Förfarande : 2017/2054(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0007/2018

Ingivna texter :

A8-0007/2018

Debatter :

PV 07/02/2018 - 4
CRE 07/02/2018 - 4

Omröstningar :

PV 07/02/2018 - 7.2
CRE 07/02/2018 - 7.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0029

BETÄNKANDE     
PDF 493kWORD 73k
26.1.2018
PE 608.038v02-00 A8-0007/2018

om Europaparlamentets sammansättning

(2017/2054(INL)) – 2017/0900(NLE))

Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande: Danuta Maria Hübner och Pedro Silva Pereira

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA
 RESERVATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET I
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET II

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europaparlamentets sammansättning

(2017/2054(INL)) – 2017/0900(NLE))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 10 i EU-fördraget(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen och det till denna fogade förslaget till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut 2013/312/EU av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning,

–  med beaktande av långfredagsavtalet av den 10 april 1998,

–  med beaktande av artiklarna 46, 52 och 84 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0007/2018), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets sammansättning måste respektera kriterierna i artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat, och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

B.  I artikel 14.2 i EU-fördraget anges att Europaparlamentet ska vara sammansatt av företrädare för unionens medborgare.

C.  I EU-fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt betonas, när det gäller unionsinstitutionerna, vikten av jämlikhet för och likabehandling av medborgare. Det är avgörande att stärka representationens jämlikhet, i syfte att öka Europaparlamentets legitimitet som det lagstiftande organ som representerar unionsmedborgarna.

D.  Europaparlamentet har behandlat ett antal förslag om ett permanent system för fördelning av platserna på grundval av matematiska formler, som hade beställts av och presenterats för parlamentet.

E.  Den brittiska regeringen meddelade den 29 mars 2017, i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget, Europeiska rådet om sin avsikt att lämna Europeiska unionen. Den tvååriga tidsramen för förhandlingar om och ingående av ett avtal om utträde löper ut den 29 mars 2019, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket med enhällighet beslutar att förlänga denna period.

F.  Om inte den nuvarande rättsliga situationen förändras kommer Förenade kungariket inte längre att vara medlem i Europeiska unionen vid tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet 2019.

G.  I sitt förslag av den 11 november 2015 till ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet angav parlamentet sin ståndpunkt i fråga om att upprätta en gemensam valkrets där listorna toppas av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande.

H.  Ett flertal medlemsstater har nyligen uttalat sitt stöd för inrättandet av en gemensam valkrets från och med valet till Europaparlamentet 2019. En nödvändig förutsättning för införandet av en gemensam valkrets är en ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som bör antas senast ett år före valet till Europaparlamentet i enlighet med Venedigkommissionens uppförandekod i valfrågor.

I.  Införandet av en sådan valkrets skulle stärka idén om unionsmedborgarskapet och öka den europeiska karaktären av valen till Europaparlamentet.

J.  Inte bara listor som inges av befintliga europeiska politiska partier bör vara tillåtliga som transnationella listor för valet till Europaparlamentet i den gemensamma valkretsen, utan även listor som inges av nationella politiska partier eller rörelser som inte är knutna till något europeiskt politiskt parti, om de uppfyller på förhand fastställda europeiska kriterier.

K.  I sitt förslag av den 11 november 2015 till ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet efterlyste parlamentet införandet av en obligatorisk tröskel för valkretsarna, och för medlemsstater med en enda valkrets, som använder listsystemet och omfattar fler än ett visst antal platser. Parlamentet anser att denna tröskel måste fastställas med hänsyn till den nya tilldelningen av platser.

1.  Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande tilldelningen av platser i parlamentet, som fastställts genom Europeiska rådets beslut 2013/312/EU, endast gäller för valperioden 2014–2019. Parlamentet betonar därför att ett nytt beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2019–2024 krävs.

2.  Europaparlamentet är medvetet om att den nuvarande fördelningen av platser i flera fall inte överensstämmer med principen om degressiv proportionalitet och därför måste korrigeras i fråga om parlamentets sammansättning från och med valet till Europaparlamentet 2019.

3.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal medlemsstater anser att omröstningssystemet i rådet måste beaktas när beslut fattas om tilldelningen av platser i Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentet betonar att, samtidigt som de matematiska formlerna erbjuder en stor potential för ett permanent system för fördelning av platser i framtiden, är det politiskt ohållbart för parlamentet att föreslå ett permanent system i detta skede.

5.  Europaparlamentet konstaterar att om inte den nuvarande rättsliga situationen förändras kommer Förenade kungariket inte längre att vara en medlemsstat vid tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet 2019.

6.  Europaparlamentet föreslår att en ny tilldelning av platserna i parlamentet, som respekterar de kriterier som fastställs i artikel 14 i EU-fördraget, tillämpas från och med nästa val till Europaparlamentet 2019. Om den ovannämnda rättsliga situationen rörande Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen ändras, bör den tilldelning av platser som tillämpas under valperioden 2014–2019 vara tillämplig fram till dess att Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.

7.  Europaparlamentet understryker att de platser som Förenade kungariket lämnar vid sitt utträde ur Europeiska unionen kommer att underlätta antagandet av ett nytt system som reglerar tilldelning av platserna i parlamentet och som kommer att genomföra principen om degressiv proportionalitet. Vidare understryks att den nya tilldelning som föreslås skulle göra det möjligt att minska parlamentets storlek. Parlamentet konstaterar att användningen av bara en bråkdel av de platser som Förenade kungariket lämnar är tillräcklig för att säkerställa att ingen medlemsstat förlorar några platser och gör det möjligt att tilldela ett avsevärt antal platser till den gemensamma valkretsen.

8.  Europaparlamentet understryker att en minskning av parlamentets storlek skulle lämna kvar ett antal platser för att tillgodose eventuella framtida utvidgningar av Europeiska unionen och ledamöter som väljs från transnationella listor i en gemensam valkrets.

9.  Europaparlamentet påminner om att enligt långfredagsavtalet har befolkningen i Nordirland en inneboende rätt att inneha brittiskt medborgarskap, irländskt medborgarskap eller båda dessa, samt – i kraft av rätten till irländskt medborgarskap – även unionsmedborgarskap.

10.  Europaparlamentet påminner om att degressiv proportionalitet, såsom den definieras i fördragen, är baserad på antalet platser per medlemsstat och inte på kandidaternas nationalitet.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt avsluta översynen av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet.

12.  Europaparlamentet understryker att den reform av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som föreslås av parlamentet kommer att öka den europeiska karaktären hos dessa val och sända en positiv signal om framtiden för det europeiska projektet.

13.  Europaparlamentet understryker att reformen av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet kommer att skapa en rättslig grund för inrättandet av en gemensam valkrets.

14.  Europaparlamentet anser att den föreslagna fördelningen på grundval av principerna i fördragen erbjuder en solid grund för en metod för att fastställa den framtida tilldelningen av platser med hänsyn till kriterierna i artikel 14 i EU-fördraget, särskilt principen om degressiv proportionalitet, och är rättvis, öppen och objektiv, ligger i linje med de senaste förändringarna i befolkningsutvecklingen och är begriplig för Europas medborgare.

15.  Europaparlamentet lägger för Europeiska rådet fram det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut om fastställande av Europaparlamentets sammansättning, på grundval av sin initiativrätt enligt artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att anta detta beslut, som måste godkännas av parlamentet, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna bestämmelser för att göra det möjligt för dem att anordna valet till Europaparlamentet för valperioden 2019–2024.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut, tillsammans med det tidigare nämnda betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor, till Europeiska rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

I den artikeln föreskrivs att ”[m]edborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet”.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0082.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0395.


BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Förslag till

Europeiska rådets beslut

om Europaparlamentets sammansättning

EUROPEISKA RÅDET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14.2,

med beaktande av Europaparlamentets initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande,

av följande skäl:

(1) I artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen fastställs kriterierna för parlamentets sammansättning, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat, och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

(2)  I artikel 10 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs bland annat att unionens sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati, där medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet, och medlemsstaterna ska företrädas i rådet av sina regeringar, vilka själva ska vara demokratiskt ansvariga inför sina nationella parlament eller sina medborgare. Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen, om Europaparlamentets sammansättning, är därför tillämplig inom ramen för de mera omfattande institutionella bestämmelser som fastställs i fördragen och som även inbegriper bestämmelserna om beslutsfattande i rådet.

(3)  Den lämpliga rättsliga grunden för en gemensam valkrets som omfattar unionens hela territorium måste tillhandahållas genom ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som i enlighet med artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anger villkoren för inrättandet av en sådan gemensam valkrets.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen ska följande principer gälla:

–   Vid tilldelning av platser i Europaparlamentet ska man fullt utnyttja de lägsta och högsta tröskelvärden per medlemsstat som fastställs i fördraget om Europeiska unionen, så att respektive befolkningsstorlek avspeglas så nära som möjligt.

–  Degressiv proportionalitet ska definieras på följande sätt: Kvoten mellan befolkning och antalet platser för varje medlemsstat, före avrundning till heltal, ska variera beroende på staternas respektive befolkningsstorlek, så att varje ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med större befolkningsstorlek företräder fler medborgare än en ledamot från en medlemsstat med mindre befolkningsstorlek, och omvänt att ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser har den rätt till.

  Tilldelningen av platser ska återspegla befolkningsutvecklingen i medlemsstaterna.

Artikel 2

  Den totala befolkningsstorleken i medlemsstaterna beräknas av kommissionen (Eurostat) utifrån de mest aktuella uppgifterna från medlemsstaterna och enligt en metod som fastställts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013(1).

Artikel 3

1. Antalet företrädare i Europaparlamentet valda i varje medlemsstat fastställs härmed, för parlamentets valperiod 2019–2024, enligt följande:

Belgien

21

Bulgarien

17

Tjeckien

21

Danmark

14

Tyskland

96

Estland

7

Irland

13

Grekland

21

Spanien

59

Frankrike

79

Kroatien

12

Italien

76

Cypern

6

Lettland

8

Litauen

11

Luxemburg

6

Ungern

21

Malta

6

Nederländerna

29

Österrike

19

Polen

52

Portugal

21

Rumänien

33

Slovenien

8

Slovakien

14

Finland

14

Sverige

21

2. Om emellertid Förenade kungariket fortfarande är en av unionens medlemsstater vid inledningen av valperioden 2019–2024 ska det antal företrädare i Europaparlamentet från varje medlemsstat som påbörjar sitt mandat vara det som föreskrivs i artikel 3 i Europeiska rådets beslut 2013/312/EU(2) fram till dess att Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.

När Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan ska det antal företrädare i Europaparlamentet valda i varje medlemsstat vara det som anges i punkt 1 i denna artikel.

De företrädare i Europaparlamentet som intar de extra platser som härrör från skillnaden mellan det antal platser som tilldelas den medlemsstaten enligt första och andra styckena i denna punkt ska inta sina platser i parlamentet vid samma tidpunkt.

Artikel 4

Efter ikraftträdandet av den lämpliga rättsliga grunden för transnationella listor ska det inrättas en gemensam valkrets som omfattar unionens hela territorium. Villkoren för en sådan gemensam valkrets ska anges i rådets beslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet.

Om emellertid Förenade kungariket fortfarande är en av unionens medlemsstater vid inledningen av valperioden 2019–2024, och om det finns företrädare i Europaparlamentet som valts på transnationella listor, ska dessa tillträda sina platser först när Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.

Antalet företrädare som väljs i den gemensamma valkretsen ska fastställas på grundval av antalet medlemsstater.

Artikel 5

I tillräckligt god tid innan valperioden 2024–2029 inleds ska Europaparlamentet, i enlighet med artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen, för Europeiska rådet lägga fram ett förslag till uppdaterad tilldelning av platser.

Artikel 6

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ...

På Europeiska rådets vägnar

Ordförande

.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).

(2)

Europeiska rådets beslut 2013/312/EU av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning (EUT L 181, 29.6.2013, s. 57).


MOTIVERING

Fördelningen av platser i parlamentet är en politiskt känslig fråga, eftersom den har direkt inverkan på medborgarnas representation i den enda EU-institution vars medlemmar väljs genom direkta val. Därför är det av yttersta vikt att se till att Europaparlamentets sammansättning bygger på rättvisa, öppna, objektiva, hållbara och opartiska principer.

Fördelningen av platser i Europaparlamentet måste göras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i artikel 14 i EU-fördraget. Dessa bestämmelser gäller parlamentets storlek och det högsta och lägsta antal platser som ska tilldelas varje medlemsstat, och det slås också fast att platserna måste fördelas i enlighet med principen om degressiv proportionalitet. Denna princip definieras för närvarande i Europeiska rådets beslut 2013/312/EU.

Den nuvarande fördelningen av platserna i parlamentet följer bara till viss del principen om degressiv proportionalitet såsom den definierats i sekundärrätten. Den aktuella fördelningen har antagits som en ”pragmatisk lösning”, som också utformades för att delvis kompensera för den obalans som uppkommer på grund av rådets nuvarande omröstningssystem. Denna pragmatiska lösning utarbetades 2013 genom en politisk kompromiss, enligt principen att ingen ska vinna och ingen ska förlora mer än en plats. Denna politiska kompromiss innebar att Europaparlamentsledamöter från medlemsstater med en relativt liten befolkning i vissa fall företrädde fler medborgare per person än sina kollegor från medlemsstater med en relativt sett större befolkningsstorlek(1). Det strider mot den nuvarande definitionen av principen om degressiv proportionalitet.

Europaparlamentet har alltid lagt stor vikt vid behovet av att överväga ett system för fördelning av platser i parlamentet i samband med en översyn av rådets omröstningssystem, i syfte att säkerställa den interinstitutionella balansen(2). I Europeiska rådets beslut 2013/312/EU av den 28 juni 2013 om parlamentets sammansättning berörs denna fråga kort. Det måste dock noteras att en ändring av rådets omröstningsregler skulle kräva en ändring av fördragen.

Genom åren har parlamentet erkänt betydelsen av att inrätta ett permanent system för en rättvis, objektiv och öppen(3) fördelning av platser, före varje val till Europaparlamentet, i enlighet med bestämmelserna i fördragen. För att finna en lämplig metod har parlamentet beställt ett antal studier där olika matematiska modeller för platsfördelningen undersöks. Något permanent system har dock ännu inte införts.

I sin resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014(4) åtog sig parlamentet att föreslå ett system för fördelning av platser. Denna idé fångades upp av Europeiska rådet i artikel 4 i dess beslut från juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning(5) (som godkändes av parlamentet). I beslutet slogs det fast att parlamentet skulle lägga fram ett förslag till utformning av ”... ett system som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet fördela platserna mellan medlemsstaterna ...” senast i slutet av 2016. Av tvingande politiska skäl med koppling till den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016 kunde parlamentet inte lägga fram något förslag före 2016 års utgång, såsom krävdes enligt Europeiska rådets beslut.

Föredragandena har undersökt ett antal förslag om ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet på grundval av matematiska formler.(6) Bland de förslag som närmast motsvarar alla kriterier var FPS-metoden (fast, proportionell till befolkningsstorleken och kvadratroten ur befolkningsstorleken). Den ger intressanta resultat som förtjänar ytterligare analys och bör beaktas vid den framtida fördelningen av platser från och med valet 2024.

Samtidigt som denna och andra formler uppfyller de formella villkoren för att åstadkomma en sammansättning av parlamentet som fullt ut följer kraven i artikel 14.2 i EU-fördraget, erbjuder de inte någon lösning som också är politiskt acceptabel på lång sikt och i nuläget. Den nuvarande politiska situationen gör det mycket svårt att binda sig till ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet vid denna tidpunkt. Den politiska osäkerheten förvärras ytterligare av den rättsosäkerhet som följer av att artikel 50 åberopats av Förenade kungariket. Detta är fallet särskilt eftersom förfarandet för utarbetandet av Europeiska rådets beslut i bilagan till denna resolution ska vara avslutat senast sommaren 2018, på grund av rättsliga begränsningar i vissa medlemsstater. Vid denna tidpunkt kommer Förenade kungarikets utträde ur EU inte att ha slutförts. Det är därför i detta skede rättsligt och politiskt omöjligt att föreslå ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet.

Vidare har Europaparlamentet redan framhållit betydelsen av sambandet mellan ett permanent system för fördelning av platser och en översyn av omröstningssystemet i rådet, som inte kan uppnås utan en fördragsändring, och därför anser föredragandena att inrättandet av ett system bör skjutas upp till en tidpunkt då den politiska kontexten är mogen för en övergripande diskussion om den interinstitutionella balansen.

Föredragandenas förslag: en principbaserad lösning

Föredragandena lägger fram ett förslag till Europeiska rådets beslut om parlamentets sammansättning som erbjuder en fördelning av platser mellan medlemsstaterna som är rättvis, objektiv och grundad på klara principer. Med hänsyn till att medlemsstaterna i tillräckligt god tid före valet måste ha rättssäkerhet när det gäller det antal företrädare som de skulle välja för valperioden 2019–2024 föreslår föredragandena att bibehålla den nuvarande fördelningen av platser för den period då Förenade kungariket fortfarande är medlem i unionen. När Förenade kungariket formellt och juridiskt utträder ur unionen skulle den nya fördelningen träda i kraft.

Denna nya fördelning grundas på tre principer:

1.  Respekt för principen om degressiv proportionalitet, som krävs enligt artikel 14 i EU-fördraget.

2.  Ingen förlust av platser för någon medlemsstat.

3.  En minimal omfördelning av de platser som frigörs genom Förenade kungarikets utträde ur EU.

Den föreslagna lösningen är ett möjligt alternativ i den aktuella politiska situationen och respekterar fullt ut de tre ovannämnda principerna och alla kriterier i artikel 14 i EU-fördraget. I föredragandenas förslag används ett minimalt antal brittiska platser som skulle förbli vakanta när Förenade kungarikets utträde ur EU formellt och rättsligt har avslutats, varigenom parlamentets storlek minskas till 705 ledamöter. Detta skulle innebära att 46 platser förblir tillgängliga för potentiella framtida utvidgningar eller för att delvis användas för en gemensam valkrets.

Dessutom rättar den nya principbaserade fördelningen till alla överträdelser av principen om degressiv proportionalitet, utan att detta medför någon förlust av platser för medlemsstaterna, samtidigt som storleken på parlamentet minskas.

Bilaga I illustrerar effekten av föredragandenas förslag på fördelningen av platser mellan medlemsstaterna. Framför allt visar den att den föreslagna lösningen respekterar principen om degressiv proportionalitet genom att uppfylla följande två kriterier:

(1)  Ingen stat med mindre befolkningsstorlek ska tilldelas fler platser än en stat med större befolkningsstorlek.

(2)  Förhållandet mellan befolkningsstorlek och platser ska öka med ökande befolkningsstorlek, före avrundning till heltal.

När det gäller frågan om den gemensamma valkretsen vill föredragandena framhålla att denna fråga bör regleras inom ramen för reformen av den europeiska vallagen. I sin resolution av den 11 november 2015 om en reform av Europeiska unionens vallag angav parlamentet möjligheten att upprätta en gemensam valkrets där listorna toppas av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Därför bör, när den rättsliga grunden har antagits, inrättandet av en gemensam valkrets och avsättandet av en del av platserna i parlamentet för detta ändamål övervägas inför framtida val.

(1)

De franska, brittiska och spanska ledamöterna av Europaparlamentet företrädde fler medborgare än de tyska; de nederländska ledamöterna företrädde fler medborgare än de rumänska; de svenska och österrikiska ledamöterna företrädde fler medborgare än de ungerska; de danska ledamöterna företrädde fler medborgare än de bulgariska, och de irländska ledamöterna företrädde fler medborgare än de slovakiska.

(2)

Denna fråga tas upp i parlamentets resolutioner P6_TA(2007)0429 och P7_TA-PROV(2014)0082.

(3)

Meddelande om fördelningen av platser i Europaparlamentet mellan EU:s medlemsstater

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/note/join/2011/432760/IPOL-AFCO_NT(2011)432760_EN.pdf och en fördjupad analys av reformen av Europaparlamentet: sammansättning, förfarande och legitimitet: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/510002/IPOL_IDA(2015)510002_EN.pdf

(4)

P6_TA (2013) 0082.

(5)

Europeiska rådets beslut av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning.

(6)

Djupanalys av Europaparlamentets sammansättning, Utredningsavdelning C, PE583.117, och förslagen angående FPS-metoden av prof. Victoriano Ramírez González samt den lösning med “700 ledamöter, sammansättning utan förluster” som föreslagits av prof. Grimmett, prof. Pukelsheim, prof. Ramírez González, prof. Słomczyński och prof. Życzkowski


BILAGA

Principbaserad lösning för fördelning av platser i parlamentet för valperioden 2019–2024:

 

Befolknings­storlek 2017(1)

Nuvarande fördelning av platser

Befolknings­storlek per EP-ledamot

Ny fördelning

Befolknings­storlek per EP-ledamot

Tyskland

82 064 489

96

854 838

96

854 838

Frankrike

66 661 621

74

900 833

79

854 636

Förenade kungariket

65 341 183

73

895 085

 

 

Italien

61 302 519

73

839 761

76

806 612

Spanien

46 438 422

54

859 971

59

800 662

Polen

37 967 209

51

744 455

52

744 455

Rumänien

19 759 968

32

617 499

33

617 499

Nederländerna

17 235 349

26

662 898

29

615 548

Belgien

11 289 853

21

537 612

21

537 612

Grekland

10 793 526

21

513 977

21

513 977

Tjeckien

10 445 783

21

497 418

21

497 418

Portugal

10 341 330

21

492 444

21

492 444

Ungern

9 830 485

21

468 118

21

468 118

Sverige

9 998 000

20

499 900

21

476 095

Österrike

8 711 500

18

483 972

19

458 500

Bulgarien

7 153 784

17

420 811

17

420 811

Danmark

5 700 917

13

438 532

14

407 208

Finland

5 465 408

13

420 416

14

390 386

Slovakien

5 407 910

13

415 993

14

386 279

Irland

4 664 156

11

424 014

13

358 781

Kroatien

4 190 669

11

380 970

12

349 222

Litauen

2 888 558

11

262 596

11

262 596

Slovenien

2 064 188

8

258 024

8

258 024

Lettland

1 968 957

8

246 120

8

246 120

Estland

1 315 944

6

219 324

7

187 992

Cypern

848 319

6

141 387

6

141 387

Luxemburg

576 249

6

96 042

6

96 042

Malta

434 403

6

72 401

6

72 401

TOTALT

510 860 699

751

 

705

 

(1)

I enlighet med rådets beslut 2016/2353/EU, Euratom.


RESERVATION (23.1.2018)

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

Kazimierz Ujazdowski för ECR-gruppen

Vi instämmer inte i beslutet att omfördela platser efter brexit. Europaparlamentet går miste om en enorm möjlighet att minska sitt ledamotsantal till 678 ledamöter. Ett mindre parlament skulle vara mer effektivt, och att minska budgeten skulle uppskattas mycket av våra medborgare. Dessutom redogjorde betänkandets författare, i motsats till de tidigare resolutionerna från Europaparlamentet, inte för de objektiva kriterierna för den nya fördelningen, och tilldelningen av platser är därför godtycklig.

ECR-gruppen motsätter sig också kraven på ett framtida skapande av en transnationell lista. Transnationellt valda ledamöter av Europaparlamentet, som skulle befinna sig utanför de traditionella valkretsarna, kommer bara att få medborgarna att känna sig ännu mer avlägsna från EU. Det är naivt att utgå ifrån att detta kommer att öka ansvarstagandet och deltagandet i valen till Europaparlamentet, när det tyvärr kommer att göra raka motsatsen.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michał Boni, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Guy Verhofstadt

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Pervenche Berès, Roberto Gualtieri, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jérôme Lavrilleux, Georg Mayer, Rainer Wieland


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET I

om förslaget till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning

21

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Guy Verhofstadt

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

GUE/NGL

Helmut Scholz, Barbara Spinelli

PPE

Michał Boni, Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin

S&D

Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, Claudia Țapardel, Pedro Silva Pereira

VERTS/ALE

Pascal Durand, Josep-Maria Terricabras

4

-

ECR

Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski

ENF

Georg Mayer

NI

Diane James

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET II

om utkastet till förslag till Europaparlamentets resolution

20

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Guy Verhofstadt

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

GUE/NGL

Helmut Scholz, Barbara Spinelli

PPE

Michał Boni, Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Paulo Rangel, György Schöpflin

S&D

Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, Claudia Țapardel, Pedro Silva Pereira

VERTS/ALE

Pascal Durand, Josep-Maria Terricabras

4

-

ECR

Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski

ENF

Georg Mayer

NI

Diane James

1

0

PPE

Markus Pieper

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 2 februari 2018Rättsligt meddelande