Förfarande : 2017/2226(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0047/2018

Ingivna texter :

A8-0047/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 20
CRE 13/03/2018 - 20

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0077

BETÄNKANDE     
PDF 691kWORD 79k
28.2.2018
PE 615.386v02-00 A8-0047/2018

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Hugues Bayet

Föredragande av yttrande (*):

Jean Arthuis, budgetutskottet

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 136 och 148,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens bedömning från den 20 juni 2017 av en lämplig framtida finanspolitisk inriktning för euroområdet,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010, samt kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(11),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2017 om ytterligare steg mot fullbordandet av Europeiska ekonomiska och monetära unionen (COM(2017)0821),

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2017,

–  med beaktande av de studier och djupanalyser av samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna som görs inom ramen för den europeiska planeringsterminen för utskottet för ekonomi och valutafrågor (november 2015),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0690), Rapport om förvarningsmekanismen 2016 COM(2015)0691) och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport (COM(2015)0700),

–  med beaktande av den interinstitutionella proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som undertecknades och proklamerades den 17 november 2017 i Göteborg,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om rekommendationen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(13),

–  med beaktande av rekommendationen till rådets rekommendation av den 22 november 2017 om den ekonomiska politiken i euroområdet,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2018,

–  med beaktande av debatten med kommissionen i Europaparlamentet om paketet om den europeiska planeringsterminen – den årliga tillväxtöversikten 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0047/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens prognoser förväntas expansionen av den europeiska ekonomin fortsätta, medan takten för skapandet av sysselsättning och ökningen av hushållens köpkraft visar på en lätt inbromsning för de kommande två åren, med en tillväxttakt som 2017 når 2,4 % i EU och därefter minskar något till 2,2 % för 2018 och 2,0 % för 2019. Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att hantera de olösta följderna av den globala ekonomiska krisen.

B.  Den nuvarande situationen för EU:s ekonomi kräver ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer och investeringar i medlemsstaterna i syfte att säkra hållbar tillväxt, skapa sysselsättning och konkurrenskraft och åstadkomma uppåtriktad konvergens.

C.  Tillväxten i den privata konsumtionen förväntas minska något i år för att därefter lätta under 2019 till följd av högre inflation jämfört med 2017, även om den ligger under ECB:s mål på under, men nära, 2 %.

D.  Europeiska investeringsbanken och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) gav, vid sidan av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, ett viktigt stöd för investeringar i EU. De privata investeringarna ligger dock fortfarande under 2008 års nivåer, med negativa följder för den potentiella tillväxten, sysselsättningsskapandet och produktiviteten.

E.  Sysselsättningen förväntas fortsätta att öka, med ett rekordhögt antal anställda på 235,4 miljoner personer i arbete under andra kvartalet 2017. Vissa arbetsmarknadsindikatorer tyder på ihållande svårigheter, såsom ökad segmentering på arbetsmarknaden, vilket förvärrar ojämlikheterna, särskilt med avseende på ungdomar och personer med låg utbildningsnivå. Arbetslösheten är 7,5 % i EU och 8,9 % i euroområdet, vilket visserligen är de lägsta siffrorna på nio respektive åtta år men fortfarande för högt, i synnerhet bland ungdomar. Det råder fortfarande mycket stora skillnader mellan många medlemsstater. Sysselsättningen har ännu inte återhämtat sig från krisen och det är också en bit kvar till de nationella Europa 2020-målen. Dold arbetslöshet (arbetslösa personer som vill arbeta, men inte aktivt söker jobb) var 20 % år 2016.

F.  Till följd av skatteflykt, skatteundandragande och skattebedrägeri som gynnar vissa stora företag och privatpersoner, har flera medlemsstater förlorat miljarder euro i skatteintäkter för förvaltningen av de offentliga finanserna, till nackdel för små och medelstora företag och andra skattebetalare.

G.  Den förbättrade ekonomiska situationen ger en möjlighet att genomföra ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer, i synnerhet åtgärder för att främja investeringar, med hänsyn till att investeringarna som andel av BNP fortfarande är lägre i dag än under perioden omedelbart före den finansiella krisen, och att förbättra situationen när det gäller de offentliga finanserna, med hänsyn till den börda som den demografiska utvecklingen lägger på hållbarheten i skuldsättningen.

1.  Europaparlamentet noterar offentliggörandet av den årliga tillväxtöversikten 2018 och den föreslagna policymixen av investeringar, ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, som lagts fram som ett sätt att ytterligare stimulera högre tillväxtnivåer och stärka den europeiska återhämtningen, den uppåtriktade konvergensen och konkurrenskraften. Parlamentet instämmer i att det krävs ytterligare framsteg i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att åstadkomma tillväxt och skapa sysselsättning och för att bekämpa de ojämlikheter som hindrar ekonomisk tillväxt.

Kapitel 1 – Investeringar och tillväxt

2.  Europaparlamentet framhåller de ihållande strukturella problemen med otillräcklig tillväxt av den potentiella produktionen, produktiviteten och konkurrenskraften, tillsammans med en alltför låg nivå på offentliga och privata investeringar och avsaknaden av ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer i vissa medlemsstater.

3.  Europaparlamentet påminner om att vissa medlemsstater fortfarande har stora överskott i bytesbalansen som skulle kunna användas för att stödja offentliga och privata investeringar och stimulera den ekonomiska tillväxten.

4.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att kombinera offentliga och privata investeringar med strukturreformer för att få fart på och stimulera den ekonomiska tillväxten.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att stimulera de offentliga investeringarna i EU för att komma till rätta med den aktuella minskningen av de offentliga investeringarna. Parlamentet vill dessutom se ett fullbordande av kapitalmarknadsunionen för att stimulera privata investeringar inom hela den inre marknaden. Parlamentet anser att regleringsramen för privata investeringar ytterligare måste förbättras.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av mer investeringar i forskning, utveckling och innovation liksom i teknisk modernisering, i syfte att öka produktiviteten. Parlamentet påminner om att investeringar på områden såsom infrastruktur, barnomsorg, subventionerade bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård, forskning, digital innovation och den cirkulära ekonomin kan öka produktiviteten och/eller sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta landsspecifika rekommendationer på området för energieffektivitet och resursförbrukning och att se till att de landsspecifika rekommendationerna till fullo är förenliga med klimatavtalet från Paris.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de befintliga hindren för viktiga tillväxtfrämjande infrastrukturprojekt under dessa investeringars hela livscykel, och att diskutera med Europaparlamentet och rådet om sätt att åtgärda dessa hinder inom den befintliga rättsliga ramen.

Kapitel 2 – Ansvarsfulla offentliga finanser

8.   Europaparlamentet noterar den övergripande neutrala finanspolitiska inriktning som föreslogs i rekommendationerna för euroområdet, och konstaterar att den finanspolitiska inriktningen förväntas bli lätt expansiv i ett antal medlemsstater under 2018. Parlamentet påminner om att ett enhetligt genomförande och efterlevnad av EU:s finanspolitiska bestämmelser, däribland full respekt för de befintliga flexibilitetsklausulerna, är nyckeln till en väl fungerande EMU.

9.  Europaparlamentet understryker att de finanspolitiska inriktningarna på nationell nivå och för euroområdet måste väga de offentliga finansernas och investeringarnas långsiktiga hållbarhet, i full överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten, mot kortfristig makroekonomisk stabilisering.

10.  Europaparlamentet välkomnar de förbättrade offentliga finanserna, som är avgörande för att nå en mer solid, hållbar och effektiv tillväxt, särskilt den gradvis minskande skuldsättningen i förhållande till BNP för EU och euroområdet, liksom minskningen av budgetunderskotten på viktiga områden, och betonar samtidigt att bruttoskuldsättningen i förhållande till BNP i euroområdet fortfarande ligger runt 90 % och att flera medlemsstater ligger en bra bit över denna nivå. Parlamentet betonar att dessa medlemsstater brådskande bör minska de höga skuldkvoterna i förhållande till BNP, eftersom detta är betydligt lättare att göra i perioder av ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att en åldrande befolkning och andra demografiska utvecklingstendenser utgör en enorm börda för de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta ansvar för kommande generationer.

11.  Europaparlamentet understryker behovet av större fokus på sammansättningen och förvaltningen av de nationella budgetarna. Parlamentet välkomnar därför de allt mer vanliga utgiftsöversynerna, och uppmanar dessutom medlemsstaterna att utvärdera sina budgetar kvalitetsmässigt.

Kapitel 3 – Strukturreformer

12.   Europaparlamentet påminner om att vissa medlemsstater måste fortsätta att genomföra socialt och miljömässigt hållbara och tillväxtfrämjande strukturreformer, särskilt med hänsyn till den förbättrade ekonomiska situationen i hela EU, med en BNP-tillväxt i nästan alla medlemsstater, i syfte att öka konkurrenskraften och skapa sysselsättning, tillväxt och uppåtriktad konvergens.

13.  Europaparlamentet insisterar på att utgifterna för forskning och utveckling i högre grad anpassas till EU 2020-målen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder och tillhandahålla investeringar för att säkerställa eller upprätthålla lika tillgång till utbildning och livslångt lärande, i linje med utvecklingen på arbetsmarknaden, däribland uppkomsten av nya yrken.

14.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen, globaliseringen och de tekniska förändringarna radikalt förändrar våra arbetsmarknader, till exempel i form av djupgående förändringar av anställningsformer och anställningsförhållanden, vilket kräver en anpassad övergång. Parlamentet betonar därför vikten av dynamiska arbetsmarknader med tillgängliga och högkvalitativa sociala trygghetssystem som lever upp till dessa nya arbetsmarknadsförhållanden.

15.  Europaparlamentet anser att reformer för att undanröja investeringsflaskhalsar skulle möjliggöra omedelbart stöd till ekonomisk verksamhet och samtidigt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.

16.  Europaparlamentet kräver en översyn av beskattningssystemen i syfte att uppnå en rättvis balans mellan beskattning av kapital, arbete och konsumtion.

Kapitel 4 – Konvergens och integration

17.  Europaparlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna bör bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin, inklusive de mål som fastställs i pelaren för sociala rättigheter, och skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet välkomnar därför den sociala resultattavlan som ett verktyg för att övervaka genomförandet av den sociala pelaren.

18.  Europaparlamentet betonar att under den senaste perioden släpade de reala löneökningarna efter produktivitetstillväxten, samtidigt som förbättringar konstaterats på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar därför att det kan finnas utrymme för löneökningar i vissa sektorer och områden i linje med produktivitetsmålen för att säkerställa god levnadsstandard, med beaktande av konkurrenskraften och behovet av att åtgärda ojämlikheter.

19.  Europaparlamentet påpekar att finanspolitiken måste ta hänsyn till penningpolitiken och respektera ECB:s oberoende ställning.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en omfattande strategi till stöd för investeringar som förbättrar den miljömässiga hållbarheten och att säkerställa en lämplig koppling mellan FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska planeringsterminen.

21.  Europaparlamentet gläder sig över att man i den årliga tillväxtöversikten 2018 konstaterar att det krävs ett effektivt och rättvist skattesystem som ger de riktiga incitamenten för ekonomisk verksamhet. Parlamentet stöder kommissionens initiativ för att säkra större transparens och ett reformerat mervärdesskattesystem, och noterar det arbete som har gjorts i fråga om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet välkomnar ansträngningarna på internationell nivå för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet konstaterar att ökad effektivitet i de nationella skattesystemen kan öka statsinkomsterna betydligt.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att stödja och integrera ungdomar som inte går i skolan, inte arbetar eller följer ett yrkesutbildningsprogram och flyktingar, genom att tidigt förutse behoven för att underlätta deras smidiga inträde på arbetsmarknaden och därmed undvika att de dras in i den svarta ekonomin och säkerställa att tillräckliga resurser anslås till offentliga tjänster. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter bör spela en nyckelroll för att underlätta integrationen av ungdomar som inte går i skolan, inte arbetar eller följer ett yrkesutbildningsprogram och flyktingar, och förhindra att de diskrimineras på arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet är bekymrat över att brister och diskriminering fortsätter att påverka arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater, vilket bidrar till skillnader mellan kvinnor och män när det gäller löner, pensioner och deltagande i beslutsfattandet.

Kapitel 5 – Europeiska planeringsterminen: Egenansvar och genomförande

24.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid euroområdets samlade finanspolitiska ställning, samtidigt som man betonar de enskilda medlemsstaternas skyldigheter att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, med full respekt för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar att konceptet med en samlad finanspolitisk inriktning inte innebär att överskott och underskott i olika medlemsstater kan uppväga varandra.

25.  Europaparlamentet är bekymrat över den låga graden av efterlevnad av de landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de åtgärder som syftar till att främja konvergens, öka konkurrenskraften och minska makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser att ett ökat nationellt egenansvar genom en verklig offentlig debatt på nationell nivå skulle leda till ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att det är viktigt att se till att de nationella parlamenten diskuterar landsrapporter och landsspecifika rekommendationer. Parlamentet anser att regionala och lokala myndigheter bör vara mer delaktiga i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla befintliga verktyg för att genomdriva de landsspecifika rekommendationer som syftar till att hantera de utmaningar som utgör ett hot mot den monetära unionens hållbarhet.

26.  Europaparlamentet understryker att nya steg mot en fördjupning av EMU måste åtföljas av en förstärkt demokratisk kontroll. Parlamentet insisterar i detta avseende på att både Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll måste stärkas i linje med ansvarsprincipen. Parlamentet kräver att arbetsmarknadens parter konsulteras i förhandlingarna på både nationell och europeisk nivå.

Sektorsspecifika bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2018

Budgetar

27.  Europaparlamentet anser att EU:s budget måste ge incitament för hållbar tillväxt, konvergens, investeringar och reformer genom lösningar och synergieffekter när det gäller de nationella budgetarna. Därför anser parlamentet att den årliga tillväxtöversikten utgör en vägledning för medlemsstaterna och för förberedelserna av de nationella budgetarna och EU-budgeten, särskilt i samband med förberedelsen av den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

28.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang att synergierna mellan nationella budgetar och EU:s budget bör vara större. Parlamentet påpekar att kommissionen, med tanke på dess medverkan i den europeiska planeringsterminen samt i utarbetandet och genomförandet av EU:s budget, har en central roll att spela i detta avseende.

29.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att öka synergieffekterna och undvika en fragmentering av EU-budgeten, i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten Den framtida finansieringen av EU från högnivågruppen för egna medel från december 2016.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta webbportalen om främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, vilken ger aktuell information om frågor som rör främjande av hälsa och välbefinnande och är en viktig källa till tydlig och tillförlitlig information för medborgarna. Parlamentet betonar att portalen bör vara fullt tillgänglig för alla EU-medborgare, inbegripet personer som lider av dyslexi och liknande svårigheter.

31.  Europaparlamentet kräver större samstämmighet med annan EU-politik på området för katastrofförebyggande och katastrofberedskap, såsom EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, solidaritetsfonden, miljölagstiftningen och forsknings- och innovationspolitiken.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Europeiska centralbanken.

(1)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(7)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

EUT L 192, 18.7.2015, s. 27.

(10)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(11)

EUT C 407, 4.11.2016, s. 105.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0469.

(13)

Antagna texter, P8_TA-PROV(2017)0491.


MOTIVERING

EU har upplevt en djupgående ekonomisk och monetär kris sedan 2008. Efter tio år börjar man kunna se en förbättring av det ekonomiska resultatet och en förnyad tillväxt i euroområdet.

Dessa makroekonomiska indikatorer kan dock inte hindra ökningen av skillnaderna inom medlemsstaterna, med växande fattigdom bland förvärvsarbetande, och inte heller avsaknaden av konvergens mellan medlemsstaterna i euroområdet.

Den europeiska planeringsterminen 2018 måste ge möjlighet att bedriva en ekonomisk politik som säkerställer tillväxt, investeringar och full sysselsättning. Den måste också fullt ut bidra till genomförandet av de mål som EU fastställt inom ramen för pelaren för sociala rättigheter.

Den nuvarande ramen för den europeiska ekonomiska styrningen har visat sina begränsningar. Utan en radikal förändring av finanspolitiken i euroområdet kommer hoppet om en hållbar tillväxt med arbetstillfällen av hög kvalitet att vara förgäves. Detta är anledningen till att föredraganden förespråkar en reform av stabilitets- och tillväxtpakten, inrättandet av en finanspolitisk kapacitet för euroområdet och en ambitiös plan för offentliga investeringar.

Junckerplanen var visserligen redan ett viktigt första steg för den privata sektorn, men den måste åtföljas av en investeringsplan för den offentliga sektorn.

Högkvalitativ offentlig infrastruktur är en av drivkrafterna för konkurrenskraften i Europa.

Men Europa riskerar att förlora denna tillgång på grund av den aktuella bristen på investeringar som tar sig uttryck i en åldrande infrastruktur, vilket får konsekvenser i form av trafikstockningar, förseningar inom järnvägstrafiken och osäkerhet för investerare på energimarknaden.

EU måste också föra en hållbar investeringspolitik, som säkerställer den nödvändiga ekologiska övergången och som gör det möjligt för EU att uppnå de mål som unionen själv har fastställt. Den europeiska planeringsterminen måste fullt ut integrera denna prioritering.

Andra prioriteringar kommer också att stödjas av föredraganden, såsom

  löneökningar och skydd av välfärdssystemen,

  harmonisering av beskattningen i EU och bekämpning av skatteundandragande i syfte att säkra en rättvis beskattning,

  förstärkt finansiering för forskning och utveckling för att öka produktiviteten på europeisk nivå.


YTTRANDE från budgetutskottet (25.1.2018)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Föredragande av yttrande: Jean Arthuis

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att EU:s budget måste ge incitament för hållbar tillväxt, konvergens, investeringar och reformer genom lösningar och synergieffekter när det gäller de nationella budgetarna. Därför anser parlamentet att den årliga tillväxtöversikten tjänar som riktlinje för medlemsstaterna och för förberedelserna av de nationella budgetarna och EU-budgeten, särskilt i samband med förberedelsen av den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram avsevärt öka Europeiska socialfonden, särskilt för att stödja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett konkret lagstiftningsprogram för perioden 2018–2019 som syftar till att förbättra levnads- och arbetsvillkoren i samband med proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och att framför allt uppmuntra proklamationen av ett socialt protokoll som ska fogas till fördragen så att grundläggande sociala rättigheter ges företräde framför ekonomiska friheter.

4.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang att synergierna mellan nationella budgetar och EU:s budget bör vara större. Parlamentet påpekar att kommissionen, med tanke på dess medverkan i den europeiska planeringsterminen samt utarbetandet och genomförandet av EU:s budget, har en central roll att spela i detta avseende.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ambitiösa reformer när det gäller styrningen av euroområdet, bl.a. genom att införa och använda ett särskilt instrument till stöd för införandet av euron i de medlemsstater som inte ingår i euroområdet. Parlamentet välkomnar förslaget om en EU-budget med mer synergi och utan fragmentarisering, enligt vad som presenteras i den slutliga rapporten och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel från december 2016, med titeln Den framtida finansieringen av EU.

6.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd för inrättandet av en finanspolitisk kapacitet för euroområdet för att hantera makroekonomiska symmetriska och asymmetriska chocker och öka konkurrenskraften och stabiliteten i medlemsstaternas ekonomier, i enlighet med förslagen i sin resolution av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet. Finansieringen bör komma från euroområdet och andra deltagande medlemmar via en inkomstkälla som de deltagande medlemsstaterna ska komma överens om, som en del av överföringen av befogenheter, och denna finanspolitiska kapacitet bör i stabilt läge även finansieras genom egna medel såsom skatten på finansiella transaktioner. Denna finanspolitiska kapacitet bör vara en del av EU‑budgeten, utöver de aktuella taken för den fleråriga budgetramen, och betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål och garantier.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra reformer av skattesystemen som är inriktade på öka de övre inkomstskattesatserna, särskilt skatt på kapitalinkomst, och därigenom skapa resurser för överföring av allmännyttiga varor och tjänster och vända de trender som hotar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen och som är en följd av inkomst- och välståndsklyftorna och främst drabbar de 40 % av befolkningen som befinner sig i inkomstfördelningens nedre del.

8.  Europaparlamentet har tagit del av dokumentet med titeln En färdplan för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen som kommissionen lade fram den 6 december 2017. Parlamentet välkomnar särskilt förslaget att omvandla Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) till en europeisk valutafond som ska integreras i EU-ramen. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag om att integrera mellanstatliga verktyg med anknytning till euron i EU:s regelverk har lagts fram med en rättslig grund som utesluter Europaparlamentets adekvata medverkan som medlagstiftare. Parlamentet betonar att det krävs större ambitioner i syfte att inrätta en heltäckande budgetkapacitet för euroområdet.

9.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering med tanke på EU:s och dess medlemsstater budgetmedel. Parlamentet välkomnar EU:s svarta lista över skatteparadis, men beklagar att rådet har urvattnat kriterierna för att tas upp på listan. Parlamentet understryker att den svarta listan måste åtföljas av kraftfulla, avskräckande sanktioner mot de länder som finns på listan. Parlamentet efterlyser offentlig landsspecifik rapportering och införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) för att främja skattetransparens och lika villkor.

10.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att uppmuntra privata och offentliga investeringar i infrastruktur, forskning och utveckling, innovation och utbildning, i syfte att öka produktiviteten och positivt påverka den ekonomiska tillväxten och lönerna. Parlamentet efterlyser en stark och effektiv sammanhållningspolitik som, bland andra prioriteringar, stödjer genomförandet av en blandad ekonomisk politik som inriktas på att nå god utveckling och hög tillväxt och som skapar många arbetstillfällen.

11.  Europaparlamentet anser med hänsyn till detta förslag att bestämmelserna måste vara mer detaljerade och skärpas när det gäller EMF:s redovisningsskyldighet gentemot Europaparlamentet, dess förmåga att klara av alla sina funktioner, särskilt rollen som gemensam säkerhetsmekanism för bankunionen, och dess konkreta beslutsförmåga när den börjar utöva sin stabiliseringsfunktion.

12.  Europaparlamentet är oroat över att de låga inflationsnivåerna fortsätter inom euroområdet, vilket ECB vid upprepade tillfällen har påpekat. Lönerna i vissa medlemsstater hålls kvar på en artificiellt låg nivå, med negativa konsekvenser för hela EU:s ekonomi.

13.  Europaparlamentet rekommenderar att alla medlemsstater som har förbundit sig att införa euron men som ännu inte har gjort det, så snart som möjligt antar konkreta planer för införandet av den gemensamma europeiska valutan.

14.  Europaparlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten ligger på 17 % i EU och välkomnar att EU har anslagit budgetmedel för att ta itu med denna fråga, särskilt inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet påminner om att 75 % av den totala budgeten fram till 2020 för ungdomssysselsättningsinitiativet har anslagits till projekt och att 19 % redan har utnyttjats av medlemsstaterna, vilket gör att ungdomssysselsättningsinitiativet har den högsta budgetgenomförandenivån av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med tanke på frågans betydelse vidta åtgärder för att ytterligare förbättra genomförandet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Răzvan Popa, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Heidi Hautala, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Ivan Štefanec

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa Estaràs Ferragut, Dietmar Köster, Monika Smolková

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez

ECR

Zbigniew Kuźmiuk,

PPE

Rosa Estaràs Ferragut, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Ivan Štefanec, Patricija Šulin, Inese Vaidere

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, John Howarth, Dietmar Köster, Răzvan Popa, Monika Smolková, Isabelle Thomas, Tiemo Wölken, Manuel dos Santos

6

-

ECR

Richard Ashworth, Stanisław Ożóg

ENF

André Elissen

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Liadh Ní Riada

NI

Eleftherios Synadinos

3

0

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Indrek Tarand, Monika Vana

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  abstention


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.2.2018)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Föredragande av yttrande: Nuno Melo

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet betonar att skyddet av miljön inte är ett hinder för ekonomisk tillväxt och sysselsättning utan att utfasningen av fossila bränslen i ekonomin tvärtom bör ses som en viktig källa till ny och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att EU måste investera mera för att behålla sin globala tätposition i övergången till en koldioxidsnål ekonomi och ett hållbart produktions- och konsumtionssystem.

2.  Europaparlamentet betonar att miljö- och hållbarhetspolitiken måste få en mer framträdande roll i den europeiska planeringsterminen, särskilt för centrala frågor såsom resurseffektivitet, naturkapitals- och ekosystemtjänster, gröna jobb, hållbar innovation och grön finansiering.

3.  Europaparlamentet upprepar att minst 20 % av EU:s budget för 2014–2020 bör gå till klimatåtgärder och att bidraget för 2018 bör överstiga det övergripande målet för att kompensera för de lägre anslagen under första hälften av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att en stabil och tillräcklig finansiering behövs för att uppfylla Europeiska unionens åtaganden, i synnerhet mot bakgrund av Parisavtalet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att garantera att mekanismen för integrering av klimatfrågor är fullt optimerad.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att integrera målen för hållbar utveckling i alla delar av EU:s politik och initiativ. Det är mycket viktigt att målen i Agenda 2030 återspeglas på ett heltäckande sätt i den europeiska planeringsterminen för att EU ska uppnå dem. Kommissionen uppmanas att snarast utarbeta en långsiktig färdplan för ett fullständigt genomförande av målen för hållbar utveckling i EU, och att erkänna samspelet mellan målen och att de har lika stor vikt. Kommissionen uppmanas också att integrera alla utestående aspekter av Agenda 2030 och det sjunde miljöhandlingsprogrammet i den europeiska planeringsterminen.

5.  Europaparlamentet betonar att debatten om den europeiska planeringsterminen är särskilt viktig med tanke på behovet av en ny utvecklingsmodell för strukturella reformer och selektiva investeringar riktade mot strategiska områden.

6.  Europaparlamentet framhåller den biologiska mångfaldens betydelse för miljön och dess socioekonomiska fördelar, t.ex. nätverket Natura 2000 som bidrar med mellan 1,7 och 2,5 % till EU:s BNP genom ekosystemtjänster såsom lagring av koldioxid, vattenrening, pollinering och turism, och konstaterar med oro att utan betydande ytterligare insatser och tillräckliga finansiella åtaganden kommer EU:s mål för biologisk mångfald för 2020 inte att uppnås, varför den europeiska planeringsterminen är ett viktigt verktyg.

7.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt för 2018 inte sätter ett samband mellan framtiden för EU:s ekonomi och den nödvändiga utfasningen av koldioxidutsläppen och en övergång till en cirkulär ekonomi, och därigenom går miste om möjligheten att styra in EU:s ekonomi på en mer stabil, inkluderande, produktiv och motståndskraftig bana.

8.  Europaparlamentet betonar att en övergripande tillämpning av hållbarhetskriterier och resultatbaserade mål för alla EU:s struktur- och investeringsfonder, däribland Europeiska fonden för strategiska investeringar, behövs för att få till stånd en omfattande övergång till en hållbar ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att styra om investeringar mot hållbara tekniker och företag för att på ett hållbart sätt finansiera tillväxt på lång sikt.

9.  Europaparlamentet anser att mätnings- och riktmärkesmetoder för resurseffektivitet och växthusgasintensitet bör ingå både i den europeiska planeringsterminen inom ramen för resultattavlan över makroekonomiska obalanser och vid översynen av Europa 2020-strategin.

10.  Europaparlamentet välkomnar den ökande mängden institutionellt och privat kapital som avsätts till finansiering av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla kriterier för hållbar utveckling för EU:s institutionella utgifter, att identifiera potentiella regleringsmässiga hinder och incitament för investeringar i hållbarhetsmålen samt att utforska möjligheterna till konvergens och samverkan mellan offentliga och privata investeringar.

11.  Europaparlamentet rekommenderar att åtgärder för en fortsatt återhämtning inriktas på investeringar som främjar övergången till en fossilfri, effektiv och förnybar ekonomi till stöd för inhemsk sysselsättning och efterfrågan.

12.  Europaparlamentet betonar att investeringar i resurseffektivitet, energibesparingar och utsläppsminskningar både kommer att öka produktiviteten i hela ekonomin och minska externa kostnader och effekter. Parlamentet betonar möjligheterna att stödja övergången till en cirkulär ekonomi för att skapa nya jobb inom innovativa underhålls- och reparationstjänster samt formgivning och tillverkning av nya hållbarare produkter.

13.  Europaparlamentet anser att kommissionen som ett led i diskussionen om den europeiska planeringsterminen bör lägga fram nya strategier och incitament för att uppmuntra medlemsstaterna att fram till 2020 snabbt fasa ut subventioner av fossila bränslen, eftersom dessa utgör ett av de största hindren för att uppnå EU:s klimatmål och mål för förnybar energi, Europa 2020-målen och målen för hållbar utveckling.

14.  Europaparlamentet upprepar att andra miljöskadliga subventioner stegvis måste fasas ut fram till 2020 och att det måste ske en skatteväxling från arbete till miljö.

15.  Europaparlamentet välkomnar proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg, vilken bygger på 20 principer, såsom hälso- och sjukvård och rätten att få förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet till rimlig kostnad.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa mer på att utveckla, reformera och effektivt genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier, inklusive med tekniskt stöd från kommissionens stödprogram för strukturreformer.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta webbportalen om främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, vilken ger aktuell information om frågor som rör främjande av hälsa och välbefinnande och är en viktig källa till tydlig och tillförlitlig information för medborgarna. Portalen bör vara fullt tillgänglig för alla EU-medborgare, inbegripet personer som lider av dyslexi och liknande svårigheter.

18.  Europaparlamentet betonar att man i samband med översynen av EU:s civilskyddsmekanism måste skapa en EU-insatsreserv för civilskydd med civilskyddsresurser som ett komplement till nationella resurser, för att stärka den gemensamma insatskapaciteten i EU vid katastrofer som t.ex. skogsbränder och jordbävningar. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra till mer samarbete om avancerad planering av europeiska katastrofinsatser, bl.a. genom kartläggning av medlemsländernas resurser, utformning av beredskapsplaner och förbättrad planering av riskhanteringen.

19.  Europaparlamentet efterlyser inom området katastrofförebyggande och katastrofberedskap större enhetlighet med annan EU-politik, såsom EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, solidaritetsfonden, miljölagstiftningen och forsknings- och innovationspolitiken.

20.  Europaparlamentet betonar att extrema händelser, såsom torka i länderna i södra Europa, orkaner eller översvämningar gör att undertecknarna av Parisavtalet måste öka sin ambitionsnivå för att uppnå de fastställda målen.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en verklig strategi för hållbar förvaltning och skydd av skog för att bidra till att bekämpa klimatförändringarnas effekter, med tonvikt på ”hållbar” och en extra tonvikt på arter av träd som växer i dessa skogar. Kommissionen uppmanas vidare att genomföra och ge incitament till projekt för främjande av träd och buskar längs floder och vattendrag, och på så sätt bidra till att mildra verkningarna av långvarig kraftig nederbörd.

22.  Europaparlamentet efterlyser ett större och strukturerat deltagande av det civila samhället och miljöorganisationer i arbetet med den europeiska planeringsterminen och större deltagande av miljöministrarna i arbetet med den europeiska planeringsterminen på rådsnivå.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Seb Dance, Stefan Eck, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Gentile, Martin Häusling, Norbert Lins, Nuno Melo, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50

+

ALDE

Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Ulrike Müller, Frédérique Ries

ECR

Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Stefan Eck, Jiří Maštálka

EPP

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Nuno Melo, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

Verts/ALE

Marco Affronte, Martin Häusling, Bart Staes, Keith Taylor

1

-

EFDD

Julia Reid

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (20.2.2018)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Föredragande av yttrande: Iskra Mihaylova

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet noterar att Europas ekonomi har visat hoppingivande tecken på återhämtning under de senaste arton kvartalen, där medlemsstaterna uppvisar en positiv och stadig tillväxt och arbetslösheten ligger på sin lägsta nivå sedan krisens utbrott. Parlamentet betonar dock att de senaste resultaten från OECD:s välståndsindex visar att det finns tydliga och djupa klyftor mellan samhällen och individer när det gäller utbildningsnivå, inkomst, välstånd, ålder och födelseort. Parlamentet noterar att dessa ojämlikheter, särskilt när det gäller långtidsarbetslösheten och fattigdomsnivåerna, ligger kvar på krisnivåer i många regioner där återhämtningen fortfarande är långsam. I detta sammanhang lyfter parlamentet fram problemet med strukturell arbetslöshet och dess negativa ekonomiska, sociala och politiska följder. Parlamentet oroas över att personer under 25 år drabbas särskilt hårt och löper 60 % högre risk att bli arbetslösa än personer i åldern 25–54. Parlamentet understryker vikten av att ungdomssysselsättningsinitiativet förlängs för perioden 2017–2020 och att dess budget förstärks med 1,2 miljarder EUR.

2.  Europaparlamentet betonar därför behovet av att främja ökad konvergens och integration. Parlamentet gläder sig över att kommissionen erkänner att det finns en positiv dynamik för att stödja en fortsatt återhämtning genom ekonomisk tillväxt, social konvergens, strukturreformer och territoriell sammanhållning, och över att den rör sig bort från åtstramningspolitiken. Parlamentet understryker att Europeiska unionen som helhet, för att främja en balanserad utveckling av hela unionen, bör utveckla och sträva efter åtgärder som leder till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och som syftar till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och åtgärda eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, särskilt i regioner i EU med låga inkomster och låg tillväxt (eftersatta regioner). Parlamentet betonar behovet av en allomfattande kvalitativ förändring av den befintliga policymixen genom prioritering av ett snabbt genomförande av principerna och rättigheterna inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang att sammanhållningspolitiken måste ges adekvata ekonomiska resurser för perioden efter 2020, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i detta avseende. Parlamentet konstaterar att investeringar i innovation, utbildning och ny kompetens är nödvändiga för att öka produktiviteten, vilket är en av förutsättningarna för bättre tillväxt.

3.  Europaparlamentet välkomnar uppstramningen av och konsekvensen i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet är emellertid bekymrat över den varierande genomförandegraden av de landsspecifika rekommendationerna, inom flera politikområden och i flera länder. Parlamentet påminner om vikten av att främja synergier vid användningen av all tillgänglig EU-finansiering, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att nära samarbeta och att samordna processen för att säkerställa stöd till ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och för att främja investeringar, sysselsättning och tillväxt, samt att erkänna den stödjande roll som de lokala och regionala myndigheterna kan ha i processen. Parlamentet betonar behovet av kapacitetsuppbyggande åtgärder och ytterligare förenkling när det gäller användningen av EU-medlen, med tanke på att den största delen av de landsspecifika rekommendationerna för 2017 behandlade frågor om administrativ kapacitet. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna bör bättre återspegla särdragen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar behovet av ökad synergi mellan EU: s budget och medlemsstaternas budgetar i syfte att uppnå prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

4.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, som är EU:s främsta politik för investeringar, tillväxt och utveckling, spelar en viktig roll för återhämtningen och är anpassad till målen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken mellan 2015 och 2017 tillhandahöll finansiering motsvarande 8,5 % av de offentliga kapitalinvesteringarna i EU, en siffra som stiger till 41 % för de tretton länder som har anslutit sig till EU efter 2004 och till mer än 50 % i sju medlemsstater. Parlamentet anser att den bör ligga kvar på åtminstone samma nivå i budgeten i den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser dock att dess interaktion med den europeiska planeringsterminen inte bör förhindra uppfyllandet av dess verkliga mål i enlighet med fördragen, däribland dess territoriella dimension, utan att denna interaktion bör vara balanserad och förbättra genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och ytterligare öka multiplikatoreffekten av utgifterna för sammanhållning liksom dess bidrag till hållbar och inkluderande tillväxt som främjar skapandet av anständiga arbetstillfällen och social utveckling. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att det är lämpligt att engagera lokala och regionala myndigheter i fastställandet av villkoren för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att det behövs mer flexibilitet i fastställandet av de verksamheter och projekt som bör finansieras av ESI-fonderna och kopplas till de årligen utformade landsspecifika rekommendationerna och de årliga tillväxtöversikterna.

5.  Europaparlamentet betonar på nytt behovet av att påskynda genomförandet av ESI‑fonderna, eftersom de utgör ett extremt viktigt verktyg för ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och jobbskapande och därmed ger ett viktigt stöd till nationella investeringsinsatser och bidrar till relevanta strukturreformer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla starkare samordnings- och planeringsstrukturer och styrningsramar samt effektivare offentliga förvaltningar, och att minska den administrativa bördan i syfte att effektivisera utnyttjandet av dem. Parlamentet uppmanar även kommissionen att bistå medlemsstaterna med alla tillgängliga verktyg och resurser för att undvika risken att åtaganden dras tillbaka och en ackumulering av betalningseftersläpningar.

6.  Europaparlamentet välkomnar förlängningen av löptiden och utökningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fram till 2020, för att bidra till att stimulera investeringar, undvika avbrott i finansieringen och ge de projektansvariga säkerhet så att de kan planera projekt efter den inledande investeringsperioden. Parlamentet understryker behovet av komplementaritet och synergier mellan ESI-fonderna, Efsi och andra finansieringsinstrument samt med de övergripande gemenskapsprogrammen, samtidigt som ESI-fonderna upprätthålls som EU:s främsta investeringspolitik. Parlamentet insisterar på att Efsi ska genomföras på ett mer geografiskt balanserat sätt, för att bidra till en harmonisk utveckling i EU och undvika ytterligare ökningar av skillnaderna mellan medlemsstaterna, regionerna och folken. Parlamentet påminner om att projekt inom ramen för den förlängda Efsi även i fortsättningen bör riktas in på suboptimala investeringssituationer och marknadsbrister. Parlamentet kräver en ombalansering av den territoriella fördelningen av investeringar och ett högre utnyttjande i mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar därför att det i detta avseende finns ett större behov av att göra det lättare att kombinera Efsi med andra källor till EU-finansiering.

7.  Europaparlamentet understryker den roll som stödprogrammet för strukturreformer spelar för att främja ett individanpassat stöd och därmed hjälpa medlemsstaterna att genomföra sina reformer i syfte att stärka sammanhållningen, genomföra EU-lagstiftningen inom fastställd tidsfrist och använda EU-medlen på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet understryker att erfarenheterna hittills har visat att många medlemsstater har ansökt om stöd inom ramen för programmet och att ansökningarna om stöd är fördelade över samtliga politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full transparens när det gäller genomförandet av programmet i den årliga övervakningsrapporten avseende konkreta resultat för enskilda projekt. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att identifiera och genomföra relevanta strukturreformer på alla förvaltningsnivåer och undanröja byråkratin kring pågående investeringar för att bidra till att förbättra genomförandet av ESI-fonderna och företags- och investeringsklimatet.

8.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att se till att det finns resurser för att finansiera stödprogrammet för strukturreformer efter 2020, och att dessa resurser inte bör avledas från syftena och målen med ESI-fonderna.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Raymond Finch, John Flack, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Paul Nuttall, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Andor Deli, Ivana Maletić, Urmas Paet, Tonino Picula, Georgi Pirinski, Bronis Ropė, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Anna Hedh, Bogdan Brunon Wenta

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

31

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Paet Urmas

ECR

John Flack, Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

PPE

Daniel Buda, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso, Bogdan Brunon Wenta, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij

S&D

Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Anna Hedh, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Tonino Picula, Georgi Pirinski, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Kerstin Westphal

VERTS/ALE

Bronis Ropė

7

-

EFDD

Eleonora Evi, Raymond Finch, Paul Nuttall

ENF

Steeve Briois

GUE/NGL

Martina Michels, Ángela Vallina

PPE

Joachim Zeller

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (11.1.2018)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018

(2017/2226(INI))

Föredragande: Evelyn Regner

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag    1

Förslag till resolution

Punkt 4a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

4a. Europaparlamentet betonar att den europeiska ekonomiska styrningen måste ges en ny inriktning bort från det snäva målet med BNP-tillväxt till välbefinnande och konvergens med höga minimistandarder för jämställdhet mellan könen. Parlamentet anser att den nya ekonomiska politiken, som inriktas på välbefinnande, bör baseras på en ”magisk polygon” bestående av rättvist fördelat materiellt välbefinnande, livskvalitet, finansiell stabilitet, prisstabilitet, full sysselsättning och anständiga arbetstillfällen, ekologisk hållbarhet, stabil verksamhet inom den offentliga sektorn och balanserade yttre ekonomiska förbindelser.

Ändringsförslag    2

Förslag till resolution

Punkt 6a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6a. Europaparlamentet noterar att debatten om en smart fördelning av offentliga utgifter och politiska prioriteringar i EU:s budget förs regelbundet, och anser att en sådan kritisk bedömning är nödvändig för att förbättra kvaliteten på medlemsstaternas offentliga budgetar på medellång och lång sikt och undvika linjära budgetnedskärningar, som bland annat särskilt skulle kunna drabba kvinnor.

Ändringsförslag    3

Förslag till resolution

Punkt 6b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6b. Europaparlamentet anser att det ärt av största vikt att förbättra strukturen och kvaliteten på de offentliga budgetarna för att säkerställa överensstämmelse med EU:s finanspolitiska regler och för att kunna finansiera nödvändiga utgifter, till exempel med anknytning till systemen för social trygghet, som är av särskild betydelse för kvinnor, skapa buffertar för oförutsedda behov och i sista hand finansiera icke-väsentliga utgifter.

Ändringsförslag    4

Förslag till resolution

Punkt 7a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

7a. Europaparlamentet framhåller behovet av en djupgående analys och en mer övergripande bedömning av sociala indikatorer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga till ytterligare sociala indikatorer, som bör jämställas med de ekonomiska indikatorerna.

Ändringsförslag    5

Förslag till resolution

Punkt 7b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

7b. Europaparlamentet förblir bekymrat över avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsindikatorer inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och kräver ökad integrering av jämställdhetsperspektivet vid utformningen av landsspecifika rekommendationer, konvergensprogram och nationella reformprogram. Parlamentet betonar behovet av att övervaka de sociala och jämställdhetsrelaterade framstegen och reformernas effekter på längre sikt. Parlamentet begär därför att man använder könsuppdelade uppgifter, beräknar nya indikatorer och inkluderar nya uppgifter som omfattar var och en av Europa 2020-strategins fem överordnade mål, inbegripet FoU-mål och energimål, så att framstegen kan övervakas och könsskillnader uppdagas.

Ändringsförslag    6

Förslag till resolution

Punkt 7c (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

7c. Europaparlamentet kräver en ökning av minimilönerna, större transparens i lönesättningen och lönegranskningar på företagsnivå i syfte att säkra lika lön för samma arbete inom alla sektorer och yrken. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser. Parlamentet understryker vidare vikten av att arbeta för att uppnå en effektiv balans mellan arbete och privatliv så att alla kvinnor och män kan förena privatliv och yrkesliv.

Ändringsförslag    7

Förslag till resolution

Punkt 7d (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

7d. Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera insatser mot arbetslöshet, fattigdom och socialt utanförskap, som framför allt drabbar kvinnor, och att prioritera varaktig sysselsättning och högkvalitativa arbetstillfällen, investeringar och högkvalitativa offentliga tjänster som leder till social inkludering, särskilt på områdena utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg, anhörigomsorg, kollektivtrafik och sociala tjänster.

Ändringsförslag    8

Förslag till resolution

Punkt 7e (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

7e. Europaparlamentet kräver att den andra principen i pelaren för sociala rättigheter, det vill säga att lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män måste säkerställas och främjas på alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling, och att kvinnor och män har rätt till lika lön för lika eller likvärdigt arbete, fullt ut integreras i den europeiska planeringsterminen.

Ändringsförslag    9

Förslag till resolution

Punkt 16a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

16a. Europaparlamentet är oroat över att skillnaderna fortfarande är betydande och att segregeringen på arbetsmarknaden förblir hög i hela EU, vilket bidrar till skillnader mellan könen, däribland väsentliga gap när det gäller lön, pension och välstånd, ojämlika beslutsprocesser och kortare karriärer för kvinnor. Parlamentet betonar att även om andelen förvärvsarbetande kvinnor nått en rekordhög nivå är den är fortfarande 11 % lägre än för män. Parlamentet betonar att skillnaden i sysselsättning är särskilt stor för kvinnor med barn eller annat omsorgsansvar.

Ändringsförslag    10

Förslag till resolution

Punkt 16b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

16b. Europaparlamentet är bekymrat över i vilken utsträckning kvinnorna påverkas av åtstramningspolitiken. Parlamentet understryker i detta avseende att kvinnor har påverkats mer allvarligt på lång sikt av nedskärningarna i de offentliga utgifterna, omfördelningarna i strategierna för balans mellan arbetsliv och privatliv och nedskärningarna i de sociala trygghetssystemen.

Ändringsförslag    11

Förslag till resolution

Punkt 16c (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

16c. Europaparlamentet betonar att könsdiskrimineringen fortfarande är omfattande, vilket framgår av löneskillnaderna mellan könen och skillnaden i sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män, med en genomsnittlig timlön för anställda män som är cirka 16 % högre än för anställda kvinnor. Parlamentet betonar att dessa skillnader beror på att kvinnor är underrepresenterade inom välbetalda sektorer, diskriminering på arbetsmarknaden och den höga andelen deltidsarbetande kvinnor. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare framsteg för att minska dessa skillnader. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att införa en jämställdhetspelare och ett övergripande jämställdhetsmål i Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka insatserna för att undanröja det könsmässiga lönegapet och att vidta mer aktiva åtgärder för att stärka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag    12

Förslag till resolution

Punkt 19a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

19a. Europaparlamentet uppmanar de behöriga kommissionsledamöterna att varje år diskutera jämställdhetsaspekterna av den årliga tillväxtöversikten med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.12.2017

 

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Date adopted

21.2.2018

 

 

 

Result of final vote

+:

–:

0:

45

7

1

Members present for the final vote

Burkhard Balz, Hugues Bayet, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Alex Mayer, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker

Substitutes present for the final vote

Matt Carthy, Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Luigi Morgano, Laurenţiu Rebega, Joachim Starbatty, Lieve Wierinck


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45

+

ALDE

Thierry Cornillet, Petr Ježek, Wolf Klinz, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Sander Loones, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Joachim Starbatty, Kay Swinburne

PPE

Burkhard Balz, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Esther de Lange, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan

S&D

Hugues Bayet, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Alex Mayer, Luigi Morgano, Alfred Sant, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Bas Eickhout, Sven Giegold, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

7

-

EFDD

Marco Valli

ENF

Bernard Monot

GUE/NGL

Matt Carthy, Paloma López Bermejo, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

PPE

Markus Ferber

1

0

ENF

Laurenţiu Rebega

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 14 mars 2018Rättsligt meddelande