Förfarande : 2016/2327(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0356/2017

Ingivna texter :

A8-0356/2017

Debatter :

PV 14/12/2017 - 4
CRE 14/12/2017 - 4

Omröstningar :

PV 14/12/2017 - 8.9
CRE 14/12/2017 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0503

BETÄNKANDE     
PDF 544kWORD 98k
14.11.2017
PE 602.934v02-00 A8-0356/2017

om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet

(2016/2327(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Bas Eickhout

Föredragande av yttrande (*):

Damiano Zoffoli, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

(*)  Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet

(2016/2327(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016)0501),

  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 1998 Koldioxidutsläpp inom transportsektorn – Utveckling av en gemenskapsstrategi (COM(1998)0204), som offentliggjordes efter antagandet av Kyotoprotokollet men som inte resulterade i tillräckliga åtgärder,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 februari 2017 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016,

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU(3),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(5),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar(6),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG(7),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG(8),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG(9),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(10),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG(11),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 En europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

  med beaktande av översiktsplanen för utbyggnad av driftskompatibla och samverkande intelligenta transportsystem,

  med beaktande av kommissionens direktiv 1999/52/EG av den 26 maj 1999 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 96/96/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet(13),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen(14) och kommissionens beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta(15),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik(16),

  med beaktande av rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna(17),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006(18),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(19),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester(20),

–   med beaktande av resultaten från Internationella civila luftfartsorganisationens 39:e sammanträde som hölls 2016 i Montreal,

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser(21), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009(22),

–  med beaktande av betänkandet om undersökningen av utsläppsmätningar i bilindustrin (2016/2215 (INI)),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 december 2015 om hållbar rörlighet i städer(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi(24),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 genomförandet av vitboken från 2011 om transporter(25),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG(26),

–  med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin(27),

–  med beaktande av Europaparlamentets förhandlingsmandat avseende betänkandet om en översyn av typgodkännande och marknadstillsyn som antogs den 4 april 2017(28),

–  med beaktande paketet om cirkulär ekonomi som kommissionen antog den 2 december 2015,

  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0356/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt Parisavtalet, som ratificerades av EU den 4 november 2016 och trädde i kraft samma dag, förbinder sig samtliga 151 parter att hålla ökningen av jordens medeltemperatur väl under 2°C över förindustriell nivå samt till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå.

B.  Mot bakgrund av att vägtransporter står för över 70 procent av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och för en stor del av luftföroreningarna, är det huvudsakligen inom detta område som åtgärder bör vidtas, även om insatserna för att minska utsläppen bör trappas upp inom alla transportområden.

C.  Naturgas (t.ex. komprimerad naturgas (CNG) och flytande naturgas (LNG)), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG) skulle kunna spela en roll vid utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart och tunga fordon.

D.  I sin vitbok från 2011 fastställer kommissionen att den strävar efter att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med minst 60 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. För att uppfylla villkoren i Parisavtalet kommer det att bli nödvändigt att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn fram till århundradets mitt.

E.  En tillförlitlig och långsiktig utsläppsminskningsplan kan ge fordonstillverkare nödvändig säkerhet för att de ska kunna planera sina investeringar i ny teknik.

F.  En långsiktig utfasning av fossila bränslen i transportsektorn förutsätter en utbredd användning av förnybara energikällor, diversifierade enligt olika transportsätt.

G.  Eldrivna transportsystem, såväl offentliga som privata, kan bidra till att tackla betydande problem som hänför sig till rörlighet i städer genom att de på ett hållbart sätt minskar koldioxidutsläppen och helt och hållet eliminerar föroreningar och buller. Elfordons grad av hållbarhet är också beroende av användningen av förnybar el.

H.  Transportsektorn står för mer än 25 procent av växthusgasutsläpp varav mer än 70 procent kan tillskrivas vägtransporter. Transporter är den största källan till luftföroreningar i stadsområden. Sådana luftföroreningar orsakar mer än 400 000 förtida dödsfall(29) per år inom EU och medför hälso- och sjukvårdskostnader på uppskattningsvis 330–940 miljarder euro(30), vilket motsvarar 3–9 procent av EU:s BNP. Partikulärt material och kväveoxider har särskilt negativa konsekvenser för folkhälsan.

I.  Transportsektorn är den sektor där fossila bränslen fasats ut i minst utsträckning och den använder sig fortfarande till mer än 94 procent av fossila bränslen för att täcka sitt energibehov. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står redan för nästan en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen inom EU och de ökar hela tiden.

J.  Utvecklingen av person- och godstransporterna är till stor del beroende av ett effektivt utnyttjande av olika transportsätt, och den europeiska transportpolitiken bör grundas på en effektiv sammodalitet, där de mest energieffektiva och hållbara transportsätten bör prioriteras när så är möjligt.

K.  Byte av transportslag kommer att leda till en optimal omfördelning mellan de olika transportsätten. Dessutom kommer det att skapa driftskompatibilitet inom och mellan transportsätten, främja hållbarare transport- och logistikkedjor och stärka smidiga trafikflöden för alla transportsätt och knutpunkter.

L.  Enligt undersökningen ”Särskild Eurobarometer 406” från 2013 använder cirka 50 procent av EU:s medborgare den egna bilen dagligen, medan endast 16 procent åker med kollektivtrafik och endast 12 procent cyklar.

M.  Bunkerbränsle som används inom sjötransport är ett av de mest förorenande drivmedlen. Sektorns möjligheter att minska sina utsläpp genom att främja och integrera alternativa bränslesystem är därför goda.

N.  Att skydda folkhälsan och miljön bör vara en gemensam samhällelig angelägenhet och ett gemensamt ansvar, där alla intressenter har en viktig roll att spela.

O.  I unionens sjunde miljöhandlingsprogram görs ett tydligt erkännande av transportsektorns roll för förverkligandet av unionens vision för 2050 ”Att leva gott inom planetens gränser”.

P.  Sedan biodrivmedelsdirektivet antogs 2003 har lagstiftningsramen ändrats vid flera tillfällen. De krävs en viss stabilitet i lagstiftningen för att locka till investeringar i avancerade biodrivmedel.

Q.  Övergången till en cirkulär ekonomi innebär också att konsumenterna i allt högre grad blir tjänsteanvändare, och denna övergång till nya typer av företag skulle kunna ha en betydande inverkan på transportsektorns resurseffektivitet.

R.  Mer än 100 miljoner européer utsätts för bullernivåer som överskrider EU:s gränsvärde på 55 decibel (dB), varav cirka 32 miljoner utsätts för mycket höga nivåer, dvs. nivåer på mer än 65 dB.

S.  Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är buller enbart från vägtrafik den andra största miljöstressfaktorn i Europa efter luftföroreningar, och minst 9 000 personer dör i förtid varje år på grund av hjärtsjukdomar som orsakas av trafikbuller.

T.  Om man sänker koncentrationerna av fina partiklar (PM 2,5) till de nivåer som rekommenderas av WHO skulle medborgarnas genomsnittliga förväntade livslängd öka med cirka 22 månader. En sådan sänkning skulle också medföra en årlig inbesparing på cirka 31 miljarder euro.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet och instämmer i att en övergång till utsläppssnål rörlighet är avgörande för en bredare övergång till en hållbar, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter att fullt ut delta i strategin.

2.  Europaparlamentet betonar att växthusgasutsläppen från transportsektorn måste vara nära noll vid århundradets mitt för att man ska kunna respektera Parisavtalet och att utsläppen av luftföroreningar från transportsektorn måste minskas drastiskt för att man åtminstone ska nå WHO:s riktlinjer för folkhälsan utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet konstaterar att övergången till utsläppssnål rörlighet inte bara gynnar folkhälsan och miljön utan även erbjuder stora utmaningar och möjligheter för tillverkare och leverantörer inom bil-, järnvägs-, sjötransport- och flygplanssektorn samt för innovativa energi-, transport-, logistik- och tjänsteleverantörer, i synnerhet små och medelstora företag. Parlamentet betonar att lämpligt stöd för att främja, på grundval av en kostnadseffektiv strategi, ny teknik och nya affärsmodeller som främjar innovativa partnerskap mellan stora företag, små och medelstora företag och nystartade företag, är nödvändigt för att uppnå en effektiv minskning av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn.

4.  Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av betydande ändringar av efterfrågestyrningen inom transportsektorn och den fysiska planeringen i syfte att göra den nödvändiga övergången till en multimodal strategi. Parlamentet upprepar att transport bör ses som en viktig tjänst och inte som ett mål i sig. Parlamentet stöder därför genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet upprepar att övergången till en hållbar, cirkulär och koldioxidsnål transportsektor innebär ökad medvetenhet hos tjänsteanvändare när det gäller resurseffektivitet. Parlamentet anser att en av de viktigaste faktorerna när det gäller ändrat beteende som innefattar byte till mer hållbara transportsätt är ett prisvärt, välutvecklat och multimodalt kollektivtrafiksystem som omfattar urbana knutpunkter och som är sammankopplat med landsbygden.

5.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet i vitboken från 2011 om transporter underströk att en europeisk politik för hållbar rörlighet måste bygga på ett brett spektrum av politiska styrmedel för att det ska kunna ske en övergång till de minst förorenande och mest energieffektiva transportsätten på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att ändra balansen mellan olika transportsätt för att bryta kopplingen mellan rörlighet och det nuvarande transportsystemets negativa effekter, såsom trafikstockningar, luftföroreningar, buller, olyckor och klimatförändringar. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att strategin för byte av transportslag hittills inte har lett till tillfredsställande resultat.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att bli den ledande aktören för globala och harmoniserade åtgärder för att åstadkomma hållbarare och effektivare transporter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för fullständigt genomförande av befintlig lagstiftning och, om så är nödvändigt, föreslå ytterligare konkreta åtgärder inom transportsektorn i syfte att uppnå EU:s överenskomna klimatmål, som omfattar alla transportsätt, inbegripet rörlighet i städer, på ett sätt som inte äventyrar transportsektorns konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar också kommissionen att stödja marknadsspridningen av teknik som bidrar till utsläppssnål rörlighet genom att öka fordonens effektivitet samtidigt som säkerheten bibehålls. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med fullgörandet av åtgandena i Parisavtalet, lägga fram en uppdatering av sin vitbok från 2011 om transport.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att man vid en hållbarhetsbedömning bör ta hänsyn till hela fotavtrycket, från tillverkningen via användningen till det slutliga bortskaffandet av fordonen samt nödvändig infrastruktur, och understryker därför att realistiska och verkligt hållbara lösningar endast kan åstadkommas genom en teknikneutral energimix.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det för en hållbar övergång på transportområdet krävs systematiska insatser från flera aktörer i det civila samhället, konsumenterna, arbetsmarknadens parter, små och medelstora företag, innovativa nystartade företag, globalt verksamma storföretag samt politiker och offentliga organ på alla nivåer inom förvaltningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den växande betydelsen av inbäddade utsläpp genom att införliva incitament till redovisning av livscykelutsläpp.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den allt större betydelsen av att mäta livscykelutsläpp, från energiförsörjning till tillverkning och uttjänta produkter, genom att lägga fram heltäckande förslag som leder tillverkare mot optimala lösningar, för att säkerställa att utsläpp i tidigare och senare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa energianvändningen hos fordon.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart införa och förbättra koldioxidstandarderna för all vägtransport, eftersom kostnadseffektiva fordonsstandarder förmodligen är den mest effektiva åtgärden för att förbättra energieffektiviteten inom EU fram till 2030.

13.  Europaparlamentet påminner om att energieffektivitet bör betraktas som det bästa energialternativet och att alla åtgärder för att förbättra energieffektiviteten på ett kostnadseffektivt sätt och minska efterfrågan på energi därför bör prioriteras och främjas, samt vederbörligen integreras i transportpolitiken och de europeiska klimatåtgärderna.

