Förfarande : 2017/0814(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0338/2017

Ingivna texter :

A8-0338/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/11/2017 - 13.6

Antagna texter :

P8_TA(2017)0432

BETÄNKANDE     
PDF 484kWORD 61k
26.10.2017
PE 610.924v02-00 A8-0338/2017

om utnämning av Hannu Takkula till ledamot av revisionsrätten

(C8‑0330/2017 – 2017/0814(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Indrek Tarand

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1 HANNU TAKKULAS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2 HANNU TAKKULAS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Hannu Takkula till ledamot av revisionsrätten

(C8‑0330/2017 – 2017/0814(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0330/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0338/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Utskottet höll den 19 oktober 2017 en utfrågning med den nominerade kandidaten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Hannu Takkula till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1 HANNU TAKKULAS MERITFÖRTECKNING

Utbildning

Pedagogie doktor (Lapplands universitet)

Pedagogie magister (Lapplands universitet)

Nationell försvarskurs 1997

Utbildning i ekonomisk politik 1997

Yrkeskarriär

Ledamot av Europaparlamentet 2004–2014, 2015–

Ledamot av Finlands riksdag (1995–2004)

Klasslärare i Anetjärvi lågstadieskola, Posio (1992–1995)

Chefredaktör för lokalradion ”Radio Roy”, Rovaniemi 1990–1992

Kulturjournalist på frilansbasis 1987–1990

Bokförare i byggfirman Rakennusliike Noppa Oy 1985–1986

Medlem av Tammerfors operakör 1984–1986

Croupier, Penningautomatföreningen, PAF 1982–1983

Stafett i byggfirmorna Seuturakennus Oy och Oulun Rakennus 1979–1981

Utmärkelser

Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden – FI K I 2003

Verksamheter

Vice ordförande för Centern i Finland 2002–2003

Vice ordförande för Finlands volleybollförbund 2015–2016

Teosto ry, sakkunnig medlem av styrelsen 2014–2016

Revisor i Finland-Israel Trade Association 2009–2015

Ordförande för Psoriasisförbundet, Finland 2004–2011

Ledamot av Statens idrottsråd, Finland 2002–2007

Ledamot av organisationskommittén för världsmästerskapen i friidrott 2005, 2003–2005

Medlem av förvaltningsrådet för Stiftelsen för Finlands Nationalopera 1999–2004

Ordförande för volleybollklubben Napapiirin Palloketut 2000–2007

Ordförande för Lapin nuorisoseurojen liitto (Lapplands ungdomsföreningars förbund) 1997−2002

Ordförande för Finland Festival Jutajaiset 1997–2002

Ledamot av kommunfullmäktige i Rovaniemi landskommun 2000–2004

PR-kommittén för skidföreningen Ounasvaaran Hiihtoseura 1990–1992

Juniortränare, PR-kommittén för idrottsföreningen Posion Pyrintö 1992–1996

Finlands Lärarstuderandes Förbund (SOOL ry) ordförande 1990

Språkkunskaper

Finska (modersmål), engelska (flytande, arbetsspråk), svenska (på mellannivå, intyg över språkkunskap 1992)

Ämbeten i Finlands riksdag

Tidigare ledamotskap och ämbeten i Finlands riksdag

Statsrevisor 1.1.2004–8.9.2004

Finlands delegation i OSSE:s parlamentariska församling 2.4.2003–20.7.2004

Finlands delegation i Europarådet 2.4.2003–20.7.2004

Konventet om Europas framtid 1.6.2003– 31.12.2003

Riksdagens revisorer 11.2.1997–31.12.1999

Folkpensionsanstaltens fullmäktige 16.6.1997–1.4.2003

Finlands delegation i Nordiska rådet 11.2.2000–18.3.2003

Riksdagens elektorer 31.3.1995–23.3.1999

Stora utskottet 29.4.2003–20.7.2004; (viceordförande) 30.4.2003–20.7.2004

Försvarsutskottet (suppleant) 2.4.2003–20.7.2004

Utrikesutskottet 7.4.1999–20.7.2004

Framtidsutskottet 27.2.1996–23.3.1999

Miljöutskottet 5.4.1995–18.3.2003

Kulturutskottet 5.4.1995–23.3.1999; (suppleant) 7.4.1999–18.3.2003

Verksamhet i Europaparlamentet

Politiska grupper

27.4.2015–    : Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa

14.7.2009–30.6.2014  : Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa

20.7.2004–13.7.2009  : Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa

Vice ordförande

1.2.2007–13.7.2009  : Utskottet för kultur och utbildning

Ledamot

1.2.2017–    : Budgetkontrollutskottet

29.4.2015–    : Utskottet för internationell handel

29.4.2015–    : Delegationen för förbindelserna med Förenta staterna

29.4.2015–    : Styrgruppen i den parlamentariska konferensen om WTO

13.2.2012–30.6.2014  : Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland

19.1.2012–30.6.2014  : Utskottet för kultur och utbildning

16.9.2009–30.6.2014  : Delegationen till den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet

16.9.2009–30.6.2014  : Delegationen för förbindelserna med Israel

16.7.2009–18.1.2012  : Utskottet för kultur och utbildning

14.3.2007–13.7.2009  : Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland

31.1.2007–31.1.2007  : Utskottet för kultur och utbildning

15.1.2007–30.1.2007  : Utskottet för kultur och utbildning

15.9.2004–13.3.2007  : Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland

21.7.2004–14.1.2007  : Utskottet för kultur och utbildning

2.9.2015–    : Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland

1.9.2015–    : Delegationen för förbindelserna med Vitryssland

1.9.2015–    : Delegationen till den parlamentariska församlingen Euronest

29.4.2015–    : Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

29.4.2015–  : Delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU−Turkiet

29.4.2015–    : Utskottet för regional utveckling

1.9.2015–6.2.2017  : Utskottet för kultur och utbildning

19.1.2012–30.6.2014  : Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

16.9.2009–12.2.2012  : Delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland

16.7.2009–18.1.2012  : Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

14.3.2007–13.7.2009  : Delegationen för förbindelserna med Israel

31.1.2007–13.7.2009  : Utskottet för internationell handel

31.1.2007–13.7.2009  : Underutskottet för mänskliga rättigheter

15.1.2007–30.1.2007  : Utskottet för transport och turism

15.9.2004–13.3.2007  : Delegationen för förbindelserna med Israel

15.9.2004–13.7.2009  : Delegationen till den gemensamma parlamentariska AVS−EU‑församlingen, (3.9.2004–14.1.2007): Utskottet för transport och turism

30.7.2004–2.9.2004  : Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) 22.7.2004–29.7.2004  : Utskottet för transport och turism

Tvärpolitiska grupper

27.4.2015–     Tvärpolitiska gruppen för idrott

20.9.2004–30.6.2014   Tvärpolitiska gruppen för idrott

20.9.2004–30.6.2014   Tvärpolitiska gruppen Friends of Music

Publicerade verk:

Böcker: Tulevaisuuden Puolesta, Sydänääniä Euroopasta (2014); Quo vadis, Europe? (2009); Mistä löytyisi rohkeus? (2007); Diktsamlingen Aamussa tuoksuu voitto (1985)

Artiklar: Kolumnist under åren 1995–2004 i bl.a. tidningarna Kaleva, Itä-Häme, Suomenmaa, Koillissanomat, Karjalainen, Forum24, Sanansaattaja

Inspelningar LP: Karavaani (1987); CD: Matkan varrelta… (2013)

Hobbyer och intressen

Idrott, musik och föreningsverksamhet


BILAGA 2 HANNU TAKKULAS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Redogör för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning. Det kan handla till exempel om budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Jag har arbetat med flera olika uppgifter inom den offentliga förvaltningen, och då ansvarat för budgetplanering och budgetgenomförande, liksom också budgetkontroll och revision. Ytterligare yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning har jag också fått genom att ha varit ledamot av kommunfullmäktige och av min parlamentariska bana som varat i över tjugo år, först som ledamot av Finlands riksdag, sedan som ledamot av Europaparlamentet. Tack vare dessa erfarenheter har jag också i alla yrkessammanhang helt naturligt kommit att arbeta med effektivitetsrevision av vad som sker inom ekonomin.

Finlands riksdag utnämnde mig 1997 till ledamot av Folkpensionsanstaltens fullmäktige. Folkpensionsanstalten är en självständig offentligrättslig inrättning, vars förvaltning och verksamhet övervakas av fullmäktige som väljs av riksdagen. Såsom ledamot av fullmäktige hade jag i uppgift bland annat att övervaka kvaliteten på och tillgängligheten för Folkpensionsanstaltens tjänster. Vi fastställde grunderna för Folkpensionsanstaltens bokslut, liksom också själva bokslutet, och beslutade om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen, om det fanns laga grund för detta. Varje år avgav vi rapport inför riksdagen om vår verksamhet. Allt som allt arbetade jag i omkring sju år som ledamot av Folkpensionsanstaltens fullmäktige, och kom på det sättet att få nog så ingående kunskaper om budgetförvaltning inom den offentliga sektorn, samt om budgetkontroll och revision.

I två år var jag revisor i Finlands riksdag. Såsom revisorer skötte vi revisionen av riksdagens och dess ämbetsverks räkenskaper och förvaltning. Ansvarsområdet omfattade följande av riksdagens ämbetsverk: riksdagens kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli, statens revisionsverk samt forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor.

Jag har även verkat som statsrevisor. Då övervakade jag lagligheten och ändamålsenligheten i statens finansförvaltning samt efterlevnaden av statsbudgeten. Statsrevisorerna ska i sin övervakning i huvudsak inrikta sig på det allmänna tillståndet för statsfinanserna och på skötseln av dem, samt på sådana frågor som det finns välgrundade skäl att föra ut till riksdagens kännedom.

Till mina uppgifter som statsrevisor hörde också besök och inspektioner på olika platser, såsom ett led i genomförandet av övervakningen. Som statsrevisor hade jag även möjlighet att påverka granskningsobjekten. På min framställan undersöktes bland annat yrkeshögskolornas påverkan av den regionala ekonomin, och resultaten gav de nationella beslutsfattarna ökad förståelse för hur viktigt det är för den regionala utvecklingen med investeringar i utbildning.

I Europaparlamentet har jag varit med i budgetkontrollutskottet, som övervakar användningen av EU:s budgetmedel. I detta utskott har jag bland annat varit föredragande för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Esir). Såsom medlem av budgetkontrollutskottet har jag fått möjlighet att granska EU:s hushållning. Tack vare det ansvar jag fått i utskottet har jag fått djupare inblickar i funktion och ekonomi, både hos EU:s olika program och även hos EU-institutionerna. Arbetet i detta utskott har förkovrat den djupgående kännedom om förhållandena mellan EU:s mål, verksamhet och budget som jag fått under flera mandatperioder såsom ledamot av Europaparlamentet.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Huvuddelen av mitt yrkesliv har jag varit verksam inom politiken. För mig har politik alltid och framför allt handlat om skötseln av gemensamma angelägenheter, i samarbete med kolleger, så att de framgångar och landvinningar som uppnåtts blir resultatet av starka nätverk och delade kunskaper. Här gör man inte rättvisa åt själva processen om man hävdar att besluten är resultat av någon enskild aktörs verksamhet.

Jag har också arbetat inom den privata och den offentliga sektorn samt innehaft förtroendeuppdrag inom civilsamhällesorganisationer. Alla skeden av mitt yrkesliv präglas av resultat som då varit viktiga för mig.

Det kanske viktigaste jag uppnått i början av mitt yrkesliv hänger samman med mitt arbete för lokalradion i Rovaniemi. Från att ha varit nyhets- och aktualitetsredaktör blev jag befordrad till ansvarig chefredaktör och verkställande direktör. Då fick jag i uppgift att sanera radion som hade det ekonomiskt kämpigt, och lägga upp dess verksamhet på nytt. Min tidigare verksamhet som bokförare gav mig den yrkeskunskap jag behövde för att klara av mina uppgifter. Resultaten av mitt arbete blev att jag ganska snabbt uppnådde och överträffade de resultatmål som styrelsen ställt upp för mig. Detta var ett tidigt bevis på min förmåga att effektivt arbeta med ekonomiska frågor. Att jag lyckades med denna uppgift och fick så utmärkt respons från styrelsen har varit något av det viktigaste jag åstadkommit utanför mitt yrkesliv inom politiken.

Såsom ett viktigt resultat inom min politiska karriär anser jag min utnämning till viceordförande för Centern i Finland 2002, något som ledde till att jag kom att delta i regeringsförhandlingarna 2003. Vid regeringsförhandlingarna ansvarade jag för hela det förvaltningsområde som sorterar under undervisnings- och kulturministeriet. Detta innefattade att utarbeta politiska program och budgetramar för regeringsperioden 2003−2007. Jag ledde arbetet med att bereda budgeten för undervisningsministeriets förvaltningsområde till ett framgångsrikt slut, vilket i sin tur ledde till att regeringsprogrammet godkändes i Finlands riksdag. Detta anser jag som något av det viktigaste jag åstadkommit under mitt yrkesliv.

Såsom ledamot av Europaparlamentet har jag deltagit i lagberedningsarbetet i många frågor som har en ingående påverkan på medborgarnas liv. Såsom det viktigaste jag åstadkommit i Europaparlamentet vill jag framhålla min insats som föredragande för programmet Medborgarnas Europa. Det betänkande jag utarbetade var det första om programmet Medborgarnas Europa och därför var det både utmanande och givande att arbeta med detta, som var nytt och jungfrulig mark för både kommissionen och även för medlemsstaternas företrädare. Det positiva mottagande som programmet rönte i medlemsstaterna och det rikhaltiga och positiva gensvar det fått från medborgarhåll anser jag som ett tecken på att jag kan styra vitt omfattande helheter av frågor och samordna samarbetet mellan olika institutioner och intressegrupper.

På det personliga planet fick jag det kanske bästa gensvaret från en före detta elev till mig, som sade att det blivit början till en ljusare framtid att ha mig som lärare. Det var rörande att erfara att de undervisningsmetoder jag använde och den uppmuntran jag gav i mitt arbete som lärare hade fått till stånd någonting så epokgörande i elevens liv.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Under studietiden vid universitetet blev jag vald till ordförande för Finlands Lärarstuderandes Förbund, och på det sättet kom jag för första gången i kontakt med den nordiska och den internationella studentrörelsen. När jag senare studerade för doktorsgraden skrev jag en avhandling om lärarutbildningen i Europa, i nära samarbete med undervisningsministerierna i alla EU-medlemsländer samt med flera universitet.

Då jag var ledamot av Finlands riksdag deltog jag genom IPU (Internationella parlamentariska unionen) i samarbetet mellan parlamenten. Som medlem av Nordiska rådet har jag också deltagit i det nordiska samarbetet. Till detta kommer att jag företrätt Finland i ESSK:s parlamentariska församling, liksom även i Europarådet och dess utskott för mänskliga rättigheter.

Då jag var ledamot av Finlands riksdags utrikesutskott deltog jag dessutom årligen i Finlands delegation i FN:s generalförsamling, samt i Arktiska rådets möten samt, såsom viceordförande för riksdagens stora utskott, i Cosacs möten.

Såsom ledamot av Europaparlamentet har jag verkat som ledamot av styrkommittén för den parlamentariska konferensen om Världshandelsorganisationen (WTO). Såsom ledamot av Europaparlamentets utskott för utrikeshandel har jag också flera gånger varit föredragande för olika internationella frågor, och på nära håll följt Europeiska unionens handelspolitik och genomförandet av den. Såsom ledamot av Europaparlamentet har jag aktivt deltagit i det parlamentariska samarbetet med Medelhavsländerna och länderna i Mellanöstern, samt i den verksamhet som bedrivs av delegationerna för förbindelserna med Nya Zeeland, Australien och Förenta staterna. Såsom vice ordförande för utskottet för kultur och utbildning var jag också ordförande i juryn för kommissionens Golden Star-pris. Avsikten med priset är bland annat att öka den interkulturella dialogen.

Att stödja flerspråkighet och minoritetsspråk har länge varit ett mål för mig i Europaparlamentet. Alltsedan 2008 har jag i parlamentet anordnat en språkvecka, i samarbete med språktestningsenheten vid Cambridges universitet. Cambridges universitet belönade mig 2013 för mitt arbete till flerspråkighetens fromma med priset Outstanding Contribution.

Tack vare dessa internationella erfarenheter upplever jag det så, att jag som ledamot av revisionsrätten med sakkunskap kan granska verksamhet inom olika kulturer, med förståelse för dess olika utgångspunkter och utmaningar.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

I alla de uppgifter där det blivit aktuellt med beviljande av ansvarsfrihet har jag också beviljats ansvarsfrihet. De främsta ledande uppgifter jag haft har varit posterna som vice ordförande för Centern i Finland, ordförande för Psoriasisförbundet, ordförande för Lapplands ungdomsföreningars förbund och verkställande direktör för lokalradion i Rovaniemi.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Innan jag inledde min parlamentariska verksamhet har jag blivit vald till olika uppgifter, utgående från min yrkeskompetens. I Finlands riksdag och i Europaparlamentet blev jag invald på den kandidatlista som Centern i Finland sammanställt som ett resultat av en demokratisk valprocess.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Under hela mitt yrkesliv har jag strävat efter att stärka strukturerna för ett aktivt civilsamhälle, så att var och en skulle få möjlighet att utveckla sig själv och sitt yrkeskunnande. Detta innebär ett stärkande av sådana europeiska grundläggande värden såsom demokrati, mänskliga rättigheter, åsiktsfrihet och rättsstatsprincipen, så att även de medborgare som befinner sig i en svagare ställning ska kunna få tillräckliga skyddsnät som grund för ett lyckligt och tryggt liv.

1. Helhetsreformen av Finlands skollagstiftning

Som jag ser det är medborgarnas möjligheter till god och kostnadsfri undervisning en av utgångspunkterna för ett gott och balanserat liv. Under åren 1995–1997 var jag ledamot av Finlands riksdags kulturutskott och hade en central roll vid utformandet av helhetsreformen av vår skollagstiftning, med vars hjälp det lades en fast grund för det finländska samhällets framtid. Redan några få år efter beslutet kom den goda undervisning som skolväsendet i Finland erbjöd fram i form av bättre resultat i fråga om kunskaper och färdigheter och förstärkt kunnande i vårt samhälle. Det var då man lade grunden till vårt skolväsens framgång också vid internationella jämförelser, såsom PISA och PIRLS.

Beslutet blev betydelsefullt också därför att alla politiska grupper i vårt utskott ställde upp bakom det. Reformen blev också väl mottagen ute på fältet i skolornas värld. Beslutet har gjort sitt för att öppna ett nytt internationellt kapitel i Finlands utbildningspolitik. Reformen av vår skollagstiftning har tjänat som exempel för många länder, både inom och utanför EU. Genom utbyte av bästa praxis har detta beslut som vi fattat på nationell nivå också kommit att i bredare bemärkelse tjäna behoven att främja utbildning, bildning och kunnande.

2. EU:s framtidskonvent

Såsom ledamot av Finlands riksdag deltog jag som företrädare för min politiska grupp och för Finland i EU:s framtidskonvent. Konventet sammankom under åren 2002–2003. Framtidskonventet hade i uppgift att förenkla unionens strukturer och ändra unionen i öppnare och mera demokratisk riktning.

Som särskilt viktigt upplevde jag det att i EU:s framtidskonvent vara med och bereda väg för Europeiska unionens utvidgning och att diskutera om hur EU:s strukturer ska omarbetas och planeras med tanke på rentav 30 medlemsländers behov. Dessutom upplever jag det som viktigt att man inom konventet lade grunden för EU:s utvidgning österut och för att alla europeiska länder, som är beredda att dela våra gemensamma värden och uppfyller de villkor för medlemskap som ingår i Köpenhamnskriterierna ska vara välkomna att gå med i EU.

Framtidskonventet avslutade sitt arbete med att lägga fram ett utkast till en konstitution, där det för EU fastställdes en ny grund som möjliggjorde utvidgningen. Samtidigt framhölls också EU:s gemensamma värdegrund med dess förankring i demokratin, och principerna för medlemskap förstärktes. Som ledamot av konventet var jag med om att fatta vittgående beslut av grundläggande karaktär, med vilka det lades grund för ett enhetligare och mera vidsträckt Europa.

En av de centrala utgångspunkterna för EU:s utvidgning var att såväl de gamla och blivande nya medlemsstaterna som deras medborgare skulle behandlas jämlikt Man ville få slut på tudelningen av Europa. Såsom europeisk beslutsfattare var jag oförställt stolt över min världsdel då vi arbetade med att förbereda detta beslut. Såsom ledamot av revisionsrätten vill jag fortsätta mitt arbete, under inspiration från denna erfarenhet, så att vi säkerställer att alla unionsmedborgare behandlas jämlikt och opartiskt och att de får veta hur deras gemensamma medel används för en rättvis och balanserad utveckling av unionen.

3. EU:s utvecklings- och handelspolitik

Det tredje viktiga beslutet berör handelspolitiken som också har långtgående utvecklingspolitiska konsekvenser. Under min tid i riksdagens utrikesutskott hade jag på min grupps vägnar ansvaret för frågor om utvecklingssamarbete. På det sättet kom jag att på nära håll följa Finlands bilaterala projekt för utvecklingssamarbete.

Såsom ledamot av Europaparlamentets utskott för utrikeshandel var jag med då den multilaterala Doharundan avslutades i Nairobi 2015. Vid denna ministerkonferens beslutade man om att exportsubventionerna skulle frångås, vilket är mycket viktigt för utvecklingssamarbetet. Att exportsubventionerna frångås blir till stöd för utvecklingen av utvecklingsländernas egen jordbruksproduktion och gynnar således den ekonomiska stabiliteten. Detta beslut visar även på Europeiska unionens solidariska roll inom handelspolitiken, något som är ett av våra viktigaste sätt att påverka och hjälpa utvecklingsländerna att bygga upp förutsättningar för ett bättre liv för sina medborgare.

Genom handelspolitiken känner jag också de stödformer som finns inom denna sektor av politiken, framför allt genom systemet för makroekonomiskt stöd till EU:s grannländer. Jag har upplevt dessa utvecklings- och handelspolitiska beslut som särskilt viktiga, inte bara för unionen, utan, i bredare bemärkelse, för hela mänskligheten.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

För att man ska kunna arbeta som ledamot av revisionsrätten är det en central förutsättning att man är oavhängig. Om denna granskningsmyndighet ska kunna arbeta opartiskt och effektivt måste den vara oberoende och självständig, och en ledamot av den måste se till att vara skyddad från eventuell påverkan utifrån. Detta är en ovillkorlig princip som jag kommer att hålla fast vid såsom ledamot av revisionsrätten. Vid utförandet av mina uppgifter kommer jag inte att ta emot några instruktioner, vare sig från regeringar eller från några andra parter. Jag vill för min del uppfylla kravet på absolut oberoende och avhålla mig från varje handling som skulle kunna äventyra uppfyllandet av detta krav.

Skulle det dock uppkomma en situation med ens den minsta möjlighet till intressekonflikt skulle jag omedelbart ta upp frågan med revisionsrättens ordförande och be honom om vägledning för hur jag ska hantera saken. På det sättet skulle jag för min del kunna ombesörja att min oavhängighet aldrig skulle kunna ifrågasättas, utan jag skulle hålla fast vid den i alla mina göranden och låtanden.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Nej, det har jag inte. Den ena av mina söner har ett företag i kategorin små och medelstora företag som ordnar med bastubokningar i Finland, men dess verksamhet har inte och kommer heller inte att få några kopplingar till vare sig EU:s verksamhet eller EU‑finansierad verksamhet.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Utan vidare. Som ledamot av Europaparlamentet har jag inlämnat anmälan om mina ekonomiska intressen. Jag kommer att anmäla alla mina ekonomiska intressen och andra bindningar inför revisionsrättens ordförande och offentliggöra dem. Detta är viktigt för att öppenhetsprincipen och medborgarnas förtroende ska stärkas.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej, det är jag inte.

11.  Är du aktivt med i politiken eller innehar du en politisk ansvarsställning? Om svaret är ja, på vilken nivå? Har du haft någon politisk uppgift under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är ledamot av Europaparlamentet och ordförande för den parlamentariska delegationen för Centern i Finland. Dessutom är jag viceordförande för partistyrelsen för Centern i Finland.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald och frånträda varje post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ja, det gör jag.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Såsom ledamot av revisionsrätten är jag ålagd att vara oavhängig och opartisk i all min verksamhet. Detta innebär att jag ovillkorligen kommer att behandla alla sådana regelbrott på samma sätt, oberoende av vilket land det utspelat sig i eller vilket lands medborgare har medverkat i regelbrott, bedrägeri och korruption. Såsom ledamot av revisionsrätten kan jag inte börja mäta med två olika måttstockar vid behandlingen av ärendena, utan jag måste alltid vara absolut opartisk och oberoende i allt mitt handlande.

Att bekämpa bedrägeri, korruption och regelbrott är särskilt viktigt med tanke på Europeiska unionens trovärdighet och tillförlitlighet. Om det skulle uppstå misstanke om bedrägeri skulle jag omedelbart anmäla saken för revisionsrättens ordförande och för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Medborgarna måste under alla omständigheter kunna lita på att unionens institutioner och framför allt revisionsrätten och dess ledamöter är oavhängiga.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

En sund ekonomisk förvaltningskultur är en oeftergivlig förutsättning inom den offentliga förvaltningen. Att skattebetalares medel sköts prickfritt bör vara en grundläggande rättighet för unionsmedborgarna. Principen om god förvaltning är inte bara en fråga om att verksamheten bedrivs enligt gällande regler, utan också om att det ges tillräckligt med information om den.

En förutsättning för sund ekonomisk förvaltning är den så kallade regeln om de tre E: economy (sparsamhet), efficiency (ändamålsenlighet) och effectiveness (effektivitet). Europeiska revisionsrättens roll när det gäller att omsätta denna princip i handling består av att i rätt tid offentliggöra oavhängiga rapporter om relevanta områden. På det sättet får både Europaparlamentet och unionsmedborgarna i rätt tid veta hur deras medel förvaltas. I rapporterna bör man ta fram både exempel på god praxis och sådant som kräver förbättringar. Genom att dela med sig av både positivt och negativt kan man så effektivt som möjligt verka för en bättre budgetförvaltning.

Att informationen ges i rätt tid kan man garantera genom att följa lagstiftningsarbetet. På det sättet kan revisionsrätten välja både föremålen för sina särskilda rapporter och tidtabellen för dem på ett sådant sätt att de på bästa möjliga sätt tjänar lagstiftningsarbetet och ger parlamentet den information som parlamentet behöver. Detta ingår också som ett led i en effektiv användning av revisionsrättens egna resurser.

Framför allt måste man dock fästa avseende vid att processerna är öppna för insyn. Varje skattebetalare måste få klart för sig vart medlen går och vad de används till. Delgivning av information borde inte vara ett undantag utan en huvudregel. Unionsmedborgarna bör kunna lita på att deras medel förvaltas korrekt.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Mina erfarenheter av arbetet i Europaparlamentets budgetkontrollutskott kommer absolut säkert att bli till nytta för arbetet med att utveckla revisionsrättens och Europaparlamentets samarbete i alltmer välfungerande riktning. Hjälp av det slag som avses i artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (om inrättande av revisionsrätten) förutsätter att revisionsrätten, i samband med planeringen av sina egna arbetsuppgifter och granskningar, inser hur viktigt det är att den samarbetar med parlamentet.

Ett fungerande samarbete förutsätter en fungerande växelverkan. För att samarbetet mellan de två viktiga institutionerna ska fungera behövs det också planering: ett klart och tydligt årligt arbetsprogram för revisionsrätten, liksom klarhet och tydlighet i tidsplaneringen av dess kommande granskningsrapporter kommer att göra det lättare för parlamentet och särskilt för budgetkontrollutskottet att planera sitt arbete. På det sättet kan man garantera att arbetet är aktuellt och undvika situationer där man inte kommer åt att behandla en fråga i parlamentet förrän den inom lagstiftnings- och budgetprocessen redan hunnit längre än till behandlingen i budgetkontrollutskottet. Revisionsrätten bör i tillräckligt god tid lägga fram sin årsplan för Europaparlamentet så att parlamentet också hinner ta fram sitt arbetsprogram och sin kalender.

Som jag framhöll redan i punkt 14 är det en förutsättning för att man ska kunna garantera att användningen av medlen granskas, särskilt ur effektivitetssynvinkel, att allt sker i rätt tid.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Med hjälp av effektivitetsrevision kan man ge sig in på den viktigaste frågan när det gäller användningen av medel, alltså frågan om huruvida de används ändamålsenligt. Det kan tänkas att medel används till punkt och pricka enligt gällande bestämmelser, utan att användningen dock är sparsam, effektiv eller ändamålsenlig. Man bör ägna mera uppmärksamhet åt resultaten, eftersom man utgående från dem verkligen kan bedöma om medlen används ändamålsenligt.

Utgående från sina effektivitetsrevisioner lägger revisionsrätten fram iakttagelser och rekommendationer. Ansvaret för att det tas hänsyn till dem åvilar sedan kommissionen, särskilt den ledamot av kommissionen som har hand om detta ärende, samt generaldirektören för det ansvariga generaldirektoratet.

Revisionsrättens granskningar och rekommendationerna från dem bör uppmärksammas i förvaltningsförfarandena som ett led i utvecklingen av verksamheten. Den information som framkommit vid granskningarna bör användas både för utveckling av dagens förvaltningsprocesser och för planering av framtidens förvaltningsprocesser. På det sättet kan man säkerställa att de granskningar som gjorts och den information som framkommit vid dem blir till största möjliga nytta.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Utan dialog och inbördes växelverkan finns det inget samarbete. Samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) skulle kunna börja utvecklas också med hjälp av utbyte av bästa praxis. Särskilt ett utbyte av bästa praxis från de nationella revisionsmyndigheterna vore ägnat att underlätta samarbetet mellan de olika organen. Enligt vad som konstaterats i rapporten för i år går det att söka och utbyta bästa praxis också på nationell nivå, rentav utanför EU:s gränser.

Gemensamma revisioner är också en form för samarbete som ger möjligheter till utveckling av praxis. De gemensamma förfarandena bör respektera den fördragsfästa principen om oavhängighet. En värdefull resursinbesparing kan åstadkommas med hjälp av samarbete mellan revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna, i synnerhet både med tanke på bördefördelning och undvikande av dubbelarbete.

I mitt eget arbete som ledamot av revisionsrätten skulle jag föra en aktiv dialog både med Europaparlamentet och de nationella revisionsmyndigheterna. Grunden för ett gott samarbete består i att revisionsrätten aktivt delar med sig uppgifter om sin egen verksamhet och för sin del främjar principen om öppenhet mellan Europaparlamentet och de nationella revisionsmyndigheterna.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

En förutsättning för att budgeten genomförs enligt gällande regler är att de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är tillförlitliga och korrekta. Varje medlemsland är inför sina medborgare ansvarigt för att det följer reglerna för budgetförvaltning, till exempel principen om en sund förvaltning, samt för att de uppgifter om betalningsgrunderna som landet lägger fram för kommissionen är sanningsenliga och tillräckliga.

Med min kännedom om arbetet i Europaparlamentet, och särskilt i budgetkontrollutskottet, som har det närmaste samarbetet med revisionsrätten, kommer jag utan tvivel att beakta nyttan med rapporteringen till Europaparlamentet. Kvaliteten på innehållet i rapporterna måste betonas, så att de ger väsentlig information till ledamöterna av parlamentet. Rapporterna bör ge ett ändamålsenligt mervärde till det arbete som parlamentet gör, särskilt i betänkandena om ansvarsfrihet. Informationsgången från revisionsrätten till Europaparlamentet måste vara klar och tydlig och kvaliteten måste hela tiden uppmärksammas.

Revisionsrättens årsrapport erbjuder inte den enda möjligheten att dela med sig av information, utan det finns också andra sätt att dela med sig av olika analyser av informationens tillförlitlighet. Revisionsrätten skulle också kunna sammanställa korta och snabba rapporter om exaktheten i uppgifterna från medlemsstaterna inom olika områden av politiken.

Nästa år kommer EU att betala ut rekordstora belopp i form av sammanhållningsstöd och utbetalningen av dem har dragit osedvanligt långt ut på tiden. Särskilt i dessa situationer borde man allt oftare kunna lita på att uppgifterna är sanningsenliga och tillräckliga, men samtidigt garantera att revisionsrättens resursanvändning är effektiv, så att oriktiga betalningsgrunder kan fås bort. När trycket på att granskningar ska utföras blir allt större bör en korrekt resursinriktning vara en nyckelfråga, som bör planeras noggrant i revisionsrätten.

En fråga jag redan tagit upp flera gånger är informationsutbytet. Kommissionen bör aktivt och klart informera medlemsländerna om vilken information de bör överlämna. Det här är en fråga som parlamentet ofta tagit ställning till, bland annat på så sätt att information bör finnas att tillgå på webbplatser. Som bakgrund till informationsutbytet finns alltid också diskussionen om att undvika en alltför betungande byråkrati. I det här sammanhanget bör man dock göra en sådan avvägning, att man anser det viktigare att det finns nödvändig och tillräcklig information om betalningsgrunderna, än att förvaltningsförfarandena inte blir alltför tunga. Allt detta handlar i slutänden om det grundläggande kravet på att unionsmedborgarna bör få veta vad EU-medlen används till och varför de används.

Andra viktiga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja, det gör jag. Fördraget förutsätter att ledamöterna av revisionsrätten är oavhängiga och professionella och sköter sitt uppdrag utgående från unionens allmänna intressen. För att man ska lyckas med att sköta uppgiften bra är det av särskild vikt att bevara ett förtroendefullt förhållande med parlamentet och dess budgetkontrollutskott.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter – Finländsk kandidat

Referensnummer

12248/2017 – C8-0330/2017 – 2017/0814(NLE)

Datum för remiss / begäran om godkännande

21.9.2017

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

5.10.2017

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Indrek Tarand

2.10.2017

 

 

 

Antagande

19.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Inés Ayala Sender, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Monica Macovei, Notis Marias, Petri Sarvamaa, Bart Staes, Indrek Tarand, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Karin Kadenbach, Julia Pitera, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jan Huitema, Wajid Khan, Momchil Nekov, Monika Smolková, Lieve Wierinck

Ingivande

26.10.2017

Rättsligt meddelande