Förfarande : 2016/0376(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0391/2017

Ingivna texter :

A8-0391/2017

Debatter :

PV 15/01/2018 - 12
CRE 15/01/2018 - 12
PV 12/11/2018 - 14
CRE 12/11/2018 - 14

Omröstningar :

PV 17/01/2018 - 10.5
CRE 17/01/2018 - 10.5
Röstförklaringar
PV 13/11/2018 - 4.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0010
P8_TA(2018)0442

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1166kWORD 194k
6.12.2017
PE 604.805v03-00 A8-0391/2017

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

(COM(2016)0761 – C8-0498/2016 – 2016/0376(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Adam Gierek

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

(COM(2016)0761 – C8-0498/2016 – 2016/0376(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0761),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0498/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 april 2017(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 juli 2017(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0391/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten kommer att gynna miljön, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom Parisavtalet från december 2015 mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

(1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten i hela energikedjan, inbegripet produktionen, överföringen, distributionen och slutanvändningen av energi kommer att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21), som hölls i Paris i december 2015 (nedan kallat Parisavtalet), där det konstateras att ökningen av den globala medeltemperaturen bör hållas långt under 2°C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att ansträngningar bör göras för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör säkerställa att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Förbättringar av energieffektiviteten behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med energieffektivitet för samhället i Europa, särskilt för dess medborgare och företag.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör prioritera energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet framför ökad produktionskapacitet. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering för energisystem. Investeringar som förbättrar energieffektiviteten vid slutanvändning av energi behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med ökad energieffektivitet inom alla led av energikedjan, och därmed öka välståndet i samhället i Europa. För att utnyttja den fulla potentialen hos dessa fördelar, och för att framgångsrikt kunna genomföra de planerade åtgärderna, bör kommissionen och medlemsstaterna samarbeta med både lokala och regionala myndigheter, städer, företag och medborgare i hela Europa för att ökningen av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga och ekonomiska förändringar ska gå hand i hand med ökad ekonomisk tillväxt.

__________________

__________________

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  I samband med alla former av primärenergi (icke-förnybar och förnybar) bör man beakta de ytterligare energiinsatser som behövs både för att utvinna energin, och för att anlägga, driva och avveckla kraftverk, samt för att bemästra åtföljande miljöhot.

Motivering

Detta ändringsförslag ersätter ändringsförslag 3 i förslaget till betänkande. Det syftar till att precisera att det handlar om energiinsatser, snarare än mänsklig arbetskraft.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 2b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2b)  Medlemsstaternas åtgärder bör stödjas med välplanerade och effektiva finansieringsinstrument från unionens sida, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska investeringsbanken, som bör stödja energieffektivitetsinvesteringar i alla led i energikedjan och använda en heltäckande lönsamhetsanalys med hjälp av en modell för differentierat diskonto. Ekonomiskt stöd bör fokusera på kostnadseffektiva metoder för att öka energieffektiviteten, vilket skulle leda till lägre energiförbrukning. För att uppnå ambitiösa energieffektivitetsmål är det nödvändigt att undanröja hinder, såsom i Eurostats klargörande nyligen om hur man registrerar energiprestandakontrakt i nationalräkenskaper för att göra det lättare att investera i energieffektivitetsåtgärder.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3)  Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.

(3)  Europeiska rådet stödde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4)  Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, i form av ett bindande mål på 30 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EU-nivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Detta klargörande på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 23 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 17 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.

(4)  Det bör tydligt anges, i form av ett bindande mål på 40 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EU-nivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2030. Detta mål på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella mål baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella bindande energieffektivitetsmål med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 132 Mtoe primärenergi och högst 849 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 34 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 31 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  När de nationella energieffektivitetsmålen fastställs måste principen om jämlikhet mellan medlemsstaterna följas. Energi är en basförnödenhet för människor, och därför finns ofrånkomliga miniminivåer för energiförbrukningen. Tillräcklig hänsyn måste tas till detta när de nationella målen fastställs. Allmänt sett bör länder med lägre energiförbrukning per capita än medelvärdet inom EU ges en större flexibilitet när de fastställer sina mål.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b)  Effektiviteten i energisystemens funktion påverkas vid varje givet tillfälle av om det går att obehindrat och flexibelt mata in i näten energi från olika samverkande energikällor med olika lång uppkörningstid. Med hjälp av bättre energieffektivitet går det bättre att använda förnybara energikällor såsom vindkraft, jämsides med gasturbiner, så att man inte överbelastar de nät som används av traditionella storproducenter av energi, som har anläggningar med långa uppkörningstider.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 4c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4c)  Kommissionen och medlemsstaterna behöver säkerställa att minskningen av energiförbrukningen är resultatet av en ökad energieffektivitet och inte av makroekonomiska omständigheter.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 4d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4d)  Medlemsstaterna bör identifiera kostnadseffektiv energieffektivitetspotential genom en separat bottom-up-beräkning för var och en av sektorerna, eftersom dessa är beroende av sin energimix, ekonomiska struktur och takt i fråga om ekonomisk utveckling.

Motivering

Med hjälp av en bottom-up-metod kan medlemsstaterna göra mer precisa beräkningar av möjligheterna till kostnadseffektiva besparingar och därmed utforma lämpliga politiska rekommendationer.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5)  Medlemsstaternas skyldighet att upprätta långsiktiga strategier för att få till stånd investeringar i renovering av det nationella byggnadsbeståndet och anmäla dem till kommissionen bör tas bort från direktiv 2012/27/EU och läggas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU10 där det passar ihop med långsiktiga planer för nära-nollenergibyggnader och minskning av koldioxidutsläpp från byggnader.

(5)  Medlemsstaternas skyldighet att upprätta långsiktiga strategier för renovering av det nationella byggnadsbeståndet och anmäla dem till kommissionen bör tas bort från direktiv 2012/27/EU och läggas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU10 där det passar ihop med långsiktiga planer för nära-nollenergibyggnader och minskning av koldioxidutsläpp från byggnader.

__________________

__________________

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6)  Med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom renovering av byggnader.

(6)  Med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom genomgripande renovering av byggnader med det långsiktiga målet att uppnå ett bestånd av nära-nollenergibyggnader. Energisparplikten har varit av central betydelse när det gäller att skapa lokal tillväxt och lokala arbetstillfällen, och denna bör behållas i syfte att säkerställa att EU kan uppnå sina energi- och klimatmål genom att skapa ytterligare möjligheter och minska beroendet av energiförbrukning för tillväxt. Samarbete med den privata sektorn är viktigt för att bedöma under vilka förhållanden som privata investeringar för energieffektivitetsprojekt kan frigöras, och för att utveckla nya intäktsmodeller för innovation på energieffektivitetsområdet.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Energieffektivitetsförbättringar har också en positiv effekt på luftkvaliteten, eftersom mer energieffektiva byggnader minskar behovet av bränsle för uppvärmning, särskilt också fast bränsle för uppvärmning. Energieffektivitetsåtgärderna bidrar därför till att förbättra luftkvaliteten inomhus och utomhus och hjälper till att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå målen i EU:s luftkvalitetpolitik, särskilt så som den fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/22841a. Ett minskat energibehov i byggnader bör betraktas som en del av luftkvalitetspolitiken i allmänhet, särskilt i medlemsstater där det är svårt att uppnå unionens utsläppsgränser för luftföroreningar och energieffektivitet kan bidra till att uppnå dessa mål.

 

__________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1–31.)

Motivering

Bostadssektorn är ansvarig för en stor andel av föroreningsutsläppen i Europa till följd av förbränning av fast bränsle för uppvärmning. Dessa föroreningar ökar dödligheten, sjukligheten och sjukhusvistelserna, särskilt som uppmätta utsläppsvärden ofta gott och väl överskrider de gränser som fastställs i EU-lagstiftningen om luftkvalitet.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar vid slutanvändning för hela pliktperioden som motsvarar de ”nya” besparingarna på 1,5 % av den årliga energiförsäljningen. Detta krav kan uppfyllas genom att nya politiska åtgärder som antas under den nya pliktperioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030 eller av nya enskilda åtgärder till följd av politiska åtgärder som antagits före eller under den föregående perioden, men för vilka de enskilda åtgärder som leder till energibesparingar faktiskt införs under den nya perioden.

(7)  Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar vid slutanvändning för hela pliktperioden som motsvarar de ”nya” besparingarna på minst 1,5 %. Detta krav kan uppfyllas genom energibesparingar som följer av politiska åtgärder, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till enskilda åtgärder som ger verifierbara energibesparingar efter 2020. Besparingar som görs under respektive period bör kumulativt bygga vidare på de besparingar som uppnåtts under tidigare period(er).

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9)  Nya besparingar bör gå utöver den vanliga verksamheten så att besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter inte kan åberopas. För att beräkna effekten av de införda åtgärderna får endast nettobesparingar räknas, uppmätta som förändringar av energianvändningen som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärden i fråga. För att beräkna nettobesparingar bör medlemsstaterna upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas utan de politiska åtgärderna i fråga. De politiska åtgärderna bör utvärderas mot detta fastställda referensscenario. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till att andra politiska åtgärder kan vidtas inom samma tidsram och att även dessa kan ha en inverkan på energibesparingar, så att inte alla förändringar som observerats sedan införandet av den politiska åtgärd som ska utvärderas kan hänföras endast till denna åtgärd. För att säkerställa att kravet på väsentlighet uppfylls bör åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås.

(9)  Nya energibesparingar bör gå utöver den vanliga verksamheten så att besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter inte kan åberopas. För att beräkna effekten av de införda åtgärderna får endast nettobesparingar räknas, uppmätta som förändringar av energianvändningen som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärden i fråga. För att beräkna nettobesparingar bör medlemsstaterna upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas utan de politiska åtgärderna i fråga. De politiska åtgärderna bör utvärderas mot detta fastställda referensscenario. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till att andra politiska åtgärder kan vidtas inom samma tidsram och att även dessa kan ha en inverkan på energibesparingar, så att inte alla förändringar som observerats sedan införandet av den politiska åtgärd som ska utvärderas kan hänföras endast till denna åtgärd. För att säkerställa att kravet på väsentlighet uppfylls bör åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a)  Det är viktigt att alla steg i energikedjan inkluderas vid beräkning av besparingar, i syfte att öka potentialen för energibesparingar vid överföring och distribution av el.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får inte åberopas såvida inte åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. Samtidigt som det konstateras att renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor för ökade energibesparingar är det nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.

(10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får inte åberopas såvida inte åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. I byggnader finns en betydande potential för ytterligare ökad energieffektivitet, och renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor med stordriftsfördelar för ökade energibesparingar. Det är därför nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Effektiv vattenförvaltning kan utgöra ett betydande bidrag till energibesparingar. Vatten- och avloppssektorn står för 3,5 % av elanvändningen i unionen1a. Dessutom förväntas efterfrågan på vatten att öka med 25 % fram till 2040, främst i stadsområden. Samtidigt står vattenläckor för 24 % av den totala vattenförbrukningen i EU, vilket leder till energi- och vattenförluster. Alla åtgärder som syftar till effektivare vattenförvaltning och minskad vattenanvändning kan därför bidra väsentligt till unionens energieffektivitetsmål1b.

 

__________________

 

1a World Energy Outlook 2016, Internationella energiorganet, 2016.

 

1b World Energy Outlook 2016, Internationella energiorganet, 2016.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10b)  Denna granskning innefattar bestämmelser om att behandla energieffektivitet som en prioritering i samband med infrastrukturen och erkänna att den motsvarar den definition av begreppet infrastruktur som används av IMF och andra ekonomiska institutioner, och gör den till en utslagsgivande faktor för framtida beslut om investeringar i Europas energiinfrastruktur och ett prioriterat övervägande i samband med dem1a.

 

__________________

 

1a Ordalydelse hämtad från Europaparlamentets betänkande av den 2 juni 2016 om genomföranderapporten om energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) (2015/2232(INI))

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10c)  Energisektorn är den största vattenkonsumenten i unionen, och står för 44 % av vattenanvändningen1a. Användning av smarta tekniker och processer för effektiv vattenförvaltning bär på en potential till betydande energibesparingar, samtidigt som företagens konkurrenskraft stärks.

 

__________________

 

1a Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Agriculture and sustainable water management in the EU, 28 april 2017.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10d)  Vatten- och avloppssektorn kan också bidra till produktionen av förnybar energi och minskade leveranser av fossil energi. Exempelvis går det att producera energi på plats genom att återvinna energi ur slam från behandling av avloppsvatten.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör särskilt gynna konsumenter som drabbats av energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter.

(12)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör gynna alla konsumenter och särskilt låginkomsthushåll, inbegripet de som drabbats av energifattigdom. Varje medlemsstat får definiera energifattigdom och låginkomsthushåll, i enlighet med de nationella omständigheterna i den medlemsstaten. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom. Denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter med låga inkomster. I det syftet bör medlemsstaterna kvantifiera sina mål, låta systemen åtföljas av tillräckligt ekonomiskt stöd och övervaka genomförandet av åtgärderna.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a)  Att reagera på behoven av elenergi dagtid och nattetid är ett viktigt sätt att göra primärenergianvändningen effektivare, eftersom det ger elanvändarna avsevärt bättre energisparmöjligheter, genom att de kan fatta beslut på grundval av uppgifter om hur det går att optimera energianvändningen under de perioder då det råder efterfrågan på energi, inklusive under toppbelastningsperioder, så att överföringsnäten och produktionsresurserna kan komma bättre till bruk.

Motivering

Ändringsförslaget avser ändringsförslag 19 i förslaget till betänkande. Det syftar till att klargöra det och gäller smarta nät.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12b)  Låga energifakturor bör uppnås genom att konsumenterna får hjälp att minska sin energianvändning genom att minska byggnaders energibehov, effektivisera apparater och göra energisnåla transportmedel tillgängliga och integrerade med kollektivtrafik och cykling. Förbättringar av klimatskalet samt minskat energibehov och minskad energianvändning är grundläggande för att förbättra hälsovillkoren för låginkomsttagare.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Skäl 12c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12c)  Det är mycket viktigt att öka medvetenheten och att ge alla EU-medborgare korrekt information om fördelarna med ökad energieffektivitet och eventuellt genomförande av sådana åtgärder. Ökad energieffektivitet är också av stor vikt för EU:s geopolitiska ställning och säkerhet, eftersom det kan minska EU:s beroende av bränsleimport från tredjeländer.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Skäl 12d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12d)  Med omkring 50 miljoner hushåll i EU som påverkas av energifattigdom måste energieffektivitetsåtgärder vara centrala i alla kostnadseffektiva strategier för att komma till rätta med energifattigdom och konsumenternas sårbarhet, och de utgör ett komplement till socialpolitiken på medlemsstatsnivå. För att säkerställa att energieffektivitetsåtgärder på ett hållbart sätt minskar energifattigdom för hyresgäster bör åtgärdernas kostnadseffektivitet samt överkomligheten för ägarna och hyresgästerna beaktas och tillräckligt ekonomiskt stöd till sådana åtgärder garanteras på medlemsstatsnivå. Byggnadsbeståndet i EU måste långsiktigt omvandlas till nära-nollenergibyggnader, i enlighet med målen i Parisavtalet. Den nuvarande renoveringstakten av byggnader är otillräcklig och de byggnader som bebos av låginkomsttagare drabbade av energifattigdom är de som är svårast att nå. De åtgärder som fastställs i denna förordning rörande energisparplikt, pliktsystem för energieffektivitet och andra politiska åtgärder är därför särskilt viktiga.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Skäl 12e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12e)  Konsumenterna bör ha full insyn i kostnaderna och fördelarna med alla energieffektivitetsåtgärder som vidtas, inbegripet återbetalningsperioder.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes vid konferensen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris i december 2015. Medlemsstaterna bör därför kunna beakta att en viss mängd förnybar energi som produceras på eller i byggnader för egen användning uppfyller deras krav om energibesparingar. För detta ändamål bör medlemsstaterna tillåtas använda beräkningsmetoder som inrättats i enlighet med direktiv 2010/31/EU.

(13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes i Parisavtalet.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Energibalansen för olika företag och näringsgrenar kan förbättras med hjälp av principerna för en cirkulär ekonomi, så att man använder industriavfall som råvaror, förutsatt att avfallet har en energipotential som är större än hos andra primärråvaror som skulle kunna komma i fråga som alternativ.

Motivering

Ändringsförslaget avser skäl 22 i förslaget till betänkande.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13b)  När medlemsstaterna använder nya företagsmodeller och ny teknik, bör de sträva efter att främja och underlätta energieffektivitetsåtgärder, inklusive genom innovativa energitjänster för stora och små kunder.

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Skäl 13c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13c)  Medlemsstaterna bör vägledas av en stor flexibilitet i utformningen och tillämpningen av alternativa metoder för att fastställa sina nationella prioriteringar i fråga om energieffektivitet, och inkludera både energieffektiva produkter och energieffektiva tekniska produktionsprocesser. Åtgärder som fokuserar på mål kopplade till en effektiv användning av naturresurser och till nödvändigheten av att införa en cirkulär ekonomi kräver stöd.

Motivering

Detta ändringsförslag innebär en ändring av ändringsförslag 23 i förslaget till betänkande.

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör ändras för att möjliggöra tätare och bättre återkoppling om energianvändning. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och faktureringsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. I enlighet med dessa bestämmelser bör därför begreppet ”slutanvändare” omfatta de slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen användning samt de boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa.

(14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till noggrann, tillförlitlig, tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Individuella mätare bör fortsätta att krävas där det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt och står i proportion till möjliga energibesparingar. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör ändras för att möjliggöra tätare och bättre återkoppling om energianvändning, med beaktande av mätanordningarnas tillgänglighet och kapacitet, i syfte att optimera energianvändningen. Medlemsstaterna bör också beakta att ett framgångsrikt genomförande av ny teknik för att mäta energiförbrukningen förutsätter ökade investeringar i utbildning och kunskaper för både användare och energileverantörer. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och fakturerings- eller förbrukningsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. I enlighet med dessa bestämmelser bör därför begreppet ”slutanvändare”, utöver de slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen slutanvändning, också omfatta de boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa och där de boende inte har några direkta eller individuella avtal med energileverantören. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a)  Faktureringsinformation och årliga sammanställningar är viktiga informationskällor för kunderna. Upplysningar om förbrukning och kostnader kan också ge annan information som hjälper konsumenterna att jämföra sitt befintliga avtal med andra erbjudanden och att inleda klagomåls- och tvistlösningsförfaranden. Med tanke på att tvister gällande fakturor är en mycket vanlig orsak till klagomål från kunder och även är en faktor som bidrar till ihållande nivåer av lågt förtroende för och engagemang i energisektorn från konsumenternas sida, är det nödvändigt att göra fakturorna enklare, tydligare och mer lättförståeliga, samtidigt som olika instrument, såsom faktureringsinformation, informationsverktyg och årliga sammanställningar, ger alla de upplysningar som konsumenterna behöver för att kunna utöva kontroll över sin energiförbrukning, jämföra erbjudanden och byta leverantör.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Skäl 14b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14b)  Små och medelstora företag som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde avser företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år, i enlighet med artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

 

_______________

 

1a Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag

Motivering

Begreppet små och medelstora företag måste förtydligas, eftersom det finns olika tolkningar av definitionen av små och medelstora företag i artikel 8 i direktiv 2012/27/EU, vilket leder till en mycket stor administrativ börda.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(15a)  Anläggningar för decentraliserad energiproduktion begränsar överföringsförlusterna och möjliggör flexibel anpassning till förändringar i energibehovet på det lokala planet. Kraftvärmeverk har en energieffektivitet på mellan 80 och 90 %. Kraftvärmeverk för decentraliserad energiproduktion som anlagts i närheten av tättbefolkade områden och utrustats med värmeackumulatorer möjliggör en mycket flexibel och högeffektiv produktion av el, värme eller kyla, enligt följande formel,

 

 

 

där η = effektiviteten vid omvandlingen till slutlig energi,

 

Ep - icke-förnybar primärenergi,

 

Eel = elenergi,

 

Qvärme = energi i form av värme vid kraftvärmeproduktion,

 

Qkyla = energi i form av kyla vid kraftvärmeproduktion.

Motivering

Detta ändringsförslag ersätter ändringsförslag 24 i förslaget till betänkande.

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Skäl 15b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(15b)  Ökad energieffektivitet är ett direkt resultat av följande faser vid produktion och omvandling av energi: effektiv omvandling av primärenergi till slutlig energi, effektiv överföring till konsumenterna av denna energi i form av el, värme eller bränsle och besparingar i slutanvändarledet. Energibesparingar i konsumentledet bör inte betraktas som enda orsak till att energieffektivitet eftersträvas, eftersom dessa besparingar också kan bero på oförmånliga energipriser.

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16)  Som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet. Beräkningarna av PEF för el är baserade på årsmedelvärden. Redovisningsmetoden för fysiskt energiinnehåll (Physical energy content accounting method) används för kärnkraftsgenererad el och värme och metoden för teknisk omvandlingsverkningsgrad (Technical conversion efficiency method) används för produktion av el och värme från fossila bränslen och biomassa. För förnybar energi från icke-brännbara källor är metoden den direkta motsvarigheten som är baserad på tillvägagångssättet för total primärenergi (Total primary energy approach). För beräkning av primärenergins andel för el i kraftvärme tillämpas den metod som anges i bilaga II till direktiv 2012/27/EU. En genomsnittlig marknadsställning används snarare än en marginell. Omvandlingsverkningsgraden antas vara 100 % för icke-brännbara förnybara energikällor, 10 % för jordvärmekraftstationer och 33 % för kärnkraftverk. Total verkningsgrad för kraftvärme beräknas på grundval av de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat. Vad beträffar systemgränser är metoden för produkters miljöavtryck (PEF) 1 för alla energikällor. Beräkningarna är baserade på den senaste versionen av Primes referensscenario. PEF-värdet är baserat på en prognos för 2020. Analysen omfattar EU:s medlemsstater och Norge. Uppgifterna för Norge är baserade på uppgifter från Entso-E.

(16)  Uteslutande med tanke på målen i detta direktiv och som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el analyseras noga och eventuellt ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet, och avspegla energimixen i respektive medlemsstat med hjälp av en jämförbar och överskådlig metod.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16a)  I sina slutsatser av den 10 juni 2011 om energieffektivitetsplanen (10709/11) underströk rådet att 40 % av primärenergin i EU används i byggnader, vilket innebär 50 % av den slutliga energin, samt att medlemsstaterna, för att möjliggöra ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning inom sektorer med krav på särskilda yrkeskvalifikationer, såsom byggsektorn och byggvarusektorn, liksom också inom områden som arkitektur och stadsplanering och konsulttjänster för värme och kyla, bör inrätta en långsiktig strategi för perioden efter 2020 som hänför sig till dessa områden och mobiliserar investeringar i massiv värmemodernisering av befintliga bostadshus och offentliga byggnader samt för byggande av nära-nollenergibyggnader.

Motivering

Det är i bostadshus som det är tekniskt lättast att ta till vara möjligheterna till ökad energieffektivitet.

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Skäl 16b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16b)  Primärenergifaktorn (PEF) bör användas som ett verktyg för att minska förbrukningen och beroendet av fossila bränslen samt för att öka energieffektiviteten och ytterligare öka användningen av förnybara energikällor. I detta avseende bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el anpassas när den tekniska, ekonomiska eller sociala utvecklingen för med sig ett behov av en lägre standardkoefficient. Kommissionen bör analysera situationen och vid behov lägga fram ett lagförslag om ändring av standardkoefficienten för primärenergifaktorn (PEF) senast 2024.

Motivering

Teknisk, social eller ekonomisk utveckling kan göra så att standardkoefficienten måste anpassas. Eftersom utvecklingen inom dessa olika områden går snabbt framåt är det viktigt att kommissionen ser över standardkoefficienten inom en lämplig tidsperiod.

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

17)  För att säkerställa att bilagorna till direktivet och de harmoniserade referensvärden för effektivitet som avses i artikel 14.10 kan uppdateras är det nödvändigt att förlänga den delegering av befogenhet som beviljas kommissionen.

utgår

Motivering

Uppdateringar bör vid varje tillfälle bli föremål för överenskommelser med medlemsstaterna och Europaparlamentet.

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  Ett krav på en allmän översyn av detta direktiv och en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 bör införas, för att möjliggöra en utvärdering av effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU.

(18)  Ett krav på en allmän översyn av detta direktiv och en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 bör införas, för att möjliggöra en utvärdering av effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU. Datumet ligger efter UNFCCC:s övergripande inventering 2023 och möjliggör anpassning till denna process, med beaktande även av den ekonomiska utvecklingen och innovationsutvecklingen.

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  Medlemsstater med lägre BNP per capita än unionens genomsnitt bör kunna öka sin användning av primärenergi, förutsatt att de vid omvandlingen av den till slutlig energi och vid överföringen och distributionen av den, liksom vid användningen av den på konsumentmarknaden, beaktar att energieffektiviteten markant bör öka vid varje fas inom den tekniska processen i samband med flöden av primärenergi.

Motivering

Normerna för förbrukning av användbar energi bör utjämnas i EU:s medlemsstater.

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Skäl 19b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19b)  Lokala och regionala myndigheter bör tilldelas en huvudroll vid utveckling och utformning, utförande och utvärdering av de åtgärder som fastställs i detta direktiv, för att de ska kunna ta tillräcklig hänsyn till särskilda klimatiska, kulturella och sociala omständigheter.

Motivering

I Europaparlamentets resolution i februari 2016 framhålls de lokala och regionala myndigheternas roll vid utvecklingen av EU-politiken, till exempel klimatförändringar, energitrygghet och stadstillväxt, där åtgärder för energibesparing och energieffektivitet samt förnybara energislag är nyckelelement. Regionerna måste vara delaktiga på alla nivåer för att förbättra samordning och samverkan, framför allt i länder med en hög grad av decentralisering och överlåtna befogenheter.

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Skäl 19c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19c)  Eftersom produktionskapaciteten är ojämnt fördelad över EU får den övergripande energieffektiviteten ökas med hjälp av import av slutlig energi från tredjeländer. Därför måste EU föra en politik som inte bara reglerar handeln med primärenergi, där det ingår bland annat anläggande av rörledningar för gas och olja, utan också berör importen av slutlig energi över gränserna.

Motivering

Import av slutlig energi från närbelägna tredjeländer kan garantera en effektivare energianvändning än tillförseln av energi från avlägsna områden inom EU.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 1 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på 30 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom dessa datum. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål och energieffektivitetsbidrag för 2020 och 2030.

1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, med genomförande av principen om ”energieffektivitet först” i hela energikedjan, inbegripet produktion, överföring, distribution och slutanvändning av energi, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på 40 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom 2030, i linje med EU:s långsiktiga energi- och klimatmål för 2050 och Parisavtalet. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål för 2020 och bindande nationella energieffektivitetsmål för 2030.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 1 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Direktivet bidrar till principen om ”energieffektivitet först” och säkerställer att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 1 – punkt 1b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  För att mobilisera privat finansiering av energieffektivitetsåtgärder och energirenoveringar ska kommissionen inleda en dialog med både offentliga och privata finansinstitut för att kartlägga potentiella politiska mekanismer. Med tanke på den stora potentialen för ökad energieffektivitet i byggnadssektorn, ska investeringar i denna sektor särskilt beaktas, med huvudsaklig inriktning på bostadshus med låginkomsthushåll som befinner sig i riskzonen för energifattigdom. Kommissionen ska dessutom, för att göra investeringar i energieffektivitetsprojekt mer finansiellt intressanta och genomförbara för investerare, överväga alternativ för hur mindre projekt knyts samman till större. Kommissionen ska ge medlemsstaterna vägledning i hur man öppnar upp för privata investeringar senast den 1 januari 2019.

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 2 – led 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  I artikel 2 ska följande led läggas till:

 

”1a.  energiomvandlingskedja: en teknisk process med början från att primärenergi frigörs och överförs till marknaden i form av slutenergi, varefter den hos konsumenten omvandlas till användbar energi (arbete).”

Motivering

Ändringsförslaget ersätter ändringsförslag 39 i förslaget till betänkande i syfte att förenkla det.

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1b (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 2 – led 3

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

1b)   Artikel 2.3 ska ersättas med följande:

3. slutlig energianvändning: all energi som levereras till industrin, transporter, hushåll, tjänster och jordbruk. Undantag gäller för leveranser till energiomvandlingssektorn och energiindustrierna själva.

”3.    slutlig energianvändning: användningen av den elenergi som levereras till konsumentmarknaden och behövs inom industrin och transporter samt för hushåll, tjänster och jordbruk, varvid användningen beror av hela den mängd energi som finns till förfogande för inmatning, både aktiv och reaktiv effekt.

Motivering

Eftersom efterfrågan på marknaden är ojämn måste den energi som finns till förfogande alltid överstiga behovet, för att undvika strömavbrott. I allmänhet brukar den överstiga behovet med 20 procent.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1c (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 2 – led 9a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1c.   I artikel 2 ska följande led läggas till:

 

”9a.   offentlig myndighets byggnad: i enlighet med artikel 5, en byggnad som ägs och utnyttjas av en statlig eller annan offentlig förvaltning på nationell, regional eller lokal nivå, däribland sjukhus och vårdinrättningar samt utbildningsanstalter och subventionerade bostäder.”

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 3 – punkterna 1, 2 och 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Energieffektivitetsmål

Energieffektivitetsmål

1.  Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.

1.  Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.

När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta

När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta

a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi,

a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi eller högst 1 086 Mtoe slutlig energi,

b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,

b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,

c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och

c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och

d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.

d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.

När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom

När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom

a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,

a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,

b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,

b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,

c)  förändringar i importen och exporten av energi,

c)  förändringar i importen och exporten av energi,

d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och

d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och

e)  s.k. tidiga åtgärder.

e)  s.k. tidiga åtgärder.

2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.

2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och/eller en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.

3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen

3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen

a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella vägledande energieffektivitetsmål,

a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella vägledande energieffektivitetsmål,

b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig fingervisning om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,

b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig fingervisning om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,

c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av

c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av

i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,

i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,

ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,

ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,

d)   jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.

d)   jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 3 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Varje medlemsstat ska fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag i riktning mot unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1, i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst [1 321] Mtoe primärenergi och högst [987] Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bidrag till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

4.  Varje medlemsstat ska fastställa bindande nationella energieffektivitetsmål som tillsammans ska överensstämma med unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1 och i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

 

Medlemsstaterna ska, när de fastställer nivån på sina mål, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst [1 132] Mtoe primärenergi och högst [849] Mtoe slutlig energi.

 

För att medlemsstaterna ska få tillräcklig flexibilitet att uppnå sina bindande nationella energieffektivitetsmål och samtidigt få deras ekonomi att utvecklas och industriproduktion och industriverksamhet att öka ska de få fastställa sina mål utifrån energiintensitet som är förhållandet mellan energiförbrukning och bruttonationalprodukt.

 

De nationella energieffektivitetsmålen ska ta hänsyn till alla led i energikedjan, inbegripet produktion, överföring, distribution och slutanvändning.

 

Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 5

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

”2a)  Artikel 5 ska ersättas med följande:

Artikel 5

”Artikel 5

Offentliga sektorns byggnaders roll som förebild

Offentliga sektorns byggnaders roll som förebild

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU ska varje medlemsstat säkerställa att 3 % av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av dess statliga myndigheter från och med den 1 januari 2014 renoveras varje år för att uppfylla minst de minimikrav avseende energiprestanda som den har fastställt med tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU.

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU ska varje medlemsstat säkerställa att 3 % av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av dess statliga myndigheter från och med den 1 januari 2014 renoveras varje år för att uppfylla minst de minimikrav avseende energiprestanda som den har fastställt med tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Från och med den 1 januari 2021 ska denna punkt även gälla för alla uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter, med vederbörlig hänsyn till deras respektive befogenheter och administrativa struktur.

Takten på 3 % ska beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i berörda medlemsstater som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Den tröskeln ska sänkas till 250 m2 från och med den 9 juli 2015.

Takten på 3 % ska beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i berörda medlemsstater som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Den tröskeln ska sänkas till 250 m2 från och med den 9 juli 2015 och ska gälla för byggnader som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter, från och med den 1 januari 2021, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur.

I de fall där en medlemsstat kräver att skyldigheten att varje år renovera 3 % av den totala golvytan också ska gälla golvyta som ägs och utnyttjas av administrativa organ på en annan nivå än statliga myndigheter, ska takten på 3 % beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 samt från och med den 9 juli 2015 mer än 250 m2, vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och av sådana administrativa organ i den berörda medlemsstaten som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU.

 

Vid genomförande av åtgärder avseende totalrenovering av statliga myndigheters byggnader i enlighet med första stycket får medlemsstaterna välja att se byggnaden som en helhet, inklusive klimatskal, utrustning, drift och underhåll.

Vid genomförande av åtgärder avseende totalrenovering av offentliga myndigheters byggnader i enlighet med första stycket får medlemsstaterna välja att se byggnaden som en helhet, inklusive klimatskal, utrustning, drift och underhåll.

Medlemsstaterna ska kräva att de av de statliga myndigheternas byggnader som har sämst energiprestanda prioriteras vid energieffektivitetsåtgärder, om detta är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

Medlemsstaterna ska kräva att de av de offentliga myndigheternas byggnader som har sämst energiprestanda prioriteras vid energieffektivitetsåtgärder, om detta är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

2.  Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkt 1 på följande kategorier av byggnader:

2.  Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkt 1 på följande kategorier av byggnader:

a)   Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån efterkommande av vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.

a)   Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån efterkommande av vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.

b)   Byggnader som ägs av försvarsmakten eller statliga myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften, med undantag för inkvarteringsbyggnader för enskilda eller kontorsbyggnader för försvarsmakten och annan personal som är anställd av de nationella försvarsmyndigheterna.

b)   Byggnader som ägs av försvarsmakten eller statliga myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften, med undantag för inkvarteringsbyggnader för enskilda eller kontorsbyggnader för försvarsmakten och annan personal som är anställd av de nationella försvarsmyndigheterna.

c)   Byggnader som används för andakt och religiös verksamhet.

c)   Byggnader som används för andakt och religiös verksamhet.

3.  Om en medlemsstat renoverar mer än 3 % av den totala golvytan i statliga myndigheters byggnader ett visst år, får den medräkna överskottet i den årliga renoveringstakten under något av de tre föregående eller efterföljande åren.

3.  Om en medlemsstat renoverar mer än 3 % av den totala golvytan i offentliga myndigheters byggnader ett visst år, får den medräkna överskottet i den årliga renoveringstakten under något av de tre föregående eller efterföljande åren.

4.  Medlemsstaterna får i den årliga renoveringstakten för statliga myndigheters byggnader medräkna nybyggda byggnader som ägs som ersättning för specifika byggnader som var statliga myndigheters och som rivits under något av de två föregående åren eller byggnader som har sålts, rivits eller tagits ur bruk under något av de två föregående åren på grund av intensivare användning av andra byggnader.

4.  Medlemsstaterna får i den årliga renoveringstakten för offentliga myndigheters byggnader medräkna nybyggda byggnader som utnyttjas och ägs som ersättning för specifika byggnader som var offentliga myndigheters och som rivits under något av de två föregående åren eller byggnader som har sålts, rivits eller tagits ur bruk under något av de två föregående åren på grund av intensivare användning av andra byggnader.

5.  Med avseende på tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2013 upprätta och publicera en förteckning över uppvärmda och/eller kylda statliga myndigheters byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 samt från och med den 9 juli 2015 mer än 250 m2, med undantag för byggnader som undantagits på grundval av punkt 2. Förteckningen ska innehålla information om

5.  Med avseende på tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2013 upprätta och publicera en förteckning över uppvärmda och/eller kylda statliga myndigheters byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 samt från och med den 9 juli 2015 mer än 250 m2, med undantag för byggnader som undantagits på grundval av punkt 2. Förteckningen ska innehålla information om

a)   golvytan i m2, och

a)   golvytan i m2, och

b)   respektive byggnads energiprestanda eller relevanta energiuppgifter.

b)   respektive byggnads energiprestanda,

 

ba)   faktisk uppmätt energiförbrukning.

 

Från och med den 1 januari 2021 ska denna punkt även gälla för alla uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på punkterna 1–5 i denna artikel, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat totalrenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att senast 2020 i byggnader som kommer i fråga och som ägs av statliga myndigheter åstadkomma energibesparingar vilka som minimum motsvarar vad som krävs enligt punkt 1, rapporterat på årsbasis.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU, får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på punkterna 1–5 i den här artikeln, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat totalrenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att senast 2030 i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter åstadkomma energibesparingar vilka som minimum motsvarar vad som krävs enligt punkt 1, rapporterat på årsbasis.

Vid tillämpningen av den alternativa strategin får medlemsstaterna uppskatta den energibesparing som skulle föranledas av punkterna 1–4 genom att använda sig av lämpliga standardvärden för energianvändningen hos statliga myndigheters referensbyggnader före och efter renovering och uppskattningar av deras byggnadsbestånds yta. Kategorierna av statliga myndigheters referensbyggnader ska vara representativa för beståndet av sådana byggnader.

Vid tillämpningen av den alternativa strategin får medlemsstaterna uppskatta den energibesparing som skulle föranledas av punkterna 1–4 genom att använda sig av lämpliga standardvärden för energianvändningen hos offentliga myndigheters referensbyggnader före och efter renovering och uppskattningar av deras byggnadsbestånds yta. Kategorierna av offentliga myndigheters referensbyggnader ska vara representativa för beståndet av sådana byggnader.

De medlemsstater som väljer den alternativa strategin ska senast den 31 december 2013 anmäla till kommissionen vilka alternativa åtgärder de planerar att vidta och visa hur de kommer att uppnå motsvarande förbättring av energiprestandan i byggnaderna i de statliga myndigheternas byggnadsbestånd.

De medlemsstater som väljer den alternativa strategin ska [inom 12 månader efter detta direktivs ikraftträdande] anmäla till kommissionen vilka alternativa åtgärder de planerar att vidta och visa hur de kommer att uppnå motsvarande förbättring av energiprestandan i byggnaderna i de offentliga myndigheternas byggnadsbestånd.

7.  Medlemsstaterna ska uppmuntra offentliga organ, även på regional och lokal nivå, och offentligrättsliga organ för subventionerat boende att, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur,

7.  Medlemsstaterna ska uppmuntra offentliga organ, även på regional och lokal nivå, och offentligrättsliga organ för subventionerat boende att, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur,

a)   anta en energieffektivitetsplan, fristående eller som en del av en bredare klimat- eller miljöplan, som innehåller specifika mål och åtgärder för energibesparing och energieffektivitet, i syfte att följa den förebild som statliga myndigheters byggnader utgör, i enlighet med punkterna 1, 5 och 6,

a)   anta en energieffektivitetsplan och långsiktig renoveringsstrategi för varje byggnad, fristående eller som en del av en bredare klimat- eller miljöplan, som innehåller specifika mål och åtgärder för energibesparing och energieffektivitet samt beräkningar av livscykelkostnaderna, i syfte att följa den förebild som offentliga myndigheters byggnader utgör, i enlighet med punkterna 1, 5 och 6,

b)   införa ett energiledningssystem, inklusive energibesiktningar, som en del av planens genomförande,

b)   införa ett energiledningssystem, inklusive energibesiktningar, som en del av planens genomförande,

c)   om lämpligt använda sig av energitjänsteföretag och avtal om energiprestanda för att finansiera renoveringar och genomföra planer för att bibehålla eller förbättra energieffektiviteten på lång sikt.

c)   om lämpligt använda sig av energitjänsteföretag och avtal om energiprestanda för att finansiera renoveringar och genomföra planer för att bibehålla eller förbättra energieffektiviteten på lång sikt.

 

7a.  Medlemsstaterna ska rapportera om de årliga energibesparingarna till följd av renoveringar, inklusive om andelen genomgripande renoveringar och den totala golvyta som har renoverats, i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7

Artikel 7

Energisparplikt

Energisparplikt

1.  Medlemsstaterna ska uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:

1.  Medlemsstaterna ska uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:

a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.

a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.

b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.

b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på minst 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.

Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för tio år i taget efter 2030 om översyner av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att detta är nödvändigt för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål för 2050.

Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för tio år i taget efter 2030 om översyner av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att detta är nödvändigt för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål för 2050.

 

Besparingar som görs under respektive period ska kumulativt bygga vidare på de besparingar som uppnåtts under tidigare period(er). Om tidigare politiska åtgärder, program och/eller enskilda åtgärder inte längre ger besparingar ska förlusterna från besparingarna beaktas vid beräkningen av de totala energibesparingar som ska uppnås vid slutet av varje period, och dessa förluster ska ersättas med nya besparingar.

Vid tillämpning av led b, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna bara räkna de energibesparingar som följer av de nya politiska åtgärder som införs efter den 31 december 2020 eller politiska åtgärder som införs under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till besparingar.

Besparingar som krävs för den period som avses i led b ska vara kumulativa och utöver de besparingar som krävs för den period som avses i led a. I detta syfte, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna räkna de energibesparingar som följer av de nya politiska åtgärder som införs efter den 31 december 2020 eller tidigare politiska åtgärder, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till nya enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till besparingar. Medlemsstaterna får också beräkna besparingar som följer av enskilda åtgärder som vidtas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020, förutsatt att de fortsätter att leda till verifierbara energibesparingar efter 2020.

Den energivolym som säljs och som används i transporter får helt eller delvis undantas från dessa beräkningar.

För den period som avses i led a får endast den energivolym som säljs och som används i transporter helt eller delvis undantas från dessa beräkningar. Den energi som säljs och används i transporter ska tas med helt i beräkningarna för den period som avses i led b och därefter.

Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a och b, förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.

Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a och b, förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.

2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat

2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat

a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,

a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,

b)  vid beräkningen helt eller delvis undanta den energi som säljs och används vid sådana industriella verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG,

b)  vid beräkningen helt eller delvis undanta den energi som säljs och används vid sådana industriella verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG,

c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1,

c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1 a och b,

d)  räkna energibesparingar till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008, som fortsätter att ha verkan 2020 och senare, och som kan mätas och verifieras, som sådana energibesparingar som avses i punkt 1, och

d)  räkna energibesparingar till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008, som fortsätter att ha verkan 2020 och senare, och som kan mätas och verifieras, som sådana energibesparingar som avses i punkt 1 a, och

e)  undanta från beräkningen för det energibesparingskrav som avses i punkt 1 den verifierbara mängd energi som produceras på eller i byggnader för eget bruk till följd av politiska åtgärder för att främja nyinstallation av förnybar energiteknik.

 

3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:

3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:

a)   Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a, b, c, och d.

a)   Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a, b, c, och d.

b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 b, c, d och e, om enskilda åtgärder i den mening som avses i led d fortsätter att ha en verifierbar och mätbar inverkan efter den 31 december 2020.

b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b får medlemsstaterna endast använda sig av punkt 2 c.

4.  Energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 får inte räknas med vid beräkningen av de kumulativa besparingar som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

4.  Energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 får inte räknas med vid beräkningen av de kumulativa besparingar som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de besparingar som följer av politiska åtgärder som avses i artiklarna 7a, 7b och 20.6 beräknas i enlighet med bilaga V.

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de besparingar som följer av politiska åtgärder som avses i artiklarna 7a, 7b och 20.6 beräknas i enlighet med bilaga V.

6.  Medlemsstaterna ska uppnå de erforderliga energibesparingarna enligt punkt 1, antingen genom att inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a eller genom att anta alternativa åtgärder som avses i artikel 7b. Medlemsstaterna får kombinera ett kvotpliktsystem för energieffektivitet med alternativa politiska åtgärder.

6.  Medlemsstaterna ska uppnå de erforderliga energibesparingarna enligt punkt 1, antingen genom att inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a eller genom att anta alternativa åtgärder som avses i artikel 7b. Medlemsstaterna får kombinera ett kvotpliktsystem för energieffektivitet med alternativa politiska åtgärder.

7.  Medlemsstaterna ska visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.”.

7.  Medlemsstaterna ska visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.”.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.

1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet, eller tillåter förpliktade parter att årligen bidra till en nationell energieffektivitetsfond i enlighet med artikel 20.6, ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier utse förpliktade parter bland energidistributörer och/eller företag som säljer energi i detaljistledet och bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium, och får inbegripa drivmedelsdistributörer eller drivmedelsåterförsäljare som bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium. Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.

2.   Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 2a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Om företag som säljer energi i detaljistledet utses som kvotpliktiga parter enligt punkt 2 ska medlemsstaterna säkerställa att företag som säljer energi i detaljistledet inte skapar några hinder för konsumenter som vill byta leverantör när de fullgör sina skyldigheter.

Motivering

Konsumenters rätt att enkelt kunna byta leverantör är avgörande för att bibehålla en ordentligt konkurrenssatt leverantörsmarknad med lägre priser för konsumenter. Den skulle kunna äventyras av att leverantörer säljer ”paket” som binder konsumenten till leverantören över en längre period. Att tvinga företag som säljer energi i detaljistledet att köpa energibesparingscertifikat från tredje part skulle kunna vara en lösning för att säkerställa möjligheten att byta leverantör.

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  De ska inkludera krav med ett socialt mål i den sparplikt som införs, bland annat genom att kräva att en andel av de energieffektivitetsåtgärder som ska genomföras prioriteras i hushåll som påverkas av energifattigdom och i subventionerat boende.

a)  De ska inkludera krav med ett socialt mål i den sparplikt som införs, bland annat genom att kräva att de energieffektivitetsåtgärder som ska genomföras prioriteras i låginkomsthushåll, inbegripet de som påverkas av energifattigdom och i subventionerat boende. Medlemsstaterna ska beräkna mängden besparingar som uppnås i de hushållen jämfört med den totala mängden besparingar som uppnås i alla hushåll enligt denna artikel. Besparingarna ska offentliggöras i enlighet med punkt 6 i denna artikel, och ska tas med i de integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporterna i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  De får tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en godkännandeprocess som är tydlig, transparent och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna.

b)  De får tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en ackrediterad godkännandeprocess som är tydlig, transparent, deltagandebaserad och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna;

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led ca (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  De får tillåta att ytterligare besparingar som uppnås genom mer hållbara teknologiska alternativ i fjärrvärme- och fjärrkylsystem i stadsmiljöer (som även bidrar till att minska förorenande ämnen och partiklar) får räknas till den mängd energibesparingar som krävs enligt punkt 1.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led cb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

cb)  De får främja åtgärder som tar itu med energibesparingspotentialen i uppvärmning och kylning, och eventuellt även belöna åtgärder som begränsar föroreningar.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led cc (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

cc)  De får inrätta instrument som certifierar energibesparingar som härrör från energibesiktningar eller motsvarande energiledningssystem som avses i artikel 8 för att räkna dessa besparingar som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led cd (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

cd)  De får tillåta kvotpliktiga parter att räkna slutliga energibesparingar genom effektiv infrastruktur för värme och kyla.

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led ce (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ce)  De ska fastställa att kvotpliktiga parter som inte levererar energi till privata hushåll inte måste genomföra energieffektivitetsåtgärder i privata hushåll.

Motivering

Många kvotpliktiga företag levererar inte energi till privata hushåll. Därför är det omöjligt för dessa parter att genomföra åtgärder i hushåll.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 5 – led cf (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

cf)  De ska bedöma och vidta åtgärder för att minimera effekten av direkta och indirekta kostnader från sådana system på energiintensiva industrier som är utsatta för internationell konkurrens.

Motivering

Energiintensiva industrier måste fullgöra många olika plikter (t.ex. att delta i systemet för handel med utsläppsrätter). Företagen i dessa industrier är ofta utsatta för internationell konkurrens och måste skyddas mot koldioxidläckage.

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a – punkt 6a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a.  Som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner ska medlemsstaterna informera kommissionen om sina planerade politiska åtgärder enligt artikel 7.2 c. Effekten av dessa åtgärder ska beräknas och inkluderas i dessa planer. Medlemsstaternas beräkningar ska baseras på objektiva, icke-diskriminerande kriterier som ska tas fram i samråd med kommissionen senast den 1 januari 2019.

Ändringsförslag    67

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7b – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås bland slutkunderna.

1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås helt bland slutkunderna.

Ändringsförslag    68

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7b – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Vidare ska alla möjligheter att öka energieffektiviteten, inklusive genom användningen av mer högpresterande drivmedel inom transportsektorn, kvalificera sig som kumulativa ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet enligt artikel 7.1.

Motivering

Effektiva och rena blandningsämnen i drivmedel tillför mervärde i processen för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn och kan därför räknas in i arbetet mot energieffektivitetsmålet.

Ändringsförslag    69

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7b – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar ska medlemsstaterna ta hänsyn till effekten på hushåll som påverkas av energifattigdom.

2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar ska medlemsstaterna ta hänsyn till effekten på låginkomsthushåll, inbegripet de som påverkas av energifattigdom, och se till att de åtgärder som ska genomföras prioriteras i låginkomsthushåll och i subventionerat boende.

 

Medlemsstaterna ska beräkna mängden besparingar som uppnås i de hushållen jämfört med den totala mängden besparingar som uppnås i alla hushåll enligt denna artikel.

 

Besparingarna ska offentliggöras och tas med i de integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporterna i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].

Ändringsförslag    70

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

”4a) Följande artikel ska införas:

 

”Artikel 7c

 

Tillhandahållande av energieffektivitetstjänster

 

Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna säkerställa att tillhandahållandet av tjänster på energieffektivitetsmarknaden sker inom en ram av fri konkurrens och insyn så att slutanvändaren får garanti för fördelarna i form av lägre kostnad för och högre kvalitet hos tjänster som avser energieffektivitetsåtgärder. I detta syfte ska medlemsstaterna garantera sina olika ekonomiska aktörer, och särskilt små och medelstora företag, en icke diskriminerande tillgång till marknaden för energieffektivitetstjänster och främja ett deltagande på lika villkor i förhållande till vertikalt integrerade aktörer och undanröja de konkurrensfördelar som skapats till förmån för aktörer som arbetar med distribution eller försäljning av energi. I detta syfte ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som behövs för att integrerade aktörer ska tillhandahålla samma villkor och samma verktyg åt tredje parter som de själva använder för att tillhandahålla energieffektivitetstjänster.”

Ändringsförslag    71

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid.

Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare och värmereglage till ett i fråga om vald teknik och funktion konkurrenskraftigt pris som korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid samt i tillämpliga fall erbjuder andra funktioner i enlighet med bestämmelserna om elmätning i artiklarna 19 till 22 i direktiv (EU) .../... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning)].

Motivering

Mätare för både el och gas ökar konsumenternas medvetenhet om faktiska användningsnivåer och kan därför ge upphov till beteendeförändringar för ökad energieffektivitet och energibesparingar.

Ändringsförslag    72

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led c – led iia (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Systemet med smarta mätare ska ge slutkunder tillgång till uppgifter om deras energianvändning och tidsserier för marknadens avräkningsperioder.

Ändringsförslag    73

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led d

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  Punkt 3 ska utgå.

d)  Punkt 3 ska ersättas med följande:

 

‘3.  Beträffande dataformat och funktioner ska bestämmelserna anpassas efter artiklarna 18–21 i det omarbetade direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el i den mån det är lämpligt. Användares uppgifter ska hanteras i enlighet med förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning). Ingen avgift ska tas ut av slutkunder för att ge dem tillgång till uppgifter i ett format som passar dem.

Motivering

I enlighet med bestämmelserna för elmätning måste konsumenter förbli ägare till sina personuppgifter. Uppgifter bör harmoniseras och tillhandahållas till alla marknadsaktörer om konsumenten vill delge dem för att säkerställa konkurrens på slutkundsmarknaderna.

Ändringsförslag    74

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9a

Artikel 9a

Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.

När en byggnad försörjs med värme och kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla, ska en värme- eller varmvattenmätare alltid installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.

När en byggnad försörjs med värme, kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla, ska en mätare installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.

2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet.

2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet, där det är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt i proportion till möjliga energibesparingar.

När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Villkoren för avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet ska tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.

När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Efter samråd med kommissionen ska de allmänna kriterierna, metoderna och/eller förfarandena för att fastställa avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.

I nya byggnader som avses i första stycket, eller när en sådan byggnad genomgår omfattande renovering, såsom fastställs i direktiv 2010/31/EU, ska individuella mätare alltid tillhandahållas.

I nya flerfamiljshus och i bostadsdelen av nya byggnader med flera användningsområden ska, om dessa har en central värmekälla för varmvatten eller försörjs från fjärrvärmesystem, trots vad som sägs i punkterna 1 och 2, individuella mätare installeras för varmvatten.

3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa transparenta regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive

3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa transparenta regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive

a)   varmvatten för hushållsbruk,

a)   varmvatten för hushållsbruk,

b)   värme från byggnadsinstallationer och för uppvärmning av gemensamma ytor (trappuppgångar och korridorer med radiatorer),

b)   värme från byggnadsinstallationer och för uppvärmning av gemensamma ytor (trappuppgångar och korridorer med radiatorer),

c)   uppvärmning eller kylning av lägenheter.

c)   uppvärmning eller kylning av lägenheter.

4.  Installerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas.

4.  Nyinstallerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas. Villkoren för teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet i artikel 2 första och andra stycket ska fortsätta att gälla.

Mätare och kostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.

Mätare och värmekostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.

Ändringsförslag    75

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  När slutanvändarna inte har smarta mätare som avses i direktiv 2009/73/EG ska medlemsstaterna, senast den 31 december 2014, säkerställa korrekt faktureringsinformation baserad på faktisk användning i enlighet med punkt 1.1 i bilaga VII, för gas, i de fall där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.

1.  När slutanvändarna inte har smarta mätare som avses i direktiv 2009/73/EG ska medlemsstaterna, senast den 31 december 2014, säkerställa tillförlitlig, korrekt faktureringsinformation baserad på faktisk användning i enlighet med punkt 1.1 i bilaga VII, för gas, i de fall där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Ändringsförslag    76

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led c

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska möjliggöra korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.

Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska ge korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.

Motivering

Korrekta fakturor bör garanteras när de smarta mätarnas funktioner är aktiva.

Ändringsförslag    77

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 10a

Artikel 10a

Fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

Fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation är korrekt och baserad på faktisk förbrukning, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter där mätare eller kostnadsfördelare finns installerade.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation, där mätare eller värmekostnadsfördelare finns installerade, är tillförlitlig, korrekt och baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter, dvs. för fysiska eller juridiska personer som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen slutanvändning, eller fysiska eller juridiska personer som är inhysta i eller använder en enskild byggnad eller en enhet i ett flerfamiljshus eller en byggnad med flera användningsområden som försörjs med uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, och som inte har några direkta eller individuella avtal med energileverantören.

Utom i fallet med individuell mätning av förbrukning i enlighet med artikel 9a.2 får denna skyldighet fullgöras med hjälp av ett system med regelbunden självavläsning av slutkunden som meddelar energileverantören avläsningarna från sin mätare. Fakturering ska inte baseras på uppskattad användning eller en schablonavgift, annat än i de fall där slutkunden inte har uppgett någon mätaravläsning för ett visst faktureringsintervall.

Utom i fallet med individuell mätning av förbrukning som baseras på värmekostnadsfördelare i enlighet med artikel 9a.2 får denna skyldighet, om en medlemsstat föreskriver det, fullgöras med hjälp av ett system med regelbunden självavläsning av slutkunden eller slutanvändaren som meddelar avläsningarna från sin mätare. Fakturering ska inte baseras på uppskattad användning eller en schablonavgift, annat än i de fall där slutkunden eller slutanvändaren inte har uppgett någon mätaravläsning för ett visst faktureringsintervall.

2.  Medlemsstater

2.  Medlemsstater

a)  ska kräva att, om information om slutanvändarens energifakturor och historiska användning finns tillgänglig, den görs tillgänglig för en av slutanvändaren utsedd leverantör av energitjänster,

a)  ska kräva att, om information om slutanvändarens energifakturor och historiska användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare finns tillgänglig, den på begäran av slutanvändaren görs tillgänglig för en av slutanvändaren utsedd leverantör av energitjänster,

b)  ska säkerställa att slutkunderna kan välja elektronisk faktureringsinformation och e-faktura och att de på begäran får en klar och tydlig förklaring till hur fakturan har upprättats, särskilt om fakturorna inte är grundade på faktisk förbrukning,

b)  ska medlemsstaterna se till att konsumenten kan välja elektronisk faktureringsinformation och e-faktura,

c)  ska säkerställa att lämplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan, baserad på faktisk användning, för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VII,

c)  ska säkerställa att tydlig och lättbegriplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VIIa,

d)  får föreskriva att tillhandahållandet av faktureringsinformation, på slutkundens begäran, inte ska anses utgöra en betalningsbegäran. I sådana fall ska medlemsstaterna säkerställa att det erbjuds flexibla arrangemang för den faktiska betalningen.

d)  får föreskriva att tillhandahållandet av faktureringsinformation, på slutkundens begäran, inte ska anses utgöra en betalningsbegäran. I sådana fall ska medlemsstaterna säkerställa att det erbjuds flexibla arrangemang för den faktiska betalningen.

 

da)  ska främja it-säkerhet och säkerställa integritet och dataskydd för slutanvändarna i enlighet med relevant EU-lagstiftning.

 

2a.  Medlemsstaterna ska besluta vem som bör vara ansvarig för att tillhandahålla den information som avses i punkterna 1 och 2 till de slutanvändare som inte har något direkt eller individuellt avtal med en energileverantör.

Ändringsförslag    78

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led -a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 15 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

 

”Kommissionen ska efter samråd med relevanta berörda aktörer ta fram en gemensam metod för att uppmuntra nätoperatörer att minska förluster, genomföra ett kostnads- och energieffektivt investeringsprogram för infrastruktur samt ta vederbörlig hänsyn till nätets energieffektivitet och flexibilitet. Kommissionen ska senast [18 månader efter det här direktivets ikraftträdande] i enlighet med artikel 23 anta en delegerad akt som kompletterar detta direktiv genom att specificera metoden.”

Ändringsförslag    79

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a – led ii

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska uppfylla de krav som fastställs i bilaga XII.

Systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska ta hänsyn till behovet av att säkerställa värmeförsörjningens kontinuitet vid anslutning, när de garanterar tillgång till nätet och vid utleverans från högeffektiv kraftvärme och ska uppfylla de krav som fastställs i bilaga XII.

Motivering

En konkurrenskraftig och säker värmeförsörjning är avgörande för att trygga kostnadseffektiva industriella verksamheter, tillgodose alla konsumentbehov och skydda mot oväntade avbrott i värmeförsörjningen.

Ändringsförslag    80

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 19a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

11a)  Följande artikel ska införas:

 

”Artikel 19a

 

Europeiska bankers finansiering av energieffektivitet

 

Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) ska anpassa sina politiska mål med sikte på att erkänna energieffektivitet som en energikälla i sig och energieffektivitetsinvesteringar som en del av sin investeringsportfölj för infrastruktur.

 

EIB och EBRD ska, tillsammans med nationella investeringsbanker, utforma, generera och finansiera program och projekt som är skräddarsydda till effektivitetssektorn, bland annat till energifattiga hushåll.

 

Medlemsstaterna ska fullt ut nyttja de möjligheter och verktyg som föreslås i initiativet ”smart finansiering för smarta byggnader”.”

Motivering

Det krävs en förbättring för att finansiella institut ska tillhandahålla de finansiella instrument som lämpar sig för storskaliga energieffektivitetsinvesteringar.

Ändringsförslag    81

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11b (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 20 – punkt 6a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

11b)  I artikel 20 ska följande punkt införas:

 

”6a.   Medlemsstaterna ska underlätta system för återbetalning genom avgifter som läggs till vid betalning av fakturor eller skatter så att investeringar i energieffektivitet förfinansieras av finansieringsmekanismer enligt punkt 1 i denna artikel, nationella energieffektivitetsfonden enligt punkt 4 i denna artikel eller kvotpliktiga parter enligt artikel 7.4 och återbetalas genom en fast avgift utöver distributionskostnaderna som gäller en individuell mätare, eller genom en fast avgift utöver fastighetsskatten som tillämpas på en byggnad. Återbetalningen ska vara knuten till mätaren eller fastigheten och inte till ägaren eller hyresgästen. Återbetalningsperioderna ska definieras på ett sådant sätt att de regelbundna betalningarna inte överstiger kostnadsbesparingar för energi.”

Motivering

System för återbetalning genom avgifter kopplade till fakturor utgör en mer tillförlitlig återbetalningskälla än andra traditionella finansieringsprodukter och minskar transaktions- och administrationskostnaderna genom att koppla återbetalningen till mätaren i stället för till ägaren eller hyresgästen. Om de är väl utformade kommer återbetalningen från kunderna genom avgifter på fakturorna att vara lika med eller lägre än de sparade nyttjandekostnaderna på grund av den lägre energiförbrukningen. Vidare hanterar system för återbetalning genom fakturor problemet med delade incitament mellan hyresgäster och hyresvärdar.

Ändringsförslag    82

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 23 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

Ändringsförslag    83

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 24 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  I samband med rapporten om tillståndet i energiunionen ska kommissionen rapportera om koldioxidmarknadens funktion i enlighet med artikel 29.1 och 29.2c i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union], med beaktande av effekterna av genomförandet av detta direktiv.

Ändringsförslag    84

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 24 – punkt 12

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12.  Kommissionen ska utvärdera detta direktiv senast den 28 februari 2024, och därefter vart femte år, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.

12.  Kommissionen ska utvärdera detta direktiv senast den 28 februari 2024, och därefter vart femte år, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av direktivets allmänna effektivitet samt behovet av att ytterligare anpassa EU:s energieffektivitetspolitik i enlighet med Parisavtalets mål, den ekonomiska utvecklingen och innovationsutvecklingen. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.

Ändringsförslag    85

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 24 – punkt 12a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12a.  Kommissionen ska senast den 31 december 2019 genomföra en separat fördjupad analys av energieffektivitetspotentialen i samband med

 

a) omvandling av energi,

 

b) överföring och distribution av energi,

 

c) produktion och efterföljande transport av energikällor, dvs. energi som förbrukas vid utvinning av fossila bränslen och vid transport till den plats där de används,

 

d) energilagring.

 

Baserat på resultaten från analysen ska kommissionen, om så är lämpligt, presentera ett förslag till en lagstiftningsakt på området för Europaparlamentet och rådet senast den 31 januari 2021.

Ändringsförslag    86

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led a

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga IV – fotnot 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,0. Medlemsstaterna får tillämpa en annan koefficient om de kan motivera detta.”.

a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas endast i samband med detta direktiv och när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el ska medlemsstaterna använda en koefficient som fastställs med en överblickbar metod som är jämförbar i alla medlemsstater, mot bakgrund av nationella omständigheter som påverkar primärenergianvändningen. Dessa omständigheter ska vara tillbörligt styrkta, mätbara och verifierbara och grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får använda en standardkoefficient på 2,0, eller en annan koefficient om de kan motivera detta. När de gör det ska medlemsstaterna ta hänsyn till elmixen i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner som ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel [3] i förordning (EU) 20XX [Governance of the Energy Union]. Standardkoefficienten ska granskas vart femte år utifrån faktiska observerade uppgifter.

Ändringsförslag    87

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och EU-nivå.

a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga och de nya enskilda åtgärderna till följd av den. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och EU-nivå.

Ändringsförslag    88

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 2 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  Besparingar till följd av genomförande av tvingande unionslagstiftning betraktas som besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter, utan någon verksamhet från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter och/eller genomförande myndigheter, och får därmed inte åberopas enligt artikel 7.1, förutom besparingar som rör renovering av befintliga byggnader, förutsatt att det krav på väsentlighet som avses i punkt 3 h säkerställs.

b)  Besparingar till följd av genomförande av tvingande unionslagstiftning betraktas som besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter, utan någon verksamhet från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter och/eller genomförande myndigheter, och får därmed inte åberopas enligt artikel 7.1, förutom besparingar som rör åtgärder förrenovering av befintliga byggnader, förutsatt att det krav på väsentlighet som avses i punkt 3 h säkerställs.

Ändringsförslag    89

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 2 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd. Detta får göras genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.

h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd och den takt med vilken besparingarna minskar över tid. Denna beräkning ska göras genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med förordningen om styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.

Ändringsförslag    90

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 3 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  Den mängd energibesparingar som krävs eller som ska uppnås genom den politiska åtgärden uttrycks som antingen slutlig energianvändning eller primärenergianvändning, med användning av de omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV.

d)  Den mängd energibesparingar som krävs eller som ska uppnås genom den politiska åtgärden uttrycks som slutlig energianvändning och primärenergianvändning, med användning av de omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV.

Ändringsförslag    91

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 1 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 3 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För de politiska åtgärder som har vidtagits i enlighet med artikel 7.2 e får medlemsstaterna använda den beräkningsmetod som fastställts i enlighet med direktiv 2010/31/EU så länge som detta är i linje med kraven i artikel 7 i detta direktiv och i denna bilaga.

utgår

Ändringsförslag    92

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Bilaga VIIa

Bilaga VIIa

Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation grundad på faktisk användning av uppvärmning, kylning och varmvatten

Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning, kylning och varmvatten

1.   Fakturering som grundar sig på faktisk användning

1.   Fakturering som grundar sig på faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare

För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning minst en gång per år.

För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare minst en gång per år.

2.   Minsta frekvens för fakturerings- och förbrukningsinformation

2.   Minsta frekvens för fakturerings- och förbrukningsinformation

Från och med [ange här... ikraftträdandet] ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning göras tillgänglig åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.

Från och med [ange här… datum för införlivande] ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare tillhandahållas slutanvändare åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.

Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation göras tillgänglig en gång per månad. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.

Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare tillhandahållas alla slutanvändare en gång per månad. Informationen ska också göras tillgänglig kontinuerligt via internet och uppdateras så ofta som de använda mätanordningarna och systemen tillåter. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.

3.  Minimiinformation i fakturan baserad på faktisk användning

3.  Minimiinformation på fakturan

Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor:

Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information är korrekt och görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor när dessa är grundade på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare:

a)  Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning.

a)  Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning eller total värmekostnad och avläsningar av värmekostnadsfördelare.

b)  Information om den bränslemix som använts, även för slutanvändare som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla.

b)  Information om den bränslemix som använts och de därmed förknippade växthusgasutsläppen, även för slutanvändare som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla och en förklaring av olika skatter, avgifter och taxor.

c)  Jämförelser av slutanvändarnas aktuella energianvändning med användningen för samma period föregående år, i grafisk form, klimatkorrigerade för uppvärmning och kylning.

c)  Jämförelser av slutanvändarnas aktuella energianvändning med användningen för samma period föregående år, i grafisk form, klimatkorrigerade för uppvärmning och kylning.

d) Kontaktinformation (inklusive webbadresser) till organisationer för slutkunder, energimyndigheter eller liknande organ varifrån information kan hämtas om tillgängliga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, jämförbara slutanvändarprofiler och objektiva tekniska specifikationer för utrustning som använder energi.

d) Kontaktinformation (inklusive webbadresser) till organisationer för slutkunder, energimyndigheter eller liknande organ varifrån information kan hämtas om tillgängliga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, jämförbara slutanvändarprofiler och objektiva tekniska specifikationer för utrustning som använder energi.

 

da)  Information om relevanta förfaranden för klagomål, ombudsmanstjänster eller alternativa tvistlösningsmekanismer.

Därutöver ska medlemsstaterna säkerställa att jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare eller jämförelseslutanvändare i samma användarkategori görs tillgängliga för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i, tillsammans med eller genom hänvisningar i deras fakturor.

db)  Jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare eller en jämförelseanvändare i samma användarkategori.

 

Fakturor som inte är grundade på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare ska innehålla en tydlig och begriplig förklaring av hur beloppet i fakturan beräknats och minst den information som avses i led d och da.

Ändringsförslag    93

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 2a (ny)

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga IX – del 1 – led g

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2a.  Bilaga IX, del 1, led g ska ersättas med följande:

g) Ekonomisk analys: Inventering av effekterna

”g) Ekonomisk analys: Inventering av effekterna

De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.

De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.

Medlemsstaterna får i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.

Medlemsstaterna ska i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.

De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:

De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:

i) Fördelar

i) Fördelar

– Produktionsvärdet för användaren (värme och el)

– Produktionsvärdet för användaren (värme och el)

– Externa fördelar såsom fördelar för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt

– Externa fördelar såsom fördelar för miljö, växthusgasutsläpp och hälsa och säkerhet

 

– Arbetsmarknadseffekter, energitrygghet, konkurrenskraft

ii) Fördelning av kostnaderna

ii) Fördelning av kostnaderna

– Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning

– Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning

– Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten

– Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten

– Rörliga och fasta driftskostnader

– Rörliga och fasta driftskostnader

– Energikostnader

– Energikostnader

– Kostnaderna för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt

– Kostnaderna för miljö, hälsa och säkerhet

 

– Arbetsmarknadskostnader, energitrygghet, konkurrenskraft”

Motivering

I en kostnads-nyttoanalys ska vederbörlig hänsyn tas till ekonomiska effekter av energieffektivitetsåtgärder enligt den icke uttömmande förteckningen över effekter ovan.

Ändringsförslag    94

Förslag till direktiv

Bilaga – punkt 2b (ny)

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga XII – led a

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2b.   I bilaga XII ska led a ersättas med följande:

”a) fastställa och offentliggöra sina standardregler för fördelningen av kostnader för tekniska anpassningar, till exempel nätanslutningar och nätförstärkningar, förbättrad nätdrift och regler för icke-diskriminerande genomförande av nätkoder, som behövs för att integrera nya producenter som matar in el producerad från högeffektiv kraftvärme i det sammankopplade nätet,

”a) fastställa och offentliggöra sina standardregler för fördelningen av kostnader för tekniska anpassningar, till exempel nätanslutningar, nätförstärkningar och upprättande av nya nät, förbättrad nätdrift och regler för icke-diskriminerande genomförande av nätkoder, som behövs för att integrera nya producenter som matar in el producerad från högeffektiv kraftvärme i det sammankopplade nätet och andra decentraliserade energikällor,

Motivering

Hänsyn måste även tas till nya högeffektiva nät, men även till nya decentraliserade energikällor.

(1)

EUT C 246, 28.7.2017, s. 42.

(2)

EUT C 342, 12.10.2017, s. 119.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (20.9.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

COM(2016)0761– C8-0498/2016 – 2016/0376(COD))

Föredragande av yttrande: Jytte Guteland

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten kommer att gynna miljön, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom Parisavtalet från december 2015 mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten kommer att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten genom mindre efterfrågan på fast uppvärmningsbränsle i energieffektiva byggnader, förbättra hälsan hos unionens medborgare genom att minska luftföroreningar och skapa ett hälsosamt inomhusklimat, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom Parisavtalet från december 2015 mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör säkerställa att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Förbättringar av energieffektiviteten behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med energieffektivitet för samhället i Europa, särskilt för dess medborgare och företag.

2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden och erkännas av finansinstituten genom tillhandahållande av särskilda fonder och instrument. Kommissionen bör säkerställa att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Förbättringar av energieffektiviteten behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med energieffektivitet för samhället i Europa, särskilt för dess medborgare och företag.

__________________

__________________

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3)  Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.

3)  Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I juni 2016 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att fastställa ett bindande energieffektivitetsmål på 40 % för 2030 som även speglar nivån på den kostnadseffektiva energieffektivitetspotentialen. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a)  Det stora överskottet av utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet till följd av konjunkturnedgång, inflöde av internationella koldioxidkrediter och för stora anslag har lett till ett lågt pris för utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet. Koldioxidpriset planeras inte stiga inom en överskådlig framtid till en nivå som tillräckligt motiverar en ökning i energibesparingar och av förnybar energi och därför är det nödvändigt att bevara särskilda åtgärder och en stabil långsiktig ram på EU-nivå för energibesparande investeringar.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4)  Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, i form av ett bindande mål30 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EU-nivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Detta klargörandeEU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 23 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 17 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.

4)  Det bör finnas bindande mål både på nationell och unionell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, genom ett bindande energieffektivitetsmål40 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Medlemsstaterna bör dessutom ta fram nationella energiplaner, däribland bindande nationella mål, som utarbetas i enlighet med förordning (EU) XX (20XX) [styrningen av energiunionen]. Klargörandet på unionsnivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella mål baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella bindande energieffektivitetsmål med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 132 Mtoe primärenergi och högst 849 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 34 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 31 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6)  Med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom renovering av byggnader.

6)  Med tanke på Parisavtalets mål om minskade koldioxidutsläpp, ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 och unionens klimat- och energimål fram till 2050 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden med en långsiktig vision och tillhörande politiska åtgärder bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom renovering av byggnader och en tillnärmning till ”nära-nollenergibyggnader”. Samverkan med den privata sektorn är viktig för att bedöma på vilka grunder privata investeringar för energieffektivitetsprojekt kan öppnas upp.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a)  Energieffektivitetsförbättringar har också en positiv effekt på luftkvaliteten, eftersom mer energieffektiva byggnader minskar behovet av bränsle för uppvärmning, särskilt också fast bränsle för uppvärmning. Därför bidrar energieffektivitetsåtgärderna till att förbättra luftkvaliteten inomhus och utomhus och hjälper till att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå målen i EU:s luftkvalitetpolitik, särskilt så som den fastställs i direktiv (EU) 2016/2284 (luftkvalitetsdirektivet)1a. Ett minskat energibehov i byggnader anses vara ett element i luftkvalitetspolitiken i allmänhet och i medlemsstater i synnerhet där det är svårt att uppnå unionens utsläppsgränser för luftföroreningar och energieffektivitet kan bidra till att uppnå dessa mål.

 

__________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1-31.)

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8)  Långsiktiga åtgärder för energieffektivitet kommer att fortsätta att åstadkomma energibesparingar efter 2020, men för att bidra till EU:s energieffektivitetsmål för 2030 bör dessa åtgärder leda till nya besparingar efter 2020. Å andra sidan får energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 inte räknas med vid beräkningen av den kumulativa besparing som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

8)  Långsiktiga åtgärder för energieffektivitet kommer att fortsätta att åstadkomma energibesparingar efter 2020, men för att bidra till EU:s energieffektivitetsmål för 2030 och EU:s energi- och klimatmål för 2050 enligt Parisavtalet bör dessa åtgärder leda till nya besparingar efter 2020. Å andra sidan får energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 inte räknas med vid beräkningen av den kumulativa besparing som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får inte åberopas såvida inte åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. Samtidigt som det konstateras att renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor för ökade energibesparingar är det nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.

10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får bara åberopas om de följer av de nya politiska åtgärder som antingen införs efter den 31 december 2020 eller före, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till nya enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till nya besparingar, och att åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. Byggnader utgör en betydande potential för ökad energieffektivitet och renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor för ökade energibesparingar, som måste påskyndas med tanke på den relativt korta period som återstår för att förnya det befintliga byggnadsbeståndet. Det är nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10a)  En effektiv vattenförvaltning kan bidra på ett betydande sätt till energibesparing. Vattensektorn står för nästan 3,5 % av unionens elförbrukning1a. Mycket energi går åt till behandling och transport av vatten i pump- och trycksystem som försörjs av elmotorer. Efterfrågan på vatten lär öka med 25 % fram till 2040, framför allt i städerna. Samtidigt går 24 % av allt vatten som förbrukas i Europa åt till vattenläckor, vilket förutom vattenförluster även innebär energiförluster. Följaktligen skulle alla åtgärder som är inriktade på en effektivare förvaltning och en minskad användning av vatten bidra till uppnåendet av unionens energieffektivitetsmål.

 

_______________

 

1a World Energy Outlook 2016, Internationella energiorganet, 2016.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10b)  Industrisektorn är den största vattenförbrukaren i Europa med en andel på 44 %1a. Användning av smart teknik och smarta metoder för effektiv vattenförvaltning kan ge upphov till betydande energibesparingar, samtidigt som företagens konkurrenskraft stärks. Detsamma gäller för städer, där vatten står för 30–50 % av kommunernas elräkning.

 

________________

 

1a Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Agriculture and sustainable water management in the EU, den 28 april 2017.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör särskilt gynna konsumenter som drabbats av energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter.

12)  Det bör säkerställas att förbättringar av energieffektiviteten i byggnader särskilt gynnar konsumenter med låg inkomst som riskerar energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder, förstärkas för att en betydande andel ska genomföras som en prioritering och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter. I det syftet bör energifattigdom noggrant definieras, medlemsstaternas genomförande av åtgärderna övervakas och systemen åtföljas av lämpliga finansiella instrument.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12a)  Med omkring 50 miljoner hushåll i EU som påverkas av energifattigdom måste energieffektivitetsåtgärder vara centrala i alla kostnadseffektiva strategier för att komma till rätta med energifattigdom och konsumenternas sårbarhet, och de utgör ett komplement till socialpolitiken på medlemsstatsnivå.

Motivering

Energieffektivitetsåtgärder måste rikta sig till personer i riskzonen för energifattigdom som inte har råd att göra nödvändiga investeringar. Investeringar i hushåll som riskerar energifattigdom kommer dock att medföra stora fördelar för de hushållen och samhället i stort.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12b)  Alla konsumenter bör ha möjlighet att dra största möjliga fördel av de energieffektivitetsåtgärder som de genomför, förutsatt att alla kostnader, återbetalningsperioder och förmåner är fullt öppna för insyn.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 12c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12c)  Byggnaderna i EU måste senast 2050 bli nära-nollenergibyggnader, i enlighet med COP21-målen (Parisavtalet). Den nuvarande renoveringstakten av byggnader är otillräcklig och de byggnader som ägs eller bebos av låginkomsttagare i riskzonen för energifattigdom är de som är svårast att nå. Därför är de åtgärder som fastställs i artiklarna 7, 7a och 7b särskilt viktiga.

Motivering

Energieffektivitetsåtgärder måste rikta sig till personer i riskzonen för energifattigdom som inte har råd att göra nödvändiga investeringar. Investeringar i hushåll som riskerar energifattigdom kommer dock att medföra stora fördelar för de hushållen och samhället i stort.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes vid konferensen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris i december 2015. Medlemsstaterna bör därför kunna beakta att en viss mängd förnybar energi som produceras på eller i byggnader för egen användning uppfyller deras krav om energibesparingar. För detta ändamål bör medlemsstaterna tillåtas använda beräkningsmetoder som inrättats i enlighet med direktiv 2010/31/EU.

13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes vid konferensen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris i december 2015, där det konstateras att ökningen av den globala medeltemperaturen bör hållas långt under 2°C och att ansträngningar bör göras för att begränsa temperaturökningen till 1.5°C. Medlemsstaterna bör därför anta ambitiösa, långsiktiga renoveringsstrategier i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU, i den lydelse som gäller, med målet att med en hög energieffektivitet nå ett byggnadsbestånd med nära-nollenergi fram till 2050 där det återstående energibehovet tillgodoses av förnybara energikällor.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör ändras för att möjliggöra tätare och bättre återkoppling om energianvändning. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och faktureringsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. I enlighet med dessa bestämmelser bör därför begreppet ”slutanvändare” omfatta de slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen användning samt de boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa.

14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör, i syfte att optimera konsumenternas energianvändning, ändras för att möjliggöra tätare och bättre information och återkoppling om energianvändning när detta är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt med tanke på befintliga mätanordningar. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och fakturerings- eller förbrukningsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. Definitionen av begreppet ”slutkund” kan anses inbegripa endast fysiska eller juridiska personer som köper energi grundat på ett direkt individuellt avtal med en energileverantör. Begreppet ”slutanvändare” bör hänvisa till en bredare grupp av konsumenter. Begreppet ”slutanvändare” bör, utöver slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen användning, också omfatta boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa och där de boende inte har några direkta eller individuella avtal med energileverantören. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa. Medlemsstaterna bör själva få besluta om bästa sätt att utforma de detaljerade åtgärder som möjliggör frekvent och bättre återkoppling om energiförbrukning för de boende i enskilda enheter i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där uppvärmning, kylning och varmvatten tillhandahålls från en central källa. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Huruvida individuell mätning är kostnadseffektivt eller inte beror på om de därmed sammanhängande kostnaderna står i proportion till möjliga energibesparingar.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

14a)  Med tanke på dessa nya krav bör medlemsstaterna beakta att innovation och ny teknik förutsätter ökade investeringar i utbildning och kunskaper som krävs för ett framgångsrikt genomförande av sådan teknik och för att göra det möjligt för medborgare och företag att bidra till uppfyllandet av de energieffektivitetsmål som har fastställts av kommissionen och medlemsstaterna.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15)  Vissa bestämmelser om omvandling, överföring och distribution av energi i artikel 15 i direktiv 2012/27/EU bör upphöra att gälla. Översynen av regelverket på energiområdet kan leda till att medlemsstaternas skyldigheter enligt de olika energirelaterade rättsakterna kan struktureras annorlunda. Denna omstrukturering bör inte påverka medlemsstaternas skyldighet att uppfylla de väsentliga kraven i direktiv 2012/27/EU som kan återinföras, helt eller delvis, i andra rättsakter.

15)  Vissa bestämmelser om omvandling, överföring och distribution av energi i artikel 15 i direktiv 2012/27/EU bör anpassas till relevanta bestämmelser om elmarknaden. Översynen av regelverket på energiområdet kan leda till att medlemsstaternas skyldigheter enligt de olika energirelaterade rättsakterna kan struktureras annorlunda. Denna omstrukturering bör inte påverka medlemsstaternas skyldighet att uppfylla de väsentliga kraven i direktiv 2012/27/EU.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  Ett krav på en allmän översyn av detta direktiv och en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 bör införas, för att möjliggöra en utvärdering av effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU.

18)  Energi- och klimatlagstiftningen är komplementär och bör vara ömsesidigt förstärkande. Kommissionen bör därför som en del av skyldigheterna enligt Parisavtalet inom sex månader efter UNFCCC:s övergripande inventering 2023 och anpassad till översynsprocessen i förordningen om styrning [ ], göra en allmän översyn av direktiv 2012/27/EU och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av den allmänna effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU samt behovet av att anpassa EU:s energieffektivitetspolitik i enlighet med Parisavtalets mål. En sådan översyn och rapport bör göras i samband med därpå följande övergripande inventeringar.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 1 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på 30 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom dessa datum. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål och energieffektivitetsbidrag för 2020 och 2030.

1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och ett bindande energieffektivitetsmål på 40 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom dessa datum i linje med tidigare fastställda långsiktiga energimål och åtaganden inom ramen för energiunionen och de globala klimatmålen enligt Parisavtalet. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels ansluter till unionens princip om att sätta energieffektiviteten först, vilket ger många fördelar för klimatet och unionens medborgare och företag. Direktivet lägger därutöver grunden för fastställandet av nationella energieffektivitetsmål för 2020 och bindande nationella energieffektivitetsmål och energieffektivitetsbidrag för 2030.

 

För att mobilisera privat finansiering av energieffektivitetsåtgärder och energirenoveringar ska kommissionen inleda en dialog med både offentliga och privata finansinstitut för att kartlägga potentiella politiska mekanismer. Med tanke på den stora potentialen för ökad energieffektivitet i byggnadssektorn, ska investeringar i denna sektor särskilt beaktas, med huvudsaklig inriktning på bostadshus med låginkomsthushåll som befinner sig i riskzonen för energifattigdom. Kommissionen bör dessutom, för att göra investeringar i energieffektivitetsprojekt mer finansiellt intressanta och genomförbara för investerare, överväga alternativ för hur mindre projekt knyts samman till större. Kommissionen ska ge medlemsstaterna vägledning i hur man öppnar upp för privata investeringar senast den 1 januari 2019.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 2 – led 8a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  I artikel 2 ska följande punkt läggas till som punkt 8a:

 

8a.   offentlig myndighet: statlig eller annan offentlig förvaltning på nationell, regional eller lokal nivå, däribland sjukhus och vårdinrättningar samt utbildningsbyggnader och subventionerat boende

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Energieffektivitetsmål

Energieffektivitetsmål

1.   Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.

1.   Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020 och ett bindande nationellt mål för 2030, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.

När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta

När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta

a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi,

a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi,

b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,

b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,

c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och

c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och

d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.

d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.

När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom

När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom

a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,

a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,

b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,

b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,

c)  förändringar i importen och exporten av energi,

c)  förändringar i importen och exporten av energi,

 

ca)  teknisk utveckling som kan underlätta genomförandet av målen,

d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och

d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och

 

da)  Parisavtalet från december 2015, som ålägger EU och medlemsstaterna att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till betydligt under 2°C och helst inte till mer än 1,5°C, och

 

db)  EU:s klimat- och energimål för 2050,

e)  s.k. tidiga åtgärder.

e)  s.k. tidiga åtgärder.

2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.

2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.

3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen

3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen

a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella vägledande energieffektivitetsmål,

a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella energieffektivitetsmål,

b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig fingervisning om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,

b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig och realistisk fingervisning utifrån objektiva och icke-diskriminerande kriterier om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,

c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av

c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av

i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,

i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,

ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,

ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,

d)   jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.

d)   jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.

4.  Varje medlemsstat ska fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag i riktning mot unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1, i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst [1 321] Mtoe primärenergi och högst [987] Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bidrag till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].”.

4.  Varje medlemsstat ska identifiera den tekniska och ekonomiska bottom up-potentialen för energieffektivitetsförbättringar inom varje sektor, som inbegriper särskilda politiska åtgärder på alla nivåer i energisystemet, från försörjnings-, överförings- och distributionsfasen till slutanvändningen av energin, vilket kommer att göra det möjligt att nå de bindande nationella energieffektivitetsmålen i linje med unionens energieffektivitetsmål för 2030 som avses i artikel 1.1, i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [styrningen av energiunionen]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsmål, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 132 Mtoe primärenergi och högst 849 Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla sina nationella mål till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [styrningen av energiunionen]. Medlemsstaterna ska även årligen rapportera till kommissionen om framstegen med att uppnå sina mål.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 5

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2a)  Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

”Artikel 5

Offentliga sektorns byggnaders roll som förebild

Offentliga sektorns byggnaders roll som förebild

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU ska varje medlemsstat säkerställa att 3 % av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av dess statliga myndigheter från och med den 1 januari 2014 renoveras varje år för att uppfylla minst de minimikrav avseende energiprestanda som den har fastställt med tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU.

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU ska varje medlemsstat säkerställa att 3 % av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs av dess statliga myndigheter från och med den 1 januari 2014 renoveras varje år för att uppfylla minst de minimikrav avseende energiprestanda som den har fastställt med tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Från och med den 1 januari 2021 ska denna punkt även gälla för alla uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter, med vederbörlig hänsyn till deras respektive befogenheter och administrativa struktur.

Takten på 3 % ska beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i berörda medlemsstater som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Den tröskeln ska sänkas till 250 m2 från och med den 9 juli 2015.

Takten på 3 % ska beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i berörda medlemsstater som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU. Den tröskeln ska sänkas till 250 m2 från och med den 9 juli 2015 och ska gälla för byggnader som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter, från och med den 1 januari 2021, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur.

I de fall där en medlemsstat kräver att skyldigheten att varje år renovera 3 % av den totala golvytan också ska gälla golvyta som ägs och utnyttjas av administrativa organ på en annan nivå än statliga myndigheter, ska takten på 3 % beräknas utifrån den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 samt från och med den 9 juli 2015 mer än 250 m2, vilka ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och av sådana administrativa organ i den berörda medlemsstaten som den 1 januari varje år inte uppfyller de nationella minimikraven avseende energiprestanda som fastställts vid tillämpning av artikel 4 i direktiv 2010/31/EU.

 

Vid genomförande av åtgärder avseende totalrenovering av statliga myndigheters byggnader i enlighet med första stycket får medlemsstaterna välja att se byggnaden som en helhet, inklusive klimatskal, utrustning, drift och underhåll.

Vid genomförande av åtgärder avseende totalrenovering av offentliga myndigheters byggnader i enlighet med första stycket får medlemsstaterna välja att se byggnaden som en helhet, inklusive klimatskal, utrustning, drift och underhåll.

Medlemsstaterna ska kräva att de av de statliga myndigheternas byggnader som har sämst energiprestanda prioriteras vid energieffektivitetsåtgärder, om detta är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

Medlemsstaterna ska kräva att de av de offentliga myndigheternas byggnader som har sämst energiprestanda prioriteras vid energieffektivitetsåtgärder, om detta är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

2.  Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkt 1 på följande kategorier av byggnader:

2.  Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkt 1 på följande kategorier av byggnader:

a)  Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån efterkommande av vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.

a)  Byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån efterkommande av vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende.

b)  Byggnader som ägs av försvarsmakten eller statliga myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften, med undantag för inkvarteringsbyggnader för enskilda eller kontorsbyggnader för försvarsmakten och annan personal som är anställd av de nationella försvarsmyndigheterna.

b)  Byggnader som ägs av försvarsmakten eller statliga myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften, med undantag för inkvarteringsbyggnader för enskilda eller kontorsbyggnader för försvarsmakten och annan personal som är anställd av de nationella försvarsmyndigheterna.

c)  Byggnader som används för andakt och religiös verksamhet.

c)  Byggnader som används för andakt och religiös verksamhet.

3.  Om en medlemsstat renoverar mer än 3 % av den totala golvytan i statliga myndigheters byggnader ett visst år, får den medräkna överskottet i den årliga renoveringstakten under något av de tre föregående eller efterföljande åren.

3.  Om en medlemsstat renoverar mer än 3 % av den totala golvytan i offentliga myndigheters byggnader ett visst år, får den medräkna överskottet i den årliga renoveringstakten under något av de tre föregående eller efterföljande åren.

4.  Medlemsstaterna får i den årliga renoveringstakten för statliga myndigheters byggnader medräkna nybyggda byggnader som utnyttjas och ägs som ersättning för specifika byggnader som var statliga myndigheters och som rivits under något av de två föregående åren eller byggnader som har sålts, rivits eller tagits ur bruk under något av de två föregående åren på grund av intensivare användning av andra byggnader.

4.  Medlemsstaterna får i den årliga renoveringstakten för offentliga myndigheters byggnader medräkna nybyggda byggnader som utnyttjas och ägs som ersättning för specifika byggnader som var offentliga myndigheters och som rivits under något av de två föregående åren eller byggnader som har sålts, rivits eller tagits ur bruk under något av de två föregående åren på grund av intensivare användning av andra byggnader.

5.  Med avseende på tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2013 upprätta och publicera en förteckning över uppvärmda och/eller kylda statliga myndigheters byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2 samt från och med den 9 juli 2015 mer än 250 m2, med undantag för byggnader som undantagits på grundval av punkt 2. Förteckningen ska innehålla information om

5.  Med avseende på tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2013 upprätta och publicera en förteckning över uppvärmda och/eller kylda offentliga myndigheters byggnader med en total användbar golvyta på mer än 500 m2, och, från och med den 9 juli 2015, på mer än 250 m2, med undantag för byggnader som undantagits på grundval av punkt 2. Förteckningen ska innehålla information om

a)   golvytan i m2, och

a)   golvytan i m2, och

b)   respektive byggnads energiprestanda eller relevanta energiuppgifter.

b)   respektive byggnads energiprestanda,

 

c)   faktisk uppmätt energiförbrukning.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU, får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på punkterna 1–5 i den här artikeln, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat totalrenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att senast 2020 i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter åstadkomma energibesparingar vilka som minimum motsvarar vad som krävs enligt punkt 1, rapporterat på årsbasis.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU, får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på punkterna 1–5 i den här artikeln, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat totalrenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att senast 2030 i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av offentliga myndigheter åstadkomma energibesparingar vilka som minimum motsvarar vad som krävs enligt punkt 1, rapporterat på årsbasis.

Vid tillämpningen av den alternativa strategin får medlemsstaterna uppskatta den energibesparing som skulle föranledas av punkterna 1–4 genom att använda sig av lämpliga standardvärden för energianvändningen hos statliga myndigheters referensbyggnader före och efter renovering och uppskattningar av deras byggnadsbestånds yta. Kategorierna av statliga myndigheters referensbyggnader ska vara representativa för beståndet av sådana byggnader.

Vid tillämpningen av den alternativa strategin får medlemsstaterna uppskatta den energibesparing som skulle föranledas av punkterna 1–4 genom att använda sig av lämpliga standardvärden för energianvändningen hos offentliga myndigheters referensbyggnader före och efter renovering och uppskattningar av deras byggnadsbestånds yta. Kategorierna av offentliga myndigheters referensbyggnader ska vara representativa för beståndet av sådana byggnader.

De medlemsstater som väljer den alternativa strategin ska senast den 31 december 2013 anmäla till kommissionen vilka alternativa åtgärder de planerar att vidta och visa hur de kommer att uppnå motsvarande förbättring av energiprestandan i byggnaderna i de statliga myndigheternas byggnadsbestånd.

De medlemsstater som väljer den alternativa strategin ska inom 6 månader efter detta direktivs ikraftträdande anmäla till kommissionen vilka alternativa åtgärder de planerar att vidta och visa hur de kommer att uppnå motsvarande förbättring av energiprestandan i byggnaderna i de offentliga myndigheternas byggnadsbestånd.

7.  Medlemsstaterna ska uppmuntra offentliga organ, även på regional och lokal nivå, och offentligrättsliga organ för subventionerat boende att, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur,

7.  Medlemsstaterna ska uppmuntra offentliga organ, även på regional och lokal nivå, och offentligrättsliga organ för subventionerat boende att, med vederbörlig hänsyn tagen till deras respektive befogenheter och administrativa struktur,

a)   anta en energieffektivitetsplan, fristående eller som en del av en bredare klimat- eller miljöplan, som innehåller specifika mål och åtgärder för energibesparing och energieffektivitet, i syfte att följa den förebild som statliga myndigheters byggnader utgör, i enlighet med punkterna 1, 5 och 6,

a)   anta en energieffektivitetsplan och långsiktig renoveringsstrategi för varje byggnad, fristående eller som en del av en bredare klimat- eller miljöplan, som innehåller specifika mål och åtgärder för energibesparing och energieffektivitet samt beräkningar av livscykelkostnaderna, i syfte att följa den förebild som statliga myndigheters byggnader utgör, i enlighet med punkterna 1, 5 och 6,

b)   införa ett energiledningssystem, inklusive energibesiktningar, som en del av planens genomförande,

b)   införa ett energiledningssystem, inklusive energibesiktningar, som en del av planens genomförande,

c)   om lämpligt använda sig av energitjänsteföretag och avtal om energiprestanda för att finansiera renoveringar och genomföra planer för att bibehålla eller förbättra energieffektiviteten på lång sikt.

c)   om lämpligt använda sig av energitjänsteföretag och avtal om energiprestanda för att finansiera renoveringar och genomföra planer för att bibehålla eller förbättra energieffektiviteten på lång sikt.

 

7a.  Medlemsstaterna ska rapportera om de årliga energibesparingarna till följd av renoveringar, inklusive om andelen genomgripande renoveringar och den totala golvyta som har renoverats, i enlighet med artikel 19 i förordningen om styrning.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – rubriken och punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Energisparplikt

Stödsystem för energibesparingar

1.  Medlemsstaterna ska uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:

1.  För att säkerställa att unionens energi- och klimatmål för 2050 och de långsiktiga målen under Parisavtalet uppfylls ska medlemsstaterna uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:

a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.

a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.

b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.

b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.

 

ba)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2031 till och med den 31 december 2040 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2029.

 

bb)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2041 till och med den 31 december 2050 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2039.

 

Om det av kommissionens översyner framgår att medlemsstaterna behöver anpassa sin årliga sparplikt, ska de göra detta i enlighet med följande perioder: 2014–2020, 2021–2030, 2031–2040 och 2041–2050.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för tio år i taget efter 2030 om översyner av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att detta är nödvändigt för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål för 2050.

Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för perioderna 2031–2040 och 2041–2050, såvida inte översyner grundade på objektiva och icke-diskriminerande kriterier som fastställts av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att den årliga skyldigheten till energibesparingar bör justeras för att unionens långsiktiga energi- och klimatmål och mål för minskade koldioxidutsläpp för 2050 ska kunna uppnås.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpning av led b, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna bara räkna de energibesparingar som följer av de nya politiska åtgärder som införs efter den 31 december 2020 eller politiska åtgärder som införs under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till besparingar.

Vid tillämpning av led b, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna bara räkna de energibesparingar som följer av nya politiska åtgärder, oavsett om de införs efter den 31 december 2020 eller tidigare, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till nya enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till nya besparingar.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den energivolym som säljs och som används i transporter får helt eller delvis undantas från dessa beräkningar.

Från 2014 till 2020 får den energivolym som säljs och som används i transporter helt eller delvis undantas från dessa beräkningar. Från 2021 och framåt får inte den energivolym som säljs och används i transporter undantas från dessa beräkningar.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a och b, förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.

Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a, b, ba och bb förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.

Motivering

Dessa bestämmelser bör även tillämpas under perioden 2030–2050 i syfte att garantera en stabil ram som krävs för investeringar.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat

2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat

a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,

a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,

b)  vid beräkningen helt eller delvis undanta den energi som säljs och används vid sådana industriella verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG,

 

c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1,

c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1,

d)  räkna energibesparingar till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008, som fortsätter att ha verkan 2020 och senare, och som kan mätas och verifieras, som sådana energibesparingar som avses i punkt 1, och

 

e)  undanta från beräkningen för det energibesparingskrav som avses i punkt 1 den mängd energi som produceras på eller i byggnader för eget bruk till följd av politiska åtgärder för att främja nyinstallation av förnybar energiteknik.

 

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:

3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:

a)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a, b, c, och d.

a)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a och c.

b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 b, c, d och e, om enskilda åtgärder i den mening som avses i led d fortsätter att ha en kontrollerbar och mätbar inverkan efter den 31 december 2020.

b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b, ba och bb får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 c.

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7 – punkt 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7.  Medlemsstaterna ska visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.

7.  Samtidigt som medlemsstaterna medger att effektivitetsvinster från primär- och slutlig energi är komplementära ska de visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7a

Artikel 7a

Kvotpliktsystem för energieffektivitet

Stödsystem för energieffektivitet

1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.

1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett stödsystem för energieffektivitet ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.

2.  Medlemsstaterna ska på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier utse förpliktade parter bland energidistributörer och/eller företag som säljer energi i detaljistledet och bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium, och får inbegripa drivmedelsdistributörer eller drivmedelsåterförsäljare som bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium. Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.

2.  Medlemsstaterna ska på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier utse förpliktade parter bland energidistributörer och/eller företag som säljer energi i detaljistledet och bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium, och ska inbegripa drivmedelsdistributörer och drivmedelsåterförsäljare som bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium. Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.

3.  Medlemsstaterna ska uttrycka mängden energibesparingar som krävs av varje förpliktad part som antingen slutlig energianvändning eller primärenergianvändning. Den metod som väljs för att uttrycka den mängd energibesparingar som krävs ska även användas för att beräkna de besparingar som de förpliktade parterna åberopar. De omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV ska tillämpas.

3.  Medlemsstaterna ska uttrycka mängden energibesparingar som krävs av varje förpliktad part som antingen slutlig energianvändning eller primärenergianvändning. Den metod som väljs för att uttrycka den mängd energibesparingar som krävs ska även användas för att beräkna de besparingar som de förpliktade parterna åberopar. De omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV ska tillämpas.

4.  Medlemsstaterna ska införa system för mätning, kontroll och verifiering, inom ramen för vilka dokumenterade besiktningar ska utföras på en statistiskt signifikant andel och ett representativt urval av de åtgärder för förbättrad energieffektivitet som införs av de förpliktade parterna. Denna mätning, kontroll och verifiering ska göras oberoende av de förpliktade parterna.

4.  Medlemsstaterna ska införa system för mätning, kontroll och verifiering, inom ramen för vilka dokumenterade besiktningar ska utföras på en statistiskt signifikant andel och ett representativt urval av de åtgärder för förbättrad energieffektivitet som införs av de förpliktade parterna. Denna mätning, kontroll och verifiering ska göras oberoende av de förpliktade parterna.

5.  Inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet gäller följande för medlemsstaterna:

5.  Inom stödsystemet för energieffektivitet gäller följande för medlemsstaterna:

a)  De ska inkludera krav med ett socialt mål i den sparplikt som införs, bland annat genom att kräva att en andel av de energieffektivitetsåtgärder som ska genomföras prioriteras i hushåll som påverkas av energifattigdom och i subventionerat boende.

a)  De ska inkludera och offentliggöra krav med ett socialt mål i den sparplikt som införs, bland annat genom att kräva att en betydande andel av de energieffektivitetsåtgärder som ska genomföras prioriteras i låginkomsthushåll som riskerar energifattigdom eller i subventionerat boende, samt underlätta tillgången till det nödvändiga finansiella stödet genom lämpliga finansiella instrument.

b)  De får tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en godkännandeprocess som är tydlig, transparent och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna.

b)  De ska tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ, såsom tillhandahållare av subventionerade boenden, eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en godkännandeprocess som är tydlig, transparent och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna.

c)  De får tillåta förpliktade parter att räkna besparingar under ett visst år som om de i stället uppnåtts under något av de fyra föregående eller tre följande åren, dock ej längre än till utgången av de pliktperioder som anges i artikel 7.1.

c)  De får tillåta förpliktade parter att räkna besparingar under ett visst år som om de i stället uppnåtts under något av de fyra föregående eller tre följande åren, dock ej längre än till utgången av de pliktperioder som anges i artikel 7.1.

6.  Medlemsstaterna ska en gång om året offentliggöra de energibesparingar som uppnåtts av varje förpliktad part eller av varje delkategori av förpliktade parter och sammanlagt inom ramen för kvotpliktsystemet.

6.  Medlemsstaterna ska en gång om året offentliggöra de energibesparingar som uppnåtts av varje förpliktad part eller av varje delkategori av förpliktade parter och sammanlagt inom ramen för kvotpliktsystemet.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 7b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7b

Artikel 7b

Alternativa politiska åtgärder

Alternativa politiska åtgärder

1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås bland slutkunderna.

1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås bland slutkunderna.

2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar ska medlemsstaterna ta hänsyn till effekten på hushåll som påverkas av energifattigdom.

2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar, och för att säkerställa att en ambitiös energirenovering av befintliga byggnader äger rum, ska medlemsstaterna vidta åtgärder som gynnar låginkomsthushåll som riskerar energifattigdom eller i subventionerat boende. Åtgärderna ska offentliggöras.

3.  För alla åtgärder utom de som avser beskattningsåtgärder ska medlemsstaterna införa system för mätning, kontroll och verifiering, inom ramen för vilka dokumenterade besiktningar ska utföras på en statistiskt signifikant andel och ett representativt urval av de åtgärder för förbättrad energieffektivitet som införs av de deltagande eller bemyndigade parterna. Denna mätning, kontroll och verifiering ska göras oberoende av de deltagande och bemyndigade parterna.”.

3.  För alla åtgärder utom de som avser beskattningsåtgärder ska medlemsstaterna införa system för mätning, kontroll och verifiering, inom ramen för vilka dokumenterade besiktningar ska utföras på en statistiskt signifikant andel och ett representativt urval av de åtgärder för förbättrad energieffektivitet som införs av de deltagande eller bemyndigade parterna. Denna mätning, kontroll och verifiering ska göras oberoende av de deltagande och bemyndigade parterna.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 8 – punkt 4

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

4a)  I artikel 8 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.  Medlemsstaterna ska se till att företag som inte är små eller medelstora företag blir föremål för en oberoende och kostnadseffektiv energibesiktning som görs av en kvalificerad och/eller ackrediterad expert eller som genomförs och övervakas av oberoende myndigheter enligt nationell lagstiftning senast den 5 december 2015 och minst vart fjärde år efter den föregående energibesiktningen.

”4.  Medlemsstaterna ska se till att företag som inte är små eller medelstora företag blir föremål för en oberoende och kostnadseffektiv energibesiktning som görs av en kvalificerad och/eller ackrediterad expert eller som genomförs och övervakas av oberoende myndigheter enligt nationell lagstiftning senast den 5 december 2015 och minst vart fjärde år efter den föregående energibesiktningen.

 

Medlemsstaterna ska uppmuntra små och medelstora företag med högre energiförbrukning per omsättning än EU-genomsnittet att uppfylla de krav som anges i detta stycke.”

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4b (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 8 – punkt 6

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

4b)  I artikel 8 ska punkt 6 ersättas med följande:

6.  Företag som inte är små eller medelstora företag och som tillämpar ett energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem och som certifierats av ett oberoende organ i enlighet med tillämpliga europeiska eller internationella standarder, ska undantas från kraven i punkt 4, förutsatt att medlemsstaterna säkerställer att det berörda förvaltningssystemet inbegriper en energibesiktning på grundval av minimikriterier som baseras på bilaga VI.

”6.  Företag som inte är små eller medelstora företag och företag som är små och medelstora företag med hög energiförbrukning per anställd eller per omsättning som tillämpar ett energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem och som certifierats av ett oberoende organ i enlighet med tillämpliga europeiska eller internationella standarder, ska undantas från kraven i punkt 4, förutsatt att medlemsstaterna säkerställer att det berörda förvaltningssystemet inbegriper en energibesiktning på grundval av minimikriterier som baseras på bilaga VI.

Ändringsförslag37

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid.”.

”Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, kostnadseffektivt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid.”.

Motivering

Kunder har rätt till tydlig, lättbegriplig och snabb information om sin energiförbrukning. Emellertid är värmemätare och värmekostnadsfördelare i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden bara motiverade när det är tekniskt genomförbart, kostnadseffektivt och proportionerligt i förhållande till de potentiella energibesparingarna, då de annars kan leda till oönskade konsekvenser, som t.ex. att skapa nya risker för energifattigdom i stället för bekämpa den och hindra andra åtgärder som skulle leda till bättre resultat i fråga om energieffektivitet för kunderna.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 9a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9a

Artikel 9a

Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.

När en byggnad försörjs med värme och kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla, ska en värme- eller varmvattenmätare alltid installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.

När en byggnad försörjs med värme, kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla, ska en mätare alltid installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.

2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet.

2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet när det är tekniskt genomförbart, kostnadseffektivt och proportionerligt i förhållande till de potentiella energibesparingarna.

När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Villkoren för avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet ska tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.

När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt eller proportionerligt i förhållande till de potentiella energibesparingarna för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Villkoren för avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet ska tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.

I nya byggnader som avses i första stycket, eller när en sådan byggnad genomgår omfattande renovering, såsom fastställs i direktiv 2010/31/EU, ska individuella mätare alltid tillhandahållas.

I nya byggnader som avses i första stycket, eller när en sådan byggnad genomgår omfattande renovering, såsom fastställs i direktiv 2010/31/EU, ska varmvattenmätare tillhandahållas, där det är tekniskt genomförbart, kostnadseffektivt och proportionerligt i förhållande till de potentiella energibesparingarna, samtidigt som det säkerställs att detta inte ökar risken för energifattigdom.

3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa transparenta regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive

3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa och offentliggöra transparenta nationella regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive

4.  Installerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas.

4.  Installerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas. Villkoren för teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet i artikel 2 första och andra stycket ska fortsätta att gälla.

Mätare och kostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.”.

Mätare och värmekostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.”.

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7 – led c

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska möjliggöra korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.”.

”Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska möjliggöra korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.”. För att säkra slutanvändarnas konsumentintegritet ska medlemsstaterna säkerställa att mätarna är integritetssäkra och används i linje med kraven i förordning (EU) 2016/679 (den allmänna dataskyddsförordningen). Medlemsstaterna ska också ta hänsyn till vikten av att bekämpa it-brottslighet i mätarsystemen. I det avseendet ska kommissionen före den 1 januari 2019 undersöka huruvida direktiv 2013/40/EU (om angrepp mot informationssystem) bör uppdateras till att även omfatta mätarsystem.

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation är korrekt och baserad på faktisk förbrukning, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter där mätare eller kostnadsfördelare finns installerade.

Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation är korrekt och baserad på faktisk förbrukning eller avläsning av värmekostnadsfördelare, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter där mätare eller värmekostnadsfördelare finns installerade.

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 1 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medlemsstater kan besluta vem som ska tillhandahålla fakturerings- och förbrukningsinformation som baserar på den faktiska förbrukningen eller avläsning av värmekostnadsfördelare till slutanvändarna, det vill säga till fysiska eller juridiska personer som nyttjar en enskild byggnad eller enhet i ett flerfamiljshus eller en byggnad med flera användningsområden som förses med värme, kallt eller varmt vatten av en central källa som inte har något direkt eller enskilt avtal med energiförsörjaren.

Motivering

The obligation of delivering billing and consumption information to final users is not always possible to fulfil with heat cost allocators because they do not measure actual heat consumption and it will be very expensive and technically complicated replace them with energy meters. Billing information on heat consumption based on heat meter readings should be provided as a rule only to the final customer. The scope of information delivered to final users (in case they are not final customers), should be decided individually by Member States, taking into account the specificity of the building infrastructure in each area and the current legal status.

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10a – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  ska kräva att, om information om slutanvändarens energifakturor och historiska användning finns tillgänglig, den görs tillgänglig för en av slutanvändaren utsedd leverantör av energitjänster,

a)  ska kräva att, om information om slutkonsumentens energifakturor och historiska användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare finns tillgänglig, den på begäran av slutanvändaren görs tillgänglig för en av slutkonsumenten utsedd leverantör av energitjänster,

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 10a – punkt 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  ska säkerställa att lämplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan, baserad på faktisk användning, för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VII,

c)  ska säkerställa att lämplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan, baserad på faktisk användning eller avläsning av värmekostnadsfördelare, för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VIIa,

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 19a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

11a)  Följande artikel ska införas som artikel 19a:

 

Artikel 19a

 

Europeiska bankers finansiering av energieffektivitet

 

Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) ska anpassa sina politiska mål med sikte på att erkänna energieffektivitet som en energikälla i sig och energieffektivitetsinvesteringar som en del av sin investeringsportfölj för infrastruktur.

 

EIB och EBRD ska, även tillsammans med nationella investeringsbanker, utforma, generera och finansiera program och projekt som är skräddarsydda till effektivitetssektorn, bland annat till energifattiga hushåll.

 

Medlemsstaterna ska fullt ut nyttja de möjligheter och verktyg som föreslås i initiativet ”smart finansiering för smarta byggnader”.

Motivering

Det krävs en förbättring för att finansiella institut ska tillhandahålla de finansiella instrument som lämpar sig för storskaliga energieffektivitetsinvesteringar.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 24 – punkt 4

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

12a)  I artikel 24 ska punkt 4 ersättas med följande:

4.   Kommissionen ska övervaka hur genomförandet av detta direktiv påverkar dels direktiven 2003/87/EG, 2009/28/EG och 2010/31/EU samt beslut nr 406/2009/EG, dels industrisektorerna, särskilt de som löper betydande risk för koldioxidläckage i enlighet med beslut 2010/2/EU.

Kommissionen ska övervaka hur genomförandet av detta direktiv påverkar dels direktiven 2003/87/EG, 2009/28/EG och 2010/31/EU samt förordning nr ... (Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen) och varje år ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Om kommissionen utifrån dessa regelbundna rapporter har bevis för att de politiska åtgärdernas interagerande leder till en oriktig funktion av koldioxidmarknaden ska den framlägga ett lagstiftningsförslag med åtgärder för att förbättra dess funktion.”

 

(Numren på den ursprungliga/nuvarande punkt 13 och punkt 14 i förslaget ska ändras till punkt 14 respektive punkt 15.)

Motivering

Med den sköra balans mellan tillgång och efterfrågan som förväntas efter 2020 överlappar den ytterligare nedgången i efterfrågan som orsakas av EU:s utsläppshandelssystem annan klimatpolitik och kan omvandlas till en situation där tillgången på utsläppsrätter ständigt är den samma som eller högre än respektive efterfrågan. Den negativa effekten av överlappande klimatpolitik bör därför neutraliseras genom att man i reserven för marknadsstabilitet placerar den volym utsläppsrätter som motsvarar de utsläppsbesparingar som uppnås utanför marknaden för EU:s utsläppshandelssystem.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2012/27/EU

Artikel 24 – punkt 12

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12.  Kommissionen ska utvärdera detta direktiv senast den 28 februari 2024, och därefter vart femte år, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.”.

12.  Kommissionen ska göra en allmän översyn av detta direktiv senast sex månader efter UNFCCC:s övergripande inventering 2023, och efter därpå följande övergripande inventeringar, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av den allmänna effektiviteten hos direktivet samt nödvändigheten av att anpassa EU:s energieffektivitetspolitik i enlighet med Parisavtalets mål. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.”.

Motivering

Översynen av detta direktiv måste ses i den nya globala kontexten efter Parisavtalet. Ambitiösa energieffektivitetsåtgärder är centrala verktyg för att uppfylla EU:s skyldigheter och måste uppdateras vart femte år.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Bilagan – led a

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga IV – fotnot 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,0. Medlemsstaterna får tillämpa en annan koefficient om de kan motivera detta..

a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,0. Medlemsstaterna får tillämpa en annan koefficient om de kan motivera detta mot bakgrund av nationella omständigheter som påverkar primärenergianvändningen. Dessa omständigheter bör i vederbörlig ordning vara styrkta, mätbara och verifierbara och grunda sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier.”

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Bilagan – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och EU-nivå.

a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga och de nya enskilda åtgärderna till följd av den. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och EU-nivå.

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Bilagan – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 2 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd. Detta får göras genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.

h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Bilagan – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 3 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För de politiska åtgärder som har vidtagits i enlighet med artikel 7.2 e får medlemsstaterna använda den beräkningsmetod som fastställts i enlighet med direktiv 2010/31/EU så länge som detta är i linje med kraven i artikel 7 i detta direktiv och i denna bilaga.

utgår

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Bilagan – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 5 – led aa (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa)  Källor som används vid beräkningen av uppgifter om energiförsäljning, inklusive motivering till användningen av alternativa statistiska källor och eventuella skillnader i de kvantiteter som blir resultatet (om andra källor än Eurostat används).

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Bilagan – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga V – punkt 5 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h)  Åtgärdernas varaktighet och hur de beräknas eller vad de grundas på.

h)  Åtgärdernas varaktighet och hur de beräknas eller vad de grundas på samt eventuella andra anammade metoder som beräknas uppnå minst samma totala mängd besparingar.

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – rubriken

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation grundad på faktisk användning av uppvärmning, kylning och varmvatten

Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning, kylning och varmvatten

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Fakturering som grundar sig på faktisk användning

Fakturering som grundar sig på faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare

För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning minst en gång per år.

För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare minst en gång per år.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Från och med [ange här... ikraftträdandet] ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning göras tillgänglig åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.

Från och med [ange här… datum för ikraftträdandet] ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare göras tillgänglig åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 2 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation göras tillgänglig en gång per månad. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.

Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare göras tillgänglig en gång per månad. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 3 – rubriken

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Minimiinformation i fakturan baserad på faktisk användning

Minimiinformation i fakturan baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor:

Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information är korrekt och görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor:

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2 – led b

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga VIIa – punkt 3 – stycke 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning.

a)  Gällande faktiska priser och faktisk förbrukning eller total värmekostnad och avläsningar av värmekostnadsfördelare.

Motivering

Bilaga VIIa behöver ändras för att överensstämma med artikel 10a.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Bilagan – led 2a (nytt)

Direktiv 2012/27/EU

Bilaga IX – del 1 – led g

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2a)   Bilaga IX, del 1, led g ska ersättas med följande:

g) Ekonomisk analys: Inventering av effekterna

g) Ekonomisk analys: Inventering av effekterna

De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.

De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.

Medlemsstaterna får i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.

Medlemsstaterna ska i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.

De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:

De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:

i)  Fördelar

i)  Fördelar

  Produktionsvärdet för användaren (värme och el)

  Produktionsvärdet för användaren (värme och el)

  Externa fördelar såsom fördelar för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt

  Externa fördelar såsom fördelar för miljö, växthusgasutsläpp och hälsa

 

  Arbetsmarknadseffekter, energitrygghet, konkurrenskraft

ii)  Kostnader

ii)  Kostnader

  Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning

  Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning

  Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten

  Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten

  Rörliga och fasta driftskostnader

  Rörliga och fasta driftskostnader

  Energikostnader

  Energikostnader

  Kostnaderna för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt

  Kostnaderna för miljö och hälsa

 

  Arbetsmarknadskostnader, energitrygghet, konkurrenskraft

MOTIVERING

Att nå våra mål i Parisavtalet

EU måste vara ledande i den globala kampen mot klimatförändringar. Det historiska Parisavtalet har gett oss en tydlig ram för att begränsa den globala uppvärmningen och dess ödesdigra konsekvenser för denna generation och många kommande generationer. Energieffektivitet är vårt främsta verktyg för utfasning av fossila bränslen i EU:s energiförsörjning, byggnader, transport och industri. Förslagen i detta betänkande skulle leda till en minskning på 47 % av växthusgasutsläppen senast 2030 i EU jämfört med 1990 års nivåer, vilket innebär att vi komfortabelt bör nå vårt minskningsmål på 40 % enligt Parisavtalet. EU:s klimatskydds- och energieffektivitetsmål är på så sätt ömsesidigt förstärkande. Vi måste dock fortsätta ansträngningarna att nå nettokoldioxidneutralitet senast 2050, och därför måste vi fortsätta vårt energieffektivitetsåtagande bortom 2030.

Energitrygghet

Energiberoende är ett allvarligt ekonomiskt och geopolitiskt problem för Europa. EU importerar 53 % av all energi som man förbrukar, till en kostnad av mer än 1 miljard euro per dag. Genom att minska den totala mängden energi som behövs i Europa gör energieffektivitetsåtgärder det möjligt för oss att minska vårt beroende av tredjeländer och därmed stärka vår energitrygghet. Förslagen i detta betänkande skulle minska energiimporten betydligt senast 2050. Under perioden 2021–2030 skulle minskad import av fossilt bränsle spara 288 miljarder euro, med ytterligare besparingar under perioden fram till 2050.

Energifattigdom

Mellan 50 och 125 miljoner personer i EU är i riskzonen för energifattigdom, dvs. de kan inte värma upp sina hem eller betala sina räkningar. Effekten av EU:s energipolitik på energifattigdom får inte negligeras eller överlåtas till nationella socialpolitiska lösningar. Europa har en enorm potential att öka byggnaders energieffektivitet, men lösningarna måste skräddarsys för att undvika oavsedda effekter, som kan öka risken för energifattigdom ytterligare. Bestämmelserna om enskilda mätare är t.ex. en fråga där sådana aspekter måste övervägas noga.

Allteftersom vi rör oss mot utfasning av fossila bränslen i byggnadsbeståndet i framtiden kommer byggnader som ägs eller bebos av låginkomsthushåll att finna det svårare att göra nödvändiga investeringar för att dra nytta av detta. Det är därför avgörande att vi redan nu börjar med att vidta riktade åtgärder för att bistå dessa grupper. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar bör i första hand rikta sig till hushåll som påverkas av energifattigdom och till subventionerat boende, och därför föreslår föredraganden att medlemsstaterna ska kräva att en betydande andel av åtgärderna genomförs i hushåll som påverkas av energifattigdom och i subventionerat boende.

Ekonomisk tillväxt

Det har förekommit en missuppfattning om att energiförbrukningen måste öka när ekonomin växer. Lyckade energieffektivitetsåtgärder har visat att det är möjligt att få energiförbrukningen att minska under ekonomisk tillväxt, och att energieffektivitetsåtgärder faktiskt kan bidra avsevärt till tillväxt. Den slutliga energiförbrukningen har sjunkit sedan 2010, medan EU:s BNP har stigit. Att minska energianvändningen är det billigaste sättet att uppnå kostnadseffektiv energieffektivitet. De ekonomiska modellerna varierar, men förslagen i detta betänkande skulle leda till mellan noll effekt och en ökning av BNP på 4,1 %, förutsatt att det finns lämplig finansiering för investeringar. Detta utan hänsyn till energieffektivitetsåtgärdernas andra ekonomiska fördelar, såsom bättre luftkvalitet och betydande hälsovinster.

Åtgärderna i detta betänkande är också utformade för att väsentligt stimulera sysselsättningen. Modellerna visar att om rätt finansiering av investeringar finns på plats leder det till en betydande ökning av sysselsättningen – mellan 405 000 och 4,8 miljoner jobb.

Täppa till kryphål

Uppdateringen av detta direktiv ger möjlighet att åtgärda problemen i den nuvarande lagstiftningen. En viktig åtgärd i direktivet är målet på 1,5 % årliga energibesparingar. Emellertid infördes en viss flexibilitet för kravet, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att minska ambitionsnivån genom att medräkna tidigare åtgärder eller genom att utesluta vissa sektorer från beräkningen. Detta har lett till en situation, där bara hälften av de årliga energisparmålen har nåtts. Så får det inte fortsätta, och därför föreslår föredraganden att många av dessa kryphål ska täppas till. Föredraganden föreslår också ytterligare utvidgade åtgärder, såsom renoveringen av offentliga byggnader och energibesiktningar för företag.

Att stå upp för medborgarna

Europaparlamentet har konsekvent röstat för progressivare energieffektivitetsåtgärder. Som företrädare för medborgarna har Europaparlamentets ledamöter erkänt åtgärdernas fördelar för såväl miljön som folkhälsan, konsumenterna och företagen. Det mest slående exemplet är att förslagen i detta betänkande skulle öka levnadsåren med 17 miljoner, tack vare förbättrad luftkvalitet. Parlamentet måste fortsätta att stå upp för medborgarnas intressen, inklusive konsumenter som vill ha lägre elräkningar och varmare bostäder, företag som vill ha billigare energi och rättslig förutsebarhet, och entreprenörer som vill bli premierade för de tekniska framstegen som konstant förbättrar energieffektiviteten.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Energieffektivitet

Referensnummer

COM(2016)0761 – C8-0498/2016 – 2016/0376(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

12.12.2016

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.12.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Jytte Guteland

14.2.2017

Behandling i utskott

8.6.2017

 

 

 

Antagande

7.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

12

12

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Arne Gericke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Caputo, Jørn Dohrmann, Elena Gentile, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Stefano Maullu, Mairead McGuinness, Keith Taylor, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Bendt Bendtsen, Norbert Erdős, Jill Evans, Barbara Lochbihler, Olle Ludvigsson

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

ALDE

Anneli Jäätteenmäki, Frédérique Ries, Nils Torvalds

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Merja Kyllönen

PPE

Stefano Maullu

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

Verts/ALE

Marco Affronte, Jill Evans, Benedek Jávor, Barbara Lochbihler, Davor Škrlec, Keith Taylor

12

-

ALDE

Valentinas Mazuronis

ECR

Jørn Dohrmann, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

ENF

Mireille D'Ornano, Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh

PPE

Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer

12

0

ALDE

Jan Huitema

PPE

Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Birgit Collin-Langen, Norbert Erdős, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Peter Liese, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Energieffektivitet

Referensnummer

COM(2016)0761 – C8-0498/2016 – 2016/0376(COD)

Framläggande för parlamentet

30.11.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

12.12.2016

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

12.12.2016

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Miroslav Poche

2.2.2017

 

 

 

Tidigare föredragande

Adam Gierek

 

 

 

Behandling i utskott

23.3.2017

22.6.2017

4.9.2017

 

Antagande

28.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

30

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michèle Alliot-Marie, Pilar Ayuso, Gerben-Jan Gerbrandy, Benedek Jávor, Jude Kirton-Darling, Rupert Matthews, Clare Moody, Markus Pieper, Dennis Radtke, Dominique Riquet, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Albert Deß, Arndt Kohn, Sabine Verheyen

Ingivande

6.12.2017


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33

+

ALDE

Angelika Mlinar, Dominique Riquet, Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Lieve Wierinck, Morten Helveg Petersen

EFDD

Dario Tamburrano, David Borrelli, Marco Zullo

GUE/NGL

Neoklis Sylikiotis, Paloma López Bermejo, Xabier Benito Ziluaga

S&D

Arndt Kohn, Carlos Zorrinho, Clare Moody, Dan Nica, Edouard Martin, Eva Kaili, José Blanco López, Jude Kirton-Darling, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Miapetra Kumpula-Natri, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Peter Kouroumbashev, Theresa Griffin, Zigmantas Balčytis

VERTS/ALE

Benedek Jávor, Claude Turmes, Jakop Dalunde, Michel Reimon, Rebecca Harms

30

-

ECR

Anneleen Van Bossuyt, Edward Czesak, Evžen Tošenovský, Hans-Olaf Henkel, Rupert Matthews, Zdzisław Krasnodębski

EFDD

Jonathan Bullock

ENF

Angelo Ciocca, Barbara Kappel, Christelle Lechevalier

PPE

Albert Deß, Algirdas Saudargas, András Gyürk, Angelika Niebler, Christian Ehler, Cristian-Silviu Buşoi, Dennis Radtke, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Jerzy Buzek, Krišjānis Kariņš, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Michèle Alliot-Marie, Paul Rübig, Pilar Ayuso, Pilar del Castillo Vera, Sabine Verheyen, Seán Kelly, Vladimir Urutchev

2

0

GUE/NGL

Jaromír Kohlíček

S&D

Adam Gierek

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande