Förfarande : 2017/2124(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0383/2017

Ingivna texter :

A8-0383/2017

Debatter :

PV 05/02/2018 - 18
CRE 05/02/2018 - 18

Omröstningar :

PV 06/02/2018 - 5.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0025

BETÄNKANDE     
PDF 454kWORD 61k
28.11.2017
PE 606.142v02-00 A8-0383/2017

om Europeiska centralbankens årsrapport för 2016

(2017/2124(ΙΝΙ))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Jonás Fernández

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska centralbankens årsrapport för 2016

(2017/2124(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2016,

–  med beaktande av artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECB), särskilt artiklarna 3 och 15,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av rapporten från högnivågruppen om egna medel (Montirapporten),

–  med beaktande av förfarandet vid makroekonomiska obalanser (MIP),

–  med beaktande av artikeln i ECB Economic Bulltin om de monetära finansinstitutens utlåningsräntor ”MFI lending rates: pass-through in the time of non-standard monetary policy” (utgåva 1/2017),

–  med beaktande av EESK:s rapport om den europeiska industrin och penningpolitiken,

–  med beaktande av Transparency Internationals rapport om ECB:s oberoende och ansvarsskyldighet ”Two sides of the same coin? Independence and accountability of the European Central Bank”,

–  med beaktande av ECB:s förklaring ”Vad är egentligen pengar?”

–  med beaktande av överenskommelsen om ECB:s akuta likviditetsstöd (ELA) som offentliggjordes den 19 juni 2017,

–  med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2010/191/EU av den 22 mars 2010 om omfattningen och effekterna av eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel(1),

–  med beaktande av artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron(2),

–  med beaktande av artikel 128.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om euron som lagligt betalningsmedel,

–  med beaktande av ECB-ordförandens tal den 6 april 2017,

–  med beaktande av artikel 127.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 127.2 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av ECB:s återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport för 2015,

–  med beaktande av artikel 132.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0383/2017), och av följande skäl:

A.  Vid sitt möte den 9–10 mars 2016 antog ECB-rådet ytterligare åtgärder för att uppfylla det primära målet om prisstabilitet och det sekundära målet om att med penningpolitiken stödja ekonomin genom 1) en sänkning av styrräntorna och en lägre ränta på inlåningsfaciliteten satt till -0,4 %, 2) en ökning till 80 miljarder euro av de månatliga köpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP), 3) inrättandet av ett nytt program för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP) i APP för köp av eurodenominerade tillgångar med fullgott kreditbetyg som utfärdats av företag som inte är banker och som är etablerade i euroområdet, samt 4) en ny serie riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) med en löptid på fyra år.

B.  Vid sitt sammanträde den 7–8 december 2016 beslutade ECB-rådet att förlänga tidshorisonten för APP, med en sänkt månatlig takt (från 80 miljarder euro till 60 miljarder euro), från april 2017 till december 2017, eller ännu längre vid behov, och under alla omständigheter fram till dess att ECB-rådet ser en varaktig förändring av inflationsbanan som är förenlig med dess inflationsmål.

C.  Ledamöterna i ECB:s direktion har konsekvent betonat vikten av att snabbt genomföra produktivitetshöjande reformer i euroområdet och föra en tillväxtvänlig finanspolitik inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

D.  Enligt Eurosystemets makroekonomiska prognos från september 2017 förväntas den årliga inflationen i euroområdet, såsom den mäts genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), ligga på 1,5 % för 2017, 1,2 % för 2018 och 1,5 % för 2019.

E.  Huvudmålet för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) är att upprätthålla prisstabilitet, som av ECB-rådet definieras som en årlig ökning av HIKP i euroområdet under, men nära, 2 % på medellång sikt. ECB:s prognoser har legat betydligt under dess inflationsmål på medellång sikt under vart och ett av de fyra år som gått sedan 2013 och ECB:s prognos är nu att denna målnivå inte kommer att nås före 2020.

F.  ECB anser att den svaga inflationsdynamiken bland annat beror på en dämpad löneutveckling och låga energipriser.

G.  Enligt artikel 127.5 i EUF-fördraget ska ECBS bidra till att upprätthålla den finansiella stabiliteten.

H.  För 2016 var ECB:s nettovinst 1,19 miljarder euro, jämfört med 1,08 miljarder euro för 2015.

I.  Högre nettoränteintäkter från värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål, inbegripet APP- och USD-portföljerna, är det som bidrar mest till denna nettovinst.

J.  Tillväxt- och arbetslöshetssiffrorna skiljer sig fortfarande i betydande grad geografiskt sett, vilket leder till en farlig sårbarhet för ekonomin och äventyrar en sund utveckling.

K.  Genom artikel 123 i EUF-fördraget och artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken förbjuds finansiering av staters underskott.

L.  Ett växande antal fintech-bolag har en betydande potential för att öka den finansiella delaktigheten i euroområdet, men detta leder också till ett ökat behov av tillsyn och övervakning på mikro- och makronivå.

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet betonar att i enlighet med artikel 7 i ECB-stadgan får varken ECB eller någon nationell centralbank eller någon medlem av deras beslutsfattande organ begära eller ta emot instruktioner från gemenskapens institutioner eller organ, från medlemsstaternas regeringar eller från något annat organ. Parlamentet betonar därför ECB:s oberoende i dess roll som euroområdets monetära myndighet, i enlighet med vad som fastställs i fördraget. Parlamentet understryker dock behovet av mer ansvarsskyldighet och transparens som står i proportion till dess oberoende.

2.  Europaparlamentet understryker ECB:s federala karaktär som utesluter nationell vetorätt och inblandning från regeringar och som gjort det möjligt för ECB att agera beslutsamt i olika frågor, till exempel dess bidrag till att klara krisen.

3.  Europaparlamentet noterar bidraget från den ackommoderande penningpolitik som ECB fört under perioden 2012–2016, inte minst dess låga räntor och tillgångsköp, till den cykliska ekonomiska återhämtningen och sysselsättningsskapandet, även genom att förebygga deflation, bibehålla gynnsamma finansieringsvillkor för företag och hushåll och upprätthålla finansiell stabilitet och väl fungerande betalningssystem. Parlamentet är däremot bekymrat över de okonventionella penningpolitiska åtgärdernas konsekvenser för enskilda sparare och för pensions- och försäkringssystemens finansiella balans, liksom över uppkomsten av tillgångsbubblor som ECB noggrant bör övervaka och minimera.

4.  Europaparlamentet oroas över att bankerna i euroområdet inte använde de fördelaktiga förutsättningar som ECB skapade för att stärka sina kapitalbaser utan snarare betalade ut betydande utdelningar som ibland översteg den outdelade vinstnivån, enligt uppgifter från Banken för internationell betalningsutjämning.

5.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över de betydande nivåerna av icke omsättningsbara tillgångar och tillgångsbaserade värdepapper som ställs som säkerhet i Eurosystemet inom ramen för dess refinansieringstransaktioner. ECB uppmanas på nytt att lämna information om vilka centralbanker som har accepterat sådana värdepapper och att redovisa värderingsmetoderna för sådana tillgångar. Parlamentet understryker att en sådan redovisning skulle vara till nytta för parlaments granskning av de tillsynsuppgifter som ECB ålagts.

6.  Europaparlamentet noterar med oro att obalanserna inom Target 2 ökar igen i euroområdet, trots en minskning av handelsobalanserna, vilket tyder på fortsatta kapitalutflöden från euroområdets periferi.

Prisstabilitet

7.  Europaparlamentet påminner om att enligt Eurostat var den genomsnittliga inflationen i euroområdet endast 0,2 % under 2016, medan inflationen exklusive energipriser uppgick till 0,9 %. Parlamentet noterar dessutom, såsom anges i ECB:s årsrapport för 2016, att det under 2006 fortsatt saknades en övertygande uppåtriktad trend i underliggande inflationen.

8.  Europaparlamentet noterar att inflationen i euroområdet förväntas ligga kvar under 2 % åtminstone fram till 2020, trots ECB:s mycket ackommoderande penningpolitik, vilket tyder på att ekonomin inte utnyttjar sin fulla kapacitet, samtidigt som den senaste tidens appreciering av eurokursen gör det svårare att uppnå prisstabilitet.

9.  Europaparlamentet noterar ECB:s egen bedömning att utan dess sammantagna politik skulle inflationen i genomsnitt ha varit nästan 0,5 % lägre än den nivå som för närvarande prognosticeras för åren 2016–2019.

10.  Europaparlamentet håller med ECB om att en balanserad mix av sund och tillväxtvänlig nationell finanspolitik med full respekt för stabilitets- och tillväxtpakten, inklusive dess inbyggda flexibilitet, liksom socialt balanserade och ambitiösa produktivitetshöjande reformer, också krävs på medlemsstatsnivå i syfte att omvandla den nuvarande cykliska återhämtningen till en varaktig, hållbar och robust strukturell ekonomisk utveckling på lång sikt.

11.  Europaparlamentet anser, på grund av ineffektiviteten i penningpolitikens transmissionsmekanismer, att ECB måste säkerställa att prisstabiliteten, som ECB-rådet definierar som en inflationstakt nära men under 2 %, uppnås. Parlamentet anser att ECB ändå noggrant bör bedöma fördelarna och sidoeffekterna av sin politik, särskilt när det gäller planerade åtgärder för att bekämpa deflation i framtiden. Parlamentet anser att ECB, för att skapa säkerhet och förtroende på finansmarknaderna, bör fokusera på en tydlig och koncis kommunikation om sina penningpolitiska åtgärder.

12.  Europaparlamentet anser att den pågående krisen har visat på behovet att diversifiera den teoretiska bakgrunden bakom den penningpolitiska ramen inom centralbankerna. ECB uppmanas att i sin nästa årsrapport göra en analys av krisens effekter på utvecklingen av dess teoretiska ram.

Ekonomisk tillväxt och sysselsättning

13.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i dess stadga och artikel 127 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och de ytterligare uppgifter som anges i artikel 282 i detta fördrag, måste ECB, utan att åsidosätta det primära målet om prisstabilitet, stödja ”den allmänna ekonomiska politiken inom unionen”, i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.

14.  Europaparlamentet noterar att BNP-tillväxten i euroområdet har varit stabil men måttlig, även om den är gynnsam jämfört med tidigare år och följer en stadig bana och uppgick till 2 % för 2015 och 1,8 % för 2016. Parlamentet konstaterar att kommissionens ekonomiska höstprognos 2017 förutspår en BNP-tillväxt på 2,2 % år 2017 och 2,3 % år 2018.

15.  Europaparlamentet betonar att enligt ECB:s årsrapport för 2016 ökade investeringarna i något långsammare takt än föregående år. Parlamentet betonar att ECB:s penningpolitiska arbete ännu inte har haft någon påtaglig inverkan på investeringssidan i EU:s ekonomi. Parlamentet noterar att denna brist på inverkan har en särskilt negativ effekt i unionens perifera områden.

16.  Europaparlamentet betonar med beklagan att enligt IMF:s rapport World Economic Outlook från april 2017 var euroområdets produktionsgap -1,2 % av potentiell BNP år 2016, ett gap som förväntas förbli negativt fram till år 2019, vilket tyder på att euroområdets BNP kommer att ligga under sin potential under den period som prognosen avser.

17.  Europaparlamentet noterar att enligt ECB är det bankens penningpolitik som är den främsta orsaken bakom den cykliska ekonomiska återhämtningen i euroområdet som i första hand har berott, och fortsätter att bero, bland annat på ökad inhemsk efterfrågan som i sin tur drivs på av gynnsamma finansieringsvillkor och förbättringar på arbetsmarknaden, liksom produktivitets- och konkurrenskraftshöjande reformer i vissa medlemsstater, samtidigt som situationen även gynnats av sjunkande oljepriser, vilket bidrar med sammantaget 1,7 % till tillväxten under perioden 2016–2019.

18.  Europaparlamentet anser, såsom ECB:s ordförande påpekat, att penningpolitiken inte är tillräcklig för att stötta den ekonomiska återhämtningen, och att den inte heller kan bidra till att lösa strukturproblemen i den europeiska ekonomin, såvida den inte kompletteras av noggrant utformade, socialt balanserade och rättvisa långsiktiga tillväxt- och konkurrenskraftshöjande åtgärder på medlemsstatsnivå, i kombination med en sund finanspolitik inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet håller dessutom med ECB om att det är nödvändigt att fördjupa EMU:s institutionella struktur för att underlätta ovannämnda reformer och göra euroområdet mer motståndskraftigt mot makroekonomiska chocker.

19.  Europaparlamentet beklagar att trots att arbetslösheten har minskat från 10,5 % i december 2015 till 9,6 % i december 2016, fortsätter många länder i euroområdet att plågas av en hög arbetslöshet, och den totala efterfrågan i euroområdet är fortfarande dämpad, men det är också viktigt att beakta att ihållande ojämlikheter i EU kan vara skadliga för en sund och inkluderande ekonomisk utveckling. Parlamentet efterlyser därför en politik som är inriktad på att öka produktiviteten, med fokus på färdigheter som underlättar skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet liksom löneökningar.

20.  Europaparlamentet noterar analysen i ECB:s årsrapport av de fördelningsmässiga följderna av ECB:s politik. Parlamentet uppmuntrar ECB att fortsätta att undersöka fördelningseffekterna av sin penningpolitik, bland annat på inkomstklyftor, och att beakta denna analys i utformningen av sin penningpolitik.

21.  Europaparlamentet betonar att nuvarande obalanser i bytesbalansen måste korrigeras med lämpliga finanspolitiska, ekonomisk-politiska och produktivitetshöjande reformer.

Tillgång till krediter och banktillsyn

22.  Europaparlamentet påpekar att även om M1 ökade med 8,8 % under 2016 fortsätter M3 att växa med endast 5 % per år, vilket visar att den penningpolitiska transmissionen inte är helt verkningsfull och tyder på monetära anomalier liksom på otillräckligt kreditutbud. Parlamentet vill därför att kapitalmarknadsunionen snart ska sättas i verket, eftersom den skulle kunna erbjuda ett alternativt sätt att finansiera ekonomin under bankkriser.

23.  Europaparlamentet konstaterar att penningpolitiken i viss mån har minskat kreditkostnaderna och bidragit till att förbättra tillgången till finansiering för företag och hushåll euroområdet, vilket fått särskild effekt i vissa medlemsstater, såsom noterats i ECB:s årsrapport för 2016, där det anges att lånekostnaderna för euroområdets hushåll fortsätter att variera mellan olika länder. Parlamentet anser därför att effekten av denna politik är begränsad på grund av dämpad kreditefterfrågan, ihållande strukturella problem i vissa medlemsstaters banksystem samt bristen på ömsesidigt förtroende bland finansinstituten.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare förbättring av små och medelstora företags tillgång till kredit, vilket därmed skulle driva på delaktigheten i den ekonomiska utvecklingen.

25.  Europaparlamentet välkomnar att sedan 2015 har räntan för mycket små lån fortsatt att minska i snabbare takt än för stora lån, vilket har bidragit till en ytterligare minskning av ränteskillnaden mellan mycket små och stora lån. Parlamentet noterar dessutom att ränteskillnaden mellan små och stora lån nu är i stort sett densamma bland länderna i euroområdet.

26.  Europaparlamentet noterar att en utdragen period med nästan flack avkastningskurva skulle kunna påverka banksystemets stabilitet och lönsamhet. Parlamentet instämmer ändå med ECB:s bedömning att en banks lönsamhet ytterst beror på dess affärsmodell, liksom på dess struktur och balansräkning, oavsett de låga räntorna. Parlamentet noterar även att EU:s banksektor kännetecknas av mångfald, inte minst till följd av nationella särdrag, vilket i sin tur bidrar till det finansiella systemets stabilitet.

27.  Europaparlamentet noterar att även om den nuvarande lågräntepolitiken har en tillfällig positiv inverkan på nivån på nödlidande lån, bör de höga risker som är förknippade med nödlidande lån effektivt bemötas på ett strukturellt sätt. Parlamentet noterar de insatser som ECB och SSM gjort för att övervaka och bistå banker i euroområdet i syfte att minska deras exponering mot nödlidande lån, och särskilt den vägledning som ECB tillhandahöll bankerna i mars 2017 om hantering av nödlidande lån, liksom dess åtgärder rörande enskilda banker, samt den handlingsplan som Ekofin-rådet godkände den 11 juli 2017, utan att det påverkar parlamentets befogenheter avseende nivå 1-lagstiftning. Parlamentet påpekar att ett korrekt genomförande av rådets handlingsplan kräver en gemensam insats från banker, tillsynsmyndigheter, reglerande instanser och nationella myndigheter. Parlamentet efterlyser stresstester som präglas av bred täckning, metodisk relevans och tillförlitlighet. Parlamentet rekommenderar en noggrann övervakning av utvecklingen på fastighetsmarknaderna. Parlamentet anser att alla ytterligare åtgärder bör garantera full respekt för Europaparlamentets rättigheter.

Programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP)

28.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som ECB gjort när det gäller att lämna ut förteckningen över värdepapper som innehas av Eurosystemet inom ramen för ECB:s CSPP-program men noterar att detta program i första hand gynnar stora företag.

29.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta att säkerställa full transparens genom att efter en rimlig tidsperiod redovisa vilka volymer som köpts inom ramen för CSPP för varje företag. Parlamentet uppmanar ECB att offentliggöra alla CSPP-uppgifter i ett samlat, användarvänligt kalkylblad som kan bidra till programmets offentliga ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar att under alla omständigheter bör full transparens skapas när programmet väl har avslutats. Parlamentet uppmanar dessutom ECB att offentliggöra de kriterier som tillämpas för vilka företagsobligationer som kan komma ifråga för köp inom ramen för CSPP, i syfte att undvika en eventuell snedvridning av konkurrensen på marknaden. Parlamentet understryker att det är riskhanteringskriterier som ska avgöra om obligationer kan köpas inom ramen för CSPP, inte storleken på de emitterande företagen.

30.  Europaparlamentet konstaterar att ECB som en EU-institution är bunden av Parisavtalet.

31.  Europaparlamentet håller med om att en väl fungerande, diversifierad och integrerad kapitalmarknad skulle stödja transmissionen av den gemensamma penningpolitiken. Parlamentet anser att kapitalmarknadsunionen bör spela en central roll när det gäller att öka mängden kapital i EU. Parlamentet efterlyser ett successivt, punktligt och fullständigt fullbordande och genomförande av kapitalmarknadsunionen.

32.  Europaparlamentet välkomnar det positiva yttrandet från ECB om inrättandet av ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) såsom bankunionens tredje pelare. Parlamentet framhäver den centrala roll som insättningsgarantier spelar för att skapa förtroende och säkerställa lika säkerhet för alla insättningar inom bankunionen. Parlamentet betonar att EDIS skulle kunna bidra ytterligare till att stärka och bevara den finansiella stabiliteten. Parlamentet konstaterar att riskdelning och riskminskning behöver gå hand i hand.

33.  Europaparlamentet noterar kommissionens tankar om att skapa en europeisk säker tillgång för euroområdets bankunion.

34.  Europaparlamentet noterar ECB:s beslut avseende en rekommendation till Europaparlamentets och rådets beslut av den 23 juni om ändring av artikel 22 i stadgan för ECBS och ECB, i syfte att skapa en rättslig grund som gör det möjligt för Eurosystemet att utföra sin funktion som utgivande centralbank i den föreslagna reformen av tillsynsstrukturen för centrala motparter, vilket därmed ger ECB befogenhet att reglera verksamheten i clearingsystem, inbegripet centrala motparter, med målet att på ett effektivt sätt motverka de risker som dessa system innebär för väl fungerande betalningssystem och genomförandet av den gemensamma penningpolitiken. Parlamentet behandlar nu rekommendationen och ser fram emot diskussionerna kring detta förslag.

Fysiska pengar och digitala valutor

35.  Europaparlamentet håller med ECB om betydelsen av fysiska pengar som lagligt betalningsmedel, givet att euron utgör det enda lagliga betalningsmedlet inom euroområdet, och påminner alla medlemsstater i euroområdet om att regeln för alla detaljhandelstransaktioner bör vara att euromynt och eurosedlar accepteras, utan att detta påverkar rätten för medlemsstaterna att införa övre gränser för kontantbetalningar i syfte att bekämpa penningtvätt, skattebedrägeri, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet. Parlamentet föreslår att Eurosystemet utfärdar Charlemagne-minnessedlar som också skulle vara lagliga betalningsmedel.

36.  Europaparlamentet noterar de pågående diskussionerna om en ”digital centralbanksvaluta” eller ”digitala baspengar” som skulle göras tillgängliga för en bred krets av motparter, inbegripet hushåll. Parlamentet uppmanar kommissionen och ECB att undersöka sådana system i syfte att förbättra allmänhetens tillgång till betalningssystem vid sidan av fysiska pengar, liksom de potentiella utmaningarna för ECB:s monopol på att utfärda pengar. Parlamentet betonar att framstegen på området för virtuella valutor inte får leda till att kontantbetalningar i detaljhandeln begränsas eller till att kontanter avskaffas.

37.  Europaparlamentet understryker vikten av cybersäkerhet för den finansiella sektorn. Parlamentet välkomnar ECB:s arbete på detta område, inbegripet lanseringen i februari 2016 av ett pilotprojekt för att rapportera större cyberincidenter och samarbetet inom ramen för G7.

Ansvarsskyldighet och transparens

38.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta att ge nödvändigt stöd till Grekland, och till andra medlemsstater, i samband med genomgången av slutförandet av programmet för finansiellt stöd. Parlamentet anser att sådant stöd skulle kunna innebära, utan att det påverkar ECB:s oberoende ställning, att grekiska statsobligationer tas med i PSPP, på grundval av de kriterier som tillämpas för alla medlemsstater, och att CBPP3-programmet utvidgas till grekiska offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer, i enlighet med samma stödkriterier.

39.  Europaparlamentet uppmanar ECB att, i samarbete med ESA-myndigheterna, bedöma alla konsekvenser av Förenade kungarikets utträde ur EU och att vara redo att förbereda sig för omlokaliseringen av banker och deras verksamhet till euroområdet. Parlamentet anser att stärkt tillsyn för euroclearing utanför euroområdet är av yttersta vikt, i syfte att undvika luckor i tillsynen och problem som gäller finansiell stabilitet. För att uppnå detta har parlamentet börjat att på utskottsnivå diskutera kommissionens förslag från juni 2017 om ändring av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) när det gäller tillsyn över centrala motparter.

40.  Europaparlamentet noterar att högnivågruppen om egna medel har fastställt att ECB:s slagskattsvinster (seigniorage) kan vara en möjlighet till nya egna medel för EU:s budget. Parlamentet betonar att en omvandling av dessa vinster till EU:s egna medel skulle kräva en ändring av ECBS och ECB:s stadga, liksom anpassningar för att tillgodose den särskilda situationen för medlemsstater utanför euroområdet.

41.  Europaparlamentet anser att ECB:s oberoende, och därmed dess grad av ansvarsskyldighet, måste stå i proportion till dess betydelse. Parlamentet anser att ECB:s ansvarsområden och uppgifter kräver transparens gentemot allmänheten och ansvarsskyldighet gentemot parlamentet. Parlamentet betonar behovet av att lägga fram kortlistor över kandidater så att parlamentet kan utföra sin institutionella roll vid utnämningen av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av ECB:s direktion.

42.  Europaparlamentet påminner om att den monetära dialogen är ett viktigt verktyg för att säkerställa transparens i penningpolitiska beslut gentemot parlamentet och därmed gentemot den breda allmänheten. Parlamentet välkomnar den regelbundna närvaron och dialogen med ECB:s ordförande och andra ledamöter i direktionen inom ramen för den monetära dialogen och andra format. Parlamentet anser att den monetära dialogen skulle kunna förbättras ytterligare, bland annat genom att omstöpa den för att stärka tonvikten, interaktiviteten och relevansen av diskussion med ECB:s ordförande och övriga direktionsledamöter inom ramen för den monetära dialogen och andra format, i linje med rekommendationerna och återkopplingen från monetära experter på uppdrag av utskottet för ekonomi och valutafrågor i mars 2014. Parlamentet uppmanar även ECB:s tjänstemän att fortsätta med den positiva praxisen att ge skriftliga svar när frågor kvarstår efter diskussionerna.

43.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som ECB fattade 2016 att i sin årsrapport publicera sin återkoppling på de synpunkter som parlamentet lämnat, och uppmanar ECB att fortsätta sina transparensinsatser i syfte att bättre förklara sina penningpolitiska åtgärder. Parlamentet påminner om sin begäran till ECB om att lägga till ett kapitel eller en bilaga i sin årsrapport som ger en heltäckande återkoppling till parlamentets betänkande från föregående år.

44.  Europaparlamentet begär att ECB garanterar oberoendet för medlemmarna i sin interna revisionskommitté. ECB uppmanas med kraft, i syfte att förhindra intressekonflikter, att offentliggöra förklaringarna om ekonomiska intressen för ECB-rådets medlemmar. ECB uppmanas vidare att tillse att etikkommittén inte leds av en f.d. ordförande eller tidigare medlem av ECB-rådet eller någon annan som kan bli föremål för intressekonflikt. Parlamentet uppmanar ECB-rådet att följa EU:s tjänsteföreskrifter och uppförandekodex och kräva en tvåårig yrkesmässig karenstid för avgående ledamöter efter att de avslutat sina uppdrag. Parlamentet betonar att ledamöterna i ECB:s direktion bör avstå från att samtidigt vara medlemmar av forum eller andra organisationer där det också ingår chefer från banker som ECB utövar tillsyn över.

45.  Europaparlamentet uppmanar ECB att anta en tydlig och offentlig policy för visselblåsning.

46.  Europaparlamentet konstaterar att ECB:s nuvarande anställningspolitik avseende tillfälligt anställda, som också bygger på upprepade tillfälliga anställningskontrakt, kan skapa instabilitet i arbetsmiljön och undergräva personalens sammanhållning inom ECB. Parlamentet är oroat över de påstådda fallen av vänskapskorruption och den höga graden av missnöje bland anställda vid ECB. Parlamentet noterar och välkomnar ECB:s initiativ för att ta itu med dessa frågor, även genom en förstärkt dialog med representanter för personalen, och uppmanar ECB att fortsätta detta arbete. Parlamentet uppmanar ECB att säkerställa likabehandling och lika möjligheter för all personal, och garantera anständiga arbetsvillkor inom institutionen.

47.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s insatser för att öka klarheten och transparensen i fråga om tillhandahållandet av akut likviditetsstöd (ELA) och fastställandet av dess pris, i enlighet med överenskommelsen om ELA från maj 2017. Parlamentet påpekar att tillhandahållandet av centralbankslikviditet till institut i euroområdet skulle kunna förtydligas ytterligare.

48.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s praxis att publicera sina beslut med allmän giltighet, förordningar, rekommendationer och yttranden, och på så sätt minska antalet undantag från offentliggörandet. Parlamentet uppmanar ECB att öka sin transparens gentemot allmänheten, även genom offentliga samråd, om offentliggörandet inte väsentligt stör marknadernas funktion.

49.  Europaparlamentet betonar att ECB:s tillsynsroll och dess penningpolitiska roll inte får blandas samman och inte får leda till någon intressekonflikt i utförandet av bankens huvuduppdrag.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.

(1)

EUT L 83, 30.3.2010, s. 70.

(2)

EGT L 139, 11.5.1998, s. 1.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

7

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Barbara Kappel, Wajid Khan, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Andrea Cozzolino, Herbert Dorfmann, Frank Engel, Ashley Fox, Ramón Jáuregui Atondo, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Siegfried Mureşan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Bogdan Brunon Wenta, Wim van de Camp


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

40

+

ALDE

Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells, Thierry Cornillet

ECR

Pirkko Ruohonen-Lerner

PPE

Anne Sander, Bogdan Brunon Wenta, Brian Hayes, Frank Engel, Gabriel Mato, Georgios Kyrtsos, Gunnar Hökmark, Herbert Dorfmann, Ivana Maletić, Luděk Niedermayer, Markus Ferber, Siegfried Mureşan, Theodor Dumitru Stolojan, Thomas Mann, Tom Vandenkendelaere, Wim van de Camp

S&D

Alfred Sant, Andrea Cozzolino, Costas Mavrides, Cătălin Sorin Ivan, Hugues Bayet, Jakob von Weizsäcker, Jonás Fernández, Neena Gill, Olle Ludvigsson, Pedro Silva Pereira, Pervenche Berès, Peter Simon, Ramón Jáuregui Atondo, Roberto Gualtieri, Udo Bullmann, Wajid Khan

VERTS/ALE

Ernest Urtasun, Molly Scott Cato, Philippe Lamberts, Sven Giegold

7

-

EFDD

Marco Valli

ENF

Bernard Monot, Gerolf Annemans, Marco Zanni

GUE/NGL

Miguel Viegas, Paloma López Bermejo

NI

Sotirios Zarianopoulos

7

0

ECR

Ashley Fox, Kay Swinburne, Stanisław Ożóg, Sander Loones

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Dimitrios Papadimoulis, Matt Carthy

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande