Förfarande : 2017/2210(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0031/2018

Ingivna texter :

A8-0031/2018

Debatter :

PV 16/04/2018 - 23
CRE 16/04/2018 - 23

Omröstningar :

PV 17/04/2018 - 6.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0101

BETÄNKANDE     
PDF 456kWORD 78k
23.2.2018
PE 612.271v02-00 A8-0031/2018

om jämställdhet inom mediesektorn i EU

(2017/2210(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Michaela Šojdrová

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhet inom mediesektorn i EU

(2017/2210(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 11 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 26 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (COM(2017)0253),

–  med beaktande av kommissionens förslag om gemenskapens tredje handlingsprogram på medellång sikt för lika möjligheter för kvinnor och män (1991-1995) (COM(90)0449),

–  med beaktande av resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 5 oktober 1995 om behandlingen av kvinno- och mansbilden i reklam och media(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2000 På väg mot en gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001–2005) (COM(2000)0335),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9 juni 2008 om att eliminera könsstereotyperna i samhället,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 24 juni 2013 att främja kvinnornas roll som beslutsfattare inom medierna,

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet i mars 2011,

–  med beaktande av färdplanen för jämställdhet 2006–2010 av den 1 mars 2006 (COM(2006)0092),

–  med beaktande av strategin för jämställdhet 2010–2015 av den 21 september 2010 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 om det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 juli 1997 om diskriminering av kvinnor i reklam,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (direktivet om likabehandling i arbetslivet)(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om kvinnors ekonomiska egenmakt i den privata och den offentliga sektorn i EU(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpandet av sexuella trakasserier och övergrepp i EU(12),

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation av den 10 juli 2013 om jämställdhet och medier,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rekommendation nr 1555 av den 24 april 2002 om bilden av kvinnor i medier,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rekommendation nr 1799 av den 26 juni 2007 om kvinnobilden i reklam,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation av den 27 september 2017 till medlemsstaterna om jämlikheten mellan kvinnor och män inom den audiovisuella sektorn,

–  med beaktande av studien från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) Review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States: Women and the Media – Advancing gender equality in decision-making in media organisations,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking och tillhörande bilagor, som antogs under den fjärde internationella kvinnokonferensen i september 1995,

–  med beaktande av Europarådets rapport från 2013 Media and the image of women (Bilden av kvinnor i medier),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0031/2018), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en av Europeiska unionens grundläggande principer enligt vad som fastslås i fördragen i artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem. EU:s politik för att främja jämställdhet mellan könen har bidragit till ett bättre liv för många EU-medborgare.

B.  Medierna fungerar som den fjärde statsmakten, de har möjligheter att påverka och i slutändan forma den allmänna opinionen. Medierna är en av grundpelarna i demokratiska samhällen och har därför en skyldighet att garantera informationsfriheten, en mångfald av åsikter och mediepluralism, främja respekten för den mänskliga värdigheten och bekämpa alla former av diskriminering och ojämlikhet, bland annat genom att återge mångskiftande sociala förebilder. Därför bör medieorganisationerna sensibiliseras.

C.  Vid den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking 1995 erkändes att förhållandet mellan kvinnor och medier är viktigt när det gäller att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, och i handlingsplanen från Peking infördes två strategiska mål om att

a) öka kvinnors möjligheter att yttra sig och delta i beslutsfattande inom ramen för och via medier och ny kommunikationsteknik, och

b) främja en balanserad framställning av kvinnor i medierna utan stereotyper.

D.  Framställningen av kvinnor och män i medierna kan förmedla en ojämlik bild i olika sammanhang, bland annat i politiska, ekonomiska, sociala, akademiska, religiösa, kulturella och idrottsliga miljöer, med män som huvudsakligen förekommer i aktiva sociala roller och där kvinnor begränsas till mer passiva roller. Av alla de stereotyper som påverkar bilden av kvinnor och män dominerar sexualiseringen av kvinnokroppen, särskilt i s.k. sensationsjournalistik och reklam. Erotiseringen av våld och objektifieringen av kvinnor i medier har en negativ effekt på kampen mot att utrota våld mot kvinnor. Könsstereotyper hänger ofta samman med andra stereotyper som innefattar någon form av diskriminering.

E.  Medierna har en stor inverkan på kulturella könsnormer och hur samhällets könsuppfattning av både kvinnor och män bildas och utvecklas, och påverkar bl.a. publikens stereotypa kroppsbilder och bilden av manlighet och kvinnlighet. Framställningen av kvinnor i reklam och det sätt på vilket produkter riktar sig till potentiella konsumenter tenderar att upprätthålla traditionella könsroller. När medierna fortsätter med att presentera stereotypa framställningar av kvinnor och män, även av hbti-personer, uppfattar människor mycket ofta dessa beskrivningar som legitima, vilket gör det svårt eller omöjligt att ifrågasätta dem.

F.  I dagens samhällen spelar reklambranschen en viktig roll i medielandskapet eftersom den kommunicerar genom bilder och idéer som vädjar till våra känslor och kan därigenom forma våra värderingar, attityder och uppfattningar av världen. Genom att förmedla en snedvriden bild av könen kan reklam tillgripa sexism och kopiera diskriminerande praxis. En annons kan anses vara diskriminerande eller sexistisk om ett kön framställs på ett förnedrande och kränkande sätt eller som mindre kompetent, intelligent eller mindre viktig.

G.  Ny tekniker förändrar de traditionella företagsmodellerna. Den audiovisuella sektorn är en bransch av mycket stor betydelse med ett stort ekonomiskt värde, som ensamt direkt sysselsätter över en miljon människor i EU. För att kunna hantera nya onlinesystem för kommunikation och multimediasystem måste nödvändiga justeringar göras både när det gäller tillsyn av arrangemang på nationell nivå och initiativ som avser självreglering, utan att det påverkar resultaten av förhandlingarna om direktivet om audiovisuella medietjänster.

H.  För att skapa en fullständig och diversifierad bild av alla aspekter av den sociala verkligheten bör både kvinnors och mäns perspektiv beaktas i lika stor utsträckning. Det är viktigt att man inte förlorar kvinnors potential och färdigheter när man förmedlar information, fakta och åsikter om de utmaningar som kvinnor i medierna ställs inför, samtidigt som man är medveten om att kvinnor inte kan behandlas som en homogen grupp.

I.  Man måste få till stånd en ändring på att det fortsättningsvis visas negativa och förnedrande bilder av kvinnor i olika former av medier (elektroniska, tryckta samt i bild och ljudformat). Ojämlikhet mellan könen skapas och kopieras också genom det språk och de bilder som sprids via medierna. Barn konfronteras mycket tidigt med könsstereotyper genom de rollmodeller som förs fram i tv-serier, tv-program, debatter, spel, videospel och reklam. Könsrollerna formas främst i barndomen och tonåren och påverkar under hela livet. Utbildning och fortbildning inom medieområdet är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa och eliminera stereotypa framställningar av könen, öka medvetenheten och främja jämställdheten.

J.  Andelen kvinnor bland personer med universitetsexamen i journalistik och information uppgick till 68% i EU:s 28 medlemsländer 2015(13), samtidigt visar sysselsättningsuppgifterna för dessa länder under 2008–2015 att andelen kvinnor som arbetar i mediebranschen i genomsnitt stadigt har hållits kring 40 %.

K.  Andelen kvinnor i beslutsfattande ställning i medierna uppgick dessutom till endast 32 % i EU:s 28 länder 2015, vilket fortfarande inte utgör en balanserad könsfördelning (40–60 %), och andelen kvinnliga styrelseordföranden var endast 22 %(14).

L.  Löne- och pensionsskillnaderna mellan könen är ett ihållande problem i EU och problemet är uppenbart inom ekonomins olika sektorer, även i mediebranschen, där lönegapet mellan könen är 17 %.

M.  Kvinnor möter fortfarande glastak i mediesektorn och har eventuellt inte lika möjligheter till befordran eller avancemang i yrkeslivet på grund av en rad olika faktorer, bl.a. förfaranden i en organisationskultur som ofta inte är förenliga med balansen mellan arbetsliv och privatliv och en konkurrensutsatt miljö, som präglas av stress, inflexibla tidsfrister och långa arbetstider. På grund av en underrepresentation i chefstjänster har kvinnor även mindre beslutsbefogenhet när man sätter nyhetsagendan.

N.  Medieorganisationerna kan fastställa sina egna strategier för jämställdhet i medlemsstaterna, vilket leder till ett brett spektrum av praxis i EU: från mycket övergripande politiska ramar som omfattar medieinnehåll och en jämn representation av män och kvinnor i beslutsfattande organ, till en fullständig frånvaro av en sådan politik.

O.  Forskning visar att endast 4 % av nyhetstäckningen motverkar stereotypa bilder. Kvinnor utgör endast 24 % av de människor vi hör eller läser om i nyheterna(15). Endast kring 37 % av alla artiklar som publicerats av nyhetskällor både online och offline har skrivits av kvinnor, och situationen har inte visat några utsikter till förbättring under de senaste tio åren(16). Kvinnor ombeds oftast ge en allmän åsikt (41 %) eller berätta om en personlig erfarenhet (38 %) och citeras sällan i egenskap av experter (endast 17 % av artiklarna). Forskning har också visat att mindre än en femtedel av experterna eller kommentatorerna är kvinnor (18 %)(17).

P.  Kvinnor är oproportionerligt underrepresenterade i nyhets- och informationsmedierna och ännu mindre synliga inom sport, politik, ekonomi och finanser, trots den stora mängden medieföretag i medlemsstaterna. I fråga om historiskt medieinnehåll, såsom biografiska dokumentärer, saknas kvinnor nästan helt.

Q.  Kvinnors likvärdiga deltagande med män i innehållsrapportering och som informationskällor är avgörande inte bara av representationsskäl, utan också med tanke på lika möjligheter och ett fullständigt erkännande av kvinnors expertis och kunskap. På grund av ekonomiska skäl och arbetsvillkor, däribland otrygga anställningar och yrkeserfarenhet, i kombination med ett allt snabbare informationsutbyte och affärsmässiga skäl finns det hinder för att bedriva en ansvarsfull strategi för jämställdhet inom det europeiska medielandskapet.

R.  Det finns kvinnor som arbetar på högsta professionella nivå i mediebranschen, bland annat erkända filmproducenter, journalister och reportrar som, trots att det presterar lika bra som män, är mer utsatta för könsrelaterat våld och diskriminering på arbetsplatsen och ges kanske inte lika stor uppskattning som deras manliga motparter.

S.  Kvinnor som är engagerade i sociala medier utsätts för ökande nivåer av trakasserier. Dessa trakasserier kan komma att tysta kvinnors röster och försvaga deras medverkan i samhället. Globalt samlade uppgifter visar att hälften av de mediearbetande kvinnorna har utsatts för sexuella övergrepp, en fjärdedel har utsatts för fysiska våldshandlingar och tre fjärdedelar har erfarenheter av hotelser, hot eller övergrepp(18). Det finns en ökad oro över nätvåld mot kvinnor och flickor och det uppskattas att var tionde kvinna i EU har upplevt någon form av nätvåld efter att ha fyllt 15 år1. Det saknas uppgifter och forskning om nätvåld mot kvinnor och flickor på EU-nivå. Psykiska och sexuella trakasserier är kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Medierna och nationella och internationella tillsynsmyndigheter bör fastställa regler, bland annat sanktioner som ska tillämpas av medieorganisationerna, för att ta itu med dessa frågor.

T.  I synnerhet kvinnliga undersökande journalister utsätts ofta för våld och dödliga angrepp, såsom framgår av fallen med Veronica Guerin och Daphne Caruana Galizia.

U.  Enligt en undersökning av det europeiska audiovisuella nätverket för kvinnor, European Women’s Audiovisual Network (EWA)(19), är endast en film av fem i de sju europeiska länderna i undersökningen regisserad av en kvinna och största delen av finansieringen går till filmer som inte regisseras av kvinnor, trots att ungefär hälften av alla personer som utexamineras från filmskolor är kvinnor.

V.  Medieföretagen måste införa system för självreglering och uppförandekoder med förfaranderegler och kriterier för yrket och mediebevakningen för att skydda och främja jämställdhet mellan könen. Dessa system för självreglering och uppförandekoder måste utarbetas i samråd med industrins fackföreningar, och följa en klar jämställdhetspolitik.

Kvinnors närvaro i medierna

1.  Europaparlamentet betonar att trots att kvinnor på akademisk nivå utgör en betydande personalstyrka är de underrepresenterade i ledande positioner och toppositioner. Parlamentet anser att både offentliga och privata medietjänster har ansvar för att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och motarbeta all form av diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla politiska incitament för att minska hindren för kvinnors tillträde till ledande befattningar och chefspositioner i medieorganisationer.

2.  Europaparlamentet beklagar att andelen kvinnor i de offentliga medierna i EU i genomsnitt är låg, både i fråga om strategiska och operativa ledande positioner och styrelseplatser (läget 2017: 35,8 % av chefspositioner, 37,7 % av icke verkställande positioner och 33,3 % av styrelseledamöter)(20).

3.  Europaparlamentet erinrar om att EIGE, i samband med övervakningen av de viktiga områdena i handlingsplanen från Peking avseende kvinnor i medier, tagit fram följande indikatorer:

–  andelen kvinnor respektive män i beslutsfattande ställningar i medieorganisationer inom EU samt i deras styrelser,

–  andelen kvinnor respektive män i medieorganisationers styrelser inom EU,

–  strategier för att främja jämställdhet inom medieorganisationer.

4.  Europaparlamentet påminner om att medan direktivet om audiovisuella medietjänster anger att målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå, innehåller det inte några hänvisningar till lika representation i medieorganisationer.

5.  Europaparlamentet konstaterar att trots att kvinnor för närvarande är otillräckligt företrädda i dessa är det ändå mer sannolikt att kvinnor rekryteras eller befordras till högre positioner i offentliga medier än i privata medieorganisationer(21).

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och medieorganisationerna att stödja och utveckla stimulansåtgärder, t.ex. kvoter för lika representation av kvinnor och män i beslutsfattande positioner, och för en effektiv övervakning av att sådana insatser ges större uppmärksamhet i dessa organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att bryta dödläget kring direktivet om kvinnor i styrelser, som har varit fryst i rådet sedan 2013.

7.  Europaparlamentet noterar den långa tradition av att använda både frilansanställda och fast anställda som finns inom mediesektorn och dess fortsatta digitalisering, som har lett till minskade traditionella upplagor och reklamintäkter, vilket inverkar på den typ av anställningskontrakt som erbjuds i sektorn. Parlamentet påpekar dessutom att kvinnor är överrepresenterade i många atypiska anställningsformer på hela arbetsmarknaden. Parlamentet noterar att det ökande trycket på mediesektorn att bevara den ekonomiska bärkraften sannolikt kommer att leda till ett ökat antal sådana former av avtal.

8.  Europaparlamentet anser att stereotyper kan leda till en negativ social miljö för kvinnor och bidra till könsdiskriminering på arbetsplatsen. Parlamentet noterar vikten av en positiv social miljö för att hjälpa arbetstagarna att hantera höga nivåer av arbetsintensitet.

9.  Europaparlamentet påminner om att medieorganisationerna är fria att fastställa roller för sina anställda, både män och kvinnor, men uppmanar dem att göra detta med full respekt för personlig värdighet och professionell kvalitet. Parlamentet noterar i detta sammanhang oroat de fall där kvinnliga journalister har bedömts vara lämpligare för tv-journalistik på grund av deras upplevda attraktionskraft för publiken, och att de senare, när de blivit äldre, ersatts med yngre kolleger.

10.  Europaparlamentet fördömer den utbredda förekomsten av sexuella trakasserier och andra typer av övergrepp, särskilt i spel på internet och sociala medier, och uppmuntrar mediebolagen att skapa trygga miljöer som reagerar på alla fall av trakasserier. Parlamentet efterlyser därför olika åtgärder, bland annat informationskampanjer, interna regler om disciplinära åtgärder vid överträdelser och psykologiskt och/eller juridiskt stöd för dem som utsatts för sådana handlingar, för att stödja och bekämpa mobbning och sexuella trakasserier på arbetsplatsen och på nätet.

11.  Europaparlamentet fördömer kraftigt attackerna mot kvinnliga journalister som oförskräckt rapporterar om stora politiska frågor och brottsmål, och kräver att alla tänkbara ansträngningar görs för att säkerställa skydd och säkerhet för alla journalister.

12.  Europaparlamentet uppmanar offentliga och privata medieorganisationer att anta interna strategier om bland annat lika möjligheter och mångfald som inbegriper åtgärder mot trakasserier, om mammaledighet eller föräldraledighet, flexibla arbetsformer som stöder balansen mellan arbete och privatliv så att kvinnor och män får lika stor nytta av föräldraledighet och uppmuntra män att ta pappaledighet, säkerställa en rättvis fördelning av barnomsorg, samt mentor- och utbildningsprogram för ledningen samt distansarbete och flexibla arbetsvillkor för både kvinnor och män på frivillig basis utan att det påverkar karriärutvecklingen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medierna att respektera kvinnors och mäns rätt att utnyttja föräldraledighet. Parlamentet erinrar om att en gravid kvinna inte får utsättas för någon form av diskriminering på grund av sitt tillstånd och att ingen kvinna får vägras anställning under förevändning av att hon kan besluta att bli gravid.

14.  Europaparlamentet föreslår att medieorganisationer upprätta databaser för kvinnliga experter inom ett antal områden, särskilt sådana där kvinnor är underrepresenterade, i syfte att använda dem när så är lämpligt. Parlamentet uppmuntrar dessutom insamling av könsuppdelade uppgifter om alla möjliga medieinnehåll.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka kvinnors möjligheter att yttra sig och delta i beslutsfattande genom medier och ny kommunikationsteknik.

16.  Europaparlamentet anser att alla som arbetar inom media skulle gynnas av allmänt förbättrade villkor för kvinnor i arbetslivet. Parlamentet anser dock att denna förbättring inte har varit tillräcklig och att det kvarstår brister i jämställdheten. Parlamentet framhåller behovet av att medlemsstaterna och kommissionen främjar och säkerställer principen om lika lön i enlighet med artikel 157 i EUF-fördraget, inte minst genom att bekämpa löne- och pensionsklyftan mellan könen, minska osäkra anställningsförhållanden(22), säkerställa tillgången till överkomlig och högkvalitativ barnomsorg och bättre balans mellan yrkes- och privatliv samt garantera rätten till kollektivförhandlingar.

17.  Europaparlamentet upprepar att medierna skyndsamt måste omsätta politiken med lika lön för lika arbete i praktiken, inbegripet skyldigheter gällande lönetransparens, och göra det möjligt för kvinnor att utnyttja samma tillfällen till befordran och utbildning eller andra extra förmåner på samma villkor som män.

18.  Europaparlamentet noterar den positiva roll som kvinnoråd och jämställdhetsrepresentanter har på arbetsplatser. Parlamentet begär att jämställdhet främjas som en övergripande personalpolitik inom medierna. Parlamentet anser att för att uppnå jämställdhet för kvinnor på alla nivåer inom media, och särskilt på beslutsfattande nivåer, krävs en organisationskultur som kretsar kring den anställda och en jämställdhetsmedveten högsta ledningsgrupp. Parlamentet rekommenderar att de nationella tillsynsorganen och medieorganisationerna följer kommissionens rekommendation om stärkande av principen om lika lön för kvinnor och män(23), inför vägledning om rättvisa urvalsförfaranden, upprättar övergripande jämställdhetsstrategier som omfattar medieinnehåll och kvinnors avancemang i beslutsfattande organ samt upprättar interna förfaranden för att hantera trakasserier på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka en korrekt tillämpning och efterlevnad av direktiv 2006/54 som inför omvänd bevisbörda vid könsdiskriminering.

Medieinnehåll och kvinnor

19.  Europaparlamentet betonar mediernas roll som en pådrivare för samhälleliga förändringar och dess inflytande över den allmänna opinionen, och uppmanar medlemsstaterna att främja innehåll om jämställdhetsfrågor i offentliga medier. Parlamentet påpekar att hittills har lagstiftningsåtgärder om sexism och stereotypa könsroller i medieinnehåll fallit under medlemsstaternas behörighet. Parlamentet erinrar om förbudet mot könsbaserad diskriminering i medier i direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet betonar dessutom att även om lagstiftningsåtgärder bör granskas med vederbörlig hänsyn till principen om yttrandefrihet, bör den redaktionella friheten under inga omständigheter åberopas för att främja eller rättfärdiga negativa bilder av kvinnor eller hbti-personer. För att säkerställa ovanstående rättigheter uppmanar parlamentet enträget medlemsstaterna att reglera tillgången till videospel med skadligt onlineinnehåll och till pornografi på internet.

20.  Europaparlamentet betonar att ekonomiska argument inte får användas som en ursäkt för att upprätthålla könsstereotyper i medieinnehållet.

21.  Europaparlamentet betonar att våldsamt och sexistiskt medieinnehåll påverkar kvinnor och deras deltagande i samhället negativt. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa audiovisuella kommersiella meddelanden som har en psykologiskt eller fysiskt skadlig inverkan på tonåringar och ungdomar. Parlamentet uppmanar med kraft berörda parter och myndigheter att ta itu med reklam som indirekt uppmuntrar till ätstörningar såsom anorexi, och vidta andra åtgärder för att skydda särskilt utsatta personer, däribland flickor och unga kvinnor, mot detta slags innehåll.

22.  Europaparlamentet begär att medieinnehåll, inbegripet reklam, rörande familjeplanering, sexual- och reproduktionsrättigheter, mödra- och barnhälsovård och undervisning riktas till både män och kvinnor.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja mediekompetens och tillhandahålla alla berörda parter med jämställdhetsinriktade initiativ om medieutbildning i syfte att uppmuntra unga människor att utveckla förmågan att tänka kritiskt och hjälpa dem att identifiera och uttala sig mot sexistiska framställningar och diskriminering, könsbaserat våld, nätmobbning, hatpropaganda m.m. Parlamentet understryker behovet av förebyggande åtgärder, bl.a. kryptering och föräldrakontroll i syfte att säkerställa säkrare internetanvändning och digital kompetens och mediekompetens. Parlamentet uppmärksammar att stereotyper i reklam och andra medieprodukter har en potentiell inverkan på barns socialisering och följaktligen hur de uppfattar sig själva, sina familjemedlemmar och världen omkring dem. Reklam kan vara ett effektivt verktyg för att utmana stereotyper. Därför vill parlamentet att man i högre grad fokuserar på yrkesutbildning och utbildning som ett sätt att bekämpa diskriminering och främja jämställdhet.

24.  Europaparlamentet rekommenderar att mjuka åtgärder, såsom jämställdhetsplaner eller jämställdhetsriktlinjer ska ges ännu mer utrymme i medieorganisationer och anser att dessa förfaranden ska fastställa standarder för en positiv framställning av kvinnor i reklam, nyheter, rapportering, produktion eller tv- och radiosändningar, och omfatta allt känsligt innehåll såsom skildring av makt och auktoritet, sakkunskap, beslutsfattande, sexualitet, våld, mångfald av roller och antisexistiskt språkbruk. Parlamentet uppmuntrar dessutom offentliga och privata medier att integrera jämställdhet i allt innehåll och anta jämställdhetsplaner för att återspegla den sociala mångfalden

25.  Europaparlamentet rekommenderar att det i föreskrifter som utfärdas av behöriga myndigheter för medie- och kommunikationsbranschen ska anges kriterier som säkerställer stereotypfria framställningar av kvinnor och flickor, och att de innefattar en möjlighet att ta bort eller dra in kränkande innehåll. Parlamentet rekommenderar ytterligare att specialiserade organisationer, såsom nationella jämställdhetsorgan och icke-statliga kvinnoorganisationer ska delta i övervakningen av tillämpningen av dessa föreskrifter.

26.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna med alla lämpliga medel ska se till att medierna, inbegripet onlinemedier och sociala medier, samt reklam är fria från all uppmaning till våld eller hat mot en person eller grupp av personer. Parlamentet betonar behovet av att samla in könsuppdelad data och bedriva forskning i samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet i syfte att bemöta nätvåld, sexuella trakasserier på nätet, hot, sexistiska uttalanden och hatspråk mot kvinnor och flickor. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utbildning om hur medier rapporterar om fall som rör våld mot kvinnor. Parlamentet föreslår att kontinuerlig utbildning om framställning av könen i medieinnehåll görs tillgänglig för yrkesverksamma inom mediebranschen, även för personer i ledande positioner. Parlamentet rekommenderar att jämställdhet ska återspeglas i utbildningsmodulerna i undervisningen på kurser i journalistik och kommunikation på grundutbildnings-och forskningsnivå.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja självreglering och samreglering i medierna genom uppförandekoder.

Exempel på god praxis

28.  Europaparlamentet noterar med intresse de olika exempel på god praxis som kan iakttas i medlemsstaterna, bland annat följande: mediekampanjer, speciallagstiftning, pris och negativa utmärkelser för stereotypisk och sexistisk reklam, databaser över kvinnliga experter, utbildning för yrkesverksamma inom branschen samt medieorganisationernas jämställdhetsplaner, uppförandekoder och strategier för lika möjligheter och mångfald och fastställande av minimitrösklar för vartdera könets representation i ledningsorganen för mediernas tillsynsmyndigheter.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja kampanjer såsom det belgiska verktyget Expertalia, den tjeckiska utmärkelsen ”Sexist Piggy” och det svenska initiativet #TackaNej. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet genomföra informationskampanjer och medvetenhetandehöjande kampanjer om könsdiskriminerande innehåll i medierna och regelbundet rapportera om jämställdhetstrender i medierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öronmärka särskild finansiering för delprogram om kvinnors avancemang i mediebranschen och stödja medieorganisationer och medienätverk i att genomföra offentliga och sektorsspecifika informationskampanjer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett EU-pris till studerande inom medieområdet för arbete som rör jämställdhet.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar det civila samhällets organisationer att utarbeta kommunikationsstrategier, inte bara för traditionella medier utan också för onlinemedier, för att öka möjligheterna att påverka och övervaka mediernas verksamhet.

Ytterligare rekommendationer

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i samarbete med jämställdhetsorganen att fullt ut genomföra den befintliga lagstiftningen om jämställdhet och uppmuntra tillsynsmyndigheterna att uppmärksamma kvinnors deltagande och avancemang inom mediesektorn samt icke-stereotypiskt medieinnehåll. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra regelbundna utvärderingar av ovanstående områden och att, om det inte ännu gjorts, utveckla lagstiftning som fokuserar på icke-stereotypiskt medieinnehåll. Parlamentet betonar medlemsstaternas roll när det gäller att bättre utnyttja befintliga resurser i medierna inom ramen för deras ansvar att fullgöra sin public service-uppgift och samtidigt återspegla ett könsbalanserat och demokratiskt samhälle.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ytterligare undersökningar om andelen kvinnor i ledande positioner i medierna. Parlamentet berömmer Europeiska jämställdhetsinstitutet för dess arbete på detta område och uppmanar det att fortsätta att utveckla och övervaka relevanta indikatorer, bland annat, men inte enbart, om kvinnors deltagande i beslutsfattandet, deras arbetsvillkor och jämställdhet när det gäller medieinnehåll, och samtidigt utvidga uppmärksamheten till de nya sociala medieteknologierna för att utveckla metoder för att förebygga könsrelaterat våld och trakasserier i sociala medier.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja kvinnoorganisationer som arbetar aktivt för att främja jämställdhet i medierna, inte minst organisationer som stöder kvinnor och flickor som fallit offer för könsrelaterat våld, diskriminering på flera grunder eller sexuella trakasserier.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärdsprogram som säkerställer kvinnors deltagande i utformningen och genomförandet av effektiva och ändamålsenliga policyer och program för jämställdhet inom medieorganisationer.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta program för att stärka kvinnors färdigheter i ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilka är viktiga för karriärer inom mediesektorn med större fokus på teknik, t.ex. ljudtekniker och bild- och ljudtekniker. Parlamentet understryker vikten av yrkesutbildning när det gäller att bredda yrkesvalen och introducera kvinnor och män till icketraditionella karriärmöjligheter för att undanröja den horisontella och vertikala segregeringen.

o

o    o

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(2)

EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(3)

EGT C 296, 10.11.1995, s. 15.

(4)

EUT C 295E, 4.12.2009, s. 43.

(5)

EUT C 36, 29.1.2016, s. 18.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0204.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0338.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0360.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2017)0260.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2017)0290.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2017)0364.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2017)0417.

(13)

Gemensam datainsamling av UNESCO/OECD/Eurostat (UOE), tillgänglig på: http://eige.europa.eu/gender-statistics/dgs/indicator/ta_educ_part_grad__educ_uoe_grad02

(14)

EIGE:s jämställdhetsindex 2017

(15)

https://www.womenlobby.org/IMG/pdf/factsheet_women_and_media.pdf

(16)

Lenka Vochocová, FEMM-utskottets gemensamma offentliga utfrågning ”Jämställdhet inom mediesektorn i EU”, den 26 juni 2017, inspelningen kan ses på http://www.europarl.europa.eu/ep-live/en/committees/video?event=20170626-1500-COMMITTEE-FEMM

(17)

Projektet Global Media Monitoring Project, regional rapport för Europa (2015), tillgänglig på http://cdn.agilitycms.com/who-makes-the-news/Imported/reports_2015/regional/Europe.pdf

(18)

Internationella journalistfederationens (IFJ) kampanj mot könsbaserat våld på arbetsplatsen https://www.ifj-stop-gender-based-violence.org/

(19)

Where are the women directors in European films? Gender equality report on female directors (2006-2013) with best practice and policy recommendations, http://www.ewawomen.com/en/research-.html

(20)

Gender equality in power and decision-making (Jämställdhet inom maktpositioner och beslutsfattande, 2016). Review of the Implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States, 2017 (Källa: EIGE:s databas för jämställdhetsstatistik – Kvinnor och män i beslutsfattande ställningar).

(21)

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE): Granskningen av genomförandet av handlingsplanen från Peking i EU:s medlemsstater: Women and the Media – Advancing gender equality in decision-making in media organisations (2013).

(22)

Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar.

(23)

https://ec.europa.eu/info/strategy/justice-and-fundamental-rights/discrimination/gender-equality/equal-pay/gender-pay-gap-situation-eu_en


MOTIVERING

Detta betänkande behandlar jämställdheten mellan kvinnor och män i medierna i hela EU. Medierna är den fjärde statsmakten, som har stort inflytande på politiken och samhället. Vi måste därför vara mycket noggranna med att säkerställa att de kan fungera korrekt och på ett balanserat sätt, vilket med nödvändighet innebär att det råder en balans mellan kvinnor och män. Med tanke på att medierna – både offentliga och privata – förväntas tjäna samhället som helhet, bör deras struktur och arbete avspegla det faktum att kvinnor utgör hälften av samhället.

Betänkandet fokuserar på situationen för kvinnor som arbetar inom medierna som reportrar eller kommentatorer, men uppmärksammar också bristen på kvinnor i beslutsfattande positioner. Den sistnämnda situationen är särskilt oroande: trots att majoriteten av personer med universitetsexamen i journalistik är kvinnor innehas endast 30–40 % av chefspositionerna i medierna av kvinnor. Denna obalans påverkar inte endast mediernas innehåll och deras fokus, utan bidrar också till allmänt större löne- och pensionsskillnader mellan kvinnor och män.

Kvinnor stöter också på betydligt större svårigheter som reportrar och moderatorer: de står under stor press att uppfylla höga standarder för attraktivitet inför sin publik, och ges sällan möjlighet att arbeta med viktiga politiska eller ekonomiska frågor. Kvinnors situation är också ofta svårare p.g.a. ett större behov av att förena familjemässiga (mödramässiga) och yrkesmässiga skyldigheter. Vi önskar erbjuda ett så stort stöd som möjligt på detta område.

Ett särskilt kapitel ägnas framställningen av kvinnor i medierna och reklambranschen, där de utsätts för stereotyper och t.o.m. sexism. Situationen är liknande i de nya sociala medierna, som p.g.a. bristen på uppgifter och forskning inte omfattas av detta betänkande. Detta område bör inte förbises i framtiden.

Det är sant att EU inte lagstiftar om jämställdheten i medierna, men avsaknaden av sådana lagar befriar oss inte från vår skyldighet att behandla frågan och uppmana relevanta personer och organ att agera. Ansvaret för att uppmärksamma de olika frågorna vilar på medierna, tillsyns- och övervakningsorganen och det civila samhället. Nationella organ och EU-organ kan emellertid säkerställa att lagstiftning mot diskriminering genomförs korrekt och förbättra lagstiftningsramen om möjligheten att förena arbetsliv och familjeliv.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (24.1.2018)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över jämställdhet inom mediesektorn i EU

(2017/2210(INI))

Föredragande av yttrande: Lynn Boylan

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av direktivet om likabehandling i arbetslivet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om kvinnors ekonomiska egenmakt i den privata och den offentliga sektorn i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpandet av sexuella trakasserier och övergrepp i EU(6),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 26 april 2017 till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (COM(2017)0253).

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att trots att kvinnor utgör en majoritet av personer med universitetsexamen i journalistik och media i EU – andelen ligger på 68 %(7) – är de fortfarande kraftigt underrepresenterade inom media, särskilt på beslutsfattande nivå och på ledarskapsnivå. Parlamentet konstaterar att kvinnor, på alla chefsnivåer, utgjorde i snitt 32 % av all ledande personal i beslutsfattande ställning och kvinnor på högsta strategiska nivå, t.ex. verkställande direktör, låg ännu lägre på 16 %. Parlamentet noterar vidare att kvinnligt styrelsedeltagande också är lågt, med 25 %(8). Parlamentet konstaterar att denna underrepresentation bidrar till den negativa och stereotypa framställningen av kvinnor i medierna i EU.

2.  Europaparlamentet anser att dessa stereotyper kan leda till en negativ social miljö för kvinnor och kan bidra till könsdiskriminering på arbetsplatsen. Parlamentet noterar vikten av en positiv social miljö för att hjälpa arbetstagarna att handskas med intensivt arbete.

3.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att garantera lika möjligheter för kvinnor och män och att i samband därmed premiera fallenhet oberoende av kön, ras, ålder, religion, funktionsnedsättning, hälsotillstånd eller ekonomisk ställning.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att främja jämställdhet inom medieorganisationer, representativa organ och utbildningsinstitutioner, i synnerhet i dessas styrelser, och att noggrant övervaka och följa upp de framsteg som görs.

5.  Europaparlamentet anser att alla som arbetar inom media skulle gynnas av allmänt förbättrade villkor för kvinnor i arbetslivet. Parlamentet anser dock att denna förbättring inte har varit tillräcklig och att brister i jämställdheten kvarstår. Parlamentet framhåller behovet av att medlemsstaterna och kommissionen främjar och säkerställer principen om lika lön i enlighet med artikel 157 i EUF-fördraget, inte minst genom att bekämpa löne- och pensionsklyftan mellan könen, minska osäkra anställningsförhållanden(9), säkerställa tillgången till överkomlig och högkvalitativ barnomsorg och bättre balans mellan yrkes- och privatliv samt garantera rätten till kollektivförhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa osäkra anställningar, inbegripet odeklarerat arbete och falskt egenföretagande, för att säkerställa att alla former av anställningsavtal erbjuder anständiga arbetsvillkor och socialt skydd med lämpligt socialförsäkringsskydd i enlighet med ILO:s agenda för anständigt arbete, artikel 9 i EUF-fördraget, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och den europeiska sociala stadgan.

6.  Europaparlamentet anser att könsstereotyper som återges av medier bidrar till segregation på arbetsmarknaden. Parlamentet fördömer framställningar av kvinnor som minskar deras mänskliga värdighet, till exempel genom sexuell objektifiering i utsändningar och reklam. Parlamentet betonar att ekonomiska argument inte får användas som en ursäkt för att vidmakthålla könsstereotyper i medieinnehållet. Parlamentet påpekar att det i medierna ofta är långt färre kvinnor än män som bevakar de viktigaste politiska och ekonomiska frågorna. Parlamentet konstaterar även att det är oacceptabelt att ålder och utseende är den viktigaste faktorn som avgör om en viss kvinnlig nyhetsuppläsare får visa sig i tv.

7.  Europaparlamentet noterar den långa tradition av såväl frilanspersonal som fast anställd personal som finns inom mediesektorn. Parlamentet noterar att den fortsatta digitaliseringen av mediesektorn har lett till minskade traditionella upplagor och reklamintäkter, vilket inverkar på den typ av anställningskontrakt som erbjuds i sektorn.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att medieorganisationer respekterar kvinnors och mäns rätt att gynnas likvärdigt av föräldraledighet. Parlamentet uppmanar i synnerhet män att ta ut pappaledighet.

9.  Europaparlamentet anser att för att uppnå jämställdhet för kvinnor på alla nivåer inom media, och särskilt på beslutsfattande nivåer, krävs en organisationskultur som kretsar kring den anställde, en jämställdhetsmedveten högsta ledningsgrupp, insyn i lönesystem, könsneutrala yrkesbedömnings- och klassificeringssystem, öppenhet i rekryterings- och befordringsförfaranden och effektiva åtgärder för att få slut på sexuella trakasserier. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka en korrekt tillämpning och efterlevnad av direktiv 2006/54 som inför omvänd bevisbörda vid könsdiskriminering.

10.  Europaparlamentet noterar en nyligen genomförd studie från Europaparlamentet som betonar de allt osäkrare anställningsformerna i alla typer av arbeten. Parlamentet konstaterar en större risk för osäkerhet vid atypiska anställningsformer, såsom visstidsanställning, tillfällig anställning, frilansarbete och icke-kontinuerligt arbete inom mediesektorn. Parlamentet konstaterar vidare, såsom är fallet på hela arbetsmarknaden, att kvinnor är överrepresenterade i många atypiska anställningsformer(10). Parlamentet noterar att det ökade trycket på mediesektorn att bevara den ekonomiska bärkraften på grund av fortsatt digitalisering inverkar på den typ av anställningsavtal som erbjuds i sektorn, vilket sannolikt kommer att förvärra denna tendens. Parlamentet noterar vidare att kvinnor med dessa avtalsformer kan vara mer sårbara för trakasserier på arbetsplatsen på grund av att de relativt enkelt kan sägas upp från organisationen.

11.  Europaparlamentet noterar, med hänvisning till Eurofounds kommande rapport ”Pay transparency in Europe: First movers’ experiences with gender pay reports and audits”, att endast en tredjedel av medlemsstaterna har vidtagit åtminstone några åtgärder för insyn i lönesättningen för män och kvinnor i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation (C(2014)1405), att vissa endast nyligen har ändrat lagstiftningen eller har mogna planer, medan över hälften av medlemsstaterna ännu inte har genomfört några av de fyra åtgärderna för insyn i lönesättningen.

12.  Europaparlamentet betonar mediernas roll som aktörer för samhälleliga förändringar och deras inflytande över den allmänna opinionen, och uppmanar medlemsstaterna att främja innehåll om jämställdhet i offentliga medier. Parlamentet uppmuntrar offentliga och privata medier att integrera jämställdhet i allt sitt innehåll och att använda ett icke‑sexistiskt språkbruk. Parlamentet uppmuntrar radio- och televisionsföretag att anta en jämställdhetsplan för både sin interna struktur och sin innehållsproduktion.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärdsprogram som säkerställer kvinnors deltagande i utformningen och genomförandet av effektiva och ändamålsenliga policyer och program för jämställdhet inom medieorganisationer.

14.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och rådet om att de snabbt måste anta och genomföra direktivet om kvinnor i styrelser, genom vilket det införs kvoter inom både offentliga och privata förtecknade medieorganisationer, i syfte att säkerställa kvinnors lika representation på beslutsfattande nivå. Parlamentet erinrar kommissionen om dess ansvar att vidta alla sådana åtgärder som kan bidra till att bryta dödläget i rådet i fråga om antagandet av direktivet om kvinnor i styrelser.

15.  Europaparlamentet noterar i synnerhet den störande omfattningen av trakasserier som kvinnliga journalister utsätts för. Parlamentet noterar att det på internationell nivå, enligt en färsk studie från IWMF/International News Safety Institute från 2013(11), framgår att 64,8 % av kvinnliga medieanställda har utsatts för trakasserier, hot eller övergrepp i samband med deras arbete och att 31,7 % av dem säger att de flesta trakasserier och övergrepp hände på arbetsplatsen och begicks av en manlig chef, arbetsledare eller medarbetare. Parlamentet uppmanar medieorganisationer att inrätta interna organ, där sådana tidigare inte fanns, som ska bistå offer för trakasserier genom hela deras process att tala ut. Parlamentet uppmanar vidare dessa organisationer att säkerställa att det finns tydliga och specifika interna policyer, inbegripet ett förfarande för visselblåsning, som särskilt syftar till att tackla en arbetsplatskultur som tillåter att könsdiskriminering och könsbaserade trakasserier främjas. Parlamentet välkomnar initiativ som #MeToo‑rörelsen som lyfte fram omfattningen av sexuella trakasserier och våld mot kvinnor. Parlamentet stöder helhjärtat alla kvinnor och flickor som deltagit i kampanjen, även dem som har pekat ut sina förövare.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta program för att stärka kvinnors färdigheter i ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilka är viktiga för karriärer inom mediesektorn med större fokus på teknik, t.ex. ljudtekniker och bild- och ljudtekniker. Parlamentet understryker vikten av yrkesutbildning när det gäller att bredda yrkesvalen och introducera kvinnor och män till icketraditionella karriärmöjligheter för att undanröja den horisontella och vertikala segregeringen.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja kvinnoorganisationer som är verksamma på området för främjande av jämställdhet i medierna, inte minst organisationer som stöder kvinnor och flickor som fallit offer för könsrelaterat våld, diskriminering på flera grunder eller sexuella trakasserier.

18.  Europaparlamentet erkänner att en ökning av andelen kvinnor i ledande roller inom mediesektorn är ett viktigt steg och uppmanar medieorganisationerna att införa åtgärder för bästa praxis i detta syfte. Parlamentet uppmuntrar dessa organisationer att aktivt överväga åtgärder, likt dem som införts av de nordiska public service-bolagen(12), för att stärka sina interna åtgärder genom uppförandekoder, jämställdhetsgranskningar, jämställdhetsplaner, rapporteringsmekanismer och utbildning om trakasserier och könsstereotyper, men även genom utbildning och handledning samt förebildsprogram för kvinnliga kollegor som enligt Eurofound mindre sannolikt kommer att få utbildning som betalas av arbetsgivaren än deras manliga kollegor inom mediesektorn. Parlamentet föreslår att sådana åtgärder bör förstärkas med övervakningsmekanismer som fastställer tydliga och genomförbara årliga mål. Parlamentet anser att sådana åtgärder skulle kunna bidra till en högre andel kvinnor i strategisk beslutsfattande ställning.

19.  Europaparlamentet uppskattar den positiva roll som mediefackförbund och branschorganisationer har när det gäller att främja jämställdhet inom sina interna strukturer på ett mer effektivt sätt än vad som har uppnåtts på arbetsplatsen. Parlamentet anser att sådana branschorganisationer bör spela en central roll i utarbetandet av strategier för jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet noterar även den proaktiva roll som nationella jämställdhetsorgan och nationella kontrollorgan på medieområdet kan spela för att övervaka och åtgärda klyftan mellan könen inom sektorn.

20.  Europaparlamentet erkänner att kvinnor inte kan behandlas som en homogen grupp och att kvinnor med skiftande etnicitet, religion, könsidentitet och sexuell läggning och kvinnor med funktionsnedsättning ställs inför specifika könsbaserade hinder och stresskällor på arbetsplatsen, däribland trakasserier, utestängning, diskriminering eller könsstereotyper.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fullständigt genomförande av den befintliga relevanta unionslagstiftningen om likabehandling i arbetslivet och icke-diskriminering. Parlamentet beklagar att endast några få medlemsstater systematiskt har sett till att alla befintliga lagtexter överensstämmer med principen om likabehandling(13).

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta, finansiera och uppmuntra utbildning om arbetsplatspolicyer rörande trakasseribekämpning, jämställdhet och mångfald, inte minst användningen av icke-diskriminerande språkbruk och för att undvika könsstereotyper i medier, med målet att bekämpa trakasserier på arbetsplatsen. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas utbildning om hur medier rapporterar om fall av våld mot kvinnor.

23.  Europaparlamentet betonar det faktum att det är viktigt att garantera kvinnor en balans mellan arbetsliv och privatliv, i synnerhet mot bakgrund av de oregelbundna arbetstiderna inom mediesektorn. Parlamentet noterar en nylig studie(14) från Eurofound som innehåller rapporter från mediearbetare i tryckeri- och förlagssektorerna om dålig balans mellan arbetsliv och privatliv, där de högsta nivåerna rapporteras på små och medelstora arbetsplatser i medie- och kommunikationssektorn. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om balans mellan arbetsliv och privatliv som svar på upprepade uppmaningar från Europaparlamentet, och insisterar på att resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna leder till effektiv lagstiftning. Parlamentet konstaterar att en jämlik fördelning av ansvar, kostnader och omsorg mellan kvinnor och män kommer att bidra till att undanröja bristande jämställdhet.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att främja åtgärder för att förhindra könsbaserade skillnader i företag som erhåller offentliga koncessioner. Parlamentet noterar den positiva roll som kvinnoråd och jämställdhetsrepresentanter har på arbetsplatser. Parlamentet anser att dessa organisationer bör fortsätta att arbeta tillsammans med arbetsgivare för att tillhandahålla lämpliga åtgärder för att uppnå balans mellan könen inom medieorganisationerna.

25.  Europaparlamentet beklagar underrapporteringen av alla typer av diskriminering på arbetsplatsen och betonar att avsaknaden av objektiva uppgifter gör det svårt att bevisa att diskriminering förekommer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa upp indikatorerna som utvecklats av Europeiska jämställdhetsinstitutet och att på ett korrekt och systemtäckande sätt samla in jämställdhetsuppgifter som faller inom tillämpningsområdet för direktivet om likabehandling, med deltagande av arbetsmarknadens parter, nationella jämställdhetsorgan samt nationella domstolar. Parlamentet rekommenderar vidare att nationella, regionala och lokala myndigheter, brottsbekämpande myndigheter, inklusive yrkesinspektörer, nationella organ för främjande av likabehandling och civilsamhällets organisationer, ökar sin övervakning av sektorsövergripande diskriminering på grund av kön och diskriminering av andra skäl i fall då diskriminering förekommit och i praxis.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

3

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Michael Detjen, Geoffroy Didier, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Dennis Radtke, Terry Reintke, Claude Rolin, Siôn Simon, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Lynn Boylan, Rosa D’Amato, Tania González Peñas, Krzysztof Hetman, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Ivari Padar, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Morten Messerschmidt

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

42

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Marian Harkin, António Marinho e Pinto

EFDD

Rosa D’Amato

GUE/NGL

Lynn Boylan, Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes

PPE

Georges Bach, David Casa, Geoffroy Didier, Krzysztof Hetman, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Dennis Radtke, Claude Rolin, Romana Tomc

S&D

Guillaume Balas, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Michael Detjen, Agnes Jongerius, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Ivari Padar, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Siôn Simon, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato

VERTS/ALE

Jean Lambert, Terry Reintke, Tatjana Ždanoka

3

-

ENF

Dominique Martin, Joëlle Mélin

NI

Lampros Fountoulis

5

0

ECR

Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Morten Messerschmidt, Ulrike Trebesius

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0338.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0360.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0260.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0290.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2017)0364.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2017)0417.

(7)

Advancing gender equality in decision-making in media organisations, EIGE-rapport, 2013, s. 17.

(8)

Advancing gender equality in decision-making in media organisations, EIGE-rapport, 2013, s. 29-33.

(9)

Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar.

(10)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/587285/IPOL_STU(2016)587285_EN.pdf.

(11)

https://www.iwmf.org/wp-content/uploads/2014/03/Violence-and-Harassment-against-Women-in-the-News-Media.pdf

(12)

http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/mediefakta-dokument/Gender_Media/Making_Change/1-12_makingchange_lr.pdf

(13)

Jämför Europaparlamentets resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av direktivet om likabehandling i arbetslivet.

(14)

https://www.eurofound.europa.eu/publications/information-sheet/2014/working-conditions/media-and-communications-working-conditions-and-job-quality.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

20.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, André Elissen, Iratxe García Pérez, Arne Gericke, Anna Hedh, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Maria Noichl, Pina Picierno, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Maria Gabriela Zoană

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Urszula Krupa, Edouard Martin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Krzysztof Hetman, Monika Hohlmeier, Lukas Mandl, Pavel Svoboda, Patricija Šulin


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

25

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Sophia in 't Veld

GUE/NGL

Malin Björk

PPE

Krzysztof Hetman, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Lívia Járóka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Lukas Mandl, Michaela Šojdrová, Patricija Šulin, Pavel Svoboda, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

S&D

Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Edouard Martin, Maria Noichl, Pina Picierno, Liliana Rodrigues, Maria Gabriela Zoană

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Terry Reintke, Ernest Urtasun

4

-

ECR

Arne Gericke, Urszula Krupa, Jadwiga Wiśniewska

ENF

André Elissen

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 6 mars 2018Rättsligt meddelande