BETÄNKANDE om årsrapporten om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet

30.1.2018 - (2017/2071(INI))

Budgetutskottet
Föredragande av yttrande: Eider Gardiazabal Rubial
Föredragande (*):
Ludek Niedermayer, Utskottet för ekonomi och valutafrågor
(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet

(2017/2071(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 177, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och dess protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga,

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2017–2019, som offentliggjorts på EIB:s webbplats,

–  med beaktande av EIB:s verksamhetsberättelse för 2016,

–  med beaktande av EIB:s resultatrapport och statistiska rapport för 2016,

–  med beaktande av EIB:s rapport Evaluation of the functioning of the European Fund for Strategic Investments (Efsi) från september 2016,

–  med beaktande av den överenskommelse som ingicks i maj 2017 av Europaparlamentet och EIB avseende den information som ska utbytas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar[1],

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen (COM(2016)0583),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (COM(2016)0582),

–  med beaktande av EIB:s ekonomiska resiliensinitiativ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden[2],

–  med beaktande av mötet i EFHU:s strategiska styrelse som hölls i Bryssel den 28 september 2017,

–  med beaktande av det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som hölls i Göteborg den 17 november 2017 och av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av EIB-gruppens strategi om jämställdhet och kvinnors egenmakt,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s transparenspolicy 2015 och EIB:s rapport om verksamhetsstyrningen 2016,

–  med beaktande av EIB:s handbok för praxis inom miljö och sociala frågor,

–  med beaktande av den pågående översynen av EIB:s mekanism för klagomålshantering – principer, anvisningar och arbetsordning från 2010,

–  med beaktande av den policy som EIB antog den 15 december 2010 gentemot svagt reglerade, icke-transparenta och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, och tillägget till denna policy av den 8 april 2014,

–  med beaktande av EIB:s godkännande av EU:s ratificering av Parisavtalet av den 4 oktober 2016,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, och FN:s mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017 vid parlamentets plenarsammanträde i Strasbourg,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för regional utveckling (A8-0013/2018), och av följande skäl:

A.  Europeiska investeringsbanken (EIB) betraktas som EU:s ”finansiella arm” och som nyckelinstitutionen för att stödja offentliga och privata investeringar inom EU. Samtidigt spelar EIB genom sin externa utlåningsverksamhet även en viktig roll utanför EU.

B.  EIB-gruppens finansiella verksamhet inbegriper både utlåning med egna medel och uppfyllande av de olika mandat som den tilldelats med stöd av EU:s budget och tredje parter såsom EU:s medlemsstater.

C.  Kontinuerlig uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av bästa praxis med avseende på EIB-gruppens resultatpolitik och resultatstyrning och i fråga om styrning och transparens.

D.  EIB upprätthöll en solid finansiell ställning under 2016 i enlighet med prognosen för det året, med ett nettoöverskott på 2,8 miljarder euro.

E.  EIB bör fortsätta att öka sina insatser för att effektivt utöka låneverksamheten genom att tillhandahålla tekniskt stöd och rådgivning, särskilt i regioner med låga investeringsnivåer, i syfte att minska de regionala klyftorna, samtidigt som den administrativa bördan i samband med låneansökningar bör minskas.

F.  EIB bör i egenskap av institution som ansvarar för genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fortsätta att som en huvudsaklig prioritering eftersträva en geografiskt balanserad tillgångsportfölj av hög kvalitet med långsiktiga ekonomiska fördelar som genererar kvalitetsarbetstillfällen, och bör göra detta till sin främsta prioritering på EU:s hela territorium.

G.  Europeiska investeringsfonden (EIF) bör spela en nyckelroll när det gäller att komplettera EIB:s insatser som EU:s specialinstrument för riskkapital och garantier, främst som stöd för små och medelstora företag, vilket därmed bör leda till ytterligare europeisk integration och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

H.  Skyddsåtgärder mot bedrägerier, bland annat skattebedrägerier och penningtvätt, och mot riskerna för terroristfinansiering, finns i EIB-gruppens avtalsbestämmelser som är inkluderade i de kontrakt som undertecknas mellan EIB-gruppen och dess motparter. EIB-gruppen bör kräva att dess motparter iakttar all tillämplig lagstiftning. Ytterligare avtalsbestämmelser om särskilda transparens- och integritetsfrågor bör läggas till av EIB-gruppen på grundval av resultatet av due diligence-granskningar.

I.  EIB-gruppen ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom särskilt utformade investeringsinstrument såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

J.  EIB-gruppen bör hålla en hög kreditvärdighet som en grundläggande tillgång i sin affärsmodell och en högkvalitativ och solid tillgångsportfölj med sunda investeringsprojekt inom ramen för Efsi och alla finansiella instrument i portföljen.

Globala utmaningar och huvudsakliga policys

1.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska krisen i betydande grad har försvagat den ekonomiska tillväxten i EU och att en av viktigaste följdverkningarna av krisen är minskade investeringar inom EU. Parlamentet understryker att fallet i offentliga och privata investeringar har nått oroväckande nivåer i de länder som drabbats hårdast av krisen, vilket framgår av Eurostats uppgifter. Parlamentet uttrycker oro över de makroekonomiska obalanserna och arbetslösheten som fortfarande är betydande i vissa medlemsstater.

2.  Europaparlamentet förväntar sig att EIB fortsätter sitt samarbete med kommissionen och medlemsstaterna för att åtgärda de systembrister som förhindrar vissa regioner eller länder att till fullo utnyttja EIB:s finansiella verksamhet.

3.  Europaparlamentet välkomnar att EIB-gruppen är villig att förbättra EU:s konkurrenskraft, ge verkligt stöd för tillväxt och nya arbetstillfällen och bidra till att lösa de socioekonomiska utmaningarna inom och utanför EU, genom att fortsätta sina övergripande offentligpolitiska mål som rör innovation, finansiering av små och medelstora företag och midcap-bolag, infrastruktur, miljö, ekonomisk och social sammanhållning och klimat. Parlamentet erinrar om att dessa mål också kräver tillhandahållande av kollektiva nyttigheter. Parlamentet insisterar på att om man ska lyckas uppnå Europa 2020-målen bör EIB-gruppens verksamhet inte bara vara ekonomiskt hållbar utan även bidra till ett smartare, grönare och mer inkluderande EU. EIB uppmanas att arbeta med små marknadsaktörer och samhällskooperativ för att utföra paketering av småskaliga projekt för förnybar energi, så att de kan bli berättigade till EIB-finansiering. Parlamentet betonar behovet av samstämmighet mellan de instrument som är nödvändiga för att nå dessa mål.

4.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens arbetssätt där man kombinerar medel från olika finansieringskällor, inbegripet Efsi, centralt förvaltade finansieringsinstrument på EU-nivå, resurser i ESI-fondernas program, liksom resurser från medlemsstaterna och nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner, vilket har gynnat riskfyllda projekt och projekt med begränsad tillgång finansiering är väldigt begränsad, till förmån för små och medelstora företag.

5.  Europaparlamentet välkomnar att EIB har bekräftat sitt åtagande att stödja uppfyllandet av Parisavtalet. Parlamentet anser att den översyn av EIB:s kriterier för energiutlåning som planeras för 2018 kommer att bli en möjlighet för banken att utvärdera sitt stöd till sektorn för fossila bränslen och att offentliggöra relevanta uppgifter om detta på ett uttömmande sätt. Parlamentet uppmanar banken att i detta sammanhang offentliggöra de konkreta handlingsplanerna från dess klimatstrategi från 2015 och att anpassa sin portfölj till målet om en global genomsnittlig temperaturökning på 1,5 grader i linje med Parisavtalet genom snabb och fullständig utfasning av projekt med fossila bränslen och en prioritering av projekt som rör energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 10 oktober 2017 om klimatfinansiering[3] och betonar vikten av tillräcklig finansiering för gröna investeringar, bland annat för biobaserade industrier[4]. EIB uppmanas att fortsätta med finansiellt stöd till hållbara, lokala energikällor för att övervinna Europas höga externa energiberoende och garantera försörjningstrygghet. EIB uppmanas vidare att överväga att anta OECD:s klimatmarkörer från Rio för att spåra och övervaka klimatrelaterade utgifter från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI) för att bättre beakta EIB:s verksamhet i samband med sammanhållningspolitiken vid bedömningen av den roll som ESI-fonderna kan spela i kampen mot klimatförändringarna.

6.  Europaparlamentet påpekar att EIB har haft mycket blandade resultat när det gäller klimatåtgärder, även om man precis har klarat sitt övergripande mål på 25 %. Parlamentet är bekymrat över att EIB:s stöd till klimatåtgärder i 16 av EU:s medlemsstater inte ens nådde upp till 20 % och över att investeringarna i klimatåtgärder 2016 i huvudsak gjordes i EU:s starkare ekonomier, med 70 % av Efsis stöd till förnybar energi koncentrerat till ett enda land, nämligen Belgien, medan 80 % av investeringarna i energieffektivitet genom Efsi gick till Frankrike, Finland och Tyskland.

7.  Europaparlamentet välkomnar att EIB reagerat på krisen med att markant öka sin verksamhet, även i de svårast drabbade länderna. EIB uppmanas att stödja EU-länderna ytterligare i syfte att bidra till deras ekonomiska återhämtning.

8.  Europaparlamentet påminner om det akuta behovet av att klargöra konsekvenserna av brexit för EIB:s nuvarande budget och dess verksamhet så att institutionen kan fortsätta fullgöra sin roll. Parlamentet framhåller att Förenade kungariket har bidragit med 16,11 % av EIB:s kapital, vilket motsvarar 3,5 miljarder EUR av det inbetalda kapitalet och 35,7 miljarder EUR av bankens garantikapital. Parlamentet betonar vikten av att klargöra beloppet för det brittiska bidraget till EIB-budgeten samt Förenade kungarikets framtida ekonomiska deltagande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att Förenade kungarikets utträde inte leder till förlorad kapacitet hos EIB att stödja EU-ekonomin. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att så snart som möjligt skapa rättslig säkerhet kring pågående projekt som samfinansieras av EIB i Förenade kungariket. Parlamentet anser att även om Förenade kungariket sett till investeringar bör behandlas som vilken annan medlemsstat som helst innan landet formellt lämnar unionen, så har EIB rätt att sätta villkor för investeringar så att behörighetskriterier för investeringar, framför allt i fråga om miljöstandarder, garanterat kommer att vara uppfyllda under hela den tid som sådana investeringar varar.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av EIB:s finansieringsverksamhet i det östra och södra grannskapet i syfte att stödja de länder som genomför svåra ekonomiska och demokratiska reformer på vägen mot EU. Parlamentet påminner om att den största delen av finansieringen också bör gå till både brådskande behov och till utmaningar på längre sikt, såsom att återuppbygga infrastruktur och säkerställa adekvata bostäder och infrastruktur för insatser vid nödsituationer liksom att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar behovet av att EIB driver en extern verksamhet så att dess insatser särskilt inriktas på områden av stor betydelse för EU. Parlamentet understryker i detta avseende utvidgningen av EIB:s externa utlåningsmandat för att trappa upp verksamheten i det södra grannskapet, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien. Vidare betonar parlamentet den stora potentialen för EIB:s verksamhet i syfte att förbättra den ekonomiska situationen i regioner av central geopolitisk betydelse, särskilt i Ukraina, som står inför stora ekonomiska påfrestningar till följd av den pågående väpnade konflikten i östra Ukraina.

10.  Europaparlamentet anser att EIB, som i egenskap av "EU:s bank" är införlivad i och styrd av fördragen och relevanta protokoll till dessa, måste leva upp till denna unika status som inbegriper unika rättigheter och ansvarsområden. Parlamentet noterar att EIB spelar en nyckelroll för genomförandet av ett allt större antal finansieringsinstrument som fungerar som hävstång för EU:s budgetmedel.

11.  Europaparlamentet konstaterar att enligt verksamhetsplanen för 2017–2019 förväntas värdet av undertecknade EIB-lån stiga igen under 2019 (till 76 miljarder euro, efter en minskning från 77 miljarder euro 2014 till 73 miljarder euro 2016). Parlamentet påpekar att den nuvarande situationen bör uppmuntra banken att anta mer ambitiösa mål och att öka de lån som undertecknats av EIB. Parlamentet påminner om att EIB genom instrument som Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa bör spela en grundläggande roll i genomförandet av Europa 2020-strategin.

12.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s engagemang för att bekämpa de bakomliggande orsakerna till migration och för att agera i de länder som drabbats särskilt hårt av migrationskrisen, i synnerhet genom en förstärkning och komplettering av de humanitära insatserna och genom stöd till ekonomisk tillväxt, utveckling och de investeringar som krävs i såväl infrastruktur för städer, hälso- och sjukvård och utbildning som social, modern och hållbar infrastruktur, vilket stimulerar ekonomisk aktivitet för jobbskapande och främjar gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater och tredjeländer. Parlamentet förväntar sig att EIB-gruppen i detta syfte ökar sina ansträngningar för att samordna sitt ekonomiska resiliensinitiativ och reviderade externa utlåningsmandat med Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFSD). Parlamentet efterlyser ett ökat finansiellt stöd till projekt som skulle bidra till att minska de ekonomiska kostnaderna i samband med migrationskrisen och som samtidigt har en positiv inverkan på medborgarna, flyktingarna och andra migranter i de medlemsstater som tar emot den största tillströmningen av flyktingar och migranter.

13.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang EIB:s krishanterings- och resiliensinitiativ, vilket syftar till att öka stödbeloppet till länderna i Europas södra grannskap och Balkanländerna med 6 miljarder euro. Parlamentet vill se att detta initiativ leder till en verklig additionalitet för EIB:s nuvarande verksamhet i regionen.

14.  Europaparlamentet noterar EIB:s förslag om att inom gruppen inrätta en dotterstruktur – med EIF som modell – som skulle ha finansiering utanför Europa som uppgift. Parlamentet förväntar sig att bli vederbörligen informerad om hur detta utvecklas.

15.  Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens strategi om jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt som offentliggjordes 2017. Parlamentet anser att ett jämställdhetsperspektiv bör tillämpas på EIB-gruppens alla finansieringstransaktioner. Parlamentet förväntar sig en jämställdhetsplan med ambitiösa mål och konkreta indikatorer som ska genomföras inom kort.

16.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om förlängning och anpassning av Efsi och förväntar sig att man med den reviderade fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning i sin förbättrade form kommer att övervinna de problem som konstaterats i det nuvarande systemet, nämligen när det gäller additionaliteten, hållbarheten, klimatåtgärderna, den geografiska balansen och verksamheten i rådgivningscentrumet. Parlamentet betonar vikten av att undvika geografiska obalanser i EIB:s utlåningsverksamhet, i syfte att säkerställa en bredare geografisk och sektoriell tilldelning utan att den höga kvaliteten i projekten äventyras. EIB uppmanas att ytterligare intensifiera sitt arbete med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner för att nå ut till fler samt att ytterligare utveckla rådgivningen och det tekniska stödet i syfte att motverka geografisk obalans på lång sikt. Parlamentet konstaterar att väldigt skilda erfarenheter gjorts med Efsi-projekt. Parlamentet stöder och uppmuntrar ytterligare utbyte av bästa praxis mellan EIB och medlemsstaterna för att säkerställa ekonomisk effektivitet och tillräckliga hävstångseffekter i Junckerplanen, vilka kommer att göra en skillnad i EU-medborgarnas liv.

17.  Europaparlamentet konstaterar att EIB i den sociala sektorn lånar ut i genomsnitt 1 miljard euro per år till projekt för subventionerade bostäder (som har ökat kraftigt under de senaste åren, med allt fler projektansvariga och låntagare), 1,5 miljarder euro för hälsoinfrastruktur och 2,4 miljarder euro för infrastrukturprojekt inom utbildning. Parlamentet understryker att en fortsatt utveckling av EIB:s finansiering inom denna sektor skulle återspegla de aktuella framstegen när det gäller att upprätthålla EU:s pelare för sociala rättigheter och säkerställa att EIB-gruppen i enlighet med förväntningarna kommer att prioritera de projekt som har störst effekt på skapandet av hållbara lokala arbetstillfällen.

18.  Europaparlamentet välkomnar att de ackumulativa investeringar som godkändes av EIB-gruppen 2015 och 2016, enligt genomgången från EIB:s nationalekonomiska avdelning den 28 september 2017, kommer att öka EU:s BNP med 2,3 % till år 2020 och bidra med 2,25 miljoner arbetstillfällen, vilket visar EIB:s avsevärda makroekonomiska påverkan. Parlamentet uppmuntrar EIB att ytterligare utöka sin kapacitet till makroekonomisk analys, däribland forskning om de makroekonomiska effekterna av EIB:s verksamheter, och även sitt allmänna analytiska arbete och sina sektorsundersökningar samt uppsättningen empiriska dokument och publikationer, och därmed även bli en ”kunskapsbank”. EIB uppmanas att fortsätta förbättra bedömningen av projekt, genom att använda rikare, exaktare och mer förfinade genomslagsindikatorer.

19.  Europaparlamentet erkänner vikten av den konjunkturdämpande roll som EIB har spelat under de senaste åren. Parlamentet anser att en av de viktigaste prioriteringarna för EIB när ekonomin återgår till situationen före krisen i fråga om investeringsnivåerna bör vara att fokusera på att bidra till att överbrygga investeringsgapen på områden med marknadsmisslyckanden, t.ex. på grund av ihållande kortsiktigt tänkande och oförmåga att korrekt prissätta långsiktiga externa effekter, i syfte att främja hållbara investeringar, tekniska framsteg och innovation som leder till hållbar tillväxt. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att prioritera innovationsbaserade projekt med ett tydligt mervärde för EU samt regional utveckling med stöd till projekt såsom förnyelse av landsbygdsområden och mindre tillgängliga och underutvecklade områden.

20.  Europaparlamentet betonar att EIB har spelat och fortfarande spelar en positiv roll för att minska det negativa offentliga investeringsgapet. Parlamentet understryker att investeringar, ansvarsfulla och hållbara strukturreformer och en sund budgetpolitik måste utgöra en del av en övergripande strategi. Parlamentet efterlyser när så är möjligt samordning mellan EIB:s verksamhet i medlemsstaterna och regeringarnas verksamheter, politiska strategier och mål som är uppsatta i både de nationella reformprogrammen och de landspecifika rekommendationerna.

21.  Europaparlamentet understryker att det finns betydande strukturella skäl på EU-nivå till de ökande investeringsgapen mellan medlemsstaterna. EIB uppmanas att öka sitt tekniska bistånd för att hantera den svaga projektgenereringskapaciteten i vissa medlemsstater. EIB uppmanas att lämna mer detaljerad information om hur många direkta och indirekta arbetstillfällen som skapas för varje finansierat projekt.

22.  Europaparlamentet understryker att EIB enligt fördraget ska bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden genom sin primära utlåningsverksamhet och stödja projekt som syftar till utveckling av mindre utvecklade regioner och projekt som har en gränsöverskridande karaktär, i samverkan med ESI-fonderna. Parlamentet betonar därför potentialen i EIB:s viktiga kompletterande roll vid genomförandet av sammanhållningspolitiken, som också fortsättningsvis alltid bör ske på ett resultatbaserat och resultatinriktat sätt, bland annat genom verksamhet som syftar till att stärka kapaciteten för projektberedning, rådgivnings- och analystjänster samt lån till nationell medfinansiering av ESI-fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att förbättra samordningen av sina insatser i syfte att ytterligare främja utbytet av bästa praxis och spridningen av investeringsmöjligheter i alla EU:s regioner, även i dem som inte omfattas av Sammanhållningsfonden, för att bättre uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

23.  Europaparlamentet understryker att EIB, i egenskap av ett offentligt finansinstitut som finansierar projekt som syftar till att uppfylla EU:s politik och prioriteringar, bör bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen även i mindre utvecklade regioner, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet noterar emellertid bekymrat att den geografiska fördelningen av lån per land där projekt genomförs visar att fem medlemsstater, EU:s största ekonomier, fick 54,11 % av de totala lån som beviljades under 2016. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att undersöka orsakerna till denna situation och att rapportera sina resultat till parlamentet före mitten av 2018. Parlamentet betonar behovet av en bredare geografisk fördelning av medel, bland annat när det gäller Efsi, som alltid bör vara ett komplement till ESI-fonderna, i syfte att nå målet att minska de regionala skillnaderna. Parlamentet betonar behovet av en stärkt roll för EIB vid finansieringen av socialt företagande och nystartade företag, social infrastruktur, tillväxtökning, förnybar energi, energieffektivitet och projekt för den cirkulära ekonomin. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att EIB även är en stor investerare i tredjeländer.

24.  Europaparlamentet noterar utvärderingen efter halva programtiden för Horisont 2020:s finansieringsinstrument (InnovFin) som förvaltas av EIB-gruppen och de 15 rekommendationerna i denna. Parlamentet förväntar sig att EIB-gruppen kommer att utarbeta en detaljerad strategi om den väg den har för avsikt att följa för att genomföra dessa rekommendationer.

Överensstämmelse

25.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att det europeiska regelverket, däribland EIB:s stadgar, Efsi, de fyra förordningarna om gemensam jordbrukspolitik (GJP), och de fem ESI-fonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden) bör förbjuda att EU-medel ytterst går till förmånstagare eller finansiella mellanhänder som har bevisats vara inblandade i skatteundandragande eller skattebedrägeri.

26.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s policy avseende icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner behöver vara ambitiös. Parlamentet konstaterar att det är ett positivt men otillräckligt steg att förlita sig på den gemensamma EU-förteckningen över tredjelandsjurisdiktioner som inte följer standarderna för god förvaltning i skattefrågor, som godkändes av rådet den 5 december 2017 och som kommer att äga företräde framför andra ledande organisationers förteckningar i händelse av motstridiga uppgifter, och efterlyser att landsspecifik rapportering ska göras till en central del av EIB:s strategi för företagens sociala ansvar. EIB uppmanas att följa relevanta standarder och tillämplig lagstiftning om förebyggande av penningtvätt och kampen mot terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande, inte använda eller ägna sig åt skatteplanering, i synnerhet inte aggressiv skatteplanering eller aggressiv skatteplaneringspraxis som strider mot god förvaltningssed i skattefrågor enligt EU:s rättsakter, rådets slutsatser, kommissionens meddelanden och annan formell kommunikation från kommissionen, och att inte upprätthålla affärsförbindelser med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpning av internationella beskattningsnormer om transparens och informationsutbyte, EIB uppmanas att, efter samråd med kommissionen och berörda parter, se över och uppdatera sin policy rörande icke samarbetsvilliga jurisdiktioner nu när ovanstående unionsförteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner väl antagits. Kommissionen uppmanas att lägga fram en rapport för parlamentet och rådet varje år om genomförandet av denna politik.

27.  Europaparlamentet noterar att kommissionen tidigare har blockerat vissa projekt som läggs fram av de internationella finansiella institutionerna (IFI)[5], eftersom dessa projekt innehöll omotiverat komplexa skattearrangemang genom skadliga eller obefintliga beskattningssystem i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att i sin årsrapport ta med information om projekt där medlen har överförts till offshore-jurisdiktioner. Parlamentet betonar behovet av att IFI eliminerar risken för att EU-medel direkt eller indirekt bidrar till skatteflykt och skattebedrägerier.

28.  Europaparlamentet konstaterar att farhågor har uttryckts avseende EIB-finansierade projekt som involverar offshore-strukturer och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig offentlig rapport om användningen av EU:s medel i samband med offshore-strukturer och penningöverföringar från EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till dessa strukturer, inbegripet antal och typ av projekt som stoppats, förklaringar till varför projekten stoppats och vilka uppföljande åtgärder som vidtagits för att säkerställa att inga EU-medel varken direkt eller indirekt underlättar skatteflykt och skattebedrägerier.

29.  Europaparlamentet välkomnar att EIB tar hänsyn till skatteeffekterna i de länder där investeringar görs och till hur dessa investeringar bidrar till ekonomisk utveckling, jobbskapande och minskad ojämlikhet.

30.  Europaparlamentet anser att EIB i egenskap av Europeiska unionens bank bör öka sina ansträngningar för att se till att de finansiella mellanhänder som den samarbetar med inte använder sig av eller ägnar sig åt strukturer för skatteflykt, särskilt aggressiv skatteplanering eller praxis som inte uppfyller kriterierna för god förvaltning i skattefrågor i enlighet med EU-lagstiftningen, däribland kommissionens rekommendationer och meddelanden. Parlamentet betonar att EIB även bör se till att finansiella mellanhänder inte är inblandade i korruption, penningtvätt, organiserad brottslighet eller terrorism.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av att EIB har tillförlitlig och fullständig information om verkligt huvudmannaskap för slutmottagarna av EIB:s medel även i fall där finansieringen är beroende av private equity-fonder. Parlamentet uppmanar därför EIB att förstärka sina due diligence-förfaranden när banken arbetar med finansiella mellanhänder. Parlamentet anser att användningen av kriterier för urval av finansiella mellanhänder och uppdaterad information om det verkliga huvudmannaskapet för företagen, även truster, stiftelser och skatteparadis, är en bästa praxis som ständigt bör iakttas. Parlamentet noterar att EIB identifierar de verkliga huvudmännen i sådana företag under due diligence-förfarandet. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att stärka sina avtalsvillkor ytterligare genom att inkludera en klausul eller en hänvisning till god förvaltning för att minska integritets- och renommériskerna. Parlamentet betonar att EIB måste upprätta en solid offentlig förteckning över de kriterier som tillämpas vid valet av finansiella mellanhänder, för att stärka EU:s ställningstagande i kampen mot skattemissbruk och effektivt förebygga risker för korruption och infiltration av organiserad brottslighet.

32.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s ansträngningar att genomföra due diligence-granskningar gentemot EIB-gruppens motparter och transaktioner, inbegripet fortlöpande övervakningsinsatser och kontroller, så att EIB inte oavsiktligt underlättar korruption, bedrägeri, tvång, otillbörlig samverkan, penningtvätt, skattebedrägeri, skadlig skattepraxis eller finansiering av terrorism, i synnerhet genom offentliggörande av regelbundna verksamhetsrapporter av den oberoende avdelningen för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer, OCCO) och EIB:s generalinspektorat. EIB uppmanas att anpassa sig till det nya systemet för snabb varning och uteslutning som planeras av kommissionen.

33.  Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens samarbete och utbyte med kommissionens olika avdelningar kring de åtgärder som ingår i paketet mot skatteflykt i syfte att förtydliga tillämpningsområdet för och de viktigaste delarna av lagstiftningspaketet, EIB-gruppens roll och deltagande och dess engagemang i dialogen med det civila samhällets organisationer om dessa frågor, både på nivån för EIB-gruppens styrelse och EIB:s avdelningar, t.ex. OCCO. EIB uppmanas att ta större hänsyn till skatteundandragande i sina due diligence-kontroller.

Ansvarighet

34.  Europaparlamentet anser att EIB-gruppens stärkta ekonomiska roll, dess ökade investeringsförmåga och användningen av EU-budgeten för att garantera dess transaktioner måste åtföljas av större transparens och en ökad ansvarsskyldighet för att säkerställa en verklig offentlig granskning av dess verksamhet, projekturval och finansieringsprinciper.

35.  Europaparlamentet konstaterar att EIB har lämnat tre rapporter per år om sin verksamhet till parlamentet, och att EIB:s ordförande och personal regelbundet deltar i utfrågningar på begäran av parlamentet och dess utskott. Parlamentet påminner dock om sin begäran om en högre nivå av parlamentarisk redovisningsskyldighet och transparens från EIB. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin begäran om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan EIB och parlamentet om utbyte av information, inbegripet möjligheten för ledamöter av Europaparlamentet att ställa skriftliga frågor till EIB:s ordförande.

36.  Europaparlamentet påminner om att transparens vid genomförandet av EU:s politik inte bara stärker EIB-gruppens övergripande ansvarsskyldighet och trovärdighet, med en tydlig överblick över de olika typerna av finansiella mellanhänder och stödmottagare, utan även bidrar till att förbättra de finansierade projektens ändamålsenlighet och hållbarhet vid sidan av nolltolerans mot bedrägeri och korruption i låneportföljen.

37.  Europaparlamentet välkomnar att EIB-gruppens transparenspolicy bygger på grundtanken att information ska göras tillgänglig och att alla kan få tillgång till EIB:s handlingar och information. Parlamentet påminner om sin rekommendation om att handlingar som inte är sekretessbelagda, såsom interinstitutionella överenskommelser och samförståndsavtal bör offentliggöras på EIB-gruppens webbplats, och uppmanar EIB-gruppen att inte stanna där, utan att fortsätta att leta efter sätt att förbättra sig.

38.  Europaparlamentet föreslår att EIB-gruppen bör följa det exempel som fastställts av Internationella finansieringsbolaget (IFC) vid Världsbanksgruppen och börja offentliggöra information om de mest riskfyllda delprojekt som EIB finansierar via affärsbanker (de viktigaste mellanhänderna/finansieringsinstrumenten som används av EIB för finansiering av små och medelstora företag).

39.  Europaparlamentet välkomnar att alla dokument som innehas av EIB-gruppen lämnas ut på begäran. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att ta fram riktlinjer om icke känsliga och grundläggande uppgifter som skulle kunna lämnas ut i samband med krav kopplade till proaktivt utlämnande av uppgifter på projektnivå.

40.  Europaparlamentet begär att EIB-gruppens offentlighetspolicy säkerställer en allt högre transparensnivå när det gäller principerna för dess prissättningspolitik och styrningsorgan. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang offentliggörandet av protokollen från mötena med EIB-gruppens styrelse i januari 2017, det offentliga registret över handlingar och offentliggörandet av projektuppgifter via det internationella initiativet för transparens i biståndet[6]. Parlamentet begär att protokollen från förvaltningskommitténs sammanträden ska offentliggöras.

41.  Europaparlamentet noterar den pågående översynen av EIB-gruppens uppgiftslämnarpolicy. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att stärka oberoendet, legitimiteten, tillgängligheten, förutsägbarheten, opartiskheten och transparensen i sin klagomålsmekanism, bland annat genom att involvera direktörer och förbättra skyddet för de klagande. Parlamentet anser att sådana åtgärder klart ligger i bankens, berörda aktörers och EU-institutionernas intresse.

42.  Europaparlamentet noterar att av de 120 fall som rapporterades till allmänna tjänsteinspektionens avdelning för utredning av bedrägerier 2016 var det 53 % som remitterades av EIB-gruppens personal. Parlamentet välkomnar att mekanismen för rapportering av bedrägerier på EIB:s webbplats nu finns tillgänglig på 30 språk[7]. Parlamentet anser att EIB noggrant bör följa det pågående arbetet med skydd för visselblåsare på EU-nivå och i enlighet därmed ytterligare förbättra sina rapporteringsmöjligheter.

43.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att fortsätta att lägga vikt vid resultatkontroll med hjälp av resultatutvärderingar och dokumenterade effekter. EIB-gruppen uppmanas att fortsätta att förfina sina övervakningsindikatorer, särskilt indikatorer för bedömning av additionalitet, i syfte att bedöma effekterna så tidigt som möjligt i projektgenereringsfasen och ge styrelsen tillräckligt med information om förväntade effekterna, särskilt med avseende på projektens bidrag till EU:s politik, t.ex. deras effekter på sysselsättningen (både vid genomförande och verksamhet). Parlamentet påpekar vidare att resultatet av EIB-gruppens finansiering inte kan bedömas på grundval av en uppskattning av dess finansiella inverkan, och begär därför att en rimlig balans ska upprätthållas mellan de operativa målen i form av affärsvolym och de icke-finansiella målen för EIB-gruppens personal. Parlamentet begär till exempel att resultatbedömningar pekar på vilka specifika mål inom ramen för målen för hållbar utveckling som omfattas av projektet och i vilken utsträckning det har bidragit till att uppfylla dem. Parlamentet anser det viktigt att befolkningen i de områden som gränsar till de finansierade infrastrukturprojekten aktivt deltar i bedömningen.

44.  Europaparlamentet välkomnar att EIB fortsätter att arbeta på att finjustera sin metod för effektrapportering, till exempel för att exakt återge de investeringar som mobiliseras genom olika lånestrukturer med mellanhänder och nya produkter, och gemensamma åtgärder som vidtagits tillsammans med andra multilaterala utvecklingsbanker för att harmonisera centrala aspekter av effektrapportering, till exempel i den rapport som nyligen sammanställts om rapportering av klimatfinansiering samt den rapport som håller på att utarbetas om utlåning inom alla sektorer.

45.  Europaparlamentet välkomnar att resultatmätning (ReM+) gradvis leder till en ”kulturförändring” i EIB-gruppen. Parlamentet efterlyser en harmonisering och generalisering av detta förfarande som också innebär en integrering av Addis Abeba- och Paris-indikatorerna i så stor utsträckning som möjligt. Parlamentet anser att en ytterligare anpassning av sådana indikatorer genom att integrera lokala synpunkter skulle kunna göra dem mindre främmande utan att påverka deras oberoende.

46.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta hänsyn till lokala förhållanden vid investeringar i tredjeländer. Parlamentet påminner om att investeringar i tredjeländer inte enbart kan baseras på en vinstmaximerande strategi utan även måste syfta till att skapa långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt under den privata sektorns ledning och fattigdomsminskning genom jobbskapande och förbättrad tillgång till produktionsresurser.

47.  Europaparlamentet noterar att EIB finansierar verksamhet i många länder där mänskliga rättigheter, särskilt yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, står under attack, till exempel genom att protester slås ned med våld och att yttrande av vissa åsikter kriminaliserats, liksom genom godtyckliga gripanden och frihetsberövande av företrädare för mänskliga rättigheter, samt genom restriktioner mot organisationer i det civila samhället. EIB uppmanas att anta en handlingsplan för mänskliga rättigheter i syfte att genomföra målen i EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, för att undvika att EIB:s projekt får negativ inverkan på mänskliga rättigheter, säkerställa att EIB:s projekt bidrar till förbättring och förverkligande av mänskliga rättigheter och se till att åtgärder vidtas mot eventuella människorättskränkningar.

48.  Europaparlamentet välkomnar att metoderna för resultatmätning har offentliggjorts men anser att de utvärderade resultaten ska lämnas ut för all verksamhet, inbegripet för miljömässiga och sociala effekter på projekt- och delprojektnivå. Parlamentet välkomnar halvtidsöversynen av EIB:s externa utlåningsmandat, till följd av vilket EIB på begäran nu till parlamentet kommer att översända resultatmätningsdokumenten för de projekt som omfattas av EU:s budgetgaranti. EIB uppmanas dock att förbättra bankens transparens genom att offentliggöra ytterligare resultatmätningsdokument för enskilda projekt utanför EU och bedömingsdokument utifrån de tre pelarna för projekt inom EU.

49.  Europaparlamentet välkomnar att EIB-gruppen har infört höga transparens- och ansvarighetsstandarder för sin utlåning till små och medelstora företag, där de finansiella mellanhänderna måste rapportera om alla små och medelstora företag som tagit del av stöd från EIB, och att banken sedan tar dessa resultat i beaktande vid övervägande av huruvida fler transaktioner ska göras genom samma förmedlare.

50.  Europaparlamentet understryker att efter ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen[8] och i rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten[9], ska denna åklagarmyndighet granska EIB:s verksamhet i medlemsstaterna så snart de nationella myndigheterna eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har skäl att misstänka att en brottslig handling har begåtts i detta sammanhang.

51.  Europaparlamentet noterar den begränsade information som finns om hur EIB:s utlåningsverksamhet bidrar till uppnåendet av sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet uppmanar därför EIB att om så är lämpligt lägga fram särskilda kapitel i sin årsrapport om EIB:s verksamhet som är inriktad på att ge stöd till genomförandet av sammanhållningspolitiken, bland annat om verksamhet som avser Interreg och att tillhandahålla detaljerad information om användningen av lån i sammanhållningspolitiska projekt och program, även uppgifter om den geografiska fördelningen av stödet, dess effektiva bidrag till de sammanhållningspolitiska målen, bland annat övergripande principer och Europa 2020-strategins mål, och den konkreta kapaciteten att mobilisera privata investeringar. Parlamentet understryker i detta sammanhang EIB:s ansvar att förse Europaparlamentet, revisionsrätten och andra med tillräckliga uppgifter, bland annat om kostnaderna för och förvaltningen av EIB:s produkter, och tar också hänsyn till mervärdet av aggregerade uppgifter på EU-nivå om kombinationen av sammanpolitiska och EIB-relaterade investeringar.

EIB-gruppens finansiella verksamhet

52.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att aktivt samarbeta med kommissionen i en process för att rationalisera antalet och typerna av finansieringsinstrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram och att tidigarelägga processen genom att som ett första steg rikta uppmärksamheten på eventuella dubbleringar eller överlappningar med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

53.  Europaparlamentet anser att EIB-gruppens finansieringsinstrument bör användas för projekt som valts ut på grundval av sina egna meriter, sin potential att generera ett mervärde för EU som helhet och en verklig additionalitet, särskilt i de fall då finansiering eller stöd inte kan erhållas på marknaden, för att finna den rätta balansen mellan en potentiellt högre riskprofil och det grundläggande behovet att behålla sin höga kreditvärdighet.

54.  Europaparlamentet varnar i detta sammanhang för att marknadsbaserade instrument riskerar att förskjuta tonvikten i EU:s budget från EU:s kollektiva nyttigheter, och uppmanar EIB-gruppen att öka sin rapportering till kommissionen om kvaliteten i stället för om kvantiteten av dess finansiering när det gäller finansieringsinstrument.

55.  Europaparlamentet noterar att EIB-gruppen för att till fullo utnyttja den ytterligare riskkapaciteten har utvecklat olika nya produkter som möjliggör högre risktagande (t.ex. mindre prioriterade skulder, kapital likställt med eget kapital, riskdelning med banker), samt att man har sett över sina riktlinjer för kreditrisker och stödberättigande i syfte att uppnå ökad flexibilitet.

56.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att ytterligare utveckla sin riskkultur i syfte att förbättra sin effektivitet och komplementariteten och synergierna mellan sina insatser och EU:s olika politikområden, i synnerhet genom att stödja innovativa företag, infrastrukturprojekt och små och medelstora företag som tar risker eller håller på att utvecklas i ekonomiskt missgynnade regioner eller regioner som saknar stabilitet, i linje med det återkommande och långvariga målet om enklare tillgång till finansiering för små och medelstora företag, dock utan att äventyra principerna om sund ekonomisk förvaltning eller EIB:s goda kreditvärdighet. Parlamentet påminner om att risköverföringsbaserade instrument inte kan vara riskfria om de ska kunna bidra till den ekonomiska utvecklingen i EU och till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att EIB och dess aktieägare måste vara fullt medvetna om detta. Parlamentet uppmuntrar EIB att bedöma möjligheten att erbjuda EIB-obligationer för direktköp.

57.  Europaparlamentet noterar att EIB-gruppens stöd till små och medelstora företag och midcap-bolag uppgick till rekordsumman 33,6 miljarder euro och ledde till att 4,4 miljoner arbetstillfällen skapades. Parlamentet framhåller vikten av att EIB upprätthåller sitt stöd till små och medelstora företag och midcap-bolag genom att förbättra deras tillgång till finansiering. Parlamentet betonar att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och att dessa bör förbli den främsta målgruppen för EIB-gruppens utlåning genom ytterligare förstärkning av finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag och midcap-bolag.

58.  Europaparlamentet påminner om att över 90 % av EU:s små och medelstora företag är mikroföretag, som står för nästan 30 % av sysselsättningen inom den privata sektorn. Parlamentet påpekar att mikroföretag är mer sårbara för ekonomiska chocker än större företag och att de får otillräckliga krediter, särskilt när de är baserade i en region där den ekonomiska situationen och bankförhållandena är ogynnsamma. EIB uppmanas att överväga en strategi för att underlätta situationen att sådana små och medelstora företag har svårt att få tillgång till projektfinansiering.

59.  Europaparlamentet erkänner att tillgång till finansiering fortfarande är ett avgörande hinder för de kulturella och kreativa sektorernas tillväxt. Parlamentet betonar det angelägna behovet av finansieringsinitiativ för att stärka dessa sektorer. Parlamentet understryker den potential som EIB och Efsi har för att stödja den kreativa sektorn, huvudsakligen genom finansiering av små och medelstora företag. EIB uppmanas att ta itu med bristen på finansiering från Efsi till de kulturella och kreativa sektorerna genom att undersöka eventuell samverkan med Kreativa Europa.

60.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att i större utsträckning förlita sig på finansiellt seriösa mellanhänder, såsom nationella utvecklingsbanker och nationella utvecklingsinstitutioner, för hantering av vissa typer av projekt, så att bankens höga kreditvärdighet inte äventyras.

61.  Europaparlamentet noterar att EIB-gruppens styrningsregler är utformade för skydda bankens höga kreditvärdighet men att det inte finns mycket information om hur nära banken ligger ett lägre kreditbetyg.

62.  Europaparlamentet understryker att due diligence-granskningen av investeringsprojekt som finansieras av EIB-gruppen bör grundas både på faktorer som är kopplade till finansiell avkastning och på faktorer som inte är kopplade till finansiell avkastning utan istället till att uppnå andra mål, såsom projektets bidrag till uppåtriktad ekonomisk konvergens och sammanhållning i EU, eller uppnåendet av Europa 2020-målen eller 2030-målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att EIB-gruppen bör förklara dessa icke-finansiella kriterier för institutionella och privata investerare (t.ex. pensionsfonder och försäkringsbolag) på lämpligt sätt, vilket främjar ett ökat fokus på socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser i hela finanssektorn.

63.  Europaparlamentet anser att i de fall där finansmarknadsförhållanden under stress skulle hindra förverkligandet av ett bärkraftigt projekt eller där det är nödvändigt att underlätta inrättandet av investeringsplattformar eller finansiering av projekt i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en suboptimal investeringssituation, bör EIB-gruppen genomföra och dokumentera förändringar, särskilt av ersättningen till EIB för EU-garantin, i syfte att bidra till att minska den kostnad för att finansiera transaktionen som bärs av mottagaren av EIB-gruppens finansiering genom finansieringsinstrument, så att genomförandet av projekt underlättas. Parlamentet anser att liknande ansträngningar bör göras om det är nödvändigt för att säkerställa att finansieringsinstrumenten stöder små projekt, och att när användningen av lokala eller regionala mellanländer gör det möjligt att sänka kostnaderna för finansieringsinstrument till små projekt, bör denna form av utnyttjande också övervägas.

64.  Europaparlamentet välkomnar den nyligen godkända egetkapitalstrategin som inbegriper en uppvärdering av aktierelaterade transaktioner för att åtgärda bristen på finansiering i form av eget kapital på de prioriterade områdena infrastruktur och innovation i EU, särskilt på följande två marknadsområden: indirekt finansiering med eget kapital (kapitalinvesteringar i infrastrukturfonder och saminvesteringsprogram) och genom aktieliknande finansiering (lån som är likställda med eget kapital till storföretag och till midcap-bolag) med en mix av direkta och indirekta instrument (riskkapitalfonder och vinstdelningslån).

65.  Europaparlamentet välkomnar det stöd som Europeiska investeringsfonden (EIF) gett plattformar för gräsrotsfinansiering inom ramen för befintlig verksamhet, beredvilligheten att fortsätta att stödja plattformar selektivt inom området, eller genom en utvidgning av befintliga program, och samarbetet med kommissionen om ett möjligt pilotprojekt för skuld- och gräsrotsfinansiering. Parlamentet föreslår att EIF hittar sätt att identifiera och nå FinTech-drivna finansiella mellanhänder som är i behov av stöd.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och noga övervaka vilka kostnader som är förknippade med det antal mandat som EIB ges. Parlamentet påminner om att de därmed förknippad administrativa kostnaderna kan påverka dess övergripande förmåga att leverera resultat med tanke på den nuvarande omfattningen av finansiella och mänskliga resurser.

67.  Europaparlamentet framhåller att EIB:s roll i sammanhållningspolitiken ökar, framför allt på grund av den ökade användningen av en kombination av finansieringsinstrument och bidrag. Parlamentet betonar dock att deras tillgänglighet för slutmottagarna fortfarande är mycket låg och att medlemsstaterna och regionerna framhåller komplexiteten i de förfaranden som fastställs i både budgetförordningen och förordningen om gemensamma bestämmelser, de oproportionerliga kostnaderna och avgifterna samt konkurrensen från mer attraktiva nationella och regionala instrument. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av fi-compass-plattformen som en enda kontaktpunkt för rådgivningstjänster om finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet efterlyser dock ytterligare tekniskt stöd och en förenkling av de befintliga förfarandena, liksom mer fokus på kapacitetsuppbyggnad gentemot finansiella mellanhänder, och pekar på behovet av att förbättra kopplingen mellan förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter till de resultat som fondförvaltare av finansieringsinstrument inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna uppvisar. Parlamentet påminner dock om att bidrag, som är en ändamålsenlig stödform för offentliga insatser på många områden, måste finnas kvar som det huvudsakliga sammanhållningspolitiska verktyget, och att finansieringsinstrument bör användas som ett kompletterande verktyg endast för de sektorer där de ger ett högre mervärde än bidrag, och att de fortfarande bör vara förvaltningsmyndigheternas ansvar. Parlamentet påpekar att en fastare ram för EIB:s samarbete med Europaparlamentet måste främjas för att möjliggöra bättre kontroll av EIB:s verksamhet.

EIB-gruppens kommunikation och rådgivningsverksamhet

68.  Europaparlamentet beklagar att de potentiella mottagarna av EIB-gruppens finansiering i allmänhet inte i tillräcklig grad känner till de produkter som EIB-gruppen utvecklat. Parlamentet ifrågasätter om EIB-gruppens leveranskedja är tillräckligt diversifierad och inkluderande.

69.  Europaparlamentet anser att EIB-gruppens kommunikation, i samarbete med dess relevanta nationella partner, bör förbättras för att göra de små och medelstora företagen mer medvetna om sina möjligheter till finansiering och bättre informera medborgarna om de lokala och konkreta projekt som EU finansierar.

70.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang de partnerskap som ingås med internationella och nationella institutioner för att säkerställa komplementaritet med EIB:s rådgivningstjänster.

71.  Europaparlamentet beklagar bristen på tillgängliga uppgifter om EIB:s roll i varje steg av genomförandet av sammanhållningspolitiken och den begränsade kunskapen om hur EIB:s utlåningsverksamhet bidrar till sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet betonar behovet och förespråkar fler insatser för att uppnå större transparens och bättre kommunikation i syfte att se till att information når slutmottagarna på regional och lokal nivå och att öka synligheten för projekten.

72.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, EIB-gruppen och nationella, regionala och lokala myndigheter ska fortsätta att arbeta tillsammans med, och i en anda av komplementaritet, stärka sitt samarbete med utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner för att uppnå fler synergier mellan ESI-fonderna och EIB:s finansieringsinstrument och lån liksom för att minska de administrativa bördorna, förenkla förfarandena, öka den administrativa kapaciteten, främja territoriell utveckling och sammanhållning och öka förståelsen för ESI-fondernas och EIB:s finansiering eftersom dessa nationella banker och institutioner har en solid kunskap om sina respektive territorier och förmåga att genomföra skräddarsydda finansieringsinstrument lokalt.

o

o  o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EIB och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
• [2]  EUT L 249, 27.9.2017, s. 1.
• [3]  http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/10/10/conclusions-climate-change/pdf
• [4]  Till exempel sunda och högt rankade projekt som inte får någon finansiering från gemensamma företaget för biobaserade industrier.
• [5]  EIB, EIF och globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi.
• [6]  Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2014. Antagna texter, P8_TA(2016)0200.
• [7]  http://www.eib.org/attachments/general/reports/ig_fraud_investigations_activity_report_2016_en.pdf
• [8]  EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.
• [9]  EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (23.11.2017)

till budgetutskottet

över årsrapporten om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet
(2017/2071(INI))

Föredragande av yttrande (*): Ludek Niedermayer

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet ger sitt erkännande till EIB:s bidrag till att återupprätta investeringsverksamheten i EU efter de ekonomiska och finansiella kriserna. Parlamentet betonar att EIB:s verksamhet under nuvarande period av återhämtning och förbättrad kredittillgång i de flesta länder och sektorer noggrant måste inriktas på produkter och projekt som säkerställer ett högt mervärde samtidigt som särskild hänsyn tas till regioner med låg investeringsverksamhet och länder med underliggande investeringsgap i både den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet understryker att EIB:s rådgivningstjänster och finansiering på viktiga områden som infrastrukturfinansiering, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, stadsutveckling och stöd till små och medelstora företag bör fortsätta. Parlamentet betonar att en ökning av EIB:s finansieringsverksamhet inte är något substitut för socialt balanserade och hållbara strukturreformer och en hållbar finanspolitik i medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet välkomnar att de ackumulativa investeringar som godkändes av EIB‑gruppen 2015 och 2016, enligt genomgången från EIB:s ekonomiavdelning den 28 september 2017, kommer att öka EU:s BNP med 2,3 % till år 2020 och bidra med 2,25 miljoner arbetstillfällen, vilket visar EIB:s avsevärda makroekonomiska påverkan. Parlamentet uppmuntrar EIB att ytterligare utöka sin kapacitet till makroekonomisk analys, däribland forskning om de makroekonomiska effekterna av EIB:s verksamheter, och även sitt allmänna analytiska arbete och sina sektorsundersökningar samt uppsättningen empiriska dokument och publikationer, och därmed även bli en ”kunskapsbank”. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta förbättra bedömningen av projekt, genom att använda rikare, exaktare och mer förfinade genomslagsindikatorer.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att minimera risken för att den privata sektorn trängs ut genom att fokusera på långsiktig finansiering som inte är tillgänglig för EIB:s kunder på marknaderna, eller genom att ta större risker samtidigt som EIB:s goda kreditbetyg behålls, särskilt genom att stödja finansiering av projekt som annars inte skulle ha finansierats, i synnerhet innovativa nystartade företag och små och medelstora företag. Parlamentet stöder EIB:s strategi att genom lån och garantier bidra till utnyttjandet av privat kapital. Parlamentet påpekar vidare att additionaliteten i EIB-finansiering även består i att tillhandahålla teknisk rådgivning och kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa projekt att bli investeringsklara, och att snabbt mobilisera resurser, vilket ofta är snabbare än i den privata sektorn.

4.  Europaparlamentet erkänner vikten av den konjunkturdämpande roll som EIB har spelat under de senaste åren. Parlamentet anser att en av de viktigaste prioriteringarna för EIB när ekonomin återgår till situationen före krisen i fråga om investeringsnivåerna bör vara att fokusera på att bidra till att överbrygga investeringsgapen på områden med marknadsmisslyckanden, t.ex. på grund av ihållande kortsiktigt tänkande och oförmåga att korrekt prissätta långsiktiga externa effekter, i syfte att främja hållbara investeringar, tekniska framsteg och innovation som leder till hållbar tillväxt. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att prioritera innovationsbaserade projekt med ett tydligt mervärde för EU samt regional utveckling med stöd till projekt såsom förnyelse av landsbygdsområden och mindre tillgängliga och underutvecklade områden. Parlamentet påminner om att EIB genom Horisont 2020 bör spela en grundläggande roll i genomförandet av Europa 2020-strategin.

5.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta med finansiellt stöd till hållbara, lokala energikällor för att övervinna Europas höga externa energiberoende och garantera försörjningstrygghet.

6.  Europaparlamentet påminner om att över 90 % av EU:s små och medelstora företag är mikroföretag, som står för nästan 30 % av sysselsättningen inom den privata sektorn. Parlamentet påpekar att mikroföretag är mer sårbara för ekonomiska chocker än större företag och att de får otillräckliga krediter, särskilt när de är baserade i en region där den ekonomiska situationen och bankförhållandena är ogynnsamma. Parlamentet uppmanar EIB att överväga en strategi för att underlätta situationen att sådana små och medelstora företag har svårt att få tillgång till projektfinansiering.

7.  Europaparlamentet betonar att EIB har spelat och fortfarande spelar en positiv roll för att minska det negativa offentliga investeringsgapet. Parlamentet understryker att investeringar, ansvarsfulla och hållbara strukturreformer och en sund budgetpolitik måste utgöra en del av en övergripande strategi. Parlamentet efterlyser när så är möjligt samordning mellan EIB:s verksamhet i medlemsstaterna och regeringarnas verksamheter, politiska strategier och mål som är uppsatta i både de nationella reformprogrammen och de landspecifika rekommendationerna.

8.  Europaparlamentet understryker att det finns betydande strukturella skäl på EU-nivå till de ökande investeringsgapen mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar EIB att öka sitt tekniska bistånd för att hantera den dåliga projektgenereringskapaciteten i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar EIB att lämna mer detaljerad information om hur många direkta och indirekta arbetstillfällen som skapas för varje finansierat projekt.

9.  Europaparlamentet påminner om det akuta behovet av att klargöra konsekvenserna av brexit för EIB:s nuvarande budget och dess verksamhet så att institutionen kan fortsätta fullgöra sin roll. Parlamentet framhåller att Förenade kungariket har bidragit med 16,11 % av EIB:s kapital, vilket motsvarar 3,5 miljarder EUR av det inbetalda kapitalet och 35,7 miljarder EUR av bankens garantikapital. Parlamentet betonar vikten av att klargöra beloppet för det brittiska bidraget till EIB-budgeten samt Förenade kungarikets framtida ekonomiska deltagande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att Förenade kungarikets utträde inte leder till förlorad kapacitet hos EIB att stödja EU-ekonomin. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att så snart som möjligt skapa rättslig säkerhet kring pågående projekt som samfinansieras av EIB i Förenade kungariket. Parlamentet anser att även om Förenade kungariket sett till investeringar bör behandlas som vilken annan medlemsstat som helst innan landet formellt lämnar unionen, så har EIB rätt att sätta villkor för investeringar så behörighetskriterier för investeringar, framför allt i fråga om miljöstandarder, garanterat kommer att vara uppfyllda under hela den tid som sådana investeringar varar.

10.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 10 oktober 2017 om klimatfinansiering[1] och EIB:s åtagande att stödja unionens åtaganden enligt Parisavtalet. P1 betonar vikten av att tillräcklig finansiering för hållbara gröna investeringar finns att tillgå, däribland för biobaserade industrier[2]. Parlamentet anser att den översyn av EIB:s energipolitik som väntas för 2018 bör leda till en ambitiös åtgärdsplan där dess investeringar anpassas efter 1,5-gradersmålet, som avsevärt skulle kunna minska riskerna med och följderna av klimatförändringarna genom utfasning av projekt med fossila bränslen och prioritering av projekt där den tillgängliga energin ökas genom förnybar energi och energieffektivitet.

11.  Europaparlamentet noterar att trots att det övergripande målet på 25 % av EIB:s stöd för klimatåtgärder fortfarande uppnås fortsätter EIB:s stöd för policyåtgärder att återspegla olika marknadsförhållanden och nådde därmed inte upp till nivån 20 % i 16 av medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att investeringar i klimatåtgärder framför allt skedde i EU:s starkare ekonomier under 2016.

12.  Europaparlamentet uppmanar EIB att arbeta med små marknadsaktörer och samhällskooperativ för att utföra paketering av småskaliga projekt för förnybar energi, så att de kan bli berättigade till EIB-finansiering.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och noga övervaka vilka kostnader som är förknippade med att EIB ges ett flertal mandat. Parlamentet påminner om att de därmed förknippad administrativa kostnaderna kan påverka dess övergripande förmåga att leverera resultat med tanke på den nuvarande omfattningen av finansiella och mänskliga resurser.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av att EIB driver en extern verksamhet så att dess insatser särskilt inriktas på områden av stor betydelse för EU. Parlamentet understryker i detta avseende utvidgningen av EIB:s externa utlåningsmandat för att trappa upp verksamheten i föranslutningsländer, södra grannskapet, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien. Vidare betonar parlamentet den stora potentialen för EIB:s verksamhet i syfte att förbättra den ekonomiska situationen i regioner av geopolitisk betydelse, särskilt i Ukraina, som står inför stora ekonomiska påfrestningar till följd av den pågående väpnade konflikten i östra Ukraina.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat finansiellt stöd till projekt som skulle bidra till att minska de ekonomiska kostnaderna i samband med migrationskrisen och som samtidigt har en positiv inverkan på medborgarna, flyktingarna och andra migranter i de medlemsstater som tar emot den största tillströmningen av flyktingar och migranter.

16.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s vilja att anta högsta standarder för att förebygga skattebedrägerier, skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, penningtvätt och finansiering av terrorism[3]. Parlamentet anser trots detta att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB att avsluta samarbetet med mellanhänder, jurisdiktioner och länder som inte uppfyller OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och EU:s standarder, däribland sådana som är verksamma i länder som är uppförda på EU:s förteckning över högrisktredjeländer när det gäller penningtvätt och den kommande EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner i skattefrågor.

17.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta hänsyn till lokala förhållanden vid investeringar i tredjeländer. Parlamentet påminner om att investeringar i tredjeländer inte kan baseras på en vinstmaximerande strategi utan även måste syfta till att skapa långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt under den privata sektorns ledning och fattigdomsminskning genom jobbskapande och förbättrad tillgång till produktionsresurser.

18.   Europaparlamentet betonar behovet av att EIB har tillförlitlig och fullständig information om verkligt huvudmannaskap för slutmottagarna av EIB:s medel även i fall där finansieringen är beroende av private equity-fonder. Parlamentet uppmanar därför EIB att förstärka sitt förfarande för tillbörlig aktsamhet när banken arbetar med finansiella mellanhänder.

19.  Europaparlamentet noterar att kommissionen tidigare har blockerat vissa projekt som läggs fram av de internationella finansiella institutionerna (IFI)[4], eftersom dessa projekt innehöll omotiverat komplexa skattearrangemang genom skadliga skattesystem i tredjeländer eller helt utan beskattning. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att i sin årsrapport ta med information om projekt där medlen har överförts till offshore-jurisdiktioner. Parlamentet betonar behovet av att IFI eliminerar risken för att EU-medel direkt eller indirekt bidrar till skatteflykt och skattebedrägerier.

20.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ändra europeisk lagstiftning, däribland EIB:s stadgar, förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), de fyra förordningarna om gemensam jordbrukspolitik (GJP), och de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden) så att de förbjuder att EU-medel går till slutliga förmånstagare eller finansiella mellanhänder som har bevisats vara inblandade i skatteflykt eller aggressiv skatteplanering.

21.  Europaparlamentet noterar att av de 120 fall som rapporterades till allmänna tjänsteinspektionens avdelning för utredning av bedrägerier 2016 var det 53 % som remitterades av EIB-gruppens personal. Parlamentet välkomnar att mekanismen för rapportering av bedrägerier på EIB:s webbplats nu finns tillgänglig på 30 språk[5]. Parlamentet anser att EIB noggrant bör följa det pågående arbetet med skydd för visselblåsare på EU-nivå och i enlighet därmed ytterligare förbättra sina rapporteringsmöjligheter.

22.  Europaparlamentet konstaterar att väldigt skilda erfarenheter gjorts med Efsi-projekt. Parlamentet stöder och uppmuntrar ytterligare utbyte av bästa praxis mellan EIB och medlemsstaterna för att säkerställa ekonomisk effektivitet och tillräckliga hävstångseffekter i Junckerplanen, vilka kommer att göra en skillnad för EU-medborgarna.

23.  Europaparlamentet erkänner att tillgång till finansiering fortfarande är ett avgörande hinder för de kulturella och kreativa sektorernas tillväxt. Parlamentet betonar det angelägna behovet av finansieringsinitiativ för att stärka dessa sektorer. Parlamentet understryker den potential som EIB och Efsi har för att stödja den kreativa sektorn, huvudsakligen genom finansiering av små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EIB att ta itu med bristen på finansiering från Efsi till de kulturella och kreativa sektorernas genom att undersöka eventuell samverkan med Kreativa Europa.

24.  Europaparlamentet påminner om att risköverföringsbaserade instrument inte kan vara riskfria om de ska kunna bidra till den ekonomiska utvecklingen i EU och till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att EIB och dess aktieägare måste vara fullt medvetna om detta. Parlamentet uppmuntrar EIB att bedöma möjligheten att erbjuda EIB-obligationer för direktköp.

25.  Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens strategi för jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt, som offentliggjordes 2017. Parlamentet föreslår att EIB-gruppen anlägger ett jämställdhetsperspektiv i sina finansiella transaktioner. Parlamentet efterlyser en handlingsplan för jämställdhet som ska genomföras snart och som innehåller ambitiösa mål och åtföljs av konkreta indikatorer.

26.  Europaparlamentet anser att EIB-gruppens kommunikation, i samarbete med dess relevanta nationella partner, bör förbättras för att göra de små och medelstora företagen mer medvetna om sina möjligheter till finansiering och bättre informera medborgarna om de lokala och konkreta projekt som EU finansierar.

27.  Europaparlamentet konstaterar att EIB har lämnat tre rapporter per år om sin verksamhet till parlamentet, och att EIB:s ordförande och personal regelbundet deltar i utfrågningar på begäran av parlamentet och dess utskott. Parlamentet påminner dock om sin begäran om en högre nivå av parlamentarisk redovisningsskyldighet och transparens från EIB. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin begäran om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan EIB och parlamentet om utbyte av information, inbegripet möjligheten för ledamöter av Europaparlamentet att ställa skriftliga frågor till EIB:s ordförande.

28.  Parlamentet efterlyser en land-för-land-rapportering som en central del i EIB:s strategi för socialt företagsansvar.

29.  Europaparlamentet rekommenderar att den nya europeiska åklagarmyndigheten utreder möjligheten att låta EIB:s åtgärder i de berörda EU-medlemsstaterna ingå i myndighetens verksamhet.

30.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att anta granskningen av sin visselblåsarpolicy så snart som möjligt och att stärka oberoendet, legitimiteten, tillgängligheten, förutsägbarheten, opartiskheten och transparensen i sin klagomålsmekanism, bl.a. genom att involvera direktörer och förbättra skyddet för de klagande. Parlamentet anser att sådana åtgärder klart ligger i bankens, berörda aktörers och EU-institutionernas intresse.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 4 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Barbara Kappel, Wajid Khan, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Matt Carthy, Andrea Cozzolino, Herbert Dorfmann, Frank Engel, Ashley Fox, Ramón Jáuregui Atondo, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Siegfried Mureşan
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Bogdan Brunon Wenta, Sotirios Zarianopoulos, Wim van de Camp

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

44	+
ALDE	Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells, Thierry Cornillet
ECR	Ashley Fox, Kay Swinburne, Pirkko Ruohonen-Lerner, Stanisław Ożóg, Sander Loones
ENF	Barbara Kappel
PPE	Anne Sander, Bogdan Brunon Wenta, Brian Hayes, Frank Engel, Gabriel Mato, Georgios Kyrtsos, Gunnar Hökmark, Herbert Dorfmann, Ivana Maletić, Luděk Niedermayer, Markus Ferber, Siegfried Mureşan, Theodor Dumitru Stolojan, Thomas Mann, Tom Vandenkendelaere, Wim van de Camp
S&D	Alfred Sant, Andrea Cozzolino, Costas Mavrides, Hugues Bayet, Jakob von Weizsäcker, Jonás Fernández, Neena Gill, Olle Ludvigsson, Pedro Silva Pereira, Pervenche Berès, Peter Simon, Ramón Jáuregui Atondo, Roberto Gualtieri, Udo Bullmann, Wajid Khan
VERTS/ALE	Ernest Urtasun, Molly Scott Cato, Philippe Lamberts, Sven Giegold

4	-
ENF	Gerolf Annemans, Marco Zanni
GUE/NGL	Miguel Viegas
NI	Sotirios Zarianopoulos

5	0
EFDD	Marco Valli
ENF	Bernard Monot
GUE/NGL	Dimitrios Papadimoulis, Matt Carthy, Paloma López Bermejo

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  http://www.consilium.europa.eu/pressreleases-pdf/2017/10/47244665508_en.pdf
• [2]  Till exempel får inte sunda och högt rankade projekt någon finansiering från gemensamma företaget för biobaserade industrier.
• [3]  http://www.eib.org/about/compliance/tax-good-governance/index.htm och http://www.eib.org/infocentre/publications/all/eib-group-anti-money-laundering-policy-and-combating-finance-of-terrorism-framework.htm
• [4]  Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi.
• [5]  http://www.eib.org/attachments/general/reports/ig_fraud_investigations_activity_report_2016_en.pdf

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.11.2017)

till budgetutskottet

över årsrapporten om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet
(2017/2071(INI))

Föredragande av yttrande: Ivana Maletić

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att EIB enligt fördraget ska bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden genom sin primära utlåningsverksamhet och stödja projekt som syftar till utveckling av mindre utvecklade regioner och projekt som har en gränsöverskridande karaktär, i samverkan med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet betonar därför potentialen i EIB:s viktiga kompletterande roll vid genomförandet av sammanhållningspolitiken, som också fortsättningsvis alltid bör ske på ett resultatbaserat och resultatinriktat sätt, bland annat genom verksamhet som syftar till att stärka kapaciteten för projektberedning, rådgivnings- och analystjänster samt lån till nationell medfinansiering av ESI-fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att förbättra samordningen av sina insatser i syfte att ytterligare främja utbytet av bästa praxis och spridningen av investeringsmöjligheter i alla EU:s regioner, även i dem som inte omfattas av Sammanhållningsfonden, för att bättre uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

2.  Europaparlamentet noterar den begränsade information som finns om hur EIB:s utlåningsverksamhet bidrar till uppnåendet av sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet uppmanar därför EIB att om så är lämpligt lägga fram särskilda kapitel i sin årsrapport om EIB:s verksamhet som är inriktad på att ge stöd till genomförandet av sammanhållningspolitiken, bland annat om verksamhet som avser Interreg och att tillhandahålla detaljerad information om användningen av lån i sammanhållningspolitiska projekt och program, även uppgifter om den geografiska fördelningen av stödet, dess effektiva bidrag till de sammanhållningspolitiska målen, bland annat övergripande principer och Europa 2020-strategins mål, och den konkreta kapaciteten att mobilisera privata investeringar. Parlamentet understryker i detta sammanhang EIB:s ansvar att förse Europaparlamentet, revisionsrätten med flera med tillräckliga uppgifter, bland annat om kostnaderna för och förvaltningen av EIB:s produkter, och tar också hänsyn till mervärdet av aggregerade uppgifter på EU‑nivå om kombinationen av politik och EIB-relaterade investeringar.

3.  Europaparlamentet understryker att EIB, i egenskap av ett offentligt finansinstitut som finansierar projekt som syftar till att uppfylla EU:s politik och prioriteringar, bör bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen även i mindre utvecklade regioner, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet noterar emellertid bekymrat att den geografiska fördelningen av lån per land där projekt genomförs visar att fem medlemsstater, EU:s största ekonomier, fick 54,11 % av de totala lån som beviljades under 2016. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att undersöka orsakerna till denna situation och att rapportera sina resultat till parlamentet före mitten av 2018. Parlamentet betonar behovet av en bredare geografisk fördelning av medel, bland annat när det gäller Europeiska fonden för strategiska investeringar, som alltid bör vara ett komplement till ESI-fonderna, i syfte att nå målet att minska de regionala skillnaderna. Parlamentet betonar behovet av en stärkt roll för EIB vid finansieringen av socialt företagande och nystartade företag, social infrastruktur, tillväxtökning, förnybar energi, energieffektivitet och projekt för den cirkulära ekonomin. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att EIB även är en stor investerare i tredjeländer.

4.  Europaparlamentet framhåller att EIB:s roll i sammanhållningspolitiken ökar, framför allt på grund av den ökade användningen av en kombination av finansieringsinstrument och bidrag. Parlamentet betonar dock att deras tillgänglighet för slutmottagarna fortfarande är mycket låg och att medlemsstaterna och regionerna framhåller komplexiteten i de förfaranden som fastställs i både budgetförordningen och förordningen om gemensamma bestämmelser, de oproportionerliga kostnaderna och avgifterna samt konkurrensen från mer attraktiva nationella och regionala instrument. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av fi-compass-plattformen som en enda kontaktpunkt för rådgivningstjänster om finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet efterlyser dock ytterligare tekniskt stöd och en förenkling av de befintliga förfarandena, liksom mer fokus på kapacitetsuppbyggnad gentemot finansiella intermediärer, och pekar på behovet av att förbättra kopplingen mellan förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter till de resultat som fondförvaltare av finansieringsinstrument inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna uppvisar. Parlamentet påminner dock om att bidrag som är en ändamålsenlig stödform för offentliga insatser på många områden måste finnas kvar som det huvudsakliga sammanhållningspolitiska verktyget, och att finansieringsinstrument bör användas som ett kompletterande verktyg endast för de sektorer där de ger ett högre mervärde än bidrag, och att de fortfarande bör vara förvaltningsmyndigheternas ansvar. Parlamentet påpekar att en fastare ram för EIB:s samarbete med Europaparlamentet måste främjas för att möjliggöra bättre kontroll av EIB:s verksamhet.

5.  Europaparlamentet anser att i egenskap av Europeiska unionens bank bör EIB öka sina ansträngningar för att se till att de finansiella intermediärer som den samarbetar med inte använder sig av eller ägnar sig åt strukturer för skatteflykt, särskilt aggressiv skatteplanering eller praxis som inte uppfyller kriterierna för god förvaltning i skattefrågor som fastställs i EU-lagstiftningen, däribland kommissionens rekommendationer och meddelanden. Parlamentet betonar att EIB även bör se till att finansiella intermediärer inte är inblandade i korruption, penningtvätt, organiserad brottslighet eller terrorism.

6.  Europaparlamentet påpekar att under 2016 investerades mer än 50 % av de totalt beviljade lånen, inklusive lånen inom ramen för Efsi, i sektorerna för transporter, energi, industri, klimatåtgärder och vatten- och avfallshantering, vilket tyder på en lämplig tematisk koncentration. Parlamentet efterlyser dock ytterligare stöd till innovationer för ren energi, vetenskaplig forskning och utveckling inom området strategier för smart specialisering, och till sektorer såsom hälsa, utbildning och social infrastruktur. Parlamentet understryker att projekt som stöder små och medelstora företag och förnyelse av gränsöverskridande regioner och landsbygdsområden och andra mindre befolkade områden, samt svårtillgängliga, avindustrialiserade områden som drabbats av långtidsarbetslöshet och underutvecklade områden bör prioriteras inom alla sektorer. Parlamentet noterar även den betydelsefulla, kompletterande roll som EIB spelar när det gäller att stödja agendan för städer och uppmanar till insatser för stadsförnyelse, inklusive investeringar i mer energieffektiva och strukturellt sunda byggnader. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att varje region bör fortsätta att även dra nytta av sammanhållningspolitikens investeringar.

7.  Europaparlamentet uppmanar EIB att överväga att anta OECD:s klimatmarkörer från Rio för att spåra och övervaka klimatrelaterade utgifter från ESI-fonderna för att bättre beakta EIB:s verksamhet i samband med sammanhållningspolitiken vid bedömningen av den roll som ESI-fonderna kan spela i kampen mot klimatförändringarna.

8.  Europaparlamentet betonar de nationella bankernas och institutens kompletterande roll när det gäller att främja genomförandet av finansieringsinstrument som anpassats till de lokala behoven.

9.  Europaparlamentet beklagar bristen på tillgängliga uppgifter om EIB:s roll i varje steg av genomförandet av sammanhållningspolitiken och den begränsade kunskapen om hur EIB:s utlåningsverksamhet bidrar till sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet betonar behovet och förespråkar fler insatser för att uppnå större transparens och bättre kommunikation i syfte att se till att information når slutmottagarna på regional och lokal nivå och att öka synligheten för projekten.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Mercedes Bresso, Rosa D’Amato, John Flack, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Stanislav Polčák, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andor Deli, John Howarth, Ivana Maletić, Jan Olbrycht, Bronis Ropė, Davor Škrlec, Damiano Zoffoli

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23	+
ALDE	Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg
ECR	John Flack, Sławomir Kłosowski, Ruža Tomašić
GUE/NGL	Younous Omarjee
PPE	Pascal Arimont, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Stanislav Polčák, Joachim Zeller, Lambert van Nistelrooij
S&D	Mercedes Bresso, John Howarth, Constanze Krehl, Monika Smolková, Damiano Zoffoli
Verts/ALE	Bronis Ropė, Davor Škrlec

1	-
NI	Konstantinos Papadakis

1	0
EFDD	Rosa D’Amato

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.1.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Răzvan Popa, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Tiemo Wölken
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Xabier Benito Ziluaga, Heidi Hautala, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Ivan Štefanec
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Rosa Estaràs Ferragut, Dietmar Köster, Monika Smolková

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

30	+
ALDE	Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez
ECR	Richard Ashworth, Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg
PPE	Rosa Estaràs Ferragut, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Ivan Štefanec, Patricija Šulin, Inese Vaidere
S&D	Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, John Howarth, Dietmar Köster, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Monika Smolková, Isabelle Thomas, Tiemo Wölken
VERTS/ALE	Heidi Hautala, Indrek Tarand, Monika Vana

3	-
ENF	André Elissen
GUE/NGL	Xabier Benito Ziluaga
NI	Eleftherios Synadinos

1	0
GUE/NGL	Liadh Ní Riada

	Rättelser till avgivna röster
+
-	Liadh Ní Riada
0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster