Förfarande : 2016/2245(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0329/2017

Ingivna texter :

A8-0329/2017

Debatter :

PV 13/11/2017 - 19
CRE 13/11/2017 - 19

Omröstningar :

PV 14/11/2017 - 5.6
CRE 14/11/2017 - 5.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0427

BETÄNKANDE     
PDF 470kWORD 77k
23.10.2017
PE 604.887v02-00 A8-0329/2017

om regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar

(2016/2245(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Iratxe García Pérez

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar

(2016/2245(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av artiklarna 174 och 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden(8),

  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om sammanhållningspolitiken i EU:s bergsregioner(9),

  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om rapporten om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna(10),

  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling(11),

  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om demografiska förändringar och konsekvenserna av dessa för EU:s framtida sammanhållningspolitik(12),

  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna(13),

  med beaktande av sin resolution av den 22 september 2010 om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner(14),

  med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Europas demografiska framtid(15),

  med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2016 om demografiska utmaningar och solidaritet mellan generationerna(16),

  med beaktande av kommissionens rapport med titeln: 2015 års åldranderapport: Ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 28 medlemsstater (2013–2060), (European Economy 3/2015),

  med beaktande av kommissionens sjätte rapport av den 23 juli 2014 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investera i sysselsättning och tillväxt: Främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer,

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 med titeln: Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0252),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2009 med titeln: Hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års åldranderapport) (COM(2009)0180),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 med titeln: Främja solidariteten mellan generationerna (COM(2007)0244),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006 med titeln: Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter (COM(2006)0571),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 mars 2005 med titeln: Grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna” (COM(2005)0094),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 med titeln: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

  med beaktande av yttrandet från Europeiska regionkommittén av den 16 juni 2016 med titeln: EU:s svar på den demografiska utmaningen(17),

  med beaktande av studien från 2013 från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, om hur regional- och sammanhållningspolitiken kan möta demografiska utmaningar,

  med beaktande av Espons publikation om att utnyttja den territoriella potentialen och utforma en ny politik inom vissa typer av territorier i Europa, dvs. ö-, bergs- och kustregioner samt glesbefolkade regioner(18),

  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0329/2017), och av följande skäl:

A.  De demografiska förändringarna är ett verkligt problem i Europa och globalt, och är en viktig utmaning, inte bara generellt sett, utan även för den lokala utvecklingen och politiken för territoriell utveckling i dagens EU, tillsammans med arbetsrelaterade frågor, okontrollerad globalisering, klimatförändringar, övergång till en koldioxidsnål ekonomi och de utmaningar som industriell och teknisk förändring innebär, samt socialt och ekonomiskt inkluderande.

B.  Precis som i de flesta postindustriella samhällen har den europeiska befolkningen kännetecknats av ökad livslängd och låga födelsetal i årtionden, vilket tveklöst kommer att förändra befolkningsstrukturen och ålderspyramiden, och medför bieffekter i form av en minskande arbetskraft och åldrande befolkning. Den ekonomiska kris som har drabbat hela EU har haft en stark påverkan på många områden och regioner, framför allt på landsbygden, och har i synnerhet skapat fattigdom och avfolkning. Ett kvarstående lönegap mellan kvinnor och män och en ökande skillnad i pensionsrättigheter hindrar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

C.  Snabb befolkningstillväxt i utvecklingsländerna och demografisk tillbakagång inom EU-befolkningen förväntas leda till att EU:s andel av världens befolkning minskar från 6,9 % 2015 till 5,1 % 2060(19).

D.  I 132 av de 273 Nuts 2-regionerna beräknas befolkningen minska mellan 2015 och 2050(20), och denna minskning kommer framför allt att drabba lokala administrativa enheter.

E.  Det prioriterade målet för unionen och alla dess medlemsstater är att främja tillväxt som är både smart, hållbar och inkluderande.

F.  De geografiska och demografiska egenskaperna förvärrar utvecklingsproblemen, varför territoriell sammanhållning lades till målen om ekonomisk och social sammanhållning i Lissabonfördraget.

G.  Både den naturliga dynamiken i de demografiska förändringarna och den migration de leder till innebär att inte alla länder och regioner påverkas på samma sätt, då befolkningen växer i de flesta städer medan den minskar i de flesta landsbygdsområden och avlägsna områden, samtidigt som situationen varierar kraftigt mellan de yttersta randområdena. Denna obalans utgör en stor utmaning både för de områden som lider av avfolkning och för de som upplever en inflyttning av människor. Isolerade och svåråtkomliga områden är mest utsatta för demokratisk tillbakagång. Å andra sidan bör man uppmärksamma effekterna av den s.k. förortsurbaniseringen, vilken skapar ett tryck på såväl lokala som regionala myndigheter till följd av att många människor flyttar från storstäder till omgivande områden.

H.  De europeiska regionerna utgör inte homogena områden utan kan inom sina egna gränser innehålla fickor av arbetslöshet och fattigdom och stå inför särskilda utmaningar, framför allt i fråga om demografiska förändringar, varför det är absolut nödvändigt att införa riktade verktyg för att minska de inomregionala skillnaderna och främja en bättre territoriell jämvikt mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden.

I.  Kvinnor, och då i synnerhet ensamstående mödrar, är mer utsatta för fattigdom och utestängning.

J.  De demografiska förändringarna innebär en utmaning i fråga om att garantera social sammanhållning och välstånd för hela befolkningen liksom i fråga om att främja en balanserad ekonomisk utveckling. Vidare får de demografiska förändringarna återverkningar på infrastruktur och tjänsters tillgänglighet och kvalitet, vilket leder till anslutningsklyftor och områden med läkarbrist, och beror ofta på en otillräcklig koppling mellan stads- och landsbygdsbefolkningen.

K.  De demografiska förändringarna innebär stora politiska utmaningar som rör många olika sammanhållningspolitiska områden. Regionalpolitiken och dess europeiska struktur- och investeringsfonder, inbegripet Sammanhållningsfonden, är ett nyckelinstrument för att bemöta dessa förändringar.

L.  I områden utan stadskaraktär i Europeiska unionen bor 113 miljoner människor, där finns 12 miljoner jordbruk och 172 miljoner hektar jordbruksmark, och de bidrar avsevärt till de europeiska ekonomierna, kulturerna och ekosystemen.

M.  Lämplig infrastruktur och en tillräcklig servicenivå är viktiga faktorer för att förvalta befolkningsstrukturen i glesbefolkade regioner eller avfolkningsregioner, där betydelsen av investeringar och arbetstillfällen är större.

N.  Lämplig infrastruktur, tillgång till offentliga tjänster och kvalitetsjobb är viktiga faktorer för att människor ska önska att stanna kvar i ett område.

O.  Kvinnor är mer utsatta för fattigdom och social utestängning än män, och detta i ännu högre grad när de är över 60.

P.  De demografiska förändringarna har en mer signifikant inverkan i regioner som släpar efter i utvecklingen.

Q.  De demografiska förändringar som drabbar landsbygdsområden har inte bara vissa allvarliga demografiska, utan även ekonomiska och sociala konsekvenser samt konsekvenser för den territoriella strukturens integritet, för livskvaliteten och för miljön.

R.  Jämställdhet är en grundläggande rättighet, en av EU:s gemensamma värderingar och en nödvändig förutsättning för att EU ska kunna uppnå sina mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.

S.  Jämställdhet utgör ett viktigt verktyg för ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

T.  De negativa demografiska förändringarna ökar behovet av starkare solidaritet mellan generationerna.

Allmänt

1.  Europaparlamentet betonar att de demografiska förändringarna medför stora ekonomiska, sociala, skattemässiga och miljömässiga påfrestningar på medlemsstaternas regeringar och de regionala och lokala myndigheterna när det gäller tillhandahållande av allmänna tjänster, särskilt välfärd och sociala tjänster, byggande och förvaltning av infrastruktur, samt säkerställande av bevarandet av ekosystem genom hållbar markanvändningsplanering. Parlamentet understryker att dessa påfrestningar kommer att tillta på grund av en minskande aktiv befolkning och en högre beroendegrad. Parlamentet understryker hur viktigt det är med offentliga och privata tjänster av hög kvalitet. Parlamentet understryker betydelsen av offentliga och privata tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser som ett verktyg för att garantera jämställdhet.

2.  Europaparlamentet anser att de demografiska förändringarna bör bemötas på ett samordnat sätt genom åtgärder från alla europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter, samt genom att anta anpassningsstrategier som återspeglar lokala och regionala förhållanden, så att man konkret skapar ett effektivt flernivåstyre, inte enbart i utformningen av en politik riktad till specifika områden, utan också i genomförandet av den. Parlamentet anser att ett sådant samordnat och integrerat svar bör syfta till att höja livskvaliteten för medborgarna och ge dem bättre ekonomiska möjligheter, och till att investera i sociala och offentliga tjänsters kvalitet, tillgänglighet och överkomlighet i de berörda regionerna. Parlamentet anser dessutom att företrädare för det civila samhället och andra intressenter bör inkluderas. Varje övergripande strategi bör spegla den roll som spelas av städer, landsbygdsområden och fiske- och kustområden liksom av områden som står inför särskilda problem med anknytning till sin geografi eller demografi, varför man även bör ta hänsyn till de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena och de nordligaste, glesbefolkade områdena samt öregioner, gränsöverskridande regioner och bergsregioner innebär, såsom erkänns uttryckligen i Lissabonfördraget. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att beakta de effekter som olika politiska strategier har på jämställdhet och demografiska förändringar.

3.  Europaparlamentet inser att demografiska förändringar visserligen leder till nya utmaningar, men även, till följd av ändrad efterfrågan i urbana samhällen framför allt i fråga om livsmedel, fritid och avkoppling, erbjuder utvecklingsmöjligheter på lokal nivå genom den potential som jordbruk, skogsbruk och fiske har att producera högkvalitativa och säkra produkter som utmärker sig. Parlamentet anser att landsbygdsturismen i allmänhet och i synnerhet ekoturismen, e-handeln och silverekonomin också erbjuder möjligheter till utveckling på lokal nivå då man uppvärderar områdets egna jordbruksprodukter och andra produkter som hantverk, broderier och keramik, genom ett europeiskt system för skydd av geografiska beteckningar. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av strategier för smart specialisering för att hjälpa regioner och lokalsamhällen att identifiera verksamheter med ett stort mervärde och bygga attraktiva, innovativa ekosystem med utgångspunkt i en verkligt multifunktionell strategi för landsbygdsutveckling som inbegriper den cirkulära ekonomin i den fysiska planeringen. Parlamentet anser samtidigt att landsbygdsturism är en viktig sektor, som gör livet på landsbygden dynamiskt. Parlamentet betonar vikten av social dialog och inkluderandet av arbetsmarknadens parter tillsammans med andra lokala intressenter och myndigheter i alla skeden av programplanering för och genomförande av ESI-fonderna i syfte att bättre förutse de demografiska förändringarnas konsekvenser för de lokala arbetsmarknaderna och utarbeta nya strategier för att hantera sådana utmaningar.

Den demokratiska förändringens kännetecken i EU

4.  Europaparlamentet konstaterar att de största problem som den demografiska förändringen för närvarande medför i många delar av EU utgörs av åldrande till följd av rubbningar i befolkningspyramiden, minskade födelsetal och därmed betydligt färre nyfödda och unga, ständig befolkningsminskning, brist på kvalificerad arbetskraft, brist på sysselsättning, ungdomar som flyttar för att finna arbete samt förändringar i den demografiska strukturen. Parlamentet erkänner att den nuvarande jordbrukspolitiken; förlust av traditionella verksamheter, produkter, produktionssystem, arbetskraft och lokal sakkunskap; osynligheten vad gäller kvinnors arbete; bristen på entreprenörskap; regioner som släpar efter eller inte kan konkurrera på grund av uteblivna investeringar; förlusten av biologisk mångfald; snårskogens utbredning på skogens bekostnad och risken för bränder, också utgör betydande problem som har anknytning till de demografiska förändringarna. Parlamentet understryker att konsekvenserna av dessa händelser varierar kraftigt från en region till en annan, delvis på grund av människors rörlighet till städerna för att hitta jobb.

5.  Europaparlamentet betonar att ett av de viktigaste målen för EU:s demografiska politik bör vara att beakta alla territorier som måste hantera demografiska obalanser och de specifika egenskaperna i dessa, vilket man sedan länge försöker anpassa sammanhållningspolitiken till, något som blir ännu viktigare efter 2020. Parlamentet vidhåller att de demografiska förändringarna påverkar hela territoriet, landsbygd såväl som städer, men med olika konsekvenser, och beror på varierande faktorer såsom med vilken intensitet och hastighet de äger rum och huruvida de påverkar inflyttningsregioner eller avfolkningsregioner.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja och stödja små och medelstora jordbruk i bergsområden och på landsbygden som, tack vare att de använder traditionell teknik och produktionsmetoder som utnyttjar naturresurser, såsom betesmarker och olika slag av fodergrödor, på ett integrerat och hållbart sätt framställer produkter med särskilda kvalitetsegenskaper och som skulle kunna bidra till att avfolkningen i dessa områden vänds eller minskas.

7.  Europaparlamentet understryker att de demografiska företeelser som påverkar unionen inte är nya, men att de nu har ökat med en aldrig tidigare skådad omfattning, framför allt på grund av socialt och ekonomiskt tryck. Parlamentet uppmärksammar det stadigt ökande antalet äldre – årligen blir cirka 2 miljoner människor 60 år gamla – vilket får konsekvenser för fysisk planering, bostadsplanering och transportplanering samt för de övriga typerna av infrastruktur och tjänster. Parlamentet noterar bekymrat att regioner som kännetecknas av en drastiskt minskande befolkning i arbetsför ålder kommer att drabbas särskilt hårt av de demografiska utmaningarna. Parlamentet erkänner att bristen på investeringar, bristfällig infrastruktur, låg anslutningsgrad, begränsad tillgång till sociala tjänster och brist på jobb är viktiga faktorer som bidrar till avfolkningen. Parlamentet betonar att demografiska förändringar kan få stora konsekvenser för miljöhållbarheten eftersom både avfolkningen av landsbygdsområden och den ökande urbaniseringen påverkar ekosystemen, naturskyddet och utnyttjandet av naturresurser, med särskilda konsekvenser för markanvändning i städer, infrastruktur, bostadsmarknader och grönområden.

8.  Europaparlamentet anser att könsdimensionen i demografiska förändringar bör beaktas på ett övergripande sätt, eftersom regioner som lider av demografisk tillbakagång även drabbas av köns- och åldersobalanser på grund av utvandring. Parlamentet anser att de utmaningar som de demografiska förändringarna utgör måste hanteras inom ramen för en jämställdhetsfrämjande politik, vilket är anledningen till att jämställdheten måste tas med i debatterna om alla frågor med anknytning till demografiska problem. Parlamentet anser därför att genomförandet av jämställdhetsintegrering i alla ESI-fonder bör förstärkas ytterligare i framtiden.

9.  Europaparlamentet påminner om att man i Europa 2020-strategin tar upp de demografiska utmaningarna i flertalet av de sju flaggskeppsinitiativen, som utformats för att övervinna problem och fastställa unionens grundläggande prioriteringar på områdena sysselsättning, innovation, utbildning, fattigdomsminskning samt klimat och energi, och understryker att en väsentlig del av genomförandet av nämnda strategi och dess flaggskeppsinitiativ utgår från det ekonomiska stödet från sammanhållningspolitikens instrument, inbegripet bestämmelserna för att ta itu med befolkningsförändringarna och befolkningens åldrande. Parlamentet understryker även att dessa dimensioner bör betonas inom ramen för samtliga EU-instrument.

10.  Europaparlamentet anser att utmaningarna med minskande och åldrande befolkningar kommer att kräva objektiva, grundliga och genomgripande omprövningar av många etablerade ekonomiska, sociala och politiska policyer och program, som kommer att behöva få ett långsiktigt perspektiv.

Samordning av EU:s politik

11.  Europaparlamentet efterlyser en ökad samordning av EU-instrument, framför allt av den gemensamma jordbrukspolitiken, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), det europeiska territoriella samarbetet, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Fonden för ett sammanlänkat Europa, i syfte att skapa en mer heltäckande strategi för de demografiska förändringarna. Parlamentet framhåller att det med tanke på att man med de mekanismer som hittills använts inte har hindrat de demografiska obalanserna från att växa krävs en grundlig översyn av den befintliga politiken och av funktionssättet för alla de nämnda mekanismerna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ansträngningarna för att maximera synergierna mellan ESI-fonderna och Efsi. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att föreslå en strategi för de demografiska förändringarna, där man prioriterar anständigt arbete och högkvalitativa förbindelser mellan arbetsmarknadens parter, med särskild uppmärksamhet riktad mot nya former av arbete och deras sociala funktion; den territoriella dimensionen av politiken för att främja ekonomisk aktivitet och arbetstillfällen; främjande av infrastruktur för att bidra med tillgänglighet till och konkurrenskraft för de områden som står inför demografiska utmaningar, som en faktor för lokalisering av företag; täckning med högkvalitativ IKT till konkurrenskraftiga priser överallt i glesbefolkade områden; tillhandahållande av välfärdsstatens grundläggande tjänster i områden som står inför demografiska utmaningar; lokal kollektivtrafik för att garantera tillträde till offentliga tjänster; politik för möjligheten att förena arbetsliv och privatliv, skapa en hållbar generationsförnyelse och rimlig vård för personer i beroendeställning; politik för mottagande, integration och återsändande av migranter och flyktingar under internationellt skydd samt en bred användning av nya, attraktivare ramar för information om livet på landsbygden. Parlamentet betonar betydelsen av sådana befintliga initiativ som det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande, it-stöd i hemmet och EIT:s kunskapscentrum för innovation på det digitala området samt inom hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de lösningar som redan utvecklats inom ramen för dessa initiativ vid hanteringen av de demografiska utmaningar som de europeiska regionerna står inför. Parlamentet understryker den betydelse som den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande har som stöd för undervisning och utbildning i områden med avfolkningsrisk, och anser att initiativet för bättre lagstiftning bör omfatta ett krav på att den konsekvensanalys som föregår varje europeiskt lagstiftningsinitiativ ska beakta dess möjliga inverkan på demografin.

12.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att EU tar med de demografiska aspekterna i alla politikområden och i sin budget inbegriper rubriker som är inriktade på att möjliggöra utveckling av politiken i fråga, särskilt vad gäller sammanhållning, jordbruk, miljö, informationssamhället, FoU och innovation, sysselsättning, utbildning, socialpolitik och transport. Parlamentet anser att man måste införliva resultaten av rapporter om de demografiska konsekvenserna i utformningen av sin politik samt att demografiska kriterier tas med i utvärderingen av resultat och oönskade effekter av nämnda politik, i syfte att främja ett synsätt på demografiska förändringar som inbegriper regionala och lokala myndigheter. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt landsbygdsområden som i större utsträckning påverkas av dessa demografiska problem. Parlamentet betonar i detta sammanhang den potential som initiativet för smarta byar har, varigenom sådan modern teknik som 5G och innovation kan ge landsbygdssamhällen nytt liv. Parlamentet understryker dessutom vikten av ett stärkt samarbete mellan landsbygdsområden och stadsområden. Parlamentet betonar vikten av att alla får tillgång till decentraliserade sociala och offentliga tjänster och infrastrukturer av hög kvalitet och till överkomliga priser, särskilt för barn och äldre, i syfte att främja social delaktighet, säkerställa jämställdhet och lindra effekterna av demografiska förändringar. Parlamentet understryker betydelsen av att i framför allt områden med avfolkningsrisk föra in nya tillfällen till avlönad anställning, för att bibehålla samhällena och skapa förutsättningar för att underlätta en tillfredsställande balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet anser att det är viktigt att betona en geografisk helhetssyn för stads- och landsbygdsområden som kompletterande funktionella områden. Parlamentet understryker att man måste få till stånd en större samverkan mellan de olika fonderna i syfte att uppnå en verkligt lokalt ledd hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att man bör sträva efter att göra EU:s demografipolitik mer fullständig och bättre samordnad både mellan medlemsstaterna och horisontellt. Parlamentet påminner om att EU inte bara bidrar med medel till territoriell utveckling utan även i stor utsträckning utformar de lokala och regionala myndigheternas möjlighet att använda sina egna medel till att bekämpa social ojämlikhet som har en territoriell bakgrund. Parlamentet betonar att den befintliga ramen, även om de undantag som inte kräver anmälan har förenklats och blivit fler genom moderniseringsprocessen avseende statliga stöd, fortfarande är mycket komplicerad och betungande för de minsta lokala och regionala myndigheterna. Parlamentet anser att det, även om lagstiftningen om offentlig upphandling förenklades 2014, fortfarande finns för många hinder för att små lokala och regionala myndigheter ska kunna förbättra ekonomin i dessa känsliga områden.

13.  Europaparlamentet anser att EU bör stödja migrations- och inkluderingspolitiken i medlemsstaterna genom att respektera dessa medlemsstaters rättigheter och befogenheter samt subsidiaritetsprincipen, i syfte att minimera de negativa demografiska problemen. Parlamentet betonar därför hur viktigt det är med politik för familjebildande och familjestöd. Parlamentet anser att de lokala och regionala organen ska vara bemyndigade att på ett framgångsrikt sätt genomföra integrationspolitiken lokalt. Parlamentet anser att lokala och regionala organ bör vara aktiva aktörer i åtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna. Parlamentet kräver att man i den årliga tillväxtöversikten och de landspecifika rekommendationerna ska beakta de regionala skillnaderna och obalanserna mellan regionerna inom medlemsstaterna. Parlamentet anser att detta samarbete i gränsregioner måste spegla såväl önskningarna om som omfattningen av gränsöverskridande initiativ, och föreslår att utbildningsprogram utvecklas på detta område för att skapa en bättre förståelse av och medvetenhet om de frågor det handlar om. Parlamentet anser att hanteringen av demografiska problem måste ha en integrerad strategi för hela Europa, och att lösningen på problemet i en del av Europa inte bör få negativa konsekvenser för andra delar av kontinenten. Parlamentet vill se ett nätverk, på alleuropeisk nivå, för utbyte av god praxis och erfarenheter genom vilka lokala och regionala myndigheter samt intressenter i det civila samhället kan utbilda varandra i hantering av problem som orsakas av demografiska förändringar.

Bättre effekt av de europeiska medlen

14.  Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna måste förbättra effektiviteten när det gäller att hantera de demografiska förändringarna under nästa programperiod, genom en ökad och mer specifik inriktning på de demografiska förändringarna som ett prioriterat område i de slutliga förordningarna samt spridning av riktlinjer för att stödja medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna, med målsättningen att utforska hur strukturfonderna kan användas för att hantera de demografiska förändringarna vid utformningen och tillämpningen av partnerskapsavtal och operativa program; ett mer proaktivt förhållningssätt vid utformningen av befolkningspolitiken och utbyte av god praxis och erfarenheter för institutionellt lärande; tillhandahållande av tekniskt stöd till förvaltningsmyndigheter och lokala berörda parter så att en effektiv politik avseende de demografiska förändringarna kan bedrivas på både nationell och regional nivå, ett obligatoriskt krav på att lokala myndigheter ska delta aktivt i utformning, förvaltning och intern utvärdering av programmen för fondernas tillämpning och ett nödvändigt fastställande av vilka områden som står inför demografiska utmaningar bland Nuts 3-områden och LAU-nivån. Parlamentet uppmuntrar till tillhandahållande av tekniskt stöd och utbildning till lokala intressenter och förvaltande myndigheter i syfte att bedriva en effektiv politik för att möta de demografiska utmaningarna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att det i vissa medlemsstater händer att de regionala bidragen på Nuts 2-nivå döljer socialterritoriella intraregionala, men även överregionala, ojämlikheter. Parlamentet begär att EU:s kartor ska utformas i lämplig skala för att spegla de lokala problemen, så att de kan bidra till att leda bidragen till de mest missgynnade områdena.

15.  Europaparlamentet begär att Europeiska regionala utvecklingsfonden i högre utsträckning ska bidra till och ge mer stöd för att man i områden som präglas av en hög andel åldrande befolkning, lantlighet och utflyttning ska kunna förbättra infrastrukturen för transport och telekommunikation, minska den digitala klyftan (även mellan generationer) och tillhandahålla bättre offentliga tjänster. Parlamentet betonar i detta sammanhang området ”e-hälsas” betydelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att bättre rikta tillgängliga investeringar för att hantera de demografiska förändringarna och dessas följder.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sammanhållningspolitiska medel för att bromsa den ökande migrationen från glesbefolkade regioner, där lämplig infrastruktur och en tillräcklig servicenivå är nödvändiga förutsättningar, i synnerhet för att behålla barnfamiljer.

17.  Europaparlamentet understryker att Europeiska socialfonden bör utöka sitt arbete för att utbilda ungdomar och bör främja anställbarheten, främja en bättre balans mellan arbets- och privatlivet och bekämpa den sociala utestängningen av äldre människor. Parlamentet betonar vidare att fonden bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna genom förberedande program för invånarna i eftersatta regioner, och främja den sociala och digitala inkluderingen för kvinnor, ungdomar och äldre i dessa områden. Parlamentet betonar ur denna synvinkel att det vid framtida stöd till avlägsna regioner från Europeiska socialfonden även ska läggas större tonvikt på en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en särskild post, inom ramen för befintliga medel, som är öronmärkt för områden som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet begära att medlen ska fördelas i ett upplägg där prioriteringarna delas upp i åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Parlamentet understryker därför vikten av att ta med Sammanhållningsfonden i framtida strategier för att möta demografiska förändringar, och erinrar om att fonden inrättades för att förstärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. Parlamentet anser det vara viktigt att långt mer stöd tillhandahålls genom ESF till små organisationer som utarbetar och leder innovativa sociala projekt, samt EU-omfattande transnationella pilotprojekt som tar itu med sociala och sysselsättningsrelaterade problem, för att underlätta för innovativt regionalt, gränsöverskridande, transnationellt och makroregionalt samarbete, och på så vis möta de utmaningar som orsakas av de demografiska förändringarna.

18.  Europaparlamentet beklagar att EU:s ungdomsgaranti, vilket betonades i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017, som bör syfta till att hjälpa unga människor utan arbete eller utbildning, har nått begränsad framgång och att dess resultat inte lever upp till de ursprungliga förväntningarna.

19.  Europaparlamentet anser att Efsi, i syfte att undvika territoriell splittring, bör gynna de områden där befolkningsdynamiken är minst genom ökade investeringar inom EU:s prioriterade områden såsom energi, transport, företagande, innovativ forskning, små och medelstora företag, utbildning eller social infrastruktur. Parlamentet anser att man bör diskutera en särskild status för regioner med demografiska nackdelar vid utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken efter 2020.

Framtidens sammanhållningspolitik för att hantera demografiska förändringar

20.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken förfogar över lämpliga verktyg för att kunna bidra till att bemöta de demografiska förändringarna, i synnerhet i samband med annan europeisk, nationell och regional politik, såväl med en åldrande befolkning som med avfolkning, och att den följaktligen bör ges en större roll för att hjälpa regioner och ge flexibilitet i anpassningen till de demografiska förändringarna. Parlamentet anser att detta också bör återspeglas i de fondspecifika förordningarna för att bemöta demografiska förändringar, som en del av dess uttryckliga befogenhet enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet begär en noggrann definition av begreppet ”allvarliga och permanenta demografiska nackdelar” i artiklarna 174 EUF-fördraget och 121 i förordning (EU) nr 1303/2013, med hjälp av vilken de demografiska utmaningarna kan omsättas i statistiska termer. Parlamentet betonar vikten av förbindelser mellan stad och landsbygd och uppmanar kommissionen att reflektera över möjligheten att komplettera integrerade strategier för hållbar stadsutveckling med partnerskap för hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att kommissionen måste vidta proaktiva åtgärder för att förhindra ogynnsamma effekter av demografiska förändringar och ge tekniskt bistånd till de regioner som berörs mest av avfolkningen.

21.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken bör främja kvinnors anställbarhet och delaktighet, särskilt mödrar som har svårt att hitta anställning, och efterlyser därför att kvinnor ska få tillgång till utbildningsprogram, men påpekar dock att de kvalifikationer som erhålls bör svara mot arbetsmarknadens behov. Parlamentet understryker vikten av att hjälpa unga mödrar att återgå till arbete genom att tillhandahålla tillförlitlig heldagsbarnomsorg för barn i alla åldrar, inbegripet förskoleresurser, för att stoppa avfolkningen.

22.  Europaparlamentet anser att regionerna, för att hantera de demografiska utmaningarna, bör utnyttja ESI-fonderna på ett mer proaktivt sätt i syfte att få bukt med ungdomsarbetslösheten och ge ungdomarna en möjlighet att komma in ordentligt i arbetslivet. Parlamentet konstaterar att detta skulle kunna åstadkommas genom att stödja utbildningsprogram och entreprenörskap bland unga människor.

23.  Europaparlamentet kräver att man upprättar en rättslig ram inom den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser för att beakta regioner som ställs inför allvarliga och permanenta demografiska utmaningar. Parlamentet understryker att det behövs en mer proaktiv och riktad metod för demografiskt beslutsfattande, eftersom regionala skillnader i demografiska mönster sannolikt kommer att generera en betydande ojämlik socioekonomisk inverkan på de europeiska territorierna, vilket skulle kunna öka de regionala skillnaderna i Europa ytterligare. Parlamentet begär att de nya instrumenten för att stärka nedifrån och upp-strategin och flernivåstyret, t.ex. lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar, ska förstärkas och ges enklare administration i syfte att uppnå en ännu djupare integration på lokal och regional nivå som en del i en integrerad och heltäckande regional utvecklingsansats. Parlamentet vill se att man skapar portal-baserade tjänster som kommer att hjälpa befintliga företag på landsbygden att skapa bättre förbindelser till sina partner i städerna. Parlamentet understryker betydelsen av att, inom ramen för den framtida sammanhållningspolitiken, på ett bättre sätt beakta de specifika territoriella särdrag som kommer till uttryck på subregional nivå. Parlamentet understryker att brist på kapacitet och stabil förvaltning inom många regionala och lokala myndigheter utgör ett stort hinder för ESI-fondernas program, och kräver därför att man inför kapacitetsbyggande instrument.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att formulera nya kriterier som gör det möjligt att använda variabler för demografi, ekonomi, miljöeffekter och tillgänglighet för att urskilja de områden som kännetecknas av demografiska utmaningar, samt att genomföra undersökningar om möjliga socioekonomiska och miljömässiga indikatorer för att komplettera BNP-indikatorn med kriterier som socialt kapital, förväntad livslängd och miljökvalitet. Parlamentet anser att BNP och befolkningstäthet inte utgör indikatorer som på egen hand är tillräckliga för att karaktärisera områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sammanhållningspolitiken införliva nya dynamiska indikatorer utöver BNP-indikatorn, såsom en demografisk indikator och framför allt EU:s regionala index över social utveckling, för att ge en mer komplett bild av de specifika utmaningar som dessa regioner ställs inför, eller för att överväga ytterligare medel för dessa regioner som liknar de som ges till glesbefolkade områden i den aktuella programperioden (förordningen om gemensamma bestämmelser, bilaga VII, punkt 9). Parlamentet understryker att det behövs särskilda instrument för övervakning och utvärdering av ESI-fondernas potential och verkliga effekter i fråga om att hantera de demografiska förändringarna genom tillhandahållande av riktlinjer och efterföljande utarbetande av relevanta demografiska indikatorer, Parlamentet framhåller betydelsen av aktuell, tillförlitlig och disaggregerad statistik för en effektivare och mer objektiv politisk förvaltning, i synnerhet för att skapa en mer detaljerad kännedom om de inneboende egenskaperna hos olika glesbefolkade områden. Parlamentet begär därför att Eurostat inför en högre detaljeringsgrad för statistikuppgifter som är relevanta för en lämplig EU-politik vad gäller demografi, i synnerhet med avseende på de demografiska, familjerelaterade, sociala och ekonomiska indikatorer som tillhandahålls, och begär dessutom att de uppdelas minst ned till subregional nivå, det vill säga till Nuts III-nivå.

25.  Europaparlamentet anser att den framtida sammanhållningspolitiken bör inkludera specifika åtgärder för de områden som står inför de största demografiska utmaningarna, liksom en större flexibilitet i fråga om valet av tematiska mål eller medfinansieringsnivåer, i syfte att utforma inomregionala och mellanregionala strategier i en och samma medlemsstat, med lokalt deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en nationell strategi för demografisk utveckling som ett nytt förhandsvillkor.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett flaggskeppsinitiativ om demografiska frågor i Europa 2020-strategin, som finansieras genom befintliga ESI‑fonder och som inbegriper en uppsättning åtgärder inom ramen för följande tre kategorier: Smart tillväxt genom åtgärder för att bistå regioner som står inför demografiska utmaningar på området IKT, FoU och innovation samt små och medelstora företag. Inkluderande tillväxt, med införlivande av särskilda åtgärder för att få unga att stanna i området, och därmed säkerställa hållbara generationsskiften, främja egenföretagandet och införa åtgärder för social inkludering av invandrare och flyktingar som har internationellt skydd. Hållbar tillväxt, genom åtgärder som hjälper dessa områden att investera i ”grön ekonomi”, inbegripet system för hållbara transporter. Parlamentet välkomnar EU:s åtgärd för ”smarta byar” enligt vilken politiken särskilt måste fokuseras på att övervinna den digitala klyftan mellan landsbygdsområden och stadsområden och utveckla den potential som anslutning och digitalisering av landsbygdsområden erbjuder. Genom åtgärderna stöds även bottom-up-initiativet för smarta öar, som är ett försök från myndigheterna och lokalsamhällena på Europas öar att förbättra livet på öarna genom hållbara och integrerade lösningar.

27.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen efter 2020 bör ge beslutsam och övertygande stimulans till de demografiska utmaningarna, med beaktande av den rådande demografiska situationen och utvecklingen, och måste vid behov främja lösningar genom riktade åtgärder såsom särskilda budgetanslag. Parlamentet begär att den gemensamma jordbrukspolitiken i högre utsträckning, genom en ”andra pelare” inriktad på landsbygdsutveckling och finansierad via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ska stärka tjänster och infrastruktur som leder till social inkludering och att den ska vända tendenserna till social och ekonomisk försämring samt avfolkning i områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att utbyta erfarenheter, bästa praxis och nya strategier för att förhindra de negativa konsekvenserna av de demografiska förändringarna. Parlamentet anser att de transeuropeiska transportnäten (RTE-T) och sjömotorvägarna bör inbegripa områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar.

28.  Europaparlamentet understryker mervärdet hos den gemensamma metoden för lokalt ledd utveckling (LLU) inom alla ESI-fonder för att utveckla och genomföra integrerade och skräddarsydda bottom-up-lösningar. Parlamentet beklagar dock att LLU endast är obligatoriskt för Ejflu och att lokala och deltagandebaserade strategier minskar inom Eruf, ESF och EHFF. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra utnyttjandet av LLU obligatoriskt inom alla ESI-fonder.

°

°  °

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

Ibid., s. 289.

(3)

Ibid., s. 470.

(4)

Ibid., s. 259.

(5)

Ibid., s. 303.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0049.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0099.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0213.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2015)0309.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2016)0211.

(12)

EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 9.

(13)

EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 19.

(14)

EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 55.

(15)

EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 75.

(16)

EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 131.

(17)

EUT C 17, 18.1.2017, s. 40.

(18)

Espons arbetsdokument. Luxembourg, ESPON EGTC, mars 2017.

(19)

Eurostat, The EU in the World, 2016 års utgåva.

(20)

Eurostat, Eurostat Yearbook, 2016 års utgåva.


MOTIVERING

Demografiska förändringarna är en av de största utmaningar som de europeiska regionerna står inför i dag och inom den närmaste framtiden. Prognoser som Eurostat har tagit fram visar en åldrande befolkning i Europa då den arbetsföra befolkningens andel av den totala befolkningen förväntas minska från 65,5 % 2015 till 56,2 % 2080, samtidigt som andelen personer över 65 kommer att öka från 18,9 % 2015 till 28,7 % 2080(1). Med andra ord så finns det idag fyra personer i arbetsför ålder för varje person över 65, men detta kommer att minska till endast två i arbetsför ålder för varje person över 65 år 2080. Parallellt med detta förväntas den europeiska befolkningen som helhet att växa långsammare än tidigare fram till 2050, för att sedan minska och nå en bottennotering senast 2075. Under perioden 2008–2030 beräknas var tredje region – framför allt i Centraleuropa, östra Tyskland, södra Italien och norra Spanien – uppvisa en negativ befolkningsutveckling(2). Föredraganden vill här peka på några av de viktigaste frågor som dessa demografiska fenomen ger upphov till för EU på regional och lokal nivå. Det bör understrykas att de demografiska utmaningarna i EU varken är nya eller okända. Det som är unikt idag är intensiteten i dessa processer och de problem som uppstår i de regioner där många eller alla finns och förstärker varandra.

1.  Identifiering av de områden som omfattas av de demografiska förändringarna i Europeiska unionen och de utmaningar de står inför

En av de första utmaningarna för att fastställa en demografisk politik på europeisk nivå består i att man måste beakta alla områden i medlemsstaterna som står inför allvarliga demografiska nackdelar och obalanser samt deras särdrag och särskilda egenskaper. Detta kräver en noggrann identifiering av demografiska fenomen och av jämvikten för en viss befolkning och ett visst område.

Fyra grundläggande frågor kan identifieras i den demografiska utvecklingen i EU:s regioner, vilka representerar de viktigaste utmaningarna för Europeiska unionen inom detta område, i synnerhet när flera av dem inträffar samtidigt och därmed förstärker de negativa effekterna, vilket är fallet i många områden.

Den första utmaningen är låg befolkningstäthet. Detta är ett välkänt fenomen som omfattar två tillstånd som kan inträffa samtidigt i vissa områden. Å ena sidan finns det en historisk verklighet i regioner med en balans mellan befolkningen och ett område som kännetecknas av låg befolkningstäthet, till följd av specifika egenskaper (t.ex. fysiska, demografiska eller politiska egenskaper), å andra sidan kan det vara en följd av en nyare, men kontinuerlig, process där befolkningstätheten minskar, vilket ändrar de historiska förhållandena för människors bosättning. Ett av de fenomen som hänger samman med sådana processer är den territoriella polariseringen: Befolkningen samlas i vissa centrum samtidigt som stora delar av beroende zoner töms. Det är därför viktigt att analysera glesbefolkningstendenser på rätt nivå. I detta sammanhang är Nuts 3 lämpligare än Nuts 2 och i många fall blir de utmaningar som den demografiska densiteten medför tydligare när man tar hänsyn till arbetslöshetsstatistiken för ett lokalt område.

Den andra utmaningen är en åldrande befolkning. Liksom i det föregående fallet är detta ett välkänt och utbrett demografiskt fenomen i EU, där vi också kan skilja mellan två olika scenarier utifrån deras beskaffenhet och intensitet: I vissa fall är det resultatet av en gradvis demografisk övergång, i andra fall är det i större grad en följd av att befolkningspyramiden rubbas, så att ökningen i förväntad livslängd åtföljs av en utflyttning av unga och vuxna samt minskade födelsetal och antal barn.

Den tredje frågan, eller utmaningen, är de sjunkande födelsetalen. Häri ligger en drastisk minskning av antalet spädbarn och unga, vilket därmed påverkar förväntningarna när det gäller ersättning och medelfristig balans i beroendeförhållandet. Detta är inte något nytt fenomen men i vissa regioner tycks inte processen stabiliseras.

Den fjärde utmaningen slutligen är den fortsatta befolkningsförlusten. Detta följer till stor del av de tre tidigare och när den förekommer förstärker den de övriga demografiska problemen. I många regioner i unionen, och även i befolkningsrikare lokala enheter, pågår en allvarlig och löpande avbefolkning, på grund av både en naturlig dynamik och migrationsströmmar. Det finns därför regioner där flera negativa krafter har samverkat i flera år, vilket har lett till att en mycket stor andel av befolkningen har försvunnit. Avfolkning och låg befolkningstäthet bör inte förväxlas, eftersom avfolkningen sker både i glesbygd och i tätbefolkade områden. Det finns även vissa regioner med låg befolkningstäthet som inte avfolkas, utan upprätthåller sin historiska balans.

Med Nuts som nivån på den demografiska analysen blir det möjligt att täcka en stor del av de demografiska problem som regionerna i Europeiska unionen ställs inför. Dessa problem blir ännu mer uppenbara när man även beaktar arbetslöshetsstatistiken för ett lokalt område. De tillgängliga tekniska medlen tillåter tekniska analyser på alla nivåer, men man bör komma ihåg att politiken är mer beroende av politiska strukturer.

2.  Effekter av dessa demografiska utmaningar på politikområdena

Föredraganden är medveten om att de betydande sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser som de demografiska förändringarna får för den lokala utvecklingen innebär nya utmaningar för de berörda europeiska regionerna, samtidigt som de även leder till nya utvecklingsmöjligheter. Dessa utmaningar har i allt större grad stått i centrum för debatterna om framtidens EU. Regionerna måste anpassa tjänster, infrastruktur och beslutsfattande till dessa demografiska mönster och trender. Politiken måste genomföras effektivt, i synnerhet inom nedanstående områden.

a.  Sysselsättning

På en viss nivå finns det ett starkt samband mellan befolkning och sysselsättning, till exempel i en region eller en provins. Förflyttningar i befolkningen utgör endast en permanent anpassning av den demografiska strukturen till produktionsstrukturen. Detsamma gäller inte på lokal eller regional nivå eftersom det kan finnas incitament för befolkningen att bo på ett visst avstånd från arbetsplatsen eller så kan det finnas hinder mot att bosätta sig i samma område eller i dess omedelbara närhet. Generellt sett är det en balans mellan tillgång till bostäder, tjänster, fritidsaktiviteter och andra immateriella tillgångar, såsom kostnaden för att ta sig till den plats där sådana möjligheter finns i tillräcklig omfattning och kvalitet. Otryggheten i sysselsättningen för unga och deras långa arbetstid medför inte att födelsetalen gynnas. De nya anställningsformerna, som är mer utsatta och mindre stabila, främjar större geografisk rörlighet i befolkningen. Eftersom den framtida sysselsättningen kan komma att påverkas av att teknik och artificiell intelligens integreras i produktionsprocesser kan det komma att uppstå en större flexibilitet i kopplingen mellan arbetsplatser och befolkning.

b.  Stads- och landsbygdsplanering

Vissa regioner polariseras, där landsbygdsområden eller avlägsna områden avfolkas, samtidigt som befolkningen koncentreras till städerna och storstadsområdena. Dessa tendenser har ökat sedan den ekonomiska krisen. Dessa områden måste anpassa sig eftersom befolkningsutvecklingen skapar nya krav på lokal utveckling, vilket får konsekvenser för bostäder, transporter, rörlighet och utbildning. Parallellt med detta kan man även se en ”agglomerationseffekt”, dvs. att om inte ekonomin förvaltas på rätt sätt tenderar produktionskraven och benägenheten att maximera vinsterna leda till att den ekonomiska verksamheten koncentreras till ett fåtal platser, vilket skapar agglomerationer som på en viss nivå kan leda till obalans i ekonomin. Obalansen påverkar i större utsträckning de offentliga medlen och familjerna än företagen, vilket gör det svårt att begränsa denna övergång till vad som är socialt optimalt. Den tendens till koncentration av investeringar som finns på nationell, regional och provinsiell nivå leder till att befolkningen samlas på ett fåtal platser och att stora områden ödeläggs. Agglomerationseffekten i sig blir dock en attraktionsfaktor för människorna eftersom de tätbefolkade områdena erbjuder tillgång till offentliga och kommersiella tjänster och eftersom efterfrågan på arbetskraft i ett visst område skapar förväntningar om kvalitativa arbetsplatser och social rörlighet.

c.  Infrastruktur

Infrastruktur är en nyckelfaktor för lokalisering av investeringar eftersom infrastrukturen ger tillgång till leverans- och försäljningsmarknaden för produkter. Kommunikationstekniken gör att det på vissa marknader blir möjligt att kringgå de geografiska nackdelarna. Det kräver dock full täckning med konkurrenskraftiga kvalitets- och prisvillkor, vilket saknas för tillfället. Genom infrastrukturen förenklas dessutom tillgången till tjänster, i synnerhet IKT-tjänster, vilket öppnar dörren till den virtuella världen och dess möjligheter att agera utan hinder och gränser. Detta är definitivt en betydelsefull faktor för att locka till sig och behålla människor i ett område.

d.  Tillhandahållande av tjänster

Genom konsumentsamhället har tillgängligheten till såväl sociala som kommersiella tjänster kommit att associeras med livskvalitet. Tillgången till offentliga och privata tjänster ger en ond cirkel i förhållande till befolkningens storlek. Minskande befolkning leder till färre tjänster och arbetstillfällen åt befolkningen, och i slutändan till utvandring eftersom det saknas tjänster och arbetstillfällen. Politiska insatser för tillhandahållandet av tjänster måste omfatta kommersialisering av tjänster, upprättande av mycket flexibla kollektivtrafiksystem samt skattesystem som kompenserar för transportkostnaderna och incitament som gynnar rörliga tjänster på landsbygden eller tjänster i små tätorter. Internettjänster på områdena hälsa, social service, utbildning eller kultur kan ha en kompenserande effekt, men förstärker även bristen på direkt personlig service. Genomförandet kräver i tillämpliga fall en aktiv politik för en anpassning till tjänster via internet.

e.  Transporter

I en avfolkad miljö med stora avstånd mellan människor är det lika svårt att upprätthålla kollektivtrafiken, som det är nödvändigt att garantera att alla invånare inkluderas. Det krävs både flexibilitet och stabilitet i tillhandahållandet av dessa tjänster. Det rör sig om tjänster som är olönsamma för den privata ekonomin och därför kräver ett betydligt stöd genom offentliga medel. På detta område bör man experimentera med offentlig-privata partnerskap.

3.  Sammanhållningspolitikens betydelse för att bemöta demografiska utmaningar

I detta sammanhang skulle föredraganden vilja betona betydelsen av de samhällspolitiska åtgärderna eftersom de ofta är de viktigaste bestämmelserna för att bemöta demografiska utmaningar på regional och lokal nivå och ofta kompletterar nationella och regionala strategier. Hon anser bland annat följande:

1.  EU:s instrument måste samordnas i större utsträckning för att skapa ett mer heltäckande synsätt på demografiska förändringar. Sammanhållningspolitikens potential har begränsats av avsaknaden av en övergripande europeisk strategi för att möta de demografiska utmaningarna.

2.  Den verksamhet som strukturfonderna stöder bör integreras bättre och bli mer flexibel för att på ett bättre sätt komplettera och skapa konsekvens i bemötandet av de demografiska förändringarna.

3.  Det finns ett behov av att ytterligare undersöka strukturfondernas potential när det gäller att bemöta demografiska förändringar. Större och mer specifikt fokus bör läggas på demografiska förändringar som ett prioriterat område i vägledningen för struktur- och investeringsfonder.

4.  De frågor som följer av de demografiska förändringarna behöver hanteras av de lokala och regionala myndigheterna, tillsammans med medlemsstaterna och de europeiska institutionerna. De olika nivåerna har alla en funktion för att se till att politiken och strategierna harmoniseras och för att utbyta bästa praxis på området.

5.  Föredraganden vill även understryka betydelsen av att fortsätta att på alla nivåer öka medvetenheten om de utmaningar som hör samman med de demografiska förändringarna för Europeiska unionen och strukturfondernas potential att bemöta dem.

(1)

Eurostat, Eurostat Yearbook, 2016 års utgåva.

(2)

Europaparlamentet, GD IPOL, utredningsavdelning B, REGI (2013), ‘How can regional and cohesion policies tackle demographic challenges?’, s. 21.


STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (22.6.2017)

till utskottet för regional utveckling

Regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar

Föredragande: Arne Gericke

(2016/2245(INI))

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till betänkande

Skäl Ea (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Ea. Kvinnor, och då i synnerhet ensamstående mödrar, drabbas hårdare av fattigdom och utestängning.

Ändringsförslag  2

Förslag till betänkande

Skäl Eb (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Eb. I många landsbygdsområden saknas tillgång till förlossningsvård, adekvat infrastruktur för mödravård och en garanti för säkert barnafödande.

Ändringsförslag  3

Förslag till betänkande

Skäl Ec (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Ec. Kvinnornas roll i jordbruket och på familjeägda jordbruk är fortfarande viktig, osynlig och i många fall oavlönad.

Ändringsförslag    4

Förslag till betänkande

Skäl Ga (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Ga. Fattigdom och social utestängning drabbar i högre grad kvinnor än män, i synnerhet när de är över 60 år.

Ändringsförslag    5

Förslag till betänkande

Skäl Gb (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Gb. Jämställdhet är en grundläggande rättighet, en av EU:s gemensamma värderingar och en nödvändig förutsättning för att EU skall kunna uppnå sina mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.

Ändringsförslag    6

Förslag till betänkande

Skäl Gc (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Gc. Jämställdhet utgör ett viktigt verktyg för ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

 

Ändringsförslag    7

Förslag till betänkande

Skäl Ja (nytt)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

Ja. De negativa demografiska förändringarna ökar kravet på större solidaritet mellan generationerna.

Ändringsförslag    8

Förslag till betänkande

Punkt 1a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

1a. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med offentliga och privata tjänster av hög kvalitet, särskilt för kvinnor. Parlamentet understryker betydelsen av offentliga och privata tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser som ett verktyg för att garantera jämställdhet.

Ändringsförslag    9

Förslag till betänkande

Punkt 2a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

2a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att beakta de effekter som olika politiska strategier har på jämställdhet och demografiska förändringar.

 

Ändringsförslag    10

Förslag till betänkande

Punkt 3a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

3a. Europaparlamentet påminner om Europeiska ombudsmannens beslut i ärende OI/8/2014/AN om respekt för grundläggande rättigheter i genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik.

Ändringsförslag    11

Förslag till betänkande

Punkt 3b (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

3b. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt utnyttja de europeiska strukturfonderna som ett verktyg för att öka jämställdheten mellan könen.

Ändringsförslag    12

Förslag till betänkande

Punkt 7a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7a. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och kommissionen ska utföra en könsspecifik analys samt verka för jämställdhetsintegrering i budgetarbetet, för att på så sätt kunna nå en jämställd fördelning av de ekonomiska resurserna mellan könen.

Ändringsförslag    13

Förslag till betänkande

Punkt 7a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7a. Europaparlamentet anser att de utmaningar som följer av en minskande och åldrande befolkning medför att man måste göra objektiva, djupgående och heltäckande utvärderingar av många etablerade ekonomiska, sociala och politiska strategier och program, och då även behöver inkludera ett långsiktigt perspektiv.

Ändringsförslag    14

Förslag till betänkande

Punkt 7b (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7b. Europaparlamentet påpekar att kvinnor i marginaliserade befolkningsgrupper utsätts för diskriminering på flera grunder, vilket gör att de i ännu högre grad riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, särskilt vad gäller tillgång till sysselsättning, utbildning samt hälso- och samhällstjänster.

Ändringsförslag    15

Förslag till betänkande

Punkt 7c (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7c. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att betrakta dialog och solidaritet mellan generationerna som ett verktyg för att nå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ändringsförslag    16

Förslag till betänkande

Punkt 7d (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7d. Europaparlamentet framhåller att arbetslösheten bland kvinnor är underskattad, eftersom många kvinnor inte är registrerade som arbetslösa, särskilt bland dem som bor på landsbygden eller i avlägsna områden och bland dem som hjälper till i familjeföretag och familjejordbruk.

Ändringsförslag    17

Förslag till betänkande

Punkt 7e (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7e. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja kvinnors företagande i landsbygdsområden.

Ändringsförslag    18

Förslag till betänkande

Punkt 7f (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

7f. Europaparlamentet framhåller behovet av heltäckande barnomsorg och omsorg för andra anhöriga på landsbygden samt uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna, bland annat genom att tillhandahålla tillgängliga EU-medel, i uppbyggnaden av sådan omsorg på ett sätt som är tillgängligt för alla.

Ändringsförslag    19

Förslag till betänkande

Punkt 8a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

8a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta familjeintegrering som den grundläggande principen i alla politiska förslag.

Ändringsförslag    20

Förslag till betänkande

Punkt 10a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

10a. Europaparlamentet understryker de lokala och regionala myndigheternas betydelse för att genomföra politiska beslut och åtgärder som kan skapa sysselsättning och möjligheter till egenföretagande, i synnerhet för kvinnor, och på så sätt motverka utflyttningstrenden.

Ändringsförslag    21

Förslag till betänkande

Punkt 14a (ny)

Förslag till betänkande

Ändringsförslag

 

14a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda regionala medel för att förbättra den decentraliserade förlossningsvården.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.6.2017

 

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

9.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Iratxe García Pérez, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Paul Nuttall, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Andor Deli, Raffaele Fitto, John Howarth, Ivana Maletić, Tonino Picula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

James Carver, Esther Herranz García, Susanne Melior


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

28

+

ECR

Raffaele Fitto, John Flack, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Martina Michels, Ángela Vallina

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Esther Herranz García, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Maria Spyraki, Joachim Zeller, Lambert van Nistelrooij

S&D

Andrea Cozzolino, Iratxe García Pérez, John Howarth, Louis-Joseph Manscour, Susanne Melior, Jens Nilsson, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Derek Vaughan

VERTS/ALE

Monika Vana

6

-

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

EFDD

James Carver, Paul Nuttall

NI

Konstantinos Papadakis

PPE

Andor Deli

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande