Förfarande : 2018/2012(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0032/2018

Ingivna texter :

A8-0032/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 01/03/2018 - 8.12

Antagna texter :

P8_TA(2018)0054

BETÄNKANDE     
PDF 412kWORD 62k
23.2.2018
PE 616.588v02-00 A8-0032/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2017/007 SE/Ericsson)

(COM(2017)0782 – C8-0010/2018 – 2018/2012(BUD))

Budgetutskottet

Föredragande: Urmas Paet

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
 MOTIVERING
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2017/007 SE/Ericsson)

(COM(2017)0782 – C8-0010/2018 – 2018/2012(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0782 – C8-0010/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0032/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt för att underlätta omplacering och återinträde på arbetsmarknaden.

C.  Sverige lämnade in ansökan EGF/2017/007 SE/Ericsson om ekonomiskt stöd från fonden efter 2 388 uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Västsverige (SE23) och Östra Mellansverige (SE12), samt i Sydsverige (SE22).

D.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda av underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och egenföretagare vars verksamhet har upphört.

E.  Det har under de senaste åren inkommit flera ansökningar från samma eller närliggande sektorer som berör stora företag.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Sverige är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 130 400 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 3 550 667 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna lämnade in ansökan den 9 augusti 2017 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Sverige lämnade, slutförde sin bedömning den 18 december 2017 och underrättade parlamentet den 15 januari 2018.

3.   Europaparlamentet påpekar att detta är den andra ansökan från Sverige om ekonomiskt stöd från fonden i samband med uppsägningar hos Ericsson. Den första ansökan lämnades in i mars 2016 och ledde till ett positivt beslut(4).

4.  Europaparlamentet beklagar det låga utnyttjandet i det föregående ärendet från 2016 som rörde uppsägningar hos Ericsson, men välkomnar att man har dragit lärdomar av detta. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att före detta arbetstagare som omfattas av den aktuella ansökan kommer att kunna delta i utbildning och yrkesutbildning utan att detta har någon negativ inverkan på deras avgångsvederlag.

5.  Europaparlamentet noterar att Sverige menar att uppsägningarna har ett samband med de genomgripande strukturförändringar inom världshandeln som orsakats av globaliseringen, särskilt den negativa tillväxten på hårdvarusidan inom telekomsektorn för Ericsson i Sverige på grund av den globala konkurrensen. Parlamentet framhåller att Ericsson successivt har minskat personalen i Sverige, men att företaget samtidigt har vuxit i världen som helhet.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att det finns en stor efterfrågan på personer med it-kompetens i olika regioner samtidigt som de som har sagts upp från Ericsson inte har just den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att många personer med samma kompetens sägs upp samtidigt i samma geografiska område. Parlamentet anser att industriarbetare och äldre arbetstagare är i särskilt behov av hjälp. Parlamentet noterar att fonden också skulle kunna underlätta gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare från krympande sektorer i vissa medlemsstater till växande sektorer i andra medlemsstater.

7.  Europaparlamentet påminner om att olika typer av anställda, både industriarbetare och tjänstemän, berörs av uppsägningarna. Parlamentet oroas över att vissa arbetstagare står inför en arbetsmarknad med tämligen låg efterfrågan inom traditionell tillverkningsindustri. Parlamentet konstaterar att det finns möjligheter för dessa arbetstagare inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock skulle kräva omfattande omskolning.

8.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser 2 388 arbetstagare som sagts upp vid Ericsson, varav 900 kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna. Parlamentet påpekar att mer än 30 % av dessa är i åldersgruppen 55–64 år och att de har färdigheter som är specifika för hårdvarusidan inom telekomsektorn som är förlegade på dagens arbetsmarknad, och att de därför har svårt att återgå till arbetsmarknaden och risker att drabbas av långtidsarbetslöshet. Parlamentet välkomnar därför att åtgärder för mindre gynnade grupper står i fokus för projektet.

9.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att ge särskild hjälp till uppsagda arbetstagare över 50 år som riskerar att bli långtidsarbetslösa och personer med inlärningssvårigheter eller fysisk funktionsnedsättning, med tanke på de ökade utmaningar som dessa personer sannolikt kommer att ställas inför när de söker ett annat arbete.

10.  Europaparlamentet noterar att kostnaderna för bidrag och incitament för uppsagda arbetstagare nästan når upp till den gräns på 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som avses i artikel 7.1 b i förordningen och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

11.  Europaparlamentet noterar att Sverige planerar fem olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) rådgivning och karriärplanering, ii) åtgärder för missgynnade grupper, iii) stöd till entreprenörskap, iv) utbildning och yrkesutbildning, v) bidrag för arbetssökande och rörlighet. Parlamentet noterar också att de föreslagna åtgärderna skulle hjälpa uppsagda arbetstagare att anpassa sina färdigheter och underlätta deras övergång till ett nytt arbete eller hjälpa dem att starta ett eget företag. Parlamentet betonar att dessa åtgärder utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för de stödberättigade åtgärder som avses i artikel 7.1 i förordningen om fonden och att åtgärderna inte ersätter passiva socialskyddsåtgärder. Parlamentet välkomnar de svenska myndigheternas beslut att i februari 2017 inleda de individanpassade åtgärderna riktade till de berörda stödmottagarna, långt innan ansökan om stöd från fonden lämnades in.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer. Parlamentet efterlyser mer samråd med entreprenörer för att matcha utvecklingen av ny kompetens och utbildning med deras behov.

13.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden. Parlamentet välkomnar skyldigheten för den svenska arbetsförmedlingen att ta hänsyn till miljökrav i anbudsinfordringar och i sin egen praxis.

14.  Europaparlamentet betonar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument.

15.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten, varaktigheten och hållbarheten hos nya arbetstillfällen, antalet och andelen egenföretagare och nystartade företag och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

17.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen om att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(3)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(4)

EUT L 284, 20.10.2016, s. 25.


BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Sverige – EGF/2017/007 SE/Ericsson

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1), särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globalisering, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.

(2)  Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(3) inte överstiga 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

(3)  Sverige lämnade den 9 augusti 2017 in en ansökan om att utnyttja fonden med anledning av uppsägningar hos Ericsson (Telefonaktiebolaget LM Ericsson) i Sverige. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av ekonomiskt stöd från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)  Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 2 130 400 euro som Sverige ansökt om.

  För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 130 400 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018.  

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [datum för antagandet](4)*.

Utfärdat i ...

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(2)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(3)

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(4)

*   Datum ska införas av parlamentet före offentliggörandet i EUT.


MOTIVERING

I.  Bakgrund

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln.

Enligt bestämmelserna i artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1) och artikel 15 i förordning (EU) nr 1309/2013(2) får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). Beloppen förs in i Europeiska unionens allmänna budget som en avsättning.

För att kunna aktivera fonden när en positiv bedömning har gjorts av en ansökan ska kommissionen, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), förelägga budgetmyndigheten ett förslag om utnyttjande av fonden och samtidigt en motsvarande begäran om överföring. Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.

II.  Ansökan från Sverige och kommissionens förslag

Den 18 december 2017 antog kommissionen ett förslag till beslut om att bevilja Sverige medel ur fonden till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för arbetstagare som blivit uppsagda vid ett företag som är verksamt inom den ekonomiska sektor som klassificeras enligt Nace rev. 2 huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Västsverige (SE23), Östra Mellansverige (SE12) och i Sydsverige (SE22). Förslaget översändes till Europaparlamentet den 15 januari 2018.

Detta är den andra ansökan som behandlas under budgetåret 2018 och den sjuttonde inom den ekonomiska sektor som klassificeras enligt Nace rev. 2 huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) sedan fonden inrättades. Detta är redan Sveriges andra ansökan om stöd till Ericsson från fonden. Ansökan avser 2 388 arbetstagare som blivit uppsagda och innebär att totalt 2 130 400 EUR ur fonden utnyttjas för Sverige.

Ansökan lämnades till kommissionen den 9 augusti 2017 och kompletterades med ytterligare information fram till den 4 oktober 2017. Kommissionen avslutade sin bedömning den 18 december 2017 och har, i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden, kommit fram till att ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden, enligt artikel 4 i förordningen om fonden.

Sverige menar att uppsägningarna har ett samband med de genomgripande strukturförändringar inom världshandeln som orsakats av globaliseringen, närmare bestämt den negativa tillväxten på hårdvarusidan inom telekomsektorn för Ericsson i Sverige, på grund av den globala konkurrensen. Ericsson står inför en osäker framtid till följd av de strukturella förändringar som sektorn har genomgått på grund av globaliseringen och den ökade konkurrensen, framför allt i Asien. Trots att antalet anställda hos Ericsson ökade globalt mellan 2005 och 2014 från 56 055 till 118 055 anställda, har det sedan dess minskat till 109 127 anställda i juni 2017.

De händelser som föranlett uppsägningarna och verksamheter som upphör är en del av den omstrukturering och utlokalisering av verksamhet som telekomföretaget inledde 2014. Tillverkningen av teleutrustning har upphört vid flera anläggningar och tre av Ericssons fabriker har lagts ned helt.

Ett stort antal av de uppsagda arbetstagarna är män. De allra flesta av dem är 30–54 år och 30 % av dem är 55–64 år. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder som samfinansieras av fonden är därför viktiga för att förbättra möjligheterna för återinträde på arbetsmarknaden för dessa grupper.

De fem olika åtgärder som ska tillhandahållas för uppsagda arbetstagare och för vilka samfinansiering från fonden begärs består av följande:

Yrkesvägledning och karriärplanering: Denna åtgärd omfattar ingående kartläggning och individuell planering, jobbcoachning och motivationshöjning samt karriärplanering.

– Åtgärder för mindre gynnade grupper: Denna åtgärd kommer särskilt att fokusera på att hjälpa mindre gynnade uppsagda arbetstagare, personer som är över 50 år som riskerar att bli långtidsarbetslösa och personer med inlärningssvårigheter eller fysiska funktionsnedsättningar som kan behöva extra stöd. I åtgärden ingår specialisthjälp (inklusive psykolog eller fysioterapeut) för att hjälpa människor att byta yrke.

– Stöd till entreprenörskap: Denna åtgärd kommer att främja entreprenörskap bland de sökande genom att ge dem möjlighet att ansöka om starta eget-bidrag genom Arbetsförmedlingen (här ingår detaljerad företagsrådgivning och hjälp med att bedöma hur genomförbar affärsplanen är innan bidraget för sex månader godkänns).

Utbildning och omskolning: Denna åtgärd inkluderar arbetsplatsanknuten utbildning som kombinerar formell utbildning och praktik på företag (som normalt sett inte erbjuds av Arbetsförmedlingen) samt använder omställningsorganisationernas tjänster. Därutöver ska åtgärden hjälpa de sökande att få tillgång till akademiska och skräddarsydda kurser samt specialiserad utbildning i upp till tolv månader eller upp till två terminer vid högre utbildningsanstalter.

– Arbetssökarbidrag och flyttbidrag: Dessa åtgärder kommer att hjälpa de sökande i deras vardagsliv och stå för resekostnaderna till intervjuer (över 60 020 SEK), utbildning etc. medan de söker arbete.

Enligt kommissionen utgör dessa åtgärder aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för de stödberättigade åtgärder som avses i artikel 7 i förordningen om fonden. Åtgärderna ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.

De svenska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om följande:

– Principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem.

– De krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda.

– Att Ericsson, som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet, har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda.

– De föreslagna åtgärderna kommer inte att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och all dubbelfinansiering kommer att förhindras.

– De föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

– Det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.

Sverige har meddelat kommissionen att medlen till den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen kommer från Arbetsförmedlingens budget. Det ekonomiska bidraget kommer att förvaltas av Arbetsförmedlingen, precis som i det föregående Ericssonfallet. Projektets räkenskaper kommer att granskas av internrevisionen, som är ett fristående organ knutet till Arbetsförmedlingens styrelse. Internrevisionens uppgift är att granska Arbetsförmedlingens interna förfarande för kontroll och verifiering.

III.  Förfarande

För att fonden ska kunna utnyttjas har kommissionen överlämnat en begäran till budgetmyndigheten om överföring av ett sammanlagt belopp på 2 130 400 EUR från reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (40 02 43) till fondens budgetpost (04 04 01).

Detta är det första förslaget till överföring för utnyttjande av fonden som lämnats in till budgetmyndigheten under 2018.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas i enlighet med artikel 15.4 i förordningen om fonden.

Enligt en intern överenskommelse ska utskottet för sysselsättning och sociala frågor delta i processen för att konstruktivt stödja och bidra till bedömningen av ansökningarna om medel ur fonden.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(3)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

ASP 09G205

Ärende: Yttrande över utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för ärende EGF/2017/007 SE/Ericsson

Till ordföranden

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och dess arbetsgrupp för EGF har undersökt möjligheten att bevilja stöd från fonden för ärende EGF/2017/007 SE/Ericsson och har antagit detta yttrande.

EMPL-utskottet och arbetsgruppen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är positiva till att utnyttja fonden för denna ansökan. I detta sammanhang vill EMPL-utskottet framföra vissa synpunkter, utan att därför ifrågasätta anslagsöverföringen.

EMPL-utskottets synpunkter grundar sig på följande överväganden:

A)  Denna ansökan grundas på artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1309/2013 (förordningen om fonden) och gäller 2 388 arbetstagare som sagts upp från ett företag inom de näringsgrenar som i Nace rev. 2 hänförs till huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik).

B)  För att fastställa sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, anför Sverige att it- och telekombranschen flyttar till Asien till följd av det gynnsamma förhållandet mellan kostnader och kvalitet när det gäller tillverkning i Indien och Kina, och på grund av de växande marknadernas storlek nära produktionsanläggningarna för hårdvaran.

C)  Två tredjedelar av de arbetstagare som omfattas av åtgärderna är män och en tredjedel är kvinnor. 68,56 % är mellan 30 och 54 år och 30,22 % är mellan 55 och 64 år.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar därför budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag avseende Sveriges ansökan:

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1309/2013 är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 130 400 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 3 550 667 EUR.

2.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som det finns stor efterfrågan på personer med it-kunskaper, finns det en obalans mellan de färdigheter som de som sagts upp från Ericsson besitter och arbetsmarknadens krav. Industriarbetare och äldre arbetstagare är i särskilt behov av hjälp.

3.  Europaparlamentet noterar att fonden har samfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, bland annat rådgivning och hjälp med karriärplanering, åtgärder för missgynnade grupper, stöd till entreprenörskap, utbildning, arbetssökande och flyttbidrag, och välkomnar Sveriges beslut att inleda de individanpassade åtgärderna för de berörda stödmottagarna i februari 2017, innan ansökan om stöd från fonden lämnades in.

4.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att ge särskild hjälp till arbetstagare över 50 år som riskerar att bli långtidsarbetslösa och personer med inlärningssvårigheter eller fysisk funktionsnedsättning, med tanke på de ökade utmaningar som dessa personer sannolikt kommer att ställas inför när de söker ett annat arbete.

5.  Europaparlamentet välkomnar samråden med intressenterna, inklusive de berörda stödmottagarna och deras företrädare, fackföreningar, företagarrepresentanter, lokala myndigheter samt arbetsförmedlingar för att utarbeta det samordnade paketet med individanpassade tjänster.

6.  Europaparlamentet noterar att de inkomststödjande åtgärderna kommer att utgöra 34,76 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är precis under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

7.  Europaparlamentet beklagar det låga utnyttjandet i det föregående ärendet från 2016 som rörde uppsägningar vid Ericsson, men välkomnar att man har dragit lärdomar av detta, och noterar med tillfredsställelse att före detta arbetstagare som omfattas av den aktuella ansökan kommer att kunna delta i utbildning och yrkesutbildning utan att detta påverkar deras avgångsvederlag negativt.

8.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna har intygat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

9.  Europaparlamentet välkomnar att Sverige har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta åtgärder som det berörda företaget är skyldigt att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

10.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet välkomnar skyldigheten för den svenska arbetsförmedlingen att ta hänsyn till miljökrav i anbudsinfordringar och i sin egen praxis.

Med vänlig hälsning

Marita Ulvskog

Tillförordnad ordförande för EMPL


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING

Jean Arthuis

Ordförande

Budgetutskottet

Europaparlamentet

Ärende:  Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Till ordföranden

Ett förslag till kommissionens beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) har vidarebefordrats för yttrande till utskottet för regional utveckling. Såvitt jag förstår är avsikten att ett betänkande om detta förslag ska antas av budgetutskottet den 21–22 februari 2018.

  I COM(2017)0782 föreslås ett ekonomiskt stöd från fonden på 2 130 400 EUR för 900 arbetstagare som sagts upp vid Ericsson (Telefonaktiebolaget LM Ericsson moderbolaget och dotterbolaget, Ericsson AB) i Sverige. Detta företag är huvudsakligen verksamt inom den näringsgren som i Nace rev. 2 hänförs till huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik). Uppsägningarna hos Ericsson gjordes främst i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Västsverige (SE23) och Östra Mellansverige (SE12), men arbetstagare i Sydsverige (SE22) blev också uppsagda.

De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från fonden fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006.

Utskottets samordnare har behandlat detta förslag och har bett mig skriva och meddela dig att en majoritet av utskottets ledamöter inte har några invändningar mot att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas för ett anslag på ovannämnda belopp enligt kommissionens förslag.

Med vänlig hälsning

Iskra Mihaylova


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Jean-Paul Denanot, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Pavel Poc, Tomáš Zdechovský


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

30

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Gérard Deprez, Urmas Paet

ECR

Zbigniew Kuźmiuk

ENF

Marco Zanni

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Inese Vaidere, Tomáš Zdechovský, Patricija Šulin

S&D

Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, John Howarth, Vladimír Maňka, Pavel Poc, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Manuel dos Santos

Verts/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand

2

-

ENF

André Elissen

NI

Indrek Tarand

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 26 februari 2018Rättsligt meddelande