Förfarande : 2017/2084(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0005/2018

Ingivna texter :

A8-0005/2018

Debatter :

PV 05/02/2018 - 23
CRE 05/02/2018 - 23

Omröstningar :

PV 06/02/2018 - 5.7
CRE 06/02/2018 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0026

BETÄNKANDE     
PDF 514kWORD 88k
23.1.2018
PE 609.590v02-00 A8-0005/2018

om att påskynda innovationen för ren energi

(2017/2084(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Jerzy Buzek

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att påskynda innovationen för ren energi

(2017/2084(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 Att påskynda innovationen för ren energi (COM(2016)0763),

–  med beaktande av Parisavtalet inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar som ratificerades av Europeiska unionen den 4 oktober 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Towards an Integrated Strategic Energy Technology (SET) Plan: Accelerating the European Energy System Transformation (COM(2015)6317),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) och sin resolution av den 15 december 2015 om en europeisk energiunion(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885) och sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 30 november 2016 om styrningen av energiunionen, särskilt energiunionens forsknings-, innovations- och konkurrenskraftsrelaterade dimension i densamma, i all synnerhet artikel 22 om integrerad rapportering om forskning, innovation och konkurrenskraft (COM(2016)0759),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2017 Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt (COM(2017)0376),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag (COM(2016)0733),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling (A8-0005/2018), och av följande skäl:

A.  Forskning, utveckling och innovation utgör en egen dimension i EU:s energiunion. Forskning, utveckling och innovation på energiområdet är viktiga drivkrafter för unionens industriella ledarskap, globala konkurrenskraft, hållbara tillväxt och jobbskapande, liksom även för den allmänna energitryggheten i medlemsstaterna och unionen, genom att minska beroendet av energiimport och främja en effektiv och hållbar användning av alla energikällor.

B.  EU är alltjämt världsledande inom högvärdig, utsläppssnål energiinnovation, bland annat inom energieffektivitet, förnybara energikällor och framväxande ren teknik. Detta ger EU en stabil grund att stå på för att ta ytterligare ett steg inom forskning och innovation på området ren energi, bland annat inom utveckling av batterier för e‑mobilitet och energilagring. En ambitiös, målinriktad klimat- och energipolitik, särskilt genom klimat- och energiramen för 2030, samt energifärdplanen för 2050, har varit viktiga drivkrafter för detta ledarskap. I detta sammanhang har Parisavtalet avsevärt höjt den globala ambitionsnivån och skärpt signatärernas konkreta åtaganden om begränsning av klimatförändringarna. EU måste fortsätta att vara ambitiöst i sin politik och i sina instrument för att skicka rätt investeringssignaler och inte tappa sin ledande marknadsställning globalt inom forskning och innovation på området ren energi.

C.  Framsteg inom innovation och FoU på områdena energieffektivitet och förnybar energi är avgörande för EU:s och den europeiska industrins framtida konkurrenskraft. EU kan bli ”världsetta inom förnybar energi” endast genom att utveckla kostnadseffektiv innovation och intensifierade FoU-insatser inom just denna sektor. Tillämpningen av principen om ”energieffektivitet först” måste understödjas av en gedigen innovationspolitik på europeisk nivå, i synnerhet med anknytning till systemintegration.

D.  En fullt fungerande och konkurrensutsatt inre energimarknad, med en lämplig regleringsram och infrastruktur, är av väsentlig betydelse för att ytterligare stimulera forskning, utveckling och innovation och maximera marknadspenetrationen för ny ren teknik i alla EU-regioner genom att erbjuda stordriftsfördelar och reglerings- och investeringsmässig säkerhet och därigenom ge unionen möjlighet att utnyttja den fulla potentialen i teknikneutral energiinnovation som främjar effektivitet, en utsläppssnål och hållbar användning av energikällor samt lösningar och tekniker för decentraliserad produktion, lagring och transport.

E.  Innovation inom ren energi bör även bidra till en prismässigt överkomlig energiförsörjning till europeiska konsumenter genom att hjälpa dem att få lägre energiavgifter och bättre kontroll över sin energiförbrukning och energiproduktion och erbjuda produkter och tjänster som är mindre energiförbrukande.

F.  EU:s och dess medlemsstaters energipolitik och finansieringsinstrument, däribland relevanta offentliga investeringar, bör utformas för att dra full nytta av den allt snabbare tekniska utvecklingen och främst rikta in sig på en successiv omställning till rena, högeffektiva och utsläppssnåla energisystem. På grund av marknadsrelaterad, teknisk eller vetenskaplig osäkerhet är finansieringen från den privata sektorn ofta antingen otillräcklig eller otillgänglig. EU måste skicka starka och konsekventa signaler och skapa incitament för att erbjuda investeringssäkerhet och främja privata investeringar i innovation, FoU och utbyggnad på området ren energi.

G.  Innovation drivs först och främst av innovatörer och efterfrågan på marknaden. Kommissionen bör rikta in sina åtgärder främst på att skapa en gynnsam ram för innovatörer, allt från att förenkla tillgången till forskningsmedel till att omvandla kunskap till kommersiellt lönsamma produkter. Partnerskap mellan forskare och relevanta industripartner kan vara användbart i detta sammanhang.

H.  Energisubventioner påverkar marknadspriserna och maskerar de verkliga kostnaderna för energi från olika källor och de verkliga kostnaderna för energirelaterad teknik, och inverkar därmed negativt på förutsättningarna för forskning och investeringar inom innovation på området ren energi och på dess eventuella utbyggnad. Användningen av subventioner bör successivt fasas ut och under tiden vara begränsad till tillfälliga instrument som syftar till att skapa lika villkor och en konkurrensutsatt marknad som underlättar genomslaget för ny ren teknik, särskilt inom energieffektivitet och förnybara energikällor.

I.  En livscykelanalys av växthusgasutsläppen från energikällor, distributionsnät och tekniker bör användas som referens i arbetet med konkreta politiska åtgärder och incitament på EU-nivå som syftar till att främja rena, utsläppssnåla och energieffektiva lösningar och tekniker, däribland hållbart anskaffande av råmaterial och mineraler. Fokus bör ligga på sådan innovation inom ren energi som är av direkt relevans för medborgare och prosumenter och som gör det möjligt för dem att delta i energiomställningen och gör omställningen i sig mer överkomlig.

J.  Energirelaterad forskning och innovation erkändes som ett prioriterat område i sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 och bör fortsätta som ett sådant i nionde ramprogrammet, med tanke på unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och Parisavtalet, så att offentliga och privata FoU-medel kan uppbringas effektivare och investeringsriskerna minska för särskilt framtidsorienterad innovation inom ren energi, i synnerhet inom energieffektivitet och förnybara energikällor.

K.  Transportsektorn står för en tredjedel av EU:s energiförbrukning, har en enorm potential för energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp och bör därför spela en avgörande roll i övergången till nya energilösningar och ett koldioxidsnålt samhälle.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, som lägger fast ramarna för att påskynda innovationen för ren energi i EU. Parlamentet framhåller att det behövs en reglerings- och finansieringsram för energiinnovation som är i överensstämmelse med EU:s färdplan för 2050 och dess åtaganden enligt Parisavtalet och som främjar en effektiv och hållbar användning av alla energikällor och därmed leder till energibesparingar och andra fördelar, bland annat inom hälsa, säkerhet och luft- och vattenkvalitet, samtidigt som den tryggar unionens industriella konkurrenskraft, dess energiförsörjning och efterlevnaden av EU:s fördragsenliga skyldigheter och ger ett heltäckande svar på miljöfrågor. Parlamentet inser att ramarna för att påskynda innovationen för ren energi i EU ingår som en integrerad del av en vidare uppsättning lagstiftningsförslag i paketet om ren energi för alla i EU och därför bör skärpa dess olika beståndsdelar, unionens åtaganden enligt Parisavtalet samt lagstiftning och principer för energiunionen rent generellt, särskilt de som kommer till uttryck i klimat- och energiramen för 2030 och färdplanen för 2050, samtidigt som bestämmelserna i artiklarna 191 och 194 i EUF-fördraget respekteras.

2.  Europaparlamentet inser att en framgångsrik spridning av energiinnovation är en flerdimensionell utmaning som omfattar värdekedjor på både leverans- och efterfrågesidan, humankapital, marknadsdynamik, reglering, innovation och industripolitiska frågor. Parlamentet framhåller att denna utmaning kräver medverkan av allmänheten – både konsumenter och prosumenter – och ett omfattande ekosystem av intressenter, däribland den akademiska världen, forsknings- och teknikorganisationer, små och medelstora företag, uppstartsföretag, energi- och byggföretag, mobilitetsleverantörer, tjänsteleverantörer, utrustningstillverkare, it- och telekomföretag, finansinstitut, unionsmyndigheter samt nationella, regionala och lokala myndigheter, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, icke-statliga organisationer, utbildare och opinionsbildare. Parlamentet framhåller värdet av nya affärsmodeller som utnyttjar innovativ digital teknik för att bland annat optimera egenproduktion, lagring, utbyte och egenförbrukning av ren energi på plats samt öka tillgången till förnybara energikällor, bland annat för energifattiga hushåll.

3.  Europaparlamentet anser att en kostnadseffektiv energiomställning till miljövänliga, konsumentorienterade och mer digitaliserade och decentraliserade system med aktiva prosumenter och prosumentsammanslutningar kräver forskning och spridning av innovation i alla energisystemets sektorer, däribland icke-teknikspecifika och systemomfattande lösningar, bland annat sådana som syftar till effektivitet och decentraliserad energiproduktion. Parlamentet konstaterar att denna omställning gynnar nya organisationsmodeller, särskilt inom produktion, överföring, distribution och lagring av energi, elektromobilitet, företagsledning och behovshantering samt tillhandahållande av tjänster. Parlamentet inser att det behövs gemensamma normer för att främja ett uppkopplat och digitaliserat energisystem. Parlamentet framhåller att hållbara, storskaliga pilotprojekt, bland annat inom lokalsamhällen, kan spela en roll i spridningen av systemomfattande energiinnovation.

4.  Europaparlamentet erinrar om att energieffektivitet bör vara en övergripande och horisontell prioritet inom ramen för EU:s forsknings- och innovationspolitik som gäller för alla sektorer och inte är begränsad till energirelaterade projekt och som systematiskt främjar och ger incitament till mer energieffektiva processer, tjänster och varor och samtidigt förverkligar principen om ”energieffektivitet först” i hela energikedjan, däribland produktion, överföring, distribution och slutanvändning av energi.

5.  Europaparlamentet inser vikten av att ytterligare liberalisera de europeiska energimarknaderna, i synnerhet genom att undanröja hinder för fri prissättning och fasa ut energisubventioner, i syfte att underlätta ytterligare innovation och spridning av ny teknik som leder till en mer hållbar energianvändning och främjar en framväxande energiförsörjning från förnybara källor och i syfte att skapa lika villkor och en konkurrensutsatt marknad som kan ge energikonsumenter, prosumenter, lokalsamhällen och företag bättre villkor.

Samstämda EU-insatser

6.  Europaparlamentet konstaterar att forskning, utveckling och innovation inom ren energi är helt beroende av en stabil marknad och av ett förutsägbart och säkert regelverk, vilket kräver en ambitiös och genomförbar långsiktig politisk vision, med energi- och klimatrelaterade mål och åtaganden, fortlöpande riktade incitament och eget kapital för långsiktiga investeringar för att skapa lika villkor mellan olika teknikslag, så att man underlättar innovation, förenklar energileveranserna, minskar hindren för marknadstillträde och gör det lättare för innovation inom ren teknik att nå den nödvändiga kritiska massan för marknadsspridning. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar inriktningen på nyckelteknik, som bekräftas i den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) och i kommissionens meddelande. Parlamentet påminner om bestämmelserna i artikel 194 i EUF-fördraget och konstaterar att de måste komma till uttryck i politik och finansieringsinstrument till stöd för innovation inom ren energi. Parlamentet framhåller emellertid att vittomspännande, sektorsövergripande och systemomfattande energiinnovation måste prioriteras högre, liksom även främjande av utbildning och entreprenörskap, eftersom innovation inte bara är teknikdriven. Parlamentet understryker att ett sådant systemtänkande måste möjliggöra effektiv integrering av olika lösningar som redan finns tillgängliga eller håller på att utvecklas, särskilt i fråga om energieffektivitet och integrering av förnybara energikällor. Parlamentet vill att europeiska teknik- och innovationsplattformar ska användas för att kartlägga framtidsorienterad innovation inom ren energi som förtjänar riktat stöd.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och i förekommande fall regionala myndigheter att införa mekanismer för att samordna europeiska, nationella och regionala forsknings- och energiinnovationsprogram i syfte att främja synergier och undvika dubbelarbete och på så vis säkerställa effektivast möjliga användning av befintliga resurser och befintlig infrastruktur, och av tillgängliga energikällor i medlemsstaterna, för att maximera marknadspenetrationen för ny teknik och innovation och främja nya affärsmodeller i hela EU. Att inbegripa relevant information i integrerade nationella energi- och klimatplaner skulle enligt parlamentet kunna bidra till det målet. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att främja bästa praxis och informationsutbyte och att strama upp reglerna för deltagande i energiinnovationsprogram för alla organisationer, företag, universitet och institut, både från EU och från tredjeländer.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fortsätta att finansiera grundforskning genom Horisont 2020 och Europeiska forskningsrådet. Parlamentet lyfter fram behovet av att ytterligare stärka finansieringen av forskningssamverkan inom ramen för samhällsutmaningar på energiområdet inom Horisont 2020, men även av att förenkla energiinnovation i övriga samhällsutmaningar. Parlamentet noterar kommissionens förslag att förstärka marknadsskapande innovationer genom att inrätta ett europeiskt innovationsråd utöver initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, och på så vis bidra till att främja banbrytande innovationer som kan erövra och skapa nya marknader. Parlamentet anser att marknadsbaserade finansieringsinstrument (som t.ex. lån och eget kapital) inte bör skapas på bekostnad av finansiering genom bidrag som gör det möjligt för ideella och offentliga aktörer, såsom den akademiska världen, universitet och det civila samhället, att delta i transnationella europeiska projekt av högt värde.

9.  Europaparlamentet uttrycker fortsatt oro över de befintliga finansieringsinstrumentens stora antal och komplexitet och framhåller behovet av att skapa större samstämmighet mellan de olika fonderna avsedda för projekt för ren energi, däribland strukturfonderna, och att göra de befintliga finansieringsinstrumenten på EU- och medlemsstatsnivå mer lättbegripliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga olika finansieringsinstrument längs med värdekedjan och anser att möjligheten att samköra de olika instrumenten bör undersökas, utan att deras komplementaritet urholkas. Vidare anser parlamentet att vissa medlemsstater inte har kapacitet att utveckla stödinsatser för energirelaterad innovation, i synnerhet genom nationella finansiella stödprogram, och kommissionen uppmanas att ytterligare stärka denna kapacitet och samtidigt slå vakt om en konsekvent och förenklad EU-finansieringsram för innovation inom ren energi.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur väl dess energirelaterade finansieringsinstrument och fonder fungerar och att tillhandahålla ett påskyndat förfarande för att förbättra instrumenten om specifika situationer med dödlägen, inkonsekvenser eller förbättringsbehov konstateras samt att anpassa ovanstående instrument och fonder till EU:s nya energimål.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett led i unionens industripolitik föreslå en riktad, långsiktig och teknikneutral energidimension baserad på hög energieffektivitet, ytterligare marknadsliberalisering och större öppenhet och insyn för att hjälpa till att undvika investeringar i strandade tillgångar. Parlamentet framhåller att denna dimension bör vara en integrerad del av unionens industripolitiska strategi och handlingsplan. Parlamentet lyfter fram betydelsen av innovativa processer och tekniker för att förbättra utsläppsprestandan i energiintensiva industrier. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta energi- och resurseffektivitet i förgrunden för forskning och innovation, och uppmanar medlemsstaterna att använda auktionsintäkter från utsläppshandelssystemet till att göra redovisningsbara investeringar i energieffektivitet och i hållbar, utsläppssnål teknik. Parlamentet lyfter fram inrättandet av en innovationsfond till stöd för innovation inom koldioxidsnåla tekniker och processer under utsläppshandelssystemets fjärde etapp. Parlamentet anser det mycket viktigt att främja ett system med öppen innovation där industrin och företagen slår samman sin sakkunskap och gemensamt utvecklar högkvalitativa hållbara lösningar. Parlamentet är på det klara med att forumet för industriell konkurrenskraft inom ren energi har en roll att spela för spridningen av viktig energiinnovation, bland annat inom solcells- och vindindustrin, men eventuellt även för exempelvis lagringslösningar, avskiljning och lagring av koldioxid och energiproducerande bioprocesser. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande och stöd till industriledda initiativ för att slå ett slag för EU:s globala ledarskap inom ren energi och utsläppssnåla tekniklösningar.

12.  Europaparlamentet påminner om att solcellsindustrin måste stå i centrum för den europeiska industripolitiken för att möta efterfrågan från en växande global marknad i en kontext där merparten av de fotovoltaiska cellerna och modulerna i dag tillverkas utanför EU, framför allt i Kina. Parlamentet framhåller behovet av att EU helt integreras i den nya investeringscykeln för att kunna behålla sin ledande ställning inom FoU avseende tillverkningsmaskiner för solceller och inom vissa andra segment såsom inverterare, råmaterial, integrerade solceller, drift och underhåll samt balansering av system. Parlamentet understryker vidare behovet av att bevara expertisen inom systemintegration såsom småskaliga solcellslösningar för utvecklingsländer.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att när de ägnar sig åt energisektorn och andra relaterade sektorer öka ansträngningarna till stöd för innovation avseende hållbart anskaffande av råmaterial, bättre produktutformning, återvinning, återanvändning och kaskadanvändning av befintliga metaller och material som ett led i en cirkulär ekonomi och energibesparingar.

14.  Europaparlamentet inser kopplingarna mellan digitalisering, informationsteknik samt forskning och innovation inom energi, i synnerhet vad gäller förbättrad datainsamling, interoperabilitet och tillhörande datasäkerhets- och sekretessgarantier. Parlamentet anser att distribuerad databasteknik, såsom blockkedjesystemet, kan spela en roll för att effektivisera energirelaterade processer och främja medborgarnas delaktighet i energisystemets omställning, bland annat genom ”peer-to-peer”-energihandel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra detta initiativ, förbättra dess regelverk och skapa samstämmighet mellan relaterade aspekter av energiunionen, den digitala inre marknaden, strategierna för cybersäkerhet och den europeiska ramen för uppgiftsskydd för att stärka unionens kapacitet att ligga i framkant med denna nya trend.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsätta en särskild avdelningsövergripande arbetsgrupp som bland annat ska

a)  möjliggöra ny gemensam forsknings- och innovationspolitisk planering i syfte att säkerställa konsekvens och samstämmighet och undvika frekventa ändringar av prioriteringar,

b)  kartlägga berörda intressenter i EU:s vidare ekosystem för energiinnovation på alla nivåer och i alla sektorer, däribland havsbaserad vindkraft och andra tekniker för förnybar energi,

c)  kartlägga befintliga intressentforum för energirelaterad forskning och innovation, särskilt inom energieffektivitet och förnybara energikällor; främja klusterbildning, integrering i internationella värdeskapande nätverk, investering och innovation; tillhandahålla redskap för sektorsövergripande, tvärvetenskapliga och interregionala utbyten, bland annat om energiinnovationsprojekt, nationell och lokal långsiktig energiinnovationspolitik, gemensamma investeringsmöjligheter och energiomställningens genomslag bland allmänheten och via gräsrotsinitiativ,

d)  stimulera offentliga myndigheter på alla nivåer att utveckla kapitalanskaffningsplaner och ge incitament till innovation inom ren energi för att vinna investerarnas förtroende och uppbringa privat kapital,

e)  sammanställa ett kompendium över bästa praxis, politik och finansieringsinstrument inom energi, däribland offentlig-privata partnerskap, offentlig upphandling och skatteincitament, utbytes- och informationsmekanismer, kommunikationsverktyg och -kampanjer samt operativa riktlinjer och tekniskt bistånd för innovation, spridning och prosumentmedverkan i fråga om ren energi, så att EU kan stödja alla stadier av innovationscykeln på ett adekvat sätt och i slutändan tillhandahålla en praktisk verktygslåda för medlemsstater, lokala myndigheter och intressenter,

f)  undersöka olika sätt att utarbeta innovationsvänliga, uppstramade och flexibla regler för deltagande i nionde ramprogrammet och förordningarna om ESI-fonderna med fokus på att få större långsiktigt genomslag, i syfte att jämka samman dem bättre, undvika slöseri med sökandes resurser och främja spetskompetens inom innovation i hela Europa,

g)  inrätta en mekanism i syfte att stödja ett transnationellt ekosystem för uppstartsföretag på energiområdet, däribland ett europeiskt system för företagsinkubatorer för att se till att energirelaterade innovationer och affärsmodeller som introduceras på marknaden lyckas ta sig igenom ”dödsskuggans dal” i innovationscykeln,

h)  öka synergierna med Horisont 2020 och andra finansieringsinitiativ för att stärka kapacitetsuppbyggnaden avseende forskning och innovation i de regioner i EU som uppvisar bristande resultat,

i)   ge råd åt de europeiska institutionerna om samstämda upphandlingsmetoder som främjar en mer omfattande spridning av energiinnovation; hjälpa till att fastställa konkreta mål inom offentlig upphandling av innovativa lösningar på europeisk nivå,

j)   utarbeta konkreta förslag för att inrätta en effektiv, gemensam rådgivningsstruktur för innovatörer avseende finansiering av energiinnovation via fonder och instrument som finns tillgängliga via EU, medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken och via andra eventuella privata källor; förbättra det tekniska biståndet genom att aggregera information om privata och offentliga finansieringsmöjligheter och vägleda de sökande till den lämpligaste finansieringsmekanismen, i synnerhet inom energieffektivitet, där det är oumbärligt att samla små projekt i bredare portföljer,

k)  kartlägga olika sätt att i EU:s lagstiftning om offentliga upphandlingar införa incitament för att främja innovativa energilösningar i den offentliga sektorn.

16.  Europaparlamentet framhåller att offentlig upphandling kan vara en drivkraft för innovation och främja mer hållbar tillväxt, vilket även erkänns i målen för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att valet av hållbara produkter, tjänster och offentliga arbeten är väsentlig betydelse och kan skapa pionjärmarknader eller nya marknader för innovativa produkter. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ inom ramen för initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag att införa åtgärder om upphandling i EU för att bland annat uppmuntra medlemsstaterna att sätta upp ambitiösa mål för inköp av innovativa produkter. Parlamentet framhåller vidare att lokala och regionala myndigheter kan spela en roll genom att föregå med gott exempel och delta i utbyte av god praxis i forum som exempelvis borgmästaravtalet.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka den komponent som handlar om innovationskapacitet i samband med konkurrenskraftssäkringen i konsekvensbedömningar och att tillämpa forsknings- och innovationsverktyget på alla nya energipolitiska förslag och på översynen av befintlig lagstiftning, utan att urholka lagstiftningens ändamålsenlighet.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess arbete dels med innovation, dels med normer och interoperabilitet slås ihop helt, så att EU kan bli världsledande på att fastställa normer inom sektorer som integrerar ren energi och sakernas internet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang exempelvis utarbetandet av den nya europeiska normen för smarta apparater (Saref), som potentiellt kan skapa ett nytt EU-baserat referensspråk för energirelaterade data som låter apparater för hemmet utbyta information med vilket energiförvaltningssystem som helst.

19.  Europaparlamentet erinrar om att politik för energiinnovation måste stå i samklang med EU:s åtagande att bevara och förbättra kolsänkor och samtidigt bevara den biologiska mångfalden, särskilt i skogar, på land och i hav.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar berörda medlemsstater att på adekvat sätt bidra till EU:s mål att 3 % av BNP ska avsättas för FoU. Parlamentet konstaterar att en generell ökning till 3 % skulle ge över 100 miljarder euro till forskning och innovation i Europa. Parlamentet påminner om att två tredjedelar av finansieringen av FoU förväntas komma från den privata sektorn.

Långsiktig finansieringssäkerhet

21.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en ökad sammanlagd budget på minst 120 miljarder euro för nionde ramprogrammet och uppmanar med kraft kommissionen att öka andelen relaterad finansiering av projekt för hållbar, utsläppssnål energi i nionde ramprogrammet så att den är minst 50 % högre än i Horisont 2020; på så vis säkras tillräcklig finansiering till stöd för EU:s energiomställning och ett effektivt genomförande av energiunionen. Parlamentet vill framför allt att de finansiella resurserna i nionde ramprogrammet ska stärkas för att stimulera genombrott och marknadsskapande innovation, särskilt inom små och medelstora företag och uppstartsförtag. Parlamentet framhåller betydelsen av stränga kvalitetskriterier för att göra EU till ett globalt centrum för innovation, forskning och ledande teknik, bland annat ”blue skies”-forskning. Parlamentet lyfter fram resultaten från halvtidsöversynen av Horisont 2020, som visade att programmet per den 1 januari 2017 låg under målet för klimat- och hållbarhetsrelaterade utgifter. Parlamentet välkomnar den ökade medeltilldelningen i Horisont 2020 till energirelaterade samhällsutmaningar inom ramen för 2018 års budget, men är fortsatt djupt bekymrat över nedskärningarna för energiprojekt i Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilket parlamentet ser som oförenligt med energiunionens mål.

22.  Europaparlamentet lyfter på nytt fram behovet av att förbättra kvaliteten på investeringar finansierade via Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och att särskilt fokusera på incitament för bättre geografisk fördelning, med hänsyn till den nuvarande obalansen i Efsis geografiska täckning och de särskilda behoven i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner. Parlamentet inser behovet av samarbete med nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar och stödberättigade finansiella intermediärer genom att användningen av EU-garantin eventuellt delegeras till dem. Parlamentet vill se en kraftigt förstärkt roll och kapacitet hos Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, särskilt genom lokal närvaro och en proaktiv roll i utarbetandet av projekt.

23.  Europaparlamentet anser att nionde ramprogrammet bör stödja sådana initiativ som ”100 % förnybara städer”, som omfattar städer och lokalförvaltningar som strävar efter att väsentligen öka kapaciteten för förnybar energi för el, mobilitet, uppvärmning och kylning i städer genom innovationsprojekt, vilket potentiellt skulle kunna inbegripa smarta nät, förvaltning av energisystem, verksamhet för att möjliggöra sektorsintegration och uppmuntra användningen av elfordon m.m.

24.  Europaparlamentet tillmäter SET-planen, kunskaps- och innovationsgruppen InnoEnergy och relevanta gemensamma teknikinitiativ en viktig pådrivande roll inom energiinnovation. Parlamentet framhåller behovet av att bättre koppla samman dessa olika ramar med bland annat InnovFin-initiativet, Efsi och det föreslagna programmet för en Europaomfattande riskkapitalfondandelsfond som ett led i en samordnad, riktad investeringsstrategi för innovation inom ren energi som kan hjälpa nystartade projekt och uppstartsföretag och små och medelstora företag att ta sig genom ”dödsskuggans dal” och nå den marknadsmognad som behövs för global expansion. Parlamentet anser att verksamma incitament för investeringar i energiinnovation genom nationella investeringsfonder och pensionsfonder kan spela en avgörande roll för att uppbringa det nödvändiga egenkapitalet.

25.  Europaparlamentet påminner om att projekt som är de första i sitt slag (First-of-a-kind, FOAK) är ytterst riskabla och att tillskottet av eget kapital och skuldkapital är på mycket lägre nivåer än vid finansiering av beprövad koldioxidsnål teknik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undanröja kvarvarande regleringshinder och att föreslå inrättandet av en kapitalfond för SET- och FOAK-projekt.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det europeiska innovationsrådet skulle kunna spela en viktig roll för att hjälpa företag som befinner sig i ett tidigt skede att hitta finansiering, och föreslår att dess roll ska bestå i att samordna de olika delarna av en samstämd investeringsstrategi för innovation inom ren energi. Parlamentet efterlyser mer information om det europeiska innovationsrådets struktur och överensstämmelse med befintliga instrument till stöd för innovation.

27.  Europaparlamentet anser att medborgardriven energiinnovation kräver lägre hinder för marknadstillträde och frigör outnyttjade möjligheter till finansiering av innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effektiva sätt att främja energiinnovation genom bland annat gräsrotsfinansiering och att överväga möjligheten att inrätta en gräsrotsbaserad kapitalfond för innovation inom ren energi. Parlamentet anser att nya och diversifierade finansieringssätt bör fungera som tillägg och komplement till redan befintliga.

28.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av att främja teknik för smarta nät och av att gynna och integrera decentraliserad gräsrotsproduktion, bland annat genom kluster och samverkanssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja dessa innovationsområden för ren energi med finansieringsmekanismer, bland annat sådana som begränsar riskerna för privata investerare och minskar bördorna för offentliga investerare vid moderniseringen av energisystemen. Vidare välkomnar parlamentet kommissionens avsikt att i högre grad använda innovationsstimulerande pristävlingar som ett värdefullt redskap för att främja banbrytande gräsrotsinnovation.

29.  Europaparlamentet framhåller att det för att uppmuntra ett nedifrån-och-upp-tänk inom innovation är lämpligt att främja småskaliga tillämpningar (t.ex. NegaWatt, produktion på plats, lokal lagring m.m.) och gynna klusterbildning och aggregering av sådana tillämpningar för att locka fler investeringar och göra dem mer prismässigt överkomliga, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt låginkomsthushåll eller flerbostadshus.

EU:s globala ledarskap

30.  Europaparlamentet erinrar om målen i Parisavtalet när det handlar om att främja globala insatser för att påskynda innovationen inom ren energi. Parlamentet framhåller att forskning och insamling av data om klimatförändringarna behöver fortsatt finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med målen för hållbar utveckling utforska olika sätt att bistå utvecklingsländer och tillväxtekonomier i deras energiomställning genom bland annat kapacitetsuppbyggande åtgärder, hjälp med att minska kapitalkostnaderna för förnybara energikällor och energieffektivitetsprojekt, eventuell tekniköverföring samt lösningar för utveckling av smarta städer, liksom även perifera områden och landsbygdsområden, för att på så vis stärka ekosystemen för energiinnovation i utvecklingsländer och hjälpa dem att fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet välkomnar i detta avseende den nyinrättade Europeiska fonden för hållbar utveckling.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den fulla potentialen i initiativet Mission Innovation, så att dess ledamöter kan infria och fullgöra sitt åtagande att fördubbla de årliga utgifterna för FoU inom ren energi mellan 2015 och 2020. Parlamentet framhåller betydelsen av att söka synergier med andra globala initiativ, som exempelvis Breakthrough Energy Coalition, och med globala kapital- och investeringsfonder. Parlamentet välkomnar i detta avseende unionens ledande roll i innovationsutmaningarna om omvandling av solljus (Converting Sunlight Innovation Challenge) och uppvärmning och kylning av byggnader till rimligt pris (Affordable Heating and Cooling of Buildings Innovation Challenge). I detta sammanhang bör man utforska möjligheten att samordna arbetsfördelningen inom energiinnovation på global nivå.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande exportstrategi för teknik för hållbar, ren energi och systemomfattande lösningar, bland annat en särskild stödmekanism och riktat bistånd från EU-delegationer i tredjeländer. Parlamentet understryker i detta sammanhang att djupgående och omfattande frihandelsområden kan spela en roll i genomförandet av en sådan strategi.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noga undersöka förfarandena för patentregistrering och vill få bort onödiga administrativa bördor som saktar ner innovativa produkters marknadspenetration och påverkar EU:s ledande roll i omställningen till ren energi.

Medborgardriven energiinnovation

34.  Europaparlamentet anser att arbetet med att påskynda innovationen för ren energi kräver att européerna genomgår en attitydförändring från vanlig enkel medvetenhet om energifrågor till en djupare insikt i de beteendeförändringar – särskilt när det gäller energibesparingar och nya produktions- och konsumtionsmönster – som vill till för att klara de brådskande utmaningarna kopplade till hållbar tillväxt och utnyttja fördelarna med den digitala revolutionen och innovationen på alla områden och i slutändan lyckas med energiomställningen. Parlamentet konstaterar att innovation kan göra det möjligt för människor att bli mer aktiva i energiproduktionen, bland annat genom att mata in egenproducerad energi i nätet, och att bidra till en effektivare energianvändning genom att minska hushållsförbrukningen och därigenom få ner både utsläppen och räkningarna.

35.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att stärka Europas kunskapsbas och minska fragmenteringen genom att främja spetskompetens inom forskning och utbildning, i syfte att skapa forskningscentrum som ligger i den internationella framkanten av akademisk spetskompetens. Parlamentet understryker behovet av att utveckla en strategi som ser till att Europa lockar till sig talanger från utlandet och samtidigt upprätthåller kontakterna med de främsta europeiska talangerna utomlands. Parlamentet inser att en kvalificerad arbetsstyrka ger stora fördelar för Europa och är en viktig drivkraft för att utveckla investeringarna i FoU och innovation.

36.  Europaparlamentet konstaterar att en fullt ut demokratisk involvering av medborgare och lokalsamfund i EU är betydelsefull och ett väsentligt inslag i en framgångsrik energiomställning. Samtidigt framhåller parlamentet att en effektivt genomförd omställning kräver öppenhet, insyn och lika villkor och måste baseras på rättvis konkurrens.

37.  Europaparlamentet tror på potentialen hos innovation inom ren energi och energieffektivitet för att skapa nya och bättre arbetstillfällen. En lyckad omställning till en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp kräver enligt parlamentet att arbetsmarknaderna kan reagera på adekvat sätt på de nya kraven i fråga om innovativa system för ren energi.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina FoU-initiativ ägna större uppmärksamhet åt kopplingen mellan innovation inom energisystem och nya yrkesprofiler, utbildningsbehov, arbetstillfällen och utbildningskrav.

39.  Europaparlamentet inser behovet av systemomfattande utbildnings- och delaktighetsprogram för att ge samhället möjlighet att delta fullt ut i omställningen av energisystemet och för att européer i alla åldrar gradvis ska kunna gå från medvetenhet och förståelse till aktiv involvering och egenmakt. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och den privata sektorn att främja välgrundade konsumentval och medborgarnas delaktighet i energifrågor genom bland annat upplysningskampanjer, omfattande och tillgänglig information om energiräkningar och prisjämförelseverktyg, främjande av egenproduktion, efterfrågeflexibilitet och samverkansbaserade delningssystem, medborgarbudgetar och gräsrotsfinansiering för energirelaterade investeringar samt skatte- och investeringsincitament och genom att styra tekniska lösningar och innovationer. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och berörda myndigheter att kartlägga bästa praxis i arbetet med energifattiga hushåll.

40.  Europaparlamentet anser att regioner och städer har en avgörande roll för att stärka hållbara energimodeller. Regioner och städer har även en vital roll för att främja ett egenansvar för energiomställningen och driva på klimat- och energirelaterad innovation underifrån. Parlamentet konstaterar att regioner och stadsområden är de mest lämpade för att testa och genomföra integrerade lösningar med direkt medborgardeltagande. Parlamentet framhåller i detta avseende borgmästaravtalets roll och ambition att främja globalt utbyte av bästa praxis och eventuell sammanslagning av resurser och investeringar. Parlamentet konstaterar att det även i landsbygdsområden finns utrymme för innovation för att klara av utmaningar som isolering och demografiska förändringar samt tillhandahållande av nya tjänster.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att bistå regionala och lokala myndigheter med att vidta samordnade åtgärder för att ge incitament till energiinnovation på lokal och transregional nivå i syfte att utveckla samstämda strategier. Parlamentet understryker att energiomställningen kommer att få drastiska följder för sysselsättningen i vissa av EU:s regioner och att särskilt fokus därför bör läggas på regioner som tvingas hantera en utfasning av energiproduktion baserad på brunkol, kol och andra fasta fossila bränslen samt gruvindustrin som svar på ett beslut av en medlemsstat, lokala myndigheter eller industrin eller som svar på andra omständigheter. Parlamentet understryker behovet av att stödja dessa regioner vid utarbetandet av inkluderande, lokala och rättvisa omställningsstrategier och hanteringen av de samhälleliga, socioekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna tillsammans med en omvandling av områdena. Parlamentet lyfter fram de finansiella alternativ som står till buds för att erbjuda sådant stöd genom partiell användning av auktionsintäkter från utsläppshandelssystemet och genom den moderninseringsfond som ska inrättas för perioden 2021–2030. Parlamentet anser att det i inkluderande förfaranden med berörda parter bör kartläggas hur man bäst lockar alternativa innovativa företag, uppstartsföretag och industrier i syfte att bygga en hållbar regional ekonomi, stärka människors värdighet och hjälpa till att ersätta elproduktionskapacitet med lösningar för förnybara energikällor eller energieffektivitet. Parlamentet vill att forsknings- och innovationspolitik fokuseras på hur man kan vitalisera berörda regioner genom utsikter till hållbar sysselsättning och tillväxt, i synnerhet när den indragna energiproduktionskapaciteten från brunkol, kol eller andra fasta fossila bränslen är kopplad till gruvdrift.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att stärka lokala och regionala myndigheters inflytande över spridningen av innovation inom ren energi, såsom smarta städer, e-mobilitet samt smarta nät och mikronät, och över marknadspenetrationen för förnybara energikällor utifrån deras mognadsgrad, och att hjälpa dessa myndigheter att klara av utmaningarna i arbetet med att föra energiomställningen framåt, såsom medborgardeltagande. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis, sammanslagning av investeringar, bättre bedömning av projektens ekonomiska bärkraft samt utveckling av finansieringsstrategier, såsom nyttokalkyler och användning av offentlig upphandling och lån.

43.  Europaparlamentet anser att transportsektorn har enorm potential och bör spela en väsentlig roll i omställningen, och uppmanar kommissionen att stödja befintlig finansiering för utvecklingen av infrastruktur för elfordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja och utveckla fler initiativ, såsom det Europaomfattande initiativet för elektromobilitet och det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna fördelarna med mobilitet med vätgasdrivna fordon samt kopplingen mellan transportsektorn och elsektorn och att skapa incitament för nya affärsmodeller på liknande områden, såsom smart laddning och nätanslutna fordon, vilket skulle göra det möjligt för ägare av elfordon att sälja till energisystemet på ett flexibelt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra finansieringen av innovation som syftar till utveckling av vätelagring och avancerade långsiktiga lagringslösningar för elfordon, utveckling av infrastruktur för laddning av väteenergi samt infrastruktur- och laddningslösningar, bland annat infrastruktur för laddning av elfordon. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att vidta ytterligare initiativ som t.ex. skatteincitament avseende marknadspenetration för elfordon och vätgasdrivna fordon, skattelättnader och skattebefrielse för ägare av elfordon och vätgasdrivna fordon samt olika initiativ avsedda att främja användning av elfordon, såsom prisminskningar, bonusutbetalningar och premier för dem som köper elfordon och inrättande av gratis parkeringsplatser för elfordon.

45.  Europaparlamentet noterar de stora insatser som gjorts inom EU:s Horisont 2020-program för forskning och utveckling för att nå målet om att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn fram till 2050 med 60 % jämfört med 1990 års nivåer(4). Parlamentet erinrar om att EU:s forsknings- och innovationsprogram är en viktig möjliggörande faktor för att energi- och IKT-innovation samt intelligenta transportsystem ska spridas på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden tydligare rikta in tillgängliga medel på sammanlänkade strategiska prioriteringar, såsom utsläppssnål rörlighet, laddningsinfrastruktur för alternativa drivmedel och integrerade stadstransporter, med särskild uppmärksamhet på alla förorenande utsläpp, bullerminskning, trafiksäkerhet, trafikstockningar och flaskhalsar och i överensstämmelse med principen om teknikneutralitet. Parlamentet framhåller också vikten av att utveckla avancerade biobränslen och öka järnvägstransporternas och cyklingens andel.

46.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen kommer att stödja marknadspenetrationen för innovativa lösningar för ren energi via offentlig upphandling och översyn av direktivet om rena fordon, och ser den potentiella fördelen för kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikföretag, busstillverkare, leverantörer till industrin, energileverantörer, nationella och internationella sammanslutningar och forskningscentrum. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram förslag för detta ändamål.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en strategisk forsknings- och innovationsagenda på transportområdet med färdplaner som utarbetas genom samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen, och även lokala och regionala myndigheter samt operatörer, och en motsvarande styrningsmekanism för att stödja forskning, innovation och spridning av ny teknik inom transportsektorn och främja utsläppssnål rörlighet, inslag som alla är välbehövliga. Parlamentet anser att slutsatserna från dessa färdplaner bör införlivas i kommissionens årliga arbetsprogram.

48.  Europaparlamentet efterlyser en integrerad och samordnad strategi som tar hänsyn till den urbana dimensionen i EU:s och medlemsstaternas politik och lagstiftning, samt utveckling av planer för hållbar rörlighet i städer, för att stödja, uppmuntra och göra det möjligt för medlemsstaterna att förbättra människors hälsa och livskvalitet och miljösituationen i stadsområden. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och autonoma fordon och utbyggnaden av kommunikationsinfrastruktur för att garantera den höga kapacitet och låga latens som ett 5G-nät kräver. Parlamentet vill se aktiva insatser för att minska skillnaderna och förbättra samarbetet mellan städer och landsbygd samt mellan mer utvecklade områden och regioner som släpar efter i fråga om infrastrukturens kvalitet.

49.  Europaparlamentet inser betydelsen av det nya europeiska samförstånd om utveckling som undertecknades i juni 2017 och som innehåller en gemensam vision och handlingsram för EU och dess medlemsstater när det gäller utvecklingssamarbete. Parlamentet konstaterar att de 17 målen för hållbar utveckling, och de därmed sammanhängande målen, som ska vara uppfyllda senast 2030, för första gången kommer att tillämpas i samtliga länder, en följd av EU:s åtagande att inta en ledarroll när det gäller att genomföra målen. Parlamentet konstaterar att samförståndet samordnar EU:s utvecklingspolitik med Agenda 2030 för hållbar utveckling och belyser viktiga åtgärder inom ramen för hållbar energi och klimatförändringar.

50.  Europaparlamentet erinrar om att det i artikel 8 i förordningen om gemensamma bestämmelser anges att ”målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling”, i överensstämmelse med EU:s mål att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet och med åtagandena enligt Parisavtalet.

51.  Europaparlamentet påminner om att partnerskapsavtalen och programmen inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser syftar till att främja resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt horisontella partnerskapsprinciper, flernivåstyre, icke-diskriminering och jämställdhet.

52.  Europaparlamentet anser att synergierna mellan EU:s politiska åtgärder bör stärkas genom en enhetlig och konsekvent EU-ståndpunkt om antidumpningsåtgärder för att förvissa sig om att tillverkningsindustrin drar full nytta av energiomställningen.

53.  Europaparlamentet inser att regioner och städer har en vital roll för att främja ett egenansvar för energiomställningen över hela världen och driva på klimat- och energirelaterad innovation underifrån. Parlamentet vill att samma miljökvalitetsnormer tillämpas på all energiteknik som kommer in på EU:s marknad. Parlamentet uttrycker oro över bevarandet av städers grönområden.

o

o    o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0444.

(2)

EUT C 36, 29.1.2016, s. 62.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

(4)

I enlighet med kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144).


MOTIVERING

I. Inledning

De moderna ekonomierna är mitt uppe i en genomgripande omställningsfas i fråga om hur energi produceras, överförs, lagras och används. Omställningen är uppbyggd kring tre beståndsdelar: Mest grundläggande är behovet av prismässigt överkomlig, pålitlig och trygg energi som kan driva på vår ekonomiska tillväxt. På längre sikt kräver kontinuerlig ekonomisk tillväxt en alltmer hållbar användning av tillgängliga resurser. Slutligen erbjuder den nya tekniken – på senare tid även den som drivs av den digitala revolutionen – nya omfattande möjligheter att omgestalta energisystemen i deras helhet.

Europeiska unionen har varit världsledande i denna energiomställning, som fortsatt är en nyckelfaktor för EU:s globala komparativa fördel. Sedan 2005 har detta tagit sig uttryck i ett antal strategiska dokument med efterföljande slutsatser från Europeiska rådet och insatser från kommissionen som lett fram till antagandet av klimat- och energipaketet för 2020. De vidare samhällsekonomiska följderna av EU:s energiomställning har bakats in i Europa 2020-strategin samt i klimat- och energiramen för 2030 och EU:s energistrategi för 2050. Med det övergripande förslaget till ram för energiunionen och efterföljande lagstiftning från 2016 och 2017, som håller på att genomföras eller är på väg att antas, har EU lagt de nödvändiga byggstenarna för att lotsa sig igenom denna genomgripande energiomställning.

I denna kontext med allt fler ekonomier som tar till sig energiomställningen och försöker dra nytta av dess fördelar är EU:s förmåga att påskynda innovationen för ren energi av överordnad betydelse. Detta står klart nu när unionen strävar efter att slå vakt om sin globala industriella konkurrenskraft och om hållbar tillväxt och högkvalificerade arbetstillfällen för sina medborgare och samtidigt klara omställningen till en högeffektiv ekonomi med låga utsläpp och stärka den övergripande energitryggheten och oberoendet av importer.

Byggnadsgrunden är solid. I 2017 års Global Cleantech Innovation Index ligger fem EU‑länder bland de tio bästa i fråga om framväxande innovation för ren teknik. Förhållandet ser i stort sett likadant ut i alla rankningar: 11 EU-länder bland 20 i topp och 20 EU-länder bland de 40 länder som analyserats över hela världen. EU:s globala ledarskap i fråga om högvärdig innovation inom klimatförändringsbegränsande teknik kommer även till uttryck i uppgifterna från Europeiska patentverket. Samtidigt visar tillgänglig statistik att endast fem EU-länder står för runt 80 % av all patenterad innovation på området. När det gäller förnybar energi svarar EU enligt 2016 års siffror från Internationella byrån för förnybar energi för närmare 21 % av den globala kapaciteten från förnybara energikällor. Därmed är EU världsledande räknat per capita och överträffas endast av Kina i absoluta tal. Men tillväxtekonomier i framför allt Asien är snabbt på väg ikapp, och redan i dag ligger EU efter flera av sina konkurrenter och under det globala snittet vad gäller faktorn för förnybarhetskapacitet. Detta säger lite om den hittills outnyttjade potential som EU i sin helhet har att ta ett stort steg mot ett starkare ledarskap inom innovation för ren energi.

Väl medveten om dessa övergripande implikationer och det föränderliga energilandskapet välkomnar föredraganden kommissionens meddelande Att påskynda innovationen för ren energi, som ingår i paketet om ren energi för alla i EU. Föredraganden är övertygad om att EU för att ta ett stort steg framåt i energiforskningen och lyckas med spridningen av innovation behöver en politik och styrmedel som är lätthanterliga och kan anpassas till det snabbt föränderliga landskapet och särskilt till den framväxande tekniken men samtidigt kan skapa förutsägbarhet och långsiktig säkerhet för att uppbringa de nödvändiga investeringarna. Föredraganden vill framhålla att en fullt fungerande inre energimarknad är av väsentlig betydelse för att ytterligare stimulera energirelaterad forskning och en framgångsrik spridning av innovation.

II. Föredragandens huvudpunkter

II.1. Samstämda EU-insatser

Föredraganden inser behovet av en livscykelanalys (inom produktion, överföring, distribution, lagring och användning samt återvinning eller annan användning av restprodukter) av energikällor och teknik när man tittar på konkreta politiska åtgärder och incitament till lösningar med låga utsläpp på EU-nivå. Föredraganden är fullt på det klara med de omfattande positiva följderna av riktade åtgärder inom energieffektivitet och hållbar teknikneutral användning av alla inhemska resurser i EU – från förnybara energikällor till ren kolteknik – men anser samtidigt att övergripande, systemomfattande energiinnovation som sträcker sig över alla sektorer i energisystemet bör prioriteras bättre. Detta är nödvändigt för att nå EU:s mål för hållbar utveckling enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och verkligen slå vakt om medlemsstaternas rätt att själva välja sin energimix i enlighet med artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Den här inställningen lyser igenom i hela betänkandet.

Föredraganden anser att en övergripande samstämmighet mellan regelverkets olika politikområden är en av nycklarna till att få fart på energiinnovationen. Det handlar om en stabil, långsiktig politisk vision som sammanför de olika beståndsdelarna – däribland strukturfonderna – och privata ordningar. Förbättrade finansiella konsult- och rådgivningstjänster för innovatörer är också av avgörande vikt. Vidare är föredraganden övertygad om behovet av effektiv samordning av EU-program och nationella program för att undvika dubbelarbete och förvissa sig om att forskningsinfrastruktur och forskningsresurser som redan finns används så effektivt som möjligt.

II.2. Långsiktig finansieringssäkerhet

Föredraganden tillmäter nästa ramprogram (2021–2027) en avgörande roll för att öka takten inom teknikneutral innovation för ren energi. Här upprepar föredraganden parlamentets begäran om en ökad sammanlagd budget för nionde ramprogrammet på 120 miljarder euro och föreslår vidare att den energirelaterade finansieringen ska öka med 50 % jämfört med Horisont 2020. Därigenom borde EU:s investeringar i energiforskning och energiinnovation mer än fördubblas i ramprogrammet. Detta förslag måste kompletteras med större sammanjämkning och samkörning av EU:s befintliga investeringsinstrument samt privat egenkapital, där medborgarnas direkta medverkan bör undersökas.

II.3. EU:s globala ledarskap

Att samordna insatserna med globala partner genom Mission Innovation-initiativet och de olika koalitioner och initiativ som arbetats fram genom Parisavtalet är ett viktigt inslag för att slå mynt av EU:s ledarskap inom energiinnovation globalt. Det är föredragandens övertygelse att ökade satsningar på energiinnovation även handlar om att titta på vad en arbetsfördelning mellan de ledande länderna på detta område kan ställa i utsikt och om att främja EU:s export av ren energiteknik.

II.4. Medborgardriven energiinnovation

Föredraganden ställer sig fullt och fast bakom åsikten att samhällsmedborgarna måste spela en central roll i energiomställningen och främjandet av innovation. I takt med att energisystemen blir alltmer utspridda och uppbyggda kring prosumenter blir energilandskapet i allmänhet mer demokratiskt. Detta gäller inte bara produktion och konsumtion utan även nya tjänster och lösningar samt utformning och tillämpning av energiinnovation. Föredraganden anser att EU:s ansträngningar att påskynda innovationen för ren energi kommer att lyckas endast om man fullt ut inser vilken attitydförändring som vill till hos européerna. Det handlar inte längre om att bli mer medveten och bättre förstå politiken och processerna. Informationstekniken och digitaliseringen främjar en decentralisering av systemen och skapar hela tiden nya sätt att få med sig medborgarna på tåget, och det gör att européer i alla åldrar gradvis kommer att bli mer aktivt involverade i styrningen av energiinnovationen. Som med alla sociala processer kommer detta att ta tid och måste hanteras ordentligt genom systemomfattande utbildnings- och delaktighetsprogram. Kunskaps- och innovationsgruppen InnoEnergy vid Europeiska institutet för innovation och teknik har redan påbörjat arbetet med energifrågans samhällsgenomslag, och föredraganden är starkt övertygad om att denna process kommer att spela en allt viktigare roll de kommande åren och därför bör anammas och stödjas fullt ut.

Energisystemet är själva blodomloppet i mången mänsklig verksamhet. Effekterna av dess omställning kommer att nå långt bortom ekonomin. Att samla EU:s unika potential att bedriva innovation över alla energisektorer, och kanske i synnerhet inom systemomfattande lösningar, utgör den bästa möjligheten att omvandla den genomgripande energiomställningens utmaningar till en språngbräda för säker och hållbar tillväxt och EU:s globala industriella ledarskap samt en central byggsten för morgondagens engagerade, kunskapsbaserade samhälle. Och på ett djupare plan kan detta, tillsammans med målen för EU:s energiomställning, bli Europas bidrag till den morgondag vi vill att nästa generations européer ska leva i.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (25.10.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över att påskynda innovationen för ren energi

(2017/2084(INI))

Föredragande av yttrande: Stefan Eck

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet inser att Europeiska unionen är en av världens ledande aktörer och största offentliga finansiärer när det gäller ren energi. Forsknings- och innovationsverksamhet, som på detta område omfattar finansiella medel på över 10 miljarder euro, är av central betydelse för att främja Europas globala konkurrenskraft och ledarskap inom avancerad energiteknik och energieffektiva lösningar.

2.  Europaparlamentet anser att medborgarna – i egenskap av konsumenter, producenter och leverantörer – utgör den viktigaste kanalen för samhällets användning av koldioxidsnåla innovativa lösningar, vilka har stor inverkan på hur mycket grön energi som används. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att satsa mer på att underlätta och förbättra medborgarnas tillgång till sådana lösningar, bl.a. på nationell nivå och särskilt på gemenskapsnivå. Parlamentet stöder i detta avseende kommissionens avsikt att fasa ut fossila bränslen i EU:s byggnadsbestånd senast 2050, eftersom detta ensamt står för över 40 procent av unionens slutliga energiefterfrågan. Parlamentet uttrycker oro över de verktyg och det ekonomiska stöd som finns att tillgå för att klara den stora utmaning som beskrivs i kommissionens meddelande.

3.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen på nytt har bekräftat sin ambition att påskynda övergången till ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt samhälle genom att lägga fram en övergripande strategi för att stimulera privata investeringar, skräddarsydda finansieringsinstrument och finansiering till forskning och innovation. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens beslut att investera mer än två miljarder euro av de samlade medlen inom Horisont-arbetsprogrammet för 2018–2020 i forskning och innovation på området ren energi och i elektromobilitet, minskning av koldioxidutsläppen från byggnadsbeståndet och integrering av förnybara energikällor.

4.  Europaparlamentet påpekar att forskning och innovationer bidrar till att förbättra levnads- och arbetsförhållanden i Europa genom att främja konkurrens, stimulera tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar att insatser som syftar till att påskynda innovationer på området ren energi starkt bör uppmuntras genom att främja offentliga och privata investeringar och EU:s industriella konkurrenskraft och minska de sociala konsekvenserna av övergången till ren energi.

5.  Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som politiska strategier för klimat och ren energi spelar som drivkrafter för innovation i den reala ekonomin. Parlamentet påminner om att bindande standarder och mål har gjort EU ledande inom miljöinnovation och är oroat över att EU redan nu håller på att förlora sin ledande marknadsställning inom ny teknik och konceptuella innovationer om inte de nuvarande klimatpolitiska målen och målen för ren energi höjs.

6.  Europaparlamentet inser att ökad finansiering till forskningsprojekt kommer att leda till kostnadsminskningar och en konkurrenskraftigare europeisk industri för energilagring. Medlemsstaterna uppmuntras att slå samman sina resurser som är avsedda för att genomföra storskaliga projekt för koldioxidsnål innovation, i syfte att förbättra samarbetet mellan de viktigaste aktörerna inom europeisk forskning. Parlamentet anser att detta kommer att påskynda samordningen av dessa aktörer och göra dem mer konkurrenskraftiga.

7.  Europaparlamentet framhåller möjligheterna med avskiljning och lagring av koldioxid som en innovativ lösning för att effektivt minska utsläppen från användningen av fossil energi inom industrin.

8.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningens kvalitet och den offentliga sektorns integritet är två aspekter av offentlig styrning som är oerhört viktiga för investeringar i innovation och infrastruktur på området ren energi. Parlamentet stöder ett stärkt genomförande av olika finansieringsinstrument för spridning av innovativa lösningar för ren energi, både av offentliga och privata organisationer. Parlamentet noterar bristerna i den privata finansieringen av innovativ teknik och uppmuntrar till en bättre användning av offentliga medel för att öka de inkommande privata investeringarna.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av EU-agendan för städer och välkomnar den politiska förändring som ger kommunala och regionala myndigheter en möjlighet att göra gröna investeringar som underlättar samarbetet på detta område. Parlamentet understryker att borgmästaravtalet för klimat och energi fyller en viktig funktion eftersom lokala och regionala myndigheter måste vara delaktiga i övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

10.  Europaparlamentet konstaterar att haven utgör en enorm förnybar energikälla, i synnerhet utmed Atlanthavskusten, och att de också kan utvecklas till viktiga rena energikällor. Parlamentet påpekar att förnybara energikällor från havet, vilka omfattar både vind- och vågenergi, kan ge EU goda möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning, säkerställa en trygg energiförsörjning och öka konkurrenskraften med hjälp av tekniska innovationer.

11.  Europaparlamentet understryker att de offentliga vatten- och avloppstjänsterna är mycket energikrävande och även bidrar till utsläpp av växthusgaser då obehandlat avloppsvatten släpps ut. Parlamentet anser att det är nödvändigt att främja konsekventa politiska insatser inom den cirkulära ekonomin, särskilt med tanke på den avgörande betydelsen av förhållandet mellan energi och vatten, genom att använda vatten på ett effektivare sätt, minska energiförbrukningen och uppmuntra tillhandahållande av material med marknadsvärde, införande av nya automatiserade system och effektiva och tillgängliga datasystem samt innovation och ny teknik.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att en övergång till ett koldioxidsnålt europeiskt samhälle i framtiden ska gynna allas intressen och främst fokusera på behoven hos konsumenterna, de små och medelstora företagen och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmuntrar offentlig upphandling av innovativa lösningar med låga koldioxidutsläpp.

13.  Europaparlamentet rekommenderar ökade investeringar i forskning och innovation, i teknisk och hälsorelaterad utbildning av elever och studenter och i samarbete inom ramen för kunskapstriangeln (utbildning, vetenskap och företagande), bl.a. om förnybara energikällor och energieffektivitet och deras inverkan på miljön och på folkhälsan.

14.  Europaparlamentet anser att EU:s vatten- och energipolitik bör kopplas samman och att man bör uppmuntra samarbete och närmare integrering med andra industrisektorer, främja innovativa finansieringsmodeller, öka användningen av förnybar energi som ersättning för fossila bränslen i vattnets urbana kretslopp, utan att det går ut över processernas pålitlighet och effektivitet.

15.  Europaparlamentet betonar att bördan av miljöförstörelse, luftföroreningar och hälso- och sjukvårdskostnader som följer av utvinning och förbränning av fossila bränslen måste bäras av samtliga intressenter. Parlamentet anser att subventioner för fossila bränslen utgör ett stort hinder för innovation på området ren energi, och kräver att sådana resurser omfördelas till finansiering av innovation på området ren energi och användning av sådan energi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gemensamt ta fram en färdplan för utfasning av subventioner för fossila bränslen senast 2020. Dessa subventioner ska ersättas av proportionerliga subventioner för inhemska och samhällsbaserade projekt för ren energi, med strikta tidsfrister samt landspecifika och mätbara resultat.

16.  Europaparlamentet noterar att kommissionen den 30 november 2016 offentliggjorde sitt lagstiftningspaket ”Ren energi”, som inför en rättslig ram för förnybara energikällor och den inre marknaden för energi, i syfte att säkerställa en trygg energiförsörjning och energieffektivitet i Europeiska unionen för perioden efter 2020. Parlamentet beklagar dock att subventionerna till fossila bränslen och kärnkraftsindustrin bibehålls i paketet och att det inte införs regler för internaliseringen av de externa kostnaderna för dessa åtgärder.

17.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av energibesparingar och energieffektivitet i samband med innovation på området ren energi. Parlamentet betonar att energieffektivitet måste övervägas både vid produktion av bränslen/energi och vid användning.

18.  Europaparlamentet påminner om parternas åtaganden i Parisavtalet att bevara och förbättra skogssänkorna och konstaterar att bioenergi har begränsad potential eftersom bioenergianvändning kan få negativa effekter på klimat, ekosystemtjänster och miljö.

19.  Europaparlamentet erkänner vikten av det nya europeiska samförstånd om utveckling som undertecknades i juni 2017. I detta samförstånd ingår en gemensam vision och handlingsplan för EU och dess medlemsstater när det gäller utvecklingssamarbete. Parlamentet konstaterar att de 17 globala målen för hållbar utveckling, och de därmed sammanhängande målen, som ska vara uppfyllda senast 2030, för första gången kommer att tillämpas i samtliga länder, vilket är en följd av EU:s åtagande att inta en ledarroll när det gäller att genomföra målen. Parlamentet konstaterar att samförståndet samordnar EU:s utvecklingspolitik med Agenda 2030 för hållbar utveckling och belyser viktiga åtgärder inom ramen för hållbar energi och klimatförändringar.

20.  Europaparlamentet erkänner den betydelse som gödselbearbetning, biologisk rötning och återvinning av näringsämnen har för jordbrukets ekonomi och energiövergången i EU och medlemsstaterna, bland annat genom framställning av grön gas, elström och värme samt den energibesparing, förbättring av luft- och markkvalitet och minskning av utsläpp som följer av detta.

21.  Europaparlamentet påpekar att energifattigdomen berör cirka 54 miljoner EU-medborgare (10,8 procent av EU:s befolkning) som 2012 inte hade möjlighet att värma upp sina bostäder tillräckligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att driva en kraftfull politik för energieffektivitet i byggnader, som står för den största andelen (40 procent) av energiförbrukningen i EU. Parlamentet anser att renoveringsarbeten bör stödjas med målet att på lång sikt nå en utfasning av fossila bränslen i byggnadsbeståndet i EU, vars energieffektivitet för närvarande lämnar en hel del övrigt att önska.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

55

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Julia Reid, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Merja Kyllönen, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Howarth, Răzvan Popa, Sven Schulze

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

55

+

ALDE

Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Ulrike Müller, Nils Torvalds

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Rupert Matthews

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Luke Ming Flanagan, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Herbert Dorfmann, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Peter Liese, Norbert Lins, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, John Howarth, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Răzvan Popa, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Marco Affronte, Benedek Jávor, Bart Staes, Keith Taylor

1

-

EFDD

Julia Reid

3

0

ENF

Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh

NI

Zoltán Balczó

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (24.11.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över att påskynda innovationen för ren energi

(2017/2084(INI))

Föredragande av yttrande: Isabella De Monte

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Transportsektorn står för en tredjedel av EU:s energiförbrukning, har en enorm potential för energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp och bör därför spela en avgörande roll i övergången till nya energilösningar och ett koldioxidsnålt samhälle. För att detta ska ske behövs avancerade och innovativa lagringslösningar och infrastruktur baserad på alternativa källor samt digital innovation till stöd för turismnäringen och smarta rörlighetstjänster, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och nya affärsmodeller i transportsektorn.

B.  Transportsektorn har en avgörande roll i genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar och dess mål om att begränsa den globala temperaturökningen till långt under 2 °C. Minskningen av koldioxidutsläpp i transportsektorn är beroende av ytterligare utnyttjande av förnybar energi och därför behövs starka förbindelser mellan energi och transport samt effektiv integration av europeisk industri och vetenskaplig forskning i syfte att uppnå sektoriell integration med full respekt för principen om teknikneutralitet.

C.  Ökat främjande av och stöd till energieffektivitet, teknik för energi från förnybara energikällor och elektromobilitet, tillsammans med digitalisering, intelligenta transportsystem och intelligent infrastruktur som optimerar energiproduktionen kommer att påskynda övergången till en konkurrenskraftig, koldioxidsnål ekonomi, som stöder jobb, tillväxt och investeringar och ger en skjuts åt de europeiska ekonomierna.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande(1) och de åtgärder som där föreslås, bl.a. att kommissionen och Europeiska investeringsbanken ska inrätta ett initiativ för rena transportsystem, likt det nuvarande Green Shipping Facility, för att stödja spridningen och utvecklingen av och innovationen inom nya alternativa energitransportlösningar. Parlamentet välkomnar också den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har när det gäller att mobilisera privata investeringar på detta område. Parlamentet understryker att offentlig-privata partnerskap och gemensamma företag på områdena forskning, utveckling och innovation (t.ex. det gemensamma teknikinitiativet för bränsleceller och vätgas) skulle kunna minska riskfaktorn och på så sätt skapa de rätta incitamenten och förutsättningarna för att locka investerare till ren energi

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera behoven av infrastruktur för utnyttjandet av alternativa bränslen, i syfte att ta itu med alla specifika energiutmaningar i enlighet med olika transportsektorer, däribland järnvägar, lätta och tunga vägfordon, samt luftfart och transport till sjöss och på inre vattenvägar.

3.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att beslutsfattare, för att uppnå EU:s mål för spridningen av förnybar energi, skyndsamt måste stärka investeringsvillkoren, inte enbart vad gäller investeringspolitik utan även för politik rörande konkurrens, handel och finansmarknaden. Parlamentet erinrar om att investeringsvillkoren är en av de främsta faktorer som hämmar investeringar i och innovation inom förnybar energi och att det bredare investeringsklimatet inte får hindra investeringar i och innovation inom förnybar energi.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att stödja och stimulera de mest lovande innovationerna och de senaste teknikerna i Europa, inom ramen för en nedifrån och upp-strategi som är användarinriktad, teknikneutral och tvärvetenskaplig och spänner över flera sektorer, såsom energi, transport och digitala tekniker, särskilt de tekniker som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv (däribland elfordon och vätedrivna fordon). Parlamentet välkomnar Europeiska forskningsrådets arbete inom grundläggande forskning och kommissionens initiativ att inrätta ett råd för europeisk innovation. Parlamentet menar att synergier mellan transeuropeiska nät, telekommunikation och förnybar energi bör stödjas bättre inom ramen för den framtida fleråriga budgetramen.

5.  Europaparlamentet noterar de stora insatser som gjorts inom EU:s Horisont 2020-program för forskning och utveckling för att nå målet om att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn fram till 2050 med 60 % jämfört med 1990 års nivåer.(2) Parlamentet erinrar om att EU:s forsknings- och innovationsprogram är en viktig möjliggörande faktor för spridningen av energi- och IKT-innovation samt intelligenta transportsystem på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden tydligare rikta in tillgängliga medel på sammanlänkade strategiska prioriteringar, såsom utsläppssnål rörlighet, infrastruktur för alternativa drivmedel och integrerade stadstransporter, med särskild tonvikt på alla förorenande utsläpp, bullerminskning, trafiksäkerhet, trafikstockningar och flaskhalsar och i överensstämmelse med principen om teknikneutralitet. Parlamentet framhåller också vikten av att utveckla avancerade biobränslen och öka andelen järnvägstransporter och cykling,

6.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen kommer att stödja spridningen på marknaden av innovativa lösningar för ren energi via offentliga upphandlingar och översyn av direktivet om rena fordon och erkänner den potentiella fördelen för kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikföretag, busstillverkare, leverantörer till industrin, energileverantörer, nationella och internationella sammanslutningar och forskningscentrum. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram förslag för detta ändamål.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en strategisk forsknings- och innovationsagenda på transportområdet med färdplaner som utarbetas tillsammans av medlemsstaterna, kommissionen och lokala och regionala myndigheter samt operatörer och en motsvarande styrningsmekanism för att stödja välbehövlig forskning, innovation, utbyggnad av ny teknik inom transportsektorn och främja utsläppssnål rörlighet. Parlamentet anser att slutsatserna från dessa färdplaner bör införlivas i kommissionens årliga arbetsprogram.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av att utbyta och sprida bästa praxis och av att utbyta information mellan medlemsstaterna om smarta, hållbara och inkluderande stadsprojekt. Parlamentet betonar även fördelarna med strängare utsläppsnormer för koldioxid efter 2020–2021 i linje med EU:s mål för minskning av koldioxidutsläpp som en drivkraft för innovation och effektivitet. Parlamentet efterlyser en integrerad och samordnad strategi som tar hänsyn till den urbana dimensionen i EU:s och medlemsstaternas politik och lagstiftning samt utvecklingen av planer för hållbar rörlighet i städer för att stödja, möjliggöra för och uppmuntra medlemsstaterna att förbättra hälsan och livskvaliteten för medborgare samt miljösituationen i städerna. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och autonoma fordon och utbyggnaden av infrastruktur för kommunikation för att garantera den höga kapacitet och låga latens som ett 5G-nät kräver. Parlamentet begär att man aktivt arbetar för att minska den klyfta och förbättra det samarbete som finns när det gäller infrastrukturens kvalitet mellan städer och landsbygd samt mellan mer utvecklade områden och regioner som utvecklas långsammare.

9.  Europaparlamentet noterar att transportsektorn står för nästan en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp och är den största källan till luftföroreningar i städerna. Parlamentet påpekar att bussar är en väsentlig del av alla kollektivtrafiksystem och i många EU-städer det enda kollektiva transportsättet, och elektrifieringen av bussar tillsammans med de övriga mångtaliga hållbara lösningarna för alternativa bränslen utgör en lovande möjlighet att minska kollektivtrafiktjänsternas koldioxidavtryck i EU.

10.  Europaparlamentet betonar att vi måste kunna producera ren el om vi vill ha rena transporter. Parlamentet menar att elfordon med elförsörjning från kolkraftverk helt enkelt inte hör hemma i en ekonomi utan koldioxidutsläpp.

11.  Europaparlamentet betonar att alla investeringar i forskning och utveckling avseende framtida teknik som krävs för ren och koldioxidfri rörlighet måste åtföljas av grundläggande krav på annan energitillförsel.

12.  Europaparlamentet stöder kommissionens övergripande mål, särskilt att energieffektivitet ska prioriteras, däribland ett enda smart unionselnät, att mer finansiellt stöd ska ges, särskilt till små och medelstora företag och turismnäringen, samt att anta strategier för ren energi och skattesystem i syfte att påskynda övergången till utsläppssnåla alternativa energikällor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ansluta sig till initiativet Mission Innovation och öka sina offentliga anslag till forskning om ren energi under de kommande åren. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att även investera i riktade informationskampanjer, med målet att skapa omfattande medvetenhet om energiproduktionscykeln, de utmaningar som forskningen står inför på detta område och riskerna med en ohållbar konsumtionsmodell.

13.  Europaparlamentet konstaterar att när det gäller transportsektorn står det klart att el från förnybara källor och andra alternativa och hållbara energikällor är lovande alternativ till fossila bränslen. Parlamentet understryker dock att betydande investeringar måste göras för att utveckla nödvändig infrastruktur. Parlamentet erinrar om att det är viktigt att erkänna att vissa sektorer kommer att ha det svårare än andra med att byta till eller till och med övergå till renare energialternativ. Parlamentet betonar behovet av att intensifiera forskningen om innovativa system för förnybar energi inom transportsektorn, exempelvis med hjälp av sol- och vindenergi för fartyg och sammankoppling av förnybara energikällor med elektriska järnvägsnät, och – trots att luftfarten sannolikt fortsatt kommer att vara beroende av flytande kolvätebränslen under överskådlig framtid – i lösningar för luftfartens värdekedja som kan bidra till att minimera miljöpåverkan från tillverkning och innovation.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

2

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Pavel Telička, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Mark Demesmaeker, Jill Evans, Maria Grapini, Peter Kouroumbashev, Jozo Radoš, Olga Sehnalová

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Juan Fernando López Aguilar

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33

+

ALDE

GUE/NGL

 

PPE

 

S&D

 

Verts/ALE

Gesine Meissner, Jozo Radoš, Dominique Riquet, Pavel Telička

Merja Kyllönen

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp,

Lucy Anderson, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Peter Kouroumbashev, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Juan Fernando López Aguilar, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Olga Sehnalová, Janusz Zemke

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Jill Evans

2

-

EFDD

Peter Lundgren, Jill Seymour

5

0

ECR

ENF

Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Marie-Christine Arnautu

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

(COM(2016)0763).

(2)

  såsom anges i kommissionens vitbok Mot ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144).


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (8.12.2017)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över att påskynda innovationen för ren energi

(2017/2084(INI))

Föredragande av yttrande: Monika Smolková

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att det i artikel 8 i förordningen om gemensamma bestämmelser anges att ”målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling”, i överensstämmelse med EU:s mål att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet, och med åtagandena enligt Parisavtalet. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av större samstämmighet mellan EU:s sektors- och finansieringspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera städer, regioner och det civila samhället, och att ge dem en aktiv roll när det gäller att utarbeta och genomföra specifika åtgärder.

2.  Europaparlamentet påminner om att partnerskapsavtalen och programmen inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser syftar till att främja resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt horisontella partnerskapsprinciper, flernivåstyre, icke-diskriminering och jämställdhet.

3.  Europaparlamentet påminner om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna erbjuder viktiga möjligheter till energiinnovation och dess spridning på marknaden och därför kan spela en viktig roll i Europas energiövergång. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att införa riktade finansieringsinstrument för att uppnå den rätta balansen mellan bidrag och finansiella instrument, och betonar att offentlig-privata partnerskap och gemensamma företag på områdena forskning, utveckling och innovation kan få den privata sektorn att investera i ren energi. Parlamentet understryker att stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till energiövergången i regionerna och städerna måste stärkas. Parlamentet påpekar framför allt att genomförandet av lokala program för energirenovering bör ges ökat ekonomiskt stöd och mer resurser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förhindra direkt eller indirekt stöd till snedvridande eller miljöskadliga subventioner, i syfte att styra om det finansiella flödet mot ren energi. Parlamentet påminner om löftet i EU:s 2020-strategi att prioritera initiativ på området energieffektivitet och förnybara energikällor.

4.  Europaparlamentet konstaterar att allmänna framsteg har gjorts i genomförandet av Europa 2020-målen när det gäller omställning till förnybar energi. Parlamentet understryker dock att resultaten varierar kraftigt mellan olika medlemsstater. Parlamentet påpekar att ökade investeringar i rena energirelaterade vetenskapliga projekt kan bidra till att fullgöra ålagda uppgifter såväl som att ge påtagliga resultat. Parlamentet påminner om att bindande normer och mål kan motverka klimatförändringar och miljöproblem, säkerställa hållbar försörjningstrygghet och upprätthålla EU:s konkurrensfördelar på området för klimatvänlig energiteknik. Parlamentet understryker att de tekniker för ren energi som används i dag (t.ex. vind- och solkraft) är starkt beroende av föränderliga naturliga faktorer som kan äventyra stabiliteten i energiförsörjningen i vissa regioner eller till och med i vissa medlemsstater, och vill därför se att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt sammankoppling av elnät, balans i reservkapaciteten, lagring och andra åtgärder som är nödvändiga för en fullt fungerande gemensam energimarknad. Parlamentet begär att investeringar i såväl forskning som innovativa projekt framför allt ska fokusera på kooperativ för förnybar energi, initiativ för decentralisering och egenproduktion av förnybar energi och på innovativa verksamheter som bedrivs av små och medelstora företag. Dessutom framhåller parlamentet vikten av att upprätthålla territoriell jämvikt i EU och tillhandahålla mer omfattande stöd till de regioner och städer som ligger sämst till i utvecklingen på detta område.

5.  Europaparlamentet anser att strategin för smart specialisering (med över 120 forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering), som inrättats genom den reformerade sammanhållningspolitiken för 2014–2020, bör vidareutvecklas. Parlamentet uppmuntrar även i detta sammanhang till inrättandet av interregionala partnerskap, bl.a. om energi, med särskilt fokus på gränsöverskridande samarbetsprojekt. Parlamentet betonar behovet av att förbättra informationen till lokala och regionala stödmottagare för att små och medelstora företag som är verksamma inom området och unga entreprenörer ska kunna delta i så stor utsträckning som möjligt, och samarbetet med universitet och högskolor ska komma till stånd för att snarast möjligt nå innovativa lösningar. Parlamentet betonar att det krävs en fortsatt och stärkt sammanhållningspolitik för perioden efter 2020 om EU:s mål för ren energi ska kunna uppnås.

6.  Europaparlamentet understryker de särskilda särdrag och möjligheter som utmärker vissa territorier, såsom de yttersta randområdena när det gäller innovation för ren energi. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det krävs ytterligare stöd för mindre utvecklade och avlägsna regioner samt landsbygdsregioner för att säkra energikonvergens i alla EU:s regioner.

7.  Europaparlamentet insisterar på betydelsen av en nedifrån och upp-orienterad, tvärvetenskaplig och teknikneutral strategi som involverar alla berörda parter – lokala, regionala och nationella myndigheter, universitet samt små och medelstora företag, för att stimulera forskning, utveckling och innovation om både teknik och partnerskap inom ramen för ett europeiskt innovationsråd, som kan bidra med innovativa produkter, särskilt genom start- och expansionsstöd för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att för att säkerställa en framgångsrik energiövergång, bör regionala och lokala myndigheter, även mindre myndigheter, delta i beslutsprocessen på ett tidigt stadium.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över den variation och komplexitet som utmärker de befintliga finansiella instrumenten (Horisont 2020, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska fonden för hållbar utveckling, Europeiska fonden för strategiska investeringar osv.), som skulle kunna användas som ett kompletterande verktyg av de sektorer där de har visat sig vara lämpligare än subventioner för att uppnå sammanhållningspolitikens mål, och kräver att ansträngningar görs för att förenkla och samordna dessa instrument, så att lokala och regionala myndigheter samt de ansvariga för mindre projekt lättare ska få tillgång till finansieringskällor och därmed bidra till allmän ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att instrumenten bör anpassas till de specifika behoven i olika regioner. Parlamentet påpekar att för att öka synergieffekterna och begränsa komplementariteten mellan EU:s fonder bör den enda rådgivningstjänsten och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå utvecklas mer så att potentiella investerare kan styras mot lämpliga finansieringsinstrument. Parlamentet betonar att endast förenkling och utnyttjande av EU:s finansiella instrument genom att mobilisera privata investeringar inte kommer att räcka, och att det kommer att krävas offentliga medel från EU för att täcka nödvändiga och ambitiösa infrastrukturprojekt, med tanke på svårigheterna att få tillgång till finansiella instrument och de komplicerade förfaranden som stödmottagare har tagit upp som stora hinder. Parlamentet noterar att det därför inte bör finnas något bindande mål för användningen av finansiella instrument i sammanhållningspolitiken efter 2020. Parlamentet stöder idén om att öka de klimatrelaterade utgifterna i sammanhållningspolitiken efter 2020.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av ett stabilt, hållbart, öppet och förutsägbart regelverk för utvecklingen av innovativa projekt med tematisk och geografisk resursfördelning och mer direkt spridning av innovationer till medborgarna. Parlamentet anser att medlemsstaterna har en viktig roll att spela när det gäller energiövergång, och betonar att forsknings- och innovationsåtgärder för en energiövergång måste samordnas på EU-nivå för att uppnå EU:s energimål. Parlamentet betonar vikten av mer investeringar i energiövergången för mindre utvecklade regioner så att de kan utnyttja de möjligheter som ren energi och den cirkulära ekonomin erbjuder för att säkerställa snabb sammanhållning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ansluta sig till initiativet Mission Innovation och öka sina offentliga forskningsanslag. Parlamentet anser att den framtida planeringen av europeiska struktur- och investeringsfonder bör integreras bättre i de nationella energi- och klimatplanerna för 2030.

10.  Europaparlamentet anser att EU-agendan för städer är ett viktigt verktyg för att engagera städer och också för att främja en energiövergång i EU, och betonar vikten av incitament för innovation vad gäller byggnaders energieffektivitet, i syfte att minska energiförbrukningen till ett minimum 2050. Parlamentet efterlyser ett flexibelt och skräddarsytt tillvägagångssätt för genomförandet av agendan för städer, som ger incitament och vägledning för ett fullt utnyttjande av städernas potential. Parlamentet konstaterar att regioner och stadsområden är mest lämpade för att testa och genomföra integrerade energilösningar i direkt kontakt med medborgarna. Parlamentet anser att synergierna mellan EU:s politiska åtgärder bör stärkas genom en enhetlig och konsekvent EU-ståndpunkt om antidumpningsåtgärder för att säkerställa att tillverkningsindustrin drar full nytta av en energiövergång.

11.  Europaparlamentet välkomnar den kommande översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna att inleda ytterligare initiativ för att förbättra villkoren för hushåll som lider av energifattigdom. Parlamentet anser att förbättrad energieffektivitet kan skapa nya arbetstillfällen, särskilt i byggsektorn. Parlamentet rekommenderar därför att bioekonomi främjas, särskilt bland unga företagare som är aktiva i denna sektor.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att i möjligaste mån utöka investeringsplanen för Europa till finansiering för små och medelstora företag, som bör anpassas till deras behov.

13.  Europaparlamentet anser att medborgarna bör stå i centrum för energiövergången och att ett mer decentraliserat och användarorienterat energisystem med ett nedifrån och upp-perspektiv, där konsumenter, lokala energisamhällen, städer och mindre nystartade företag kan delta och driva på den framtida utvecklingen och innovationer är en drivkraft för innovation. Parlamentet rekommenderar därför insatser för att stödja och harmonisera teknikutbildningen bland barn och ungdomar i EU. Parlamentet noterar vikten av administrativ kapacitet och medvetenhet bland medborgarna om de slutliga målen, syftena, medlen och möjligheterna som är förknippade med deltagandet i en övergång till ren energi.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att identifiera och hantera onödig byråkrati och illojal marknadspraxis, med tanke på deras negativa effekter i de tidiga skedena av omvälvande ny teknik.

15.  Europaparlamentet är medvetet om den viktiga roll som regioner, storstäder och mindre städer spelar för att öka engagemanget för en världsomspännande energiövergång och för att driva på klimat- och energirelaterad innovation med ett nedifrån och upp-perspektiv. Parlamentet vill se en tillämpning av samma miljökvalitetsnormer för all energiteknik som kommer in på EU:s marknad. Parlamentet uttrycker sin oro över bevarandet av städers grönområden.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Victor Boştinaru, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Viorica Dăncilă, Andor Deli, Tunne Kelam, Norica Nicolai, Bronis Ropė, Claudia Schmidt, Milan Zver

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg, Norica Nicolai

ECR

John Flack, Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D’Amato

GUE/NGL

Ángela Vallina

PPE

Pascal Arimont, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Tunne Kelam, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Claudia Schmidt, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller, Milan Zver

S&D

Victor Boştinaru, Andrea Cozzolino, Viorica Dăncilă, Michela Giuffrida, Constanze Krehl, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Monika Vana

1

-

NI

Konstantinos Papadakis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

55

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Fredrick Federley, Ashley Fox, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Edouard Martin, Csaba Molnár, Nadine Morano, Aldo Patriciello, Miroslav Poche, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Patrizia Toia, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Boni, Mario Borghezio, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Werner Langen, Morten Løkkegaard, Florent Marcellesi, Marian-Jean Marinescu, Rupert Matthews, Clare Moody, Răzvan Popa, Dennis Radtke, Michèle Rivasi, Sofia Sakorafa, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Max Andersson, Mihai Ţurcanu


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

55

+

ALDE

Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Kaja Kallas, Morten Løkkegaard, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski, Rupert Matthews, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

David Borrelli

ENF

Barbara Kappel

PPE

Bendt Bendtsen, Michał Boni, Jerzy Buzek, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Marian-Jean Marinescu, Nadine Morano, Aldo Patriciello, Dennis Radtke, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Anna Záborská, Mihai Ţurcanu

S&D

José Blanco López, Jens Geier, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Csaba Molnár, Clare Moody, Miroslav Poche, Răzvan Popa, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Max Andersson, Reinhard Bütikofer, Florent Marcellesi, Michèle Rivasi, Claude Turmes

3

-

EFDD

Jonathan Bullock

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Sofia Sakorafa

2

0

ENF

Mario Borghezio, Christelle Lechevalier

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 31 januari 2018Rättsligt meddelande