Förfarande : 2017/2013(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0357/2017

Ingivna texter :

A8-0357/2017

Debatter :

PV 12/12/2017 - 2
CRE 12/12/2017 - 2

Omröstningar :

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 2037kWORD 220k
16.11.2017
PE 604.514v03-00 A8-0357/2017

om undersökningen av penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande

(2017/2013(INI))

Undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande

Föredragande: Petr Ježek, Jeppe Kofod

ERRATA/ADDENDA
SLUTSATSER
 OVERVIEW OF ACTIVITIES DURING THE MANDATE
 I. COMMITTEE COMPOSITION
 II. COMMITTEE MEETINGS and MISSIONS
 III. ACTIVITIES OF THE COMMITTEE
 1. Programme of hearings and missions
 2. List of speakers (hearings and missions)
 3. Fact-finding missions of the PANA Committee Mission reports
 3.01. Mission to United Kingdom (9-10 February 2017)
 3.02. Mission to Malta (20 February 2017)
 3.03. Mission to Luxembourg (2-3 March 2017)
 3.04. Mission to United States (21-24 March 2017)
 3.05. Mission to Portugal (22-23 June 2017)
 3.06. Mission to Cyprus (7 July 2017)
 3.07. Mission to Switzerland (14-15 September 2017)
 4. State of play on ‘Who refused to participate in hearing/delegation and why?’
 IV. LIST OF EXTERNAL STUDIES
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

SLUTSATSER

om undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt

Undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt

–  med beaktande av artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 8 juni 2016 om tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande, dess ansvarsområden, sammansättning och mandattid(2),

–  med beaktande av de avslöjanden som Internationella konsortiet för undersökande journalistik (ICIJ) gjort om användningen av offshorebolag, vilka har blivit kända som ”Panamadokumenten”,

–  med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 27 juli 2015 om Addis Abeba-handlingsplanen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(3),

–  med beaktande av kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av ”person i politiskt utsatt ställning”, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning(4),

–  med beaktande av kommissionens åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism från februari 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG(6),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG(7),

–  med beaktande av rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister(12),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2012/771/EU av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor(13) och kommissionens rekommendation 2012/772/EU av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering(14),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2015(15) och 6 juli 2016(16) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(17),

–  med beaktande av EU FIU-plattformens kartläggning och gapanalys av EU-finansunderrättelseenheternas befogenheter och hinder när det gäller åtkomst till och utbyte av uppgifter (15 december 2016),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism av den 16 maj 2005 (nedan kallad Warszawakonventionen),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 till Europaparlamentet och rådet om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024),

–  med beaktande av betänkandet av den 7 mars 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor(18) om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG (COM(2016)0450 – C8 0265/2016 – 2016/0208(COD)),

–  med beaktande av OECD:s rapport Improving Co-operation between Tax and Anti-Money Laundering Authorities: Access by tax administrations to information held by financial intelligence units for criminal and civil purposes, som offentliggjordes den 18 september 2015,

–  med beaktande av slutrapporten, som offentliggjordes i februari 2013, om Ecolef-projektet The Economic and Legal effectiveness of Anti-Money Laundering and Combating Terrorist Financing Policy, som finansierades genom kommissionens GD Migration och inrikes frågor (JLS/2009/ISEC/087),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (förslag om landsspecifik rapportering),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (COM(2017)0335),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016)0685),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683),

–  med beaktande av OECD:s multilaterala konvention för att genomföra åtgärder relaterade till skatteavtal för att förhindra en urholkning av skattebasen och överföring av vinster från juni 2017,

–  med beaktande av FN:s publikation av den 15 januari 2015 Final study on illicit financial flows, human rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development, som utarbetats av den oberoende experten vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, om vilka följder staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden får för det fullständiga utövandet av alla mänskliga rättigheter, i synnerhet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av rapporten av den 22 maj 2014 från FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Magdalena Sepúlveda Carmona,

–  med beaktande av artikel 198 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 8 juni 2016 tillsatte Europaparlamentet en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (PANA).

B.  En överträdelse innebär förekomsten av rättsstridigt handlande, nämligen en handling eller underlåtelse att handla i strid med lagstiftningen, från en EU-institutions, ett EU-organs eller en medlemsstats sida i förbindelse med genomförande av unionsrätten.

C.  Med missförhållanden avses dålig förvaltning eller brister inom förvaltningen, som till exempel uppstår om en institution underlåter att följa god förvaltningssed. Missförhållanden kan bestå av administrativa oegentligheter och försummelser, maktmissbruk, givande och tagande av mutor, oskälighet, rättsstridiga förfaranden, fel eller inkompetens, diskriminering, onödig fördröjning, underlåtelse eller vägran att lämna information, försummelse och andra brister som återspeglar fel vid tillämpningen av unionsrätten inom ett område som omfattas av denna rätt.

D.  Penningtvätt innebär att dölja pengar från olaglig verksamhet, bland annat med hjälp av internationella kriminella nätverk, för att dölja identiteten på vinning som erhållits illegalt så att den förefaller komma från lagliga källor. Sådana brott kallas förbrott och omfattar skattebrott i enlighet med 2012 års rekommendationer från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och det fjärde penningtvättsdirektivet, som är tillämpligt sedan den 26 juni 2017.

E.  I den europeiska säkerhetsagendan från april 2015 framhölls behovet av att åtgärda sambandet mellan terrorism och organiserad brottslighet, och det betonades att organiserad brottslighet stöder terrorism via olika kanaler, bland annat vapenleveranser, finansiering genom narkotikasmuggling och infiltration av finansmarknaderna.

F.  Denna kommitté inrättades efter offentliggörandet av de så kallade Panamadokumenten. Panamadokumenten utgör den hittills största läckan av uppgifter om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande. De 2,6 terabytes konfidentiella uppgifter som läckte från advokatbyrån och det licensierade trustföretaget Mossack Fonseca innehöll 11,5 miljoner dokument och representerar mer uppgifter än Wikileaks (2010), Offshore Leaks (2013), Luxleaks (2014) och Swissleaks (2015) tillsammans.

G.   Offentliggörandet av Panamadokumenten var resultatet av ett grundligt undersökningsarbete utfört av journalister från 107 medieorganisationer i 80 länder, förenade i Internationella konsortiet för undersökande journalistik (ICIJ), som analyserade dokument som närmare beskriver Mossack Fonsecas verksamhet med hjälp av avancerad programvara för att behandla den stora mängden läckta uppgifter.

H.  Panamadokumenten illustrerar betydelsen av fria medier och undersökande journalistik samt den roll som visselblåsare spelar i fungerande demokratier, vilket Europaparlamentet fullt ut betraktar som en värdefull informationskälla och en oumbärlig faktor för att främja integritet, transparens och ansvarsskyldighet i både offentliga och privata institutioner.

I.  Visselblåsning som rör unionens ekonomiska intressen kan definieras som information om eller rapportering av missförhållanden, däribland – men inte begränsat till – korruption, bedrägeri, intressekonflikter, skatteundandragande och skatteflykt, penningtvätt, infiltration av organiserad brottslighet och försök att mörklägga sådana handlingar.

J.  Visselblåsares rapportering av information om praxis som skulle kunna hota eller skada allmänintresset sker på grundval av deras yttrande- och informationsfrihet, som båda är förankrade i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och med en stark känsla för ansvar och medborgerlig moral. Visselblåsare riskerar ofta sin personliga säkerhet, som skyddas enligt artikel 6 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

K.  Det är nödvändigt att säkerställa att varje form av motåtgärder mot visselblåsare bestraffas på lämpligt sätt, eftersom mer än en tredjedel av de organisationer som har rapporteringsmekanismer, enligt OECD, inte har eller känner till någon skriftlig policy om skydd mot repressalier för visselblåsare.

L.  I sitt meddelande av den 5 juli 2016 uppgav till exempel kommissionen att skyddet av visselblåsare, inom både den offentliga och den privata sektorn, bidrar till att åtgärda misskötsel och oriktigheter, inklusive gränsöverskridande korruption, vilket man betonade undanhåller skattemyndigheterna i Europa legitima skatteintäkter.

M.  Det är viktigt att understryka att de flesta företag och privatpersoner följer lagen. Det är därför av största vikt att olaglig verksamhet avslöjas och att kryphål täpps till utan att onödiga bördor skapas för laglydiga skattebetalare.

N.  De data som läckte genom Panamadokumenten omfattade konfidentiella uppgifter från 213 634 offshorebolag tillsammans med namnen på tolv nuvarande och före detta statschefer, nästan 200 politiker från hela världen och ett antal kända personer från olika områden. Mossack Fonseca etablerade och förvaltade dessa offshorebolag mellan 1970 och 2015, och vid den tidpunkt då uppgifterna läckte var 55 728 bolag fortfarande aktiva. Det stora flertalet av de bolag som fortfarande var aktiva – ca 90 % – var baserade i Brittiska Jungfruöarna, Panama och Seychellerna.

O.  En fjärdedel av världens stock av utländska direktinvesteringar finns i två EU-medlemsstater, Nederländerna och Luxemburg(19). Enligt tillgänglig statistik är Nederländerna den medlemsstat som har det största antalet brevlådeföretag i EU.

P.  Med en marknadsandel på ca 5–10 % av den ”hemliga” offshoremarknaden och med registrerade enheter i 21 jurisdiktioner(20), är Mossack Fonseca inte den största firman inom denna marknad för offshorebolag. Detta visar att Panamadokumenten kan vara endast toppen av isberget.

Q.   Enligt Europols uppskattningar berörde Panamadokumenten endast 0,6 procent av det totala antal fall av penningtvätt som registrerats på årlig basis.

R.  Parlamentets undersökningskommitté för Panamadokumenten (PANA) anordnade möten, utförde undersökningsuppdrag och beställde studier för att utföra ytterligare undersökningar av annan praxis än den som dokumenteras i Panamadokumenten(21).

S.  Skattebedrägeri och skatteundandragande är olaglig verksamhet som avser olagliga sätt att undvika skatteskyldigheter, medan skatteflykt är ett otillbörligt eller tvivelaktigt utnyttjande av skattesystemet för att minska eller undvika skatteskyldigheter, ofta i strid med åtminstone andan i den lag som man påstår sig följa(22). Aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska sina skatteförpliktelser. Panamadokumenten har avslöjat åtskilliga fall där offshorebolag utnyttjats för att avsiktlig undgå eller undandra sig beskattning eller för penningtvätt. I EU-domstolens rättspraxis(23) avseende principen om rättsmissbruk i samband med beskattning, har det fastställts att medborgarna i en medlemsstat inte har rätt att på ett otillbörligt eller bedrägligt sätt försöka dra fördel av bestämmelserna i unionsrätten. Flera medlemsstater tillämpar begreppet rättsmissbruk i beskattningsfrågor(24).

T.  Till följd av de senaste årens informationsläckor har medvetenheten om penningtvätt, skatteundandragande, system för skattebedrägeri och korruption ökat betydligt, och dessa frågor har väckt stor politisk uppmärksamhet i världen och också upprört EU:s medborgare.

U.  En effektiv lösning på dessa problem kräver större politisk samstämmighet mellan skattepolitik och andra former av ekonomisk styrning, såsom handelspolitik och skiljedomsfördrag om investeringar.

V.  Orapporterade och obeskattade inkomster leder till minskade nationella skatteintäkter för medlemsstaterna och är ett hot mot det finansiella systemets stabilitet(25). Skatteundandragande och skatteflykt skapar illojal konkurrens, särskilt för små och medelstora företag och stora företag som inte utnyttjar komplexa strukturer. Penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande försvårar en rättvis fördelning av skatteintäkter i EU:s medlemsstater och snedvrider därför konkurrensen på den inre marknaden. Massiv skatteflykt bland förmögna privatpersoner och företag inverkar inte bara negativt på vanliga skattebetalare, de offentliga finanserna och de sociala utgifterna, utan hotar också en sund offentlig förvaltning, den makroekonomiska stabiliteten, den sociala sammanhållningen och allmänhetens förtroende för institutionerna.

W.  Mervärdesskatt (moms) är en av de huvudsakliga intäktskällorna i medlemsstaterna, och enligt tillgängliga uppgifter uppgår den totala skillnaden mellan beräknade momsintäkter och det belopp som faktiskt uppburits, ”mervärdesskattegapet”, till 159,5 miljarder euro.

X.  De pengar som nationella myndigheter gick miste om på grund av skatteförlusterna med anknytning till Panamadokumenten(26) hade kunnat skapa underlag för 1,5 miljoner arbetstillfällen.

Y.  De offentliga myndigheterna är ansvariga för lagstiftnings- och tillsynsramar och för beskattning. Genom reglering, företagsregister, skattelagstiftning och tillsyn spelar de offentliga myndigheterna en viktig roll för förekomsten av skatteparadis och finansiella offshorecentrum. Sådana centrum kan i själva verket bara bedriva verksamhet om myndigheterna skapar de nödvändiga förutsättningarna.

Z.  Offshorestrukturer som erbjuder förmånliga system skulle inte kunna existera utan medverkan av aktörer och förmedlare såsom banker, revisionsbyråer, skatterådgivare, förmögenhetsförvaltare och advokater, både i skatteparadis och i andra jurisdiktioner.

AA.  Vissa regeringar och jurisdiktioner, däribland EU, har specialiserat sig på eller ägnar sig åt att skapa förmånliga skattesystem som snedvrider konkurrensen till förmån för multinationella företag och förmögna privatpersoner, som i själva verket inte har någon verklig ekonomisk substans inom dessa jurisdiktioner utan bara representeras av skalbolag.

AB.  Den påstådda involveringen av personer i politiskt utsatt ställning i potentiellt olagliga aktiviteter, vilket avslöjades i Panamadokumenten, kan – till skillnad från vad som gäller i LuxLeaks-fallet – leda till en situation där vissa regeringar är ovilliga att utreda sådana fall ordentligt. I vissa länder utanför EU som tolererar låga transparensnivåer och där det finns misstankar om korruption bland regeringstjänstemän, finns det inget intresse av att vidta åtgärder till följd av de uppgifter som avslöjats i Panamadokumenten.

AC.  Kommissionen har nämnt beräkningar enligt vilka det årliga intäktsbortfallet till följd av skatteundandragande och skatteflykt uppgår till minst en biljon euro enbart inom Europeiska unionen(27). Detta påverkar direkt både de nationella budgetarna och EU:s budget. AD.  Den totala förlusten av utvecklingsfinansiering i utvecklingsländerna (dvs. förlorade skatteintäkter och återinvesterade medel som går förlorade i form av vinster) uppgår till ca 250 miljarder euro per år.

AE.  År 2014 hade minst 7,6 biljoner USD av världens totala privata finansiella tillgångar på 95,5 biljoner USD inte bokförts. 8 % av världens privata finansiella tillgångar innehas offshore, vilket leder till ett globalt skatteintäktsbortfall på 190 miljarder USD. Uppskattningsvis 2,6 biljoner USD av Europas privata finansiella tillgångar innehas offshore, vilket leder till ett skatteintäktsbortfall på 78 miljarder USD varje år(28).

AF.  År 2011 beräknade man att ca 3,1 biljoner USD gick förlorade varje år i världen till följd av stora företags skatteundandragande och skatteflykt(29).

AG.  Ett uppmärksammat fall av gränsöverskridande penningtvätt med anknytning till Panamadokumenten avslöjades av den ryska advokaten Sergej Magnitskij, och har varit föremål för utredningar om penningtvätt i EU:s medlemsstater samt runtom i världen.

AH.  Europarådets parlamentariska församling har krävt ett förbättrat internationellt samarbete i utredningen av ”pengaspåret” i förbindelse med de medel som härrör från de bedrägliga skatteåterbetalningar som avslöjades av Sergej Magnitskij. Gärningsmännen och de personer som dragit fördel av såväl det brott som begicks mot Sergej Magnitskij som de uppgifter han avslöjade har inte lagförts.

AI.  Omfattningen av den internationella penningtvätten uppgår uppskattningsvis till 2–5 % av BNP i världen. Antalet fall av penningtvätt ökar enligt Eurojusts statistik(30), och det krävs samordnade insatser i flera jurisdiktioner för att man ska kunna bekämpa sådana gränsöverskridande brott.

AJ.  Flera EU-medlemsstater och utomeuropeiska länder och territorier förekommer bland de 100 mest hemlighetsfulla länderna(31). Luxemburg och Tyskland ligger på sjätte respektive åttonde plats.

AK.  Panamadokumenten dokumenterade och offentliggjorde en systematisk användning av olagliga metoder, såsom antedatering av dokument, och avslöjade ett flagrant åsidosättande av grundläggande krav på tillbörlig aktsamhet, även vid utkontraktering, från berörda advokaters, förmögenhetsförvaltares och andra förmedlares sida, vilket t.ex. visas genom att man upprätthöll affärsförbindelser med företag vars nominella direktörer företrädde upp till tusen brevlådeföretag eller hade varit döda i flera år.

AL.  Panamadokumenten avslöjar också en skriande underlåtenhet bland regeringar, parlament och nationella och europeiska myndigheter att lagstifta om och genomföra penningtvätts- och skattekontroller, vilket har underlättat ekonomisk brottslighet.

AM.  Medlemsstaterna har inlett totalt minst 1 300 utredningar, revisioner och undersökningar i förbindelse med Panamadokumenten. Medlemsstaterna har identifierat mer än 3 000 EU-baserade skattebetalare och företag med koppling till Panamadokumenten. Under de senaste tolv månaderna har detta inneburit att de nationella myndigheterna redan har kunnat återvinna flera miljoner dollar eller euro i skatter på tidigare oredovisade medel(32).

AN.  Internationella konsortiet för undersökande journalistik (ICIJ) inkluderade i sin rapport om Panamadokumenten en hänvisning till innehavaraktier, och beskrev dem som ett sätt att skydda företagsägarnas anonymitet genom att det blir svårare att fastställa det faktiska ägarskapet. Verkligt och faktiskt ägande kan överlåtas från en part till en annan helt anonymt, utan några spår eller ytterligare dokumentation. Med hjälp av innehavaraktier kan en enskild person eller en enhet kontrollera ett företag och samtidigt bedriva verksamhet med offentliga medel.

AO.  EU är världsledande i kampen mot penningtvätt, skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Unionen måste upprätthålla denna ställning genom att gå längre än de internationella standarderna och rekommendationerna på dessa områden för att höja nivån på det globala planet.

1. Skatteundandragande och skatteflykt

1.1. Offshorestrukturer

1.  Europaparlamentet konstaterar att det finns olika definitioner på vad som utgör ett finansiellt offshorecentrum (Offshore Financial Centre, OFC), ett skatteparadis, ett sekretessparadis (secrecy haven), en icke-samarbetsvillig skattejurisdiktion eller ett högriskland när det gäller penningtvätt. Parlamentet noterar att avsaknaden av gemensamma definitioner är en av de huvudfaktorer som hindrar antagandet av lämplig och effektiv lagstiftning för att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt.

2.  Europaparlamentet påminner om att beroende på den definition av offshorecentrum som används, varierar deras antal och volymen på de medel som de förvaltar mellan 1 och 21 biljoner dollar(33).

3.  Europaparlamentet konstaterar att finansiella offshorecentrum i allmänhet har följande kännetecken: 1) En primär orientering av affärslivet mot personer som inte är bosatta i landet. 2) Låga eller måttliga tillsynskrav och finansiella krav och/eller minimalt offentliggörande av uppgifter. 3) Skattesystem med låga (ospecificerade) skatter eller ingen skatt(34). 4) Finansiella system med externa tillgångar och skulder som inte står i proportion till inhemsk förmedling av finansiering. 5) Förekomst av mycket specifika och begränsade skatteförmåner eller vissa administrativa förfaranden som medför selektiva förmåner för skatteplanerare.

4.  Europaparlamentet konstaterar att ”frihamnar” också utgör offshore-lagringsanläggningar, som möjliggör penningtvätt och obeskattad handel med andra värdeföremål. Parlamentet betonar att OECD var kritisk till frihamnar och menade att denna typ av lagringsanläggningar kan användas för penningtvätt eftersom de kringgår internationella transparensregler.

5.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen och uppförandekodgruppen håller på att upprätta en gemensam EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner.

6.   Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har upprättat och regelbundet uppdaterar EU-förteckningen över högrisktredjeländer med strategiska brister i sina system för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör en risk för unionens finansiella system.

7.  Europaparlamentet konstaterar att de två ovannämnda förteckningarna kan överlappa varandra när det gäller några av de länder de omfattar, även om de har olika målsättningar, olika kriterier, olika sammanställningsprocesser och olika konsekvenser. Parlamentet anser dock att de båda förteckningarna bör komplettera varandra och att de tillsammans kommer att säkerställa ett högt skydd för EU-medlemsstaternas skattebaser, integriteten för EU:s finansiella system och en välfungerande inre marknad.

8.  Europaparlamentet konstaterar att projekt som förvaltades av Europeiska investeringsbanken involverade Mossack Fonseca, och att kommissionen blockerade 18 projekt under 2016 och därmed förhindrade att en miljard euro hamnade i skatteparadis.

9.  Europaparlamentet noterar bekymrat den höga korrelationen mellan antalet skalbolag och förhandsbesked i skattefrågor och vissa skattejurisdiktioner och EU:s medlemsstater.

1.2. En gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner

10.  Europaparlamentet gläder sig över att rådet strävar efter att före utgången av 2017 upprätta en ”gemensam EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner” för att behandla externa risker för medlemsstaternas skattebaser som orsakas av tredjeländer och jurisdiktioner i EU:s närhet som vägrar att följa internationella standarder för god skatteförvaltning. Parlamentet konstaterar dock att granskningsförfarandet, som genomförs och övervakas av undergruppen för tredjeländer inom uppförandekodgruppen (företagsbeskattning), inte är fullständigt transparent och inte gör det möjligt för Europaparlamentet att utöva sina kontrollbefogenheter. Parlamentet betonar att ovannämnda förteckning bör vara realistisk och objektiv för att vara trovärdig och återställa förtroendet för EU:s åtgärder för att bekämpa skatteparadis.

11.  Europaparlamentet konstaterar att denna förteckning(35) syftar till att införa en gemensam EU-metod för utvärdering, granskning och förteckning av tredjeländers skattejurisdiktioner, och göra det möjligt för medlemsstaterna att identifiera jurisdiktioner som spelar en roll i förbindelse med skatteflykt och skatteundandragande(36). Parlamentet konstaterar att uppförandekodgruppen för företagsbeskattning har dragit tillbaka den tydliga angivelsen av en bolagsskattesats på noll eller nära noll som ett kriterium för definitionen av ett skatteparadis och för att de ska tas upp på en sådan förteckning.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att rådet i maj 2016 godkände förslaget att upprätta en förteckning och begärde en EU-förteckning som skulle vara färdig före utgången av 2017. Parlamentet beklagar bristen på transparens i uppförandekodgruppen för företagsbeskattning i samband med detta arbete.

1.3. Informationsutbyte

13.  Europaparlamentet påminner om att OECD:s gemensamma rapporteringsstandard (CRS) kräver att jurisdiktionerna ska inhämta information från sina finansiella institut och automatiskt utbyta denna information med andra jurisdiktioner varje år. Parlamentet beklagar att Förenta staterna inte har förpliktigat sig att följa denna nya internationella standard. Parlamentet påpekar att den gemensamma rapporteringsstandarden har brister och välkomnar OECD:s arbete för att förbättra standarden och göra den mer effektiv. Parlamentet beklagar att endast mindre än hälften av de jurisdiktioner som förpliktigat sig till att genomföra den gemensamma rapporteringsstandarden kommer att ha gjort detta under 2017.

14.  Europaparlamentet påminner om att Ekofinrådet den 15 februari 2011 antog rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (DAC 1). Parlamentet påminner om att detta direktiv gör det obligatoriskt för nationella skattemyndigheter att på begäran tillhandahålla upplysningar om en skattebetalare i en annan medlemsstat, även om dessa upplysningar endast innehas av en bank eller ett annat finansiellt institut. Parlamentet konstaterar att de nationella lagar, författningar och administrativa bestämmelser som genomför detta direktiv trädde i kraft den 1 januari 2013, med undantag för bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar för vissa kategorier(37), som trädde i kraft den 1 januari 2015.

15.  Europaparlamentet påminner om att DAC 1 efter flera omarbetningar framgångsrikt utvidgades till att omfatta automatiskt utbyte av upplysningar i skatteärenden, automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i skattefrågor och förhandsöverenskommelser om prissättning, obligatoriskt utbyte av skatteupplysningar för varje enskilt land och utbyte av upplysningar om bekämpning av penningtvätt, varvid medlemsstaternas nationella skattemyndigheter ges tillgång till finansunderrättelseenheternas centrala register över de verkliga huvudmännen.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 21 juni 2017 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6).

1.4. Resultat

17.  Europaparlamentet konstaterar att offshorebolag ofta skapas som skalbolag(38), utan underliggande ekonomisk grund eller substans inom etableringslandet.

18.  Europaparlamentet understryker att incitamenten att bilda offshorebolag oftast inkluderar att dölja ursprunget för medel och tillgångar och identiteten på den verkliga huvudmannen(39), undandra sig eller undvika beskattning på arv, inkomst eller kapitalvinster i de länder där de verkliga huvudmännen är bosatta(40), skydda tillgångar från fordringsägare eller arvingar, undvika sanktioner, dölja brottslig verksamhet och penningtvätt, överföra tillgångar från en enskild person eller ett företag till ett nytt företag utan att ådra sig den förras finansiella skulder eller låta tillgångar som överförts till en trust förbli obeskattade. Parlamentet konstaterar att flera av handlingarna från Panamadokumenten visade att förmedlarna och Mossack Fonseca kände till dessa incitament.

19.  Europaparlamentet tillägger att när det gäller multinationella företag används även skal- och brevlådeföretag inom ramen för företagens aggressiva skatteplaneringsmetoder, för att underlätta internprissättningssystem. Parlamentet betonar sin ståndpunkt att de multinationella företagens aggressiva skatteplanering inte är förenlig med deras skyldighet till socialt ansvar(41).

20.  Europaparlamentet betonar att bland EU:s medlemsstater hade Förenade kungariket störst antal offshorebolag som avslöjades i Panamadokumenten (17 973 bolag), följt av Luxemburg (10 877 bolag) och Cypern (6 374 bolag) samt Lettland, Irland, Spanien, Estland och Malta(42). Parlamentet påpekar till exempel att Mossack Fonseca vid en viss tidpunkt inrättade 115 företag i Luxemburg på bara en vecka(43). Parlamentet betonar att 12 av de 21 länder som Mossack Fonseca använde sig mest av för att bilda skalbolag eller andra komplexa strukturer är, utöver Förenade kungariket själv, brittiska utomeuropeiska territorier, brittiska kronbesittningar eller medlemmar av det brittiska samväldet. 

21.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att Football Leaks-avslöjandena och de många enskilda fall av skatteundandragande inom fotbollsvärlden som nyligen har uppdagats har visat att det fortfarande finns många kryphål och skevheter i nationell lagstiftning i fråga om beskattning av bildrättigheter och beskattning av fotbollsspelares internationella övergångar. 

22.  Europaparlamentet framhäver att på grundval av de aktieägare som har identifierats som fysiska personer äger EU-medborgare ca 9 % av de offshorebolag som bildats av Mossack Fonseca(44).

23.  Europaparlamentet understryker att vid den tidpunkt då uppgifterna läckte var 55 728 bolag fortfarande aktiva och ca 90 % av dem var baserade i Brittiska Jungfruöarna, Panama eller Seychellerna.

24.  Europaparlamentet konstaterar att företagsregister och myndigheter i offshorejurisdiktioner och i vissa EU-medlemsstater ofta inte kräver och inte lämnar ut de upplysningar som är nödvändiga för att identifiera verkliga huvudmän, aktieägare med kvalificerade innehav, ledamöter i tillsynsnämnden, styrelseledamöter och direktörer, och inte heller uppgifter om balansräkningar eller resultaträkningar. Parlamentet noterar att identifieringen av verkliga huvudmän i vissa länder endast bygger på frivilliga deklarationer om det verkliga ägarskapet, utan någon ytterligare kontroll(45).

25.  Europaparlamentet konstaterar att i de flesta offshoredestinationer finns det inga skatte- eller rapporteringsskyldigheter(46). Parlamentet är bekymrat över att man i flera av dessa jurisdiktioner har infört hinder för utbyte av upplysningar med utländska behöriga myndigheter i den nationella lagstiftningen eller de administrativa förfarandena.

26.  Europaparlamentet konstaterar att ingen av de tre ovannämnda jurisdiktionerna, dvs. Brittiska Jungfruöarna, Panama och Seychellerna, för närvarande är förtecknad som ”icke-samarbetsvilligt skatteparadis” av OECD:s kommitté för skattefrågor. Parlamentet påminner om att Brittiska Jungfruöarna, Seychellerna och Panama avfördes från förteckningen mellan 2000 och 2002 efter att ha gjort formella åtaganden om att genomföra OECD:s globala standarder för transparens och utbyte av upplysningar, dock utan att man har kunnat konstatera att dessa standarder faktiskt har genomförts och trots att dessa länder fortsätter att fungera som skatteparadis. Parlamentet beklagar att OECD:s förteckning över skatteparadis sedan 2017 endast innehåller ett land.

27.  Europaparlamentet understryker att vissa jurisdiktioner erbjuder en möjlighet att vara bosatt i flera jurisdiktioner genom dubbla pass eller viseringsprogram för investerare, som gör det möjligt att få ett uppehållstillstånd i utbyte mot en investering i dessa jurisdiktioner(47). Parlamentet framhäver exempel och konkreta fall där sådana viseringsprogram för investerare har missbrukats för penningtvätt(48).

28.  Europaparlamentet understryker att varje offshorejurisdiktion erbjuder tjänster till enskilda personer och företag som är anpassade till deras affärsmodell. Parlamentet understryker att offshoretjänsteleverantörer utnyttjar de skattemässiga fördelar och särskilda system som vissa jurisdiktioner erbjuder för att tillhandahålla strukturer som döljer den verkliga huvudmannens identitet, och att de inom bara några minuter kan flytta dessa strukturer till en annan jurisdiktion om detta är nödvändigt (t.ex. om skattemyndigheterna inleder en undersökning i den första jurisdiktionen).

29.  Europaparlamentet konstaterar att flertalet av de offshorestrukturer som avslöjades i Panamadokumenten upprättades från Luxemburg, Förenade kungariket och Cypern, och att dessa länder borde ha misstänkt att detta innebar en förlust av skattebasen för andra medlemsstater där de verkliga huvudmännen var bosatta. Parlamentet betonar att det i Luxemburg t.ex. bildades många offshorebolag enbart för att kringgå källskatten(49) (som endast gäller för fysiska personer, inte för offshorebolag), och att några av dessa fortfarande var aktiva efter ikraftträdandet av DAC 1. Parlamentet noterar att ökad transparens när det gäller de verkliga huvudmännens identitet genom inrättandet av offentliga register skulle avskräcka missbruk.

30.  Europaparlamentet konstaterar att mer än 75 % av alla korruptionsärenden avseende fast egendom som myndigheterna utrett i Förenade kungariket involverade anonyma företag som var registrerade i jurisdiktioner som tillämpar sekretess. Parlamentet tillägger att 78 % av dessa företag var registrerade antingen i Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier eller i de brittiska kronbesittningarna. Parlamentet noterar att Förenade kungarikets regering kan åberopa särskilda befogenheter som skulle tvinga de utomeuropeiska territorierna och de brittiska kronbesittningarna att införa centrala offentliga register över företagens ägarförhållanden och sätta stopp för skattesekretessen.

31.  Europaparlamentet påpekar att särskilda ekonomiska zoner inom Europeiska unionen såsom Madeira utnyttjas av stora företag och välbärgade personer för att gömma undan vinster utan att betala skatt. Parlamentet anser därför att kommissionen måste se över statusen för dessa system om de ursprungliga målen inte har uppfyllts, och att den även måste se över riktlinjerna för EU:s regionalstöd för att fastställa strängare skattevillkor.

32.  Europaparlamentet noterar att regleringsmyndigheterna, tillsynsmyndigheterna och de myndigheter och organ som ansvarar för tillämpningen av skattelagstiftningen i EU-medlemsstaterna inte förfogar över nödvändiga resurser, däribland kvalificerade mänskliga, tekniska och finansiella resurser. Parlamentet noterar till exempel att Europeiska bankmyndigheten (EBA) avsätter resurser för att säkerställa samordning när det gäller kampen mot penningtvätt med andra finansiella myndigheter inom EU, men att endast 0,8 personer arbetar med denna fråga. Parlamentet beklagar att det inte finns gemensamma europeiska definitioner av skatteundandragande och skatteflykt, eftersom detta skulle ha underlättat samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att administrativt samarbete och rättslig hjälp i brottmål mellan två eller flera medlemsstater i fråga om skatteundandragande, skattebedrägeri och penningtvätt hindras av bristande överensstämmelse mellan nationella lagstiftningar. Parlamentet beklagar att rent skatteundandragande i en del medlemsstater, t.ex. Luxemburg, tidigare eller ännu i dag inte behandlas som ett grovt brott, och att man därmed förhindrar gränsöverskridande administrativt samarbete och rättslig hjälp i brottmål. Parlamentet beklagar att den tidpunkt då lagöverträdelsen begicks, i en del medlemsstater, t.ex. Luxemburg, tidigare eller än i dag betraktas som utgångspunkt för fastställandet av preskriptionstiden och potentiellt förhindrar gränsöverskridande administrativt samarbete och rättslig hjälp i brottmål. Parlamentet gläder sig över att en del medlemsstater, t.ex. Luxemburg, redan har ändrat eller planerar att ändra den nationella lagstiftningen för att undanröja hinder för gränsöverskridande administrativt samarbete och rättslig hjälp i brottmål.

33.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har inlett 18 överträdelseärenden mot medlemsstaterna rörande bristfälligt införlivande av DAC 1(50), 13 ärenden rörande införlivandet av DAC 2(51) och 8 ärenden rörande införlivandet av DAC 3. Parlamentet påminner om att direktivet om administrativt samarbete om landsspecifik rapportering mellan skattemyndigheter senast den 4 juni 2017 skulle ha införlivats i den nationella lagstiftningen av medlemsstaterna. Parlamentet noterar att förfarandena avseende elva medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Kroatien, Cypern, Ungern, Malta, Polen, Portugal och Slovakien) fortfarande pågår(52).

34.  Europaparlamentet understryker att denna brist på resurser inom skattemyndigheterna hämmar förmågan att effektivt genomföra det spontana utbytet av information inom ramen för DAC, och att detta är ett systembetingat problem i EU.

35.  Europaparlamentet drar slutsatsen att DAC-bestämmelserna, särskilt artiklarna 1, 2 och 8.1 – om automatiskt utbyte av upplysningar – inte genomfördes, vilket utgör fall av missförhållanden genom försumlighet eller underlåtenhet. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna hade grund att förmoda att det hade skett ett bortfall i skatteintäkter i andra medlemsstater på grund av offshorestrukturer, men rapporterade inte denna skatteinformation till de andra medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att rådets uppförandekodgrupp för företagsbeskattning redan 2012 erkände bristen på spontant utbyte av upplysningar om skattebesked(53). Parlamentet drar slutsatsen att kommissionen inte verkställde DAC-bestämmelserna på ett effektivt sätt.

2. Penningtvätt

2.1. Lagstiftning mot penningtvätt  

36.  Europaparlamentet erinrar om att FATF fastställer de globala standarderna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och att alla dess medlemmar, inklusive de viktigaste finansiella offshorecentrum som nämns i Panamadokumenten (Brittiska Jungfruöarna, Panama och Seychellerna), åtog sig att genomföra dessa standarder.

37.  Europaparlamentet konstaterar att Europarådets Warszawakonvention är den mest omfattande internationella konventionen om penningtvätt, och att parterna enligt konventionen uppmanas att anta lagstiftningsåtgärder för att underlätta förebyggande, utredning och lagföring av penningtvätt samt frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott. Parlamentet beklagar att Warszawakonventionen hittills endast har ratificerats av 18 medlemsstater(54).

38.  Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande EU-ramen för bekämpning av penningtvätt utgörs av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (det fjärde penningtvättsdirektivet), som identifierar penningtvättsriskerna på tre nivåer, dvs. övernationell nivå, medlemsstatsnivå samt ansvariga enheter inom ramen för deras kundkontroller. Parlamentet beklagar emellertid avsaknaden av en mer omfattande harmonisering av medlemsstaternas strategier för att bekämpa ekonomisk brottslighet(55).

39.  Europaparlamentet betonar att det tredje penningtvättsdirektivet omfattar fyra centrala åtgärder, nämligen åtgärder för kundkännedom, rapporteringsskyldigheter, registerhållning och genomförandeåtgärder. Parlamentet påminner om att genomförandefristen för det tredje penningtvättsdirektivet var den 15 december 2007.

40.  Europaparlamentet konstaterar att det fjärde penningtvättsdirektivet förbättrar tillämpningsområdet för åtgärderna för kundkännedom vid affärsförbindelser med högriskländer samt definitionerna och skyldigheterna beträffande personer i politiskt utsatt ställning och verkliga huvudmän, sänker kontantbetalningströskeln från 15 000 euro till 10 000 euro och utvidgar tillämpningsområdet för ansvariga enheter till att omfatta hela spelsektorn, och inte bara kasinon. Parlamentet erinrar om att ett kriterium för att identifiera verkliga huvudmän i ett bolag är ett aktieinnehav på 25 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 25 %. Parlamentet påminner om att det fjärde penningtvättsdirektivet trädde i kraft den 26 juni 2017, men att bara sex medlemsstater har anmält till kommissionen att de har införlivat direktivet fullt ut och inom fastställd frist i sin nationella lagstiftning(56). Parlamentet uppmanar de övriga berörda medlemsstaterna att omgående genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet.

2.2. En EU-förteckning över högrisktredjeländer på området för bekämpning av penningtvätt

41.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen den 14 juli 2016 antog den delegerade förordningen (EU) 2016/1675, som kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 med en förteckning över elva högrisktredjeländer med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, nämligen Afghanistan, Bosnien och Hercegovina, Guyana, Irak, Laos, Syrien, Uganda, Vanuatu, Yemen, Iran och Demokratiska folkrepubliken Korea.

42.  Europaparlamentet betonar att detta överlappar den förteckning som upprättats av FATF och inte inbegriper något av de länder som omnämns i Panamadokumenten.

43.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen föreslog en ändring av förteckningen genom att stryka Guyana och lägga till Etiopien. Parlamentet upprepar sina invändningar mot dessa delegerade akter, av den 19 januari och 17 maj 2017.

44.  Europaparlamentet konstaterar att FATF har granskat mer än 80 länder sedan 2007 i fråga om efterlevnad och brister, och att 61 länder har förts upp på den offentliga förteckningen över länder med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet betonar FATF:s påstående om att 51 länder sedan dess har genomfört nödvändiga reformer för att åtgärda dessa brister, t.ex. att införa rättsliga och lagstiftningsmässiga ramar och reformer som förpliktigar dem att upprätthålla internationella skattestandarder såsom OECD:s gemensamma rapporteringsstandarder, och har avförts från förteckningen. Parlamentet framhåller att länder inte bör avföras från den offentliga förteckningen bara för att de åtar sig att genomföra reformer, utan att detta bör ske först efter det att FATF har gjort en grundlig utvärdering som bekräftar att förändringar skett i praktiken.

45.  Europaparlamentet beklagar att FATF:s bedömning och utvärdering har resulterat i en förteckning som inte är användbar för att bekämpa penningtvätt.

2.3. Finansunderrättelseenheter

46.  Europaparlamentet påminner om att enligt det tredje penningtvättsdirektivet är varje medlemsstat skyldig att upprätta en finansunderrättelseenhet (FIU) i syfte att utbyta information mellan de olika underrättelsetjänsterna i medlemsstaterna, för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, och att varje nationell finansunderrättelseenhet måste ges tillräckliga resurser för att fullgöra sina uppgifter samt att finansunderrättelseenheterna ska utrustas så att de effektivt och i god tid har tillgång till den finansiella, administrativa och brottsbekämpande information som de behöver för att utföra sina uppgifter på korrekt sätt, bland annat driftskompatibilitet mellan de berörda myndigheternas databaser.

47.  Europaparlamentet erinrar om att de institut och fysiska och juridiska personer som omfattas av direktivet(57) måste informera finansunderrättelseenheterna om de misstänker försök till penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att sådana brott har planerats eller utförts, samt fylla i rapporter om misstänkta transaktioner, och att de även är skyldiga att tillhandahålla alla relevanta uppgifter på begäran.

48.  Europaparlamentet konstaterar att det saknas en enhetlig definition av ”misstänkt transaktion” och att den befintliga definitionen anses vara bristfällig i vissa fall.

49.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste kräva att deras kredit- och finansinstitut har system inrättade som gör det möjligt för dem att besvara frågor från finansunderrättelseenheten snabbt och fullständigt, i enlighet med sin nationella lagstiftning.

50.  Europaparlamentet noterar och välkomnar upprättandet av FIU.net-samarbetet inom ramen för Europol. Parlamentet erinrar om att Egmontgruppen, ett internationellt organ för samarbete mellan finansunderrättelseenheter, består av 154 finansunderrättelseenheter i hela världen. Parlamentet beklagar att flera finansunderrättelseenheter i Europa fortfarande inte har rätt i enlighet med sin nationella rättsliga ram att utbyta uppgifter direkt med utländska brottsbekämpande organ. Parlamentet beklagar att Europol saknar utredningsbefogenheter för att vidta rättsliga åtgärder mot skatteundandragande och penningtvätt.

2.4. Resultat

51.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal förmedlare, såsom Berenberg Bank i Tyskland och Pilatus-banken i Malta, inte utförde de obligatoriska förhöjda kundkontrollsåtgärderna på ett tillfredsställande sätt, vare sig vid upprättandet av affärsförbindelsen med sina kunder eller under denna affärsförbindelse, och inte heller när det förekom misstanke om penningtvätt. Parlamentet understryker därför de ansvariga enheternas bristande och ojämna rapportering av misstankar om penningtvätt till de behöriga finansunderrättelseenheterna(58).

52.  Europaparlamentet konstaterar att i många fall utfördes inga eller otillräckliga undersökningar för att identifiera de verkliga huvudmännen för offshorebolag. Parlamentet framhäver det därav följande misslyckandet att definiera bolagets ägarförhållanden och kontrollstruktur och/eller inhämta information om affärsförbindelsens syfte och avsedda form. Parlamentet betonar att offentliga handlingar från Panamadokumenten visar att Mossack Fonseca var medvetet om att vissa kunder eller dotterbolag inte alltid genomförde en korrekt kundkontroll(59). Parlamentet framhäver att Mossack Fonseca medgav att man i vissa fall inte visste vem den verkliga huvudmannen var i de registrerade enheterna(60).

53.  Europaparlamentet är kritiskt till att Mossack Fonseca, för att tillmötesgå kundernas särskilda önskemål, tog ett högre pris för tjänster där inga grundliga kundkontroller genomfördes, med full kännedom om att dessa tjänster innebar en högre risk för penningtvätt(61).

54.  Europaparlamentet understryker att tillräcklig dokumentation därför inte finns tillgänglig för nationella finansunderrättelseenheter eller andra behöriga myndigheter för att utföra nödvändiga utredningar och kontroller i enlighet med nationell lagstiftning.

55.  Europaparlamentet konstaterar att åtskilliga länder, däribland vissa medlemsstater, nyligen har tagit fram medborgarskapsprogram för personer bosatta i länder utanför EU, så kallade guldvisum eller investeringsprogram, där medborgarskap beviljas i utbyte mot finansiella investeringar i deras land, utan att man grundligt kontrollerar medlens ursprung eller utför lämpliga kundkontroller, vilket försvagar kontrollerna för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet understryker att dubbelt medborgarskap till följd av dessa program också kan undergräva målen för det automatiska utbytet av upplysningar i skatteärenden.

56.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på dokumentation och undersökningar även gäller för vissa livförsäkringar som utfärdats av försäkringsbolag och erbjudits till kunder via försäkringsförmedlare eller någon annan enhet som identifieras som ett finansiellt institut enligt det tredje penningtvättsdirektivet.

57.  Europaparlamentet påminner om det önskemål som uttryckts av vissa finansunderrättelseenheter om att få bättre tillgång till information genom ökat samarbete med motparterna och tillgång till fler informationskällor, såsom centrala bankkontodatabaser eller register över fastigheter eller livförsäkringsprodukter(62).

58.  Europaparlamentet konstaterar att i vissa fall upptäckte skattemyndigheterna eller andra myndigheter eller tillsynsorgan förekomsten av offshorestrukturer, men rapporterade inte dessa till finansunderrättelseenheten(63).

59.  Europaparlamentet konstaterar att en viktig fråga i samband med utredningarna på området för bekämpning av penningtvätt i EU är det utdragna och ineffektiva förfarandet liksom de rättsliga och tekniska hinder som förhindrar och/eller avsevärt fördröjer samarbetet mellan finansunderrättelseenheter i EU. Parlamentet noterar att EU-medlemsstaternas finansunderrättelseenheter har olika strukturer, storlek och befogenheter och ofta saknar resurser i de olika medlemsstaterna, och att dessa skillnader påverkar de sätt på vilka EU-medlemsstaternas finansunderrättelseenheter samlar in, analyserar och sprider information och i slutändan påverkar informationsutbytet mellan dem. Parlamentet understryker att detta leder till fragmenterade, asymmetriska och ojämförbara svar från EU-medlemsstaternas finansunderrättelseenheter(64).

60.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ha oberoende och självständiga finansunderrättelseenheter som är de direkta och enda mottagarna av rapporter om misstänkta transaktioner, vilket inte är fallet i alla medlemsstater.

61.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte är i stånd att genomföra en egen bedömning av tredjeländer med hög risk för penningtvätt, eftersom den inte har tillräckligt med kvalificerad personal för att fullgöra denna skyldighet enligt penningtvättsdirektivet.

62.  Europaparlamentet betonar i synnerhet det ökande antalet rapporter om misstänkta transaktioner till följd av ny lagstiftning och att bristen på resurser innebär att finansunderrättelseenheterna endast kan behandla en del av problemet(65). Parlamentet noterar att Förenade kungariket och Nederländerna står för 67 % av alla rapporter om misstänkta transaktioner i unionen. Parlamentet noterar att mängden rapporter om misstänkta transaktioner i vissa länder inte verkar motsvara den verksamhet som bedrivs inom de reglerade sektorerna(66). Parlamentet konstaterar att de tröskelbaserade rapporter som vissa europeiska finansunderrättelseenheter mottar kan öka deras tillgång till information(67).

63.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som har utförts av FIU.net inom ramen för Europol, men beklagar att den nuvarande FIU.net-plattformen inte är effektiv på grund av den varierande användningen i medlemsstaterna och bristen på resurser och kompetens på EU-nivå.

64.  Europaparlamentet konstaterar att kryptovalutor enligt Europol utgör en risk för penningtvätt och att strategierna för bekämpning av penningtvätt därför också bör fokusera på nya metoder för penningtvätt(68).

65.  Europaparlamentet konstaterar att Europol har jämfört sin databas över enskilda personer och företag som misstänks för kriminell verksamhet med Panamadokumenten och identifierade 3 469 sannolika träffar. Parlamentet noterar att 1 722 av dessa träffar är kopplade till penningtvätt och 116 till terrorism. Parlamentet konstaterar att de flesta fallen identifierades i Förenade kungariket, sannolikt på grund av storleken på landets finanssektor. Parlamentet konstaterar att banker som kontrolleras av Islamiska staten har tillgång till Swift och därför kan skicka medel till och genom EU. Parlamentet noterar att banker har bekräftat för undersökningskommitténs medlemmar att de har lämnat in flera rapporter om misstänkta transaktioner som rör finansiering av terrorism. Parlamentet noterar att varken kommissionen, rådet, bankerna eller finansunderrättelseenheterna kunde ge information om hur många bankkonton i EU:s medlemsstater som har frysts på grund av finansiering av terrorism.

66.  Europaparlamentet konstaterar att tidsfördröjningar i svaren på förfrågningar påverkar finansunderrättelseenheternas samarbete och att svaren på dessa förfrågningar ofta är av låg kvalitet och inte tillräckligt detaljerade, vilket därmed skapar ett hinder för internationellt samarbete mellan finansunderrättelseenheterna. Parlamentet beklagar att vissa finansunderrättelseenheter begränsar användningen av överförd information, bland annat genom förbud mot att använda sådan information i samband med rättsprövning eller skatteutredningar. Parlamentet noterar att vissa europeiska finansunderrättelseenheters önskemål om samarbete med icke-europeiska motparter har hindrats på grund av rättsliga eller administrativa hinder i tredjeländernas jurisdiktioner.

67.  Europaparlamentet beklagar att inte alla EU:s finansunderrättelseenheter har befogenhet att vända sig till ansvariga enheter med förfrågningar om uppgifter, och att dessa förfrågningar i många fall förutsätter att rapporter om misstänkta transaktioner först har mottagits. Parlamentet noterar att vissa finansunderrättelseenheter inte kan begära uppgifter från ansvariga enheter för utländska finansunderrättelseenheters räkning om de inte har relaterade misstänkta transaktioner registrerade i sina databaser.

68.  Europaparlamentet konstaterar att det i vissa medlemsstater inte finns några tydliga riktlinjer om ömsesidigt samarbete mellan nationella finansunderrättelseenheter och nationella skattemyndigheter för att säkerställa efterlevnaden av skatteregler.

69.  Europaparlamentet gläder sig över att skattebrott nyligen har erkänts som förbrott till penningtvätt inom ramen för det fjärde penningtvättsdirektivet, vars tidsfrist för införlivande gick ut den 26 juni 2017. Parlamentet betonar att direktivet uttryckligen anger att skillnader mellan de nationella lagstiftningarnas definitioner av skattebrott inte ska begränsa finansunderrättelseenheternas möjligheter att utbyta information. Parlamentet beklagar att det saknas en gemensam europeisk definition av skattebrott(69), vilket hittills har försvårat utredningen och lagföringen av fall som rör skattebrott i unionen, samt att flera europeiska länder betraktar endast mycket allvarliga skatteöverträdelser som skattebrott. Parlamentet noterar att internationellt samarbete mellan finansunderrättelseenheter fortfarande kan nekas på grundval av de betydande skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om hur förbrott till penningtvätt definieras och kriminaliseras. Parlamentet noterar de pågående förhandlingarna om ett förslag till direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser genom att minimibestämmelser fastställs avseende definitionen av brott och påföljder på området för penningtvätt.

70.  Europaparlamentet konstaterar att det fjärde penningtvättsdirektivet inbegriper en skyldighet att upprätta centrala register över verkliga huvudmän. Parlamentet beklagar att denna skyldighet hittills inte har uppfyllts av alla medlemsstater och att inte alla finansunderrättelseenheter har tillgång till denna information om verkliga huvudmän. Parlamentet noterar att man genom att göra dessa register offentligt tillgängliga skulle underlätta för berörda parter, däribland behöriga myndigheter, ansvariga enheter och medborgare, att identifiera verkliga huvudmän och/eller avvikelser och misstankar om oegentligheter, samt öka ansvarsskyldigheten.

71.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s FIU-plattform identifierade flera brister i sin kartläggning och analys av finansunderrättelseenheter. Parlamentet betonar att detta beror på att det tredje penningtvättsdirektivet helt eller delvis inte genomförts, i synnerhet bestämmelserna om tillgången till bankkontouppgifter, samt på betydande skillnader mellan olika nationella tillvägagångssätt.

72.   Europaparlamentet gläder sig över att 16 medlemsstater i maj 2016 hade inrättat eller höll på att inrätta automatiska system för att identifiera innehavare av bank- och betalkonton(70). Parlamentet noterar också att man i rapporten betonade finansunderrättelseenheternas avsaknad av nödvändig kapacitet för att inhämta upplysningar från ansvariga enheter och genomföra gemensamma analyser av gränsöverskridande ärenden för att identifiera hot, risker och trender i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism(71).

73.  Europaparlamentet betonar att man i EU:s FIU-plattforms kartläggning också drar slutsatsen att det saknas tillräckligt detaljerade och harmoniserade EU-regler för bekämpning av penningtvätt.

74.  Europaparlamentet framhäver att vissa medlemsstaters institutioner med ansvar för att genomföra och genomdriva bestämmelser om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande inte verkar vara helt oberoende av politiskt inflytande. Parlamentet påpekar att polisens befogenheter i vissa medlemsstater att själv bestämma om upplysningar som mottagits från och bekräftats av finansunderrättelseenheten ska utredas eller kan utgöra ett missförhållande i de fall då inga åtgärder vidtas. Parlamentet noterar att Maltas finansunderrättelseenhet utarbetade en rapport om misstänkt penningtvätt som involverade maltesiska personer i politiskt utsatt ställning, vilket hittills inte har resulterat i någon polisutredning. Parlamentet ser med oro på påståendena om behöriga myndigheters eventuella underlåtelse att efterleva de bestämmelser om penningtvätt som fastställs i det fjärde kapitalkravsdirektivet, i synnerhet de krav som gäller aktieägare med kvalificerade innehav och ledningsorganens goda anseende och erfarenheter i förbindelse med beviljande av banktillstånd(72).

75.  Europaparlamentet konstaterar att minst en medlemsstat – Malta – hade en minister i regeringen bland de personer i politiskt utsatt ställning som nämndes i Panamadokumenten. Parlamentet noterar att utredningar inleddes till följd av avslöjandena i Panamadokumenten i de flesta medlemsstater som kommittén besökte vid sina undersökningsuppdrag(73). Parlamentet beklagar emellertid att polisen i vissa länder, däribland Malta, inte har inlett utredningar, trots bevis från finansunderrättelseenheten på att det finns betydande risker för penningtvätt. Parlamentet beklagar att denna brist på utredningar har hindrat möjligheterna att identifiera, och vid behov sanktionera, förmedlare i Malta som eventuellt inte har uppfyllt sina skyldigheter, bland annat i fråga om kundkontroller. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid sektorn för hasardspelstjänster online och dess licensieringsförfaranden i Malta, som eventuellt inte följer lagstiftningen, eftersom onlinespel är en högrisksektor på grund av det mycket stora antalet transaktioner/finansiella flöden och bristen på direkta kontakter, vilket identifierades i den överstatliga riskbedömningen(74). Parlamentet ställer sig kritiskt till att kommissionen inte vidare granskade Maltas eventuella bristande efterlevnad av penningtvättsdirektivet, trots att den uppmärksammats på detta. 

76.  Europaparlamentet är bekymrat över vissa EU-medlemsstaters bristande efterlevnad av de internationella standarderna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket framgår av FATF:s eller Moneyvals sakkunnigbedömningar. Parlamentet betonar att underrättelser om överträdelse skickades till 22 medlemsstater som inte genomfört det tredje penningtvättsdirektivet, och att sex medlemsstater (Belgien, Frankrike, Spanien, Irland, Polen och Sverige) hänsköts till Europeiska unionens domstol i oktober 2008. Parlamentet konstaterar att det polska ärendet lades ned, men att åtgärder vidtogs mot de övriga fem medlemsstaterna för att de inte hade genomfört direktivet i tid. Parlamentet understryker dock att detta väcker frågor om huruvida det är tillräckligt med överträdelseförfaranden för att kontrollera kvaliteten på genomförandet i medlemsstaterna.

77.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd, i enlighet med rekommendationerna i parlamentets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(75) (2015/2066(INI)), till den nyckelroll som kommissionen spelar som behörig konkurrensmyndighet i de pågående undersökningarna om statsstöd i samband med skattebeslut som medlemsstater har beviljat multinationella företag, och beklagar den irländska regeringens beslut att till Europeiska unionens domstol överklaga kommissionens beslut om att Irland ska driva in 13 miljarder euro i obetald skatt från Apple Inc.

78.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna genom att inte åtgärda dessa brister på lämpligt sätt har underlåtit att effektivt verkställa det tredje penningtvättsdirektivet. Parlamentet är bekymrat över att medlemsstaterna genom att inte ge finansunderrättelseenheterna befogenhet att samarbeta i enlighet med vad som fastställs i det tredje penningtvättsdirektivet har brutit mot artikel 4 om lojalt samarbete(76) i EUF-fördraget. Parlamentet påpekar även att kommissionen kan ha underlåtit att verkställa dessa bestämmelser genom att inte inleda överträdelseförfaranden.

79.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater ofta har använt sig av skatteamnesti för legalisering av odeklarerade offshoretillgångar, vilket har gjort det möjligt att göra eventuellt olagliga tillgångar lagliga och hindrat ordentliga penningtvättsutredningar i deras jurisdiktioner.

80.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen på grund av personalbrist inte på lämpligt sätt har övervakat genomförandet av penningtvättsdirektivet i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar även att kommissionen inte har genomfört en oberoende bedömning av EU:s förteckning över tredjeländer med hög risk för penningtvätt.

81.  Europaparlamentet beklagar att europeiska och nationella banktillsynsmyndigheter och nationella skattemyndigheter under perioden 2011–2014 inte var uppmärksamma på kapitalöverföringar från Portugal till offshorecentrum, vilket resulterade i att minst 10 miljarder euro överfördes utan skatte- eller penningtvättskontroller, främst till Panama, varav överföringar på 8 miljarder av företag med koppling till Espírito Santo-gruppen, innan Espírito Santo-banken gick i konkurs, men vid en tidpunkt då tillsynsmyndigheterna redan granskade denna bank och grupp. Parlamentet noterar att Espírito Santo-gruppen mutade den tidigare premiärministern José Sócrates, enligt anklagelser som nyligen framförts av den allmänna åklagarmyndigheten som inlett rättslig prövning.

3. Förmedlare(77)

3.1. Rättslig ram

82.  Europaparlamentet påminner om att den nuvarande definitionen av ansvariga enheter enligt det fjärde penningtvättsdirektivet omfattar finansiella institut och kreditinstitut, revisorer, skatterådgivare, notarier, tjänsteleverantörer till truster eller bolag, fastighetsmäklare, tillhandahållare av speltjänster samt andra oberoende jurister. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt det fjärde penningtvättsdirektivet är skyldiga att se till att deras behöriga tillsynsmyndigheter har tillräckliga ekonomiska, personella och tekniska resurser för att fullgöra sitt uppdrag (artikel 37 i det tredje penningtvättsdirektivet och artikel 48 i det fjärde penningtvättsdirektivet) och noterar att brist på resurser har konstaterats i FATF:s och Moneyvals rapporter om ömsesidig utvärdering.

83.  Europaparlamentet påminner om ansvariga enheters skyldighet att utföra kundkontroller och rapportera eventuella misstankar om penningtvätt enligt penningtvättsdirektivet. Parlamentet konstaterar att för jurister gäller detta endast när de inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt.

84.  Europaparlamentet erinrar om att skärpta kundkontrollåtgärder i synnerhet krävs för kunder som är personer i politiskt utsatt ställning och andra högriskkunder, för att fastställa inkomstkällan och medlens ursprung. Parlamentet påminner om att kreditinstitut och finansiella institut måste ha system som gör det möjligt för dem att besvara frågor från finansunderrättelseenheter snabbt och fullständigt, i enlighet med sin nationella lagstiftning.

85.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har etablerat en lång rad olika tillsynsorgan för att kontrollera olika typer av ansvariga rapporterande enheter i enlighet med bestämmelserna i penningtvättsdirektivet, och att rådgivare och förmedlare därför regleras och övervakas av antingen offentliga myndigheter eller av självreglerande yrkesorganisationer.

86.  Europaparlamentet påminner om att självreglerande yrkesorganisationer i vissa fall först vidtog åtgärder mot förmedlares olagliga överföringar efter avslöjandena i Panamadokumenten, vilket visar på otillräckliga eller ineffektiva tillsyns- och sanktionsmekanismer.

87.  Europaparlamentet understryker att skatteundandragande, som främjas av dessa aktörer, i många medlemsstater inte är ett förbrott till penningtvätt, eftersom det inte betraktas som ett allvarligt brott i deras strafflag, och att skatteundandragande i vissa medlemsstater är en förseelse och därför endast betraktas som en administrativ överträdelse. Parlamentet konstaterar att det fjärde penningtvättsdirektivet, vars tidsfrist för införlivande gick ut den 26 juni 2017, syftar till att harmonisera denna punkt.

88.  Europaparlamentet konstaterar att rådet har uppmanat kommissionen ”att överväga lagstiftningsinitiativ avseende tvingande regler om utlämnande av uppgifter inspirerade av åtgärd 12 i OECD:s BEPS-projekt i syfte att införa effektivare avskräckande åtgärder för förmedlare som bistår med system för skatteundandragande och skatteflykt”.

89.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 21 juni 2017 vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Parlamentet noterar också att kommissionen bland kännetecknen för gränsöverskridande transaktioner har inkluderat arrangemang där mottagaren har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion som inte tar ut någon bolagsskatt, eller tar ut en bolagsskatt till nollsats eller har en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än halva den genomsnittliga lagstadgade bolagsskattesatsen i unionen.

90.  Europaparlamentet beklagar att förslaget endast fastställer ett rapporteringskrav och inte ett omedelbart förbud mot det berörda systemet efter att det har granskats och ansetts utgöra missbruk av ett skattesystem.

91.  Europaparlamentet påminner om att direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (CRD IV) kräver att medlemsstaterna säkerställer att administrativa sanktioner tillämpas för finansiella institut som befunnits vara skyldiga till en allvarlig överträdelse av nationella bestämmelser antagna i enlighet med det tredje penningtvättsdirektivet. Parlamentet påminner om att behöriga myndigheter enligt CRD IV ska neka auktorisation att inleda verksamhet som kreditinstitut om de med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitut bedömer att lämpligheten hos aktieägare eller medlemmar inte är tillfredsställande, däribland om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, eller försök till detta, eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

92.  Europaparlamentet påminner om att det vid omröstningen om betänkandena från de särskilda utskotten TAXE och TAX2 röstade för en strikt reglering av rådgivarnas verksamhet, för att förhindra alla intressekonflikter och göra åtskillnad mellan deras rådgivning till skattemyndigheter och till privata kunder.

93.  Europaparlamentet erinrar om att 2006 års direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (SAD 2006) skulle ha genomförts senast den 29 juni 2008.

94.  Europaparlamentet konstaterar att 2014 års ändrade direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (SAD 2014) och SARPIE (för företag av allmänt intresse) skulle ha genomförts senast den 17 juni 2016, med undantag för artikel 16.6 i SARPIE, som skulle ha genomförts senast den 17 juni 2017. Parlamentet noterar att Panamadokumenten visade att direktiv 2014/56/EU behöver ses över.

3.2. Resultat

95.  Europaparlamentet konstaterar att Panamadokumenten omfattar totalt 14 000 förmedlare, av vilka ca 2 700, eller 19 %, är belägna i EU(78).

96.  Europaparlamentet konstaterar att de EU-förmedlare som nämns i Panamadokumenten är ansvariga för att ha bildat ca 20 %, eller 39 700, av alla de bolag som Mossack Fonseca har etablerat.

97.  Europaparlamentet konstaterar att advokatbyråer, revisorer, trust- och förvaltningsbolag samt banker är de vanligaste typerna av förmedlare, men att många andra självreglerande och icke-reglerade fackmän också kan tillhandahålla skattetjänster och finansiella tjänster såsom upprättande av offshorebolag och skatteplanering.

98.  Europaparlamentet konstaterar att särskilt banker, förmögenhetsförvaltare, revisorer, skatterådgivare och juridiska rådgivare är otillräckligt definierade och reglerade i EU:s lagstiftning och i medlemsstaternas och tredjeländers nationella lagstiftningar. Parlamentet anser att deras tjänsters multinationella karaktär försvårar en korrekt och tillräcklig övervakning och sanktionering av deras aktiviteter.

99.  Europaparlamentet konstaterar att det är jurisdiktionen och typen av förmedlare eller rådgivare som avgör om förmedlarna övervakas eller är självreglerande. Parlamentet konstaterar att många av dessa strukturer är baserade utanför de ansvariga enheternas jurisdiktion och att många fall därför inte omfattas av lagstiftningskrav. Parlamentet noterar att majoriteten av EU:s förmedlare är baserade i Förenade kungariket, Luxemburg och Cypern(79), som finns med bland de tio länder med flest aktiva förmedlare som nämns i Panamadokumenten(80), samt i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (t.ex. Liechtenstein) och Europeiska frihandelssammanslutningen (t.ex. Schweiz).

100.  Europaparlamentet konstaterar att truster och förvaltningsbolag samt tillhandahållare av företagstjänster är den största grupp som begärt bildande av offshorebolag genom Mossack Fonseca, följt av revisorer, skatterådgivare, advokater och konsulter, som står för ca en tredjedel av de etablerade offshorebolagen(81). Parlamentet påminner om att Mossack Fonseca främst fick sina kunder genom rekommendationer från förmedlare och att dessa nya kunder endast genomgick en mycket begränsad kundkontroll(82).

101.  Europaparlamentet understryker att förmedlarna hjälper till att etablera skalbolag och öppna konton, och utser ofta en nominell direktör som förvaltar tillgångarna för den verkliga huvudmannens räkning, vilket ger anonymitet för den verkliga huvudmannen. Parlamentet påminner om de bevis som förts fram av den franska finansunderrättelseenheten och som visar att banker, advokatbyråer, revisorer och andra förmedlare är de viktigaste aktörerna när det gäller att skapa offshorestrukturer och nätverk för sina kunder, och att Mossack Fonseca i huvudsak är en tjänsteleverantör som genomför dessa.

102.  Europaparlamentet framhäver att fastighetsmarknaden ger betydande möjligheter för enskilda personer att tvätta eller investera olagligt förvärvade medel, eftersom fastigheter förvärvas genom anonyma skalbolag eller truster utan någon ordentlig kundkontroll, i synnerhet när medlemsstaternas lagstiftning tillåter utländska företag och andra juridiska strukturer att köpa fastigheter utan att avslöja den verkliga huvudmannens identitet(83), vilket till exempel visas med fastighetsmarknaden i London. Parlamentet betonar att man måste stärka kontrollerna och standarderna för bekämpning av penningtvätt inom denna sektor. Parlamentet understryker därför vikten av att myndigheter och allmänhet ges fullständig tillgång till information om innehav och kontroll av fast egendom genom ett centralt fastighetsregister på europeisk nivå.

103.  Europaparlamentet understryker att försäkringsprodukter, särskilt livförsäkringar, är en mycket attraktiv och enkel penningtvättsmetod, och att penningtvättare och terroristorganisationer vidtar mycket långtgående åtgärder för att dölja sin finansiella verksamhet och säkerställa att den inte kan skiljas från lagliga transaktioner.

104.  Europaparlamentet ser med oro på den senaste tendensen att skapa nya strategiska kanaler och innovativa former av penningtvätt, såsom kanalisering och tvätt av olagligt kapital via affärer med lyxfastigheter, försäljning av värdepapper och livförsäkringar. Parlamentet noterar att de olagliga pengar som satts in genom inlösen av dessa transaktioner omvandlas till legitima tillgångar som härrör från lagliga transaktioner. Parlamentet hoppas därför att reglerna om penningtvätt kommer att utvidgas till att även omfatta marknaden för lyxfastigheter i syfte att förhindra nya olagliga fenomen.

105.  Europaparlamentet framhåller att ansvariga enheter i vissa fall lade ut sina kundkontrollskyldigheter på entreprenad till tredje parter, vilket ofta innebar att lite eller ingen kundkontroll utfördes. Parlamentet betonar att skyldigheter i fråga om bekämpning av penningtvätt endast gäller ansvariga enheter som omfattas av det fjärde penningtvättsdirektivet och inte tredje parter. Parlamentet påpekar att Europaparlamentets mandat för trepartsförhandlingarna om det femte penningtvättsdirektivet omfattar ett förslag om att medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter effektivt övervakar den verksamhet som utförs av personer som har fått i uppgift av ansvariga enheter och självreglerande organ att utföra arbetsuppgifter med koppling till bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

106.  Europaparlamentet konstaterar att vissa ansvariga enheter använde skiljedomsförfaranden mellan olika jurisdiktioner för att undvika att utföra obligatoriska kundkontroller och därmed säkerställa den verkliga huvudmannens anonymitet.

107.  Europaparlamentet konstaterar att skatteundandragande inte är ett brott i vissa medlemsstater och tredjeländer, vilket riskerar att öka omfattningen av dessa brott. Parlamentet noterar att skatterådgivare förväntas finna de mest fördelaktiga skattekonstruktionerna för sina kunder, eftersom de annars blir skyldiga att betala ersättning till kunderna.

108.   Europaparlamentet konstaterar bekymrat att vissa förmedlare i enlighet med en del medlemsstaters lagstiftning inte kan lagföras för skatteundandragande om detta brott begås i en annan medlemsstat eller ett tredjeland.

109.  Europaparlamentet betonar det bristande samarbetet i fråga om tillsyn och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter inom medlemsstaterna och i EU som helhet.

110.  Europaparlamentet understryker att den befintliga EU-lagstiftningen inte genomförs tillräckligt väl, och att detta gör det möjligt för förmedlare att formellt fullgöra sina uppgifter, såsom kundkontroller och andra rapporteringsskyldigheter, samtidigt som de kringgår andan i bestämmelserna, särskilt genom att åberopa ”tystnadsplikt” eller ”banksekretess”. Parlamentet beklagar att förmedlare, särskilt finansiella enheter, tillämpar en decentraliserad metod där penningtvättsstandarderna varierar alltför mycket från filial till filial. Parlamentet anser att en förmedlares huvudkontor alltid bör vara ansvarigt för att säkerställa ett korrekt genomförande av standarder för bekämpning av penningtvätt inom alla affärsområden och filialer.

111.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att utvecklingen av digital teknik och dess allt större och bredare användning för handel och ekonomiska och finansiella transaktioner gör det lättare att kringgå penningtvätts- och skattekontroller, samtidigt som nationella skattemyndigheter, brottsbekämpande myndigheter och rättsliga myndigheter saknar verktyg för att hantera dessa utmaningar.

Bankernas roll och ansvar

112.  Europaparlamentet konstaterar att banker, andra finansiella institut och förmögenhetsförvaltare spelar en aktiv roll i genomförandet av denna praxis, och upprättade ungefär en sjättedel av de bolag som avslöjats i Panamadokumenten. Parlamentet framhåller att banker fungerade som förmedlare för ca 9 % av de offshorebolag som Mossack Fonseca registrerade. Parlamentet noterar att ett flertal banker som figurerar i Panamadokumenten räddades med hjälp av offentliga medel mellan 2008 och 2012.

113.  Europaparlamentet framhäver att merparten av de olagliga finansiella flöden som har koppling till penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt sker via det internationella banksystemet. Parlamentet beklagar att europeiska banker, vars aktiva och systematiska involvering i sådan olaglig verksamhet har bevisats, fortsätter att verka fritt utan att bli föremål för några som helst påföljder.

114.  Europaparlamentet konstaterar att bankerna var involverade i fyra övergripande verksamheter, dvs. tillhandahållande och förvaltning av offshorestrukturer, upprättande av bankkonton till offshorebolag, tillhandahållande av andra finansiella produkter och korrespondentbanktjänster(84), men också att sektorn för finansiella tjänster – oavsett om det handlar om banker, investeringsrådgivare eller advokatbyråer – hade erbjudit sina kunder möjligheter till skatteundandragande(85).

115.  Europaparlamentet noterar med stor oro att nationella och europeiska tillsynsorgan ofta underlåter att kontrollera tillgångars ursprung, vilket gör det möjligt för personer i politiskt utsatt ställning från kleptokratiska regimer och andra brottslingar att investera och inneha aktier i banker, finansiella institut och försäkringsinstitut och stora ekonomiska grupper i EU, något som i själva verket underlättar tvätt av dessa tillgångar inom EU:s finanssystem. Parlamentet understryker att detta inbegriper ett misslyckande med att säkerställa en gruppbaserad tillsyn och granskning av kopplingarna mellan europeiska banker, företag och ekonomiska grupper och deras holdingföretag eller moderstrukturer med säte i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller jurisdiktioner som vidtar få åtgärder för att bekämpa penningtvätt.

116.  Europaparlamentet understryker att bankerna spelar en viktig roll för att upptäcka misstänkta transaktioner och rapportera dessa till nationella finansunderrättelseenheter, men också att vissa banker inte underlättar de undersökningar som utförs av nationella finansunderrättelse- och indrivningsenheter, till exempel genom att underlåta att tillhandahålla fullständiga upplysningar i digital form om misstänkta aktörer eller transaktioner. Parlamentet noterar de bevis som kommittén förelagts och som visar att vissa banker öppnade konton för sina kunder innan de hade genomfört kundkontrollkraven och identifierat de verkliga huvudmännen. Parlamentet noterar att flera av de banker som nämndes i Panamadokumenten har dömts till böter av tillsynsmyndigheterna för underlåtelse att följa standarderna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, men att de utdömda sanktionerna fortfarande är lägre än vad som tillämpas i Förenta staterna för liknande överträdelser. Parlamentet beklagar att de böter som tillsynsmyndigheterna påför finansiella ansvariga enheter är avdragsgilla.

117.  Europaparlamentet konstaterar att bankernas förmedling i förbindelse med upprättandet av offshorestrukturer har minskat betydligt sedan 2007, då det avslöjades att bankerna främjade ett kringgående av EU:s sparandedirektiv från 2005 i stor skala. Parlamentet konstaterar att anseendemässiga och regleringsmässiga risker efter finanskrisen även har bidragit till en minskning av antalet offshorebolag som bildas genom bankers förmedling sedan 2008(86). Parlamentet noterar emellertid att statistiska uppgifter på det globala planet inte visar på någon allmän minskning av de medel som kanaliseras genom skatteparadis, åtminstone inte fram till 2014(87), utan att det snarare skett en omorganisering av de jurisdiktioner och instrument som används. Parlamentet noterar att parallellt med den gradvisa ökningen av källskatten i Luxemburg, Österrike och Belgien (fram till 2009), från 15 % 2005 till 20 % 2008 och 35 % 2011, omfördelades offshorekapital i stigande grad till brevlådeföretag i jurisdiktioner såsom Bahamas, Singapore och Hongkong. Parlamentet noterar emellertid att förmedlingsverksamheten har tagits över av andra yrkesgrupper, särskilt advokater, vilket framkommit i Panamadokumenten.

118.  Europaparlamentet konstaterar att stora bankers privata bankfilialer i finanscentrum spelade en viktig roll för att leverera tjänster över nationella gränser till förmögna privatpersoner. Parlamentet noterar att de 20 största europeiska bankerna registrerar omkring en fjärdedel av sin vinst i lågskattejurisdiktioner, vilket motsvarade uppskattningsvis 25 miljarder euro under 2015, och att bankernas verksamhet i lågskattejurisdiktioner inte står i proportion till de 11 % av världens befolkning och de 5 % av världens BNP som dessa jurisdiktioner står för(88).

119.  Europaparlamentet framhåller att bankerna inte alltid följde sina egna interna riktlinjer eller lagstadgade krav (avseende kundkontroller), och att de i vissa fall inte klassificerade sina kunder i rätt högriskkategori och därmed inte tillämpade policyn för kundkännedom på ett korrekt sätt, och den efterföljande rapporteringen om skärpta kundkontroller var därför ofullständig(89). Parlamentet noterar bekymrat fallen med finansiella institut – även i EU-medlemsstater – som ägs eller förvaltas av personer i politiskt utsatt ställning eller av deras bekanta, vilket påverkar de sätt på vilka de genomför sina kundkontroller.

120.  Europaparlamentet konstaterar att kundkontrollerna huvudsakligen baseras på frivilliga deklarationer eller enkla formulär som ska fyllas i, som utförs av bolag som öppnar ett bankkonto, utan en grundlig kontroll av profilen(90).

121.  Europaparlamentet noterar att vissa svar från förmedlarna till kommittén förefaller motsäga uppgifterna i Panamadokumenten(91). Parlamentet fördömer eventuella oriktiga uppgifter som lämnats in till kommittén.

Tillsyn av banker

122.  Europaparlamentet konstaterar att de tillsynsåtgärder som vidtogs av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna efter offentliggörandet av Panamadokumenten varierade från en fullständig dubbelkontroll av alla övervakade banker till slumpmässiga kontroller eller inga åtgärder alls.

123.  Europaparlamentet betonar att i vissa medlemsstater är de behöriga myndigheternas befogenheter begränsade till att övervaka att penningtvättskontroller utförs. Parlamentet noterar att skillnaderna i de befogenheter som tilldelas finansiella tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater hindrar ett fullständigt genomförande av standarderna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och ett gott samarbete. Parlamentet konstaterar att ECB, som är den största tillsynsmyndigheten inom EU, inte har befogenhet att inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen utöva tillsyn på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket hindrar de behöriga myndigheterna från att utbyta sekretessbelagd information med ECB.

124.  Europaparlamentet konstaterar att de behöriga myndigheternas möjligheter att kontrollera genomförandet av gruppens policy och förfaranden ibland begränsas av nationell lagstiftning om dataskydd och banksekretess.

125.  Europaparlamentet konstaterar att i enlighet med information från Europeiska bankmyndigheten (EBA) hade nästan 1 300 banker kontaktats i december 2016 antingen genom en extern revision eller en kombination av extern revision och besök på plats. Parlamentet förväntar sig de slutliga resultaten under det tredje kvartalet 2017. Parlamentet uppmärksammar de första indikationerna när det gäller resultaten, vilka antyder att brister har identifierats i vissa fall.

126.  Europaparlamentet noterar att EBA i december 2016 skickade ut ett frågeformulär till medlemmarna i sin tillsynsstyrelse för att få större förståelse för de tillsynsåtgärder som vidtagits till följd av Panamadokumenten. Parlamentet konstaterar att resultatet av denna undersökning ännu inte har offentliggjorts.

127.  Europaparlamentet konstaterar att få behöriga myndigheter vidtog andra åtgärder till följd av Panamadokumenten än på området för penningtvätt, och att endast ett fåtal gjorde den uppenbara kopplingen till skattebrott.

128.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas myndigheter redan före avslöjandena i Panamadokumenten underlät att verkningsfullt övervaka finansiella institut och att de inte på ett adekvat sätt sanktionerade de finansiella institut som omfattas av CRD IV och som befanns vara skyldiga till en allvarlig överträdelse av nationella bestämmelser, som antagits i enlighet med det tredje penningtvättsdirektivet. Parlamentet noterar att avslöjandena om ”tvättomaterna” i Azerbajdzjan visar att vissa finansiella tillsynsmyndigheter inte säkerställde att de finansiella instituten respekterar sina skyldigheter enligt penningtvättsdirektivet, även efter antagandet av nya FATF-rekommendationer 2012.

129.  Europaparlamentet framhåller att EU:s 20 största banker registrerar större vinst i särskilda skattejurisdiktioner än vad som kan motiveras av den verkliga ekonomiska verksamhet som de har i dessa jurisdiktioner, och i de flesta fall utan att anställa en enda person i de berörda länderna, samtidigt som de betalar låg eller ingen skatt i dessa jurisdiktioner(92). Parlamentet anser att EU:s behöriga myndigheter inte kan säkerställa en effektiv övervakning av EU-bankernas aktiviteter i tredjeländer och att detta kan äventyra bankunionens finansiella stabilitet.

130.  Europaparlamentet konstaterar att över 20 behöriga banktillsynsmyndigheter i EU vidtog tillsynsåtgärder direkt till följd av offentliggörandet av Panamadokumenten(93).

Advokater och advokatbyråer

131.  Europaparlamentet betonar svårigheterna med att reglera advokater och advokatbyråer som är involverade i bildandet och upprätthållandet av offshorestrukturer, eftersom de ofta är verksamma över gränserna och åtminstone i ett tredjeland där man inte kontrollerar efterlevnaden av de lagstiftningsmässiga kraven och inte utför någon kundkontroll(94).

132.  Europaparlamentet betonar att advokater och advokatbyråer ofta tillhandahåller investerings- och skatterådgivning i förbindelse med bildandet av offshorebolag, ofta i direkt kontakt med de verkliga huvudmännen.

133.  Europaparlamentet konstaterar att antalet rapporter om misstänkta transaktioner från advokater och andra huvudsakligen självreglerande yrken är lågt(95), och konstaterar vidare att rapporter från advokater ofta utlöses av avslöjanden i medierna.

134.  Europaparlamentet konstaterar att i de flesta medlemsstater utförs tillsynen av advokater av advokatsamfund, som inte aktivt övervakar sina medlemmar utan snarare agerar på grundval av klagomål från kunder. Parlamentet beklagar att statistik om sanktioner eller disciplinära åtgärder som genomförs av nationella advokatsamfund inte finns offentligt tillgänglig i alla EU-länder.

135.  Europaparlamentet konstaterar att medlemmar av advokatyrket är föremål för strikta sanktioner (civilrättsliga och ibland straffrättsliga) när de inte uppfyller sina skyldigheter enligt penningtvättsdirektivet. Parlamentet noterar dock även att dessa strikta disciplinära förfaranden sällan leder till uteslutning ur advokatsamfundet(96).

136.  Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna om tystnadsplikten mellan advokat och klient för vissa fastställda yrkesutövare som t.ex. advokater och notarier som vägrar att vittna eller lämna bevis i skattefrågor inte är tydliga och konsekventa i alla medlemsstater, och än mindre mellan medlemsstaterna.

137.  Europaparlamentet understryker särskilt att advokater i många medlemsstater inte kan sanktioneras för att de ger råd till icke-bosatta personer om hur de kan undvika beskattning eller tvätta pengar i en annan jurisdiktion i enlighet med territorialitetsprincipen.

138.  Europaparlamentet noterar att juridiska rådgivare har uteslutit sig själv från rättsliga skyldigheter genom att åberopa ”tystnadsplikt” för att slippa utföra kundkontroller, även när de inte har agerat i egenskap av advokater utan som tillhandahållare av finansiella tjänster(97).

Revisorer och revisionsbyråer

139.  Europaparlamentet konstaterar att personalen i revisionsbyråer huvudsakligen består av revisorer, juridiska experter och skatteexperter.

140.  Europaparlamentet konstaterar att offshorebolag som är etablerade i de viktigaste jurisdiktionerna i Panamadokumenten (bl.a. Brittiska Jungfruöarna, Panama och Seychellerna) inte har några revisionskrav. Parlamentet understryker dock att när offshorebolag konsolideras i moderföretagen bör de vara föremål för revision. Parlamentet konstaterar att tillsynsmyndigheterna i vissa jurisdiktioner kräver att banker och andra finansiella förmedlare granskar delar av sina förfaranden, t.ex. sina förfaranden för bekämpning av penningtvätt.

141.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsbyråernas roll i förbindelse med de system som avslöjades i Panamadokumenten huvudsakligen bestod i rådgivning och underhåll av offshorestrukturer, och att revisorerna inte var aktivt involverade eftersom offshorebolagen ofta inte har något revisionskrav. Parlamentet noterar emellertid att de fyra revisionsbyråer som dominerar marknaden har spelat en roll i andra skatteskandaler, såsom LuxLeaks, och att deras verksamhet i form av både skatterådgivning och revision kan innebära en möjlighet till allvarliga intressekonflikter.

142.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsbyråerna ofta utfärdar interna riktlinjer för de metoder de anser acceptabla, men anser att denna självreglering inte är tillräcklig för att effektivt motverka det skatteundandragande och den skatteflykt som de främjar och möjliggör.

143.  Europaparlamentet noterar att revisorer och skatterådgivare har agerat som globalt integrerade företag men har presenterat sig själv som ett flertal separata juridiska enheter som inte är under gemensamt ägarskap, men som är skyldiga enligt kontraktsmässiga arrangemang att tillämpa gemensamma standarder under ett gemensamt namn, i syfte att urvattna ansvaret, minska de regleringsmässiga kostnaderna och riskerna, avgränsa de juridiska riskerna och skydda kunderna från rättsliga utredningar(98).

144.  Europaparlamentet beklagar att antalet rapporter om misstänkta transaktioner från revisorer till finansunderrättelseenheter är lågt och inte återspeglar sektorns exponering för penningtvättsrisker(99).

145.  Europaparlamentet betonar att revisionsbyråerna inte bara har spelat en nyckelroll i utformningen av aggressiva skatteplaneringssystem för sina kunder, utan också har hjälpt nationella regeringar att utforma skattelagstiftningen, vilket skapar betydande intressekonflikter.

146.  Europaparlamentet är bekymrat över den sammanflätning av intressen och de intressekonflikter som uppkommer för revisorer och konsulter, advokater och advokatbyråer, som ofta fungerar som rådgivare för regeringar vid utarbetandet av skattelagstiftningen och utformningen av verktyg för bekämpning av penningtvätt och även utför utredningar och revisioner för tillsynsmyndigheter, samtidigt som de arbetar för eller har arbetat för de aktörer som är föremål för tillsynen.

Truster, andra liknande juridiska konstruktioner och förvaltningsbolag

147.  Europaparlamentet erinrar om att truster, andra liknande juridiska konstruktioner och förvaltningsbolag spelar en viktig roll i bildandet och upprätthållandet av offshorebolag. Parlamentet noterar i detta sammanhang att Europols utredning av Panamadokumenten, som ledde till 3 469 troliga träffar i dess databas över misstänkta brottslingar, också avslöjade att truststrukturer ofta används för att dölja tillgångar och identiteter.

148.  Europaparlamentet påpekar att en trust är en samling av tillgångar som skapas genom ett privat avtal som undertecknas av tre parter (instiftaren, förvaltaren och förmånstagaren) och som sådan inte är en juridisk person.

149.  Europaparlamentet beklagar att truster och förvaltningsbolag är svåra att hantera för politiska beslutsfattare i jurisdiktioner på grund av företagens begränsade fysiska närvaro och den begränsade information som finns tillgänglig för lagstiftare eller myndigheter.

150.  Europaparlamentet konstaterar att trustföretag agerar för de verkliga huvudmännens räkning, men att deras direkta kunder i de flesta fall är andra förmedlare såsom trustföretag, advokat- och revisionsbyråer och banker.

151.  Europaparlamentet konstaterar att truster kan vara fristående företag eller ägas av andra typer av serviceföretag, t.ex. advokatbyråer eller banker.

152.  Europaparlamentet konstaterar att en trust också kan vara en del av internationella ekonomiska gruppers komplexa system för skatteundandragande och skatteflykt, och ofta är en del av multinationella planer(100).

153.  Europaparlamentet understryker att vissa kommersiella och icke-kommersiella truster kan bli ett ännu större instrument för missbruk i framtiden, eftersom de inte är juridiska personer och därför till skillnad från företag inte omfattas av någon form av revisionskrav eller krav på att offentliggöra handlingar, t.ex. deras årsbokslut. Parlamentet konstaterar dessutom att avsaknaden av ett register över truster gör det mycket svårt för skattemyndigheterna att få information om tillgångar som placerats i truster.

4. Tredjelandsdimensionen

4.1. Resultat

154.  Europaparlamentet erinrar om att centraliserad insamling eller rapportering(101) av upplysningar om de verkliga huvudmännen för juridiska enheter inte för närvarande utgör en skyldighet enligt lagstiftningen i vissa tredjeländer, t.ex. Förenta staterna.

155. Europaparlamentet understryker att vissa jurisdiktioner i tredjeländer utbyter upplysningar om verkliga huvudmän med europeiska finansunderrättelseenheter endast i underrättelsesyfte, men att de inte svarar på internationella begäranden om samarbete och därmed hindrar att upplysningar används vid domstolarna. 

156.  Europaparlamentet betonar att vissa tredjeländer använder särskilda skattesystem för att locka till sig företag. Parlamentet understryker att det i vissa jurisdiktioner är mycket enkelt att bilda ett företag utan att röja sin identitet eftersom mycket få uppgifter krävs. Parlamentet konstaterar att enkla juridiska handlingar kan skapas online i bara några få steg. Parlamentet beklagar att detta kan leda till att metoder för skatteundandragande och skatteflykt sprids.

157.  Europaparlamentet konstaterar att trots att Förenta staterna har en mindre ambitiös lagstiftning om bekämpning av penningtvätt än EU, särskilt i fråga om transparens om verkliga huvudmän eftersom det inte finns något centraliserat register över dessa, har man uppnått bättre resultat med själva genomförandet av sin penningtvättslagstiftning.

158.  Europaparlamentet betonar anståndssystemet för betalning av skatter i Förenta staterna, som tillåter multinationella företag att parkera sina utländska vinster offshore under en obegränsad tid och därmed undvika de skatter som ska betalas när dessa vinster hämtas hem.

159.  Europaparlamentet påminner om sitt krav på att flytta fram EU:s roll på den internationella arenan genom att tala med en röst och verka för att utveckla en gemensam EU-ram för bilaterala avtal i skattefrågor, som ett sätt att förhindra ”treaty shopping” (utnyttjande av det mest förmånliga avtalet). Parlamentet anser att upprättandet av frihandelsavtal måste åtföljas av bestämmelser om bättre samarbete på skatteområdet för att förebygga skatteflykt och bör inbegripa principer för god skatteförvaltning.

160.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen utfärdar kommentarer till varje bedömning som FATF eller Moneyval gör av medlemsstaterna, och föreslår att dessa kommentarer görs offentliga i framtiden.

4.2. Utvecklingsländerna

161.  Europaparlamentet understryker att samtidigt som ojämlikheterna ökar drabbas mindre utvecklade länder oproportionerligt hårt av skatteundandragande och penningtvätt via offshorestrukturer. Parlamentet konstaterar att 30 procent av Afrikas finansiella tillgångar innehas offshore, vilket innebär ett skatteintäktsbortfall på 14 miljarder USD(102).

162.  Europaparlamentet understryker att olagliga finansiella flöden har förödande effekter på utvecklingsländerna(103). Parlamentet konstaterar att Global Financial Integrity (GFI) i sin rapport från december 2014 uppskattade att utvecklings- och tillväxtekonomierna förlorade 6,6 biljoner USD genom olagliga finansiella flöden mellan 2003 och 2012, samtidigt som olagliga utflöden ökade i en svindlande takt på i genomsnitt 9,4 procent per år(104).

163.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den oacceptabla situation som uppstår då en del företag som är verksamma i utvecklingsländer utnyttjar korruption, skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, transferprissättning och anonymt företagsägande för att minska sin skatt eller tvätta pengar, medan miljoner människor inte har tillräcklig tillgång till mat, hälsa och utbildning(105).

164.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av elektroniska register över finansräkenskaper i utvecklingsländerna gör det svårt eller omöjligt för de behöriga myndigheterna att erhålla finansiella eller bokföringsmässiga uppgifter.

165.  Europaparlamentet är bekymrat över att de flesta utvecklingsländer kommer att få problem med att genomföra OECD-systemet för automatiskt informationsutbyte fram till slutet av 2017 eller 2008, på grund av bristen på teknisk, mänsklig och institutionell kapacitet, vilket innebär att de kan gå miste om fördelarna med detta verktyg i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande. Parlamentet konstaterar att man måste fastställa en gemensam strategi baserad på enkla principer för att uppnå ett effektivt resultat i fråga om internationellt samarbete. Parlamentet är bekymrat över risken att man får ett internationellt system för automatiskt informationsutbyte i två hastigheter, där utvecklingsländerna inte omfattas av de ömsesidiga utbytena.

166.  Europaparlamentet konstaterar att Afrika som kontinent förlorar minst 50 miljarder USD varje år i olagliga finansiella flöden, vilket är dubbelt så mycket som det erhåller i internationellt bistånd. Parlamentet har noterat den starka uppmaningen från utvecklingsländernas företrädare att förhindra skatteparadis, eftersom olagligt företagskapital ansamlas i dessa(106).

167.  Europaparlamentet anser att en förbättring av skattekapaciteten i de länder som berörs av skatteundandragande och skatteflykt kan medföra betydliga fördelar. Parlamentet påminner om den direkta förbindelse som finns mellan taket för de uppburna skatterna och regeringens institutionella kapacitet. Parlamentet betonar i detta avseende att det finns vetenskapliga bevis på att en ökning av skatteförvaltningskapaciteten på 10 procent motsvarar en årlig BNP-tillväxt på 1,5 procent.

168.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s åtgärder inverkar på skattetransparensen också via den investeringsverksamhet som genomförs av Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för rekonstruktion och utveckling, som använder icke-transparenta investeringsstrukturer i sina portföljinvesteringar, och kräver att åtgärder vidtas för att åtgärda dessa problem.

169.  Europaparlamentet är bekymrat över de allt större negativa effekterna av olagliga finansiella flöden, som utgör ett hinder mot den ekonomiska tillväxten, den sociala utvecklingen, kampen mot ojämlikhet, förstärkandet av regeringen och den institutionella kapaciteten.

170.  Europaparlamentet konstaterar att BEPS-processen inte inkluderade utvecklingsländer som jämbördiga förhandlingspartners och inte lyckades leverera effektiva lösningar på de fattigaste ländernas skatteproblem, däribland det globala nätverket av skatteavtal som ofta hindrar utvecklingsländer från att beskatta vinster som genereras på deras territorium. Parlamentet understryker att endast en fullständig involvering av utvecklingsländerna i den globala skattereformen kan ge ändamålsenliga lösningar på ett globalt problem.

5. Visselblåsare

171.  Europaparlamentet betonar att LuxLeaks, Panamadokumenten, Swiss Leaks, Bahamas Leaks, Football Leaks och flera andra läckor har visat hur visselblåsare kan spela en avgörande roll för att bekämpa penningtvätt, bedrägeri, aggressiv skatteplanering eller korruption eller på annat sätt uppmärksamma mörklagd praxis. Parlamentet understryker därför att skyddet av visselblåsare kan bidra till att skydda allmänintresset, främja en sund förvaltning och stärka rättsstaten. Parlamentet konstaterar att så länge ansvariga enheter enbart riskerar låga böter för att inte rapportera eller felrapportera misstankar om penningtvätt till myndigheterna, förhindras förebyggandet av penningtvätt och finansiering av terrorism på ett allvarligt sätt.

172.  Europaparlamentet betonar den roll som fackföreningar och organisationer i det civila samhället spelar för att stödja och hjälpa visselblåsare i deras förehavanden inom sin organisation

173.  Europaparlamentet beklagar att vissa länder tillämpar rättsliga åtgärder gentemot visselblåsare som ett sätt att säkra sekretess(107). Parlamentet anser att det är djupt beklagligt att det i förbindelse med LuxLeaks hittills bara är visselblåsare och journalister som har lagförts, medan de metoder som tillämpats av de företag och förmedlare som är involverade i de skattebeslut som avslöjats i LuxLeaks-dokumenten inte har behandlas. Parlamentet påminner om att Europaparlamentet upprepade gånger har krävt åtgärder för att förbättra skyddet av visselblåsare och journalister.

174.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen för närvarande håller på att undersöka möjligheterna att anta eventuella framtida horisontella åtgärder eller nya sektoriella åtgärder på EU-nivå för att stärka skyddet för visselblåsare. Parlamentet noterar att parlamentet är i färd med att anta ett initiativbetänkande som omfattar parlamentets rekommendationer i denna fråga.

6. Interinstitutionellt samarbete

175.  Europaparlamentet betonar att i enlighet med artikel 4.3 i EU-fördraget ska unionen och medlemsstaterna enligt principen om lojalt samarbete respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen.

176.  Europaparlamentet konstaterar att det i principen om lojalt samarbete ingår ett krav på att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätthålla unionsrättens tillämplighet och verkan. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna bör avstå från åtgärder som allvarligt kan äventyra uppfyllandet av de mål som föreskrivs i EU:s lagstiftning.

177.  Europaparlamentet gläder sig över det goda samarbetet med kommissionen i förbindelse med utfrågningarna av ordförande Juncker och kommissionsledamöterna Jourová och Moscovici, samt deltagandet av tjänstemän från kommissionen i kommitténs sammanträden. Parlamentet beklagar dock att en del av de svar som gavs under diskussionerna var helt otillfredsställande.

178.  Europaparlamentet välkomnar de svar som gavs av finans- och justitieministrarna i 25 medlemsstater som svar på det frågeformulär som kommittén skickade ut. Parlamentet beklagar dock att Malta och Ungern inte har svarat och att Malta, i egenskap av ordförande för rådet, var särskilt ovilligt att samarbeta(108).

179.  Europaparlamentet betonar att det tog sex månader att nå en överenskommelse med kommissionen om tillgången till icke-klassificerade konfidentiella dokument, och att denna fördröjning utgjorde ett stort hinder för kommitténs arbete. Parlamentet understryker att de dokument som erhållits inte alla är uppdaterade och att de ofta är starkt bearbetade eller innehåller överstrukna delar, vilket skapar ytterligare stora hinder för kommitténs arbete. Parlamentet betonar att den information som fanns i dessa icke-klassificerade dokument betraktades som konfidentiell av kommissionen och rådet, och att kommittén därmed inte hade rätt att inkludera den i sin slutrapport.

180.  Europaparlamentet konstaterar att kommittén vid flera tillfällen har uppmanat det nuvarande och det tillträdande ordförandeskapet att delta i utfrågningar för att diskutera samarbetet och vägen framåt på området för bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, men att dessa uppmaningar konsekvent har avvisats med ytterst tunna argument.

181.  Europaparlamentet konstaterar att trots förfrågningar till rådet har inga dokument gjorts tillgängliga för kommittén. Parlamentet ifrågasätter därför rådets politiska vilja att förbättra transparensen och samarbetet i kampen mot skatteundandragande och penningtvätt och att efterleva fördraget och principen om lojalt samarbete. Parlamentet understryker att parlamentet anser att medborgarna klart bör kunna se sina respektive regeringars ståndpunkter i sådana viktiga frågor.

182.  Europaparlamentet konstaterar tyvärr att rådet sedan inrättandet av Europaparlamentets undersökningskommitté för Panamadokumenten har försökt hindra dess arbete, bland annat genom att utfärda en informerande not till Ständiga representanternas kommitté avseende PANA den 1 juli 2016, i vilken man manade till en samordnad och enhetlig strategi bland medlemsstaterna för att begränsa omfattningen av undersökningen och rekommenderade att under vissa omständigheter vägra att delta i undersökningen.

183.  Europaparlamentet beklagar att ordföranden för rådets uppförandekodgrupp för företagsbeskattning avvisade inbjudan att delta i en utfrågning i kommittén av juridiska skäl som är svåra att förstå (”inte ett EU-organ”).

184.  Europaparlamentet konstaterar att samarbetet med rådet och dess uppförandekodgrupp för företagsbeskattning hittills har varit mycket otillfredsställande, och att detta har utgjort ett allvarligt hinder för PANA-kommitténs arbete och resultat.

185.  Europaparlamentet noterar att på grund av kommissionens och rådets fortsatta vägran att ge sitt samtycke till Europaparlamentets förslag till förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt, har parlamentets undersökningskommittéer och särskilda utskott fortfarande otillräcklig behörighet, i och med att de till exempel saknar rätten att kalla vittnen och upprätthålla tillgång till dokument, jämfört med liknande kommittéer och utskott i medlemsstaterna och den amerikanska kongressen.

186.  Europaparlamentet hoppas att skattemyndigheternas tillsynsbefogenheter kommer att utökas för att säkerställa hårdare övervakning och förstärka de finansiella underrättelserna.

187.  Europaparlamentet konstaterar därför att vissa medlemsstater och även rådet och dess organ har åsidosatt principen om lojalt samarbete av ovannämnda skäl.

7. Slutsatser

188.  Europaparlamentet drar slutsatsen att det underliggande problemet i Panamadokumenten är överföringen av pengar mellan olika jurisdiktioner, både offshore och onshore, i syfte att minimera eller inte betala skatt, eller att tvätta pengar. Parlamentet anser att det omedelbart krävs en ökad politisk vilja, bättre lagstiftning och mer kraftfull tillämpning och övervakning av befintliga regler för att motverka denna praxis.

189.  Europaparlamentet konstaterar att vissa multinationella företag och förmögna privatpersoner via truster, skalbolag, skatteparadis och komplexa internationella finansiella strukturer har kunnat skydda sina förmögenheter från skattemyndigheter och andra aktörer med legitima finansiella krav mot dem, och har därmed gjort sig själva immuna genom att placera sina förmögenheter i ett rättsligt vakuum.

190.  Europaparlamentet drar slutsatsen att bristen på samarbete och samordning mellan och bland EU-institutionerna och EU-organen, medlemsstaterna och behöriga myndigheter om olika delar av lagstiftningen på området för skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt är ett systemproblem.

191.  Europaparlamentet drar slutsatsen att vissa medlemsstater har tendens att inte tillhandahålla relevanta upplysningar i önskad mängd och av önskad kvalitet och i allmänhet inte förefaller göra verkliga insatser för att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande, vilket utgör en överträdelse av den princip om lojalt samarbete som fastställs i EU-fördraget. Parlamentet drar därför slutsatsen att dessa medlemsstater strävar efter att dölja sitt eget felaktiga handlande.

192.  Europaparlamentet påminner om att transparens, informationsutbyte, korrekt verkställande och kontinuerlig förbättring av bekämpningsteknikerna är väsentliga instrument för att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Parlamentet drar slutsatsen att offentlig landsspecifik rapportering av skatteuppgifter från alla stora företags sida är berättigad.

193.  Europaparlamentet drar slutsatsen att den gällande EU-lagstiftningen inte var tillräckligt strikt före avslöjandena i Panamadokumenten och inte alltid tillämpades på ett effektivt sätt, vilket gjorde det möjligt för förmedlarna att formellt fullgöra sina uppgifter, såsom kundkontroller och andra rapporteringskrav, samtidigt som de kringgick andan i bestämmelserna. Parlamentet konstaterar att det sedan dess har genomförts ett antal revideringar, t.ex. av DAC och penningtvättsdirektivet, och att nya lagstiftningsförslag har lagts fram, t.ex. om landsspecifik rapportering och reglering av förmedlare, och att andra förslag har förnyats, t.ex. lagstiftningsförslaget om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Parlamentet noterar att kommissionens ordförande har åtagit sig att lägga fram förslag för att främja ett utökat samarbete på skatteområdet mellan medlemsstaterna genom en skyldighet att besvara gruppförfrågningar på skatteområdet, så att en medlemsstat kan tillhandahålla all information som krävs för att andra ska kunna lagföra gränsöverskridande skattesmitare, och också att utarbeta förslag till skattereformer enligt artikel 116 i EUF-fördraget, vilket innebär medbeslutande mellan rådet och Europaparlamentet, för att eliminera snedvridningar av konkurrensvillkoren på den inre marknaden. 

194.  Europaparlamentet drar särskilt slutsatsen att det har skett en gradvis men betydande förbättring i fråga om införandet av ett register över verkliga huvudmän, som ska vara tillgängligt på grundval av legitimt intresse. Parlamentet understryker att den pågående översynen av penningtvättsdirektivet syftar till att stärka befogenheterna för EU:s finansunderrättelseenheter och underlätta deras samarbete, men konstaterar att tillämpningsområdet fortfarande är för begränsat och att det är nödvändigt att utbyta finansiell information för att bekämpa ekonomisk brottslighet och för att spåra intäkterna från bedrägerirelaterad verksamhet.

195.  Europaparlamentet drar slutsatsen att en korrekt identifiering av verkliga huvudmän fortfarande är ett väsentligt hinder för att eliminera olagliga system för skatteflykt, och att den internationella karaktären av de finansiella flöden och företagsstrukturer som uppdagats av PANA-kommittén förvärrar detta problem.

196.  Europaparlamentet understryker att skattesmitarnas kreativitet är snabbare än utformningen av ny lagstiftning, och att förmedlare och aktörer tenderar att hålla sig på rätt sida av lagen med hjälp av en slags kreativ efterlevnad. Parlamentet framhäver i detta avseende användningen av regleringsmässiga skillnader mellan olika länder som en viktig drivkraft för sådan praxis.

197.  Europaparlamentet drar slutsatsen att förmögenhetsförvaltning fortfarande är ett till stor del oreglerat yrke, och att bindande internationella regler och standarder bör införas för att bättre reglera och definiera denna yrkesgrupp.

198.  Europaparlamentet konstaterar att skatter bör betalas där vinsterna skapas. Parlamentet beklagar att en otillräcklig unionslagstiftning eller ett ineffektivt genomförande av lagstiftningen möjliggjorde det agerande och de finansiella konstruktioner som avslöjades i Panamadokumenten och som lyckades kringgå denna grundläggande princip. Parlamentet drar slutsatsen att det är nödvändigt att anta en gemensam EU-strategi för att bekämpa skalbolag och brevlådeföretag i tredjeländer och i de utomeuropeiska länderna och territorierna samt de yttersta randområdena, och att en gång för alla sätta stopp för all praxis som syftar till att undvika att betala skatt i unionen, genom transparens avseende de verkliga huvudmännen.

199.  Europaparlamentet drar slutsatsen att denna situation möjliggjordes av ett otillräckligt genomförande av lagstiftningen från medlemsstaternas sida och ett bristfälligt verkställande från kommissionens sida. Parlamentet beklagar att det av politiska skäl ibland inte räcker med antagandet av lagstiftning eller en tillräcklig personalstyrka för att säkerställa att lagstiftningen genomförs.

200.  Europaparlamentet anser att utomeuropeiska länder och territorier som är knutna till medlemsstaterna, och som i vissa fall förekommer i Panamadokumenten, saknar nödvändig infrastruktur, finansiella resurser och mänsklig kapacitet för att säkerställa en lokal översyn av den finansiella sektorn(109).

201.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen inte har tillräckliga resurser för att säkerställa ett fullt verkställande av EU:s lagstiftning mot penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt.

202.  Europaparlamentet beklagar att skattepolitiska frågor ofta stoppas av enskilda medlemsstater på rådsnivå för att skydda skatteparadis. Parlamentet kräver därför att principen om enhällighet bland medlemsstaterna avskaffas i skattefrågor så att framsteg kan göras i kampen för skattemässig rättvisa och EU-medborgarnas skattebörda kan lättas.

203.  Europaparlamentet drar slutsatsen att finansunderrättelseenheter är väsentliga instrument för att bekämpa penningtvätt. Parlamentet noterar dock de olika strukturerna i EU, och konstaterar att de inte har tillräckligt med personal för att klara sina uppgifter, inklusive att undersöka det ökande antalet rapporter om misstänkta transaktioner till följd av ny lagstiftning, och att de endast kan hantera en bråkdel av problemet. Parlamentet drar slutsatsen att de institutioner i medlemsstaterna som är ansvariga för att genomföra och genomdriva bestämmelser på området för skattebedrägeri och penningtvätt måste vara helt oberoende av politiskt inflytande. Parlamentet drar slutsatsen att det är nödvändigt att säkerställa att utredningar som utförs av finansunderrättelseenheterna följs upp av polisen genom brottsutredningar, om situationen så kräver, och betonar att avsaknad av åtgärder från polisens sida i annat fall måste betraktas som missförhållanden. Parlamentet beklagar att finansunderrättelseenheterna i många fall är politiskt partiska.

204.  Europaparlamentet noterar att svårigheterna i samband med utbyte av information mellan finansunderrättelseenheter och användningen av information som hämtas från rapporter om misstänkta transaktioner och rapporter om misstänkta aktiviteter delvis uppstår till följd av finansunderrättelseenheternas ojämna utveckling i olika delar av världen.

205.  Europaparlamentet drar slutsatsen att sanktioner inte alltid tillämpas eller inte är tillräckligt avskräckande i relevanta fall. Parlamentet beklagar i detta avseende att medlemsstaterna fortsätter att motsätta sig att unionen inför sanktioner mot tredjeländer vars skattesystem bedöms vara skadliga för unionen.

206.  Europaparlamentet drar slutsatsen, på grundval av PANA-kommitténs resultat, att flera fall av missförhållanden med avseende på EU-lagstiftningen kan påvisas, nämligen när det gäller följande:

  Medlemsstaternas myndigheter har inte spontant lämnat skatteinformation till en annan berörd medlemsstat när det finns skäl att anta att det kan uppstå ett skattebortfall i den andra medlemsstaten (artikel 9.1 i DAC), och kommissionen har inte säkerställt ett effektivt genomförande av DAC.

  Medlemsstaternas myndigheter har inte vidtagit åtgärder trots bevis på ett allvarligt och ihållande underlåtande att identifiera verkliga huvudmän i samband med kundkontroll eller krävt att en kontroll av kundens eller den verklige förmånstagarens identitet äger rum innan en affärsförbindelse ingås eller en transaktion utförs (artiklarna 8.1 b och 9.1 i det tredje penningtvättsdirektivet), och kommissionen har inte säkerställt ett effektivt genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet.

  Medlemsstaternas myndigheter har inte säkerställt att organ som ansvarar för att bekämpa penningtvätt kan hållas ansvariga för överträdelser av de nationella bestämmelserna, däribland rapportering av upplysningar om verkliga huvudmän till behöriga myndigheter (artikel 39.1 i det tredje penningtvättsdirektivet), och kommissionen har inte säkerställt ett effektivt genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet.

  Kommissionen har inte tillhandahållit en förteckning över tredjeländer med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt.

  Medlemsstaternas myndigheter har inte tillämpat administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder på institutioner som befunnits ansvariga för allvarliga överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits enligt det tredje penningtvättsdirektivet, i enlighet med artikel 67.1 o och 67.2 i direktiv 2013/36/EU (CRD IV), och kommissionen har inte säkerställt ett ändamålsenligt genomförande av CRD IV.

  Medlemsstaterna har inte samarbetat lojalt inom ramen för uppförandekodgruppen för företagsbeskattning och inte följt principen om lojalt samarbete enligt kraven i artikel 4 i EUF-fördraget. Kommissionen har inte agerat som fördragens väktare.

207.  Europaparlamentet beklagar vissa EU-institutioners bristande samarbete med PANA-kommittén. Parlamentet konstaterar att detta innebär ett åsidosättande av principen om lojalt samarbete.

208.  Europaparlamentet drar slutsatsen att den slutna och hemlighetsfulla karaktär som kännetecknar rådets uppförandekodgrupp för företagsbeskattning och det ineffektiva beslutsfattandet baserat på ett brett samförstånd inom gruppen är till förfång för ett snabbt och effektivt utarbetande, antagande och genomförande av avgörande lagstiftning mot skatteundandragande inom EU. Parlamentet understryker därför att det behövs ökad ansvarighet och transparens i förbindelse med åtgärder, uttalanden och ståndpunkter från de medlemsstater som deltar i gruppen och en grundlig reform av uppförandegruppen.

209.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet inom rådet för att ändra eller anta lagstiftning bromsar framstegen på skatteområdet i EU.

210.  Europaparlamentet beklagar djupt att ett stort antal berörda parter har vägrat att träffa PANA:s delegationer, vägrat att inställa sig inför PANA-kommittén eller inte besvarat frågor på ett tillfredsställande sätt.

211. Europaparlamentet fördömer mordet på den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia, som var en av journalisterna som befann sig i frontlinjen i kampen mot korruption och penningtvätt och hade lämnat omfattande rapporter om Panamadokumenten, och som dödades den 16 oktober 2017 i ett bilbombsattentat. Parlamentet upprepar att något sådant är helt oacceptabelt i EU:s medlemsstater.

212.  Europaparlamentet drar därför slutsatsen att många frågor förblir obesvarade när det gäller målet att fullt ut fastställa omfattningen av detta problem och förstå de metoder som används inom ramen för dessa system, och föreslår att undersökningsuppdraget fortsätter inom ramen för ett permanent utskott eller en arbetsgrupp på hög nivå inom Europaparlamentet.

(1)

EUT L 113, 19.5.1995, s. 1.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0253.

(3)

EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

(4)

EUT L 214, 4.8.2006, s. 29.

(5)

  EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.

(6)

  EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.

(7)

  EUT L 64, 11.3.2011, s. 1.

(8)

  EUT L 359, 16.12.2014, s. 1.

(9)

  EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

(10)

  EUT L 158, 27.5.2014, s. 77.

(11)

  EUT L 158, 27.5.2014, s. 196.

(12)

  EUT L 156, 16.6.2012, s. 1.

(13)

  EUT L 338, 12.12.2012, s. 37.

(14)

  EUT L 338, 12.12.2012, s. 41.

(15)

Antagna texter, P8_TA(2015)0408.

(16)

Antagna texter, P8_TA(2016)0310.

(17)

Antagna texter, P8_TA(2015)0457.

(18)

A8-0056/2017.

(19)

Se Eurodad, Fifty shades of tax dodging, s. 19, oktober 2015.

(20)

Se Willem Pieter de Groen, Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers, Centre for European Policy Studies, april 2017.

(21)

En fullständig lista över aktiviteterna, inklusive namnen på talare, finns i del II i denna rapport, som omfattar rapporterna från de delegationer som sändes till Cypern, Portugal, Malta, USA, Förenade kungariket, Luxemburg och Schweiz.

(22)

OECD (2017), Glossary of Tax Terms, Paris: OECD.

(23)

C-255/02 – Halifax m.fl., Europeiska unionens domstol, 21 februari 2006. C-196/04 – Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, Europeiska unionens domstol, 12 september 2006.

(24)

Framför allt Frankrike, Italien, Tyskland, Polen och Nederländerna.

(25)

Se till exempel Anna Meyendorff and Anyan V. Thakor (eds.), Designing financial systems in transition economics: strategies for reform in Central and Eastern Europe, 2002, s. 102 [där Ryssland används som exempel], eller Keith Blackburn, Niloy Bose and Salvatore Capasso, Tax evasion, the underground economy and financial development (2012). http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S016726811200128X.

(26)

Studie på uppdrag av PANA-kommittén: The Impact of Schemes revealed by the Panama Papers on the Economy and Finances of a Sample of Member States.

(27)

https://ec.europa.eu/taxation_customs/fight-against-tax-fraud-tax-evasion/a-huge-problem_en

(28)

Se Gabriel Zucman, The Hidden Wealth of Nations – The Scourge of Tax Havens, University of California, 2015.

(29)

Tax Justice Network, november 2011.

(30)

148 fall av penningtvätt år 2012, 202 år 2013, 221 år 2014 och 285 år 2015.

(31)

Financial Secrecy Index 2015, Tax Justice Network.

(32)

ICIJ 2017, Where Are They Now? A Year Later, Mixed Fortunes For Panama Papers Line-Up

(33)

Studie för PANA-kommittén: Offshore activities and money laundering: recent findings and challenges, Prof. Dr. Brigitte Unger, Utrecht University School of Economics, Nederländerna.

(34)

Unger, op. cit.

(35)

Utarbetad av kommissionsledamot Moscovici.

(36)

En provisorisk resultattavla över jurisdiktioner i tredjeländer offentliggjordes i september 2016. Den består av två uppsättningar indikatorer för att fastställa risker för EU:s medlemsstater: 1) Bedömning av en jurisdiktions ekonomiska band med EU, omfattningen av dess finansiella tjänster och de finansiella stabilitetsfaktorerna. 2) Bedömning av den risk som jurisdiktionen innebär, med fastställande av huruvida jurisdiktionerna är tillräckligt transparenta, har förmånliga bolagsskattesystem eller tillämpar nollbeskattning för bolag.

(37)

Inkomster från anställning, styrelsearvoden, utdelningar, kapitalvinster, royalties, vissa livförsäkringsprodukter, pensioner och ägande av och inkomster från fast egendom.

(38)

Enligt OECD:s definition är ett skalbolag ett bolag som är formellt registrerat, upprättat eller på annat sätt juridiskt organiserat i en ekonomi, men som inte utövar någon annan verksamhet i denna ekonomi än överföringsverksamhet.

(39)

Den verkliga huvudmannen är den fysiska person som ytterst är ansvarig för bolaget.

(40)

Se t.ex. Nordea (2016), Report on Investigation of Nordea Private Banking in Relation to Offshore Structures, gemensam rapport av Nordea Group Compliance, Nordea Operational Risk och Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

(41)

Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen – föredragande: Anneliese Dodds och Ludek Niedermayer – Antagna texter, P8_TA(2015)0457).

(42)

Willem Pieter de Groen, Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers, Centre for European Policy Studies, april 2017.

(43)

Anförande av Jan Lukas Strozyk, Norddeutsche Rundfunk, i PANA-kommitténs utfrågning den 27 september 2016.

(44)

Willem Pieter de Groen, Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers, Centre for European Policy Studies, april 2017.

(45)

Anförande av Daniel Thelesklaf, ordförande för expertkommittén för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval) under PANA-kommitténs utfrågning den 13 oktober 2016.

(46)

Rapport från OECD:s generalsekreterare till G20-ländernas finansministrar, Baden-Baden, Tyskland, mars 2017: http://www.oecd.org/tax/oecd-secretary-general-tax-report-g20-finance-ministers-march-2017.pdf

(47)

Brooke Harrington, Capital without borders, wealth managers and the one percent, Harvard University Press, 2016.

(48)

The golden visa deal: We have in effect been selling off British citizenship to the rich, David Pegg, The Guardian, 4 juli 2017.

(49)

Se t.ex. Nordea (2016), Report on Investigation of Nordea Private Banking in Relation to Offshore Structures, gemensam rapport av Nordea Group Compliance, Nordea Operational Risk och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Detta bekräftades även av Belgiens nationella undersökningskommitté i ett sammanträde med en PANA-delegation.

(50)

Fjorton ärenden inleddes på grund av att medlemsstaterna inte hade meddelat nationella bestämmelser (före sista dag för införlivande, dvs. den 1 januari 2013). Ett överträdelseärende inleddes på grund av bristande införlivande (bland annat av bestämmelserna om spontant informationsutbyte) och sex ärenden inleddes på grund av eventuellt felaktigt införlivande av DAC1. Tre av dessa sex förfaranden pågår fortfarande.

(51)

Fristen för införlivande var den 1 januari 2016.

(52)

Förfarandena mot Grekland och Portugal bör snart kunna avslutas.

(53)

Rådets uppförandekodgrupp för företagsbeskattning, bakgrundsdokument från den 10 september 2012: Den övervakning som diskuterades vid uppförandekodgruppens möte den 17 april 2012 visade att det i praktiken inte förekommer något spontant utbyte av upplysningar om skattebesked.

(54)

Belgien, Bulgarien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Förenade kungariket.

(55)

Fighting tax crimes – cooperation between Financial Intelligence Units, Dr Amandine Scherrer och Dr Anthony Amicelle, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), mars 2017.

(56)

De sex medlemsstaterna är: Tjeckien, Tyskland, Italien, Slovenien, Sverige och Förenade kungariket. Irland, Spanien, Frankrike, Lettland, Ungern, Österrike och Slovakien och har anmält att de endast delvis har införlivat direktivet.

(57)

Detta direktiv gäller för (artikel 2): Kreditinstitut Finansinstitut. Revisorer, externa revisorer och skatterådgivare. Notarier och andra oberoende jurister. Tillhandahållare av tjänster till stiftelser eller bolag. Fastighetsmäklare. Andra fysiska eller juridiska personer som handlar med varor. Kasinon.

(58)

Undersökningen av Nordeas bankverksamhet för privatkunder visade att banken inte följde sina interna riktlinjer eller de lagstadgade kraven i Luxemburg. Mer specifikt klassificerades inte kunderna i lämplig högriskkategori, och den efterföljande rapporteringen om förhöjda kundkontrollåtgärder var inte fullständig. Kraven på förhöjda kundkontrollåtgärder inkluderar t.ex. insamling av information om medlens ursprung samt syftet med kontona. Kundkontrollerna måste dessutom upprepas regelbundet och omprövas. Dessa så kallade fortlöpande kundkontrollåtgärder utfördes dock inte systematiskt. Informationen var i många fall inte aktuell enligt bankens interna utredning (Nordea, 2016). Liknande genomförande- och verkställighetsproblem framfördes av en tidigare medarbetare med ansvar för regelefterlevnad vid Berenberg Bank i Tyskland som vittnade inför PANA-kommittén.

(59)

I ett e-postmeddelande av den 24 september 2010 skrev Jürgen Mossack att ”det verkar som om Mossfon UK inte genomför en grundlig kundkontroll (eller kanske inte genomför någon kundkontroll alls) och att vi från och med nu kanske själva måste göra en kontroll av alla kunder som kommer via Mossfon UK, både nuvarande och framtida!”

(60)

I ett e-postmeddelande om ett informationsutbyte mellan Mossack Fonseca och UBS skrev Mossack Fonsecas företrädare följande: ”Han förklarade att UBS aldrig hade varit en av våra avtalspartner. Jag invände mot detta och tillade att vi i vissa fall inte ens vet vem den verkliga huvudmannen är. (...) Jag svarade att vi tidigare, på begäran av UBS och andra banker, uttryckligen nekades information om den verkliga huvudmannens identitet.”

(61)

I ett e-postmeddelande av den 5 maj 2009 förklarade en företrädare för Mossack Fonseca att priset för att bilda två stiftelser ”är högre främst på grund av den särskilda användning som kunden kommer att ha av stiftelsen och den särskilda flexibla service som vi erbjuder (utan någon större kundkontroll), som helt klart innebär en högre risk”.

(62)

Såsom föreslogs i samband med PANA-kommitténs informationsuppdrag i Förenade kungariket.

(63)

Fighting tax crimes – cooperation between Financial Intelligence Units, Dr Amandine Scherrer och Dr Anthony Amicelle, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), mars 2017.

(64)

Kartläggning och gapanalys av EU:s FIU-plattform beträffande EU-finansunderrättelseenheternas befogenheter och hinder när det gäller åtkomst till och utbyte av uppgifter, 15 december 2012.

(65)

PANA:s FIU-utfrågning den 21 juni 2017.

(66)

Förenade kungarikets finansunderrättelseenhet är en av de enheter som mottar flest rapporter i EU, eftersom Förenade kungariket är en av Europas största finansmarknader och har infört ett system för rapportering av misstänkta aktiviteter. Rapporteringsvolymerna i Nederländerna är ovanligt stora och kan förklaras med att landet i praktiken inte mottar rapporter om misstänkta transaktioner, utan snarare rapporter om ovanliga transaktioner, där de allra flesta härrör från institut för växling/överföring av pengar, som är skyldiga att anmäla alla transaktioner som överstiger 2 000 euro.

(67)

I synnerhet Cypern, Malta och Luxemburg, som mottar mycket få rapporter om misstänkta transaktioner jämfört med de reglerade sektorerna i deras jurisdiktioner.

(68)

PANA:s offentliga utfrågning den 14 november 2016.

(69)

Frågan är om skattebrott ska vara straffbara när de begås som en aktiv handling, genom underlåtenhet eller i båda fallen, och om skattebrott ska hanteras av administrativa organ eller av rättsliga myndigheter.

(70)

Italien, Spanien, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Grekland, Frankrike, Tjeckien, Polen, Tyskland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Nederländerna och Österrike.

(71)

Utredningstjänstens studie, Member States' capacity to fight tax crimes - http://www.europarl.europa.eu/cmsdata/125760/EPRS_STUD_603.257_MS_capabilities_tax_crimes.pdf

(72)

Läckta rapporter från Maltas Financial Intelligence and Analysis Unit (FIAU).

(73)

Förenade kungariket, Luxemburg, Malta, Portugal, Cypern.

(74)

COM(2017)0340, s. 5.

(75)

Antagna texter, P8_TA(2015)0408.

(76)

Fighting tax crimes – cooperation between Financial Intelligence Units, Dr Amandine Scherrer och Dr Anthony Amicelle, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), mars 2017.

(77)

Procenttalen i detta kapitel är baserade på uppgifter från ICIJ som har analyserats av Centre for European Policy Studies (CEPS) på begäran av Europaparlamentets undersökningskommitté beträffande penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt.

(78)

Willem Pieter de Groen, Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers, Centre for European Policy Studies, april 2017.

(79)

Willem Pieter de Groen, Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers, Centre for European Policy Studies, april 2017.

(80)

De 10 främsta länder där förmedlare är verksamma, ICIJ.

(81)

Baserat på en kartläggning av förmedlare som är ansvariga för ca 86 % av enheterna i ICIJ:s databas.

(82)

I ett e-postmeddelande från Mossack Fonseca av den 3 februari 2012 förklarade en företrädare för företaget att ett avtal ingåtts med HSBC private Bank Lux om att arbeta direkt med Mossack Fonseca, och att de nya kunderna endast skulle komma att genomgå en lätt kundkontroll baserad på information från banken.

(83)

Maíra Martini, Doors wide open: corruption and real estate in four key markets, 2017.

(84)

Obermayer and Obermaier, 2016.

(85)

Skriftliga svar från Norbert Naulin på PANA-kommitténs frågor, PANA-utfrågningen den 14 november 2016.

(86)

Report on investigation of Nordea Private Banking in relation to offshore structures, 20 juni 2016, och uppdrag till det belgiska parlamentets undersökningskommitté, 26 april 2017.

(87)

Enligt uppgifter från IMF, Banken för internationell betalningsutjämning, kommissionen och ekonomen Gabriel Zucman.

(88)

Oxfam, Opening the vaults, 2017.

(89)

PANA-kommitténs utfrågning, 9 februari 2017.

(90)

PANA-kommitténs utfrågningar, 13 oktober 2016 och 24 januari 2017.

(91)

Bland annat förklarade Société Générale för kommittén att de inte var den verkliga huvudmannen för de två stiftelserna Rousseau och Valvert, som de bad Mossack Fonseca att upprätta, men detta motsades av Panamadokumenten som offentliggjordes av journalister från ICIJ. På samma sätt svarade den maltesiska förmedlaren Nexia BT på en skriftlig fråga från kommittén att en av deras grundare inte hade några förbindelser med Keith Schembri, den maltesiske premiärministerns stabschef, trots att han hade skrivit under ett rekommendationsbrev till Mossack Fonseca där han förklarade att han har haft en affärsmässig och personligt förbindelse med Keith Schembri i många år.

(92)

Oxfam, Opening the vaults: The use of tax havens by Europe’s biggest banks, mars 2017. https://www.oxfam.org/en/research/opening-vaults

(93)

Skriftliga svar från EBA på PANA-kommitténs frågor, PANA-utfrågningen den 13 oktober 2016.

(94)

T.ex. i Schweiz där advokater som agerar som nominella direktörer inte enligt den nationella lagstiftningen behöver göra någon kundkontroll.

(95)

Se t.ex. FATF:s rapporter om ömsesidig utvärdering eller Fighting tax crimes – cooperation between Financial Intelligence Units, Dr Amandine Scherrer och Dr Anthony Amicelle, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), mars 2017.

(96)

Rules on independence and responsibility regarding auditing, tax advice, accountancy, account certification services and legal services, Ian Roxan och Saipriya Kamath (London School of Economics) samt Willem Pieter De Groen (Centre for European Policy Studies), april 2017.

(97)

PANA-kommitténs diskussion med de nationella parlamenten och Mark Pieth, 31 januari 2017.

(98)

Richard Murphy och Saila Naomi Stausholm, The Big 4, a study on opacity, juli 2017.

(99)

Se t.ex. FATF:s rapporter om ömsesidig utvärdering eller Fighting tax crimes – cooperation between Financial Intelligence Units, Dr Amandine Scherrer och Dr Anthony Amicelle, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), mars 2017.

(100)

Skriftliga svar från Brooke Harrington på PANA-kommitténs frågor, PANA-utfrågningen den 24 januari 2017.

(101)

PANA:s uppdragsrapport om Förenta staterna, 21–24 mars 2017.

(102)

Gabriel Zucman, Teresa Lavender Fagan och Thomas Piketty (2015), The hidden wealth of nations: The scourge of tax havens. University of Chicago Press, 2015.

(103)

OECD, ‘Illicit Financial Flows from Developing Countries: Measuring OECD Responses, 2014, p. 15.

(104)

Global Financial Integrity.

(105)

Marc Tran, Tax Evasion Still Crippling Africa as Rich Countries Fail to Deliver Support, The Guardian, 10 maj 2013.

(106)

PANA:s utfrågning om utvecklingsländer, 6 april 2017.

(107)

Overcoming the shadow economy, Joseph E. Stiglitz och Mark Pieth, november 2016.

(108)

Danmark svarade slutligen på PANA-kommitténs frågeformulär den 30 augusti 2017.

(109)

Tax evasion, money laundering and tax transparency in the EU Overseas Countries and Territories, Dr Isabelle Ioannides och Jan Tymowski, Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS), april 2017.


OVERVIEW OF ACTIVITIES DURING THE MANDATE

July 2016 - December 2017

* * *


I. COMMITTEE COMPOSITION

1. Bureau

Werner Langen

Chairman

EPP

Ana Gomes

1st Vice-Chair

S&D

Pirkko Ruohonen-Lerner

2nd Vice-Chair

ECR

Fabio De Masi

3rd Vice-Chair (until 22 October 2017)

GUE/NGL

Eva Joly

4th Vice-Chair

Greens/EFA

 

 

2. Coordinators

Dariusz Rosati

EPP

Markus Ferber

(Deputy Coordinator)

EPP

Peter Simon

S&D

Bernd Lucke

ECR

Michael Theurer (until 30 June 2017)

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz (from 1st July 2017)

ALDE

Louis Michel(Deputy Coordinator)

 

ALDE

Patrick Le Hyaric

GUE/NGL

Matt Carthy(Deputy Coordinator)

 

GUE/NGL

Sven Giegold

Greens/EFA

David Coburn

EFDD

Barbara Kappel

ENF

3. Co-Rapporteurs

Jeppe Kofod

S&D

Petr Jezek

ALDE

 

4. Shadow-Rapporteurs

Ludek Niedermayer

EPP

Angel Dzhambazki

ECR

Miguel Urbán Crespo

GUE/NGL

Molly Scott Cato

Greens/EFA

Marco Valli

EFDD

Barbara Kappel

ENF

5. Members

The committee is composed of 65 Members distributed by political groups as follows:

EPP

20

S&D

17

ECR

6

ALDE

6

GUE/NGL

4

Greens/EFA

4

EFDD

3

ENF

4

N-A

1

List of Members as of 18 October 2017

FULL Members

 

SUBSTITUTES

L

EPP

19/20

 

L

EPP

19/20

DE

M. BALZ Burkhard

 

 

BG

M. ADEMOV Asim Ahmedov

 

MT

M. CASA David

 

 

FR

M. CADEC Alain

 

FR

M. ENGEL Frank

 

 

EL

M. CHRISTOFOROU Lefteris

 

DE

M. FERBER Markus

 

 

FR

Mme DATI Rachida

 

PT

M. FERNANDES José Manuel

 

 

EN

M. HAYES Brian

 

ES

M. DE GRANDES PASCUAL Luis

 

 

SV

M. HÖKMARK Gunnar

 

DE

M. KARAS Othmar

 

 

DE

M. JAHR Peter

 

FR

M. LAMASSOURE Alain

 

 

EN

M. KELLY Seán

 

NL

Mme DE LANGE Esther

 

 

EL

M. KYRTSOS Georgios

 

DE

M. LANGEN Werner

(Chair)

 

HR

Mme MALETIĆ Ivana

 

FR

Mme LE GRIP Constance

 

 

DE

M. MANN Thomas

 

ES

M. MATO Gabriel

 

 

IT

M. MARTUSCIELLO Fulvio

 

PT

M. MELO Nuno

 

 

EN

M. SCHÖPFLIN György

 

MT

Mme METSOLA Roberta

 

 

DE

M. SCHULZE Sven

 

CS

M. NIEDERMAYER Luděk

 

 

SK

M. ŠTEFANEC Ivan

 

FI

Mme PIETIKÄINEN Sirpa

 

 

RO

M. STOLOJAN Theodor Dumitru

 

PL

M. ROSATI Dariusz

 

 

IT

M. TAJANI Antonio

 

SL

Mme TOMC Romana

 

 

HU

M. WINKLER Iuliu

 

NL

M. VANDENKENDELAERE Tom

 

 

MT

M. ZAMMIT DIMECH Francis

 

L

S&D

15/17

 

L

S&D

17/17

FR

M. BAYET Hugues

 

 

FR

Mme BERÈS Pervenche

 

IT

M. COFFERATI Sergio Gaetano

 

 

EN

Mme CHILDERS Nessa

 

IT

M. GASBARRA Enrico

 

 

FR

Mme DELVAUX Mady

 

PT

Mme GOMES Ana

(1st VC)

 

SL

Mme FAJON Tanja

 

IT

M. GUALTIERI Roberto

 

 

PL

Mme GERINGER DE OEDENBERG Lidia Joanna

ES

M. JÁUREGUI ATONDO Ramón

 

 

EN

Mme GILL Neena

 

EL

Mme KAILI Eva

 

 

DE

M. LIETZ Arne

 

DA

M. KOFOD Jeppe

 

 

SV

M. LUDVIGSSON Olle

 

DE

M. KÖSTER Dietmar

 

 

EN

Mme MCAVAN Linda

 

ET

Mme LAURISTIN Marju

 

 

HU

M. NIEDERMÜLLER Péter

 

ES

M. LÓPEZ AGUILAR Juan Fernando

 

 

RO

M. PAVEL Emilian

 

FR

M. MAUREL Emmanuel

 

 

FR

Mme ROZIÈRE Virginie

 

DE

Mme REGNER Evelyn

 

 

MT

M. SANT Alfred

 

DE

M. SIMON Peter

 

 

PT

M. DOS SANTOS Manuel

 

NL

M. TANG Paul

 

 

IT

Mme SCHLEIN Elly

 

L

ECR

6/6

 

HU

M. SZANYI Tibor

 

 

IT

M. VIOTTI Daniele

 

BG

M. DZHAMBAZKI Angel

 

 

 

L

ECR

4/6

PL

M. LEGUTKO Ryszard Antoni

 

 

DE

M. LUCKE Bernd

 

 

EN

M. KARIM Sajjad

 

FI

Mme RUOHONEN-LERNER Pirkko

(2nd VC)

 

NL

M. LOONES Sander

 

EN

Mme SWINBURNE Kay

 

 

IT

M. SERNAGIOTTO Remo

 

LV

M. ZĪLE Roberts

 

 

EN

M. TANNOCK Charles

 

L

ALDE

6/6

 

L

ALDE

6/6

CS

M. JEŽEK Petr

 

 

LT

M. AUŠTREVIČIUS Petras

 

FR

M. MICHEL Louis

 

 

ES

M. CALVET CHAMBON Enrique

 

NL

Mme VAN NIEUWENHUIZEN Cora

 

 

FR

M. CORNILLET Thierry

 

ES

Mme PAGAZAURTUNDÚA RUIZ Maite

 

FR

Mme GRIESBECK Nathalie

 

DE

M. THEURER Michael

 

 

NL

Mme IN ‘T VELD Sophia

 

ES

M. TREMOSA I BALCELLS Ramon

 

 

SV

M. TORVALDS Nils

 

L

GUE/NGL

4/4

 

L

GUE/NGL

4/4

EN

M. CARTHY Matt

 

 

ES

Mme ALBIOL GUZMÁN Marina

 

DE

M. DE MASI Fabio

(3rd VC)

 

EL

M. HADJIGEORGIOU Takis

 

FR

M. LE HYARIC Patrick

 

 

EL

M. KOULOGLOU Stelios

 

ES

M. URBÁN CRESPO Miguel

 

 

PT

M. VIEGAS Miguel

 

L

Greens/EFA

4/4

 

L

Greens/EFA

4/4

FR

M. DURAND Pascal

 

 

FI

Mme HAUTALA Heidi

 

DE

M. GIEGOLD Sven

 

 

DE

M. REIMON Michel

 

FR

Mme JOLY Eva

(4th VC)

 

ES

M. SOLÉ Jordi

 

EN

Mme SCOTT CATO Molly

 

 

ES

M. URTASUN Ernest

 

L

EFDD

3/3

 

L

EFDD

3/3

EN

M. COBURN David

 

 

EN

M. BATTEN Gerard

 

EN

M. FINCH Raymond

 

 

EN

M. CARVER James

 

DE

Mme VON STORCH Beatrix

 

 

IT

M. VALLI Marco

 

L

ENF

4/4

 

L

ENF

3/4

IT

M. BORGHEZIO Mario

 

 

IT

M. FONTANA Lorenzo

 

DE

Mme KAPPEL Barbara

 

 

FR

M. MONOT Bernard

 

FR

M. LEBRETON Gilles

 

 

DE

M. PRETZELL Marcus

 

IT

M. ZANNI Marco

 

 

 

 

 

L

N-A

1/1

 

 

 

 

EL

M. ZARIANOPOULOS Sotirios

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


II. COMMITTEE MEETINGS and MISSIONS

The constitutive meeting took place on 12 July 2016.

The PANA Committee held 30 ordinary meetings and 16 Coordinators’ meetings from July 2016 until November 2017.

PANA Committee meetings

  28 meetings in Brussels

  2 meetings in Strasbourg

1 joint meeting

  with ECON with National Parliaments, in Brussels, on 31 January 2017

1 joint hearing

  with JURI on ‘The EU-wide protection of whistleblowers’, in Brussels, on 21 June 2017

2 workshops

  on ‘How to better prepare works of Inquiry Committee’, in Brussels, on 19 and 20 October 2016

  on ‘Offshore activities and money laundering: recent findings and challenges , in Brussels, on 26 January 2017

Coordinators’ meetings

  12 July 1016 in Brussels

  8 September 2016 in Brussels

  12 September 2016 in Strasbourg

  12 October 2016 in Brussels

  8 November 2016 in Brussels

  21 November 2016 in Strasbourg

  7 December 2016 in Brussels

  23 January 2017 in Brussels

  2 February 2017 in Brussels

  13 February 2017 in Strasbourg (‘Joint PANA/AFCO/EMIS Coordinators’ meeting’)

  13 March 2017 in Strasbourg

  3 April 2017 in Strasbourg

  4 May 2017 in Brussels

  30 May 2017 in Brussels

  12 October 2017 in Brussels

  28 November 2017 in Brussels

Shadow-Rapporteurs meetings

  11 September 2017 in Strasbourg

  25 September 2017 in Brussels

  2 October 2017 in Strasbourg

  9 October 2017 in Brussels

  11 October 2017 in Brussels

In addition, the Chair, Werner Langen, the two co-rapporteurs, Jeppe Kofod and Petr Jezek, and the Greens Coordinator, Sven Giegold, were invited to a meeting with the Members of Belgian Special Committee into the Panama Papers, on 26 April 2017, in the premises of the Belgian Parliament.

* * *

The PANA Committee held 7 fact-findings missions from February 2017 until September 2017:

  9-10 February - Mission to United Kingdom

  20 February - Mission to Malta

  2-3 March - Mission to Luxembourg

  21-24 March - Mission to USA (Washington and Delaware)

  22-23 June - Mission to Portugal

  7 July - Mission to Cyprus

  14-15 September - Mission to Switzerland


III. ACTIVITIES OF THE COMMITTEE

1. Programme of hearings and missions

Date

Topic / objective

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Thursday, 13 October 2016

9.00 - 12.30

Public hearing

Anti-money laundering and tax evasion: Who sets the rules and how?

Wednesday, 19 October 2016, 15.00 - 18.00

Thursday, 20 October 2016

9.00 - 17.30

Workshop

“How to better prepare works of Inquiry Committee”

Tuesday, 8 November 2016

14.00 - 15.30Public hearing

 

Hearing with Věra Jourová, Member of the European Commission responsible for Justice, Consumers and Gender Equality on “Anti-Money Laundering: state of play of the implementation of EU legislation

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Wednesday, 16 November 2016

11.00 - 12.30

Extraordinary meeting

Exchange of views with Professor Joseph E. Stiglitz

Wednesday, 7 December 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

Hearing with Pierre Moscovici, Member of the European Commission responsible for Economic and Financial Affairs, Taxation and Customs on “Fight against tax evasion and anti-money laundering: state of play of progress made at EU level

Tuesday, 24 January 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Thursday, 26 January 2017

11.00 - 12.00

Committee meeting

Working document on the inquiry into Money Laundering, Tax Avoidance and Tax Evasion

Thursday, 26 January 2017

14.00 - 16.00

Workshop

Workshop on "Offshore activities and money laundering: recent findings and challenges”

Interparliamentary week

Tuesday, 31 January 2017

9.30 - 11.15

Joint hearing ECON/PANA with National Parliaments

Panama Papers, Bahamas leaks: which follow-up did national Parliaments give to the revelations? Which lessons can be learned?

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Thursday, 9 February pm - Friday 10 February 2017

Mission

Mission to United Kingdom

Monday, 20 February 2017

Mission

Mission to Malta

Thursday, 2 March pm - Friday 3 March am

Mission

Mission to Luxembourg

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

21 to 24 March 2017

Mission

Mission to USA

Thursday, 6 April 2017

9.00 - 12.00 (Strasbourg)

Public hearing

Impact of the schemes revealed by the Panama Papers

Thursday, 27 April 2017

14.30 - 18.00

Committee meeting

Presentation of studies (Part I)

Session 1: Money laundering and tax evasion: What’s the impact on Member States and how effective are they in fighting it?

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

Presentation of studies (Part II)

Session 2: Offshore practices: The roles and responsibilities of intermediaries and the relations of EU Member States with their overseas countries and territories

Thursday, 4 May 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Hearing with Commissioner Pierre Moscovici, Member of the European Commission responsible for Economic and Financial Affairs, Taxation and Customs

Tuesday, 9 May 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Cooperation in tax matters with European jurisdictions

Tuesday, 30 May 2017

15.00 - 16.30

Public hearing

Hearing with the President of the European Commission, J.C. Juncker

Tuesday, 30 May 2017

16.45 - 17.30

Public hearing

Hearing with F. Rocha Andrade

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Wednesday, 21 June 2017

15.00 - 17.30

Public hearing

Financial Intelligence Units (FIUs) ins and outs and the Russian "Laundromat" case

Thursday, 22 June 2017

Friday, 23 June 2017

Mission

Mission to Portugal

Monday, 3 July 2017

19.00 - 20.30 (Strasbourg)

Public hearing

Hearing with Věra Jourová, Member of the European Commission responsible for Justice, Consumers and Gender Equality

Friday, 7 July 2017

Mission

Mission to Cyprus

Monday, 10 July 2017

16.30 - 18.30

Committee meeting

Consideration of draft report + draft recommendation

Tuesday, 11 July 2017

14.00 - 16.00

Committee meeting

Exchange of views with EU Finance Ministers

Thursday, 14 September

Friday, 15 September 2017

Mission

Mission to Switzerland

Tuesday, 26 September 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Hearing on “Tax planning: do celebrities and companies breach the EU law?”

Thursday, 12 October 2017

10.00 - 12.30

Committee meeting

Consideration of amendments

Wednesday, 18 October

14.00 - 17.30

Committee meeting

Vote on draft report and draft recommendation

Tuesday, 28 November 2017

10.00 - 12.30

Public hearing

Hearing on "Money Laundering: The case of NLB financial group Slovenia and Azerbaijan Laundromat revelations"

Tuesday, 28 November 2017

15.00 - 18.00

Public hearing

Hearing on “The Paradise Papers - What are they about and why are they relevant”


2. List of speakers (hearings and missions)

Name

Date

Meeting/Delegation

Organisation

Function

Country

Link

Gerard Ryle

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ)

Director

United States

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Bastian Obermayer

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Süddeutsche Zeitung

Journalist

Germany

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Frederik Obermaier

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Süddeutsche Zeitung

Journalist

Germany

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Kristof Clerix

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Knack Magazine

Journalist

Belgium

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Oliver Zihlmann

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Sonntagszeitung /

Le Matin Dimanche

Journalist

Switzerland

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Julia Stein

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Norddeutscher Rundfunk (NDR)

Journalist

Germany

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Jan Strozyk

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

Norddeutscher Rundfunk (NDR)

Journalist

Germany

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Minna Knus

Tuesday, 27 September 2016

09.00 - 11.30

Public hearing

MOT (Finnish Broadcasting Company)

Journalist

Finland

Panama papers – Discussion with the investigative journalists behind the revelations

Michael Lennard

Thursday, 13 October 2016

9.00 - 12.30

Public hearing

International Tax Cooperation Section U.N. Dept. of Economic and Social Affairs - United Nations (UN)

Chief of International Tax Cooperation Section U.N.

Switzerland

Anti-money laundering and tax evasion: Who sets the rules and how?

Caroline Malcolm

Thursday, 13 October 2016

9.00 - 12.30

Public hearing

OECD’s Centre for Tax Policy and Administration

Senior Counsellor and Advisor to the Director and Deputy Director

France

Anti-money laundering and tax evasion: Who sets the rules and how?

Daniel Thelesklaf

Thursday, 13 October 2016

9.00 - 12.30

Public hearing

Committee on the Evaluation of Anti-Money Laundering Measures and the Financing of Terrorism (MONEYVAL)

President

France

Anti-money laundering and tax evasion: Who sets the rules and how?

Isabelle Vaillant

Thursday, 13 October 2016

9.00 - 12.30

Public hearing

European Banking Authority (EBA)

Director for Regulations

European Union

Anti-money laundering and tax evasion: Who sets the rules and how?

Elise J. Bean

Wednesday, 19 October 2016 and

Thursday, 20 October 2016

Workshop

Levin Center at Wayne State University Law School

Co-Director of Training and Conferences

United States

“How to better prepare works of Inquiry Committee”

Katie Bailey

Wednesday, 19 October 2016 and

Thursday, 20 October 2016

Workshop

U.S. House of Representatives' Subcommittee on Government Operations within the Committee on Oversight and Government

Staff Director

United States

“How to better prepare works of Inquiry Committee”

Věra Jourová

Tuesday, 8 November 2016

14.00 - 15.30Public hearing

 

European Commission

Commissioner responsible for Justice, Consumers and Gender Equality

European Commission

European Union

Hearing with Commissioner Věra Jourová

Giovanni Kessler

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

European Anti-Fraud Office (OLAF)

Director General

European Union

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Simon Riondet

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

EUROPOL

Business manager – Head of the Financial intelligence Group

European Union

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Klaus Meyer-Cabri

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

EUROJUST

German Member of EUROJUST’s College

European Union

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Philippe de Koster

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

CTIF-CFI (Belgian Financial Intelligence Unit)

President

Belgium

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Michel Claise

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

Ministry of Justice

Prosecutor

Belgium

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Norbert Naulin

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

“EOKS” (Investigation Group

Organised Crime – Tax Fraud)

Head of the special investigation unit “EOKS” of the North Rhine-Westphalia tax authorities who analyse leaked data

Germany

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Patrick Montagner

Monday, 14 November 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

College of the French prudential supervisor

Deputy Secretary General

France

“Anti-money laundering and tax evasion: Who assures compliance with the rules and enforces them?

Joseph E. Stiglitz

Wednesday, 16 November 2016

11.00 - 12.30

Public hearing

Columbia University in New York

University Professor at Columbia University Former Chair of the Panama Papers Inquiry Committee

United States

Exchange of views with Professor Joseph E. Stiglitz

Pierre Moscovici

Wednesday, 7 December 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

European Commission

Commissioner responsible for Economic and Financial Affairs, Taxation and Customs

European Union

Hearing with Commissioner Pierre Moscovici and Ashish Kumar, Policy Analyst at Financial Action Task Force (FATF)

Ashish Kumar

Wednesday, 7 December 2016

15.00 - 18.30

Public hearing

Financial Action Task Force (FATF)

Policy Analyst

France

Hearing with Commissioner Pierre Moscovici and Ashish Kumar, Policy Analyst at Financial Action Task Force (FATF)

Ronen Palan

Tuesday, 24 January 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Tax Justice Network

Senior advisor

United Kingdom

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Brooke Harrington

Tuesday, 24 January 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

 

Copenhagen Business School

Associate Professor

Denmark

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Daniel Hall

Tuesday, 24 January 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Burford Capital

Director and co-head of Burford’s global corporate intelligence

United Kingdom

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Rupert Manhart

Tuesday, 24 January 2017

09.00 - 12.30

Public hearing

Anti-money laundering Committee of The Council of Bars and Law Societies of Europe (CCBE)

Chair

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Richard Frimston

Tuesday, 24 January 2017

09.00 - 12.30

Public hearing

Anti-money laundering Committee of The Council of Bars and Law Societies of Europe (CCBE)

Member of the CCBE and expert on topics relating to tax, beneficial ownership, and offshore activities aspects

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Wim Mijs

Tuesday, 24 January 2017

09.00 - 12.30

Public hearing

European Banking Federation (EBF)

Chief Executive Officer

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Roger Kaiser

Tuesday, 24 January 2017

09.00 - 12.30

Public hearing

European Banking Federation (EBF)

Senior Policy Adviser

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Stef van Weeghel

Tuesday, 24 January 2017

09.00 - 12.30

Public hearing

Price Waterhouse Coopers (PWC)

Global Tax Policy Leader

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part I)

Brigitte Unger

Thursday, 26 January 2017

14.00 - 16.00

Workshop

Utrecht University

Chair of public sector economics

The Netherlands

Working document on the inquiry into Money Laundering, Tax Avoidance and Tax Evasion

Mark Pieth

Interparliamentary week

Tuesday, 31 January 2017

9.30 - 11.15

Joint hearing ECON/PANA with National Parliaments

University of Basel, Switzerland

Professor of Criminal Law and Criminology

Former Member of Panama Papers Inquiry Committee

Switzerland

Panama Papers, Bahamas leaks: which follow-up did national Parliaments give to the revelations? Which lessons can be learned?

Ed Groot

Interparliamentary week

Tuesday, 31 January 2017

9.30 - 11.15

Joint hearing ECON/PANA with National Parliaments

Dutch Parliamentary Committee of Inquiry into Tax structures

Chair

The Netherlands

Panama Papers, Bahamas leaks: which follow-up did national Parliaments give to the revelations? Which lessons can be learned?

Ahmed Ahmed Laaouej

Interparliamentary week

Tuesday, 31 January 2017

9.30 - 11.15

Joint hearing ECON/PANA with National Parliaments

Belgian Special Committee on the Panama Papers

Chair

Belgium

Panama Papers, Bahamas leaks: which follow-up did national Parliaments give to the revelations? Which lessons can be learned?

Kai Jan Krainer

Interparliamentary week

Tuesday, 31 January 2017

9.30 - 11.15

Joint hearing ECON/PANA with National Parliaments

Committee on Finance of the Austrian National Council

Vice-Chair

Austria

Panama Papers, Bahamas leaks: which follow-up did national Parliaments give to the revelations? Which lessons can be learned?

Benedikt Strunz

 

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Norddeutscher Rundfunk/ NDR

Journalist

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Aleksandra Helena Sobisz

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Berenberg Bank

Former compliance officer

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Katrin Keikert

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Berenberg Bank

Former compliance officer

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Michael Kemmer

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Association of German Banks

General Manager and member of the Board of Directors

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

 

Thorsten Höche

 

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Association of German Banks

Head of the legal department

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Ulrike Paul

 

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Bundesrechtsanwaltskammer (BRAK or German Federal Bar)

Vice-President

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Frank Johnigk

 

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Bundesrechtsanwaltskammer (BRAK or German Federal Bar)

Head of the Department Money Laundering and Criminal Law

Germany

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Søren Kristensen

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Danish Broadcasting Corporation (DR), International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ)

Journalist

Denmark

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Matthew Elderfield

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Nordea

Head of Group Compliance and Member of Nordea Executive Management

Sweden

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Johan Ekwall

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Nordea

Chief of staff

Sweden

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Biörn Riese

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Mannheimer Swartling

Member of the Corporate Sustainability & Risk Management,

M&A and Corporate Commercial groups

Sweden

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Andreas Steen

Thursday, 9 February 2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Mannheimer Swartling

Member of Corporate Commercial practice

group

Sweden

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part II)

Prem Sikka

Thursday, 9 February

Friday 10 February 2017

Mission to UK

Essex Business School

Professor of Accounting

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Sol Picciotto

Thursday, 9 February

Friday 10 February 2017

Mission to UK

Lancaster University

Emeritus Professor, Senior Fellow, International Centre for Tax & Development

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Rita de la Feria

Thursday, 9 February

Friday 10 February 2017

Mission to UK

University of Leeds

Professor

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Murray Worthy

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Anti-corruption organisation Global Witness

Expert on money laundering

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Rachel Davies

Thursday, 9 February

Friday 10 February 2017

Mission to UK

Transparency International UK

Senior Advocacy Manager

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Richard Murphy

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Tax Justice Network

Chartered accountant and political economist

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Oliver Pearce

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Oxfam

Policy Manager for tax and inequality

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Peter Dempsey

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Self-employed

Lawyer

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Douglas Flint

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Group Chairman

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Paul Rankin

Thursday, 9 February

Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Managing Director Group Government Affairs

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Iain McKinnon

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Group Head of Tax

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Paul Kelly

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Head of Tax Transparency

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Hank Cole

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Global Head of Operational Intelligence

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Barbara Patow

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Global Head of Strategic Initiatives, AML

United Kingdom

Mission to United Kingdom

David Rowe-Francis

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

UK Head of AML

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Will Morgan

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

HSBC

Group Government Affairs, Financial System Integrity

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Ian Messer

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Law Society of Scotland

Representative of Solicitors Regulation Authority (SRA)

United Kingdom

Mission to United Kingdom

John Riches

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Law Society of England and Wales (LSEW)

Chair, Society of Trust and Estate Practitioners (STEP) Public Policy Committee

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Sandy Bhogal

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Law Society of England and Wales (LSEW)

Chair of International Tax Law

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Edward Craft

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Law Society of England and Wales (LSEW)

Member of the LSEW Company Law Committee

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Amy Bell

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Law Society of England and Wales (LSEW)

Chair of the LSEW AML Task Force

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Robert Hodgkinson

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW)

Executive Director

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Frank Haskew

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW)

Head of Tax

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Ian Young

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW)

International Tax Manager

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Simon Tosserams

Thursday, 9 February Friday 10 February 2017

Mission to UK

Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW)

EU Affairs Executive

United Kingdom

Mission to United Kingdom

Edward Scicluna

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

EU Presidency

Maltese Government

Minister of Finance

Malta

Mission to Malta

Joe V. Bannister

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Malta Financial Service Authority

Chair

Malta

Mission to Malta

Marianne Scicluna

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Malta Financial Service Authority

Director-General

Malta

Mission to Malta

Anton Bartolo

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Malta Financial Service Authority

Director of Enforcement

Malta

Mission to Malta

Lawrence Cutajar

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Maltese Police

Police Commissionner

Malta

Mission to Malta

Daphne Caruana Galizia

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Self-employed

Journalist

Malta

Mission to Malta

Ivan Camilleri

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Times of Malta

Journalist

Malta

Mission to Malta

Matthew Vella

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Malta Today

Journalist

Malta

Mission to Malta

Alexander Balzan

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

One News

Journalist

Malta

Mission to Malta

Pierre Mifsud

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

EMD Advocates

Founding partner

Malta

Mission to Malta

Malcolm Booker

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Deloitte Malta

Chief Executive Officer

Malta

Mission to Malta

Manfred Galdes

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

ARQ Risk and Compliance

Ltd.

Director

Malta

Mission to Malta

Paul Mifsud

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Sparkasse Bank

Managing Director

Malta

Mission to Malta

Konrad Mizzi

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Maltese Government

Minister within the Office of the Prime Minister

Malta

Mission to Malta

Beppe Fenech Adami

Monday, 20 February 2017

Mission to Malta

Parliament of Malta

National Deputy

Malta

Mission to Malta

Pierre Gramegna

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Luxembourg Government

Minister for Finance

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Félix Braz

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Luxembourg Government

Minister for Justice

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Eugène Berger

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Luxembourg Chamber of Deputies

Member of Finance Committee

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Fabien Grasser

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Le Quotidien Luxembourg

Journalist

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Anthony A Simcic

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

HSBC Luxembourg

Managing Director Head of Private Banking

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Claude Marx

Thursday, 2 March pm - Friday 3 March am

Commission de Surveillance du Secteur Financier (CSSF)

Director-General

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Claude Simon

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Commission de Surveillance du Secteur Financier (CSSF)

Member of the management Board and Member of SSM Board of Supervisors

Luxembourg

Mission to Luxembourg

François Prum

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

Luxembourgish Bar

Head of Luxembourgish Bar

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Wim Piot

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

PwC Luxembourg

Managing Partner and Tax Leader

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Elizabeth Jane McCormick

Thursday, 2 March - Friday 3 March 2017

Mission to Luxembourg

KPMG

Global Head of Tax

Luxembourg

Mission to Luxembourg

Patrick Suet

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Société Générale Bank & Trust

Chairman

France

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Anne Michel

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Le Monde, ICIJ

Journalist

France

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Sylvie David-Chino

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

BNP Paribas

Global Head of IFS Compliance

France

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Albert Allo

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

TracFin (Traitement du renseignement et action contre les circuits financiers clandestins)

Deputy Director

France

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Olivier Boutellis-Taft

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Accountancy Europe, NGO

Chief Executive Officer

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Paul Gisby

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Accountancy Europe, NGO

Manager for taxation and transparency

Belgium

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Oliver Zihlmann

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Sonntagszeitung | Le Matin Dimanche, ICIJ

Journalist

Switzerland

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Jean-Bernard Schmid

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Swiss Ministry of Justice

Public Prosecutor

Switzerland

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Peter Lutz

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

Self-regulatory organisation for the combating of money laundering of the Swiss Bar Association and Swiss Notary Association

President

Switzerland

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Giuseppe Marino

Monday, 6 March 2017

15.00 - 18.30

Public hearing

University of Milan

Professor Theory & Practice of International Tax Law

Italy

The role of lawyers, accountants and bankers in Panama Papers (Part III)

Caroline Vicini

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delegation of the European Union to the United States

Deputy Head of Delegation

Washington DC,

United States

Mission to USA

Elise Bean

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Levin Center at Wayne State University Law School

Co-Director of Training and Conferences

Washington DC,

United States

Mission to USA

Gerard Ryle

21 to 24 March 2017

Mission to USA

International Consortium of

Investigative Journalists (ICIJ)

Director

Washington DC,

United States

Mission to USA

Gary Kalman

21 to 24 March 2017

Mission to USA

FACT Coalition

Executive Director

Washington DC,

United States

Mission to USA

Tom Cardamone

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Global Financial Integrity

Managing Director

Washington DC,

United States

Mission to USA

Jane Gravelle

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Government and Finance Division

Researcher

Washington DC,

United States

Mission to USA

Ron Wyden

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Committee on Finance

National Deputy

(Senator)

Washington DC,

United States

Mission to USA

Richard Neal

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Ways and Means Committee

National Deputy

Washington DC,

United States

Mission to USA

Tom Carper

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Subcommittee on Investigations

National Deputy

(Senator)

Washington DC,

United States

Mission to USA

Orrin Hatch

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Committee on Finance

National Deputy

(Senator)

Washington DC,

United States

Mission to USA

Peter C. Schwartzkopf

21 to 24 March 2017

Mission to USA

House Representatives of the General Assembly

National Deputy

Delaware,

United States

Mission to USA

Valerie Longhurst

21 to 24 March 2017

Mission to USA

House Representatives of the General Assembly

National Deputy

Delaware,

United States

Mission to USA

Daniel B. Short

21 to 24 March 2017

Mission to USA

House Representatives of the General Assembly

National Deputy

Delaware,

United States

Mission to USA

David B. McBride

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware General Assembly

National Deputy

(Senator)

Delaware,

United States

Mission to USA

Margaret

Rose Henry

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware General Assembly

National Deputy

(Senator)

Delaware,

United States

Mission to USA

F. Gary Simpson

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware General Assembly

National Deputy

(Senator)

Delaware,

United States

Mission to USA

Charles M. Elson

21 to 24 March 2017

Mission to USA

John L Weinberg Center for Corporate Governance at the University of

Delaware

Professor

Delaware,

United States

Mission to USA

Jeffrey W. Bullock

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware Executive Branch

National deputy

(Secretary of State)

Delaware,

United States

Mission to USA

Rick Geisenberger

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware Executive Branch

National deputy

(Secretary of Treasury)

Delaware,

United States

Mission to USA

Kristopher Knight

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware Executive Branch

National deputy

(Deputy Secretary of State and Director of the Corporations Division)

Delaware,

United States

Mission to USA

Matt Denn

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Delaware Department of Justice

Attorney General

Delaware,

United States

Mission to USA

Lawrence A. Hamermesh

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Widener University

Professor of Corporate and Business Law

Delaware,

United States

Mission to USA

 

Paul L. Regan

21 to 24 March 2017

Mission to USA

Widener University

Associate Director, Institute of Delaware

Corporate and Business Law

Delaware,

United States

Mission to USA

Alvin Mosioma

Thursday, 6 April 2017

9.00 - 10.30 (Strasbourg)

Public hearing

Tax Justice Network - Africa

Founding Executive Director

Kenya

Impact of the schemes revealed by the Panama Papers

Nuhu Ribadu

Thursday, 6 April 2017

9.00 - 10.30 (Strasbourg)

Public hearing

Nigerian government

(former anti-corruption official)

Official

Nigeria

Impact of the schemes revealed by the Panama Papers

Will Fitzgibbon

Thursday, 6 April 2017

9.00 - 10.30 (Strasbourg)

Public hearing

International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ)

Journalist

USA

Impact of the schemes revealed by the Panama Papers

Ahmed Ahmed Laaouej

Wednesday 26 April 2017

16.00 - 17.30

Meeting in the premises of the Belgian Parliament

Belgian Special Committee on the Panama Papers

Chair

Belgium

Meeting with the Members of Belgian Special Committee into the Panama Papers

Luk Van Biesen

Wednesday 26 April 2017

16.00 - 17.30

Meeting in the premises of the Belgian Parliament

Belgian Special Committee on the Panama Papers

National Deputy

Belgium

Meeting with the Members of Belgian Special Committee into the Panama Papers

Roel Deseyn

Wednesday 26 April 2017

16.00 - 17.30

Meeting in the premises of the Belgian Parliament

Belgian Special Committee on the Panama Papers

National Deputy

Belgium

Meeting with the Members of Belgian Special Committee into the Panama Papers

Mark Delanote

Wednesday 26 April 2017

16.00 - 17.30

Meeting in the premises of the Belgian Parliament

Belgian Special Committee on the Panama Papers

National Deputy

Belgium

Meeting with the Members of Belgian Special Committee into the Panama Papers

Mike Beke

Thursday, 27 April

2017

14.30 - 18.00

Committee Meeting

Blomeyer & Sanz

Researcher

Spain

Presentation of studies (Part I)

David Buck

Thursday, 27 April

2017

14.30 - 18.00

Committee Meeting

Centre for Strategy & Evaluation Services (CSES)

Researcher

United Kingdom

Presentation of studies (Part I)

Jack Malan

Thursday, 27 April

2017

14.30 - 18.00

Committee Meeting

Centre for Strategy & Evaluation Services

Researcher

United Kingdom

Presentation of studies (Part I)

Amandine Scherrer

Thursday, 27 April

2017

14.30 - 18.00

Committee Meeting

European ParliamentEuropean Parliamentary

 

Research Service (EPRS)

Researcher

European Union

Presentation of studies (Part I)

Anthony Amicelle

Thursday, 27 April

2017

14.30 - 18.00

Committee Meeting

International Centre for Comparative Criminology, Université de Montréal, Canada

Researcher

Canada

Presentation of studies (Part I)

Willem Pieter de Groen

 

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

Centre for European Policy Studies (CEPS)

Researcher

Belgium

Presentation of studies (Part II)

Ian Roxan

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

London School of Economics (LSE)

Researcher

United Kingdom

Presentation of studies (Part II)

Herman Bröring

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

Centre for European Financial Services Law at the University of Groningen

Researcher

The Netherlands

Presentation of studies (Part II)

Peter Clegg

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

University of the West of England, Bristol

Researcher

United Kingdom

Presentation of studies (Part II)

Alexandre Maitrot de la Motte

 

Tuesday, 2 May 2017

15.00 - 18.30

Committee meeting

University of Paris-Est Créteil

Researcher

France

Presentation of studies (Part II)

Pierre Moscovici

Thursday, 4 May

2017

9.00 - 12.30

Public hearing

European Commission

Commissioner responsible for Economic and Financial Affairs, Taxation and Customs

European Union

Hearing with Commissioner Pierre Moscovici

Rui Gonçalves

Tuesday, 9 May

2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Government of Madeira

Regional Secretary for Finance

Madeira, Portugal

Cooperation in tax matters with European jurisdictions

James Tipping

Tuesday, 9 May

2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Finance Centre of the Government of Gibraltar

Finance Director

Gibraltar, UK

Cooperation in tax matters with European jurisdictions

Richard Walker

Tuesday, 9 May

2017

9.00 - 12.30

Public hearing

States of Guernsey Policy & Resources Committee

Director of financial crime policy

Guernsey, Channel Islands

Cooperation in tax matters with European jurisdictions

Colin Powell

Tuesday, 9 May

2017

9.00 - 12.30

Public hearing

Government

Adviser to the Chief Minister

Jersey, Channel Islands

Cooperation in tax matters with European jurisdictions

Jean-Claude Juncker

Tuesday, 30 May

2017

15.00 - 16.30

Public hearing

European Commission

President of the European Commission

European Union

Hearing with the President of the European Commission, J.C. Juncker

 

Fernando Rocha Andrade

 

Tuesday, 30 May

2017

16.45 - 17.30

Public hearing

Government of Portugal

Secretary of State of Tax affairs

Portugal

Hearing with F. Rocha Andrade

Vigjilenca Abazi

 

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

Maastricht University

Academic

The Netherlands

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Cathy James

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

Public concern at work

Whistleblower

United Kingdom

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Frédérique Berrod

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

College of Europe

Academic

Belgium

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Rosita Hickey

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

EU Ombudsman

Head of Strategic Inquiries

European Union

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Charlotte Grass

Wednesday, 21 June 2017

9.00 - 11.00

Joint PANA/JURI public hearing

Group Vallourec

Head of Competition and Conformity

France

Joint PANA-JURI hearing

The EU-wide protection of whistleblowers’

Sebastian Fiedler

Wednesday, 21 June 2017

15.00 - 17.30

Public hearing

Bund Deutscher Kriminalbeamter (BDK)

Vice-Chair

Germany

Financial Intelligence Units (FIUs) ins and outs and the Russian "Laundromat" case

Paolo Costanzo

Wednesday, 21 June 2017

15.00 - 17.30

Public hearing

Italian FIU, Banca d'Italia

Manager at Banca d’Italia

Italy

Financial Intelligence Units (FIUs) ins and outs and the Russian "Laundromat" case

Paul Cristian Radu

Wednesday, 21 June 2017

15.00 - 17.30

Public hearing

 

International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ)

Journalist

Romania

Financial Intelligence Units (FIUs) ins and outs and the Russian "Laundromat" case

Viesturs Burkāns

Wednesday, 21 June 2017

15.00 - 17.30

Public hearing

Latvian Office for Prevention of Laundering of Proceeds Derived from Criminal Activity

Head of Latvian FIU

Latvia

Financial Intelligence Units (FIUs) ins and outs and the Russian "Laundromat" case

Duarte Pacheco

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Parliamentary Inquiry Committee of Banco Espírito Santo (BES) and working group on combating economic, financial and fiscal crime

National Deputy

Portugal

Mission to Portugal

Cecília Meireles

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Parliamentary Inquiry Committee of Banco Espírito Santo (BES) and working group on combating economic, financial and fiscal crime

National Deputy

Portugal

Mission to Portugal

Eurico Brilhante Dias

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Parliamentary Inquiry Committee of Banco Espírito Santo (BES) and working group on combating economic, financial and fiscal crime

National Deputy

Portugal

Mission to Portugal

Mário Centeno

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Minister of Finance

Portugal

Mission to Portugal

Helena Borges

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Tax and Customs Authority

Public Authority

Director General

Portugal

Mission to Portugal

Fernando Rocha Andrade

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Secretary of State of Tax affairs

Portugal

Mission to Portugal

Fernando Teixeira dos Santos

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Former Minister of Finance

Portugal

Mission to Portugal

Sérgio Vasques

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Former Secretary of State of Tax Affairs

Portugal

Mission to Portugal

Maria Luís Albuquerque

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Former Minister of Finance

Portugal

Mission to Portugal

Paulo Núncio

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Government of Portugal

Former Secretary of State of Tax Affairs

Portugal

Mission to Portugal

Elisa Ferreira

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Banco de Portugal

Board member in charge of prudential supervision

Portugal

Mission to Portugal

Luís Máximo dos Santos

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Banco de Portugal

Board member in charge of legal enforcement and money laundering matters

Portugal

Mission to Portugal

Luís Costa Ferreira

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Banco de Portugal

Head of the Banking Prudential Supervision Department

Portugal

Mission to Portugal

João Raposo

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Banco de Portugal

Head of the Legal Enforcement Department

Portugal

Mission to Portugal

Micael Pereira

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Expresso (ICIJ)

Journalist

Portugal

Mission to Portugal

João Pedro Martins

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Público

Economist and Offshore researcher

Portugal

Mission to Portugal

Pedro Crisóstomo

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Público

Journalist

Portugal

Mission to Portugal

Amadeu Guerra

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Ministry of Justice

Deputy Attorney General

Portugal

Mission to Portugal

José Ranito

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Ministry of Justice

Prosecutor

Portugal

Mission to Portugal

Tahamara Dias

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Ministry of Justice

Prosecutor

Portugal

Mission to Portugal

Mariana Raimundo

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Financial Intelligence Unit (FIU) Portugal

Director

Portugal

Mission to Portugal

João Paulo Batalha

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Transparency International (TIAC) Portugal

Executive Director

Portugal

Mission to Portugal

Susana Coroado

Thursday, 22 June

Friday, 23 June 2017

Mission to Portugal

Transparency International (TIAC) Portugal

Vice-Chair

Portugal

Mission to Portugal

Věra Jourová

Monday, 3 July 2017

19.00 - 20.30 (Strasbourg)

Public hearing

European Commission

Commissioner responsible for Justice, Consumers and Gender Equality

 

European Union

Hearing with Commissioner Věra Jourová

Harris Georgiades

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus

Minister of Finance

Cyprus

Mission to Cyprus

Yiorgos Lakkotrypis

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus

Minister of Energy, Commerce, Industry and Tourism of the Republic of Cyprus

Cyprus

Mission to Cyprus

Kypros Kyprianou

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus

Ministry of Interior

Cyprus

Mission to Cyprus

Christos Patsalides

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus - Ministry of Finance

Permanent Secretary

Cyprus

Mission to Cyprus

Yiannis Tsangaris

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus - Ministry of Finance

Tax Commissioner

Cyprus

Mission to Cyprus

George Panteli

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Government of the Republic of Cyprus - Ministry of Finance

Director of Economic Research and EU Affairs

Department

Cyprus

Mission to Cyprus

Demetra Kalogerou

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Cyprus Securities and Exchange Commission

President

Cyprus

Mission to Cyprus

Eva Rossidou-Papakyriacou

Thursday, 6 July

Friday, 7 July 2017

Mission to Cyprus

Cyprus Unit for Combating Money Laundering (MOKAS)