Optimering av transportsystemet

Ökad effektivitet

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över anslutbarheten mellan olika regioner i EU, även när det gäller avlägset belägna, missgynnade regioner och gränsregioner i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende se över EU:s strategi för anslutbarhet på luftfartsområdet och utforska möjligheten att ta fram ett förbindelseindex, och samtidigt beakta samspelet med andra transportsätt. Parlamentet understryker att detta bör kombineras med investeringar i och främjande av hållbara alternativ.

15.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck medlemsstaterna att skynda på genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet eftersom den nuvarande splittringen leder till längre flygtider, förseningar, högre bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar att detta skulle bidra till att utsläppen minskar med tio procent.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla sina höga ambitioner för innovation och uppmuntra till forskning om användning av solcellsenergi på det flygtekniska området (t.ex. Solar Impulse 2) och alternativa och förnybara flytande bränslen.

Rättvis och effektiv prissättning

17.  Europaparlamentet anser att tydligare prissignaler för alla transportsätt, som bättre återspeglar principen att förorenaren och användaren ska betala, är av avgörande betydelse för att säkerställa rättvisa och jämlika villkor för olika transportsätt i Europa. Parlamentet påpekar att befintliga strategier bör bedömas ur detta perspektiv.

18.  Europaparlamentet anser att alla transportsätt bör täcka sina marginalkostnader, både när det gäller infrastrukturslitage (enligt principen att användaren betalar) och när det gäller externa kostnader, exempelvis för luftföroreningar och bullerföroreningar (enligt principen att förorenaren betalar). Parlamentet anser att tillämpningen av dessa två principer i hela EU kommer att bidra till att lösa problemet med olika avgifter för olika transportsätt.

19.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om transportprissättning inte bör leda till osund konkurrens till nackdel för mer hållbara transportsätt som järnvägstransporter och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att garantera rättvis konkurrens i detta avseende.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla standarder för driftskompatibla elektroniska vägtullsystem i EU och den kommande översynen av Eurovinjettdirektivet, vilket bör inbegripa avståndsbaserade avgifter och differentiering på grundval av koldioxidutsläpp samt möjligheten till differentiering avseende avgifter på grundval av uppdaterade Eurostandarder. Parlamentet anser att en utvidgning av avståndsbaserade avgifter bör omfatta alla personbilar och lätta lastbilar, samtidigt som man bör tillåta en viss form av flexibilitet för avlägsna och glest befolkade områden.

21.  Europaparlamentet betonar att det för ett byte av transportslag krävs att man främjar och investerar i multimodalitet och kollektivtrafik.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast uppdatera sin handledning om de externa kostnaderna i samband med transporter och samtidigt beakta utsläppsdata vid verklig körning.

23.  Europaparlamentet betonar att luftfarten är det transportsätt som står längst bort från internalisering av externa kostnader, och uppmanar därför kommissionen att leva upp till Parisavtalet och undersöka möjligheterna att harmonisera internationella åtgärder för beskattning av fotogen för luftfart och avskaffandet av momsbefrielsen på flygbiljetter.

Logistik och digitalisering

24.  Europaparlamentet konstaterar att logistik kan spela en avgörande roll för minskningen av transportens koldioxidpåverkan genom miljövänliga samarbetsstrategier för integrering av leveranskedjan, multimodala transporter, konsolidering av leveranser och omvänd logistik. Parlamentet anser att digital teknik är avgörande för att man ska kunna nå dessa mål.

25.  Europaparlamentet anser att intelligenta transportsystem, bilkolonner och autonoma och uppkopplade fordon kan vara en viktig tillgång för att förbättra effektiviteten för både enskilda och kommersiella transporter inom väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransportsektorerna.

26.  Europaparlamentet är medvetet om att tekniken för uppkopplade bilar inte bara kommer att öka trafiksäkerheten utan även kommer att ha betydande följder för miljön och uppmärksammar den täta nätinfrastruktur som behövs för att garantera hög kapacitet och låg latens för 5G-nät, så att man kan tillvarata möjligheterna med uppkopplade och autonoma fordon på bästa möjliga sätt för att förbättra rörligheten i städerna. Parlamentet inser att i samband med den övergripande processen för digitalisering i hela den europeiska industrin kommer många företag att vara tvungna att underbygga sina omvandlingsstrategier med rörlighet, vilket öppnar stora möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag inom transportsektorn, och anser att detta är något som bör stödjas.

27.  Europaparlamentet betonar att kollektivtrafiken, som en del av konceptet rörlighet som en tjänst, har stor potential att minska mängden trafik och relaterade utsläpp och uppmanar kommissionen att främja kollektivtrafikens digitalisering och anslutbarhet för att undanröja hinder mellan transportsätt och transportsystem och stimulera användningen av dem. Parlamentet anser samtidigt att de vidtagna åtgärderna bör anpassas till de berörda områdenas särdrag, antingen i städer eller på landsbygden, eftersom ekonomisk bärkraft är svårare att uppnå i landsbygdsområden. Parlamentet ber därför kommissionen och medlemsstaterna att ta fram specifika initiativ för en mer effektiv transport i landsbygdsområden och svårtillgängliga områden, där man även tar hänsyn till den allmänna trafikplikten.

28.  Europaparlamentet stöder initiativ om transportstyrning som syftar till att uppnå mer effektiva och miljövänliga intermodala transporttjänster och smart rörlighet, som kan vara avgörande för att främja koncepten med rörlighet som en tjänst och synkroniserad intermodalitet (så kallad synkromodalitet). Parlamentet anser att för att ytterligare förbättra rörlighet som en tjänst bör man i samband med framtida lagstiftning ägna särskild uppmärksamhet åt bidraget från intelligenta transportsystem (ITS), utvecklingen av IKT-kapacitet, driftskompatibiliteten mellan system, delningstjänster och integrerade biljettsystem.

29.  Europaparlamentet konstaterar att godsfordon i städer bidrar i oproportionerligt stor utsträckning till luft- och bullerföroreningarna och förvärrar trafikstockningarna. Parlamentet efterlyser därför bättre optimering av distributionskedjan i stadsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till användning av utsläppsfria lätta nyttofordon, utsläppsfria bussar, avfallsbilar, taxibilar och fraktcyklar under den sista sträckan fram till slutanvändaren.

30.  Europaparlamentet understryker de potentiella fördelarna med lättare konstruktioner och med ett effektivare utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, bland annat bättre fördelning av trafiken och bättre intermodala lösningar.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med lagstiftningen för den digitala inre marknaden framhäva potentialen för säkrare, smartare och miljövänligare transportmedel på vägar, samt främja projekt om fordon till fordon-enheter och fordon till väg-enheter, som ett led i att stimulera ekonomin för innovation och öppna upp nya affärsmöjligheter för europeiska IKT-företag.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera i optimala inlandsförbindelser för att minska det ekologiska fotavtrycket för inlandstransporter genom att uppmuntra till användning av multimodala förbindelser, hållbara järnvägstransporter, inlandssjöfart, transportuppgifter i realtid och it-tillämpningar längs korridorerna i det transeuropeiska transportnätet.

33.  Europaparlamentet är övertygat om att främjande av initiativ för transportstyrning i regioner och städer och inom institutioner och industrin har potential att minska medborgarnas behov av att resa avsevärt, både vad gäller avstånd och hastigheter.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja pilotprojekt som kommer att främja en ökad användning av elektriska fordon och alternativa, avancerade fordon som drivs med biobränslen.

35.  Europaparlamentet betonar att det behövs en helhetssyn från EU:s sida för att möjliggöra en snabb digitalisering inom transportsektorn, vilken tillsammans med bättre transportplanering och övergången till rörlighet som en tjänst kommer att i hög grad bidra till att förbättra effektiviteten och ha djupgående effekter på samhället.

36.  Europaparlamentet anser att bättre transportplanering, bättre användning av digitaliseringen samt logistik är områden där potentialen för utsläppsminskningar är enorm och att många billiga och enkla lösningar som ger en mätbar effekt, såsom flödes- och lastoptimering samt e-transport, skulle kunna införas väldigt snabbt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förteckna och identifiera sådana åtgärder så att de kan främjas inom en snar framtid. Parlamentet efterlyser en enhetlig rättslig ram och normer för som gör det möjligt att tillämpa innovativa logistik- och transportlösningar i hela Europa.

37.  Europaparlamentet stöder kommissionen och transportföretagen i deras arbete med att utarbeta projekt där man tillhandahåller enhetlig och jämförande information om olika transportsätts koldioxidavtryck genom publikationer, information, bokningar och biljettförsäljning.

38.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att anpassa IKT-standardiseringspolitiken till utvecklingen på marknaden och inom politiken för att uppnå driftskompatibilitet för e-transport och intelligenta transportsystem.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av interoperabilitet för att minska utsläppen från tunga fordon i såväl stadstrafik som annan trafik.

Utsläppssnål alternativ energi

40.  Europaparlamentet understryker att lösningar som innefattar rörlighet som drivs av el från hållbara energikällor har stor potential att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Parlamentet anser dock att optimering av denna teknik och utbyggnaden av infrastruktur i stor skala inte kan förväntas förrän efter 2030. Parlamentet uppmuntrar återigen till teknisk innovation.

41.  Europaparlamentet välkomnar insatser för att bygga ut och garantera en övergripande och driftskompatibel infrastruktur för försörjning av förnybar energi och/eller hållbara ersättningsbränslen för fordon. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna samordna åtgärder för att säkerställa ett fullständigt införlivande av de berörda bestämmelserna i direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, samt med artikel 8 i direktiv 20XX/XX om energieffektivitet i byggnader (reviderad).

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en ambitiös handlingsplan för marknadsspridning av elfordon, och ge medlemsstaterna vägledande rekommendationer i syfte att sporra dem till att införa skatteincitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Parlamentet betonar att tillgången och åtkomsten till laddnings- och tankningsinfrastruktur, både i privata och offentliga byggnader i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv 2010/31/EU (EPBD)), och elfordons konkurrenskraft är av avgörande betydelse för ökad acceptans bland konsumenter. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att elektricitet som produceras för elfordon kommer från hållbara energikällor. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett långsiktigt europeiskt initiativ om nästa generations batterier samt utveckling av nödvändig infrastruktur i syfte att främja socialt rättvisa och hållbara produktionsstandarder för energi och fordon med låga utsläpp.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram sin utvärdering av medlemsstaternas genomförande av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(31) och att vidta åtgärder mot de medlemsstater som ännu inte har lagt fram en nationell strategi.

44.  Europaparlamentet anser att en av de effektivaste metoderna för att minska klimatpåverkan av vägtransporter skulle vara att införa en skyldighet för bränsleleverantörer att minska utsläppen av växthusgaser från den energi som levereras genom förnybar el, väte, hållbara och avancerade biodrivmedel, syntetiska bränslen eller andra bränslen med låga koldioxidutsläpp (t.ex. CNG och LNG).

45.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att man omgående måste rikta om de ekonomiska incitamenten som fortfarande främjar fossila bränslen så att de koncentreras på alternativ och hållbar energi, för det konkreta syftet att övergå till hållbar energi i hela samhället.

46.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiösare strategi för förnybar energi inom transportsektorn än vad som föreslås i omarbetningen av direktivet om förnybar energi för att uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn.

47.  Europaparlamentet förespråkar att särskilda incitament för att använda hållbara alternativa bränslen bör ges till sådana transportsätt där det ännu inte finns några alternativ till flytande bränslen. Parlamentet anser att sådana incitament bör återspeglas i omarbetningen av direktivet för hållbar energi samt i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, såsom föreslås i förordningen om styrningen av energiunionen.

48.  Europaparlamentet påminner om att 94 % av de europeiska transporterna är beroende av oljeprodukter och anser att hållbara inhemska biodrivmedel leder till en minskning av beroendet av import av fossila bränslen och därmed stärker EU:s energitrygghet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en utfasning av direkt och indirekt stöd för fossila bränslen senast 2020.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja potentialen hos flytande naturgas (LNG) för att göra rörligheten, ekonomin och sysselsättningen hållbara(32).

51.  Europaparlamentet understryker den roll som naturgas (t.ex. CNG och LNG), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG), skulle kunna spela vid övergången till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart, tunga fordon och stadsbussar.

52.  Europaparlamentet noterar de gränsvärden som föreslås i omarbetningen av direktivet om förnybar energi i syfte att fasa ut första generationens biodrivmedel senast 2030 och uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra åtskillnad mellan å ena sidan första generationens biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning och å andra sidan första generationens biodrivmedel som inte uppfyller dessa kriterier samt att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att fasa ut användningen av råvaror, inklusive palmolja som driver på avskogningen, eller användningen av torvmark som beståndsdel i biodrivmedel. Parlamentet betonar vikten av en stabil och förutsägbar lagstiftningsmiljö som tar vederbörlig hänsyn till investeringscykler i syfte att locka till nödvändiga investeringar i avancerade biodrivmedel. Parlamentet noterar de potentiella klimatfördelarna med en EU-jordbruksproduktion baserad på biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning, i synnerhet när man beaktar utsläpp från storskalig import av animaliskt protein från tredjeländer.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta fram objektiva kriterier för erkännande av avancerade biobränslen i syfte att stimulera innovation och marknadsspridning.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn, och uppmuntrar kommissionen att främja ökad marknadspenetration för avancerade biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet, vilket överensstämmer med avfallshierarkin som en del av den cirkulära ekonomin och uppfyller starka miljömässiga och sociala hållbarhetskriterier, i syfte att ytterligare minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att stärka kraven på minskade växthusgaser från biodrivmedel för att säkra att de fortsätter att uppfylla EU:s klimatmål. Parlamentet betonar vikten av en stabil och trovärdig redovisning av utsläpp och upptag från bioenergi i enlighet med förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (COM(2016)0479).

55.  Europaparlamentet betonar att endast grödobaserade biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna bör räknas in i medlemsstaternas klimatmål inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning (COM(2016)0482).

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa utvecklingen när det gäller väteteknik som bygger på förnybara energikällor och att åta sig att göra en genomförbarhetsstudie om den roll och de möjligheter som vätet kan spela i det europeiska transportsystemet.

57.  Europaparlamentet betonar att syntetiska bränslen (flytande och gasformiga) som kommer från ett överskott av förnybar energi, i synnerhet energi från sol- och vindkraft vid full produktion som annars skulle gå till spillo, kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från befintliga fordonsparker ur ett livscykelperspektiv och samtidigt öka utbytet av förnybar energi.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för den cirkulära ekonomin, utsläpps- och klimatpolitiken och unionens mål för förnybar energi öka och fullt ut stödja produktionen av miljövänlig biogas genom gödselbearbetning.

59.  Europaparlamentet välkomnar att EU-företag för närvarande är världsledande inom syntetiska drivmedel och ser detta som en chans att stärka den ekonomiska tillväxten och högkvalitativa sysselsättningen i EU. Parlamentet betonar därför betydelsen av att skapa en ram som uppmuntrar till fortsatt utveckling och spridning av sådan teknik.

60.  Europaparlamentet anser att ett främjande av ursprungsgarantier skulle kunna leda till en betydande ökning av andelen förnybar energi inom transportsektorn.

61.  Europaparlamentet noterar att EU:s strategi för hållbar energi bör vara teknikneutral och att målen med EU:s hållbarhetspolitik bör vara inriktade på att minska klimat- och hälsofarliga utsläpp.

62.  Europaparlamentet vill att kommissionen till fullo utnyttjar det gemensamma forskningscentrumets potential när det gäller att bedriva forskning i ren energi för transporter.

63.  Europaparlamentet välkomnar stödet inom ramen för Horisont 2020 till forskning, utveckling och innovation inom rena transporter och hållbar energi och vill att detta stöd ska finnas kvar i nästa fleråriga budgetram.

64.  Europaparlamentet betonar betydelsen av forskning och utveckling för att ta itu med tekniska utmaningar i samband med utsläppssnål rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt starka stöd till forskningsprogram som Clean Sky och Sesar.

Transportinfrastruktur och investeringar

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera EU:s samfinansiering av transportprojekt som bidrar till klimatåtgärder och luftkvalitet och minimering av externa kostnader, inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

66.  Europaparlamentet anser att projekt inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är mycket viktiga för den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet, och beklagar att budgeten för FSE användes för Efsi. Parlamentet begär därför att budgeten för FSE återinförs, och upprepar att Efsi II bör finansieras från andra källor. Parlamentet anser dessutom att man bör undvika att projekt som kan få medel genom FSE finansieras genom Efsi.

67.  Europaparlamentet framhåller vikten av ändamålsenlig användning av Efsi, eller av Efsi tillsammans med europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Parlamentet anser att medlemsstaterna bör investera mer i sina järnvägar och arbeta för att sammanhållningsfonderna för järnvägsprojekt ska utnyttjas mer.

68.  Europaparlamentet påminner om vikten av att upprätthålla ett välfungerande infrastrukturnät av hög kvalitet, eftersom detta underlättar trafikflödet och även gör det möjligt att minska trafikstockningarna och därmed nivåerna på koldioxidutsläppen och andra föroreningar.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att mer medel blir tillgängliga så att städer tillsammans kan ansöka om medel för infrastruktur och teknik som skulle kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp i stadstrafiken och minskade luftföroreningar från vägfordon. Parlamentet framhåller att detta bland annat skulle inbegripa, men inte begränsas till, för allmänheten tillgängliga laddningsstationer för elfordon, bil- och cykelpooler samt utveckling av kollektivtrafik.

70.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ekonomiska stödåtgärder för att förnya branschen och bevara miljön under infrastrukturarbetet.

Att sporra medborgare och beslutsfattare att ändra sitt beteende

71.  Europaparlamentet uppmuntrar städer att införa mål för minskade utsläpp av växthusgaser och strategier för ren luft i sina planer för rörlighet (t.ex. planer för hållbar rörlighet i städer (Sump)), och uppmanar kommissionen att prioritera EU:s samfinansiering av rörlighetsprojekt i städer som bidrar till att uppnå dessa mål, bland annat genom att stödja innovationer som hjälper städer i detta avseende.

72.  Europaparlamentet anser att ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen och förbättra transporternas effektivitet är att främja kollektivtrafiken. Parlamentet menar att det är viktigt att förstärka den roll som kollektivtrafiken spelar. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att med incitament främja både offentliga myndigheters och privatpersoners inköp av renare och mindre förorenande fordon.

73.  Europaparlamentet betonar att miljöanpassad offentlig upphandling ger möjligheter till hållbarare transporter, särskilt för stadsbussar.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka nätverken av städer som är föregångare och som i sin stadsplanering prioriterar hållbar rörlighet, inbegripet gång, cykling, främjande av kollektivtrafik, bilpooler och samåkning, och att göra det möjligt för lokala, regionala och nationella myndigheter att utbyta bästa praxis både när det gäller minskade växthusgasutsläpp och strategier för ren luft. Parlamentet uppmanar också kommissionen att uppmuntra lokala, regionala och nationella myndigheter att fullt ut samordna behoven och förfarandena inom transporter, bostäder och markanvändning för att bättre uppnå målen i klimatpolitiken.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att – med tanke på att EU-normerna för lätta fordon inte återspeglar de verkliga utsläppen – undersöka fördelarna med att införa en märkning eller standard för fordon med mycket låga utsläpp (Ulev) som skulle uppfylla utsläppsgränsvärdena vid verklig körning.

76.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet måste ägnas åt en ökning av icke-motoriserade transportformers integration och attraktionskraft, eftersom detta avsevärt skulle minska privata transportformers attraktionskraft.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina strategier för utsläppssnål rörlighet beakta transportbehoven hos medborgare på landsbygden och i avlägsna områden.

78.  Europaparlamentet uppmuntrar alla offentliga organ att inkludera hållbarhetskriterier i sin offentliga upphandling.

79.  Europaparlamentet vill att kommissionen, medlemsstaterna och regionerna investerar mer i att länka samman det europeiska nätet av cykelvägar med järnvägen i det transeuropeiska transportnätet.

80.  Europaparlamentet betonar att förslaget om en översyn av förordningen om allmän säkerhet är försenat och uppmanar kommissionen att lägga fram ett sådant förslag före utgången av 2017. Parlamentet anser att tekniken för intelligent hastighetsanpassning har blivit tillräckligt bra och kan rädda många liv och att den därför utan vidare dröjsmål bör installeras i alla fordon. Parlamentet understryker att direkt sikt för lastbilar är en väldigt effektiv lösning för att förhindra olyckor med oskyddade trafikanter och att förslaget bör innehålla bindande normer för direkt sikt.

Sektorsspecifika krav

Motorcyklar, personbilar och lätta lastbilar

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om utsläppsnormer 2025 för personbilar och lätta lastbilar som är i linje med den ståndpunkt parlamentet uttryckte i två lagstiftningsakter 2013(33), och som bekräftades i tillhörande uttalande från kommissionen. Parlamentet betonar att dessa genomsnittsnormer för fordonsparken bör beräknas på grundval av det nya globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) och återspegla den långsiktiga utsläppsminskningsplanen i EU:s klimat- och energiram fram till 2030 och de långsiktiga målen i Parisavtalet.

82.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det nya WLTP. Parlamentet betonar dock att man som ett tillägg till WLTP bör utarbeta en riktad metod för att bedöma koldioxidutsläpp vid verklig körning i efterhand, eftersom forskning visar att laboratorieprovningscykeln inom det nya WLTP fortfarande kommer att ha en diskrepans på cirka 20 procent sett till de verkliga utsläppen och kommer att fortsätta att bli föremål för provningsrelaterad optimering och manipulation. Parlamentet konstaterar att metoden kan baseras på redan befintliga mätanordningar i fordonen, t.ex. bränsleförbrukningsmätare. Parlamentet anser vidare att man, för detta syfte och för att erhålla tillförlitliga uppgifter, bör utarbeta en standardmetod för inhämtning, lagring, användning och delgivning av bränsleförbrukningsvärden där man i största möjliga utsträckning utnyttjar de sensorer som redan finns i personbilar och samtidigt respekterar den personliga integriteten fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare lösningar för att stoppa koldioxidutsläppen från transportsektorn och att framför allt ta större hänsyn till det faktum att lättare konstruktioner direkt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp från fordon.

83.  Europaparlamentet påpekar att om test av utsläpp under faktiska körförhållanden effektivt ska kunna minska skillnaderna mellan de utsläpp som uppmäts i laboratorier och på väg, bör specifikationerna i test- och utvärderingsförfarandena utformas mycket noggrant och omfatta vitt varierande körförhållanden såsom skillnader i temperatur, motorbelastning, körhastighet, höjd över havet, vägtyp och andra parametrar som kan förekomma vid körning i unionen.

84.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av ett harmoniserat, obligatoriskt och transparent EU-system för märkning, vilket skulle ge konsumenterna riktiga, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om bränsleförbrukning, livscykel, CO2-utsläpp och luftförorenande utsläpp från bilar som släpps ut på marknaden. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om märkning av bilar (direktiv 1999/94/EG), vilket skulle kunna ändras så att ett krav på information avseende andra luftförorenande utsläpp som kväveoxid och partikulärt material införs.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om miljövänlig energi för transport (direktiv 2014/94/EU) och lägga fram ett förslag till förordning om koldioxidstandarder för fordon som släpps ut på marknaden från och med 2025, med målet att till 2035 fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett minimimål för andelen utsläppsfria fordon för alla tillverkare.

87.  Europaparlamentet betonar att det innebär fördelar för den europeiska ekonomin om man snabbt ställer om till sådana fordon som har minst klimatpåverkan enligt resultaten från livscykelanalyser. Parlamentet betonar att en sådan omställning säkerställer att de europeiska biltillverkarna kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, samtidigt som man tryggar befintliga arbetstillfällen och skapar nya.

88.  Europaparlamentet vill se en större finansiering till förmån för teknisk forskning när det gäller tillverkning, hantering och bortskaffande av batterier till elektriska fordon, så att dessa blir allt mer hållbara ur miljösynpunkt.

89.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett en rad överträdelseförfaranden mot medlemsstater som har brutit mot direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet genom att kontinuerligt överskrida gränsvärdena för kvävedioxid och PM10. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva sina kontrollbefogenheter för att förhindra utsläppande på marknaden av förorenande dieselbilar som avsevärt bidrar till utsläpp av kvävedioxid och PM10 i atmosfären och som inte överensstämmer med EU:s bestämmelser om typgodkännande av och utsläpp från personbilar och lätta motorfordon.

90.  Europaparlamentet poängterar behovet av att främja ett brett deltagande av små och medelstora företag i tillverkningen av fordon och komponenter för att säkerställa likvärdiga förutsättningar på transportmarknaden och uppmuntra forskning och innovation.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i möjligaste mån ta hänsyn till alla tekniska metoder som finns för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter i samband med koldioxidregleringen efter 2020. Parlamentet konstaterar att regleringen i synnerhet ska beakta de möjligheter som de senaste alternativa bränslena (elektriska drivmedel, syntetiska drivmedel, kraft till gas och kraft till vätska) har att erbjuda.

Tunga fordon

92.  Europaparlamentet noterar att tunga fordon kommer att stå för 40 procent av de totala koldioxidutsläppen från vägtransporter om inga andra åtgärder vidtas före 2030. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag om tunga fordons certifiering, övervakning och rapportering före utgången av 2017 och ambitiösa koldioxidstandarder för 2025 senast 2018 utifrån bästa tillgängliga uppgifter. Parlamentet välkomnar simulatorn Vecto (verktyget för beräkning av fordons energiförbrukning) för frakteffektivitet och understryker behovet av att ha fortsatt tillgång till transparenta, realistiska och uppdaterade övervakningsuppgifter.

93.  Europaparlamentet betonar ”jättelastbilars” viktiga bidrag för att effektivisera godstransporter på väg, eftersom de medför färre körningar, bränslebesparingar och därmed lägre utsläpp, och uppmanar därför kommissionen och medlemsländerna att skapa incitament som sporrar till ökad användning av ”jättelastbilar”.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja arbeta på en europeisk strategi för koldioxidsnål lastbilstrafik på grundval av en jämförande studie, i syfte att underlätta spridningen på marknaden av energieffektiva och utsläppsfria stadsbussar och lastbilar. Parlamentet påpekar att det redan finns medlemsstater som tagit initiativ i riktning mot utsläppsfria godstransporter på väg.

95.  Europaparlamentet anser att den växande användningen av rena motorer i tunga fordon, till exempel el- eller LNG-drivna, bör stödjas och att det därför behövs investeringar i viktig och strategisk infrastruktur.

96.  Europaparlamentet ber kommissionen att fastställa, och tillåta medlemsstaterna att införa, incitament till transit och prioritering av trafik med fordon med låga eller inga utsläpp inom hela det transeuropeiska transportnätet.

97.  Europaparlamentet understryker att utsläppssnåla och utsläppsfria stadsbussar skulle kunna bidra till att avsevärt minska de förorenande utsläppen i stadsområdena. Parlamentet begär därför att utsläppsfria stadsbussar tas i bruk genom att kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling inom EU införlivas i direktivet om rena fordon (direktiv 2009/33/EC), som för närvarande är föremål för en översyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja användningen av tillgängliga EU-medel, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att stödja åtgärder på området.

98.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa de rätta förutsättningarna för att stimulera till användning av utsläppssnål alternativ energi inom transportbranschen och noterar att detta kan underlättas genom att säkerställa att branschen har en tydlig och långsiktig ram att utgå från vid investeringar i minskade koldioxidutsläpp från drivmedel och i annan teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inleda en genomförbarhetsstudie av de potentiella lösningarna som finns tillgängliga för att sedan utifrån denna studie utarbeta en strategi för koldioxidsnåla godstransporter på väg.

99.  Europaparlamentet stöder kommissionen planer på en plattform för rena bussar där bussföretag, lokala myndigheter, busstillverkare och energibolag sammanförs för att uppmuntra till en snabbt ökande andel renare fordon och uppmanar kommissionen att främja bussen som ett miljövänligt alternativ i kollektivtrafiken.

100.  Europaparlamentet noterar att det finns mycket ny teknik, och många nya innovationer som grundar sig på befintlig teknik, som kan ha stora positiva miljöeffekter, till exempel bättre däck, mer avancerade smörjmedel, effektivare kraftöverföring och hybridmotorer, och att Europa borde sträva efter att vara teknikledande på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilken betydelse sådan teknik kan ha när det gäller att förbättra både effektivitet och miljövänlighet.

101.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra luftkvaliteten i EU och respektera EU:s gränsvärden för luftkvalitet och WHO:s rekommenderade nivåer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, och lägga fram förslag, där så är lämpligt, om nya teknikneutrala Euro 7-utsläppsgränsvärden som senast 2025 ska vara tillämpliga på alla lätta nyttofordon som omfattas av denna förordning.

102.  Europaparlamentet betonar att minskade utsläpp och luftkvalitetsmål kräver åtgärder även när det gäller äldre fordon och påminner i detta avseende om att efteranpassning är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläpp och förorenande ämnen från äldre fordonsparker, eftersom ett systematiskt införande av avancerade efterbehandlingssystem av dieselavgaser innebär att äldre tunga fordon, såsom bussar och lastbilar, kan bli miljövänliga samtidigt som man uppfyller till och med de hårdaste utsläppskrav och åstadkommer största möjliga minskning av kväveoxid, kvävedioxid och partikulärt material. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå gemensamma EU-riktlinjer för att uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja möjliga efteranpassningslösningar fullt ut och även säkerställa stödberättigande inom ramen för EU:s finansiella instrument för utfasning av fossila bränslen i transportsystem.

Typgodkännande och marknadskontroll

103.  Europaparlamentet efterlyser ett mer heltäckande och samordnat system för typgodkännande och marknadskontroll på EU-nivå, vilket omfattar en stark och tillförlitlig EU-tillsyn och ett kontrollsystem, i syfte att ta itu med de brister och rättsliga kryphål som konstaterats i efterdyningarna av Dieselgate. Parlamentet understryker betydelsen av att snabbt anta förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande och marknadstillsyn av motorfordon och släpfordon till dessa fordon (COM(2016)0031) samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt förhandlingsmandat som antogs den 4 april 2017. Parlamentet bekräftar att det kommande antagandet av nämnda förordning bör säkerställa en konsekvent och mer öppen konkurrens för alla intressenter inom fordonsbranschen, fastställa effektiva regler för att skydda konsumenter samt garantera ett fullständigt genomförande av den nya ramen för typgodkännande och marknadskontroll.

104.  Europaparlamentet välkomnar den vägledning om utvärdering av hjälputsläppsstrategier och förekomsten av manipulationsanordningar som kommissionen offentliggjorde den 26 januari 2017 i syfte att stödja medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i arbetet med att upptäcka manipulationsanordningar.

105.  Europaparlamentet beklagar antagandet av höga överensstämmelsefaktorer för kväveoxidutsläpp, vilka fungerar som ett kryphål som möjliggör överdrivna utsläpp, bland annat från bilar efter 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över överensstämmelsefaktorn för testerna vid utsläpp under faktiska körförhållanden under 2017 – i enlighet med vad som anges i det andra paketet om utsläpp under faktiska körförhållanden – och fortsätta att årligen granska överensstämmelsefaktorn utifrån den tekniska utvecklingen i syfte att sänka den till 1 senast 2021.

106.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det fjärde paketen om utsläpp under faktiska körförhållanden för att fullborda regleringsramen för det nya typgodkännandeförfarandet och för en snabb tillämpning av denna ram.

Järnvägar

107.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens nya uppmaningar att lämna förslag avseende saknade gränsöverskridande järnvägslänkar på regional nivå och välkomnar utsikterna till att minimera eller minska klimateffekterna. Parlamentet ber kommissionen att fortsätta att beakta dessa projekt och utfärda meddelanden om stödansökningar inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, och inom ramen för ändringen av förordning (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, i syfte att bättre ta hänsyn till den verkliga effektiviteten hos olika typer av järnvägstransporter när det gäller deras inverkan på energieffektiviteten i transportsektorn.

108.  Parlamentet stöder kommissionens prioritering av investeringar i järnvägsinfrastrukturer, i synnerhet när det gäller saknade länkar och gränsöverskridande förbindelser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att järnvägen, i synnerhet för varutransporter, är ett effektivt och hållbart system för masstransport.

109.  Europaparlamentet stöder genomförandet av övergången från väg- till järnvägstransporter (Shift2rail) genom en ökning av driftskompabiliteten mellan de olika transportsätten.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag till direktiv om kombinerad transport som bättre främjar effektiva godstransporter och uppmuntrar till en övergång från andra transportslag till järnvägar och inre vattenvägar för att uppnå de trafikomställningsmål för 2030 och 2050 som fastställs i de tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem i vitboken om transporter från 2011.

111.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och aktörerna inom järnvägssektorn att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra det gemensamma företaget Shift2Rail i syfte att påskynda integreringen av avancerad teknik i innovativa järnvägsproduktlösningar, öka efterfrågan på järnvägstransporter och stärka den europeiska järnvägssektorns konkurrenskraft.

112.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål grundligt och effektivt genomföra direktiv 2012/34/EU (omarbetning), kommissionens genomförandeakt 2015/909 och det fjärde järnvägspaketet för att säkerställa konkurrensförhållandena för banavgifter så att det råder rättvis konkurrens mellan olika transportsätt.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka missgynnandet av passagerartrafik på järnväg (t.ex. i fråga om skatter, banavgifter och direkta och indirekta subventioner) jämfört med andra transportsätt i syfte att åstadkomma likvärdiga förutsättningar på marknaden.

114.  Europaparlamentet upprepar vikten av driftskompatibilitet och samordning med andra transportsätt, förbättrad tillförlitlighet och bullerreduktion samt av att det ska vara lätt att byta mellan olika trafikslag.

115.  Europaparlamentet betonar behovet av ett fullständigt, effektivt och enhetligt genomförande av förordningen om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, vilket är till fördel för både passagerare och industrin.

Luftfart

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra luftfartens effektivitet, bl.a. genom att garantera att medlemsstaterna snabbt genomför det gemensamma europeiska luftrummet, aktivt delta i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) arbete i syfte att garantera ambitiösa internationella koldioxidnormer samt tillhandahålla tillräcklig finansiering för det gemensamma företaget Sesar (forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet) och de gemensamma teknikinitiativen Clean Sky.

117.  Europaparlamentet påminner om att luftrummet också är en del av EU:s inre marknad och att all fragmentering till följd av ineffektivt utnyttjande eller av skilda nationella metoder (exempelvis i fråga om operativa förfaranden, skatter, avgifter osv.) orsakar längre flygtider, förseningar, ökad bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp, förutom att den övriga marknaden påverkas negativt och att EU:s konkurrenskraft hämmas.

118.  Europaparlamentet betonar att luftfartssektorn på ett tillräckligt, rättvist och effektivt sätt bör bidra till att klimatmålen för 2030 och målen i Parisavtalet uppnås, och därmed även till att det hållbara utvecklingsmålet om klimatåtgärder uppnås.

119.  Europaparlamentet noterar beslutet vid det 39:e sammanträdet i Icaos generalförsamling om att utveckla ett globalt marknadsbaserat åtgärdssystem för internationell luftfart. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera beslutet, inklusive de frivilliga åtaganden och reservationer som staterna gör, samt att övervaka framstegen mot genomförandet av beslutet, både internationellt och inrikes, i de 67 stater som avser att frivilligt delta i den globala marknadsbaserade åtgärden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom kort genomföra en utvärdering av lämpligheten i åtgärdens bestämmelser om koldioxidneutral tillväxt, i syfte att begränsa utsläppsökningen inom luftfarten i enlighet med Parismålen. Parlamentet konstaterar att man planerar att se över Icao-åtgärden vart tredje år, vilket bör ge utrymme för att göra det mer ambitiöst och robust.

120.  Europaparlamentet noterar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 3 februari 2017 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 (COM(2017)0054), i vilken det föreslås fortsatt begränsad geografisk omfattning för EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny bedömning och se över EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020 då man vet mer om genomförandet av det globala marknadsbaserade åtgärdssystemet.

121.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra till val av de bästa och kortaste flygrutterna för att minska bränsleförbrukningen och de skadliga utsläppen, jämfört med längre flygvägar som väljs för att undvika luftrum som medför större kostnader.

122.  Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta att stimulera till forskning på detta område för att driva på investeringarna i teknik för utveckling av hållbar luftfart, även genom utveckling av offentlig-privata partnerskap, och denna stimulans kan ske genom att man främjar konstruktion av lättare luftfartyg, användning av digital teknik och satellitteknik för att effektivisera planeringen av flygrutter samt produktion och användning av den nya generationens alternativa bränslen, särskilt med hänsyn till att det i denna sektor inte finns många alternativ till traditionella flytande bränslen.

123.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka hitta nya sätt att stödja användningen av förnybara flygbränslen för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser.

124.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och flygteknikindustrin att uppmuntra framtagandet av ytterligare åtgärder för att främja smarta initiativ för minskade utsläpp i luftfartssektorn, från, till och inom flygplatser.

Sjötransporter

125.  Europaparlamentet konstaterar att ansträngningar görs genom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att begränsa de internationella havsutsläppen och uppmanar därför IMO att så fort som möjligt anta tydliga mål och åtgärder för minskning av växthusgasutsläpp. I avsaknaden av ett jämförbart system som verkar under IMO betonar dock parlamentet att koldioxidutsläpp i unionens hamnar, och under resor till och från unionens hamnar, bör omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med 2023. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa villkoren för att främja användningen av alternativa drivmedel, såsom naturgas, gasol och väte samt att främja integreringen av teknik för förnybar energi (såsom segel, batterier, solpaneler och vindgeneratorer) inom sjöfartssektorn. Parlamentet betonar att det i detta sammanhang är nödvändigt att överväga att på medlemsstats- och unionsnivå ta fram finansiella instrument i syfte att påskynda investeringarna i en grön fordonspark.

126.  Europaparlamentet betonar att för att kunna säkerställa en effektiv global minskning av växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten, i enlighet med det mål att med god marginal begränsa temperaturökningen till under 2°C som fastställdes i Parisavtalet (COP 21), och ta itu med befintliga hinder på marknaden avseende fartygens konstruktion och operativa effektivitet, bör EU:s system för övervakning, rapportering och verifiering (MRV) genomgående ändras för att anpassa det till IMO:s nyligen antagna system för datainsamling (DCS), samtidigt som man bör bevara öppenhet, kontroll och insamling av data över faktiska transporter.

127.  Europaparlamentet understryker vikten av att fullt ut införliva och genomföra direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(34), inbegripet inrättandet av tankstationer för LNG i TEN-T-korridorerna och i hamnar. Parlamentet anser att en ökad användning av LNG inom godstrafiken kan bidra till den utsläppssnåla rörligheten med avseende på de internationella långsiktiga klimat- och energimålen.

128.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa en europeisk makroregion vid Svarta havet för att säkerställa att man kan dra nytta av de möjligheter som skapas av gränsöverskridande samarbete i regionen.

129.  Europaparlamentet understryker att innovativa finansieringslösningar och användning av EU:s stödsystem för investeringar, vilket är tillgängligt via Europeiska investeringsbanken (EIB), bör vara användbara verktyg som kan utnyttjas av fartygsägare för att bära och/eller täcka initialkostnaden för åtgärder som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser.

130.  Europaparlamentet välkomnar att IMO nyligen antog ett gränsvärde för svavel på 0,5 %, vilket beräknas förhindra att 250 000 personer runt om i världen dör i förtid.

131.  Europaparlamentet stöder ett införande av fler kontrollområden för svavel- och kväveoxidutsläpp i hela Europa.

132.  Europaparlamentet påminner om att en minskning av sotutsläppen från sjöfarten, i synnerhet i den arktiska regionen, är av avgörande betydelse för att minska den globala uppvärmningen.

133.  Europaparlamentet understryker den betydelsefulla roll som kombinerade transporter kan spela för att minska utsläppen. Parlamentet tar del av kommissionens meddelande om att modernisera direktivet om kombinerade transporter (rådets direktiv 92/106/EEG), vilket ska ge incitament för en övergång till transporter på järnvägar och inre vattenvägar.

Inre vattenvägar

134.  Europaparlamentet anser att det krävs ytterligare åtgärder för att garantera en klimatvänlig och effektiv transportsektor på de inre vattenvägarna. Parlamentet upprepar betydelsen av ekonomiska stödåtgärder för innovation inom branschen i syfte att öka fartygens energieffektivitet och bevara miljön under infrastrukturarbetet.

135.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2018 lägga fram en översyn av direktivet om flodinformationstjänster (Ris)(35), i syfte att främja användningen av Ris för att minska utsläppen på inre vattenvägar, och att fastställa en EU-övergripande rättslig grund för gränsöverskridande datautbyte som skulle möjliggöra ett heltäckande genomförande av det gränsöverskridande Ris och digital integrering med andra transportsätt.

136.  Europaparlamentet betonar att transport på inre vattenvägar i Europa bör uppmuntras och utnyttjas och uppmanar kommissionen att anslå medel för bärgning av sjunkna fartyg med tanke på de höga kostnaderna för sådana insatser samt utsikterna för regional utveckling och utvidgandet av frakt och transport på de inre vattenvägarna på den inre marknaden.

137.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för användning av vind- och solkraft, och för miljöanpassning av motorer och drivmedel i fartyg i inlandssjöfart, bland annat genom att peka på föregångares goda praxis och stödja finansiering av rena inre vattenvägar genom den befintliga skrotningsfonden och Efsi- och EIB-verktyg.

138.  Europaparlamentet betonar att marknadens faktiska behov visar på att det för transporter på de inre vattenvägarna behövs starkt stöd på såväl EU-nivå som på nationell och regional nivå för att säkerställa att ett tillräckligt stort antal inlandshamnar i TEN-T-stomnätet utrustas med infrastruktur för alternativ energi och med för allmänheten tillgängliga tanknings- och lagringsplatser på lämpliga avstånd från varandra.

o

o  o

139.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(2)

EUT L 120, 15.5.2009, s. 5.

(3)

EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.

(4)

EUT L 140, 5.6.2009, s. 1.

(5)

EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.

(6)

EGT L 12, 18.1.2000, s. 16.

(7)

EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.

(8)

EUT L 123, 19.5.2015, s. 55.

(9)

EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(10)

EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(11)

EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

(12)

EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.

(13)

EGT L 142, 5.6.1999, s. 26.

(14)

EUT L 166, 30.4.2004, s. 124.

(15)

EUT L 268, 13.10.2009, s. 11.

(16)

EUT L 276, 20.10.2010, s. 22.

(17)

EGT L 368, 17.12.1992, s. 38.

(18)

EUT L 300, 14.11.2009, s. 88.

(19)

EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(20)

EGT L 332, 28.12.2000, s. 81.

(21)

EUT L 255, 30.9.2005, s. 11.

(22)

EUT L 280, 27.10.2009, s. 52.

(23)

Antagna texter, P8_TA(2015)0423.

(24)

Antagna texter, P8_TA(2016)0292.

(25)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(26)

EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.

(27)

Antagna texter, P8_TA(2017)0100.

(28)

Antagna texter, P8_TA(2017)0097.

(29)

https://www.eea.europa.eu/soer-2015/europe/air

(30)

https://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-europe-2015/download

(31)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(32)

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas; antagna texter: P8_TA(2016)0406.

(33)

EUT L 103, 5.4.2014, s. 15. EUT L 84, 20.3.2014, s. 38.

(34)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(35)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (Ris) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 255, 30.9.2005, s. 152–159).


MOTIVERING

Säkra och effektiva transporter till överkomliga priser är av avgörande betydelse för de europeiska medborgarnas livskvalitet, för utvecklingen av den inre marknaden och för att uppnå global sammanlänkning. Samtidigt har utsläppen av växthusgaser från transporter i Europa ökat och var 20 procent högre 2014 än 1990. För närvarande ansvarar transportsektorn för nästan en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp.

Unionen och dess medlemsstater har förbundit sig till Parisavtalet, som trädde i kraft den 4 november 2016 och som syftar till att hålla ökningen av jordens medeltemperatur väl under 2°C över förindustriell nivå samt till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå. Om dessa mål ska kunna uppnås måste transportsektorn dra sitt strå till stacken. Lösningen är att oåterkalleligt gå över till en rörlighet med låga nivåer av koldioxidutsläpp och luftföroreningar. I vitboken om transporter från 2011 och i Europaparlamentets efterföljande betänkanden understryks tydligt målet för transportsektorn att uppnå en minskning på minst 60 procent av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn fram till århundradets mitt, jämfört med 1990, och att fortsätta sin väg mot nollutsläpp.

Kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet förenar åtgärder och föreslår lagstiftningsinitiativ och andra initiativ som syftar till att öka takten i övergången till utsläppssnål rörlighet, med betoning på de möjligheter som uppstår för industri, tjänster, energiföretag och investerare att bidra till hållbar tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. I betänkandet välkomnar man kommissionens meddelande och instämmer i vikten av att åtgärder vidtas inom alla de områden som anges i handlingsplanen för utsläppssnål rörlighet, samtidigt som man betonar behovet av ännu mer ambitiösa åtgärder med avseende på vissa områden.

I det förslag till förordning om fördelning av insatser som offentliggjordes i samband med denna strategi fastställs tydliga mål för medlemsstaterna för att minska utsläppen från sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, inbegripet transportsektorn. De två dokumenten kompletterar varandra och utgör ett enhetligt paket.

I sitt meddelande tar kommissionen upp tre viktiga verktyg med tanke på transportsektorns utveckling mot en utsläppssnål rörlighet när det gäller teknikneutralitet och främjandet av arbetstillfällen, tillväxt och investeringar. Dessa är: högre effektivitet i transportsystemen, utsläppssnåla energialternativ för transporter och fordon med låga eller inga utsläpp. I betänkandet följs dessa linjer och flera nya förslag läggs fram.

Med beaktande av prissättningen inom transportsektorn betonar betänkandet behovet av ytterligare åtgärder i riktning mot lika konkurrensvillkor för olika transportsätt i Europa genom tydligare prissignaler som bättre återspeglar principen att förorenaren och användaren ska betala. I betänkandet välkomnas kommissionens ansträngningar att utveckla standarder för driftskompatibla elektroniska vägtullsystem i EU och den kommande översynen av Eurovinjettdirektivet. Man understryker betydelsen av uppdateringar av de externa kostnaderna för alla transportsätt, på grundval av bland annat den senaste utvecklingen avseende ekonomi och klimatförändringar och tillförlitligare uppgifter om utsläpp vid verklig körning.

Betydelsen av digitalisering inom hållbara transportlösningar betonas starkt i betänkandet, med särskild tonvikt på logistik och autonoma fordon, bland annat för att ta itu med trafikstockningar i städer. Införandet av kooperativa intelligenta transportsystem är av största betydelse, och en EU-ram för deras samordnade utbyggnad är särskilt viktigt.

Multimodalitet är av stor betydelse för att uppnå utsläppssnål rörlighet. Incitament för att stödja multimodal integration och kombinerade transporter bör utökas och uppdateras med jämna mellanrum, så att övergången till transportsätt med mindre utsläpp blir effektiv. Andra generationens arbetsplaner och underlättande åtgärder för genomförandet av det transeuropeiska transportnätet måste fästa stor uppmärksamhet vid miljöaspekterna. I detta avseende bör de projekt som finansieras genom de transeuropeiska transportnäten, men också genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) eller Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), ha som stödberättigande kriterium deras bidrag till att minska klimatförändringarna.

Åtgärder bör vidtas på EU-nivå för att stödja ett proaktivt tillvägagångssätt när det gäller städer för att uppmuntra till byte av transportslag till aktiva modeller för resande, kollektivtrafik och/eller gemensamma program för rörlighet, i syfte att minska trafikstockningar och föroreningar i städer. Översynen av förordningen om gemensamma regler för tillträde till marknaden för persontransporter med buss bör ta hänsyn till dessa aspekter.

I betänkandet betonas vikten av att uppmuntra medborgarna och beslutsfattarna att ändra sitt beteende. Bland annat följande åtgärder föreslås: stöd för tillhandahållandet av lättillgänglig information om utsläpp av växthusgaser som en intermodal passagerarrättighet, stärkande av nätverken av städer som är föregångare, i syfte att utbyta framgångshistorier om minskade utsläpp av växthusgaser och strategier för ren luft, samt byte av transportslag för korta sträckor från körande av egen bil till en intermodal rörlighetskedja såsom gång–cykling–kollektivtrafik/bilpooler och samåkning.

Övergången till utsläppssnål, alternativ energi inom transportsektorn har redan börjat och bör utvecklas under de kommande årtiondena. Den hållbara användningen av alternativa bränslen är en avgörande faktor för framgången för denna övergång. För att uppnå hållbarhet är utbyggnaden av särskild infrastruktur nödvändig. I detta avseende betonar betänkandet vikten av att det i den lagstiftning som ska antas, till exempel lagstiftningspaketet om förnybara energikällor, fastställs skyldigheter för bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen genom ett utökat utbud av förnybar energi, hållbara avancerade biodrivmedel eller syntetiska bränslen. I betänkandet välkomnas de insatser som görs för att säkerställa en övergripande och driftskompatibel infrastruktur för laddning av elfordon som en del av genomförandet av direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen, och uppmanas medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att genomföra de särskilda politiska ramar som krävs för att inrätta offentligt tillgängliga laddningsstationer.

Målen för övergången till fordon med nollutsläpp kan endast uppnås genom att stödja innovation som skapar effektivitet i fordonsteknik och efterfrågan på dessa produkter. Konsumenternas förtroende när det gäller provning kan endast återupprättas med förbättrade provningar och, om det är tekniskt möjligt, bör unionens framtida koldioxidnormer för fordon också mätas vid verklig körning. Elektrifiering i riktning mot rörlighet med inga utsläpp kräver insatser för att säkerställa nollutsläpp under hela livscykeln.

Föredraganden anser att märkningen av bilar bör ses över för att förbättra konsumentinformationen och för att se till att reglerna för offentlig upphandling främjar rena fordon. Han beklagar att medlemsstaterna fortfarande tillämpar ett brett urval motstridiga skatteincitament som motverkar utsläppssnål rörlighet och subventionerar ineffektiva och förorenande fordon, i synnerhet som förmånsbilar.

Av strategin efter 2020 för personbilar och lätta lastbilar, och av strategin för lastbilar och bussar, förväntas kraftfulla åtgärder avseende koldioxidnormer.

I betänkandet analyseras sektorspecifika trender för olika transportsätt, i syfte att uppnå utsläppssnål rörlighet.

Betydelsen av horisontella faktorer för att stödja utsläppssnål rörlighet betonas, i synnerhet kopplingen mellan transport- och energisystemen, forskning, innovation och konkurrenskraft, digital teknik och ny kompetens samt den säkerhet som krävs för investeringar.

Det är av yttersta vikt att EU:s investeringsinstrument styrs så att de stöder effektivitet i transportsystemet på ett teknikneutralt sätt, utsläppssnål alternativ energi för transporter och utsläppssnåla och utsläppsfria fordon.

I samband med globala åtgärder inom internationella transporter krävs ytterligare insatser för utsläppssnål rörlighet, och EU:s bidrag inom luftfartssektorn, Icao eller den maritima sektorn (via IMO) är av största vikt för framsteg i denna riktning.

Förutom unionens insatser för att minska sina egna utsläpp är det också viktigt att tillsammans med tredjeländer överväga klimatlösningar genom gemensamma projekt, i enlighet med Parisavtalets hänvisning till en ny internationell samarbetsmekanism för att bekämpa klimatförändringen.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (30.6.2017)

till utskottet för transport och turism

över en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet

(2016/2327(INI))

Föredragande av yttrande: Damiano Zoffoli

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016)0501),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets förhandlingsmandat avseende betänkandet om en översyn av typgodkännande och marknadstillsyn som antogs den 4 april 2017,

–  med beaktande paketet om cirkulär ekonomi som kommissionen antog den 2 december 2015,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi(12),

–  med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 Genomförandet av vitboken från 2011 om transporter(13),

A.  Enligt Parisavtalet, som ratificerades av EU den 4 november 2016 och trädde i kraft samma dag, förbinder sig samtliga 151 parter att hålla ökningen av jordens medeltemperatur väl under 2 °C över förindustriell nivå samt till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå.

B.  Mot bakgrund av att vägtransporter står för över 70 procent av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och för en stor del av luftföroreningarna, är det huvudsakligen inom detta område som åtgärder bör vidtas, även om insatserna för att minska utsläppen bör trappas upp inom alla transportområden.

C.  I sin vitbok från 2011 strävar kommissionen efter att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med minst 60 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. Europaparlamentet betonar att utsläppen av växthusgaser från transportsektorn måste minskas drastiskt före mitten av detta århundrade om Parisavtalet ska kunna följas.

D.  En tillförlitlig och långsiktig utsläppsminskningsplan ger fordonstillverkare nödvändig säkerhet för att de ska kunna planera sina investeringar i ny teknik.

E.  Transportsektorn är den sektor där fossila bränslen fasats ut i minst utsträckning och den använder sig fortfarande till mer än 94 procent av fossila bränslen för att täcka sitt energibehov. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står redan för nästan en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen inom EU och de ökar hela tiden.

F.  En långsiktig utfasning av fossila bränslen i transportsektorn förutsätter en utbredd användning av förnybara energikällor, diversifierade enligt olika transportsätt.

G.  Eldrivna transportsystem, såväl offentliga som privata, kan bidra till att tackla betydande problem som hänför sig till rörlighet i städer genom att de på ett hållbart sätt minskar koldioxidutsläppen och helt och hållet eliminerar föroreningar och buller. Elfordons grad av hållbarhet är också beroende av användningen av förnybar el.

H.  Naturgas (t.ex. komprimerad naturgas (CNG) och flytande naturgas (LNG)), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG) skulle kunna spela en roll vid utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart och tunga fordon.

I.  Transportsektorn står för mer än 25 procent av växthusgasutsläpp varav mer än 70 procent kan tillskrivas vägtransporter. Transporter är den största källan till luftföroreningar i stadsområden. Sådana luftföroreningar orsakar mer än 400 000 förtida dödsfall(14) per år inom EU och medför hälso- och sjukvårdskostnader på uppskattningsvis 330–940 miljarder euro(15), vilket motsvarar 3–9 procent av EU:s BNP. Partikulärt material och kväveoxider har särskilt negativa konsekvenser för folkhälsan.

J.  Att skydda folkhälsan och miljön bör vara en gemensam samhällelig angelägenhet och ett gemensamt ansvar, där alla intressenter har en viktig roll att spela.

K.  I unionens sjunde miljöhandlingsprogram görs ett tydligt erkännande av transportsektorns roll för förverkligandet av unionens vision för 2050 ”Att leva gott inom planetens gränser”.

L.  Sedan biodrivmedelsdirektivet antogs 2003 har lagstiftningsramen ändrats vid flera tillfällen. De krävs en viss stabilitet i lagstiftningen för att locka till investeringar i avancerade biodrivmedel.

M.  Enligt undersökningen ”Särskild Eurobarometer 406” från 2013 använder cirka 50 procent av EU:s medborgare den egna bilen dagligen, medan endast 16 procent åker med kollektivtrafik och endast 12 procent cyklar.

N.  Bunkerbränsle som används inom sjötransport är ett av de mest förorenande drivmedlen. Sektorns möjligheter att minska sina utsläpp genom att främja och integrera alternativa bränslesystem är därför goda.

O.  Övergången till en cirkulär ekonomi innebär också att konsumenterna i allt högre grad blir tjänsteanvändare, och övergången till sådana typer av företag skulle kunna ha en betydande påverkan på transportsektorns resurseffektivitet.

P.  Mer än 100 miljoner européer utsätts för bullernivåer som överskrider EU:s gränsvärde på 55 decibel (dB), varav cirka 32 miljoner utsätts för mycket höga nivåer på mer än 65 dB.

Q.  Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är buller enbart från vägtrafik den andra största miljöstressfaktorn i Europa efter luftföroreningar, och minst 9 000 personer dör i förtid varje år på grund av hjärtsjukdomar som orsakas av trafikbuller.

R.  Om man sänker koncentrationerna av fina partiklar (PM 2,5) till de nivåer som rekommenderas av WHO skulle medborgarnas genomsnittliga förväntade livslängd öka med cirka 22 månader. En sådan sänkning skulle också medföra en årlig inbesparing på cirka 31 miljarder euro.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet och uppmanar kommissionen och behöriga myndigheter i medlemsstaterna att fullt ut delta i och genomföra strategin. Parlamentet betonar att detta inte bara gynnar folkhälsan och miljön, utan att det även innebär möjligheter för flera olika intressenter inom transportsektorn och är avgörande för övergången till en hållbar, cirkulär och koldioxidsnål ekonomi.

2.  Europaparlamentet betonar att växthusgasutsläppen från transportsektorn måste vara nära noll vid århundradets mitt för att man ska kunna respektera Parisavtalet och att utsläppen av luftföroreningar från transportsektorn måste minskas drastiskt för att man åtminstone ska nå WHO:s riktlinjer för folkhälsan utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna, och särskilt städer och lokala myndigheter, utbyter bästa praxis och erfarenheter angående utsläppssnål rörlighet, och uppmanar kommissionen att upprätta plattformar, som liknar borgmästaravtalet (Covenant of Mayors initiative), för sådant utbyte. Parlamentet framhåller också att forsknings- och utvecklingsverksamheten fyller en avgörande funktion i utvecklingen av utsläppssnål rörlighet. Kommissionen uppmanas att finansiera forskning och utveckling av fordonsteknik för utsläppssnål rörlighet, och medlemsstaternas behöriga myndigheter uppmanas att utnyttja tillgängliga finansieringsmöjligheter och se till att små och medelstora företag också kan dra nytta av medlen för forskning och utveckling.

Personbilar och lätta lastbilar

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om utsläppsnormer 2025 för personbilar och lätta lastbilar som är i linje med den ståndpunkt parlamentet uttryckte i två lagstiftningsakter 2013(16), och som bekräftades i tillhörande uttalande från kommissionen. Parlamentet betonar att dessa genomsnittsnormer för fordonsparken bör beräknas på grundval av det nya globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) och återspegla den långsiktiga utsläppsminskningsplanen i EU:s klimat- och energiram fram till 2030 och de långsiktiga målen i Parisavtalet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart införa och förbättra koldioxidstandarderna för all vägtransport, eftersom kostnadseffektiva fordonsstandarder förmodligen är den mest effektiva åtgärden för att förbättra energieffektiviteten inom EU fram till 2030.

6.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det nya WLTP. Parlamentet betonar dock att man som ett tillägg till WLTP bör utarbeta en riktad metod för att bedöma koldioxidutsläpp vid verklig körning i efterhand, eftersom forskning visar att laboratorieprovningscykeln inom det nya WLTP fortfarande kommer att ha en diskrepans på cirka 20 procent sett till de verkliga utsläppen och kommer att fortsätta bli föremål för provningsrelaterad optimering och manipulation. Parlamentet konstaterar att metoden kan baseras på redan befintliga mätanordningar i fordonen, t.ex. bränsleförbrukningsmätare. Parlamentet anser vidare att man, för detta syfte och för att erhålla tillförlitliga uppgifter, bör utarbeta en standardmetod för inhämtning, lagring, användning och delgivning av bränsleförbrukningsvärden där man i största möjliga utsträckning utnyttjar de sensorer som redan finns i personbilar och samtidigt respekterar den personliga integriteten fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare lösningar för att stoppa koldioxidutsläppen från transportsektorn och att framför allt ta större hänsyn till det faktum att lättare konstruktioner direkt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp från fordon.

7.  Europaparlamentet påpekar att om test av utsläpp under faktiska körförhållanden effektivt ska kunna minska skillnaderna mellan de utsläpp som uppmäts i laboratorier och på väg, bör specifikationerna i test- och utvärderingsförfarandena utformas mycket noggrant och omfatta vitt varierande körförhållanden såsom skillnader i temperatur, motorbelastning, körhastighet, höjd över havet, vägtyp och andra parametrar som kan förekomma vid körning i unionen.

8  Europaparlamentet understryker att lösningar som innefattar rörlighet som drivs av el från hållbara energikällor har stor potential att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Parlamentet anser dock att optimering av denna teknik och utbyggnaden av infrastruktur i stor skala inte kan förväntas förrän efter 2030. Parlamentet uppmuntrar återigen till teknisk innovation.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en ambitiös handlingsplan för marknadsspridning av elfordon, och ge medlemsstaterna vägledande rekommendationer i syfte att sporra dem till att införa skatteincitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Parlamentet betonar att tillgången och åtkomsten till laddningsinfrastruktur, både i privata och offentliga byggnader i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv 2010/31/EU (EPBD)), och elfordons konkurrenskraft är av avgörande betydelse för ökad acceptans bland konsumenter. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att elektricitet som produceras för elfordon kommer från hållbara energikällor. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett långsiktigt europeiskt initiativ om nästa generations batterier.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma effektiviteten av de nuvarande lågutsläppszonerna i städer – med tanke på att EU-normerna för lätta fordon inte återspeglar de verkliga utsläppen – och undersöka fördelarna med att införa en märkning eller standard för fordon med mycket låga utsläpp (ULEV) som uppfyller utsläppsgränsvärdena vid verklig körning.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om miljövänlig energi för transport (2014/94/EU) och lägga fram ett förslag till förordning om koldioxidstandarder för fordon som släpps ut på marknaden från och med 2025, med inbegripande av mandat avseende utsläppsfria fordon (ZEV) och fordon med mycket låga utsläpp (ULEV) för att stegvis öka deras andel av den totala fordonsparken, med målet att till 2035 fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett större utnyttjande av elektricitet parallellt med en övergång till alternativ teknik för att säkerställa framsteg både när det gäller målet med utfasning av fossila bränslen och när det gäller luftkvalitetsmålet inom sektorerna för personbilar och lätta nyttofordon. Parlamentet anser att det krävs en gradvis ökning av andelen utsläppsfria fordon (ZEV) och fordon med mycket låga utsläpp (ULEV), i förhållande till den totala fordonsparken, för att man ska kunna fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid snarast möjligt före slutet av århundradets första hälft.

13.  Europaparlamentet inser att elektrifiering som syftar till utsläppsfri rörlighet kräver insatser för att säkerställa nollutsläpp under fordonets hela livscykeln med utgångspunkt i förnybara energikällor.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den växande betydelsen av inbäddade utsläpp genom att införliva incitament till redovisning av livscykelutsläpp.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den allt större betydelsen av att mäta livscykelutsläpp, från energiförsörjning till tillverkning och uttjänta produkter, genom att lägga fram heltäckande förslag som leder tillverkare mot optimala lösningar, för att säkerställa att utsläpp i tidigare och senare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa energianvändningen hos fordon.

16.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett en rad överträdelseförfaranden mot medlemsstater som har brutit mot direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet genom att kontinuerligt överskrida gränsvärdena för kvävedioxid och PM10. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva sina kontrollbefogenheter för att förhindra utsläppande på marknaden av förorenande dieselbilar som avsevärt bidrar till utsläpp av kvävedioxid och PM10 i atmosfären och som inte överensstämmer med EU:s bestämmelser om typgodkännande av och utsläpp från personbilar och lätta motorfordon.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla omfattande laddningsmöjligheter för elfordon och samtidigt se närmare på innovativa system som möjliggör en optimering av befintlig elinfrastruktur, och främja installation av laddningsutrustning på privata och offentliga parkeringsområden. Parlamentet uppmanar till integrering av förnybar energi i återuppladdningsnätet för att man ska kunna göra ytterligare framsteg i utfasningen av fossila bränslen inom sektorn.

18.  Europaparlamentet efterlyser ett införande av smart laddningsinfrastruktur och av incitament för företag att välja elbilar som drivs med el från förnybara energikällor för sina fordonsparker.

19.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av ett harmoniserat, obligatoriskt och transparent EU-system för märkning, vilket skulle ge konsumenterna riktiga, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om bränsleförbrukning, livscykel, CO2-utsläpp och luftförorenande utsläpp från bilar som släpps ut på marknaden. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om märkning av bilar (direktiv 1999/94/EG), vilket skulle kunna ändras så att ett krav på information avseende andra luftförorenande utsläpp som kväveoxid och partikulärt material införs.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar nationella och lokala myndigheter att införa starka incitament för att främja taxibilar och fordonsparker för leverans den sista sträckan med låga utsläpp.

21.  Europaparlamentet betonar att användning av utsläppssnåla och utsläppsfria lätta nyttofordon den sista sträckan fram till slutanvändaren minskar koldioxidutsläppen i allmänhet och de lokala luftföroreningarna i synnerhet, vilket således bidrar till bättre luft i städerna. Parlamentet betonar behovet av relevant infrastruktur vid logistiska knutpunkter.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i möjligaste mån ta hänsyn till alla tekniska metoder som finns för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter i samband med koldioxidregleringen efter 2020. Parlamentet konstaterar att regleringen i synnerhet ska beakta de möjligheter som de senaste alternativa bränslena (elektriska drivmedel, syntetiska drivmedel, kraft till gas och kraft till vätska) har att erbjuda.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 96/53/EG så att längre, högre och/eller tyngre fordon ska få användas i gränsöverskridande transporter. Parlamentet påminner om att längre, högre och/eller tyngre fordon kan minska utsläppen från transportsektorn med 20–30 procent och är ett effektivt sätt att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn.

Tunga fordon

24.  Europaparlamentet noterar att tunga fordon kommer att stå för 40 procent av de totala CO2-utsläppen från vägtransporter om inga andra åtgärder vidtas före 2030. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag om tunga fordons certifiering, övervakning och rapportering före utgången av 2017 och ambitiösa CO2-standarder för 2025 senast 2018 utifrån bästa tillgängliga uppgifter. Parlamentet välkomnar simulatorn för frakteffektivitet (Vecto) och understryker behovet av att ha fortsatt tillgång till transparenta, realistiska och uppdaterade övervakningsuppgifter.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja marknadsinförandet av tunga fordon som drivs med alternativa, mindre förorenande bränslen såsom naturgas.

26.  Europaparlamentet understryker att utsläppssnåla och utsläppsfria stadsbussar skulle kunna bidra till att avsevärt minska de förorenande utsläppen i stadsområden. Parlamentet begär därför att utsläppsfria stadsbussar tas i bruk genom att kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling inom EU införlivas i direktivet om rena fordon (direktiv 2009/33/EC), som för närvarande är föremål för en översyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja användningen av tillgängliga EU-medel, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att stödja åtgärder på området.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra luftkvaliteten i EU och respektera EU:s gränsvärden för luftkvalitet och WHO:s rekommenderade nivåer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, och senast 2025 lägga fram förslag, där så är lämpligt, om nya teknikneutrala Euro 7-utsläppsgränsvärden som är tillämpliga på alla lätta nyttofordon som omfattas av denna förordning.

28.  Europaparlamentet betonar att minskade utsläpp och luftkvalitetsmål kräver åtgärder även när det gäller äldre fordon och påminner i detta avseende om att efteranpassning är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläpp och förorenande ämnen från äldre fordonsparker, eftersom ett systematiskt införande av avancerade efterbehandlingssystem av dieselavgaser innebär att äldre tunga fordon, såsom bussar och lastbilar, kan bli miljövänliga samtidigt som man uppfyller till och med de hårdaste utsläppskrav och åstadkommer största möjliga minskning av kväveoxid, kvävedioxid och partikulärt material. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå gemensamma EU-riktlinjer för att uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja möjliga efteranpassningslösningar fullt ut och även säkerställa stödberättigande inom ramen för EU:s finansiella instrument för utfasning av fossila bränslen i transportsystem.

29.  Europaparlamentet betonar potentialen hos innovativ teknik såsom automatiserad körning och kolonnkörning (gruppering av flera fordon), eftersom det möjliggör en bättre användning av luftströmningen och därigenom minskar bränsleförbrukningen och utsläppen. Parlamentet efterlyser mer stöd till forskning och utveckling på det området, särskilt beträffande nödvändig digital infrastruktur, och efterlyser inrättandet av en sammanhängande rättslig ram på EU-nivå.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av interoperabilitet för att minska utsläppen från tunga fordon i såväl stadstrafik som annan trafik.

Typgodkännande och marknadskontroll

31.  Europaparlamentet efterlyser ett mer heltäckande och samordnat system för typgodkännande och marknadskontroll på EU-nivå, vilket omfattar en stark och tillförlitlig EU-tillsyn och ett kontrollsystem, i syfte att ta itu med de brister och rättsliga kryphål som konstaterats i efterdyningarna av Dieselgate. Parlamentet understryker betydelsen av att snabbt anta förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande och marknadstillsyn av motorfordon och släpfordon till dessa fordon (COM(2016)0031) samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt förhandlingsmandat som antogs den 4 april 2017. Parlamentet bekräftar att det kommande antagandet av nämnda förordning bör säkerställa en konsekvent och mer öppen konkurrens för alla intressenter inom fordonsbranschen, fastställa effektiva regler för att skydda konsumenter samt garantera ett fullständigt genomförande av den nya ramen för typgodkännande och marknadskontroll.

32.  Europaparlamentet välkomnar den vägledning om utvärdering av hjälputsläppsstrategier och förekomsten av manipulationsanordningar som kommissionen offentliggjorde den 26 januari 2017 i syfte att stödja medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i arbetet med att upptäcka manipulationsanordningar.

33.  Europaparlamentet beklagar antagandet av höga överensstämmelsefaktorer för kväveoxidutsläpp, vilka fungerar som ett kryphål som möjliggör överdrivna utsläpp, bland annat från bilar efter 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över överensstämmelsefaktorn för testerna vid utsläpp under faktiska körförhållanden under 2017 – i enlighet med vad som anges i det andra paketet om utsläpp under faktiska körförhållanden – och fortsätta att årligen granska överensstämmelsefaktorn utifrån den tekniska utvecklingen i syfte att sänka den till 1 senast 2021.

34.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det fjärde paketen om utsläpp under faktiska körförhållanden för att fullborda regleringsramen för det nya typgodkännandeförfarandet och för en snabb tillämpning av denna ram.

Luftfart

35.  Europaparlamentet betonar att luftfartssektorn på ett tillräckligt, rättvist och effektivt sätt bör bidra till att klimatmålen för 2030 och målen i Parisavtalet uppnås, och därmed även till att det hållbara utvecklingsmålet om klimatåtgärder uppnås.

36.  Europaparlamentet noterar beslutet vid det 39:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) generalförsamling om att utveckla en global marknadsbaserad åtgärd för internationell luftfart. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera beslutet, inklusive de frivilliga åtaganden och reservationer som staterna gör, samt att övervaka framstegen mot genomförandet av beslutet, både internationellt och inrikes, i de 67 stater som avser att frivilligt delta i den globala marknadsbaserade åtgärden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom kort genomföra en utvärdering av lämpligheten i åtgärdens bestämmelser om koldioxidneutral tillväxt, i syfte att begränsa utsläppsökningen inom luftfarten i enlighet med Parismålen. Parlamentet konstaterar att man planerar att se över Icao-åtgärden vart tredje år, vilket bör ge utrymme för att göra det mer ambitiöst och robust.

37.  Europaparlamentet noterar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 3 februari 2017 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 (COM(2017)0054), i vilken det föreslås fortsatt begränsad geografisk omfattning för EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny bedömning och se över EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020 då man vet mer om genomförandet av det globala marknadsbaserade åtgärdssystemet.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka det gemensamma europeiska luftrummet och påskynda dess genomförande i syfte att minska CO2-utsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla sina höga ambitioner för innovation och uppmuntra till forskning om användning av solcellsenergi på det flygtekniska området (t.ex. Solar Impulse 2) och alternativa och förnybara flytande bränslen.

39.  Europaparlamentet understryker vikten av att stimulera till forskning på detta område för att driva på investeringarna i teknik för hållbar luftfart, inbegripet genom offentlig-privata partnerskap. Parlamentet anser att detta kan uppnås bland annat genom främjandet av produktion och användning av nästa generations alternativa bränslen, särskilt med hänsyn till att det i denna sektor finns få alternativ till traditionella flytande bränslen.

40.  Europaparlamentet understryker att särskilda incitament för att utveckla hållbara alternativa bränslen bör införas för transportslag där det ännu inte finns några alternativ till flytande bränslen (t.ex. flygplan, lastbilar och bussar). Parlamentet anser att dessa incitament bör återspeglas i omarbetningen av direktivet om förnybar energi (direktiv 2009/28/EG) samt inkluderas i nationella energi- och klimatplaner, såsom föreslås i Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen (COM(2016)0759).

Sjöfartstransporter

41.  Europaparlamentet konstaterar att ansträngningar görs genom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att begränsa de internationella havsutsläppen och uppmanar därför IMO att så fort som möjligt anta tydliga mål och åtgärder för minskning av växthusgasutsläpp. I avsaknaden av ett jämförbart system som verkar under IMO betonar dock parlamentet att koldioxidutsläpp i unionens hamnar, och under resor till och från unionens hamnar, ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med 2023. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa villkoren för att främja användningen av alternativa drivmedel, såsom naturgas, gasol och väte samt att främja integreringen av teknik för förnybar energi (såsom segel, batterier, solpaneler och vindgeneratorer) inom sjöfartssektorn. Parlamentet betonar att det i detta sammanhang är nödvändigt att överväga att på medlemsstats- och unionsnivå ta fram finansiella instrument i syfte att påskynda investeringarna i en grön fordonspark.

42.  Europaparlamentet understryker den betydelsefulla roll som kombinerade transporter kan spela för att minska utsläppen samt tar del av kommissionens meddelande om att modernisera direktivet om kombinerade transporter (rådets direktiv 92/106/EEG), vilket ska ge incitament för en övergång till transporter på järnvägar och inre vattenvägar.

43.  Europaparlamentet anser att det krävs ytterligare åtgärder för att garantera en klimatvänlig och effektiv transportsektor på de inre vattenvägarna. Parlamentet upprepar betydelsen av ekonomiska stödåtgärder för att förnya branschen i syfte att öka fartygens energieffektivitet och bevara miljön under infrastrukturarbetet.

44.  Europaparlamentet välkomnar att Internationella sjöfartsorganisationen nyligen antog ett gränsvärde för svavel på 0,5 %, vilket beräknas förhindra att 250 000 personer runt om i världen dör i förtid.

45.  Europaparlamentet stöder ett införande av fler kontrollområden för svavel- och kväveoxidutsläpp i hela Europa.

46.  Europaparlamentet påminner om att en minskning av sotutsläppen från sjöfarten, i synnerhet i den arktiska regionen, är av avgörande betydelse för att minska den globala uppvärmningen.

Utsläppssnål alternativ energi

47.  Europaparlamentet påminner om att energieffektivitet bör betraktas som den bästa alternativa energin och att alla åtgärder för att förbättra energieffektiviteten på ett kostnadseffektivt sätt och minska efterfrågan på energi bör prioriteras och främjas, samt vederbörligen integreras i transportpolitiken och de europeiska klimatåtgärderna.

48.  Europaparlamentet påminner om att 94 % av de europeiska transporterna är beroende av oljeprodukter och anser att hållbara inhemska biodrivmedel leder till en minskning av beroendet av import av fossila bränslen och stärker därmed EU:s energitrygghet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en utfasning av direkt och indirekt stöd för fossila bränslen senast 2020.

50.  Europaparlamentet noterar de gränsvärden som föreslås i omarbetningen av direktivet om förnybar energi i syfte att fasa ut första generationens biodrivmedel senast 2030 och uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra åtskillnad mellan å ena sidan första generationens biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning och å andra sidan första generationens biodrivmedel som inte uppfyller dessa kriterier samt att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att fasa ut användningen av råvaror, inklusive palmolja som driver på avskogningen, eller användningen av torvmark som beståndsdel i biodrivmedel. Parlamentet betonar vikten av en stabil och förutsägbar lagstiftningsmiljö som tar vederbörlig hänsyn till investeringscykler i syfte att locka till nödvändiga investeringar i avancerade biodrivmedel. Parlamentet noterar de potentiella klimatfördelarna med en EU-jordbruksproduktion baserad på biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning, i synnerhet när man beaktar utsläpp från storskalig import av animaliskt protein från tredjeländer.

51.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn, och uppmuntrar kommissionen att främja ökad marknadspenetration för avancerade biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet, vilket överensstämmer med avfallshierarkin som en del av den cirkulära ekonomin och uppfyller starka miljömässiga och sociala hållbarhetskriterier, i syfte att ytterligare minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att stärka kraven på minskade växthusgaser från biodrivmedel för att säkra att de fortsätter att uppfylla EU:s klimatmål. Parlamentet betonar vikten av en stabil och trovärdig redovisning av utsläpp och upptag från bioenergi i enlighet med förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (COM(2016)0479).

52.  Europaparlamentet betonar att endast grödobaserade biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna bör räknas in i medlemsstaternas klimatmål inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning (COM(2016)0482).

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa utvecklingen när det gäller väteteknik som bygger på förnybara energikällor och att åta sig att göra en genomförbarhetsstudie om den roll och de möjligheter som vätet kan spela i det europeiska transportsystemet.

54.  Europaparlamentet understryker den roll som naturgas (t.ex. CNG och LNG), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG), skulle kunna spela vid övergången till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart, tunga fordon och stadsbussar.

55.  Europaparlamentet betonar att syntetiska bränslen (flytande och gasformiga) som kommer från ett överskott av förnybar energi, i synnerhet energi från sol- och vindkraft vid full produktion som annars skulle gå till spillo, kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från befintliga fordonsparker ur ett livscykelperspektiv och samtidigt öka utbytet av förnybar energi.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja digitaliseringens potential (t.ex. för att utveckla modern, digital transportteknik) för att optimera trafiken vid utarbetandet av nya transport- och rörlighetskoncept.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för den cirkulära ekonomin, utsläpps- och klimatpolitiken och unionens mål för förnybar energi öka och fullt ut stödja produktionen av miljövänlig biogas genom gödselbearbetning.

58.  Europaparlamentet vill se en större andel förnybar el i elektrifieringen av transporter.

59.  Europaparlamentet välkomnar att EU-företag för närvarande är världsledande inom syntetiska drivmedel och ser detta som en chans att stärka den ekonomiska tillväxten och högkvalitativa sysselsättningen i EU. Parlamentet betonar därför betydelsen av att skapa en ram som uppmuntrar till fortsatt utveckling och spridning av sådan teknik.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja potentialen hos flytande naturgas (LNG) för att göra rörligheten, ekonomin och sysselsättningen hållbara(17).

61.  Europaparlamentet anser att ett främjande av ursprungsgarantier skulle kunna leda till en betydande ökning av andelen förnybar energi inom transportsektorn.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

29.6.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Clara Eugenia Aguilera García, Nicola Caputo, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Eleonora Evi, Jan Huitema, Mairead McGuinness, Gesine Meissner, Marijana Petir, Bart Staes, Tibor Szanyi, Keith Taylor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Richard Corbett

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

ALDE

Catherine Bearder, Jan Huitema, Valentinas Mazuronis, Gesine Meissner, Frédérique Ries

EFDD

Eleonora Evi

GUE/NGL

Stefan Eck

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Birgit Collin-Langen, Albert Deß, Herbert Dorfmann, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Peter Liese, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nicola Caputo, Nessa Childers, Richard Corbett, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Tibor Szanyi, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Michèle Rivasi, Bart Staes, Keith Taylor

1

-

EFDD

Julia Reid

3

0

ECR

Urszula Krupa, Jadwiga Wiśniewska

PPE

Elisabetta Gardini

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT L 140, 5.6.2009, s. 1.

(2)

EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.

(3)

EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.

(4)

EUT L 120, 15.5.2009, s. 5.

(5)

EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2017)0100.

(7)

EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(8)

EUT L 123, 19.5.2015, s. 55.

(9)

EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(10)

EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

(11)

EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2016)0292.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(14)

https://www.eea.europa.eu/soer-2015/europe/air

(15)

https://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-europe-2015/download

(16)

EUT L 103, 5.4.2014, s. 15. EUT L 84, 20.3.2014, s. 38.

(17)

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas; antagna texter: P8_TA(2016)0406.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

10

10

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Deirdre Clune, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Țapardel, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Bas Eickhout, André Elissen, Michael Gahler, Kateřina Konečná, Jozo Radoš, Olga Sehnalová, Evžen Tošenovský, Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jaromír Kohlíček


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

25

+

ALDE

Jozo Radoš, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Jaromír Kohlíček, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen

PPE

Georges Bach

S&D

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Bogusław Liberadzki, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, David-Maria Sassoli, Olga Sehnalová, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke

Verts/ALE

Jakop Dalunde, Karima Delli, Bas Eickhout

10

-

ECR

Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Evžen Tošenovský, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

EFDD

Peter Lundgren

ENF

Marie-Christine Arnautu, André Elissen

PPE

Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Markus Pieper

10

0

PPE

Deirdre Clune, Andor Deli, Michael Gahler, Dieter-Lebrecht Koch, Luis de Grandes Pascual, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Massimiliano Salini, Henna Virkkunen, Wim van de Camp

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande