Förfarande : 2018/0801(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0027/2018

Ingivna texter :

A8-0027/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 01/03/2018 - 8.4
CRE 01/03/2018 - 8.4

Antagna texter :

P8_TA(2018)0046

BETÄNKANDE     
PDF 380kWORD 56k
22.2.2018
PE 616.842v02-00 A8-0027/2018

om utnämning av Annemie Turtelboom till ledamot av revisionsrätten

(C8–0008/2018 – 2018/0801(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Indrek Tarand

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: Annemie TurtelboomS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: Annemie TurtelboomS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Annemie Turtelboom till ledamot av revisionsrätten

(C8–0008/2018 – 2018/0801(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0008/2018),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0027/2018), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 20 februari 2018 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Annemie Turtelboom till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: Annemie TurtelboomS MERITFÖRTECKNING

Offentliga befattningar och uppdrag

2016–Nuvarande  Ledamot av Belgiens federala parlament

2014–2016  Biträdande första minister, budget-, finans- och energiminister, Flanderns regering

2012–2014   Justitieminister, Belgiens federala regering

2009–2012  Inrikesminister, Belgiens federala regering

2008–2009  Minister för migrations- och asylpolitik, Belgiens federala regering

2008–2014  Ledamot, rådet för rättsliga och inrikes frågor, Europeiska unionen

2010  Ordförande, rådet för rättsliga och inrikes frågor, Europeiska unionen

2003–2007  Ledamot av Belgiens federala parlament

2012–dagsläget  Ledamot av Antwerpens stadsfullmäktige

2012–dagsläget   Styrelseledamot, Antwerpens hamn  

2006–2012  Ledamot av Puurs stadsfullmäktige

2000–2006   Socialnämndsledamot i Puurs

2008   Tjänsteman vid premiärministerns kansli  

2001–2003   Marknadschef, Katholieke Hogeschool Leuven

1993–2001   Föreläsare, Katholieke Hogeschool Leuven

Utbildning

1993    Masterexamen i nationalekonomi, Katholieke Universiteit Leuven

1988    Lärarlegitimation, Guardini

Språk

Nederländska   Modersmål

Engelska  Flytande

Franska    Flytande


BILAGA 2: Annemie TurtelboomS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Medan mitt CV redovisar min yrkesmässiga bakgrund, betonar jag här min bakgrund inom ovannämnda områden. Mitt första möte med dessa områden var under mina studier i nationalekonomi. I synnerhet under kurserna i offentlig ekonomisk förvaltning förvärvade jag en djupgående förståelse för grundprinciperna inom planering, förvaltning och kontroll av offentlig ekonomisk förvaltning. Senare i min karriär byggde jag vidare på denna kunskap genom att undervisa universitetsstudenter på programmet för redovisning och finanspolitik.

Under min tjänst som biträdande första minister, budget-, finans- och energiminister i Flanderns regering var offentlig ekonomisk förvaltning samt ansvar för rapportering och revision av användningen av offentliga medel mina huvudfrågor. Jag ansvarade för utformning och kontroll av 2014 och 2015 års budget. Under denna period hade jag ett nära samarbete med Belgiens revisionsrätt och begärde årsrapporter över den flamländska budgeten samt specialrapporter, däribland informationssäkerhet för den flamländska skattemyndigheten och Flanderns regerings genomförande av det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Därutöver var jag involverad i utvärderingen av de ekonomiska och budgetmässiga effekterna av Belgiens sjätte statsreform.

Genom hela min politiska karriär har offentlig ekonomisk förvaltning alltid spelat en avgörande roll i mitt arbete. Efter flertalet mandatperioder som ledamot av belgiska representantkammaren och åtta år i den federala och flamländska regeringen, är jag väl medveten om det grundläggande ansvar som medföljer offentlig ekonomisk förvaltning.

Under mina år som minister i belgiska regeringen, där jag i tur och ordning ansvarade för departementet för säkerhet, departementet för asyl och migration, inrikesdepartementet och justitiedepartementet, utformade jag budgetförslag för varje departement och samordnade även kontrollen av dessa. Jag har alltid strävat efter att optimera effektivitet och resultat, och jag begärde flera granskningar från Belgiens revisionsrätt för detta ändamål.

Som minister för departement för nationell säkerhet har jag haft ett nära samarbete med Standing Police Monitoring Committee och Belgian Standing Intelligence Agencies Review Committee. Båda dessa organ genomför effektivitetsrevisioner inom den belgiska säkerhets- och underrättelseorganisationen, och båda hade stor betydelse för den effektiva förvaltningen och reformerna av de berörda departementen för säkerhetsfrågor.

Jag har även samarbetat med justitierådet som bland annat hjälper det belgiska rättssystemet att fungera bättre genom extern kontroll via granskningar.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Mitt fokus som Belgiens justitieminister var den första grundliga reformen av det belgiska rättsväsendet sedan Napoleon. Reformen bestod bland annat av en minskning av antalet domkretsar från 27 till 12, en allmän förstärkning av den tredje grenen genom mer autonomi för domarna, och ett skifte mot en prestationsorienterad kultur i vilken förvaltningsavtal kan användas och granskas av Belgiens revisionsmyndighet för ökad effektivitet och bedömning av verkningsfullheten. Att öka effektiviteten var målet för alla mina reformer under denna period. Under perioden övervakade jag även utvecklandet av en belgisk rättslig kod för skiljedomsförfaranden, vilken tillåter företag att lösa tvister genom medling och förlikning hellre än genom domstolsstrider.

Effektivitet och transparens var även de vägledande principerna för mina reformer som inrikesminister. Brandkårsreformen genomfördes under min tillsyn och antalet polisdistrikt reducerades. Dessa reformer sammanföll med tumultartade år på inrikesdepartementet som ansvarade för hanteringen av flertalet katastrofer, som en stor gasexplosion, en tågkollision och översvämningar. Jag administrerade även ett oväntat val och det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd.

Som ledamot av Flanderns regering var skattereformer mitt huvudsakliga uppdrag. Jag var ansvarig för skattereduktioner för separerande par när deras bostad delades. Jag styrde även skattebestämmelserna för persontransporter i grön riktning för att belöna utsläppssnåla och utsläppsfria fordon med bonusar. Slutligen lade jag grunden för en omfattande reform av arvsrätten och arvsskatten, som i nuläget håller på att fullföljas av min efterträdare.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Att arbeta i en internationell miljö har varit en kontinuerlig aspekt av min karriär. Bland mina ansvarsområden som minister för säkerhetsfrågor ingick att representera Belgien i rådet för rättsliga och inrikes frågor, av vilket jag var ledamot under sex år och var ordförande för under det belgiska ordförandeskapet 2010. Som ordförande för rådet för rättsliga och inrikes frågor deltog jag i flertalet trepartsöverläggningar om säkerhet i Washington och Bryssel samt terrorism och radikalisering i Madrid. Dessutom hade jag regelbunden kontakt och möten med internationella organisationer, t.ex. FN, Europarådet, OECD, Europol och Eurojust samt bilaterala diskussioner med ett antal partnerländer som bl.a. Marocko och Grekland. Som energiminister i Flanderns regering besökte jag ofta innovativa energiprojekt i utlandet och jag samarbetade kontinuerligt med Beneluxrådet.

Mitt arbete som parlamentsledamot erbjöd dessutom många möjligheter till samarbete med internationella organisationer. Jag har deltagit och varit huvudtalare vid en rad olika konferenser och samarbetat inom många internationella initiativ. Huvudtalet vid 2016 års GLOBSEC Tatra summit och efterföljande arbete för GLOBSEC Intelligence Reform Initiative (GIRI) förtjänar ett särskilt omnämnande. Jag deltog i OSSE:s valobservatörsuppdrag i samband med det armeniska valet 2016.

Dessutom bodde och studerade jag från augusti till december 2017 i en mångkulturell och flerspråkig miljö när jag valdes ut för Yale Greenberg World Fellows Program. Vid detta Ivy League-universitet följde jag inte bara ett krävande kursprogram utan höll även flertalet föreläsningar om Europeiska unionen och handledde ett antal internationella studenter i framtida karriärplanering under deras studier.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Enligt belgisk lag godkänner parlamentet regeringens årsrapport över genomförandet efter att ha tagit del av Belgiens revisionsrätts bedömning. En liknande procedur finns för genomförandet av budgeten i regionen Flandern. Från en juridisk synvinkel skiljer sig dessa förfaranden på många sätt från förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet i Europaparlamentet.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Som tidigare nämnt i mitt CV och mina svar på föregående frågor har jag haft fyra olika ministerbefattningar, i ordningsföljden 1) minister för migrations- och asylpolitik, 2) inrikesminister och 3) justitieminister (samtliga i belgiska regeringen), samt 4) biträdande förste minister och budget-, finans- och energiminister i Flanderns regering. Alla dessa positioner var ett resultat av politiska utnämningar.

Som vald ledamot av stadsfullmäktige i Antwerpen utsågs jag dessutom till att representera stadsfullmäktige i styrelsen för Antwerpens hamn och dess granskningskommitté. Från 2006 till 2012 utsågs jag som ledamot av stadsfullmäktige i Puurs kommun till att medverka i den lokala socialnämndens styrelse.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Som beskrivits i tidigare svar är den allmänna reformen av justitiedepartementet, som jag övervakade, bland de största prestationerna i min professionella karriär och denna inkluderar de viktigaste beslut jag varit delaktig i. Huvudsyftet med denna reform är decentralisering av finansiell behörighet, vilket ger domkretsarna mer ekonomiskt självbestämmande och som Belgiens revisionsrätt har behörighet att granska. Dessa reformer ökar i betydande utsträckning resultatens kvalitet och effektiviteten i hela rättssystemet.

Jag deltog i förhandlingarna och de slutgiltiga besluten inom Belgiens sjätte statsreform, som innefattade en betydande ytterligare decentralisering av behörigheter från nationell till regional nivå. Denna reform var resultatet av det belgiska regeringsbildandet 2010–2011, och reformen gav regionerna ekonomisk och sysselsättningspolitisk behörighet och kommunerna fick ansvaret för familjepolitiken. Kommunerna och regionerna finansieras dessutom annorlunda sedan reformen och har mer skattemässig autonomi.

Jag var den första ministern i Belgien som ansvarade för en separat asyl- och migrationsportfölj, och detta under svåra omständigheter. Mitt hårda arbete i regeringen tog mig till positionen som inrikesminister, den första kvinnan på posten i Belgiens historia.

Jag har deltagit i många fler viktiga beslut under min politiska karriär. För dessa hänvisar jag till mina svar på frågorna 1–3.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Oavhängighet är en avgörande förutsättning för högre revisionsinstitutioners funktionssätt. Detta oberoende är förankrat i artiklarna 285–287 i EUF-fördraget och i stor utsträckning beskrivet i Limadeklarationen som utfärdats av Internationella organisationen för högre revisionsorgan. Jag stöder till fullo dessa principer och jag kommer som ledamot av revisionsrätten att ovillkorligt hålla fast vid dem. Jag kommer inte att påverkas av granskade organisationer, jag kommer inte vara beroende av sådana organisationer, och jag kommer inte att ta emot instruktioner från någon regering eller andra parter.

För att garantera mitt fullständiga oberoende ska jag avgå från mina politiska mandat och inte bedriva någon verksamhet som kan störa mitt oberoende i framtiden. Vid utövandet av mina uppgifter som ledamot skulle jag undvika eventuella intressekonflikter, inklusive att utöva yrkesverksamhet eller inneha politiska mandat. Jag skulle också undvika situationer där intressekonflikter skulle kunna uppstå.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Nej, varken jag eller mina närmaste släktingar har några affärsintressen, ekonomiska intressen eller andra åtaganden som kan komma i konflikt med mitt kommande arbete som ledamot av revisionsrätten.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Ja, naturligtvis. Som vald befattningshavare i Belgien har jag redan varit skyldig att lämna en intresseförklaring, vilket jag alltid har gjort, snabbt och korrekt.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej, jag är inte inblandad i någon pågående rättsprocess.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Ja. Jag valdes in i belgiska representantkammaren i allmänna val 2014 och tillträdde i juni 2016. I parlamentet är jag ledamot av utrikesutskottet. Dessutom har jag varit ledamot av stadsfullmäktige i Antwerpen sedan den 1 januari 2013. Jag tillhör och är presidiemedlem i det flamländska partiet Open Vld.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ja. Jag kommer genast att avgå från mina aktiva poster för att oberoende utöva mina plikter som granskare.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Bedrägerier och korruption skiljer inte mellan nationaliteter och det ska inte behandlingen av dem heller göra. Varje ledamot av revisionsrätten bör agera med fullständig opartiskhet och integritet och följa revisionsrättens interna regler och standardförfaranden. Om jag skulle stå inför en allvarlig oegentlighet, bedrägeri eller korruption som involverar en eller flera personer i min medlemsstat, skulle jag därför inte agera annorlunda än i ett fall som berör någon annan medlemsstat, och med professionalism och ett proaktivt tillvägagångssätt.

Vid misstänkt bedrägeri skulle jag omedelbart rapportera ärendet till revisionsrättens ordförande och jag skulle se till att bedrägerifall hänvisas till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), vilket krävs enligt revisionsrättens beslut om samarbetet mellan Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) angående fall av misstänkt bedrägeri som revisionsrätten upptäcker under granskningsarbetet eller som tredje part på eget initiativ framför till revisionsrätten.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

De viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i en offentlig förvaltning ska innehålla funktionella system, både operativa system och kontrollsystem. Systemen bör bygga på modellen med de tre ”försvarslinjerna”:

–  Funktioner som ansvarar för och hanterar risker.

–  Funktioner som övervakar eller som är specialiserade på riskhantering och efterlevnad.

–  Funktioner som ger oberoende utvärdering, inklusive granskning.

All förvaltning av skattebetalarnas pengar i varje offentlig förvaltning bör följa de tre principerna som definieras i budgetförordningen för unionens allmänna budget: sparsamhet (insatser i rätt tid av rätt kvantitet och kvalitet till bästa pris), effektivitet (bästa användbara resultat från givna insatser) och ändamålsenlighet (nå verksamhetens specificerade mål och avsedda resultat). Genom att tillhandahålla oberoende, relevanta granskningsrapporter i rätt tid kan revisionsrätten upprätthålla dessa principer för en sund ekonomisk förvaltning.

Intern kontroll av ekonomisk förvaltning är en väsentlig del av gott styre. Revisionsrätten har en avgörande roll för att säkerställa redovisningsansvaret inom Europeiska unionens institutionella ram. Genom att utfärda rapporter som beskriver god praxis och genom att upptäcka situationer som kräver förbättringar har revisionsrätten en unik position att opartiskt informera både Europaparlamentet och EU-medborgarna om hur deras medel förvaltas. En sådan roll och redovisningsansvar ger revisionsrätten en del av ansvaret för att öka medborgarnas förtroende för EU:s institutionella ram och ekonomiska förvaltning.

Förutom regelbundna ekonomiska granskningar och granskning av efterlevnad innebär en sund ekonomisk förvaltning också effektivitetsrevisioner, av vilka jag förstått vikten under min karriär, vilket belyses i mitt svar på fråga 1. Det är mycket viktigt att revisionsrätten bedömer huruvida den ekonomiska förvaltningskulturen inom EU:s institutionella ram uppnår de fastställda politiska målen på ett ekonomiskt och effektivt sätt. Revisionsrättens resultat och rekommendationer bör genomföras maximalt av de berörda administrationerna inom ramen för deras förfaranden.

Således är revisionsrätten, när den utför sin roll på ett oklanderligt sätt, grundläggande för skyddet av transparens, integritet och en tydlig ansvarsfördelningskedja inom Europeiska unionen. Revisionsrättens årsrapport är ett grundläggande inslag för att gradvis förbättra den sunda ekonomiska förvaltningen inom EU och den bör publiceras på ett sätt som säkerställer maximal relevans och nytta.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Revisionsrätten är en oberoende institution men detta innebär inte att den arbetar i ett vakuum. Baserat på artikel 287 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är goda förbindelser med Europaparlamentet, och i synnerhet dess budgetkontrollutskott, avgörande för tillsynen av genomförandet av EU:s budget. Ju bättre uppföljningen av revisionsrättens rapporter är från Europaparlamentets sida, desto större blir effekterna av revisionsrättens resultat och rekommendationer. För att maximera ett effektivt samarbete krävs underlag från parlamentet tidigt i planeringen av revisionsrättens arbetsplan. För detta ändamål är en nära dialog och frekvent kontakt mellan revisionsrätten och parlamentet avgörande. Jag skulle försöka förstå Europaparlamentets informationsbehov i form av revisionsstrategi och dokument och stödja revisionsrättens årliga arbetsplan genom integrering av fler granskningar med fokus på Europaparlamentets prioriteringar för EU-medborgarna.

Vidare bör revisionsrätten, för att öka synligheten, sträva efter att samarbeta med ett större antal utskott, särskilt gällande sektorspecifika rapporter. Medan Europaparlamentet naturligtvis självständigt beslutar hur den interna verksamheten organiseras, kan revisionsrätten identifiera och rekommendera områden inom vilka ett vidare samarbete skulle kunna gynna båda institutionerna.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevision definieras enligt revisionsrättens handbok och andra internationella standarder som en oberoende, objektiv och tillförlitlig granskning av huruvida företag, system, insatser, program, aktiviteter eller organisationer fungerar i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och tar i beaktande andra relevanta principer som jämlikhet, miljö och etik. Följaktligen är effektivitetsrevision ett nödvändigt komplement till ekonomisk revision, i synnerhet då statliga program som använder skattebetalarnas pengar växer i storlek och komplexitet. Jag skulle därför välkomna revisionsrättens orientering mot en bättre balans mellan ekonomisk granskning och effektivitetsrevision. Effektivitetsrevisioner ger Europaparlamentet och EU-medborgarna bättre insikt i vad de får för pengarna, och ökar således transparensen och det demokratiska ansvarsutkrävandet.

Utöver ekonomiska revisioner kan effektivitetsrevisioner och därtill hörande (särskilda) rapporter identifiera områden där sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet kan förbättras. Dessa resultat bör därefter meddelas Europaparlamentet, relevanta institutioner och allmänheten på ett tydligt och konkret sätt, för att maximera medvetenheten och öka sannolikheten för att god praxis och andra rekommendationer kommer att genomföras.

Dessutom behöver tidsplanen för dessa effektivitetsrevisioner vara ordentligt planerade. Noggrann planering säkerställer att slutsatser och rekommendationer är tillgängliga i rätt tid och kan fungera som underlag i EU:s beslutsprocess. De kan därmed även stödja framtida revisioner av förordningar, hjälpa till att omdefiniera politiska mål och ligga till grund för diskussioner om fleråriga budgetramar och/eller utformning av framtida EU-program.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Medan det är viktigt med relativt oberoende mellan revisionsrätten och nationella revisionsmyndigheter, vilket fastslås i artikel 287.3 i EUF-fördraget, är det nödvändigt med ett närmare samarbete i en anda av förtroende mellan dessa nivåer. Detta samarbete bör främjas av revisionsrättens kontaktkommitté och omfattar olika strategier. Först och främst kan revisionsrätten och nationella revisionsmyndigheter öka utbyte av bästa praxis. När det gäller efterlevnadsrevision kan revisionsrätten sprida sina relevanta metoder bland intresserade nationella myndigheter och vice versa. När det gäller effektivitetsrevisioner skulle institutioner på europeisk och nationell nivå kunna samarbeta, dock inte helt utan utmaningar, inom områden som kräver ett bredare samförstånd i samhället. För det andra skulle revisioner på nationell och europeisk nivå kunna samordnas för att undvika överlappning samt öka effektiviteten.

Jag noterar Europaparlamentets önskan om närmare samarbete när det gäller granskningen av EU:s budget. Som ledamot skulle jag främja arbetsförbindelsen med parlamentet och aktivt föra dialog med både budgetkontrollutskottet och andra berörda aktörer.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Alla typer av rapporter som offentliggörs av revisionsrätten bör framför allt offentliggöras tydligt. Detta krav anges noggrant i revisionsrättens strategi för 2018–2020. Utöver detta bör rapporter vara relevanta, användbara och tillgängliga i rätt tid.

För att revisionsrätten ska kunna producera tydliga rapporter behövs tillförlitlig och korrekt information som medlemsstaterna lämnar till kommissionen. Eftersom revisionsrätten inte kan be medlemsstaterna direkt om denna information, bör revisionsrätten i sina dialoger med medlemsstaterna framhålla hur viktig det är att de uppgifter som lämnas till kommissionen håller hög kvalitet.

Revisionsrättens syfte bör alltid vara att skapa mervärde för Europaparlamentets arbete. I detta hänseende välkomnar jag revisionsrättens inrättande av en högnivågrupp för undersökning av möjligheter för ytterligare ökning av mervärdet av dess årsrapporter för användarna, i synnerhet Europaparlamentet. Detta kan ske genom att man ger mer geografiska insikter, gör resultatbedömningar för ytterligare delar av EU:s budget och validerar de interna kontrollerna på EU-nivå och medlemsstatsnivå. Då dessa förslag antogs 2017, ser jag fram emot att få se mervärdet i revisionsrättens framtida rapporter.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter – Belgiens kandidat

Referensnummer

05161/2018 – C8-0008/2018 – 2018/0801(NLE)

Datum för remiss / begäran om godkännande

11.1.2018

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

18.1.2018

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Indrek Tarand

17.1.2018

 

 

 

Antagande

20.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Monica Macovei, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Brian Hayes, Miroslav Poche, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Monika Smolková, Hilde Vautmans

Ingivande

22.2.2018

Senaste uppdatering: 23 februari 2018Rättsligt meddelande