Förfarande : 2016/0375(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0402/2017

Ingivna texter :

A8-0402/2017

Debatter :

PV 15/01/2018 - 12
CRE 15/01/2018 - 12
PV 12/11/2018 - 14
CRE 12/11/2018 - 14

Omröstningar :

PV 17/01/2018 - 10.6
CRE 17/01/2018 - 10.6
Röstförklaringar
PV 13/11/2018 - 4.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0011
P8_TA(2018)0443

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1464kWORD 251k
14.12.2017
PE 604.777v02-00 A8-0402/2017

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013

(COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Michèle Rivasi, Claude Turmes

(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013

(COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0759),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 192.1 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8–0497/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 juli 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 april 2017(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0402/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt och transparent styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det främjar unionens principer om bättre lagstiftning.

(1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt, inkluderande, kostnadseffektivt, transparent och förutsägbart styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen för 2030 och på längre sikt, i överensstämmelse med Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar efter den 21:a konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet), genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det begränsar den administrativa komplexiteten.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a)  Denna förordning syftar till att stödja en rättvis övergång för medborgare och regioner som skulle kunna påverkas negativt av övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå och på nationell nivå.

(3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, samt att främja forskning och innovation genom att locka till sig investeringar, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå, makroregional, regional, nationell och lokal nivå.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a)  En fullt fungerande och motståndskraftig energiunion skulle omvandla unionen till en ledande region för innovation, investeringar, tillväxt och social och ekonomisk utveckling, vilket i sin tur skulle utgöra ett gott exempel på kopplingen mellan dels höga klimatförändringsbegränsande ambitioner, dels åtgärder för att främja innovation, investeringar och tillväxt.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4)  Kommissionens förslag har utarbetats parallellt med och antas tillsammans med en rad sektorsspecifika initiativ inom energipolitiken, särskilt i fråga om förnybar energi, energieffektivitet och marknadsutformning. Dessa initiativ utgör ett paket där temat är energieffektivitet i första rummet, unionens globala ledarskap inom förnybar energi och skäliga villkor för energikonsumenterna.

(4)  Kommissionens förslag har utarbetats parallellt med och antas tillsammans med en rad sektorsspecifika initiativ inom energipolitiken, särskilt i fråga om förnybar energi, energieffektivitet (också i fråga om byggnaders energiprestanda) och marknadsutformning. Dessa initiativ utgör ett paket där temat är energieffektivitet i första rummet, unionens globala ledarskap inom förnybar energi och skäliga villkor för energikonsumenterna, också i form av att energifattigdomen åtgärdas och rättvis konkurrens på den inre marknaden gynnas.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5)  Europeiska rådet enades den 24 oktober 2014 om unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 baserad på fyra centrala mål: att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet.

(5)  Europeiska rådet föreslog den 24 oktober 2014 en ram för unionens klimat- och energipolitik fram till 2030 baserad på fyra centrala mål. att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet. Av denna förordning framgår emellertid vilka mål man överenskommit om inom sektorslagstiftningen.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  Den 24 oktober kom Europeiska rådet överens om att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, vidtar brådskande åtgärder för att garantera att ett minimimål på 10 % av de befintliga elsammanlänkningarna uppnås med det snaraste, och senast 2020 åtminstone för medlemsstater som ännu inte har uppnått en miniminivå av integrering av den inre energimarknaden.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Parisavtalet höjde avsevärt den globala ambitionsnivån i fråga om begränsning av klimatförändringar, i och med att de som undertecknat avtalet förband sig till att ”hålla ökningen i den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå”. Unionen måste bereda sig på åtskilligt mer långtgående och snabbare utsläppsminskningar än vad som tidigare förutsagts. Samtidigt går dessa minskningar att göra till lägre kostnad än vad som tidigare uppskattats, i och med att tekniken för förnybar energi utvecklas och tas i bruk så snabbt.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 6b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6b)  Parisavtalet syftar till en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och upptag av växthusgaser i sänkor under andra hälften av detta sekel och i enlighet med detta bör unionen ta sikte på att, på basis av rättvisa, nå fram till nettonollutsläpp på det inhemska planet senast 2050, följt av att det inleds en period med negativa utsläpp.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 6c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6c)  För klimatsystemet är det de kumulativa sammanlagda antropogena utsläppen under tidens gång som har relevans för den totala halten av växthusgaser i atmosfären. Av omsorg om överensstämmelsen med Parisavtalets åtaganden måste det göras en analys av den globala koldioxidbudgeten, vilket svarar mot att man fullföljer ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, och likaså måste det för unionen fastställas en skälig andel av den återstående globala koldioxidbudgeten. Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier bör stämma överens med denna koldioxidbudget.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 6d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6d)  Unionen och medlemsstaterna bör hålla fortlöpande uppsikt över klimat- och energimålen och revidera dem uppåt efter situationens krav, för att återspegla, dels de översyner som längre fram görs inom processen med UNFCCC, dels vetenskapens senaste rön om hur snabbt klimatförändringarna fortskrider och vilka konsekvenser de får.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 6e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6e)  Även om EU förbundit sig till de avgjort mest ambitiösa minskningarna av växthusgasutsläpp fram till 2030 kan unionen inte bekämpa klimatförändringshotet på egen hand. Kommissionen och medlemsstaterna bör ta alla tillfällen i akt för att övertyga särskilt de länder som drar fördel av internationell handel med EU att ta på sig en skälig andel av det globala ansvaret och höja sin ambition till EU:s nivå.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  Den 24 oktober 201414 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.

(7)  Den 24 oktober 14 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda och med tillräcklig flexibilitet för medlemsstaterna, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, och samtidigt med full respekt för medlemsstaternas frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella klimat- och energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.

__________________

__________________

14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).

14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10)  I slutsatserna från rådets möte av den 26 november 201516 erkändes att styrningen av energiunionen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för ett effektivt och ändamålsenligt byggande av energiunionen och för uppnåendet av målen för denna. I slutsatserna framhölls att styrningssystemet bör baseras på principerna om integrerad strategisk planering och rapportering om genomförandet av klimat- och energipolitiska strategier och samordning mellan aktörer som ansvarar för klimat- och energipolitik, på unionsnivå eller på regional och nationell nivå. Det betonades också att styrningen bör säkerställa att de överenskomna energi- och klimatmålen för 2030 uppnås, och att styrningen ska omfatta övervakning av unionens gemensamma framsteg mot uppnåendet av de politiska mål som omfattar de fem dimensionerna av energiunionen.

(10)  I slutsatserna från rådets möte av den 26 november 201516 erkändes att styrningen av energiunionen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för ett effektivt och ändamålsenligt byggande av energiunionen och för uppnåendet av målen för denna. I slutsatserna framhölls att styrningssystemet bör baseras på principerna om integrerad strategisk planering och rapportering om genomförandet av klimat- och energipolitiska strategier och samordning mellan aktörer som ansvarar för klimat- och energipolitik, på unionsnivå eller på regional och nationell nivå. Det betonades också att styrningen bör säkerställa att de överenskomna energi- och klimatmålen för 2030 uppnås, och att styrningen ska omfatta övervakning av medlemsstaternas och unionens gemensamma framsteg mot uppnåendet av de mål som omfattar de fem dimensionerna av energiunionen.

__________________

__________________

16 Europeiska rådets slutsatser från den 26 november 2015 (14632/15).

16 Europeiska rådets slutsatser från den 26 november 2015 (14632/15).

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12)  Därför bör det viktigaste målet för styrningen av energiunionen vara att göra det möjligt att uppnå målen för energiunionen, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030. Därför är den här förordningen kopplad till sektorsspecifik lagstiftning om genomförande av de energi- och klimatpolitiska målen för 2030. Medlemsstaterna behöver handlingsutrymme för att kunna välja den politik som bäst passar deras nationella energimix och preferenser, men detta handlingsutrymme bör vara förenligt med ytterligare marknadsintegrering, ökad konkurrens, uppnående av unionens klimat- och energimål och en successiv övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

(12)  Därför bör det viktigaste målet för styrningen av energiunionen vara att göra det möjligt att uppnå målen för energiunionen, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 inom områdena minskade växthusgasutsläpp, förnybara energikällor och energieffektivitet. Därför är den här förordningen kopplad till sektorsspecifik lagstiftning om genomförande av de energi- och klimatpolitiska målen för 2030. Medlemsstaterna behöver handlingsutrymme för att kunna välja den politik som bäst passar deras nationella energimix och preferenser, men detta handlingsutrymme bör vara förenligt med ytterligare marknadsintegrering, ökad konkurrens, uppnående av unionens klimat- och energimål och en successiv övergång till en hållbar, koldioxidsnål ekonomi, grundad på ett högeffektivt energisystem som är baserat på förnybar energi. Det bör införas en obligatorisk mall för de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna för att säkerställa deras kvalitet och jämförbarhet.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Övergången till en koldioxidsnål ekonomi kräver förändringar i investeringsbeteendet och incitament över hela det politiska spektret. En minskning av växthusgasutsläppen kräver ökad effektivitet och innovation inom den europeiska ekonomin och framför allt bör en minskning av utsläppen också leda till förbättringar av luftkvaliteten.

(13)  Den socialt acceptabla övergången till en hållbar koldioxidsnål ekonomi kräver avsevärda förändringar i investeringsbeteendet, särskilt när det gäller offentliga och privata investeringar, och incitament över hela det politiska spektret samt regionala marknadsreformer. En minskning av växthusgasutsläppen kräver ökad effektivitet och innovation inom den europeiska ekonomin och framför allt bör en minskning av utsläppen också skapa hållbara arbetstillfällen och leda till förbättringar av luftkvaliteten.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Unionen och medlemsstaterna bör vidta konkreta åtgärder för att förbjuda energisubventioner, åtminstone till fossila bränslen, för att fullgöra de internationella åtaganden som ingåtts av G-7 och G-20, samt i Parisavtalet.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Eftersom växthusgaser och luftföroreningar till stor del härrör från gemensamma källor, kan en politik som är utformad för att minska utsläppen av växthusgaser få positiva bieffekter på luftkvaliteten som kan kompensera en del av eller alla kostnader på kort sikt för att begränsa växthusgasutsläppen. Eftersom data som rapporterats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG18 utgör ett viktigt underlag för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser och de nationella planerna, bör vikten av insamling och rapportering av data som är enhetliga för både direktiv 2001/81/EG och inventeringen av växthusgaser erkännas.

(14)  Eftersom växthusgaser och luftföroreningar till stor del härrör från gemensamma källor, kan en politik som är utformad för att minska utsläppen av växthusgaser få positiva bieffekter på folkhälsan och luftkvaliteten, framför allt i stadsområden, som kan kompensera kostnaderna på kort sikt för att begränsa växthusgasutsläppen. Eftersom data som rapporterats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG18 utgör ett viktigt underlag för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser och de nationella planerna, bör vikten av insamling och rapportering av data som är enhetliga för både direktiv 2001/81/EG och inventeringen av växthusgaser erkännas.

__________________

__________________

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16)  I linje med kommissionens starka engagemang för bättre lagstiftning bör styrningen av energiunionen leda till en betydande minskning av den administrativa bördan för medlemsstaterna, kommissionen och andra unionsinstitutioner och bör bidra till att säkra enhetlighet och ändamålsenlighet hos politik och åtgärder på unionsnivå och nationell nivå med beaktande av omvandlingen av energisystemet i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi.

(16)  I linje med kommissionens starka engagemang för bättre lagstiftning och i överensstämmelse med en politik för forskning, innovation och investeringar bör styrningen av energiunionen leda till en betydande minskning av den administrativa komplexiteten för medlemsstaterna och relevanta berörda parter, samt förkommissionen och andra unionsinstitutioner och bör bidra till att säkra enhetlighet och ändamålsenlighet hos politik och åtgärder på unionsnivå, samt på makroregional, regional, nationell och lokal nivå med beaktande av omvandlingen av energisystemet i riktning mot en hållbar koldioxidsnål ekonomi.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

17)  Uppnåendet av energiunionens mål bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör därför i möjligaste mån rationaliseras och integreras.

(17)  Uppnåendet av energiunionens mål och syften bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden på bekostnad av kostnadseffektiviteten. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör vid behov rationaliseras och integreras.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(17a)  Det behövs en bedömning av samspelet mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, och medlemsstaterna bör ta fram en kvantitativ eller kvalitativ utvärdering.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(17b)  Medlemsstaterna bör säkerställa en politisk samstämmighet mellan sina nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier för att minska utsläppen i enlighet med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tioårsperioder och ge en översikt över det nuvarande energisystemet och det energipolitiska läget. De bör ange nationella mål för var och en av de fem centrala dimensionerna av energiunionen och motsvarande politiska strategier och åtgärder för att nå dessa mål och de bör ha en analytisk grund. I de nationella planerna för den första perioden från 2021 till 2030 bör ägnas särskild uppmärksamhet åt målen för 2030 i fråga om minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och elsammanlänkning. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att de nationella planerna är förenliga med och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

(18)  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tioårsperioder och ge en översikt över det nuvarande energisystemet och det energipolitiska läget. De bör ange nationella syften eller mål för var och en av de fem centrala dimensionerna av energiunionen och motsvarande politiska strategier och åtgärder för att nå dessa mål och de bör ha en analytisk grund. I de nationella planerna för den första perioden från 2021 till 2030 bör ägnas särskild uppmärksamhet åt målen för 2030 i fråga om minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och elsammanlänkning. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att de nationella planerna är förenliga med och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a)  Vid arbetet med sina nationella energi- och klimatplaner bör medlemsstaterna se efter hur många hushåll som är energifattiga, och då ta hänsyn till vilka hushållsenergitjänster som behövs för att garantera en grundläggande levnadsstandard i den relevanta nationella situationen, något som dessa hushåll kanske inte alltid klarar av själva, till följd av att de har låga inkomster, höga energikostnader och dålig energieffektivitet. Medlemsstaterna bör i stora drag ange vilka befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder de har mot energifattigdomen och, vid behov, ta med ett nationellt mål om att minska antalet energifattiga hushåll. Kommissionen bör anta gemensamma metoder för hur medlemsstaterna ska definiera energifattigdom och varje medlemsstat bör definiera vilka hushåll som är energifattiga, i enlighet med de nationella omständigheterna i den medlemsstaten.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Skäl 18b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18b)  Medlemsstaterna bör garantera att EU-medel från den fleråriga budgetramen för 2014–2020 finns med i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner. De nationella anslagen ur den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 bör aktivt bidra till att energiunionens mål och syften uppnås, framför allt inom sektorerna för minskade växthusgasutsläpp, inklusive upptag i sänkor, förnybar energi och energieffektivitet. Av omsorg om detta bör programplaneringen på nationell och lokal nivå inför den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 ske i förening med kommissionens bedömning av integrerade nationella energi- och klimatplaner, så att den kommer att präglas av en hög ambitionsnivå, framför allt mot bakgrund av de långsiktiga målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  Medlemsstaterna bör inrätta en ständig plattform för energidialog på flera olika nivåer, som sammanför lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, näringslivet, investerare och alla andra relevanta berörda parter för att dryfta de olika energi- och klimatpolitiska alternativen. Integrerade nationella energi- och klimatplaner, liksom också långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier, bör diskuteras på denna plattform.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

20)  Genomförandet av politiska strategier och åtgärder på energi- och klimatområdena har en inverkan på miljön. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att delta och rådfrågas om utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, i tillämpliga fall i överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG24 och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen). Medlemsstaterna bör också säkerställa att arbetsmarknadens parter medverkar i utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.

(20)  Genomförandet av politiska strategier och åtgärder på energi- och klimatområdena har en inverkan på miljön. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att aktivt delta och rådfrågas om utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna, i tillämpliga fall i överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG24 och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen). Medlemsstaterna bör också säkerställa att arbetsmarknadens parter, jämte lokala myndigheter och alla relevanta parter, medverkar, alltifrån tidiga skeden inom planering och rapportering, samt i utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och långsiktiga strategierna.

__________________

__________________

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

21)  Regionalt samarbete är avgörande för att säkerställa ett effektivt uppnående av målen för energiunionen. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter på andra medlemsstaternas planer innan de färdigställs för att undvika inkonsekvenser och eventuella negativa effekter på andra medlemsstater och säkerställa att gemensamma mål uppnås tillsammans. Regionalt samarbete när nationella planer utarbetas och färdigställs samt genomförs i ett senare skede bör vara väsentligt för att förbättra åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet och främja marknadsintegration och trygg energiförsörjning.

(21)    Makroregionalt och regionalt samarbete är nödvändigt för att medlemsstaterna gemensamt ska kunna genomföra vissa politiska strategier och åtgärder som bidrar till att gemensamma mål och syften uppnås på ett kostnadsoptimalt sätt. Kommissionen bör underlätta sådant samarbete mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör även ges möjlighet att inkomma med synpunkter på andra medlemsstaternas planer innan de färdigställs för att undvika inkonsekvenser och eventuella negativa effekter på andra medlemsstater och säkerställa att gemensamma mål uppnås tillsammans. Makroregionalt och regionalt samarbete när nationella planer utarbetas och färdigställs samt genomförs i ett senare skede bör vara väsentligt för att förbättra åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet och främja marknadsintegration och trygg energiförsörjning.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a)  Medlemsstaterna och kommissionen bör identifiera projekt för förnybar energi som är av intresse för energiunionen, har gränsöverskridande karaktär och bidrar till uppnåendet av målet om förnybar energi för 2030. Dessa projekt bör obehindrat kunna delta i tillståndsförfaranden och få EU-medel, jämte nationella och lokala medel.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Uppdateringar av nationella planer bör dock planeras in en gång under den tioårsperiod som omfattas för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Vad gäller de planer som omfattar perioden 2021–2030 bör medlemsstaterna vara i stånd att uppdatera sina planer senast den 1 januari 2024. Mål och bidrag bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen för 2030. Som en del av uppdateringarna bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.

(22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Regelbunden framläggning av nationella planer över löpande tioårsperioder ger medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter och anpassa sina mål till dem. Målen bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen. Som en del av dessa planer bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

23)  Stabila långsiktiga strategier för låga utsläpp är avgörande som bidrag till ekonomisk omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnåendet av övergripande mål för hållbar utveckling samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt uppnå det långsiktiga mål som fastställdes i Parisavtalet. Dessutom uppmanas parterna i Parisavtalet att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser.

(23)  Stabila långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier är avgörande som bidrag till ekonomisk omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnåendet av övergripande mål för hållbar utveckling samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt uppnå det långsiktiga mål som fastställdes i Parisavtalet. Dessutom uppmanas parterna i Parisavtalet att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser till mitten av århundradet.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23a)  Medlemsstaterna bör utveckla långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier för 2050 och tiden efteråt, där det anges vilka omställningar som måste göras inom olika sektorer med tanke på övergången till ett system med förnybar energi och uppnåendet av Parisavtalets mål. Strategierna bör överensstämma med unionens skäliga andel av den återstående globala koldioxidbudgeten och utvecklas med öppenhet och insyn samt under full medverkan av relevanta berörda parter. De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör bygga på de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna och överensstämma med dem.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Skäl 23b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23b)  Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) är högexponerad och mycket känslig för klimatförändringar. Samtidigt har sektorn en enorm potential att ge långsiktiga klimatvinster och bidra betydligt till uppnåendet av de långsiktiga klimatmålen för unionen och internationellt. Den kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, särskilt genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager och tillhandahålla biomaterial som kan ersätta fossil- eller koldioxidintensiva material. Effektiva åtgärder, i synnerhet för ökad koldioxidbindning, förutsätter hållbar resursförvaltning och långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler. Långsiktiga strategier är avgörande för att hållbara investeringar ska bli möjliga i det långa loppet.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Skäl 23c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23c)  När ytterligare sammanlänkningar byggs ut måste det göras en fullständig kostnads-nyttobedömning, där även de fullständiga tekniska, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna ingår, såsom det förutsätts i förordningen om transeuropeiska energinät, varvid man också måste beakta vilka positiva externa effekter sammanlänkningarna för med sig, såsom integrering av förnybar energi, trygg energiförsörjning och ökad konkurrens på den inre marknaden.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

24)  Liksom när det gäller planering anger sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet rapporteringskrav, varav många har varit användbara verktyg för att åstadkomma en förändring på nationell nivå, men dessa krav har införts vid olika tidpunkter, vilket har lett till överlappningar och bristande hänsyn till synergier och samspel mellan politikområden, som t.ex. minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och marknadsintegration. För att hitta rätt balans mellan behovet av att säkerställa en lämplig uppföljning av genomförandet av de nationella planerna och behovet av att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna upprätta tvååriga lägesrapporter om genomförandet av planerna och annan utveckling av energisystemet. Viss rapportering skulle dock fortfarande vara nödvändig på årsnivå, särskilt när det gäller rapporteringskrav på klimatområdet som följer av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och unionsförordningar.

(24)  Liksom när det gäller planering anger sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet rapporteringskrav, varav många har varit användbara verktyg för att åstadkomma en förändring på nationell nivå, som komplement till marknadsreformer, men dessa krav har införts vid olika tidpunkter, vilket har lett till överlappningar och kostnadsineffektivitet samt bristande hänsyn till synergier och samspel mellan politikområden, som t.ex. minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och marknadsintegration. För att hitta rätt balans mellan behovet av att säkerställa en lämplig uppföljning av genomförandet av de nationella planerna och behovet av att minska den administrativa komplexiteten bör medlemsstaterna upprätta tvååriga lägesrapporter om genomförandet av planerna och annan utveckling av energisystemet. Viss rapportering skulle dock fortfarande vara nödvändig på årsnivå, särskilt när det gäller rapporteringskrav på klimatområdet som följer av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och unionsförordningar.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

25)  Medlemsstaternas integrerade lägesrapporter bör återspegla beståndsdelarna i mallen för de nationella planerna. En mall för de integrerade lägesrapporterna bör anges i detalj i senare genomförandeakt(er) på grund av deras tekniska karaktär och det faktum att de första lägesrapporterna ska lämnas in år 2021. Lägesrapporterna bör genomföras för att säkerställa transparens gentemot unionen, andra medlemsstater och marknadsaktörer inklusive konsumenter. De bör vara uttömmande och omfatta de fem dimensionerna av energiunionen och, för den första perioden, samtidigt lägga tonvikten på områden som omfattas av målen i klimat- och energiramen för 2030.

(25)  Medlemsstaternas integrerade lägesrapporter bör återspegla beståndsdelarna i mallen för de nationella planerna. En mall för de integrerade lägesrapporterna bör anges i detalj i senare genomförandeakt(er) på grund av deras tekniska karaktär och det faktum att de första lägesrapporterna ska lämnas in år 2021. Lägesrapporterna bör genomföras för att säkerställa transparens gentemot unionen, andra medlemsstater, regionala och lokala myndigheter, marknadsaktörer inklusive konsumenter, alla andra relevanta berörda parter samt allmänheten. De bör vara uttömmande och omfatta de fem dimensionerna av energiunionen och, för den första perioden, samtidigt lägga tonvikten på områden som omfattas av målen i klimat- och energiramen för 2030.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

28)  Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 har visat vikten av att information är transparent, tillförlitlig, konsekvent, fullständig och jämförbar. Utifrån dessa erfarenheter bör den här förordningen säkerställa att medlemsstaterna rapporterar om sina politiska strategier och åtgärder och prognoser som en nyckelkomponent i lägesrapporterna. Informationen i dessa rapporter bör vara väsentlig för att påvisa att åtaganden enligt förordning [ ] [ESR] genomförs snabbt. Drift och kontinuerlig förbättring av system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapportering bör väsentligt bidra till en fortlöpande förstärkning av den information som är nödvändig för att registrera framsteg med dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.

(28)  Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 har visat vikten av att information är transparent, tillförlitlig, konsekvent, fullständig och jämförbar. Utifrån dessa erfarenheter bör den här förordningen säkerställa att medlemsstaterna använder trovärdiga och konsekventa uppgifter och antaganden om alla de fem dimensionerna och gör de uppgifter som använts för scenarier och modeller tillgängliga för allmänheten, samt att de rapporterar om sina politiska strategier och åtgärder och prognoser som en nyckelkomponent i lägesrapporterna. Informationen i dessa rapporter bör vara väsentlig för att påvisa att åtaganden enligt förordning [ ] [ESR] genomförs snabbt. Drift och kontinuerlig förbättring av system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapportering bör väsentligt bidra till en fortlöpande förstärkning av den information som är nödvändig för att registrera framsteg med dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

30)  För att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaterna och kommissionen bör kommissionen inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikation och främja samarbete. Detta bör säkerställa att rapporter lämnas in punktligt och öka transparensen kring den nationella rapporteringen. Plattformen för e-rapportering bör komplettera, bygga vidare på och dra nytta av befintliga rapporteringsprocesser, databaser och elektroniska hjälpmedel, t.ex. de som används av Europeiska miljöbyrån, Eurostat, Gemensamma forskningscentret, och lärdomarna från unionens miljölednings- och miljörevisionsordning.

(30)   Av omsorg om ett öppnare energi- och klimatpolitiskt beslutsfattande, och för att begränsa den administrativa komplexiteten för medlemsstaterna och kommissionen bör kommissionen inrätta en offentlig plattform på nätet för att underlätta dels allmänhetens tillgång till information, dels kommunikation mellan kommissionen och medlemsstaterna såväl som samarbete mellan medlemsstaterna. Detta bör säkerställa att rapporter lämnas in punktligt och öka transparensen kring den nationella rapporteringen. E-plattformen bör komplettera, bygga vidare på och dra nytta av befintliga rapporteringsprocesser, databaser och elektroniska hjälpmedel, t.ex. de som används av Europeiska miljöbyrån, Eurostat, Gemensamma forskningscentret, och lärdomarna från unionens miljölednings- och miljörevisionsordning.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

31)  Vad gäller uppgifter som ska lämnas till kommissionen genom nationell planering och rapportering, bör information från medlemsstaterna inte upprepa uppgifter och statistik som redan har gjorts tillgängliga via Eurostat inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200927, som har samma form som enligt planerings- och rapporteringskraven i denna förordning och som fortfarande finns tillgängliga från Eurostat med samma värden. Där så är tidsmässigt möjligt och relevant, bör rapporterade uppgifter och prognoser som lämnats i de nationella energi- och klimatplanerna bygga vidare på och stämma överens med Eurostats uppgifter och den metod som används för rapportering av unionsstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

(31)  För att åtgärderna på EU-nivå inte ska bli försenade bör kommissionen använda Europeiska miljöbyråns årliga uppskattningar av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för att bedöma framstegen i riktning mot målen för 2030. Vad gäller uppgifter som ska lämnas till kommissionen genom nationell planering och rapportering, bör information från medlemsstaterna inte upprepa uppgifter och statistik som redan har gjorts tillgängliga via Eurostat inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200927, som har samma form som enligt planerings- och rapporteringskraven i denna förordning och som fortfarande finns tillgängliga från Eurostat med samma värden. Där så är tidsmässigt möjligt och relevant, bör rapporterade uppgifter och prognoser som lämnats i de nationella energi- och klimatplanerna bygga vidare på och stämma överens med Eurostats uppgifter och den metod som används för rapportering av unionsstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

__________________

__________________

27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

32)  Med tanke på ett gemensamt uppnående av målen för strategin för energiunionen kommer det att vara väsentligt för kommissionen att bedöma nationella planer och, baserat på lägesrapporter, hur de genomförs. För den första tioårsperioden gäller detta särskilt uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och nationella bidrag till dessa mål. En sådan utvärdering bör genomföras vartannat år, och på årsbasis endast vid behov, och bör konsolideras i kommissionens rapporter om tillståndet i energiunionen.

(32)  Med tanke på ett gemensamt uppnående av målen för strategin för de fem dimensionerna av energiunionen, i synnerhet att skapa en fullständigt funktionell och motståndskraftig energiunion, kommer det att bli väsentligt att kommissionen bedömer utkast till nationella planer och, med hjälp av lägesrapporter, hur anmälda nationella planer genomförs. Detta gäller under den första tioårsperioden särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030. En sådan utvärdering bör genomföras vartannat år, och på årsbasis vid behov, och bör konsolideras i kommissionens rapporter om tillståndet i energiunionen.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

33)  Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina koldioxidutsläpp (CO2), samt även till följd av andra utsläpp som t.ex. utsläpp av kväveoxider, och till följd av mekanismer såsom ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av den snabbt ökande vetenskapliga förståelsen för denna inverkan föreskrivs redan en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke koldioxidrelaterade (2) inverkan på det globala klimatet i förordning (EU) nr 525/2013. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen kan utifrån sin bedömning av sådana effekter överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem.

(33)  Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina koldioxidutsläpp (CO2), samt även till följd av andra utsläpp som t.ex. utsläpp av kväveoxider, och till följd av mekanismer såsom ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av den snabbt ökande vetenskapliga förståelsen för denna inverkan föreskrivs redan en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke koldioxidrelaterade (2) inverkan på det globala klimatet i förordning (EU) nr 525/2013. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen bör senast den 1 mars 2020, utifrån sin bedömning av sådana effekter, överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(33a)  I enlighet med UNFCCC:s nuvarande riktlinjer för rapportering av växthusgaser baseras beräkningen och rapporteringen av metanutsläpp på faktorer för global uppvärmningspotential (GWF-faktorer) kopplade till ett tidsperspektiv på 100 år. Mot bakgrund av att metan har hög GWF-faktor och är relativt kortlivat i atmosfären, med åtföljande kraftiga klimatpåverkan på kort och medellång sikt, bör kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna om man antog ett tidsperspektiv på 20 år för metan. Utgående från sin undersökning bör kommissionen överväga relevanta politiska alternativ för snabba åtgärder mot metanutsläppen med hjälp av en unionsstrategi mot metan, varvid metanutsläpp i samband med energi och avfall bör prioriteras.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

34)  För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vid behov bör kommissionen lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i utkasten till nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.

(34)  För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna, samt vid behov mellan medlemsstaterna själva. Kommissionen bör lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

35)  Om ambitionsnivån i integrerade nationella energi- och klimatplaner eller uppdateringar av dessa är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, för den första perioden, särskilt vad gäller målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030, bör kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa ett gemensamt uppnående av dessa mål (och därmed minska en eventuell skillnad i ambitionsnivå). Om unionens framsteg inte är tillräckliga för att målen ska kunna nås bör kommissionen, utöver att utfärda rekommendationer, också vidta åtgärder på unionsnivå, eller bör medlemsstaterna vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att dessa mål nås (och därmed överbrygga en eventuell skillnad mellan ambition och resultat). Sådana åtgärder bör beakta ambitiösa tidiga bidrag från medlemsstaterna till målen för förnybara energikällor och energieffektivitet för 2030 i deras gemensamma insatser för att nå de uppställda målen. På området förnybar energi kan sådana åtgärder även omfatta ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till en finansieringsplattform som förvaltas av kommissionen och som kan användas för att bidra till projekt för förnybar energi i hela unionen. Medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi för 2020 bör tjäna som referensandelar förnybar energi från 2021 och framåt. På området energieffektivitet kan ytterligare åtgärder i synnerhet syfta till att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och transporter.

(35)  Om ambitionsnivån och målen samt de politiska strategier och åtgärder som beskrivs i integrerade nationella energi- och klimatplaner eller uppdateringar av dessa är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, för den första perioden, särskilt vad gäller målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030, bör kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa ett gemensamt uppnående av dessa mål, och medlemsstaterna bör justera uppåt sina nationella mål inom området förnybara källor till energi senast den 31 december 2020, (och därmed minska en eventuell skillnad i ambitionsnivå). Om unionens framsteg inte är tillräckliga för att målen ska kunna nås får kommissionen, utöver att utfärda rekommendationer, också vidta åtgärder på unionsnivå eller kräva ytterligare åtgärder från medlemsstaterna för att säkerställa att målen nås (och därmed överbrygga en eventuell skillnad mellan ambition och resultat). Sådana åtgärder bör beakta ambitiösa tidiga insatser från medlemsstaterna till målen för förnybara energikällor och energieffektivitet för 2030 i deras gemensamma insatser för att nå de uppställda målen. På området förnybar energi kan sådana åtgärder även omfatta frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till en finansieringsplattform som förvaltas av kommissionen och som kan användas för att bidra till projekt för förnybar energi i hela unionen, bland dem projekt av intresse för energiunionen. Medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi för 2020 bör tjäna som referensandelar förnybar energi från 2021 och framåt, och bör få kvarstå under hela den perioden. På området energieffektivitet kan ytterligare åtgärder i synnerhet syfta till att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och transporter.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Vid behov bör kommissionen bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet av nationella planer och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad.

(38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Kommissionen bör bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet, genomförandet och övervakningen av integrerade nationella klimat- och energiplaner, den långsiktiga klimat- och energistrategin och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad, genom att uppbåda interna resurser från Europeiska miljöbyrån, gemensamma forskningscentrumet, intern kapacitet för modellbygge samt, vid behov, sakkunskap utifrån.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Skäl 41a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(41a)  Denna förordning innefattar bestämmelser om prioritering av energieffektivitet i infrastruktursammanhang, varvid det erkänns att energieffektiviteten motsvarar den definition av begreppet infrastruktur som används av IMF och andra ekonomiska institutioner och blir en utslagsgivande faktor och ett prioriterat övervägande vid framtida beslut om investeringar i Europas energiinfrastruktur 1a.

 

__________________

 

1a Europaparlamentets betänkande av den 2 juni 2016 om genomföranderapporten om energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) – (2015/2232(INI)).

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Skäl 43

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

43)  Kommissionen bör i sina uppgifter enligt denna förordning biträdas av en energiunionskommitté vid förberedelsen av genomförandeakter. Den bör där så är lämpligt ersätta kommittén för klimatförändringar och andra kommittéer, och åta sig deras uppdrag.

(43)  Kommissionen bör i sina uppgifter enligt denna förordning biträdas av en energi- och klimatkommitté vid förberedelsen av genomförandeakter. I frågor som berör genomförandet av klimatspecifika bestämmelser bör kommissionen biträdas av kommittén för klimatförändringar, som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 525/2013.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Skäl 44a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44a)  För att förbereda en framtida översyn av denna förordning och med tanke på EU:s strategi för nätsäkerhet bör kommissionen, i nära samarbete med medlemsstaterna, bedöma huruvida det kan bli nödvändigt med ytterligare enhetliga planerings- och rapporteringskrav i fråga om medlemsstaternas arbete med att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur i EU:s energisystem mot alla former av cyberhot, särskilt med tanke på det ökade antalet potentiellt kritiska cyberattacker under det senaste årtiondet, för att garantera trygg energiförsörjning under alla omständigheter. En sådan förbättrad samordning inom EU bör dock inte påverka medlemsstaternas nationella säkerhetsintressen genom att avslöja känslig information.

 

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 1

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Syfte och tillämpningsområde

1.  Genom denna förordning inrättas en styrningsmekanism för att

1.  Genom denna förordning inrättas en styrningsmekanism för att

 

(-a)  genomföra långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier och åtgärder för att fullgöra unionens åtaganden enligt Parisavtalet när det gäller växthusgasutsläpp,

(a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå målen för energiunionen, och vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt EU:s energi- och klimatmål för 2030,

(a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå målen för energiunionen, och vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030,

 

(aa)  utforma strukturen för partnerskap och samarbete mellan medlemsstaterna på makroregional och regional nivå, så att energiunionens mål och syften uppnås och dess åligganden fullgörs,

(b)  säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet och Parisavtalets sekretariat inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

(b)  säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet och Parisavtalets sekretariat inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga,

 

(ba)  bidra till ökad klarhet om rättsläget och ökad säkerhet för investerarna, samt till att möjligheterna till ekonomisk utveckling, stimulans till investeringar, sysselsättningsskapande och social sammanhållning får komma till sin fulla rätt,

 

(bc)  stödja en rättvis övergång för medborgare och regioner som skulle kunna påverkas negativt av övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Styrningsmekanismen ska bygga på integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar tioårsperioder som börjar löpa 2021–2030, motsvarande integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporter från medlemsstaterna och integrerade övervakningsarrangemang vidtagna av Europeiska kommissionen. Den ska fastställa en strukturerad, iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna med tanke på färdigställandet av de nationella planerna och det senare genomförandet av dessa, även vad gäller regionalt samarbete, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.

Styrningsmekanismen ska bygga på integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar tioårsperioder som börjar löpa 2021–2030, motsvarande integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporter från medlemsstaterna och integrerade övervakningsarrangemang vidtagna av Europeiska kommissionen. Den ska fastställa en strukturerad, transparent, iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna som säkerställer fullständigt deltagande från allmänhetens och lokala myndigheters sida, med tanke på färdigställandet av de nationella planerna och det senare genomförandet av dessa, även vad gäller makroregionalt och regionalt samarbete, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.

2.  Denna förordning ska tillämpas på följande fem dimensioner av energiunionen:

2.  Denna förordning ska tillämpas på följande fem dimensioner av energiunionen:

(a)  Trygg energiförsörjning.

(a)  Trygg energiförsörjning.

(b)  Energimarknaden.

(b)  Den inre energimarknaden.

(c)  Energieffektivitet.

(c)  Energieffektivitet.

(d)  Minskade koldioxidutsläpp.

(d)  Minskade koldioxidutsläpp.

(e)  Forskning, innovation och konkurrenskraft.

(e)  Forskning, innovation och konkurrenskraft.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionerna i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU gälla.

Vid tillämpningen av denna förordning gäller definitionerna i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016) XXX], direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU,

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  antagna politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder om vilka ett officiellt regeringsbeslut har fattats före dagen för inlämnande av den nationella planen eller en lägesrapport och det finns ett tydligt åtagande om att fortsätta med genomförandet.

(3)  antagna politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder om vilka ett officiellt beslut har fattats på statsförvaltningsnivå eller lägre förvaltningsnivå före dagen för inlämnande av den nationella planen eller en lägesrapport och det finns ett tydligt åtagande om att fortsätta med genomförandet.

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  unionens energi- och klimatmål för 2030: det unionsomfattande bindande målet om att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990, det bindande målet på unionsnivå om att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar år 2030, målet på unionsnivå om att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % fram till 2030, som ska ses över 2020 med siktet inställt på en EU-nivå på 30 %, och ett elsammanlänkningsmål på 15 % för 2030 eller eventuella senare mål för år 2030 i detta avseende som Europeiska rådet eller rådet och Europaparlamentet enas om.

utgår

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  tidiga åtgärder: tidiga framsteg som en medlemsstat gör från och med 2021 och framåt i riktning mot sitt mål för förnybar energi, i enlighet med vad som avses i artikel 3 i [omarbetning av direktivet om förnybar energi] och sitt mål om förbättrad energieffektivitet i enlighet med vad som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU.

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(17a)  energieffektivitet först: prioritering inom all energiplanering och energipolitik, och alla investeringsbeslut, av åtgärder för att efterfrågan på och utbudet av energi ska bli effektiva, med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutförbrukarledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi.

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a)  lokal myndighet: en offentlig institution som är en juridisk person, ingår i förvaltningsuppbyggnaden på lägre nivå än statens centralförvaltning, är ansvarig inför medborgarna och brukar vara sammansatt av ett beslutsfattande eller politikutformande organ (råd eller fullmäktige) och ett verkställande organ (borgmästare eller annan tjänsteman), som direkt eller indirekt valts eller tillsatts på det lokala planet, och innefattar olika styresnivåer, såsom byar, kommuner, stadsdelar, förvaltningsdistrikt, provinser, regioner.

Motivering

Syftet med denna definition är att förtydliga termen ”lokal myndighet”, som ingår i flera artiklar i denna förordning.

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 18b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18b)  rättvis övergång: en övergripande insats för att stödja arbetstagare och grupper som skulle kunna påverkas negativt av övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 18c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18c)  subvention till fossilt bränsle: en subvention enligt definitionen i Världshandelsorganisationens avtal om subventioner och utjämningsåtgärder.

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 2 – led 18d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18d)  fossilt bränsle: kol, gas, olja och alla andra produkter med ursprung i fossila brännbara ämnen.

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Artikel 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Integrerade nationella energi- och klimatplaner

Integrerade nationella energi- och klimatplaner

1.  Senast den 1 januari 2019 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.

1.  Senast den ... [OP: sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] och vilket fall som helst senast den 1 juni 2019 ska varje medlemsstat insända till kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan som omfattar en tioårsperiod. Senast den 1 januari 2024 och därefter vart femte år ska varje medlemsstat insända efterföljande integrerade nationella energi- och klimatplaner. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030.

2.  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska bestå av följande huvuddelar:

2.  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska bestå av följande huvuddelar:

(a)  En översikt över det förfarande som använts för att upprätta den integrerade nationella energi- och klimatplanen, bestående av en sammanfattning, en beskrivning av samrådet med och medverkan av berörda aktörer och deras resultat, och regionalt samarbete med andra medlemsstater i samband med utarbetandet av planen.

(a)  En översikt över det förfarande som använts för att upprätta den integrerade nationella energi- och klimatplanen, bestående av:

 

(1)  en sammanfattning,

 

(2)  en beskrivning av samrådet med och medverkan av lokala myndigheter, civilsamhället, näringslivet, arbetsmarknadens parter samt medborgare, och resultaten därav, samt

 

(3)  en beskrivning av makroregionalt och regionalt samarbete med andra medlemsstater i samband med utarbetandet av planen.

(b)  En beskrivning av de nationella målen och bidragen för var och en av energiunionens fem dimensioner.

(b)  En beskrivning av de nationella målen och syftena för var och en av energiunionens fem dimensioner.

(c)  En beskrivning av de politiska strategier och åtgärder som planeras för att uppnå de motsvarande mål och bidrag som anges i led b.

(c)  En beskrivning av de politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier som planeras för att uppnå de motsvarande mål och syften som anges i led b.

(d)  En beskrivning av den aktuella situationen för de fem dimensionerna av energiunionen, inbegripet med beaktande av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser samt prognoser vad gäller de mål som avses i led b med befintliga (redan genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.

(d)  En beskrivning av den aktuella situationen för de fem dimensionerna av energiunionen, inbegripet med beaktande av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser samt prognoser vad gäller de mål och syften som avses i led b med befintliga (redan genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder, jämte en beskrivning av vad det finns för hinder i lagar och andra författningar mot att målen och syftena förverkligas.

(e)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna för att nå det mål som avses i led b.

(e)  En bedömning av konsekvenserna av enskilda eller aggregerade planerade politiska strategier och åtgärder för att nå de mål som avses i artiklarna 1, 4, 13a och 14, samt miljömålen, också i fråga om luftkvalitet och naturskydd, hälsa, samt makroekonomiska och sociala konsekvenser.

 

(ea)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna med anknytning till energiunionens fem dimensioner.

 

(eb)  En bedömning av klimatets potentiella inverkan i medlemsstaten, både direkt och indirekt, samt av klimattålighetsstrategier för hantering av klimatets inverkan, såsom nationella anpassningsplaner.

 

(ec)  Efter att det tagits fram en investeringsstrategi: en uppskattning av vilka offentliga och privata investeringar som behövs för genomförandet av de planerade politiska strategierna och åtgärderna.

(f)  En bilaga, upprättad i enlighet med de krav och den struktur som fastställs i bilaga II till denna förordning, som anger medlemsstatens metoder och politiska åtgärder för att nå energibesparingsmålet i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] och bilaga V till denna.

(f)  En bilaga, upprättad i enlighet med de krav och den struktur som fastställs i bilaga II till denna förordning, som anger medlemsstatens metoder och politiska åtgärder för att nå energibesparingsmålet i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] och bilaga V till denna.

3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen och de ska använda enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall.

3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna

 

i.  begränsa den administrativa komplexiteten och kostnaderna för alla relevanta berörda parter

 

ii.  beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen, framför allt principen om energieffektivitet först,

 

iii.  använda trovärdiga och enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall, och göra de uppgifter som använts vid sammanställandet av modeller tillgängliga för allmänheten,

 

iv.  säkerställa överensstämmelsen med målen i artikel 1 och med de nationella långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier som föreskrivs i artikel 14,

 

v.  se efter hur många hushåll som är energifattiga, och då ta hänsyn till vilka hushållsenergitjänster som behövs för att garantera en grundläggande levnadsstandard i den relevanta nationella situationen, och i stora drag ange vilka befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder de har mot energifattigdomen, bland annat i form av socialpolitiska åtgärder och andra relevanta nationella program,

 

varvid en medlemsstat med avsevärt många energifattiga hushåll, enligt en bedömning med stöd av verifierbara uppgifter, där man använt indikatorer för geografisk fördelning, bör ta med i sin plan ett nationellt vägledande mål om energifattigdomsminskning,

 

vi.  ta med bestämmelser för att förebygga, lindra eller, om projektet är av allmänt intresse och inga alternativ är tillgängliga, kompensera eventuella negativa miljökonsekvenser som blir uppenbara i samband med den integrerade rapporteringen enligt artiklarna 15–22,

 

vii.  beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

 

3a.  Medlemsstaterna ska, efter sina första integrerade nationella energi- och klimatplaner, säkerställa att var och en av deras följande planer som anmäls till kommissionen i enlighet med punkt 1 innefattar ändringar av deras nationella mål och syften enligt vad som avses i artikel 4, för att återspegla en ambitionsökning jämfört med deras tidigare integrerade nationella energi- och klimatplaner.

 

3b.  Medlemsstaterna ska göra de planer som lämnats in till kommissionen i enlighet med denna artikel tillgängliga för allmänheten.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga I i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens klimat- och energipolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grund av UNFCCC och Parisavtalet.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga I i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens klimat- och energipolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grund av UNFCCC och Parisavtalet.

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Artikel 4 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Nationella mål och bidrag för var och en av energiunionens fem dimensioner

Mål och syften för var och en av energiunionens fem dimensioner

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Artikel 4 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan ange följande huvudsakliga mål och bidrag, enligt vad som anges i avsnitt A.2 i bilaga I:

Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan ange följande huvudsakliga mål och syften, enligt vad som anges i avsnitt A.2 i bilaga I:

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 1 – led iia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iia.  Utvecklingsbanor som medlemsstaten ämnar följa och som förbättrar upptaget av koldioxid i sänkor, i enlighet med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier som avses i artikel 14.

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 1 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  I tillämpliga fall, andra nationella syften och mål som stämmer överens med gällande långsiktiga strategier för låga utsläpp.

iii.  Andra nationella syften och mål som stämmer överens med Parisavtalet och de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 27 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], ett bidrag till detta mål när det gäller medlemsstatens andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto år 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt.

i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 35 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

Ändringsförslag    65

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia.  Medlemsstatens nationella mål för energi från förnybara källor, uttryckt i slutlig bruttoenergianvändning, under 2030, vilket uppställts i enlighet med artikel 3a i och bilaga Ia till direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767], med en linjär utveckling från och med 2021 och framöver, enligt vad som fastställs i bilaga Ia till denna förordning.

Ändringsförslag    66

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led ib (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ib.  Den utveckling som avses i led ia ska

 

i.  ta sin början från energin från förnybara källor 2020, enligt vad som fastställs i tredje spalten i tabellen i del A i bilaga I till direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767]. Om en medlemsstat överskrider sitt bindande nationella mål för 2020 får dess utveckling ta sin början från och med den nivå som uppnåtts 2020.

 

ii.  bestå av delmål för energi från förnybara källor, avsedda att uppnås med två års intervall och beräknade såsom ett medelvärde av de två föregående åren, enligt vad som fastställs i bilaga Ia.

 

iii.  uppnå åtminstone det nationella målet för 2030.

Ändringsförslag    67

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led ic (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ic.  Medlemsstatens utveckling, enligt vad som avses i leden ia och ib, ska sammanlagt motsvara unionens bindande linjära utveckling, och uppnå unionens bindande mål om minst 35 % energi från förnybara källor inom den slutliga bruttoenergianvändningen 2030.

Ändringsförslag    68

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led id (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

id.  Medlemsstatens utveckling vad gäller den sammanlagda andelen av förnybar energi i den slutliga energianvändningen från och med 2031, ska stå i konsekvens med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.

Ändringsförslag    69

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.

ii.  Medlemsstatens vägledande sektorsspecifika utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.

Ändringsförslag    70

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten planerar att använda för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor uttryckt i MW.

iii.  Vägledande utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten planerar att använda för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe, total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor, inklusive uppgradering, uttryckt i MW.

Ändringsförslag    71

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 1 – led iiia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iiia.  Medlemsstatens andel av, liksom också mål och utveckling för, den förnybara energi som produceras av städer, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och egenförbrukare under perioden 2021–2030, inklusive förväntad slutlig bruttoenergianvändning, uttryckt i Mtoe.

Ändringsförslag    72

Förslag till förordning

Artikel 4 – led a – led 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  Vad gäller fossila bränslen och med tanke på uppnåendet av unionens långsiktiga mål om att senast 2040 ha blivit en ekonomi från vilken fossila bränslen fasats ut helt och hållet:

 

(a)  Medlemsstatens inventering av befintliga direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen.

 

(b)  Medlemsstatens utveckling för att fasa ut direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen senast 2020.

 

(c)  Medlemsstatens utveckling i riktning mot att fasa ut fossila bränslen.

Ändringsförslag    73

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 30 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet.

(1)  Det bindande nationella energieffektivitetsmål för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 40 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet, tillsammans med en linjär utveckling för detta mål från och med 2021.

Medlemsstaterna ska uttrycka sitt bidrag i termer av absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt. De ska förklara sin bakomliggande metod och de omvandlingsfaktorer som används.

Medlemsstaterna ska uttrycka sitt sina energieffektivitetsmål i termer av absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030. De ska förklara sin bakomliggande metod och de omvandlingsfaktorer som används, i enlighet med bilagorna IV och V till ...[den version som ändrats genom förslag COM(2016)0761].

 

Den linjära utveckling som avses i första stycket ska bestå av tvååriga delmål, med början från och med 2022 och därefter vartannat år.

Ändringsförslag    74

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Den sammanlagda mängden energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761].

(2)  Den sammanlagda mängden ytterligare energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 och längre fram i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 761].

Ändringsförslag    75

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Målen för en långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader (både offentliga och privata).

(3)  Utgående från en analys av det befintliga byggnadsbeståndet, milstolpar för 2030 och 2040 inom de långsiktiga strategierna för en renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus (både offentliga och privata), med en mätning av framstegen i riktning mot målen för 2050 i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/13/EU, [ändrat genom förslag COM(2016)0765].

Ändringsförslag    76

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a)  De planerade politiska strategierna och åtgärderna för att omvandla det nationella byggnadsbeståndet till ett byggnadsbestånd med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp, samt vilka framsteg som gjorts med denna omvandling, inklusive en evidensbaserad skattning av vilka förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse som ska uppnås mellan 2020 och 2030.

Ändringsförslag    77

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Den totala golvyta som ska renoveras eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås från 2020 till 2030 enligt artikel 5 om offentliga sektorns byggnaders roll som förebild i direktiv 2012/27/EU.

(4)  Den totala golvyta som ska renoveras och vilka motsvarande energibesparingar som ska uppnås med renoveringarna, eller motsvarande årliga energibesparingar som härrör från det alternativa tillvägagångssättet och ska uppnås från 2020 till 2030 enligt artikel 5 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016)0767].

Ändringsförslag    78

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  Den energisparpotential som kartlagts inom sektorn för uppvärmning och kylning, inklusive resultatet från den omfattande bedömningen av möjligheterna att använda högeffektiv kraftvärme och effektiv och innovativ fjärrvärme och fjärrkyla.

Ändringsförslag    79

Förslag till förordning

Artikel 4 – led b – led 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Andra nationella energieffektivitetsmål, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål på områden som transport, uppvärmning och kylning.

(5)  Andra nationella energieffektivitetsmål, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål på områden som transport, tillverkningsindustri, vatten och avloppsvatten eller genom sektorsövergripande politik, liksom också effektivitet inom andra sektorer med stor potential för energieffektivitet genom hela flödeskedjan, från primärenergi till slutanvändare såsom datacentraler.

Ändringsförslag    80

Förslag till förordning

Artikel 4 – led c – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Nationella mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer.

(1)  Nationella vägledande mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, i syfte att öka motståndskraften hos makroregionala, regionala och nationella energisystem.

Ändringsförslag    81

Förslag till förordning

Artikel 4 – led c – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer,

(2)  nationella vägledande mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka motståndskraften hos makroregionala, nationella och regionala energisystem.

Ändringsförslag    82

Förslag till förordning

Artikel 4 – led c – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Nationella mål vad gäller utbyggnad av inhemska energikällor (särskilt förnybar energi).

(4)  Nationella mål om ett flexiblare nationellt energisystem, framför allt genom insats av energieffektivitetsåtgärder, utbyggnad av inhemska och regionala förnybara energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring.

Ändringsförslag    83

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % till 2030. Medlemsstaterna ska förklara de metoder som använts.

(1)  Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030 med hänsyn till ett vägledande elsammanlänkningsmål på minst 15% till 2030, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020, samt av marknadsvillkoren och potentialen på det nationella och regionala planet, jämte alla aspekter av kostnads–nyttoanalyser, den nuvarande förverkligandegraden för projekt av gemensamt intresse, samt åtgärder för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar. Medlemsstaterna ska förklara de metoder som använts, och därvid ta hänsyn till de metoder som föreslagits av kommissionen.

Ändringsförslag    84

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.

(2)  Viktiga nationella mål som hänför sig till infrastruktur för överföring och distribution av el och gas, samt moderniseringen av denna infrastruktur, och som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen. Alla planerade större infrastrukturprojekt ska preliminärbedömas med hänsyn till sin förenlighet med och sina bidrag till de fem dimensionerna av energiunionen, framför allt när det gäller försörjningstryggheten och konkurrensen.

Ändringsförslag    85

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

(3)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. ökad flexibilitet för systemen genom undanröjande av hinder mot fri prisbildning, samt genom marknadsintegration och marknadskoppling, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och inskränkning, jämte prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

Ändringsförslag    86

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a)  Nationella mål med anknytning till icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

Ändringsförslag    87

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 3b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3b)  Nationella mål för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.

Ändringsförslag    88

Förslag till förordning

Artikel 4 – led d – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  (4)  Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet och flexibilitet i energisystemet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

(4)  Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, som också säkerställer att inga kapacitetsmekanismer används eller, om de används av försörjningstrygghetsskäl, begränsas i möjligaste mån, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

Ändringsförslag    89

Förslag till förordning

Artikel 4 – led e – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Nationella syften och mål för offentlig och privat finansiering av forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet en tidsram för när målen ska vara uppnådda. Sådana mål ska vara samstämmiga med dem som anges i strategin för energiunionen och SET-planen.

(1)  Nationella syften och mål för offentligt stöd till forskning och innovation som rör energiunionen, och uppgifter om vilken hävstångseffekt det förväntas få på privat forskning, inbegripet,, i tillämpliga fall, en tidsram för när målen ska vara uppnådda. Sådana mål ska vara samstämmiga med dem som anges i strategin för energiunionen och SET-planen.

Ändringsförslag    90

Förslag till förordning

Artikel 4 – led e – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Nationella mål för 2050 för ibruktagande av koldioxidsnål teknik.

(2)  Nationella mål för 2050 med anknytning till främjandet av hållbar teknik.

Ändringsförslag    91

Förslag till förordning

Artikel 4 – led e – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Nationella mål vad gäller konkurrenskraft.

utgår

Ändringsförslag    92

Förslag till förordning

Artikel 5 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området förnybar energi

Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sina mål på området förnybar energi

Ändringsförslag    93

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  När medlemsstaterna fastställer sitt bidrag vad gäller deras andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen brutto år 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planerna i enlighet med artikel 4 a 2 i, ska medlemsstaterna beakta

1.  När medlemsstaterna fastställer sitt mål vad gäller deras andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen brutto år 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planerna i enlighet med artikel 4 a 2 i, ska medlemsstaterna beakta

Ändringsförslag    94

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led d – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i)  rättvis fördelning av spridningen i Europeiska unionen,

i)  rättvis och kostnadseffektiv fördelning av spridningen i Europeiska unionen,

Ändringsförslag    95

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  referensandelen energi från förnybara energikällor i dess slutliga bruttoenergianvändning enligt vad som fastställs i artikel 3.3 i direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG],

Ändringsförslag    96

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att deras sammanlagda bidrag uppgår till minst 27 % energi producerad från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) på unionsnivå senast 2030.

2.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att deras sammanlagda mål uppgår till en linjär utveckling som uppnår minst 35 % energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) på unionsnivå senast 2030.

Ändringsförslag    97

Förslag till förordning

Artikel 6 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området energieffektivitet

Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bindande mål på området energieffektivitet

Ändringsförslag    98

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  När medlemsstaterna fastställer sitt vägledande nationella bidrag på energieffektivitetsområdet för 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planer som avses i artikel 4 b 1, ska de säkerställa att

1.  När medlemsstaterna fastställer sitt bindande nationella mål på energieffektivitetsområdet för 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planer som avses i artikel 4 b 1, ska de säkerställa att

Ändringsförslag    99

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  unionens energianvändning år 2020 är högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi, och att unionens energianvändning 2030 är högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi för den första tioårsperioden,

(a)  unionens energianvändning år 2020 är högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi, och att unionens energianvändning 2030 är högst 1 132 Mtoe primärenergi och högst 849 Mtoe slutlig energi för den första tioårsperioden,

Ändringsförslag    100

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När medlemsstaterna fastställer det bidrag som avses i punkt 1 får de ta hänsyn till omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning, t.ex.

2.  När medlemsstaterna fastställer det mål som avses i punkt 1 får de ta hänsyn till omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning, t.ex.

Ändringsförslag    101

Förslag till förordning

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7

Artikel 7

Nationella politiska strategier och åtgärder för var och en av energiunionens fem dimensioner

Nationella politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier för var och en av energiunionens fem dimensioner

Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga I beskriva i sin integrerade nationella energi- och klimatplan de viktigaste befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ska genomföras, särskilt de mål som anges i den nationella planen, inbegripet åtgärder för att säkerställa regionalt samarbete och lämplig finansiering på nationell och regional nivå.

Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga I beskriva i sin integrerade nationella energi- och klimatplan de viktigaste befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ska genomföras, särskilt de mål som anges i den nationella planen, inbegripet åtgärder för att säkerställa regionalt samarbete och lämplig finansiering på nationell, regional och lokal nivå, inklusive mobilisering av EU-program och EU-instrument.

 

Beskrivningen av de viktigaste befintliga och planerade politiska strategierna och åtgärderna för att uppnå målen i de nationella planerna ska åtföljas av en allmän översikt över vilka investeringar som krävs för att uppnå dessa mål.

 

Medlemsstaterna ska behandla energieffektivitet som en prioriterad infrastrukturåtgärd. De ska ta med energieffektivitetsprogram i sin infrastrukturplanering och prioritera investeringar i renovering av byggnader.

Ändringsförslag    102

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med inlämnandet av den nationella planen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) avseende det förväntade resultatet av befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.

1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med inlämnandet av den nationella planen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2030 (inklusive för år 2030) avseende det förväntade resultatet av befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder. Medlemsstaterna ska göra de antaganden, parametrar och metoder som använts för prognoser och scenarier tillgängliga för allmänheten.

Ändringsförslag    103

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Effekterna på utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) inom ramen för de planerade politiska strategierna och åtgärderna, inklusive en jämförelse med de prognoser som bygger på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

(a)  Effekterna på utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) inom ramen för de planerade politiska strategierna och åtgärderna, inklusive en jämförelse med de prognoser som bygger på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1. Här bör också ingå en bedömning av synergier från sektorskoppling, digitalisering och förbättrad marknadsutformning samt fördelarna i form av bättre luftkvalitet och försörjningstrygghet.

Ändringsförslag    104

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  De makroekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av de planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser som är baserade på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

(b)  De makroekonomiska, hälsomässiga, miljömässiga, färdighetsrelaterade och sociala konsekvenserna av enskilda och aggregerade planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser för befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1. Metoderna för bedömning av dessa konsekvenser ska offentliggöras och användningen av kostnads-nyttoanalyser ska uppmuntras.

Ändringsförslag    105

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Samspelet mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. Prognoser om försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.

(c)  Samspelet mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. I bedömningen ska ingå en kvantitativ eller kvalitativ utvärdering av allt dokumenterat samspel mellan dels nationella politiska strategier och åtgärder, dels unionens klimat- och energipolitiska åtgärder. Prognoser om försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.

Ändringsförslag    106

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Hur befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder, antingen enskilt för sig eller tagna tillsammans, kommer att locka till sig privata investeringar, vid sidan om den offentliga finansiering som behövs för att de ska kunna genomföras.

Ändringsförslag    107

Förslag till förordning

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9

Artikel 9

Utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner

Utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner

1.  Senast den 1 januari 2018 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3.1.

1.  Senast den 1 juni 2018 ska varje medlemsstat utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till sin första integrerade nationella energi- och klimatplan, enligt vad som avses i artikel 3.1. Varje medlemsstat ska utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till sin andra plan senast den 1 januari 2023, samt utkast till sina följande planer vart femte år därefter.

2.  Kommissionen får utfärda rekommendationer om utkasten till planer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28. Dessa rekommendationer ska särskilt ange

2.  Kommissionen ska bedöma utkasten till planer, och ska utfärda landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28 senast tre månader före utgången av den frist för överlämnande av planen som avses i artikel 3.1 för att.

(a)  ambitionsnivån för mål och bidrag i syfte att tillsammans nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet,

(a)  säkerställa medlemsstaternas gemensamma uppnående av målen för energiunionen och målen för energiunionens samtliga dimensioner,

 

(aa)  säkerställa medlemsstaternas uppnående av nationella mål,

(b)  politiska strategier och åtgärder som avser mål och andra politiska strategier och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans på medlemsstats- och unionsnivå,

(b)  förbättra enskilda befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i nationella energi- och klimatplaner, också dem som har potentiell gränsöverskridande relevans,

 

(ba)  föreslå antagande av ytterligare politiska strategier och åtgärder i nationella energi- och klimatplaner,

(c)  samverkan och överensstämmelse mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

(c)  säkerställa överensstämmelse mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

 

(ca)  säkerställa att de investeringsrelaterade strategierna och instrumenten stämmer överens med medlemsstaternas politiska strategier och åtgärder för att uppfylla de motsvarande målen.

3.  Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till alla eventuella rekommendationer från kommissionen när de slutför sin integrerade nationella energi- och klimatplan.

3.  Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till alla eventuella rekommendationer från kommissionen när de slutför sin integrerade nationella energi- och klimatplan. Om den berörda medlemsstatens ståndpunkt avviker från kommissionens rekommendation ska medlemsstaten motivera sin ståndpunkt och offentliggöra motiveringen.

 

3a.  Medlemsstaterna ska göra de utkast till planer som avses i punkt 1 tillgängliga för allmänheten.

Ändringsförslag    108

Förslag till förordning

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utan att det påverkar tillämpningen av andra krav i unionslagstiftningen ska medlemsstaterna säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av utkast till planer som avses i artikel 9 och bifoga en sammanfattning av allmänhetens synpunkter till det utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan som de lämnar in till kommissionen. I den mån bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG är tillämpliga ska samråd som genomförs i enlighet med det direktivet också anses uppfylla skyldigheten att rådgöra med allmänheten i enlighet med denna förordning.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra krav i unionslagstiftningen ska medlemsstaterna säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av de utkast till planer som avses i artikel 9 i denna förordning, samt av de långsiktiga strategier som avses i artikel 14, när alla alternativ står öppna och ett effektivt samråd med allmänheten kan äga rum.

Ändringsförslag    109

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Medlemsstaterna ska fastställa rimliga tidsramar, som är tillräckligt långa för att allmänheten ska hinna informeras om, förbereda sig på och på ett effektivt sätt delta i planeringsprocessens olika skeden. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till deltagande på lika villkor och säkerställa att allmänheten informeras, antingen genom offentliga tillkännagivanden eller på annat lämpligt sätt, såsom elektroniska medier, när sådana finns att tillgå, om alla praktiska arrangemang kring deltagandet, och kan ta del av alla relevanta dokument.

Ändringsförslag    110

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  Medlemsstaterna ska, när de till kommissionen överlämnar sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner, samt sina slutliga planer av detta slag, jämte sina långsiktiga strategier, bifoga en sammanfattning av allmänhetens synpunkter samt om hur dessa tagits i beaktande.

Ändringsförslag    111

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1c.  I den mån bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG är tillämpliga ska samråd som genomförs i enlighet med det direktivet också anses uppfylla skyldigheten att samråda med allmänheten i enlighet med denna förordning.

Ändringsförslag    112

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1d (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1d.  Medlemsstaterna ska begränsa den administrativa komplexiteten vid genomförandet av denna artikel.

Ändringsförslag    113

Förslag till förordning

Artikel 10a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 10a

 

Plattform för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer

 

1.  Medlemsstaterna ska, i en anda av partnerskap, inrätta en ständig plattform för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer för att stödja aktivt engagemang från lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, näringslivet, investerare, övriga relevanta berörda parter och allmänheten för att hantera energiomställningen.

 

2.  Medlemsstaterna ska inför sina nationella plattformar för klimat- och energidialog framlägga vilka olika alternativ och scenarier de planerar i sin energi- och klimatpolitik på kort, medellång och lång sikt, tillsammans med en kostnads-nyttoanalys av varje alternativ. Plattformarna för klimat- och energidialog ska vara forum för diskussion om och framtagande av planer, strategier och rapporter i enlighet med artikel 10.

 

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att plattformarna för klimat- och energidialog får tillräckligt med personalresurser och ekonomiska resurser och fungerar med öppenhet och insyn.

Ändringsförslag    114

Förslag till förordning

Artikel 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11

Artikel 11

Regionalt samarbete

Makroregionalt och regionalt samarbete

1.  Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra på regional nivå för att på ett effektivt sätt uppnå de mål och bidrag som anges i deras respektive integrerade nationella energi- och klimatplan.

1.  Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra på makroregional och regional nivå och därvid ta största möjliga hänsyn till alla befintliga och potentiella samarbetsformer, för att på ett effektivt sätt uppnå de mål och syften som anges i deras respektive integrerade nationella energi- och klimatplan.

2.  Medlemsstaterna ska, i god tid innan de överlämnar sitt utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan till kommissionen enligt artikel 9.1, kartlägga möjligheter till regionalt samarbete och samråda med grannmedlemsstater och övriga medlemsstater som uttrycker intresse. Medlemsstaterna ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av sådana regionala samråd, i tillämpliga fall även hur synpunkter har beaktats.

2.  Medlemsstaterna ska, i god tid innan de överlämnar sitt utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan till kommissionen enligt artikel 9.1, kartlägga möjligheter till makroregionalt och regionalt samarbete, varvid hänsyn ska tas till sådana former av makroregionalt samarbete som redan finns, framför allt den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, nätsammankopplingen i Central- och Sydösteuropa, den centralvästra regionala energimarknaden, initiativet för energinät i länderna kring Nordsjön, jämte Europa-Medelhavspartnerskapet, och samråda med grannmedlemsstater och övriga medlemsstater som uttrycker intresse, i enlighet med direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. Medlemsstaterna ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av sådana regionala samråd, i tillämpliga fall även hur synpunkter har beaktats. Medlemsstater som bedriver makroregionalt samarbete ska komma överens om en styrningsstruktur som möjliggör möten på ministernivå minst en gång om året.

 

2a.  Kommissionen ska, på begäran av två eller flera medlemsstater, underlätta det gemensamma utarbetandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner, bland annat genom att skapa en stödjande ram. Medlemsstater som bedriver makroregionalt eller regionalt samarbete ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av det och överlämna dem till kommissionen. Resultaten av sådant makroregionalt eller regionalt samarbete får ersätta motsvarande delar av den relevanta integrerade nationella energi- och klimatplanen.

 

2b.  För att gynna strategier för marknadsintegration och kostnadseffektivitet ska kommissionen se efter vilka möjligheter det finns till makroregionalt eller regionalt samarbete som omfattar en eller flera av energiunionens fem dimensioner och bedrivs i enlighet med denna artikel, med en långsiktsvision som bygger på rådande marknadsförhållanden. Utgående från dessa möjligheter får kommissionen utfärda rekommendationer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28, för att underlätta effektivt samarbete, samt effektiva partnerskap och samråd.

3.  Kommissionen ska underlätta samarbete och samråd mellan medlemsstaterna om de utkast till planer som lämnats in till den i enlighet med artikel 9, så att planerna kan färdigställas.

3.  Kommissionen ska underlätta samarbete och samråd mellan medlemsstaterna om de utkast till planer som lämnats in till den i enlighet med artikel 9, så att planerna kan färdigställas.

4.  Medlemsstaterna ska i enlighet med punkterna 2 och 3 beakta de synpunkter som mottagits från andra medlemsstater i sina slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner och förklara hur dessa synpunkter har beaktats.

4.  Medlemsstaterna ska i enlighet med punkterna 2 och 3 beakta de synpunkter som mottagits från andra medlemsstater i sina slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner och förklara hur dessa synpunkter har beaktats.

5.  För de ändamål som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fortsätta att samarbeta på regional nivå när de genomför de politiska strategier och åtgärder som deras planer omfattar.

5.  För de ändamål som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fortsätta att samarbeta på makroregional nivå när de genomför de politiska strategier och åtgärder som deras planer omfattar.

 

5a.  Medlemsstaterna ska även planera samarbetet med undertecknarna av fördraget om energigemenskapen samt med tredjeländer som är medlemmar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ändringsförslag    115

Förslag till förordning

Artikel 11a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 11a

 

Identifiering och finansiering av projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen

 

1.  Medlemsstater som bedriver samarbete av något av de slag som avses i artikel 11 ska utarbeta en regional förteckning över projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen, vilka bidrar till uppnåendet av det mål som avses i artikel 4.2. Förteckningen ska ingå i de nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3.

 

2.  Vid utarbetandet av sin förteckning över projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen ska medlemsstaterna beakta följande kriterier:

 

(a)  Vilken sammanlagd potentiell nytta projektet för med sig.

 

(b)  Att projektet involverar minst två medlemsstater som förenats i en samarbetsmekanism som kan vara vilken som helst av dem som fastställs i direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktivet om förnybar energi].

 

(c)  Att projektet är förlagt till en medlemsstats territorium eller till internationellt vatten och har en betydande gränsöverskridande påverkan.

 

3.  Efter att kommissionen mottagit de integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska den senast den 31 december 2020 upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 36 för att upprätta den unionsomfattande förteckningen över projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen.

 

4.  Vid upprättandet av den unionsomfattande förteckningen ska kommissionen

 

(a)  säkerställa att bara sådana projekt som uppfyller de kriterier som avses i punkt 2 i denna artikel tas med,

 

(b)  säkerställa konsekvens mellan regionerna,

 

(c)  sträva efter att projekten för förnybar energi av intresse för energiunionen inte ska bli ohanterligt många,

 

(d)  säkerställa att projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen förmånsbehandlas i sådana sektorer där medlemsstaterna sammanställt gemensamma utvecklingsbanor på det regionala planet fram till 2030.

 

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 36 för att fastställa vilka metoder som medlemsstaterna ska använda vid den analys som avses i punkt 2 a i denna artikel, varvid konsekvenser för miljö, hälsa, makroekonomi, färdigheter och samhälle ska tas med i beräkningen.

 

6.  Varje medlemsstat ska senast den 30 juni 2021 utse en nationell behörig myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för de projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen som tagits med på den unionsomfattande förteckningen. Den behöriga myndigheten ska vidta åtgärder för att det ska gå lättare att utfärda det övergripande beslutet.

 

7.  Om det blir mycket svårt att genomföra ett projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen, får kommissionen, i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna, utse en unionssamordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger. Vid tillämpningen av denna förordning ska bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EU) nr 347/2013 gälla.

 

8.  Bestämmelserna i artikel 10 i denna förordning ska tillämpas vid medlemsstaternas urval av projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen.

 

9.  Projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen som tagits med på den unionsomfattande förteckningen ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag, lån, eget kapital, finansieringsinstrument och garantifonder. Kommissionen ska dessutom inrätta ett instrument på unionsnivå som bidrar till det ekonomiska stödet till projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen som tagits med på den unionsomfattande förteckningen och som direkt eller indirekt förvaltas av kommissionen. Detta instrument får sammanföra unionsmedel och nationella medel, särskilt den finansieringsplattform som inrättats i enlighet med artikel 27.4.

Ändringsförslag    116

Förslag till förordning

Artikel 12 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa som anmälts i enlighet med artiklarna 3 och 13. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av om

Kommissionen ska bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna som anmälts i enlighet med artikel 3. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av om

Ändringsförslag    117

Förslag till förordning

Artikel 12 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  målen och bidragen är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och för den första tioårsperioden, framför allt målen för unionens klimat- och energiram för 2030, och

(a)  målen är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och för den första tioårsperioden, framför allt målen för unionens klimat- och energiram för 2030, och

Ändringsförslag    118

Förslag till förordning

Artikel 12 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  de befintliga och föreskrivna politiska strategierna, åtgärderna och relaterade investeringsstrategierna är tillräckliga för uppnåendet av de nationella mål som avses i artikel 4,

Ändringsförslag    119

Förslag till förordning

Artikel 12a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 12a

 

Initiativ för en rättvis övergång för arbetstagare och samhällen

 

1.  Genom denna förordning upprättas ett initiativ för en rättvis övergång för att stödja arbetstagare och samhällen som kan komma att påverkas negativt av övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Detta initiativ bör bestå av en nämnd med företrädare för medlemsstaternas nationella myndigheter, kommissionen, lokala och regionala företrädare och arbetsmarknadens parter, som ska anordna inbjudningar att lämna projektförslag på området en rättvis övergång.

 

2.  Inbjudningarna att lämna projektförslag ska syfta till att förverkliga gröna möjligheter och stödja arbetstagare och samhällen i samband med energiomställningen. När nämndens medlemmar utarbetar inbjudningarna att lämna projektförslag ska de sträva efter att

 

(a)  bevara och skapa anständiga och hållbara arbetstillfällen,

 

(b)  stärka utbildning och fortbildning för arbetstagare inom rena processer och tekniker,

 

(c)  förbättra de sociala skyddsnäten, inbegripet aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

 

3.  Kommissionen ska inrätta en finansieringsplattform på unionsnivå som ska ge direkt ekonomiskt stöd till initiativet för en rättvis övergång.

Ändringsförslag    120

Förslag till förordning

Artikel 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 13

utgår

Uppdatering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

 

1.  Senast den 1 januari 2023 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna förelägga kommissionen ett utkast till uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 eller bekräfta för kommissionen att planen fortfarande är giltig.

 

2.  Senast den 1 januari 2024 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla en uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3, om de inte har bekräftat att planen fortfarande är giltig i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

 

3.  Medlemsstaterna får endast ändra de mål och bidrag som anges i den uppdatering som avses i punkt 2 för att återspegla en ökad ambitionsnivå i förhållande till dem som fastställts i den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplanen.

 

4.  Medlemsstaterna ska bemöda sig om att i den uppdaterade planen lindra eventuella negativa miljökonsekvenser som blir uppenbara i samband med den integrerade rapporteringen enligt artiklarna 15–22.

 

5.  Medlemsstaterna ska beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen när de utarbetar den uppdatering som avses i punkt 2.

 

6.  De förfaranden som föreskrivs i artiklarna 9.2 och 11 ska tillämpas vid utarbetande och bedömning av de uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplanerna.

 

Ändringsförslag    121

Förslag till förordning

Kapitel 3 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Långsiktiga strategier för låga utsläpp

Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier

Ändringsförslag    122

Förslag till förordning

Artikel 13a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 13a

 

Överensstämmelse med det övergripande klimatmålet

 

Kommissionen ska senast den 1 juli 2018 rapportera om vilken återstående global koldioxidbudget som står i konsekvens med fullföljandet av ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till betydligt under 2 °C, framför allt till 1,5 °C över förindustriell nivå, och offentliggöra en analys av vad som är en skälig andel för unionen för 2050 och 2100.

Ändringsförslag    123

Förslag till förordning

Artikel 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 14

Artikel 14

Långsiktiga strategier för låga utsläpp

Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier

1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2020 och därefter vart tionde år sammanställa och till kommissionen rapportera sina långsiktiga strategier för låga utsläpp med ett perspektiv på 50 år, i syfte att bidra till att

1.  Medlemsstaterna och kommissionen, på unionens vägnar, ska senast den 1 januari 2019 och därefter vart femte år anta sina långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier med ett perspektiv på 30 år, i syfte att

(a)  uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet om att minska de antropogena utsläppen av växthusgaser och öka upptaget i sänkor,

(a)  uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet om att i tioårsetapper minska de antropogena utsläppen av växthusgaser och öka upptaget i sänkor,

(b)  uppfylla målet att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna,

(b)  uppfylla målet att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna, genom att begränsa unionens växthusgasutsläpp så att de understiger unionens skäliga andel av den återstående globala koldioxidbudgeten,

(c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC för industriländerna som grupp, för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer.

(c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC, för att på ett kostnadseffektivt sätt minska unionens växthusgasutsläpp och förbättra upptagen i sänkor, såsom ett led i strävan att uppnå Parisavtalets temperaturmål och nå fram till att unionen senast 2050 har nettonollutsläpp av växthusgaser och kort därefter övergår till negativa utsläpp,

 

(ca)  för unionen senast 2050 uppnå ett högeffektivt energisystem som bygger på förnybar energi.

2.  De långsiktiga strategierna för låga utsläpp ska omfatta

2.  De långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna ska innehålla det som anges i bilaga IIa och omfatta

(a)  de totala minskningarna av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i sänkor,

(a)  de totala minskningarna av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i sänkor, med ett separat mål om förbättringar av upptag i sänkor som överensstämmer med fullföljandet av ansträngningar för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen,

(b)  utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet elproduktion, industri, transporter, byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),

(b)  av omsorg om minskade koldioxidutsläpp: minskningar av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet bland annat elproduktion, industri, transporter, uppvärmning och kylning och byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),

(c)  förväntade framsteg med övergången till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser, inklusive växthusgasintensitet, bruttonationalproduktens koldioxidintensitet och strategier för relaterad forskning, utveckling och innovation,

(c)  förväntade framsteg med övergången till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser, inklusive växthusgasintensitet, bruttonationalproduktens koldioxidintensitet och strategier för relaterad långsiktig investeringsverksamhet, forskning, utveckling och innovation,

 

(ca)  förväntade framsteg med energiomställningen, bland annat med energibesparingar, den sammanlagda andelen för förnybar energi och den kapacitet för förnybar energi man planerar att installera,

 

(cb)  det förväntade bidraget från en genomgripande minskning av koldioxidutsläppen till ekonomin i fråga om makroekonomisk och social utveckling, hälsorisker och hälsofördelar samt miljöskydd,

(d)  kopplingar till annan långsiktig planering på nationell nivå.

(d)  kopplingar till andra långsiktiga mål, annan långsiktig planering och andra politiska strategier och åtgärder och investeringar på nationell nivå.

 

2a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga IIa i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens energi- och klimatpolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grundval av UNFCCC och Parisavtalet.

3.  De långsiktiga strategier för låga utsläpp och de integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 bör överensstämma med varandra.

3.  De integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 ska överensstämma med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.

4.  Medlemsstaterna ska utan dröjsmål göra sina respektive långsiktiga strategier för låga utsläpp och alla uppdateringar av dessa tillgängliga för allmänheten.

4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska utveckla sina strategier med öppenhet och insyn och säkerställa att allmänheten, arbetsmarknadens parter, näringslivet, investerare, det civila samhället och andra berörda parter på ett tidigt stadium får möjlighet till effektivt deltagande vid utarbetandet av de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna, och offentliggöra dessa strategier, tillsammans med alla analyser och uppgifter som finns till stöd för dem, bland annat på den plattform på nätet som avses i artikel 24.

 

4a.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas arbete med att ta fram sina långsiktiga strategier genom att tillhandahålla information om läget för den bakomliggande vetenskapliga kunskap och den tekniska utveckling som har relevans för att målen i artikel 1 ska uppnås. Kommissionen ska också ge medlemsstaterna och andra berörda parter tillfälle att komma med ytterligare upplysningar och diskutera sina framtidsutsikter, samt ta fram bästa praxis och vägledning som medlemsstaterna kan använda sig av när de utvecklar och genomför sina strategier.

 

4b.  Kommissionen ska bedöma om de nationella långsiktiga strategierna är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av unionens mål enligt artikel 1. Kommissionen får utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för underlättande av detta, och för att hjälpa medlemsstaterna i deras arbete med att utarbeta och genomföra sina långsiktiga strategier.

Ändringsförslag    124

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Information om de framsteg som gjorts för att uppnå de mål och bidrag som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, och för att genomföra de politiska strategier och åtgärder som krävs för att uppnå dem.

(a)  Information om de framsteg som gjorts för att uppnå de mål som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, och för att finansiera och genomföra de politiska strategier och åtgärder som krävs för att uppnå dem.

Ändringsförslag    125

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Resultaten av de offentliga samråd som genomförts i enlighet med artikel 10.

Ändringsförslag    126

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ab)  Information om vilka framsteg som gjorts med att stödja aktivt engagemang i enlighet med artikel 10a.

Ändringsförslag    127

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led ac (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ac)  Den information som avses och vilka framsteg som gjorts med att uppnå de mål och uppfylla de åtaganden som fastställs i de långsiktiga energi- och klimatpolitiska strategierna i artikel 14.

Ändringsförslag    128

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Om kommissionen har utfärdat rekommendationer enligt artikel 27.2 eller 27.3 ska den berörda medlemsstaten i den rapport som avses i punkt 1 i den här artikeln ta med information om de politiska strategier och åtgärder som antagits eller ska antas och genomföras för att ta hänsyn till dessa rekommendationer. Denna information ska innehålla en detaljerad tidsplan för genomförande.

5.  Om kommissionen har utfärdat rekommendationer enligt artikel 27.2 eller 27.3 ska den berörda medlemsstaten i den rapport som avses i punkt 1 i den här artikeln ta med information om de politiska strategier och åtgärder som antagits eller ska antas och genomföras för att ta hänsyn till dessa rekommendationer. Denna information ska innehålla en detaljerad tidsplan för genomförande. Om den berörda medlemsstaten avviker från en utfärdad rekommendation ska medlemsstaten tillhandahålla en väl underbyggd motivering, baserad på tillförlitliga data och objektiva kriterier, samt offentliggöra motiveringen.

Ändringsförslag    129

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a.  Medlemsstaterna ska offentliggöra rapporterna till kommissionen enligt denna artikel.

Ändringsförslag    130

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

(4)  Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, inklusive andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av grödor som producerats på jordbruksmark, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

Ändringsförslag    131

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  Mål och utvecklingsbanor för förnybar energi producerad av regioner, städer, energisamhällen och egenförbrukare.

Ändringsförslag    132

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor som producerats på jordbruksmark, andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, förnybar energi producerad av städer, lokalsamhällen och egenförbrukare).

(5)  I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening ).

Ändringsförslag    133

Förslag till förordning

Artikel 18 – led b – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande mål för förnybar energi för 2030 på unionsnivå som anges i artikel 4 a.2 i, inbegripet sektors- och teknikspecifika åtgärder, med en särskild granskning av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 23, 24 och 25 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de nationella målen i samband med uppnåendet av det bindande mål för förnybar energi för 2030 på unionsnivå som anges i artikel 4 a.2 i, inbegripet sektors- och teknikspecifika åtgärder, med en särskild granskning av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 23, 24 och 25 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

Ändringsförslag    134

Förslag till förordning

Artikel 18 – led b – led 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  Särskilda åtgärder för att bedöma vilken kapacitet som inte kan anpassas till efterfrågan och som kan begränsa användningen av förnybar energi, samt skapa insyn i denna kapacitet och minska behovet av den.

Ändringsförslag    135

Förslag till förordning

Artikel 19 – led a – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Utvecklingen för den primära och den slutliga energianvändningen från 2020 till 2030 som nationellt energibesparingsbidrag för att uppnå målet för 2030 på unionsnivå, inbegripet underliggande metod.

(1)  Utvecklingen för den primära och den slutliga energianvändningen från 2020 till 2030 som nationella bindande energibesparingsmål för att uppnå målet för 2030 på unionsnivå, inbegripet underliggande metod.

Ändringsförslag    136

Förslag till förordning

Artikel 19 – led a – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Mål för långsiktig renovering av det nationella beståndet av såväl offentliga som privata bostadshus och kommersiella byggnader.

(2)  Mål om långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus, både offentliga och privata.

Ändringsförslag    137

Förslag till förordning

Artikel 19 – led b – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier, åtgärder och program i syfte att uppnå det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för 2030 samt andra mål som anges i artikel 6, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier, åtgärder och program i syfte att uppnå det bindande nationella energieffektivitetsmål för 2030 samt andra mål som anges i artikel 6, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

Ändringsförslag    138

Förslag till förordning

Artikel 19 – led b – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artikel 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] i enlighet med bilaga II till denna förordning.

(3)  Nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] i enlighet med bilaga II till denna förordning, inklusive vilka energibesparingar som uppnåtts med hjälp av dessa system och/eller alternativa åtgärder som antagits vid tillämpningen av artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EG [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] och påverkan på konsumenternas fakturor, varjämte krav med socialt syfte ska tas med.

Ändringsförslag    139

Förslag till förordning

Artikel 19 – led b – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av offentliga och privata bostadshus och kommersiella byggnader, inbegripet politiska strategier och åtgärder som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar.

(4)  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av offentliga och privata bostadshus och andra byggnader än bostadshus, inbegripet politiska strategier och åtgärder som vägleder investeringar, stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar, varvid hänsyn särskilt ska tas till en evidensbaserad uppskattning av förväntade energibesparingar och fördelar i bredare bemärkelse, i enlighet med artikel 2a i direktiv (EU) .../... [direktivet om byggnaders energiprestanda, 2016/0381/COD].

Ändringsförslag    140

Förslag till förordning

Artikel 19 – led b – led 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  Politiska strategier och åtgärder för tillvaratagande av den ekonomiska potentialen hos högeffektiv kraftvärme och effektiva värme- och kylsystem enligt artikel 14.2 om främjande av effektiv värme och kyla [direktiv 2012/27/EU i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761].

Ändringsförslag    141

Förslag till förordning

Artikel 19 – led b – led 5b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5b)  I förekommande fall, framsteg med andra genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder som följer av de långsiktiga renoveringsstrategierna enligt artikel 2a i direktiv (EU) .../... [direktivet om byggnaders energiprestanda, 2016/0381/COD], bland annat sådana som inriktas på de segment av det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, samt på tillgång till information och finansiering.

Ändringsförslag    142

Förslag till förordning

Artikel 20 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  nationella mål för diversifiering av energikällor och leverantörsländer, lagring, efterfrågeflexibilitet,

(a)  nationella mål för förbättrad energieffektivitet, förnybara energikällor och diversifiering av försörjning, försörjningsvägar och leverantörsländer, lagring, efterfrågeflexibilitet,

Ändringsförslag    143

Förslag till förordning

Artikel 20 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer,

(b)  nationella mål och åtgärder när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, av ett slag som inte hindrar att energiunionen genomförs med framgång,

Ändringsförslag    144

Förslag till förordning

Artikel 20 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  nationella mål när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom insats av energieffektivitetsåtgärder, utbyggnad av inhemska förnybara energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring,

Ändringsförslag    145

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Den nivå av elsammanlänkning som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till målet på 15 % elsammanlänkning.

(a)  Den nivå av elsammanlänkning som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till det vägledande målet på minst 15 % elsammanlänkning.

Ändringsförslag    146

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.

(b)  Viktiga nationella mål för infrastruktur för överföring och distribution av el och gas, och moderniseringen av denna infrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.

Ändringsförslag    147

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, i tillämpliga fall.

(d)  Nationella mål och åtgärder som avser flexibilitet för systemen, särskilt genom undanröjande av hinder för fri prisbildning, marknadsintegration och marknadskoppling, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och inskränkning, och prissignaler i realtid.

Ändringsförslag    148

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  Nationella mål vad gäller energifattigdom, inbegripet antalet hushåll som lever i energifattigdom.

utgår

Ändringsförslag    149

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea)  Nationella mål och åtgärder som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.

Ändringsförslag    150

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led eb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(eb)  Nationella mål och åtgärder för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.

Ändringsförslag    151

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Nationella mål för att säkerställa elsystemens tillräcklighet, i tillämpliga fall.

(f)  Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, som också säkerställer att inga kapacitetsmekanismer används eller, om de används av försörjningstrygghetsskäl, begränsas i möjligaste mån.

Ändringsförslag    152

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa)  Nationella åtgärder för inrättande eller översyn av elområden för att åtgärda strukturell överbelastning, maximera ekonomisk effektivitet och gränsöverskridande handel, och säkerställa försörjningstrygghet.

Ändringsförslag    153

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden a–f.

(g)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden a–fa.

Ändringsförslag    154

Förslag till förordning

Artikel 21a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 21a

 

Integrerad rapportering om energieffektivitet

 

En medlemsstat ska i förekommande fall i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan ta med kvantitativa uppgifter om antalet energifattiga hushåll, samt om vilka politiska strategier och åtgärder den har mot energifattigdomen, i enlighet med artikel 3.3 v.

 

När artikel 3.3 v andra stycket är tillämplig ska den berörda medlemsstaten i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan ta med uppgifter om genomförandet av sitt nationella vägledande mål om att minska antalet energifattiga hushåll.

 

Kommissionen ska till observationsgruppen för energifattigdom delge de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat vid tillämpningen av denna artikel.

Ändringsförslag    155

Förslag till förordning

Artikel 22 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Nationella mål för totala (offentliga och privata) utgifter för forskning och innovation avseende ren energiteknik samt för teknikkostnader och prestandautveckling.

(b)  Nationella mål för totala (offentliga och, i förekommande fall, privata) utgifter för forskning och innovation avseende ren energiteknik samt för teknikkostnader och prestandautveckling.

Ändringsförslag    156

Förslag till förordning

Artikel 22 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner.

(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen.

Ändringsförslag    157

Förslag till förordning

Artikel 22 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)  Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i tillämpliga fall.

(g)  Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i tillämpliga fall. För alla ekonomiska bidrag från kommissionen till finansieringsinstrument till vilka medlemsstaterna gemensamt anslår nationella resurser ska det redogöras offentligt hur de använts.

Ändringsförslag    158

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Sina approximativa växthusgasinventeringar för år X-1.

utgår

Ändringsförslag    159

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Sin approximativa slutliga bruttoenergianvändning från förnybara energikällor och sin approximativa bruttoenergianvändning, primärenergianvändning och slutliga energianvändning för år X-1.

Ändringsförslag    160

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpningen av led a ska kommissionen, baserat på medlemsstaternas approximativa växthusgasinventeringar eller, om en medlemsstat inte har överlämnat sina approximativa inventeringar senast den dagen, baserat på sina egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.

För ovannämnda ändamål ska kommissionen, baserat på medlemsstaternas approximativa växthusgasinventeringar eller, om en medlemsstat inte har överlämnat sina approximativa inventeringar senast den dagen, baserat på sina egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.

Ändringsförslag    161

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Senast den 31 juli 2021 och varje år därefter (år X) ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in sina approximativa växthusgasinventeringar för år X-1.

Ändringsförslag    162

Förslag till förordning

Artikel 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 24

Artikel 24

Plattform för e-rapportering

Plattform på nätet

1.  Kommissionen ska inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna och främja samarbete mellan medlemsstaterna.

1.  För att säkerställa kostnadseffektivitet ska kommissionen inrätta en offentlig plattform på nätet för att underlätta kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna, främja samarbete mellan medlemsstaterna och göra det lättare för allmänheten att få tag på information.

2.  Medlemsstaterna ska använda plattformen på nätet för att tillhandahålla kommissionen de rapporter som avses i detta kapitel när plattformen tas i drift.

2.  Medlemsstaterna ska använda plattformen på nätet för att tillhandahålla kommissionen de rapporter som avses i detta kapitel när plattformen tas i drift. Medlemsstaterna ska göra dessa rapporter tillgängliga för allmänheten.

 

2a.  Kommissionen ska använda plattformen på nätet för att göra det lättare för allmänheten att få tag på, dels utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner samt de slutliga planerna av detta slag, dels de nationella långsiktiga energi- och klimatpolitiska strategier som avses i artiklarna 3, 9 och 14.

Ändringsförslag    163

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Senast den 31 oktober 2021 och vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna, av annan information som rapporterats enligt denna förordning och av europeisk statistik om sådan finns, utvärdera följande:

1.  Senast den 31 oktober 2021 och vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna, av annan information som rapporterats enligt denna förordning, av uppgifter från Europeiska miljöbyrån, av indikatorerna och av europeisk statistik om sådan finns, utvärdera följande:

Ändringsförslag    164

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet.

(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet, och vid behov med beaktande av EU:s reviderade klimat- och energiåtgärder, såsom anges i artikel 38.

Ändringsförslag    165

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Framstegen på EU-nivå för att diversifiera sina energikällor och energileverantörer, vilket bidrar till en fullt fungerande och motståndskraftig energiunion som baseras på försörjningstrygghet, solidaritet och tillit.

Ändringsförslag    166

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  De framsteg som varje medlemsstat har gjort när det gäller att uppfylla sina mål och genomföra de politiska strategier och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.

(b)  De framsteg som varje medlemsstat har gjort med att uppnå sina mål och syften och genomföra de politiska strategier och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.

Ändringsförslag    167

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Den totala inverkan av de integrerade nationella planernas politiska strategier och åtgärder på unionens klimat- och energipolitiska åtgärders funktion, med tanke på en översyn av unionens nationellt fastställda bidrag och en ambitionshöjning i enlighet med åtagandena i Parisavtalet.

Ändringsförslag    168

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(cb)  Den totala inverkan av de integrerade nationella planernas politiska strategier och åtgärder på EU:s utsläppshandelssystems funktion.

Ändringsförslag    169

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led cc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(cc)  Riktigheten i medlemsstatens uppskattningar av hur överlappande nationella politiska strategier och åtgärder påverkar balansen mellan tillgång och efterfrågan inom EU:s utsläppshandelssystem eller, om sådana uppskattningar saknas, en egen bedömning av denna påverkan.

Ändringsförslag    170

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Kommissionen ska i förväg tillkännage vilka indikatorer den avser att tillämpa på sådana bedömningar.

Ändringsförslag    171

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 27 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 i.

2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en bindande linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 35 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 ic.

Ändringsförslag    172

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 321 Mtoe när det gäller primärenergianvändning och 987 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i den mening som avses i artikel 6.1 a.

På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 132 Mtoe när det gäller primärenergianvändning och 849 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i den mening som avses i artikel 6.1 a.

Ändringsförslag    173

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Beakta om unionens milstolpe på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 uppnås.

(a)  Bedöma huruvida enskilda medlemsstater är på väg att uppnå sitt nationella bindande mål och om unionens mål på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 uppnås.

Ändringsförslag    174

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Senast den 31 oktober 2019 och vart fjärde år därefter ska kommissionen utvärdera genomförandet av direktiv 2009/31/EG.

utgår

Ändringsförslag    175

Förslag till förordning

Artikel 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 26

Artikel 26

Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning

Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning

1.  På grundval av sin bedömning enligt artikel 25 ska kommissionen utfärda rekommendationer till en medlemsstat enligt artikel 28, om den politiska utvecklingen i den medlemsstaten visar bristande samstämmighet med de övergripande målen för energiunionen.

1.  På grundval av sin bedömning enligt artikel 25 ska kommissionen utfärda rekommendationer till en medlemsstat enligt artikel 28, om den politiska utvecklingen i den medlemsstaten visar bristande samstämmighet med de övergripande målen för energiunionen och unionens långsiktiga mål för minskade växthusgasutsläpp.

 

1a.  En medlemsstat som ämnar använda flexibilitetsmöjligheten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) .../... [ansvarsfördelning] ska i planen enligt artikel 3 i denna förordning låta ingå vilken nivå som är avsedd att användas, jämte vilka politiska strategier och åtgärder den planerar använda för att överskrida kraven i artikel 4 i förordning (EU) .../... [LULUCF] för perioden mellan 2021 och 2030 till den nivå som krävs.

2.  Kommissionen får avge yttranden om de handlingsplaner som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.1 i förordning [ ] [ESR].

2.  Kommissionen får avge yttranden om de handlingsplaner som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 7 och 8.1 i förordning [ ] [ESR].

 

2a.  Kommissionen får tillfälligt upphäva en medlemsstats möjlighet att överföra årliga utsläppstilldelningar till andra medlemsstater.

 

2b.  Mot bakgrund av att metan har stor global uppvärmningspotential och relativt kort livslängd i atmosfären ska kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna om man antog ett 20-årigt tidsperspektiv för metan. Kommissionen ska överväga politiska alternativ för snabba åtgärder mot metanutsläpp och lägga fram en metanstrategi för unionen, varvid hänsyn i tillämpliga delar ska tas till målen för den cirkulära ekonomin och metanutsläpp med anknytning till energi och avfall prioriteras.

 

2c.  Kommissionen ska 2027 och 2032 rapportera om den ackumulerade balansen av utsläpp och upptag från brukad skogsmark i unionen med hänvisning till genomsnittliga utsläpp och genomsnittliga upptag under perioden 1990–2009. Om den ackumulerade balansen utfaller negativt ska kommissionen lägga fram ett förslag om kompensation och med motsvarande mängd minska medlemsstaternas utsläppsrätter enligt förordning (EU) .../... [förordningen om ansvarsfördelning].

Ändringsförslag    176

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen och bidragen i de nationella planerna och deras uppdateringar är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, i synnerhet, för den första tioårsperioden, för unionens mål inför 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås gemensamt. När det gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta medlemsstaternas ambitionsnivå för de bidrag till unionens mål för 2030 som de anger i sina nationella planer och uppdateringarna av dessa.

1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen i de nationella planerna är otillräckliga, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås.

 

När det gäller förnybar energi ska, utan att det påverkar andra åtgärder, medlemsstaternas nationella mål för 2030 ses över senast den 31 december 2020, i enlighet med artikel 3.2 i och bilaga Ia till direktiv (EU) .../... [direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, omarbetning].

Ändringsförslag    177

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning i enlighet med artikel 25.1 b drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla målen och bidragen eller att genomföra de politiska strategier och åtgärder som den anger i sin integrerade nationella energi- och klimatplan, ska den utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 28. När kommissionen utfärdar sådana rekommendationer ska den ta hänsyn till ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för förnybar energi för 2030.

2.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning i enlighet med artikel 25.1 b drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att fullgöra sina utvecklingsbanor och uppfylla sina mål eller att genomföra de politiska strategier och åtgärder som den anger i sin integrerade nationella energi- och klimatplan, ska den utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 28.

Ändringsförslag    178

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Om kommissionen på grundval av sin samlade bedömning enligt artikel 25.1 a av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner och med stöd av andra informationskällor, i förekommande fall, drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, får den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Vad gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för 2030.

3.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner eller med stöd av andra informationskällor, i förekommande fall, i enlighet med artikel 25, drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, ska den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. När kommissionen utfärdar sådana rekommendationer ska den ta hänsyn till medlemsstatens ambitionsnivå jämfört med unionens mål för 2030. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Sådana åtgärder ska beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida, särskilt sådana som vidtagits från och med 2021 och framöver för att bidra till unionens mål för 2030, varjämte de också ska beakta hur medlemsstaterna uppnått sina nationella mål och följt sina nationella utvecklingsbanor, jämte eventuella bidrag till den finansiella plattformen i enlighet med punkt 4 c.

Ändringsförslag    179

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Vad gäller energieffektivitet kan sådana kompletterande åtgärder i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos

 

(a)  produkter, i enlighet med direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU,

 

(b)  byggnader enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU,

 

(c)  transporter.

Ändringsförslag    180

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Om kommissionen, utifrån sin bedömning enligt artikel 25.1 a, konstaterar att ett infrastrukturprojekt eventuellt hindrar utvecklingen av en motståndskraftig energiunion ska kommissionen göra en preliminär bedömning av projektets förenlighet med de långsiktiga målen för den inre marknaden för energi, särskilt det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2050, och utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten, i enlighet med artikel 28. Kommissionen får rådfråga andra medlemsstater innan den gör en sådan bedömning.

Ändringsförslag    181

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Om, när det gäller förnybar energi och utan att det påverkar de åtgärder på unionsnivå som anges i punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.2 år 2023 konstaterar att den linjära utveckling i unionen som avses i artikel 25.2 inte uppfylls gemensamt, ska medlemsstaterna senast år 2024 säkerställa att eventuella brister som uppstår blir föremål för kompletterande åtgärder, exempelvis följande:

4.  Om, när det gäller förnybar energi och utan att det påverkar de åtgärder på unionsnivå som anges i punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.2 år 2023, samt vartannat år därefter, konstaterar att en medlemsstat inte gör tillräckliga framsteg för att uppnå sitt nationella mål för 2030, framför allt genom att inte följa sin utvecklingsbana, ska de berörda medlemsstaterna senast år 2024 respektive vartannat år därefter säkerställa att eventuella brister som uppstår inom utvecklingsbanan blir föremål för kompletterande åtgärder inom ett år, exempelvis följande:

Ändringsförslag    182

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1– led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Åtgärder för att främja en högre andel el från förnybar energi utifrån kriteriet i artikel 4 i direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG].

Ändringsförslag    183

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Ekonomiskt bidrag till en finansieringsplattform som inrättats på unionsnivå och som bidrar till projekt för förnybar energi och förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen.

(c)  Ett frivilligt ekonomiskt bidrag till en finansieringsplattform som inrättats på unionsnivå och som bidrar till projekt för förnybar energi, särskilt projekt av intresse för energiunionen, och förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen.

Ändringsförslag    184

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Anlitande av samarbetsmekanismer av det slag som inrättas i direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor].

Ändringsförslag    185

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessa åtgärder ska beakta ambitionsnivån hos den berörda medlemsstatens tidiga bidrag till unionens mål för förnybar energi för år 2030.

Dessa åtgärder ska beakta i vilken mån den berörda medlemsstaten uppnått sitt nationella mål och följt sin utvecklingsbana för förnybar energi.

 

Kommissionen ska, enligt situationens krav, komplettera åtgärder på nationell nivå med åtgärder på unionsnivå, för att säkerställa uppnåendet av unionens bindande linjära utvecklingsbana och unionens bindande mål för förnybar energi för 2030.

Ändringsförslag    186

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Om, när det gäller energieffektivitetsområdet och utan att det påverkar andra åtgärder på unionsnivå enligt punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.3 år 2023 konstaterar att framstegen mot att gemensamt uppnå unionens energieffektivitetsmål som nämns i artikel 25.3 första stycket är otillräckliga, ska den senast 2024 vidta åtgärder utöver dem som anges i direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 765] och direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] för att säkerställa att unionens bindande energieffektivitetsmål för 2030 uppfylls. Sådana kompletterande åtgärder kan i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos

5.  Om, när det gäller energieffektivitetsområdet och utan att det påverkar andra åtgärder på unionsnivå enligt punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.3 år 2023, samt vartannat år därefter, konstaterar att en medlemsstat inte gör tillräckligt med framsteg för att uppnå sitt nationella bindande mål och följa sin utvecklingsbana för 2030 ska den berörda medlemsstaten senast 2024 och vartannat år därefter säkerställa att eventuella klyftor som uppstår i dess utvecklingsbana överbryggas med hjälp av kompletterande åtgärder.

(a)  produkter enligt direktiv 2010/30/EU och direktiv 2009/125/EG,

 

(b)  byggnader enligt direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt COM(2016) 765] och direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt COM(2016) 761],

 

(c)  transporter.

 

Ändringsförslag    187

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a.  Varje berörd medlemsstat enligt vad som avses i punkterna 4 och 5 ska ingående ange vilka kompletterande åtgärder som genomförts, antagits och planerats för att överbrygga klyftan vid uppfyllandet av sina nationella mål och utvecklingsbanor för 2030, såsom en del av sin lägesrapport enligt vad som avses i artikel 15.

Ändringsförslag    188

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Medlemsstaten ska i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan som utarbetas året efter det år då rekommendationen utfärdades ange hur den har tagit största möjliga hänsyn till rekommendationen och hur den har genomfört eller har för avsikt att genomföra den. Medlemsstaten ska lämna en motivering om den avviker från rekommendationen.

(b)  Medlemsstaten ska i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan som utarbetas året efter det år då rekommendationen utfärdades ange hur den har tagit största möjliga hänsyn till rekommendationen och hur den har genomfört eller har för avsikt att genomföra den. Medlemsstaten ska ange orsakerna om den avviker från rekommendationen.

Ändringsförslag    189

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Rekommendationerna bör utgöra ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(c)  Rekommendationerna bör utgöra ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats i enlighet med artikel 9.2 och inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Ändringsförslag    190

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska utan dröjsmål göra rekommendationerna till alla medlemsstater tillgängliga för allmänheten.

Ändringsförslag    191

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – led ja (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ja)  En samlad bedömning av framstegen med att fullt ut integrera principen om energieffektivitet först och om skäliga villkor för energikonsumenterna.

Motivering

Principen om skäliga villkor för energikonsumenterna bör bli en av de övergripande principerna för planerna och åtgärderna.

Ändringsförslag    192

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – led jb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(jb)  En lägesrapport om konkurrenskraft.

Ändringsförslag    193

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – led jc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(jc)  Medlemsstaternas framsteg med att fasa ut direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen senast 2020.

Ändringsförslag    194

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – led ka (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ka)  En ekonomisk bedömning av de kostnader som slutkonsumenten av el får bära, utifrån indikatorer för de faktiska utgifterna för energiunionens fem dimensioner.

Ändringsförslag    195

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2021 inrätta, driva och kontinuerligt försöka förbättra nationella inventeringssystem för att uppskatta antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av de växthusgaser som anges i del 2 i bilaga III till denna förordning och säkerställa att uppgifterna i deras växthusgasinventeringar inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2021 inrätta, driva och kontinuerligt försöka förbättra nationella inventeringssystem i enlighet med UNFCCC:s krav för att uppskatta antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av de växthusgaser som anges i del 2 i bilaga III till denna förordning och säkerställa att uppgifterna i deras växthusgasinventeringar inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

Ändringsförslag    196

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Under 2027 och 2032 ska kommissionen genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som inlämnats av medlemsstaterna enligt artikel 23.3 i denna förordning för att övervaka medlemsstaternas minskningar eller begränsningar av utsläppen av växthusgaser i enlighet med artiklarna 4, 9 och 10 i förordning [ ] [ESR] och deras utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i sänkor enligt artiklarna 4 och 12 i förordning [ ] [LULUCF] och annan minskning av utsläppen av växthusgaser eller begränsningsmål som anges i unionslagstiftningen. Medlemsstaterna ska delta fullt ut i denna process.

1.  Kommissionen ska genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som inlämnats av medlemsstaterna enligt artikel 23.3 i denna förordning för att övervaka medlemsstaternas minskningar eller begränsningar av utsläppen av växthusgaser i enlighet med artiklarna 4, 9 och 10 i förordning [ ] [ESR] och deras utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i sänkor enligt artiklarna 4 och 12 i förordning [ ] [LULUCF] och annan minskning av utsläppen av växthusgaser eller begränsningsmål som anges i unionslagstiftningen. Medlemsstaterna ska delta fullt ut i denna process.

Ändringsförslag    197

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  De data för varje medlemsstat som förtecknats i register upprättade i enlighet med artikel 11 i förordning [ ] [ESR] en månad efter den kontroll av överensstämmelse med förordning [ ] [LULUCF] som avses i punkt 5 i den här artikeln, ska användas för kontroll av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [ESR] för åren 2021 och 2026. Kontrollen av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] för vart och ett av åren 2022–2025 och 2027–2030 ska utföras den dag som infaller en månad efter dagen för kontrollen av överensstämmelse för det föregående året. Denna kontroll ska omfatta ändringar av sådana data som framkommer som ett resultat av att medlemsstaten använder sig av de flexibla lösningarna enligt artiklarna 5, 6 och 7 i förordning [ ] [ESR].

6.  De data för varje medlemsstat som förtecknats i register upprättade i enlighet med artikel 11 i förordning [ ] [ESR] en månad efter den kontroll av överensstämmelse med förordning [ ] [LULUCF] som avses i punkt 5 i den här artikeln, ska användas för kontroll av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [ESR]. Kontrollen av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] för vart och ett av de år som följer de intervall för denna kontroll som avses i artikel 9 i förordning (EU) .../... [ESR] ska utföras den dag som infaller en månad efter dagen för kontrollen av överensstämmelse för det föregående året. Denna kontroll ska omfatta ändringar av sådana data som framkommer som ett resultat av att medlemsstaten använder sig av de flexibla lösningarna enligt artiklarna 5, 6 och 7 i förordning [ ] [ESR].

 

Ändringsförslag    198

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a.  Den sista kontroll av överensstämmelse som avses i punkt 6 i denna artikel, alltså en kontroll av kraven enligt [artikel 9a: reserv för tidiga insatser] [ESR] ska utföras av kommissionen, efter att en medlemsstat begärt att få använda nämnda reserv. Denna kontroll kan åtföljas av ändringar av data för varje stödberättigad medlemsstat om kraven i [artikel 9a: reserv för tidiga insatser] [ESR] uppfylls.

Ändringsförslag    199

Förslag till förordning

Artikel 35 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i dess arbete vad gäller dimensionerna ”minskade koldioxidutsläpp” och ”energieffektivitet” för efterlevnad av artiklarna 14, 15, 16, 17, 18, 19, 23, 24, 25, 29, 30, 31, 32 och 34 i enlighet med sitt årliga arbetsprogram. Detta ska vid behov omfatta hjälp med att

Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i dess arbete vad gäller dimensionerna ”minskade koldioxidutsläpp” och ”energieffektivitet” för efterlevnad av artiklarna 13a, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 23, 24, 25, 29, 30, 31, 32 och 34 i enlighet med sitt årliga arbetsprogram. Detta ska vid behov omfatta hjälp med att

Ändringsförslag    200

Förslag till förordning

Artikel 35 – led ja (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ja)  sammanställa unionens approximativa andel förnybar energi i sin slutliga energianvändning, jämte den approximativa primärenergianvändningen och slutliga energianvändningen.

Ändringsförslag    201

Förslag till förordning

Artikel 37 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Energiunionskommittén

Energiunions- och klimatkommittén

Ändringsförslag    202

Förslag till förordning

Artikel 37 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska biträdas av en energiunionskommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 och arbeta inom de olika sektorsspecifika konstellationer som är relevanta för denna förordning.

1.  Kommissionen ska vid genomförandet av denna förordning biträdas av en energiunions- och klimatförändringskommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Ändringsförslag    203

Förslag till förordning

Artikel 37 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Denna kommitté ersätter den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 8 i beslut 93/389/EEG, artikel 9 i beslut 280/2004/EG och artikel 26 i förordning (EU) nr 525/2013. Hänvisningar till den kommitté som inrättats enligt dessa rättsakter ska tolkas som hänvisningar till den kommitté som inrättas genom denna förordning.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, när det gäller genomförandet av artiklarna 15, 17, 23, 31 och 32 i denna förordning, biträdas av den kommitté för klimatförändringar som inrättats i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 525/2013.

Ändringsförslag    204

Förslag till förordning

Artikel 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2026 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till styrningen av energiunionen och om förenligheten av planerings-, rapporterings- och övervakningsbestämmelserna i denna förordning med annan unionslagstiftning eller framtida beslut med avseende på UNFCCC och Parisavtalet. Kommissionen får lägga fram förslag vid behov.

Inom sex månader efter den positiva dialog som ska sammankallas inom ramen för UNFCCC under 2018 för en översyn av parternas gemensamma ansträngningar i riktning mot det globala långsiktiga målet, och inom sex månader efter den globala översynen 2023, samt efter kommande globala översyner ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning samt om dess funktion, dess bidrag till styrningen av energiunionen och om förenligheten av planerings-, rapporterings- och övervakningsbestämmelserna i denna förordning med annan unionslagstiftning eller framtida beslut med avseende på UNFCCC och om hur pass lämpliga bidrag förordningen gett till uppnåendet av målen i Parisavtalet. Rapporterna ska åtföljas av förslag till förbättring av unionens klimat- och energiåtgärder efter situationens krav.

Ändringsförslag    205

Förslag till förordning

Artikel 38 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Inom sex månader efter att EU lägger fram ett nytt eller reviderat nationellt fastställt bidrag enligt Parisavtalet ska kommissionen lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att ändra relevant unionslagstiftning.

Motivering

EU måste säkerställa att man kan respektera den femåriga översynsmekanismen i Parisavtalet och att all lagstiftning följer principen om att den kan ses över och utökas vart femte år. Genom denna ändring garanterar man att ambitionsnivån kommer att höjas över tid i linje med Parisavtalet.

Ändringsförslag    206

Förslag till förordning

Artikel 40 – led 2

Direktiv 98/70/EG

Artikel 7a – punkt 1 – stycke 3 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  I artikel 7a.1 tredje stycket ska led a ersättas med följande:

utgår

”Den totala volymen för varje typ av bränsle eller energi som levererats.”.

 

Ändringsförslag    207

Förslag till förordning

Artikel 47 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  I artikel 18.1 ska led e utgå.

utgår

Ändringsförslag    208

Förslag till förordning

Artikel 49 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  I bilaga I, del 2 ska punkterna 2, 3, 4 och 7 utgå.

(1)  I bilaga I, del 2 ska punkterna 4 och 7 utgå.

Ändringsförslag    209

Förslag till förordning

Artikel 49 – led 2 – led a

Förordning (EU) nr 2015/652

Bilaga III – led 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1.   Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter som anges i punkt 3. Dessa uppgifter ska rapporteras för alla bränslen och all energi som släppts ut på marknaden i varje medlemsstat. Där flera biodrivmedel blandas med fossila bränslen ska uppgifter om varje biodrivmedel anges.”.

”1.   Medlemsstaterna ska årligen rapportera de uppgifter som anges i punkt 3. Dessa uppgifter ska rapporteras för alla bränslen och all energi som släppts ut på marknaden i varje medlemsstat. Där flera biodrivmedel blandas med fossila bränslen ska uppgifter om varje biodrivmedel anges.”.

Ändringsförslag    210

Förslag till förordning

Artikel 49 – led 2 – led b

Förordning (EU) nr 2015/652

Bilaga III – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  I punkt 3 ska leden e och f utgå.

utgår

Ändringsförslag    211

Förslag till förordning

Artikel 49a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 49a

 

EES

 

1.  Senast ... [sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen inge ett förslag till beslut från gemensamma kommittén till gemensamma EES-kommittén med avseende på denna förordning för att EES- och Eftaländerna ska kunna genomföra bestämmelserna i denna förordning fullt ut och därmed bidra till energiunionens mål.

 

2.  Så snart bestämmelserna införlivats i EES- och Eftastaterna, efter beslutet från gemensamma kommittén, ska medlemsstaternas skyldigheter gentemot andra medlemsstater enligt denna förordning även gälla de EES- och Eftaländer som har genomfört förordningen på sitt territorium.

Ändringsförslag    212

Förslag till förordning

Artikel 50a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 50a

 

 

 

Senast ... [sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen föreslå att förordningen införlivas med energigemenskapen, i enlighet med artikel 79 i fördraget om upprättande av en energigemenskap. Så snart förordningen införlivats genom beslut av energigemenskapens ministerråd, och med förbehåll för eventuella ändringar i enlighet med artikel 24 i förordningen om upprättande av en energigemenskap, ska medlemsstaternas skyldigheter gentemot andra medlemsstater enligt denna förordning även gälla sådana avtalsparter i energigemenskapen som har genomfört förordningen på sitt territorium.

Ändringsförslag    213

Förslag till förordning

Artikel 51

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 51

Artikel 51

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser

Genom undantag från artikel 50 i denna förordning ska artikel 7 och artikel 17.1 a och 17.1 d i förordning (EU) nr 525/2013 fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller de uppgifter som krävs enligt de artiklarna för åren 2018, 2019 och 2020.

Genom undantag från artikel 50 i denna förordning ska artikel 7 och artikel 17.1 a och 17.1 d i förordning (EU) nr 525/2013 fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller de uppgifter som krävs enligt de artiklarna för åren 2018, 2019 och 2020.

 

Artikel 11.3 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta att gälla för den andra åtagandeperioden i enlighet med Kyotoprotokollet.

Artikel 19 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta tillämpas på granskningen av inventeringsuppgifter om utsläpp av växthusgaser för åren 2018, 2019 och 2020.

Artikel 19 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta tillämpas på granskningen av inventeringsuppgifter om utsläpp av växthusgaser för åren 2018, 2019 och 2020.

Artikel 22 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta att gälla för inlämnande av den rapport som krävs enligt den artikeln.

Artikel 22 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta att gälla för inlämnande av den rapport som krävs enligt den artikeln.

 

Artikel 26.1 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta att gälla för tillämpningen av artiklarna 15, 17, 23, 31 och 32 i denna förordning, liksom också när det hänvisas till den i andra av unionens rättsakter.

Ändringsförslag    214

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 1.3 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Samråd med berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, och engagemang från det civila samhällets sida

iii.  Samråd med berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, och engagemang från det civila samhällets och allmänhetens sida

Ändringsförslag    215

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 1.4 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.4.  Regionalt samarbete vid utarbetandet av planen

1.4.  Makroregionalt och regionalt samarbete vid utarbetandet av planen

Ändringsförslag    216

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 1.4 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Redogörelse för hur det regionala samarbetet beaktas i planen

ii.  Redogörelse för hur det makroregionala och regionala samarbetet beaktas i planen

Ändringsförslag    217

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.1 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.1.1.  Utsläpp och upptag av växthusgaser (för den plan som omfattar perioden 2021–2030, mål för 2030 om att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990)1

2.1.1.  Utsläpp och upptag av växthusgaser1

__________________

__________________

1. Överensstämmelse ska säkerställas med långsiktiga strategier för låga utsläpp i enlighet med artikel 14.

1. Överensstämmelse ska säkerställas med långsiktiga strategier för låga utsläpp i enlighet med artikel 14.

Ändringsförslag    218

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.1 – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia.  Medlemsstatens nationella utvecklingsbanor från och med 2021 för bevarande och förbättrande av kolupptagen i sänkor, i enligt med Parisavtalet.

Ändringsförslag    219

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.1 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  I tillämpliga fall, andra nationella mål som är förenliga med befintliga långsiktiga strategier för låga utsläpp. I tillämpliga fall andra mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål.

ii.  Andra nationella mål som är förenliga med Parisavtalet och de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna. I tillämpliga fall andra mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål.

Ändringsförslag    220

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Medlemsstatens planerade andel energi från förnybara energikällor av den slutliga bruttoenergianvändningen år 2030 som dess nationella bidrag till uppnåendet av det bindande målet på EU-nivå om en andel på minst 27 % år 2030.

i.  Medlemsstatens nationella mål för energi från förnybara energikällor av den slutliga bruttoenergianvändningen år 2030.

Ändringsförslag    221

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn.

iii.  Sektorsspecifik utveckling i medlemsstaten för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn (uppdelad mellan väg, järnväg och luftfart).

Ändringsförslag    222

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten räknar med att använda för att uppnå den övergripande och sektorsvisa utvecklingen vad gäller förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den förväntade totala slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet uttryckt i MW (uppdelad på ny kapacitet och uppgradering) per teknik och sektor.

iv.  Utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten räknar med att använda för att uppnå den övergripande och sektorsvisa utvecklingen vad gäller förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den förväntade totala slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad nettokapacitet uttryckt i MW (uppdelad på ny kapacitet och uppgradering) per teknik och sektor.

Ändringsförslag    223

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led v

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

v.  Utveckling för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import. Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

v.  Medlemsstatens utveckling i fråga om efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och för inhemsk produktion respektive import. Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

Ändringsförslag    224

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led va (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

va.  Medlemsstatens andel av, liksom utveckling mot och mål för, energi från förnybara energikällor som produceras av städer, energisamhällen och egenförbrukare 2030 och utveckling mot förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen.

Ändringsförslag    225

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.1.2 – led vi

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

vi.  I förekommande fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, även långsiktiga eller sektorsspecifika (t.ex. andelen avancerade biobränslen, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, energisamhällen och egenförbrukare).

vi.  I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening).

Ändringsförslag    226

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 30 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet; uttryckt i termer av absolut nivå primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt; inklusive den bakomliggande metoden och de omvandlingsfaktorer som används.

i.  Medlemsstatens bindande energieffektivitetsmål fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761], uttryckt i termer av absolut nivå primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030, med en linjär utveckling för detta mål från 2021 och framåt; inklusive den bakomliggande metoden och de omvandlingsfaktorer som används.

Ändringsförslag    227

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.2 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Sammanlagd mängd energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761].

ii.  Sammanlagd mängd ytterligare energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 och därpå följande perioder, i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761]

Ändringsförslag    228

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.2 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Målen för en långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader (både offentliga och privata).

iii.  Målen för 2030 och 2040 i fråga om en långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus (både offentliga och privata), i enlighet med målet för 2050 om ett byggnadsbestånd med koldioxidsnåla nära-nollenergibyggnader.

Ändringsförslag    229

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.2 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Den totala golvyta som ska renoveras eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås från 2021 till 2030 enligt artikel 5 om offentliga sektorns byggnaders roll som förebild i direktiv 2012/27/EU.

iv.  Den totala golvyta som ska renoveras, med åtföljande energibesparingar, eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås från 2021 till 2030 enligt artikel 5 om offentliga sektorns byggnaders roll som förebild i direktiv 2012/27/EU

Ändringsförslag    230

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.3 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Nationella mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, lagring och efterfrågeflexibilitet.

i.  Nationella mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, användningen av energisparåtgärder, lagring och efterfrågeflexibilitet

Ändringsförslag    231

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.3 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer.

ii.  Nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport av fossila bränslen (olja, kol och gas) och, i förekommande fall, andra bränslen från tredjeländer

Ändringsförslag    232

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.3 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Nationella mål vad gäller utbyggnad av inhemska energikällor (särskilt förnybar energi).

iv.  Nationella mål om ökad flexibilitet för det nationella energisystemet.

Ändringsförslag    233

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.1 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till det mål som Europeiska rådet fastställde i oktober 2014.

i.  Den elsammanlänkningsnivå på minst 15 % som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020.

Ändringsförslag    234

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom någon av dimensionerna i strategin för energiunionen.

i.  Viktiga nationella mål som gäller infrastruktur för överföring och distribution av el och gas jämte moderniseringen av denna infrastruktur, och som behövs för uppnåendet av mål inom någon av dimensionerna av energiunionen, enligt förteckningen i punkt 2.

Ändringsförslag    235

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.3 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden som t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

i.  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. ökad systemflexibilitet, marknadsintegration och marknadskoppling, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och inskränkning, och prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen bör vara uppfyllda.

Ändringsförslag    236

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.3 – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia.  Nationella mål som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen bör vara uppfyllda.

Ändringsförslag    237

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.3 – led ib (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ib.  Nationella mål för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.

Ändringsförslag    238

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.3 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Nationella mål för att skydda energikonsumenterna och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet.

iii.  Nationella mål för att skydda energikonsumenterna, öka öppenheten, uppmuntra till leverantörsbyten och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet

Ändringsförslag    239

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.4.4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.4.4.  Energifattigdom

2.4.4.  Energifattigdom

Nationella mål vad gäller energifattigdom, inbegripet en tidsplan för när målen ska vara uppnådda.

Införande av nationell definition av energifattiga hushåll, på grundval av EU-indikatorer om låga inkomster, höga energikostnader samt dåliga och energiineffektiva bostäder, jämte i förekommande fall, nationella mål för minskning av energifattigdom, inbegripet en tidsplan för när målen ska vara uppnådda.

Ändringsförslag    240

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.5 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Nationella målsättningar och finansieringsmål för offentlig och privat forskning och innovation i samband med energiunionen samt, i förekommande fall, en tidsplan för när målen ska vara uppnådda, i överensstämmelse med prioriteringarna för strategin för energiunionen och SET-planen.

i.  Nationella syften och finansieringsmål för offentligt stöd till forskning och innovation i samband med energiunionen, och dess förväntade hävstångseffekt på privat forskning, samt, i förekommande fall, en tidsplan för när målen ska vara uppnådda, i överensstämmelse med prioriteringarna för strategin för energiunionen och SET-planen.

Ändringsförslag    241

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2.5 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  I förekommande fall, nationella mål inbegripet långsiktiga mål (för 2050) när det gäller införande av koldioxidsnål teknik bl.a. för att fasa ut fossila bränslen i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för därmed förknippad infrastruktur för transport och lagring av kol.

ii.  Nationella mål för 2050 med anknytning till främjandet av hållbar teknik.

Ändringsförslag    242

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.1.1  Utsläpp och upptag av växthusgaser (för den plan som omfattar perioden 2021–2030, mål för 2030)

3.1.1  Utsläpp och upptag av växthusgaser

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] och som avses i punkt 2.1.1 och politiska strategier och åtgärder för att följa förordning [ ] [LULUCF], som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med ett perspektiv på en långsiktig vision och målet att bli en koldioxidsnål ekonomi inom 50 år och nå jämvikt mellan utsläpp och upptag i enlighet med Parisavtalet.

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] och som avses i punkt 2.1.1 och politiska strategier och åtgärder för att följa förordning [ ] [LULUCF], och utvecklingarna för att bevara och öka upptag i sänkor som avses i 2.1.1, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med ett perspektiv på en långsiktig vision och målet om nettonollutsläpp av växthusgaser för unionen senast 2050 och om att kort därefter, i enlighet med Parisavtalet, nå fram till negativa utsläpp

ii.  Regionalt samarbete på detta område.

ii.  Regionalt samarbete på detta område.

iii.  I tillämpliga fall finansieringsåtgärder inklusive EU-stöd och användningen av EU-medel på detta område på nationell nivå utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

iii.  I tillämpliga fall finansieringsåtgärder inklusive EU-stöd och användningen av EU-medel på detta område på nationell nivå utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

Ändringsförslag    243

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande målet för 2030 på EU-nivå för förnybar energi och utveckling som anges i 2.1.2, inklusive sektors- och teknikspecifika åtgärder6.

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det nationella målet för 2030 samt det bindande målet för 2030 på EU-nivå för förnybar energi och utveckling som anges i 2.1.2, inklusive sektors- och teknikspecifika åtgärder6.

__________________

__________________

6. Vid planeringen av dessa åtgärder ska medlemsstaterna ta hänsyn till livslängden för befintliga anläggningar och potentialen för uppgradering.

6. Vid planeringen av dessa åtgärder ska medlemsstaterna ta hänsyn till livslängden för befintliga anläggningar och potentialen för uppgradering.

Ändringsförslag    244

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.2 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Särskilda åtgärder för finansiellt stöd, inklusive EU-stöd och användningen av EU-medel för att främja produktionen och användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn.

iii.  Särskilda nationella åtgärder för finansiellt stöd och skattemässiga åtgärder, inklusive EU-stöd och användningen av EU-medel för att främja produktionen och användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn.

Ändringsförslag    245

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.2 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Särskilda åtgärder för att införa en gemensam kontaktpunkt, effektivisera administrativa förfaranden, tillhandahålla information och utbildning samt stärka egenförbrukare och energisamhällen när det gäller förnybar energi.

iv.  Särskilda åtgärder för att få bort överdrivet betungande kostnader och hinder för spridningen av förnybar energi och införa en gemensam kontaktpunkt, effektivisera administrativa förfaranden, tillhandahålla information och utbildning samt stärka egenförbrukare och energisamhällen när det gäller förnybar energi Förväntade effekter i form av nyskapad kapacitet för förnybar energi

Ändringsförslag    246

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.2 – led iva (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iva.  Särskilda åtgärder för att alla konsumenter ska få rätt att egenförbruka förnybar energi och uppmuntras att enskilt eller kollektivt bli egenförbrukare som producerar, lagrar, egenförbrukar och säljer sin förnybara energi, jämte förväntade effekter i form av nyskapad kapacitet för förnybar energi

Ändringsförslag    247

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.2 – led via (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

via.  Andra planerade eller antagna åtgärder för att främja förnybar energi, särskilt, men inte begränsat till följande:

 

(a)  Åtgärder som syftar till att säkerställa att alla offentliga förvaltningar (nationella, regionala eller lokala) integrerar förbrukningen av förnybar energi i sin verksamhet

 

(b)  Bestämmelser i lagstiftningen om offentlig upphandling om att offentliga förvaltningar (nationella, regionala och lokala) ska införliva urvalskriterier för miljöanpassad offentlig upphandling i syfte att uppmuntra till användning av förnybara energikällor av juridiska personer som har för avsikt att ingå avtal med dem, oavsett vilken produkt eller tjänst som ska upphandlas

 

(c)  Bestämmelser om användning av förnybara energikällor som ett krav för beviljande av offentliga subventioner eller stöd, där så är lämpligt

Ändringsförslag    248

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.1.3 – led iva (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iva.  Nationella politiska strategier, tidsgränser och åtgärder som planeras för att fasa ut indirekta och direkta subventioner till fossila bränslen senast 2020

Ändringsförslag    249

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Planerade politiska strategier, åtgärder och program för att uppnå det vägledande nationella energieffektivitetsmålet för 2030 samt andra mål som anges i punkt 2.2, bl.a. planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, särskilt vad gäller följande:

Planerade politiska strategier, åtgärder och program för att uppnå det bindande nationella energieffektivitetsmålet för 2030 samt andra mål som anges i punkt 2.2, bl.a. planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, särskilt vad gäller följande:

Ändringsförslag    250

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.2 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av både offentliga och privata bostadshus och kommersiella byggnader,7 inbegripet politiska strategier och åtgärder som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar.

ii.  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av både offentliga och privata bostadshus och andra byggnader än bostadshus,7 inbegripet politiska strategier, åtgärder och insatser för energieffektivitet och energibesparingar, som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar, och inriktar sig, dels på det byggnadsbestånd som har sämst prestanda, dels på energifattiga hushåll.

__________________

__________________

7. I enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 765].

7. I enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 765].

Ändringsförslag    251

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.2 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Andra planerade politiska strategier, åtgärder och program för att uppnå det vägledande nationella energieffektivitetsmålet för 2030 samt andra mål som anges i punkt 2.2 (t.ex. åtgärder för att främja offentliga byggnaders roll som förebilder och energi effektiv offentlig upphandling, åtgärder för att främja energibesiktningar och övervakningssystem för energianvändning9, konsumentinformation och utbildningsåtgärder10 samt andra åtgärder för att främja energieffektivitet11).

iv.  Andra planerade politiska strategier, åtgärder och program för att uppnå det bindande nationella energieffektivitetsmålet för 2030 samt andra mål som anges i punkt 2.2 (t.ex. åtgärder för att främja offentliga byggnaders roll som förebilder och energieffektiv offentlig upphandling, åtgärder för att främja energibesiktningar och övervakningssystem för energianvändning9, konsumentinformation och utbildningsåtgärder10 samt andra åtgärder för att främja energieffektivitet11).

__________________

__________________

9. I enlighet med artikel 8 i direktiv 2012/27/EU.

9. I enlighet med artikel 8 i direktiv 2012/27/EU.

10. I enlighet med artiklarna 12 och 17 i rådets direktiv 2012/27/EU.

10. I enlighet med artiklarna 12 och 17 i rådets direktiv 2012/27/EU.

11. I enlighet med artikel 19 i direktiv 2012/27/EU.

11. I enlighet med artikel 19 i direktiv 2012/27/EU.

Ändringsförslag    252

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.2 – led iva (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iva.  Beskrivning av politiska strategier och åtgärder för att främja de lokala energisamhällenas roll att bidra till genomförandet av strategier och åtgärder som beskrivs i leden i, ii, iii och iv ovan

Ändringsförslag    253

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.4.3 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader.

ii.  Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader, ibruktagande av smarta nät och lagring, ökad efterfrågeflexibilitet och distribuerad produktion samt anpassning av prisbildningen, också med hjälp av prissignaler i realtid.

Ändringsförslag    254

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.4.3 – led iia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iia.  Åtgärder som ska säkerställa icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.

Ändringsförslag    255

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.4.3 – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Åtgärder för att säkerställa prioriterad åtkomst och inmatning av el producerad från förnybara energikällor eller högeffektiv kraftvärme och förebygga inskränkning eller omdirigering av denna el18.

iii.  Åtgärder som avser anpassning av systemdriftsregler och systemdriftspraxis för att förbättra systemflexibiliteten. Åtgärder som avser tillämpningen av inmatningsregler som syftar till uppnående av de nationella målen om förnybar energi och minskade växthusgasutsläpp. Åtgärder som avser tillämpningen av regler som syftar till att minimera och kompensera för omdirigering och inskränkning av förnybar energi. Åtgärder för att främja aggregering18.

__________________

__________________

18. I enlighet med [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016) 864 och omarbetning av förordning (EG) nr 714/2009 enligt förslaget i COM(2016) 861].

18. I enlighet med [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016) 864 och omarbetning av förordning (EG) nr 714/2009 enligt förslaget i COM(2016) 861].

Ändringsförslag    256

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3.5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3.5a.  Principen om energieffektivitet först

 

Beskrivning av hur dimensionerna och de politiska strategierna och åtgärderna tar hänsyn till principen om energieffektivitet först

Ändringsförslag    257

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 4.4 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Nuvarande energimix, inhemska energikällor, importberoende, inbegripet relevanta risker.

i.  Nuvarande energimix, inhemska energikällor, inklusive efterfrågeflexibilitet, importberoende, inbegripet relevanta risker.

Ändringsförslag    258

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 4.6 – led iiia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iiia.  Nuvarande nivå för nationella subventioner till fossila bränslen

Ändringsförslag    259

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 4.6 – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Utvecklingsprognoser som avses i leden i–iii på grundval av befintliga politiska strategier och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

iv.  Utvecklingsprognoser som avses i leden i–iiia på grundval av befintliga politiska strategier och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

Ändringsförslag    260

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 4.6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4.6a.  Principen om energieffektivitet först

 

Beskrivning av hur dimensionerna och de politiska strategierna och åtgärderna tar hänsyn till principen om energieffektivitet först

Ändringsförslag    261

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  KONSEKVENSBEDÖMNING AV PLANERADE POLITISKA STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER29

5.  KONSEKVENSBEDÖMNING AV PLANERADE POLITISKA STRATEGIER, ÅTGÄRDER OCH INVESTERINGSSTRATEGIER229

__________________

__________________

29. Planerade politiska strategier och åtgärder är alternativ som håller på att diskuteras och som har en realistisk möjlighet att antas och genomföras efter dagen för inlämnande av den nationella planen. Prognoserna enligt avsnitt 5.1 i ska därför inte endast omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder (prognoser på grundval av nuvarande politiska strategier och åtgärder), utan också planerade politiska strategier och åtgärder.

29. Planerade politiska strategier och åtgärder är alternativ som håller på att diskuteras och som har en realistisk möjlighet att antas och genomföras efter dagen för inlämnande av den nationella planen. Prognoserna enligt avsnitt 5.1 i ska därför inte endast omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder (prognoser på grundval av nuvarande politiska strategier och åtgärder), utan också planerade politiska strategier och åtgärder.

Ändringsförslag    262

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.1.  Effekter av planerade politiska strategier och åtgärder som beskrivs i avsnitt 3 om energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser samt en jämförelse med prognoser på grundval av befintliga politiska strategier och åtgärder (enligt beskrivningen i avsnitt 4).

5.1.  Effekter av planerade politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier som beskrivs i avsnitt 3 om energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser samt en jämförelse med prognoser på grundval av befintliga politiska strategier och åtgärder (enligt beskrivningen i avsnitt 4).

Ändringsförslag    263

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.1 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Bedömning av politisk samverkan (mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner) åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen.

ii.  Bedömning av politisk samverkan (mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner) åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, framför allt för att åstadkomma en grundmurad förståelse av hur energieffektivitets- och energisparpolitiken påverkar energisystemets storlek och för att minska risken för att investeringar i energiförsörjning blir strandade tillgångar.

Ändringsförslag    264

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.1 – led iia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iia.  Bedömning av samverkan mellan dels befintliga och planerade nationella politiska strategier och åtgärder, dels unionens klimat- och energipolitiska åtgärder.

Ändringsförslag    265

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.2.3 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5.2.3.  Hälsa och välbefinnande

 

i.  Effekter på luftkvalitet och hälsopåverkan med anknytning därtill.

 

ii.  Andra effekter på hälsa och välbefinnande (t.ex. vatten-, buller- eller annan förorening; utvecklingen av gång- och cykeltrafik, pendling eller andra transportförändringar osv.).

Ändringsförslag    266

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.2.4 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5.2.4.  Miljöpåverkan

 

i.  Detaljer i eventuella strategiska miljöbedömningar eller miljökonsekvensbedömningar som hänger ihop med strategin eller nationella planer

 

ii.  Vattenfrågor, exempelvis efterfrågan på vatten eller vattenuttag (med hänsyn tagen till möjliga framtida klimatförändringar), påverkan från vattenkraftverk eller tidvattenkraftverk på livsmiljöer i vattendrag eller hav osv.

 

iii.  Miljöpåverkan (och klimatpåverkan) från eventuellt ökad användning av bioenergi (grödobaserade biodrivmedel, skogsbiomassa osv.) och samband med strategier för upptag i markanvändningssektorn

Ändringsförslag    267

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt B – punkt 5.2.6 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5.2.6.  Investeringseffekter

 

i.  Befintliga investeringsflöden.

 

ii.  Antaganden om framtida investeringar med anknytning till varje planerad politisk strategi och åtgärd, inklusive riskprofilen för planerade politiska strategier och åtgärder.

 

iii.  Sektorsbundna eller marknadsrelaterade riskfaktorer eller hinder i det nationella (eller makroregionala) sammanhanget.

 

iv.  Analys av ytterligare offentligt finansieringsstöd eller -resurser som kan överbrygga klyftor identifierade i led iii.

 

v.  Kvalitativ bedömning av investerarförtroende, inklusive en projektplanerings synlighet, samt investeringsmöjligheters genomförbarhet och attraktivitet.

 

vi.  Granskning av föregående år mot antaganden; framåtblickande bedömning som omfattar verkliga faktorer som investerare står inför.

Ändringsförslag    268

Förslag till förordning

Bilaga I – del 2 – led 2.1 – led 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Vid behov: kostnaderna för integrering av förnybar energi, med beaktande av olika sammanlänkningsscenarier.

Ändringsförslag    269

Förslag till förordning

Bilaga Ia (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Bilaga Ia

 

NATIONELLA UTVECKLINGSBANOR FÖR ANDELEN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA KÄLLOR I DEN SLUTLIGA BRUTTOENERGIANVÄNDNINGEN MELLAN 2020 OCH 2030

 

Den utveckling som avses i artikel 4 a 2 andra stycket ska bestå av följande delmål i form av andelar energi från förnybara energikällor:

 

S2020 + 0,20 (S2030 – S2020), som ett genomsnitt för tvåårsperioden 2021–2022,

 

S2020 + 0,40 (S2030 – S2020), som ett genomsnitt för tvåårsperioden 2023–2024,

 

S2020 + 0,60 (S2030 – S2020), som ett genomsnitt för tvåårsperioden 2025–2026, och

 

S2020 + 0,80 (S2030 – S2020), som ett genomsnitt för tvåårsperioden 2027–2028,

 

där

 

S2020 = medlemsstatens mål för 2020 enligt artikel 3 och del A i bilaga I till [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767].

 

och

 

S2030 = medlemsstatens mål för 2030.

Ändringsförslag    270

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Den volym av försäljningen av energi använd inom transportsektorn som inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

(b)  Den volym av försäljningen av energi använd inom transportsektorn som eventuellt inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

Ändringsförslag    271

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Mängden energi producerad för eget bruk som inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

(c)  Mängden energi producerad för eget bruk som eventuellt inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

Ändringsförslag    272

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led f – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Tillämpning av undantagen b, c, d och e enligt artikel 7.2 och 7.3 i direktiv 2012/27/EU:

(f)  Energiförsäljningsvolymer eller mängden sparad energi [in ktoe] som är undantagna enligt artikel 7.2 och 7.3 i direktiv 2012/27/EU.

Ändringsförslag    273

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led f – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i)  Försäljningsvolymen för energi som används i sådana industriella verksamheter [i ktoe] som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG och som inte tagits med i beräkningen i enlighet med led b.

utgår

Ändringsförslag    274

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led f – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Mängden energibesparingar [i ktoe] som uppnås i sektorerna för omvandling, distribution och överföring av energi i enlighet med led c.

utgår

Ändringsförslag    275

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led f – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii.  Mängden energibesparingar [i ktoe] till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008 och som fortsätter att ha verkan år 2020 och därefter och i enlighet med led d.

utgår

Ändringsförslag    276

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led f – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv.  Mängden energi för eget bruk som alstras på eller i byggnader till följd av politiska åtgärder som främjar ny installering av teknik för förnybar energi i enlighet med led e [i ktoe].

utgår

Ändringsförslag    277

Förslag till förordning

Bilaga IIa (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Bilaga IIa

 

ALLMÄN RAM FÖR LÅNGSIKTIGA KLIMAT- OCH ENERGIPOLITISKA STRATEGIER

 

1.  ÖVERSIKT OCH FÖRFARANDE FÖR ATT UTARBETA STRATEGIERNA

 

1.1.  Sammanfattning och kommentarer

 

1.2.  Bakgrund

 

1.2.1.  Det nationella, unionsrelaterade och internationella politiska sammanhang som de långsiktiga strategierna ingår i

 

1.2.2.  Tillämpliga bestämmelser

 

1.3.  Samråd

 

1.3.1.  Samråd med allmänheten och berörda parter (nationella parlament, lokala, regionala, offentliga och andra relevanta berörda parter)

 

1.3.2.  Samråd med andra medlemsstater, tredjeländer och EU:s institutioner

 

2.  NATIONELLA LÅNGSIKTIGA KLIMAT- OCH ENERGIPOLITISKA STRATEGIER

 

2.1.  TOTALA MINSKNINGAR AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP OCH FÖRBÄTTRINGAR AV UPPTAG I SÄNKOR

 

2.1.1.  Koldioxidbudget fram till 2100 i enlighet med Parisavtalet

 

2.1.2.  Utvecklingen för en kostnadseffektiv väg mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och negativa utsläpp kort därefter

 

2.1.3.  Nationellt mål för 2030 och milstolpar för åtminstone 2040 och 2050, anpassade efter den utveckling som avses i punkt 2.1.2

 

2.1.4.  Den internationella dimensionen

 

2.1.5.  Mål för anpassningen på lång sikt

 

2.2.  FÖRNYBAR ENERGI

 

2.2.1.  Utveckling för att senast 2050 i den slutliga bruttoenergianvändningen uppnå ett energisystem baserat på förnybar energi

 

2.2.2.  Nationellt mål för andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga bruttoenergianvändningen 2030 och milstolpar för åtminstone 2035, 2040 och 2045, anpassade efter den utveckling som avses i 2.2.2

 

2.3.  ENERGIEFFEKTIVITET

 

2.3.1.  Utveckling för att senast 2050 uppnå den mest energieffektivitetsbaserade ekonomin, i linje med de mål som avses i 2.1.2 och 2.2.1

 

 

2.3.2.  Nationellt energieffektivitetsmål uttryckt i form av absolut nivå primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2030, och milstolpar för åtminstone 2035, 2040, 2045

 

3.  SEKTORSSPECIFIKA STRATEGIER

 

3.1.  Energisystem

 

3.1.1.  Sannolik framtida efterfrågan, per energibärare

 

3.1.2.  Sannolik framtida produktionskapacitet, inklusive centraliserad och distribuerad lagring, per teknik

 

3.1.3.  Avsedd eller sannolik framtida utsläppsutveckling eller -intervall

 

3.1.4.  En beskrivning av de huvudsakliga pådrivande faktorerna för energieffektivitet, efterfrågeflexibilitet och energianvändning, samt deras utveckling från och med 2021 och längre fram

 

3.1.5.  En skiss av vilka politiska strategier och åtgärder som planeras för att senast 2050 inom den slutliga bruttoenergianvändningen åstadkomma det energisystem baserat på förnybar energi som avses i punkt 2.2.1, samt den energieffektivaste och flexiblaste ekonomin, medräknat utvecklingsbanor fördelat efter teknik.

 

3.2.  Näringsgren

 

3.2.1.  Förväntad utsläppsutveckling per sektor och energiförsörjningskällor

 

3.2.2.  Alternativ för minskning av koldioxidutsläpp eller politiska metoder och eventuella befintliga mål, planer eller strategier, inklusive elektrifiering, alternativa bränslen, energieffektivitetsåtgärder osv.

 

3.3.  Byggnader

 

3.3.1.  Förväntat framtida energibehov i byggnader, indelade efter byggnadskategori, inklusive kommersiella byggnader, bostadshus och offentliga byggnader

 

3.3.2.  Framtida energiförsörjningskällor

 

3.3.3.  Potential för minskning av efterfrågan på energi genom renovering av befintliga byggnader och relaterad samhällsnytta samt ekonomiska och miljömässiga fördelar

 

3.3.4.  Politiska åtgärder för att stimulera renovering av befintliga byggnader

 

3.4.  Transporter

 

3.4.1.  Förväntade utsläpp och energikällor per transporttyp (t.ex. bilar och skåpbilar, tunga vägtransporter, sjöfart, flyg, järnväg)

 

3.4.2.  Alternativ för minskning av koldioxidutsläpp eller politiska metoder

 

3.5.  Jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

 

3.5.1.  Nuvarande utsläpp, fördelat efter alla källor och enskilda växthusgaser

 

3.5.2.  Alternativ för utsläppsminskning och politiska åtgärder för att bevara och förbättra sänkor, inklusive nationella mål eller syften

 

3.5.3.  Kopplingar till politiska strategier för jordbruk och landsbygdsutveckling

 

3.6.  Sektorsövergripande inslag i strategin och andra relevanta sektorer

 

4.  FINANSIERING

 

4.1.  Uppskattningar av vilka investeringar som behövs

 

4.2.  Politiska strategier och åtgärder med anknytning till användningen av allmänna medel samt till stimulerandet av privata investeringar

 

4.3.  Strategier för relevant forskning, utveckling och innovation

 

5.  ANALYTISK GRUND OCH SOCIOEKONOMISKA KONSEKVENSER

 

5.1.  Modellbygge, scenarier eller analyser som kommit till bruk vid utvecklingen av strategin

 

5.2.  Konsekvenser för konkurrenskraft och ekonomi

 

5.3.  Konsekvenser för hälsa, miljö och samhälle

 

5.4.  Strategi för att säkerställa motståndskraft på lång sikt för sektorerna i avsnitt 1

 

6.  Bilagor (vid behov)

 

6.1.  Stödjande analys

 

6.1.1.  Uppgifter om eventuellt modellbygge för 2050 (inklusive antaganden) och/eller andra kvantitativa analyser, indikatorer osv.

 

6.1.2.  Datatabeller eller andra tekniska bilagor

 

6.2.  Andra källor

Ändringsförslag    278

Förslag till förordning

Bilaga III – del 1 – stycke 1 – led n

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(n)  Information om medlemsstaternas avsikter att utnyttja flexibilitetsmöjligheterna i artikel 5.4 och 5.5 i förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning].

(n)  Information om medlemsstaternas avsikter att utnyttja flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5.4, 5.5 och 7, samt användningen av inkomsterna enligt artikel 5.5a i förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning].

Ändringsförslag    279

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Primär biomassa från skog som används direkt för energiproduktion:

(1)  Primär biomassa från skog som används direkt för energiproduktion eller för produktion av bearbetat träbaserat bränsle:

Ändringsförslag    280

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 1 – led a – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii)  Rundvirke (uppdelat i industriellt rundvirke och brännved)

iii)  Rundvirke (uppdelat i industriellt rundvirke, förkommersiell gallring och brännved)

Ändringsförslag    281

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 2 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Stallgödsel

Ändringsförslag    282

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Energibesparingar som uppnåtts genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] åren X-3 och X-2.

(b)  Den sammanlagda mängden energibesparingar som uppnåtts genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] åren X-3 och X-2 samt

 

i)  mängden besparingar som uppnåtts genom varje politisk strategi, åtgärd och enskild åtgärd

 

ii)  en förklaring av hur och på grundval av vilka uppgifter dessa besparingar har beräknats

 

iii)  en förklaring av om medlemsstaten sannolikt är på väg att uppnå den sammanlagda mängden energibesparingar som krävs fram till slutet av perioden som beskrivs i artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)761]. Om medlemsstaten inte är på väg att uppnå målen ska den ytterligare förklara vilka korrigerande åtgärder den ämnar vidta för att klara av att genomföra besparingarna

 

iv)  en motivering, om de åtgärder som omfattas av lägesrapporten avviker från de åtgärder som omfattas av medlemsstatens anmälan.

Ändringsförslag    283

Förslag till förordning

Bilaga VIII – stycke 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Konsekvenserna av produktion och användning av biomassa på hållbarhet i unionen och tredjeländer, inbegripet konsekvenserna för den biologiska mångfalden.

(b)  Konsekvenserna av produktion och användning av biomassa på hållbarhet i unionen och tredjeländer, inbegripet konsekvenserna för den biologiska mångfalden, vatten- och luftkvaliteten samt markanvändningsrättigheterna, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till de principer för avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG .

Ändringsförslag    284

Förslag till förordning

Bilaga VIII – stycke 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Både vad gäller tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor till biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som förbrukas inom unionen, information om nationella åtgärder som vidtagits för att följa de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläppen som anges i artikel 26 punkterna 2–7 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], för att skydda mark, vatten och luft.

(f)  Både vad gäller tredjeländer och medlemsstater som är källor till biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som förbrukas inom unionen, samt råvaror för dessa, information om nationella åtgärder som vidtagits för att följa de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläppen som anges i artikel 26 punkterna 2–7 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], för att skydda mark, vatten och luft.

Ändringsförslag    285

Förslag till förordning

Bilaga VIII – stycke 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa)  En utvärdering av hur verkningsfulla kriterierna för hållbar bioenergi, som beskrivs i direktiv (EU) .../... [direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor] är för att minska växthusgasutsläpp, skydda kolsänkor och biologisk mångfald samt värna om livsmedelstrygghet och människors markanvändningsrättigheter.

(1)

EUT C 342, 12.10.2017.

(2)

EUT C 246, 28.7.2017.


MOTIVERING

Eftersom 2016 rapporterats såsom historiens varmaste år måste energiunionen erkänna vilken utmaning den globala uppvärmningen innebär och inrätta ett starkt system för styrning, för att åtagandena enligt Parisavtalet ska kunna fullgöras.

För att så ska kunna ske ingår det i vårt betänkande om energiunionen att det bör antas en ordentlig koldioxidbudget för EU, med beräkning av hur mycket växthusgaser EU fortfarande högst kan släppa ut för att vi ska kunna bo i en värld där klimatförändringarna mot slutet av detta sekel begränsats till 1,5 °C. I betänkande uppmanas kommissionen också att göra något åt klimatpolitikens ”fattiga kusin”, nämligen metan. Eftersom metan har hög global uppvärmningspotential och är kortlivat i atmosfären bör unionen snabbt överväga vilka relevanta alternativ som finns att tillgå inom politiken och komma med en heltäckande strategi för metan. Strategier för koldioxidbudgetering och för metan bör ligga till grund för en tillförlitlig långsiktsplanering fram till 2050.

För att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till under 1,5 °C måste en ekonomi som präglas av hög energieffektivitet och fullständigt baserar sig på förnybar energi ha förverkligats senast 2050. Detta innebär att en kraftfull och inkluderande styrning går hand i hand med en utökad ambition för våra mål för 2030 i fråga om energieffektivitet och förnybar energi.

Nu när den förnybara energin hela tiden blir billigare är det verkligen dags att ta till vara den potential som finns hos var och en av de berörda parterna inom energiomställningen, alltså städer och regioner, medborgare, kooperativ, investerare, företag och så vidare. Styrningen bör därför sätta alla dessa aktörer i rörelse och skapa samordning mellan dem, för att stimulera till energieffektivitet och ibruktagande av förnybar energi. På det sättet kommer den geopolitiska risken att minska genom att vårt importberoende begränsas och dessutom skapas grön tillväxt med flera miljoner ytterligare arbetstillfällen i Europa.

I betänkandet banas också väg för ytterligare gränsöverskridande samarbete genom makroregionala partnerskap. Dessa partnerskap kan möjliggöra kostnadsoptimalt ibruktagande av smarta nät samt förnybar energi och energieffektivitet. Nordsjön, Östersjön, sydöstra Europa, centrala och västra Europa och Medelhavsområdet är geografiska områden där angränsande medlemsstater har så mycket att vinna på ett samfällt agerande. Inom sådana makroregionala partnerskap kommer det att anges projekt för förnybar energi av intresse för energiunionen (såsom vindparker till havs, fotovoltaiska anläggningar i industriell skala, gränsöverskridande projekt med stöd av städer) och kommissionen bör inrätta en särskild finansieringsplattform för att stödja dem.

EU måste återvinna medborgarnas förtroende med hjälp av tillförlitlig unionslagstiftning, fullständig öppenhet, bindande mål och europaomfattande investeringar som påverkar medborgarnas vardagsliv, såsom renovering av byggnadsbeståndet och elektromobilitet. Det flernivåstyre som införs genom detta betänkande kommer således att hjälpa medlemsstaterna att uppnå dessa mål.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN

Förordning om energistyrning – transparens – förteckning över organisationer som medföredragandena Michèle Rivasi och Claude Turmes sammanträffat med

På nivån av ledamöter av Europaparlamentet

AEBIOM

Agentur

Agora Energiewende

Akuo Energy

Berliner E-Agentur

Bundersverband Erneuerbare Energie (BEE)

Business Europe

Chatham House

Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv)

Croatia Energy Agency

Climate Alliance

Danish Energy Association (Dansk Energi)

Dong Energi

EDSO for smart grids

European Geothermal Energy Council

Eurogas

Fern

Fortum

Fraunhofer Institut

IDDRI

Innogy

Leaders of Sustainable Biofuels

National Grid

Norwea (Norsk Vindkraftforening)

PGE Polska Grupa Energetyczna

PKA

Rockwool

Siemens

Solaire Direct

Stattnet

Total

VkU

Wind Europe

WWF

50 Hertz

På arbetsgruppsnivå

CEZ

Cofalec

European Climate Foundation

European Heat Pump Association

Enedis

Euro Heat and Power

European Association for the Storage of Energy

EU-ACE

EWE

Friends of the Earth (Jordens Vänner)

Knauf Insulation

Rescoop

Romanian Energy Council

RTE

RWE/Innogy

Saint-Gobain

Shell

Statoil


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (16.10.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013

(COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD))

Föredragande av yttrande: Jens Rohde

KORTFATTAD MOTIVERING

Att en styrning av energiunionen skulle utvecklas begärdes först av Europeiska rådet i dess slutsatser av den 24 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Styrningen bör bidra till att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. I slutsatserna framhölls att styrningen bör bygga på befintliga strukturer, till exempel nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet. Strategin för energiunionen av den 25 februari 2015 utvidgade tillämpningsområdet för styrning – utöver ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 – till energiunionens alla fem dimensioner, dvs. trygg energiförsörjning, solidaritet och förtroende; den inre energimarknaden; dämpad efterfrågan; minskade koldioxidutsläpp inklusive förnybar energi; forskning, innovation och konkurrenskraft. Dessutom efterlyste Europaparlamentet i sin resolution På väg mot en europeisk energiunion av den 15 december 2015 en ambitiös, tillförlitlig, öppen och demokratisk styrning för energiunionen som låter parlamentet delta fullt ut, och som säkerställer att klimat- och energimålen för 2030 uppnås.

På grundval av detta syftar kommissionens föreliggande förslag till att upprätta ett regelverk för styrningen av energiunionen som bygger på två huvudpelare: För det första att förenkla befintliga planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet så att de bättre överensstämmer med principerna om bättre lagstiftning. För det andra att definiera en effektiv politisk process mellan medlemsstaterna och kommissionen i nära samarbete med andra EU-institutioner för att uppnå målen för energiunionen, särskilt energi- och klimatmålen för 2030.

Förslaget har utarbetats parallellt med kommissionens översyn av direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dessutom integrerar förslaget helt och hållet förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för klimatövervakning för att säkerställa integration mellan energi- och klimatområdena, samtidigt som förslaget uppdaterar de gällande bestämmelserna för att göra dem lämpliga för övervakning av genomförandet av de föreslagna förordningarna om ansvarsfördelning och om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och för att uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Enligt kommissionen kommer dess förslag att leda till en betydande minskning av den administrativa bördan. Totalt sett integrerar, rationaliserar eller upphäver förslaget mer än 50 befintliga enskilda planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter.

När det gäller jordbruk innehåller förslaget framför allt bestämmelser om rapporteringsskyldigheter för medlemsstaterna i fråga om

– deras långsiktiga strategier för låga utsläpp, däribland utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i jordbrukssektorn,

– genomförandet av nationell utveckling och nationella mål när det gäller andelen förnybar energi, däribland andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor från jordbruket,

– genomförandet av åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, däribland användningen av biomassa i jordbrukssektorn,

– slutlig energianvändning av enskilda sektorer, däribland jordbruket.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag som är ett steg i rätt riktning och ett ambitiöst förslag. Han föreslår dock några ändringar, huvudsakligen av teknisk karaktär, som syftar till följande:

– I samband med rapporteringen om förnybar energi ska kommissionen få fastställa tydliga riktlinjer för medlemsstaterna för rapporteringen om bioenergi.

– Om kommissionen drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla målen eller genomföra de åtgärder som den anger i sin integrerade nationella klimat- och energiplan, bör kommissionen utfärda särskilda krav för den berörda medlemsstaten att uppfylla. Dessa särskilda krav är tänkta att ersätta de rekommendationer från kommissionen till den berörda medlemsstaten som föreskrivs i kommissionens förslag. Eftersom rekommendationer inte är bindande, anser föredraganden att man inte når tillräckligt långt i detta fall.

– Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att rapportera om ändringar av inhemska råvarupriser och markanvändning, som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor, eftersom sådan rapportering skulle vara alltför betungande och nästintill omöjlig för medlemsstaterna.

Lydelsen i vissa delar av kommissionens text görs mer samstämmig och enhetlig.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt och transparent styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det främjar unionens principer om bättre lagstiftning.

(1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt och transparent styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen och målen i Parisavtalet genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det främjar unionens principer om bättre lagstiftning.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  Inga bestämmelser i denna förordning får tolkas på ett sätt som påverkar eller undergräver en medlemsstats rättigheter enligt artikel 194.2 andra stycket i EUF-fördraget.

Motivering

I EUF-fördraget bekräftas genom artikel 194.2 andra stycket att en medlemsstat har rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor och energiförsörjningens allmänna struktur. Eftersom EU-lagstiftningen inte får påverka eller undergräva fördragsbestämmelserna är det viktigt att understryka att EU-lagstiftaren har tagit hänsyn till medlemsstaternas ovannämnda rättigheter.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2)  Den europeiska energiunionen bör omfatta fem nyckeldimensioner: trygg energiförsörjning, den inre energimarknaden, energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp, forskning, innovation och konkurrenskraft.

2)  Den europeiska energiunionen bör övergå till ett högeffektivt energisystem som till stor del är inriktat på förnybar energi och som omfattar fem nyckeldimensioner: trygg energiförsörjning och överkomliga priser för konsumenterna, den inre energimarknaden, energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp samt forskning, innovation och konkurrenskraft.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå och på nationell nivå.

3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem för att garantera en rättvis tillgång till energi för alla. Detta mål kan bäst uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå, på nationell och regional nivå, samt genom främjande av forskning och lokal energiförsörjning.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5)  Europeiska rådet enades den 24 oktober 2014 om unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 baserad på fyra centrala mål: att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet.

5)  Europeiska rådet enades den 24 oktober 2014 om unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 baserad på fyra centrala mål: att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Energieffektivitetsmålen bör vara vägledande och i linje med rådets slutsatser från oktober 2014. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  Den 24 oktober 201414 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.

7)  Den 24 oktober 201414 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Ett sådant styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. målen i Parisavtalet, nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella energipolitiska och klimatpolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna för att bibehålla och förbättra de berörda ekosystemens funktion som kolsänkor, en hållbar skogsförvaltning och den långsiktiga hållbarheten hos de använda resurserna. För att bevara stabilitet, konkurrenskraft och rimliga priser på nationell och europeisk nivå måste medlemsstaterna dessutom göra en avvägning mellan den produktionskapacitet, den teknik och de resurser som de redan har för att fortsätta främja förnybara energikällor.

_________________

_________________

14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).

14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  Uppnåendet av energiunionens mål bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör därför i möjligaste mån rationaliseras och integreras.

(17)  Uppnåendet av energiunionens mål bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier. Den befintliga planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör förenklas och rationaliseras.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

17a)  För att genomföra energiunionen är det nödvändigt att införa en adekvat rapportering om fossila bränslen. Denna bör bl.a. innehålla uppgifter om produktionen vad gäller ursprung och utvinning. Kommissionen bör före december 2018 upprätta kriterier för fossila bränslen och genomföra rapporteringsskyldigheten.

Motivering

Europeiska unionen måste delta aktivt i energiomställningen. En seriös energipolitik förutsätter att även fossila bränslen genomgår hårdare granskning för att säkerställa jämförbarhet. Under inga omständigheter får fossila bränslen innebära en fördel vad gäller krav på rapportering.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Uppdateringar av nationella planer bör dock planeras in en gång under den tioårsperiod som omfattas för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Vad gäller de planer som omfattar perioden 2021–2030 bör medlemsstaterna vara i stånd att uppdatera sina planer senast den 1 januari 2024. Mål och bidrag bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen för 2030. Som en del av uppdateringarna bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.

(22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att tillgodose behoven hos befolkningen i en medlemsstat, bidra till trygg energiförsörjning och säkerställa investeringssäkerhet. Uppdateringar av nationella planer bör dock planeras in en gång under den tioårsperiod som omfattas för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Vad gäller de planer som omfattar perioden 2021–2030 bör medlemsstaterna vara i stånd att uppdatera sina planer senast den 1 januari 2024. Som en del av uppdateringarna bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen. Vid den successiva övergången till den senaste generationens biobränslen bör hänsyn tas till medlemsstaternas befintliga investeringar i första generationens biobränsleproduktion.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

23a)  LULUCF-sektorn är högexponerad och mycket känslig för klimatförändringar. Samtidigt har denna sektor en enorm potential att ge långsiktiga klimatvinster och bidra betydligt till uppnåendet av långsiktiga europeiska och internationella klimatmål. Den kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager och tillhandahålla biomaterial som kan ersätta fossil- eller koldioxidintensiva material. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är hållbar resursförvaltning och långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. Långsiktiga strategier är avgörande för att göra hållbara investeringar möjliga i det långa loppet.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 29a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

29a)  Det är viktigt att främja investeringar i och utveckling av avancerade, hållbara biobränslen som framställs av avfall från jord- och skogsbruk, för att därmed säkra samstämmighet mellan EU:s politik och mål i fråga om energi, klimat, den cirkulära ekonomin och jordbrukspolitiken samt främja investeringar i bioekonomi och den cirkulära ekonomin, för att lösa problemen med att skapa försörjningskedjor för biomassa, bland annat genom eventuella inmatningspriser för elektricitet som producerats från fasta eller gasformiga bränslen från biomassaavfall, så att teknik för omvandling av biomassaavfall till energi inte utestängs från marknaden.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

33a)  Med tanke på metans höga globala uppvärmningspotential och relativt korta livslängd i atmosfären kan kommissionen, i linje med politiken för en cirkulär ekonomi och användningen av avfall, överväga politiska alternativ för att hantera metanutsläpp, med undantag för utsläpp av metan från mag-tarmkanalen, som produceras naturligt vid uppfödning av idisslare.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

34)  För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vid behov bör kommissionen lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i utkasten till nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.

34)  För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna. Kommissionen får lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i utkasten till nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen, samtidigt som medlemsstaternas behörighet på detta område erkänns. Medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Vid behov bör kommissionen bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet av nationella planer och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad.

38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, däribland uppnåendet av utsläppsminskningsmålen, i nära samarbete med Europaparlamentet. Vid behov bör kommissionen, med stöd av Europaparlamentet, bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet av nationella planer och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad. Behörigheten att inrätta nationella energi- och klimatplaner, inom ramen för EU:s mål, bör dock ligga kvar hos medlemsstaterna.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 40

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

40)  Europeiska miljöbyrån bör vid behov och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med bedömning, övervakning och rapportering.

40)  Europeiska miljöbyrån bör vid behov och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med bedömning, övervakning och rapportering. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till råd från Europeiska miljöbyrån om biobränsleproduktionens inverkan på miljön.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Trygg energiförsörjning.

(a)  Trygg energiförsörjning och överkomliga priser för konsumenterna.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Senast den 1 januari 2019 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.

1.  Senast den 1 januari 2020 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.

Motivering

Det är omöjligt att godta denna tidsfrist. Tidsramen för utarbetandet av den nationella planen bör ligga i linje med samrådsetapperna i varje medlemsstat, såsom den strategiska miljöbedömningen, offentliga samråd i enlighet med artikel 10 och godkännande från regeringen. Den måste också knytas till lagstiftningsarbetet, eftersom betydande meningsskiljaktigheter ännu kvarstår om planens sakinnehåll. Arbete pågår ännu med viktiga bestämmelser som ingår i paketet ”Ren energi för alla i EU” och som kommer att ha stor inverkan på vad som bör ingå i den nationella planen.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  En beskrivning av de politiska strategier och åtgärder som planeras för att uppnå de motsvarande mål och bidrag som anges i led b.

(c)  En beskrivning av de politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier som planeras för att uppnå de motsvarande mål och bidrag som anges i led b.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna för att nå det mål som avses i led b.

(e)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna, åtgärderna och investeringsstrategierna för att nå det mål som avses i led b.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea)  Resultaten av samråd med och engagemang av lokala myndigheter, civilsamhället, arbetsmarknadens parter, berörda sektorer och medborgare.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen och de ska använda enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall.

3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna undvika administrativa bördor och extra kostnader genom att beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen och de ska använda enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall.

Motivering

Minskade administrativa bördor vid genomförandet av klimat- och energipaket är en fråga som måste prioriteras.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 1 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Medlemsstaternas bindande nationella mål för utsläpp av växthusgaser och de årliga bindande nationella gränsvärdena enligt förordning [ ] [ESR].

i.  Medlemsstaternas bindande nationella mål för utsläpp av växthusgaser och de årliga bindande nationella gränsvärdena enligt förordning [ ] [ESR], dock inte under de mål som fastställts i artikel 7a.2 i direktiv 98/70/EG [direktivet om bränslekvalitet] som ska uppnås senast 2020.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 2 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 27 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], ett bidrag till detta mål när det gäller medlemsstatens andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto år 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt.

i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 27 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], ett bidrag till detta mål när det gäller medlemsstatens andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto år 2030, med beaktande av amorteringen av investeringar i första generationens biobränslen, och med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 2 – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.  Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.

ii.  Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 som säkerställer bästa möjliga användning av biomassa för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 2 – led iiia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iiia.  Utveckling för att gradvis öka det krav som gäller för leverantörer av fossila bränslen att blanda med biobränslen från jordbruksavfall.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led d – led iva (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iva.  realistiska, exakta, övergripande och heltäckande bedömningar av olika energikällors potential att begränsa klimatförändringarna, inverkan på halterna av växthusgaser i atmosfären och den tid det tar för begränsningsprocesserna att börja bidra till en minskning av koncentrationen av växthusgaser.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att bidraget från biobränslen och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som används till transporter, om dessa framställs av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljeväxter och grödor som odlas som huvudgrödor i första hand för energiändamål på jordbruksmark, inte överstiger 7 % av beräkningen av unionens slutliga energianvändning (brutto) för transporter 2030.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  De makroekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av de planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser som är baserade på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

(b)  De makroekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenserna av de planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser som är baserade på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Senast den 1 januari 2018 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3.1.

1.  Senast den 1 januari 2020 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3.1.

Motivering

Det är omöjligt att godta denna tidsfrist. Tidsramen för utarbetandet av den nationella planen bör ligga i linje med samrådsetapperna i varje medlemsstat, såsom den strategiska miljöbedömningen, offentliga samråd i enlighet med artikel 10 och godkännande från regeringen. Den måste också knytas till lagstiftningsarbetet, eftersom betydande meningsskiljaktigheter ännu kvarstår om planens sakinnehåll. Arbete pågår ännu med viktiga bestämmelser som ingår i paketet ”Ren energi för alla i EU” och som kommer att ha stor inverkan på vad som bör ingå i den nationella planen.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får endast ändra de mål och bidrag som anges i den uppdatering som avses i punkt 2 för att återspegla en ökad ambitionsnivå i förhållande till dem som fastställts i den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplanen.

utgår

Motivering

En tydlig förklaring av en ”högre ambitionsnivå” i förhållande till tidigare planer skulle utgöra en begränsning av medlemsländernas befogenhet att fatta beslut vad gäller de justeringar som de anser vara lämpliga att göra av den egna energistrategin.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet elproduktion, industri, transporter, byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),

(b)  utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet elproduktion, industri, transporter, byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), om det är nödvändigt för att bevara befintliga habitat med sänkor och förbättra de naturliga kolsänkorna genom välfungerande och motståndskraftiga ekosystem och ekosystemtjänster, däribland genom hållbar skogsförvaltning, i linje med EU:s åtaganden.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Information om nationella planer och strategier för anpassning till klimatförändringar i enlighet med artikel 17.1.

(d)  Information om nationella planer och strategier för anpassning till klimatförändringar, särskilt vad gäller forskning och investeringar inom avancerade biobränslen, i enlighet med artikel 17.1.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

(4)   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor på nationell nivå.

Motivering

LULUCF-rapportering bör ske på nationell nivå, i överensstämmelse med förslaget till förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2016)0479).

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 4 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Kommissionen får fastställa tydliga riktlinjer för medlemsstaterna för rapportering om denna utveckling, inbegripet definitioner och enheter för omvandling från resurs till energi.

Motivering

Tydliga riktlinjer och beräkningar behövs för rapportering om bioenergi.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 18 – led a – led 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)   I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor som producerats på jordbruksmark, andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, förnybar energi producerad av städer, lokalsamhällen och egenförbrukare).

(5)   Annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor som producerats på jordbruksmark, andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, förnybar energi producerad av städer, lokalsamhällen och egenförbrukare).

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 18 – led b – led 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)   Åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av biomassans potential (både den inhemska tillgången och importen från tredjeländer) och användningen av biomassa (jordbruk och skogsbaserade sektorer) samt åtgärder för hållbar användning av den biomassa som produceras och används.

(5)   Åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av biomassans potential (både den inhemska tillgången och importen från tredjeländer) och användningen av biomassa, inbegripet inom jordbruks- och skogsbaserade sektorer, samt åtgärder för hållbar användning av den biomassa som produceras och används.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 22 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner.

(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner, särskilt vad gäller fossila bränslen och kärnbränslen.

Motivering

För att förhindra snedvridning av marknaden måste åtgärder omedelbart vidtas för att fasa ut alla subventioneringar av fossila bränslen och kärnbränslen.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2021 och därefter varje år (år X) rapportera följande till kommissionen:

Medlemsstaterna ska senast den 31 juli 2021 och därefter varje år (år X) rapportera följande till kommissionen:

Motivering

Den befintliga tidsfristen för rapportering av ungefärliga växthusgasinventeringar för år (X-1) enligt förordningen om en mekanism för klimatövervakning (slutet av juli) bör bibehållas. Om tidsfristen förkortas kommer rapporterna inte att kunna inges i tid på grund av avsaknad av statistiska uppgifter från de verksamhetsområden som behövs för att kunna uppskatta utsläppen för år (X-1) i början av år (X).

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet.

(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet och vid behov med beaktande av EU:s reviderade klimat- och energiåtgärder, såsom anges i artikel 38.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Vid sin bedömning av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska kommissionen beakta legitima nationella särskilda omständigheter, som styrks genom en bedömning av behöriga myndigheter på nationell och europeisk nivå och som skulle kunna förklara eventuella förseningar i medlemsstaternas bidrag till det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och framför allt till uppnåendet av de självuppsatta målen.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  Kommissionen ska i förväg offentliggöra de indikatorer som den avser att tillämpa på sådana bedömningar.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 27 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 i.

2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 27 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 i. Detta ska omfatta en övergripande och heltäckande bedömning i syfte att bibehålla och förbättra kolsänkekapaciteten och minska utsläppen av växthusgaser.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 26 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning

Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning och direktivet [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767]

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen och bidragen i de nationella planerna och deras uppdateringar är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, i synnerhet, för den första tioårsperioden, för unionens mål inför 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås gemensamt. När det gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta medlemsstaternas ambitionsnivå för de bidrag till unionens mål för 2030 som de anger i sina nationella planer och uppdateringarna av dessa.

1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen och bidragen i de nationella planerna och deras uppdateringar är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, i synnerhet, för den första tioårsperioden, för unionens mål inför 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, ska den vidta åtgärder på unionsnivå, med hänsyn till medlemsstaternas flexibilitet, för att säkerställa att dessa mål uppnås gemensamt. När det gäller förnybar energi ska sådana åtgärder, och i synnerhet den finansieringsportal som inrättats på unionsnivå för att bidra till projekt för energi från förnybara källor, beakta medlemsstaternas ambitionsnivå för de bidrag till unionens mål för 2030 som de anger i sina nationella planer och uppdateringarna av dessa.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.   Om kommissionen på grundval av sin samlade bedömning enligt artikel 25.1 a av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner och med stöd av andra informationskällor, i förekommande fall, drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, får den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Vad gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för 2030.

3.   Om kommissionen på grundval av sin samlade bedömning enligt artikel 25.1 a av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner och med stöd av andra informationskällor drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, ska den utfärda särskilda krav för alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. Kommissionen ska vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa särskilda krav för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Vad gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för 2030.

Motivering

Rekommendationer är per definition inte tillräckligt bindande. Därför bör kommissionen i stället utfärda särskilda krav som medlemsstaterna ska uppfylla.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Om, när det gäller energieffektivitetsområdet och utan att det påverkar andra åtgärder på unionsnivå enligt punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.3 år 2023 konstaterar att framstegen mot att gemensamt uppnå unionens energieffektivitetsmål som nämns i artikel 25.3 första stycket är otillräckliga, ska den senast 2024 vidta åtgärder utöver dem som anges i direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 765] och direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] för att säkerställa att unionens bindande energieffektivitetsmål för 2030 uppfylls. Sådana kompletterande åtgärder kan i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos

5.  Om, när det gäller energieffektivitetsområdet och utan att det påverkar andra åtgärder på unionsnivå enligt punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.3 år 2023 konstaterar att framstegen mot att gemensamt uppnå unionens energieffektivitetsmål som nämns i artikel 25.3 första stycket är otillräckliga, ska den, såvida medlemsstaterna inte vidtar ytterligare åtgärder senast 2024, vidta ytterligare åtgärder utöver dem som anges i direktiv 2010/31/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 765] och direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016) 761] för att säkerställa att unionens bindande energieffektivitetsmål för 2030 uppfylls. Sådana kompletterande åtgärder kan i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos

Motivering

En mekanism som berättigar kommissionen till att vidta egna åtgärder om förväntade mål inte uppnås innebär inte ett subsidiärt genomförande av energieffektivitetsdirektivet. När det finns en risk för att en enskild medlemsstats energimål inte kommer att uppfyllas måste staten, med hänsyn till sina nationella förhållanden och redan vidtagna åtgärder, besluta vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna vara rimliga och lämpliga.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 28 – rubriken

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna

Särskilda krav för medlemsstaterna

Motivering

Rekommendationer är per definition inte tillräckligt bindande. Därför bör kommissionen i stället utfärda särskilda krav som medlemsstaterna ska uppfylla.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)   Den berörda medlemsstaten ska ta största möjliga hänsyn till rekommendationen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och unionen och mellan medlemsstaterna.

utgår

Motivering

Rekommendationer är per definition inte tillräckligt bindande. Därför bör kommissionen i stället utfärda särskilda krav som medlemsstaterna ska uppfylla.

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska säkerställa att rekommendationerna offentliggörs och görs tillgängliga.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2 – led 2.1. – led 2.1.1. – led ii

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii.   I tillämpliga fall, andra nationella mål som är förenliga med befintliga långsiktiga strategier för låga utsläpp. I tillämpliga fall andra mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål.

ii.   Andra nationella mål som är förenliga med befintliga långsiktiga strategier för låga utsläpp. Andra mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål.

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2 – led 2.1. – led 2.1.2. – led v

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

v.   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

v.   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor på nationell nivå.

Motivering

LULUCF-rapportering bör ske på nationell nivå, i överensstämmelse med förslaget till förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2016)0479).

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2 – led 2.1. – led 2.1.2. – led v – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Kommissionen får fastställa tydliga riktlinjer för medlemsstaterna för rapportering om denna utveckling, inbegripet definitioner och enheter för omvandling från resurs till energi.

Motivering

Tydliga riktlinjer och beräkningar behövs för rapportering om bioenergi.

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 2 – led 2.1. – led 2.1.2. – led vi

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

vi.   I förekommande fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, även långsiktiga eller sektorsspecifika (t.ex. andelen avancerade biobränslen, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, energisamhällen och egenförbrukare).

vi.   Annan nationell utveckling och andra nationella mål, även långsiktiga eller sektorsspecifika (t.ex. andelen avancerade biobränslen, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, energisamhällen och egenförbrukare).

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3 – led 3.1.1. – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] och som avses i punkt 2.1.1 och politiska strategier och åtgärder för att följa förordning [ ] [LULUCF], som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med ett perspektiv på en långsiktig vision och målet att bli en koldioxidsnål ekonomi inom 50 år och nå jämvikt mellan utsläpp och upptag i enlighet med Parisavtalet.

i.  Politiska strategier och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] och som avses i punkt 2.1.1 och politiska strategier och åtgärder för att följa förordning [ ] [LULUCF] och målet för ökat upptag i sänkor, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, inbegripet incitament för att genomföra och stödja, även genom resultatbaserad betalning, begränsnings- och anpassningsåtgärder för en integrerad och hållbar förvaltning av skogar, åkermark, betesmark och våtmarker som går utöver god standardpraxis och fastställda miniminormer, med ett perspektiv på en långsiktig vision och målet att bli en koldioxidsnål ekonomi inom 50 år och nå jämvikt mellan utsläpp och upptag i enlighet med Parisavtalet.

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Bilaga I – del 1 – avsnitt A – punkt 3 – led 3.1. – led 3.1.2. – led vi – strecksats 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

-   annan användning av biomassa inom andra sektorer (jordbruks- och skogsbrukssektorer), samt åtgärder för en hållbar produktion och användning av biomassa.

-   annan användning av biomassa inom andra sektorer, inbegripet jordbruks- och skogsbrukssektorer, samt åtgärder för en hållbar produktion och användning av biomassa.

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Förändringar när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor.

(d)  Förändringar, om uppgifterna är tillgängliga, när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor.

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led g

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)   Utvecklingen i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslag i COM(2016) 767] samt deras andel, vilket inbegriper en resursbedömning inriktad på hållbarhetsaspekterna i samband med effekten av att produktion av livsmedel och foder ersätts med framställning av biobränsle, med vederbörlig hänsyn tagen till de principer i fråga om avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av det nödvändiga kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.

(g)   Utvecklingen i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslag i COM(2016) 767] samt deras andel, vilket inbegriper en resursbedömning inriktad på hållbarhetsaspekterna i samband med effekten av att livsmedels- och foderprodukter används för framställning av biobränsle, med hänsyn tagen till de principer i fråga om avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.

Motivering

Formuleringen behöver förbättras: livsmedels- och foderprodukter ska inte ersättas med utan användas för framställning av biobränsle. Vidare är det svårt att bedöma vad som avses med ”vederbörlig” hänsyn när det gäller de två principer som avses här.

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led ha (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ha)  Den beräknade effekten av samproduktion och användning av första generationens biobränslen på självförsörjningen och på priset på proteinkoncentrat och annat foder.

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led hb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(hb)  Den beräknade effekten av produktion eller användning av biobränslen från jordbruksspill och jordbruksavfall på utvecklingen av EU:s bioekonomi.

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 1 – led a – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i)  Grenar och trädtoppar (frivillig rapportering)

i)  Grenar och trädtoppar

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 1 – led a – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii)  Stubbar (frivillig rapportering)

ii)  Stubbar

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Bilaga VII – del 1 – led m – led 1 – led b – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i)  Bark (frivillig rapportering)

i)  Bark

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Bilaga VIII – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Den tekniska utvecklingen, tillgången på och hållbarheten i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], vilket inbegriper en bedömning av effekten av att produktion av livsmedel och foder ersätts med framställning av biobränslen, med vederbörlig hänsyn tagen till de principer för avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och principen för kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av det nödvändiga kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.

(d)   Den tekniska utvecklingen, tillgången på och hållbarheten i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], vilket inbegriper en bedömning av effekten av att livsmedels- och foderprodukter används för framställning av biobränslen, med hänsyn tagen till de principer för avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och principen för kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.

Motivering

Formuleringen behöver förbättras: livsmedels- och foderprodukter ska inte ersättas med utan användas för framställning av biobränsle. Vidare är det svårt att bedöma vad som avses med ”vederbörlig” hänsyn när det gäller de två principer som avses här.

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Bilaga VIII – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Både vad gäller tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor till biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som förbrukas inom unionen, information om nationella åtgärder som vidtagits för att följa de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläppen som anges i artikel 26 punkterna 2–7 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], för att skydda mark, vatten och luft.

(f)   Både vad gäller tredjeländer och medlemsstater som är råvarukällor till biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som förbrukas inom unionen, information om nationella åtgärder som vidtagits för att följa de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläppen som anges i artikel 26 punkterna 2–7 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], för att skydda mark, vatten och luft.

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att säkerställa en konsekvent och relevant rapportering från kommissionen. Ordet ”viktiga” är inte tillräckligt tydligt, eftersom dess innebörd kan förändras med tiden; detta ord bör därför strykas.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Styrningen av energiunionen

Referensnummer

COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD)

Ansvarigt/Ansvariga utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

16.1.2017

ITRE

16.1.2017

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

AGRI

16.1.2017

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Jens Rohde

7.2.2017

Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden

       Tillkännagivande i kammaren

       

18.5.2017

Antagande

10.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

11

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Ivan Jakovčić, Philippe Loiseau, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Jens Rohde, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Alberto Cirio, Angélique Delahaye, Norbert Lins, Gabriel Mato, Annie Schreijer-Pierik, Vladimir Urutchev, Ramón Luis Valcárcel Siso, Hilde Vautmans, Miguel Viegas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

PPE

Daniel Buda, Alberto Cirio, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Esther Herranz García, Norbert Lins, Marijana Petir, Annie Schreijer-Pierik, Czesław Adam Siekierski, Vladimir Urutchev

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paul Brannen, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

ALDE

Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Jens Rohde, Hilde Vautmans

NI

Diane Dodds

11

-

ECR

Stanisław Ożóg

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp, Maria Lidia Senra Rodríguez, Miguel Viegas

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

EFDD

John Stuart Agnew, Marco Zullo

ENF

Philippe Loiseau

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Styrning av energiunionen

Referensnummer

COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD)

Framläggande för parlamentet

30.11.2016

 

 

 

Ansvariga utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

16.1.2017

ITRE

16.1.2017

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

DEVE

16.1.2017

BUDG

16.1.2017

ECON

16.1.2017

IMCO

16.1.2017

 

AGRI

16.1.2017

 

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

DEVE

25.1.2017

BUDG

12.1.2017

ECON

31.1.2017

IMCO

25.1.2017

Föredragande

       Utnämning

Michèle Rivasi

12.5.2017

Claude Turmes

12.5.2017

 

 

Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande

       Tillkännagivande i kammaren

       

       

18.5.2017

Behandling i utskott

23.3.2017

21.6.2017

11.9.2017

 

Antagande

7.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

46

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, José Blanco López, Biljana Borzan, Paul Brannen, Jonathan Bullock, Reinhard Bütikofer, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Edward Czesak, Miriam Dalli, Jakop Dalunde, Angélique Delahaye, Pilar del Castillo Vera, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Ashley Fox, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Theresa Griffin, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Eva Kaili, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Urszula Krupa, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Peter Liese, Norbert Lins, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Susanne Melior, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Michèle Rivasi, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Lieve Wierinck, Jadwiga Wiśniewska, Flavio Zanonato, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Inés Ayala Sender, Mireille D’Ornano, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Cornelia Ernst, Eleonora Evi, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Gunnar Hökmark, Peter Jahr, Florent Marcellesi, Rupert Matthews, Gesine Meissner, Nuno Melo, Ulrike Müller, Markus Pieper, Răzvan Popa, Gabriele Preuß, Dennis Radtke, Dominique Riquet, Bart Staes, Mihai Ţurcanu, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Maria Arena, Marie-Christine Boutonnet, Norbert Erdős, John Flack, Ana Gomes, Maria Grapini, Ingeborg Gräßle, Mary Honeyball, Arndt Kohn, Gilles Lebreton, Lukas Mandl, Nosheena Mobarik, Norica Nicolai, Emilian Pavel, Jozo Radoš, Claudia Schmidt, Helmut Scholz, Jasenko Selimovic, Ricardo Serrão Santos, Monika Smolková, Bogdan Brunon Wenta, Gabriele Zimmer

Ingivande

14.12.2017


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

61

+

ALDE

Gerben-Jan Gerbrandy, Gesine Meissner, Angelika Mlinar, Ulrike Müller, Norica Nicolai, Jozo Radoš, Dominique Riquet, Jasenko Selimovic, Lieve Wierinck

ECR

Arne Gericke

EFDD

Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Zullo

GUE/NGL

Stefan Eck, Cornelia Ernst, Helmut Scholz, Gabriele Zimmer

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Maria Arena, Inés Ayala Sender, José Blanco López, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Ana Gomes, Maria Grapini, Theresa Griffin, Jytte Guteland, Mary Honeyball, Karin Kadenbach, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Arndt Kohn, Edouard Martin, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Emilian Pavel, Pavel Poc, Răzvan Popa, Gabriele Preuß, Ricardo Serrão Santos, Monika Smolková, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Marco Affronte, Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Bas Eickhout, Rebecca Harms, Martin Häusling, Benedek Jávor, Florent Marcellesi, Michèle Rivasi, Bart Staes, Claude Turmes

46

-

ECR

Edward Czesak, Jørn Dohrmann, Hans-Olaf Henkel, Urszula Krupa, Evžen Tošenovský, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Jonathan Bullock, Mireille D'Ornano, Julia Reid

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan

ENF

Marie-Christine Boutonnet, Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Gilles Lebreton, Christelle Lechevalier

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Angélique Delahaye, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Karl-Heinz Florenz, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Ingeborg Gräßle, Gunnar Hökmark, Peter Jahr, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Peter Liese, Norbert Lins, Lukas Mandl, Nuno Melo, Angelika Niebler, Markus Pieper, Dennis Radtke, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze, Mihai Ţurcanu, Vladimir Urutchev, Bogdan Brunon Wenta, Pilar del Castillo Vera

9

0

ECR

John Flack, Ashley Fox, Julie Girling, Rupert Matthews, Nosheena Mobarik, John Procter

GUE/NGL

Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

PPE

José Inácio Faria

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande