Förfarande : 2017/2039(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0406/2017

Ingivna texter :

A8-0406/2017

Debatter :

PV 17/01/2018 - 17
CRE 17/01/2018 - 17

Omröstningar :

PV 18/01/2018 - 6.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0018

BETÄNKANDE     
PDF 575kWORD 104k
21.12.2017
PE 606.092v02-00 A8-0406/2017

om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Romana Tomc

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/779 av den 20 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1304/2013, vad gäller ett ytterligare inledande förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga(2),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av Europeiska unionens revisionsrätts (nedan kallad revisionsrätten) särskilda rapport nr 3/2015 från mars 2015 EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 från mars 2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad? En bedömning av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om kontroll av utgifterna för EU:s ungdomsgaranti och övervakning av garantins kostnadseffektivitet(4),

–  med beaktande av djupanalysen från Europaparlamentets utredningsavdelning för budgetfrågor av den 3 februari 2016 Assessment of Youth Employment Initiative,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 10 juni 2016 till rådets rekommendation om inrättande av en kompetensgaranti (COM(2016)0382),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga(5),

  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, dess tilläggsprotokoll och dess reviderade version som trädde i kraft den 1 juli 1999,

–  med beaktande av målen för hållbar utveckling för 2030, särskilt mål 8 om att ”verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla” som antogs av FN 2015, och som gäller i hela världen, inklusive EU,

–  med beaktande av rapporten av den 22 juni 2015 från Jean-Claude Juncker, i nära samarbete med Donald Tusk, Jeroen Dijsselbloem, Mario Draghi och Martin Schulz, om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union (”de fem ordförandenas rapport”), samt av kommissionens diskussionsunderlag av den 26 april 2017 om EU:s sociala dimension och den 31 maj 2017 om fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen och kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om Europas framtid,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017)0250) och kommissionens rekommendation (EU) 2017/761 av den 26 april 2017 om den europeiska pelaren för sociala rättigheter(6),

–  med beaktande av det arbete och den forskning som utförts av Eurofound, Cedefop, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), Europeiska industri- och arbetsgivarorganisationen (BusinessEurope), Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME), Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP), Eurocities och Europeiska ungdomsforumet,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017, färdplanen för en mer enad, starkare och mer demokratisk union (förslag till kommissionens arbetsprogram för 2018) samt avsiktsförklaringarna av den 13 september 2017 från kommissionen till talman Antonio Tajani och premiärminister Jüri Ratas,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0406/2017), och av följande skäl:

A.  Den finansiella och ekonomiska krisen och efterföljande åtstramning ledde till en markant ökning av ungdomsarbetslösheten, från 15 % 2008 till en topp på 24 % i början av 2013, varvid denna siffra är ett medeltal som skyler över enorma skillnader runt om i medlemsstaterna och i regionerna. Ungdomsarbetslösheten förblev under 2013 på nära 10 % i Tyskland, Österrike och Nederländerna, medan den kulminerade på nästan eller rejält över 40 % i Italien, Spanien, Kroatien och Grekland.

B.  Krisåtgärder för att minska de offentliga utgifterna i de krisdrabbade länderna har redan fått direkta negativa följder, i synnerhet för unga människor på grund av de nedskärningar som gjorts inom utbildning, sysselsättningsskapande och stödtjänster.

C.  Politik som påverkar unga människor har utarbetats utan att de berörda ungdomarna och deras företrädare fått medverka.

D.  Utdragen ungdomsarbetslöshet medför risk för att ungdomar marginaliseras och utestängs från samhället och förlorar känslan av samhörighet. Följden kan bli en effekt av ”brännmärkning” så att dessa ungdomar med större sannolikhet blir arbetslösa på nytt och att deras inkomster och karriärutsikter blir sämre under hela deras tid i arbetslivet. Att ungdomar på det här sättet blir åsidosatta innebär en förlust av offentliga och privata investeringar, som leder till utbredd brist på anställningstrygghet och kompetensförlust, eftersom den för med sig att människors inneboende möjligheter inte tas till vara och blir försvagade.

E.  Under 2012 var en av tre anställda i Europa antingen över- eller underkvalificerad för sitt arbete(7). Unga anställda är mera sannolikt formellt överkvalificerade, och det är också mera sannolikt för dem än vad det är för äldre arbetstagare att de har arbeten som är mindre lämpade för deras färdigheter.

F.  Unga arbetstagare löper större risk att råka ut för osäker anställning. Risken att ha en anställning där man missgynnas på flera olika sätt är dubbelt så hög för arbetstagare under 25 år, jämfört med arbetstagare över 50 år(8).

G.  En framgångsrik övergång från utbildning till arbetsliv och från arbetslöshet till arbete samt ett första riktigt arbete ger ungdomar egenmakt och motivering och hjälper dem att utveckla sin personliga och yrkesmässiga kompetens så de kan bli oberoende medborgare med självtillförsikt, och får en bra start i arbetslivet.

H.  Ungdomsarbetslösheten inom EU-28 nådde en topp på 24 % under 2013 och har sedan stadigt sjunkit, så att den 2017 understeg 17 %. Ungdomsarbetslösheten ligger dock på en hög nivå. eftersom bara ett fåtal medlemsstater (Österrike, Tjeckien, Nederländerna, Malta, Ungern och Tyskland) har en ungdomsarbetslöshet på mindre än 11 %, samtidigt som skillnaderna mellan medlemsstaterna är stora.

I.  En analys av könsfördelningen mellan heltids- och deltidsarbete i hela Europa visar att klyftan mellan könen har kvarstått mellan 2007 och 2017, i och med att männen fortfarande utgör cirka 60 % av de heltidsarbetande i åldersgruppen 15–24 år, medan de fortfarande svarar för cirka 40 % av de deltidsarbetande i samma åldersgrupp.

J.  Statistiskt sett brukar ungdomsarbetslösheten dessvärre vara omkring dubbelt högre än den sammanlagda genomsnittliga arbetslösheten, antingen det råder högkonjunktur eller lågkonjunktur.

Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin

K.  Den 22 april 2013 inrättade rådet, med hjälp av en rådsrekommendation, en ungdomsgaranti, som går ut på att medlemsstaterna förbinder sig att se till att ungdomar får ett erbjudande av god kvalitet om anställning, fortsatt utbildning, lärlingskap eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen.

L.  Eftersom många medlemsstater inte lyckats särskilt bra med de regler och möjligheter som hittills funnits tillgängliga i kampen mot ungdomsarbetslösheten bör de lägga större vikt vid ett effektivt utnyttjande av de medel och verktyg som finns att tillgå inom Europeiska socialfonden (ESF).

M.  I februari 2013 kom rådet överens om att inrätta sysselsättningsinitiativet för unga, vilket lanserades som EU:s viktigaste budgetinstrument (med anknytning till ESF) för att hjälpa regioner i medlemsstaterna med särskilt svår ungdomsarbetslöshet att åtgärda situationen, framför allt genom att det infördes ungdomsgarantisystem.

N.  Medan ungdomsgarantin omfattar hela EU inriktar sig sysselsättningsinitiativet för unga endast på de medlemsstater och regioner där ungdomsarbetslösheten är över 25 %, med sammanlagt 20 medlemsstater som helt eller delvis stödberättigade.

O.  En snabb mobilisering av resurser eftersträvades genom att utgifterna i budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga förlades till första delen av budgetperioden, närmare bestämt 2014 och 2015, för att de åtgärder som finansierades genom initiativet skulle få maximal effekt. Denna tidigareläggning förfelade sitt syfte, på grund av dröjsmål med genomförandet på nationell och regional nivå. Under 2015 höjdes förfinansieringen på villkorlig basis från 1 % till 30 % och en majoritet av de stödberättigade medlemsstaterna tillämpade denna åtgärd med framgång.

P.  Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin har som en av sina huvudsakliga ambitioner att nå ut till de unga som varken arbetar eller studerar och som löper störst risk för utestängning, samtidigt som man tar hänsyn till att dessa ungdomar fördelar sig på olika undergrupper av ungdomar med skilda behov.

Q.  Ungdomsgarantin har utformats för att åstadkomma en hållbar integration på arbetsmarknaden av unga som varken arbetar eller studerar, genom att erbjuda en individanpassad strategi, som utmynnar i ett erbjudande av god kvalitet och förbättrar deras anställbarhet, samtidigt som den ur ett bredare perspektiv stöder ungas övergång från skola till yrkesliv och bidrar till att åtgärda kompetensglapp på arbetsmarknaden. Här behöver medlemsstaterna lämpliga strategier för att nå ut till målgrupperna.

R.  Enligt ILO:s uppskattningar från 2015 uppgick kostnaderna för genomförandet av ungdomsgarantin inom hela EU-28 till 45 miljarder euro. Sysselsättningsinitiativet för unga fick sig tilldelat en anspråkslös budget på 6,4 miljarder euro för programperioden 2014–2020, varvid syftet inte var att ersätta den nationella finansieringen, utan att komplettera den.

S.  Kommissionen föreslog att initiativets budget skulle ökas med 1 miljard euro, som skulle kompletteras med 1 miljard euro i form av ESF-åtaganden, inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen för åren 2017–2020. Efter en överenskommelse mellan parlamentet och rådet höjdes beloppet till 1,2 miljarder euro. Den 5 september 2017 antog parlamentet förslaget till ändringsbudget nr 3/2017 för att ställa ytterligare 500 miljoner euro till förfogande för sysselsättningsinitiativet för unga under 2017, finansierat via den samlade marginalen för åtaganden, samtidigt som man beklagade förseningen inom 2017 års budgetförfarande på grund av rådets blockering och sena godkännande av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

T.  I sin första särskilda rapport om ungdomsgarantin framförde revisionsrätten farhågor om huruvida finansieringen av initiativet (både på EU-nivå och nationell nivå) var tillräcklig, samt om definitionen av begreppet ”erbjudande av god kvalitet”, om avsaknaden av en strategi med tydliga milstolpar och mål, liksom om övervakningen av resultaten och rapporteringen om dem. Revisionsrätten oroade sig också över att man inte lyckats tillämpa den partnerskapsmetod för utvecklingen av ungdomsgarantin som fastställs i rådets rekommendation av den 22 april 2013.

U.  Det krävs verkligt effektiva mekanismer för diskussion om och lösning av de problem som uppträtt vid genomförandet av ungdomsgarantisystem, tillsammans med ett starkt engagemang hos medlemsstaterna om att genomföra ungdomsgarantin fullt ut, varvid det måste tas särskild hänsyn till lokala förhållanden och skapas möjligheter för kompetenshöjning, samt införas ordentliga, flexibla utvärderingsstrukturer.

V.  I revisionsrättens särskilda rapport om ungdomsgarantin identifierades vissa gemensamma kriterier för vad som utgör ett ”erbjudande av god kvalitet”, där Slovakien har gjort sin definition rättsligt bindande, en definition som omfattar bestämmelser om minimikrav för arbetstiden, varaktig sysselsättning efter att stödet från sysselsättningsinitiativet för unga har upphört, samt hänsyn till hälsotillståndet hos mottagaren.

W.  I sin andra särskilda rapport om ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga, som nyligen offentliggjordes och bygger på ett stickprov från sju medlemsstater, uttryckte revisionsrätten oro över svårigheten att få tillgång till fullständiga uppgifter och över att framstegen med genomförandet av ungdomsgarantin varit begränsade och att resultaten inte motsvarat vad man i början väntat sig. Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är fortfarande en av de mest innovativa och ambitiösa politiska reaktionerna för att hantera den ungdomsarbetslöshet som följt av den ekonomiska krisen, och genomförandet av dem bör därför få fortsatt ekonomiskt och politiskt stöd från EU:s institutioner samt nationella och regionala institutioner under kommande år.

X.  Ett kostnadseffektivt sysselsättningsinitiativ för unga kan åstadkommas och det slutliga målet för ungdomsgarantin, nämligen att få in ungdomar i varaktig sysselsättning, kan uppnås endast om insatserna vederbörligen övervakas utgående från tillförlitliga och jämförbara uppgifter, om programmen är resultatinriktade och om anpassningar görs ifall det uppdagas fall av ineffektiva och kostnadsineffektiva åtgärder.

Y.  Medlemsstaterna måste göra mer för att stödja och rikta in sig på de ungdomar som är längst bort från arbetsmarknaden eller helt saknar kontakt med den, såsom ungdomar med funktionsnedsättning.

Z.  Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är avsedda att stå i centrum vid förverkligandet av de centrala principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

AA.  I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 sade kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ingenting om att det fortfarande råder en alarmerande ungdomsarbetslöshet i Europa. I den avsiktsförklaring som åtföljde talet om tillståndet i unionen 2017 bekräftas ungdomsgarantins roll att bidra till fler arbetstillfällen i EU. Kampen mot arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, bör fortsatt prioriteras bland EU:s åtgärder.

AB.  Det har rapporterats om att ungdomar drabbats av förseningar vid utbetalningen av medel från sysselsättningsinitiativet för unga, vilket ofta har berott på dröjsmål med att inrätta förvaltande myndigheter eller otillräcklig administrativ kapacitet hos de nationella eller regionala myndigheterna.

AC.  Åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, såsom praktik eller praktikprogram, bör bidra till att underlätta övergången till arbetsmarknaden, och aldrig ersätta reguljära anställningskontrakt.

AD.  De oregelbundna anställningsförhållandena bland unga kvinnor på landsbygden, tillsammans med att vissa av dem låter bli att registrera sig som arbetslösa, innebär att statistiken blir inexakt och gör att de får lägre pensioner. Detta blir till skada för hela samhället, särskilt för kvinnors välbefinnande och andra former av social trygghet, liksom för deras möjligheter att byta yrke eller deras framtida sysselsättningsmöjligheter.

AE.  16 miljoner unga som varken arbetar eller studerar har gått med i ungdomsgarantisystem och sysselsättningsinitiativet för unga har gett direktstöd till över 1,6 miljoner unga människor i EU.

AF.  Sysselsättningsinitiativet för unga har lett till att medlemsstaterna antagit över 132 arbetsmarknadsåtgärder riktade till unga människor.

AG.  En andel på 75 procent av den totala budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga har anslagits, och 19 procent har redan investerats av medlemsstaterna, vilket gör att sysselsättningsinitiativet för unga har högst budgetgenomförandenivå av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

AH.  Trots att det förekommer farhågor kring huruvida finansieringen är tillräcklig, liksom kring beräkningarna av vilka totala investeringar som krävs, finns det flera rapporter om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga som visar att man lyckats med att inrikta de tillgängliga resurserna på att tillgodose den regionala efterfrågan, genom inriktning på särskilda regioner och grupper av stödmottagare.

AI.  Sedan den europeiska sysselsättningsstrategin infördes 1997 har kommissionen stött en rad åtgärder som syftar till att förbättra ungdomars utsikter till sysselsättning och utbildning(9), och sedan krisen har EU lagt särskild tonvikt vid ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

AJ.  Ungdomsgarantin finansieras via ESF, nationella budgetar och sysselsättningsinitiativet för unga, medan sysselsättningsinitiativet direkt kan finansiera tillhandahållandet av jobb, lärlingsplatser, praktikplatser eller fortbildning för sin målgrupp i de stödberättigade regionerna. För insatserna genom sysselsättningsinitiativet för unga finns det inga i förväg fastställda tidsgränser, medan ungdomsgarantin kräver att ett erbjudande ska presenteras inom fyra månader.

AK.  Ungdomsgarantin har lett till att man genomfört strukturreformer i medlemsstaterna för att i första hand anpassa utbildningsmodellerna till arbetsmarknaden för att nå ungdomsgarantins mål.

AL.  Externa faktorer, såsom det särskilda ekonomiska läget eller produktionsmodellen i varje region, påverkar möjligheterna att uppnå de mål som fastställts i ungdomsgarantin.

Inledning

1.  Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin måste vara ett första steg mot en rättighetsgrundad strategi för hantering av unga människors behov av sysselsättning. Parlamentet påminner om arbetsgivarnas skyldighet att delta i processen för att erbjuda ungdomar tillgängliga yrkesutbildningsprogram, instegsjobb och bra praktikplatser.

2.  Europaparlamentet betonar att den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga aldrig får äventyras. Parlamentet understryker att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet, exempelvis arbetstider, minimilön, social trygghet och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, måste stå i centrum för de insatser som görs.

3.  Europaparlamentet konstaterar de avsevärda skillnaderna i fråga om ekonomisk prestanda när det gäller tillväxten för både ekonomin och sysselsättningen runt om i EU-28, något som påkallar en resolut politisk insats. Parlamentet inser att vissa medlemsstater ligger efter med att genomföra nödvändiga strukturreformer, och konstaterar att arbetstillfällen skapas genom sund ekonomisk politik i förening med sysselsättnings- och investeringspolitik, något som i sista hand vilar på medlemsstaternas ansvar. Parlamentet är oroat över de långsiktiga effekterna för den ekonomiska utvecklingen i regioner som drabbas av hjärnflykt bland de högutbildade.

4.  Europaparlamentet påminner om att genomförandereglerna för sysselsättningsinitiativet för unga ålägger medlemsstaterna att välja mellan olika sätt att genomföra programmet (som ett särskilt program, som prioriterade områden inom ett befintligt operativt program eller som en del av flera olika prioriterade områden). Parlamentet påpekar att det på grundval av de resultat som uppnåtts krävs utbyte av bästa praxis som ska användas inom kommande etapper av programmet, i och med att det finns olika alternativ för genomförandet.

5.  Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 där det konstateras en risk för att EU-medel helt enkelt träder i stället för nationella medel, i stället för att skapa mervärde. Parlamentet erinrar om att sysselsättningsinitiativet för unga i enlighet med additionalitetsprincipen syftar till att komplettera nationella medel och inte till att ersätta medlemsstaternas egen politik och egna medel för bekämpning av ungdomsarbetslöshet. Parlamentet betonar att budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga inte kan, och heller aldrig varit avsett att, själv ta på sig ansvaret för att ge alla ungdomar ett erbjudande av god kvalitet om anställning, fortsatt utbildning, lärlingskap eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen.

6.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för unga måste bli en drivkraft, särskilt för politiska reformer och för bättre samordning inom områdena sysselsättning och utbildning, framför allt i de medlemsstater där ungdomsarbetslösheten är stor, för att säkerställa att dessa medlemsstater tar i bruk helhetsbetonade, heltäckande och långsiktiga tillvägagångssätt mot ungdomsarbetslösheten, vilka förbättrar ungdomars anställbarhet, ger dem bättre utsikter och leder till varaktig anställning, i stället för att ha (kvar) oenhetliga strategier. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är kraftfulla instrument i kampen mot att de grupper av ungdomar som är mest marginaliserade blir socialt utestängda. Parlamentet anser att det är viktigt att arbeta för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin i fråga om sysselsättning, skolavhopp och social utestängning.

7.  Europaparlamentet påminner om att man i linje med rådets rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti fastställde sex riktlinjer som ungdomsgarantisystemen bygger på: uppbyggnad av partnerskapsbaserade tillvägagångssätt, tidig insats och aktivering, stödåtgärder för att möjliggöra integrering på arbetsmarknaden, användning av unionens fonder, bedömning och löpande förbättring av systemet, samt dess snabba genomförande(10). Parlamentet påpekar att enligt utvärderingsrapporterna har mycket få medlemsstater lämnat uppgifter om och fullständiga bedömningar av dessa aspekter.

8.  Europaparlamentet betonar att man bör investera mer både i inhemsk och gränsöverskridande rörlighet för att få ner arbetslöshetprocenten bland ungdomar och åtgärda kompetensglapp. Parlamentet efterlyser bättre matchning mellan lediga platser och arbetssökandes färdigheter genom underlättad rörlighet mellan (gränsöverskridande) regioner. Parlamentet inser att medlemsstaterna måste ägna särskild uppmärksamhet åt att i gränsöverskridande regioner bättre anknyta utbildningsväsen till arbetsmarknader, exempelvis genom främjande av grannspråksundervisning.

9.  Europaparlamentet erinrar om att den höga ungdomsarbetslösheten orsakas av effekterna av den globala ekonomiska krisen på arbetsmarknaden, för tidigt avslutad skolgång utan tillräckliga kvalifikationer, brist på relevanta färdigheter och arbetslivserfarenhet, den ökade utbredningen av otrygga anställningsformer där korta kontrakt följs av perioder av arbetslöshet, begränsade möjligheter till fortbildning och otillräckliga eller bristfälliga program för aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

10.  Europaparlamentet anser att övervakningen av sysselsättningsinitiativet för unga måste stödjas av tillförlitliga uppgifter. Parlamentet anser att det inte räcker med dagens uppgifter och resultat från övervakningen för att det ska gå att göra en ordentlig bedömning av genomförandet och resultaten av sysselsättningsinitiativet för unga, i dess egenskap av att vara EU:s huvudsakliga medel för finansiering av ungdomsgarantisystem, särskilt på grund av de inledande förseningarna med att dra i gång de operativa programmen i medlemsstaterna och eftersom programmen ännu befinner sig på ett relativt tidigt stadium. Parlamentet insisterar på behovet av att fortsätta att prioritera ungdomsarbetslösheten i EU:s åtgärder. Parlamentet oroar sig dock över vad revisionsrätten kommit fram till i sin särskilda rapport nyligen om vilken effekt sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin fått som unionspolitik mot ungdomsarbetslöshet, låt vara att rapportens territoriella och tidsmässiga räckvidd är begränsad.

11.  Europaparlamentet anser att strategin, för att verkligen kunna stimulera sysselsättningen för ungdomar, måste omfatta rundabordssamtal med berörda parter, ta hänsyn till det territoriella sammanhang där strategin ska tillämpas och innehålla bestämmelser om riktad utbildning som motsvarar företagens behov och jämkar samman dessa behov med unga människors ambitioner och färdigheter. Parlamentet anser att denna utbildningsstrategi bör garantera kvalitet i utbildningen och fullständig insyn i tilldelningen av medel till utbildningsaktörer, bland annat genom att noggrant övervaka hur medlen används.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna valt att göra sina åtaganden endast genom rådets rekommendation, som inte är ett bindande instrument. Parlamentet påpekar att målet med ungdomsgarantin inte på långt när är på väg att uppnås i många medlemsstater.

Nå ut till de mest utestängda ungdomarna

13.  Europaparlamentet noterar att det är fara värt att ungdomar med funktionsnedsättning inte kommer att omfattas, vare sig av sysselsättningsinitiativet för unga eller ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa sina operativa program så att åtgärderna inom sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin blir verkligt tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning, och unga med funktionsnedsättning får tillgång till dem på rättvisa villkor och enskilda personers behov tillgodoses.

14.  Europaparlamentet betonar att det behövs kraftfulla och fortlöpande insatser från de nationella myndigheternas sida, tillsammans med sektorsövergripande samarbete, om man vill nå ut till unga som varken arbetar eller studerar, eftersom dessa människor bildar en heterogen grupp med olikartade behov och färdigheter. Parlamentet betonar därför behovet av exakta och heltäckande uppgifter om hela gruppen unga som varken arbetar eller studerar, med målet att registrera dem och nå ut till dem effektivare, eftersom mer disaggregerade data, också region för region, skulle kunna ange vilka grupper man bör inrikta sig på och hur sysselsättningsinitiativ bättre kan skräddarsys efter mottagarna.

15.  Europaparlamentet anser att ungdomsarbetslösheten inte kan avfärdas som en fråga om enbart kompetensglapp, eftersom orsakerna till den återfinns t.ex. i bristen på nya arbetstillfällen, som i sin tur följer av Europas avindustrialisering, samt av utkontraktering och spekulation, en situation som har förvärrats av krisen och åtstramningspolitiken. Parlamentet anser att endast utbildning och yrkesutbildning kan lösa problemet med ungdomsarbetslösheten.

16.  Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga inte kan ersätta makroekonomiska instrument och annan politik för att främja ungdomssysselsättningen. Parlamentet påpekar att man vid bedömningen av genomförandet och effekterna av ungdomsgarantin måste beakta medlemsstaternas olika makroekonomiska förhållanden och budgetsituation. Parlamentet anser att det behövs ett strukturreformprogram på lång sikt för ungdomsgarantin om dess varaktighet ska förlängas. Parlamentet betonar det markanta behovet av effektivare samordning mellan de olika medlemsstaterna.

17.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av gemensamma kontaktpunkter där ungdomar på en och samma plats enkelt och kostnadsfritt kan få tillgång till alla tjänster och all rådgivning.

18.  Europaparlamentet är bekymrat över vad som framgått av preliminära iakttagelser, nämligen att man måste bli bättre på att registrera och nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar, särskilt inaktiva personer i denna kategori och sådana som visar sig svåra att återintegrera. Parlamentet understryker behovet av lämpliga och skräddarsydda strategier för att nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar, samt av ett integrerat arbetssätt för stöd och tjänster av mer individanpassat slag till unga människor som stöter på flera olika typer av hinder. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt behoven hos utsatta unga som varken arbetar eller studerar och att få bort fördomsfulla och negativa attityder mot dem.

19.  Europaparlamentet betonar att åtgärder behöver skräddarsys efter lokala behov för att få ökad effekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra särskilda åtgärder för ungdomssysselsättningen på landsbygden.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt förbättra informationen om befintliga stödprogram som finns tillgängliga för unga, särskilt för de grupper som står längst borta från arbetsmarknaden, genom medvetandehöjande kampanjer där det används både traditionella och moderna mediekanaler, såsom sociala nätverk.

Kvalitetssäkring av erbjudanden inom sysselsättningsinitiativet för unga

21.  Europaparlamentet inser att det behövs en definition av vad som är ett ”erbjudande av god kvalitet” inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet framhåller att det behöver tas fram en heltäckande och gemensamt överenskommen definition på europeisk nivå, varvid man skulle kunna beakta arbetet i sysselsättningskommittén i samarbete med kommissionen, Internationella arbetsorganisationen och relevanta intressenter. Parlamentet påpekar att ett erbjudande av god kvalitet är en mångsidig åtgärd som, med hjälp av färdighetsutveckling, leder till en varaktig och väl matchad integration på arbetsmarknaden för deltagarna, och att ett sådant erbjudande bör svara mot deltagarnas kvalifikationsnivå och profil, och ta hänsyn till efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att de relevanta bestämmelserna om socialskydd, arbetsvillkor och ersättningsnivå tillämpas på deltagarna. Parlamentet hänvisar till de kvalitetsstandarder som nämns i utvärderingsvägledningen till sysselsättningsinitiativet för unga, vilken kommissionen offentliggjorde 2015 och där anställningserbjudandenas egenskaper, relevans för deltagarbehoven och resultat för arbetsmarknaden och andelen erbjudanden som inte accepterats eller som avbrutits i förtid fastställs som giltiga indikatorer för bedömningen av sysselsättningens kvalitet.

22.  Europaparlamentet erinrar om att ILO definierar ”anständigt arbete” som ett ”arbete som är produktivt och ger en skälig inkomst, med en säker arbetsplats och socialt skydd, bättre utsikter till personlig utveckling och social integrering, frihet för människor att uttrycka sina synpunkter, organisera sig och delta i beslut som påverkar deras liv samt lika möjligheter för och likabehandling av alla kvinnor och män”. Detta minimikrav är fortfarande inte uppfyllt för unga människor på arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet anser att ungdomar också bör få medverka vid utvärderingen av erbjudandenas kvalitet.

24.  Europaparlamentet betonar att erbjudanden om praktiktjänstgöring av god kvalitet måste respektera en kvalitetsram inom vilken följande garantier ges: en praktikperiod ska grunda sig på ett skriftligt avtal som ska innehålla tydlig information om rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna, fastställda mål och ett utbildningsinnehåll av hög kvalitet, vartill kommer att en mentor eller handledare ska utses som ska bedöma praktikantens resultat i slutet av perioden. Praktikperioden ska tidsbestämmas, det ska fastställas gränser för praktik hos samma arbetsgivare, och avtalet bör innehålla tydliga bestämmelser om vad som täcks av de sociala trygghetssystemen och om lön.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att successivt uppdatera och revidera sina operativa program i sysselsättningsinitiativet för unga, under medverkan av arbetsmarknadens parter och ungdomsorganisationer i syfte att finjustera sina åtgärder utgående från ungdomarnas och arbetsmarknadens faktiska behov.

26.  Europaparlamentet betonar att det enda sättet att avgöra huruvida budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga är väl använda pengar samt huruvida initiativets yttersta mål uppnås, alltså att hjälpa arbetslösa ungdomar att komma in i varaktig sysselsättning är att insatserna noggrant och med insyn övervakas på grundval av tillförlitliga och jämförbara uppgifter, samt om det tas itu på ett mera ambitiöst sätt med medlemsstater som inte gjort några framsteg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt förbättra övervakningen, rapporteringen och kvaliteten på uppgifterna och att garantera att tillförlitliga och jämförbara uppgifter och siffror om dagens genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga samlas in och görs tillgängliga i rätt tid, och oftare än vad som krävs enligt den årliga rapporteringsskyldighet som definieras i artikel 19.2 i förordningen om ESF. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sina riktlinjer för uppgiftsinsamling i linje med revisionsrättens rekommendationer för att minimera risken för att resultat överskattas.

27.  Europaparlamentet noterar de programförslag och olika programtyper som tagits fram av medlemsstaterna inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet anser att vissa medlemsstaters nationella bestämmelser är vaga i sina mål och strategier, inte särskilt tydligt utformade och erbjuder begränsade möjligheter till sysselsättningsfrämjande. Parlamentet anser att det stora bedömningsutrymmet och avsaknaden av tydliga övervakningsmekanismer ibland har lett till att arbetstillfällen ersätts med erbjudanden inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga.

28.  Europaparlamentet är oroat över rapporter om otillbörlig användning av medel från sysselsättningsinitiativet för unga, inklusive försenade utbetalningar till unga eller missbruk av praktiktjänstgöring, till exempel i form av att den använts i överdrivet hög grad. Parlamentet uttrycker sin beredvillighet att bekämpa sådant här. Parlamentet anser att ett upprepat bruk av ungdomsgarantin inte får strida mot andan i aktiveringsåtgärderna på arbetsmarknaden och målet om en mer stadigvarande arbetsmarknadsintegrering.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera, utbyta och sprida bästa praxis, som inriktar sig på ömsesidigt lärande om politiska lösningar och bidrar till utformning och genomförande av en evidensbaserad politik. Parlamentet betonar att förändringarna på arbetsmarknaden och digitaliseringen av ekonomin gör det påkallat med ett nytt grepp på strategierna för ungdomssysselsättning. Parlamentet påpekar att man inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga behöver arbeta för att sätta in effektiva redskap för att minska ungdomsarbetslösheten och inte bör återanvända sysselsättningspolitik som visat sig ineffektiv.

30.  Europaparlamentet upprepar att enligt rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti är partnerskapsbaserade tillvägagångssätt avgörande för att ungdomsgarantisystem ska kunna genomföras och nå ut till unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att eftersträva ett partnerskapsbaserat tillvägagångssätt genom att aktivt fastställa vilka relevanta berörda parter som behövs för detta ändamål och låta dem medverka, samt att bättre föra ut programmet med ungdomsgarantin till kännedom bland företagen, framför allt små och medelstora företag och smärre familjeföretag. Parlamentet betonar att det framgår av belägg från medlemsstater som redan antagit tillvägagångssätt av sådant slag som ungdomsgarantin innan programmet lanserades, att en framgångsrik strategi för berörda parter är viktig för ett lyckat genomförande.

31.  Europaparlamentet understryker att ungdomsorganisationer är viktiga förmedlare mellan ungdomar och de offentliga arbetsförmedlingarna. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna till nära samarbete med ungdomsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå i samband med information om samt planering, genomförande och utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga.

32.  Europaparlamentet betonar att sakkunniga och moderniserade offentliga arbetsförmedlingar är viktiga för att skräddarsydda tjänster ska kunna föras ut till unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid sitt genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga bättre samordna sina offentliga arbetsförmedlingar på EU-nivå inom nätverket för offentliga arbetsförmedlingar. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av ytterligare synergier mellan offentliga och privata arbetsgivare, företag och utbildningsväsen. Parlamentet uppmuntrar till insats på bred bas av e-förvaltning för att minska onödig byråkrati.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en landsspecifik bedömning av vad årskostnaden är för varje medlemsstat att genomföra ungdomsgarantin på ett effektivt sätt, med hänsyn till ILO:s uppskattningar.

34.  Europaparlamentet betonar att fler praktikplatser måste ställas till förfogande inom ramen för ungdomsgarantin, eftersom de endast utgör 4,1 % av de erbjudanden som hittills har antagits.

Avslutande kommentarer

35.  Europaparlamentet betonar behovet av en strategi som omvandlar sysselsättningsinitiativet för unga från ett motmedel mot krisen till ett mera bestående finansieringsinstrument för EU:s åtgärder mot ungdomsarbetslöshet för perioden efter 2020, och samtidigt tillförsäkrar att resurser snabbt och enkelt tas i bruk och även fastställer ett krav på medfinansiering för att understryka att det primära ansvaret åvilar medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att man vid utvidgningen av sysselsättningsinitiativet för unga bör beakta revisionsrättens iakttagelser. Parlamentet betonar att det övergripande syftet med initiativet är att få ungdomar varaktigt integrerade på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller att det behövs tydliga och mätbara mål, och betonar att detta bör diskuteras i samband med nästa fleråriga budgetram, av omsorg om kontinuitet, kostnadseffektivitet och mervärde.

36.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för sysselsättningsinitiativet för unga, och betonar att det ovillkorligen krävs ytterligare ansträngningar och fortsatta politiska och finansiella åtaganden för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påminner särskilt om vikten av att säkerställa finansiering med minst 700 miljoner euro för sysselsättningsinitiativet för unga under perioden 2018–2020, såsom det överenskommits vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver också att tillräckligt med betalningsbemyndiganden anslås för att säkerställa ett korrekt genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga i rätt tid.

37.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra kvaliteten på erbjudandena med stöd av sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, och yrkar på att det längre fram ska diskuteras om vilken åldersgrupp som kan komma i fråga för stöd.

38.  Europaparlamentet anser att man, för att genomföra denna ram för högkvalitativ sysselsättning för ungdomar, bör gå vidare med antagandet av en rekommendation med rättslig grund i artiklarna 292 och 153 i EUF-fördraget, samt vidta en rad informationsåtgärder såsom inrättandet av en webbplats som är lättillgänglig och som uppdateras med relevant information om reglerna för praktiktjänstgöring i varje medlemsstat.

39.   Europaparlamentet inser att sysselsättningsinitiativet för unga är ett finansieringsinstrument som syftar till att komplettera medlemsstaternas initiativ för att få bukt med de höga nivåerna av ungdomsarbetslöshet, och att medlemsstaterna bör göra mer för att ge sina undervisningsväsen en bättre anknytning till arbetsmarknaderna, av omsorg om ungdomars varaktiga integration på arbetsmarknaderna. Parlamentet välkomnar dagens åtgärder och politiska strategier som bidrar till att åtgärda kompetensglappet. Parlamentet erkänner att utnyttjandet av kompetens är en fortsatt utmaning för hela Europa, och anser att man därför måste säkerställa att efterfrågade och erbjudna färdigheter bättre stämmer överens.

40.  Europaparlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är avgörande för ett effektivt förverkligande av de centrala principer som ingår i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt nr 1 om utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, nr 4 om aktiva arbetsmarknadsåtgärder, nr 5 om säker och flexibel sysselsättning, nr 6 om löner, nr 8 om social dialog och medverkan av arbetstagarna, nr 10 om sunda, säkra och välanpassade arbetsmiljöer och uppgiftsskydd, nr 12 om socialskydd, nr 13 om arbetslöshetsersättning, och nr 14 om minimiinkomst.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fördubbla de gemensamma insatserna med ILO för att tillhandahålla skräddarsydd information och bygga upp nationell kapacitet för att förverkliga och bedöma ungdomsgarantisystemen i följande avseenden: säkerställa ett fullständigt och hållbart genomförande av initiativet, göra det bättre på att nå ut till oregistrerade unga som varken arbetar eller studerar och unga med låga kvalifikationer samt bygga upp kapaciteten och förbättra kvaliteten på erbjudandena.

42.  Europaparlamentet konstaterar, i avvaktan på att kommissionen ska släppa de slutliga siffrorna från medlemsstaterna, att antalet ungdomar som har avslutat ett program inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga i slutet av 2015 uppskattats till 203 000 personer, vilket motsvarar 4 % av deltagarna. Parlamentet uttrycker sin oro över det stora antal deltagare i sysselsättningsinitiativet för unga i vissa medlemsstater som inte klarat av att avsluta programmet. Parlamentet anser det viktigt med ökade incitament till att ungdomar ser sysselsättningsinitiativet för unga som ett användbart program.

43.  Europaparlamentet påminner om att sysselsättningsinitiativet för unga bör ge ekonomiskt stöd till åtgärder som får unga som varken arbetar eller studerar att integreras på arbetsmarknaden, inklusive betald praktik, annan praktik och lärlingsutbildning, men att det inte bör bli ett instrument för att ersätta riktigt förvärvsarbete.

44.  Europaparlamentet föreslår att en jourlinje inrättas i EU mot kränkningar av ungdomars rättigheter så att ungdomar kan rapportera direkt till kommissionen om eventuella negativa erfarenheter från deltagandet i åtgärder enligt sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, för att därmed underlätta insamling av information om och utredning av eventuellt missbruk vid användningen av EU-finansierade åtgärder.

45.  Europaparlamentet välkomnar hänvisningen i den avsiktsförklaring som åtföljde kommissionsordförande Junckers tal om tillståndet i unionen 2017, till ett förslag om att inrätta ett europeiskt arbetsmarknadsverk för att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheter på alla nivåer och för att bättre hantera gränsöverskridande situationer, samt ytterligare initiativ till stöd för rättvis rörlighet.

46.  Europaparlamentet framhåller att sysselsättningsinitiativet för unga lyckats minska ungdomsarbetslösheten och, i synnerhet, uppnå en jämn könsfördelning, då det nått cirka 48 % män och 52 % kvinnor.

47.  Europaparlamentet begär att både direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet och direktiv 2010/41/EU om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare efterlevs till fullo inom sysselsättningsinitiativet för unga.

48.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste vidta positiva åtgärder för att säkerställa att unga kvinnor och flickor får anställningserbjudanden av hög kvalitet och inte anställs eller fastnar inom otrygga, underbetalda och tillfälliga anställningar med begränsade eller inga rättigheter som arbetstagare.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sammanställa könsuppdelad statistik, så att kommissionen kan inleda en konsekvensbedömning av sysselsättningsinitiativet för unga och av dess bidrag till en jämn könsfördelning för att möjliggöra en grundlig utvärdering och analys av dess genomförande.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hitta sätt att stödja unga kvinnors återinträde på arbetsmarknaden eller i utbildning genom att säkerställa jämställdhet i tillträdet till sysselsättning och befordran, skapa möjligheter att förena arbete och privatliv, erbjuda barn- och vuxenomsorg och verka för lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete.

51.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra mer för att förbättra undervisningsväsendena för att bidra till att riskutsatta ungdomar får åtnjuta fortsatt skydd.

52.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de senaste utvärderingsrapporterna(11) visar att initiativets första genomförandefas oftast inriktades på i första hand högutbildade personer som varken arbetade eller studerade, snarare än på lågutbildade och inaktiva personer som inte var inskrivna hos den offentliga arbetsförmedlingen.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda denna avsevärda brist i sysselsättningsinitiativet för unga, bland annat genom att ta fram särskilda uppföljningsåtgärder i syfte att bedriva mer evidensbaserad, effektiv och fortgående ungdomspolitik.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras lagstiftning tillåter alla ungdomar inom den ifrågavarande åldersgruppen att registrera sig och aktivt delta i sysselsättningsinitiativet för unga(12).

55.  Europaparlamentet påpekar att erbjudanden på öppna marknader om praktiktjänstgöring inte omfattas av någon lagstiftning om insyn i anställningsfrågor, i praktiktidens längd, och i erkännandet av praktiktjänstgöringen, och framhåller att bara några få medlemsstater infört minimikvalitetskriterier, inklusive för övervakningen av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

56.  Europaparlamentet inser att investeringar från EU-budgeten genom sysselsättningsinitiativet för unga har haft ett genomslag och påskyndat utvidgningen av arbetsmarknaden för unga människor. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga utgör ett tydligt mervärde för EU, då många insatser för ungdomssysselsättningen inte skulle ha kunnat genomföras utan ett åtagande från EU:s sida.

57.  Europaparlamentet konstaterar att de ursprungliga anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 uppgick till 6,4 miljarder euro, varav 3,2 miljarder euro kom från en särskild budgetpost, och matchades av samma belopp från ESF.

58.  Europaparlamentet understryker att det inom ramen för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen fattades ett politiskt beslut om att anslå ytterligare 1,2 miljarder euro för sysselsättningsinitiativet för unga för perioden 2017–2020, vilket ska matchas av en lika stor summa från ESF. Parlamentet poängterar dock att det slutgiltiga anslaget för programmet kommer att fastställas under de kommande årliga budgetförfarandena.

59.  Europaparlamentet välkomnar att resultatet av förlikningen om 2018 års EU-budget, tack vare att parlamentet insisterat på det, innebär en ökning av det ursprungligen föreslagna specifika anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga med 116,7 miljoner euro i nya anslag, så att det totala beloppet kommer att uppgå till 350 miljoner euro under 2018. Parlamentet noterar kommissionens ensidiga åtagande att föreslå en ytterligare ökning av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget ifall initiativets absorptionsförmåga skulle tillåta en ökning.

60.  Europaparlamentet anser att den övergripande budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga inte räcker till för att täcka den faktiska efterfrågan och inte heller har de resurser som behövs för att programmet ska kunna uppnå sina mål. Parlamentet påminner om att man bara lyckats nå ut till i genomsnitt 42 procent av dem som varken arbetar eller studerar och att denna andel inte ens uppgår till 20 procent i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd ökning av anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga inom ramen för nästa fleråriga budgetram och begär att medlemsstaterna anslår medel till program för ungdomssysselsättning i sina nationella budgetar.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa enhetlighet i fråga om investeringarna i ungdomssysselsättningen genom att uppmuntra till synergier mellan de tillgängliga källorna och skapa enhetliga regler som presenteras i en helhetsguide, i syfte att öka genomslagskraften, synergierna och effektiviteten och förenkla den faktiska tillämpningen. Parlamentet påminner om prioriteringen att minska de förvaltande myndigheternas administrativa börda. Parlamentet framhåller vikten av landsspecifika rapporter om finansieringen av ungdomsgarantiåtgärder, där man också övervakar synergierna mellan de nationella budgetarna och EU-budgeten, samt av bättre samordning och närmare samarbete mellan nyckelaktörer i denna process.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra planeringen för investeringar i ungdomssysselsättningen för perioden efter 2020 genom att till fullo tillämpa den metod som används vid programplaneringen för ESI-fonderna, där finansieringen är föremål för omfattande preliminär planering och förhandsbedömning, följt av att det ingås partnerskapsavtal. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle öka EU-budgetens genomslagskraft. Parlamentet noterar att sysselsättningsinitiativet för unga genomförts med framgång i medlemsstater med särskilda operativa program och avsevärda bidrag från de nationella och regionala budgetarna.

63.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att omforma den nuvarande utvärderingsmekanismen genom att fokusera på enhetliga resultatkriterier och effektivitetsrevisioner inom ramen för den årliga och slutliga rapporteringen för att bättre övervaka EU-budgetens effekter. Parlamentet efterlyser en EU-omfattande tillämpning av indikatorer, till exempel andelen deltagare i sysselsättningsinitiativet för unga som kommer in på den primära arbetsmarknaden tack vare EU-finansierade insatser.

64.  Europaparlamentet betonar dock att reformer av planerings- och rapporteringsrutinerna varken bör försena budgetgenomförandet eller skapa överdrivna administrativa bördor för de förvaltande myndigheterna eller, i synnerhet, de slutliga stödmottagarna.

65.  Europaparlamentet konstaterar att de rådande administrativa bördorna underminerar EU-budgetens investeringskapacitet, särskilt i fallet med instrument med kortare genomförandeperioder, såsom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet efterlyser därför smidiga upphandlingsförfaranden med fokus på snabbare utarbetande av anbud och kortare förfaranden för överklagande av beslut. Parlamentet noterar att användningen av förenklade kostnadsalternativ blivit till nytta för utgiftshanteringen inom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet begär att det i hela EU införs förenklade kostnadsalternativ i projekt inom sysselsättningsinitiativet för unga, i syfte att avsevärt minska den onödiga byråkratin och påskynda budgetgenomförandet.

66.  Europaparlamentet understryker att sysselsättningsinitiativet för unga för närvarande är den europeiska struktur- och investeringsfond som uppvisar bäst resultat sett till det finansiella genomförandet.

67.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärderna inom sysselsättningsinitiativet för unga har gett stöd till över 1,6 miljoner ungdomar och medfört stärkta insatser i medlemsstaterna till ett värde på över 4 miljarder euro.

68.  Europaparlamentet noterar att en brist på information om den potentiella kostnaden för att genomföra ett program i en medlemsstat kan resultera i otillräcklig finansiering för att genomföra programmet och uppnå dess mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en förhandsanalys och skapa en överblick över kostnaden av att genomföra ungdomsgarantin.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta mindre administrativt betungande och mer aktuella övervakningssystem för den återstående finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga.

70.  Europaparlamentet efterlyser en fokusering på de resultat som uppnåtts inom sysselsättningsinitiativet för unga, genom att man fastställer konkreta indikatorer med anknytning till nya tjänster och stödåtgärder för arbetsmarknaden som via programmet inrättats i medlemsstaterna, och antalet fasta anställningar som erbjudits.

71.  Europaparlamentet anser att man för att bedöma programmets verkan måste utvärdera alla aspekter, inbegripet huruvida det ger valuta för pengarna. Parlamentet noterar tidigare skattningar från ILO och Eurofound och uppmanar kommissionen att bekräfta eller uppdatera dessa prognoser.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa realistiska och uppnåbara mål, utvärdera skillnader, analysera marknaden innan programmen genomförs och förbättra systemen för övervakning och anmälan.

°

°  °

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(2)

EUT L 126, 21.5.2015, s. 1.

(3)

EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0390.

(5)

EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 69.

(6)

EUT L 113, 29.4.2017, s. 56.

(7)

Kommissionens rapport från december 2013 Employment and Social Developments in Europe 2013.

(8)

Eurofounds rapport från augusti 2014 Yrkesprofiler och arbetsvillkor – identifiering av grupper som missgynnas på flera sätt.

(9)

Bland andra åtgärder märks initiativet Unga på väg som inleddes i september 2010, initiativet Bättre möjligheter för unga som inleddes i december 2011 och Insatsgrupper för ungdomars sysselsättning som inleddes i januari 2012.

(10)

EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

(11)

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017, om genomförandet av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga. Slutrapport till kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering från juni 2016 om de första resultaten av sysselsättningsinitiativet för unga. Kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646). Djupanalys från Europaparlamentets utredningstjänst i juni 2016 Youth Employment Initiative: European implementation assessment.

(12)

Vissa länder har en sådan lagstiftning att en del unga människor, särskilt personer med svår funktionsnedsättning, betraktas som ”arbetsoförmögna”. De kan inte registrera sig hos den offentliga arbetsförmedlingen och därför inte heller delta i sysselsättningsinitiativet för unga.


MOTIVERING

Inledning

Den finansiella och ekonomiska krisen som bröt ut 2008 ledde till en markant arbetslöshetsökning. Särskilt hårt drabbades ungdomar, för vilka det var typiskt att de sökte sitt första arbete, var visstidsanställda eller var de första som blev utan arbete, till följd av reglerna om att de som senast anställts blir först uppsagda. Ungdomsarbetslösheten steg från 15 % till en topp på 24 % under 2013, varvid denna siffra är ett medeltal som skyler över enorma skillnader runt om i medlemsstaterna och i regionerna. Ungdomsarbetslösheten förblev under 2013 på nära 10 % i Tyskland, Österrike och Nederländerna, medan den kulminerade på nästan eller rejält över 40 % i Italien, Spanien, Kroatien och Grekland. Dessutom ledde krisen till att allt fler ungdomar fjärmades från arbetsmarknaden, så att antalet unga som varken arbetar eller studerar kom att stiga till 7,3 miljoner under 2013, alltså 13 % av alla ungdomar i åldrarna mellan 15 och 24 år.

Ställd inför denna situation bemötte rådet ett förslag från kommissionen, och efter upprepade kraftiga påstötar om brådskande åtgärder från Europaparlamentet inrättade rådet den 22 april 2013, med hjälp av en rådsrekommendation, en ungdomsgaranti, som går ut på att medlemsstaterna förbinder sig att se till att ungdomar får ett erbjudande av god kvalitet om anställning, fortsatt utbildning, lärlingskap eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen. Jämsides med detta kom Europeiska rådet i februari 2013 överens om att inrätta sysselsättningsinitiativet för unga, avsett att fungera som EU:s viktigaste budgetinstrument (med anknytning till Europeiska socialfonden, ESF) för att hjälpa sådana regioner i medlemsstaterna där ungdomsarbetslösheten är särskilt svår att åtgärda situationen, framför allt genom att det infördes system för ungdomsgarantier.

Budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga för programperioden 2014–2020 fastställdes till 6,4 miljarder euro, sammansatt av 3,2 miljarder euro från en särskild, ny post i EU:s budget, och 3,2 miljarder euro i form av nationella anslag via ESF. För att ungdomsarbetslösheten snabbt skulle kunna åtgärdas förlades initiativets budget, till den del som åtagandebemyndigandena berördes, i hög grad till ett tidigt skede, närmare bestämt 2014–2015.

De regioner som kan komma i fråga för stöd via sysselsättningsinitiativet för unga är de regioner som haft en ungdomsarbetslöshet på över 25 % bland ungdomar i åldrarna mellan 15 och 24 år, vartill kommer medlemsstater, där ungdomsarbetslösheten är över 20 % och där den ökat med över 30 % under 2012. Medan ungdomsgarantin omfattar hela EU inriktar sig sysselsättningsinitiativet för unga endast på de medlemsstater och regioner som har den värsta ungdomsarbetslösheten, så att slutligen 20 medlemsstater helt eller delvis kommit att beröras av det. Sysselsättningsinitiativet för unga riktar sig till arbetslösa ungdomar till och med 24 års ålder, men ger dock medlemsstaterna möjlighet att utsträcka åldersgränsen ända till 29 år (vilket tio medlemsstater gjort).

Denna genomföranderapport är en bedömning av hur sysselsättningsinitiativet för unga fungerat, såsom EU:s huvudsakliga instrument för förverkligande av målen för ungdomsgarantin, samtidigt som den syftar till att ge rekommendationer om hur man kan få initiativet att fungera bättre i framtiden, utgående från de erfarenheter som gjorts och de uppgifter som insamlats under de första tre åren efter att initiativet kom i gång.

Vid arbetet med den föreliggande rapporten lät föredraganden sina slutsatser bygga framför allt på kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år(1), samt på Europeiska revisionsrättens relevanta särskilda rapporter, på studier som beställts av parlamentets utredningsavdelningar, en intern genomförandebedömning gjord av Europaparlamentets utredningstjänst och rapporter från rådets sysselsättningskommitté. Under arbetet med rapporten har föredraganden sammanträffat med eller kommer att sammanträffa med olika berörda parter, såsom företrädare för ungdomar, arbetsmarknadens parter, sakkunniga från den akademiska världen och nationella myndigheter som arbetar med sysselsättningsinitiativet för unga och med ungdomsgarantin, och farit på olika uppdrag, bland annat ett studiebesök till Slovenien och Kroatien.

Vad som framkommit

I en situation med markant arbetslöshetsökning hade sysselsättningsinitiativet för unga som en av sina främsta målsättningar att snabbt mobilisera ekonomiska resurser i de hårdast drabbade regionerna. För att de snabbt skulle komma till användning kunde utgifter för projekt i samband med sysselsättningsinitiativet för unga bli aktuella från och med den 1 september 2013, och i budgeten för initiativet förlades utgifterna till första delen av budgetperioden, närmare bestämt 2014 och 2015. När kommissionen märkte att det faktiska genomförandet började bli sämre än man väntat sig föreslog kommissionen i februari 2015 en avsevärd ökning av förfinansieringsnivån, från 1–1,5 % till hela 30 % så att 1 miljard euro kom att ställas till förfogande för omedelbara anslag. Utgående från de uppgifter som finns att tillgå i dag bör man notera att strävan efter en snabb resursmobilisering kom att förverkligas endast i fem medlemsstater (Grekland, Italien, Frankrike, Portugal och Spanien). Det är möjligt att arbetet med att utforma och genomföra politiken och att engagera de relevanta berörda parterna i ett tillvägagångssätt med partnerskap tagit längre tid än man väntat sig, vilket också är tänkbart i fråga om andra inledande åtgärder, och många medlemsstater drog ut på tiden med att utse de myndigheter som måste finnas för att anspråk på medlen skulle kunna ställas.

Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin har som sin huvudsakliga ambition att nå ut till unga som varken arbetar eller studerar, också fastän de inte aktivt är engagerade i arbetssök. Av de bedömningar som hittills finns att tillgå verkar det som om medlemsstaterna har svårt med att identifiera dessa ungdomar och inrikta sig på dem, särskilt om de inte är aktiva. Detta kan föranleda medlemsstaterna att inrikta sig på unga arbetslösa, som är mera synliga och går lättare att integrera. I den allra senaste rapporten från Europeiska revisionsrätten, som byggde på en resultatgranskning i sju medlemsstater (fem inom sysselsättningsinitiativet för unga) uttrycktes det starka farhågor över de strategier som används för att fastställa målbefolkningen för sysselsättningsinitiativet för unga (”ytliga och allmänna”).

Det övergripande målet för sysselsättningsinitiativet för unga är att få unga som varken arbetar eller studerar integrerade på arbetsmarknaden och därför tar initiativet ett individanpassat grepp på problematiken, vilket bör utmynna i anbud av god kvalitet så att ungdomars anställbarhet förbättras. I idealfallet ges samtidigt ett bidrag till åtgärder mot kompetensglapp på (den regionala) arbetsmarknaden. Allt det här behövs för att finansieringen via sysselsättningsinitiativet för unga ska bli effektiv och ändamålsenlig. Kommissionen har gått ut med besked om att alla förvaltande myndigheter har rapporterat om att alla som stöds via sysselsättningsinitiativet för unga fått en personlig handlingsplan. Revisionsrätten har däremot påpekat att endast en medlemsstat systematiskt tar hänsyn till frågan om kompetensglapp, medan alla (granskade) medlemsstater tillämpar något slag av profilering av unga som varken arbetar eller studerar och därvid ibland använder sig av befintliga system, ibland inför nya system. Flera medlemsstater har infört en definition av vad som avses med erbjudanden av god kvalitet. I en tidigare rapport från revisionsrätten rekommenderas det att kommissionen, tillsammans med rådets sysselsättningskommitté, skulle ta fram standarder för erbjudanden av god kvalitet. Detta innebär redan i och för sig att det i dagens läge inte kan garanteras att erbjudandena med stöd av ungdomsgarantin, som (delvis) finansieras via sysselsättningsinitiativet för unga, håller god kvalitet.

Enligt ILO:s uppskattningar från 2015 uppgick kostnaderna för genomförandet av ungdomsgarantin inom hela EU-28 till omkring 45 miljarder euro per år. Nu måste det noteras att sysselsättningsinitiativet för unga, som tilldelats en budget på 6,4 miljarder euro för programperioden 2014–2020 inte har för avsikt att ersätta den nationella finansieringen, utan att komplettera den. Trots detta har revisionsrätten, utgående från uppgifter om genomförandet, påtalat risken för att finansiering via sysselsättningsinitiativet för unga ska träda i stället för nationell finansiering, med hänvisning bland annat till att majoriteten av åtgärder som ingick i dess stickprov och fick finansiering via sysselsättningsinitiativet för unga redan funnits till innan ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga infördes. Revisionsrätten påpekar dessutom att det blir ännu svårare att bedöma mervärdet av finansiering via sysselsättningsinitiativet för unga, eftersom det finns operativa problem som bara delvis motiverar till att befintliga medel ska fördelas.

Frågan om huruvida EU:s finansiering via sysselsättningsinitiativet för unga är väl använda pengar samt om huruvida ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden verkligen får någon hjälp att komma in i varaktig sysselsättning kan få ett svar endast om insatserna noggrant övervakas och en insamling av tillförlitliga uppgifter säkerställs. Utgifterna via sysselsättningsinitiativet för unga är kopplade till ESF och därför omfattas de av ingående krav på att medlemsstaterna ska övervaka insatserna och rapportera om dem, och likaså måste det utarbetas indikatorer om utgifternas resultat, både omedelbart och på lång sikt. Kommissionen har gått ut med ytterligare praktisk vägledning för att säkerställa en konsekvent och effektiv rapportering. Revisionsrätten, med sitt stickprov som utgångspunkt, uttalar farhågor för om uppgifterna finns tillgängliga (i rätt tid) samt för deras kvalitet, och om dessa krav inte uppfylls går det ju inte att vederbörligt bedöma hur tillförlitliga rapporterna är.

Föredragandens åsikter

Sysselsättningsinitiativet för unga infördes för att hjälpa ungdomar genom ekonomiskt stöd till regioner som kämpar med osedvanligt hög ungdomsarbetslöshet och hög frekvens av inaktivitet bland ungdomar. Detta har gjort problemet med ungdomsarbetslöshet till en gemensam prioritering inom EU:s politik, vilket det bör fortsätta vara i framtiden också.

Skillnaderna i fråga om ungdomsarbetslösheten i olika medlemsstater är enorma. Därför är ungdomsarbetslösheten fortfarande en stor utmaning för EU. Föredraganden anser att det råder ett ytterst akut behov av fortgående insatser på den här punkten.

Trots att åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten är en brådskande prioritering och avsevärda resurser ur både EU-medel och nationella medel används mot den, måste det framhållas att de första genomförandebedömningarna bygger endast på de begränsade uppgifter som finns att tillgå i dagens läge.

Sysselsättningsinitiativet för unga har genomförts i ojämn takt runt om i medlemsstaterna och därför har övervakningen och utvärderingen av det visat sig vara en stor utmaning. Det saknas insyn i de resultat av det som kunnat påvisas. Föredraganden beklagar att övervakningen varit inkonsekvent, vilket lett till brist på synliga resultat.

I kostnadseffektivitetshänseende är det svårt att mäta hur framgångsrikt sysselsättningsinitiativet för unga har varit. Därför föreslås det att insynen i övervaknings- och rapporteringssystemet om hur pengarna används bör betonas och förbättras. Närmare bestämt uppmanar föredraganden medlemsstaterna att se till att uppföljningsdata ställs till förfogande, så att den långsiktiga hållbarheten i resultaten säkerställs. Därtill föreslår föredraganden att rapporteringskraven genomförs på ett sådant sätt att varje medlemsstat kan få fram jämförbara, ingående och väl underbyggda rapporter.

Det oaktat anser föredraganden att sysselsättningsinitiativet för unga börjar få många goda effekter i kampen mot ungdomsarbetslösheten, genom att fungera som en drivfjäder för politiska förändringar. Och så måste det också förbli. Sysselsättningsinitiativet för unga har också förmått myndigheterna att bli mer innovativa och i högre grad fokusera på att säkerställa individanpassade tillvägagångssätt i fråga om åtgärder för ungdomssysselsättning. Föredraganden upplever det så, att sysselsättningsinitiativet för unga har gott om utrymme kvar innan det nått sin fulla potential.

Föredraganden föreslår att sysselsättningsinitiativet för unga ska fokusera på långtidsarbetslösa ungdomar, eftersom ungdomar som länge går utan arbete kan bli isolerade och deras samhörighetskänsla kan försvagas. Föredraganden oroar sig över att ungdomsarbetslösheten skapar mycket kännbara förluster i form av uteblivna offentliga och privata investeringar, eftersom den potential som finns i ungdomarnas humankapital inte kommer att tas till vara.

Av de uppgifter som finns att tillgå om täckningsgraden för sysselsättningsinitiativet för unga framgår det överlag att initiativet når ut endast till en ringa procentandel av de ungdomar som varken arbetar eller studerar. Föredraganden föreslår att medlemsstaterna bör göra mer för att komma på hur man ska kunna känna igen sådana ungdomar som varken arbetar eller studerar, som är inaktiva och som kommit att stå utanför förvaltningssystemet, och införa lämpliga strategier för att nå ut till dem. Sysselsättningsinitiativet för unga bör bli mer tillgängligt för alla ungdomar, framför allt de lågutbildade och de långtidsarbetslösa. Föredraganden vill att man ska göra mer för att nå ut till de ungdomar som står mest fjärran för arbetsmarknaden, till exempel ungdomar med funktionsnedsättning, och framhåller här hur viktigt det är med utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Gräns- och kulturöverskridande utbyten av erfarenheter kan leda till ömsesidigt lärande, vilket i sin tur kan påverka insatserna för att aktivera utsatta grupper på arbetsmarknaden och göra dessa insatser mera effektiva. Alla åtgärder som vidtas med stöd av sysselsättningsinitiativet för unga bör vara förenliga med de nationella systemen för socialt stöd.

Av de första genomförandeuppgifter som finns att tillgå framgår det att kvaliteten på de arbeten som erbjuds via ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga ofta kan diskuteras. Till detta kommer att arbetsmarknaderna är stadda i ständig förändring, så att det blir ont om stabila och fasta anställningar. Nu behövs det miniminormer för vad som är ett erbjudande av god kvalitet. I enlighet med revisionsrättens rekommendationer bör erbjudanden som anses ha god kvalitet alltid motsvara både den deltagandes profil och behoven på arbetsmarknaden. Det är endast på det sättet man kan nå fram till en hållbar integrering på arbetsmarknaden.

Föredraganden föreslår att den finansiering som erbjuds bör bli bättre målinriktad, för att den sjunkande trenden i fråga om ungdomsarbetslösheten ska kunna fortsätta. Därför föreslår föredraganden ytterligare att man bör undersöka om distributionen av finansieringen skulle bli exaktare och till större nytta om man ändrade mätningen av arbetslösheten, så att man började utgå från de mindre NUTS3-regionerna i stället för, som i dagens läge, från NUTS2-regionerna. 

Föredraganden anser också att det med tanke på finansieringen är mycket viktigt med flernivåstyre, alltså att frågorna ska behandlas på ett helhetsbetonat sätt via lokala, regionala och nationella kanaler till finansiering. Den ena nivån bör inte utesluta den andra, eftersom det är oerhört viktigt med decentralisering för att man ska kunna nå ut till fler ungdomar och påverka dem direkt. Med ett sådant upplägg bör finansieringen bli bättre tillgänglig.

Sysselsättningsinitiativet för unga bör kvarstå som inriktat på att hjälpa alla ungdomar i de stödberättigade regionerna att få en första erfarenhet av arbetslivet, eftersom man brukar ha allra svårast att hitta sitt första arbete. Sysselsättningsinitiativet för unga bör också i fortsättningen ha som syfte att aktivt stå till tjänst med en övergång till stadigvarande sysselsättning.

Föredraganden konstaterar att sysselsättningsinitiativet för unga är ett av de instrument som tillskapats för användning i situationer när det inte går särskilt bra för EU:s ekonomier och sådana instrument bör därför anses ge ett extra bidrag till positiv påverkan på sysselsättningsskapande. Sysselsättningsinitiativet för unga bör på inget sätt träda i stället för nationell finansiering och redan befintliga nationella åtgärder, och inte heller bör det urholka betydelsen av att endast en sund ekonomisk politik kan skapa sysselsättning. Sysselsättningsinitiativet för unga bör ha kvar sin nära anknytning till grundläggande ekonomiska principer och till en anda av arbetsmarknadsaktivering och bör därför överensstämma med arbetsmarknadernas behov.

Föredraganden anser att man måste få mera realistiska förväntningar på vad som kan åstadkommas på ungdomsarbetslöshetens område med hjälp av nationell finansiering och EU-finansiering, och de mål som uppställs bör vara sådana att det går att uppnå dem. Föredraganden anser och rekommenderar att de åtgärder som nu är aktuella, liksom också själva genomförandeperioden, bör förlängas till efter 2020.

(1)

COM(2016)0646.


YTTRANDE från budgetutskottet (24.11.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Föredragande av yttrande: Andrey Novakov

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  16 miljoner unga som varken arbetar eller studerar omfattas av ungdomsgarantin, och sysselsättningsinitiativet för unga har gett direktstöd till över 1,6 miljoner unga människor i EU. En oacceptabelt hög andel unga – 16,6 procent i EU28 och 18,7 procent i euroområdet – är fortfarande arbetslösa.

B.  Ungdomsarbetslösheten i EU har minskat från 23,7 procent under 2014 till mindre än 17 procent under andra kvartalet 2017. Antalet unga arbetslösa har minskat med mer än 1,8 miljoner personer och antalet unga som varken arbetar eller studerar har minskat med en dryg miljon.

C.  Sysselsättningsinitiativet för unga har lett till att medlemsstaterna antagit fler än 132 arbetsmarknadsåtgärder riktade till unga människor.

D.  En andel på 75 procent av den totala budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga har anslagits, och 19 procent har redan investerats av medlemsstaterna, vilket gör att sysselsättningsinitiativet för unga har högst budgetgenomförandenivå av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

E.  Trots att det förekommer farhågor kring huruvida finansieringen är tillräcklig och beräkningarna av de totala investeringar som krävs finns det flera rapporter om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga som visar att de tillgängliga resurserna med lyckat resultat fokuseras till den regionala efterfrågan då man riktar in sig på specifika regioner och grupper av mottagare.

1.  Europaparlamentet erkänner att investeringar från EU-budgeten genom sysselsättningsinitiativet för unga har haft ett genomslag och skyndat på utvidgningen av arbetsmarknaden för unga människor. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga utgör ett tydligt mervärde för EU, då många insatser för ungdomssysselsättningen inte skulle ha kunnat genomföras utan ett åtagande från EU:s sida.

2.  Europaparlamentet konstaterar att de ursprungliga anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 uppgick till 6,4 miljarder euro, varav 3,2 miljarder euro kom från en särskild budgetpost, och matchades av samma belopp från Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet påminner om att det på grund av det brådskande behovet av att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten beslutades att hela summan skulle tidigareläggas till åren 2014–2015.

3.  Europaparlamentet framhåller att det inom ramen för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen fattades ett politiskt beslut om att anslå ytterligare 1,2 miljarder euro för sysselsättningsinitiativet för unga för perioden 2017–2020, vilket ska matchas av en lika stor summa från Europeiska socialfonden. Parlamentet poängterar dock att det slutgiltiga anslaget för programmet kommer att fastställas under de kommande årliga budgetförfarandena.

4.  Europaparlamentet välkomnar att resultatet av förlikningen om 2018 års EU-budget tack vare att parlamentet insisterat på det innebär en ökning av det ursprungligen föreslagna specifika anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga med 116,7 miljoner euro i nya anslag, så att det totala beloppet kommer att uppgå till 350 miljoner euro under 2018. Parlamentet noterar kommissionens ensidiga åtagande att föreslå en ytterligare ökning av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget i fall initiativet absorptionsförmåga skulle tillåta en ökning.

5.  Europaparlamentet anser att den övergripande budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga understiger den faktiska efterfrågan och inte täcker de resurser för behövs för att programmet ska kunna uppnå sina mål. Parlamentet påminner om att man bara lyckats nå ut till i genomsnitt 42 procent av dem som varken arbetar eller studerar och att denna andel inte ens uppgår till 20 procent i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd ökning av anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga inom ramen för nästa fleråriga budgetram och begär att medlemsstaterna anslår medel till program för ungdomssysselsättning i sina nationella budgetar. Parlamentet betraktar sysselsättningsinitiativet för unga som ett komplement till nationella system och anser att det bör kompletteras av tillväxtfrämjande åtgärder och specifika verksamheter i medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet anser att strukturfonderna skulle kunna utnyttjas på ett mer riktat sätt för finansieringen av yrkesutbildningscentrum och andra relevanta verksamheter till stöd för lärlingskap, med målet att utveckla en europeisk ram för högkvalitativt och ändamålsenligt lärlingskap som ett sätt att stärka insatserna mot ungdomsarbetslösheten. Beroende på den regionala utvecklingsnivån bör detta stöd också tydligare återspeglas i investeringsprioriteringarna för Europeiska socialfonden (för lärlingarnas ersättningar och socialförsäkringsskydd) och Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller tillhandahållandet av infrastruktur och utrustning för yrkesutbildningscentrumen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa enhetlighet i fråga om investeringarna i ungdomssysselsättningen genom att uppmuntra till samverkanseffekter mellan de tillgängliga källorna och skapa enhetliga regler som presenteras i en helhetsguide, i syfte att öka genomslagskraften, samverkanseffekterna och effektiviteten och förenkla den faktiska tillämpningen. Parlamentet påminner om prioriteringen att minska förvaltningsmyndigheternas administrativa börda. Parlamentet framhåller vikten av landspecifika rapporter om finansieringen av ungdomsgarantiåtgärder, där man också övervakar samverkanseffekterna mellan de nationella budgeterna och EU-budgeten, samt av bättre samordning och närmare samarbete mellan nyckelaktörer i denna process.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra planeringen för investeringar i ungdomssysselsättningen för perioden efter 2020 genom att till fullo tillämpa den metod som används vid programplaneringen för ESI-fonderna, där finansieringen är föremål för omfattande preliminär planering och förhandsbedömning, följt av partnerskapsavtal. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle öka EU-budgetens genomslagskraft. Parlamentet noterar det framgångsrika genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstater där det finns särskilda operativa program och avsevärda bidrag från de nationella och regionala budgetarna.

9.  Europaparlamentet anser att finansieringen av sysselsättningsåtgärder för unga bör bestå av en god balans mellan finansiella instrument och icke återbetalningsbara bidrag.

10.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att omforma den rådande utvärderingsmekanismen genom att fokusera på enhetliga resultatkriterier och effektivitetsrevisioner inom ramen för den årliga och slutliga rapporteringen i syfte att övervaka EU-budgetens effekter i förbättringssyfte. Parlamentet efterlyser en EU-omfattande tillämpning av indikatorer, till exempel andelen deltagare i sysselsättningsinitiativet för unga som kommer in på den primära arbetsmarknaden tack vare EU-finansierade insatser.

11.  Europaparlamentet poängterar dock att nya planerings- och rapporteringsrutiner inte får försena budgetgenomförandet eller skapa överdrivna administrativa bördor för förvaltningsmyndigheterna eller, i synnerhet, de slutliga mottagarna.

12.  Europaparlamentet konstaterar att de rådande administrativa bördorna underminerar EU-budgetens investeringskapacitet, särskilt i fallet med instrument med kortare genomförandeperioder, som exempelvis sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet efterlyser därför smidiga upphandlingsförfaranden med fokus på snabbare utarbetande av anbud och kortare överklagandeförfaranden. Vidare noterar parlamentet att användningen av förenklade kostnadsalternativ fått positiva effekter vad gäller utgiftshanteringen inom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet begär att det i hela EU införs förenklade kostnadsalternativ i projekt inom sysselsättningsinitiativet för unga, i syfte att avsevärt minska byråkratin och påskynda budgetgenomförandet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, John Howarth, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Răzvan Popa, Paul Rübig, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Denanot, Andrey Novakov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jonathan Bullock, Javi López

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29

+

ALDE

Gérard Deprez, Nedzhmi Ali, Urmas Paet

ECR

Zbigniew Kuźmiuk

GUE/NGL

Liadh Ní Riada

PPE

Andrey Novakov, Esteban González Pons, Inese Vaidere, Ingeborg Gräßle, Jan Olbrycht, José Manuel Fernandes, Lefteris Christoforou, Monika Hohlmeier, Patricija Šulin, Paul Rübig, Reimer Böge, Siegfried Mureşan

S&D

Daniele Viotti, Iris Hoffmann, Javi López, Jean-Paul Denanot, Jens Geier, John Howarth, Manuel dos Santos, Răzvan Popa, Tiemo Wölken, Vladimír Maňka

VERTS/ALE

Indrek Tarand, Jordi Solé

5

-

ECR

Bernd Kölmel, Richard Ashworth

EFDD

Jonathan Bullock

ENF

Marco Zanni

NI

Eleftherios Synadinos

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (28.11.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Föredragande av yttrande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Sedan den europeiska sysselsättningsstrategin infördes 1997 har kommissionen stött en rad åtgärder som syftar till att förbättra ungdomars utsikter till sysselsättning och utbildning(1), och sedan krisen har EU lagt särskild tonvikt vid ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet.

B.  Sysselsättningsinitiativet för unga är ett initiativ för att stödja unga människor som varken arbetar eller studerar, långtidsarbetslösa unga och de som inte är registrerade som arbetssökande och som bor i regioner där ungdomsarbetslösheten 2012 var högre än 25 procent.

C.  Ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet omfattar olika insatser, där ungdomsgarantin syftar till att uppmuntra strukturreformer inom utbildningen, medan ungdomssysselsättningsinitiativet är ett finansieringsinstrument som fungerar som en kortsiktig åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Ungdomsgarantin finansieras via Europeiska socialfonden, nationella budgetar och ungdomssysselsättningsinitiativet, medan sysselsättningsinitiativet direkt kan finansiera tillhandahållandet av jobb, lärlingsplatser, praktikplatser eller fortbildning för ungdomssysselsättningsinitiativets målgrupp i de stödberättigade regionerna. Ungdomsgarantin ska tillämpas i alla 28 medlemsstater, men endast 20 medlemsstater är berättigade till stöd genom ungdomssysselsättningsinitiativet. Slutligen har ungdomssysselsättningsinitiativets åtgärder inga i förväg fastställda tidsgränser, medan ungdomsgarantin kräver att ett erbjudande ska presenteras inom fyra månader. Parlamentet konstaterar att det inte i något land varit möjligt att garantera att alla unga människor som varken arbetar eller studerar får ett erbjudande inom fyramånadersperioden, huvudsakligen på grund av bristande budget.

D.  Ungdomsgarantin har lett till att man genomfört strukturreformer i medlemsstaterna för att i första hand anpassa utbildningsmodellerna till arbetsmarknaden för att nå ungdomsgarantins mål.

E.  För att påskynda utnyttjandet av åtgärderna inom ungdomssysselsättningsinitiativet fattades under 2015 ett beslut om att öka de resurser som avsätts för förfinansiering av initiativet med 1 miljard euro, vilket innebar en ökning från 1–1,5 % till 30 % för stödberättigade medlemsstater.

F.  Externa faktorer, såsom det särskilda ekonomiska läget eller produktionsmodellen i varje region, påverkar möjligheterna att uppnå de mål som fastställts i ungdomsgarantin.

G.  Resultaten av ungdomsgarantins genomförande har hittills varit skiftande, och i vissa fall har det varit svårt att fastställa eller bedöma garantins bidrag.

1.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten, och särskilt andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar, fortfarande är oacceptabelt hög i vissa medlemsstater. Parlamentet välkomnar därför förlängningen av ungdomssysselsättningsinitiativet till 2020. Parlamentet anser att ungdomsarbetslösheten bör beaktas i nästa fleråriga budgetram för att säkerställa kontinuitet och en analys av initiativets kostnadseffektivitet.

2.  Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningsinitiativets huvudmål är att främja skapandet av arbetstillfällen för unga människor och hjälpa medlemsstaterna att inrätta lämpliga system för att identifiera ungdomars behov och motsvarande stöd. Parlamentet betonar därför att effektiviteten hos ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet i framtiden bör bedömas på grundval av framstegen mot att skapa eller förbättra medlemsstaternas system för att stödja unga människor i övergången från skola till arbetsliv. Parlamentet anser att en förutsättning för att ungdomsgarantin ska fungera väl är att även de lokala offentliga arbetsförmedlingarna fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet välkomnar att sysselsättningsinitiativet för unga tidigarelades under 2014 och 2015, och att det inledande förskottet ökades för att säkerställa en snabb mobilisering av resurser. Parlamentet framhåller att ungdomssysselsättningsinitiativet för närvarande är den europeiska struktur- och investeringsfond som uppvisar bäst resultat sett till det finansiella genomförandet.

4.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärderna inom ungdomssysselsättningsinitiativet har gett stöd till fler än 1,4 miljoner ungdomar och medfört stärkta insatser i medlemsstaterna till ett värde på över 4 miljarder euro.

5.  Europaparlamentet noterar förekomsten av förseningar i genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet i medlemsstaterna, som orsakats av förfarandeskäl och av det sena antagandet av den gällande fleråriga budgetramen, lagstiftningsramen och den följande sena utnämningen av de relevanta myndigheterna. Parlamentet anser att detta är en brist i ungdomssysselsättningsinitiativets rättsliga grund, som bör lösas av medlemsstaterna genom att snabbt genomföra den tidigarelagda finansieringen.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det vore önskvärt att de medlemsstater som ännu inte gjort det fastställer en definition av ”högkvalitativt erbjudande”. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att använda befintliga nätverk för att utveckla gemensamt överenskomna kännetecken för detta begrepp, med beaktande av de olika befintliga källorna och i samarbete med berörda parter(2), som baseras på kännetecken såsom ett erbjudande som matchar deltagarnas kvalifikationsnivå, profil och arbetsmarknadens behov, och som därmed ger möjligheter till arbete som gör det möjligt att tjäna en anständig inkomst, åtnjuta socialt skydd och erbjudas utsikter till utveckling, vilket leder till en hållbar, väl avvägd integration på arbetsmarknaden.

7.  Europaparlamentet noterar att obalansen mellan tillgänglig kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden fortsätter att vara ett problem i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sysselsättningskommittén främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och de berörda aktörerna för att ta itu med denna fråga och inrikta sig på initiativ som underlättar ungdomars övergång till arbetslivet.

8.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av särskild expertis och kapacitet inom medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar för att stödja personer som inte har kunnat hitta en anställning inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning.

9.  Europaparlamentet noterar att bristen på information om den potentiella kostnaden av att införa ett program i en medlemsstat kan resultera i otillräcklig finansiering för att genomföra programmet och uppnå dess mål. Parlamentet betonar därför att man måste inrätta ett system av indikatorer och åtgärder för att bedöma och övervaka effektiviteten av både offentliga sysselsättningsprogram och ungdomsgarantin, eftersom det fortfarande finns många brister trots att det fastställdes bestämmelser om ett sådant system redan från början. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en förhandsanalys och skapa en överblick över kostnaden av att införa ungdomsgarantin.

10.  Europaparlamentet är oroat över att uppgifter om stödmottagare och resultat av ungdomssysselsättningsinitiativet är få och ofta motstridiga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta mindre administrativt betungande och mer aktuella övervakningssystem för den återstående finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet.

11.  Europaparlamentet efterlyser en fokusering på de resultat som uppnåtts inom ungdomssysselsättningsinitiativet, genom att man fastställer konkreta indikatorer i form av nya tjänster och stödåtgärder på arbetsmarknaden i medlemsstaterna, baserade på programmet, och antalet fasta anställningar som erbjudits.

12.  Europaparlamentet anser att man för att bedöma programmets verkan måste utvärdera alla aspekter, inbegripet huruvida det ger valuta för pengarna. Parlamentet noterar tidigare beräkningar från ILO och Eurofound, och uppmanar kommissionen att bekräfta eller uppdatera dessa prognoser.

13.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta reformer på medlemsstatsnivå ännu inte har genomförts fullt ut och att betydande insatser och nationella och europeiska finansiella resurser behövs för att på lång sikt uppnå målen för ungdomsgarantin.

14.  Europaparlamentet efterlyser säkerställd finansiering för perioden efter 2020 i samband med nästa fleråriga budgetram.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa realistiska och uppnåbara mål, utvärdera skillnaderna, analysera marknaden innan programmen genomförs, förbättra systemen för övervakning och anmälan samt förbättra uppgifternas kvalitet så att resultaten kan mätas på ett effektivt sätt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

12

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Martina Dlabajová, Ingeborg Gräßle, Jean-François Jalkh, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Caterina Chinnici, Julia Pitera, Miroslav Poche

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

12

+

EPP

S&D

ALDE

VERTS/ALE

EFDD

Ingeborg Gräßle, Julia Pitera, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt

Zigmantas Balčytis, Caterina Chinnici, Georgi Pirinski, Miroslav Poche, Derek Vaughan

Martina Dlabajová

Bart Staes

Marco Valli

1

-

EFDD

Jean-François Jalkh

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Andra åtgärder omfattar initiativet Unga på väg som inleddes i september 2010, initiativet Bättre möjligheter för unga som inleddes i december 2011 och Insatsgrupper för ungdomars sysselsättning som inleddes i januari 2012.

(2)

Till exempel den europeiska kvalitetsramen för praktiktjänstgöring, de europeiska arbetsmarknadsparternas gemensamma uttalande ”På väg mot en gemensam vision av lärlingsutbildning” och domstolens rättspraxis om otrygga anställningar.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (23.11.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Föredragande av yttrande: Momchil Nekov

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller den avgörande betydelse som sysselsättningsinitiativet för unga har för genomförandet av ungdomsgarantin och således för arbetet med att i hela unionen motverka ungdomsarbetslösheten, som uppges vara inemot dubbelt så hög som den totala genomsnittliga arbetslösheten. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att antalet arbetslösa unga hade minskat avsevärt till oktober 2016, trots det långsamma genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga.

2.  Europaparlamentet påminner om att det främsta syftet med sysselsättningsinitiativet för unga är att nå alla som varken arbetar eller studerar, och riktar därför en kraftfull uppmaning till medlemsstaterna om att göra mer för att förbättra åtgärderna inom undervisningsväsendena för att bidra till att låta ungdomar i riskzonen förbli skyddade och för att identifiera och nå alla som varken arbetar eller studerar, särskilt de mest utsatta ungdomarna, till exempel personer med funktionsnedsättning, med beaktande av deras specifika behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge individanpassat stöd för att man ska kunna nå ut till alla som varken arbetar eller studerar för att registrera dem. Parlamentet understryker dessutom att man måste se efter vilka särskilda behov varje målgrupp har och vilka särskilda hinder de ställs inför, för att man ska kunna vidta skräddarsydda åtgärder.

3.  Europaparlamentet understryker vilken viktig roll som ungdomsorganisationerna spelar för att man ska kunna nå ut till de mest utsatta ungdomarna, samt att dessa organisationer kan fungera som ett mellanled mellan ungdomar och de offentliga arbetsförmedlingarna.

4.  Europaparlamentet upprepar att man måste inleda omfattande kommunikationsstrategier, såsom informationskampanjer, genom att anlita både traditionella och moderna medier, såsom sociala nätverk.

5.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de senaste utvärderingsrapporterna(1) visar att initiativets första genomförandefas oftast inriktades på i första hand högutbildade personer som varken arbetade eller studerade, snarare än på lågutbildade och inaktiva personer och personer som inte var inskrivna hos den offentliga arbetsförmedlingen. Parlamentet konstaterar att Europeiska revisionsrätten sagt att antalet arbetslösa personer som varken arbetar eller studerar minskat, medan däremot antalet icke-yrkesverksamma personer förblivit stabilt. Parlamentet påpekar därför att det behövs samarbete med berörda parter på det lokala planet, såsom ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter för att man ska kunna ta fram särskilda effektiva åtgärder så man bättre kan inrikta sig på icke-yrkesverksamma personer som varken arbetar eller studerar och nå ut till dem.

6.  Europaparlamentet betonar här hur viktigt det är med synergier med Europeiska socialfonden (ESF) för att man ska kunna ordna med kvalificerande utbildningar på hög nivå i den tredje utbildningscykeln, vilka kommer att möjliggöra ett effektivt genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga i alla medlemsstater.

7.  Europaparlamentet understryker hur svårt det är att korrekt bedöma resultaten av genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga eftersom det saknas välfungerande övervaknings- och rapporteringssystem, och uppmanar därför medlemsstaterna att i större utsträckning fokusera på framtagandet av bland annat särskilda uppföljningsåtgärder i syfte att bedriva mer evidensbaserad, effektiv och fortgående ungdomspolitik. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna till ett nära samarbete med ungdomsorganisationer och icke-statliga organisationer på gräsrotsnivå på det nationella, regionala och lokala planet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, utifrån sin genomgång av medlemsstaternas befintliga system, identifiera och sprida god praxis för övervakning och rapportering.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en översikt av kostnaderna för genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga, dels för att säkerställa en adekvat finansiering av det och dels för att målen med det bättre ska kunna uppnås.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa gemensamma kontaktpunkter som tillhandahåller högkvalitativ service och rådgivning för unga människor på en och samma plats. Parlamentet upprepar att man genom att anlita alla tänkbara kommunikationskanaler måste göra samtliga åtgärder och verktyg tillgängliga för alla.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras lagstiftning tillåter alla ungdomar inom den ifrågavarande åldersgruppen att registrera sig och aktivt delta i sysselsättningsinitiativet för unga(2).

12.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra utbudets kvalitet, och betonar dessutom att kvalitetsfrågorna måste åtgärdas med hjälp av mentorer och personliga tränare, och att man måste rikta in sig på om den individanpassade utbildningen, praktiken eller yrkesverksamheten är lämplig och håller god kvalitet, liksom också på resultatkvaliteten i samband med uppnåendet av de fastställda målen. Parlamentet understryker här att man måste se till att kvalitetsramar som redan finns, till exempel den europeiska kvalitetsramen inom sysselsättningsinitiativet för unga, faktiskt används, och anser att ungdomar också bör få medverka vid utvärderingen av utbudets kvalitet. Parlamentet poängterar att man måste höja den stödberättigande åldersgränsen från 25 till 29 år för att det bättre ska framgå att många unga akademiker och nykomlingar på arbetsmarknaden är i slutet av tjugoårsåldern.

13.  Europaparlamentet betonar att det måste införas bättre mekanismer för att tillförsäkra ungdomar utbud med hög kvalitet. Parlamentet påpekar att erbjudanden på öppna marknader om praktiktjänstgöring inte omfattas av någon lagstiftning om insyn i anställningsfrågor, i praktiktidens längd, och i erkännandet av praktiktjänstgöringen, och framhåller att bara några få medlemsstater infört minimikvalitetskriterier, inklusive för övervakningen av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

14.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för unga måste förlängas till efter 2020 och att det måste tillförsäkras adekvat och fortlöpande finansiering i nästa fleråriga budgetram, varvid det ska tas hänsyn till de faktiska behoven och till vilka resurser som behövs för att målen med initiativet ska kunna omsättas i praktiken, för att hållbara resultat ska uppnås.

15.  Europaparlamentet betonar också att Europeiska socialfonden (ESF) måste tillförsäkras adekvata anslag i nästa fleråriga budgetram.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Rupert Matthews, Morten Messerschmidt, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ian Hudghton, Monika Smolková

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

ECR

Rupert Matthews, Morten Messerschmidt, John Procter

ENF

Dominique Bilde

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Michaela Šojdrová, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Monika Smolková, Julie Ward

Verts/ALE

Jill Evans, Ian Hudghton

-

-

1

0

EFDD

Isabella Adinolfi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Europeiska revisionsrätten: Särskild rapport nr 5/2017, om genomförandet av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga. First results of the Youth Employment Initiative - Final Report; Europeiska kommissionen. Youth Employment Initiative: European Implementation Assessment, oktober 2016. Djupanalys från Europaparlamentets utredningstjänst, Jan Tymowski, juni 2017.

(2)

Somliga länder har en sådan lagstiftning att vissa unga människor, särskilt personer med svår funktionsnedsättning, betraktas som ”arbetsoförmögna”. De kan inte skriva in sig hos den offentliga arbetsförmedlingen och därför inte heller delta i sysselsättningsinitiativet för unga.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (9.11.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna

(2017/2039(INI))

Föredragande av yttrande: Vilija Blinkevičiūtė

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Ungdomar, särskilt unga kvinnor, är de som drabbats hårdast under den senaste finansiella och ekonomiska krisen, som fått allvarliga följdverkningar, inte bara för unga kvinnors ekonomiska egenmakt och unga människors sysselsättning, utan även för deras psykiska och fysiska välmående och mer generellt för deras arbetsmiljö, demografiska situation, levnadsförhållanden och utbildningsmöjligheter.

B.  Kvinnorna är fortfarande klart underrepresenterade på arbetsmarknaden och på ledningsnivå i hela EU, och kvinnornas totala sysselsättningsgrad är fortfarande nästan 12 procent lägre än männens.

C.  Att minska löne-, inkomst- och pensionsklyftan mellan könen och därigenom bekämpa fattigdom bland kvinnor är en av de prioriteringar som kommissionen fastställt i sitt arbetsdokument om ett strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019.

D.  Andelen förvärvsarbetande kvinnor som arbetar deltid uppgår till 31,5 procent, jämfört med 8,2 procent av männen, och bara lite drygt 50 procent av kvinnorna arbetar heltid, jämfört med 71,2 procent av männen, vilket innebär att skillnaden i andelen heltidsarbetande uppgår till 25,5 procent.

E.  En jämn könsfördelning är en indikator som inte beaktas i tillräcklig utsträckning inom ramen för målen för sysselsättningsinitiativet för unga.

F.  Enligt artiklarna 9 och 10 i EUF-fördraget ska unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet säkra en integrerad och inkluderande arbetsmarknad som kan motverka arbetslöshetens allvarliga konsekvenser och säkerställa en hög sysselsättning. EU måste garantera anständiga arbetsvillkor i hela unionen, inklusive skäliga löner, och ett fullgott socialt skydd i överensstämmelse med arbetslagstiftning och kollektivavtal och i enlighet med subsidiaritetsprincipen samt säkerställa en hög utbildningsnivå och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

G.  Situationen för unga kvinnor och män varierar, liksom anledningarna till att de inte arbetar eller studerar.

H.  Svårigheter att kombinera arbete och liv på grund av otillräckligt stöd för omsorgs- och familjeansvar och skillnaderna sett till uttag av pappaledighet och den följaktigt sneda könsfördelningen på arbetsmarknaden begränsar fortfarande kvinnors möjligheter till utbildning samt hämmar deras deltagande på arbetsmarknaden och påverkar deras yrkesval och ekonomiska verksamhet. I många medlemsstater utgör kvinnorna en överväldigande majoritet av dem med otrygga anställningar, deltidsanställningar eller ”minijobb”. Alla dessa situationer påverkar deras framtida löner och pensionsinkomster negativt.

I.  De oregelbundna anställningsförhållandena bland unga kvinnor på landsbygden och det faktum att vissa av dem låter bli att registrera sig som arbetslösa innebär att statistiken blir inexakt och gör att de får lägre pensioner. Detta påverkar hela samhället negativt och har i synnerhet negativa konsekvenser för kvinnors välmående och andra former av social trygghet, liksom deras möjligheter att byta yrke och deras framtida sysselsättningsmöjligheter.

J.  Andelen ungdomar som inte vare sig arbetar eller studerar minskar, men sysselsättningsinitiativet för unga kan inte ta åt sig den fulla äran för detta.

K.  De som varken arbetar eller studerar utgör en heterogen grupp med skiftande behov, varför det är ytterst viktigt att vidta åtgärder för att ge synlighet åt kvinnor, unga flickor och jämställdhetsaspekten i ett uppdaterat sysselsättningsinitiativ för unga.

L.  Enligt nationella utvärderingar av sysselsättningsinitiativet för unga är det svårt att involvera utsatta unga i vissa medlemsstater. Under den första genomförandefasen nådde sysselsättningsinitiativet för unga oftare ut till den yngre åldersgruppen, det vill säga 15–24-åringar (77 procent), samt unga män (51 procent), personer med minst gymnasieutbildning (75 procent) och arbetslösa (77 procent) än de inaktiva, enligt en undersökning av förvaltningsmyndigheter från slutet av 2015.

1.  Europaparlamentet välkomnar att antalet arbetslösa ungdomar och ungdomar som inte vare sig arbetar eller studerar minskar i EU sedan 2013. Parlamentet betonar dock att ungdomsarbetslösheten fortfarande utgör ett väsentligt problem i många medlemsstater.

2.  Europaparlamentet framhåller behovet av en dubbel strategi och metod grundad på jämställdhetsintegrering med ett horisontellt genomförande i alla EU:s initiativ, strategier och åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga, med särskild hänsyn till unga kvinnor och flickor.

3.  Europaparlamentet poängterar att det är oerhört viktigt att fastställa och upprätthålla minimistandarder för kvaliteten på de arbetstillfällen som erbjuds inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga och att dessa måste garanteras för alla unga människor som (åter)inträder på arbetsmarknaden och inte enbart avse deras arbets-/yrkesprofil och efterfrågan på arbetsmarknaden, utan även inbegripa avtalsbaserad anställning, skäliga arbets- och levnadsförhållanden, skälig lön, social trygghet och pensionsrättigheter, tillgång till barnomsorg, ledighetsperioder, semester och tillsvidareanställning.

4.  Europaparlamentet framhåller att sysselsättningsinitiativet för unga varit framgångsrikt med att minska ungdomsarbetslösheten och, i synnerhet, uppnå en jämn könsfördelning, då det nått cirka 48 procent män och 52 procent kvinnor.

5.  Europaparlamentet begär att både direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet och direktiv 2010/41/EU om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare efterlevs till fullo inom sysselsättningsinitiativet för unga.

6.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste vidta positiva åtgärder för att säkerställa att unga kvinnor och flickor får jobberbjudanden av hög kvalitet och inte anställs eller fastnar inom otrygga, underbetalda och tillfälliga anställningar med begränsade eller inga rättigheter som arbetstagare.

7.  Europaparlamentet välkomnar det välfokuserade och riktade förhållningssättet och den ökade tonvikten vid individualiserat stöd, som bidragit till initiativets framgång i allmänhet och till att man lyckats uppnå en jämn könsfördelning i synnerhet, något som i större utsträckning påverkar kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar till insatser för ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor i samband med vägledning och livslångt lärande inom ramen för offentlig arbetsförmedling som tillhandahålls i syfte att stödja kvinnors förvärvsarbetande och återinträde på arbetsmarknaden efter uppehåll i arbetslivet.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sammanställa könsuppdelad statistik, så att kommissionen kan inleda en konsekvensbedömning av sysselsättningsinitiativet för unga och av dess bidrag till en jämn könsfördelning och man kan genomföra en grundlig utvärdering och analys av dess genomförande.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten att icke-statliga organisationer och andra relevanta aktörer på detta område, men uppmanar samtidigt medlemsstaterna att ta fram nya, innovativa och mer individanpassade sätt att nå inaktiva ungdomar som inte vare sig arbetar eller studerar och som står inför hinder såsom fattigdom, social utestängning, funktionsnedsättning eller diskriminering på flera grunder. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att avsevärt förbättra kommunikationen, som lätt skulle kunna anpassas till olika målgrupper, och att försöka hitta sätt att stödja unga kvinnors återinträde på arbetsmarknaden eller i utbildning genom att säkerställa jämställdhet i tillträdet till sysselsättning och befordran, skapa möjligheter att förena arbete och privatliv, erbjuda barn- och vuxenomsorg och verka för lika lön för kvinnor och män för likvärdigt arbete.

10.  Europaparlamentet påminner om att det är oerhört viktigt att faktiskt ifrågasätta könsstereotyper för att öka kvinnornas deltagande inom alla delar av arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar EU gå i spetsen för ifrågasättandet av könsstereotyper, särskilt inom utbildning, arbete och fortbildning.

11.  Europaparlamentet understryker att man måste fokusera på utbudets kvalitet och hållbarhet. Parlamentet uppmuntrar till initiativ för att minska könssegregeringen inom utbildningen och på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller vikten av att med hjälp av riktade strategier stödja inkludering av flickor och unga kvinnor i alla delar av ekonomin, inbegripet vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt entreprenörskap. Medlemsstaterna uppmanas att införa program, fortbildningar och utbildningar som skulle öka e-kapaciteten och den digitala kompetensen bland unga människor, särskilt kvinnor och människor som bor på landsbygden eller i avlägsna områden, i syfte att hjälpa dem att bli långvarigt och hållbart ekonomiskt självständiga och att själva kunna skapa sysselsättningsmöjligheter.

12.  Europaparlamentet understryker att program såsom ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga uppstod som en reaktion på synnerligen ogynnsamma omständigheter. Parlamentet konstaterar emellertid att sådana program inte får betraktas som ett substitut för systemförändringar som syftar till att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att genomföra sysselsättningsinitiativet för unga, samtidigt som man åtgärdar dess svagheter, samt att säkerställa att initiativet erhåller fortsatt finansiering under perioden för nästa fleråriga budgetram.

14.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste införa könskvotering vid genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga, eftersom denna positiva åtgärd har bevisats vara ett av det mest effektiva verktygen för att minska ojämlikhet, diskriminering och bristande jämställdhet.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis med varandra i syfte att lära av varandra med målet att utvinna bästa möjliga resultat av sysselsättningsinitiativet för unga.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att grundligt utvärdera och överväga den framtida finansieringen av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga mot bakgrund av deras mervärde i form av en långsiktig hållbar ökning av ungdomssysselsättningen.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja skräddarsydda lösningar för de specifika berörda regionerna och att undvika improduktiva universallösningar.

18.  Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen om att lägga fram ett uppdaterat förslag till ökad budget för sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, eftersom den rådande europeiska och ekonomiska krisen och den följaktiga ekonomiska nedgången innebär att medlemsstaterna fortfarande kämpar med hög arbetslöshet, hög offentlig skuldsättning, låg tillväxt och otillräckliga investeringar samt nedskärningar av de offentliga utgifterna.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer riktade mot alla intressegrupper, särskilt människor som bor på landsbygden eller i avlägsna områden, som ofta är mindre välutbildade och välinformerade.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Arne Gericke, Mary Honeyball, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Niebler, Marijana Petir, Terry Reintke, Michaela Šojdrová, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kostadinka Kuneva, Edouard Martin, Jordi Solé, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ulrike Müller, Gabriele Preuß

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19

+

ALDE

Ulrike Müller

GUE/NGL

Malin Björk, Kostadinka Kuneva

PPE

Anna Maria Corazza Bildt, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Niebler, Marijana Petir, Michaela Šojdrová, Anna Záborská

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Mary Honeyball, Edouard Martin, Gabriele Preuß, Marc Tarabella, Julie Ward

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Jordi Solé, Terry Reintke

0

-

 

 

3

0

ECR

Arne Gericke, Jana Žitňanská

ENF

Mylène Troszczynski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

4.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Marian Harkin, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Robert Rochefort, Claude Rolin, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Krzysztof Hetman, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Rory Palmer, Anne Sander, Sven Schulze, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Olle Ludvigsson, Norica Nicolai, Tibor Szanyi, Lola Sánchez Caldentey


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

37

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Marian Harkin, Norica Nicolai, Robert Rochefort, Yana Toom

EFDD

Tiziana Beghin

ENF

Dominique Martin

GUE/NGL

Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, Lola Sánchez Caldentey

PPE

Georges Bach, Krzysztof Hetman, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Elisabeth Morin-Chartier, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Tom Vandenkendelaere

S&D

Guillaume Balas, Brando Benifei, Ole Christensen, Agnes Jongerius, Jan Keller, Javi López, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Rory Palmer, Georgi Pirinski, Jutta Steinruck, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Marita Ulvskog

1

-

NI

Lampros Fountoulis

2

0

ECR

Arne Gericke, Ulrike Trebesius

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande