Förfarande : 2017/2126(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0328/2017

Ingivna texter :

A8-0328/2017

Debatter :

PV 15/11/2017 - 20
CRE 15/11/2017 - 20

Omröstningar :

PV 16/11/2017 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0449

BETÄNKANDE     
PDF 386kWORD 59k
23.10.2017
PE 604.708v03-00 A8-0328/2017

om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2016

(0000/0000(INI))

Utskottet för framställningar

Föredragande: Marlene Mizzi

PR_INI_AnnOmbud

ERRATA/ADDENDA
ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2016

(2017/0000(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2016,

–  med beaktande av artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 24 och 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av sitt beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning(1),

–  med beaktande av den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001(2),

–  med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

–  med beaktande av artikel 220.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0328/2017), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2016 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 17 maj 2017, och ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 30 maj 2017 i Bryssel.

B.  Artiklarna 24 och 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål om missförhållanden i unionsinstitutionernas, unionsorganens och unionsbyråernas verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.

C.  I artikel 15 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska ”utföra sitt arbete så öppet som möjligt” för att främja en god förvaltning och se till att det civila samhället kan delta, och att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar”. Att se till att högkvalitativa tjänster tillhandahålls EU-medborgarna och att EU-förvaltningen är lyhörd för deras behov och problem är avgörande för att skydda medborgarnas rättigheter och grundläggande friheter.

D.  I artikel 41.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer”.

E.  I artikel 43 i stadgan anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner”.

F.  Europeiska ombudsmannens främsta prioritet är att se till att medborgarnas rättigheter respekteras till fullo och att rätten till god förvaltning av EU:s institutioner, organ och byråer återspeglar högsta standarder.

G.  Under 2016 kontaktade 15 797 medborgare ombudsmannens tjänster för att få hjälp, varav 12 646 fick rådgivning via den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats, och av de övriga framställningarna vidarebefordrades 1 271 för information medan 1 880 hanterades av ombudsmannen som klagomål.

H.  Av de sammanlagt 880 klagomål som ombudsmannen behandlade under 2016, ingick 711 i tillämpningsområdet för ombudsmannens uppgifter, medan 169 föll utanför.

I.  Ombudsmannen inledde 245 undersökningar 2016, varav 235 var klagomålsbaserade och 10 var undersökningar på eget initiativ, och 291 undersökningar avslutades (278 klagomålsbaserade och 13 undersökningar på eget initiativ). De flesta undersökningar gällde kommissionen (58,8 %), följt av EU:s byråer (12,3 %), Europaparlamentet (6,5 %), Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (5,7 %), Europeiska utrikestjänsten (4,5 %), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (0,8 %) och andra institutioner (11,4 %).

J.  Varje år tar ombudsmannen emot ett stort antal klagomål från enskilda personer och organisationer om EU-administrationen, och de tre problem som låg i topp i de undersökningar som ombudsmannen avslutade 2016 gällde följande: öppenhet och tillgång till information och handlingar (29,6 %), god förvaltning i EU:s personalfrågor (28,2 %) och serviceanda (25,1 %). Andra frågor gäller t.ex. korrekt användning av skönsmässig bedömning bland annat i överträdelseförfaranden, sund ekonomisk förvaltning avseende EU:s bidrag och kontrakt och respekt för processuella och grundläggande rättigheter. Dessa frågors relevans framhäver ombudsmannens nyckelroll när det gäller att se till att beslutsprocesser och förvaltning på EU-nivå är fullständigt transparenta och opartiska, så att medborgarnas rättigheter kan skyddas och deras tillit och allmänhetens förtroende kan stärkas.

K.  I sitt strategiska arbete under 2016 avslutade ombudsmannen fem strategiska undersökningar och inledde fyra nya, bland annat om eventuella intressekonflikter hos särskilda rådgivare och förseningar avseende kemiska tester, och dessutom inleddes tio nya strategiska initiativ.

L.  Ombudsmannen inledde en omfattande strategisk undersökning av hur kommissionen utnämner och gör bedömningar av intressekonflikter för sina särskilda rådgivare, som ofta arbetar för kunder inom privat sektor och för EU samtidigt.

M.  Ombudsmannen undersökte uppförandekoden för styrelseledamöter i Europeiska investeringsbanken (EIB) och noterade att det inte föreskrivs någon skyldighet att lämna en intresseförklaring eller information om ekonomiska intressen.

N.  Den finansiella krisen har lett till en ekonomisk och social kris, vilket i sin tur lett till en förtroendekris för EU:s institutioner.

O.  Ombudsmannen kom fram till att kommissionen 2009–2014 gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden genom att den hade underlåtit att ta itu med en tidigare kommissionsledamots överträdelse av uppförandekodexen för kommissionsledamöter och inte korrekt undersökt om kommissionsledamotens arbetsavtal med den privata sektorn var förenligt med de skyldigheter som följer av EU-fördraget. Fall av administrativa missförhållanden avseende kommissionsledamöternas verksamhet efter avslutat mandat, inbegripet kommissionens ordförande, ökar medborgarnas misstro gentemot kommissionen.

P.  Ombudsmannen samarbetar även med andra internationella organisationer, t.ex. FN, och ingår i EU-ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som har till uppgift att skydda, främja och övervaka genomförandet av konventionen på EU-institutionsnivå.

Q.  Enligt Flash Eurobarometer-undersökningen om medborgarskap i Europeiska unionen från mars 2016 känner nio av tio unionsmedborgare (87 %) till sin status som EU-medborgare och sin rätt att lämna in klagomål till Europaparlamentet, kommissionen eller Europeiska ombudsmannen.

1.  Europaparlamentet godkänner den årsrapport för 2016 som Europeiska ombudsmannen har lagt fram och välkomnar dess tydliga och lättlästa utformning med de viktigaste faktauppgifterna och siffrorna avseende ombudsmannens arbete 2016.

2.  Europaparlamentet gratulerar Emily O’Reilly för hennes utmärkta arbete med att förbättra kvaliteten på och tillgången till ombudsmannens tjänster och hennes aktiva samarbete och positiva förbindelser med parlamentet, i synnerhet utskottet för framställningar, och med andra av EU:s institutioner, organ och byråer.

3.  Europaparlamentet framhåller den roll som strategiska undersökningar och initiativ har, och stöder dem som ombudsmannen på eget initiativ genomför i strategiskt viktiga frågor av allmänt intresse för unionsmedborgarna. Parlamentet lovordar ombudsmannens ansträngningar att bättre utnyttja sitt strategiska arbete och verka för att klagomålsbaserade ärenden med liknande innehåll behandlas gemensamt.

4.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens föresats att reagera snabbt och effektivt på unionsmedborgarnas behov och farhågor, och stöder de nya arbetsmetoder och den förenklade handläggning som infördes 2016 och som möjliggör större flexibilitet och effektivitet samt ger effekter för ett större antal medborgare.

5.  Europaparlamentet delar åsikten att de aktuella och nya utmaningar som EU står inför, såsom arbetslöshet, ekonomiska och sociala orättvisor, migrationskrisen och brexit, tvingar alla EU:s institutioner, organ och byråer, inklusive ombudsmannen, att arbeta hårdare och än mer beslutsamt för att säkerställa högsta möjliga nivåer vad gäller social rättvisa, ansvarsskyldighet och öppenhet på EU-nivå.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad social dialog.

7.  Europaparlamentet betonar att förtroende mellan medborgarna och institutionerna är av största betydelse i det rådande ekonomiska klimatet.

8.  Europaparlamentet noterar att ombudsmannens beslut och/eller rekommendationer efterlevts i så hög grad att det vi ser den näst högsta nivån hittills. Parlamentet rekommenderar ombudsmannen att fortsätta vara vaksam, fastställa skälen till att vissa rekommendationer inte följs och informera Europaparlamentet om eventuella återkommande fall där EU-förvaltningen inte följer dem.

9.  Europaparlamentet noterar att antalet utredningar avseende EU-institutionerna som genomförts av ombudsmannen har minskat under 2016 (245 under 2016 jämfört med 261 under 2015). Parlamentet uppmanar med eftertryck EU:s institutioner, organ, kontor och byråer att reagera och agera inom en rimlig tidsram på ombudsmannens kritiska anmärkningar, och att förbättra sin efterlevnad av ombudsmannens rekommendationer och/eller beslut.

10.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta ärenden som hanterades av ombudsmannen under år 2016 avslutades inom tolv månader, att den genomsnittliga tid som krävdes för att avsluta en undersökning var tio månader och att endast 30 % av ärendena avslutades efter tolv eller fler månader. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att ytterligare förbättra sina arbetsmetoder och förkorta behandlingstiden för klagomål, särskilt för ärenden som fortfarande är oavslutade efter tolv månader, utan att äventyra arbetseffektiviteten.

11.  Europaparlamentet noterar att insynsrelaterade undersökningar, särskilt när det gäller frågor som rör insyn i beslutsprocessen, öppenhet i lobbyverksamheten och tillgång till EU-handlingar, återigen står för den största delen av de ärenden som ombudsmannen handlagt, följt av andra problem relaterade till en rad ämnen, allt från kränkningar av grundläggande rättigheter och etiska frågor till EU-kontrakt och EU-bidrag.

12.  Europaparlamentet betonar att insyn, god förvaltning och institutionella kontroller och balanssträvanden har en grundläggande roll i EU-institutionernas arbete. Parlamentet beklagar att frågor som rör öppenhet och tillgång till information och handlingar konsekvent utgör mer än 20 % av alla ärenden som lämnas in till ombudsmannen och återkommande rankas av unionsmedborgarna som det viktigaste problemet. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att proaktivt offentliggöra uppgifter och handlingar i syfte att öka öppenheten och minska administrativa missförhållanden.

13.  Europaparlamentet anser att största möjliga öppenhet och tillgång till handlingar som innehas av EU-institutionerna måste vara regel. Parlamentet påminner om att rättspraxis i Europeiska unionens domstol anger att unionsmedborgare har rätt att få tillgång till handlingar som finns hos EU:s institutioner, organ och andra byråer, och att eventuella avvikelser och undantag från denna regel alltid bör vägas mot principerna om öppenhet och demokrati, som en förutsättning för människors utövande av sina demokratiska rättigheter. Parlamentet anser att en översyn av förordning (EG) nr 1049/2001 är nödvändig för att underlätta ombudsmannens arbete med att granska hur Europaparlamentet, rådet och kommissionen beviljar tillgång till sina handlingar.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra insynen och tillgången till handlingar och information om EU Pilot-förfaranden avseende mottagna framställningar, och om EU Pilot-förfaranden och överträdelseförfaranden som redan har avslutats. Parlamentet understryker vikten av att kommissionen gör regelbundna uppföljningar med Europaparlamentet. Parlamentet vill se en fortsättning av ombudsmannens strategiska undersökning av kommissionens öppenhet vid hantering av överträdelseklagomål inom ramen för EU Pilot-förfarandet, och uppmanar ombudsmannen att beslutsamt och uppmärksamt fortsätta att utreda frågan 2017.

15.  Europaparlamentet berömmer ombudsmannens föresats att uppnå den högsta nivån av öppenhet och insyn i EU:s beslutsprocess. Parlamentet understryker behovet av att övervaka genomförandet av ombudsmannens rekommendationer för insyn i trepartsförhandlingar. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att offentliggöra relevant information om de beslut som fattas under trepartsförhandlingarna. Parlamentet upprepar vidare behovet av fullständig och ökad öppenhet i handelsavtal och handelsförhandlingar, och uppmanar ombudsmannen att göra fortsatta ansträngningar för att övervaka öppenheten och insynen i förhandlingar avseende samtliga EU-handelsavtal med tredjeländer, samtidigt som man beaktar att detta inte får undergräva EU:s förhandlingsposition.

16.  Europaparlamentet upprepar vikten av öppenhet från alla EU-institutioner i förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket om britternas utträde ur unionen, utan att äventyra parternas förhandlingsposition. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att övervaka efterlevnaden av öppenhet och insyn under utträdesförhandlingarna.

17.  Europaparlamentet efterlyser större insyn i EU:s ekonomiska och finansiella beslutsprocess, särskilt när det gäller banktillsyn som genomförs av Europeiska centralbanken. Parlamentet stöder även ombudsmannens rekommendationer om att öka insynen i EIB och Eurogruppen och att stärka deras interna etiska regler, samtidigt som parlamentet är medvetet om ombudsmannens senaste ansträngningar i detta avseende och om att förordning (EU) nr 1049/2001 inte är tillämplig på Eurogruppen, eftersom den inte är en institution eller ett organ i den mening som avses i fördragen. Parlamentet uppmanar berörda parter att följa ombudsmannens rekommendationer om översyn av EIB:s klagomålsmekanism och betonar vikten av en oberoende klagomålsmekanism. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att spela en mer aktiv roll för att se till att EIB:s nya klagomålsmekanism förblir trovärdig och effektiv samtidigt som den respekterar principerna om operativt oberoende, öppenhet, tillgänglighet, punktlighet och tillräckliga resurser.

18.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd till ombudsmannens egentliga mål, nämligen att hjälpa till att förstärka strukturer och institutioner för öppenhet och ansvarsskyldighet på EU-nivå och att förbättra kvaliteten på demokratin i Europa.

19.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens observationer om administrativa missförhållanden avseende uppförandekodexen för kommissionsledamöter. Parlamentet betonar vikten av höga moraliska och etiska standarder inom EU.s administration, och noterar kommissionens beslut att förlänga ”tiden i karantän” till två år för före detta kommissionsledamöter och tre år för dem som varit ordförande för kommissionen, men är starkt övertygat om att strängare etiska regler måste tillämpas inom alla EU-institutioner, även för EU:s politiker och personal, för att säkerställa att skyldigheten att uppträda med integritet, visa omdöme och vara fullt oberoende från den privata sektorn respekteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera proaktivt offentliggörande av och fullständig insyn i information om före detta kommissionsledamöters sysselsättning efter mandattiden. Parlamentet stöder ombudsmannens rekommendationer om ytterligare översyn av kodexen i enlighet med skyldigheterna i fördraget, genom att göra reglerna tydligare och lätta att tillämpa så att trovärdighet, opartiskhet och frånvaro av intressekonflikter kan säkerställas från fall till fall. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta att övervaka och bedöma oberoendet inom kommissionens tillfälliga etikkommitté.

20.  Europaparlamentet noterar kommissionens åtgärder som svar på ombudsmannens rekommendationer om hur EU:s tjänsteföreskrifter avseende det så kallade svängdörrsfenomenet har genomförts, och ser fram emot ombudsmannens uppföljningsundersökning med en bedömning av hur de nya bestämmelserna fungerar i praktiken.

21.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta sitt arbete för att se till att namnen på samtliga EU-tjänstemän som varit inblandade i ”svängdörrsproblematiken” offentliggörs vid lämpligt tillfälle, och att garantera fullständig insyn i all relaterad information.

22.   Europaparlamentet stöder ombudsmannens åtagande att förbättra insynen i EU:s lobbyverksamhet, och uppmanar kommissionen att fullt ut följa ombudsmannens förslag till förbättringar av EU:s öppenhetsregister genom att göra det till ett obligatoriskt centralt nav för insyn för alla EU:s institutioner och byråer. Parlamentet betonar att tydliga åtgärder bör vidtas och att en konsekvent och effektiv tidsplan bör utvecklas för detta ändamål. Parlamentet betonar vikten av ökad insyn, inklusive avseende information om finansiering, intressegrupper och ekonomiska intressen.

23.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens strategiska undersökning av hur kommissionen gör bedömningar av intressekonflikter för sina särskilda rådgivare. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra ombudsmannens rekommendationer om förfarandet för utnämning av särskilda rådgivare, bedöma eventuella intressekonflikter före och efter rådgivarnas utnämning och ge allmänheten tillgång och tillträde till information, handlingar och möten.

24.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens strategiska undersökning om kommissionens expertgrupper. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att se till att det i de nya kommissionsreglerna åstadkoms en förbättring av hanteringen av intressekonflikter och utformningen av en balanserad och rättvis representation av alla berörda parter, även samhällsintressenter, och att det upprättas en förteckning över alla experter i EU:s öppenhetsregister.

25.  Europaparlamentet noterar kommissionens ståndpunkt i fråga om insyn vid dess sammanträden med tobaksbolagens lobbyister och de insynsåtgärder som genomförs av generaldirektoratet för hälsa. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ändra sin praxis och göra sitt arbete helt transparent genom att på nätet offentliggöra information om alla möten med lobbyister, eller med deras juridiska ombud, samt protokollen från dessa möten, i linje med sina skyldigheter enligt FN:s ramkonvention om tobakskontroll.

26.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens praktiska rekommendationer för offentliga tjänstemäns samverkan med lobbyister. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att öka medvetenheten om dessa rekommendationer bland personalen i alla EU-institutioner genom utbildning, seminarier och relaterade stödåtgärder, och uppmanar alla EU-institutioner att genomföra ombudsmannens kodex för god förvaltningssed och insynsåtgärderna från Förenta nationernas ramkonvention om tobakskontroll.

27.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannens strategiska undersökning om tillgång till handlingar som rör rådets förberedande organ, inklusive dess kommittéer, arbetsgrupper och Coreper när de diskuterar utkast till EU-lagstiftningsakter. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att eftertryckligt kräva av rådet att det förbättrar insynen avseende sina sammanträden med berörda parter och de beslut som tagits, uppfyller önskemål om tillgång till handlingar och ger denna tillgång i tid och utan förseningar.

28.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannens arbete med att hantera frågor av allmänt intresse, t.ex. grundläggande rättigheter, läkemedels säkerhet och effektivitet, miljöskydd, hälsoskydd och åtgärder mot miljörisker. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att följa upp sina förslag till Europeiska kemikaliemyndigheten om åtgärder för att motverka djurförsök när nya kosmetiska produkter registreras på marknaden, och till Epso om tillämpningen av principen om force majeure samt insyn i samband med Epsos uttagningsprov.

29.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens roll i utformningen av en proaktiv och insynsvänlig policy för de kliniska prövningar som genomförs av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och särskilt ombudsmannens rekommendationer om godkännande av Humira, ett av världens mest sålda läkemedel, som används för att behandla Crohns sjukdom. Parlamentet uppmanar med eftertryck ombudsmannen att fortsätta att övervaka EMA för att säkerställa att myndigheten uppfyller högsta standarder avseende öppenhet och tillgång till information om kliniska prövningar, det vill säga standarder som är i allmänhetens intresse och till nytta för läkare, patienter och forskare.

30.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökningar till följd av klagomål från personer med funktionsnedsättning, och uppmuntrar hennes arbete som aktiv deltagare i EU-ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hennes bidrag till genomförandet av EU:s handikappstrategi. Parlamentet bekräftar på nytt sitt fulla stöd för ett fullständigt genomförande av konventionen på EU-nivå.

31.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att se till att kommissionen tar hänsyn till ombudsmannens förslag och rekommendationer om framtida översyn av instrumentet för det europeiska medborgarinitiativet i syfte att garantera att de förfaranden och villkor som krävs för det europeiska medborgarinitiativet är verkligt tydliga, enkla, lättillämpliga och proportionerliga.

32.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att säkerställa att kommissionen hjälper till att skapa en infrastruktur med juridisk rådgivning för medborgarinitiativ och en rättslig ram för att skydda dem som deltar i medborgarinitiativ.

33.  Europaparlamentet påminner om att visselblåsare är avgörande för att avslöja fall av administrativa missförhållanden, och parlamentet stöder åtgärder för att verkligen uppmuntra personer att slå larm om missförhållanden och förbättra skyddet av visselblåsare mot repressalier, samt uppmanar ombudsmannen att ytterligare utvärdera genomförandet av de nya interna visselblåsningsreglerna i EU:s institutioner. Parlamentet uppmuntrar uppföljning av ombudsmannens undersökningar från 2015 avseende EU-institutionernas interna visselblåsningsbestämmelser. Parlamentet välkomnar ombudsmannens egna bestämmelser på detta område och uppmuntrar andra EU-institutioner att använda dem som vägledning. Parlamentet efterlyser på nytt övergripande EU-lagstiftning om skydd av visselblåsare, med bestämmelser som fastställer lämpliga kanaler och förfaranden för anmälan av alla former av administrativa missförhållanden, samt adekvata garantier och rättsliga skyddsåtgärder på alla nivåer för involverade personer.

34.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens initiativ att identifiera bästa praxis inom EU-administrationen och göra denna bästa praxis mer känd bland allmänheten genom ombudsmannens utmärkelse för god förvaltning.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta samarbetet med de nationella ombudsmännen i Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet stöder idén att arrangera den årliga konferensen för Europeiska ombudsmannanätverket i Bryssel för första gången 2016, och kommissionens åtagande att arbeta mer effektivt med nätverket.

36.  Europaparlamentet är öppet för tanken att Europeiska ombudsmannanätverket håller framtida årliga konferenser i Europaparlamentets lokaler, med tanke på de direkta förbindelserna mellan utskottet för framställningar och Europeiska ombudsmannen.

37.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska ombudsmannanätverket kan spela en viktig roll för att försvara EU-medborgarnas rättigheter i förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur EU.

38.  Europaparlamentet berömmer ombudsmannen för att hon hållit möten med enskilda nationella ombudsmän och organisationer från det civila samhället och näringslivet. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att kopiera dessa möten i alla medlemsstater och ytterligare öka medvetenheten om vad Europeiska ombudsmannen kan göra för EU:s medborgare och företag.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande organ.

(1)

EGT L 113, 4.5.1994, s. 15.

(2)

EUT C 72 E, 21.3.2002, s. 331.


MOTIVERING

Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet för 2016 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman Antonio Tajani den 17 maj 2017. Emily O’Reilly, Europeiska ombudsmannen, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 30 maj 2017 i Bryssel.

Den rättsliga grunden för Europeiska ombudsmannens mandat återfinns i artikel 24 och artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Unionsmedborgarna ges rätt att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen genom artikel 24 i EUF-fördraget och artikel 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. När Lissabonfördraget trädde i kraft utvidgades ombudsmannens ämbetsområde till att även omfatta möjliga administrativa missförhållanden inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

Ombudsmannens definition av administrativa missförhållanden, som även stöds av Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, är följande: ”Administrativa missförhållanden föreligger när ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för det”. För institutionernas del innebär detta respekt för rättsstatsprincipen, för principerna om god förvaltningssed och för grundläggande rättigheter. Stadgan om de grundläggande rättigheterna omfattar unionsmedborgarnas rätt till en god förvaltning som en grundläggande rättighet (artikel 41) och stadgan är bindande för EU-institutionernas förvaltningar.

Föredraganden uppskattar det läsvänliga formatet i ombudsmannens årsrapport, vilket även var fallet med den föregående rapporten för 2015, liksom att rapporten tar upp centrala frågor och fokuserar på att ge detaljerad information om den verksamhet och det arbete som utförts av ombudsmannen under 2016. Rapporten är utformad med tydlig och enkel grafik på ungefär samma områden som förra året.

Under 2016 hjälptes 15 797 personer av ombudsmannen och 12 646 fick rådgivning genom den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats, och av resten av framställningarna behandlades 1 880 som klagomål medan 1 271 var informationsförfrågningar som besvarades av Europeiska ombudsmannens avdelningar.

Av de sammanlagt 1 880 klagomål som ombudsmannen behandlade under 2016, ingick 711 i tillämpningsområdet för ombudsmannens uppgifter, medan 1169 föll utanför. Antalet klagomål som inte ingick i ombudsmannens ämbetsområde sjönk till ett rekordlågt antal (1169), som ett resultat av effektiv kommunikation om ombudsmannens arbete och den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats. De 470 klagomål (57,5 %) som låg utanför ombudsmannens område överfördes till medlemmar av nätverket, varav 429 till en nationell eller regional ombudsman och 41 till utskottet för framställningar. Andra klagomål vidarebefordrades till kommissionen (116, dvs. 14,2 % av alla vidarebefordrade klagomål) och andra institutioner och organ (407, dvs. 49,8 %).

Jämfört med föregående år var antalet klagomål något mindre 2016 (17 033 medborgare och 2077 klagomål under 2015). Åtgärder vidtogs avseende klagomålen: i 816 fall (43,4 %) gavs råd eller också vidarebefordrades klagomålet till ett annat klagomålsorgan, i 788 fall (41,9 %) informerades den klagande om att inga ytterligare råd kunde ges, och i 235 fall (12,5 %) inleddes en undersökning.

Ombudsmannen inledde 245 undersökningar 2016, varav 235 var klagomålsbaserade och 10 var undersökningar på eget initiativ, och avslutade 291 undersökningar (278 klagomålsbaserade och 13 undersökningar på eget initiativ). Av de 291 avslutade undersökningarna kom man i 148 fall (50,9 %) överens om en lösning eller också nåddes en lösning av institutionen, i 89 fall (30,6 %) kunde inte något administrativt missförhållande konstateras, i 52 fall (17,9 %) var ingen ytterligare undersökning motiverad och i 20 fall (6,9 %) konstaterades administrativa missförhållanden.

Föredraganden välkomnar att antalet utredningar om EU-institutionerna som genomförts av Europeiska ombudsmannen under 2016 har minskat (245 under 2016 jämfört med 261 under 2015). Föredraganden anser dock att EU:s institutioner, organ, kontor och byråer bör fortsätta att agera och reagera inom en rimlig tidsram på ombudsmannens kritiska anmärkningar, och att de behöver förbättra sin efterlevnad av ombudsmannens rekommendationer och/eller beslut ännu mer.

När det gäller klagomålens nationella ursprung ligger Spanien kvar på första plats med 308 klagomål, följt av Polen (163), Belgien (150) och Förenade kungariket (145). Fortfarande gäller följande: att många klagomål kommer från en viss medlemsstat betyder inte att ett proportionerligt antal undersökningar har inletts. Till exempel, och enligt ombudsmannens rapport för 2016, inleddes för 150 klagomål från Belgien 50 undersökningar, medan bara 28 undersökningar inleddes avseende Spaniens 308 klagomål.

I rapporten betonar också föredraganden att insynsrelaterade frågor och tillgång till information och handlingar är det ämne som främst gäller för de skrivelser som inkommit till ombudsmannen (29,6 %), följt av god förvaltning i EU:s personalfrågor (28,2 %) och serviceanda (25,1 %). Andra frågor är t.ex. en korrekt användning av skönsmässig bedömning bland annat avseende överträdelseförfaranden, sund ekonomisk förvaltning avseende EU:s bidrag och kontrakt och respekt för processuella och grundläggande rättigheter.

På grundval av ett nytt förenklat förfarande för handläggning av ärenden, kan klagomålsbaserade ärenden med liknande innehåll behandlas gemensamt som strategiska undersökningar, och 2016 inleddes fyra sådana och fem avslutades. De strategiska undersökningar som inleddes under 2016 omfattar bedömningar av intressekonflikter hos kommissionens särskilda rådgivare, kommissionens pilotprogram, godkännande av bekämpningsmedel för den europeiska marknaden, och förseningar i godkännandet av 20 ansökningar om genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Därtill inledde ombudsmannen tio strategiska initiativ under referensåret, avseende fenomenet med de så kallade svängdörrsfallen, bristen på insyn i förhandlingarna mellan EU och USA om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insyn i asyl-, migrations- och integrationsfonden, insyn inom Eurogruppen och EIB, tillgängligheten till kommissionens webbplatser för personer med funktionsnedsättning och öppenhet inom ECB:s översyns- och utvärderingsprocess. Föredraganden stöder det strategiska arbete som ombudsmannen utfört 2016, och anser att det tjänat allmänhetens intresse genom att hjälpa EU-institutionerna att förbättra kvaliteten på sina tjänster.

I undersökningar där administrativa missförhållanden ansågs föreligga, riktades i nio fall (45 %) kritik mot institutionen och i elva fall (55 %) följdes ombudsmannens rekommendation helt eller delvis av institutionen.. En kritisk anmärkning lämnas om det inte längre är möjligt för institutionen att undanröja det administrativa missförhållandet, om missförhållandet inte har allmänna återverkningar eller om ombudsmannen inte behöver göra någon uppföljning. Ombudsmannen kan också lämna en kritisk anmärkning om hon anser att ett förslag till rekommendation inte skulle vara effektivt eller om den berörda institutionen inte accepterar ett förslag till rekommendation och det administrativa missförhållandet inte motiverar att det utarbetas en särskild rapport till parlamentet.

En kritisk anmärkning bekräftar emellertid för den klagande att klagomålet var befogat och visar tydligt för den berörda institutionen vad den har gjort fel, så att den kan undvika att göra likadant i framtiden. Under 2015 riktade ombudsmannen kritiska anmärkningar mot institutioner i 19 ärenden.

Av de institutioner som varit föremål för ombudsmannens undersökningar ligger Europeiska kommissionen fortfarande främst med mer än hälften av ärendena (58,8 %), följt av EU:s byråer (12,3 %) och Europaparlamentet (6,5 %), Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (5,7 %), Europeiska utrikestjänsten (4,5 %), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (0,8 %) och andra institutioner (11,4 %). Jämfört med 2015 återfinns andra institutioner som en ny kategori, som får det tredje största antalet ärenden, och Europaparlamentet har stigit till fjärde plats och gått förbi Epso.

Föredraganden välkomnar även ombudsmannens initiativ som lanserades i oktober 2016 och bestod av en inbjudan att lämna förslag till kandidater till utmärkelsen för god förvaltning, i syfte att identifiera bästa praxis inom EU-administrationen och göra den bättre känd för allmänheten. Ombudsmannen har också utarbetat en förteckning över vad som är rätt och fel för tjänstemännens kontakter med lobbyister.

Ombudsmannen samarbetar även nära med sina motsvarigheter i medlemsstaterna genom det europeiska nätverket för ombudsmän. Under 2016 omorganiserades ombudsmannanätverket och fick status som ämbetsmässig medlem av den rådgivande gruppen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Det europeiska nätverket för ombudsmän består för närvarande av 96 kontor i 36 europeiska länder och tillhandahåller en plattform för samarbete mellan Europeiska ombudsmannen och regionala eller nationella motsvarigheter. Europaparlamentets utskott för framställningar är också en fullvärdig medlem av nätverket. Klagomål som inte omfattas av ombudsmannens ämbetsområde hanteras i många fall bäst av en nationell eller regional ombudsman.

Det viktigaste nätverksevenemanget under 2016 var den första årliga konferensen, som anordnades av ombudsmannen och hölls i Bryssel 19–20 juni. Föredraganden stöder arrangemanget av den årliga konferensen för Europeiska ombudsmannanätverket i Bryssel för första gången 2016, och kommissionens åtagande att arbeta mer effektivt med nätverket. Denna starkt interaktiva konferens var öppen för icke-medlemmar och tog emot 250 deltagare för att arbeta om aktuella teman såsom Europas migrationskris, främjande av insyn i lobbyverksamheten och utmaningar för rättsstaten och rättssäkerheten.

I artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning föreskrivs inrättande av ett EU-nätverk som ska främja, skydda och övervaka konventionens tillämpning. Det är Europeiska ombudsmannens uppgift att skydda funktionsnedsatta personers rättigheter och se till att EU-förvaltningen är medveten om sina skyldigheter när det gäller dessa rättigheter. I maj 2016 inledde ombudsmannen en undersökning, som fortfarande pågår, av huruvida EU:s gemensamma sjukförsäkringssystem (RCAM) är förenligt med FN-konventionen, och genomförde två strategiska initiativ, ett om tillgänglighet avseende webbplatser och hjälpmedel på nätet som förvaltas av kommissionen, och det andra om hur Europaskolorna tar itu med frågor som uppmärksammats av FN:s kommitté för konventionen när det gäller genomförandet av konventionen.

Ombudsmannens budget utgör en självständig del av EU:s budget. Ombudsmannens budget 2016 var 10 658 951 euro, och institutionens tjänsteförteckning innehåller 75 tjänster.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Eleonora Evi, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß, Laurenţiu Rebega, Virginie Rozière, Sofia Sakorafa, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Demetris Papadakis, Julia Pitera, Igor Šoltes, Ángela Vallina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mircea Diaconu


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

19

+

ALDEECR

EFDD

GUE/NLG

PPE

 

S&D

 

VERTS/ALE

 

Mircea Diaconu, Cecilia WikströmRikke Karlsson

Eleonora Evi

Sofia Sakorafa, Ángela Vallina

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Svetoslav Hristov Malinov, Roberta Metsola, Julia Pitera, Jarosław Wałęsa

Jude Kirton-Darling, Marlene Mizzi, Demetris Papadakis, Gabriele Preuß, Virginie Rozière

Igor Šoltes, Tatjana Ždanoka

 

1

-

ECR

Notis Marias

1

0

ENF

Laurenţiu Rebega

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande