REKOMMENDATION om utkastet till rådets förordning om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

29.9.2017 - (09941/2017) – C8-0229/2017 – 2013/0255(APP)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Barbara Matera

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets förordning om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

(09941/2017) – C8-0229/2017 – 2013/0255(APP))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning (09941/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0229/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0290/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

MOTIVERING

Skydd mot och lagförande av brott som riktar sig mot EU:s budget och EU:s ekonomiska intressen faller för närvarande inom medlemsstaternas exklusiva behörighet. Olaf, Eurojust och Europol har inte mandat att göra brottsutredningar, och Europeiska åklagarmyndigheten kommer att fylla denna institutionella lucka.

Inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten kommer att innebära en genomgripande förändring i sättet att skydda unionens ekonomiska intressen. Den kommer att förena europeiska och nationella brottsbekämpande insatser inom ramen för en enhetlig, sammanhängande och effektiv strategi mot EU-bedrägerier. För närvarande kan bara nationella myndigheter utreda och lagföra EU-bedrägerier, och deras befogenheter slutar vid landets gränser.

Den 17 juli 2013 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten och fastställde dess befogenheter och förfaranden. Artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) tillhandahåller den rättsliga grunden och reglerna för inrättandet av åklagarmyndigheten. Enligt artikel 86 ska den föreslagna förordningen antas i enlighet med godkännandeförfarandet: rådet fattar beslut med enhällighet efter att ha inhämtat Europaparlamentets godkännande.

Den 7 februari 2017 konstaterade rådet att det saknades enhälligt stöd för förslaget. Enligt artikel 86 i EUF-fördraget har en grupp om minst nio medlemsstater då möjlighet att hänskjuta texten till Europeiska rådet för diskussion i ett sista försök att nå enighet. Föredraganden beklagar att endast 20 medlemsstater till dags dato deltar i det fördjupade samarbetet, och uppmuntrar de medlemsstater som inte deltar att ansluta sig framgent.

Den 8 juni antog de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet en allmän riktlinje om förslaget.

Europaparlamentet har antagit tre interimsbetänkanden (2014, 2015 och 2016) om Europeiska åklagarmyndigheten och där uttryckt ett antal betänkligheter gällande åklagarmyndighetens befogenheter, PIF-direktivet och momsbedrägerier, struktur, utredningar, processuella rättigheter, rättslig prövning och förbindelser med andra relevanta EU-byråer.

•  Europeiska åklagarmyndighetens struktur

Europeiska åklagarmyndigheten kommer att vara ett unionsorgan med decentraliserad struktur i syfte att integrera de nationella rättsvårdande myndigheterna. Åklagarmyndigheten kommer att ledas av en europeisk åklagare, och alla deltagande medlemmar kommer att vara representerade genom var sin åklagare. Enligt förordningen kommer utredningarna att utföras av europeiska delegerade åklagare placerade i varje medlemsstat. Antalet europeiska delegerade åklagare i medlemsstaterna kommer att beslutas nationellt, men varje medlemsstat bör ha minst en. De delegerade åklagarna kommer att vara en integrerad del av Europeiska åklagarmyndigheten men även fortsätta att fullgöra sina uppgifter som nationella åklagare. När de agerar för Europeiska åklagarmyndigheten kommer de att vara helt fristående från de nationella åklagarmyndigheterna.

•  Befogenheter

Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ansvara för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Talan för sådana brott kommer att föras i medlemsstaternas behöriga domstolar.

Åklagarmyndighetens befogenheter och förfaranden omfattar även det föreslagna direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (PIF-direktivet). I december 2016 nådde Europaparlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om PIF-förslaget. De enades om att ta med allvarliga fall av gränsöverskridande momsbedrägerier i direktivets tillämpningsområde och satte gränsvärdet till 10 miljoner euro.

Föredraganden gläds åt att ”skadekriteriet” har mildrats betydligt genom undantag och inte längre tillämpas på artikel 3 a, b och d i PIF-direktivet (icke upphandlingsrelaterade utgifter, upphandlingsrelaterade utgifter och inkomster från egna medel som härrör från mervärdesskatt). Det har införts en möjlighet att hänskjuta fall från nationella myndigheter till Europeiska åklagarmyndigheten där den sistnämnda annars inte skulle kunna utöva sin behörighet.

Förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten utvidgar de nationella myndigheternas rapporteringsskyldigheter och ger Europeiska åklagarmyndigheten större möjligheter att begära in ytterligare information. Den gränsöverskridande dimensionen i allvarliga brott som faller inom Europeiska åklagarmyndighetens behörighet kan i framtiden komma att utvidgas.

•  Rättslig prövning

Förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten skapar ett omfattande system med rättslig prövning vid nationella domstolar och möjliggör direkt prövning vid EU-domstolen (beslut av Europeiska åklagarmyndigheten att avskriva ett ärende som bestridits på grundval av EU-rätten, tvister om skiljedomsklausuler, personalfrågor och beslut som påverkar registrerades rättigheter såsom allmänhetens rätt till tillgång till handlingar).

•  Utredningsåtgärder

Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ha tillräckliga utredningsåtgärder till sitt förfogande för att företa sina utredningar. Artikel 30 innehåller en förteckning över åtgärder där det brott som utreds är belagt med en maximal påföljd på minst fyra års fängelse. I detta sammanhang har medlagstiftarna enats om kriterier för medlemsstaterna när det gäller att begära utredningsåtgärder på grundval av principen om ömsesidigt erkännande enligt direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området.

•  Rättssäkerhetsgarantier

Skyddet av misstänktas och tilltalades processuella rättigheter garanteras i full överensstämmelse med de rättigheter för misstänkta och tilltalade som är inskrivna i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Förordningen innehåller rättigheter till försvar för personer som misstänks av åklagarmyndigheten, framför allt rätt till rättshjälp, rätt till tolkning och översättning, rätt till information och tillgång till material rörande ärendet samt rätt att lägga fram bevisning och att begära att åklagarmyndigheten inhämtar bevisning på den misstänktes vägnar.

•  Eurojust, Olaf och Europol

Som ett nödvändigt verktyg för att utföra sina uppgifter kan åklagarmyndigheten komma att behöva upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med befintliga unionsbyråer och unionsorgan som Eurojust, Olaf och Europol.

Särskilt åklagarmyndigheten och Eurojust behöver få sina befogenheter tydligt definierade för att säkerställa rättssäkerhet. För att undvika olämpliga upprepningar och överlappningar mellan de båda myndigheterna måste deras befogenheter avgränsas och definieras tydligt. Från fall till fall kan de båda myndigheterna, utifrån precisa kriterier, arbeta nära tillsammans för att dela information om sina utredningar.

I sina förbindelser med Olaf ska åklagarmyndigheten upprätta ett nära samarbete särskilt om informationsutbyte. Bestämmelser i förordningen föreskriver att parallella utredningar av samma sakförhållanden ska undvikas. Åklagarmyndigheten får begära att Olaf ska tillhandahålla uppgifter, underlätta samordning och göra administrativa utredningar.

Förbindelserna med Europol kommer att baseras på strikt samarbete, och när det behövs för en utredning ska åklagarmyndigheten kunna erhålla all relevant information från Europol.

•  Icke deltagande länder

Föredraganden välkomnar rådets beslut att i artikel 59a, angående förbindelserna mellan Europeiska åklagarmyndigheten och medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet, ta med kravet att dessa medlemsstater ska anmäla åklagarmyndigheten som behörig myndighet med avseende på straffrättsligt samarbete.

•  Slutsatser

Även om föredraganden skulle välkomna en ambitiösare förordning anser hon att Europaparlamentets synpunkter i mångt och mycket har tagits upp i textens nuvarande lydelse.

Föredraganden beklagar att inte alla EU:s medlemsstater deltar i inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten men välkomnar att 20 av dem har enats om en allmän riktlinje som framför allt omfattar PIF-brott och i synnerhet allvarliga momsbedrägerier. Föredraganden uppmuntrar medlemsstater som inte deltar att gå med i det fördjupade samarbetet i framtiden.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Europeiska åklagarmyndigheten
Referensnummer	09941/2017 – C8-0229/2017 – COM(2013)0534 – 2013/0255(APP)
Datum för remiss / begäran om godkännande	17.7.2017
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 11.9.2017
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 11.9.2017	CONT 11.9.2017	JURI 11.9.2017	PETI 11.9.2017
Inget yttrande avges        Beslut	BUDG 27.9.2017	CONT 27.9.2017	JURI 27.9.2017	PETI 27.9.2017
Föredragande        Utnämning	Barbara Matera 10.11.2015
Tidigare föredragande	Monica Macovei
Behandling i utskott	29.11.2016	25.9.2017	28.9.2017
Antagande	28.9.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Lorenzo Fontana, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Louis Michel, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marina Albiol Guzmán, Anna Hedh, Lívia Járóka, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Gilles Lebreton, Angelika Mlinar, Emil Radev, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Jaromír Štětina
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Maurice Ponga, Cristian Dan Preda
Ingivande	29.9.2017

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

40	+
PPE	Heinz K. Becker, Michał Boni, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Lívia Járóka, Barbara Kudrycka, Roberta Metsola, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Emil Radev, Traian Ungureanu, Jaromír Štětina
S&D	Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Dietmar Köster, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Péter Niedermüller, Soraya Post, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer
ECR	Monica Macovei
ALDE	Nathalie Griesbeck, Sophia in 't Veld, Louis Michel, Angelika Mlinar, Cecilia Wikström
Verts/ALE	Jan Philipp Albrecht, Jean Lambert, Judith Sargentini
EFDD	Laura Ferrara

5	-
ENF	Lorenzo Fontana, Gilles Lebreton
GUE/NGL	Marina Albiol Guzmán, Malin Björk, Cornelia Ernst

2	0
ECR	Helga Stevens
GUE/NGL	Marie-Christine Vergiat

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster