export är otydlig i en värld med fragmenterade produktionsnätverk eftersom de importerade insatsvarorna står för en betydande del av exporten och tullarna ackumuleras varje gång insatsvaror handlas över gränserna. Effektiva tull- och gränsförfaranden är särskilt viktiga i detta sammanhang.

AH.  Genom handelsincitament inom ramen för GSP och GSP+ får utvecklingsländerna bättre marknadstillträde i utbyte mot att de respekterar arbetsnormer, miljönormer och sociala normer.

AI.  GSP+ är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik som förbättrar marknadstillträdet och omfattar stränga övervakningsmekanismer för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer.

AJ.  Skydd och säkerställande av immateriella rättigheter kan bidra till ökad integrering i de globala värdekedjorna.

EU:s ställning i de globala värdekedjorna

1.  Europaparlamentet understryker att handels- och investeringspolitiken bör syfta till att skapa incitament och lika villkor för europeiska företag samt främja den europeiska konkurrenskraften och uppåtriktad konvergens för standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det råder samstämdhet mellan EU:s miljö-, folkhälso-, handels-, investerings- och industripolitik och att främja strategin för europeisk återindustrialisering och övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

2.  Europaparlamentet anser att en ytterligare integrering av unionen i de globala värdekedjorna inte får vara till förfång för EU:s sociala modell och regleringsmodell eller för främjandet av hållbar tillväxt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medvetenheten om och införandet av befintliga system för rättvis handel, såsom nämns i EU:s strategi ”Handel för alla”, både inom ramen för EU:s plan för hållbarhet och det europeiska samförståndet om utveckling.

4.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att anta förstärkta handelspolitiska skyddsinstrument för att bekämpa otillbörliga handelsmetoder, med beaktande av social och miljömässig dumpning.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera konsekvenserna av EU:s och tredjeländers utnyttjande av de handelspolitiska skyddsinstrumenten för EU-företagens effektiva integrering i de globala värdekedjorna.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av harmoniserade bestämmelser och förstärkt EU-samordning och övervakning av medlemsstaternas tillämpning av importtullar (inbegripet avtalsenliga tullar, antidumpningstullar och utjämningstullar) på alla typer av förnödenheter och varor, i synnerhet fall som involverar falska ursprungsdeklarationer (inom både systemet med förmånstullar och systemet utan förmånstullar) samt undervärdering och felaktig beskrivning av varor.

Globala värdekedjor och multilateralism

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt arbeta inom WTO för att öka transparensen och att fastställa och främja multilaterala handelsbestämmelser, däribland en hållbar förvaltning av globala värdekedjor, vilket framför allt bör inbegripa följande:

–  Obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet och öppenhet i försörjningskedjan, på grundval av FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter.

–  Minimikrav för hälsa och säkerhet, som i synnerhet erkänner arbetstagarnas rätt att etablera skyddskommittéer.

–  Ett socialt grundskydd och respekt för ILO:s arbetsnormer.

–  Rätt till kollektivavtal.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att aktivt engagera sig i alla multilaterala forum om näringslivet, globala värdekedjor, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, och samtidigt framhäva de europeiska värden som fastställs i fördragen och betona det grundläggande behovet av att skydda de små och medelstora företagens särdrag.

9.  Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna om ett bindande FN-fördrag om transnationella företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att delta konstruktivt i dessa förhandlingar och att spela en aktiv roll och bidra till utvecklingen av konkreta förslag, bland annat tillgång till rättsmedel, genom att koncentrera alla sina ansträngningar på att uppnå ett positivt resultat och genom att uppmuntra handelspartnerna att också engagera sig. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att överväga möjligheten att utvidga skyldigheten till tillbörlig aktsamhet, även på global nivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda tillämpningen av de nationella handlingsplanerna och öka deras effektivitet när det gäller genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att åtta av de tretton nationella handlingsplaner som redan godkänts är från EU-medlemsstater och gläder sig över att ytterligare elva nationella handlingsplaner håller på att utarbetas i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och främja genomförandet av FN:s vägledande principer.

11.  Europaparlamentet gläder sig över konvergensen mellan de internationella standarderna för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet mellan FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

12.  Europaparlamentet välkomnar integreringen av anständigt arbete och de fyra pelarna i ILO:s agenda för anständigt arbete i FN:s mål för en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att effektivt tillämpa dessa normer och att inom ILO arbeta i riktning mot antagandet av en ny internationell arbetsnorm för anständigt arbete i globala värdekedjor, vilket framför allt kommer att kräva att alla företag fortlöpande behandlar de konsekvenser som deras verksamhet riskerar att få för arbetstagarnas och lokalbefolkningarnas mänskliga rättigheter och vidtar lämpliga åtgärder för att förebygga och mildra konsekvenserna av denna verksamhet och samtidigt erbjuder lösningar för berörda personer.

13.  Europaparlamentet stöder alla globala initiativ mot korruption, såsom utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI), Kimberleyprocessen, den internationella konferensen om området kring de afrikanska stora sjöarna (ICGLR), principerna i FN:s globala överenskommelse (Global Compact) för företag, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörjningskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Parlamentet påminner om produktionsländernas särskilda skyldighet att genomföra och verkställa lämpliga regelverk, även när det gäller skapandet av en rättsstat och kampen mot korruption.

14.  Europaparlamentet betonar att det för utvecklingen av konfliktdrabbade områden och högriskområden, förutom import och export av mineraler och metaller, är viktigt med transparens när det gäller exploateringsrätt och tullavgifter. Parlamentet understryker därför behovet av att upprätta en förteckning över de befintliga åtgärder för företagens sociala ansvar som europeiska företag har vidtagit och att stärka samordningen och informationsutbytet om bästa praxis, för att på ett bättre sätt kunna fastställa bästa praxis och bidra till att skapa en gemensam ram på europeisk nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka initiativen när det gäller företagens sociala ansvar och tillbörlig aktsamhet genom hela försörjningskedjan.

15.  Europaparlamentet betonar att en tillförlitlig tillgång till råvaror är viktig för den globala konkurrenskraften.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att införa, genomföra och införliva redan existerande lagstiftning i fråga om globala värdekedjor på regional, nationell och internationell nivå.

Företagens ansvar

17.  Europaparlamentet framhåller att handel och mänskliga rättigheter förstärker varandra, och att näringslivet spelar en viktig roll för att erbjuda positiva incitament i syfte att främja mänskliga rättigheter, demokrati och företagens sociala ansvar.

18.  Europaparlamentet välkomnar den privata sektorns många lovande initiativ, såsom uppförandekoden, märkning, självbedömning och social revision, vilka under de senaste åren avsevärt har bidragit till förbättringar inom de globala försörjningskedjorna när det gäller större respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter.

19.  Europaparlamentet är djupt oroat över de fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hot mot den miljömässiga hållbarheten som vissa företags förvaltningsbeslut leder till.

20.  Europaparlamentet noterar vikten av att det finns tydliga internationella regler om företagens sociala ansvar, globala värdekedjor och tillbörlig aktsamhet. Parlamentet välkomnar den intelligenta kombinationen av lagstiftningsåtgärder och frivilliga åtgärder, vilket har lett till en del positiva resultat under de senaste åren och gjort det möjligt för företag att finna sin egen dynamik och vidta innovativa åtgärder. Parlamentet betonar att samordning och utbyte av information och bästa praxis kan bidra till en ökning av effektiviteten när det gäller privata och offentliga initiativ för värdekedjorna och ge positiva resultat. Parlamentet påminner dock om att socialt ansvar på frivilliga grunder för företagen också kan skapa illojal konkurrens för de leverantörer som har valt att följa internationella arbetsnormer och miljöstandarder, och att det i sig inte är tillräckligt för att, inom ramen för genomförandet av en politik för tillbörlig aktsamhet, säkerställa att företagen fullt ut efterlever internationella normer och skyldigheter. Parlamentet understryker därför behovet av att upprätta en översikt över de befintliga åtgärder för företagens sociala ansvar som europeiska företag har genomfört, för att på ett bättre sätt kunna fastställa bästa praxis och bidra till att skapa en gemensam ram på europeisk nivå. Parlamentet är övertygat om att EU snarast bör finna sätt att utveckla globala strategier och regler för insyn i globala värdekedjor, bland annat genom att överväga omedelbara åtgärder för att utveckla bindande och verkställbara bestämmelser, nödvändiga rättsmedel och oberoende övervakningsmekanismer som involverar EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället. Parlamentet understryker att dessa skyldigheter bör följa stegen som fordras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och omfattas av vissa överordnade principer för den proaktiva identifieringen av risker i fråga om mänskliga rättigheter, utarbetandet av strikta och synliga handlingsplaner för att förhindra eller begränsa riskerna, adekvat respons på kända kränkningar samt insyn.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge större plats åt sådana bestämmelser och att främja utnyttjandet av sektorsspecifika OECD-riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att formellt involvera det civila samhället i genomförandeprocessen genom strukturer som upprättats enligt kapitlen om handel och hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja det arbete som utförs av internationella standardiseringsorgan, såsom Internationella standardiseringsorganisationen (däribland ISO 2600) och redovisningsinitiativet (Global Reporting Initiative), i syfte att uppmuntra företag att rapportera om hållbarhet och värdeskapande i hela försörjningskedjan.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full respekt från de europeiska och internationella företagens sida för OECD:s riktlinjer för multinationella företag och sektorsspecifika OECD-riktlinjer, såsom riktlinjerna om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörjningskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden. Parlamentet rekommenderar en förstärkning av den roll som OECD:s nationella kontaktpunkter spelar och av deras samarbete med oberoende nationella och regionala institutioner för mänskliga rättigheter i syfte att förbättra styrningen av globala värdekedjor.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin strategi avseende företagens sociala ansvar, i syfte att stärka de arbetsrättsliga och miljömässiga normerna, och att framför allt insistera på att bestämmelser om företagens sociala ansvar ska inbegripas i de handels- och investeringsavtal som unionen förhandlar fram.

24.  Europaparlamentet betonar att samordning och utbyte av information och bästa praxis kan bidra till att göra privata och offentliga initiativ för värdekedjor mer effektiva.

25.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet år 2010 krävde att företagen skulle offentliggöra sina balansräkningar för socialt ansvar, att skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet skulle införas för alla företag och att begreppet företagens sociala ansvar skulle konsolideras på grundval av en harmoniserad definition av förhållandet mellan moderbolag för att fastställa varje enskilt bolags rättsliga ansvar. Parlamentet noterar därför med tillfredsställelse att tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy kommer att krävas av stora företag från och med 2017, i enlighet med direktivet om icke-finansiell rapportering. Parlamentet noterar emellertid att tillhandahållandet av icke-finansiell information från stora företag ännu inte har utvidgats till att omfatta alla aktörer i globala värdekedjor.

26.  Europaparlamentet välkomnar gröna-kortinitiativet från vissa nationella parlament efter antagandet av det franska lagförslaget om multinationella företags omsorgsplikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag om tillbörlig aktsamhet för företag som är verksamma både inom och utanför EU, med beaktande av den franska författningsdomstolens avgörande, i synnerhet avseende påföljdernas proportionalitet.

27.  Europaparlamentet påminner om att politiken för företagens sociala ansvar måste ta hänsyn till de små och medelstora företagens särdrag och vara tillräckligt flexibel för att säkerställa att dessa inte påförs orimliga bördor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta en särskild hjälpcentral för små och medelstora företag och att stödja dem med skräddarsydda kapacitetsbyggnadsprogram.

28.  Europaparlamentet understryker att globala värdekedjor inte slutar när produkten når konsumenten, utan inbegriper avfall och hur detta behandlas. Parlamentet kräver att produkternas fulla livscykel ska beaktas och att perspektivet för globala värdekedjor utvidgas till att omfatta rättsliga bestämmelser om bortskaffande av avfall med respekt för människor och miljö. Parlamentet uppmanar EU att främja internationellt samarbete och konsekvent lagstiftning på området för uttjänta produkter och material, och att hjälpa partnerländerna att införa striktare nationella bestämmelser och stärka den rättstillämpande kapaciteten. Parlamentet uppmanar EU att säkerställa att spårbarheten gäller för denna aspekt av produktens liv.

29.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att agera snabbt, till följd av de detaljerade förslagen i parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer.

Skapa en mer framträdande roll för den privata sektorns initiativ

30.  Europaparlamentet framhäver de resultat som uppnåtts genom den privata sektorns engagemang. Parlamentet betonar att företagen inom den privata sektorn måste fullfölja hållbarhetsstrategier, inte enbart för att förhindra att deras rykte skadas, utan även på grund av att det ger dem nya möjligheter och minskar deras beroende av knappa resurser.

31.  Europaparlamentet betonar konsumenternas avgörande roll (och effekterna av negativ publicitet). Parlamentet påminner om att ingen konsument vill fortsätta att köpa produkter tillverkade av barn eller exploaterade kvinnor och män, eller produkter som har orsakat stora skador på miljön.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta nya sätt att stödja den privata sektorns åtgärder för att göra globala värdekedjor mer hållbara och utveckla inkluderande företagsmodeller och relaterade multilaterala partnerskap med den privata sektorn.

33.  Europaparlamentet betonar att en smart blandning av privat och offentlig finansiering krävs för att främja hållbara globala värdekedjor. Parlamentet anser att detta bör bygga på befintliga strukturer och program som har visat sig vara framgångsrika i att främja ansvarsfullt företagande.

34.  Europaparlamentet välkomnar den privata sektorns många lovande initiativ, såsom uppförandekoden, märkning, självbedömning och social revision, och erkänner FN:s globala överenskommelse, ISO 26000-standarden om socialt ansvar, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag som olika verktyg som kan mobilisera ansvar i företagens affärsverksamheter. Parlamentet uppmanar företag, både europeiska och icke-europeiska, att tillämpa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och att integrera sina slutsatser i interna politiska strategier och förfaranden, som ska ges motsvarande resurser och befogenheter och vederbörligen genomföras. Parlamentet betonar att detta kräver att tillräckliga resurser tilldelas. Parlamentet betonar att transparens och kommunikation när det gäller de åtgärder som vidtagits för att förhindra människorättskränkningar i tredjeländer är av största vikt för att en korrekt demokratisk tillsyn ska kunna genomföras och konsumenterna ska kunna göra faktabaserade val.

EU:s frihandelsavtal och globala värdekedjor

35.  Europaparlamentet välkomnar den nya handels- och investeringsstrategin för Europeiska unionen, ”Handel för alla”. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin handels- och investeringspolitik och i frihandelsavtalen bemöta utmaningarna i samband med det ökande antalet globala värdekedjor genom att vidta följande åtgärder:

a)  Förstärka förhandsutvärderingarna av konsekvensbedömningar av hållbar handel, med ytterligare bedömningskrav avseende mänskliga rättigheter och jämställdhet, och göra efterhandsutvärderingar av konsekvensbedömningar av hållbar handel med underlag från det civila samhället obligatoriska och offentligt tillgängliga.

b)  Fullt ut genomföra parlamentets rekommendationer från 2010 och 2016 med avseende på kapitlen om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalen, vilket bland annat bör inbegripa övergripande, rättsligt bindande och ambitiösa kapitel om handel och hållbar utveckling och beakta följande aspekter:

i)  Ett åtagande från var och en av parterna att ratificera och genomföra de åtta grundläggande och de fyra prioriterade ILO-konventionerna samt de internationella multilaterala miljöavtalen.

ii)  Fastställande av att människorättsklausuler och kapitel om handel och hållbar utveckling ska omfattas av det allmänna tvistlösningsförfarandet på lika villkor med andra delar av avtalen.

iii)  Möjligheten att överklaga eller begära omprövning genom ett klagomålsförfarande för arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

iv)  Införande av avskräckande åtgärder, även i form av kompensationsbetalningar, i händelse av allvarliga och bekräftade överträdelser av bestämmelserna i kapitlen om handel och hållbar utveckling.

c)  Inkludera verkställbara bestämmelser mot korruption och om skydd av visselblåsare, inom Europeiska unionens behörighetsområde, i alla framtida frihandelsavtal. Parlamentet understryker att de undertecknande parterna i handels- och investeringsavtal bör vidta åtgärder för att främja aktivt deltagande av den privata sektorn, civilsamhällets organisationer samt inhemska rådgivande grupper vid genomförandet av korruptionsbekämpande program och klausuler i internationella handels- och investeringsavtal.

d)  Inkludera frysningsklausuler som fastställer en miniminivå för sociala standarder, miljöstandarder och säkerhetsstandarder, inbegripet djurs hälsa och välbefinnande, i EU:s alla frihandelsavtal, och därmed hindra parterna från att sänka sina sociala standarder, miljöstandarder och säkerhetsstandarder i syfte att främja export och locka till sig investeringar.

e)  I handelsavtalen inkludera bestämmelser om skattetransparens (inbegripet OECD:s viktigaste transparenskrav) och stärka samarbetet i kampen mot penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som vederbörligen ska avspeglas i kraven för öppnande av marknaderna för finansiella tjänster.

f)  Komplettera alla ovannämnda bestämmelser med stödåtgärder för utvecklingsländer och noggrant övervaka genomförandet av dem, inbegripet med hjälp av underlag från nationella parlament och intressenter, däribland det civila samhället.

g)  Stärka kopplingen mellan prioriteringar som överenskommits bilateralt för genomförandet av kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtalen och finansieringsstödet från EU-program för utvecklingssamarbete.

36.  Europaparlamentet påminner om den nyckelroll som små och medelstora företag kan spela i globala värdekedjor å ena sidan, och fördelarna med ökad integration av små och medelstora företag i globala värdekedjor å andra sidan. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera kapitel om små och medelstora företag i EU:s alla framtida handelsavtal. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen i detta sammanhang att utvärdera befintliga stödstrukturer för små och medelstora företag som vill få tillträde till globala värdekedjor och att se över och, vid behov, uppdatera strategin ”Företaget är litet, världen stor” från 2011 för att ytterligare underlätta små och medelstora företags engagemang i globala värdekedjor.

37.  Europaparlamentet betonar att globala värdekedjor ofta inkluderar produktion och tjänster i industriella frizoner för bearbetning på export, där arbetstagarrättigheter och miljönormer är olika dem i resten av det berörda landet och ofta är begränsade. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att sociala och miljömässiga normer som ingår i frihandelsavtalen tillämpas på handelspartnernas hela territorium, även i industriella frizoner för bearbetning på export.

Märkning, spårbarhet och tulluppgifter

38.  Europaparlamentet uppmanar EU att verka för lämpliga och effektiva lösningar för införandet av ett transparent och fungerande obligatoriskt märkningssystem för social och miljömässig spårbarhet i hela produktionskedjan, i överensstämmelse med WTO:s avtal om tekniska handelshinder, och samtidigt parallellt fortsätta att främja liknande insatser på internationell nivå.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa lagstiftning om märkning av ursprunget för produkter som kommer in på EU:s marknad, eller att föreslå bestämmelser som garanterar effektiv spårbarhet.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och uppmuntrar medlemsstaterna att undersöka sätt att möjliggöra för parter med ett allmänintresse att, om det finns en tillfredsställande motivering och på grundval av en begäran som gjorts i det allmännas intresse, få tillträde till tulluppgifter som samlats in från parter som handlar med produkter eller varor som importerats till EU.

Jurisdiktion och tillgång till rättsmedel

41.  Europaparlamentet bekräftar än en gång behovet av att på ett effektivt sätt hantera transnationella företags människorättskränkningar när de uppstår, och att hantera de rättsliga problem som uppkommer på grund av företags extraterritoriella dimension, i synnerhet genom fastställande av gemensamt rättsligt ansvar inom värdekedjorna som helhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att hantera de finansiella och förfarandemässiga hinder som offer i civila rättsprövningar möter.

42.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att diskutera en utvidgning av bestämmelserna om domstols behörighet enligt Bryssel I-förordningen till svarande från tredjeländer i mål mot företag med en tydlig koppling till en medlemsstat eller företag för vilka EU är en betydande marknad, och ber kommissionen att i förekommande fall snabbt lägga fram ett förslag för parlamentet och rådet.

43.  Europaparlamentet påminner om att de kommersiella företagen på operativ nivå bör inrätta klagomålsmekanismer för arbetstagare som påverkas av deras verksamhet, inbegripet i industriella frizoner för bearbetning på export. Parlamentet uppmanar på nytt EU och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda de rättsliga, förfarandemässiga och institutionella hindren för en effektiv tillgång till rättsmedel.

Jämställdhet mellan kvinnor och män och barnets rättigheter

44.  Europaparlamentet betonar att jämställdhet mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Parlamentet beklagar att jämställdhet inte tas upp i strategin ”Handel för alla” och uppmanar kommissionen att beakta jämställdhet och kvinnors egenmakt i samband med halvtidsöversynen av strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att jämställdhetsperspektivet inkluderas och beaktas i handels- och investeringspolitiken, strategin för handelsrelaterat bistånd och alla framtida frihandelsavtal och konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att diskutera och förhandla inom ramen för WTO för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas i WTO:s handels- och investeringspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in könsuppdelade uppgifter för globala värdekedjor, särskilt inom jordbrukssektorn, med beaktande av kvinnors egenmakt även i andra fall än lönefrågor, faktorer som leder till våld mot kvinnor och sociala faktorer såsom föräldraledighet och hälso- och sjukvård, i syfte att utarbeta rättsliga instrument för att motverka de negativa bieffekterna av globala värdekedjor. Parlamentet ser med glädje på att jämställdhetsfrågan har införlivats i förhandlingarna om uppdateringen av avtalet mellan EU och Chile och kommer att ingå i det framtida uppdaterade avtalet.

45.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande analys av skillnaderna och ojämlikheterna inom ramen för globala värdekedjor när det gäller i) skillnader mellan könen i fråga om tidsanvändning, främst på grund av kvinnors huvudansvar för reproduktivt arbete, ii) skillnader mellan könen i fråga om tillgång till produktiva insatsvaror och resurser, särskilt mark, krediter, utbildning och nätverk, och iii) skillnader mellan könen till följd av marknadsmässiga och institutionella brister samt diskriminering.

46.  Europaparlamentet varnar för de negativa effekterna av en utvidgning och avreglering av handeln för sysselsättningens kvalitet, liksom risken för ökad människohandel för tvångsarbete. Parlamentet betonar att kvinnor tenderar att vara de som drabbas hårdast och att när det gäller kvinnor sker människohandel för tvångsarbete mycket ofta parallellt med människohandel för sexuellt utnyttjande och kvinnomord.

47.  Europaparlamentet föreslår att en särskild strategi införs i handelspolitiken, både på internationell nivå och EU-nivå, med avseende på globala värdekedjor, för att formellt skydda personer som fördömer kvinnomord, människohandel och människohandel för sexuellt utnyttjande och för att försvara offren för de sistnämnda. Parlamentet betonar att dessa personer bör ges samma erkännande och skydd som visselblåsare på området för internationell handel och handel inom EU.

48.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor i allt högre grad arbetar, men att de fortfarande är överrepresenterade i lågkvalificerade och lågavlönade jobb, att de saknar tillgång till sociala skyddsåtgärder, inbegripet mödraskydd, och att de alltför ofta utsätts för diskriminering och sexuella trakasserier.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att främja hållbar offentlig upphandling genom att tillämpa särskilda krav på iakttagande av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt, i synnerhet när det gäller främjandet av jämställdhet och EU:s konkurrensregler, och transparens för leverantörer och deras internationella försörjningskedjor.

50.  Europaparlamentet betonar vikten av att de länder som ännu inte har ratificerat ILO-konventionerna nr 182 om avskaffande av de värsta formerna av barnarbete och nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete gör detta. Parlamentet påminner om att EU har åtagit sig att utrota de värsta formerna av barnarbete på global nivå, i linje med unionens värden, vilket omfattar förbud mot barnarbete i unionens yttre åtgärder, i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar sitt krav på en harmonisering och förstärkning av kontrollerna av import och försörjningskedjor för att säkerställa att endast produkter som inte inbegriper tvångsarbete, barnarbete och modernt slaveri kommer in på EU-marknaden. Parlamentet betonar sitt stöd för befintliga initiativ till stöd för små och medelstora företag och organisationer för småjordbrukare för att garantera dem en större del av värdet i globala värdekedjor, t.ex. när det gäller rättvis handel. Parlamentet understryker vikten av att inbegripa kampen mot tvångsarbete och barnarbete i alla EU:s frihandelsavtal, genom kapitel om hållbar utveckling, i syfte att se till att detta mål delas av handelspartnerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kraftfullt försvara detta förslag i alla internationella forum såsom ILO, OECD, FN och WTO, för att framsteg ska kunna göras i kampen mot tvångsarbete och barnarbete. Parlamentet betonar mot denna bakgrund att målet att säkra produkter som inte har tillverkats av barn enbart kan uppnås om barnens familjemedlemmar erhåller en minimilön som det går att leva på.

Utvecklingsländer

51.  Europaparlamentet understryker att globala värdekedjor är en viktig möjlighet för företagen i utvecklingsländerna, i synnerhet små och medelstora företag, att utveckla en koppling till den globala ekonomin. Parlamentet betonar att det krävs särskilda strategier och kompletterande åtgärder för att uppnå detta och utvidga de potentiella fördelarna till alla arbetstagare i våra partnerländer, särskilt åtgärder som syftar till att effektivisera de administrativa förfarandena eller hjälpa de berörda företagen att höja mervärdet och utöka deltagandet i globala värdekedjor samtidigt som sociala och miljömässiga normer förbättras. Parlamentet påpekar att översynen av GSP och GSP + bör inbegripa bindande bestämmelser om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och miljöskydd. Parlamentet noterar att många utvecklingsländer har begränsad kapacitet och begränsade resurser, vilket hindrar dem från att effektivt säkra efterlevnad av sociala och miljömässiga normer och bestämmelser. Parlamentet uppmanar EU att stärka kapacitetsuppbyggnaden och förse regeringarna i utvecklingsländer som är partnerländer med tekniskt bistånd när så är möjligt och behövs.

52.  Europaparlamentet påminner om 2030-agendan för hållbara utvecklingsmål och dess strategi för hållbar produktion, hållbar konsumtion och anständigt arbete, och uppmanar kommissionen att på ett transparent sätt hänvisa till varje hållbart utvecklingsmål som berörs av den information som lämnas. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att använda handel för att främja hållbar utveckling och gott styre i enlighet med principerna om en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet betonar att EU:s handels- och investeringsavtal med utvecklingsländer bör vara förenliga med de hållbara utvecklingsmålen. Parlamentet upprepar att utvecklingsländerna har rätt att reglera investeringarna för att säkerställa att alla investerare, även utländska, uppfyller sina skyldigheter, i syfte att skydda mänskliga rättigheter och arbets- och miljöstandarder.

53.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer som, om det genomförs ordentligt, kommer att förenkla och modernisera tullförfaranden, vilket kommer att göra det enklare för utvecklingsländerna, som i allmänhet har större gränshinder, att integreras i det globala handelssystemet.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de små och medelstora företagens effektiva deltagande i de globala värdekedjorna genom att stödja kontakter och partnerskap mellan små och medelstora företag och grupper av småjordbrukare i utvecklingsländer, för att säkra en större andel av värdet för producenterna och samtidigt säkerställa en hög skyddsnivå för sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheter, precis som inom ramen för rättvis handel.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med unilaterala handelspreferenser som beviljas inom ramen för GSP effektivt efterlevs och övervakas, och att förfaranden som föreskrivs i händelse av eventuellt bristande efterlevnad av dessa bestämmelser genomförs, i full överensstämmelse med GSP-förordningen.

56.  Europaparlamentet förväntar sig att halvtidsöversynen av GSP kommer att klargöra definitioner och tillhandahålla en ingående utvärdering av det nuvarande systemet. Parlamentet anser att handelspolitiken måste vara ett sätt att uppmuntra EU:s handelspartner att anta högre sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga normer, vilket kan uppnås med hjälp av incitament såsom ytterligare tullförmåner för hållbart producerade produkter. Parlamentet anser att detta mål kräver en översyn av GSP-förordningen och föreslår i detta avseende att inkludera villkor rörande företagens sociala ansvar i dess tillämpningsområde, i syfte att säkerställa transnationella företags efterlevnad av nationella och internationella rättsliga skyldigheter på området för mänskliga rättigheter samt arbets- och miljönormer. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen för arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter i industriella frizoner för bearbetning på export, och uppmanar kommissionen att behandla denna fråga, i nära samarbete med ILO, i samband med översynen av GSP.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU-finansierade utvecklingsprojekt, inklusive projekt med kombinerad finansiering, inte bara helt och hållet stämmer överens med internationellt överenskomna principer för utvecklingseffektivitet, utan att de också fullt ut respekterar principen om ett fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke enligt ILO-konvention 169.

Ursprungsregler

58.  Europaparlamentet konstaterar att förenklade, effektiva och preferentiella ursprungsregler är avgörande i samband med globala värdekedjor. Parlamentet erkänner att ursprungsreglernas bristande flexibilitet och komplexitet kan hämma handelsmönstrens effektivitet.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i möjligaste mån använda multilaterala ursprungsregler som preferentiella ursprungsregler i frihandelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utformningen av specifika preferentiella ursprungsregler i frihandelsavtal sänka kraven på mervärde och tillåta en ändring av undernummer enligt tulltaxan och användning av ”en enkel bearbetning” som ursprungsregel.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i synnerhet i samband med förhandlingar om frihandelsavtal med länder som för närvarande omfattas av förmåner inom ramen för GSP och ”Allt utom vapen”-initiativet, att säkerställa att utformningen av ursprungsregler inte inverkar på de ekonomiska processerna .

61.  Europaparlamentet anser att ökad kumulation i frihandelsavtal inte bör ses som ett verktyg för en smygliberalisering, utan snarare som ett verktyg som gör det möjligt för ­­­länderna att specialisera sig inom vissa ekonomiska verksamheter enligt principen om komparativa fördelar.

Immateriella rättigheter och dataflöden

62.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att skydda hela spektrumet av immateriella rättigheter, inklusive patent, varumärken, upphovsrätt, geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar och läkemedel, samtidigt som tillgång till läkemedel till överkomliga priser säkerställs, både på WTO-nivå och genom frihandelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder rörande en möjlig utvidgning av skyddade geografiska beteckningar till icke-jordbruksprodukter, eftersom det redan sker i flera tredjeländer via olika rättssystem. Parlamentet efterlyser en öppen och inkluderande process för förbättrat samarbete med tredje partner för att bekämpa bedrägerier och förfalskade varor som utnyttjar förtroendet för varumärken.

63.  Europaparlamentet erkänner att digital innovation och dataflöden är väsentliga drivkrafter för tjänstesektorn och ett väsentligt inslag i de globala värdekedjorna för traditionella tillverkningsföretag, och att tvingande krav på lokalisering därför i största möjliga utsträckning bör begränsas både inom och utanför Europa, samtidigt som man möjliggör nödvändiga undantag på grundval av legitima offentliga ändamål såsom konsumentskydd och skydd av grundläggande rättigheter. Parlamentet erinrar om att skyddet av dataflöden och rätten till privatliv inte utgör handelshinder utan grundläggande rättigheter, som fastställs i artikel 39 i EU-fördraget, i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 12 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

o

o    o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och Världshandelsorganisationen och Unctad.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2016)0299.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2016)0298.
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2017)0208.
• [4]  EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 101.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2016)0405.
• [6]  Antagna texter, P8_TA(2017)0196.
• [7]  Antagna texter, P8_TA(2017)0098.
• [8]  Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
• [9]  Antagna texter, P8_TA(2015)0252.
• [10]  Antagna texter, P8_TA(2017)0265.
• [11]  EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.
• [12]  EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.
• [13]  EUT L 303, 31.10.2012, s. 1.
• [14]  EUT L 351, 20.12.2012, s. 1.
• [15]  EUT L 330, 15.11.2014, s. 1.
• [16]  http://childrenandbusiness.org
• [17]  Se definition av små och medelstora företag: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32003H0361&from=SV

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (20.6.2017)

till utskottet för internationell handel

över den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna
(2016/2301(INI))

Föredragande av yttrande: Pier Antonio Panzeri

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  De globala värdekedjornas andel i de världsomfattande produktions- och handelsmönstren ökar konstant, vilket innebär både möjligheter och utmaningar. Globaliseringen bör vara ett verktyg för ekonomisk utveckling och utvecklingsländernas integration i världsekonomin, i syfte att öka välståndet och stärka de mänskliga rättigheterna för alla i linje med EU:s uttalade principer och målsättningar för den externa politiken samt sammanhanget i unionens politik för utveckling. EU bör spela en mer aktiv roll för att säkra en lämplig, rättvis, transparent och hållbar förvaltning av globala värdekedjor och lindra eventuella negativa effekter för mänskliga rättigheter, däribland en urholkning av arbetsrätten.

B.  EU och dess medlemsstater, som tillsammans utgör världens största marknad och den främsta givaren av handelsbistånd (Aid for Trade), kan och bör utnyttja denna ställning för att göra de globala värdekedjorna mer hållbara och inkluderande och främja värden såsom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter samt rättvis och etisk handel, framför allt för de fattigaste befolkningarna. Handelsavtalen bör slå fast rätten att lagstifta i allmänhetens intresse.

C.  Flera internationella konventioner, riktlinjer och bestämmelser syftar till att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är ländernas skyldighet att genomföra dem och att skapa lämpliga rättsliga och ekonomiska förutsättningar så att företagen kan bedriva verksamhet och delta i de globala värdekedjorna.

D.  Genom handelsincitament inom ramen för GSP och GSP+ får utvecklingsländerna bättre marknadstillträde i utbyte mot att de respekterar arbetsnormer, miljönormer och sociala normer.

E.  Avsaknaden av etik inom näringslivet är också en konsekvens av bristen på god förvaltning och maktlösa eller obefintliga opartiska offentliga myndigheter som agerar i medborganas allmänna intresse. Korruption, bristande transparens i de globala värdekedjorna och undantag från arbetsrättsliga bestämmelser och skatt i frizoner för bearbetning på export skulle kunna inverka negativt på mänskliga rättigheter, i synnerhet på området för anständigt arbete och fackföreningar.

1.  Europaparlamentet framhåller att handel och mänskliga rättigheter ömsesidigt förstärker varandra, och att näringslivet spelar en viktig roll för att erbjuda positiva incitament i syfte att främja mänskliga rättigheter, demokrati och företagens sociala ansvar. Parlamentet gläder sig över att kvinnorna erkänns som en väsentlig del och en av de befolkningsgrupper som främst gagnas av de globala värdekedjorna, vilket leder till mer inkluderande samhällen.

2.  Europaparlamentet understryker att de globala värdekedjorna utgör en unik möjlighet att uppnå hållbara framsteg, särskilt i utvecklingsländerna.

3.  Europaparlamentet upprepar att ett starkt EU och en ambitiös handelspolitik är av största vikt i en alltmer sammankopplad värld för att forma globaliseringen och stärka det globala regelbaserade systemet. Parlamentet betonar att det på grund av förändringarna i den globala ekonomin blir allt viktigare att europeiska företag kan få tillträde till marknaderna i tredjeländer på lika och rättvisa villkor.

4.  Europaparlamentet betonar att globaliseringen av värdekedjorna kan hjälpa utvecklingsländerna att integrera sig i den globala ekonomin, minska fattigdomen och skapa arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar bekymrat att bristen på reglering, användningen av atypiska anställningsformer, informellt arbete och vissa olagliga former av underentreprenad inom de globala försörjningskedjorna har försvagat kollektivförhandlingarna och kollektivavtalen. Parlamentet fördömer förekomsten av barnarbete och tvångsarbete i vissa globala försörjningskedjor.

5.  Europaparlamentet påminner också om att kvinnor i allt högre grad arbetar, men att de fortfarande är överrepresenterade i lågkvalificerade och lågavlönade jobb, att de saknar tillgång till sociala skyddsåtgärder, inbegripet mödraskydd, och att de alltför ofta utsätts för diskriminering och sexuella trakasserier.

6.  Europaparlamentet noterar att den växande globaliseringen och värdekedjornas komplexitet ökar betydelsen av den roll som företagen spelar för utövandet av och respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet barnets rättigheter, och miljömässig hållbarhet. Parlamentet noterar också att företagens agerande i hög grad kan påverka utvecklingen och människors välbefinnande, både i positiv och negativ riktning. Parlamentet noterar dock bekymrat att befintliga standarder, principer och prövningsmekanismer i förbindelse med företag och mänskliga rättigheter fortfarande är fragmenterade i internationell rätt och att få framsteg har gjorts i genomförandet av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, som antogs enhälligt i FN med fullt stöd av EU:s medlemsstater, och på vägen mot bindande bestämmelser för företagens ansvar.

7.  Europaparlamentet påpekar att en säker tillgång till råvaror är viktig för global konkurrenskraft och understryker samtidigt att en av de största utmaningarna för utvecklingsländerna är att klättra uppåt i den globala värdekedjan genom ekonomisk diversifiering, vilket kräver rättvisa och utvecklingsfrämjande globala handelsregler.

8.  Europaparlamentet är mycket oroat över fall med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hot mot den miljömässiga hållbarheten som ett resultat av vissa företags förvaltningsbeslut.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja ratificeringen och ett effektivt genomförande av flera internationella riktlinjer, konventioner och bestämmelser om företag och mänskliga rättigheter, såsom ILO:s grundläggande konventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact-initiativ för företag, utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI) och Kimberleyprocessen, med särskilt fokus på att utrota barnarbete och tvångsarbete, människohandel, korruption och oetiska arbetsförhållanden, samt på främjandet av jämställdhet, icke diskriminering och föreningsfrihet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full respekt från de europeiska och internationella företagens sida av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och sektorsspecifika OECD-riktlinjer, såsom riktlinjerna om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Parlamentet rekommenderar en förstärkning av den roll som OECD:s nationella kontaktpunkter spelar och av deras samarbete med oberoende nationella och regionala institutioner för mänskliga rättigheter i syfte att förbättra styrningen av globala värdekedjor.

11.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utveckla ett bindande system för tillbörlig aktsamhet i EU, baserat på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, för företagens respekt för mänskliga rättigheter och skyldigheter avseende sociala och miljömässiga normer, och uppmanar EU:s medlemsstater att införa nödvändig lagstiftning och integrera åtgärder för att förstärka den tillbörliga aktsamheten inom ramen för globala leveranskedjor i sina nationella och regionala handlingsplaner för företag och mänskliga rättigheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en utvidgning av EU:s befintliga timmerförordning och den nya förordningen om konfliktmineraler till andra sektorer och i synnerhet till de sektorer där kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av utbyte av information och bästa praxis om tillbörlig aktsamhet och transparens mellan medlemsstaterna, vilket bidrar till mer rättvisa och hållbara globala värdekedjor. Parlamentet uppmanar företagen att integrera och genomföra principerna om tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i sin dagliga affärsverksamhet.

14.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utveckla ett bindande system för tillbörlig aktsamhet i EU, och uppmanar EU:s medlemsstater att integrera åtgärder för att förstärka den tillbörliga aktsamheten inom ramen för globala leveranskedjor i sina nationella handlingsplaner för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar på nytt EU och de medlemsstater som ingår i resolutionen av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer[1], som godkändes med överväldigande majoritet, att se till att stora företag och deras underleverantörer som är verksamma inom deras leveranskedja i medlemsstaternas jurisdiktion samt i tredjeländer identifierar, förhindrar, mildrar och redogör för de eventuella negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön som deras verksamheter och värdekedjor leder till, oavsett var detta sker, även genom att fastställa bindande regler och undanröja befintliga hinder för tillgång till rättsmedel i ärenden som har anhängiggjorts vid medlemsstaternas domstolar för påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av företag som har någon koppling till EU. Parlamentet beklagar att nästan inga åtgärder har vidtagits av kommissionen under de mellanliggande månaderna och att Europaparlamentets resolution inte har följts upp. Parlamentet uppmanar ILO, företagen och andra aktörer att arbeta i samma riktning.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att trappa upp dialogerna med tredjeländer om genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och att uppmuntra fler stater att anta nationella handlingsplaner.

16.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla stater, inklusive EU och dess medlemsstater, att på ett konstruktivt sätt delta i det tredje mötet i den mellanstatliga arbetsgruppen om en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter i oktober 2017, och att proaktivt bidra till diskussionerna om centrala delar i utarbetandet av konventionen, bland annat hur FN-konventionen ska förhålla sig till handelsavtal, tillbörlig aktsamhet med avseende på mänskliga rättigheter, verkställighet, tillgång till rättsmedel och företagens roll i förhandlingarna om konventionen.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda enskilda personer från företagens kränkningar av internationell rätt, förbättra de rättsliga ramarna, skapa mekanismer för övervakning och främja bättre nationell lagstiftning om mänskliga rättigheter samt säkerställa samstämmighet i politiken.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med handelspreferenser såsom GSP eller GSP + effektivt efterlevs och övervakas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre beakta rapporterna från ILO och resultaten från dess kontrollorgan samt rapporterna från FN:s relevanta människorättsmekanismer i sin övervaknings- och utvärderingsverksamhet.

19.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s handelspolitik kan vara ett verktyg för att bekämpa de negativa effekterna av staternas och företagens agerande, liksom korruption, skatteundandragande, social dumpning och barnarbete. Parlamentet påminner om att EU har tagit initiativet till att inkludera handel och hållbar utveckling i sina handelsavtal, och att EU har ett antal incitamentsbaserade instrument, såsom det allmänna preferenssystemet, för att sammankoppla handel och utveckling, hållbar tillväxt och värderingar.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla EU:s handels- och investeringsavtal systematiskt inkludera kraftfulla människorättsklausuler i syfte att säkerställa respekt för internationellt erkända principer och riktlinjer i enlighet med punkt 25 d i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet konstaterar att den politiska viljan att faktiskt åberopa dessa klausuler när detta är nödvändigt är av avgörande betydelse. Parlamentet betonar vikten av att göra systematiskt bruk av omfattande förhands- och efterhandsbedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling inom handeln, inbegripet för mänskliga rättigheter.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och stärka ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning och övervakning av GSP+- förmånstagarnas åtaganden, bland annat via projekt med många aktörer och det civila samhällets deltagande. Parlamentet insisterar på att resultattavlor offentliggörs och att dialogerna inom ramen för GSP+ är transparenta och möjliggör involvering och deltagande av det civila samhällets organisationer. Parlamentet efterlyser inrättandet av en mekanism som kan åberopas av personer eller grupper som har påverkats negativt av tillämpningen av GSP, GSP + och ”Allt utom vapen” -initiativet.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att främja hållbar offentlig upphandling genom att tillämpa särskilda krav på iakttagande av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt, i synnerhet i fråga om främjandet av jämställdhet och EU:s konkurrensregler, och transparens för leverantörer och deras internationella försörjningskedjor.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till att förbättra lagstiftning som syftar till att inrätta omfattande märkningssystem för att garantera bättre och tillgänglig konsumentinformation om innehåll, ursprung och produktionsmetoder för produkter som säljs på EU:s marknad. Parlamentet betonar vikten av offentliga informationskampanjer i syfte att förebygga och bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna längs med de globala värdekedjorna för att öka allmänhetens medvetenhet och uppnå en förändring av konsumenternas beteende i riktning mot ett ”missbruksfritt” köpbeteende.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av bindande kontraktsöverenskommelser, som kan verkställas genom rättsliga medel, om mänskliga rättigheter och miljöskyddsåtgärder mellan företag och deras leverantörer genom hela värdekedjan. Parlamentet understryker vikten av ett effektivt verkställande genom rättsliga medel, däribland tillgång till adekvata och lämpliga rättsmedel för offer. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samråd med civilsamhället, genomföra en ingående undersökning om de befintliga hindren för tillgång till rättsmedel i ärenden som anhängiggjorts vid medlemsstaternas domstolar för påstådda människorättskränkningar som begåtts av EU-baserade företag eller inom deras leveranskedja i tredjeländer.

25.  Europaparlamentet bekräftar ännu en gång det akuta behovet av att agera kontinuerligt och på ett effektivt och konsekvent sätt på nationell, regional, europeisk och global nivå, för att effektivt hantera de rättsliga problem som den extraterritoriella dimensionen hos företag och deras agerande resulterar i, och osäkerheten i samband med detta i fråga om vem som bär ansvaret för människorättskränkningar.

26.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat undantagen från arbetsrätt och skatter, liksom de allvarliga problem på området för anständigt arbete och restriktioner för fackföreningar som förekommer i ett antal industriella frizoner för bearbetning på export som en del av globala värdekedjor. Parlamentet påminner om att företagen på operativ nivå bör inrätta klagomålsmekanismer för arbetstagare som påverkas av deras verksamhet, inbegripet i industriella frizoner för bearbetning på export. Parlamentet upprepar sitt krav på EU och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda de rättsliga, procedurmässiga och institutionella hindren för en effektiv tillgång till rättsmedel.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	20.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 11 14
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Victor Boştinaru, Elmar Brok, James Carver, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, Alex Mayer, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Kati Piri, Julia Pitera, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Geoffrey Van Orden, Anders Primdahl Vistisen
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Reinhard Bütikofer, Luis de Grandes Pascual, Neena Gill, María Teresa Giménez Barbat, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Marek Jurek, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Igor Šoltes, Marie-Christine Vergiat

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28	+
ALDE	Ilhan Kyuchyuk, Ivo Vajgl, Jozo Radoš, María Teresa Giménez Barbat, Petras Auštrevičius
GUE/NGL	Marie-Christine Vergiat, Miguel Urbán Crespo, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa
PPE	José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra
S&D	Alex Mayer, Ana Gomes, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Elena Valenciano, Eugen Freund, Francisco Assis, Ioan Mircea Paşcu, Kati Piri, Neena Gill, Nikos Androulakis, Tonino Picula, Victor Boştinaru
VERTS/ALE	Barbara Lochbihler, Igor Šoltes, Jordi Solé, Reinhard Bütikofer, Tamás Meszerics

11	–
ECR	Anna Elżbieta Fotyga, Anders Primdahl Vistisen, Bas Belder, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Marek Jurek, Ryszard Antoni Legutko
EFDD	James Carver
NI	Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke
PPE	Cristian Dan Preda

14	0
PPE	Andrey Kovatchev, Andrzej Grzyb, Dubravka Šuica, Elmar Brok, Francisco José Millán Mon, Jaromír Štětina, Julia Pitera, Lars Adaktusson, Lorenzo Cesa, Luis de Grandes Pascual, Michèle Alliot-Marie, Ramona Nicole Mănescu, Sandra Kalniete, Tunne Kelam

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2016)0405.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (31.5.2017)

till utskottet för internationell handel

över den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna
(2016/2301(INI))

Föredragande av yttrande: Ignazio Corrao

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  EU bygger på värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU:s åtgärder i internationella sammanhang, även dess handelspolitik, ”ska utgå från [dessa] principer”[1], anpassas till målen för utvecklingspolitiken och dess mål att utrota fattigdomen i enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling, syfta till att uppfylla målen för hållbar utveckling och vara transparenta.

B.  Globala värdekedjor har blivit ett viktigt inslag i de globala produktionsmönstren. Avsaknaden av regler för globala värdekedjor har bidragit till att undergräva arbetstagarnas rättigheter, och på grund av deras komplicerade karaktär behövs det ett större proaktivt engagemang inom och utanför EU för att säkerställa att de förvaltas väl i syfte att uppnå hållbar tillväxt för alla.

C.  Flera internationella konventioner, riktlinjer och bestämmelser syftar till att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är ländernas skyldighet att genomföra dem och att skapa lämpliga rättsliga och ekonomiska förutsättningar så att företagen kan bedriva verksamhet och delta i de globala värdekedjorna.

D.  Avsaknaden av etik inom näringslivet är också en konsekvens av maktlösa eller obefintliga opartiska offentliga myndigheter som agerar i medborganas allmänna intresse. Bland annat de industriella frizonerna för bearbetning på export, som ingår i de globala värdekedjorna, kännetecknas ofta av undantag från arbetsrättsliga bestämmelser och skatt och bidrar till att skapa allvarliga problem på området för anständigt arbete och restriktioner för fackföreningar.

E.  EU och dess medlemsstater, som tillsammans är världens största marknad och ledande tillhandahållare av handelsbistånd (Aid for Trade), kan och bör utnyttja denna ställning för att göra de globala värdekedjorna mer hållbara och inkluderande och främja värden såsom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter samt rättvis och etisk handel, framför allt för den fattigaste befolkningen. Handelsavtalen bör slå fast utvecklingsländernas rätt att lagstifta i allmänhetens intresse.

F.  Genom handelsincitament inom ramen för GSP och GSP+ får utvecklingsländer bättre marknadstillträde i utbyte mot att de respekterar arbetsnormer, miljönormer och sociala normer.

1.  Europaparlamentet noterar att den växande globaliseringen och värdekedjornas komplexitet ökar betydelsen av den roll som företagen spelar för utövandet av och respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet barnets rättigheter, och miljömässig hållbarhet. Parlamentet noterar också att företagens agerande i hög grad kan påverka utvecklingen och människors välbefinnande, både i positiv och negativ riktning. Parlamentet är dock bekymrat över att befintliga standarder, principer och prövningsmekanismer i förbindelse med företag och mänskliga rättigheter fortfarande är fragmenterade i internationell rätt och att få framsteg har gjorts i genomförandet av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, som antogs enhälligt i FN med fullt stöd av EU:s medlemsstater, och för att gå mot bindande bestämmelser för företagens ansvar.

2.  Europaparlamentet påminner om att globaliseringen av värdekedjorna kan hjälpa utvecklingsländerna att integrera sig i den globala ekonomin, minska fattigdomen och skapa arbetstillfällen, samtidigt som produktionskapaciteten byggs upp, i synnerhet genom spridning av teknik och färdigheter. Parlamentet är dock bekymrat över att användningen inom den globala försörjningskedjan av atypiska anställningsformer, informellt arbete och vissa former av underentreprenad har försvagat kollektivavtalen. Parlamentet fördömer förekomsten av barnarbete och tvångsarbete som utgör ett allvarligt problem i de lägre segmenten av vissa försörjningskedjor, särskilt i de delar av försörjningskedjorna som är kopplade till den informella ekonomin. Parlamentet påminner också om att kvinnor i allt högre grad arbetar, men att de fortfarande är överrepresenterade i lågkvalificerade och lågavlönade jobb, att de saknar tillgång till sociala skyddsåtgärder, inbegripet mödraskydd, och att de alltför ofta utsätts för diskriminering och sexuella trakasserier.

3.  Europaparlamentet påpekar att en säker tillgång till råvaror är viktig för global konkurrenskraft och understryker samtidigt att en av de största utmaningarna för utvecklingsländerna är att klättra uppåt i den globala värdekedjan genom ekonomisk diversifiering, vilket förutsätter antagandet av rättvisa och utvecklingsfrämjande globala handelsregler.

4.  Europaparlamentet är oroat över att vissa transnationella företag drar nytta av det internationella handelssystemet och befintliga rättsliga kryphål i syfte att undgå ansvar för de miljöbrott och människorättskränkningar som deras verksamhet resulterar i. Parlamentet kräver att EU:s handelspolitik undviker att ge investerare särskilda privilegier utan några skyldigheter. Parlamentet betonar vikten av att införa, genomföra och införliva redan existerande lagstiftning på regional, nationell och internationell nivå.

5.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s handelspolitik kan vara ett verktyg för att bekämpa de negativa effekterna av företagens uppförande, korruption, skatteundandragande, social dumpning och barnarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU‑finansierade utvecklingsprojekt, inklusive projekt med kombinerad finansiering, inte bara helt och hållet stämmer överens med internationellt överenskomna principer för utvecklingseffektivitet utan att de också fullt ut respekterar principen om fri, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention 169.

6.  Europaparlamentet betonar att företag i sin internationella verksamhet måste beakta nödvändigheten av att respektera grundläggande värderingar och normer, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter, och betonar behovet av den privata sektorns engagemang och en ansvarsmedveten förvaltning av de globala värdekedjorna för att en hållbar ekonomisk tillväxt för alla ska kunna uppnås.

7.  Europaparlamentet bekräftar än en gång det akuta behovet att agera kontinuerligt och på ett effektivt och konsekvent sätt på nationell, regional, europeisk och global nivå, för att effektivt hantera de rättsliga problem som den extraterritoriella dimensionen hos företag och deras uppförande resulterar i, och osäkerheten i samband med detta i fråga om vem som bär ansvaret för människorättskränkningar.

8.  Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang de framsteg som gjorts sedan fastställandet av överenskommelsen om hållbarhet i Bangladesh och uppmanar kommissionen att utöka dessa ramar till andra branscher och stärka företagens sociala ansvarsskyldighet och obligatoriska initiativ rörande tillbörlig aktsamhet, för att utöka EU:s befintliga timmerförordning och den nya EU-förordningen om konfliktmineraler till andra branscher såsom klädsektorn.

9.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU och de medlemsstater som ingår i resolutionen av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer[2], som godkändes med överväldigande majoritet, att se till att stora företag och deras underleverantörer som är verksamma inom deras leveranskedja i medlemsstaternas jurisdiktion samt i tredjeländer identifierar, förhindrar, mildrar och redogör för de eventuella negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön som deras verksamheter och värdekedjor leder till, oavsett var detta sker, även genom att fastställa bindande regler och undanröja befintliga hinder för tillgång till rättsmedel i ärenden som har anhängiggjorts vid medlemsstaternas domstolar för påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av företag som har någon koppling till EU. Parlamentet beklagar att nästan inga åtgärder har vidtagits av kommissionen under de senaste månaderna och att parlamentets resolution inte har följts upp. Parlamentet uppmanar ILO, företagen och andra aktörer att arbeta i samma riktning.

10.  Europaparlamentet stöder alla globala initiativ mot korruption, såsom utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI), Kimberleyprocessen, den internationella konferensen om området kring de afrikanska stora sjöarna (ICGLR), principerna i FN:s globala överenskommelse (Global Compact) för företag, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Parlamentet påminner om produktionsländernas särskilda skyldighet att genomföra och verkställa lämpliga regelverk, även när det gäller skapandet av en rättsstat och kampen mot korruption.

11.  Europaparlamentet påminner om 2030-agendan och dess metoder för hållbar produktion, hållbar konsumtion och anständigt arbete och uppmanar kommissionen att på ett transparent sätt informera om varje hållbart utvecklingsmål som avses i rapporteringen. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att använda handel för att främja hållbar utveckling och gott styre i enlighet med principerna om en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet betonar att EU:s handels- och investeringsavtal med utvecklingsländer bör vara förenliga med de hållbara utvecklingsmålen. Parlamentet upprepar att utvecklingsländerna har rätt att reglera investeringar för att säkerställa att alla investerare, även utländska, uppfyller sina skyldigheter, i syfte att skydda mänskliga rättigheter och arbets- och miljöstandarder.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även fortsättningsvis ta upp ratificering av centrala ILO-standarder, standarder för arbetsmiljöinspektioner och mötes- och föreningsfrihet i diskussionerna om handel enligt preferenssystemet med länder kopplade till de globala leveranskedjorna, inbegripet för klädsektorn, och att stärka konventionerna om mänskliga rättigheter, arbete och miljö inom ramen för det allmänna preferenssystemet, samt att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med unilaterala handelspreferenser såsom GSP eller GSP + efterlevs och övervakas.

13.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre beakta resultaten i rapporterna från ILO och dess tillsynsorgan i sin övervaknings- och utvärderingsverksamhet och bättre samarbeta med ILO:s och FN:s lokala organ i det stödmottagande landet för att fullt ut beakta deras synpunkter och erfarenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa förmånstullar för varor i de kommande reformerna av bestämmelserna för GSP/GSP + om det kan bevisas att varorna har tillverkats på ett hållbart sätt. Parlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av en märkning ”missbruksfritt”.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ta med bindande åtgärder i frihandelsavtal med utvecklingsländer i syfte att främja deras sociala och miljömässiga normer samt mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, inbegripet ILO:s agenda för anständigt arbete. Parlamentet betonar att de sociala villkoren och miljövillkoren måste bli effektivare i bilaterala och regionala avtal genom att arbetsmarknadens parter och civilsamhället i högre grad deltar och hörs i samband med förhandlingarna och genomförandet av arbetsrättsliga bestämmelser och genom att man på förhand och i efterhand systematiskt genomför omfattande bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling, inbegripet avseende mänskliga rättigheter.

15.  Europaparlamentet välkomnar praxisen att införliva ansvar för att respektera mänskliga rättigheter i bindande kontraktsmässiga skyldigheter mellan företag och deras kunder och leverantörer. Parlamentet noterar att sådana krav i de flesta fall kan verkställas genom rättsliga medel.

16.  Europaparlamentet välkomnar de många lovande initiativ som den privata sektorn tagit, såsom koden för uppförande, certifiering, självbedömning och social revision, och erkänner FN:s globala överenskommelse, ISO 26000-standarden om socialt ansvar, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag som olika verktyg som kan mobilisera ansvar i företagens verksamheter. Parlamentet uppmanar företag, oavsett om de är europeiska eller inte, att tillämpa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och införliva resultaten i sina interna politiska strategier och förfaranden, med motsvarande tilldelade resurser och befogenheter, och att genomföra dem korrekt. Parlamentet betonar att detta kräver att tillräckliga resurser tilldelas. Parlamentet betonar att transparens och kommunikation spelar en avgörande roll när det gäller åtgärder som vidtagits för att förhindra människorättskränkningar i tredjeländer för att en korrekt demokratisk tillsyn ska kunna genomföras och konsumenter ska kunna göra faktabaserade val.

17.  Europaparlamentet är djupt oroat över de kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hot mot den miljömässiga hållbarheten som vissa företags förvaltningsbeslut leder till, liksom över att vissa företag drar nytta av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom markrofferi och tvångsförflyttningar, som också begås av tredje part.

18.  Europaparlamentet påminner om att företagen bör inrätta klagomålsförfaranden på verksamhetsnivå för arbetstagare som påverkas av deras verksamhet, även i frizoner för bearbetning på export, och upprepar sitt krav på att undanröja hinder som offer för kränkningar av mänskliga rättigheter ställs inför när det gäller att söka rättslig prövning. Parlamentet upprepar i detta avseende sitt krav på EU och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med de rättsliga, procedurmässiga och institutionella hindren för en effektiv tillgång till rättsmedel för dessa offer.

19.  Europaparlamentet ser mycket positivt på utarbetandet av en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter, i syfte att klart inrätta obligatoriska och verkställbara lagstiftningsmässiga ramar för hur regeringar och företag ska skydda och värna om de mänskliga rättigheterna och deras skyldigheter vad gäller sociala och miljömässiga normer i varje steg i leveranskedjan, oavsett i vilken stat produktionen äger rum och företagets nationalitet.

20.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU och dess medlemsstater att främja och proaktivt delta i denna process. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett lagstiftningsförslag om bindande skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för leveranskedjor som är anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och flera sektorsspecifika OECD-riktlinjer, och att inrätta omfattande märkningssystem för att garantera bättre konsumentinformation om innehåll och ursprung för slutprodukter som säljs på EU:s marknad genom hela leveranskedjan.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tvinga företag som använder sig av råmaterial eller råvaror som eventuellt härrör från konfliktdrabbade områden att offentliggöra deras ursprung och användningen av sådana material samt garantera deras spårbarhet på ett transparent sätt. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den nya förordningen om konfliktmineraler, som nyligen antagits, och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att utöka denna praxis med bindande tillbörlig aktsamhet till andra branscher, såsom klädsektorn.

22.  Europaparlamentet betonar att det för utvecklingen av konfliktdrabbade områden och högriskområden, förutom import och export av mineraler och metaller, är viktigt med transparens när det gäller exploateringsrätt och tullavgifter. Parlamentet understryker därför behovet av att upprätta en förteckning över de befintliga åtgärder för företagens sociala ansvar som europeiska företag har vidtagit och att stärka samordningen och informationsutbytet om bästa praxis, för att på ett bättre sätt kunna fastställa bästa praxis och bidra till att skapa en gemensam ram på europeisk nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka initiativen när det gäller företagens sociala ansvar och tillbörliga aktsamhet genom hela värdekedjan.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att agera snabbt, enligt de detaljerade förslagen i parlamentets resolution om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer, antagen den 25 oktober 2016[3].

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Ádám Kósa, Cécile Kashetu Kyenge, Paul Rübig, Judith Sargentini

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23	+
ALDE	Beatriz Becerra Basterrechea, Paavo Väyrynen
ECR	Eleni Theocharous
EFDD	Ignazio Corrao
GUE/NGL	Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey
PPE	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko,
S&D	Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Elly Schlein
Verts/ALE	Maria Heubuch, Judith Sargentini

0	-

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Fördraget om Europeiska unionen
• [2]  P8_TA(2016)0405
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2016)0405.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (31.5.2017)

till utskottet för internationell handel

om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna
(2016/2301(INI))

Föredragande av yttrande: Malin Björk

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till betänkande Skäl B
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
B.  Globala värdekedjor har blivit en central aspekt i dagens globala ekonomi. Å ena sidan ger globala värdekedjor nya möjligheter för tillväxt, utveckling och sysselsättning, men å andra sidan har deras komplexa natur samt bristen på insyn och urholkningen av ansvarsskyldigheten lett till en större risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.	B.  Globala värdekedjor har blivit en central aspekt i dagens globala ekonomi. Å ena sidan ger globala värdekedjor nya möjligheter för tillväxt, utveckling och sysselsättning, men å andra sidan har deras komplexa natur samt bristen på insyn och urholkningen av ansvarsskyldigheten lett till en större risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Fragmenteringen av produktion som är strukturerad kring globala värdekedjor kan stärka kvinnors roll i ekonomin på grund av de många möjligheter som den skapar.
Ändringsförslag    2 Förslag till betänkande Skäl I
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
I.  Jämställdhet mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Handels- och investeringsavtalen påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av den strukturella ojämställdheten mellan könen.	I.  Jämställdhet mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Handels- och investeringsavtalen påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av den strukturella ojämställdheten mellan könen. Jämställdhetsperspektivet förbises ofta i analysen av globala värdekedjor. Enligt ILO var 20,9 miljoner personer (varav 55 % var kvinnor och flickor) offer för tvångsarbete globalt under 2012 och 90 % av dem utnyttjades i den privata ekonomin, av enskilda eller företag.
Ändringsförslag    3 Skäl Ia (nytt)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	Ia.  Kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna inom vissa segment i de globala leveranskedjorna för kläder, trädgårdsodling, mobiltelefoni och turism, men de tenderar att i högre grad än män vara koncentrerade i anställningsformer som är lågavlönade eller har låg status, vilket leder till könssegregering inom olika typer av yrken och verksamheter, skillnader mellan könen i fråga om löner och arbetsvillkor, och könsspecifika hinder i tillgången till produktiva resurser, infrastruktur och tjänster.
Ändringsförslag    4 Förslag till betänkande Skäl L
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
L.  Genom att offentliggöra tulluppgifter om import till EU skulle man förbättra transparensen och ansvarsskyldigheten i samband med globala värdekedjor.	L.  Genom att offentliggöra tulluppgifter om import till EU skulle man förbättra transparensen och ansvarsskyldigheten i samband med globala värdekedjor. På grund av de globala värdekedjornas komplexa natur saknas det statistik som ger en klar bild av kvinnornas roll. Transparens är en viktig faktor för att minska diskriminering, exploatering och övergrepp.
Ändringsförslag    5 Förslag till betänkande Punkt 14a (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14a.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande analys av skillnaderna och ojämlikheterna inom ramen för globala värdekedjor när det gäller (i) skillnader mellan könen när det gäller tidsanvändning, främst på grund av kvinnors centrala roll på det reproduktiva området, (ii) skillnader mellan könen i fråga om tillgång till produktiva insatsvaror och resurser, särskilt mark, krediter, utbildning och nätverk och (iii) skillnader mellan kvinnor och män som följer av marknadsmässiga och institutionella brister samt diskriminering.
Ändringsförslag    6 Förslag till betänkande Punkt 14b (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14b.  Europaparlamentet anser att EU:s handelspolitik bör vara ett verktyg för att ta itu med jämställdhetsutmaningar och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet noterar att EU och medlemsstaterna bör integrera ett jämställdhetsperspektiv i internationell handel liksom EU:s handelspolitik på de globala värdekedjorna, för att man bättre ska kunna förstå och ta itu med de könsbetingade konsekvenserna av handeln.
Ändringsförslag    7 Förslag till betänkande Punkt 14c (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14c.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utarbeta och införa en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv och en riskbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv i alla EU:s handelsavtal och i alla analyser av de globala värdekedjorna. Parlamentet påpekar att dessa analyser kommer att bedöma de eventuella positiva och negativa effekter för jämställdhet mellan kvinnor och män som kommer att beaktas i syfte att införa förebyggande åtgärder. Parlamentet betonar att EU:s handelsmyndigheter bör höra jämställdhetsexperter vid utarbetandet av dessa analyser.
Ändringsförslag    8 Förslag till betänkande Punkt 14d (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14d.  Europaparlamentet efterlyser en bindande och verkställbar tillämpning av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsnormer och agenda för anständigt arbete i EU:s förmånshandelsavtal – eftersom ILO-standarder är särskilt relevanta för att förbättra jämställdheten tack vare principerna om icke-diskriminering på grund av kön och om lika lön för kvinnor och män – liksom internationella miljöskyddsåtaganden.
Ändringsförslag    9 Förslag till betänkande Punkt 14e (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14e.  Europaparlamentet efterlyser ett omfattande, effektivt och transparent deltagande av kvinnor, kvinnorättsorganisationer och fackföreningar i det politiska ramverket för globala värdekedjor.
Ändringsförslag    10 Förslag till betänkande Punkt 14f (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14f.  Europaparlamentet betonar att EU och medlemsstaterna, vid förhandlingar om handelsavtal, bör vinnlägga sig om att inte bara förbättra globala sociala och miljömässiga standarder och en mer rättvis och jämlik global handelsmodell, utan också främja jämställdhet inom globala värdekedjor genom att säkerställa lämpliga arbetsförhållanden och rättigheter för kvinnor, genom hela leveranskedjan, och undvika att köpa material från konfliktområden där det könsbaserade våldet är utbrett.
Ändringsförslag    11 Förslag till betänkande Punkt 14g (nytt)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14g.  Europaparlamentet stöder införandet av jämställdhetsbudgetering i EU:s internationella handelspolitik, som ska anpassas till nyckelprinciperna inom EU:s handelspolitik, dvs. effektivitet, transparens och värden. Parlamentet betonar att jämställdhetsbudgetering är en viktig strategi för att ta itu med och främja jämställdhet. Parlamentet noterar att jämställdhetsbudgetering kräver ökad jämställdhetsexpertis.
Ändringsförslag    12 Förslag till betänkande Punkt 14h (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14h.  Europaparlamentet varnar för de negativa effekterna av en utvidgning och avreglering av handeln för sysselsättningens kvalitet, liksom risken för ökad människohandel för tvångsarbete. Parlamentet betonar att kvinnor tenderar att vara de som drabbas hårdast och att när det gäller kvinnor sker människohandel för tvångsarbete mycket ofta parallellt med människohandel för sexuellt utnyttjande och kvinnomord.
Ändringsförslag    13 Förslag till betänkande Punkt 14i (ny)
Förslag till betänkande	Ändringsförslag
	14i.  Europaparlamentet föreslår att den internationella handeln och EU:s handelspolitik när det gäller globala värdekedjor bör omfatta och utveckla en särskild strategi för att formellt skydda personer som fördömer kvinnomord, människohandel och människohandel för sexuellt utnyttjande och för att försvara offren för de sistnämnda. Parlamentet betonar att dessa personer bör ges samma erkännande och skydd som visselblåsare, på området internationell handel och handel inom EU.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	11.7.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 5 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	William (The Earl of) Dartmouth, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, Yannick Jadot, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Dita Charanzová, Edouard Ferrand, Agnes Jongerius, Sajjad Karim, Gabriel Mato, Georg Mayer, Fernando Ruas, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ignazio Corrao, Constanze Krehl

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29	+
EFDD	William (The Earl of) Dartmouth, Tiziana Beghin, Ignazio Corrao
GUE/NGL	Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz
PPE	Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Gabriel Mato, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Fernando Ruas, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler
S&D	Maria Arena, Karoline Graswander-Hainz, Agnes Jongerius, Jude Kirton-Darling, Constanze Krehl, Bernd Lange, David Martin, Sorin Moisă, Joachim Schuster
Verts/ALE	Heidi Hautala, Yannick Jadot

5	-
ECR	David Campbell Bannerman, Sajjad Karim, Emma McClarkin, Joachim Starbatty
ENF	Edouard Ferrand

5	0
ALDE	Dita Charanzová, Marietje Schaake, Hannu Takkula
ENF	Georg Mayer, Franz Obermayr

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster