Förfarande : 2017/2053(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0041/2018

Ingivna texter :

A8-0041/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 13
CRE 13/03/2018 - 13

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0076

BETÄNKANDE     
PDF 651kWORD 104k
26.2.2018
PE 616.543v02-00 A8-0041/2018

om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Budgetutskottet

Medföredragande: Gérard Deprez, Janusz Lewandowski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av artiklarna 311 och 332.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

  med beaktande av artiklarna 106a och 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel(2),

  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov(3),

  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 21 september 2017 Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden (COM(2017)0547),

  med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel(4),

  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(5),

  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 Förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014-2020: lärdomar och fortsatt utveckling(6),

  med beaktande av sin resolution av den 16 april 2014 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel(7),

  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(8),

  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet(9),

  med beaktande av rapporten Future financing of the EU – final report and recommendations of the High Level Group on Own Resources från december 2016,

  med beaktade av artikel 1 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0041/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt Romfördraget av den 25 mars 1957 skulle Europeiska ekonomiska gemenskapen finansieras av nationella bidrag endast under en övergångsperiod, och därefter av ett system för egna medel.

B.  Europeiska rådet i Luxemburg beslutade i april 1970 om ett system med egna medel vilket innebar att de nationella bidragen upphörde och att man införde två genuint egna medel – jordbruksskatter och tullar – som kompletterades av ett tredje medel baserat på mervärdesskatt (moms).

C.  Europeiska rådet införde i juni 1988 egna medel grundade på medlemsstaternas BNI, på grund av att intäkterna från de befintliga egna medlen var otillräckliga för att täcka de totala utgifterna i EU:s budget.

D.  Det BNI-baserade bidragets andel har ökat från 11 % 1988 till 69 % 2014, vilket innebär att denna kompletterande och balanserande inkomst i dag faktiskt är EU-budgetens huvudsakliga finansieringskälla. Det momsbaserade bidraget står för närvarande för omkring 12 % av EU:s budget, de traditionella egna medlen (tullar, jordbrukstullar och socker- och isoglukosavgifter) för omkring 13 % och resterande andel täcks av övriga inkomster, bland annat skatter som EU-anställda betalar eller böter från företag som bryter mot konkurrenslagstiftningen.

E.  Sedan den brittiska rabatten infördes 1984 vid Europeiska rådets möte i Fontainebleau, vilken innebär att Förenade kungariket får tillbaka 66 % av sitt nettobidrag, har olika andra rabatter och korrigeringsmekanismer införts stegvis för att åtgärda bristerna med de så kallade ”driftsbudgetsaldona” i vissa medlemsstater. Sådana korrigeringar avser för närvarande i huvudsak antingen en minskning av finansieringen av korrigeringen för Förenade kungariket, eller en bruttominskning av det BNI- eller momsbaserade bidraget.

F.  Europaparlamentet har i ett antal resolutioner under de senaste tio åren framhållit problemen och komplexiteten när det gäller EU:s system för egna medel, och parlamentet har vid upprepade tillfällen efterlyst en djupgående reform för att göra systemet enklare, mer transparent och mer demokratiskt, bland annat genom införandet av nya och genuint egna medel som stegvis och i den mån det är möjligt ska ersätta de BNI-baserade bidragen.

G.  Under 2011 lade kommissionen fram ett ambitiöst lagstiftningspaket om egna medel (COM(2011)0510), tillsammans med förslagen till den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i syfte att uppnå en förenkling av medlemsstaternas bidrag, införa nya kategorier av egna medel – en reform av mervärdesskatten och en skatt på finansiella transaktioner – och en reform av korrigeringsmekanismerna. Dessa förslag ignorerades av rådet.

H.  Som ett resultat av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inrättades en högnivågrupp om egna medel. Företrädare för alla EU:s tre största institutioner ingick i gruppen och den leddes av Mario Monti. I december 2016 lade högnivågruppen fram sin slutrapport och sina rekommendationer, som utgör grunden för utarbetandet av parlamentets ståndpunkt såsom den presenteras i denna rapport. Parlamentet betonar att denna rapport antogs enhälligt av alla gruppens medlemmar, även av de medlemmar som utnämnts av rådet.

1.  Europaparlamentet noterar att kommissionen senast i maj 2018 kommer att lägga fram sitt förslag till flerårig budgetram efter 2020. Parlamentet kräver att den kommande fleråriga budgetram som föreslås av kommissionen inkluderar ambitiösa förslag om att se över beslutet om egna medel och alla därmed sammanhängande rättsakter, samt om att införa nya egna medel. Parlamentet understryker att både utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna mellan rådet och parlamentet. Parlamentet konstaterar att ingen överenskommelse kan nås om den fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om de egna medlen.

2.  Europaparlamentet lägger fram detta betänkande för att uttrycka sin ståndpunkt om de viktigaste delarna av reformen av EU:s system för egna medel, inklusive sammansättningen av en korg med nya egna medel samt de delar av det nuvarande systemet som bör finnas kvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om EU:s egna medel, vilka bör vara ambitiösa när det gäller tillämpningsområdet och läggas fram tillsammans med förslagen om den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet är övertygat om det tvingande behovet att göra betydande framsteg i fråga om inkomstsidan av EU:s budget, i syfte att underlätta en överenskommelse om nästa fleråriga budgetram.

I.  Rättslig ram och beslutsprocess

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 311 i EUF-fördraget föreskriver följande: ”Unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik. Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Parlamentet betonar därför att det rättsliga kravet att förse EU-budgeten med genuint egna medel härrör direkt från fördraget.

4.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska budgetens inkomster och utgifter balansera varandra. Parlamentet konstaterar därför att inkomsterna bör täcka samtliga utgifter som varje år antas av budgetmyndigheten. Parlamentet betonar att EU:s budget inte kan ha ett årligt underskott eller finansieras genom upplåning på finansmarknaderna.

5.  Europaparlamentet noterar att den huvudsakliga rättsakt som fastställer bestämmelserna om systemet för egna medel, det så kallade beslutet om egna medel, antas av rådet genom enhälligt beslut efter samråd med parlamentet, och att detta beslut ska ratificeras av alla medlemsstater. Parlamentet understryker att detta är ett av de tyngsta lagstiftningsförfaranden som föreskrivs i fördraget.

6.  Europaparlamentet konstaterar att i denna rättsakt fastställer rådet bland annat taket för egna medel och kan inrätta nya kategorier av egna medel eller upphäva en befintlig kategori. Parlamentet betonar att även om beslutet om egna medel inte har någon sista giltighetsdag, är det direkt kopplat till respektive flerårig budgetram som fastställer den maximala utgiftsnivån för den period som den omfattar.

7.  Europaparlamentet påminner om att det genom Lissabonfördraget infördes nya bestämmelser om genomförandelagstiftningen om egna medel som gjorde det möjligt för rådet att anta en förordning med kvalificerad majoritet efter godkännande av parlamentet. Parlamentet beklagar emellertid att flera genomförandebestämmelser, särskilt de som har att göra med beräkningen av BNI-medlen, fortfarande finns i beslutet om egna medel. Parlamentet vill därför se ett smidigare förfarande för antagandet av beslutet om egna medel, som bör antas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär omröstning med kvalificerad majoritet i rådet och medbeslutande med parlamentet. Parlamentet påminner om att Europeiska rådet enligt artikel 48.7 i EU-fördraget får anta ett beslut som tillåter att rättsakter som inte omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet ändå behandlas inom ramen för detta förfarande, vilket är mycket mer demokratiskt och öppet. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att inleda en sådan mekanism utan dröjsmål.

8.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är ansvariga för sin finanspolitik och understryker att befogenheten att ta ut skatter är en central del av medlemsstaternas suveränitet. Parlamentet betonar att reformen av EU:s egna medel inte innebär en överföring av nationell suveränitet på detta område, utan snarare anpassar det nuvarande systemet till andan och ordalydelsen i EU-fördragen.

II.  Skäl till att reformera det nuvarande systemet för egna medel

i.  Behovet av att åtgärda bristerna i det nuvarande systemet

9.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för egna medel är mycket komplicerat, orättvist, oöverskådligt och totalt obegripligt för EU-medborgarna. Parlamentet påpekar särskilt att det saknas insyn i beräkningarna av de nationella rabatter och korrigeringsmekanismer som gäller för systemet för egna medel eller de statistiska mervärdesskattebaserade medlen. Parlamentet betonar dessutom att detta system inte är föremål för någon faktisk parlamentarisk kontroll på EU-nivå och i huvudsak saknar demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet.

10.  Europaparlamentet understryker att det sätt som systemet med egna medel har utvecklats på, det vill säga att de genuint egna medlen gradvis har ersatts med nationella bidrag, innebär att en oproportionerligt stor tonvikt läggs vid nettobalansen mellan medlemsstaterna och att bidraget från EU:s budget för att uppnå gemensamma europeiska mål som gynnar alla EU-medborgare därmed i stort sett ignoreras. Parlamentet beklagar därför att de nationella bidragens totala andel av EU:s budget, beräknad antingen på grundval av BNI eller som en procentuell andel av de statistiska mervärdesskattebaserade medlen, motsvarar ungefär 83 % av EU:s totala inkomster.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att BNI-medlens dominans har förstärkt den budgetmässiga logiken om ett ”rättvist återflöde”, som har monopoliserat debatterna i rådet, både när det gäller EU-budgetens inkomst- och utgiftssida. Parlamentet framhåller i detta sammanhang å ena sidan införandet av den brittiska rabatten samt en rad relaterade rabatter och andra korrigeringsmekanismer på inkomstsidan, och å andra sidan oförmågan att komma överens om tillräckliga anslag i EU-budgeten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet anser att EU måste överge begreppet operativt nettobudgetsaldo, eftersom alla medlemsstater i praktiken tar emot stöd från EU-budgeten.

12.  Europaparlamentet anser särskilt att beslutet om storleken på den årliga EU-budgeten påverkas av politiska och ekonomiska överväganden på nationell nivå som hämmar budgetförhandlingarna, vilket ofta leder till ett nollsummespel mellan nettobetalare och nettomottagare i rådet och innebär att unionens åtaganden ignoreras, även de som har gjorts av rådet. Parlamentet anser att som ett resultat av detta föreslås ofta besparingar inom de EU-politikområden som uppvisar störst europeiskt mervärde och att EU-projektet som sådant därmed försvagas.

13.  Europaparlamentet noterar att de nationella bidragen till EU:s budget tydligt anges på de nationella budgetarnas utgiftssida och ofta uppfattas som en ekonomisk börda som överskuggar fördelarna med EU:s utgiftsområden som ofta är mindre synliga. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att komma till rätta med allmänhetens bristande kunskaper om nyttan med EU:s budget.

14.  Europaparlamentet är därför övertygat om att det nuvarande systemet för egna medel i allt väsentligt är oförenligt med fördragets lydelse och anda. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att en djupgående reform av EU:s resurser är nödvändig för att anpassa finansieringen av EU:s budget till fördragets krav och behoven i unionen som helhet.

ii.  Unionen måste kunna finansiera sin politik och möta nya utmaningar

15.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen efter 2020 måste säkerställa en ordentlig finansiering av EU:s politik och program med ett tydligt europeiskt mervärde, men också tillhandahålla ytterligare medel för att ta itu med utmaningar som redan har identifierats på områden såsom tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, miljöskydd, konkurrenskraft, sammanhållning, innovation, migration, kontroll av EU:s yttre gränser, säkerhet och försvar.

16.  Europaparlamentet betonar dessutom behovet av att man undviker bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen och från början föreskriver en inkomstnivå som gör det möjligt för unionen att fullfölja sin politiska agenda med tillräcklig finansiering och reagera effektivt på oförutsedda händelser eller kriser som kan inträffa under perioden för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner om behovet av att lösa det återkommande problemet med att det saknas tillräckliga betalningsbemyndiganden i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet påminner om det omfattande utnyttjande av den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser som behövdes enbart för att hantera migrations- och flyktingkrisen.

17.  Europaparlamentet förväntar sig, utan att det påverkar den ekonomiska uppgörelsen, att konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att innebära en stor utmaning också för nästa fleråriga budgetram och alla tillhörande budgetbeslut. Parlamentet är övertygat om att innan ett beslut fattas om den fleråriga budgetramen efter 2020 måste ”brexitklyftan” överbryggas samtidigt som det garanteras att EU:s medel inte minskar och att EU-programmen inte påverkas negativt.

18.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, om att inrätta en särskild budgetpost för euroområdet inom EU:s budget, något som han nämnde i sitt tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet och som vidareutvecklades i kommissionens meddelande av den 6 december 2017 om nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde inom unionens ramar (COM(2017)0822). Parlamentet begär i detta avseende en budgetkapacitet inom ramen för EU:s budget utöver det aktuella taket.

III.  Ett godtagbart och välavvägt system för egna medel

Principer och antaganden som gäller inrättandet av ett nytt system för egna medel

19.  Europaparlamentet stöder, för att säkrastabila finanser på EU-nivå, inrättandet av ett transparent, enklare och rättvisare nytt system för egna medel, som bygger på inslag i det nuvarande systemet som har visat sig vara effektiva. Parlamentet anser att reformen av systemet för egna medel bör baseras på en rad vägledande principer.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av att koppla inkomster till politiska mål, särskilt till den inre marknaden, energiunionen och miljö-, klimat- och transportpolitiken. Parlamentet är i detta avseende övertygat om att EU-budgeten bör fokusera på politikområden med ett europeiskt mervärde såsom definierat i parlamentets resolution i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(10).

21.  Europaparlamentet understryker att ur operativ synvinkel kan inte alla nya kategorier av egna medel införas samtidigt, och betonar behovet av ett successivt genomförande. Parlamentet anser därför att reformen av systemet för egna medel kan uppnås i två steg: för det första genom införandet av tekniskt mindre komplicerade egna medel som lätt kan samlas in till en rimlig kostnad, och för det andra genom att man successivt inför varje ytterligare ny kategori av egna medel enligt en bestämd tidsplan tills alla är fullständigt genomförda.

22.  Europaparlamentet anser att införandet av nya egna medel bör ha ett dubbelt syfte, nämligen dels att åstadkomma en betydande minskning (med ett mål på 40 %) av andelen BNI-baserade bidrag och därmed skapa besparingar för medlemsstaternas budgetar, dels att möjliggöra finansiering av EU-utgifter på högre nivå under den fleråriga budgetramen efter 2020, och även täcka det underskott som följer av Förenade kungarikets utträde. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att de nya egna medlen inte syftar till att öka den samlade skattebördan för EU:s skattebetalare, som inte får påverkas negativt av införandet av nya egna medel.

23.  Europaparlamentet efterlyser ett upphävande av alla rabatter och korrigeringar, samtidigt som en rättvis behandling mellan medlemsstaterna säkerställs. Parlamentet understryker i detta sammanhang att brexit kommer att innebära att rabatten för Förenade kungariket och de därmed sammanhängande ”rabatterna på rabatter” kommer att bli föråldrade och upphöra att existera, medan en reform av de statistiska mervärdesskattebaserade egna medlen kommer att bli oundviklig.

24.  Europaparlamentet anser att traditionella egna medel, det vill säga tullar, jordbrukstullar och socker- och isoglukosavgifter, utgör tillförlitliga och genuina källor till EU-inkomster eftersom de är en direkt följd av att EU är en tullunion och av de rättsliga befogenheter och den gemensamma handelspolitik som är kopplade till denna. Parlamentet anser därför att de traditionella egna medlen bör behållas som en inkomstkälla för EU-budgeten. Parlamentet anser att om andelen uppbördskostnader som medlemsstaterna behåller minskar kan en större andel av dessa inkomster säkras för EU-budgeten.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det BNI-baserade bidraget utgör en tillförlitlig, stabil och rättvis källa till inkomster för EU-budgeten och åtnjuter mycket starkt stöd från de allra flesta medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att det bör bibehållas men endast som en balanserande och kompletterande inkomst för EU-budgeten, vilket skulle sätta stopp för den budgetmässiga logiken om ett ”rättvist återflöde”. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att säkerställa att de BNI-baserade bidragen klassificeras på samma sätt i alla nationella budgetar, närmare bestämt som en inkomst för EU och inte som en utgift för de nationella regeringarna.

Kriterier som använts för att identifiera nya egna medel

26.  Europaparlamentet delar åsikten i rapporten från högnivågruppen för egna medel om att följande kriterier ska tas i beaktande för att identifiera potentiella nya egna medel: jämlikhet/rättvisa, effektivitet, tillräcklighet och stabilitet, transparens och enkelhet, demokratiskt ansvarstagande och budgetdisciplin, fokus på europeiskt mervärde, subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas skattesuveränitet, och begränsning av de politiska transaktionskostnaderna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av ovanstående undersöka införandet av följande korg av nya egna medel:

Korg av möjliga nya egna medel

a.  Mål: Konsolidera den inre marknaden, öka transparensen och skapa mer likvärdiga villkor

•  Mervärdesskatt

28.  Europaparlamentet påminner om att sedan starten för nästan 50 år sedan har mervärdesskatten använts som grund för beräkningen av egna medel i EU-budgeten och att dessa medel för närvarande utgör omkring 12 % av EU:s inkomster.

29.  Europaparlamentet noterar dock att det nuvarande systemet har allvarliga brister: de egna medlen beräknas på statistisk grund, de är onödigt komplicerade och de har inte någon direkt koppling till medborgarna, de utgör en ren överföring av en del av de inkomster som medlemsstaterna samlat in och tillför således inte något mervärde jämfört med BNI-medlen, och bidragsbasen är inte transparent och det råder ingen jämlikhet mellan skattebetalarna.

30. Europaparlamentet beklagar att Olaf upprepade gånger har upptäckt allvarliga fall av tullbedrägerier i medlemsstaterna som lett till en betydande inkomstförlust för unionens budget. Parlamentet pekar på revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen och är oroat över att bedragare skulle kunna fortsätta hitta den ”svagaste länken” bland medlemsstaterna vad gäller deras ingångspunkter till tullunionen, och att förlusterna för unionens budget kommer att fortgå även under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa dessa aktiviteter som är skadliga för unionsbudgeten.

31.  Europaparlamentet påminner om lagstiftningsförslaget från 2011 om nya momsbaserade egna medel, som skulle ha lett till tillämpningen av en fast skattesats för hela EU på grundval av nettovärdet av leveranser av varor och tjänster eller import av varor för vilka en standardiserad, gemensam mervärdesskatt skulle ha tillämpats. Parlamentet noterar att även om detta förslag inte gick igenom uppmuntrade Europeiska rådet i februari 2013 rådet att fortsätta arbetet med detta ärende. Parlamentet anser att den nuvarande situationen utgör en möjlighet att göra ett eventuellt genombrott i denna fråga.

32. Europaparlamentet välkomnar högnivågruppens förslag om ett momsbaserat system för egna medel som syftar till att göra det enklare, sänka de administrativa kostnaderna och stärka kopplingen mellan EU:s momspolitik och de faktiska momsintäkterna.

33.  Europaparlamentet noterar kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt (Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut) som offentliggjordes den 7 april 2016 (COM(2016)0148), och de efterföljande förslagen av den 4 oktober 2017 om en rad grundläggande principer och viktiga reformer för EU:s mervärdesskatteområde. Parlamentet stöder en genomgripande reform av mervärdesskattesystemet i EU, vilken bör syfta till att bredda skattebasen, minska utrymmet för bedrägerier och sänka efterlevnadskostnaderna och generera nya inkomster. Parlamentet anser att en del av dessa inkomster bör föras till EU-budgeten.

34.  Europaparlamentet anser att en förenklad kategori mervärdesskattebaserade egna medel bör bygga på den gemensamma nämnaren för mervärdesskattesystem i EU, och noterar att den därför inte skulle undanröja alla nationella särdrag som är berättigade av olika skäl.

35.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en enhetlig skattesats (1–2 %) på inkomsterna från den reformerade mervärdesskatt som helt och hållet samlats in av medlemsstaternas förvaltningar som en källa till unionens egna medel. Parlamentet anser att ett sådant system skulle kunna ge betydande och stabila inkomster för EU till begränsade administrativa kostnader.

36.  Europaparlamentet understryker att kommissionen redan har lagt fram lagstiftningsförslag om en omfattande reform av EU: s mervärdesskatteregler och att ytterligare initiativ förväntas under 2018. Parlamentet insisterar på behovet av att slutföra reformen av mervärdesskatten så snart som möjligt och senast innan nästa fleråriga budgetram inleds.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i väntan på att den berörda lagstiftningen antas lägga fram ett förslag till en reform av egna medel från mervärdesskatt som en del av det kommande lagstiftningspaketet om EU:s egna medel. Parlamentet anser att ett sådant förslag bör ta hänsyn till de viktigaste resultaten av reformen av mervärdesskatten, som för närvarande diskuteras.

•  Bolagsskatt

38.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(11) med eftertryck uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, vilken ska åtföljas av en lämplig och rättvis fördelningsnyckel som ska utgöra en heltäckande lösning på den mest skadliga skattepraxisen inom unionen, skapa klarhet och enkelhet för företag samt underlätta gränsöverskridande ekonomisk verksamhet inom EU.

39.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, men påminner om sin begäran att denna konsoliderade skattebas ska utvidgas till att omfatta alla företag efter en övergångsperiod. Parlamentet betonar att nuvarande förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också bör omfatta den digitala ekonomin. Parlamentet föreslår på grundval av dessa förslag att ett företags digitala närvaro bör behandlas på samma sätt som företagets fysiska driftställe genom att ett permanent digitalt driftställe definieras och identifieras.

40.  Europaparlamentet instämmer i högnivågruppens bedömning av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som en grundval för en ny kategori egna medel, som uppfyller alla de kriterier som fastställts av gruppen. Parlamentet understryker att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också är en viktig del i utvecklingen av den inre marknaden, som är en europeisk kollektiv nyttighet, eftersom den hindrar både olämplig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och skatteplanering som skadar förutsättningarna för lika villkor.

41.  Europaparlamentet påminner om att skatteundandragande i alla dess former leder till att EU förlorar uppskattningsvis ett belopp på 1 biljon EUR varje år. Parlamentet betonar behovet av att driva in de skatteintäkter man gått miste om genom en samordnad politik för bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt och en ram som bygger på transparens, samarbete och samordning.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av resultatet av översynen av direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, att föreslå inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska beräknas på grundval av medlemsstaternas intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Parlamentet ställer sig positivt till införandet av en enhetlig skattesats för intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som ska uppbäras som egna medel. Parlamentet anser att ett sådant system skulle kunna ge betydande och stabila inkomster för EU till begränsade administrativa kostnader.

•  Slagskatt (seigniorage)

43.  Europaparlamentet anser att inkomst som härrör från Europeiska centralbankens vinst (ECB-inkomster till följd av utgivning av valuta) och som därför är direkt knuten till EU:s monetära union bör utgöra grunden för nya egna medel i stället för att betalas ut till nationella statskassor.

b.  Mål: Mindre finansiell spekulation och stärkt skatterättvisa i sektorer som använder instrument för aggressiv skatteplanering eller aggressiv skatteoptimering.

•  En skatt på finansiella transaktioner på europeisk nivå

44.  Europaparlamentet uppmuntrar de insatser som gjorts inom ramen för ett fördjupat samarbete av en grupp bestående av elva medlemsstater i syfte att införa en skatt på finansiella transaktioner, på grundval av kommissionens förslag från 2011. Parlamentet uppmanar med eftertryck alla andra medlemsstater att ansluta sig till ovannämnda grupp i syfte att undvika störningar på finansmarknaderna och säkerställa en väl fungerande inre marknad.

45.  Europaparlamentet delar högnivågruppens bedömning att skatten på finansiella transaktioner bör ses som en möjlig grund för nya egna medel för unionens budget, samtidigt som det också anser att andra sätt att beskatta finansiell verksamhet bör undersökas.

46.  Europaparlamentet efterlyser därför inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska beräknas på grundval av den valda metoden för att beskatta finansiell verksamhet.

•  Beskattning av företag i den digitala sektorn

47.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från det informella Ekofinrådet den 16 september 2017 där man efterlyste utvecklingen av nya digitala skatteregler, som svar på de fyra finansministrarnas skrivelse där de uppmanade kommissionen att undersöka effektiva lösningar på grundval av begreppet om att inrätta en så kallad utjämningsskatt på omsättning som genererats i Europa av digitala företag. Parlamentet betonar att kommissionen i sitt meddelande av den 21 september 2017 med titeln Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden bekräftade att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen utgör en lämplig ram för reviderade regler för en modern och stabil ordning för beskattning av digitala företag och för att hantera de utmaningar som den digitala ekonomin medför. Parlamentet vill se en samordnad EU-strategi, även när det gäller kortsiktiga lösningar, för att undvika snedvridning på den inre marknaden på grund av ensidiga åtgärder och undvika att det skapas skatteparadis för digitala företag.

48.  Europaparlamentet delar uppfattningen att den digitala ekonomin bör ha en modern och stabil finanspolitisk ram, i syfte att stimulera innovation, motverka fragmentering av marknaden och illojal konkurrens och göra det möjligt för alla aktörer att dra fördel av nya rättvisa och välavvägda villkor, samtidigt som man ser till att digitala plattformar och företag betalar sin rättmätiga andel av skatterna där de genererar sina vinster. Parlamentet påpekar vidare att det är viktigt att garantera skattesäkerhet för företagsinvesteringar, för att motverka de rådande bristerna och förhindra att det uppstår nya luckor i skattelagstiftningen inom den inre marknaden.

49.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att skattemässiga åtgärder vidtas för den digitala marknaden i syfte att begränsa skatteundandragande och snedvridning av skatteuttaget, aggressiv skatteplanering eller skatteoptimering och missbruk av europeiska mekanismer för att undvika skatt. Parlamentet anser att dessa metoder snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och berövar medlemsstaterna uppburna skatteintäkter.

50.  Europaparlamentet efterlyser i princip inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska tas ut på transaktioner i den digitala ekonomin. Parlamentet anser emellertid att det mot bakgrund av de viktiga pågående förhandlingarna på såväl EU-nivå som OECD-nivå är alltför tidigt att besluta om de närmare arrangemangen för inrättandet av en sådan kategori av egna medel.

51.  Europaparlamentet anser dock att alla arrangemang som gjorts av EU:s myndigheter, såsom registrerings- eller övervakningssystem eller regleringsmekanismer, utan dröjsmål bör tillåta uttag av tullar eller avgifter till förmån för unionens budget på grundval av deras europeiska mervärde. Parlamentet anser att dessa är kollektiva nyttigheter för EU som, vilket högnivågruppen påpekar, utgör en grund för att införa en avgift som utgör ”andra intäkter” som härrör från unionens politik.

c.  Mål: Främja energiövergången och kampen mot den globala uppvärmningen

•  Miljöskatt och miljöavgifter

52.  Europaparlamentet bekräftar att kampen mot klimatförändringarna och övergången till en hållbar cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt de gemensamt avtalade målen för energiunionen är ett viktigt mål för EU:s politik.

53.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att endast gemensamma energi- eller miljöskatter på EU-nivå kan säkerställa sund konkurrens mellan företagen och en välfungerande inre marknad och därmed fungera som en drivkraft mot en mer progressiv och hållbar utvecklingsmodell.

54. Europaparlamentet betonar vikten av miljöbeskattning som en särskilt lämplig mekanism för att bidra till EU:s egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare integrera förslagen till nya ekologiska egna medel, såsom beskrivs i högnivågruppens rapport och av kommissionsledamoten med ansvar för EU:s budget, som överensstämmer med viss EU-politik, t.ex. för energi (energiskatt), miljö och klimat (koldioxidjusteringsmekanism, plastskatt och utsläppshandelssystemet) och transport (skatter på drivmedel för vägtrafik och flygbiljetter), för att främja ytterligare framtida egna medel för unionen.

55. Europaparlamentet anser att en betydande andel av auktionsinkomsterna från utsläppshandelssystemet från fas 4 (2021) och framåt bör betraktas som nya egna medel för unionen. Parlamentet påminner om att denna möjlighet har diskuterats i högnivågruppen och föreslås uttryckligen av kommissionen i dess meddelande av den 14 februari 2018 En ny, modern flerårig budgetram för ett EU som ger ändamålsenliga resultat efter 2020 (COM(2018)0098). Parallellt med detta vill Europaparlamentet se införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för EU-budgeten, som också bör ha som effekt att säkerställa lika villkor i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga införandet på EU-nivå av en avgift på plast och engångsartiklar, i syfte att uppmuntra användningen av mer hållbara alternativ.

57.  Europaparlamentet anser att egna medel baserade på en elskatt skulle överlappa tillämpningsområdet för utsläppshandelssystemet och ge upphov till betänkligheter när det gäller investeringsvillkorens stabilitet och den ekonomisk bördan för hushållen.

58.  Europaparlamentet anser att om en en kategori av egna medel orsakar en orimlig börda för en viss medlemsstat, kan en sådan börda minskas genom ytterligare stöd genom EU-program under en begränsad tid och till ett begränsat belopp, i enlighet med unionens mål. Parlamentet understryker att ett sådant stöd inte kan beviljas genom införandet av nya rabatter eller korrigeringar på inkomstsidan i EU:s budget.

59.  Europaparlamentet understryker att införandet av miljörelaterade skatter eller avgifter inte bör påverka medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av sina energikällor, deras val mellan olika energikällor och energiförsörjningens allmänna struktur.

Andra inkomstkällor

60.  Europaparlamentet påminner om att trots att egna medel bör utgöra den viktigaste delen av EU:s budgetinkomster kompletteras de emellertid med vad som i artikel 311 i EUF-fördraget benämns ”andra inkomster”, vilka omfattar följande: den skatt som EU-anställda betalar på sina löner, inkomster från institutionernas administrativa verksamhet, till exempel inkomster från försäljning av varor, hyra och uthyrning, tillhandahållandet av tjänster och bankränta, bidrag från länder utanför EU till vissa EU-program, dröjsmålsräntor, böter som betalas av företag, som i de flesta fall åsidosatt EU:s konkurrenslagstiftning, och inkomster från EU:s upp- och utlåningsverksamhet.

61.  Europaparlamentet noterar att saldot för varje budgetår tas upp i budgeten för nästföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott, och att andra inkomster, saldon och tekniska justeringar, bland annat ett eventuellt överskott från det föregående året, uppgår till cirka 6 % av de totala inkomsterna. Parlamentet betonar att under de senaste åren har ”andra inkomster” till största delen utgjorts av böter, som ensamma står för 2,5 % av de totala inkomsterna (exklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål).

62.  Europaparlamentet beklagar att potentialen för sådana övriga inkomster hittills har försummats i debatten om finansieringen av EU. Parlamentet anser att även om sådana inkomster inte utgör ett alternativ till övriga egna medel på grund av deras nivå, volatilitet och oförutsägbarhet, utgör de ändå en möjlighet att täcka de ökande finansiella behoven under nästa fleråriga budgetram.

63.  Europaparlamentet påminner om att de rättsliga förfarandena för sådana inkomster och eventuella ändringar är mer flexibla än motsvarande förfaranden för egna medel, eftersom de inte fastställs i beslutet om egna medel utan i sekundärrätten och därför inte omfattas av kravet på enhällighet.

64.  Europaparlamentet bekräftar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella inkomster som härrör från böter för företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning eller som är kopplade till försenade betalningar av de nationella bidragen till EU:s budget bör utgöra en extra inkomst i EU:s budget, utan någon motsvarande minskning av BNI-bidragen.

65.  Europaparlamentet kräver i detta avseende att en särskild reserv inrättas på inkomstsidan i EU:s budget som successivt ska fyllas på av alla typer av oförutsedda övriga inkomster. Parlamentet anser att denna reserv bör utnyttjas för att täcka ytterligare betalningsbehov, särskilt sådana som är kopplade till utnyttjandet av den samlade marginalen för åtaganden eller de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen.

66.  Europaparlamentet understryker potentialen för EU:s budget när det gäller avgifter som krävs för genomförandet av EU:s politik och särskilt europeiska system såsom det framtida EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare. Parlamentet anser att i vissa fall bör sådana inkomster kunna öronmärkas för samma politik eller syfte. Parlamentet anser att för EU:s program och politik efter 2020 bör denna typ av framtida inkomster övervägas mer systematiskt, med målet att förse EU:s budget med en extra inkomstkälla.

67. Europaparlamentet understryker att 2016 uppgick inkomsterna avsatta för EU:s decentraliserade myndigheter, såsom avgifter från industrier och bidrag från nationella budgetar, till cirka en miljard EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en konsekvent strategi när det gäller avgiftsfinansiering av myndigheter i nästa fleråriga budgetram.

***

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

(2)

EUT L 168, 7.6.2014, s. 29.

(3)

EUT L 168, 7.6.2014, s. 39.

(4)

EUT C 27 E , 31.1.2008, s. 214.

(5)

EUT C 380 E , 11.12.2012, s. 89.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2014)0378.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2014)0432.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2014)0097.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2017)0401.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2016)0310.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (22.1.2018)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Wim van de Camp

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet kräver reformer av systemet med egna medel som fokuserar på moderna prioriteringar, ger valuta för pengarna och säkrar en effektiv ekonomisk förvaltning, och som ger EU:s budget en förutsägbar och stabil bas, som ska vara oberoende, transparent och balanserad, och behandlar det nuvarande och ökande trycket på EU:s budget samt förenklar de för närvarande komplexa och oklara bestämmelserna om rabatter, i syfte att avskaffa dem för att tillhandahålla de finansiella medel som behövs för att uppfylla våra medborgares önskemål.

2.  Europaparlamentet kräver en minskning av EU:s beroende av nationella bidrag baserade på moms och BNI, genom ett system där de momsbaserade egna medlen ersätts med överföringen av en andel av den mervärdesskatt som tas ut på nationell nivå.

3.  Europaparlamentet välkomnar initiativen till en omfattande reform av EU:s egna medel, i syfte att öka medlemsstaternas och medborgarnas stöd för en verkligt trovärdig och oberoende EU-budget, främja EU:s hållbara ekonomi och skapa ett EU-mervärde.

4.  Europaparlamentet påpekar att tullunionen är en hörnsten i EU och av största betydelse i EU:s förhandlingar om handelsavtal i egenskap av en av världens största handelsblock. Parlamentet betonar att EU:s internationella handel är direkt knuten till unionens traditionella egna medel, som också består av tullar på import till EU och sockeravgifter och som 2015 utgjorde 12,8 % av EU:s totala intäkter.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att analysera konsekvenserna av ingåendet av (fri)handelsavtal för de traditionella egna medlen och att finna inkomstkällor för att kompensera för en eventuell minskning av dessa resurser och den potentiella instabilitet som kan bli följden.

6.  Europaparlamentet kräver en ingående rättslig utvärdering och en genomförbarhetsstudie av möjligheterna att införa hållbarhets- och utsläppsbaserade tullar och avgifter för handeln med varor och tjänster, och att dessa åtgärder eventuellt integreras i EU:s internationella handelspolitik och i handelsavtalen, i syfte att ge incitament till handelspartnerna att säkra en klimatvänlig produktion, men också som en källa för egna medel. Parlamentet understryker i detta sammanhang att dessa åtgärder endast bör vidtas om de obestridligen är förenliga med WTO:s regler och säkerställer lika villkor på internationell nivå liksom EU-företagens konkurrenskraft, där de små och medelstora företagen är en viktig del.

7.  Europaparlamentet påminner om sina tidigare krav på en mer modern, effektiv, ändamålsenlig, otvetydig och enhetlig strategi för EU:s tullregler och tullförfaranden, som ska sträva efter att optimera och förstärka EU:s nuvarande tullsystem och främja samarbete med det tydliga målet att motverka och åtgärda skatteundandragande och alla former av illojal konkurrens, så att tullar och avgifter effektivt kan tas ut och avsättas för EU:s egna medel.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de handelspolitiska skyddsinstrumenten är en källa till egna medel för EU, men att de på grund av sin karaktär inte kan och inte får användas som en förutsebar och stabil bas för ett systematiskt bidrag till EU:s egna medel. Parlamentet betonar att de handelspolitiska skyddsinstrumenten inte huvudsakligen är avsedda att användas som en källa till egna medel för EU, eftersom de endast får införas på ett lämpligt och proportionerligt sätt, i enlighet med tillämpliga regler.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

6

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reimer Böge, Seán Kelly, Sander Loones, Fernando Ruas, Lola Sánchez Caldentey, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Virginie Rozière

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25

+

ALDE

Nadja Hirsch, Hannu Takkula

EFDD

Tiziana Beghin, David Borrelli

PPE

Laima Liucija Andrikienė, Reimer Böge, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Seán Kelly, Sorin Moisă, Artis Pabriks, Fernando Ruas, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler

S&D

Maria Arena, Karoline Graswander-Hainz, Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Virginie Rozière, Joachim Schuster

VERTS/ALE

Yannick Jadot

6

-

ECR

David Campbell Bannerman, Sander Loones, Emma McClarkin, Joachim Starbatty

ENF

France Jamet, Franz Obermayr

4

0

EFDD

William (The Earl of) Dartmouth

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, Lola Sánchez Caldentey

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (27.11.2017)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Nedzhmi Ali

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I en situation med knappa resurser bör det fästas större vikt vid skyddet av EU:s ekonomiska intressen när inkomsterna i EU:s budget i högre grad kommer från egna medel, men också vid ett fördjupat samarbete och gemensamma insatser mellan kommissionen och medlemsstaterna.

B.  EU:s budget är huvudsakligen en investeringsbudget med en viss omfördelande funktion mellan medlemsstaterna. Den syftar främst till att stödja EU:s gemensamma politik och mål och tillhandahåller groddkapital för investeringar på medellång‑ och lång‑ sikt.

C.  Ett av huvudmålen för EU:s budget bör vara att stödja en snabbare tillväxt och sysselsättning i mindre utvecklade regioner för att uppnå en likvärdig social och ekonomisk utveckling inom alla medlemsstater. Ökat utnyttjande av egna medel bör i hög grad bidra till detta mål.

1.  Europaparlamentet anser att de egna medlen bör inriktas på de projekt som kan ge högsta europeiskt mervärde. Parlamentet betonar att utgifterna bör inriktas på områden där EU-finansiering är nödvändig eller i de fall finansiering på nationell nivå skulle vara otillräcklig för att uppnå EU:s mål.

2.  Europaparlamentet betonar att det nuvarande systemet för egna medel är alltför komplicerat och lägger olika vikt vid nettobalanser mellan medlemsstaterna. Parlamentet stöder införandet av nya egna medel, vilket kommer att minska EU-budgetens beroende av BNI-baserade bidragen från medlemsstaterna och kommer att möjliggöra ett bättre utnyttjande av EU:s finansiering till förmån för EU:s politik och prioriteringar. Parlamentet anser att andelen nya egna medel bör höjas till minst 50 % av inkomsterna i EU:s budget.

3.  Europaparlamentet anser att de kommande förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram liksom brexit utgör ett bra tillfälle för EU att reformera sitt system med egna medel. Parlamentet anser att en reform baserad på tydliga och gemensamt överenskomna principer bör utarbetas av kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra en djupgående reform av systemet och att göra EU:s framtida finansiering mer stabil, hållbar och förutsägbar samt mer transparent och ansvarsskyldig gentemot EU:s medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel i sin rapport om EU:s framtida finansiering.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja reformen för att införa incitament och uppmuntra medlemsstaterna att investera i det europeiska projektet och för att avskaffa alla rabatter och korrigeringar, vilket skulle skapa en enklare samt mer stabil, rättvis och transparent struktur. Parlamentet anser i detta sammanhang att de nationella bidragen till EU:s budget bör undantas från underskottsberäkningarna enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta de risker som en ökning av de egna medlen kan medföra för systemet för uppbörd av intäkter, vilket därför skulle kräva införandet av nödvändiga skyddsåtgärder.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att förstärka de befintliga systemen för kontroll och införa nya mekanismer för att förebygga bedrägeri och oegentligheter som kan hota EU:s ekonomiska intressen när nya egna medel uppbärs. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att vara beredd att föreslå relevanta åtgärder för skyddet av EU:s ekonomiska intressen om och när nya egna medel för EU:s budget införs av medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet beklagar skillnaderna i de tullkontroller som utförs inom EU och de stora belopp som omfattas av bedrägerier mot systemen för uppbörd av egna medel. Parlamentet betonar vikten av tullinspektioner och därmed sammanhängande uppbörd av tullavgifter. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid intäktsförlusterna till följd av mervärdesskattegapet och gränsöverskridande momsbedrägerier. Parlamentet understryker att smuggling av högt beskattade varor leder till allvarliga intäktsförluster för EU:s budget och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka den gemensamma politiken för tullkontroller genom en verklig harmonisering för att förbättra uppbörden av traditionella egna medel.

8.  Europaparlamentet påminner om vikten av att underlätta och påskynda utbytet av information med myndigheter, till exempel OLAF och Europol, för att bekämpa tullbedrägeri och gränsöverskridande skattebrottslighet. Parlamentet fäster särskilt uppmärksamheten på de ökande fallen av gränsöverskridande momsbedrägerier, s.k. karusellbedrägerier, och uppmanar kommissionen att ytterligare stärka åtgärderna för att förebygga och motverka bedrägerier av detta slag. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att de momsbaserade egna medlen optimeras på en praktisk nivå utan att detta medför en ytterligare börda för EU:s medborgare och medlemsstater.

9.  Europaparlamentet anser att alla nya resurser bör följa tre grundläggande kriterier: enkelhet, rättvisa och demokratisk kontroll. Parlamentet påminner om att de principer som förts fram av högnivågruppen för egna medel bör beaktas när man överväger nya finansieringskällor. Parlamentet påpekar att ett nytt system bör vara begriplig och transparent för de europeiska skattebetalarna, och kritiserar det nollsummespel som vissa EU-länder tillämpar för närvarande. Parlamentet anser att budgetförhandlingarna inte bygger på principen om ett europeiskt mervärde, utan på den nationella principen om ”rättvist återflöde” och budgetbalans.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att överväga andra tillgängliga skattebaserade resurser i EU, som skulle kunna ge mer europeiskt mervärde i vissa riskfyllda politikområden, samtidigt som den stärker EU:s budget och minskar dess BNI- och momsbaserade medel. Parlamentet anser att det nuvarande momsbaserade systemet för egna medel bör ersättas med en överföring av en andel av den mervärdesskatt som tas ut på nationell nivå. Parlamentet anser att nya medel också kan uppnås inom ramen för EU:s politik, såsom miljö-, energi-, klimat- och transportpolitiken.

11.  Europaparlamentet påpekar att användningen av egna medel bör vara inriktad på europeiska kollektiva nyttigheter som i samma utsträckning gagnar alla medlemsstater och där åtgärder på EU-nivå inte bara är relevanta men nödvändiga, eller i fall där nationella finansieringsmöjligheter är otillräckliga för att uppnå EU:s prioriteringar och mål. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av EU:s budget för att stödja EU:s vidare integration och sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att det finns två områden med högt europeiskt mervärde som också i hög grad får stöd av medborgarna, nämligen forskning och utveckling och både inre och yttre säkerhet.

12.  Europaparlamentet påpekar att EU bör överväga att göra mindre på områden där man anser att mervärdet är litet eller att man inte kan leva upp till löftena. Parlamentet betonar dock att om ambitiösa EU-mål fastställs bör tillräckliga medel anslås i enlighet med detta, och att om nya mål fastställs bör nya resurser anslås.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att egna medel som anslås till inre och yttre säkerhetsprojekt kommer att ge positiva reaktioner bland medborgarna, vilket därmed ökar det europeiska mervärdet. Parlamentet oroas av den låga nivån på medel till vissa viktiga säkerhetsområden, såsom förberedande åtgärder för försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete och forskning.

14.  Europaparlamentet välkomnar den ökade användningen av egna medel i projekt som avser forskning och utveckling, även om tvivel kvarstår i fråga om den typ av projekt som finansieras. Parlamentet framhåller att utgifterna bör inriktas på projekt som kan bli lönsamma på lång sikt och som gagnar EU, snarare än på att finansiera program som endast ger kortfristiga fördelar.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över den låga andel av unionens budget som anslås till klimatrelaterade utgifter. Parlamentet vidhåller att intäkter från egna medel bör användas för projekt som genererar högre europeiskt mervärde, däribland kampen mot klimatförändringarna.

16.  Europaparlamentet efterlyser en öppen debatt om upprätthållandet av nivån på betalningarna för sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken under nästa programplaneringsperiod, med beaktande av den additionalitet och det stora mervärde som dessa politikområden innebär för stabiliteten, konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten i Europa.

17.  Europaparlamentet efterlyser en riktad kapacitetsuppbyggnad i medlemsstater som upplever svårigheter med centralt förvaltade program, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Horisont 2020 och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande för parlamentet för att förklara hur den avser förena långsiktiga politiska mål, såsom Europa 2020-strategin, med den situation som kommer att följa efter den fleråriga budgetramen 2020, inom loppet för nästa år. Parlamentet är övertygat om att en europeisk agenda för det kommande årtiondet bör spela en avgörande roll i utarbetandet av de successiva fleråriga budgetramarna.

19.  Europaparlamentet påminner om att långsiktiga projekt, t.ex. Horisont 2020 och Junckerkommissionens tio prioriteringar, bör beaktas när egna medel fördelas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina prioriteringar på att uppnå dessa långsiktiga projekt.

20.  Europaparlamentet anser att enklare och tydligare regler kommer att bidra till en snabb fördelning av resurserna och leda till ökad effektivitet och transparens, och därmed till färre fel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en handlingsplan i denna riktning.

21.  Europaparlamentet är bekymrat över det sätt på vilket fördelningen av utgifter mäts. Parlamentet anser att systemet med budgetbalans inte är lämpligt när man hanterar projekt som inbegriper ett europeiskt mervärde, eftersom dessa projekt ibland endast genomförs i en enskild medlemsstat, vilket skapar obalans mellan det berörda landets räkenskaper och andra länders räkenskaper.

22.  Europaparlamentet påpekar att de politikområden som skulle komma alla EU-medborgare till godo och ge mer europeiskt mervärde inte är lockande när det gäller nettoflödet. Parlamentet anser därför att en ny metod för att mäta projektens värde bör utvecklas och att rapporteringen bör effektiviseras.

23.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att avsätta egna medel till de projekt som har potential att ge högst europeiskt mervärde, i stället för att bara titta på varje medlemsstats räkenskaper. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ambitiösa förslag om nya egna medel. Parlamentet anser att detta skulle kunna minska andelen BNI-baserade nationella bidrag till EU:s budget och därigenom bidra till att få ett slut på den EU-fientliga fokuseringen på enbart en rättvis avkastning på nettoflödet.

24.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör undersöka möjligheten att ta ut en koldioxidskatt genom koldioxidprissättning, antingen genom beskattning eller marknadsbaserade instrument, som ett sätt att stärka EU:s budget. Parlamentet anser att ett sådant instrument skulle kunna ge ett högt europeiskt mervärde, eftersom skatten skulle kunna fungera som ett incitament att ändra konsumenternas och producenternas beteende till förmån för en mindre koldioxidintensiv framtid. Parlamentet anser dock att alla skattebaserade EU-lösningar bör vara så neutrala som möjligt för det totala skattetrycket på en viss medlemsstat. Parlamentet påpekar att en sådan skatt måste ta hänsyn till det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter för att undvika överlappande och motstridiga mål och medel.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Arndt Kohn, Monica Macovei, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Bart Staes, Hannu Takkula, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Karin Kadenbach, Younous Omarjee, Julia Pitera

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tiziana Beghin, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17

+

ALDE

ECR

GUE/NGL

PPE

S&D

Greens

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Hannu Takkula

Monica Macovei

Younous Omarjee

Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Arndt Kohn, Karin Kadenbach, Inés Ayala Sender, Tiemo Wölken

Bart Staes

1

-

EFDD

Tiziana Beghin

1

0

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (29.1.2018)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Luigi Morgano

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Nyligen gjorda undersökningar visar att en majoritet av EU:s medborgare vill ha ökade EU-insatser på områden såsom försvar och säkerhet, utbildning och innovation samt social och ekonomisk politik, och att dessa får budgetkonsekvenser.

B.  Brexit kommer att ha en betydande inverkan på inkomstsidan av EU:s budget.

C.  Det BNI-baserade bidraget infördes för att balansera de utgifter som inte täcks av andra inkomster på EU-nivå, och är därmed av kompletterande karaktär. Det BNI-baserade bidragets andel har ökat från 13,2 % 1991 till 66,3 % 2016 och är i dag EU-budgetens huvudsakliga finansieringskälla.

1.  Europaparlamentet välkomnar den strategi som antogs i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser, enligt vilken de grundläggande principerna i EU:s budget måste vara att skapa ett europeiskt mervärde jämfört med nationella budgetar, uppnå stordriftsfördelar och säkerställa att EU:s medel används på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt, i syfte att få ut så mycket som möjligt av varje euro som spenderas.

2.  Europaparlamentet betonar att ett reformerat system för EU:s egna medel inte får skapa en ytterligare skattebörda för EU-medborgarna och bör undvika att göra EU:s system för egna medel mer regressivt.

3.  Europaparlamentet anser att det alltför stora beroendet av BNI-baserade bidrag som den huvudsakliga finansieringskällan för EU-budgeten innebär att logiken om ett ”rättvist återflöde” biter sig fast. Parlamentet välkomnar därför det arbete som gjorts av högnivågruppen för egna medel, särskilt de åtgärder som föreslagits i syfte att kompensera det BNI-baserade bidragets andel. Parlamentet anser att användningen av traditionella och nya genuint egna medel åtminstone delvis skulle kunna ersätta och därigenom minska det BNI-baserade bidraget.

4.  Europaparlamentet anser att reformen av systemet för egna medel bör vägledas av principerna om enkelhet, stabilitet, flexibilitet, transparens, rättvisa, demokrati och EU-mervärde, och ha som syfte att ge medborgarna en möjlighet att bättre förstå hur EU-budgeten finansieras.

5.  Europaparlamentet anser att företräde bör ges till genuina egna medel med en tydlig europeisk dimension, vilket också betonas i rapporten från högnivågruppen.

6.  Europaparlamentet välkomnar högnivågruppens förslag om ett momsbaserat system för egna medel med målet att göra det enklare, sänka dess administrativa kostnader och stärka kopplingen till EU:s momspolitik och de faktiska momsintäkterna. Parlamentet anser att en sådan reform av de momsbaserade egna medlen skulle bidra till kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt på ett mer effektivt sätt. Parlamentet anser vidare att endast ett slutgiltigt EU-momssystem och de egna medlen från detta skulle skapa ett rättvist system för EU-medborgarna när det gäller EU-budgeten.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen, mot bakgrund av slutsatserna från översynen av direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör föreslå villkoren för att tilldela en del av intäkterna från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen till unionens budget, i syfte att proportionellt minska medlemsstaternas bidrag.

8.  Europaparlamentet välkomnar diskussionen om möjliga alternativ för att med skatter stödja EU:s åtgärder för att hantera utmaningarna på miljöområdet.

9.  Europaparlamentet understryker att alla rabatter på inkomstsidan bör avskaffas. Parlamentet anser att den andel förvaltningskostnader som de nationella tullmyndigheterna tar in från tullar och avgifter inte får överstiga de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om att inrätta en särskild budgetpost för euroområdet i EU-budgeten.

11.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att inte öka skattebördan för medborgarna, trots EU:s behov av tillräckliga finansiella resurser.

12.  Europaparlamentet noterar kommissionens EMU-paket av den 6 december 2017, som innehåller förslag om att skapa en tjänst som ”europeisk ekonomi- och finansminister”, att omvandla Europeiska stabilitetsmekanismen till en europeisk valutafond och att inrätta nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde inom EU.

13.  Europaparlamentet anser att det för att säkerställa att euroområdet tillgodoser alla medborgares behov skulle kunna vara till fördel att inrätta en budgetkapacitet för euroområdet, med en särskild budgetpost i EU:s budget, inom unionens ramar men utöver beräkningen av taket för åtaganden och betalningar i den fleråriga budgetramen och inom fördragens rättsliga ramar, för att undvika överlappningar med befintlig policy och utan att skapa splittring inom budgeten. Parlamentet rekommenderar att denna budgetkapacitet förses med medel och instrument som gör det möjligt för den att uppfylla sin makroekonomiska stabiliseringsfunktion. Parlamentet betonar dock att medlemsstaterna måste leva upp till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, inklusive respekten för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar även behovet av att skydda investeringar, förebygga arbetslöshet och otrygghet, skapa incitament för strukturreformer för att modernisera medlemsstaternas ekonomier, skapa ekonomisk och social konvergens, och stärka det finansiella systemet i Europa som helhet.

14.  Europaparlamentet anser i enlighet med förslaget från högnivågruppen att euroområdets budgetkapacitet delvis skulle kunna finansieras med egna medel vilket kan vara lättare att genomföra inom euroområdet, såsom en andel av intäkterna från en skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet betonar emellertid att en sammankoppling av specifika typer av inkomster och utgifter bör undvikas i budgeten.

15.  Europaparlamentet anser att en tydlig koppling mellan budgetutgifter och strategiska mål bör upprättas, i syfte att garantera demokratisk legitimitet för de åtgärder som beslutas på europeisk nivå. Parlamentet anser att EU:s egna medel bör ha ett tydligt EU-mervärde för att få ökat stöd från allmänheten.

16.  Europaparlamentet anser att demokrati, transparens och en tydlig koppling mellan beslutsfattande, ansvarsskyldighet och ansvar ligger till grund för den offentliga politikens legitimitet på EU-nivå och nationell nivå, särskilt när det gäller budget- och skattepolitiken. Parlamentet noterar förslaget från kommissionens ordförande om att inrätta en tjänst inom kommissionen som ”europeisk ekonomi- och finansminister”. Parlamentet anser att detta skulle kunna förbättra den demokratiska ansvarsskyldigheten för EU:s ekonomiska styrning, särskilt gentemot Europaparlamentet.

17.  Europaparlamentet anser att rådets beslut om egna medel bör fattas med starkare deltagande av Europaparlamentet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

13

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, David Coburn, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Barbara Kappel, Wajid Khan, Wolf Klinz, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Jakob von Weizsäcker

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Matt Carthy, Mady Delvaux, Herbert Dorfmann, Ramón Jáuregui Atondo, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Luigi Morgano, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Edward Czesak, Manolis Kefalogiannis, Rainer Wieland

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

PPE

Burkhard Balz, Herbert Dorfmann, Markus Ferber, Brian Hayes, Danuta Maria Hübner, Manolis Kefalogiannis, Esther de Lange, Werner Langen, Verónica Lope Fontagné, Ivana Maletić, Thomas Mann, Fulvio Martusciello, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Anne Sander, Tom Vandenkendelaere, Rainer Wieland

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Mady Delvaux, Jonás Fernández, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Wajid Khan, Olle Ludvigsson, Luigi Morgano, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

13

-

ALDE

Caroline Nagtegaal

ECR

Edward Czesak, Sander Loones, Bernd Lucke, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Kay Swinburne

EFDD

David Coburn, Marco Valli

ENF

Gerolf Annemans, Bernard Monot

GUE/NGL

Matt Carthy, Martin Schirdewan

3

0

ALDE

Wolf Klinz

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Dimitrios Papadimoulis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (8.12.2017)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Ivo Belet

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att för att främja övergången till en hållbar, cirkulär och koldioxidsnål ekonomi, uppnå resultat i fråga om de överenskomna målen för energiunionen och uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet, krävs betydande kompletterande investeringar under perioden 2020–2030.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att för att kunna göra konkreta framsteg i fråga om dessa viktiga EU-politikområden och uppnå nollutsläpp fram till århundradets mitt, är integrering av klimatåtgärder och en grundlig reform av EU-budgeten av avgörande betydelse. Parlamentet välkomnar att artikel 2 c i Parisavtalet understryker behovet av att göra de finansiella flödena förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimattålig utveckling.

3.  Europaparlamentet anser att en reform av EU-budgeten bör baseras på principerna om subsidiaritet, solidaritet och hållbarhet, i syfte att uppnå en mer effektiv EU-budget som bygger på en kombination av nya och befintliga egna medel, som direkt och på ett transparent sätt bidrar till investeringar i projekt med ett tydligt europeiskt mervärde för medborgarna, företagen och miljön.

4.  Europaparlamentet påminner om att införandet av nya egna medel eller andra typer av EU-inkomster bör göra EU-budgeten mindre beroende av bidrag som är baserade på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) och leda till minskningar av dessa bidrag.

5.  Europaparlamentet anser att egna medel baserade på en elskatt skulle överlappa tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och ge upphov till betänkligheter när det gäller investeringsvillkorens stabilitet och den ekonomiska bördan för hushållen.

6.  Europaparlamentet noterar att GD Miljö står för den näst största volymen av böter för bristande efterlevnad av EU:s lagstiftning, som uppgick till 284 miljoner EUR för perioden 2014–2017. Parlamentet vill att inkomster som härrör direkt från EU:s miljölagstiftning och dess genomförande ska föras till EU-budgeten som ”övriga inkomster” och öronmärkas för investeringar i de projekt som ger störst europeiskt mervärde på miljöområdet. Parlamentet påminner dock om att inkomster från böter inte utgör någon stabil inkomstkälla för EU-budgeten.

7.  Europaparlamentet vill se att en del av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter, från och med fas 4 (2021), inriktas på konkreta, hållbara och koldioxidsnåla EU-projekt, såsom en maximering av användningen av befintlig, och vid behov, utveckling av ny gränsöverskridande energiinfrastruktur (för att till exempel underlätta integreringen av förnybara energikällor), lagring av energi och investeringar i banbrytande innovation inom industrin, för att bidra till en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka hur befintliga och framtida EU-medel och EU-program skulle kunna användas för att stödja en rättvis övergång i kol- och koldioxidintensiva regioner. Parlamentet noterar att inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter beräknas öka från och med fas 4.

8.  Europaparlamentet efterlyser en analys av huruvida inkomsterna från allmänt vedertagna nationella vägavgiftssystem, baserade på avstånd, restid och utsläpp från transporter, kan användas för att finansiera EU:s projekt för att främja utveckling av utsläppssnål och utsläppsfri rörlighet, inbegripet incitament för utsläppssnåla och utsläppsfria fordon, utsläppssnåla, alternativa energikällor för transporter och hållbara multimodala transporter, särskilt höghastighetsjärnvägar och utsläppssnål inlandssjöfart. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till den specifika situationen för avlägsna områden och landsbygdsområden, som kännetecknas av till exempel långa avstånd och brist på kollektivtrafik, vid utvecklingen av vägavgiftssystem.

9.  Europaparlamentet anser att ytterligare inkomster från avgifter som härrör från utsläppsbaserade bidrag från luftfarten inom EU särskilt bör användas för att intensifiera forskning och investeringar i EU i luftfartyg med låga koldioxidutsläpp och för att ytterligare förbättra ett effektivt utnyttjande av luftrummet.

10.  Europaparlamentet anser att i avsaknad av harmoniserade internationella åtgärder för beskattning av fotogen bör en avgift baserad på koldioxidutsläppen från flygningar övervägas.

11.  Europaparlamentet anser att eventuella framtida utsläppsbaserade bidrag från sjöfarten bör återinvesteras i den europeiska sjöfarten genom finansiering av forskning om och utveckling av renare teknik och hållbara fartyg.

12.  Europaparlamentet anser att inkomsten från EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare bör användas för investeringar i forskning och utveckling på området för rena och utsläppssnåla flygtransporter och för att ytterligare förbättra en effektiv användning av luftrummet och säkerställa ökade anslag till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

13.  Europaparlamentet efterlyser en undersökning av möjligheten att införa en egen resurs som återspeglar koldioxidinnehållet i konsumentvaror som säljs på den inre marknaden, däribland varor som importerats till den inre marknaden, såsom en koldioxidjusteringsmekanism eller en koldioxidskatt, som successivt skulle ersätta en del av de nuvarande momsbaserade egna medlen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

7

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Rory Palmer, Piernicola Pedicini, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Annie Schreijer-Pierik, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Krzysztof Hetman, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Nuno Melo, Ulrike Müller, Gabriele Preuß, Bart Staes, Claude Turmes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Norbert Erdős, Sven Schulze

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

37

+

ALDE

Gerben-Jan Gerbrandy, Gesine Meissner, Ulrike Müller

EFDD:

Piernicola Pedicini

GUE/NGL:

Stefan Eck, Merja Kyllönen

NI:

Zoltán Balczó

PPE:

Ivo Belet, Angélique Delahaye, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Karl-Heinz Florenz, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Krzysztof Hetman, Peter Liese, Norbert Lins, Nuno Melo, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze

S&D:

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Susanne Melior, Rory Palmer, Pavel Poc, Gabriele Preuß, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE:

Marco Affronte, Bas Eickhout, Martin Häusling, Bart Staes, Claude Turmes

7

-

ECR:

Jørn Dohrmann, Arne Gericke, Urszula Krupa, John Procter, Jadwiga Wiśniewska

EFDD:

Julia Reid

ENF:

Sylvie Goddyn

1

0

GUE/NGL:

Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (24.1.2018)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Nicola Caputo

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet efterlyser en djupgående reform av systemet för egna medel, utan att öka skattebördan för de europeiska skattebetalarna, inbegripet konkreta prioriteringar och nya egna medel som skulle kunna minska andelen BNI-baserade bidrag, som stod för 65,4 % av unionens inkomster 2016. Parlamentet påpekar att för närvarande kommer majoriteten av EU:s inkomster fortfarande från nationella BNI- och momsbidrag, som inte betraktas som genuint egna medel. Parlamentet betonar att EU behöver en stabil form av egna medel och noterar att till exempel strafftullar därför inte kan betraktas som inkomster och av samma skäl inte är lämpliga som förutsägbara inkomstkällor. Parlamentet vill också se en utfasning av alla former av rabatter. Parlamentet betonar att det nuvarande systemet omfattar komplicerade och svårgenomträngliga korrigeringsmekanismer som bidrar till bristen på tillräckliga betalningsbemyndiganden varje år.

2.  Europaparlamentet påpekar att i rapporten från högnivågruppen om egna medel finns nya förslag, bland annat en reform av de momsbaserade egna medlen och EU:s system för handel med utsläppsrätter, en koldioxidavgift, beskattning av transporter, elektricitet och intäkter som härrör från den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar att införandet av nya egna medel skulle kunna leda till större politisk samstämmighet mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Parlamentet betonar att trots införandet av dessa förslag måste medlemsstaternas bidrag förbli centrala egna medel i ett system som är enklare, mer transparent och rättvist, och demokratiskt ansvarigt där inkomsterna används på ett klokt sätt.

3.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att dra lämpliga slutsatser av högnivågruppens rapport och att analysera möjligheten att genomföra rekommendationerna för att bidra till att unionens budget blir mer transparent, stabil, enkel, sammanhängande, rättvis och förutsägbar, samtidigt som subsidiaritetsprincipen iakttas och med en ännu tydligare inriktning på solidaritet och omfördelning mellan rikare och fattigare länder. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det nuvarande systemet för egna medel karakteriseras av en betydande grad av komplexitet, bland annat bristande transparens som måste lösas genom en gemensam ansträngning från EU:s institutioner och medlemsstater.

4.  Europaparlamentet påpekar att dessa nya typer av egna medel är viktiga för att finansiera nya uppgifter för unionen inom områden såsom migration, Parisavtalet om klimatförändringar och inre säkerhet och försvar och för att kompensera för den förväntade förlust av intäkter på 9–12 miljarder EUR per år som skulle kunna uppstå till följd av brexit. Parlamentet noterar också att för att säkerställa att EU-budgeten har ett europeiskt mervärde krävs det nya egna medel för att EU ska kunna finansiera både sin traditionella politik och sina nya prioriteringar ordentligt, och undvika de potentiella nedskärningar av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken som presenteras i kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser.

5.  Europaparlamentet betonar att jordbrukstullar är både ett politiskt verktyg och ett finansieringsverktyg för den gemensamma jordbrukspolitiken och att frihandelsavtal kommer att leda till en minskning av inkomsterna från tullar. Parlamentet noterar att högnivågruppens rapport rekommenderar att dessa medel ska behållas inom budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden eftersom de är enkla, effektiva och genuint egna medel för unionen. Parlamentet noterar att andelen traditionella egna medel har minskat stadigt under årens lopp, eftersom sänkningar av de genomsnittliga tulltarifferna inte i tillräckligt hög grad har kompenserats av ökade handelsvolymer.

6.  Europaparlamentet betonar att extra inkomster, bland annat böter för överträdelser av konkurrensreglerna och tullavgifter som var högre än förväntat, inte leder till ytterligare utgiftsmöjligheter, utan till lägre BNI-baserade bidrag.

7.  Europaparlamentet påpekar att reformerade momsbaserade egna medel (som ersätter de nuvarande), bolagsskattebaserade egna medel, en skatt på finansiella transaktioner eller andra skatter på finansiell verksamhet skulle ha den fördelen att de förbättrar den inre marknadens funktion.

8.  Europaparlamentet betonar den gemensamma jordbrukspolitikens mervärde när det gäller att stimulera innovation, konkurrenskraft och hållbarhet inom jordbrukssektorn och stärka unionens långsiktiga livsmedelstrygghet och miljösäkerhet och garantera stabila livsmedelspriser genom stabilare jordbruksinkomster och hållbara åtgärder för landsbygdsutveckling som investerar i landsbygdssamhällen och jordbruk på landsbygden och på så sätt förhindrar avfolkning av landsbygden och utnyttjar landsbygdens potential. Parlamentet inser behovet av en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken för att skapa trovärdighet och en grund för fortsatt stöd bland de medborgare som inte sysslar med jordbruk genom att tillhandahålla mer miljömässiga kollektiva nyttigheter och säkerställa en mer rättvis fördelning av betalningar mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller slutligen behovet av att värna om jordbrukstullarnas bidrag till EU:s finanser.

9.  Europaparlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken först och främst varje dag förser ca 500 miljoner EU-medborgare med högkvalitativa livsmedel till överkomliga priser. Parlamentet påpekar dessutom att detta kostar varje EU-medborgare i genomsnitt 32 cent per dag som ett bidrag för att säkerställa säkra och hälsosamma livsmedel och ett rikt odlingslandskap. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken, som den enda helt integrerade politiken på EU-nivå, ger störst europeiskt mervärde, och att en nationellt finansierad jordbrukspolitik skulle vara betydligt dyrare.

10.  Europaparlamentet betonar att en indirekt ökning av inkomsterna också är möjlig genom att förenkla och minska byråkratin inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

11.  Europaparlamentet vill se att de medel som avsatts via mekanismen för budgetdisciplin inom jordbrukssektorn, men inte använts, görs tillgängliga i sin helhet under det kommande budgetåret i form av direktstöd.

12.  Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken är effektiv och behöver bekräfta sin legitimitet som ett av de viktigaste verktygen för EU:s åtgärder med avseende på bevarande och skapande av arbetstillfällen i landsbygdsområden, särskilt inom jordbruket.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

7

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Stefan Eck, Jens Gieseke, Maria Heubuch, Karin Kadenbach, Momchil Nekov, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik, Hannu Takkula, Tom Vandenkendelaere, Thomas Waitz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Hannu Takkula

EFDD

Marco Zullo

ENF

Rebega Laurentiu

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Esther Herranz García, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik, Czesław Adam Siekierski, Tom Vandenkendelaere

S & D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Karin Kadenbach, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

7

-

ECR

Jørn Dohrmann, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson, Stanisław Ożóg

EFDD

John Stuart Agnew

GUE/NGL

Stefan Eck, Luke Ming Flanagan

5

0

ECR

Richard Ashworth

ENF

Philippe Loiseau

VERTS/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (11.10.2017)

till budgetutskottet

över reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel

(2017/2053(INI))

Föredragande av yttrande: Mercedes Bresso

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet upprepar på nytt sitt starka stöd för en övergripande reform av unionens system för egna medel. Parlamentet påminner om att det nuvarande systemet för egna medel strider mot andan i fördragen eftersom det i artikel 310.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs att unionen inte får anta akter som kan medföra betydande konsekvenser för budgeten, utan att avge en försäkran om att de utgifter som blir en följd av dessa akter kan finansieras inom ramen för unionens egna medel, och betonar att det i artikel 311 i EUF-fördraget fastställs att unionens budget ska finansieras helt av egna medel. Parlamentet understryker emellertid att den största delen av inkomsterna i praktiken kommer från nationella bidrag i form av en andel av BNP (69,1 %) och moms (12,4 %), som inte betraktas som genuina egna medel eftersom de har lett till ett nollsummespel mellan medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet betonar att det nuvarande systemet för egna medel präglas av stor komplexitet och brist på transparens. Parlamentet uppmanar därför EU-institutionerna och medlemsstaterna att åtgärda dessa brister på ett effektivt och konstruktivt sätt.

3.  Europaparlamentet anser att parlamentets roll i förfarandet för antagande av beslut om egna medel bör stärkas. Parlamentet anser att en övergång från omröstning med enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet och till det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagandet av beslut om egna medel skulle ge parlamentet och rådet lika rättigheter i beslutsfattandet på både intäkts- och utgiftssidan i EU:s budget.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att utnyttja den möjlighet som Brexit innebär, och uppmanar alla medlemsstater och kommissionen att avskaffa det nuvarande systemet med rabatter och korrigeringar, vilka inte bara strider mot andan i fördragen, utan också har visat sig flytta fokus i diskussionerna från det europeiska mervärdet i EU:s budget till ”nettoflödeseffekten” på medlemsstaternas bidrag utan att beakta spridningseffekterna av EU:s budget.

5.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste förses med ett system för genuina egna medel, i enlighet med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en diskussion om hur medel som genereras direkt genom EU:s politik skulle kunna bli inkomster för EU-budgeten.

7.  Europaparlamentet anser att varje reform av systemet med egna medel bör baseras på principerna om rättvisa, stabilitet, enhet, solidaritet, hållbarhet, subsidiaritet och begriplighet för de europeiska medborgarna. Parlamentet betonar de principer som ingår i Monti-rapporten och som användes av högnivågruppen för egna medel för att bedöma eventuella nya egna medel, och anser att de utgör en användbar grund för diskussionerna om reformerna. Parlamentet understryker dessutom vikten av att garantera tillräckliga intäkter till EU:s budget så att EU:s politik kan finansieras på ett lämpligt och trovärdigt sätt, särskilt efter Brexit.

8.  Europaparlamentet anser att en reform på intäktssidan bör gå hand i hand med en reform på utgiftssidan för att öka det europeiska mervärdet av EU:s utgifter genom att säkerställa en tydlig koppling mellan EU:s utgifter och dess politik och prioriteringar och genom att stödja EU:s politik på viktiga områden inom EU:s behörighetsområde med en hög potential att skapa europeiskt mervärde, såsom den inre marknaden, miljöskydd och klimatåtgärder, energiunionen, en gemensam försvarspolitik och en minskning av skillnaderna på den inre marknaden, vilket rekommenderades i Montirapporten(1).

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att i samband med framtida reformer bevara enhetligheten i unionens budget och begränsa användningen av program och instrument som löper parallellt med EU-budgeten, genom att begränsa dem till strikt motiverade fall och underställa dem adekvat kontroll, i enlighet med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel.

10.  Europaparlamentet betonar att det behövs en grundlig diskussion om effekterna av debatten om Europas framtid, som inleddes av kommissionen i mars 2017, för reformen av systemet med egna medel. Parlamentet anser att alla de fem scenarier för EU:s framtid som lades fram av kommissionen i mars 2017 skulle kräva ytterligare finansiering från genuint egna medel för att fullfölja de mål som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och som nu omfattas av de nya prioriteringarna för unionen. Parlamentet insisterar på vikten av att respektera principen om budgetens enhet och att minska och inte öka budgetens komplexitet, i syfte att säkerställa enhetligheten i EU:s politik både internt och externt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Richard Corbett, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Diane James, Alain Lamassoure, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ashley Fox, Enrique Guerrero Salom, Jérôme Lavrilleux, Jasenko Selimovic

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tadeusz Zwiefka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

PPE

Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jérôme Lavrilleux, Paulo Rangel, György Schöpflin, Tadeusz Zwiefka

S&D

Mercedes Bresso, Richard Corbett, Enrique Guerrero Salom, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel

VERTS/ALE

Pascal Durand

3

-

ECR

Ashley Fox, Kazimierz Michał Ujazdowski

NI

Diane James

0

0

 

 

Obs: Markus Pieper (PPE) meddelade att även han röstade för förslaget till yttrande

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Slutrapporten och rekommendationerna om den framtida finansieringen av EU från högnivågruppen för egna medel, antogs i december 2016.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Jean-Paul Denanot, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Pavel Poc, Nils Torvalds, Helga Trüpel, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Anders Primdahl Vistisen


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

31

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Gérard Deprez, Urmas Paet, Nils Torvalds

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Inese Vaidere, Tomáš Zdechovský

S&D

Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, John Howarth, Vladimír Maňka, Pavel Poc, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Manuel dos Santos

VERTS/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand, Helga Trüpel

4

-

ECR

Anders Primdahl Vistisen

ENF

André Elissen, Marco Zanni

NI

Eleftherios Synadinos

1

0

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 mars 2018Rättsligt meddelande