Förfarande : 2016/0381(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0314/2017

Ingivna texter :

A8-0314/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/04/2018 - 6.8

Antagna texter :

P8_TA(2018)0099

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1106kWORD 153k
18.10.2017
PE 603.067v02-00 A8-0314/2017

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

(COM(2016)0765 – C8-0499/2016 – 2016/0381(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Bendt Bendtsen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

(COM(2016)0765 – C8-0499/2016 – 2016/0381(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0765),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0499/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttranden från den nederländska första kammaren och den nederländska andra kammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 april 2017(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 juli 2017(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0314/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  Unionen har åtagit sig att verka för ett hållbart, konkurrenskraftigt, säkert och koldioxidsnålt energisystem. I Energiunionen och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs unionens ambitiösa åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare (med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990), öka andelen förnybar energi som används (med minst 27 %) och göra energibesparingar på minst 27 % samt se över denna nivå med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %10,, och förbättra Europas energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

(1)  Unionen har åtagit sig att verka för ett hållbart, konkurrenskraftigt, säkert och koldioxidsnålt energisystem samt för en hög hälsoskyddsnivå för människor. I Energiunionen och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs unionens ambitiösa åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare (med 80 till 95 % fram till 2050 jämfört med 1990), att i enlighet med direktiv .../2018/EU [om främjande av användningen av energi från förnybara källor] öka andelen förnybar energi som används, och att i enlighet med direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv .../2018/EU [COD 2016/0376] göra energibesparingar, och att förbättra Europas energitrygghet och konkurrenskraft och göra dess energi mer överkomligt prissatt och hållbar.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 205012. För att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha milstolpar för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till 2050. För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade kodioxidutsläpp fram till 2050 bör medlemsstaterna peka ut de mellanliggande steg som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030) och lång sikt (2050).

(6)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 2050. För att uppnå detta mål , i en situation där byggnadsbeståndet svarar för omkring 36 % av alla koldioxidutsläpp i unionen, är det av yttersta vikt med byggnader som är högeffektiva i fråga om energi och har låga koldioxidutsläpp, så att nära nollenergibyggnader blir standard fram till 2050. Medlemsstaterna bör eftersträva en kostnadseffektiv balans mellan minskade koldioxidutsläpp från energiförsörjningen och minskad slutlig energiförbrukning. För detta ändamål behöver medlemsstaterna och investerarna en tydlig vision som vägledning för sina strategier och investeringsbeslut, där det ingår väldefinierade nationella milstolpar och energieffektivitetsåtgärder för att uppnå målen på kort sikt (2030), medellång sikt (2040) och lång sikt (2050).

__________________

 

12 Meddelande Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885 slutlig).

 

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP 21), måste komma till synes i unionens arbete till förmån för ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd. I och med att nästan 50 % av unionens slutenergi används till uppvärmning och kylning, och att 80 % av den energin används i byggnader, beror uppnåendet av unionens energi- och klimatmål till stor del på EU:s arbete med att renovera byggnadsbeståndet, så att energieffektivitet och energibesparingar prioriteras, principen om ”energieffektivitet först” kommer till full användning och en effektiv användning av förnybar energi säkerställs.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU13 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget.

(7)  De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU13 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget, och uppdateras för att det klart ska framgå av dem att vi eftersträvar ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd. De långsiktiga strategierna för renovering kommer, tillsammans med de renoveringar de stimulerar till, att bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft genom att ge upphov till lokala arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras, och ge invånarna byggnader som är energieffektiva, hälsosamma och säkra.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a)  För att underlätta det kostnadseffektiva uppnåendet av unionens klimat- och energimål, liksom också kostnadseffektiva byggnadsrenoveringar, bör de nationella långsiktiga strategierna för renovering också innefatta överväganden om bättre hälsa och inomhusklimat, bland annat genom att renoveringarna förenas med asbestsanering och avlägsnande av andra skadliga ämnen, genom att olagligt avlägsnande av skadliga ämnen förhindras och genom att efterlevnaden av befintlig lagstiftning, såsom direktiv 2009/148/EG1a och direktiv (EU) 2016/22841b, underlättas.

 

__________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG.

 

1b Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 7b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7b)  För att byggnadsbeståndet ska bli mycket energieffektivt och koldioxidsnålt och för att det ska säkerställas att de långsiktiga strategierna för renovering ger nödvändiga framsteg, särskilt i form av fler totalrenoveringar, måste medlemsstaterna erbjuda tydliga riktlinjer och ta fram mätbara riktade åtgärder, med inriktning också på de segment inom det nationella byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda, samt på energifattiga konsumenter, subventionerat boende och hushåll som möter problem i form av delade incitament, och samtidigt beakta frågan om överkomlig prissättning. Såsom ytterligare stöd till nödvändiga förbättringar av det nationella hyresbostadsbeståndet bör medlemsstaterna överväga att införa eller att fortsätta tillämpa krav på att hyresfastigheter ska uppvisa en viss nivå av energiprestanda, enligt energicertifikaten.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 7c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7c)  Med beaktande av kommissionens konsekvensbedömning om att det skulle behövas en genomsnittlig renoveringstakt på 3 % per år för att unionens föresatser om energieffektivitet ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt ställer det sig väsentligt att medlemsstaterna preciserar hur det förväntar sig lyckas uppnå det eller de övergripande energieffektivitetsmålen om [X %] under 2030 i enlighet med direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv .../2018/EU [COD 2016/0376], och hur de förväntar sig bidra till detta, varvid de bör beakta att varje gång energibesparingarna ökar med 1 % minskar importen av gas med 2,6 %, vilket alltså innebär ett aktivt bidrag till att unionen blir självförsörjande med energi.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 7d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7d)  Med ambitiösa mål för totalrenovering av det befintliga byggnadsbeståndet kommer vi att få miljoner nya arbetstillfällen i unionen, framför allt i små och medelstora företag. Här måste medlemsstaterna visa att det finns en tydlig koppling mellan dels deras nationella långsiktiga strategier för renovering, dels lämpliga initiativ för främjande av utbildning och färdigheter inom byggsektorn och sektorn för energieffektivitet.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8)  Dagordningen för den digitala inre marknaden och dagordningen för energiunionen bör anpassas och utnyttjas för de gemensamma målen. Digitaliseringen av energisystemet innebär en snabb förändring av energilandskapet, från integreringen av förnybara energikällor till smarta nät och smartklara byggnader. Målinriktade incitament bör tillhandahållas för att främja smartklara system och digitala lösningar i den bebyggda miljön, som ett medel för att digitalisera byggsektorn.

8)   Dagordningen för den digitala inre marknaden och dagordningen för energiunionen bör anpassas och utnyttjas för de gemensamma målen. Digitaliseringen av energisystemet innebär en snabb förändring av energilandskapet, från integreringen av förnybara energikällor till smarta nät och smartklara byggnader. Detta ger nya energisparmöjligheter, genom att konsumenterna får mer exakt information om sina förbrukningsmönster och kan optimera sin energianvändning och de systemansvariga får möjlighet att sköta nätet bättre. Målinriktade incitament bör tillhandahållas för att främja lämpliga och smartklara system och digitala lösningar i den bebyggda miljön, som ett medel för att digitalisera byggsektorn och främja en systemrelaterad utveckling av smarta städer, varvid hänsyn bör tas till sådana konsumenter som är mindre engagerade i digitala frågor. Dessa incitament bör utformas med hänsyn tagen till unionens konnektivitetsmål och strävanden efter ibruktagande av kommunikationsnät med hög kapacitet, något som är en förutsättning för smarta bostäder och väluppkopplade samhällen, varvid det också bör säkerställas att utvecklingen av sådana nät inte hindras av byggnadslösningar som kan bli till förfång för konnektiviteten.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9)  I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess införande. Smarthetsindikatorn bör användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften och samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner.

(9)  I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess införande i enlighet med de metoder som fastställs i detta direktiv. Smarthetsindikatorn bör stå i konsekvens med energicertifikat och användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften, prestandan och innekomforten, och samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10)  Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för smart laddning av elfordon och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta. För att återspegla detta mål bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas.

(10)  Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå, också inom transportsektorn. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för att smart laddning av elfordon vinner insteg, och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta. För att återspegla detta mål bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Förinstallerad kabeldragning och färdiga kabeldukter skapar de rätta förutsättningarna för att laddningsstationer snabbt kan tas i bruk, om och när det behövs. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att elektromobiliteten utvecklas på ett väl avvägt och kostnadseffektivt sätt. Framför allt bör större renoveringar som påverkar elinfrastrukturen följas av lämplig förhandsinstallation av kablar och kabeldukter för att det ska finnas tillräckligt med kablar, kabeldukter och elförsörjning i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU för att laddningsstationer ska kunna installeras på parkeringsplatser.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10b)  En tydlig vision om ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd fram till 2050 kräver en hög ambitionsnivå. När energianvändningen närmar sig noll får byggnadernas inneboende energi en mera avgörande roll i byggnadernas hela livscykel. Den framtida visionen för ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd bör innefatta byggnadernas inneboende energi. Därför är trä ett klimatvänligt byggmaterial.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10c)  Man måste främja forskning kring nya lösningar och utprovning av dem för att optimera historiska byggnaders och platsers energiprestanda, samtidigt som man värnar om kulturarvet och bevarar det.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10d)  Medlemsstaterna bör beakta att innovation och ny teknik påkallar ökade investeringar i utbildning och färdigheter, som behövs för att sådan teknik genomförs med gott resultat.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 10e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10e)  Det här direktivet kan knappast föregripa utvecklingen och innovationen inom området elektronisk mobilitet, byggnader eller smarta system. Därför bör principen om teknikneutralitet gälla i hela detta direktiv.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 10f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10f)  Naturbaserade lösningar, såsom välutformad gatuvegetation och gröna tak och väggar som isolerar och skuggar byggnader minskar energiefterfrågan genom att begränsa behovet av uppvärmning och kylning och förbättra energiprestandan.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 10 g (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10g)  De krav på infrastruktur för elektromobilitet som fastställs i detta direktiv bör ingå i en helhetsstrategi för medlemsstaternas stadsplanering, för att främja alternativa, säkra och hållbara transportsätt och en konsekvent syn på elinfrastrukturen, till exempel genom att det tillhandahålls parkeringsinfrastruktur enkom för elcyklar och för personer med nedsatt rörlighet.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

11)  I konsekvensbedömningen utpekas två befintliga samlingar av bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. För det första utgör skyldigheten att före byggstarten utföra en genomförbarhetsstudie om högeffektiva alternativa system en onödig börda. För det andra konstaterades att bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare. Även billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas inte tillräckligt i beaktande. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna.

(11)  I konsekvensbedömningen utpekas befintliga bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. När det gäller bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem konstaterades det, att de inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare Inte heller billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas tillräckligt i beaktande, och de bör vidareutvecklas, också som en lösning för hjälp till energifattiga konsumenter. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  Innan nya byggnader börjar uppföras bör medlemsstaterna säkerställa att det tas hänsyn till om det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt att använda högeffektiva alternativa system. Dessa system skulle kunna innefatta decentraliserade energiförsörjningssystem, som baseras på energi från förnybara energikällor eller spillvärme, kraftvärme, fjärr- eller närvärme, fjärr- eller närkyla och värmepumpar.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 11b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11b)  Enligt WHO:s riktlinjer från 2009 bor människor bekvämare, trivs bättre och är friskare i byggnader med bättre inomhusluft. Köldbryggor, otillräcklig isolering och oplanerade luftspridningsvägar kan leda till yttemperaturer under luftens daggpunkt samt till fuktighet. Därför måste byggnaderna vara fullständigt och enhetligt isolerade, vilket också gäller för balkonger, fönster, tak, väggar, dörrar och golv.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12)  Särskilt när det gäller stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara en effektiv ersättning för inspektioner. Installation av sådan utrustning bör övervägas som det mest kostnadseffektiva alternativet till i inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten.

(12)  Fastighetsautomation, fastighetsskötsel och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem bär på stora möjligheter att erbjuda både konsumenter och företag kostnadseffektiva och omfattande energibesparingar. Särskilt i stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara effektiva och kan i vissa fall ersätta inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år, eftersom man med hjälp av dem kan vidta åtgärder utgående från den information som tillhandahålls och således säkerställa energibesparingar under tidens gång. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. Från kravet på inspektion bör man dock kunna undanta installationssystem som uttryckligen omfattas av ett energitjänsteföretags program. För att undvika dubbla inspektioner bör installationer som drivs av en el- eller nätoperatör och som är föremål för inspektion på systemnivå undantas från detta krav. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a)  Medlemsstaterna bör säkerställa att förbättringar av befintliga byggnaders energiprestanda också bidrar till att åstadkomma en hälsosam inomhusmiljö, bland annat genom asbestsanering och avlägsnande av andra skadliga ämnen och genom att problem, t.ex. med mögel, undviks, samtidigt som det slås vakt om byggnadernas grundläggande säkerhetsstrukturer, framför allt när det gäller brandsäkerhet och säkerhet vid jordbävningar.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12b)  Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för att förbättra byggnaders energiprestanda inte enbart fokuserar på klimatskalet, utan också inbegriper alla komponenter och tekniska system i en byggnad.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, vilket bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen.

(13)  Offentliga ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, och gynna helhetsomfattande byggnadsrenoveringar såsom bästa sätt att säkerställa hög energiprestanda och förbättrad innekomfort. Dessa renoveringar bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen, när detta är proportionerligt med tanke på renoveringens omfång, eller med hjälp av liknande lämpliga och proportionerliga dokumentationsmetoder.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Finansiella mekanismer och incitament bör stå i centrum för de nationella långsiktiga strategierna för renovering och aktivt främjas av medlemsstaterna, också genom underlättande av energieffektivitetsnormer för lån till certifierade energieffektiva byggnadsrenoveringar samt genom främjande av offentliga myndigheters investeringar i ett energieffektivt byggnadsbestånd, till exempel genom tydligare redovisningsstandarder för offentliga investeringar, och genom att konsumenterna får rådgivningsverktyg, som är åtkomliga och medger insyn, och upplyser dem om hur de kan finansiera energieffektiva byggnadsrenoveringar.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13b)  Mekanismer för finansiering av energieffektiva nya byggnader samt energieffektivitetsåtgärder i byggnadsbeståndet bör komma från privata, offentlig-privata och offentliga källor. För privata investeringar bör risken med investeringar i modernisering av byggnadsbeståndet minskas. Offentlig-privata partnerskap bör i synnerhet beaktas för energieffektivitetsåtgärder i offentliga byggnader, för att minska den ekonomiska bördan för mindre och ekonomiskt svagare städer, regioner och medlemsstater. Dessutom bör medlemsstaterna, genom offentligt ekonomiskt stöd där EU-medel kan användas, uppmuntra energieffektivitetsåtgärder, särskilt i subventionerat boende och bostäder för de svagaste marknadsaktörerna.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Skäl 13c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13c)  När ett nytt energicertifikat visar att en byggnad blivit energieffektivare bör kostnaden för certifieringen kunna ingå i det incitament som medlemsstaten ger.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Finansiering underlättas när information av hög kvalitet finns tillgänglig. När det gäller offentliga byggnader med en total användbar golvyta på mer än 250 m² bör det därför finnas krav på att den faktiska energianvändningen offentliggörs.

(14)  Finansiering underlättas när information av hög kvalitet finns tillgänglig. När det gäller offentliga byggnader, antingen de är i statlig, regional eller kommunal ägo eller är privatägda byggnader för allmän användning, med en total användbar golvyta på mer än 250 m² bör det därför finnas krav på att den faktiska energianvändningen offentliggörs.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15)  De nuvarande oberoende kontrollsystemen för energicertifikat bör stärkas för att säkerställa certifikat av god kvalitet som kan användas för att kontrollera efterlevnad och för att ta fram statistik över de nationella/regionala byggnadsbestånden. Högkvalitativa data om byggnadsbeståndet behövs och detta kan delvis skapas genom de register och databaser som nästan alla medlemsstater i nuläget utvecklar och förvaltar för energicertifikat.

(15)  De nuvarande oberoende kontrollsystemen för energicertifikat bör stärkas för att säkerställa certifikat av god kvalitet som kan användas för att kontrollera efterlevnad och för att ta fram harmoniserad statistik över de lokala/regionala/nationella byggnadsbestånden. Högkvalitativa data om byggnadsbeståndet behövs och detta kan delvis skapas genom de register och databaser som nästan alla medlemsstater i nuläget utvecklar och förvaltar för energicertifikat.

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16)  För att uppfylla målen för energieffektivitet för byggnader bör insynen i fråga om energicertifikat förbättras genom säkerställande av att alla nödvändiga parametrar för beräkningar, både för certifiering och för minimikrav avseende energiprestanda, fastställs och tillämpas på ett konsekvent sätt. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa t.ex. att prestanda dokumenteras för installationssystem som installeras, byts ut eller uppdateras i byggnaden, med tanke på byggnadscertifiering och efterlevnadskontroll.

(16)  För att uppfylla målen för energieffektivitet för byggnader bör insynen i fråga om energicertifikat förbättras genom säkerställande av att alla nödvändiga parametrar för beräkningar, både för certifiering och för minimikrav avseende energiprestanda, fastställs och tillämpas på ett konsekvent sätt. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa t.ex. att prestanda dokumenteras för installationssystem som installeras, byts ut eller uppdateras i byggnaden, med tanke på byggnadscertifiering och efterlevnadskontroll. För att systemet med energicertifikat ska fungera bra bör kommissionen, vid sin översyn av tillämpningen av detta direktiv, bedöma behovet av en ytterligare harmonisering av energicertifikaten.

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16a)  Erkännande, främjande och tillämpning i EU:s medlemsstater av de nu slutförda CEN-standarderna för byggnaders energiprestanda skulle få en positiv inverkan på översynen av detta direktiv.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

17)  Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1318 av den 29 juli 2016 om nära-nollenergibyggnader redogjorde för hur genomförandet av direktivet samtidigt skulle säkerställa omställningen av byggnadsbeståndet och övergången till en mer hållbar energiförsörjning, vilket även stöder strategin för uppvärmning och kylning. För att säkerställa ett korrekt genomförande bör den allmänna ramen för beräkning av energiprestanda i byggnader uppdateras med stöd av det arbete som utförts av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) inom mandat M/480 från Europeiska kommissionen.

(17)  Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1318 av den 29 juli 2016 om nära-nollenergibyggnader redogjorde för hur genomförandet av direktivet samtidigt skulle säkerställa omställningen av byggnadsbeståndet och övergången till en mer hållbar energiförsörjning, vilket även stöder strategin för uppvärmning och kylning. För att säkerställa ett korrekt genomförande bör den allmänna ramen för beräkning av energiprestanda i byggnader uppdateras med stöd av det arbete som utförts av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) inom mandat M/480 från Europeiska kommissionen. Vid beräkningar av byggnaders energiprestanda bör optimal energiprestanda eftersträvas, i enlighet med principen om ”energieffektivitet först”, och då energiprestandan uttrycks med hjälp av en numerisk indikator för primärenergianvändning i kWh/m²/år bör medlemsstaterna lägga till en ytterligare numerisk indikator för byggnadens sammanlagda energibehov.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

19)  Målen för detta direktiv, nämligen att minska den energi som behövs för att uppfylla energibehovet till följd av normal användning av byggnader, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Direktivets mål kan säkerställas på ett effektivare sätt genom åtgärder på unionsnivå, eftersom detta garanterar enhetlighet i fråga om gemensamma mål, förståelse och politisk vilja. Därför vidtar EU åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att minska den energi som behövs för att uppfylla energibehovet till följd av normal användning av byggnader, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, utan snarare, på grund av behovet att säkerställa enhetlighet i fråga om gemensamma mål, förståelse och politisk vilja, kan säkerställas på ett effektivare sätt genom åtgärder på unionsnivå, kan EU anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Detta direktiv respekterar till fullo medlemsstaternas nationella särdrag och olikheter, jämte deras befogenheter i enlighet med artikel 194.2 i EUF-fördraget. Direktivet har ytterligare som mål att möjliggöra utbyte av bästa praxis för att underlätta övergången till ett mycket energieffektivt byggnadsbestånd i unionen.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led -1 (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 1 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1)  I artikel 1.3 ska följande stycke läggas till:

 

”Medlemsstaterna får tillämpa minimikraven för byggnaders övergripande energiprestanda på ett helt distrikt i stället för på en enda byggnad i syfte att möjliggöra ett integrerat arbetssätt för distriktets energi- och mobilitetssystem inom ramen för helhetsplaner för renovering, under förutsättning att alla byggnader uppnår minimikravet på total energiprestanda.”

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”3.  byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.”.

”3.  byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, hantering av inomhusluftkvalitet, varmvatten för hushållsbruk, fasta system för inom- och utomhusbelysning, solskydd, hissar och rulltrappor, fastighetsautomation och tillhörande reglering, överföring och lagring av byggnadsdata, platsbaserad elproduktion och ellagring,, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Direktiv 2010/31/EG

Artikel 2 – punkt 1 – led 3a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”3a.  tröskelpunkt: en lämplig tidpunkt i en byggnads livscykel, exempelvis ur synvinkel av kostnadseffektivitet, lönsamhet eller störningar, för genomförande av energieffektivitetsrenoveringar,”

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1b (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 1 – led 3b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”3b.  byggnadsrenoveringspass: en långsiktig färdplan, som är baserad på kvalitetskriterier och uppgjord efter en energibesiktning och innehåller relevanta åtgärder och renoveringar som skulle förbättra en given byggnads energiprestanda,”

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1c (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 1 – led 3c (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1c)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”3c.   system för fastighetsautomation och styrsystem: ett system med alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som behövs för automatisk styrning, inklusive låsningsmekanismer, övervakning, driftoptimering, mänsklig medverkan och skötsel, för att driften av installationssystem ska fungera på ett energieffektivt, ekonomiskt och säkert sätt,”

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1d (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 1 – led 3d (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1d)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”3d.  passivt element: ett element i en byggnads klimatskal eller andra element som bidrar till passiva tekniker som syftar till att minska energibehoven för uppvärmning eller kylning och energianvändningen för belysning och ventilation och således förbättra värmekomforten och den visuella komforten,”

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1e (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 1 – led 17

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

1e)  I artikel 2 ska led 17 ersättas med följande:

17.  nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kW, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras,

”17.  nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kW, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, varvid

 

a)  fullast avser den maximala kapacitetsefterfrågan som byggnadens installationssystem för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation och varmvatten för hushållsbruk ställs inför, och

 

b)  dellast avser en del av den fulla belastningskapaciteten och representerar genomsnittliga driftförhållanden,”

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1f (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – led 19a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1f)  I artikel 2 ska följande led läggas till:

 

”19a.  koldioxidsnålt byggnadsbestånd: ett mycket energieffektivt byggnadsbestånd med en energiprestanda nästan som nära-nollenergibyggnader och en energieffektivitet som motsvarar dess maximala energieffektivitetspotential,”

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Den första punkten består av artikel 4 i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet16, utom det sista stycket.

a)  Följande punkt 1 ska införas:

 

”1.   Medlemsstaterna ska fastställa en långsiktig strategi för renovering för att omvandla det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata, till ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd senast 2050. Strategin ska innefatta åtgärder för uppbådande av investeringar för att underlätta de renoveringar som behövs för att målen för 2050 ska uppnås. Strategin ska omfatta följande:

 

a)  En översikt av det nationella byggnadsbeståndet, som ska innefatta relevanta byggnadstyper och grunda sig på statistiska stickprov enligt situationens krav.

 

b)  Identifiering av kostnadseffektiva tillvägagångssätt och åtgärder för att stimulera teknikneutrala renoveringar som är relevanta för byggnadstypen och klimatzonen, med beaktande av relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel.

 

c)  Strategier och åtgärder för att stimulera kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenovering som utförs etappvis, samt minskning av de koldioxidutsläpp som följer av efterfrågan på värme och kyla, exempelvis genom att det införs ett system för byggnadsrenoveringspass.

 

d) Strategier och åtgärder för stöd till målinriktade och prisbilliga energieffektivitetsåtgärder och renoveringar.

 

e)  Strategier och åtgärder inriktade på de segment inom det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, på energifattiga hushåll och hushåll som berörs av problem med delade incitament samt på flerfamiljshus där det är svårt att genomföra renoveringar, med samtidig hänsyn tagen till behovet av överkomlig prissättning.

 

f)  Strategier och åtgärder inriktade på alla offentliga byggnader, bland dem subventionerat boende.

 

g)  Strategier och åtgärder för att påskynda den tekniska övergången till smarta och väluppkopplade byggnader och samhällen, samt ibruktagande av nät med mycket hög kapacitet.

 

h)  En översikt av nationella färdighets- och utbildningsfrämjande initiativ inom byggsektorn och energieffektivitetssektorn samt utbildning om både passiva element och smart teknik.

 

i)  Ett framtidsinriktat perspektiv för att vägleda privatpersoner, byggindustrin, offentliga institutioner, även kommuner, samt bostadskooperativ och finansinstitut i deras investeringsbeslut.

 

j)  En evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse, exempelvis i fråga om hälsa, säkerhet och luftkvalitet.

 

Arbetet med att ta fram och genomföra medlemsstaternas långsiktiga strategier för renovering ska stödjas av strukturerade och stadigvarande plattformar för berörda aktörer, bland dem också företrädare för lokalsamhällen och regioner och dialogen mellan arbetsmarknadens parter, också arbetstagare, arbetsgivare, små och medelstora företag och byggsektorn, samt företrädare för minoriteter.

__________________

 

16 EUT L 315, 14.11.2012, s. 13.

 

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska i sin långsiktiga renoveringsstrategi som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet att minska utsläppen av koldioxid från sina nationella byggnadsbestånd, med särskilda milstolpar för 2030.

Medlemsstaterna ska i sina långsiktiga renoveringsstrategier som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet att säkerställa att deras nationella byggnadsbestånd blir mycket energieffektiva och koldioxidsnåla, med särskilda milstolpar för 2030 och 2040, jämte mätbara framstegsindikatorer .

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medlemsstaterna ska i sina långsiktiga renoveringsstrategier ange hur deras milstolpar bidrar till uppnåendet av unionens energieffektivitetsmål om [X %] fram till 2030, i enlighet med dels direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv .../2018/EU [COD], dels unionens mål om att minska växthusgasutsläppen med mellan 80 och 95 % fram till 2050.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom bidra till att minska energifattigdomen.

De långsiktiga renoveringsstrategierna ska dessutom i stora drag ange relevanta åtgärder som ska bidra till att minska energifattigdomen och samtidigt bli till stöd för att utsatta hushåll på likvärdiga grunder kan ta del av redskap för finansiering av energieffektivitetsrenoveringar.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Som vägledning för investeringsbeslut enligt vad som avses i punkt 1 d ska medlemsstaterna införa mekanismer för

3.  För att möjliggöra investeringsbeslut enligt vad som avses i punkt 1 och bereda vägledning för dessa beslut ska medlemsstaterna införa eller behålla mekanismer för

a)  sammanslagning av projekt, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1 b och c,

a)  sammanslagning av projekt, också med hjälp av investeringsplattformar, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1,

b)  Riskdämpning för investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, och

b)  minskning av den risk som upplevs av investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, till exempel genom att låta de säkerheter som ställs för certifierade energieffektivitetsrenoveringar riskviktas lägre i samband med kapitalkraven,

c)  användning av offentliga medel för att förstärka ytterligare investeringar i den privata sektorn eller ta itu med specifika marknadsmisslyckanden.”.

c)  användning av offentliga medel för att förstärka ytterligare investeringar i den privata sektorn, också inom ramen för initiativet smart finansiering för smarta byggnader, eller ta itu med specifika marknadsmisslyckanden,

 

ca)  vägledning för investeringar i energieffektiva offentliga byggnader, i enlighet med Eurostats nuvarande riktlinjer och förtydliganden inom ramen för ENS 2010, och ett tolkningsförtydligande av redovisningsreglerna, till stöd för ett helhetsperspektiv på offentliga myndigheters investeringar,

 

cb)  främjande av projektutvecklingsstöd och underlättande av samgång i grupper och konsortier mellan små och medelstora företag, så att potentiella kunder kan få paketlösningar, och

 

cc)  införande av åtkomliga och insynsmedgivande rådgivningsverktyg, såsom gemensamma kontaktpunkter för konsumenterna och energirådgivningstjänster om energieffektivitetsrenoveringar samt om tillgängliga finansieringsinstrument för energieffektivitetsrenoveringar i byggnader.”.

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Kommissionen ska sammanställa rekommendationer till medlemsstaterna, på grundval av insamlandet och spridningen av bästa praxis om framgångsrika offentliga och privata system för finansiering av energieffektivitetsrenoveringar, samt informera om system för sammanslagning av småskaliga energieffektivitetsrenoveringsprojekt. Kommissionen ska dessutom gå ut med rekommendationer till medlemsstaterna om ekonomiska incitament till renoveringar ur konsumentperspektiv, varvid hänsyn ska tas till skillnader i kostnadseffektivitet mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Varje medlemsstat ska ordna ett offentligt samråd under medverkan från alla relevanta intressenter, vilket ska vara i minst tre månader och behandla förslaget till långsiktig renoveringsstrategi innan den lägger fram sin långsiktiga renoveringsstrategi för kommissionen. Varje medlemsstat ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten av sitt offentliga samråd, i form av en bilaga till sin långsiktiga renoveringsstrategi.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3c.  Varje medlemsstat ska i enskilda drag redogöra för genomförandet av sin långsiktiga renoveringsstrategi, också för genomförandet av de planerade strategierna och åtgärderna, i enlighet med rapporteringsskyldigheterna [artikel 19 a] i Europaparlamentets och rådets förordning ... av den ... [om styrningen av energiunionen (2016/0375(COD) (förordningen om styrning)], såsom en del av sin integrerade lägesrapport om sin nationella energi- och klimatplan.

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  I punkt 1 ska andra stycket utgå.

(a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

 

”Innan nya byggnader börjar uppföras ska medlemsstaterna säkerställa att det tas hänsyn till om det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt att använda högeffektiva alternativa system, ifall sådana finns att tillgå.”

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 7 – stycke 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  I artikel 7 ska femte stycket utgå.

(4)  I artikel 7 ska femte stycket ersättas med följande:

 

”Om byggnader genomgår större renoveringar ska medlemsstaterna säkerställa att det tas hänsyn till om det är tekniskt möjligt, motiverat ur funktionssynvinkel och ekonomiskt rimligt att använda högeffektiva alternativa system, samt att vederbörlig uppmärksamhet ägnas åt brandsäkerhet och åt uppmuntran till hälsosamma inomhusklimatförhållanden.”

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  I punkt 1 ska tredje stycket utgå.

(a)  I punkt 1 ska tredje stycket ersättas med följande:

 

”Medlemsstaterna ska kräva att nya byggnader utrustas med självreglerande anordningar som reglerar rumstemperaturnivåerna i varje enskilt rum. I befintliga byggnader ska installation av självreglerande anordningar för att enskilt reglera rumstemperaturen erfordras när värmegeneratorer byts ut.”

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”2.  När det gäller byggnader – både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering – som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser ska medlemsstaterna säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU17 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, som kan starta och stoppa laddningen baserat på prissignaler. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser.

”2.  När det gäller byggnader – både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering – som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser , och där renoveringsarbetet inriktar sig på byggnadens eller parkeringsplatsens elinfrastruktur, ska medlemsstaterna kräva att minst en parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med en laddningsstation, i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU och att var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med lämplig förinstallerad kabeldragning eller färdiga kabeldukter, så att det på varje sådan parkeringsplats går att installera en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU.

 

2a.   Medlemsstaterna ska kräva att det senast den 1 januari 2025 installerats ett minsta antal laddningsstationer i alla offentliga och privata byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser.

 

2b.  Medlemsstaterna ska tillämpa bestämmelserna i punkt 2 på byggnader för kombinerad användning som har mer än tio parkeringsplatser, om byggnaderna är nya eller genomgår en större renovering och renoveringsarbetet inriktar sig på byggnadens eller parkeringsplatsens elinfrastruktur.

Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i det föregående stycket på små och medelstora företag enligt definitionen i avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003.

2c.   Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkt 2 på små och medelstora företag enligt definitionen i avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003.

__________________

 

17 EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

 

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, finns förinstallerad kabeldragning som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, om renoveringarna hänför sig till elinfrastrukturen i byggnaden eller i det närbelägna eller inbyggda parkeringsområdet, finns lämplig förinstallerad kabeldragning eller kabeldukter som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats.

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkterna 2 och 3 på offentliga byggnader som redan omfattas av direktiv 2014/94/EU.”.

4.  Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkterna 2 och 3 på offentliga byggnader om dessa redan omfattas av jämförbara krav i åtgärderna för införlivande av direktiv 2014/94/EU.”.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att kraven i punkterna 2 och 3 gäller också för allmänna parkeringsplatser som drivs i privat regi.

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 4b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4b.  Medlemsstaterna ska åtgärda hinder som grundar sig på regelverket, och säkerställa att det finns förenklade tillstånds- och godkännandeförfaranden för ägare och hyresgäster, för att möjliggöra ibruktagandet av laddningsstationer i befintliga bostadshus och andra byggnader.

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 4c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4c.  Kraven på infrastruktur för elektromobilitet förutsätter att medlemsstaterna beaktar behovet av infrastruktur för alternativa bränslen i byggnader samt särskild infrastruktur, såsom korridorer för elektromobilitet, jämte behovet av konsekventa strategier för mjuk och grön mobilitet, transportslagsövergripande transporter och stadsplanering.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att installation, utbyte eller uppgradering av ett installationssystem i byggnaden innebär att den totala energiprestandan för hela det ändrade systemet bedöms, dokumenteras och överlämnas till fastighetsägaren, så att denna information förblir tillgänglig för kontroll av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs enligt punkt 1 och för utfärdande av energicertifikat. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna information införs i den nationella databas för energicertifikat som avses i artikel 18.3.

”5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att installation, utbyte eller uppgradering av ett installationssystem i byggnaden innebär att den totala energiprestandan för hela det ändrade systemet bedöms, både vid fullast och dellast, samt att, i relevanta fall, konsekvenserna för inomhusluftkvaliteten också bedöms. Resultaten av denna bedömning ska dokumenteras och överlämnas till fastighetsägaren, så att denna information förblir tillgänglig för kontroll av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs enligt punkt 1 och för utfärdande av energicertifikat. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna information införs i den nationella databas för energicertifikat som avses i artikel 18.3.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 6 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med en definition av ”smarthetsindikator” och villkor för att smarthetsindikatorn ska få tillhandahållas som kompletterande information till eventuella nya hyresgäster eller köpare.

Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en definition av ”smarthetsindikator”, efter samråd med relevanta berörda parter och på grundval av den utformning och de metoder som fastställs i bilaga Ia. I definitionen ska ingå upplysningar om hur denna indikator skulle kunna tas i bruk efter en testningsfas samt om hur indikatorn skulle anknytas till de energicertifikat som avses i artikel 11, och villkor för att smarthetsindikatorn skulle kunna tillhandahållas som kompletterande och meningsfull information till eventuella nya investerare, hyresgäster, köpare eller marknadsaktörer.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 6 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Smarthetsindikatorn ska omfatta flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på komfort- eller driftskrav, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, jämn och säker drift av de olika energisystem och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.”.

Smarthetsindikatorn ska omfatta förbättrade energibesparingar, riktmärkning och flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på komfort- eller driftskrav, framför allt vid dellast, också genom anpassning av energiförbrukningen, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, effektiv, jämn och säker drift av de olika energisystem, bland annat med förnybar energi som produceras på plats, och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.”.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 10 – punkt 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”6.  Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen.

”6.  Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska, när det ställer sig proportionerligt med beaktande av renoveringens omfattning, fastställas med hjälp av en energibesiktning, eller genom att man jämför de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen, eller genom att man använder standardvärden för beräkning av energibesparingar i byggnader eller liknande relevanta och transparenta metoder för dokumentation.

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 10 – punkt 6a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”6a.  När medlemsstater inrättar en databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om den verkliga energianvändningen för byggnader som ofta besöks av allmänheten och som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras.

”6a.  När medlemsstater inrättar en databas eller använder en befintlig databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om energianvändningen för byggnader som ägs, förvaltas eller innehas av offentliga myndigheter och som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 10 – punkt 6b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6b.  Sammanställda anonymiserade data som uppfyller EU:s krav på dataskydd ska göras tillgängliga på begäran, åtminstone för de offentliga myndigheternas statistik- och forskningsändamål.”.

6b.  Sammanställda anonymiserade data som uppfyller EU:s krav på dataskydd ska göras tillgängliga på begäran, åtminstone för de offentliga myndigheternas statistik- och forskningsändamål, och datauppsättningen ska i sin helhet finnas tillgänglig för byggnadens ägare.”.

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna, t.ex. värmegenerator, styrsystem och cirkulationspumpar, av system som används för att värma upp byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av pannans verkningsgrad och pannans storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov. Bedömningen av pannans storlek måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.”.

”1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna, t.ex. värmegenerator, styrsystem och cirkulationspumpar, av system som används för att värma upp byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning över 250 MWh och bostadshus med ett installationssystem som används för rumsuppvärmning och varmvatten för hushållsbruk och har en kumulerad nominell effekt på över 70kW. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad vid fullast och dellast och värmegeneratorns storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov. Bedömningen av värmegeneratorns storlek måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.”.

Ändringsförslag    67

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 2 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”2.  Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande:

”2.  Medlemsstaterna ska kräva att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem senast 2023. Dessa system ska kunna följande:

Ändringsförslag    68

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen.

a)  Fortlöpande övervaka, bokföra, analysera och anpassa energianvändningen för att säkerställa optimal energiprestanda vid fullast och dellast.

Ändringsförslag    69

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW är utrustade med

3.  Medlemsstaterna får kräva att bostadshus med installationssystem som har en kumulerad nominell effekt för rumsuppvärmning och varmvatten för hushållsbruk på över 70 kW är utrustade med

Ändringsförslag    70

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  kontinuerlig elektronisk övervakning som mäter systemets effektivitet och informerar byggnadens ägare eller förvaltare när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service,

a)  en kontinuerlig elektronisk övervakningsfunktion som mäter systemets effektivitet och informerar byggnadens ägare eller förvaltare när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service,

Ändringsförslag    71

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution och användning av energi.”.

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi vid fullast och dellast, inbegripet hydronisk balansering.”.

Ändringsförslag    72

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Byggnader som följer punkt 2 eller 3 ska vara undantagna från kraven i punkt 1.

Ändringsförslag    73

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Installationssystem som uttryckligen omfattas av ett överenskommet kriterium för energiprestanda eller ett avtal där det överenskommits om en viss nivå av energieffektivitetsförbättring, såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 27.2 i direktiv 2012/27/EU, eller avtal som verkställs av ett allmännyttigt företag eller en nätoperatör och därför omfattas av åtgärder för resultatövervakning på systemsidan, ska vara undantagna från kraven i punkt 1.”

Ändringsförslag    74

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditioneringssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.

”1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av luftkonditionerings- och ventilationssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett installationssystem för luftkonditionering och ventilation, med en kumulerad nominell effekt på över 12 kW. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens och ventilationens verkningsgrad vid fullast och dellast, och deras storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditionerings- eller ventilationssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.

 

Medlemsstaterna får fastställa olika tidsintervall för inspektioner beroende på luftkonditioneringssystemens typ och nominella effekt, med beaktande av kostnaderna för inspektionen av systemen och av de uppskattade energikostnadsbesparingarna som inspektionen kan leda till.

Ändringsförslag    75

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 2 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”2.  Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande:

”2.  Medlemsstaterna ska kräva att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem senast 2023. Dessa system ska kunna följande:

Ändringsförslag    76

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen.

(a)  Fortlöpande övervaka, bokföra, analysera och anpassa energianvändningen för att säkerställa optimal effektivitet i energianvändningen vid fullast och dellast.

Ändringsförslag    77

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW är utrustade med

3.  Medlemsstaterna får kräva att bostadshus med installationssystem som har en kumulerad nominell effekt för luftkonditionering eller ventilation på över 12 kW är utrustade med

(a)  kontinuerlig elektronisk övervakning som mäter systemets effektivitet och informerar byggnadens ägare eller förvaltare när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service,

(a)  en kontinuerlig elektronisk övervakningsfunktion som mäter systemets effektivitet och informerar byggnadens ägare eller förvaltare när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service,

(b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution och användning av energi.”.

(b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi vid fullast och dellast, inbegripet hydronisk balansering.”.

Ändringsförslag    78

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Byggnader som följer punkt 2 eller 3 ska vara undantagna från kraven i punkt 1.

Ändringsförslag    79

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Installationssystem som uttryckligen omfattas av ett överenskommet kriterium för energiprestanda eller avtal med en överenskommen nivå av förbättrad energieffektivitet, såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 27.2 i direktiv 2012/27/EU, eller avtal som verkställs av ett allmännyttigt företag eller en nätoperatör och därför omfattas av åtgärder på systemsidan, ska vara undantagna från kraven i punkt 1.

Ändringsförslag    80

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9)  I artikel 19 ska ”2017” ersättas med ”2028”.

9)  I artikel 19 ska ”2017” ersättas med ”2024”.

Ändringsförslag    81

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 19 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

9a)  I artikel 19 ska följande stycke läggas till:

 

”Kommissionen ska framför allt bedöma behovet av en ytterligare harmonisering av energicertifikat i enlighet med artikel 11.”

Ändringsförslag    82

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9b (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 19a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

9b)  Följande artikel ska införas:

 

”Artikel 19a

 

”Kommissionen ska före 2020 slutföra en genomförbarhetsstudie om möjligheterna att införa ett byggnadsrenoveringspass och tidsplanen för detta införande, vilket skulle kunna ingå som en del av avsnittet om rekommendationer om energicertifikat, för att tillhandahålla en långsiktigt och stegvis fortskridande renoveringsfärdplan för en specifik byggnad.”

Ändringsförslag    83

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 20 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Medlemsstaterna ska i synnerhet ge ägarna av eller hyresgästerna i byggnader information om energicertifikat, om deras syfte och mål, om kostnadseffektiva sätt att förbättra byggnadens energiprestanda och, vid behov, om tillgängliga finansiella instrument för att förbättra byggnadens energiprestanda.”.

Medlemsstaterna ska i synnerhet, med hjälp av oberoende rådgivningsverktyg, som är åtkomliga och medger insyn, till exempel gemensamma kontaktpunkter, ge ägarna eller förvaltarna av byggnader eller hyresgästerna i dem information om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, bland annat genom rådgivning om renovering, samt upplysa om energicertifikat, jämte deras syfte och mål, om hur pannor för fossila bränslen kan ersättas med hållbarare alternativ, och om tillgängliga finansiella instrument för att förbättra byggnadens energiprestanda

Ändringsförslag    84

Förslag till direktiv

Bilaga – led 1 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1.  En byggnads energiprestanda ska återspegla dess normala energianvändning för uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och belysning.

”1.  En byggnads energiprestanda ska öppet återspegla dess normala energianvändning för uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och belysning samt för andra installationssystem.

En byggnads energiprestanda ska uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning i kWh/(m²*år) som är harmoniserad med tanke på både certifiering av energiprestanda och efterlevnad av minimikraven för energiprestanda. Energiprestandan och den metod som används för dess beräkning ska vara klar och tydlig och öppen för nya idéer.

En byggnads energiprestanda ska uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning i kWh/(m²*år) som är harmoniserad med tanke på både certifiering av energiprestanda och efterlevnad av minimikraven för energiprestanda. Den metod som används för dess beräkning ska vara klar och tydlig och öppen för nya idéer.

Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod inom ramen för nationella bilagor i relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).”.

Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod med hänsyn tagen till den terminologi och de definitioner som ingår i nationella bilagor till relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).

Ändringsförslag    85

Förslag till direktiv

Bilaga – led 1 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”2.   Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att säkerställa de lägstanivåer för hälsa och komfort som definieras av medlemsstaterna.

”2.  Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk, belysning, ventilation och andra installationssystem ska beräknas för att maximera hälsa, inomhusluftkvalitet och komfort, enligt vad som definieras av medlemsstaterna på nationell eller regional nivå. Framför allt bör temperaturen på någon inre yta i byggnaden inte sjunka under daggpunktstemperaturen.

Beräkningen av primärenergi ska baseras på primärenergifaktorer per energibärare, vilka kan baseras på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller på mer specifik information som görs tillgänglig för enskilda områdestäckande system.

Beräkningen av primärenergi ska baseras på primärenergifaktorer per energibärare, vilka kan baseras på nationella eller regionala viktade års-, och eventuellt även säsongs- eller månadsmedelvärden eller på mer specifik information som görs tillgänglig för enskilda områdestäckande system.

Primärenergifaktorer ska göra avdrag för andelen förnybar energi i energibärare så att beräkningarna på ett likvärdigt sätt tar med a) den energi från förnybara energikällor som produceras på plats (bortom den individuella mätaren, dvs. den räknas inte som levererad energi) och b) den energi från förnybara energikällor som levereras med hjälp av energibäraren.”.

I medlemsstaternas beräkningar ska det först tas hänsyn till energibehoven och därefter, på ett likvärdigt sätt, till a) den energi från förnybara energikällor som produceras och används på plats (bortom den individuella mätaren, dvs. den räknas inte som levererad energi) och b) den energi från förnybara energikällor som levereras med hjälp av energibäraren.

 

Vid tillämpningen av primärenergifaktorer ska strävan efter optimal energiprestanda för byggnaden säkerställas, så att det samtidigt också ges stöd till genomförandet på nationell nivå av kraven i artikel 9.

Ändringsförslag    86

Förslag till direktiv

Bilaga – led 1a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga Ia (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Följande bilaga ska införas:

 

”BILAGA Ia

 

En gemensam allmän ram för metoder för beräkningen av en ”smarthetsindikator”, enligt vad som avses i artikel 8.6

 

1.  Kommissionen ska fastställa en gemensam allmän ram för metoder för fastställandet av smarthetsindikatorns värde, så att man klassificerar byggnadens eller byggnadsmodulens förmåga, dels att anpassa sig efter den boendes och nätets behov, dels att förbättra sin energieffektivitet och sin prestanda överlag.

 

I metoderna ska olika egenskaper beaktas, bland dem smarta mätare, system för fastighetsautomation och styrsystem, smarta termostater, inbyggd hushållsteknik, laddningsstationer för elfordon, energilagring och detaljerade funktioner, samt interoperabiliteten mellan dessa egenskaper. Dessa effekter ska bedömas ur synvinkel av sin potentiella nytta för energieffektivitet och prestanda, samt även ur synvinkel av den flexibilitet, det inomhusklimat och den komfort de medger för den ifrågavarande byggnaden eller byggnadsmodulen.

 

2.  Smarthetsindikatorn ska fastställas och beräknas i enlighet med tre funktioner som sammanhänger med byggnaden och dess installationssystem, nämligen

 

a)  förmågan att på ett ändamålsenligt sätt bevara en hög nivå på prestandan hos och driften av byggnaden genom minskad energiefterfrågan och ökad användning av förnybar energi (el och värme), också i form av att byggnaden ska kunna hantera sin egen efterfrågan eller alstra energi på platsen genom att lägga om hanteringen av egna resurser,

 

b)  förmågan att anpassa driften utgående från den boendes behov och samtidigt säkerställa strikta normer för en hälsosam inomhusmiljö och för inomhusklimatet, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till att det finns användarvänliga indikatorbilder, fjärrstyrning och rapportering om inomhusluftkvalitet och energianvändning, och

 

c)  flexibiliteten i en byggnads totala elefterfrågan, bland annat dess förmåga att möjliggöra deltagande i aktiv och passiv, liksom också implicit och explicit efterfrågeflexibilitet, vilket ska mätas i form av hur mycket byggnadens förbrukning vid vilken tidpunkt som helst kan ändras, uttryckt i form av kW av toppbelastningen, samt kapaciteten, uttryckt i kWh, av hur mycket av denna flexibilitet som sedan kan levereras till nätet, inklusive uttag och inmatning.

 

Detta skulle möjliggöra och stödja konsumenternas aktiva deltagande i leveransmarknaden för el, i enlighet med Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/72/EG*.

 

I ramen för metoder ska det tas hänsyn till europeiska standarder, framför allt till dem som utvecklats med stöd av uppdraget M/480.

 

3.  Ramen för metoder ska säkerställa full interoperabilitet mellan smarta mätare, system för fastighetsautomation och styrsystem, inbyggd hushållsteknik, smarta termostater inom byggnaden, sensorer för inomhusluftkvalitet och ventilation, samt främja användningen av riktmärkning och europeiska standarder, inklusive referensontologin för smarta apparater. I smarthetsindikatorn ska det beaktas och värdesättas i vilken mån infrastrukturen, såsom elnätet och fjärrvärmenätet, infrastrukturen för elfordon och aggregatorerna av efterfrågeflexibilitet är öppna för tredje parters system, för att det ska säkerställas att kommunikationer, systemkontroll och relevant överföring av data eller signaler är kompatibla.

 

4.  Ramen för metoder ska omfatta processen för datahantering inom en byggnad eller utanför den, vilket kan innefatta data som uppkommer i eller mottas av själva byggnaden eller av användaren eller den boende. Denna process ska bygga på protokoll som möjliggör ett utbyte av autentiserade och krypterade meddelanden mellan den boende och de relevanta produkterna eller anordningarna inom byggnaden. Framför allt gäller att principerna om de boendes äganderätt till uppgifterna samt om uppgiftsskydd, integritet och säkerhet ska säkerställas vid behandlingen av personuppgifter, såsom uppgifter från upprepad fjärrmätning eller individuell mätning, eller uppgifter som behandlas av operatörer för smarta nät. Denna ram för gemensamma metoder ska omfatta realtidsdata och energirelaterade data som inkommer via molnbaserade lösningar, och ska säkerställa datasäkerhet, smarta mätaravläsningar och datakommunikationer och slutförbrukarnas integritet, i överensstämmelse med unionens relevanta lagstiftning om uppgiftsskydd, och integritet, och med vederbörlig hänsyn till bästa tillgängliga tekniker för it-säkerhet.

 

5.  I ramen för metoder ska det tas hänsyn till den positiva påverkan från befintliga kommunikationsnät, framför allt att det i byggnaderna finns höghastighetsfärdig fysisk infrastruktur, såsom den frivilliga ”bredbandsfärdigmärkningen”, och att flerfamiljshus är utrustade med en accesspunkt, i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU**.

 

6.  I ramen för metoder ska fastställas det lämpligaste formatet eller den lämpligaste framställningen i bild av smarthetsindikatorns parametrar och den ska vara enkel, insynsmedgivande och lättbegriplig för konsumenter, ägare, investerare och aktörer på marknaden för efterfrågeflexibilitet. Den ska komplettera energicertifikatet eftersom det finns en etablerad koppling till byggnadens energiprestanda.

 

__________________

 

*   Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EU av den 13 juli 2009 om byggnaders energiprestanda (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).

 

**   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om byggnaders energiprestanda (EUT L 155, 23.5.2014, s. 1).”

(1)

EUT C 246, 28.7.2017, s. 48.

(2)

EUT C 342, 12.10.2017, s. 119.


MOTIVERING

Bebyggelsen i unionen förbrukar en avsevärd del av den slutliga energiefterfrågan i Europa, framför allt i form av fossila bränslen. Bättre energiprestanda för byggnader kan ge en avsevärt tryggare energiförsörjning och minska både energiimporten till Europa och energiräkningarna för Europas konsumenter, samtidigt som levnadsförhållandena blir hälsosammare och tillväxten och antalet arbetstillfällen ökar, särskilt i små och medelstora företag.

För att vi med bibehållen kostnadseffektivitet ska kunna fullgöra våra internationella åtaganden enligt COP21-avtalet och uppnå unionens egna mål i fråga om energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen måste de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem dra sitt strå till stacken efter bästa förmåga. Därför behövs det ett vittsyftande och framtidssäkrat direktiv om byggnaders energiprestanda för att bebyggelsen i Europa ska bli rejält energieffektiv och oberoende av fossila bränslen.

Medlemsstaternas långtidsplanering och åtgärder förstärks

För att de välbehövliga byggnadsrenoveringarna verkligen ska bli av är det oerhört viktigt med de långsiktiga nationella renoveringsstrategierna, som ingår i de nationella klimat- och energiplanerna i styrningsförordningen.

Föredraganden rekommenderar skärpta krav i de långsiktiga nationella renoveringsstrategierna för att de välbehövliga renoveringarna ska bli av, framför allt av nuvarande byggnader. Med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen gäller det nu för medlemsstaterna att se till att renoveringsstrategierna blir både omfattande och vittsyftande, så att det vidtas åtgärder, dels mot de byggnader som har sämsta energiprestanda, dels mot delade incitament, samtidigt som man beaktar relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel, åtgärdar lagstadgade redovisningsgränser för offentliga investeringar och ser till att konsumenterna får information om vilka finansieringsinstrument de kan dra nytta av i samband med energirenoveringar.

Proportionerliga krav på elektromobilitet

Syftet med kommissionens förslag är att översynen av direktivet ska ge ett ytterligare bidrag till utfasningen av fossila bränslen i transportsammanhang, genom att infrastrukturen kring byggnader används för att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för elektromobilitet.

Föredraganden föreslår att direktivets krav ska fokuseras på antingen förinstallerad kabeldragning eller förinstallerade dukter, för att kostnaderna inte ska bli orimligt höga, och att kravet ska inrikta sig endast på renoveringar vid sidan om, alltså av elinfrastruktur eller av parkeringsplatser, för att inte motverka incitamenten till renovering. Dessutom skärper föredraganden kravet på offentliga byggnader och offentliga parkeringsplatser som drivs av privata enheter, för att säkerställa adekvata bidrag från myndighetshåll.

Bättre lagstiftning och bra incitament till renoveringar

I kommissionens ursprungliga förslag ingick ett flertal förslag till uppdatering av det nuvarande direktivet, för att minska den administrativa bördan i samband med renoveringar och för att förbättra villkoren för genomförandet av energirenoveringar.

Föredraganden bygger vidare på detta förslag för att säkerställa både bättre lagstiftning och ordentliga incitament till genomförande av energirenoveringar. Här ingår en förstärkning av de inslag i kommissionens förslag som handlar om användning av fastighetsautomation, både för att klarlägga att fastighetsautomation är ett värde i sig och för att klarlägga hur den i förenklande syfte kan användas som ett alternativ till inspektioner. Föredraganden skisserar också upp villkoren att befogenheter ska delegeras till kommissionen för utveckling av en smarthetsindikator, tillsammans med räckvidden för och ändamålet med en sådan delegering. Föredraganden föreslår dessutom att det ska göras klart hur energibesparingar som åstadkommits med hjälp av renoveringar ska dokumenteras, för att proportionaliteten ska säkerställas genom att det införs alternativa och tillräckligt säkra dokumenteringsmetoder, så att inte incitamenten till renoveringar undergrävs.

En rättvisande bild av byggnaders energiprestanda

Kommissionen föreslår att man vid beräkningen av primärenergifaktorn ska göra avdrag för platsproducerad och icke-platsproducerad förnybar energi och dem lika. Primärenergifaktorn används för beräkning av byggnaders energiprestanda.

Föredraganden vill ha kvar hänvisningen till att platsproducerad och icke-platsproducerad förnybar energi, för att en kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar energi ska säkerställas, men vill att avdragen inte ska vara obligatoriska, eftersom detta innefattar risk för att man inte ska få en rättvisande bild av byggnaders faktiska energiförbrukning och energieffektivitet. Detta skulle kunna leda till att incitamenten till förbättrad energieffektivitet undergrävs. Alla andra frågor kring primärenergifaktorn finns reglerade i energieffektivitetsdirektivet och direktivet om förnybar energi.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN

Organisation

European Building Automation and Controls Association, EU.bac

Velux

Dansk Energi

Rockwool

GD Energi

Veolia

Schöck

DONG Energy

Estlands energiministerium

Buildings Performance Institute Europe, BPIE

AFCO Worldwide

Europeiska värmepumpsföreningen (EHPA)

KREAB

EUFORES

Dansk Industri

Active House Alliance

European Alliance to Save Energy, EU-ASE

EUROPEAN RENEWABLE ENERGIES FEDERATION asbl

Schneider Electric

EpiCenter

EON

Dansk Fjernvarme (Danish District Heating Association)

Electric Underfloor Heating Alliance

ENEL SPA

Dansk Erhverv (Confederation of Danish Enterprises)

Novozymes

Euroheat & Power

UNION FRANCAISE DE L’ELECTRICITE

Bosch

AmCham EU (Amerikanska handelskammaren för EU)

Dansk Byggeri (Danish Construction Association)

Energi-, forsynings- og klimatministeriet (Danish Ministry for Climate and Energy)

Det Økologiske Råd (Eco Council Denmark)

Smart Energy Demand Coalition EU

WWF

Bygherreforeningen (Danish Association of Construction Clients, DACC)

KL (Kommunernes Landsforening) (Local Government Denmark)

European Historic Houses Association

International Union of Property Owners

Director General of the European Property Federation

Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter

Orgalime

CEZ group

Eni

Europeiska miljöbyrån (EEB)

Climate Action Network Europe

European Energy Forum

HydrogenEurope

GD4S coalition

Eurelectric

SolarPowerEurope

WindEurope

FireSafeEurope

VOEWG

Sveriges ständiga representation

Green Building Council Denmark

Næringslivets Hovedorganisasjon (Confederation of Norwegian Enterprise)

REHVA

ENGIE

Statoil

E.on

Fleishman Hillard

GRDF

Saint Gobain

PlasticsEurope

European Construction Industry Federation

Grace Public Affairs

Smart Energy Demand Coalition EU

European Forum for Manufacturing

Brittiska handelskammaren i Belgien

Council of Gas Detection and Environmental Monitoring (CoGDEM)

European Facility Management Coalition

EuroCommerce

EDSO for Smart Grids

EnerginetDK

EnergyCoalition

Danfoss

Grundfoss

EnergiWatch

Cembreau

EDF

Dalkia

Enel

BDEW - German Association of Energy and Water Industries

EPEE

European Builders Confederation (EBC)

Eurima

EuroAce - European Alliance of Companies for Energy Efficiency in Buildings

FIEC - European Construction Industry Federation

Tesla

CoGen

EFBWW - Europeiska bygg- och träarbetarfederationen

European Aluminium

Fédération du Commerce et de la Distribution

Knauf Insulation

CEFIC (European Chemical Industry Council)

CableEurope

BASF

ABB

Norsk Hydro ASA

CEMEX

Association of North German Chambers of Commerce and Industry

European Engineering Industries Association

Internationella energiorganet

European Copper Institute

BDR Thermea

EC Power A/S

Platform for Eletro-Mobility

European Solar Thermal Industry Federation (ESTIF)

German Federation of Companies in the Gas and Water Industry (figawa)

Glass for Europe

Shell

GreenEnergyOptions, GEO

SustainSolutions

European Mortgage Federation

European Construction Industry Federation

Siemens

Vattenfall

EUnited

HSSE

Dow

Renault Group

Transport & Environment

Bellona

Austrian Federal Economic Chamber (WKÖ)

Vestas

Housing Europe

Danish Social Housing Federation

Dutch Social Housing Federation

French Social Housing Federation

German Social Housing Federation

European Union of House builders and Developers

Europeiska konsumentorganisationen (BEUC)

World Green Building Council (WorldGBC)

Snam S.p.A.

BDI/BDA The German Business Representation

European Federation of Intelligent Energy Efficiency Services

German Retail Federation

Architects' Council of Europe - Conseil des Architectes d’Europe

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI)

AFEP

Cercle de l'Industrie

ES-SO European Solar Shading Organization

E3G - Third Generation Environmentalism

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

European Heating Industry (EHI)

Federal Chamber of German Architects

European Federation of National Organisations Working with the Homeless

NALCO Water

Avisa Partners

LightingEurope AISBL

BMW Group

Ecofys

Danske Arkitektvirksomheder

United Technologies Corporation UTC

EU association for engineering building services and installers

European Geothermal Energy Council

AEBIOM

EuroFuel

Rud-Pedersen

Client Earth


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (19.9.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

(COM(2016)0765 – C8-0499/2016 – 2016/0381(COD))

Föredragande av yttrande: Anneli Jäätteenmäki

KORTFATTAD MOTIVERING

Målet med kommissionens förslag är att öka energieffektiviteten i det europeiska byggnadsbeståndet och att bidra positivt till EU:s klimatmål. Den metod som valts är att förbättra genomförandet av det befintliga direktivet och att föreslå några bestämmelser som går längre än de nuvarande bestämmelserna. Med rätta upprepas den vägledande principen att energieffektivitet ska prioriteras.

Med tanke på den låga andelen byggnader som årligen renoveras i EU (omkring 0,4–1,2 % beroende på medlemsstat) och det komplexa samspelet mellan EU-lagstiftning, nationella byggregler, byggmetoder, ekonomiska tendenser och ägandestrukturen för byggnadsbeståndet finns det fortfarande en enorm outnyttjad energibesparingspotential. Mot bakgrund av den nuvarande tendensen kommer situationen under de kommande åren inte att ändras radikalt.

Utan ytterligare åtgärder kommer energieffektivitetsrenoveringar att utföras när de är ekonomiskt rimliga och det finns rätt incitament för att energieffektivitetsmålen ska uppnås.

Det är viktigt att medlemsstaterna känner till sitt byggnadsbestånd och därmed hjälper de olika aktörerna att prioritera renoveringar på grundval av kostnadseffektivitet. Detta uppmuntras i ändringsförslaget till artikel 2 om långsiktig renoveringsstrategi.

För närvarande finns det ett brådskande behov av brett tillgängliga finansiella produkter som tar upp och stöder de positiva aspekterna av energieffektivitetsrenoveringar, såsom högre tillgångsvärde och sundare livsmiljö för de boende. Kommissionens insatser för att möjliggöra finansiering, t.ex. initiativet ”smart finansiering för smarta byggnader” ska uppmuntras.

Föredraganden vill lyfta fram två viktiga frågor: sunda byggnader och kommissionens förslag om elektromobilitet.

För det första kan vikten av sunda byggnader inte överskattas. En sund byggnad är utformad för att tillgodose de boendes behov och kan ändras för anpassning till framtida behov. Den är byggd med hållbara, reparabla och återvinningsbara giftfria material. Den använder energi effektivt och kan eventuellt också producera energi, har tillräckligt med naturligt ljus och har lämplig ventilation och uppvärmning för att hålla en bra luftkvalitet och temperatur inomhus.

I dag tillbringar de flesta största delen av sin tid inomhus. Enligt beräkningar lider tiotals miljoner européer av dålig luftkvalitet inomhus, ofta på grund av för hög fuktighet, vilket befrämjar mögeltillväxt och också kan orsaka skador i byggnadens struktur.

De berörda byggnaderna är alltifrån privata bostäder till offentliga byggnader. Hur byggnader byggs och underhålls inverkar stort på folkhälsan och hela befolkningens välbefinnande.

Det finns ett nära samband mellan hus med dålig energieffektivitet och energifattigdom. Om bostadsområden skjuter upp nödvändiga renoveringar på grund av bristande finansiering riskerar de att livsmiljön försämras ytterligare och också att värdet på byggnadsbeståndet sjunker.

Den andra viktiga frågan är förslaget om elektromobilitet, som införs i den ändrade artikeln 8.

Förslaget omfattar alla byggnader – både nya och befintliga som genomgår en större renovering – som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. Nya bostadshus och bostadshus som genomgår större renoveringar omfattas också. För den första kategorin bör minst 10 procent av parkeringsplatserna utrustas med en laddningsstation. För den andra kategorin bör varje parkeringsplats utrustas med förinstallerad kabeldragning.

Enligt föredraganden äventyrar de skyldigheter angående laddningsinfrastruktur som kommissionen föreslår en effektiv fördelning av både privata och offentliga medel.

För närvarande utvecklas laddningsteknik i snabb takt. Många medlemsstater har redan vidtagit åtgärder för att bygga laddningsinfrastruktur. Kostnaderna för laddningsstationer minskar. Privata företag och allmännyttiga företag har livskraftiga nyttokalkyler för byggande av nät och prissättning av laddning av elbilar.

För nya byggnader, både sådana som inte är avsedda för bostäder och bostadshus, kan nödvändig infrastruktur integreras i konstruktionsprocessen från början. Det är därför klokt att framtidssäkra nya byggnader med kabelkanaler. Detta skulle ge tillräcklig flexibilitet för storlek på kablar och säkerställa att den nödvändiga laddningsinfrastrukturen vid behov lätt kan byggas.

För befintliga byggnader som inte är avsedda för bostäder bör skyldigheterna mjukas upp och tillämpas endast i fall där renoveringen berör byggnadens elinfrastruktur. Detta kommer att bidra till högre avkastning på investeringar för de faktiska energieffektivitetsförbättringarna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  Unionen har åtagit sig att verka för ett hållbart, konkurrenskraftigt, säkert och koldioxidsnålt energisystem. I Energiunionen och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs unionens ambitiösa åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare (med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990), öka andelen förnybar energi som används (med minst 27 %) och göra energibesparingar på minst 27 %, samt se över denna nivå med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %, och förbättra Europas energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

1)  Unionen har åtagit sig att verka för ett hållbart, konkurrenskraftigt, säkert och koldioxidsnålt energisystem samt för en hög hälsoskyddsnivå för människor. I Energiunionen och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs unionens ambitiösa åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare (med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990), öka andelen förnybar energi som används (med minst 27%) och göra energibesparingar på minst 27%, samt se över denna nivå med siktet inställt på en unionsnivå på minst 30 %10, och förbättra Europas energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet samt säkra tillgången till energi till ett överkomligt pris i syfte att minska energifattigdomen.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  Kommissionen har medfinansierat ett flertal projekt vilka har samlat erfarenhet och bästa praxis inom regionalt samarbete som kan delas på unionsnivå för att förbättra genomförandet av detta direktiv. Bland dessa projekt märks Marie och dess utvidgade version Sherpa, tillsammans med Elih-Med och Proforbiomed.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader minskar behovet av eldningsbränsle, i synnerhet fast eldningsbränsle, och bidrar därför till förbättring av luftkvaliteten genom minskade utsläpp av föroreningar samt till ett kostnadseffektivt uppnående av målen i unionens luftkvalitetspolitik som i synnerhet fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/22841a. Därför bör energieffektivitet anses ingå i luftkvalitetspolitiken, i synnerhet i medlemsstater där det är svårt att nå unionens utsläppsgränser för luftföroreningar och energieffektivitet kan bidra till att uppnå dessa mål.

 

___________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1-31.)

Motivering

Bostadssektorn är ansvarig för stora andelar av föroreningsutsläppen, exempelvis av bens[a]pyren, fina partiklar och PM10, i Europa som härstammar från eldning med fasta bränslen i bostadshus. Dessa föroreningar ökar dödligheten, sjukligheten och sjukhusvistelserna, i synnerhet som uppmätta utsläppsvärden ofta med bred marginal överskrider gränserna som fastställs i EU-lagstiftningen om luftkvalitet.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b)  Omkring 50 miljoner hushåll i unionen är drabbade av energifattigdom. Energifattigdom bör definieras som det tillstånd då en familj på grund av en kombination av låga inkomster, höga energipriser och undermåliga bostäder med dålig energiprestanda inte har tillgång till energi i den utsträckning som krävs för att grundläggande bekvämlighets- och hälsobehov ska kunna uppfyllas. Den nuvarande renoveringstakten är otillräcklig och byggnader som ägs eller bebos av låginkomsttagare i riskzonen för energifattigdom är svårast att nå.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a)  Byggnaderna i EU måste senast 2050 bli nära-nollenergibyggnader, i enlighet med COP21-målen (Parisavtalet). Den nuvarande renoveringstakten av byggnader är otillräcklig och de byggnader som ägs eller bebos av låginkomsttagare i riskzonen för energifattigdom är de som är svårast att nå.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 20505. För att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha milstolpar för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till 2050. För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade kodioxidutsläpp fram till 2050 bör medlemsstaterna peka ut de mellanliggande steg som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030) och lång sikt (2050).

6)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 20505. Mot bakgrund av Parisavtalet och för att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha ambitiösa och tydliga milstolpar och åtgärder för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader och en ökning av byggnaders energieffektivitet till nära-nollenergistandard fram till 2050. För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade koldioxidutsläpp fram till 2050 bör medlemsstaterna peka ut mellanliggande steg och den utvecklingsbana som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030 och 2040) och lång sikt (2050), och stimulera till renovering av det befintliga byggnadsbeståndet, eftersom den nuvarande renoveringstakten av byggnader är otillräcklig.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a)  För att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp från byggnadsbeståndet till 2050 och för att minska utsläppen av växthusgaser och underlätta övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp är det nödvändigt att anlägga ett helhetsperspektiv på definitionen av byggnaders energieffektivitet. När man bygger nya och renoverar befintliga byggnader bör målet vara att skapa byggnader som tillgodoser de boendes behov och som kan ändras för anpassning till framtida behov, att de byggs med hållbara, reparabla och återvinningsbara giftfria material, att de använder energi effektivt och eventuellt också kan producera energi, har tillräckligt med naturligt ljus, uppfyller kraven på säkerhet, också i brandsäkerhetshänseende, och har lämplig ventilation och uppvärmning för ett sunt inomhusklimat.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 6b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6b)  Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar (COP21) måste återspeglas i unionens arbete till förmån för ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, i och med att uppvärmning och kylning svarar för nästan 50 % av unionens slutliga energiefterfrågan, och 80 % av den energin används i byggnader. Unionens energi- och klimatmål måste därför nås genom en övergång till nära nog 100 % förnybar energi senast 2050, något som kan uppnås endast genom att vi minskar vår energiförbrukning och till fullo använder oss av principen om ”energieffektivitet först”, eftersom energieffektivitetsåtgärder är det mest kostnadseffektiva sättet att åstadkomma minskningar av växthusgasutsläppen.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 6c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6c)  Eftersom uppemot 90 % av den bebyggda miljön 2050 redan finns krävs mer ambitiösa åtgärder för att öka renoveringstakten för och tempot på minskningen av koldioxidutsläpp från det befintliga byggnadsbeståndet. Eftersom 30 år är en relativt kort tid för att förnya det befintliga byggnadsbeståndet kommer de incitament och standarder som fastställs i dag att slutligen avgöra huruvida unionen kommer att nå sina långsiktiga klimat- och energimål.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU6 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget.

7)  De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU6 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget och där de förverkligar medlemsstaternas planer på ett byggnadsbestånd av nära-nollenergibyggnader senast 2050. Samtidigt som detta långsiktiga mål bevaras bör det åtföljas av bindande milstolpar för 2030 och 2040. De långsiktiga strategierna för renovering och de renoveringsåtgärder som de stimulerar till kommer att bidra till ökad tillväxt genom att skapa arbetstillfällen och ge konsumenterna ren och överkomligt prissatt energi. Finansiella mekanismer och incitament bör ställas i centrum för de nationella långsiktiga strategierna för renovering och aktivt främjas av medlemsstaterna. Dessutom bör en strategi för främjande av expertstöd och expertrådgivning till konsumenterna och utbildning av specialister ingå.

_________________

_________________

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

7a)  Byggindustrin ensam ger upphov till 18 miljoner direkta arbetstillfällen i Europa och genererar 9 % av BNP. Energieffektivitetsåtgärder inom byggindustrin med ambitiösa mål för en etappvis genomförd totalrenovering av det befintliga byggnadsbeståndet kan påskynda moderniseringen av sektorn och dess arbetskraft och skapa flera miljoner arbetstillfällen inom unionen, framför allt inom mikroföretag samt små och medelstora företag. Underliggande kostnadsoptimalitetsberäkningar för utveckling av medlemsstaternas långsiktiga renoveringsstrategier och beslut om deras minimikriterier för prestanda bör även vederbörligen beakta det ekonomiska värdet av energieffektivitetsåtgärdernas sidovinster, såsom sysselsättningsskapande, tillgångsvärde, minskat importberoende, hälsa eller luftkvalitet inom- och utomhus, via harmoniserade referensvärden som en del av vägledningen för EU:s metod för kostnadsoptimalitetsberäkning.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 7b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

7b)  I takt med att byggnadsbeståndet i EU moderniseras och blir energieffektivare blir det också mer komplext. Det finns ett växande behov av samarbete mellan olika yrkesutövare på plats. Rätt uppsättning av yrkeskvalifikationer är en väsentlig förutsättning för att denna potential ska kunna tas till vara och byggnadsbeståndet förbättras. Uppmuntran till systemiskt tänkande bör inledas redan i utbildningssystemet och fortsätta under hela yrkeslivet för byggarna. Här måste medlemsstaterna skapa en klar anknytning mellan dels sina nationella långsiktiga strategier för renovering, dels lämpliga initiativ för att främja färdigheter och utbildning, livslång yrkesutbildning samt kompetensen hos de tekniker och yrkesmän som verkar inom bygg- och energieffektivitetssektorn, liksom också för att upplysa lokalsamhällen och småföretag om energimedvetenhet, effektivitetsåtgärder och byggnadsrenovering..

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 7c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

7c)  De nationella renoveringsstrategierna måste ange förväntade resultat och hur de bidrar till att uppnå det generella energieffektivitetsmålet på kort (2030), medellång (2040) och lång sikt (2050).

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9)  I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess införande. Smarthetsindikatorn bör användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften och samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner.

9)  I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess införande. Smarthetsindikatorn bör användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften, särskilt för distribution och användning av energi (t.ex. vatten och luft) samt för att samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10)  Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för smart laddning av elfordon och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta. För att återspegla detta mål bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas.

10)  Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för smart laddning av elfordon och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta. Med beaktande av energieffektivitetsmålet kan vatten också bli en energikälla i byggnader. T.ex. kan värmeåtervinningssystem alstra värme genom återanvändning av spillvatten. För att återspegla detta mål om utfasning av fossila bränslen överlag bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10a)  Vatten utgör en väsentlig del i flera tekniska system i en byggnad, som t.ex. i uppvärmnings- eller kylningssystem eller system för hushållsbruk. Försörjningen av de pump- och trycksystem som behövs för att vattnet ska kunna transporteras är mycket energikrävande. Till detta kommer att vattenläckor svarar för 24 % av all vattenförbrukning Europa, vilket medför förluster av energi och vatten. Därför skulle en effektivare hantering och minskad användning av vatten i nya och renoverade byggnader bidra till målet om rationell resursanvändning.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10b)  Åtgärder för att ytterligare förbättra byggnaders energiprestanda bör beakta EU:s riktmärken för nära-nollenergibyggnader för 2021 som krävs för nya byggnader, och kravet för 2050 för ett byggnadsbestånd som helt består av nära-nollenergibyggnader, varvid hänsyn också bör tas till klimatförhållandena, de lokala förhållandena samt till inomhusklimatet, jämte Krav på hälsa och säkerhet, också i brandsäkerhetshänseende, luftkvalitet inom- och utomhus samt kostnadseffektivitet, inbegripet icke energirelaterade fördelar.

Motivering

EU:s riktmärke för nära-nollenergibyggnader som definieras i kommissionens rekommendation (EU) 2016/1318 ska fungera som vägledning för de medlemsstater som släpar efter vad gäller att förbättra kraven avseende energiprestanda.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10c)  Främjandet av alternativa, säkra och hållbara transportsätt, såsom cyklar, bidrar också till en utfasning överlag av de fossila bränslena inom ekonomin, och bör integreras av medlemsstaterna som en del av de långsiktiga strategierna som syftar till att öka renoveringstakten för byggnadsbeståndet i hela unionen.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10d)  Medlemsstaterna bör ge incitament för användning av naturliga byggmaterial med låg kolhalt och utnyttjande av gröna tak vid stora byggnadsrenoveringar eftersom de kan användas effektivt för att förbättra luftkvaliteten, för att åtgärda de försämrade klimatförhållandena, särskilt i stadsområden, samt för att förbättra byggnaders övergripande energiprestanda.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

11)  I konsekvensbedömningen utpekas två befintliga samlingar av bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. För det första utgör skyldigheten att före byggstarten utföra en genomförbarhetsstudie om högeffektiva alternativa system en onödig börda. För det andra konstaterades att bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare. Även billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas inte tillräckligt i beaktande. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna.

11)  I konsekvensbedömningen utpekas två befintliga samlingar av bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. För det första utgör skyldigheten att före byggstarten utföra en genomförbarhetsstudie om högeffektiva alternativa system en onödig börda. För det andra konstaterades att bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare. Billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas inte tillräckligt i beaktande, och de bör utnyttjas fullt ut, också som en lösning för hjälp till energifattiga konsumenter. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna. Faktorer som byggnadens tidigare utformning och byggnadsläget bör tas i beaktande för att man redan inledningsvis ska uppnå högre energieffektivitet som i sin tur ger besparingar vid andra förbättringar, såsom av fast inredning, klimatskal och belysning. Det behöver också utvecklas övervakningssystem för datainhämtning i realtid, så att systemen kan optimeras vid behov.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12)  Särskilt när det gäller stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara en effektiv ersättning för inspektioner. Installation av sådan utrustning bör övervägas som det mest kostnadseffektiva alternativet till inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten.

12)  Särskilt när det gäller stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara en effektiv ersättning för inspektioner och underhåll. Installation av sådan utrustning bör övervägas som det mest kostnadseffektiva alternativet till inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 12a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12a)  Installation av tekniska system i byggnader bör omfatta såväl utrustningar (ny teknik, intelligent utrustning) som system som styr funktionen och interaktionen mellan dem. Detta gäller särskilt energiöverföringen i byggnader och effektiva system för hantering av luft och vatten.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 12b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12b)  När det gäller totalrenovering som utförs etappvis utgör byggnadens installationssystem och system för fastighetsautomation och styrsystem också en möjlighet att realisera besparingspotential med relativt korta återbetalningstider, vilket gör det möjligt att skapa ytterligare besparingar över längre tidsperioder som kan återinvesteras i nästa renoveringsetapp.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 13

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, vilket bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen.

13)  Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av såväl offentliga som privata byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, och bör gynna ett helhetsperspektiv på byggnadsrenoveringar för att alla delar och installationssystem, inklusive underhållet av byggnader, resulterar i hög energiprestanda och förbättrar kvaliteten på inomhusmiljön med goda effekter på hälsa, välmående, komfort och produktivitet. Dessa renoveringsarbeten bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen eller genom att man använder sig av någon annan öppen och proportionerlig metod.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

13a)  Långsiktiga renoveringsstrategier med tydliga milstolpar och åtgärder stimulerar till privatsektorsinvesteringar i energieffektivitet. Långsiktiga investeringar bör ytterligare stimuleras roll genom att man underlättar refinansieringen av sådana portföljer där tillgångarna har anknytning till energieffektivitetsrenoveringar.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

13b)  I syfte att uppmuntra till renoveringar bör långsiktig privat finansiering och riskdämpningsverktyg främjas genom genomförande av normer för lån till certifierade energieffektiva byggnadsrenoveringar. En lägre riskviktning i samband med kapitalkraven bör erkännas för finansinstitut som tillhandahåller lån avseende energieffektivitet. Kraven bör återspegla energieffektivitetens potentiella riskreducerande effekter och granskas mot bakgrund av datavinster avseende riskdämpning. Vid behov bör lägre kapitalkrav övervägas för säkerheter som ställts för energieffektivitetslån.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Skäl 13c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

13c)  I detta sammanhang kvarstår småskaliga effektivitetsåtgärder i enskilda lägenheter såsom viktiga. Sådana åtgärder är ofta lämpliga för att lindra situationer med energifattigdom.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Skäl 13d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

13d)  Om det nya energicertifikatet visar att byggnaden blivit energieffektivare får certifieringskostnaderna inräknas i det incitament som medlemsstaten tillhandahåller.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Finansiering underlättas när information av hög kvalitet finns tillgänglig. När det gäller offentliga byggnader med en total användbar golvyta på mer än 250 m² bör det därför finnas krav på att den faktiska energianvändningen offentliggörs.

14)  Finansiering underlättas när en ambitiös och stabil långsiktig ram finns på plats och när information av hög kvalitet finns tillgänglig. Denna information omfattar även energicertifikat, information från underhåll och inspektioner och databaser över energiprestanda. Offentliga byggnader, inbegripet dem som ägs, förvaltas och nyttjas av offentliga myndigheter, oavsett om de ägs av medlemsstaten, regionen eller kommunen eller är privatägda, men används för offentliga ändamål, bör leva upp till sin roll och föregå med gott exempel genom att bli nära-nollenergibyggnader i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2012/27/EU, och den faktiska energianvändningen i dem bör offentliggöras.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15)  De nuvarande oberoende kontrollsystemen för energicertifikat bör stärkas för att säkerställa certifikat av god kvalitet som kan användas för att kontrollera efterlevnad och för att ta fram statistik över de nationella/regionala byggnadsbestånden. Högkvalitativa data om byggnadsbeståndet behövs och detta kan delvis skapas genom de register och databaser som nästan alla medlemsstater i nuläget utvecklar och förvaltar för energicertifikat.

15)  De nuvarande oberoende kontrollsystemen för energicertifikat bör stärkas för att säkerställa certifikat av god kvalitet som kan användas för att kontrollera efterlevnad och för att ta fram harmoniserad statistik över de lokala/regionala/nationella byggnadsbestånden. Högkvalitativa data om byggnadsbeståndet behövs och detta kan delvis skapas genom de register och databaser som nästan alla medlemsstater i nuläget utvecklar och förvaltar för energicertifikat.

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16)  För att uppfylla målen för energieffektivitet för byggnader bör insynen i fråga om energicertifikat förbättras genom säkerställande av att alla nödvändiga parametrar för beräkningar, både för certifiering och för minimikrav avseende energiprestanda, fastställs och tillämpas på ett konsekvent sätt. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa t.ex. att prestanda dokumenteras för installationssystem som installeras, byts ut eller uppdateras i byggnaden, med tanke på byggnadscertifiering och efterlevnadskontroll.

16)  För att uppfylla målen för energieffektivitet för byggnader, såsom ett led i strävandena att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål om minst 40 % senast 2050, bör insynen i fråga om energicertifikat förbättras genom säkerställande av att alla nödvändiga parametrar för beräkningar, både för certifiering och för minimikrav avseende energiprestanda, fastställs och tillämpas på ett konsekvent sätt. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa t.ex. att prestanda dokumenteras för installationssystem som installeras, byts ut eller uppdateras i byggnaden, med tanke på byggnadscertifiering och efterlevnadskontroll.

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Skäl 18

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att fastställa mer ambitiösa krav på energiprestanda för enskilda byggnader och för byggnadselement, så länge dessa åtgärder är förenliga med unionslagstiftningen. Det är förenligt med målen för detta direktiv och för direktiv 2012/27/EU att dessa krav, under vissa förhållanden, kan begränsa installationen eller användningen av produkter som omfattas av andra delar av unionens harmoniseringslagstiftning, förutsatt att kraven inte bör utgöra något otillbörligt marknadshinder.

18)  Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att fastställa mer ambitiösa krav på energiprestanda och inomhusluftkvalitet för enskilda byggnader och för byggnadselement, så länge dessa åtgärder är förenliga med unionslagstiftningen. Det är förenligt med målen för detta direktiv och för direktiv 2012/27/EU att dessa krav, under vissa förhållanden, kan begränsa installationen eller användningen av produkter som omfattas av andra delar av unionens harmoniseringslagstiftning, förutsatt att kraven inte bör utgöra något otillbörligt marknadshinder.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Skäl 18a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18a)  Medlemsstaterna bör basera sin beräkning av energiprestandan hos en genomskinlig eller halvgenomskinlig del av en byggnads klimatskal på dess energibalans, vilket innebär att såväl energiförluster som energiöverskott från passiv solstrålning beaktas.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Skäl 18b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18b)  Städer, regionala och lokala myndigheter föregår redan med gott exempel genom att genomföra energieffektivitetsåtgärder, system för byggnadsrenoveringar och genom att möjliggöra egenproduktion. Sådana organ som borgmästaravtalet, smarta städer och samhällen eller samhällen som till 100 % använder förnybar energi bidrar genom sina medlemmars handlingar till att öka energiprestandan och möjliggör utbyte av bästa praxis för att förverkliga energiövergången. Särskilt projekt på distriktsnivå visar på behovet av att överväga att integrera byggnaders funktion i ett lokalt energisystem, lokal rörlighetsplan och dessas allmänna ekosystem.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Skäl 18c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18c)  Det är viktigt att det tas fram strategier för flernivåstyre och makroregionalt samarbete i enlighet med unionens klimatrelaterade mångfald och de utmaningar som klimatförändringen medför i de olika europeiska regionerna.

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Skäl 18d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18d)  Detta direktiv bör bli ett ytterligare styrmedel inom ramen för energiunionen och unionens nya energistyrning, för åtgärder mot energifattigdom. Därför uppmanar direktivet unionen att ta fram en tydlig, gemensam definition av energifattigdom och riktar ett upprop om att uppmärksamhet bör ägnas åt de studier som redan finns, för att man så snart som möjligt ska nå fram till en möjlig definition.

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”3.  byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.”.

”3.  byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, inomhusluftkvalitet, ventilation, vattensystem, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, också i form av energihushållning, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.”.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”3a.  byggnadsbestånd med minskade koldioxidutsläpp: ett mycket energieffektivt byggnadsbestånd som har renoverats till minst nära-nollenerginivå och där det återstående energibehovet täcks av förnybara energikällor,”

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1b (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2 – punkt 19a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b)  I artikel 2 ska följande led införas:

 

”19a.  Tröskelpunkt: en lämplig tidpunkt i en byggnads livscykel, exempelvis ur synvinkel av kostnadseffektivitet eller störningar, för genomförande av energirenoveringar,”

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Den första punkten består av artikel 4 i direktiv 2012/27/EU9 om energieffektivitet, utom det sista stycket.

a)  Följande punkt ska införas som punkt 1:

 

”1.   Medlemsstaterna ska fastställa en långsiktig strategi för att få till stånd investeringar i renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata, i syfte att uppmuntra och vägleda omvandlingen av detta bestånd till ett byggnadsbestånd med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp senast 2050. Strategin ska omfatta följande:

 

a)  En översikt av det nationella byggnadsbeståndet, i lämpliga fall grundad på statistiska stickprov.

 

b)  Identifiering av kostnadseffektiva tillvägagångssätt och åtgärder för att stimulera renoveringar, som är relevanta för byggnadstypen och klimatzonen, med samtidigt beaktande av relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel.

 

c)  Styrmedel och åtgärder som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenovering som utförs etappvis.

 

d)  Ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras investeringsbeslut.

 

e)  En evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse.

 

f)  Kompletterande och/eller alternativa åtgärder i stället för renovering, exempelvis avtal om energiprestanda, oberoende och lättillgängliga energirådgivningstjänster, åtgärder som syftar till att förbättra konsumenternas beteende eller anslutning till effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla.

 

g)  Strategier och åtgärder med kvantifierbara mål inriktade på de segment inom det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, samt på energifattiga hushåll och hushåll som har problem i form av delade incitament till renoveringar.”

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led aa (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa)  Följande punkt ska läggas till:

 

”1a.  Medlemsstaterna ska kartlägga sina befintliga byggnadsbestånd utifrån ålder, typ och energiförsörjning, i syfte att ta fram bindande milstolpar och åtgärder för renoveringsbehov, med beaktande av det nationella energisystemet.

 

Medlemsstaterna ska övervaka sina framsteg i fråga om att uppnå milstolpar. Resultaten bör tillgängliggöras för allmänheten åtminstone vart tredje år, då en uppdatering av strategin även måste lämnas till kommissionen.

 

Medlemsstaterna ska säkerställa ett offentligt samråd om den långsiktiga renoveringsstrategin minst tre månader innan de lägger fram strategin för kommissionen. Resultatet av det offentliga samrådet ska offentliggöras i form av en bilaga till strategin.”

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led ab (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 1b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ab)  Följande punkt ska läggas till:

 

”1b.  Långsiktiga renoveringsstrategier ska åtföljas av nationella åtgärdsplaner. Medlemsstaterna ska anta nationella åtgärdsplaner som innehåller åtgärderna för förverkligande, utvärdering och övervakning av framstegen med uppnåendet av de mål som fastställs i de långsiktiga renoveringsstrategierna. Allmänheten ska vara delaktig i utarbetandet av de nationella åtgärdsplanerna i överensstämmelse med kraven i direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.”

Motivering

Åtgärder för att uppnå, övervaka och utvärdera uppnåendet av de mål om att minska koldioxidutsläppen som anges i de långsiktiga renoveringsstrategierna för de nationella byggnadsbestånden bör tydligt specificeras i åtgärdsplaner som utarbetas på nationell nivå. Det ska säkerställas att allmänheten är delaktig i utarbetandet och antagandet av de nationella åtgärdsplanerna.

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led ac (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 1c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ac)  Följande punkt ska läggas till:

 

”1c.  Medlemsstaterna ska uppge hur deras milstolpar bidrar till att uppnå energieffektivitetsmålet på 30 % fram till 2030, i enlighet med direktiv 2012/27/EU, energiunionens mål om förnybar energi i enlighet med direktiv 2009/28/EU, och unionens mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 80 % fram till 2050.

Ändringsförslag  44

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska i sin långsiktiga renoveringsstrategi som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet att minska utsläppen av koldioxid från sina nationella byggnadsbestånd, med särskilda milstolpar för 2030.

Medlemsstaterna ska i sin långsiktiga renoveringsstrategi som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar, insatser och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet om att avsevärt förbättra energieffektiviteten och uppnå ett byggnadsbestånd med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp, med särskilda milstolpar för 2030 och 2040.

 

Vid fastställandet av dessa milstolpar ska medlemsstaterna ange hur de bidrar till uppnåendet av EU:s bindande mål om 40 % högre energieffektivitet 2030 i enlighet med unionens mål om att minska växthusgasutsläppen med minst 95 % fram till 2050.

 

I den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom fastställas specifika åtgärder och finansieringsinstrument för att minska energibehovet och bidra till att minska energifattigdomen.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom bidra till att minska energifattigdomen.

Den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom bidra till att minska energifattigdomen och fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för renovering av beståndet av subventionerade boenden. För att säkerställa och bibehålla ett hälsosamt inomhusklimat ska medlemsstaterna kartlägga och åtgärda byggnadsrenoveringars oförutsedda och oönskade biverkningar för hälsa och trivsel.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 2a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Den långsiktiga strategin ska även uppmuntra till användning av smart teknik i byggsektorn och omfatta initiativ med inriktning på färdigheter och utbildning med anknytning till användning av smart och uppkopplad teknik i byggnader, och styrmedel och åtgärder som syftar till att påskynda den tekniska övergången till smarta och uppkopplade byggnader.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  sammanslagning av projekt, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1 b och c,

a)  hjälp till projektutvecklare med utarbetande, genomförande och övervakning av deras energirenoveringsprojekt, samt mekanismer för sammanslagning av projekt, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1 b och c,

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  riskdämpning för investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, och

b)  riskdämpning för investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, genom att t.ex. stödja offentliggörande av prestandauppgifter på lånenivå med anknytning till energirenoveringar, utarbetandet av en värderingsram som sammankopplar energieffektivitet med ökat fastighetsvärde, vilket uppmuntrar till refinansiering av tillgångsportföljer som är kopplade till energirenoveringar, och

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3 – led ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba)  tillgängliggörande av oberoende och lättillgängliga energirådgivningstjänster såväl som åtkomliga och insynsmedgivande rådgivningsverktyg, såsom gemensamma kontaktpunkter för konsumenterna, som upplyser om uppläggningen och tillhandahållandet av finansiering för byggnadsrenoveringar, och stöder konsumenterna i samband med energieffektivitetsåtgärder för byggnader, också totalrenoveringar eller etappvis fortskridande totalrenoveringar, val av material och teknik och övervakning av resultaten i form av energiprestanda.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3 – led bb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

bb)  underlättande av sammanslagningen av små och medelstora företag för att de ska kunna erbjuda paketlösningar till potentiella kunder,

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3 – led ca (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  Utveckla ett flernivåstyre som inbegriper regionerna och i den utsträckning det är möjligt, lokala myndigheter, samt de erfarenheter som finns inom byggnaders energiprestanda och har utvecklats inom projekt såsom MARIE, SHERPA, ELIH-MED och PROFORBIOMED.

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led ba (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 2a – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba)  Följande punkt ska läggas till:

 

”3a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna artikel med ytterligare kriterier för den långsiktiga renoveringsstrategin.”

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 4 – punkt 2 – led a

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2a.  I artikel 4 ska punkt 2 ersättas med följande:

a)  Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån efterkommande av vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.

”a)  Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö, eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, eller bostadshus som inte omfattas av skydd, som är byggda av naturmaterial i syfte att följa traditioner, med manuellt arbete, till ett obetydligt antal per år,1a i den mån överensstämmelse med vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag, unicitet eller utseende.

 

_________________

 

1a Till ett antal av högst en tusendel av de byggprojekt som genomförs per år i medlemsstaten.”

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  I punkt 1 ska andra stycket utgå.

a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

 

”I enlighet med rationaliseringen av kravet att uppnå standarden för nära-nollenergibyggnader ska medlemsstaterna – i enlighet med artikel 15.8 i direktivet om förnybara energikällor* och artikel 14 i direktivet ... [energieffektivitetsdirektivet] – säkerställa att den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten beaktas, innan byggnadsverksamheten inleds, för sådana högeffektiva alternativa system såsom decentraliserade energiförsörjningssystem baserade på förnybara källor, kraftvärme, fjärr/närvärme baserad på förnybara energikällor samt högeffektiva värmepumpar enligt definitionen i bilaga VII till direktiv 2009/28/EG.”

 

_________________

 

* Direktiv COM(2016)0767 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning).

Motivering

För att minska medlemsstaternas administrativa börda samtidigt som de ska följa artikel 15.8 i direktivet om förnybara energikällor (omarbetning) och artikel 9.3 c i direktiv 2010/31/EU bör bestämmelserna om bedömning av genomförbarheten av högeffektiva alternativa energisystem rationaliseras. Det måste noteras att detta krav minskar risken för inlåsningseffekt och strandade tillgångar med tanke på att nya installerade enheter ofta har en livslängd på mer än 25 år.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 7 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a)  I artikel 7 ska följande stycke införas efter första stycket:

 

”Medlemsstaterna ska se till att förbättringar av energiprestandan bidrar till ett sunt och behagligt inomhusklimat.”

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 7 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4)  I artikel 7 ska femte stycket utgå.

4)  I artikel 7 ska femte stycket ersättas med följande:

 

”I enlighet med rationaliseringen av kravet att uppnå standarden för nära-nollenergibyggnader ska medlemsstaterna – i enlighet med artikel 15.8 i direktiv ...* och artikel 14 i direktiv ... [energieffektivitetsdirektivet] – säkerställa att den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten beaktas, innan byggnadsverksamheten inleds, för sådana högeffektiva alternativa system såsom decentraliserade energiförsörjningssystem baserade på förnybara källor, kraftvärme, fjärr/närvärme baserad på förnybara energikällor samt högeffektiva värmepumpar enligt definitionen i bilaga VII till direktiv 2009/28/EG.”

 

_________________

 

* Direktiv COM(2016)0767 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning).

Motivering

För att minska medlemsstaternas administrativa börda samtidigt som de ska följa artikel 15.8 i direktivet om förnybara energikällor (omarbetning) och artikel 9.3 c i direktiv 2010/31/EU bör bestämmelserna om bedömning av genomförbarheten av högeffektiva alternativa energisystem rationaliseras. Det måste noteras att detta krav minskar risken för inlåsningseffekt och strandade tillgångar med tanke på att nya installerade enheter ofta har en livslängd på mer än 25 år.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  I punkt 1 ska tredje stycket utgå.

a)  I punkt 1 ska tredje stycket ersättas med följande:

 

”Medlemsstaterna ska kräva hydronisk balansering av nyinstallerade eller utbytta värmesystem och ge incitament till hydronisk balansering av befintliga värmesystem. Medlemsstaterna ska även kräva hydronisk balansering när värmegeneratorer byts ut i befintliga byggnader, om inte systemet redan är balanserat.

 

Medlemsstaterna ska kräva att nya byggnader utrustas med självreglerande anordningar som reglerar rumstemperaturnivåerna i varje enskilt rum. I befintliga byggnader ska installation av självreglerande anordningar för att enskilt reglera rumstemperaturen erfordras när värmegeneratorer byts ut.”

Motivering

Hydronic balancing prevents that radiators installed at a remote location of the heating pump are not sufficiently supplied with hot water whereas radiators near the pump are oversupplied. It provides constant temperature levels and optimal energy use. Self-regulating devices that regulate room temperature and hydronic balancing are very cost efficient measures to save energy in buildings. In some Member States thermostatic radiator valves are standard since 1978, in other simple radiator valves are used in large scope. Replacing the remaining simple valves would grant 4% of the EU energy reduction goals for 2020. The replacement of simple radiator valves in one building saves on average 13% to 19% of the energy needed to heat the building. The payback time of those measures is only a couple of months.

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b – inledningen

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)   Punkt 2 ska ersättas med följande:

b)  Följande stycken ska införas i slutet av punkt 2:

 

(Ändringsförslaget syftar till att bibehålla artikel 8.2 i direktiv 2010/31/EU.)

(I linje med direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), särskilt artiklarna 19–22, 18 och bilaga III.)

Motivering

Med hjälp av exakta smarta mätare kan man både göra det möjligt för konsumenterna att delta och bidra till energibesparingar i byggnader genom konsumenternas medvetenhet. Bestämmelserna om smarta mätare bör därför inte utgå från detta direktiv. Medlemsstaterna ska fortsätta att uppmuntra införandet av smarta mätarsystem i enlighet med det reviderade eldirektivet, när en byggnad byggs eller genomgår en omfattande renovering, eftersom detta också kommer att möjliggöra en mer kostnadseffektiv utbyggnad.

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

När det gäller byggnader – både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering – som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser ska medlemsstaterna säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU10 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, som kan starta och stoppa laddningen baserat på prissignaler. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser.

När det gäller byggnader – både nya sådana med fler än tio parkeringsplatser och befintliga sådana som genomgår en större renovering som inriktar sig på byggnadens eller parkeringsplatsens elinfrastruktur – som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser, antingen i eller fysiskt intill byggnaden, ska medlemsstaterna, om renoveringen påverkar elinfrastrukturen, antingen i byggnaden eller på de parkeringsplatser som finns i eller fysiskt intill byggnaden, säkerställa att minst var tredje parkeringsplats i alla sådana byggnader förses med lämplig förinstallerad kabeldragning eller lämpliga foderrör som möjliggör installation av en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, och att minst en laddningsstation i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU installeras som kan anpassa laddningen på ett dynamiskt sätt baserat på prissignaler, varvid effekten ska vara minst 7 kW för varje parkeringsplats med en laddningsstation. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser.

_________________

_________________

17 EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

17 EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

Motivering

För nya byggnader som inte är avsedda för bostäder kan nödvändig elinfrastruktur tas med i planeringen redan från början. Det är därför klokt att framtidssäkra nya byggnader med förinstallerad kabeldragning eller foderrör. För befintliga byggnader som inte är avsedda för bostäder bör skyldigheterna mjukas upp och endast gälla om renoveringen berör parkeringsplatsens eller byggnadens elinfrastruktur. En symbolisk laddningsstation bör installeras på parkeringsplatser.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, finns förinstallerad kabeldragning som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats.

”3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, i den mån som renoveringen inbegriper elinfrastrukturen eller bilparkeringen i eller fysiskt intill byggnaden, finns lämplig förinstallerad kabeldragning eller lämpliga förinstallerade foderrör som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats, i enlighet med bästa tillgängliga teknik.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att installation, utbyte eller uppgradering av ett installationssystem i byggnaden innebär att den totala energiprestandan för hela det ändrade systemet bedöms, dokumenteras och överlämnas till fastighetsägaren, så att denna information förblir tillgänglig för kontroll av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs enligt punkt 1 och för utfärdande av energicertifikat. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna information införs i den nationella databas för energicertifikat som avses i artikel 18.3.

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att installation, utbyte eller uppgradering av ett installationssystem i byggnaden innebär att den totala energiprestandan och, i tillämpliga fall, inomhusluftens kvalitet, för hela det ändrade systemet bedöms, dokumenteras och överlämnas till fastighetsägaren, så att denna information förblir tillgänglig för kontroll av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs enligt punkt 1 och för utfärdande av energicertifikat. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna information införs i den nationella databas för energicertifikat som avses i artikel 18.3.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 8 – punkt 6 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Smarthetsindikatorn ska omfatta flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på komfort- eller driftskrav, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, jämn och säker drift av de olika energisystem och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.”.

Smarthetsindikatorn ska omfatta flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på inomhusluftens kvalitet och på värmekomfort- eller driftskrav, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, jämn, hälsosam och säker drift av de olika energisystem och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.”.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 10 – punkt 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen.”.

6.  Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de energibesparingar som uppnås till följd av renoveringen, samt till nytta av annat slag än på energiområdet, såsom bättre inomhusluft. Dessa besparingar och förbättringar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen, eller resultaten av en annan relevant, transparent och proportionerlig metod som visar på förbättringen av energiprestanda och nytta av annat slag än på energiområdet, såsom bättre inomhusluft, och som tillhandahåller meningsfull information till stöd för mobilisering av privat och offentlig finansiering av investeringar för att byggnader ska få bättre energieffektivitet eller inomhusluft. Dessa certifikat ska även tillhandahållas i en digital version, så att det går att ta med relevant information för att utforma och planera effekten av förbättringar av byggnaden. När ett nytt energicertifikat visar på en förbättring av byggnadens energieffektivitet, skulle kostnaden för det kunna ingå i det incitament som medlemsstaten ger. När ett nytt energicertifikat visar på en förbättring av byggnadens energieffektivitet, skulle kostnaden för det kunna ingå i det incitament som medlemsstaten ger.

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 10 – punkt 6a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6a.  När medlemsstater inrättar en databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om den verkliga energianvändningen för byggnader som ofta besöks av allmänheten och som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras.

6a.  När medlemsstater inrättar en databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om den verkliga energianvändningen för offentliga byggnader med en total användbar golvyta på mer än 250 m² och byggnader som ofta besöks av allmänheten och som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6a (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 11 – punkt 9a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a)  I artikel 11 ska följande stycke läggas till:

 

”9a. Kommissionen ska bedöma behovet av en ytterligare harmonisering av energicertifikat i enlighet med artikel 11, och ta hänsyn till om det går att införa nationella system för stickprovskontroller för övervakning av dem.”

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna, t.ex. värmegenerator, styrsystem och cirkulationspumpar, av system som används för att värma upp byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av pannans verkningsgrad och pannans storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov. Bedömningen av pannans storlek måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.”.

1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av värmegeneratorn för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med en värmegenerator som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad och värmegeneratorns storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov, effektiviteten hos individuell reglering av rumstemperaturen i varje rum och hos den hydroniska balanseringen av värmesystemet. Bedömningen av värmegeneratorns storlek och den hydroniska balanseringen måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.”.

Ändringsförslag    67

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EG

Artikel 14 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen.

a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen samt ventilationen och/eller andra faktorer med anknytning till god inomhusluftkvalitet.

Ändringsförslag    68

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution och användning av energi.”.

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi, däribland funktioner för individuell rumstemperatur och dynamisk hydraulisk balansering.”.

Ändringsförslag    69

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Trots punkt 1 får medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att lämpliga råd ges till användare om utbyte av värmegeneratorer, andra ändringar av värmesystemet och alternativa lösningar för att bedöma värmegeneratorns verkningsgrad samt huruvida den är av lämplig storlek. De totala effekterna av ett sådant tillvägagångssätt ska motsvara effekterna av åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1.

Motivering

Vissa medlemsstater har redan infört åtgärder som motsvarar inspektioner, såsom rådgivningssystem, som har visat sig vara framgångsrika i fråga om att öka värmesystemens energieffektivitet. Flexibiliteten och denna alternativa åtgärd bör bevaras för medlemsstaterna.

Ändringsförslag    70

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 14 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Installationssystem som uttryckligen omfattas av ett avtal med en avtalad nivå av förbättrad energieffektivitet eller med något annat avtalat energiprestandakriterium , såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 2.27 i direktiv 2012/27/EU, ska vara undantagna från kraven i punkt 1.

Motivering

Avtal om energiprestanda måste ges en mer betydelsefull roll när det gäller att förbättra energieffektiviteten i byggnader, eftersom sådana avtal erbjuder ett helhetsperspektiv på renoveringar, bland annat när det gäller finansieringen, genomförandet av byggarbetena och energihanteringen. Ett avtal om energiprestanda innebär att en fastighetsägare ingår ett avtal med ett energitjänsteföretag om genomförandet av energieffektivitetsåtgärder. Avtalet omfattar även inspektioner/besiktningar.

Ändringsförslag    71

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditioneringssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.”

1.  Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av och övervaka underhållsbehovet hos luftkonditioneringssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kW. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditioneringssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.”

Ändringsförslag    72

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EG

Artikel 15 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen.

a)  Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen samt ventilationen och/eller andra faktorer med anknytning till god inomhusluftkvalitet.

Ändringsförslag    73

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution och användning av energi.”.

b)  effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi.”.

Ändringsförslag    74

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Trots punkt 1 får medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att användarna får lämpliga råd om utbyte av luftkonditioneringssystemet, andra ändringar av det och alternativa lösningar för att bedöma dess effektivitet samt huruvida det är av lämplig storlek. De totala effekterna av ett sådant tillvägagångssätt ska motsvara effekterna av punkt 1.

Motivering

Vissa medlemsstater bör ges flexibilitet att välja åtgärder som motsvarar inspektioner, såsom redan införda rådgivningssystem. Flexibiliteten och denna alternativa åtgärd bör bevaras för medlemsstaterna.

Ändringsförslag    75

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 15 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b.  Installationssystem som uttryckligen omfattas av ett avtal med en avtalad nivå av förbättrad energieffektivitet eller med något annat avtalat energiprestandakriterium, såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 2.27 i direktiv 2012/27/EU, ska vara undantagna från kraven i punkt 1.

Motivering

Avtal om energiprestanda måste ges en mer betydelsefull roll när det gäller att förbättra energieffektiviteten i byggnader, eftersom sådana avtal erbjuder ett helhetsperspektiv på renoveringar, bland annat när det gäller finansieringen, genomförandet av byggarbetena och energihanteringen. Ett avtal om energiprestanda innebär att en fastighetsägare ingår ett avtal med ett energitjänsteföretag om genomförandet av energieffektivitetsåtgärder. Avtalet omfattar även inspektioner/besiktningar.

Ändringsförslag    76

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 9

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 19

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9)  I artikel 19 ska ”2017” ersättas med ”2028”.

9)  Artikel 19 ska ersättas med följande:

 

”Artikel 19

 

Översyn

 

Kommissionen ska, biträdd av den kommitté som inrättas genom artikel 26, göra en utvärdering av detta direktiv senast den 1 januari 2024 mot bakgrund av de erfarenheter och de framsteg som gjorts under dess genomförande samt vid behov lägga fram förslag.

 

Med tanke på den eventuella översynen av direktivet 2024 ska kommissionen senast vid utgången av 2020 offentliggöra en konsekvensbedömning av vad en eventuell utvidgning av direktivets tillämpningsområde skulle föra med sig, för att i direktivet ta med den ingående energi som behövs för att uppföra en byggnad med dess byggtekniska komponenter.”

Ändringsförslag    77

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11

Direktiv 2010/31/EU

Artikel 23 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 8 och 22 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dag för ikraftträdande …].

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 8 och 22 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med XXX [den dag då detta direktiv träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden.

Ändringsförslag    78

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

En byggnads energiprestanda ska återspegla dess normala energianvändning för uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och belysning.

En byggnads energiprestanda ska bestämmas på grundval av den beräknade eller faktiska energianvändningen för uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och belysning och ska återspegla dess normala energianvändning för uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och belysning.

Motivering

Der Text aus dem aktuellen Anhang I der Richtlinie 2010/31/EU wurde wieder eingeführt. Um die Gesamtenergieeffizienz eines Gebäudes zu bestimmen, ist es nicht ausreichend einzig den Primärenergiebedarf zu evaluieren. Zuerst sollte die Energiemenge berechnet werden, die gebraucht wird, um den typischen Energieverbrauch eines Gebäudes zu decken. Dieser Endenergieverbrauch und der Primärenergiebedarf eines Gebäudes sollten zur Bewertung der Gesamtenergieeffizienz verwendet werden. Die Primärenergie beschreibt vielmehr die Qualität der verwendeten Energie als die Menge der Energie, die zur Deckung des Energiebedarfs eines Gebäudes nötig ist.

Ändringsförslag    79

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led a

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – led 1 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod inom ramen för nationella bilagor i relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).”.

Inom två år efter godkännandet genom formell omröstning vid CEN ska medlemsstaterna genomföra och tillämpa standarderna för byggnaders energiprestanda i den nationella beräkningsmetoden inom ramen för nationella bilagor i relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).”

Motivering

För att inte den inre marknaden ska splittras upp måste EU ofrånkomligen ha en strategi för att sätta fart på innovation och energibesparingar i hela Europa. Med hjälp av de europeiska standarderna för byggnaders energiprestanda, vilka nyligen godkänts av de nationella standardiseringsorganen man beräkna byggnaders energiprestanda med hjälp av samma metoder i hela EU. Metoderna bygger på de mest aktuella data som finns att tillgå, och bidrar således till att den effektivaste uppvärmningstekniken vinner insteg på marknaden. Med en övergångsperiod på två år kommer planerare och arkitekter att kunna prova ut dessa europeiska standarder och lösa eventuella inkonsekvenser som återstår.

Ändringsförslag    80

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att säkerställa de lägsta nivåer för hälsa och komfort som definieras av medlemsstaterna.

Energibehoven, uttryckta i form av energitillförsel och primärenergi,

för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att maximera de nivåer för hälsa, inomhusluftkvalitet och komfort som definieras av medlemsstaterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att undvika att temperaturen på någon inneryta i byggnaden understiger daggpunktstemperaturen och åt att undvika överhettning.

Motivering

Alltför hög värme är ett lika viktigt problem som påverkar hälsa och komfort för byggnadens användare, liksom byggnadernas energiprestanda.

Ändringsförslag    81

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led b

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 2 – stycke 3a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medlemsstaterna ska säkerställa att beräkningsmetoder och primärenergifaktorer för olika bärare av förnybar energi som produceras på plats och olika teknik för omvandling vederbörligen återspeglar särdragen hos den särskilda energibäraren med beaktande av hela energisystemet, i synnerhet potentiell alternativ användning av energibäraren, som omvandlas och konsumeras på plats och exportpotential för extern användning av energi som producerats på plats.

Motivering

Different forms of on-site RES have different characteristics i.e. they have alternative uses, interact differently with the overall energy system etc. Hence the PEFs for the purpose of determining the energy performance requirements should be differentiated according to two major groupings: 1) Conversion technologies, which use a RES resource generated on-site and which cannot be exported (ambient heat) or conversion technologies, which use a RES resource generated on-site and which can be exported (micro-wind) 2 ) Conversion technologies, which use a RES resource that is not generated on-site (pellets for pellet boilers).

Ändringsförslag    82

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 1 – led ca (nytt)

Direktiv 2010/31/EU

Bilaga I – punkt 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  Följande led ska läggas till:

 

”5a. Vid beräkning av energiprestandan hos en genomsynlig eller genomskinlig del av en byggnads klimatskal bör medlemsstaterna beakta dess energibalans, vilket innebär att såväl energiförluster som energiöverskott från passiv solstrålning tas i beaktande, i kombination med alla relevanta aspekter från punkterna 3, 4 och 5 i denna bilaga.”

Motivering

Medlemsstaterna uppmanas ännu inte att beräkna energiprestandan hos delar av byggnaden som utgör en del av klimatskalet. Gemensamma beräkningsmetoder skulle kunna göra villkoren mer lika på den inre marknaden.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Byggnaders energiprestanda

Referensnummer

COM(2016)0765 – C8-0499/2016 – 2016/0381(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

12.12.2016

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.12.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Anneli Jäätteenmäki

20.2.2017

Behandling i utskott

29.5.2017

 

 

 

Antagande

7.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

0

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Arne Gericke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Caputo, Jørn Dohrmann, Elena Gentile, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Stefano Maullu, Mairead McGuinness, Keith Taylor, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Bendt Bendtsen, Norbert Erdős, Jill Evans, György Hölvényi, Barbara Lochbihler, Olle Ludvigsson, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

53

+

ALDE

Catherine Bearder, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries, Nils Torvalds

ECR

Jørn Dohrmann, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Piernicola Pedicini

ENF

Mireille D'Ornano, Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Merja Kyllönen

PPE

Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Birgit Collin-Langen, Norbert Erdős, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, György Hölvényi, Peter Liese, Norbert Lins, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Stefano Maullu, Mairead McGuinness, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Benedek Jávor

0

-

 

 

6

0

ALDE

Jan Huitema

VERTS/ALE

Marco Affronte, Jill Evans, Barbara Lochbihler, Davor Škrlec, Keith Taylor

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Byggnaders energiprestanda

Referensnummer

COM(2016)0765 – C8-0499/2016 – 2016/0381(COD)

Framläggande för parlamentet

30.11.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

12.12.2016

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.12.2016

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Bendt Bendtsen

25.1.2017

 

 

 

Behandling i utskott

28.2.2017

29.5.2017

10.7.2017

 

Antagande

11.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

1

11

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mario Borghezio, Rosa D’Amato, Jude Kirton-Darling, Olle Ludvigsson, Florent Marcellesi, Luděk Niedermayer

Ingivande

23.10.2017


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

51

+

ALDE

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Lieve Wierinck

GUE/NHL

Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Xabier Benito Ziluaga

PPE

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Luděk Niedermayer, Aldo Patriciello, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská

S&D

José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jude Kirton-Darling, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Dan Nica, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Florent Marcellesi, Michel Reimon, Claude Turmes

1

-

EFDD

Jonathan Bullock

11

0

ECR

Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský

EFDD

David Borrelli, Rosa D'Amato, Dario Tamburrano

ENF

Mario Borghezio, Christelle Lechevalier

PPE

Hermann Winkler

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande