Förfarande : 2017/2052(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0048/2018

Ingivna texter :

A8-0048/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 13
CRE 13/03/2018 - 13

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.9

Antagna texter :

P8_TA(2018)0075

BETÄNKANDE     
PDF 1295kWORD 222k
28.2.2018
PE 615.478v02-00 A8-0048/2018

om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Budgetutskottet

Medföredragande: Jan Olbrycht, Isabelle Thomas

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1) och dess senare ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,(3)

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(4),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser av den 28 juni 2017 (COM(2017)0358),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(5),

–  med beaktande av FN: s generalförsamlings resolution 70/1 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016(7),

–  med beaktande av rapporten Challenges facing civil society organisations working on human rights in the EU från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande på eget initiativ över EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet, yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0048/2018), och av följande skäl:

A.  Den gällande fleråriga budgetramen antogs 2013 och innebar för första gången en minskning i reala termer av både åtagande- och betalningsbemyndigandena jämfört med föregående programperiod trots EU:s utökade befogenheter och ambitioner, som fastställs i Lissabonfördraget och i Europa 2020-strategin. Den uppvisade också en stor skillnad mellan nivån på åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena, vilket bidrog till en eftersläpning av obetalda räkningar under den fleråriga budgetramens två första år. Det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och motsvarande rättsliga grunder bidrog till förseningar i genomförandet, vilkas effekter fortfarande är kännbara och kan leda till en ackumulering av betalningskrav mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket kan få följdverkningar i nästa fleråriga budgetram. Efter påtryckningar från parlamentet inkluderades nya bestämmelser i den fleråriga budgetramen för att dess övergripande tak skulle kunna utnyttjas i största möjliga utsträckning och för att flexibilitetsmekanismer skulle kunna införas.

B.  Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 visade sig snabbt vara otillräcklig för att uppfylla de faktiska behoven och leva upp till de politiska ambitionerna, eftersom den redan från början tvingades hantera en rad kriser och nya utmaningar avseende investeringar, social utestängning, migration och flyktingar, ungdomssysselsättning, säkerhet, jordbruk, miljö och klimatförändringar, som inte hade förutsetts vid tidpunkten för dess antagande. Den nuvarande fleråriga budgetramen hade därför redan efter endast två års genomförande närmat sig bristningsgränsen, eftersom tillgängliga marginaler var uttömda, flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument hade utnyttjats i stor utsträckning, befintliga strategier och program hade satts under press eller till och med minskats och mekanismer hade inrättats utanför budgeten som ett sätt att kompensera för den otillräckliga nivån på och flexibiliteten i EU:s budget.

C.  Dessa brister var redan uppenbara i samband med den halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen som inleddes i slutet av 2016, och borde ha krävt omedelbara åtgärder, vilket visades i parlamentets resolution av den 6 juli 2016. Den godkända halvtidsrevideringen utvidgade potentialen för de befintliga flexibilitetsbestämmelserna till en viss grad, men reviderade inte taken i den fleråriga budgetramen.

D.  Kommissionen kommer att lägga fram sina förslag om den fleråriga budgetramen efter 2020 och om de framtida egna medlen i maj 2018, samtidigt som rådets förordning 1311/2013 (EU) föreskrev att de skulle ha lagts fram före den 1 januari 2018. Efter detta förväntas utkast till lagstiftningsförslag om finansieringsprogrammen och finansieringsinstrumenten följa inom kort.

1.  Europaparlamentet antar denna resolution i syfte att redogöra för parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020, med särskild uppmärksamhet på dess förväntade prioriteringar, storlek, struktur, varaktighet, flexibilitet och andra övergripande principer, och för att framhäva de specifika budgetmässiga riktlinjerna för EU:s olika politikområden som täcks av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram lagstiftningsförslaget om nästa fleråriga budgetram tillsammans med ett nytt utkast till interinstitutionellt avtal som beaktar parlamentets ståndpunkter och förslag. Parlamentet betonar att denna resolution även utgör en grund för parlamentets deltagande i förfarandet inför antagandet av nästa fleråriga budgetram.

2.  Europaparlamentet antar samtidigt en separat resolution för att redogöra för sin ståndpunkt om reformen av systemet för EU:s egna medel, i enlighet med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om EU:s egna medel, vilka bör vara ambitiösa när det gäller tillämpningsområdet och läggas fram tillsammans med förslagen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att både inkomst- och utgiftssidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna, och att ingen överenskommelse kan nås om den fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om de egna medlen.

I. Prioriteringar och utmaningar för nästa fleråriga budgetram

3.  Europaparlamentet välkomnar diskussionen om nästa fleråriga budgetram som ett tillfälle att lägga grunden för ett starkare och mera hållbart Europa genom ett av dess mest konkreta instrument, det vill säga unionens budget. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör ingå i en bredare strategi och vision för Europas framtid. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste innebära att EU:s politiska projekt och prioriteringar omsätts i form av budgetmedel.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att nästa fleråriga budgetram bör bygga på unionens väletablerade politik och prioriteringar som syftar till att främja fred, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen, stimulera välfärd, långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt och forskning och innovation, skapa högkvalitativ sysselsättning som leder till anständiga arbetstillfällen, bekämpa klimatförändringarna, och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna och medborgarna. Parlamentet anser att dessa pelare är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad och för den ekonomiska och monetära unionen samt för att stärka Europas ställning i världen. Parlamentet anser att de är mer relevanta än någonsin för Europas framtida strävanden.

5.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör göra det möjligt för unionen att finna lösningar på och gå starkare ur årtiondets kriser, det vill säga den ekonomiska och finansiella nedgången, ungdomsarbetslösheten, den ihållande fattigdomen och social utestängningen, migrations- och flyktingkrisen, klimatförändringar och naturkatastrofer, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald, terrorism och instabilitet, för att bara nämna ett fåtal. Parlamentet understryker att dessa globala gränsöverskridande utmaningar med inhemska konsekvenser visar på det ömsesidiga beroendet mellan våra ekonomier och samhällen, och parlamentet betonar behovet av gemensamma åtgärder.

6.  Europaparlamentet betonar att EU måste fullgöra sitt åtagande att gå i bräschen för genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling som ger en världsomfattande färdplan för mer hållbara, jämlika och välmående samhällen inom de gränser som vår planet ställer upp. Parlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram måste anpassas till målen för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i alla delar av EU:s politik och initiativ. Parlamentet förväntar sig att EU ska fullgöra sina åtaganden att arbeta för dessa mål. Parlamentet framhåller även att tillkännagivandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s och medlemsstaternas utfästelse om ett mera socialt Europa bör stödjas med adekvata ekonomiska resurser. Parlamentet anser att efter Parisavtalet bör de klimatrelaterade utgifterna ökas avsevärt i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen, och så snart som möjligt men senast 2027 utgöra 30 %.

7.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram utgör en möjlighet för unionen att visa att vi står enade och kan hantera den politiska utvecklingen såsom brexit, uppkomsten av populistiska och nationalistiska rörelser och förändringarna i det globala ledarskapet. Parlamentet understryker att splittring och inåtvändhet inte är ett svar på globala frågor och medborgarnas oro. Parlamentet anser att förhandlingarna om brexit, framför allt, visar att fördelarna med att vara medlem av unionen i hög grad uppväger kostnaderna för bidraget till dess budget. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till full respekt för tidigare ingångna åtaganden, som i fallet med långfredagsavtalet när det gäller rättsstaten och demokratin.

8.  Europaparlamentet begär därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, särskilt EU:s långvariga politikområden som finns förankrade i fördragen, det vill säga den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken, eftersom dessa innebär att unionsmedborgarna får konkreta fördelar av det europeiska projektet. Parlamentet förkastar alla försök till åternationalisering av dessa politikområden, eftersom detta inte skulle minska den ekonomiska bördan för skattebetalarna och konsumenterna och inte heller ge bättre resultat, utan i stället skulle hämma tillväxten, solidariteten och den inre marknadens funktion samtidigt som ojämlikheten skulle bli ännu värre och skillnaderna mellan olika regioner och ekonomiska sektorer skulle öka. Parlamentet vill säkerställa samma finansieringsnivå för EU-27 för dessa politikområden under nästa programperiod och samtidigt ytterligare förbättra deras effektivitet och förenkla de förfaranden som gäller för dem.

9.  Europaparlamentet anser att Europa måste erbjuda utsikter för den yngre generationen och framtidsinriktade företag som gör EU mer framgångsrik på den globala arenan. Parlamentet är fast beslutet att väsentligt trappa upp två av EU:s flaggskeppsprogram, nämligen ramprogrammet för forskning och Erasmus+, som med nuvarande medel inte kan tillgodose den mycket höga efterfrågan bestående av ansökningar av högsta kvalitet. Parlamentet står fast vid att man avsevärt bör öka anslagen till kampen mot ungdomsarbetslösheten och till stödet för små och medelstora företag med hjälp av de program som ersätter ungdomssysselsättningsinitiativet och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Parlamentet stöder även en förstärkning av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 2.0.

10.  Europaparlamentet uppmanar unionen att axla sitt ansvar inom tre nya politikområden med inre och yttre dimensioner som uppkommit under loppet av den nuvarande fleråriga budgetramen,

–  genom att utveckla en omfattande asyl-, migrations- och integrationspolitik och behandla de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttningar i tredjeländer,

–  genom att stärka skyddet av de yttre gränserna och främja stabilitet, särskilt genom att värna om mänskliga rättigheter utanför EU, konfliktförebyggande och biståndspolitik,

–  genom att garantera inre säkerhet för de europeiska medborgarna och slå samman forskningsinsatser och kapacitet på försvarsområdet, samtidigt som parlamentet betonar att åtgärder inom dessa områden inte bör genomföras på bekostnad av EU:s utvecklingspolitik.

11.  Europaparlamentet betonar att den framtida budgetramen förväntas innehålla två nya typer av finansiellt stöd som har getts en framträdande plats på EU:s ekonomiska agenda, nämligen förlängningen av investeringsstödsystemen, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar, och utvecklingen av en stabiliseringsfunktion för euroområdets medlemsstater, eventuellt genom den föreslagna Europeiska valutafonden, tillsammans med en särskild konvergensmekanism för medlemsstater som är på väg att ansluta sig till euron.

12.  Europaparlamentet understryker att euroområdets specifika budgetkapacitet inledningsvis bör ingå i unionens budget, utöver de aktuella utgiftstaken för den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar övriga program i denna ram, och den bör finansieras av euroområdet och andra deltagande medlemmar via en inkomstkälla som deltagande medlemsstater ska komma överens om och som ska betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål och garantier. Parlamentet anser att när den finanspolitiska kapaciteten väl befinner sig i ett stabilt tillstånd skulle den kunna finansieras med verkligt egna medel, i enlighet med rekommendationerna i Monti-rapporten om den framtida finansieringen av EU.

13.  Europaparlamentet bekräftar principen att ytterligare politiska prioriteringar måste kompletteras med ytterligare finansiella resurser, oavsett om de uppkommer vid tidpunkten för antagandet av en ny flerårig budgetram eller under dess genomförande, och understryker att finansieringen av nya behov inte får äventyra befintliga åtgärder och program. Parlamentet förväntar sig vidare att tillräckligt flexibla bestämmelser kommer att införas så att man kan hantera oförutsedda händelser som kan uppkomma under den fleråriga budgetramens löptid.

14.  Europaparlamentet anser att ett starkare och mer ambitiöst Europa endast kan uppnås om det ges ökade finansiella resurser. Parlamentet kräver, mot bakgrund av ovannämnda utmaningar och prioriteringar och med hänsyn till Förenade kungarikets utträde ur unionen, en betydande ökning av unionens budget. Parlamentet uppskattar budgetramens nödvändiga utgiftstak till 1,3 % av BNI i EU-27, vid sidan av de olika instrument som ska räknas utöver taken.

15.  Europaparlamentet är övertygat om att införandet av nya verkligt egna EU-medel är det enda alternativet för att på ett lämpligt sätt kunna finansiera nästa fleråriga budgetram, såvida inte rådet beslutar att avsevärt öka de nationella bidragen till EU:s budget.

II. Sektorsövergripande frågor

Principerna för EU:s budget och budgetens trovärdighet

16.  Europaparlamentet påminner om de europeiska budgetprinciperna enhetlighet, riktighet, ettårighet, jämvikt, universalitet, specificering, additionalitet, subsidiaritet, sund ekonomisk förvaltning och transparens, som ska respekteras när unionens budget utformas och tillämpas.

17.  Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att unionens politiska ambition måste åtföljas av tillräckliga ekonomiska resurser, och påminner om att det i artikel 311 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

18.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att ett fullständigt genomförande av politiska beslut och initiativ som tas av Europeiska rådet endast är möjligt om nödvändiga medel garanteras, och understryker att varje annan lösning undergräver budgetens trovärdighet och medborgarnas förtroende.

19.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen, genom att omvandla EU:s politiska prioriteringar till konkreta investeringar, utgör ett utmärkt instrument för den långsiktiga planeringen av EU:s utgifter och för att säkerställa en viss stabil nivå av offentliga investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar dock att det inte finns någon ömsesidigt överenskommen långsiktig strategi inför antagandet av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner vidare om att EU:s budget huvudsakligen är en investeringsbudget som fungerar som en ytterligare och kompletterande finansieringskälla för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

Varaktighet

20.  Europaparlamentet anser att beslutet om den fleråriga budgetramens varaktighet bör säkra rätt balans mellan två motstridiga krav, nämligen å ena sidan behovet av att flera av EU:s politikområden – särskilt de med delad förvaltning såsom jordbruk och sammanhållning – kan fungera på basis av den stabilitet och förutsägbarhet som ett åtagande på minst sju år medför, och å andra sidan behovet av demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet som följer av synkroniseringen av varje enskild budgetram med Europaparlamentets och kommissionens femåriga politiska cykel.

21.  Europaparlamentet betonar att det är en politisk nödvändighet för varje nyvalt parlament att avsevärt kunna påverka den fleråriga budgetramen under sin valperiod, både i fråga om belopp och politiska prioriteringar. Parlamentet betonar vidare att valet till Europaparlamentet ger EU-medborgarna möjlighet att direkt uttala sig om unionens budgetprioriteringar som bör återspeglas i en bindande anpassning av den fleråriga budgetramen efter valet. Parlamentet anser därför att under varje politisk cykel måste kommissionen föreslå, och både parlamentet och rådet fatta beslut om, antingen utarbetandet av nästa fleråriga budgetram eller en obligatorisk halvtidsrevidering av den innevarande fleråriga budgetramen.

22.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramens längd gradvis måste övergå till 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett tydligt förslag avseende metoderna för det praktiska genomförandet av en budgetram på 5 + 5 år. Parlamentet är övertygat om att en enda femårsperiod inte kan komma i fråga för den fleråriga budgetramen, eftersom detta skulle utgöra ett stort hinder för programplanerings- och genomförandekraven inom flera av EU:s politikområden,

23.  Europaparlamentet medger dock att tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet under våren 2019, med hänsyn till att den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut i december 2020, inte gör det möjligt att omedelbart genomföra en lösning på 5 + 5 år, eftersom man inte skulle kunna göra någon tillfredsställande anpassning av de olika cyklerna. Parlamentet anser därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas för en sjuårsperiod (2021–2027) och inbegripa en obligatorisk halvtidsrevidering, som en tillfällig lösning som ska tillämpas en sista gång.

Halvtidsrevidering

24.  Europaparlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att behålla en juridiskt bindande och obligatorisk översyn och revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen, vilket bör förankras i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att 2016 års halvtidsrevidering var den historiskt första gången som en faktisk revidering gjordes av förordningen om den fleråriga budgetramen och att den bedömdes som positiv av både rådet och parlamentet, i synnerhet när det gäller att förstärka den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser.

25.  Europaparlamentet anser att halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör föreslås och beslutas i god tid så att nästa parlament och kommission kan justera budgetramen i linje därmed. Parlamentet understryker att varje revidering av den fleråriga budgetramen bör säkerställa Europaparlamentets deltagande och skydda dess rättigheter i egenskap av likvärdig gren av budgetmyndigheten. Parlamentet understryker dessutom att varje verklig revidering också inbegriper en revidering av taken i den fleråriga budgetramen, om det fastställs att de är otillräckliga för resten av perioden.

Flexibilitet

26.  Europaparlamentet understryker att budgetmyndigheten under den nuvarande fleråriga budgetramen godkände ett omfattande utnyttjande av flexibilitetsmekanismerna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, för att tillhandahålla de ytterligare anslag som behövdes för att hantera allvarliga kriser eller finansiera nya politiska prioriteringar.

27.  Europaparlamentet anser därför att flexibilitetsbestämmelserna i den nuvarande fleråriga budgetramen har fungerat väl och har tillhandahållit lösningar när det gäller de betydande finansieringsbehoven, särskilt för att möta utmaningarna i samband med migration och flyktingar och åtgärda investeringsgapet. Parlamentet påminner om att det var parlamentet som tog initiativet till flera av dessa bestämmelser, och kraftfullt försvarade dessa vid förhandlingarna om den föregående fleråriga budgetramen.

28.  Europaparlamentet anser att det behövs en ytterligare förstärkning av dessa bestämmelser för att bättre kunna hantera nya utmaningar, oförutsedda händelser och de nya politiska prioriteringar som uppstår under genomförandet av en långsiktig plan, såsom den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver ökad flexibilitet i nästa fleråriga budgetram, vilket bör möjliggöra största möjliga användning av de samlade taken inom budgetramen för åtaganden och betalningar.

Flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen

29.  Europaparlamentet anser att taken för nästa fleråriga budgetram bör fastställas på en nivå som inte enbart möjliggör finansieringen av EU:s politik, utan även tillhandahåller tillräckliga marginaler när det gäller åtagandena för varje rubrik.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att samtliga outnyttjade marginaler utan begränsningar bör överföras till kommande budgetår och utnyttjas av budgetmyndigheten för alla ändamål som anses nödvändiga, inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet kräver därför att den samlade marginalen för åtaganden behålls, men utan några begränsningar i tid och omfattning.

31.  Europaparlamentet påminner om att den samlade marginalen för åtaganden endast kan utnyttja de outnyttjade marginalerna fram till år N-1, när de har bekräftats genom de tekniska justeringar som föregår presentationen av budgetförslaget. Parlamentet anser dock att det är viktigt att undersöka olika sätt att även utnyttja de outnyttjade marginalerna för år N, för att möjliggöra finansiering av ytterligare behov som kan uppstå under det året.

32.  Europaparlamentet är övertygat om att de åtaganden som godkänts av budgetmyndigheten bör användas för sitt ursprungliga syfte och att alla ansträngningar bör göras för att se till att detta är fallet inom samtliga politikområden. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att fortsätta att aktivt arbeta i denna riktning. Parlamentet anser dock att om återtaganden faktiskt görs, på grund av att de åtgärder som de hade öronmärkts för inte har genomförts alls eller endast delvis, bör de göras tillgängliga i EU-budgeten igen och utnyttjas av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet anser att återtagna medel direkt bör gå till den samlade marginalen för åtaganden i stället för till ett särskilt instrument eller en reserv.

33.  Europaparlamentet påminner om att återtaganden härrör från åtaganden som redan har godkänts av budgetmyndigheten och som normalt skulle ha lett till motsvarande betalningar om de åtgärder som de var avsedda att finansiera hade genomförts som planerat. Parlamentet betonar därför att återanvändningen av outnyttjade medel i EU:s budget är vederbörligen motiverad, men inte bör vara ett sätt att kringgå de relevanta bestämmelserna om återtaganden som fastställs i sektorsförordningarna.

34.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att säkerställa en fullständig överföring av betalningarnas marginaler genom den samlade marginalen för betalningar inom hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet motsätter sig alla begränsningar eller tak som tillämpas på de marginaler som kan överföras, vilket är fallet i den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om att dessa marginaler endast kan utnyttjas om och i den utsträckning som budgetmyndigheten beslutar detta. Parlamentet betonar att den samlade marginalen för betalningar kan vara till hjälp när det gäller att bemöta eventuella nya betalningskriser som kan uppstå.

35.  Europaparlamentet betonar att en revidering av utgiftstaken bör kvarstå som ett alternativ i förordningen om den fleråriga budgetramen i händelse av oförutsedda omständigheter, om behoven av finansiering skulle medföra att tillgängliga marginaler och särskilda instrument uttöms eller överskrids. Parlamentet vill att det i förordningen om den fleråriga budgetramen ska finnas ett förenklat förfarande för en riktad revidering under ett överenskommet tröskelvärde.

36.  Europaparlamentet förespråkar att man behåller möjligheten att tidigarelägga eller senarelägga finansieringen av EU-program, för att möjliggöra kontracykliska åtgärder som motsvarar den faktiska genomförandetakten och för att kunna reagera på stora kriser på ett adekvat sätt. Parlamentet vill dessutom att den flexibilitet i lagstiftningen som i dag fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet och som gör det möjligt att med upp till +/- 10 % justera den totala budgeten för program som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska ökas ännu mer till +/- 15 %.

37.  Europaparlamentet betonar den flexibilitet som kan uppnås genom överföringar inom en och samma rubrik i budgetramen, så att de ekonomiska resurserna går just dit de behövs och så att EU:s budget genomförs bättre. Parlamentet anser att färre rubriker bidrar till ökad flexibilitet i den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att på förhand informera och samråda med budgetmyndigheten innan större autonoma överföringar antas.

Den fleråriga budgetramens särskilda instrument

38.  Europaparlamentet godkänner den övergripande strukturen för den fleråriga budgetramens särskilda instrument, särskilt flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), och betonar att de har utnyttjats i hög grad inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att man förbättrar deras finansieringsramar och operativa bestämmelser.

39.  Europaparlamentet kräver särskilt en betydande ökning av anslagen till flexibilitetsmekanismen på minst två miljarder EUR. Parlamentet påminner om att flexibilitetsmekanismen inte är kopplad till ett särskilt politikområde och att den därmed kan användas för alla syften som anses nödvändiga. Parlamentet anser därför att detta instrument kan användas till att täcka eventuella nya finansiella behov som uppstår under den fleråriga budgetramens löptid.

40.  Europaparlamentet framhåller hur viktig reserven för katastrofbistånd är för att snabbt kunna ge särskilt stöd till tredjeländer vid oförutsedda händelser, och betonar dess särskilda betydelse i den rådande situationen. Parlamentet begär att dess anslag ökas betydligt upp till ett årligt anslag på en miljard EUR.

41.  Europaparlamentet noterar i synnerhet att EU:s solidaritetsfond har utnyttjats i hög grad för att ge stöd i samband med ett antal allvarliga naturkatastrofer med betydande budgetkonsekvenser. Parlamentet framhåller också de positiva effekter detta har på den allmänna opinionen. Parlamentet föreslår att dess anslag ökas betydligt upp till ett årligt anslag på en miljard EUR.

42.  Europaparlamentet anser att användningen av EGF, som säkrar solidaritet inom EU och stöder arbetstagare som förlorat sina jobb till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen eller till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, inte har nått sin fulla potential och skulle kunna förbättras ytterligare och integreras i en långsiktig strategi, för att man effektivt ska kunna nå ut till uppsagda arbetstagare och återintegrera dem på arbetsmarknaden i samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att den kommande översynen av fonden bör undersöka dess tillämpningsområde och förbättra samordningen med andra instrument. En reviderad EGF bör förfoga över minst samma årliga anslag inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

43.  Europaparlamentet föreslår inrättandet av en särskild reserv för den fleråriga budgetramens särskilda instrument baserad på de outnyttjade anslag som förfaller inom varje instrument. Parlamentet anser att denna reserv inte bör vara tidsmässigt begränsad. Parlamentet begär att denna reserv utnyttjas till förmån för särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen som tas i anspråk för att finansiera behov utöver sin finansiella kapacitet, efter ett beslut av budgetmyndigheten.

44.  Europaparlamentet konstaterar att varje särskilt instrument inom budgetramen för närvarande tillämpar olika tidsfrister för överföringen av outnyttjade anslag. Dessa regler bör harmoniseras, så att en enhetlig N + 1-regel kan tillämpas för alla dessa instrument.

45.  Europaparlamentet anser att marginalen för oförutsedda utgifter bör bibehållas som en sista utväg. Parlamentet betonar att detta är ett särskilt instrument som också kan tas i anspråk för enbart betalningsbemyndiganden, och att dess användning var av största vikt för hanteringen av betalningskrisen 2014. Parlamentet kräver därför en justering uppåt av det högsta årliga anslaget till 0,05 % av EU:s BNI.

46.  Europaparlamentet understryker att de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen bör ligga utanför taken för den fleråriga budgetramen, både med avseende på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden. Parlamentet anser att frågan om införandet i budgeten av betalningarna för dessa instrument reglerades på ett otvetydigt sätt i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020, och avslutade den långvariga tolkningskonflikten med rådet. Parlamentet rekommenderar införandet av en tydlig bestämmelse i förordningen om den fleråriga budgetramen, där det anges att betalningar som härrör från ianspråkstagandet av åtagandebemyndiganden i den fleråriga budgetramens särskilda instrument ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak.

47.  Europaparlamentet konstaterar att det enligt det nuvarande interinstitutionella avtalet krävs en särskild majoritet för att tre särskilda instrument i den fleråriga budgetramen ska kunna tas i anspråk. Parlamentet anser att denna bestämmelse är föråldrad, då den återspeglar de krav på särskild majoritet som före Lissabonfördraget gällde för antagandet av EU:s budget. Parlamentet efterlyser enhetliga röstningskrav för ianspråkstagandet av dessa instrument, vilka bör vara desamma som för antagandet av EU:s budget.

Inkomster – särskild reserv

48.  Europaparlamentet bekräftar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella inkomster som härrör från böter för företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning eller som är kopplade till försenade betalningar av de nationella bidragen till EU:s budget bör utgöra en särskild inkomst för EU:s budget, utan motsvarande minskning av BNI-bidragen.

49.  Europaparlamentet kräver i detta avseende att en särskild reserv inrättas på inkomstsidan i EU:s budget, som successivt ska fyllas på av alla typer av oförutsedda övriga inkomster. Parlamentet anser att denna reserv bör utnyttjas för att täcka ytterligare betalningsbehov, särskilt sådana som är kopplade till utnyttjandet av den samlade marginalen för åtaganden eller de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen.

Effektiv och ändamålsenlig användning av EU:s resurser

50.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av ett europeiskt mervärde bör vara en av de viktigaste principerna för EU-institutionerna när de fattar beslut om typen av utgifter i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar dock att det finns flera tolkningar av detta begrepp, och efterlyser en enhetlig, klar och lättbegriplig definition av de relevanta kriterierna, som bör beakta territoriella särdrag och, när så är möjligt, innehålla mätbara resultatindikatorer. Parlamentet varnar för alla försök att använda en sådan definition för att ifrågasätta relevansen av EU:s politik och program på rent kvantitativa grunder eller kortsiktiga ekonomiska överväganden.

51.  Europaparlamentet noterar hänvisningen till begreppet europeiskt mervärde i flera kommissionsdokument. Parlamentet påminner om den förteckning över parametrar som anges i parlamentets resolution(8) i samband med detta. Parlamentet påminner om att EU:s medel bör användas för att finansiera europeiska kollektiva nyttigheter samt fungera som en katalysator för att skapa incitament för medlemsstaterna att på alla administrativa nivåer vidta åtgärder i syfte att förverkliga målen i fördragen och uppfylla gemensamma EU-mål som annars inte skulle förverkligas. Parlamentet instämmer i att EU:s budget bör användas för att finansiera åtgärder som kan gynna EU som helhet, som inte kan genomföras effektivt av en enskild medlemsstat på egen hand och som kan ge bättre valuta för pengarna jämfört med åtgärder som enbart vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Parlamentet anser vidare att EU:s budget bör bidra till att etablera och stödja fred och stabilitet i EU:s grannskap och andra länder. Både program med delad förvaltning och central förvaltning bidrar till uppkomsten av europeiskt mervärde, eftersom det är två kompletterande metoder för att uppnå EU:s mål. Parlamentet förväntar sig mot bakgrund av detta att medlemsstaterna vid förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram ska frångå tanken på ett ”rättvist återflöde”, där man bara tar hänsyn till nationella intressen i form av nettobalanser.

52.  Europaparlamentet anser att en bättre resursanvändning, det vill säga en mer effektiv och icke-diskriminerande användning av varje euro i EU:s budget, inte kan uppnås enbart genom att EU:s resurser inriktas på åtgärderna med störst europeiskt mervärde och den största resultatförbättringen när det gäller EU:s politikområden och program, baserat på en djupanalys av de nuvarande utgifterna, utan även genom större synergieffekter mellan EU:s budget och de nationella budgetarna och genom konkreta förbättringar av utgiftsstrukturen. Parlamentet stöder rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport för 2016 om att det bör finnas en effektiv resultatmätningsram med indikatorer, att rapporteringen bör bli effektivare och bättre avvägd och att resultaten av bedömningen bör bli mera lättillgängliga.

53.  Europaparlamentet kräver en verklig förenkling av EU:s budgetsystem i nästa fleråriga budgetram för att det ska gå lättare att utnyttja anslagen. I synnerhet måste man minska de onödiga överlappningarna mellan instrument för liknande typer av åtgärder, till exempel när det gäller innovation, små och medelstora företag eller transporter, utan att man äventyrar viktiga element i de olika programmen, och avskaffa den konkurrens som förekommer mellan olika finansieringsformer och finansieringskällor för att åstadkomma största möjliga kombinationsmöjligheter och skapa en sammanhängande finansieringsram. Detta skulle göra det enklare att kommunicera EU:s prioriteringar till medborgarna.

54.  Europaparlamentet understryker att ”hälsokontrollen” av EU:s utgifter inte får leda till en sänkning av EU:s ambitionsnivå eller en sektorsindelning av EU:s politik och program, och inte heller bör leda till att bidrag ersätts med finansieringsinstrument i syfte att generera vissa besparingar, eftersom det stora flertalet av de åtgärder som stöds genom EU-budgeten inte är lämpade för finansiering via finansieringsinstrument. Parlamentet anser att ”hälsokontrollen” snarare bör utmynna i att man får reda på hur genomförandet av EU: s utgiftsprogram skulle kunna förbättras.

55.  Europaparlamentet efterlyser en långtgående harmonisering av reglerna i syfte att skapa ett enhetligt regelverk för EU:s alla budgetinstrument samtidigt som man tar hänsyn till finansieringsspecifika och sektorsspecifika kännetecken. Kommissionen uppmanas att behandla kombinationen av olika finansieringskällor genom att tillhandahålla tydliga riktlinjer i detta avseende och se till att alla ges lika tillgång till samtliga finansieringsalternativ i samtliga medlemsstater.

56.  Europaparlamentet förespråkar en verklig förenkling av de sektorsvisa genomförandebestämmelserna för stödmottagarna och en minskning av den administrativa bördan genom ytterligare standardisering och förenkling av förfaranden och programplaneringsdokument. Parlamentet påpekar dessutom att stödmottagarna måste erbjudas mer kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd. Parlamentet efterlyser ett skifte mot en mer riskbaserad utvärdering.

Enhetlighet, korrekthet och transparens

57.  Europaparlamentet påminner om att principen om enhetlighet, det vill säga att unionens samtliga inkomster och utgifter ska tas upp i budgeten, både är ett krav i fördraget och ett grundläggande demokratiskt villkor om budgeten ska vara transparent, legitim och möjliggöra ansvarsutkrävande. Parlamentet beklagar att denna princip har beaktats i allt mindre utsträckning medan den ekonomiska komplexiteten har vuxit, från det historiska arvet från Europeiska utvecklingsfonden, genom inrättandet av den europeiska stabilitetsmekanismen, till den senaste tidens inflationsartade ökning av ad hoc-mekanismer utanför budgeten i form av innovativa finansieringsinstrument och externa förvaltningsfonder eller faciliteter som inte tas upp i unionens balansräkning.

58.  Europaparlamentet ifrågasätter huruvida inrättandet av instrument utanför unionens budget är berättigat och om det tillför ett mervärde. Parlamentet anser att beslut om att inrätta eller behålla sådana instrument i själva verket motiveras av försök att dölja de verkliga ekonomiska behoven och kringgå begränsningarna i den fleråriga budgetramen och taken för egna medel. Parlamentet beklagar att de också ofta innebär att man kringgår parlamentet och dess tredubbla ansvar som lagstiftare, budgetmyndighet och kontrollmyndighet och motverkar målet att förbättra transparensen för allmänheten och stödmottagarna.

59.  Europaparlamentet upprepar därför sin sedan länge etablerade ståndpunkt att den europeiska utvecklingsfonden, tillsammans med andra instrument utanför den fleråriga budgetramen, bör ingå i unionens budget för att ge unionens utvecklingspolitik bättre legitimitet och göra den effektivare och mer ändamålsenlig. Parlamentet understryker dock att de respektive anslagen bör läggas till utöver de överenskomna taken i den fleråriga budgetramen, så att införlivandet av dessa instrument i budgeten inte får någon negativ inverkan vare sig på deras finansiering eller på annan EU-politik och andra EU-program. Parlamentet välkomnar i princip förslaget om att integrera Europeiska stabilitetsmekanismen i unionens finanser i form av en europeisk valutafond, utan att detta påverkar dess framtida utformning.

60.  Europaparlamentet anser att EU:s förvaltningsfonder kan tillföra ett mervärde genom att samla resurser från olika givare för specifika situationer, men att användningen av dem inte får innebära att man helt enkelt märker om planerad EU-finansiering, och inte får ändra EU:s finansieringsinstruments ursprungliga mål. Parlamentet understryker att det behövs bättre parlamentarisk kontroll av hur de inrättas och utnyttjas. Parlamentet insisterar på att EU:s förvaltningsfonder endast ska stödja åtgärder utanför unionen.

61.  Europaparlamentet anser också att när det bedöms att en viss andel av transaktionerna måste genomföras utanför budgeten för att uppnå vissa specifika mål, till exempel genom utnyttjande av finansiella instrument eller förvaltningsfonder, bör dessa vara av begränsad omfattning och varaktighet, vara helt transparenta, motiverade genom bevisad additionalitet och mervärde samt backas upp av strikta förfaranden för beslutsfattande och bestämmelser om redovisningsskyldighet.

62.  Europaparlamentet anser att i nästa fleråriga budgetram bör unionens budget med större noggrannhet visa omfattningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål och deras inverkan på faktiska utgifter, i synnerhet de inkomster som härrör från bidrag från tredjeländer. Parlamentet understryker att detta är ännu mer relevant med tanke på Förenade kungarikets önskan att delta i vissa av unionens budgetprogram inom ramen för den nya fleråriga budgetramen efter 2020 som ett tredjeland, som landet uttryckt i samband med förhandlingarna om utträde ur unionen.

Nivå på betalningsbemyndiganden

63.  Europaparlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden är den logiska och rättsliga konsekvensen av åtagandebemyndiganden, och framhåller att de framtida taken måste sättas på en lämplig nivå och endast lämna ett begränsat och realistiskt utrymme mellan åtaganden och betalningar. Parlamentet förväntar sig att kommande betalningstak ska ta hänsyn dels till att man måste uppfylla åtagandena från den nuvarande finansieringsperioden, som kommer att omvandla till betalningar först efter 2020, och dels till att man måste uppfylla åtagandena för program och instrument efter 2020.

64.  Europaparlamentet påminner om ackumuleringen av eftersläpande obetalda räkningar i slutet av den föregående fleråriga budgetramen, som följde med till den nuvarande, och varnar för en upprepning av en sådan kris i övergången till nästa fleråriga budgetram eftersom detta skulle få allvarliga konsekvenser för stödmottagare som studenter, universitet, små och medelstora företag och forskare. Parlamentet uppmärksammar den nuvarande tendensen att underutnyttja betalningar på grund av förseningar i genomförandet av programmen för 2014–2020, vilket leder till ökande nivåer av utestående åtaganden som måste realiseras inom taken för nästa fleråriga budgetram. Kommissionen och medlemsstaterna, inklusive på finansministernivå, uppmanas att analysera de bakomliggande orsakerna till dessa förseningar och att lägga fram konkreta förenklingsåtgärder för att underlätta genomförandet i framtiden.

65.  Europaparlamentet noterar de preliminära resultaten av förhandlingarna om den ekonomiska uppgörelsen i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen, som gav Förenade kungariket rätt att fullt ut delta i finansieringen och genomförandet av programmen för 2014–2020 med alla relevanta ekonomiska följder.

Finansieringsinstrument

66.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten förfogar över ett stort antal instrument som finansierar verksamheter som stöds på EU-nivå och som kan delas in i två kategorier, nämligen å ena sida bidrag och å andra sidan finansieringsinstrument i form av garantier, lån, riskdelning eller eget kapital. Parlamentet framhåller också den europeiska fonden för strategiska investeringar, vars syfte det är att mobilisera privat och offentligt kapital i hela EU för att stödja projekt inom områden som är centrala för EU:s ekonomi, för att komplettera den begränsade finansieringen.

67.  Europaparlamentet inser finansieringsinstrumentens potential att öka unionsbudgetens ekonomiska och politiska verkan. Parlamentet betonar dock att de endast kan tillämpas för inkomstgenererande projekt i fall av icke-optimala investeringsförutsättningar eller marknadsmisslyckanden, och således endast utgör en kompletterande finansiering snarare än en alternativ finansieringsform jämfört med bidrag. Parlamentet betonar att finansieringsinstrument inte bör syfta till att ersätta befintliga offentliga eller privata finansieringssystem och bör vara förenliga med nationella och internationella åtaganden.

68.  Europaparlamentet påminner om sin begäran att kommissionen ska identifiera de områden där bidrag fungerar bäst, de områden där finansieringsinstrument passar bättre, och de områden där bidrag kan kombineras med finansieringsinstrument, och att reflektera över vad som är en lämplig balans mellan de två. Parlamentet är övertygat om att subventioner även i fortsättningen bör vara det huvudsakliga sättet att finansiera EU-projekt i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet understryker att lån, garantier, riskdelning och finansiering med eget kapital bör användas med försiktighet, baserat på lämpliga förhandsbedömningar, och endast när deras användning kan visa ett tydligt mervärde och en hävstångseffekt. Parlamentet konstaterar att utnyttjandet av finansieringsinstrument och deras synergier med bidrag kan förbättras. Parlamentet uppmanar till ordentliga ansträngningar för att förenkla stödmottagarnas tillgång till finansieringsinstrument och till större flexibilitet i den sektorsövergripande användningen av olika finansieringsinstrument, för att undanröja de restriktiva bestämmelser som hindrar stödmottagare från att utnyttja flera program för projekt med överensstämmande mål.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera de bestämmelser som styr användningen av finansieringsinstrument i nästa fleråriga budgetram så att deras tillämpning blir så effektiv som möjligt. Parlamentet noterar ett eventuellt förslag, vilket skulle kräva en ingående diskussion, för en gemensam fond som skulle omfatta de finansieringsinstrument på EU-nivå som förvaltas centralt. Parlamentet anser att man måste tillhandahålla en tydlig struktur för valet av olika typer av finansieringsinstrument för olika politikområden och typer av insatser och att de berörda finansieringsinstrumenten fortsatt bör budgeteras som separata budgetposter för att ge investeringsklarhet. Dock understryker parlamentet att en sådan harmonisering av reglerna inte får påverka de finansieringsinstrument som förvaltas av medlemsstaterna inom sammanhållningspolitiken eller inom yttre åtgärder.

70.  Europaparlamentet påminner om att man upprepade gånger har uppmanat till större transparens och demokratisk granskning i samband med användningen av finansieringsinstrument som stöds av unionens budget.

Struktur

71.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramens struktur bör synliggöra EU:s politiska prioriteringar och budgetprioriteringar bättre för EU-medborgarna, och efterlyser en tydligare presentation av EU:s alla utgiftsområden. Parlamentet anser att de viktigaste pelarna i EU:s framtida utgifter, som beskrivs i den här resolutionen, bör återspeglas på samma sätt.

72.  Europaparlamentet anser därför att den nuvarande presentationen av rubrikerna kräver vissa förbättringar, men motsätter sig alla omotiverade radikala förändringar. Parlamentet föreslår alltså följande struktur för den fleråriga budgetramen efter 2020:

Rubrik 1: En förstärkt och hållbar ekonomi

 

Program och instrument som stöder

inom ramen för direkt förvaltning:

–  forskning och innovation

–  näringsliv, företagande och små och medelstora företag

–  digital omvandling av ekonomi och samhälle

–  stora infrastrukturprojekt

–  transporter, energi, rymden

–  miljö och anpassning till samt begränsning av klimatförändringar

 

 

Rubrik 2: Starkare sammanhållning och solidaritet i Europa

 

Program och instrument som stöder

–  ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (delad förvaltning):

   investeringar i innovation, forskning, digitalisering, industriell omvandling, små och medelstora företag, transporter, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, miljö och energi

   sysselsättning, sociala frågor och social inkludering, jämställdhet, fattigdomsminskning och demografiska utmaningar

–  utbildning, ungdomar och livslångt lärande

–  kultur, medborgarskap, media och kommunikation

–  demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter

–  hälsa och livsmedelssäkerhet

–  asyl, migration och integration, rättsliga frågor och konsumentfrågor

–  stöd till och samarbete med nationella förvaltningar

 

 

Rubrik 3: Ett starkare och mer hållbart jordbruk och fiske

 

Program och instrument som stöder

–  jordbruk och landsbygdsutveckling

–  havsfrågor och fiske

 

 

Rubrik 4: Ett större ansvar i världen

 

Program och instrument som stöder

–  internationellt samarbete och utveckling

–  grannskap

–  utvidgning

–  humanitärt bistånd

–  demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och jämställdhet

–  handel

 

 

Rubrik 5: Säkerhet, fred och stabilitet för alla

 

Program och instrument som stöder

–  säkerhet, inklusive it-säkerhet

–  krishantering och stabilitet, inklusive civilskydd

–  gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

–  försvar, inklusive forskning och innovation

 

 

Rubrik 6: En effektiv administration i européernas tjänst

 

–  finansiering av EU:s personal

–  finansiering av EU-institutionernas byggnader och utrustning

 

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i en bilaga till EU:s budget ta upp alla EU-relaterade utgifter utanför EU:s budget som uppstår som följd av mellanstatliga avtal och förfaranden. Denna information skulle, tillhandahållen årligen, ge en fullständig bild av de investeringar som medlemsstaterna har utfäst sig att genomföra på EU-nivå.

III. Politikområden

En förstärkt och hållbar ekonomi

74.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att genomföra det europeiska området för forskningsverksamhet, energiunionen, det gemensamma europeiska transportområdet och den digitala inre marknaden som grundläggande delar av EU:s inre marknad.

75.  Europaparlamentet anser att man i nästa fleråriga budgetram i högre grad bör koncentrera budgetmedel på områden med ett tydligt europeiskt mervärde, och stimulera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, hållbarhet och sysselsättning i EU:s alla regioner. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av forskning och innovation för att man ska kunna skapa en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi, och beklagar att endast en liten andel av högkvalitativa projekt inom detta område har mottagit finansiering från EU under den nuvarande fleråriga budgetramen på grund av bristen på adekvat finansiering.

76.  Europaparlamentet efterlyser därför en ordentlig ökning av den totala budgeten för det nionde ramprogrammet, som minst bör uppgå till 120 miljarder EUR i nästa fleråriga budgetram. Denna nivå är lämplig för att säkra Europas globala konkurrenskraft, vetenskapliga, tekniska och industriella ledarskap, för att hantera samhällsutmaningar och för att bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar särskilt till ansträngningar för att stimulera banbrytande innovationer som skapar marknader, särskilt för små och medelstora företag.

77.  Europaparlamentet efterlyser vidare ett större fokus på tillämpning av forskning och innovationer genom gemensamma företag och andra instrument och uppmanar till stöd för investeringar i viktig teknik för att överbrygga investeringsgapet inom innovationsområdet. Parlamentet understryker att en ökning av anslagen måste gå hand i hand med en förenkling av finansieringsförfarandena. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar i detta avseende och insisterar på att dessa fortsätter under nästa programperiod för att ge de sökande bättre tillgång och lika villkor genom ett nytt system för utvärdering av ansökningar. Parlamentet betonar att det behövs åtgärder för att främja ett balanserat deltagande från alla EU:s medlemsstater.

78.  Europaparlamentet välkomnar det förslag som kommissionen nyligen lade fram om att garantera finansieringen av Kol- och stålforskningsfonden för de kommande åren. Parlamentet framhåller hur viktig denna fond är för finansieringen av forskning inom denna industrisektor. Parlamentet anser därför att det krävs en mer långsiktig lösning som säkerställer finansieringen efter 2020 och även införlivar fonden i unionens budget, så att parlamentet kan leva upp till sin roll som budgetkontrollmyndighet.

79.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag och mikroföretag är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt, innovation och sysselsättning, och står för 85 % av alla nya arbetstillfällen. Parlamentet erkänner deras viktiga roll för att garantera återhämtning och främja en hållbar ekonomi i EU. Parlamentet påminner om att det finns mer än 20 miljoner små och medelstora företag i EU och att de utgör 99 % av alla företag. Parlamentet anser att en förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag i samtliga medlemsstater bör fortsätta att vara ett viktigt politiskt mål i nästa fleråriga budgetram för att ytterligare förstärka deras konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet betonar därför att man måste främja företagandet och förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag så att de kan förverkliga sin fulla potential i dagens globala ekonomi.

80.  Europaparlamentet välkomnar framgången för det särskilda EU-programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker detta programs höga genomförandenivå, och påpekar att det har kapacitet att utnyttja ytterligare finansiering. Parlamentet vill därför se en fördubbling av Cosmeprogrammets finansieringsram så att den motsvarar de faktiska behoven i EU:s ekonomi och det stora intresset för att delta.

81.  Europaparlamentet upprepar sitt stora engagemang för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som siktar på att få fram 500 miljarder EUR i nya investeringar i realekonomin inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Efsi har redan åstadkommit ett starkt och specifikt uppsving för ekonomiska sektorer som skapar hållbar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker Efsis positiva effekt för tillhandahållande av finansiering till små och medelstora företag i hela unionen. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en förlängning och förbättring av detta investeringsprogram med en öronmärkt budget som inte bör finansieras på bekostnad av befintliga åtgärder och program i den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att alla lagstiftningsförslag bör grundas på slutsatser från en översyn som kommissionen har gjort och på oberoende utvärderingar. Parlamentet förväntar sig att det nya förslaget effektivt kommer att ta itu med eventuella brister i genomförandet av Efsi och bland annat öka fondens geografiska täckning, så att dess fördelar blir uppenbara i hela unionen.

82.  Europaparlamentet insisterar på betydelsen av den fleråriga budgetramen för sektorer som är beroende av långsiktiga investeringar, såsom sektorn för hållbara transporter. Parlamentet framhåller att transportinfrastrukturen är stommen i den inre marknaden och grundvalen för hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet noterar att fullbordandet av ett gemensamt europeiskt transportområde med förbindelser till grannländerna kräver en omfattande transportinfrastruktur och måste behandlas som en central prioritering för EU:s konkurrenskraft och för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, inklusive för perifera områden och öar. Därför bör nästa fleråriga budgetram tillhandahålla tillräcklig finansiering för projekt som särskilt bidrar till genomförandet av TEN-T-stomnätet och dess korridorer, vilka bör förlängas ytterligare. Parlamentet påminner om de mål som COP 21 har fastställt för transporter för att bekämpa klimatförändringen, och uppmuntrar medlemsstaterna att investera i smart, hållbar och integrerad kollektivtrafik.

83.  Europaparlamentet betonar att ett uppdaterat och effektivare FSE-program bör omfatta alla transportsätt, inklusive vägtransport och järnvägar samt inre vattenvägar. Det bör prioritera bättre kopplingar mellan heltäckande nät och transportsätt som bidrar till att minska koldioxidutsläppen, och fokusera på sammankoppling och på att fullborda nätet i perifera områden. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att förbättra driftkompatibiliteten i hela det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg och fullt utnyttja initiativet om ett gemensamt europeiskt luftrum. Parlamentet vill att det europeiska digitala systemet för flygledningstjänsten ska färdigställas.

84.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en särskild budgetpost för turism inom nästa fleråriga budgetram, för att gå i riktning mot en verklig europeisk turismpolitik som i stor utsträckning kan bidra till tillväxt och skapa arbetstillfällen.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja investeringar i utvecklingen av nästa generations teknik och användningen av den. Parlamentet understryker hur viktigt det är att säkra finansiering för fullbordandet av den digitala inre marknaden genom fullt utnyttjande av spektrum, uppgradering av fasta nätverk och förtätning av mobilnätverk, utbyggnad av 5G och gigabitkonnektivitet, samt genom att komma vidare i arbetet med harmoniseringen av EU:s telekombestämmelser för att skapa den rätta regleringsramen för förbättring av internetkonnektiviteten i hela EU. Parlamentet betonar att FSE Telekommunikation bör fortsätta att stödja infrastrukturer för digitala tjänster och höghastighetsbredbandsnät, genom att göra dem tillgängliga, även i avlägsna områden och på landsbygden, och genom att förbättra den digitala kompetensen, sammankopplingar och driftkompatibilitet. Parlamentet understryker behovet av att stödja den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin och det europeiska samhället och att investera i väsentlig teknik, såsom stordata, artificiell intelligens och högpresterande datorsystem, i infrastruktur och digitala färdigheter för att öka EU:s konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för människorna i EU.

86.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att slå vakt om en hållbar och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning i Europa. Parlamentet efterlyser därför fortsatt stöd för investeringar för diversifiering av energikällor och försörjningsvägar, förbättrad energitrygghet, ökat energioberoende, bättre energieffektivitet och användning av förnybar energi, bland annat genom FSE Energi. Parlamentet betonar i synnerhet hur viktigt det är att tillhandahålla omfattande stöd, särskilt för koldioxidintensiva regioner, energiomställning, övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, modernisering av kraftproduktion, förbättringar av de gränsöverskridande sammanlänkningarna och utbyggnad av smarta elnät, teknik för avskiljning och lagring av koldioxid och modernisering av fjärrvärme. Parlamentet anser att omvandlingen av energisektorn med hänsyn till klimatmålen bör stödjas i enlighet med detta, särskilt i kolberoende regioner och länder, i syfte att effektivt bidra till en strategisk övergång till en utsläppssnål ekonomi. Parlamentet vill se att det inrättas en fond i syfte att stödja en rättvis övergång, särskilt genom utveckling och användning av förnybara energikällor, lösningar för energieffektivitet, energilagring, lösningar och infrastruktur för elektromobilitet, modernisering av elproduktionen och näten, avancerad teknik för energiproduktion, inbegripet avskiljning och lagring av koldioxid, avskiljning och användning av koldioxid och överföring av kol till gas, modernisering av fjärrvärme, bland annat högeffektiv kraftvärme, tidig anpassning till framtida miljönormer, omstrukturering av kolberoende sektorer samt hantering av samhälleliga, socioekonomiska och miljömässiga effekter.

87.  Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av storskaliga infrastrukturprojekt, såsom den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter), European Geostationary Navigation Overlay (Egnos), det globala satellitnavigeringssystemet (Galileo), jordövervakningsprogrammet (Copernicus) och det framtida statliga satellitkommunikationsprogrammet (GovSatCom), för EU:s framtida konkurrenskraft, säkerhet och politiska makt. Parlamentet betonar att finansieringen av dessa storskaliga projekt måste säkras i EU:s budget, men bör samtidigt öronmärkas för att garantera att eventuella kostnadsöverdrag inte hotar finansieringen och det framgångsrika genomförandet av annan unionspolitik, vilket belystes inom den förra fleråriga budgetramen i vissa enskilda fall. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det högsta beloppet för dessa projekt för närvarande är fastställt i förordningen om den fleråriga budgetramen, och efterlyser liknande bestämmelser i den nya förordningen.

88.  Europaparlamentet betonar EU:s viktiga ledande roll för att bevara, skydda och förbättra kvaliteten på miljön och bekämpa klimatförändringarna, försämringen av ekosystemen och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet anser att en stabil och tillräcklig finansiering är av största vikt för att uppnå EU:s internationella åtaganden, såsom Parisavtalet. Parlamentet påminner om att nästa fleråriga budgetram bör hjälpa unionen att uppnå dessa mål och bidra till övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp senast 2050. Parlamentet understryker att EU inte bör finansiera projekt och investeringar som motverkar uppnåendet av dessa mål, och kräver en fullständig integrering av klimatåtgärder i EU:s framtida utgifter. Parlamentet kräver i detta sammanhang att de berörda programmen, såsom Life +, ges tillräckliga anslag och att de fortsätter och utökas, samt att särskilda anslag införs för biologisk mångfald och förvaltningen av nätverket Natura 2000.

Starkare sammanhållning och solidaritet i Europa

89.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken efter 2020 bör förbli EU:s främsta investeringspolitik för alla EU:s regioner, i syfte att hantera komplexa socioekonomiska utmaningar och koncentrera merparten av resurserna till de svagaste regionerna. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken, utöver målet att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåer och främja konvergensen i enlighet med fördraget, bör inrikta sig på att uppnå EU:s övergripande politiska mål, och föreslår därför att de tre sammanhållningspolitiska fonderna – Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden – i nästa fleråriga budgetram främst bör fokusera på att stödja tillväxt och konkurrenskraft, forskning och innovation, digitalisering, strukturomvandlingar, små och medelstora företag, transporter, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, miljömässig hållbarhet och rättvis energiomställning, sysselsättning, social delaktighet, jämställdhet mellan könen, fattigdomsminskning och demografiska utmaningar. Parlamentet betonar att dessa tre fonder är väsentliga delar i EU:s sammanhållningspolitik och endast kan fungera gemensamt inom ramen för denna politik. Parlamentet efterlyser dessutom ett förstärkt territoriellt samarbete, med en gränsöverskridande komponent och en urban dimension för politiken, samt särskilda bestämmelser för landsbygdsområden, bergsområden, öar och avlägset belägna områden.

90.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att upprätthålla finansieringen av sammanhållningspolitiken efter 2020 för EU-27 på åtminstone samma nivå som i budgeten för 2014–2020 i fasta priser. Parlamentet betonar att BNP bör kvarstå som ett av kriterierna för fördelningen av sammanhållningspolitiska medel, men anser att det bör kompletteras med en uppsättning sociala, miljörelaterade och demografiska indikatorer för att bättre kunna ta hänsyn till nya former av ojämlikhet mellan och inom EU:s regioner i alla medlemsstater. Parlamentet vill dessutom att man under den nya programperioden upprätthåller de inslag som gjorde sammanhållningspolitiken mer modern och resultatinriktad under den innevarande fleråriga budgetramen, dvs. den tematiska koncentrationen, förhandsvillkoren, resultatramen och kopplingen till den ekonomiska styrningen.

91.  Europaparlamentet är starkt engagerat till förmån för de åtaganden som följer av artikel 9 i EUF-fördraget för att säkra ett socialt Europa och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på basis av hållbar tillväxt inom en starkt konkurrenskraftig social marknadsekonomi, i syfte att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg samt främja jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationer och skydd av barnets rättigheter i enlighet med fördraget. Parlamentet betonar att detta kräver att socialpolitiken ges tillräcklig finansiering, och understryker det därav följande behovet av att öka anslagen till de befintliga instrument som bidrar till dessa mål, särskilt ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EaSI. Parlamentet insisterar på att dessa måste upprätthållas i nästa fleråriga budgetram och att de även i fortsättningen främst måste genomföras med stöd av bidrag.

92.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och alla medlemsstater att inrätta en särskild fond för barngarantin som ställer barnen i centrum för åtgärderna för att bekämpa en alltmer utbredd fattigdom och säkerställa tillräckliga resurser för ett fullständigt genomförande av nödvändiga politiska åtgärder, bland annat hjälp till föräldrar att ta sig ur social utestängning och arbetslöshet genom målinriktade insatser.

93.  Europaparlamentet understryker att ESF särskilt bör utöka sitt stöd för att utveckla den sociala dialogen, i synnerhet genom att förbättra kapacitetsuppbyggnaden hos arbetsmarknadens parter, både på sektorsspecifik och sektorsövergripande europeisk nivå, och att detta åtagande bör bli obligatoriskt för medlemsstaterna i alla EU-regioner.

94.  Europaparlamentet betonar särskilt det fortsatta behovet av att bekämpa ungdomsarbetslöshet och social utestängning, särskilt bland ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET), som en del av en övergripande strategi för ungdomspolitiken på EU-nivå. Parlamentet kräver därför att anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet fördubblas och att EU:s ungdomsgaranti till fullo genomförs, samtidigt som man säkerställer en snabb och förenklad användning av medlen och en permanent och stabil finansiering under nästa programplaneringsperiod. Parlamentet betonar behovet av bättre reglering i syfte att säkerställa att ungdomar med missgynnad socioekonomisk bakgrund inte diskrimineras vid deltagande i program. Parlamentet anser att investeringar för att främja allmän och yrkesinriktad utbildning, särskilt när det gäller utvecklingen av digitala färdigheter, förblir en av EU:s främsta prioriteringar. Parlamentet insisterar på att detta program inte får ersätta utgifter som tidigare finansierades från de nationella budgetarna.

95.  Europaparlamentet stöder program inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott, demokrati, medborgarskap och civilsamhället som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. Parlamentet rekommenderar därför fortsatta investeringar i ramen för Utbildning 2020 genom Erasmus +, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, för att även i fortsättningen nå ut till människor i alla åldrar, särskilt unga människor. Parlamentet upprepar sitt stöd för en förstärkning av den externa dimensionen i programmen Erasmus + och Kreativa Europa. Parlamentet rekommenderar dessutom att den europeiska solidaritetskåren fortsätter, med tillräckliga resurser som inte tilldelas på bekostnad av andra EU-program. Parlamentet betonar också att den kulturella och kreativa sektorn starkt bidrar till tillväxt och sysselsättning i EU.

96.  Europaparlamentet rekommenderar inrättandet av en intern europeisk demokratifond under kommissionens ledning, för att stärka stödet till det civila samhället och frivilligorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

97.  Europaparlamentet kräver särskilt en tredubbling av anslagen till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram, i syfte att nå ut till fler ungdomar, ungdomsorganisationer och studerande i hela Europa och ge dem värdefull kompetens och viktiga färdigheter för livet genom livslångt lärande, elevcentrerat, icke-formellt och informellt lärande samt frivilligarbete och ungdomsverksamhet. Parlamentet kräver att personer med mindre gynnad socioekonomisk bakgrund särskilt uppmärksammas, så att de kan delta i programmet, liksom till personer med funktionsnedsättning.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp projektet ”Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen” och föreslå ett särskilt program i nästa fleråriga budgetram med tillräckliga årliga anslag för att täcka alla ansökningar om ett gratis interrailkort från unga EU-medborgare som fyller 18 ett visst år. Parlamentet understryker att ett sådant projekt skulle bli ett viktigt inslag för att stärka den europeiska medvetenheten och identiteten, särskilt inför hot som populism och spridning av felaktig information. Parlamentet upprepar att om målet med ett sådant program ska kunna uppnås måste kommissionen föreslå en lämplig rättslig grund.

99.  Europaparlamentet förväntar sig att EU under perioden efter 2020 övergår från krishantering till en permanent europeisk asyl- och migrationspolitik. Parlamentet betonar att åtgärderna inom detta område bör omfattas av ett särskilt instrument, nämligen asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Parlamentet betonar att den framtida fonden, liksom de relevanta byråerna inom området rättsliga och inrikes frågor (RIF), måste ges lämplig finansiering under hela nästa fleråriga budgetram för att kunna hantera de omfattande utmaningarna på detta område. Parlamentet anser dessutom att Amif bör kompletteras med ytterligare komponenter som är inriktade på denna fråga inom andra politikområden, framför allt EU:s struktur- och investeringsfonder och instrumenten för finansiering av yttre åtgärder, eftersom inget enskilt instrument skulle kunna hantera de omfattande och komplexa behoven på detta område. Parlamentet inser dessutom hur viktigt det är med kultur-, utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram för integrationen av flyktingar och invandrare i det europeiska samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om de europeiska städernas roll i den europeiska asylpolitiken skulle kunna förstärkas genom införandet av ett incitamentssystem som erbjuder ekonomiskt stöd för flyktingboenden och ekonomisk utveckling direkt till städer i utbyte mot att de tar emot flyktingar och asylsökande.

100.  Europaparlamentet inser det europeiska mervärdet av samarbete för att hantera gemensamma hot mot folkhälsan. Parlamentet konstaterar att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera gränsöverskridande hälsoproblem, och kräver att nästa fleråriga budgetram ska återspegla EU:s ansvar att genomföra målen för hållbar utveckling när det gäller folkhälsa, hälso- och sjukvårdssystem och miljörelaterade hälsoproblem och stödja medlemsstaternas insatser för att minska hälsorelaterade ojämlikheter. På grundval av de positiva resultaten av de pågående insatserna inom detta område, anser parlamentet att nästa fleråriga budgetram bör omfatta ett kraftfullt hälsoprogram för nästa generation där man arbetar gränsöverskridande med dessa frågor, t.ex. genom att ta fram innovativa lösningar för hälso- och sjukvården, däribland digital hälso- och sjukvård, som t.ex. de europeiska referensnätverken, och ger stöd till medlemsstaterna i form av expertis och utbyte av information, dokumentation och god praxis. Parlamentet påminner om att god hälsa är en förutsättning för att övriga mål som fastställts av EU ska kunna uppnås, och att politiken inom områden såsom jordbruk, miljö, sysselsättning, sociala frågor, eller integration påverkar européernas hälsa. Parlamentet efterlyser därför utökade bedömningar av hälsokonsekvenserna och sektorsövergripande samarbete inom detta område i nästa fleråriga budgetram.

Ett starkare och mer hållbart jordbruk och fiske

101.  Europaparlamentet betonar att en moderniserad gemensam jordbrukspolitik är avgörande för livsmedelssäkerheten och en autonom livsmedelsförsörjning, för att landsbygden inte ska avfolkas, för sysselsättningen på landsbygden och en hållbar utveckling, för en hållbar miljö och ett hållbart jordbruk och skogsbruk, och för att européerna ska kunna tillförsäkras hälsosamma livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser. Parlamentet påpekar att kraven på livsmedel och hälsa har ökat, liksom behovet av att stödja det europeiska jordbrukets övergång till mer miljövänliga jordbruksmetoder och av att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet understryker behovet av att stödja jordbrukarnas inkomsttrygghet och stärka kopplingen mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter. Parlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av de mest integrerade politikområdena och huvudsakligen finansieras på EU-nivå, och därmed ersätter nationella utgifter.

102.  Europaparlamentet betonar att budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa fleråriga budgetram bör ligga kvar åtminstone på dagens nivå för EU–27 i fasta priser. Parlamentet betonar vidare att de nya utmaningarna för den nya gemensamma jordbrukspolitiken kräver ett rejält finansiellt anslag baserat på analyser av den nuvarande politiken och framtida behov. Parlamentet understryker att direktstödet skapar ett tydligt EU-mervärde och stärker den inre marknaden genom att snedvridningar av konkurrensen mellan medlemsstaterna undviks. Parlamentet motsätter sig all åternationalisering och all nationell samfinansiering av direktstödet. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta insatserna för att upprätthålla produktionen inom sektorer som är viktiga för sårbara områden, reformera reserven för kriser inom jordbrukssektorn, öka finansieringen i linje med reaktionerna på de återkommande kriserna i känsliga sektorer, skapa nya instrument som kan begränsa prisvolatiliteten och öka finansieringen av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei). Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta processen för harmonisering av direktstödet och se till att det finns nödvändiga finansiella och rättsliga ramar för livsmedelskedjan, i syfte att bekämpa otillbörliga affärsmetoder. Parlamentet påpekar att landsbygdsområdena i EU står inför allvarliga problem och därför behöver särskilt stöd.

103.  Europaparlamentet betonar den socioekonomiska och ekologiska betydelsen av fiskerisektorn, den marina miljön och den ”blå ekonomin” och deras bidrag till en hållbar självförsörjning av livsmedel i EU när det gäller att säkerställa hållbarhet i det europeiska vattenbruket och fisket och minska miljöpåverkan. Parlamentet påpekar att den gemensamma fiskeripolitiken är en exklusiv behörighet för EU. I detta sammanhang betonar parlamentet hur viktigt det är att ha en särskild, omfattande, oberoende och tillgänglig fiskerifond för att genomföra denna politik. Parlamentet kräver att det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) ska återinföras, eftersom detta är ett mycket viktigt program för EU:s yttersta randområden. Parlamentet vill att man åtminstone behåller nivån på anslagen till fiskerisektorn i den nuvarande fleråriga budgetramen och att man, om nya behov skulle uppstå, ökar anslagen till havsfrågor. Parlamentet varnar för de eventuella negativa effekter som en hård brexit skulle få för denna sektor. Parlamentet noterar att andra finansiella instrument, utöver det icke återbetalningspliktiga stödet, skulle kunna erbjuda kompletterande finansieringsmöjligheter.

Ett större ansvar i världen

104.  Europaparlamentet betonar att världen står inför många utmaningar, bland annat konflikter, cyberattacker, terrorism och radikalisering, desinformation, naturkatastrofer, klimatförändringar och miljöförstöring, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och bristande jämställdhet. Parlamentet anser att unionen har ett särskilt politiskt och ekonomiskt ansvar, som grundar sig på en verkligt regel- och värdebaserad europeisk utrikespolitik och på stöd till stabilitet, säkerhet, demokratiskt styre och hållbar utveckling i våra partnerländer samt fattigdomsutrotning och krishantering.

105.  Europaparlamentet betonar att anslagen till yttre åtgärder avsevärt måste ökas för att unionen ska kunna leva upp till sin roll inom ramen för sin globala strategi och sin utvidgnings-, grannskaps- och utvecklingspolitik och vidta åtgärder i nödsituationer. Parlamentet förväntar sig att nästa fleråriga budgetram kommer att avspegla de extremt stora behoven i de södra och östra grannländerna som brottas med konflikter, liksom följderna av de utmaningar som skapas av migration och flyktingar. Parlamentet kräver att större anslag avsätts för att hantera det växande behovet av humanitärt bistånd till följd av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, för att därmed undvika ett glapp mellan åtaganden och betalningar. Parlamentet anser att unionen måste öka finansieringen till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA).

106.  Europaparlamentet påminner om att EU:s utvecklingspolitik styrs av en rad åtaganden, särskilt målen för hållbar utveckling, Addis Abeba-agendan om utvecklingsfinansiering, klimatavtalet från Paris och det europeiska samförståndet om utveckling, liksom en konsekvent politik för utveckling och principerna om biståndseffektivitet. Parlamentet vill vidare fästa uppmärksamheten vid EU:s och medlemsstaternas utfästelse att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av BNP senast 2030, inbegripet 20 % av EU:s offentliga utvecklingsbistånd för social integration och människors utveckling och 0,2 % av EU:s BNI i offentligt utvecklingsbistånd för de minst utvecklade länderna.

107.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingsbistånd kan spela en viktig roll för att behandla de bakomliggande orsakerna till migration och bidra till stabilitet, men anser att det offentliga utvecklingsbiståndet inte bör användas för att täcka kostnader för flyktingar i givarlandet. Parlamentet noterar det offentligt utvecklingsbiståndets potentiella roll för att utnyttja finansiering från andra källor, och betonar behovet av ökad samverkan med den privata sektorn genom en eventuell fortsättning av den externa investeringsplanen, baserad på dess utvärdering.

108.  Europaparlamentet stöder ett direkt tillhandahållande av anslag till det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare, särskilt i tredjeländer där demokratin och rättsstatsprincipen är hotade. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de yttre finansieringsinstrumenten snabbt måste kunna reagera på den politiska utvecklingen och att principen ”mer för mer” måste stärkas.

109.  Europaparlamentet är redo att överväga en förenklad och rationaliserad struktur för de externa finansieringsinstrumenten om detta leder till ökad transparens, ansvarsskyldighet, effektivitet, enhetlighet och flexibilitet, och målen för den bakomliggande politiken respekteras. Parlamentet kräver att särskilda separata instrument upprätthålls för stöd inför anslutningen, för grannskapet, för utveckling och för humanitärt bistånd på grund av deras specifika politiska och ekonomiska särdrag. Parlamentet konstaterar att en sådan struktur bör inbegripa införlivandet av EUF i budgeten, utöver de överenskomna taken utan den fredsbevarande resursen för Afrika, och ett mer transparent införlivande av relevanta förvaltningsfonder och faciliteter.

110.  Europaparlamentet understryker vikten av ökad flexibilitet för att göra det möjligt att ta ytterligare resurser i anspråk och för att snabbt kunna anslå medel. Parlamentet skulle kunna överväga, som en del av en övergripande ökning av de externa finansieringsinstrumenten, en större ej fördelad reserv i syfte att öka den inbyggda flexibiliteten. Parlamentet betonar dock att denna flexibilitet inte bör införas på bekostnad av långsiktiga politiska mål och geografiska och tematiska prioriteringar, den långsiktiga finansieringens förutsägbarhet, den parlamentariska granskningen och samrådet med partnerländer och det civila samhället.

Säkerhet, fred och stabilitet för alla

111.  Europaparlamentet anser att en ny rubrik för ”säkerhet, fred och stabilitet för alla” skulle betona unionens prioritering av detta nya politiska ansvar, bekräfta dess specifika karaktär och skapa samstämdhet mellan dess interna och externa dimension.

112.  Europaparlamentet betonar att nivån på och formerna för finansieringen av den inre säkerheten bör ökas redan från början och under nästa fleråriga budgetrams hela löptid, i syfte att undvika att man varje år systematisk måste utnyttja flexibilitetsbestämmelserna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att brottsbekämpande organ (Europol, Eurojust och Cepol) får tillräckliga medel och att Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system (eu-LISA) får de medel som byrån behöver för att genomföra och hantera sina nya ansvarsområden. Parlamentet framhåller den roll som EU:s byrå för grundläggande rättigheter har för förståelsen och hanteringen av radikalisering, marginalisering, hatpropaganda och hatbrott.

113.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste stödja inrättandet av en europeisk försvarsunion. Efter kommissionens meddelande inom detta område väntar parlamentet på de relevanta lagstiftningsförslagen, inbegripet ett särskilt EU-försvarsforskningsprogram och ett program för industriell utveckling som ska kompletteras av medlemsstaternas investeringar i gemensam utrustning. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin starka övertygelse om att ytterligare politiska prioriteringar bör kompletteras med ytterligare finansiella medel. Parlamentet påminner om att ökat försvarssamarbete, sammanläggning av forskning och framtagning av utrustning samt eliminering av dubbelarbete kommer att ge skjuts åt Europas försvarsindustris strategiska autonomi och konkurrenskraft, och kommer att leda till betydande effektivitetsvinster, vilka ofta uppskattas till ca 26 miljarder EUR per år.

114.  Europaparlamentet begär en omprövning av alla utgifter för yttre säkerhet mot bakgrund av den ökade uppmärksamhet som säkerhet och försvar har fått i unionen. Parlamentet ser särskilt fram emot en reform av Athenamekanismen och den fredsbevarande resursen för Afrika efter införlivandet av EUF i budgeten. Parlamentet välkomnar de åtaganden som medlemsstaterna nyligen gjorde inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen att förtydliga vad som gäller avseende dess framtida finansiering. Parlamentet vill att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred följs av ett program med inriktning på krishantering och kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling, och att man samtidigt finner en juridiskt sund lösning för uppbyggnad av militär kapacitet.

115.  Europaparlamentet betonar att EU:s civilskyddsmekanism är av största betydelse och att den har möjliggjort ett samordnat EU-stöd vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan inom och utanför unionen. Parlamentet pekar på det otvivelaktiga mervärdet med civilskyddsinsatser för att effektivt bekämpa katastrofer som inträffar allt oftare och blir allt mer komplexa, samtidigt som dessa insatser främjar känslan av europeisk solidaritet bland EU:s medborgare i kristider. Parlamentet välkomnar kommissionens aktuella förslag att främja EU:s civilskydd genom att förstärka åtgärderna för beredskap och förebyggande, inbegripet genom upprättandet av en särskild reserv av operativ kapacitet på EU-nivå. Parlamentet kräver förstärkta åtgärder på detta område tillsammans med tillräcklig finansiering inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

En effektiv administration i européernas tjänst

116.  Europaparlamentet anser att en stark, effektiv och högkvalitativ offentlig förvaltning är nödvändig för att genomföra unionens politik, återskapa förtroendet och förstärka dialogen med organisationerna i det civila samhället och medborgarna på alla nivåer. I detta sammanhang understryker parlamentet rollen för de institutioner som består av demokratiskt valda ledamöter. Parlamentet påminner om att EU:s institutioner, organ och byråer enligt revisionsrätten har genomfört en personalminskning på 5 % i sina tjänsteförteckningar. Parlamentet anser att de inte bör bli föremål för ytterligare generella nedskärningar av detta slag. Parlamentet uttrycker sitt starka motstånd mot en upprepning av den så kallade omplaceringspoolen för byråerna.

117.  Europaparlamentet välkomnar initiativ från institutionerna, organen och byråerna för att ytterligare öka effektiviteten genom förstärkt administrativt samarbete och sammanslagning av vissa funktioner, vilket också genererar besparingar för unionens budget. Parlamentet understryker att vissa byråer kan göra ytterligare effektivitetsvinster, särskilt genom ökat samarbete mellan byråer med liknande uppgifter, t.ex. när det gäller tillsynen av finansmarknaden och byråer med flera kontor. Parlamentet efterlyser mer allmänt en grundlig bedömning av möjligheterna att gruppera byråerna i förhållande till den strategiska karaktären för deras uppdrag samt deras resultat i syfte att skapa synergier mellan byråerna, t.ex. när det gäller Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i Paris.

118.  Europaparlamentet anser att EU:s institutioner och organ bör respektera både en geografisk balans och en jämn könsfördelning.

* * *

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en mekanism som innebär att de medlemsstater som inte respekterar de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) kan bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Parlamentet vill dock påpeka att de slutliga mottagarna av unionens budget inte på något sätt kan påverkas av överträdelser av regler som de inte är ansvariga för. Parlamentet är därför övertygat om att unionens budget inte är rätt instrument för att hantera bristande iakttagande av artikel 2 i EU-fördraget, och att eventuella ekonomiska konsekvenser bör bäras av den berörda medlemsstaten oberoende av budgetgenomförandet.

120.  Europaparlamentet betonar att undanröjandet av diskriminering, bristande jämställdhet mellan könen och könsrelaterat våld är av avgörande betydelse för uppfyllandet av EU:s åtaganden gentemot ett inkluderande Europa. Parlamentet stöder därför åtagandena avseende jämställdhetsintegrering och jämställdhet mellan kvinnor och män i all EU-politik inom nästa fleråriga budgetram, samt en förstärkt budgetdimension i kampen mot alla fall av diskriminering, med särskild uppmärksamhet på jämställdhetsdimensionen inom migrations- och asylpolitiken och EU:s externa politik.

121.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att kvinnor har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård och att särskild uppmärksamhet ägnas de särskilda behov som utsatta personer har, däribland minderåriga och andra grupper såsom hbti-personer.

122.  Europaparlamentet rekommenderar att särskilt stöd beviljas missgynnade målgrupper, vilket uttryckligen utesluter segregerande tillvägagångssätt, framför allt personer med funktionsnedsättning och romer, och vill särskilt att beteckningen ”romer” upprätthålls i förteckningen över stödmottagare från ESF och Eruf.

123.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), på grund av sin isolering från det europeiska fastlandet, brottas med särskilda naturbetingade, ekonomiska och sociala utmaningar. Parlamentet anser att skräddarsydda åtgärder och vederbörligen motiverade undantag bör införas för dem. Parlamentet kräver kontinuitet i EU:s ekonomiska stöd till de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna i nästa fleråriga budgetram, dvs. inom ramen för sammanhållningspolitiken för de yttersta randområdena och genom ett specifikt instrument för de utomeuropeiska länderna och territorierna, när det gäller deras tillgång till forskningsprogram och kampen mot de specifika utmaningar som klimatförändringarna utgör för dem.

124.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, för att garantera en sund ekonomisk förvaltning och en transparent budget för Europeiska unionen, överväga att uppställa lämpliga villkor för att förhindra korruption och bedrägeri med EU-medel. Parlamentet är särskilt bekymrat över tullbedrägerier, som har skapat ett betydande inkomstbortfall för unionens budget. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som invänt mot en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner att ompröva sin ståndpunkt för att möjliggöra en snabb lösning på problemet.

IV. Förfaranden och beslutsfattande

125.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen måste godkännas av parlamentet. Parlamentet understryker dessutom att parlamentet och rådet är budgetmyndighetens två grenar som är lika viktiga för antagandet av EU:s årliga budget, medan den sektorsspecifika lagstiftning som ligger till grund för den största delen av EU:s program, inklusive deras finansieringsramar, beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet förväntar sig därför ett beslutsförfarande för nästa fleråriga budgetram som skyddar parlamentets roll och befogenheter så som de fastställs i fördragen. Parlamentet insisterar på att förordningen om den fleråriga budgetramen inte är rätt plats för ändringar av EU:s budgetförordning. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett separat förslag om ändring av EU:s budgetförordning, närhelst det finns ett behov av att ändra denna förordning.

126.  Europaparlamentet uttrycker sin beredvillighet att omedelbart inleda en strukturell dialog med kommissionen och rådet om den fleråriga budgetramen efter 2020, i syfte att underlätta de fortsatta förhandlingarna och möjliggöra en överenskommelse före utgången av denna valperiod. Parlamentet är berett att diskutera de ståndpunkter som fastställs i denna resolution med rådet, för att underlätta en bättre förståelse av parlamentets förväntningar när det gäller nästa fleråriga budgetram.

127.  Europaparlamentet understryker att med kommissionens förslag, som utlovats till maj 2018, bör ett formellt beslut om nästa fleråriga budgetram fattas inom ett år. Parlamentet anser att trots en inledande försening i framläggandet av kommissionens förslag måste en överenskommelse för perioden efter 2020 uppnås i god tid, i syfte att sända en viktig politisk signal om unionens förmåga att ytterligare skapa samförstånd om EU:s framtid och de ekonomiska medel som krävs. Parlamentet betonar att denna tidsplan bl.a. kommer att göra det möjligt att snabbt anta alla sektorsspecifika förordningar, och att nya program således kan starta utan dröjsmål den 1 januari 2021. Parlamentet påminner om att de nya programmen i tidigare budgetramar i huvudsak lanserades några år efter periodens början.

128.  Europaparlamentet understryker därför att ingående diskussioner mellan de tre institutionerna måste inledas utan dröjsmål. Parlamentet betonar att alla delar av förordningen om den fleråriga budgetramen, inklusive dess tak, kommer att ingå i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och bör diskuteras tills en slutlig överenskommelse har uppnåtts. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin kritiska inställning till det förfarande som användes vid antagandet av den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen, och den dominerande roll som Europeiska rådet tog på sig i denna process genom att slutgiltigt besluta om ett antal frågor, inklusive den fleråriga budgetramens tak och flera sektorspolitiska bestämmelser.

129.  Europaparlamentet anser att man utan dröjsmål, under det bulgariska ordförandeskapet och före presentationen av förslagen till flerårig budgetram, måste komma överens om förfarandena i samband med de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, särskilt parlamentets deltagande i de olika skedena av denna process. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att kommissionen ger parlamentet samma information som man ger rådet, och i lämplig tid. Parlamentet anser också att dessa arrangemang så småningom bör stadfästas i det interinstitutionella avtalet, vilket är fallet när det gäller det årliga budgetförfarandet.

130.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att förordningen om den fleråriga budgetramen kan antas med kvalificerad majoritet. Parlamentet påminner dessutom om att den allmänna övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget också kan användas för att tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att en övergång till kvalificerad majoritet i omröstningen om antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen skulle vara i linje med både det beslutsförfarande som används för antagandet av praktiskt taget alla fleråriga EU-program och med det årliga förfarandet för antagande av EU-budgeten.

°

°  °

131.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(2)

EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.

(3)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2017)0401.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2017)0010.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0363.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0401.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (25.1.2018)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Pier Antonio Panzeri

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att EU står inför flera utmaningar som hotar den regionala och globala stabiliteten och säkerheten, vilket kräver strategiska, långsiktiga yttre åtgärder inom ramen för en genuint europeisk värdebaserad utrikespolitik. Parlamentet påminner om EU-ledarnas ambition, som uttrycktes i Romfördraget, att sträva mot en union som ska vara stor i stora frågor och liten i små frågor. Parlamentet framhåller det betydande mervärdet av en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik för EU:s medborgare. Parlamentet kräver en ambitiös flerårig budgetram som återspeglar detta höga mervärde genom en avsevärd ökning av anslagen till yttre åtgärder (rubrik 4), så att den gemensamma utrikespolitiken blir en central EU-funktion och ett centralt EU‑ansvar i linje med vår tids utmaningar och Europas nya prioriteringar.

2.  Europaparlamentet påpekar att det krävs ökad och riktad finansiering inom strategiska områden såsom utvecklingsbistånd, fattigdomsutrotning, målen för hållbar utveckling, förstärkningen av den regelbaserade internationella ordningen, återuppbyggnad efter kriser, goda styrelseformer och främjande av miljömässig, ekonomisk och social motståndskraft i partnerländerna, för en effektiv europeisk respons på dagens globala utmaningar, däribland kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säkerhetshot och väpnade konflikter, it-angrepp, terrorism, radikalisering, propaganda, målmedveten desinformation, naturkatastrofer och klimatförändringar, samt de flykting- och migrationsrelaterade utmaningar som detta leder till. Parlamentet betonar att den ökade finansieringen bör inriktas på EU:s nya prioriteringar, varav vissa återspeglas i EU:s globala strategi, den förnyade europeiska grannskapspolitiken, utvidgningspolitiken och den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet. Parlamentet betonar att EU även måste förbättra sin institutionella kapacitet för att stärka sitt inflytande i utrikes- och säkerhetspolitiken.

3.  Europaparlamentet kräver att klyftan mellan EU:s strategiska politiska prioriteringar och externa finansieringsinstrument täpps till. Parlamentet betonar att fastställandet av nya prioriteringar på området för yttre åtgärder och försvarssamarbete på EU-nivå bör åtföljas av nya resurser, både på operativ och på administrativ nivå, för att de yttre åtgärderna ska vara trovärdiga och effektiva.

4.  Europaparlamentet framhäver vikten av ökad flexibilitet, som gör det möjligt att mobilisera ytterligare medel för att hantera oförutsedda situationer och att använda medel för vilka inga åtaganden gjorts under de efterföljande åren. Parlamentet betonar att det måste finnas tillgängliga resurser så att man snabbt kan hantera snabbväxande nya hot, t.ex. hybridkrigföring och it-attacker. Parlamentet betonar dock att ökad flexibilitet inte får uppnås på bekostnad av långsiktiga politiska mål eller av pågående program som uppnår önskat resultat. Parlamentet kräver en avsevärd förstärkning av flexibilitetsmekanismerna (de särskilda instrumenten) inom den fleråriga budgetramen och att de strategiska politiska riktlinjerna samtidigt stärks. Parlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens förslag om en permanent EU-reserv för kriser i syfte att undvika tillfälliga lösningar, t.ex. inrättandet av förvaltningsfonder.

5.  Europaparlamentet kräver en förenkling och rationalisering av de europeiska finansieringsinstrumenten, till exempel genom att samla alla befintliga tematiska europeiska finansieringsinstrument inom behörighetsområdet för utskottet för utrikesfrågor (instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR)) i en enda rättsakt. Parlamentet anser att en sådan sammanslagning skulle kunna omfatta finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden (EUF, som integrerats i EU:s budget) utan den fredsbevarande resursen för Afrika, med förbehåll för en överenskommelse med utskottet för utveckling som ansvarigt utskott. Parlamentet kräver dock att det nuvarande instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och det europeiska grannskapsinstrumentet förblir separata instrument på grund av deras särskilda politiska och finansiella karaktär. Parlamentet insisterar på att en sammanslagning måste kräva att det nya tematiska instrumentet är politiskt styrt och att förutsägbarheten av långsiktig finansiering av alla program i största möjliga utsträckning säkerställs, samtidigt som man inför en stor flexibilitet. Parlamentet anser dessutom att den förenklade strukturen kräver lämpliga kontroller och motvikter och tillräcklig transparens, bland annat förbättrade strategiska politiska bidrag och ökad kontroll av genomförandet från parlamentets sida.

6.  Europaparlamentet betonar att det inrättades förvaltningsfonder på grund av att EU:s budget saknar de resurser och den flexibilitet som krävs för att på ett snabbt och heltäckande sätt kunna hantera större kriser. Parlamentet anser att EU:s befintliga förvaltningsfonder kan föra med sig mervärde genom att de för samman finansiering för specifika situationer. Parlamentet noterar att en enkel namnändring eller omstrukturering av befintliga EU-medel av politiska skäl inte utgör en ökning i sig och skapar ytterligare komplexitet i fråga om demokratisk kontroll och budgetkontroll. Parlamentet påminner om att de ursprungliga målen för EU:s finansieringsinstrument inte kan ändras när de placeras under en förvaltningsfondsrubrik. Parlamentet framhäver behovet av ökad parlamentarisk kontroll av verksamhet som omfattas av unionens förvaltningsfonder, faciliteten för flyktingar i Turkiet och samarbetsavtalet ”Joint Way Forward” om migrationsfrågor mellan Afghanistan och EU, samt för liknande framtida initiativ. Parlamentet erinrar om att sådana särskilda instrument utanför EU:s budget enbart bör tillgripas om kommissionen kan tillhandahålla tydliga bevis på att kraven när det gäller EU-mervärde och additionalitet uppfylls. Parlamentet påminner om vikten av EU-budgetens enhetlighet, vilket är en central princip. Parlamentet stöder användningen av innovativa former av finansiellt samarbete, såsom kombinationer av bidrag och lån från internationella och europeiska finansinstitut, däribland Europeiska investeringsbanken.

7.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s externa finansieringsinstrument är av största betydelse för EU:s yttre åtgärder, i synnerhet i det europeiska grannskapet (det befintliga europeiska grannskapsinstrumentet) och instrumentet för stöd inför anslutningen (det befintliga IPA II). Parlamentet efterlyser ökad samstämmighet och samordning mellan de externa finansieringsinstrumenten. Parlamentet betonar att det europeiska grannskapsinstrumentets efterföljare bör beakta den ökade fokuseringen på demokratisering, stabilisering, fredsprocesser, återuppbyggnad efter kriser och motståndskraft i såväl öst som syd, och säkra ökat stöd till tillväxt och sysselsättning, i synnerhet för unga nyutbildade. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka det ekonomiska stödet inom ramen för nästa programplanering för det europeiska grannskapsinstrumentet, till förmån för projekt som främjar anställbarheten för unga i det lokala området.

8.  Europaparlamentet betonar att det resultatinriktade förhållningssättet inom ramen för IPA II för kandidatländer och potentiella kandidatländer bör stärkas när det gäller stödet inför anslutningen efter 2020, i syfte att bidra till demokratiseringen i dessa länder och deras ekonomiska och sociala utveckling på ett effektivt sätt, i synnerhet med tanke på den aktuella politiska utvecklingen på västra Balkan. Parlamentet betonar att finansieringsinstrumenten måste svara snabbt på politisk utveckling och, när demokratin och rättsstaten inte respekteras, inriktas på att stödja civilsamhället. Parlamentet erinrar om värdet av principen ”mer för mer”, och uppmanar kommissionen att aktivt utnyttja de möjligheter som relevanta bestämmelser erbjuder i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram rättsliga medel för att kunna frysa finansiering till statliga organ i händelse av allvarlig och ihållande politisk tillbakagång. Parlamentet uppmanar kommissionen att frysa medlen till Turkiet i den framtida fleråriga budgetramen fram till det att tydliga riktmärken har nåtts, och att omfördela medel till turkiska organisationer i det civila samhället.

9.  Europaparlamentet kräver större konsekvens och främjandet av en mer balanserad politisk dialog med partnerländerna. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att förstärka övervaknings- och utvärderingssystemen för att bedöma EU-finansieringens effektivitet och förbättra dess ändamålsenlighet. Parlamentet betonar att EU, när det gäller alla instrument, bör sträva efter att göra EU:s projekt och initiativ mer synliga, både i tredjeländer och på hemmaplan.

10.  Europaparlamentet betonar att stöd till rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen fortsatt bör utgöra grundvalen i EU:s utrikespolitik, och anser att dessa frågor fortsatt bör vara övergripande frågor inom ramen för alla EU:s instrument och utrikespolitiska mål, särskilt med hänsyn till den pågående utvecklingen på västra Balkan, i det europeiska grannskapet och i andra länder. Parlamentet betonar dessutom att detta stöd bör åtföljas av åtgärder för att främja tillväxt för alla, i synnerhet unga och kvinnor. Parlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka stödet för yttrandefriheten inom ramen för finansieringsinstrumenten, i syfte att bygga upp motståndskraft mot desinformation. Parlamentet framhåller i synnerhet den roll som EIDMR och dess efterföljare efter 2020 spelar, däribland dess stöd till valobservation.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar den potential som instrumentet som bidrar till stabilitet och fred har att främja EU:s säkerhet och gränsintegritet och bidra till fred och stabilitet i hela världen, särskilt i regioner som har varit offer för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

9

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brando Benifei, Rebecca Harms, Marek Jurek, Jo Leinen, Miroslav Poche, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule-Pēterse, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

PPE

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Barbara Kudrycka, Eduard Kukan, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Traian Ungureanu

S&D

Francisco Assis, Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Eugen Freund, Jo Leinen, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Miroslav Poche, Tiemo Wölken

9

-

ECR

Marek Jurek

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

NI

Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

8

0

ECR

Amjad Bashir, Bas Belder, Ryszard Antoni Legutko

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Rebecca Harms, Tamás Meszerics, Alyn Smith, Bodil Valero

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för utveckling (31.1.2018)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Det främsta målet för EU:s politik för utvecklingssamarbete, som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är att minska och på lång sikt utrota fattigdomen.

1.  Europaparlamentet anser att EU:s engagemang för genomförandet av målen för hållbar utveckling, Addis Abeba-handlingsplanen om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet om klimatförändringar måste ligga till grund för utarbetandet av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser även att EU:s stöd för genomförandet av dessa mål i utvecklingsländerna måste öka, samtidigt som en konsekvent politik för utveckling tillämpas fullt ut och EU:s utvecklingsstöd till fullo respekterar principerna för biståndseffektivitet och behåller fokus på långsiktiga mål såsom utrotning av fattigdom, kampen mot ojämlikhet och utestängning, främjande av demokratisk styrning och mänskliga rättigheter och främjande av en hållbar och inkluderande utveckling, särskilt i de minst utvecklade länderna, som står inför de största ekonomiska utmaningarna.

2.  Europaparlamentet konstaterar att naturkatastrofer under 2017, särskilt skogsbränder, krävt över 200 människors liv i Europa och bränt ner över en miljon hektar skog, vilket är mer än tre gånger mer än det europeiska genomsnittet för de senaste fem åren. Parlamentet påpekar att sådana bränder är katastrofer i ett mänskligt, ekonomiskt och miljömässigt sammanhang och kräver ett svar på EU-nivå och på nivån EU–Medelhavsområdet. Parlamentet anser att EU bör bistå med att förebygga och bekämpa bränder och återuppbyggnad efter dessa katastrofer, som framför allt har anknytning till skogsbränder. Parlamentet anser att resurser för att bekämpa bränder är begränsade på nationell nivå. Parlamentet noterar i detta sammanhang att brandbekämpningsplan, särskilt Canadair-plan, i slutet av sin nyttjandeperiod införlivas i vissa nationella flottor och därför behöver renoveras så snabbt som möjligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att prioritera en förstärkning av gemensam kapacitet under diskussionerna om nästa fleråriga budgetram.

3.  Europaparlamentet anser att ett särskilt utvecklingsinstrument är det bästa alternativet för en högkvalitativ utvecklingspolitik till förmån för utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna, med det främsta målet att utrota fattigdomen och samtidigt upprätthålla internationellt överenskomna principer för utveckling och biståndseffektivitet.

4.  Europaparlamentet begär att det inrättas ett Erasmus-program för utbyte mellan Europa och Afrika och filialer till europeiska universitet i Afrika för att säkerställa ett nära partnerskap, öka unga människors möjligheter till yrkesmässig integration och bekämpa kompetensflykt.

5.  Europaparlamentet anser att utvecklingssamarbetet måste genomföras med full respekt för de internationellt överenskomna principerna om biståndseffektivitet och med stöd för partnerländernas nationella planer och strategier för att uppnå målen för hållbar utveckling.

6.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram bör bibehålla EU-biståndets nuvarande kvalitet och effekter samt ge nödvändiga garantier för genomförande och övervakning av projekt.

7.  Europaparlamentet noterar de åtaganden som gjorts i EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken och det nya europeiska samförståndet om utveckling.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av att fullgöra åtagandet, som bekräftades i det europeiska samförståndet om utveckling, att anslå 20 % av EU:s offentliga utvecklingsbistånd till social delaktighet och mänsklig utveckling. Parlamentet understryker behovet av att koncentrera sig på de hållbara utvecklingsmålen avseende hälsa, särskilt kampen mot aids, tuberkulos och malaria, samt säkerhet, livsmedel, utbildning, sysselsättning, vatten och sanitet, energi, industri, innovation, infrastruktur, goda styrelseformer, demokrati, rättsstatsprincipen, jämställdhet, miljö och klimatåtgärder.

9.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande om att införa jämställdhetsintegrering i nästa fleråriga budgetram och se till att nästa fleråriga budgetram är hållbarhetstestad som ett sätt att garantera att en konsekvent politik för utveckling respekteras inom alla EU:s politikområden Parlamentet påminner dessutom om behovet av att investera i viktiga drivkrafter för en hållbar mänsklig utveckling såsom sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter.

10.  Europaparlamentet erinrar om de åtaganden, särskilt ekonomiska, som gjorts inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet samt inom ramen för det nya europeiska samförståndet om utveckling. Parlamentet betonar särskilt behovet av att öka insatserna och finansieringen för att bidra till anpassningen till klimatförändringarna och begränsa den globala uppvärmningen, liksom behovet av att avskaffa subventionerna till fossila bränslen som är skadliga för miljön.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till bättre användning av alla program inom ramen för rubrikerna i nästa fleråriga budgetram, till exempel via forskningsprogram, i syfte att komplettera EU:s mål för utvecklingssamarbetet och stödja insatser för att ta itu med globala utmaningar samt att genom en effektiv konsekvent politik för utveckling även säkerställa att inga av EU:s politikåtgärder eller program kommer att strida mot målen att utrota fattigdomen, minska ojämlikheterna i partnerländerna samt främja mänskliga rättigheter och hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling.

12.  Europaparlamentet framhåller den roll som det europeiska samförståndet om utveckling har som en ram för EU-institutionernas och medlemsstaternas gemensamma syn på utvecklingspolitik och genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att den fleråriga budgetramen bör avspegla de viktigaste prioriteringarna i utvecklingsutgifterna i linje med detta uttalande genom att integrera principerna för biståndseffektivitet och en konsekvent politik för utveckling.

13.  Europaparlamentet upprepar behovet av att skapa förutsättningar så att ungdomar ska kunna säkerställa sin framtid på lång sikt och bli aktiva medborgare i sina länder, och begär att nödvändiga åtgärder vidtas för att garantera kvinnors egenmakt i ekonomiska, politiska och sociala sammanhang.

14.  Europaparlamentet anser att ökade investeringar i tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter är nödvändiga för att motverka de negativa effekterna av återinförandet av den s.k. munkavleregeln.

15.  Europaparlamentet kräver garanterade lika möjligheter vad gäller tillgång för kvinnor och män till beslutsfattande strukturer och ekonomiska, sociala, politiska, tekniska och kulturella resurser och tjänster. Parlamentet begär att alla åtgärder som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor beaktas.

16.  Europaparlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram ska vara hållbarhetstestad som ett praktiskt sätt att garantera en konsekvent politik för utveckling i EU:s finansieringsbeslut. Parlamentet anser att en sådan strategi bör säkerställa att intern och extern EU-finansiering är i linje med målen för utvecklingssamarbetet och att den bör se till att hela EU-budgeten blir så effektiv som möjligt genom att förhindra en inkonsekvent och slösaktig användning av pengarna.

17.  Parlamentet betonar att mervärdet av en politik för utvecklingssamarbete på EU-nivå tydligt har påvisats. Parlamentet betonar den avgörande roll som det offentliga utvecklingsbiståndet har i de minst utvecklade länderna och i instabila stater, och kräver att EU respekterar sitt åtagande att uppnå målet på 0,20 % av BNI i offentligt utvecklingsbistånd till de minst utvecklade länderna. Parlamentet noterar det offentliga utvecklingsbiståndets potential att underlätta mobiliseringen av utvecklingsfinansiering från andra källor, såväl privata och offentliga som nationella och internationella. Parlamentet stöder EU:s nya insatser för att stimulera privata investeringar genom en kombination av bidrag och lån samt garantier, även i länder där behoven är stora men där riskerna är höga. Parlamentet noterar att detta kommer att resultera i betydande finansieringsbehov. Parlamentet betonar att programplaneringen för utvecklingsbistånd bör vara flerårig och förutsägbar, samtidigt som man lämnar utrymme för flexibilitet, och den bör använda olika metoder som kompletterar varandra utifrån ländernas kapacitet, behov och resultat. Parlamentet anser att man genom att kombinera bör komplettera men inte ersätta traditionell utvecklingsfinansiering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den privata sektorn inom ramen för sitt deltagande måste respektera höga standarder för transparens och ansvarsskyldighet.

18.  Europaparlamentet efterlyser främjandet av internationellt samarbete i enlighet med erkända internationella normer, för att bekämpa olagliga finansiella flöden och skatteundandragande.

19.  Europaparlamentet upprepar att det civila samhällets organisationer spelar en viktig roll när det gäller att nå de mest utsatta och de som har det sämst ställt. Parlamentet noterar att det civila samhällets organisationer måste ha tillräcklig kapacitet och stöd om de ska kunna stödja, övervaka och rapportera om genomförandet av EU:s och medlemsstaternas politik och bidra till bättre finansiella mekanismer. Parlamentet anser att EU-medel är avgörande för att bygga upp kapaciteten hos det civila samhällets organisationer, och gräsrotsorganisationer måste garanteras tillgång till dessa fonder.

20.  Europaparlamentet påminner om att ojämlikheten fortfarande är stor i många medelinkomstländer, och uppmanar därför kommissionen att behålla särskilda anslag för dessa länder. Parlamentet anser att differentiering mellan länderna i fråga om anslag och samarbetsformer bör baseras på ett brett spektrum av kriterier, med hänsyn till inkluderande mänsklig utveckling, mänskliga rättigheter och ojämlikhet samt varje lands prioriteringar för hållbar utveckling.

21.  Europaparlamentet anser att det finns skäl för att underlätta utnyttjandet av stöd och betonar vikten av principen om egenansvar för utvecklingsbistånd, som kräver åtaganden från partnerländernas sida, eftersom de är de viktigaste parter som ansvarar för att utarbeta utvecklingsstrategier. Parlamentet föreslår därför att man överväger EU-finansierad utbildning för att förbättra tillgången till befintliga EU-medel.

22.  Europaparlamentet rekommenderar att en grundlig utvärdering av såväl ekonomiskt och utvecklingsmässigt mervärde och de mänskliga rättigheterna samt de sociala och miljömässiga konsekvenserna av Europeiska fonden för hållbar utveckling genomförs innan mer medel anslås till offentligt utvecklingsbistånd för att tillhandahålla garantier för investeringar och liknande biståndsformer.

23.  Europaparlamentet påminner om att spridningen av förvaltningsfonder som gynnas av utvecklingsmedel, som har blivit nödvändiga på grund av bristen på resurser och flexibilitet, såsom EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, undergräver budgetens enhet och kan medföra risker för demokratiskt egenansvar, transparens, ansvarsskyldighet och biståndseffektivitet. Parlamentet anser att användningen av dessa instrument bör vara tydligt motiverad, vara av kompletterande natur, ha en begränsad varaktighet och syfta till att uppnå särskilda mål snarare än långsiktiga utvecklingsmål.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förstärka harmoniseringen och samstämmigheten mellan dess bilaterala och multilaterala program för utvecklingssamarbete, särskilt när det gäller samma land, för att förbättra EU-stödets effektivitet.

25.  Europaparlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram, med hjälp av ett större anslag från början till ett välunderhållet instrument för humanitärt bistånd och en betydande reserv för katastrofbistånd, återspeglar ett aldrig tidigare skådat behov av humanitärt stöd och åtgärder för katastrofriskreducering, katastrof- och epidemiberedskap och uppbyggnad av resistens mot påfrestningar i utvecklingsländerna. Parlamentet noterar den ökande pressen när det gäller dessa behov, som uppstår på grund av konflikter, krig och tvångsförflyttning, brott mot mänskliga rättigheter, vanstyre och korruption, dåligt eller obefintligt tillhandahållande av grundläggande sociala tjänster, ökande ojämlikhet, klimatförändringar och konkurrens om knappa resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag om att se till att betalningarna systematiskt motsvarar åtagandena om åtgärder för humanitärt bistånd i syfte att garantera att det finns tillräckligt med medel för betalningar. Parlamentet anser att man bör överväga att avsätta mer resurser till instrumentet för civilskydd och medge större flexibilitet, så att EU kan tillhandahålla hjälp på plats till dem som behöver det.

26.  Europaparlamentet anser att även om den europeiska civilskyddsmekanismen är ett effektivt verktyg för att bekämpa skogsbränder, är den dock ofullständig och behöver förbättras ytterligare. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande av den 23 november 2017, i vilket den föreslår att man inrättar en autonom reservkapacitet, som kallas rescEU, och att ytterligare 280 miljoner EUR öronmärks för den europeiska civilskyddsmekanismen för att finansiera en verklig europeisk reservkapacitet, som särskilt inbegriper europeiska brandbekämpningsplan. Parlamentet begär att medlemsstaterna och kommissionen inser att den befintliga nationella infrastrukturen har en europeisk dimension och därmed stöder inrättandet av ett europeiskt nätverk för civilskydds- och riskhanteringsknutpunkter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inbegripa kommissionens förslag i den nya fleråriga budgetramen för att göra det möjligt att finansiera europeiska Canadair-plan och inleda deras utveckling så snart som möjligt.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka katastrofberedskapen på EU-nivå, särskilt genom det kommande genomförandet av den autonoma reservkapaciteten rescEU. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna inser att den befintliga nationella infrastrukturen har en europeisk dimension och därmed stöder förberedande åtgärder för inrättandet av ett europeiskt nätverk för civilskydds- och riskhanteringsknutpunkter.

28.  Europaparlamentet uppmanar, i syfte att kontrollera migrationen, till massiva investeringar som bidrar till industrialisering, elektrifiering och utveckling av infrastruktur, vilket kan skapa inkluderande ekonomisk tillväxt och anständiga arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser åtgärder för att stoppa människohandel och slaveri och alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt i Libyen.

29.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka transparensen, ansvarsskyldigheten och rapporteringen av resurserna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, liksom de finansiella medlen för detta bistånd. Parlamentet anser även att budgetmyndigheten vid behov snabbt ska ge sitt godkännande, särskilt mot bakgrund av den nyligen inrättade 2030-agendan och att målet bör vara att uppfylla principerna om en konsekvent politik för utveckling.

30.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka den viktiga roll som spelas av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter för att främja de europeiska värderingarna internationellt och stärka mänskliga rättigheter och demokrati inom EU:s yttre åtgärder.

31.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna och det civila samhällets organisationer i ursprungs- och transitländerna till kapacitetsuppbyggnad inom sina respektive områden så att frivilligt återvändande hanteras så effektivt som möjligt och för att stödja en återintegrering av de återvändande.

32.  Europaparlamentet betonar att de externa finansieringsinstrumenten inom den nya fleråriga budgetramen bör stämma överens med målen för hållbar utveckling och det nya europeiska samförståndet om utveckling, som erkänner anständigt arbete som en central drivkraft för att nå en inkluderande och hållbar utveckling.

33.  Europaparlamentet anser att EU:s externa finansieringsinstrument bör främja skapandet av anständiga arbetstillfällen, samt de nödvändiga förutsättningarna och en miljö som gör det möjligt för arbetstagare och fackföreningar att företräda sina intressen och verka fritt. Parlamentet anser, mot bakgrund av detta, att nästa fleråriga budgetram bör innehålla ett särskilt finansieringsinstrument för att stödja den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter i utvecklingsländerna.

34.  Europaparlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram ska innehålla tillräckligt med resurser för Europeiska utrikestjänsten och EU-delegationerna, för att de ska kunna uppfylla sina mål och åtaganden inom utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

35.  Europaparlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram ska stämma överens med Parisavtalets mål. Parlamentet understryker behovet av att öka finansieringen för klimatåtgärder i utvecklingsländerna, och på så sätt bidra till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna och skyddet av den biologiska mångfalden. Parlamentet efterlyser en effektiv integrering av klimatförändringar och miljöfrågor i EU:s externa finansieringsinstrument.

36.  Europaparlamentet konstaterar att Förenade kungariket bidrar med 12 % till unionens utvecklingsbudget. Parlamentet betonar att minskningen av medel till EU:s utvecklingssamarbete till följd av brexit måste kompenseras. Parlamentet upprepar därför sin sedan länge etablerade ståndpunkt att Europeiska utvecklingsfonden (EUF), tillsammans med andra instrument utanför den fleråriga budgetramen, bör införlivas i unionens budget. Parlamentet betonar att ett sådant införlivande borde ske genom att anslagen läggs till utöver den fleråriga budgetramens nuvarande tak, för att inte äventyra finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

37.  Europaparlamentet insisterar på att det totala anslaget till EU:s utvecklingspolitik ska upprätthållas med garanterad öronmärkning och att en permanent lösning bör hittas avseende EU:s finansiering av säkerhetsutgifter som både är kopplade till och förenliga med utvecklingssamarbetet.

38.  Europaparlamentet uppmuntras av de potentiella fördelarna med ett införlivande i budgeten, t.ex. större demokratisk legitimitet för EUF och ett effektivare och mer ändamålsenligt europeiskt utvecklingsbistånd.

39.  Europaparlamentet insisterar på att införlivandet av EUF i EU:s budget inte bör leda till en minskning av de totala utgifterna för EU:s utvecklingsbistånd.

40.  Europaparlamentet understryker att kommissionens roll i övervakningen av EU:s medel måste stärkas och formaliseras i tillsynskommittéerna, och att förhandsvillkoren bör övervakas både vid planeringen och på lagstiftningsnivå. Parlamentet anser att det civila samhället och tjänsteanvändarna också bör involveras fullt ut i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av projekt.

41.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att EUF bör införlivas i EU:s budget. Parlamentet betonar dock att ett sådant införlivande bör ske under förutsättning att den geografiska fördelningen av medel sker på grundval av ländernas behov och att taken i hög grad ökas för att undvika att de nuvarande EUF-medlen minskar.

42.  Europaparlamentet uppmanar till försiktighet med hänsyn till eventuella ändringar av stödets struktur, så att man inte undergräver geografiska prioriteringar, biståndets förutsägbarhet och den politiska tydligheten när det gäller regionbaserade yttre åtgärder.

43.  Europaparlamentet pekar på den viktiga roll som diasporan spelar för utvecklingen, genom penningöverföringar, kunskapsöverföringar och icke-ekonomiska värden, som främjar fred, demokrati, goda styrelseformer och social stabilitet.

44.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som de särskilda instrumenten i den nuvarande fleråriga budgetramen spelar, särskilt reserven för katastrofbistånd, för att hantera oförutsedda händelser, inklusive de mest akuta humanitära kriserna utanför EU.

45.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram också bör göra det möjligt för EU att inom ramen för de olika politikområdena genomföra de åtaganden som gjordes vid världstoppmötet om humanitära frågor 2016, i syfte att minska behoven och förbättra tillhandahållandet av humanitärt bistånd.

46.  Europaparlamentet betonar att åtagandet att tillhandahålla 0,7 % av BNI i offentligt utvecklingsbistånd 2015 inte har uppfyllts och fäster uppmärksamheten vid EU:s och dess medlemsstaters nuvarande åtagande att uppnå denna nivå senast 2030. Parlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram ska beakta detta och stärka EU:s och dess medlemsstaters internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har uppnått den utlovade nivån att lägga fram en färdplan med detaljerade uppgifter om hur de ska göra detta i tid. Parlamentet påminner om att offentligt utvecklingsbistånd som förvaltas av EU bidrar till att uppfylla medlemsstaternas åtaganden och kan väsentligt öka utvecklingseffektiviteten i samband med utgifter för offentligt utvecklingsbistånd, bland annat genom minskad fragmentering och underlättandet av en incitamentsbaserad strategi med partnerländerna. Parlamentet påminner om att det inte kan ske någon utveckling utan säkerhet. Parlamentet betonar behovet av att tillämpa principerna för utvecklingseffektivitet och en konsekvent politik för utveckling på alla finansieringsinstrument och finansieringsmöjligheter.

47.  Europaparlamentet begär att en specifik struktur inrättas för de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i nästa fleråriga budgetram, så att de kan få finansiellt stöd som är anpassat till ambitionerna i partnerskapet mellan ULT och EU och som grundas på de intressen och utmaningar som de delar med Europeiska unionen, enligt vad som föreskrivs i fjärde delen i FEUF, i deras egenskap av medlemmar i EU och medlemmar i regioner som är av strategisk betydelse för EU, samtidigt som deras regionala integration främjas.

48.  Europaparlamentet anser att en verklig förenkling av EU:s externa finansieringsinstrument skulle kunna öka samstämmigheten och främja den demokratiska kontrollen och tillsynen. Parlamentet betonar dock att en sådan förenkling bör respektera parlamentets granskningsrätt och principerna om utvecklingseffektivitet, och att EU:s utvecklingsbistånd bör bibehålla det grundläggande målet om fattigdomsutrotning, med särskilt fokus på de minst utvecklade länderna och instabila områden.

49.  Europaparlamentet betonar att pressen när det gäller medel i rubrik 4 har varit mycket stor under den nuvarande fleråriga budgetramen och att utvecklingsmedel i allt större utsträckning har använts som en reserv för nya prioriteringar inom andra politikområden. Parlamentet understryker behovet av flexibilitet för att man snabbare ska kunna tillhandahålla finansiering vid oförutsedda händelser och kriser. Parlamentet betonar emellertid att ökad flexibilitet inte får ske på bekostnad av principerna om biståndseffektivitet och biståndets förutsägbarhet, vilket skulle vara till nackdel för de instrument som är avsedda för långsiktiga utvecklingsmål, och inte heller får leda till en inskränkning av den parlamentariska granskningen och samrådet med partnerländerna och det civila samhället. Parlamentet efterlyser en halvtidsutvärdering av utvecklingsprogrammen inom den fleråriga budgetramen.

50.  Europaparlamentet upprepar vikten av att främja närmare samarbete för att lösa problem med koppling till handel med samt produktion och olaglig konsumtion av narkotika, barnsoldater, olagligt utnyttjande och ohållbar förvaltning av naturresurser och maritim brottslighet och terrorism.

51.  Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna är de som är mest utsatta och som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att integrera klimatförändringsfrågorna i alla finansieringsinstrument och att öka det nuvarande målet, dvs. att 20 % av all EU-finansiering ska användas till åtgärder som avser klimatförändringar.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att sluta blåsa upp biståndet och att utesluta de uppblåsta biståndsposterna från rapporteringen om offentligt utvecklingsbistånd (till exempel kostnader för flyktingar och studenter, bundet bistånd, räntor på lån och skuldlättnader).

53.  Europaparlamentet anser att främjandet av fred, säkerhet och rättvisa i utvecklingsländer är avgörande och konstaterar att de säkerhetsrelaterade utgifterna måste uppfylla mål 16 för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar att man i samband med inrättandet av ett särskilt och separat instrument till stöd för kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling bör undvika värdepapperisering av utvecklingsinstrument och finansiering.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd för hållbart jordbruk i syfte att hantera klimatförändringar, och inrikta stödet på småskaliga jordbrukare, diversifiering av grödor, skogsjordbruk och agroekologiska metoder.

55.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingsbistånd kan spela en viktig roll inom området för migration för att ta itu med orsakerna till tvångsförflyttningar och öka de fördelar som migration och rörlighet har för utveckling. Parlamentet anser dock att utvecklingsbiståndet inte bör användas för att täcka kostnader för flyktingar i givarlandet, externaliseringen av migrationspolitik utanför EU eller kostnaderna för återvändande till och återtagande i ursprungsländerna. Parlamentet förkastar tanken på att stödet villkoras med gränskontroller, hantering av migrationsströmmar eller återtagandeavtal som en grund för partnerskap och samarbete med tredjeländer.

56.  Europaparlamentet upprepar sitt entydiga krav på fortsatt och ökat EU-stöd och EU-finansiering till det civila samhällets organisationer, som i sig själva är utvecklingsaktörer, och på ett fullständigt och fritt deltagande av det civila samhällets organisationer i den politiska dialogen och i planeringen och genomförandet av EU:s samarbetsinstrument.

57.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör undersöka möjligheterna att upprätta en struktur för en omfattande och övergripande mekanism för att följa upp den globala 2030–agendan och dess 17 mål för hållbar utveckling, på ett sätt som tar hänsyn till dess integrerade och odelbara karaktär.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Doru-Claudian Frunzulică, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, György Hölvényi, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleftherios Synadinos, Bogdan Brunon Wenta, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ádám Kósa, Paul Rübig, Judith Sargentini, Adam Szejnfeld

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jean Lambert, Miroslav Mikolášik

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17

+

ALDE

Charles Goerens

EFDD

Ignazio Corrao

PPE

György Hölvényi, Ádám Kósa, Miroslav Mikolášik, Paul Rübig, Adam Szejnfeld, Bogdan Brunon Wenta

S&D

Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Elly Schlein

Verts/ALE

Jean Lambert, Judith Sargentini

2

-

NI

Eleftherios Synadinos

PPE

Joachim Zeller

2

0

EFDD

Mireille D’Ornano

GUE/NGL

Lola Sánchez Caldentey

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (23.11.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Petri Sarvamaa

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Den fleråriga budgetramens mål

1.  Europaparlamentet påpekar att den fleråriga budgetramen bör planeras på grundval av belopp som kan säkra strategisk utveckling, ge mervärde för EU, göra EU:s ekonomi starkare och göra samhällen mer EU-vänliga. Parlamentet betonar att EU:s budget bör vara läsbar och transparent.

Anpassningen av budgetcyklerna och strategicyklerna

2.  Europaparlamentet konstaterar att den fleråriga budgetramens löptid på sju år varken sammanfaller med parlamentets och kommissionens femåriga mandat eller är anpassad till unionens 10-åriga strategiska planeringscykel och Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att denna brist på synkronisering skulle kunna undergräva unionens demokratiska legitimitet och den politiska styrningens ändamålsenlighet, eftersom det kan uppstå situationer där parlamentet och kommissionen är bundna av avtal om politiska mål och finanser som ingåtts under den tidigare ramperioden. Parlamentet betonar att detta skulle kunna ge intryck av att valet till Europaparlamentet är något irrelevant när det gäller den långsiktiga budget- och strategiplaneringen.

3.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att budgetramens löptid bör minskas från sju till fem år så att den stämmer överens med parlamentets och kommissionens politiska mandatperiod(1), utan att man äventyrar genomförandet eller förvaltningen av pågående program, samtidigt som man garanterar en långsiktig programstrategi för en period på fem + fem år med en obligatorisk halvtidsöversyn. Parlamentet påpekar att det under 2020 kommer att finnas en möjlighet att anpassa den långsiktiga strategicykeln till budgetcykeln, och rekommenderar starkt att denna möjlighet utnyttjas. Kommissionen bör också undersöka möjligheten att införa ett rullande program där varje flerårig budgetram, med samma löptid som nu, delvis skulle täcka den föregående fleråriga budgetramen, på antagandet att överlappning skulle kunna bidra till att minska naturligt förekommande toppar och dalar.

Omfattande granskning av EU:s utgifter

4.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska revisionsrätten, i sina årsrapporter och särskilda rapporter(2), har uppmärksammat många fall där EU:s utgifter kunde ha planerats på ett mer strategiskt sätt och gett bättre resultat. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att de medel som anslagits för stora utgiftsprogram och utgiftssystem ofta inte var i linje med de politiska målen i den 10-åriga strategiska planeringscykeln, vilket följaktligen kunde leda till motstridiga resultat.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den lägger fram sitt förslag till den fleråriga budgetramen efter 2020, bifoga en detaljerad beskrivning av de strategiska prioriteringar som förslaget till flerårig budgetram bygger på. Parlamentet betonar att dessa prioriteringar bör beaktas när man utarbetar en övergripande EU 2030-strategi, som ska granskas ingående av parlamentet innan rådet antar paketet med den fleråriga budgetramen efter 2020.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, innan den utarbetar sitt förslag till en ny flerårig budgetram, genomföra en grundlig och heltäckande utgiftsöversyn för att utvärdera i vilken utsträckning

–  fördelningen av medel i EU:s budget återspeglar EU:s strategiska prioriteringar och möjligheter att tillföra mervärde, i synnerhet inom ramen för politik som har visat sig ta stora resurser i anspråk och samtidigt endast haft en omfördelande funktion, såsom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), och inom de senaste prioriterade politikområdena, där budgetåtgärderna har visat sig vara otillräckliga i tider med varierande omständigheter, såsom invandringspolitik och yttre åtgärder,

–  EU:s program och system bidrar till att man uppnår de strategiska prioriteringarna, ger valuta för pengarna och begränsar risken för oegentligheter, såsom föreslås i Europeiska revisionsrättens informationsdokument av den 3 november 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020(3),

–  olika EU-program och EU-system fungerar tillsammans på ett konsekvent sätt, särskilt på områden där oklara mål eller ett oklart genomförande kan leda till motstridiga resultat och en ineffektiv användning,

–  vissa program inte alls har visat sig vara effektiva eller tillföra något mervärde, så att man kan fatta beslut om att överge dem i syfte att främja program som har visat sig ha ett verkligt mervärde.

7.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att, innan den utarbetar sitt förslag till en ny flerårig budgetram, genomföra en jämförande analys av genomförandekostnaderna för bidrag och återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, huvudsakligen genom finansieringsinstrument, för programperioden 2014–2020 för att ta reda på deras faktiska storlek, enligt rekommendationen i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016(4).

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant beakta resultaten av utgiftsöversynen när den utarbetar förslaget till den fleråriga budgetramen och när den utarbetar en övergripande Europa 2030-strategi. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att kommissionen ser till att de administrativa mekanismerna och kontrollmekanismerna är tillförlitliga på alla nivåer och i alla faser av EU:s budgetram och att bedrägerier och oegentligheter kan upptäckas och förebyggas effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen att övergå till en riskbaserad bedömning som innebär att kontrollresurserna skulle kunna vara mer inriktade på de regioner och politikområden där risken för oegentligheter har visat sig vara större.

Flexibilitet i termer av mål och nya prioriteringar

9.  Europaparlamentet konstaterar att unionens politik kan ha olika kort-, medel- och långsiktiga mål, och att uppnåendet av dessa inte nödvändigtvis kan fastställas genom en enda flerårig budgetram. Parlamentet anser att man bör överväga en ny balans mellan fastställandet av de politiska prioriteringarna, genomförandet av åtgärderna och de finansiella ramarna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att införa en verklig budgetflexibilitet i termer av politiska mål genom att särskilt inrätta ett rullande budgetprogram med en planeringshorisont på fem år, översynsklausuler i termer av mål och politik och ett löpande utvärderingsprogram. Parlamentet vill ha större intern flexibilitet mellan rubriker och år för att möjliggöra ett maximalt utnyttjande av den fleråriga budgetramens tak.

11.  Europaparlamentet påpekar att EU kan komma att möta många nya utmaningar under den fleråriga budgetramens tidsperiod. Parlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda flexibilitet i budgetplaneringen så att den kan hantera oväntade förändringar av omständigheterna på ett effektivare sätt. Parlamentet anser i detta sammanhang att tillräckliga nödåtgärder fortfarande måste vidtas i samordning med andra insatser, för att mildra kriserna i Europa, särskilt inom områdena jordbruk och migration, tillsammans med åtgärder för att säkerställa att parlamentets roll när det gäller att genomföra och anta den fleråriga budgetramen respekteras fullt ut och att rådet inte agerar utan parlamentets samtycke.

12.  Europaparlamentet påminner om sin oro för att den finansiella komplexiteten, som är ett resultat av att det samtidigt finns mer än tusen finansieringstekniska instrument och förvaltningsfonder och ett stort antal finansiella mekanismer till stöd för unionens politik som inte redovisas i unionens balansräkning, är en viktig orsak till varför det demokratiska ansvarsutkrävandet i fråga om budgetgalaxer kan vara omöjligt. Parlamentet begär dessutom, utöver en förenkling av budgetgalaxerna, större flexibilitet i den sektorsövergripande användningen av olika finansiella instrument, för att undanröja de restriktiva bestämmelser som hindrar stödmottagare från att utnyttja flera program för projekt med överensstämmande mål.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att införliva Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget för att kunna kontrollera och ta itu med de underliggande orsakerna till överdriven migration på ett bättre sätt och i linje med unionens politik och strategier, genom att använda verktyg och metoder inom ramen för unionens budgetbefogenheter. Parlamentet anser att gemensamma europeiska utmaningar inom utvecklingspolitiken lättare skulle kunna hanteras genom gemensam förvaltning från EU:s budget.

Väl motiverade behov och europeiskt mervärde

14.  Europaparlamentet stöder förslaget från Europeiska revisionsrätten i informationsdokumentet om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 att det är bättre att en löptid för program och stödordningar fastställs utifrån politiska behov och medborgarnas behov i stället för längden på den finansiella planeringsperioden(5).

15.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna och kommissionen bör ha möjlighet att lägga fram väl motiverade behov för unionsfinansiering, och fastställa de mål och resultat som ska uppnås innan utgifterna fastställs, och framhåller vikten av att respektera medborgarnas verkliga behov genom en integrerad territoriell strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt fastställa kriterierna för mervärde för EU, för att förhindra alla eventuella tvetydigheter i beslut om EU:s utgifter. Parlamentet påpekar dessutom att principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och sund ekonomisk förvaltning bör beaktas före alla budgetbeslut.

16.  Europaparlamentet anser att EU:s krav på transparens uppfylls på ett idealiskt sätt av regioner som upprättar sin redovisning i enlighet med de europeiska redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn. Parlamentet noterar vidare att dubbel bokföring skulle vara ett utmärkt sätt att minska regionernas och utvecklingsinstitutionernas rapporteringsskyldigheter gentemot kommissionen. Parlamentet kräver, som ett ytterligare incitament, att genomförandet och den pågående anpassningen av de offentliga redovisningsstandarderna ska medfinansieras av EU.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra och rationalisera strukturen hos och sammansättningen av EU:s utgifter för sammanhållningspolitiken i syfte att framgångsrikt ta itu med skillnaderna och klyftorna mellan stad och landsbygd, och mellan olika medlemsstater, för att vända processen med allt större skillnader, och för att få bukt med fragmenteringen och säkerställa den framtida stadiga utvecklingen av EU som ett demokratiskt, starkt och sammanhållet samhälle. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar bör kompletteras med ytterligare finansiella medel och inte finansieras på bekostnad av EU:s befintliga politik. Parlamentet anser att unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitik fortfarande kan tillhandahålla stöd till mindre utvecklade regioner och ett bättre gränsöverskridande samarbete, men uppmanar kommissionen att inte bara tillhandahålla enbart omfördelande ekonomiskt stöd utan att, med beaktande av medborgarnas verkliga behov, fokusera ännu mer på utvecklingen och moderniseringen av tillväxt, innovation, rörlighet, klimatförändringar, säkrandet av territoriet för att skydda det från katastrofer orsakade av människor eller naturkatastrofer, energi och ekologisk övergång, och på de territoriella konsekvenserna av EU:s politik, samtidigt som man tillämpar samma kriterier för hela EU. Parlamentet påpekar också att denna platsbaserade strategi medför ett europeiskt mervärde samt mervärde för EU:s medborgare och är avgörande för att uppnå målet för ett smart och hållbart Europa för alla, eftersom den ger flexibilitet vid utarbetandet av integrerade åtgärder på olika territoriella behov utan att EU-politiken tappar den tematiska inriktningen.

18.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att man bör förenkla sammanhållningspolitikens förvaltningssystem på alla styrnivåer, liksom kontrollsystemen, som i högre grad bör grunda sig på ömsesidig tillit och på samarbete mellan olika revisionsmyndigheter i syfte att minska den administrativa bördan Parlamentet anser att unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitik bör fokusera mer på de respektive regionernas särskilda behov i syfte att ta itu med deras verkliga brister och främja deras starka sidor.

19.  Europaparlamentet påpekar att den tidigare utvecklingen av sammanhållningsstödets mottagare i högre grad bör beaktas vid fördelning av EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett reviderat system för medfinansieringsnivåerna för sammanhållningsprojekt som beaktar tidigare utveckling och minskar EU-finansieringens andel i områden där framsteg redan har konstaterats.

20.  Europaparlamentet påpekar att det behövs en ny balans mellan, å ena sidan, den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, och å andra sidan EU:s övriga interna politikområden och en förstärkt extern kapacitet i unionen, inklusive säkerhet och försvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona samarbetet inom säkerhet och försvar vid utarbetandet av sitt förslag till den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 och vid översynen och genomförandet av EU:s finansieringsinstrument såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet stöder idén om ytterligare europeisk integration och konkreta initiativ på området för säkerhet och försvar.

21.  Europaparlamentet erinrar om sina anmärkningar(6) om den ohållbara strukturen hos utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet noterar med oro att 44,7 % av alla jordbruksföretag i unionen hade en årlig inkomst på mindre än 4 000 EUR. Parlamentet konstaterar med ännu större oro att i genomsnitt 80 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken fick cirka 20 % av betalningarna och rekommenderar att kommissionen inför ett tak för jordbruksstödet för att åtgärda denna anomali. Parlamentet påpekar att i tider med volatilitet eller kriser behöver större jordbruksföretag inte nödvändigtvis ha samma grad av stöd för att stabilisera jordbruksinkomsterna som mindre jordbruksföretag, eftersom de ofta kan utnyttja potentiella stordriftsfördelar som kan göra dem mer motståndskraftiga. Parlamentet anser att finansieringssystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna inriktas mer på jordbrukare med särskilda begränsningar: småbruk, utsatta områden vad avser klimatförhållanden och geografi samt glest befolkade regioner.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, eftersom den överväger en enklare och modernare gemensam jordbrukspolitik, att begära en annan utformning av politiken, eller en annan modell för fördelningen av direktstöd, för att på ett bättre sätt inrikta offentliga medel på miljövänligt jordbruk och klimatpolitikens mål. Parlamentet betonar dock behovet av att erbjuda ekonomisk ersättning för att kompensera för kostnaderna för att upprätthålla höga hälso- och miljöstandarder inom livsmedelsproduktionen, och de höga produktionskostnaderna till följd av svåra klimatförhållanden i vissa geografiska områden, eftersom jordbrukarna i Europa ofta har problem på grund av den globala konkurrensen.

Hur ska man sätta stopp för utestående åtaganden: Effekterna av bristen på verklig utvärdering och effektiv budgetkapacitet

23.  Europaparlamentet beklagar djupt de fortsatt höga nivåerna för utestående åtaganden, som å ena sidan beror på förseningarna i medlemsstaternas betalningsansökningar och å andra sidan på den betydande förseningen i kommissionens framläggande av programmen. Parlamentet påpekar att det under dessa omständigheter är omöjligt att göra en effektiv utvärdering och översyn av budgetgenomförandet, vare sig det är efter halva tiden eller i slutet av programperioden. Parlamentet beklagar att detta undergräver budgetmyndighetens prognoskapacitet. Parlamentet beklagar i synnerhet att de utestående åtagandena ökade avsevärt i slutet av 2016 för att uppgå till 238 miljarder EUR, och att ökningen jämfört med 2015, dvs. över 21 miljarder EUR, var dubbelt så stor som förväntat.

24.  Europaparlamentet påpekar att denna situation till stor del är ett resultat av den mycket låga nivån på medlemsstaternas betalningsansökningar för 2014–2020, och betonar att detta skulle kunna undergräva de europeiska struktur- och investeringsfondernas effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de bakomliggande orsakerna till förseningarna när det gäller medlemsstaternas betalningsansökningar, och i synnerhet att se över den övergripande utformningen av strukturfonderna i syfte att påskynda processen med EU:s programplanering, kommissionens övervakning och genomförandet av medlemsstaternas myndigheter.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ifrågasätta mervärdet av n + 2- och n + 3-reglerna för betalningar av strukturfonderna samt att lägga fram ett förslag om att medlemsstaterna i slutet av programplaneringsperioden ska vara skyldiga att betala tillbaka vilande strukturfondsmedel till EU:s budget.

Resultatbaserad budget: Ram för att fastställa gränsvärden

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt omforma och modernisera EU:s budget i enlighet med principerna om en resultatbaserad budgetering – de sociala konsekvenserna av en sådan budgetering också ska utvärderas och alltid beaktas – i syfte att passa de nya prioriteringar som man har kommit överens om inom EU-27, och för att backa upp en budgetpolitisk stabiliseringsfunktion för euroområdet med hjälp av egna medel.

27.  Europaparlamentet anser att om en eventuell ny budgetkapacitet föreslås särskilt för medlemsstaterna i euroområdet, måste den utvecklas inom unionens ram och omfattas av lämplig demokratisk kontroll och ansvarsskyldighet genom de befintliga institutionerna, och ett eventuellt ekonomiskt stöd från denna kapacitet bör ske på villkor att överenskomna strukturreformer genomförs.

28.  Europaparlamentet framhåller att målet för EU:s budget bör vara att uppnå de politiska mål som fastställs i en europeisk politisk strategi och anges i rubrikerna i den fleråriga budgetramen, och att budgetposterna bör läggas fram inom denna ram och förtecknas under programförklaringar som är inriktade på dessa mål snarare än per verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett mer integrerat tillvägagångssätt för användningen av olika budgetposter och budgetmedel för att kunna bemöta verkliga utmaningar på regional, nationell och europeisk nivå. Parlamentet understryker också att utgifter för utökat samarbete bör ingå i EU:s budget.

29.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet 2015 uppmanade kommissionen att föreslå nödvändiga uppdateringar av utformningen och genomförandemekanismen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och även ta hänsyn till förslagen från högnivågruppen med ansvar för att övervaka förenklingen för mottagarna, i syfte att stärka sammanhållningspolitikens bidrag för att ta itu med ojämlikheterna mellan unionens regioner och medlemsstater och att, för nästa programplaneringsperiod, införa mer hanterbara och mätbara resultatindikatorer, inklusive de sociala effekterna av sådana program. Parlamentet kräver att alla framtida utgifter bör inriktas på program och instrument med ett bevisat mervärde för EU och att resultaten bör stå i fokus för nästa generation program och projekt tillsammans med bättre geografisk balans, vilket bör garantera en rättvis fördelning av finansiering i hela Europa.

30.  Europaparlamentet betonar att EU:s finanser bör kunna tillgodose finansieringsbehoven för nya prioriteringar, t.ex. kampen mot terrorism, hantering av migration genom att bättre ta itu med de bakomliggande orsakerna och förbättring av integration genom gränskontroller, och minimera konsekvenserna av ett eventuellt finansieringsunderskott till följd av Brexit.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin strategi för att informera medborgarna om EU-medlens mervärde.

Hur ska man åtgärda underskottet efter Brexit: Rationalisera budgeten och införa nya resurser

32.  Europaparlamentet anser att även om Förenade kungarikets beslut att lämna unionen är olyckligt och i framtiden kommer att vara negativt för medborgarna i Förenade kungariket och i medlemsstaterna, är det även en möjlighet att omvärdera och reformera de 27 medlemsstaternas politiska ambitioner och de nödvändiga verktygen och metoderna för budgeten. Parlamentet anser att de 27 medlemsstaterna bör vara ambitiösa i sin budgetreform och sträva efter att upprätthålla EU:s årliga budget på ungefär samma nivå som för EU-28.

33.  Europaparlamentet anser att de politikområden som sannolikt kommer att drabbas hårdast av budgetunderskottet till följd av Brexit bör skyddas från stora bakslag för att undvika att de nuvarande ekonomiska, sociala och administrativa ramarna destabiliseras. Parlamentet betonar särskilt behovet av att säkra unionens resurser inom tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning, forskning, utveckling och innovation i syfte att förbättra unionens globala ledarskap. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att noggrant undersöka konsekvenserna av olika scenarier till följd av Brexit när den utarbetar förslaget till den fleråriga budgetramen och dess konsekvensbedömning.

34.  Europaparlamentet påpekar dock, när det gäller åtgärdandet av budgetunderskottet, att det främsta syftet inte bör vara att öka andelen offentlig finansiering utan att skapa en mer hållbar ekonomisk grund för alla politikområden och att uppbåda största möjliga hävstångseffekt av privata resurser. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett paradigmskifte i EU:s utgifter från bidragsbaserat stöd till ett system som är mer inriktat på finansieringsinstrument, och som även noggrant beaktar de olika stödmottagarnas kapacitet och ekonomiska behov. Parlamentet betonar dock att detta skifte bör ske på ett sätt som inte undergräver den transparenta förvaltningen av budgeten och åtgärderna för budgetkontroll.

35.  Europaparlamentet påminner om att finansieringsinstrument inte är lämpliga för alla typer av insatser på politikområden såsom sammanhållningspolitik. Parlamentet påpekar att lån, eget kapital och garantier kan spela en kompletterande roll, men de bör användas med försiktighet, på grundval av lämpliga förhandsbedömningar, och bidrag bör kompletteras endast där sådana finansieringsinstrument har ett mervärde och skulle kunna ha en hävstångseffekt genom att attrahera ytterligare ekonomiskt stöd.

36.  Europaparlamentet betonar särskilt behovet av att utelämna den onödiga fixeringen vid taket på 1 % av EU:s BNI, som tillämpas för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom utgifterna ofta begränsas av detta tak och gör det betydligt svårare att balansera budgeten i tider med varierande förhållanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga flexibilitet i sina budgetdiskussioner.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag till nya medel, vilket skulle minska andelen BNI-baserade nationella bidrag till EU-budgeten. Parlamentet noterar att det nya systemet skulle kunna innebära slutet för den EU-fientliga inställningen till räkenskaper, som syftar till att få ett ”rättvist återflöde” och lägger en oproportionerligt stor vikt vid nettobalanserna mellan medlemsstaterna, och som tyvärr nu har dominerat budgetdiskussionerna i rådet i många år.

38.  Europaparlamentet anser att möjligheten att ta ut en koldioxidavgift genom koldioxidprissättning (antingen genom beskattning eller marknadsbaserade instrument), vilket lades fram av högnivågruppen för egna medel i rapporten om EU:s framtida finansiering(7) – bör undersökas av kommissionen i första hand som ett sätt att stärka budgeten för EU-27. Parlamentet anser att ett sådant instrument också skulle kunna ge extra mervärde i Europa, eftersom avgiften skulle kunna fungera som ett incitament för att ändra konsumenternas och producenternas beteende till förmån för en mindre koldioxidintensiv framtid. Parlamentet anser dock att alla skattebaserade EU-lösningar bör vara så neutrala som möjligt för det totala skattetrycket på en viss medlemsstat, och bör i stället bygga på högre bidrag från riskaktörer. Parlamentet påpekar att en sådan koldioxidavgift skulle behöva ta hänsyn till det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter för att undvika överlappande och motstridiga mål och medel.

39.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att även överväga andra tillgängliga skattebaserade resurser i EU-27, som skulle kunna ge mer europeiskt mervärde i vissa riskfyllda politikområden, samtidigt som den stärker EU:s budget.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja möjligheten att reformera EU:s budget och att avstå från alla rabattmekanismer, eftersom detta skulle möjliggöra en mer rättvis, skälig och gynnsam struktur för alla medlemsstater.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

10

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Arndt Kohn, Monica Macovei, Petri Sarvamaa, Bart Staes, Hannu Takkula, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Karin Kadenbach, Younous Omarjee, Julia Pitera

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tiziana Beghin, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

10

+

ALDE

ECR

PPE

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Hannu Takkula

Monica Macovei

Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Julia Pitera, Petri Sarvamaa, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

8

-

EFDD

GUE/NGL

S&D

VERTS/ALE

Tiziana Beghin

Luke Ming Flanagan, Younous Omarjee

Inés Ayala Sender, Karin Kadenbach, Arndt Kohn, Tiemo Wölken

Bart Staes

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

28.2.2018

STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG

från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till budgetutskottet

om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor Marita Ulvskog (ordförande)

Position

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor lägger fram följande ändringsförslag för budgetutskottet som ansvarigt utskott:

Ändringsförslag    1

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Beaktandeled 1

Förslag till resolution

Ändringsförslag

—  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av artiklarna 174, 175, 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

Ändringsförslag    2

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Beaktandeled 7

Förslag till resolution

Ändringsförslag

—  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0000/2018),

—  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet samt yttrandena och ändringsförslagen från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0000/2018), och av följande skäl:

Ändringsförslag    3

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Skäl B

Förslag till resolution

Ändringsförslag

B.  Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 visade sig snabbt vara otillräcklig för att uppfylla de faktiska behoven och leva upp till de politiska ambitionerna, eftersom den redan från början tvingades hantera en rad kriser och nya utmaningar avseende investeringar, migration och flyktingar, ungdomssysselsättning, säkerhet, jordbruk och miljö, som inte hade föregripits vid tidpunkten för dess antagande. Den nuvarande fleråriga budgetramen hade därför redan efter endast två års genomförande närmat sig bristningsgränsen, eftersom tillgängliga marginaler var uttömda, flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument hade utnyttjats i stor utsträckning, befintliga strategier och program hade satts under press eller till och med minskats och mekanismer hade inrättats utanför budgeten som ett sätt att kompensera för den otillräckliga nivån på EU:s budget.

B.  Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 visade sig snabbt vara otillräcklig för att uppfylla de faktiska behoven och leva upp till de politiska ambitionerna, eftersom den redan från början tvingades hantera en rad kriser och nya utmaningar avseende investeringar, social utestängning, migration och flyktingar, ungdomssysselsättning, säkerhet, jordbruk och miljö, som inte hade föregripits vid tidpunkten för dess antagande. Den nuvarande fleråriga budgetramen hade därför redan efter endast två års genomförande närmat sig bristningsgränsen, eftersom tillgängliga marginaler var uttömda, flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument hade utnyttjats i stor utsträckning, befintliga strategier och program hade satts under press eller till och med minskats, varmed uppnåendet av EU 2020-målen, såsom fattigdomsmålet, äventyrades och mekanismer hade inrättats utanför budgeten som ett sätt att kompensera för den otillräckliga nivån på EU:s budget.

Ändringsförslag    4

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 3a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

3a.  Europaparlamentet konstaterar att det i dagens trängda budgetläge är oerhört viktigt att få unionsmedborgarnas fulla stöd, för på nytt bekräfta och uppnå våra åtaganden i fråga om tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet begär därför att nuvarande medel ska användas bättre och betonar att utmaningen för Europeiska unionen inte kommer att handla om att spendera mer utan om att spendera på ett effektivare sätt.

Ändringsförslag    5

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 3b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

3b.  Europaparlamentet understryker att politiken för fattigdomsminskning och social delaktighet bland utsatta grupper inte gett de förväntade resultaten, och påminner kommissionen om dess åtagande att lägga fram konkreta förslag för upprättande av en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som ska mätas med hjälp av resultatindikatorer.

Ändringsförslag    6

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 4

Förslag till resolution

Ändringsförslag

4.  Europaparlamentet är övertygat om att nästa fleråriga budgetram bör bygga på unionens väletablerade politik och prioriteringar som syftar till att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter, stimulera välfärd, långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet, hållbar utveckling och innovation och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna och medborgarna. Parlamentet anser att dessa pelare är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad och för den ekonomiska och monetära unionen samt för att stärka Europas ställning i världen. Parlamentet anser att de är mer relevanta än någonsin för Europas framtida strävanden.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att nästa fleråriga budgetram bör bygga på unionens väletablerade politik och prioriteringar som syftar till att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter, stimulera välfärd, långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet och fullständiga arbetstagarrättigheter så att det skapas anständigt arbete, innovation, samt till att främja lika möjligheter för alla unionsmedborgare, särskilt jämställdhet mellan könen, och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning liksom solidaritet mellan medlemsstaterna och medborgarna. Parlamentet anser att dessa pelare är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad och för den ekonomiska och monetära unionen samt för att stärka Europas ställning i världen. Parlamentet anser att de är mer relevanta än någonsin för Europas framtida strävanden.

Ändringsförslag    7

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 4a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

4a.  Europaparlamentet betonar att EU måste fullgöra sina fördragsenliga åtaganden såsom att främja människors välbefinnande, full sysselsättning, sociala framsteg, social sammanhållning, social rättvisa och socialt skydd, rättvis konkurrens, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna, skydd av barnets rättigheter, utveckling av utbildning av hög kvalitet samt kunskaper om och spridning av Europas kulturarv. Parlamentet står fast vid att unionen ska arbeta för dessa mål med lämpliga medel som säkerställer en fortgående förbättring av invånarnas levnads- och arbetsförhållanden, bidrar till att de grundläggande rättigheterna i stadgan bevaras och utvecklas samt att skyddet av dem stärks.

Ändringsförslag    8

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 4b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

4b.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen måste fullgöra sitt åtagande om att gå i bräschen för uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    9

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 5

Förslag till resolution

Ändringsförslag

5.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör göra det möjligt för unionen att finna lösningar på och gå starkare ur årtiondets kriser, det vill säga den ekonomiska och finansiella nedgången, migrations- och flyktingkrisen, klimatförändringar och naturkatastrofer, terrorism och instabilitet, för att bara nämna ett fåtal. Parlamentet understryker att dessa globala gränsöverskridande utmaningar med inhemska konsekvenser visar på det ömsesidiga beroendet mellan våra ekonomier och samhällen, och parlamentet betonar behovet av gemensamma åtgärder.

5.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör göra det möjligt för unionen att finna lösningar på och gå starkare ur årtiondets kriser, det vill säga den ekonomiska, sociala och finansiella nedgången, de allt större ojämlikheterna, fattigdomen, särskilt bland barn, den sociala utestängningen, migrations- och flyktingkrisen, klimatförändringar och naturkatastrofer, terrorism och instabilitet, för att bara nämna ett fåtal. Parlamentet understryker att dessa globala gränsöverskridande utmaningar med inhemska konsekvenser visar på det ömsesidiga beroendet mellan våra ekonomier och samhällen, och parlamentet betonar behovet av gemensamma åtgärder.

Ändringsförslag    10

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 7

Förslag till resolution

Ändringsförslag

7.  Europaparlamentet begär därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, särskilt EU:s långvariga politikområden som förankras i fördragen, det vill säga den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken. Parlamentet förkastar alla försök till åternationalisering av dessa politikområden, eftersom detta inte skulle minska den ekonomiska bördan för skattebetalarna och konsumenterna och inte heller ge bättre resultat, utan i stället skulle hämma tillväxten och den inre marknadens funktion samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner och ekonomiska sektorer skulle öka. Parlamentet vill säkerställa samma finansieringsnivå för EU-27 för dessa politikområden under nästa programperiod och samtidigt ytterligare förbättra deras mervärde och förenkla de förfaranden som gäller för dem.

7.  Europaparlamentet begär därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, särskilt EU:s långvariga politikområden som förankras i fördragen, det vill säga den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken. Parlamentet förkastar alla försök till åternationalisering av dessa politikområden, eftersom detta inte skulle minska den ekonomiska bördan för skattebetalarna och konsumenterna och inte heller ge bättre resultat, utan i stället skulle hämma tillväxten, solidariteten och den inre marknadens funktion samtidigt som ojämlikheterna skulle förvärras och skillnaderna mellan olika regioner och ekonomiska sektorer skulle öka. Parlamentet vill säkerställa minst samma finansieringsnivå för EU-27 för dessa politikområden under nästa programperiod och samtidigt ytterligare förbättra deras mervärde och förenkla de förfaranden som gäller för dem.

Ändringsförslag    11

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 17

Förslag till resolution

Ändringsförslag

17.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen, genom att omvandla EU:s politiska prioriteringar till konkreta investeringar, utgör ett utmärkt instrument för den långsiktiga planeringen av det europeiska projektet och för att säkerställa en viss stabil nivå av offentliga investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet påminner vidare om att EU:s budget huvudsakligen är en investeringsbudget, som fungerar som en kompletterande finansieringskälla för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

17.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen, genom att omvandla EU:s politiska prioriteringar till konkreta investeringar, även sociala investeringar, utgör ett utmärkt instrument för den långsiktiga planeringen av det europeiska projektet och för att säkerställa en viss stabil nivå av offentliga investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet påminner vidare om att EU:s budget huvudsakligen är en investeringsbudget, som fungerar som en kompletterande finansieringskälla för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

Ändringsförslag    12

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 17a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

17a.  Europaparlamentet vill att det investeras mer i skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet i framtidsinriktade sektorer, i den sociala ekonomin och inom den sociala sektorn, hälso- och sjukvårdssektorn och omsorgssektorn.

Ändringsförslag    13

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 37

Förslag till resolution

Ändringsförslag

37.  Europaparlamentet anser att användningen av EGF, som säkrar solidaritet inom EU och stöder arbetstagare som förlorat sina jobb till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen eller till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, inte har levt upp till förväntningarna och måste förbättras. Parlamentet betonar bland annat att förfarandena för att tilldela stöd från EGF är alltför tidskrävande och krångliga. Parlamentet anser att en reviderad EGF bör förfoga över minst samma årliga anslag inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

37.  Europaparlamentet anser att användningen av EGF, som säkrar solidaritet inom EU och stöder arbetstagare som förlorat sina jobb till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen eller till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, inte har nått sin fulla potential och skulle kunna förbättras ytterligare, för att man effektivt ska kunna nå ut till uppsagda arbetstagare (också inom små och medelstora företag) och återintegrera dem på arbetsmarknaden, och även nå ut till fler medlemsstater.

Ändringsförslag    14

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 47

Förslag till resolution

Ändringsförslag

47.  Europaparlamentet kräver en verklig förenkling av EU:s budgetsystem i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att minska överlappningarna mellan instrument för liknande typer av åtgärder, till exempel på områdena innovation, små och medelstora företag eller transport, och behovet av att avskaffa den konkurrens som förekommer mellan olika finansieringsformer och finansieringskällor, i syfte att säkerställa största möjliga kombinationsmöjligheter och för att skapa en sammanhängande finansieringsram.

47.  Europaparlamentet kräver en verklig förenkling av EU:s budgetsystem i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att minska överlappningarna mellan instrument för liknande typer av åtgärder, till exempel på områdena innovation, små och medelstora företag eller transport, utan risk för att viktiga inslag i de olika programmen går förlorade, och behovet av att avskaffa den konkurrens som förekommer mellan olika finansieringsformer och finansieringskällordet uppstår bättre synergieffekter mellan instrumenten, i syfte att säkerställa största möjliga kombinationsmöjligheter och bättre åtgärda strukturproblem som arbetslöshet och demografiska utmaningar, så att vi får en mer sammanhängande finansieringsram.

Ändringsförslag    15

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 62

Förslag till resolution

Ändringsförslag

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera de bestämmelser som styr användningen av finansiella instrument i nästa fleråriga budgetram så att deras tillämpning blir så effektiv som möjligt. Parlamentet överväger möjligheten att inrätta en enda fond som skulle omfatta de finansieringsinstrument på EU-nivå som förvaltas centralt inom sådana program som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Horisont 2020, Cosme, Kreativa Europa och programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) å ena sidan och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) å andra sidan; ett förslag som borde diskuteras ytterligare. En sådan övergripande lösning bör erbjuda en tydlig struktur för valet av olika typer av finansieringsinstrument för olika politikområden och typer av insatser. Dock understryker parlamentet att en sådan fond aldrig skulle kunna omfatta de finansieringsinstrument som förvaltas av medlemsstaterna inom sammanhållningspolitiken.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera de bestämmelser som styr användningen av finansiella instrument i nästa fleråriga budgetram så att deras tillämpning blir så effektiv som möjligt. Parlamentet överväger möjligheten att inrätta en enda fond som skulle omfatta de finansieringsinstrument på EU-nivå som förvaltas centralt inom sådana program som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Horisont 2020, Cosme, Kreativa Europa och programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) å ena sidan och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) å andra sidan; ett förslag som borde diskuteras ytterligare. En sådan övergripande lösning skulle kunna erbjuda en tydlig struktur för valet av olika typer av finansieringsinstrument för olika politikområden och typer av insatser. Dock understryker parlamentet att en sådan fond aldrig skulle kunna omfatta de finansieringsinstrument som förvaltas av medlemsstaterna inom sammanhållningspolitiken.

Ändringsförslag    16

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 65 – rubrik 2 – strecksats 1 – punktsats 1

Förslag till yttrande

Ändringsförslag

–  investeringar i innovation, digitalisering, återindustrialisering, små och medelstora företag, transporter, anpassning till klimatförändringar

–  investeringar i innovation, digitalisering, återindustrialisering, små och medelstora företag, transporter, anpassning till klimatförändringar och demografiska utmaningar

Ändringsförslag    17

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 65 – rubrik 2 – strecksats 1 – punktsats 2

Förslag till yttrande

Ändringsförslag

–  sysselsättning, socialpolitik och social inkludering

–  sysselsättning, socialpolitik och social inkludering, minskning av ojämlikheter och bekämpning av fattigdom

 

  matchning av kompetens och kvalifikationer med behoven på arbetsmarknaden

 

  minskning av skillnaderna i sysselsättning mellan medlemsstater och kandidatländer

Ändringsförslag    18

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 65 – rubrik 2 – strecksats 2

Förslag till yttrande

Ändringsförslag

–  utbildning och livslångt lärande

–  utbildning, med särskild betoning på digital kompetens och entreprenörsfärdigheter, och livslångt lärande

Ändringsförslag    19

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 68

Förslag till resolution

Ändringsförslag

68.  Europaparlamentet anser att man i nästa fleråriga budgetram i högre grad bör koncentrera budgetmedel på områden med ett tydligt europeiskt mervärde, och stimulera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av forskning och innovation för att man ska kunna skapa en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi, och beklagar att endast en liten andel av högkvalitativa projekt inom detta område har mottagit finansiering från EU under den nuvarande fleråriga budgetramen på grund av bristen på adekvat finansiering.

68.  Europaparlamentet anser att man i nästa fleråriga budgetram i högre grad bör koncentrera budgetmedel på områden med ett tydligt europeiskt mervärde, och stimulera ekonomisk utveckling och social inkludering, konkurrenskraft och sysselsättning.

Ändringsförslag    20

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 74

Förslag till resolution

Ändringsförslag

74.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att säkra finansiering för fullbordandet av den digitala inre marknaden genom fullt utnyttjande av spektrum, utbyggnad av 5G och gigabitkonnektivitet samt genom att komma vidare i arbetet med harmoniseringen av EU:s telekombestämmelser för att skapa den rätta regleringsramen för förbättring av internetkonnektiviteten i hela EU. Parlamentet betonar att CEF Telecom bör fortsätta att stödja infrastrukturer för digitala tjänster och bredbandsnäten genom att göra dem tillgängliga, även i avlägsna områden och på landsbygden, och genom att förbättra den digitala kompetensen, sammankopplingar och driftkompatibilitet.

74.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att säkra finansiering för fullbordandet av den digitala inre marknaden genom fullt utnyttjande av spektrum, utbyggnad av 5G och gigabitkonnektivitet samt genom att komma vidare i arbetet med harmoniseringen av EU:s telekombestämmelser för att skapa den rätta regleringsramen för förbättring av internetkonnektiviteten i hela EU. Parlamentet betonar att CEF Telecom bör fortsätta att stödja infrastrukturer för digitala tjänster och bredbandsnäten genom att göra dem tillgängliga, även i avlägsna områden och på landsbygden, och genom att förbättra den digitala kompetensen, sammankopplingar och driftkompatibilitet. Parlamentet understryker vikten av att förbättra EU-medborgarnas och arbetstagarnas digitala kompetens.

Ändringsförslag    21

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 81

Förslag till resolution

Ändringsförslag

81.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken efter 2020 bör förbli EU:s primära investeringspolitik som omfattar alla EU:s regioner, men att man bör koncentrera merparten av resurserna till de svagaste områdena. Utöver målet att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåer och främja konvergensen enligt vad som fastställs i fördraget, bör man inrikta sig på att uppnå EU:s övergripande politiska mål, och parlamentet föreslår därför att man i nästa fleråriga budgetram ska låta de tre sammanhållningspolitiska fonderna – Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden – framför allt koncentrera sig på att stödja innovation, digitalisering, återindustrialisering, små och medelstora företag, transporter, anpassning till klimatförändringar, sysselsättning och social delaktighet. Parlamentet efterlyser dessutom ett förstärkt territoriellt samarbete och en urban dimension för politiken.

81.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken efter 2020 bör förbli EU:s primära investeringspolitik som omfattar alla EU:s regioner, men att man bör koncentrera merparten av resurserna till de svagaste områdena. Utöver målet att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåer och främja konvergensen vad gäller medlemsstaternas solidaritet enligt vad som fastställs i fördraget, bör man inrikta sig på att uppnå EU:s övergripande politiska mål, och parlamentet föreslår därför att man i nästa fleråriga budgetram ska låta de tre sammanhållningspolitiska fonderna – Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden – framför allt koncentrera sig på att stödja bättre levnads- och arbetsvillkor för EU-medborgarna i de regioner som släpar efter, genom en inriktning på innovation, digitalisering, återindustrialisering, små och medelstora företag, transporter, anpassning till klimatförändringar, sysselsättning, social inkludering och fattigdomsminskning samt demografiska utmaningar (bland annat avfolkning och befolkningsutglesning). Parlamentet efterlyser dessutom ett förstärkt territoriellt samarbete och en urban dimension för politiken.

Ändringsförslag    22

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 82

Förslag till resolution

Ändringsförslag

82.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att behålla finansieringen av sammanhållningspolitiken efter 2020 för EU-27 på åtminstone samma nivå som i budgeten för 2014–2020. Parlamentet betonar att BNP bör kvarstå som ett av kriterierna för fördelning av sammanhållningspolitiska medel, men anser att det bör kompletteras med en uppsättning sociala, miljörelaterade och demografiska indikatorer för att bättre ta hänsyn till nya former av ojämlikhet mellan EU:s regioner. Parlamentet vill dessutom att man under den nya programperioden fortsätter med de faktorer som gjorde sammanhållningspolitiken mer modern och resultatinriktad under den nuvarande fleråriga budgetramen.

82.  Europaparlamentet anser att det inte kommer att vara tillräckligt att behålla finansieringen av sammanhållningspolitiken efter 2020 för EU-27 på åtminstone samma nivå som i budgeten för 2014–2020 för att minska skillnaderna, framför allt inte de sociala skillnader som uppstått på grund av ett årtionde med ekonomisk kris. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd ökning av dessa politiska fonder, framför allt ESF. Parlamentet betonar att BNP bör kvarstå som ett av kriterierna för fördelning av sammanhållningspolitiska medel, men anser att det bör kompletteras med en uppsättning sociala, miljörelaterade och demografiska indikatorer för att bättre ta hänsyn till nya former av ojämlikhet mellan EU:s regioner. Parlamentet vill dessutom att man under den nya programperioden fortsätter med de faktorer som gjorde sammanhållningspolitiken mer modern och resultatinriktad samt inriktad på social inkludering inom den nuvarande fleråriga budgetramen.

Ändringsförslag    23

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 83

Förslag till resolution

Ändringsförslag

83.  Europaparlamentet känner ett starkt engagemang för att åstadkomma det sociala Europa och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och framhåller de befintliga instrument som bidrar till dessa mål, särskilt Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EaSI. Dessa måste garanteras i den kommande fleråriga budgetramen.

83.  Europaparlamentet känner ett starkt engagemang för de åtaganden som följer av artikel 9 i EUF-fördraget för att åstadkomma ett socialt Europa och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på grundval av hållbar tillväxt inom en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft, i syfte att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg samt främja jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationer och skydd av barnets rättigheter i enlighet med fördraget. Parlamentet understryker att ett sådant genomförande kräver att socialpolitiken är tillräckligt finansierad, med tanke på att utgifterna för sociala angelägenheter i nuläget är otillräckliga, och understryker det konsekventa behovet av att öka anslagen till de befintliga instrument som bidrar till dessa mål, särskilt Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EaSI. Parlamentet insisterar på att dessa måste upprätthållas i nästa fleråriga budgetram och att de även i fortsättningen främst måste genomföras med hjälp av bidrag.

Ändringsförslag    24

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 83a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

83a.  Europaparlamentet anser att en lämplig andel av de finansiella resurser som avsatts för sammanhållningspolitiken bör anslås till Europeiska socialfonden, så att denna både kan hantera nya utmaningar, exempelvis i samband med genomförande i tid av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och utvecklingen av den sociala dialogen, och fortsätta att främja skapandet av anständiga arbetstillfällen, i syfte att bekämpa långtidsarbetslöshet, integrera äldre arbetstagare på arbetsmarknaden, främja kompetensutveckling och livslångt lärande, uppmuntra till sociala investeringar i sociala tjänster av god kvalitet och den sociala ekonomin samt bekämpa fattigdom, ojämlikheter och demografisk förändring. Parlamentet insisterar på att ESF:s oberoende ställning upprätthålls för att ytterligare bidra till ekonomisk och social sammanhållning.

Ändringsförslag    25

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 83b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

83b.  Europaparlamentet understryker särskilt att ESF bör utöka sitt stöd för att utveckla den sociala dialogen, nämligen genom att förbättra kapacitetsuppbyggnaden hos arbetsmarknadens parter, även på sektorsspecifik och sektorsövergripande europeisk nivå, och att detta åtagande bör bli obligatoriskt för medlemsstaterna i alla EU-regioner samt att tillräckliga ESF-resurser bör anslås till bilateral och/eller unilateral kapacitetsuppbyggnad som utförs av arbetsmarknadens parter i syfte att stärka den sociala dialogen. Parlamentet betonar att behoven hos de stödmottagare som har liten administrativ kapacitet alltid bör respekteras.

Ändringsförslag    26

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 83c (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

83c.  Europaparlamentet uppmärksammar att antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning fortfarande är mycket högt – 118 miljoner (23,5 %) av EU:s totala befolkning under 2016, vilket är långtifrån Europa 2020-strategins mål avseende fattigdom och social utestängning. Parlamentet efterlyser därför en ökning av de finansiella resurserna till socialpolitiska åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa en minimiandel på 30 % av ESF för att bekämpa fattigdom och social utestängning, och att noggrant undersöka att den öronmärkte andelen används ändamålsenligt. Parlamentet betonar även den särskilda roll som Fead har för att gynna organisationer som stöder de mest behövande och motverkar strukturella problem med livsmedelsbrist och det växande problemet med energibrist.

Ändringsförslag    27

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 83d (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

83d.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som EaSI-programmet har för att utveckla lämpliga innovativa politiska lösningar för att framgångsrikt hantera de många alltmer komplexa sysselsättningsrelaterade och sociala utmaningarna, och för att ge nödvändigt stöd till institutionell kapacitetsuppbyggnad och en fungerande verksamhet hos olika organisationer som deltar i genomförandet av socialpolitiska åtgärder med särskild hänsyn till en stärkt social dialog och kollektivförhandlingar, samt för att framgångsrikt främja arbetstagarnas rättvisa och frivilliga gränsöverskridande rörlighet och ytterligare underlätta tillgången till mikrofinansiering för utsatta grupper, mikroföretag och sociala företag. Parlamentet insisterar därför på att tilldelningen på 55 % till programdelen Progress inom EaSI ska behållas.

Ändringsförslag    28

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 84

Förslag till resolution

Ändringsförslag

84.  Europaparlamentet betonar särskilt att man måste fortsätta att bekämpa arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, och efterlyser därför en fördubbling av anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet under nästa programperiod. Investeringar för att främja allmän och yrkesinriktad utbildning, särskilt när det gäller utvecklingen av digitala färdigheter, förblir en av EU:s främsta prioriteringar.

84.  Europaparlamentet betonar att man även i fortsättningen bör ha som högsta prioritering att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt bland unga som varken arbetar eller studerar, och efterlyser därför en fördubbling av anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet samtidigt som man säkerställer ett snabbt och förenklat utnyttjande av medel och omvandlar det till ett stabilare EU-finansieringsinstrument för perioden efter 2020. Parlamentet anser att lämpliga investeringar krävs för att främja allmän och yrkesinriktad utbildning, särskilt för att stödja yrkesutbildning som varvas med praktik och utvecklingen av färdigheter, särskilt digitala färdigheter, samt för att främja entreprenörskap och lärlingsutbildningar av god kvalitet bland ungdomar, som mekanismer för att uppmuntra till jobbskapande och direkt tillgång till sysselsättning, samtidigt som framför allt anständiga arbetsvillkor och socialt skydd garanteras.

Ändringsförslag    29

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 84a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

84a.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att EU-medel, i synnerhet medel inom ramen för rubrikerna 1a och 1b, inte bör användas för att subventionera nationella tillvägagångssätt utan bör ge ytterligare stöd till personer som riskerar social utestängning och arbetslöshet på ett sätt som kompletterar och förstärker nationella program i enlighet med medlemsstaternas beslut.

Ändringsförslag    30

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 85

Förslag till resolution

Ändringsförslag

85.  Europaparlamentet stöder program inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott och medborgarskap som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. Parlamentet efterlyser fortsatta investeringar inom ramen för Utbildning 2020 genom programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna för att fortsätta ansträngningarna att nå ut till ungdomar och ge dem värdefull kompetens och livserfarenhet genom livslångt lärande, elevcentrerat lärande och icke-formell utbildning samt möjligheter till informellt lärande. Parlamentet efterlyser särskilt en tredubbling av anslagen till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram så att detta program kan nå ut till fler ungdomar och studerande i hela Europa, och för att programmet ska kunna nå sin fulla potential. Parlamentet rekommenderar dessutom att den europeiska solidaritetskåren ska fortsätta, och upprepar sitt stöd för en förstärkning av den externa dimensionen i programmen Erasmus + och Kreativa Europa.

85.  Europaparlamentet stöder program inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott och medborgarskap som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. Parlamentet efterlyser fortsatta investeringar inom ramen för Utbildning 2020 genom programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna för att fortsätta ansträngningarna att nå ut till ungdomar och ge dem värdefull kompetens och livserfarenhet genom livslångt lärande, elevcentrerat lärande och icke-formell utbildning samt möjligheter till informellt lärande. Parlamentet efterlyser särskilt en tredubbling av anslagen till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram så att detta program kan nå ut till många fler ungdomar och studerande i hela Europa, och för att programmet ska kunna nå sin fulla potential. Parlamentet rekommenderar att Erasmus+ ska fortsätta vara ett starkt och oberoende ”EU-varumärke” och att dess höga kompetens ska fungera självständigt. Parlamentet upprepar även sitt stöd för en förstärkning av den externa dimensionen i programmen Erasmus + och Kreativa Europa.

Ändringsförslag    31

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Förslag till resolution

Punkt 85a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

85a.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inledde initiativet om en europeisk solidaritetskår innan det diskuterades och godkändes av rådet och Europaparlamentet, som för närvarande arbetar för att förbättra kommissionens förslag. Parlamentet rekommenderar att man fortsätter med initiativet och insisterar på att lämpliga resurser tillhandahålls som inte tas från befintliga program eller fonder. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av en finansiering som inte får försvaga Erasmus+.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

(1)

  Se punkt 73 i parlamentets resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag (antagna texter, P8_TA(2016)0309) och punkt 5 i parlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (antagna texter, P8_TA(2017)0143).

(2)

  Se t.ex. Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter nr 4, 8, 19 och 23 från 2016.

(3)

  Se punkt 55.

(4)

  Revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013.

(5)

  Se punkterna 39 och 40.

(6)

  Se punkt 207 i Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (antagna texter, P8_TA(2016)0143).

(7)

  Europeiska kommissionen, Future financing of the EU – Final report and recommendations of the High Level Group on Own Resources, den 4 januari 2017, s. 41-43.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (26.1.2018)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: Förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Anneli Jäätteenmäki

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge nästa fleråriga budgetram en struktur som tydligt återspeglar EU:s prioriteringar för de kommande åren, och som direkt och transparent bidrar till investeringar i projekt med tydligt europeiskt mervärde, framför allt med hänsyn till de resurser som krävs för omvandlingen till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi, och att upprätthålla och förstärka EU:s ledande roll i kampen mot klimatförändringarna och se till att unionen kan uppfylla sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling samt sina interna och externa åtaganden och mål avseende biologisk mångfald.

2.  Europaparlamentet framhåller de första rekommendationerna från högnivågruppen för hållbara finanser(1), vilka bl.a. handlar om den fleråriga budgetramen och som betonar att hållbarhetsmålen måste stödjas av ett finanssystem som kan främja långsiktig och hållbar tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att också undersöka och ta hänsyn till dessa rekommendationer för nästa fleråriga budgetram, bl.a. behovet av att utveckla ett ”hållbarhetstest” för EU:s finanslagstiftning och finanspolitik samt att finansieringsinstrumenten måste få kraftigare politisk styrverkan.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de verkliga effekterna för miljön av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöåtgärder inom ramen för fonden för landsbygdsutveckling, och att basera deras finansiering på de verkliga resultaten. Parlamentet framhåller att natur och biologisk mångfald finansieras separat, och att man måste ha särskild finansiering för omvandlingen till ett hållbart jordbruk.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att notera resultaten av halvtidsutvärderingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet (EAP), i synnerhet det faktum att det är osannolikt att dess mål kommer att nås fram till 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa medel till förfogande för att uppnå dessa och andra mål med siktet inställt på 2050, med särskild hänsyn till miljörelaterade påfrestningar.

5.  Europaparlamentet konstaterar att artikel 2 i Parisavtalet betonar att de finansiella flödena måste stämma överens med kursen mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling, och att det är grundläggande med en adekvat reform av den fleråriga budgetramen efter 2020 för att man ska kunna nå noll nettoutsläpp fram till 2050.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kommande fleråriga budgetram är anpassad till FN:s mål för hållbar utveckling, så att unionens utgifter blir mer samstämda och balansen mellan den ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionen förbättras.

7.  Europaparlamentet betonar att unionens budget kommer att minska till följd av brexit, och uppmanar därför kommissionen att fastställa tydliga och strikta prioriteringar eftersom mindre pengar kommer att finnas tillgängliga.

8.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste vara förenlig med och aktivt bidra till att uppnå unionens externa åtaganden, t.ex. FN:s mål för hållbar utveckling, och dess egna långsiktiga mål för klimatrelaterade utgifter, och till en reform av EU:s budget i syfte att åstadkomma en mer effektiv budget som bygger på nya egna medel. Detta kan uppnås endast genom en fullständig integrering av klimatåtgärderna i EU:s utgifter, inklusive åtgärder för att dämpa effekterna och anpassa sig till dem, och genom årlig övervakning av hur utgifterna har genomförts. Därför uppmanas kommissionen att utveckla en transparent och tillförlitlig beräkningsmetod som kan påvisa de förväntade konsekvenserna av klimatrelaterade utgifter samt deras viktning för efterhandsbedömningar i enlighet med rapporteringsskyldigheterna.

9.  Europaparlamentet noterar att en lyckad miljöpolitisk strategi på medellång sikt kräver finansiell stabilitet. I detta sammanhang anser parlamentet att en löptid på sju år skulle vara möjlig också för nästa fleråriga budgetram, och ge lämplig flexibilitet och möjlighet till halvtidsöversyn.

10.  Europaparlamentet framhåller att olika politikområden måste samverka om klimatpolitikens mål ska kunna uppnås och miljöläget förbättras. Man bör ta hänsyn till eventuell finansiering av sammanhållningspolitiken i detta sammanhang.

11.  Europaparlamentet betonar att övergången till en hållbar, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi är det enda sättet att säkerställa en hälsosam livsmiljö och ett långsiktigt välbefinnande för unionens medborgare och den europeiska ekonomin. EU bör vara den globala ledaren när det gäller övergången till en hållbar, cirkulär och koldioxidsnål ekonomi och ett hållbart produktions- och konsumtionssystem. I detta sammanhang påminner parlamentet om hur viktigt det är med den nödvändiga FoU-finansieringen.

12.  Europaparlamentet påminner om att nästa fleråriga budgetram bör hjälpa unionen att uppnå inte bara sina miljömål och klimat- och energiramsmålen för 2030, utan även multilaterala åtaganden med anknytning till hållbar utveckling och miljö, såsom målen för hållbar utveckling eller konventionen om biologisk mångfald (CBD), särskilt dess Aichi-mål. Parlamentet understryker att EU inte bör finansiera projekt eller investeringar som hindar dessa mål, försvårar att de genomförs eller är oförenliga med dem.

13.  Europaparlamentet understryker att EU bör ge stöd till regioner med höga halter av luftföroreningar för att avsevärt förbättra luftkvaliteten, eftersom problemen i många fall hänger samman med energifattigdom i dessa regioner.

14.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att de program som värnar den biologiska mångfalden och skyddar miljön får adekvat finansiering, t.ex. programmet Life, och att de fortsätter och förstärks genom fristående finansiering under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet understryker att Life är det enda finansieringsinstrumentet inom EU-budgeten som är helt och hållet inriktat på miljön, naturskydd och klimatförändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att framtida finansieringsinstrument för jordbruk, landsbygdsutveckling och regional utveckling innehåller anslag som är öronmärkta för biologisk mångfald och förvaltning av Natura 2000-nätverket som förvaltas gemensamt av nationella och regionala miljömyndigheter.

15.  Europaparlamentet understryker den potential som grön infrastruktur och naturbaserade lösningar har för att leverera tjänster till samhället på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet betonar att man vid beslut om landsbygdsfinansiering och regional finansiering måste ge dessa miljövänliga alternativ för tillhandahållande av tjänster en ärlig chans, och efterlyser inrättandet av ett särskilt instrument för att etablera ett transeuropeiskt nät för grön infrastruktur (TEN-G) för att främja den biologiska mångfalden.

16.  Europaparlamentet betonar att de olika fonderna bör vara enhetligare och arbeta effektivare tillsammans för att möta nationella, regionala och lokala utmaningar, exempelvis för att möjliggöra en rättvis omställning av kolberoende regioner, bekämpa energifattigdom eller motverka en minskning av den biologiska mångfalden.

17.  Europaparlamentet inser det europeiska mervärdet av samarbete när det gäller att komma till rätta med gemensamma hot mot folkhälsan. På grundval av de första positiva resultaten av de pågående programmen, bör nästa fleråriga budgetram omfatta ett robust hälsoprogram där man arbetar gränsöverskridande med hälsofrågorna och ger stöd till medlemsstaterna i form av expertis och utbyte av uppgifter, dokumentation och god praxis. Nästa fleråriga budgetram måste, bl.a. via en ordentlig ökning av medlen för hälsoprogrammet, återspegla EU:s ansvar att genomföra mål 3 om folkhälsa, hälso- och sjukvårdssystem och miljörelaterade hälsoproblem och att stödja medlemsstaterna i kampen mot hälsoojämlikhet som undergräver den sociala sammanhållningen och hindrar den europeiska integrationen.

18.  Europaparlamentet erkänner den roll som hållbart jord- och skogsbruk har som viktiga inslag i EU:s arbete för att hantera klimatförändringar och försämrad biologisk mångfald och för att främja miljömässig hållbarhet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) stämmer överens med EU:s mål och politik för miljön, klimatmålen och den biologiska mångfalden. Parlamentet påminner om att nästa fleråriga budgetram bör styra den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 mot en rättvis, effektiv och ändamålsenlig jordbrukspolitik som har som främsta mål att underlätta övergången till ett hållbart livsmedels- och jordbrukssystem i Europa, och understryker att man måste få fram tillräckliga medel för att uppnå målen. Parlamentet välkomnar kommissionens strategi, som presenteras i meddelandet av den 29 november 2011 Framtiden för livsmedel och jordbruk (COM(2017)0713), för att ge medlemsstaterna mer flexibilitet när det gäller att hitta lämpliga sätt att styra sin jordbrukssektor för att uppnå de gemensamma miljömålen på det effektivaste sättet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja forskning och innovation när det gäller alternativ till djurförsök, och att anslå större ekonomiska resurser till FoU-projekt som genomförs i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att finansiera utvecklingen av alternativa metoder och att arbeta inom internationella strukturer för att påskynda valideringen och godkännandet av alternativa metoder samt stödja tredjeländer med kunskapsöverföring där forskare kan sakna kunskap om alternativa metoder, och ekonomiskt där provningsanläggningar kan sakna nödvändig infrastruktur.

20.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste ta hänsyn till de sociala utmaningar som de lokala och regionala myndigheterna möter vid den nödvändiga omställningen till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp i områden där en hög andel arbetstagare arbetar i kolberoende sektorer. Parlamentet begär att EU:s fonder och program används på ett samstämt sätt för att underlätta en rättvis omställning i dessa samhällen genom att stödja utbyggnad, omskolning och fortbildning av arbetstagare, utbildning, arbetssökarinitiativ och nystartade företag, i nära dialog med arbetsmarknadens parter.

21.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att förstärka och effektivisera klimat- och energipolitiken, särskilt alla energiunionens mål som bör stödjas genom befintliga instrument, dvs. inom ramen för sammanhållningspolitiken, och nya instrument.

22.  Europaparlamentet uppmanar till en finansiering av unionens byråer som motsvarar de uppgifter som de har anförtrotts.

23.  Med beaktande av åtagandena i Parisavtalet framhåller Europaparlamentet att man måste skapa heltäckande instrument för kolberoende regioner och länder för att stödja en rättvis energiomställning, särskilt när det gäller utveckling och utnyttjande av förnybara energikällor, modernisering av elproduktionen och elnäten, tidig anpassning till framtida miljönormer, omstruktureringsprocesser för sektorer med höga koldioxidutsläpp, modernisering av fjärrvärme (inklusive högeffektiv kraftvärme), energilagring, eldrivna transporter och infrastruktur samt lösningar för energieffektivitet.

24.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att förhindra och utreda missbruk av medel och vikten av att det finns en bedrägeribekämpningspolicy. Det är också viktigt att samarbeta med tredjeländer för att skapa ett system för tidig övervakning av de allra farligaste produkterna som kan skada allmänhetens hälsa och säkerhet och skada vår miljö.

25.  Europaparlamentet påminner om att god hälsa är en förutsättning för att uppnå övriga mål som fastställts av EU, och att politik inom områden som jordbruk, miljö, socialpolitik, integration och sysselsättning påverkar hälsan. Parlamentet uppmanar därför till en förstärkning av konsekvensanalyser och sektorsövergripande samarbete i nästa fleråriga budgetram.

26.  Europaparlamentet betonar de decentraliserade byråernas roll för att genomföra EU:s mål avseende skydd för folkhälsan och miljön (EEA, Echa, ECDC, Efsa och EMA). Kommissionen uppmanas att garantera dem en hållbar och säker finansiering i nästa fleråriga budgetram.

27.  Europaparlamentet kräver en ökning av den andel av EU:s totala budget som anslås till sammanhållningspolitiska åtgärder efter 2020, med tanke på de europeiska struktur- och investeringsfondernas stora bidrag för att förbättra miljö- och hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen och att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan regionerna. Parlamentet understryker att finansieringsinstrumentens effektivitet inte ersätter det absoluta behovet av bidrag inom vissa områden, särskilt för innovativa och riskfyllda projekt.

28.  Europaparlamentet betonar att EU:s utgifter avseende den externa politiken bör hålla en hög ambitionsnivå för klimat- och miljörelaterade utgifter.

29.  Europaparlamentet vill att lagstiftningsprocessen för att anta nästa fleråriga budgetram avslutas före valet till Europaparlamentet 2019, så att förhandlingarna om EU:s sektorsspecifika lagstiftning får tillräckligt med tid och så att förseningar undviks vid genomförandet av nya program.

30.  Europaparlamentet betonar att EU måste erbjuda ekonomiskt stöd till avvecklingen av kärnkraftverk efter 2020 i samband med nästa fleråriga budgetram för att säkerställa att miljön och människors hälsa skyddas effektivt mot farorna med joniserande strålning. Parlamentet understryker att den långsiktiga och komplicerade processen för avveckling av kärnkraftverk och bortskaffandet av avfall har en unik karaktär och kräver särskild teknisk utrustning, högkvalificerad personal samt adekvata ekonomiska resurser.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

3

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Joëlle Mélin, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Gentile, Martin Häusling, Norbert Lins, Nuno Melo, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

France Jamet, Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ALDE

Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Ulrike Müller, Frédérique Ries

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Stefan Eck, Jiří Maštálka

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Nuno Melo, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

Verts/ALE

Marco Affronte, Martin Häusling, Bart Staes, Keith Taylor

3

-

EFDD

Julia Reid

ENF

France Jamet, Joëlle Mélin

8

0

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska

EPP

Renate Sommer

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/170713-sustainable-finance-report_en.pdf


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (15.1.2018)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Marian-Jean Marinescu

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att fullborda energiunionen tillsammans med en proaktiv klimatförändringspolitik, och att fullborda den digitala inre marknaden, kapitalmarknadsunionen och det europeiska området för forskningsverksamhet, som är viktiga delar av den inre marknaden. Parlamentet betonar att forskning och innovation är en central strategisk aspekt när det gäller politiken för energi, näringsliv och digital utveckling, och understryker att detta område måste få adekvata budgetmedel.

2.  Europaparlamentet påminner om att den nuvarande fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 omfattade mindre än 1 % av medlemsstaternas bruttonationalprodukt i betalningsbemyndiganden och innebar en kraftig sänkning jämfört med den föregående budgetramen, vilket underminerade territoriell, ekonomisk och social sammanhållning och solidaritetsprincipen i EU. Parlamentet påpekar att den ekonomiska och sociala kris som drabbade medlemsstaterna är långt ifrån över, samtidigt som nya prioriteringar, utmaningar och oförutsedda kriser också måste åtgärdas. Därför bör den fleråriga budgetramen efter 2020 ökas jämfört med innevarande period. Kommissionen uppmanas att utforma nästa fleråriga budgetram på ett sätt som tydligt återspeglar både nuvarande och nya prioriteringar och gör det möjligt att reagera på oförutsedda kriser. Parlamentet betonar i detta sammanhang att nya prioriteringar bör finansieras med nya medel utan att äventyra långsiktiga politiska mål och program.

3.  Europaparlamentet anser att det är en prioritet att tillsammans med den fleråriga budgetramen efter 2020 avsluta alla politiska ärenden som sträcker sig bortom 2020 före valet till Europaparlamentet 2019. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt lägga fram förslag till all EU-politik, på grundval av nu gällande bestämmelser som blivit uppdaterade efter att de tillämpats i den nuvarande fleråriga budgetramen, för att undvika förseningar i programplaneringen och genomförandet under den nya perioden.

4.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram främst bör inriktas på områden och projekt med ett tydligt europeiskt mervärde, på områden som stimulerar återindustrialisering, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och verklig innovation och som främjar sysselsättning, t.ex. ramprogrammet för forskning och innovation (R&I), i syfte att påskynda övergången till en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi.

5.  Europaparlamentet betonar att den nya hållbara industripolitiska strategin bör garanteras tillräckligt finansiellt stöd så att EU kan reagera på den ständigt ökande konkurrensen och innovationsboomen när det gäller digitalisering och miljöanpassning i andra delar av världen, och gradvis kan bli världsledande inom hållbarhet, innovation, digitalisering och en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet vill att de finansieringsprogram som krävs ska säkras och utvidgas med hjälp av ett särskilt optimerat investeringsprogram och finansiering som underlättar utvecklingen av en övergripande industristrategi med inriktning på EU:s viktigaste industrisektorer och som samordnas med EU:s miljöpolitik.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera finansiering av innovationer som syftar till utveckling av infrastruktur och laddnings- och lagringslösningar för vätgasdrivna och eldrivna fordon, och att fortsätta stödja och ytterligare utveckla initiativ såsom det Europa-omfattande initiativet för elektromobilitet och det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

7.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens bedömning av EU:s åtagande, som ännu inte uppfyllts, att använda 20 % av sin budget till klimatåtgärder. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att en framtidsinriktad klimatförändringspolitik, tillämpning av principen energieffektivitet främst, utsläppsminskningar, en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, förnybar energi och smart och modern infrastruktur bör vara kärnan i energiunionen och därför bör prioriteras i nästa fleråriga budgetram.

8.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör innehålla utökad EU-finansiering, inklusive struktur- och investeringsfonder, i syfte att fördjupa integrationen av EU:s energimarknad och underlätta uppnåendet av EU:s klimatmål i linje med Parisavtalet, särskilt när det gäller centrala energiinfrastrukturprojekt, t.ex. projekt av gemensamt intresse (PCI).

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta omfattande stöd till kol- och koldioxidintensiva regioner under omvandling för att stödja energiomställningen, övergången till en koldioxidsnål ekonomi och modernisering av kraftverk och elnät, teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, särskilt i industrisektorer, liksom modernisering av fjärrvärme. Parlamentet anser att omställningen av energisektorn mot bakgrund av klimatambitionsmålen bör bygga på utnyttjandet av existerande medel eller på inrättande av en energiomställningsfond under nästa fleråriga budgetram, för att underlätta strukturförändringarna i energiintensiva industrier och koldioxidintensiva elproduktionsanläggningar samt skapa incitament för hållbara investeringar i koldioxidsnål teknik och innovativa lösningar.

10.  Europaparlamentet anser att tillräckliga ekonomiska resurser måste anslås för att energiunionen ska kunna fungera väl, för att göra EU:s sammanlänkade nät robusta, modernisera och utvidga transport- och distributionsnäten samt hantera energins efterfrågan, tillgång och lagring inom EU. Parlamentet understryker hur viktigt det är att koppla ihop Europa med området kring Kaspiska havet, Mellanöstern och Centralasien och investera i gaskorridoren i östra Medelhavet för att kunna minska beroendet av rysk gas. Parlamentet upprepar att man måste förstärka det multilaterala energisamarbetet i Svartahavsområdet.

11.  Europaparlamentet understryker att det behövs en uppgraderad, mer effektiv och miljöhållbar fond för ett sammanlänkat Europa (FSE), som kommer att infoga de länkar som fattas i Europas energinät och digitala nät genom att stödja utvecklingen av högeffektiva och hållbara transeuropeiska nät. Parlamentet kräver att man inom de europeiska nätverken prioriterar horisontella projekt som länkar samman digitala projekt och infrastruktur-, energi- och transportprojekt.

12.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens tendens att använda finansieringsinstrument i allt större utsträckning. Europaparlamentet upprepar att finansieringsinstrument inte kan ersätta bidrag i nästa fleråriga budgetram när det gäller att finansiera forskning och utveckling, energieffektivitet, ansträngningar att komma till rätta med fattigdom, förnybar energi och innovativ teknik för konventionell energi, eftersom bidrag ger stabil finansiering, leder till bästa möjliga resultat i praktiken och garanterar en ökad medverkan av berörda parter, t.ex. den akademiska världen, forskningsinstitut, lokala myndigheter, små och medelstora företag, civilsamhällsorganisationer och medborgarna. Parlamentet betonar dessutom hur viktigt det är med investeringar i mindre mogen teknik, i synnerhet när det gäller förnybar energi.

13.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att säkra finansiering för att fullborda den digitala inre marknaden genom fullt utnyttjande av spektrum, 5G och gigabitkonnektivitet samt att komma vidare i arbetet med harmoniseringen av EU:s telekombestämmelser för att skapa den rätta regleringsramen för förbättring av internetkonnektiviteten i hela EU, inklusive i avlägsna landsbygdsområden. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla det stöd som krävs för att undanröja språkliga hinder och stimulera investeringar som bidrar till att bygga upp ett europeiskt gigabitsamhälle senast 2025. Parlamentet betonar att denna finansiering bör inriktas på en ”digital ryggrad” som erbjuder mer avlägsna regioner fiberstamnät och backhaul-anslutningar och därigenom tillhandahåller gigabit-konnektivitet av högsta kvalitet för utbildning och offentliga tjänster samt mobila basstationer för att stödja 5G lokalt.

14.  Europaparlamentet betonar dessutom att man bättre måste samordna EU:s instrument för investeringar, inklusive i innovation, kunskap, färdigheter och tillgång till marknader för små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet betonar hur viktigt det är att fortsatt finansiera program för små och medelstora företag, såsom instrumentet för små och medelstora företag och Cosme, utan att försämra andra program, för att ytterligare förstärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och hållbarhet i EU.

15.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att sträva efter att bättre kommunicera konsekvenserna av kommissionens nya program.

16.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har fastställt målet att 3 % av BNP ska gå till FoU, varav två tredjedelar bör komma från den privata sektorn. Medlemsstaterna uppmanas att respektera sina nationella investeringsåtaganden avseende FoU för att uppfylla detta mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina nationella FoU-investeringar, och betonar att verktyg som enheten för politiskt stöd bör användas i större utsträckning för att effektivisera de nationella forskningssystemen. Europaparlamentet efterlyser bestämmelser för att genom kommissionens samordning underlätta synergieffekter mellan det nionde ramprogrammet och nationella budgetar.

17.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att det nionde forskningsprogrammet bör få en ökad total budget på minst 120 miljarder EUR för att kunna reagera på samhällsutmaningar och säkra Europas globala konkurrenskraft och vetenskapliga och industriella ledarskap i fråga om forskning och innovation samt bidra till att uppnå EU:s klimatmål. Parlamentet efterlyser dessutom ett större fokus på tillämpning av forskning och innovationer genom gemensamma företag och uppmanar till stöd för investeringar i viktig teknik för att överbrygga investeringsgapet inom innovationsområdet. Parlamentet uppmanar särskilt till ansträngningar för att stimulera banbrytande innovationsinitiativ som skapar marknader, särskilt för små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förenkla ramprogrammet för forskning och innovation. Parlamentet anser att dessa ansträngningar bör upprätthållas för det nionde ramprogrammet för att åstadkomma bättre tillgång och lika villkor för sökande från samtliga medlemsstater, genom ett nytt system för utvärdering av ansökningar baserat på förslagens mervärde och eventuella resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida en ökad användning av klumpsummor är det bästa alternativet för stödmottagare och revisorer. Parlamentet betonar att införandet av en enhetlig revisionsmetod och större acceptans för stödmottagarnas redovisningspraxis skulle innebära en avsevärd förenkling för stödmottagare inom ramprogrammen. Bottom-up-strategin bör förstärkas i nästa ramprogram, eftersom det skulle bidra till att få fart på innovationerna. Parlamentet betonar att investeringar i vetenskaplig och teknisk infrastruktur är avgörande för att få fram spetskompetens inom forsknings- och innovationsområdet. Parlamentet understryker att spetskompetensstämpeln har varit framgångsrik.

19.  Europaparlamentet betonar hur viktigt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och dess kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) är, och att dessa kräver adekvata resurser för att ytterligare kunna utveckla sina åtgärder inom utbildning, främja nystartade företag och stödja innovationer som bidrar till bl.a. människors hälsa, energiomställning, digitalisering och klimatåtgärder, och som är en reaktion på stora utmaningar och gynnar hela samhället.

20.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att budgetanslaget för hälsa – en grundläggande aspekt av människors livskvalitet och välbefinnande – måste vara högre inom det nionde ramprogrammet än inom Horisont 2020, och att de belopp som krävs bör anslås för mekanismer som säkerställer att offentliga forskningsbehov prioriteras och att offentliga investeringar ger en skälig avkastning. Parlamentet påpekar att förutsättningarna för hälsa är mångskiftande och bl.a. omfattar livsmedel, miljö och livsstil. Parlamentet efterlyser därför en ”One health-modell” inom politiken för forskning och utveckling.

21.  Europaparlamentet anser att en kombination av bidrag och innovativa finansieringsinstrument i samband med innovation, informations- och kommunikationsteknik och energiinfrastruktur, t.ex. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), skulle kunna underlätta genomförandet av projekt och främja och säkra privat finansiering.

22.  Europaparlamentet efterlyser en reviderad Efsi som fyller sin roll när det gäller ekonomisk additionalitet, som främjar projekt med erkänt positiva externa effekter men med större risker än vad den privata sektorn är redo att hantera på egen hand, som skulle göra det möjligt att överbrygga klyftan mellan forskning och marknad och som är inriktad på att främja marknadsinnovationer. Parlamentet vill se en avsevärd förstärkning av rollen för och kapaciteten hos Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, särskilt genom en proaktiv roll vid utarbetandet av projekt. Parlamentet påminner om att finansieringen av Efsi under nästa fleråriga budgetram inte bör medföra några negativa ekonomiska konsekvenser för andra program.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via den fleråriga budgetramen utveckla en övergripande, sammanhängande och långsiktig industripolitisk ram för att underlätta finansiering av den kulturella och kreativa sektorn för att förbättra dess konkurrenskraft och göra det möjligt för den att förverkliga sin potential när det gäller att skapa kvalitativa arbetstillfällen och tillväxt till gagn för unionen. Parlamentet efterlyser ytterligare kopplingar mellan ramprogrammet för forskning och innovation och programmet Kreativa Europa. Kommissionen uppmanas att iaktta artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och slå fast att den kulturella och kreativa sektorn är en övergripande prioritet inom EU:s finansieringssystem och finansieringsprogram, särskilt i ramprogrammet för forskning och innovation, programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och ESI-fonderna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram föreslå åtgärder för att underlätta, uppmuntra och – med stöd av EU:s byråer – samordna synergier mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), FSE, Kreativa Europa och Horisont 2020 för forskning- och utvecklingsprojekt som kan bidra till att bygga upp innovationskapaciteten i lågpresterande regioner. Parlamentet efterlyser ett mer aktivt deltagande av kommissionen i samordningen av forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för olika EU-fonder under olika rubriker, inklusive strategier för smart specialisering, och i översynen av reglerna för statligt stöd.

25.  Europaparlamentet betonar att EU:s nästa budget bör innehålla tillräcklig finansiering med anknytning till rymden så att man kan fortsätta med och vidareutveckla Galileo, Egnos och Copernicus rymdprogram, med beaktande av nya användarbehov och EU:s politiska prioriteringar, och som särskilt ska öka it-säkerheten och omfatta uppskjutningsprogram, ny teknik och program för rymdövervakning och spårning (SST).

26.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att finansiering med anknytning till rymden i det nionde ramprogrammet bör vara högre än inom Horisont 2020 och att de belopp som krävs bör gå till det framtida gemensamma teknikinitiativet (JTI) för innovativa material för rymdutrustning och avlägsnande av rymdföremål som befinner sig i omlopp runt jorden, för att göra den europeiska rymdindustrins innovationer mer konkurrenskraftiga. Det bör inrättas ett integrerat statligt satellitkommunikationsprogram (GovSatcom) som kan garantera kostnadseffektiv och säker satellitkommunikation för europeiska myndigheter. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt sedan länge att SST:s stödram bör omvandlas till ett unionsprogram och att dess räckvidd bör utvidgas, och anser att budgeten för denna aktivitet bör ökas i enlighet med detta.

27.  Europaparlamentet vill rikta uppmärksamheten på Europeiska försvarsfonden och kommissionens nyligen framlagda förslag till ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som är avsett att omfatta perioden 2019–2020. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att lägga fram ett mer omfattande program för utveckling av försvarsindustrin och ett program till stöd för försvarsforskning som ska gynna alla medlemsstater, och för att inleda teknisk utveckling som sedan kan nå andra delar av samhället. I nästa fleråriga budgetram bör dessa försvarsanknutna program finansieras genom ytterligare resurser, och bör därför inte påverka genomförandet av budgeten för de befintliga programmen.

28.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att nya politiska åtaganden bör finansieras med nya anslag och inte genom flexibilitetsmekanismer eller omfördelningar av anslag från de befintliga programmen. Parlamentet begär att tillräckliga resurser ska garanteras de befintliga programmen inom parlamentets ITRE-utskotts ansvarsområde.

29.  Europaparlamentet framhäver hur viktigt det är med ökad flexibilitet som gör det möjligt att ta ytterligare medel i anspråk för att hantera oförutsedda situationer. Parlamentet betonar dock att ett intensivt utnyttjande av den fleråriga budgetramens flexibilitetsmekanismer inte är det bästa sättet att hantera komplicerade kriser som troligtvis kommer att fortsätta. Det är mycket viktigt att EU:s budget tillförs nya egna EU-medel och intäkter så att det blir möjligt att anpassa nästa fleråriga budgetram till en nivå som motsvarar unionens faktiska behov och politiska ambitioner inom de områden som ITRE-utskottet ansvarar för. Parlamentet kräver att de alternativ som föreslås i rapporten från högnivågruppen för egna medel övervägs noga. Parlamentet vill se en koppling mellan finansieringen av EU:s budget och politikområden där EU:s verksamhet har lett till betydande prissänkningar, t.ex. energi och telekommunikation, som den mest effektiva och marknadsneutrala strategin.

30.  Europaparlamentet noterar att nästa fleråriga budgetram måste ta hänsyn till Förenade kungarikets utträde ur EU och dess konsekvenser för EU:s budget. Parlamentet uttrycker en önskan om att EU:s program inom ITRE:s ansvarsområde ska kunna fortsätta opåverkade, och att lämpliga åtgärder vidtas för att uppfylla detta önskemål.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla bedömningar av olika politiska strategier och finansieringsinstrument, bl.a. finansieringsinstrument och medel kopplade till energi, särskilt när det gäller resultat, och att använda dessa utvärderingar när man utarbetar den nya fleråriga budgetramen.

32.  Europaparlamentet påminner om att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) har fått utökade ansvarsområden och därför måste få tillräckliga resurser för att utföra alla sina uppgifter, både gamla och nya. Parlamentet betonar att Europeiska byrån för GNSS (GSA) och Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) också kräver adekvata resurser för att korrekt och effektivt kunna fullgöra sitt ansvar. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering och personal för alla byråer som faller inom ITRE:s ansvarsområde, så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

33.  Europaparlamentet anser att den kommande fleråriga budgetramen bör ge största möjliga förutsägbarhet och flexibilitet så att den kan utnyttjas fullt ut. Dessutom bör den kommande budgetramen garantera att eventuella överskott från ett underutnyttjande av EU:s budget och annulleringar till följd av bristande genomförande förs tillbaka till EU-budgeten för att åter utnyttjas.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

9

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Fredrick Federley, Ashley Fox, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Nadine Morano, Aldo Patriciello, Miroslav Poche, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Patrizia Toia, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Boni, Mario Borghezio, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Werner Langen, Morten Løkkegaard, Florent Marcellesi, Marian-Jean Marinescu, Rupert Matthews, Clare Moody, Răzvan Popa, Dennis Radtke, Michèle Rivasi, Sofia Sakorafa, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Max Andersson, Ingeborg Gräßle

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

ALDE

Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Kaja Kallas, Morten Løkkegaard, Angelika Mlinar, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Zdzisław Krasnodębski

PPE

Bendt Bendtsen, Michał Boni, Jerzy Buzek, Ingeborg Gräßle, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Marian-Jean Marinescu, Nadine Morano, Aldo Patriciello, Dennis Radtke, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Anna Záborská

S&D

José Blanco López, Jens Geier, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Csaba Molnár, Clare Moody, Miroslav Poche, Răzvan Popa, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

9

-

EFDD

David Borrelli, Jonathan Bullock

ENF

Mario Borghezio, Christelle Lechevalier

VERTS/ALE

Max Andersson, Reinhard Bütikofer, Florent Marcellesi, Michèle Rivasi, Claude Turmes

7

0

ECR

Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Rupert Matthews, Anneleen Van Bossuyt

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Sofia Sakorafa

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (1.12.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Marian-Jean Marinescu

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet insisterar på den strategiska betydelsen av den fleråriga budgetramen för sektorer som är beroende av långsiktiga investeringar, såsom transportsektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag och att utan dröjsmål inleda samarbete med rådet och parlamentet för att fastställa den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 före valet till Europaparlamentet 2019.

2.  Europaparlamentet framhåller att transportinfrastrukturen utgör stommen i den inre marknaden, grunden för tillväxt och skapandet av sysselsättning och att den är en förutsättning för att säkerställa de fyra grundläggande friheterna för personer, kapital, varor och tjänster. Parlamentet noterar att fullbordandet av ett gemensamt europeiskt transportområde med förbindelser till grannländerna kräver en omfattande transportinfrastruktur, som utöver tillräcklig finansiering måste behandlas som en central prioritering för EU:s konkurrenskraft och för den territoriella, ekonomiska och sociala sammanhållningen.

3.  Europaparlamentet betonar hur viktiga de mål är som COP 21 (Parisavtalet) har fastställt för transporter i syfte att bekämpa klimatförändringar. Parlamentet betonar att det bör finnas finansiering tillgänglig för att säkra en trafikomställning från vägtransporter till järnvägstransporter samt vattenburna transporter och transporter på inre vattenvägar och för att uppmuntra medlemsstaterna att investera i smart, hållbar och integrerad kollektivtrafik. Parlamentet rekommenderar också att hänsyn bör tas till buller- och vibrationsminskning i samband med transporter, för att erbjuda medborgarna en högkvalitativ miljö.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja fastställandet och genomförandet av en kraftfull industripolitik som syftar till ökad säkerhet, folkhälsa och miljöskydd och europeisk global konkurrenskraft inom transportsektorn för att uppnå bättre förbindelser och enklare resor i alla medlemsstater. Parlamentet anser att stordata är ett strategiskt verktyg för att uppnå målen för EU:s transportpolitik och framhåller behovet av att skydda infrastruktur som är kritisk för transporter mot it-hot.

5.  Europaparlamentet betonar att kritisk transportinfrastruktur bör anses vara av strategiskt intresse för Europeiska unionen.

6.  Europaparlamentet understryker att ett europeiskt mervärde endast kan uppnås för transportinfrastrukturprojekt om EU har kapacitet att i sin nästa fleråriga budgetram inkludera bestämmelser och finansiering som motsvarar dess ambitioner.

7.  Europaparlamentet anser att den andel av den totala EU-budgeten som avsatts för infrastrukturprojekt inom sammanhållningspolitiken bör ökas efter 2020, eftersom Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden på ett betydande sätt bidrar till att åtgärda infrastrukturella och socioekonomiska skillnader mellan regionerna och till att förbättra den genomsnittliga kvaliteten på infrastrukturen och minska skillnaderna i konnektivitet mellan mer utvecklade områden och regioner som utvecklas långsammare.

8.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör möjliggöra tillräcklig EU-finansiering, bland annat medel från struktur- och investeringsfonderna, till projekt som särskilt bidrar till fullbordandet av stomnätet i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och dess korridorer, samt finansiering till utbyggnaden av infrastruktur för elfordon och andra alternativa energitransportlösningar. Parlamentet upprepar att finansieringsinstrumenten inte kan ersätta bidrag till TEN-T-projekt, som måste förbli det främsta instrumentet för den framtida Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), eftersom vissa transportsätt såsom järnvägar och vattenvägar inte är attraktiva för privata investerare.

9.  Europaparlamentet anser att stödet inte bör användas för att kompensera för förluster i projekt som inte är ekonomiskt bärkraftiga.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram föreslå enhetliga och transparenta åtgärder för att med EU-byråernas stöd underlätta, främja och samordna synergieffekter mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), FSE och Horisont 2020 för transportrelaterade projekt, särskilt i syfte att stödja projekt i gränsområden och längs TEN-T. Parlamentet efterlyser ett samordningssystem i syfte att optimera synergieffekterna mellan bidrag och finansieringsinstrument. Parlamentet efterlyser ett mer aktivt deltagande av GD Transport och rörlighet i samordningen av transportinfrastruktur mellan olika EU-fonder.

11.  Europaparlamentet anser att det inom ramen för nästa fleråriga budgetram bör finnas möjlighet att vidareutveckla och utöka TEN-T:s befintliga stomnät och övergripande nätkorridorer, bland annat i relevanta tredjeländer för att stödja projekt av gemensamt intresse inom transportsektorn.

12.  Europaparlamentet understryker att brexit inte bara kommer att få allmänna effekter för budgeten, utan också mycket stora direkta och indirekta effekter för den europeiska transportpolitiken, framför allt för luft- och sjöfarten.

13.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska samordnarna att göra en noggrann bedömning av de projekt som genomförts och de förbättringar som uppnåtts längs med TEN-T-korridorerna under nuvarande programplaneringsperiod och att presentera denna för kommissionen och parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till denna bedömning i samband med utarbetandet av nästa fleråriga budgetram.

14.  Europaparlamentet betonar att EU:s medfinansiering, som en huvudprioritering i det europeiska territoriella samarbetet (Interreg), bör inbegripa småskaliga gränsöverskridande infrastrukturprojekt för att återställa regionala gränsöverskridande felande länkar.

15.  Europaparlamentet betonar det absoluta behovet av lämplig finansiering, även för forskning och innovation i det kommande nionde ramprogrammet, inom områden såsom elfordon och vätgasdrivna fordon, självkörande och uppkopplade personbilar.

16.  Europaparlamentet anser att en förstärkt styrning av EU:s makroregionala strategier kommer att bidra till att utveckla projekt som ger ett mervärde för EU.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att alla länder längs Donau deltar i Donaustrategin för att undvika flaskhalsar för sjöfarten. Parlamentet efterlyser en uppifrån-och-ned-metod för att garantera ett effektivt genomförande av Donaustrategin, särskilt när det gäller de inre vattenvägarnas farbarhet.

18.  Europaparlamentet anser att det krävs en uppdaterad och mer effektiv FSE som omfattar alla transportsätt, inklusive väginfrastruktur och inre vattenvägar, som är inriktad på sammankoppling och på fullbordandet av nätet i perifera områden och som använder gemensamma standarder. Parlamentet betonar att FSE måste dra nytta av ökad finansiering för att täcka alla transportbehov, inklusive digitala lösningar, byte av transportslag och rena transporter. Parlamentet anser att FSE bör främja pilotprogram som gagnar alla transportmedel i syfte att förbättra säkerheten, miljöskyddet och EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar att investeringar i transportinfrastruktur är en investering i långsiktig tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till en uppdaterad FSE-förordning så att den kan antas före valet till Europaparlamentet 2019.

19.  Europaparlamentet påminner om att nio stamnätskorridorer anges i bilagan till FSE-förordningen, vilken innehåller en förteckning över i förväg identifierade projekt för eventuell EU-finansiering under perioden 2014–2020, baserat på deras mervärde för utvecklingen av TEN-T och deras löptid. Parlamentet anser att en förbättrad och effektivare FSE bör prioritera mer direkta förbindelser mellan stomnätet och det övergripande nätet och införa ett fokus på att främja starkare kopplingar mellan heltäckande nätverk, t.ex. övergripande prioriteringar såsom motorvägar till sjöss. Parlamentet anser att detta bör återspeglas i förteckningen över i förväg identifierade projekt som ska ingå i den kommande FSE-förordningen.

20.  Europaparlamentet betonar att finansieringen för fullbordandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet bör tryggas och anser att större uppmärksamhet måste ägnas åt att förbättra säkerheten, fullborda järnvägsförbindelser mellan medlemsstaterna och säkerställa underhållet av befintlig järnvägsinfrastruktur. Parlamentet anser att denna finansiering också bör användas till bullerreduktion och renovering av sekundära järnvägsförbindelser. Vidare betonar parlamentet att kommissionens samordning av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) bör syfta till att uppmuntra deltagandet av investerare och att införandet av ERTMS bör tidigareläggas så att man kan genomföra ytterligare gemensamma tekniska standarder samt maximera fördelarna i form av driftskompatibilitet. Parlamentet betonar att medfinansieringen av det gemensamma företaget Shift2Rail bör intensifieras.

21.  Europaparlamentet upprepar vikten av att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av det gemensamma europeiska luftrummet som ett viktigt steg framåt för det europeiska luftrummet. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering och transparenta utgifter, även för luftrummets användare, för införandet och genomförandet av de olika delarna av Single European Sky ATM Research (Sesar). Parlamentet efterlyser finansiering, som en del av Sesar-programmet, till forskning om flygledningstjänst (ATM) för obemannade luftfartyg och till slutförandet av den europeiska digitala flygledningstjänsten. Parlamentet upprepar att inom ramen för det gemensamma europeiska luftrummet kan effektivare flygledningstjänster minska bränsleförbrukningen och utsläppen med 10 %. Parlamentet vill se lämpliga ekonomiska resurser till det gemensamma företaget Clean Sky.

22.  Europaparlamentet understryker att översynen av förordning (EG) nr 216/2008 förutser en utvidgning av behörighetsområdet för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa). Parlamentet betonar hur viktigt det är att ge Easa tillräckliga medel så att byrån med framgång kan börja utöva denna nya behörighet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera fortsatt finansiering av EU:s flaggskeppsprogram på rymdområdet: Galileo, European Geostationary Navigation Overlay (Egnos) och Copernicus. Parlamentet begär att tillräckliga belopp anslås för att det gemensamma företaget Clean Sky och det framtida gemensamma teknikinitiativet för rymdteknik för Europa (STEPP) ska garanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt lägga fram ett förslag om det framtida initiativet för statlig satellitkommunikation tillsammans med lämplig finansiering. Parlamentet upprepar vikten av att Egnos uppnår global europeisk täckning och utvidgas till länderna inom grannskapspolitiken. Parlamentet anser att en tillräcklig forskningsbudget är nödvändig i dessa sektorer för att säkerställa europeiskt oberoende i fråga om tillgång till rymden.

24.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att trygga lämplig finansiering för de gemensamma företagen, bland annat Sesar, Shift2Rail och Clean Sky. Parlamentet anser att Shift2Rail bör prioritera interoperabilitetsprojekt och maximera interoperabilitetsfördelarna i det gemensamma europeiska järnvägsområdet. Parlamentet anser att det är viktigt att anslå medel för att underhålla infrastrukturen och tillgodose kvalitetskriterierna, i syfte att säkerställa bättre skydd och säkerhet för konsumenter.

25.  Europaparlamentet upprepar vikten av att garantera nödvändig finansiering till utvecklingen av innovativa och effektiva tillämpningar med avseende på det globala satellitnavigeringssystemet (GNSS) samt tjänster baserade på användarbehov och mervärdestjänster.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram stödja ett program för institutionella beställningar avseende satellituppskjutningar för europeiska raketer och ett program för att övervaka rymdskrot.

27.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkra finansiering för att uppnå en integrerad havspolitik, som ett flaggskeppsinitiativ för horisontell och gränsöverskridande styrning och för att optimera multimodala förbindelser och en övergång till rena och digitala transporttjänster och hållbara transportsätt, bland annat kollektivtrafik och inre vattenvägar. Parlamentet betonar att införandet av flodinformationstjänster bör tidigareläggas för att underlätta gränsöverskridande verksamhet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att blåsa nytt liv i EU:s roll i Medelhavet med hjälp av en strategi för upprustning och modernisering av kusthamnarna i Medelhavet, som är fundamentala knutpunkter för den europeiska handeln.

29.  Europaparlamentet påminner om att hamnar fungerar som inkörsportar till handel, energiknutpunkter och näringslivskluster. Parlamentet understryker hamnarnas ställning i det europeiska transportnätet. Parlamentet betonar att finansiering för att komplettera och förbättra stamnätet för inre vattenvägar som är integrerade i det multimodala nätet bör tryggas. Parlamentet betonar att hamnar och inre vattenvägar måste ha tillräckliga medel för att kunna möta nuvarande och framtida utmaningar för smarta, effektiva och hållbara transportsystem. Parlamentet erkänner att hamnar och inre vattenvägar kan spela en viktig roll i utfasningen av fossila bränslen i ekonomin genom att erbjuda alternativa lösningar.

30.  Europaparlamentet betonar att finansiering även bör tillhandahållas under nästa period för intelligenta transportsystem (ITS) och samverkande ITS-projekt med avseende på transportbehovet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en specifik budgetpost för de hamnar som måste hantera den ekonomiska och sociala bördan av migrationskrisen.

32.  Europaparlamentet understryker de europeiska transportmyndigheternas roll för att harmonisera och integrera de olika transportsätten i det europeiska ekonomiska området. Parlamentet kräver, med hänsyn till den allt större roll och arbetsbörda som lagstiftningen ålägger de europeiska transportmyndigheterna, att deras operativa resurser förhandlas i enlighet med detta i den kommande budgetramen.

33.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att gå över till en hållbar, innovativ och digital turism, vilket innebär bättre samordning mellan turism och infrastrukturprojekt. Parlamentet anser att en särskild budgetpost för turism bör inrättas för att ta steg i riktning mot en verklig europeisk turismpolitik. Parlamentet anser att sådana initiativ som främjar innovativa hållbara reseupplevelse för ungdomar bör välkomnas. Parlamentet anser dock att de inte bör ersätta andra kulturella initiativ och föreslår att lämpliga medel för tillräcklig finansiering bör främjas ytterligare.

34.  Europaparlamentet betonar att den långsiktiga konkurrenskraften och hållbarheten för den europeiska turismen bör säkerställas, bland annat genom att fullt ut dra nytta av innovation inom sektorn och IKT-lösningar. Parlamentet anser att bokningsprocesserna bör ses över och att ett centraliserat, kundvänligt digitalt bokningssystem bör övervägas.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att medfinansiera en sammankoppling mellan EuroVelo-nätet och järnvägsnätet i EU och därmed främja en hållbar turism i de olika regionerna.

36.  Europaparlamentet upprepar vikten av att garantera finansiering för infrastruktur inom ramen för grannskapspolitiken i syfte att sörja för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och en gränsöverskridande samordning av infrastrukturen.

37.  Europaparlamentet understryker behovet av att inbegripa de olika transportsektorerna, särskilt den industriella delen, i de diskussioner som förs i kommissionen och inom utrikestjänsten och olika generaldirektorat, i syfte att utarbeta en strategi för ekonomisk diplomati för att främja de europeiska aktörerna inom sektorn internationellt.

38.  Europaparlamentet anser att den kommande fleråriga budgetramen bör ge största möjliga förutsägbarhet och flexibilitet för att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av de medel som anslagits inom ramen för den, och därmed säkerställa en rättvis fördelning i alla unionens regioner, vilket därför bör garantera att eventuella överskott från ett underutnyttjande av EU-budgeten, särskilt inom att visst offentligt politikområde, och annulleringar till följd av bristande genomförande, är tillgängliga igen i budgeten för det berörda politikområdet. Parlamentet uppmanar unionen i detta avseende att upprätthålla en hög medfinansieringsnivå vid urvalet av projekt inom ramen för den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar vikten av ett mer aktivt deltagande av GD Transport och rörlighet i samordningen av transportinfrastruktur inom ramen för de olika EU-fonderna.

39.  Europaparlamentet understryker att unionens investeringar i ny teknik för hållbara transporter, i synnerhet framdrivningsmetoder (el, vätgas, biobränslen osv.), måste bygga på principen om teknikneutralitet, så att marknaden och allmänheten fritt kan välja mellan olika transportlösningar.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Pavel Telička, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Mark Demesmaeker, Jill Evans, Maria Grapini, Peter Kouroumbashev, Jozo Radoš, Olga Sehnalová

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Juan Fernando López Aguilar

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38

+

ALDE

Gesine Meissner, Jozo Radoš, Dominique Riquet, Pavel Telička

ECR

Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Merja Kyllönen

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

S&D

Lucy Anderson, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Peter Kouroumbashev, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Juan Fernando López Aguilar, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Olga Sehnalová, Janusz Zemke

VERTS/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Jill Evans

3

-

EFDD

Peter Lundgren, Jill Seymour

ENF

Marie-Christine Arnautu

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (11.10.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I rådets förordning nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 föreskrivs att kommissionen bör lägga fram sitt förslag för den kommande fleråriga budgetramen för programperioden efter 2020 före den 1 januari 2018. Lagstiftningsförslagen till den kommande fleråriga budgetramen måste läggas fram så snart som möjligt, så att beslut kan fattas om den framtida sammanhållningspolitiken och den nya finansieringen kan antas snarast möjligt före utgången av den nuvarande programplaneringsperioden, i syfte att undvika förseningar i planeringen av den nya perioden.

B.  I artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs det att unionen ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och solidaritet bland och mellan medlemsstaterna och regionerna. Den regionala sammanhållningspolitiken är ett av EU:s centrala politikområden. Den har ett högt mervärde, främjar solidaritet, minskar skillnaderna i utveckling och säkerställer att den europeiska integrationens fördelar direkt gagnar EU:s medborgare i alla regioner. Den regionala sammanhållningspolitiken sammanför dessutom Europa och stärker dess ekonomi genom tillämpningen av solidaritetsprincipen, stärker dess sociala konvergens och bidrar till att göra unionen mer påtaglig och synlig för medborgarna genom de konkreta resultat den uppnår på fältet. Det är därför av största betydelse att tillräcklig finansiering anslås till sammanhållningspolitiken – åtminstone på samma nivå som under innevarande period – i den fleråriga budgetramen, så att de utmaningar som denna politik förväntas möta kan hanteras på lämpligt sätt.

C.  Lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa att de budgetära utmaningarna till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU inte inverkar negativt på budgeten till regionalpolitiken, bland annat genom att gå över till nya egna medel för dess finansiering. Sammanhållningspolitiken omfattar instrument för gränsöverskridande och annat territoriellt samarbete för att säkerställa ett fortsatt samarbete med regionerna i Förenade kungariket efter det att landet har lämnat EU, genom att upprätthålla kontakter och samarbeta med medborgarna mot gemensamma mål.

D.  Vissa av de förslag om nya egna medel som lades fram i den slutliga rapporten och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel i december 2016, såsom en skatt på finansiella transaktioner, en koldioxidskatt på alla källor till utsläpp av växthusgaser, och en europeisk bolagsskatt, förtjänar att analyseras i ett bredare perspektiv och skulle också vara förenliga med både målen i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

E.  Sammanhållningspolitiken har bidragit väsentligt till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och till genomförandet av Europa 2020-strategin och uppnåendet av dess mål om smart och hållbar tillväxt för alla. Det finns fortfarande en risk för att EU inte uppnår dessa mål fram till 2020, särskilt när det gäller fattigdomsminskning, främjande av förnybar energi och kampen mot arbetslösheten. Strategin bör ses över för perioden efter 2020 och bidra till uppnåendet av målen för 2030-agendan för hållbar utveckling. Dess finansiering bör garanteras i nästa fleråriga budgetram, och sammanhållningspolitiken bör ges en viktig roll. Sammanhållningspolitiken har gett betydande resultat och gjort det möjligt att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner, men 47 regioner i 8 medlemsstater släpar fortfarande efter i utvecklingen.

1.  Europaparlamentet bekräftar det stora europeiska mervärde som sammanhållningspolitiken medför, eftersom den uppfyller fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt om att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner genom att–

  skapa tillväxt och sysselsättning på regional och lokal nivå, särskilt i regioner som släpar efter, vilket bidrar till konvergens, spridningseffekter, förstärkt ekonomiskt samarbete, övergripande makroekonomisk stabilitet och ökad konkurrenskraft i unionen som helhet,–

  tillhandahålla kollektiva nyttigheter med en europeisk dimension genom att stödja transnationell infrastruktur,–

  främja gränsöverskridande samarbete och bidra till att skapa en stabil grund för varaktig fred och demokrati i Europa,–

  tillämpa delad förvaltning och subsidiaritet för att sammanföra olika aktörer från olika förvaltningsnivåer och effektivt hantera socioekonomiska risker och möjligheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sina förslag till den kommande fleråriga budgetramen och paketet om sammanhållningspolitiken efter 2020 utan dröjsmål, och insisterar på ett skyndsamt inledande av förhandlingar i syfte att säkerställa ett snabbt genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) under programperioden efter 2020. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att gagna medborgarna i alla regioner, samtidigt som resurserna koncentreras till de mest utsatta. Parlamentet anser att en ny uppsättning sociala och miljömässiga indikatorer som kompletterar BNP bör utarbetas och införas för att fördela ESI-fondernas medel mer rättvist och bättre kunna ta hänsyn till olika typer av ojämlikheter.

3.  Europaparlamentet framhåller att sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s huvudsakliga offentliga investerings- och utvecklingspolitik, men att mer måste göras för att framhäva sammanhållningspolitikens viktiga och oumbärliga roll för uppnåendet av EU:s politiska mål. Parlamentet anser därför att det krävs en stark inriktning på sysselsättning, kompetens, innovation, demografi, små och medelstora företag, social inkludering och särskilda EU-mål såsom digitalisering och återindustrialisering, liksom på en förstärkt social dimension, territoriellt samarbete och den urbana dimensionen. Parlamentet betonar i detta avseende att sammanhållningspolitiken inte är avsedd att vara lösningen och finansieringsinstrumentet för varje oförutsedd händelse och att den inte bör bidra till inrättandet av nya program. Parlamentet påpekar att nya utmaningar inte bör undergräva sammanhållningspolitikens traditionella och långsiktiga mål som fastställs i fördragen.

4.  Europaparlamentet kräver därför att den fleråriga budgetramen även i fortsättningen tillhandahåller minst den nuvarande andelen av medlen till sammanhållningspolitiken efter 2020, för att nå en bra balans mellan investeringar i medborgarna och investeringar för medborgarna och mellan sammanhållningspolitikens tre dimensioner - ekonomisk, social och territoriell - och för att säkerställa att EU:s politiska mål kan uppnås. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramens andel till sammanhållningspolitiken bör ökas och att nuvarande åtaganden inte får minskas. Parlamentet påminner om att det med hänsyn till den sena starten på perioden och den förväntade volymen av betalningsansökningar mot slutet av denna period är mycket viktigt att höja taket för rubrik 1b för att säkerställa likviditet och investeringar och för att undvika de potentiella konsekvenserna av politiska risker. Parlamentet noterar att inrättandet av nya och stöd till pågående EU-program och instrument inte bör ske på bekostnad av befintliga investeringar. Parlamentet erkänner sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till främjandet av strukturreformer genom incitament, såsom förhandsvillkor, i stället för sanktioner, och uppmanar kommissionen att undersöka andra positiva sätt att stödja nationella och regionala insatser. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet även i fortsättningen måste riktas mot mindre utvecklade regioner. Parlamentet understryker att den fleråriga budgetramen bör stödja de prioriteringar som fastställs inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt genom att ta hänsyn till de landsspecifika rekommendationerna, samtidigt som hänsyn tas till de mål för sammanhållningspolitiken som fastställs i fördragen. Parlamentet påminner om att EU:s prioriteringar och initiativ bör finansieras med nya medel och att sammanhållningspolitiken inte får äventyras till följd av att det nuvarande anslaget används som en källa till finansiering av sådana nya prioriteringar och initiativ.

5.  Europaparlamentet anser att den regionala finansieringen bör skyddas och även i fortsättningen riktas till alla EU-regioner, och bör främst ta formen av bidrag som ska kompletteras med finansieringsinstrument, vilka å sin sida spelar en viktig roll i vissa fall efter lämplig förhandsbedömning, tillsammans med en tydlig strategi och en rad kriterier för att fastställa vilken typ av finansiering som är mest lämplig för att uppnå de önskade målen, och som när det är relevant bör vara korrekt integrerade med bidragen. Parlamentet betonar att det om EU:s budget minskas krävs större fokus på EU:s centrala mål och EU-mervärdet, med särskild tonvikt på att stimulera tillväxt och sysselsättning och minska ojämlikheterna och de regionala skillnaderna. Parlamentet framhäver kommissionens uttalande att finansieringsinstrument endast är lämpliga för inkomstgenererande projekt. Parlamentet anser att bidrag och subventioner därför även fortsättningsvis kommer att behövas. Parlamentet framhåller riskerna med finansiella produkter, såsom aktier, fonder och andra typer av skuldförbindelser. Parlamentet noterar att en ökning av andelen finansieringsinstrument inte bör påverka icke återbetalningspliktiga bidragsanslag, då detta skulle hindra den nödvändiga balansen. Parlamentet noterar att bindande mål för användningen av finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen efter 2020 inte kan betraktas som en möjlig lösning. Parlamentet anser att medlemsstaternas roll bör betonas genom lämpliga medfinansieringsnivåer som säkerställer deras engagemang. Parlamentet konstaterar att åsikterna går isär om makroekonomiska villkor, och påpekar att kopplingen mellan sammanhållningspolitik och ekonomiska styrprocesser i den europeiska planeringsterminen måste vara välavvägd, ömsesidig och begränsa konsekvenserna för ESI-fondernas stödmottagare. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att ESI-fonderna inriktas på områden där gemensamma insatser bäst behövs, till exempel för att främja tillväxt och konkurrenskraft eller för att bidra till klimatanpassning och resurseffektivitet. Parlamentet understryker att EU-finansieringen bör komplettera de nationella budgetarna genom att erbjuda verklig additionalitet och främja åtgärder på områden som inte omfattas av de nationella budgetarna.

6.  Europaparlamentet anser att varje lösning som resulterar i en flerårig budgetram med kort löptid är oacceptabel, eftersom det skulle hämma en långsiktig planering och inverka negativt på förutsägbarheten när det gäller insatserna, bland annat för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att det enda alternativet till den nuvarande varaktigheten är en period på 5 + 5 år för den fleråriga budgetramen, med en obligatorisk översyn efter halva tiden, förutsatt att kommissionen säkerställer en smidig övergång mellan programperioderna, vilket skulle kräva strängare bestämmelser för återtagande av medel, kortare förfaranden för avslutande av program och snabbare processer för inrättande och inledande av program. Parlamentet kräver att medborgarna ges ökad insyn i den framtida fleråriga budgetramen, bland annat genom att partnerskapsprincipen i sammanhållningspolitiken förstärks och anpassas till andra politikområden. Parlamentet upprepar sin begäran om att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla delar av EU:s budget.

7.  Europaparlamentet kräver en uppdatering av de regionala utvecklingsprogrammens prioriteringar så att de beaktar de föränderliga förhållandena och utnyttjar fördelarna med ny teknik. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör framför allt syfta till att stärka den kunskapsbaserade ekonomin och stimulera innovation. Parlamentet anser dessutom att det krävs mer flexibilitet inom den fleråriga budgetramen för att hantera oförutsedda utmaningar. Parlamentet understryker att kommissionens ståndpunkt är att hitta rätt balans mellan stabilitet och flexibilitet när det gäller finansieringen. Parlamentet anser att regionala arbetslöshetsnivåer och regionala index för sociala framsteg är lämpliga kriterier. Parlamentet betonar att den betydande tillväxtnivå som krävs för att skapa sysselsättning och utveckling inte kan uppnås utan gemensamma insatser för genomförandet av en god ekonomisk policymix, som bör bestå av investeringar, strukturreformer och finanspolitisk konsolidering. Parlamentet understryker sammanhållningspolitikens roll för att uppnå de mål som härrör från Parisavtalet (COP21) och säkerställa övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, för att säkra ett bättre genomförande av dess budget i framtiden, avsevärt måste förenklas på grundval av högnivågruppens rekommendationer, och en bredare tillämpning av proportionalitetsprincipen måste övervägas liksom en differentiering mellan regionerna i samband med genomförandet av ESI-fondernas program. Parlamentet betonar vikten av en regionalpolitik för att skydda de mest utsatta regionerna, t.ex. de minst utvecklade regionerna och de yttersta randområdena.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av gränsöverskridande regionala initiativ för att främja den europeiska integrationen, en smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla och skapande av sysselsättning. Parlamentet understryker att Fonden för ett sammanlänkat Europa och Sammanhållningsfonden bör förbli de främsta källorna till infrastrukturinvesteringar, och att finansieringsanslagen bör motsvara den nuvarande höga efterfrågan och överteckningen. Parlamentet påpekar att europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) är ett nyckelområde när det gäller europeiskt mervärde för att säkerställa kontinuitet i, och kopplingar mellan, gemensamma projekt över gränserna och i hela EU. Parlamentet anser att dessa gränsöverskridande initiativ i synnerhet påvisar Europeiska unionens mervärde.

9.  Europaparlamentet påminner om att investeringar i rubrik 1a har en stor positiv inverkan på politiken. Parlamentet anser att program såsom det efterföljande programmet till Horisont 2020 bör få dubbelt så stora anslag som inom den nuvarande programramen. Parlamentet noterar att beräkningarna, efterfrågan och resultaten visar att en sådan ökning skulle minska bristen på finansiering för forskning och innovation.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkra och ytterligare främja större synergier och komplementaritet mellan olika EU-fonder, inbegripet sammanhållningspolitiken, Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), för att undvika att olika regler gäller för likartade projekt enbart för att de genomförs på basis av andra instrument, och att arbeta mot målet att införa samma regler för likartade projekt, även när de finansieras genom andra EU-strategier och instrument, eftersom detta skulle minska byråkratin och underlätta utnyttjandet av EU-medlen för stödmottagarna, utan att påverka de finansiella anslagen till ESI-fonderna. Parlamentet konstaterar att utnyttjandet av finansieringsinstrumenten och deras synergier med bidragen kan förbättras. Parlamentet betonar i detta avseende att särskild uppmärksamhet bör fästas vid reglerna för statligt stöd, för att säkra lika villkor när det gäller bidrag och finansieringsinstrument. Parlamentet anser att alla ESI-fonder måste fortsätta efter 2020, däribland Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden.

11.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att i samband med den nya fleråriga budgetramen säkerställa att budgetreglerna och bestämmelserna för de sammanhållningspolitiska utgifterna sist och slutligen förenklas på ett välavvägt sätt, utan att undergräva sammanhållningspolitikens övergripande principer, för att positivt inverka på hållbarheten i den kommande fleråriga budgetramen, samt för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka strategin med ett ”enhetligt regelverk” för att uppmuntra fler stödberättigade att ansöka om EU-finansiering, eftersom detta skulle ge incitament till att införa betydligt tydligare och enklare genomförandebestämmelser och till att säkerställa en integrerad strategisk planering av EU:s stöd. Parlamentet efterlyser inrättandet av en förenklingsbonus för medlemsstaterna för effektiva åtgärder för att minska byråkratin och förbättra förvaltningen av EU:s medel. Parlamentet understryker att det för att maximera resultatet för den fleråriga budgetramen när det gäller villkorlighet är viktigt att finna rätt balans så att investeringarna inte äventyras. Parlamentet understryker att det så kallade Omnibuspaketet erbjuder ökade möjligheter när det gäller den föreslagna förenklingen och flexibiliteten. Parlamentet anser därför att det bör genomföras och vidareutvecklas efter 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra effektiviteten och utöka möjligheterna till stöd för kapacitetsuppbyggnad för lokala, regionala och nationella myndigheter och stödmottagare. Parlamentet kräver att kommissionen bygger vidare på de positiva delarna av systemet med förhandsvillkor och samtidigt minskar den administrativa bördan när det gäller utvärdering och förfarande. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka åtgärderna för administrativ kapacitetsuppbyggnad i syfte att säkerställa ett effektivare utnyttjande av medlen. Parlamentet vill att fler åtgärder vidtas på grundval av kommissionens senaste rapport Competitiveness in low-income and low-growth regions - the lagging regions report (konkurrenskraft i regioner med låga inkomster och låg tillväxt - rapport om eftersatta regioner).

12.  Europaparlamentet begär en ökning av budgeten och en ny översyn av Europeiska solidaritetsfonden, särskilt när det gäller det tak för förskott (för närvarande högst 30 miljoner euro) som fastställs i artikel 4a i den reviderade förordningen om Europeiska unionens solidaritetsfond, i syfte att effektivt och snabbt kunna hantera en större del av de skador som orsakas av naturkatastrofer.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

9.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

4

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Franc Bogovič, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Iratxe García Pérez, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Paul Nuttall, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Andor Deli, Raffaele Fitto, John Howarth, Ivana Maletić, Tonino Picula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

James Carver, Esther Herranz García, Susanne Melior

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

27

+

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Raffaele Fitto, John Flack, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Andor Deli, Esther Herranz García, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Maria Spyraki, Joachim Zeller, Lambert van Nistelrooij

S&D

Andrea Cozzolino, Iratxe García Pérez, John Howarth, Louis-Joseph Manscour, Susanne Melior, Jens Nilsson, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Derek Vaughan

4

-

EFDD

James Carver, Paul Nuttall

ENF

Steeve Briois

NI

Konstantinos Papadakis

4

0

EFDD

Rosa D’Amato

GUE/NGL

Martina Michels, Ángela Vallina

Verts/ALE

Monika Vana

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (26.1.2018)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Sofia Ribeiro

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar hur oerhört viktig den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) – unionens äldsta gemensamma politikområde – är för att uppnå offentliga mål och möta nya utmaningar genom ett antal reformer, vilket är grundläggande, t.ex. för produktion av högkvalitativa livsmedel och även för att tillhandahålla andra varor och tjänster, för tryggad livsmedelsförsörjning, stabilisering och bevarande av landsbygden, för att se till att ca 500 miljoner europeiska konsumenter erbjuds livsmedel till rimliga priser, för territoriell jämvikt och social sammanhållning samt för att se till att landsbygdsområden är långsiktigt hållbara. Parlamentet påpekar vidare att detta endast kostar 0,32 EUR per EU-medborgare och dag. Parlamentet påminner om att jordbruket och livsmedelsindustrin står för 16 % av den europeiska industrins totala omsättning, och står för över 44 miljoner arbetstillfällen i hela livsmedelskedjan, för 10 miljoner direkta arbetstillfällen inom jordbruket, 11 miljoner gårdar och 130 miljarder EUR per år i exportintäkter. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken genom sina två pelare bidrar till att stabilisera jordbrukarnas inkomster samtidigt som politiken främjar miljöprogram och ekonomisk verksamhet på landsbygden.

2.  Europaparlamentet påpekar att enligt den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020, och för första gången, är den gemensamma jordbrukspolitiken inte längre det politikområde inom EU som har den största budgeten (under de senaste tre decennierna har dess andel av den fleråriga budgetramen tyvärr sjunkit från 75 % till endast 38 %). Parlamentet framför med skärpa att utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken har minskats genom åtskilliga politiska reformer, och har blivit mer målinriktade, marknadsorienterade och inriktade på att förbättra det europeiska jordbrukets konkurrenskraft.

3.  Europaparlamentet uppmärksammar att integrationen av ytterligare uppgifter i GJP, som inte nödvändigtvis belönas av marknaden, genomfördes utan att åtföljas av budgetökningar samtidigt som EU utvidgades med nya medlemsstater. Parlamentet betonar att utmaningarna och kraven har ökat, till exempel behovet att garantera säker tillgång till livsmedel, skydd av miljöresurser, utveckling av hållbara jordbruksmetoder, miljöanpassning, investeringar i nya odlingsmetoder samt att dämpa effekterna och konsekvenserna av klimatförändringen.

4.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att öka GJP-budgeten efter 2020 eller åtminstone behålla den på sin nuvarande nivå, så att GJP:s struktur med två pelare kan behållas för att hjälpa jordbrukare i varje sektor och för att uppnå de centrala målen att öka jordbrukarnas intäkter, skydda och skapa arbetstillfällen och innovationer, leva upp till målen för hållbar utveckling samt uppfylla de åtaganden som gjorts för att genomföra klimatavtalet från Paris. Parlamentet betonar att eventuella ytterligare nedskärningar i GJP-budgeten kommer att inverka negativt på jordbrukssektorns konkurrenskraft och den regionala utvecklingen i EU:s landsbygdsområden, vilket är en möjlighet som parlamentet helt förkastar.

5.  Europaparlamentet anser att GJP-budgeten bör återspegla det stora europeiska mervärdet av denna politik som inbegriper både en inre marknad för jordbruksprodukter och fördelar på EU-nivå inom det sociala området, miljöområdet och sammanhållningen, och framhåller att GJP numera inte bara är sektorspolitik. En minskning av gemenskapsbudgeten för GJP i förhållande till BNI för EU-27 skulle minska GJP:s effektivitet när det gäller att uppfylla av unionens mål. Storleken på budgeten för denna politik borde garantera den fullständig unionsstatus i finansiella termer.

6.  Europaparlamentet betonar att GJP är en omfattande och fullfjädrad EU-politik, och är en av hörnpelarna för den europeiska integrationen. Parlamentet konstaterar att denna politik uppfyller fler och fler offentliga mål och reagerar flexibelt på nya utmaningar och nya behov inom EU och dess samhällen genom reformer, och konstaterar att den är ansvarig för konkurrensvillkoren på den inre marknaden, vilket innebär att den definierar graden av förutsägbarhet och stabilitet i de förhållanden under vilka jordbruksverksamhet bedrivs.

7.  Europaparlamentet noterar med oro att osäkerheten rörande framtiden för GJP i samband med den fleråriga budgetramen redan har fått negativa konsekvenser på landsbygden, med en nedslående inverkan på människor som arbetar inom jordbruket vilket skapar en situation som kan leda till kriser i EU för sektorn och för livsmedelsförsörjningen.

8.  Europaparlamentet betonar att GJP och dess budget skapar gemensamma ramar för jordbrukssektorns funktionssätt i EU, och att utan sådana inslag i det europeiska projektet skulle den inre marknaden för jordbruks- och livsmedelsprodukter i EU inte kunna fungera effektivt, då medlemsstaterna skulle konkurrera med varandra genom stödnivån för jordbruksprodukter, vilket skulle leda till konkurrenssnedvridningar.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens höga ambitioner när det gäller handelsförhandlingar och liberalisering av tillträdet till den europeiska jordbruksmarknaden för vissa av de mest konkurrenskraftiga jordbruksproducenterna i världen. Parlamentet betonar å andra sidan att det europeiska samhället förväntar sig att EU:s jordbruksproduktion ska uppfylla högsta möjliga normer och standarder när det gäller livsmedlens kvalitet och säkerhet, djurens välfärd och skyddet av miljö och klimat. Parlamentet betonar i detta sammanhang GJP:s kompensatoriska roll och det därmed förknippade ekonomiska stödet för att upprätthålla det europeiska jordbrukets konkurrenskraft.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att förenkla GJP:s finansieringssystem, minska jordbrukarnas ekonomiska och administrativa bördor och se till att allmänheten får korrekt information om GJP och hur dess budget används, då det offentliggjorda stödbeloppet kan vara vilseledande eftersom allmänheten inte är medveten om att medlemsstaterna, sedan GJP inrättades 1962, har slagit samman sina resurser för att skapa en gemensam politik och en gemensam marknad för jordbruksprodukter, och att det således inte längre finns en nationell motsvarighet i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att man måste öka medvetenheten om vilken viktig roll som EU spelar är det gäller att stödja europeisk livsmedelsproduktion, och fäster uppmärksamheten på att GJP inte bara tillhandahåller européerna högkvalitativa produkter till synnerligen rimliga priser, utan att det också finns dolda fördelar med att konsumenterna får extra disponibel inkomst, vilket kan tjäna som drivkraft för andra sektorer i ekonomin. Parlamentet betonar att detta endast kan fortsätta om GJP-budgeten utökas eller åtminstone bibehålls. Om all politik skulle finansieras helt av EU-budgeten skulle GJP bara stå för 1 %, vilket är rimligt med tanke på att det handlar om livsmedelsförsörjning för mer än 500 miljoner européer. Parlamentet betonar att GJP utgör mindre än 0,4 % av de totala offentliga utgifterna i EU och medlemsstaterna, vilket är en liten summa jämfört med att de offentliga utgifterna i genomsnitt tar 49 % av EU:s BNI i anspråk. Parlamentet framhåller att EU:s jordbrukare uppfyller höga normer för djurskydd, miljö och livsmedelssäkerhet och därför bör få stöd för att fortsätta med dessa viktiga uppgifter.

11.  Europaparlamentet betonar att jordbruksmarknadernas nuvarande instabilitet och de kraftiga prissvängningarna visar att det är nödvändigt att behålla jordbruksstödet, eftersom det gör det möjligt att effektivare hantera och kontrollera marknadsmisslyckanden. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de högre livsmedelspriserna och den ökade försäljningen av produkter de senaste åren inte har gynnat jordbrukarna. Parlamentet insisterar på att det behövs konkret stöd för att kunna ta itu med jordbrukarnas svårigheter att få lån och problemet med deras sjunkande intäkter från jordbruket. Parlamentet påminner också om att de europeiska konsumenterna inte är beredda att betala livsmedelspriser som oundvikligen skulle vara högre om jordbrukssektorn inte mottog offentligt stöd.

12.  Europaparlamentet framhåller att jordbruksstödet endast är ett obetydligt belopp i förhållande till medlemsstaternas totala BNP, men är av avgörande betydelse för att säkerställa kontinuiteten i jordbruket och ge jordbrukarna en säker inkomst. Parlamentet upprepar att GJP i hög grad bidrar till att minska svängningarna i jordbrukarnas inkomster samt till att hjälpa unga jordbrukare att etablera sig i jordbrukssektorn och att få sina jordbruk lönsamma, och därigenom skapa direkta och indirekta arbetstillfällen inom sektorn.

13.  Europaparlamentet konstaterar att man måste hantera de inkomstsvängningar som beror på prissvängningar på grund av den förvärrade situationen i jordbrukssektorn, särskilt när produktionskostnaderna stiger. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken inte i tillräcklig grad tar itu med instabiliteten vad gäller inkomster och jordbruksmarknader, och att minskningen av GJP-budgeten förmodligen kommer att förvärra detta problem, vilket drabbar de mest sårbara delarna av sektorn.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie avseende hur mycket pengar som skulle återgå till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) om taken för direktstödet på 150 000 EUR, 100 000 EUR och 50 000 EUR tillämpades i hela EU.

15.  Europaparlamentet påminner om att Brexit beräknas påverka GJP med mellan 3,8 och 4,1 miljarder EUR per år, och uppmanar därför kommissionen att kompensera för detta bortfall genom alternativa finansieringsformer, t.ex. genom att öka medlemsstaternas bidrag som procent av BNI, utveckla nya egna medel, utnyttja några av förslagen från högnivågruppen för egna medel och förbättra GJP:s funktionssätt, så att GJP-budgeten kan förbli intakt även efter Förenade kungarikets utträde ur EU och fullt ut kan möta det europeiska jordbrukets nuvarande och framtida utmaningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta jordbrukssektorns tillgång till andra finansieringsinstrument, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Om nya villkor för jordbruksstödet ska utarbetas bör kommissionen matcha dessa med en lämplig ökning av GJP-budgeten. Parlamentet betonar att det krävs ökad finansiering i linje med reaktionerna på de återkommande kriserna inom känsliga sektorer som mjölk-, griskötts-, och frukt och grönsakssektorn, och betonar att prissvängningar bör bekämpas genom förslag till nya instrument, och att man därvid måste ta hänsyn till de eventuella effekterna av frihandelsavtal för dessa sektorer samt tänka på att det blir allt viktigare att främja konkurrenskraften för Europas jordbruk i ett globalt sammanhang. Parlamentet vill dessutom fästa uppmärksamhet på den allt större vikt som externa faktorer spelar för det europeiska jordbruket och GJP och det därmed förknippade behovet av ytterligare instrument för att motverka eventuella framtida jordbruksmarknadskriser som har sitt upphov utanför EU:s gränser.

17.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med förbättrad budgetkontroll, och uppmanar kommissionen att utarbeta en policy som kommer att leda till bättre redovisning av vad EU:s skattebetalares pengar går till och vilka resultaten är av dessa satsningar.

18.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen behåller direktstödet intakt, eftersom det bidrar till att undvika snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna, och att EU:s jordbruksprodukter måste förbli konkurrenskraftiga externt. Parlamentet motsätter sig med kraft att det införs någon nationell samfinansiering, vilket skulle motsvarar en partiell åternationalisering av GJP och som skulle kunna leda till att det uppstår olika GJP i de olika medlemsstaterna, leda till en stark balansförskjutning mot EU-budgetens nettobidragsgivare och störa den inre marknadens funktionssätt. Parlamentet betonar därför att GJP, som den enda politik som är fullständigt integrerad på unionsnivå, ger det största europeiska mervärdet, och att ett nationellt finansierad jordbrukspolitik skulle vara betydligt dyrare. Parlamentet motsätter sig varje försök att tvinga medlemsstaterna till en medfinansiering av GJP. Parlamentet inser hur viktigt det är att fortsätta finansieringen av programmen för landsbygdsutveckling, med tanke på deras bidrag till den europeiska territoriella och sociala sammanhållningen, då landsbygden utgör ca 90 % av EU:s yta. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till de olika produktions- och arbetskostnaderna, tillsammans med jordbrukets bidrag till sysselsättningen i de enskilda medlemsstaterna, när man fortsätter processen både för harmonisering av direktstödet i unionen under nästa fleråriga budgetram och den interna konvergensen inom medlemsstaterna och deras regioner. Parlamentet betonar hur viktigt det är att behålla de olika åtgärder, bl.a. frivilligt kopplat stöd, som medlemsstaterna kan utnyttja för att upprätthålla produktionen inom sektorer som är avgörande för utsatta områden, utan att det får snedvridande effekter på den inre marknaden. Parlamentet betonar att direktstödet är ett viktigt säkerhetsnät och inkomststöd för jordbrukare.

19.  Europaparlamentet betonar att jordbruket, särskilt primärproduktionen, är särskilt känsligt för skador som orsakas av klimatberoende naturfenomen (torka, översvämning, storm, nederbörd, etc.) och kommissionen uppmanas därför att utveckla en mekanism för stöd till åtgärder som syftar till att minska och förebygga sådana skador, och som också kan omfatta ersättning för förluster som drabbar primärproducenterna inom jordbruket som resultat av klimatförändringsdrivna katastrofer.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa GJP-budget överväga möjligheten att föryngra sektorn genom att göra det enklare för unga och nya jordbrukare att etablera sig i sektorn, och för äldre att lämna den. Kommissionen uppmanas att fortsätta utveckla mekanismer för generationsskifte och därigenom stödja en modernisering och föryngring av jordbrukssektorn, alltid med tanke på att säkra utnyttjande och överföring av kunskap.

21.  Europaparlamentet påminner om att de flesta landsbygdsområden återfinns bland de minst gynnade regionerna i EU, vilkas BNP per capita är betydligt lägre än det europeiska genomsnittet. Landsbygdsutveckling fortsätter därför att vara en viktig utmaning för en balanserad territoriell utveckling, och dessa områden kräver stöd för att kunna öka sysselsättningen och levnadsstandarden och för att kunna utveckla andra funktioner än jordbruket. Parlamentet betonar att stöd till social och ekonomisk sammanhållning i EU fortfarande är en aktuell uppgift för EU-budgeten. Parlamentet anser därför att EU-budgetens finansiering för utveckling av landsbygdsområden inom ramen för GJP bör förstärkas och att kriterierna för att fördela dessa stödmedel mellan medlemsstaterna även i fortsättningen bör ta hänsyn till skillnaderna i landsbygdsbefolkningens förmögenhet, deras antal samt jordbruksarealen.

22.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt särskilt stöd till jordbrukare med störst behov, bl.a. familjejordbruk och små och medelstora jordbruk och, genom specialinriktade konkreta åtgärder, de som befinner sig i områden som präglas av naturliga begränsningar och i de minst gynnade områdena, i bergsområden och i de yttersta randområdena, för att därmed trygga livsmedelsförsörjningen på ett effektivare sätt i alla delar av EU och förhindra avfolkning av landsbygden. Stödet bör inriktas specifikt på dem som arbetar direkt i jordbruket, utan att utesluta deltidsarbetande jordbrukare som i många fall har diversifierat sin verksamhet och inte bör straffas för sådana ansträngningar. Det är avgörande för jordbruket att det finns incitament till att bedriva jordbruk i framtiden genom en adekvat framtida GJP-budget och en positiv differentiering för de mest utsatta områdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en ökning av anslaget till finansieringen av särskilda åtgärdsprogram för avsides belägna regioner och regioner med ökaraktär (Posei), vilket parlamentet har uppmanat till, för att upprätthålla ett system som är mycket viktigt för de yttersta randområdena. Parlamentet påminner om att detta handlar om tre medlemsstater och utgör mindre än 1 % av GJP-budgeten. Parlamentet noterar särskilt att lokal utveckling som leds av lokalsamhällen, t.ex. programmet Leader, har visat sig vara ett effektivt sätt att utnyttja GJP-medel. Parlamentet vill att finansieringen för att inrätta och utveckla producentorganisationer ska öka i den kommande fleråriga budgetramen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för nästa fleråriga budgetram stödja jordbrukarnas tillgång till innovationer, till exempel moderna avels- och odlingstekniker och precisionsjordbruk, genom att öka synergierna mellan olika finansieringsprogram och ge jordbruket en större roll i EU:s forskningsprogram. Ny teknik spelar en allt större roll och har en allt större potential inom jordbruket, men parlamentet framhåller att en stor del av jordbrukarna fortfarande inte har råd med detta.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en rättslig ram för livsmedelskedjan i EU och att garantera att den får adekvat finansiering, i syfte att bekämpa otillbörliga affärsmetoder på den inre marknaden och säkerställa en viss transparensnivå och säkerhet för jordbrukarna, vilket kommer att göra det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut som inte bara kommer att gynna dem själva utan även konsumenterna, och komma bort från sådan praxis som att sälja till priser under produktionskostnaden med åtföljande minskning av jordbrukarnas inkomster. Parlamentet uppmanar till finansiering av åtgärder som förstärker jordbrukarnas förhandlingsstyrka i livsmedelskedjan. Parlamentet påminner om sitt överväldigande stöd för ett EU-regelverk för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder.

25.  Europaparlamentet noterar producenternas intresse för program som främjar EU‑produkter och uppmanar kommissionen att hålla fast vid den nuvarande trenden med ökade resurser för sådana program, samtidigt som man dock bör genomföra en utvärdering av de administrativa kraven och villkoren, vilka ofta medför svårigheter, särskilt för små, medelstora och nya producenter och de sammanslutningar som företräder dem.

26.  Europaparlamentet anser att de första fyra scenarier som kommissionen har fastställt i sin vitbok från mars 2017 inte är tillräckligt ambitiösa. Parlamentet understryker att det femte scenariot måste vara utgångspunkten för alla diskussioner om budgeten efter 2020. Nästa fleråriga budgetram bör vara så lång som möjligt (minst sju år), med en långtidsprognos för tiden fram till 2050 för utvecklingen av EU:s jordbrukssektor, för att säkerställa förutsägbarhet och stabilitet i den framtida finansieringen av GJP, särskilt med tanke på betydelsen av tryggad livsmedelsförsörjning och den allt större instabiliteten i sektorn, men också för att förbättra chanserna för att pilotprogrammen ska lyckas.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

3

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Stefan Eck, Jens Gieseke, Maria Heubuch, Karin Kadenbach, Momchil Nekov, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer‑Pierik, Hannu Takkula, Tom Vandenkendelaere, Thomas Waitz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Esther Herranz García, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik, Czesław Adam Siekierski, Tom Vandenkendelaere

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean‑Paul Denanot, Karin Kadenbach, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

ECR

Jørn Dohrmann, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson, Stanisław Ożóg

ALDE

Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Hannu Takkula

ENF

Philippe Loiseau, Laurenţiu Rebega

3

-

GUE/NGL

Stefan Eck, Luke Ming Flanagan

EFDD

John Stuart Agnew

5

0

ECR

Richard Ashworth

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

EFDD

Marco Zullo

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från fiskeriutskottet (23.11.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Clara Eugenia Aguilera García

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att det mot bakgrund av fiskets socioekonomiska betydelse i EU:s kustområden är nödvändigt att upprätthålla en specifik, omfattande, oberoende och tillgänglig fiskerifond för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, säkerställa ett hållbart europeiskt vattenbruk och fiske, införa en plan för selektivt fiske för att förhindra att fångst kastas överbord, minska den ekonomiska bördan av landningsskyldigheten och underlätta dess genomförande samt uppnå målet med maximalt hållbart uttag. Parlamentet betonar vidare att en sådan fond också måste hjälpa fiskerinäringen att genomföra en omstruktureringsprocess, som av en rad olika skäl har blivit nödvändig, och att denna process kan omfatta åtgärder såsom tillämpningen av landningsskyldigheten och utbyte till icke-förorenande motorer.

2.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma fiskeripolitiken omfattas av EU:s exklusiva behörighet och att de finansiella medel som står till EU:s förfogande för denna politik därför bör vara tillräckligt omfattande så att de ambitiösa mål som fastställs i grundförordningen kan uppfyllas. Parlamentet påminner dock om att den nuvarande Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) endast svarar för 0,6 % av den totala fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet betonar att medlen till EHFF åtminstone bör hållas kvar på samma nivå med hänsyn till fiskets socioekonomiska betydelse i EU:s kustområden.

3.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att föreslå ett större anslag för EHFF:s nästa programperiod, högre procentsatser för finansieringen och andra regler för samfinansiering och ersättning till fiskarna under fredningstiden, så att man kan tillgodose det småskaliga fiskets behov, som ofta hämmas av administrativa fördröjningar orsakade av medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet konstaterar att stödet för tillfälligt upphörande av fiskeverksamheten i vissa fall bör upprätthållas. Parlamentet anser vidare att detta stöd bör riktas till de flottor som tvingas avbryta sin verksamhet på grund av externa orsaker såsom stängning av fisket. Parlamentet vill även att stödet för definitivt upphörande med fiskeverksamhet bibehålls enligt samma villkor som för närvarande, vid behov tillsammans med en ekonomisk granskning av hur skrotningen av fartyg inverkar på flottans jämvikt och på den faktiska fångstkapaciteten.

5.  Europaparlamentet noterar att brexit inte får användas som en förevändning för att minska den framtida finansieringen. Parlamentet anser att EU bör försöka hitta ett sätt att säkerställa att en eventuell nedgång i den fleråriga budgetramen efter 2020 inte automatiskt leder till lägre anslag till EHFF, som redan har minskats i 2018 års budget. Parlamentet understryker att stödet särskilt måste prioritera småskaligt kustfiske. Parlamentet varnar dessutom för risken för att brexit kommer att påverka fiskerisektorn, vilket kräver en solid budgetpost med tanke på den redan minskade budget som avsatts för sektorn i EU.

6.  Europaparlamentet föreslår att utöka finansieringen med hjälp av andra finansieringsinstrument som kompletterar det icke återbetalningspliktiga stödet. Parlamentet föreslår vidare att man främjar tillgången till ett lånesystem så att sektorn kan utöka sina finansieringsmöjligheter, för att stimulera företagens ekonomiska utveckling och fortsätta insatserna för att lindra de miljömässiga konsekvenserna av fångstverksamheten.

7.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att garantera tillräcklig finansiering till EHFF så att fonden kan investera i hållbarhet, selektivitet och konkurrenskraft för fiskeflottorna.

8.  Europaparlamentet betonar att genomförandenivån för EHFF 2014–2020 tre år efter dess antagande den 15 maj 2014 fortfarande är otillfredsställande, då endast 1,4 % av anslaget på 6,4 miljarder EUR hade använts i september 2017. Parlamentet hoppas att genomförandenivån för EHFF och andra europeiska struktur- och investeringsprogram så småningom kommer att förbättras. Parlamentet påpekar att den låga genomförandenivån till stor del beror på fördröjningen av antagandet av reglerna för denna europeiska fond efter reformen av den gemensamma fiskeripolitiken samt, i många fall, på bristen på tydlighet i de administrativa förfarandena för stödåtgärderna inom ramen för fonden. Parlamentet förespråkar därför förenklade och tydligare förfaranden. Parlamentet vill se större flexibilitet i tilldelningen av medel, och anser framför allt att de budgetposter som inte utnyttjats av medlemsstaterna, när det gäller uppgifter, bör kunna överföras till forskningsinstitut och, när det gäller kontroll, till Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA).

9.  Europaparlamentet betonar även att kostnader med anknytning till landningsskyldigheten bör täckas av EHFF, vilket förutsätter att fonden förenklas och finansieras tillräckligt.

10.  Europaparlamentet anser att åtgärder måste vidtas för att säkerställa att Europeiska fiskerifonden efter 2020 genomförs på ett snabbare, mer flexibelt och mindre byråkratiskt sätt, utan de fördröjningar som fortfarande präglar EHFF 2014–2020, för att undvika att den nuvarande situationen upprepas.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över investeringsklausulen för att säkerställa att de regionala och nationella investeringar som samfinansieras via EHFF utesluts från beräkningen av de nationella budgetunderskotten inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

12.  Europaparlamentet ställer sig bakom den utbredda uppfattningen inom sektorn och hos medlemsstaternas förvaltningar att nuvarande finansieringsregler är alltför komplicerade och att de generellt skulle kunna vara mindre betungande, i synnerhet för projekt som rör mindre belopp. Parlamentet betonar att eftersom omnibusförordningen, som syftade till att förenkla budgetförordningen, inte berörde EHFF måste EHFF-förordningen förenklas.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av fiskerikontroller och insamling av vetenskapliga uppgifter, som tillsammans utgör pelare för den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet anser att de även i fortsättningen bör erhålla EU-finansiering och att medlemsstaterna bör öka sina ansträngningar för att använda dessa resurser.

14.  Europaparlamentet anser med avseende på inrättandet av en ny europeisk fiskerifond att det bör införas regler för proportionalitet så att små projekt får en mindre byråkratisk börda än stora projekt. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att det bör finnas en de minimis-regel för stöd av mindre omfattning inom ramen för denna nya europeiska fiskerifond.

15.  Europaparlamentet betonar att även om EU är en nettoimportör av fisk och skaldjur så är EU:s fiske fortfarande både en mycket viktig källa till nyttig mat på den europeiska marknaden och en garanti för dess självförsörjning av livsmedel. Parlamentet understryker att EU bör fortsätta att hindra att tredjeländers produkter som inte uppfyller de livsmedelsrelaterade, miljömässiga och sociala standarderna i Internationella arbetsorganisationens konvention nr 188 eller bestämmelserna för bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske förs in på EU:s marknad, och att dessa krav bör integreras i frihandelsavtalen. Parlamentet betonar att import av undermåliga fiskeriprodukter som inte uppfyller de rättsliga kraven generellt bör begränsas och att lika konkurrensvillkor bör säkras för fiskeriprodukter. Parlamentet betonar vidare att EU bör stärka och harmonisera kontrollerna och inspektionerna av importer från tredjeländer för att hindra att produkter som inte uppfyller de rättsliga kraven förs in på EU:s marknad.

16.  Europaparlamentet understryker att ett europeiskt mervärde i fiskeriförvaltningen hittills i hög grad har varit kopplat till en minskning av fiskeflottornas kapacitet, en sund resursförvaltning, produkternas kvalitet och bearbetningen av produkterna. Parlamentet anser att det i den fleråriga budgetramen efter 2020 måste säkras balans mellan de tillgängliga fiskeresurserna och fiskeflottans kapacitet. Parlamentet betonar att andra faktorer med ett icke mätbart mervärde också bör beaktas, såsom den roll fiskerisektorn spelar i de samhällen som i hög grad är beroende av denna sektor för den direkta och indirekta sysselsättningen och den lokala tillväxten. Parlamentet understryker därför vikten av att upprätthålla en oberoende fiskerifond för att stödja dessa samhällen och säkerställa större territoriell sammanhållning.

17.  Europaparlamentet understryker att kustsamhällen som är beroende av icke-industriellt fiske bör prioriteras i förbindelse med den framtida EHFF, med hänsyn till den betydelse som det icke-industriella fisket har för dessa samhällen när det gäller miljö och sysselsättning, och att denna sektor svarar för 80 % av den europeiska flottan och 40 % av den totala sysselsättningen inom den primära sektorn som helhet, utöver de indirekta arbetstillfällen den skapar inom lokal distribution, tillverkning av nät och fartygsreparationer. Parlamentet betonar vidare att de kustsamhällen som är beroende av icke-industriellt fiske bör prioriteras inom ramen för den framtida EHFF för att säkerställa deras tillväxt och generera inkomster och arbetstillfällen. Parlamentet noterar att detta var budskapet i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, och att det också beaktades när den nya politiken infördes.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av fiskets sociala och ekonomiska dimension för lokalsamhällen och vissa kust- och havsregioner. Parlamentet konstaterar att det är nödvändigt att säkra tillräckliga finansiella medel för att möjliggöra tillgång till finansiering för kustfiske, icke-industriellt fiske och småskaligt fiske.

19.  Europaparlamentet betonar att det traditionella kustfisket har en stor dragningskraft på turister, vilket indirekt medför mycket positiva ekonomiska effekter för andra ekonomiska sektorer.

20.  Europaparlamentet understryker att europeiska kust- och ösamhällen är och kommer att förbli kraftigt beroende av fiskerinäringen, både i fråga om bearbetning av fisk och skaldjur, turism och restauranger och, i tidigare led, skeppsvarv, underhåll och reparationer, säkerhet och ny teknik. Parlamentet betonar därför att lokalt ledd utveckling och lokala fiskeaktionsgrupper även i fortsättningen bör uppmärksammas och att finansieringen av dem måste öka, eftersom de gör det möjligt för lokala fiskesamhällen att hantera dessa utmaningar på gräsrotsnivå, med hjälp av lokala aktörers kunskaper för att lösa lokala problem. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att hålla finansieringsstrukturen för fiskarnas producentorganisationer intakt samt att bidra till de representativa yrkesorganisationerna.

21.  Europaparlamentet anser att kontrollåtgärderna är en grundläggande och avgörande del av den gemensamma fiskeripolitiken för att säkerställa lika konkurrensvillkor, och menar att det bör avsättas tillräckliga ekonomiska och andra resurser till kontrollverksamhet, både från kommissionens och medlemsstaternas sida. Parlamentet anser därför att den framtida fonden måste säkerställa tillräckligt stöd i detta avseende.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att bevara finansieringsstrukturen för de två instrumenten för kollektivt stöd till fiskerisektorn, lokala aktionsgrupper och fiskerisektorns producentorganisationer, eftersom dessa spelar en viktig roll för utvecklingen av fisket i de regioner som är beroende av denna verksamhet.

23.  Europaparlamentet anser att EHFF bör fortsätta att prioritera ekonomiskt stöd till kustfisket och det icke-industriella fisket med hänsyn till den socioekonomiska roll de spelar i de regioner som är starkt beroende av fisket, dock utan att detta går ut över det ekonomiska stödet till andra flottor, som är nödvändiga för att försörja EU:s marknad med sunda livsmedel.

24.  Europaparlamentet anser att man i förbindelse med den kommande reformen av den fleråriga budgetramen måste börja reflektera över hur man kan finansiera moderniseringsåtgärder för vissa föråldrade fiskeflottor som medför säkerhetsrisker till sjöss, vilket gäller en del flottor i de yttersta randområdena, dock under förutsättning att det inte leder till en ökning av fiskekapaciteten.

25.  Europaparlamentet betonar den allt viktigare roll som den så kallade ”blå ekonomin” spelar. Parlamentet anser att prioriteringarna inom ramen för strategin ”blå tillväxt” bör anpassas till prioriteringarna för EHFF, med stöd av en specifik budgetpost, det vill säga miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet, konkurrenskraft, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen, akademisk och yrkesmässig utbildning och territoriell sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de finansiella anslagen för blå tillväxt i den fleråriga budgetramen, och betonar att en fiskerifond bör spela en viktig roll i detta avseende.

26.  Europaparlamentet gläder sig över viljan att inom ramen för den europeiska strategin för ”blå ekonomi” ge ny stimulans till vattenbruket – som mottar 20 % av EHFF – men beklagar de administrativa hindren för utvecklingen av vattenbruket. Parlamentet anser därför att man bör undersöka sätt att minska byråkratin i medlemsstaterna.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av stödåtgärder för att underlätta den sociala dialogen, och påpekar att EHFF måste användas för att utbilda kvalificerad arbetskraft för sjöfarts- och fiskerisektorn. Parlamentet betonar vikten av att modernisera sjöfarts- och fiskerisektorn och noterar den roll som innovation spelar i detta sammanhang. Parlamentet vill därför se en förstärkning av investeringarna i teknisk utveckling och innovation, särskilt med hänsyn till behovet av att förbättra fiskeredskapens selektivitet inom ramen för landningsskyldigheten och uppfyllandet av kriteriet för maximalt hållbart uttag, och för att säkerställa fartygens energieffektivitet och besättningens bekvämlighet och säkerhet. Parlamentet kräver dessutom att företag inom andra sektorer som utvecklar lösningar för fiskerisektorn får tillgång till medel, och att möjligheterna till finansiering ökar för att främja förbättringar av sektorns ekonomiska och miljömässiga resultat.

28.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja och investera i en diversifiering av fiskerisektorn, genom att utveckla kompletterande verksamheter.

29.  Europaparlamentet betonar på nytt behovet av att förbättra insamlingen av vetenskapliga uppgifter och säkerställa bättre tillgång till dessa, att främja samarbete och utbyte av vetenskapliga uppgifter mellan sjöfarts- och fiskesektorn å ena sidan och forskarvärlden, icke-statliga organisationer och andra aktörer å andra sidan, samt att främja ny forskningsverksamhet och utveckla nya branscher inom fiskerisektorn, såsom akvaponik.

30.  Europaparlamentet upprepar vikten av sunda och oberoende vetenskapliga utlåtanden för att bedöma fiskeresursernas tillstånd, så att förvaltningsbeslut kan fattas som gör det möjligt att uppnå maximalt hållbart uttag. Parlamentet anser att det inom ramen för EHFF för perioden efter 2020 bör avsättas tillräckliga medel för insamling av vetenskapliga uppgifter.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätthålla åtminstone den nuvarande finansieringsnivån för EFCA för dess uppgifter avseende kontroll, inspektion och övervakning av fiskerisektorn. Parlamentet kräver en förstärkning av EFCA:s framtida roll, så att målen för den gemensamma fiskeripolitiken kan uppnås och EFCA kan konsolidera sin verksamhet när det gäller förvaltningen av fiskeflottorna och övervakningen av kontrollförfarandena. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till EFCA.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, David Coburn, Richard Corbett, Diane Dodds, Linnéa Engström, Mike Hookem, Ian Hudghton, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Liadh Ní Riada, Ulrike Rodust, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

France Jamet, Verónica Lope Fontagné, Francisco José Millán Mon, Maria Lidia Senra Rodríguez

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

21

+

ALDE

António Marinho e Pinto, Norica Nicolai

ECR

Ruža Tomašić, Remo Sernagiotto

ENF

France Jamet

PPE

Alain Cadec, Carlos Iturgaiz, Francisco José Millán Mon, Gabriel Mato, Jarosław Wałęsa, Verónica Lope Fontagné, Werner Kuhn

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Isabelle Thomas, Renata Briano, Ricardo Serrão Santos, Richard Corbett, Ulrike Rodust

VERTS/ALE

Ian Hudghton, Linnéa Engström, Marco Affronte

2

-

EFDD

David Coburn, Mike Hookem

2

0

GUE/NGL

Liadh Ní Riada, Maria Lidia Senra Rodríguez

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (6.12.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Helga Trüpel

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att slutet på programperioden 2014–2020, tillsammans med den förändrade europeiska och internationella politiska miljön, motiverar en översyn av den fleråriga budgetramens struktur, så att den anpassas till unionens behov. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att noggrant bedöma de potentiella konsekvenserna och effekterna av Brexit, inleda en omfattande reform av den fleråriga budgetramen och tillhandahålla de ekonomiska resurser som behövs för att förhindra att Brexit får några negativa effekter, varken för den finansiering som avsatts för EU-täckande samarbetsprogram inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott och forskning eller för de människor som arbetar inom de berörda sektorerna.

2.   Europaparlamentet stöder program inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott, forskning och medborgarskap som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och som åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna, och efterlyser en ordentlig ökning av åtagandebemyndiganden, betalningsbemyndiganden och långsiktiga och samordnade investeringar, för att garantera att deras mål i den fleråriga budgetramen efter 2020 kan uppnås med framgång.

3.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramens struktur bör ta hänsyn till åtminstone följande kriterier:

i.  Enkelhet, dvs. en reform av rubrikerna som gör det möjligt för medborgarna att förstå deras mål. Parlamentet anser att programmen för utbildning, ungdom, kultur och idrott bör samlas under en enda rubrik som återspeglar de olika programmens mål på lämpligt sätt.

ii.  Förutsägbarhet, dvs. en struktur för den fleråriga budgetramen och de program som är kopplade till den som gör det möjligt för stödmottagarna att planera på tillräckligt lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att behålla strukturen för de program vilkas potential ännu inte har utnyttjats fullt ut, inklusive det övergripande programområdet inom Kreativa Europa, särskilt garantifaciliteten för de kulturella och kreativa sektorerna och dess samverkan med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som är av avgörande betydelse för stödet till den kulturella och den kreativa sektorn.

iii.  Transparens och demokratiskt redovisningsansvar, dvs. att den fleråriga budgetramens varaktighet bör anpassas till Europaparlamentets valperioder. Parlamentet noterar att den bristande överensstämmelsen mellan den fleråriga budgetramens sjuåriga programplanering och den tioåriga programplaneringen för EU:s politiska och strategiska prioriteringar kan äventyra en konsekvent utvärdering av unionsprogrammens resultat. Parlamentet föreslår därför en flerårig budgetram för tiden efter 2020 med en löptid på 10 år med en bindande och meningsfull översyn efter de första 5 åren.

iv.  Anpassningsförmåga, eftersom erfarenheterna av den fleråriga budgetramen 2014–2020 visar att budgetramen är svår att anpassa till nya utmaningar utan att detta påverkar befintliga program. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram behöver mer flexibilitet och större marginaler, samtidigt som principen ”nya pengar till nya initiativ” bör införas i syfte att undvika att finansiering av nya initiativ från EU:s budget sker på bekostnad av EU:s befintliga program och politik. Parlamentet betonar i detta sammanhang att långsiktig stabilitet är avgörande för kultur- och utbildningsprogram. Kommissionen och rådet uppmanas därför att överväga att höja taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i de framtida fleråriga budgetramarna. Flexibilitet bör göra det möjligt att till fullo utnyttja taken i den fleråriga budgetramen för åtaganden och betalningar.

v.  Ansvar, som en prioriterad fråga, och åtgärder måste vidtas för att undvika att en ny betalningskris uppstår under den nuvarande fleråriga budgetramen. Man måste vara mycket försiktig så att utestående fordringar i räkenskaperna inte ackumuleras, såsom fallet var i slutet av den senaste fleråriga budgetramen (2007–2013) och början av den pågående (2014–2020). Parlamentet förväntar sig att en ökning av åtagandebemyndigandena kommer att åtföljas av motsvarande ökning av anslagen för betalningar i rätt tid. Parlamentet beklagar att de försenade betalningarna har fått allvarliga konsekvenser och har en särskilt negativ effekt för små organisationer inom utbildning, kultur och den kreativa sektorn, vilket också direkt påverkat EU-budgetens stödmottagare, såsom studenter, universitet, små och medelstora företag samt forskare.

4.  Europaparlamentet anser att adekvata och långsiktiga investeringar i utbildning och kultur är av avgörande betydelse för att göra det möjligt för EU-medborgare att konkret och aktivt delta i det politiska och demokratiska livet i EU.

5.  Europaparlamentet instämmer helhjärtat i att man måste minska de BNI-baserade medlens bidrag till EU-budgetens egna medel, inom ramen för en övergripande reform av systemet i syfte att respektera andan och ordalydelsen i artikel 311 i EUF-fördraget.

6.  Europaparlamentet noterar med stor oro att social och ekonomisk ojämlikhet, främlingsfientlighet, rasism, nationalism, våldsam extremism och terrorism ökar i Europa. Därför uppmanar parlamentet till effektiva förebyggande åtgärder som ska stödjas genom utökad finansiering av relevanta EU-program, inklusive sådana som bland andra initiativ stöder utbildningsstrategier som främjar europeiskt medborgarskap, social sammanhållning, tolerans och mänskliga rättigheter, och som främjar öppna och inkluderande europeiska samhällen som grundval för vår demokratiska modell, i enlighet med Parisförklaringen av den 17 mars 2015.

7.  Europaparlamentet inser de kort- och långsiktiga utmaningar som integrationen av flyktingar och migranter i Europas samhällen innebär för de nyanlända och värdsamhällena. Parlamentet understryker i detta sammanhang hur viktigt det är med kulturella program, utbildningsprogram och idrottsprogram samt efterlyser långsiktiga och samordnade investeringar tillsammans med en adekvat ökning av finansieringen inom ramen för de nuvarande och kommande programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, för att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att uppnå en meningsfull integration, samtidigt som man integrerar detta stöd till kultur- och utbildningsprogram i annan EU-finansiering för integrering, såsom asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

8.  Europa parlamentet inser de utmaningar som unionen står inför när det gäller utbildning, kultur, ungdom och medborgarskap, framför allt konkret tillgång till EU-program, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning, och att man måste utvidga räckvidden för dessa program så att de omfattar alla unga européer, inbegripet gymnasieelever och lärlingar, så att man når ut till fler än universitetsstuderandena som för närvarande utgör den stora majoriteten av stödmottagarna. I detta sammanhang understryker parlamentet hur viktigt det är med kulturella program, utbildningsprogram och idrottsprogram samt efterlyser långsiktiga och samordnade investeringar inom ramen för de nuvarande och kommande programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna för att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar.

9.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet är viktiga verktyg för att ta itu med det fortsatta problemet med hög ungdomsarbetslöshet och uppmanar till fortlöpande förbättring av dem samt en betydande budgetökning inom ramen för Europeiska socialfonden. Det behövs en politik som stöder efterfrågan och investeringar, tillväxtfrämjande strukturreformer och samordning inom socialpolitiken för att stödja ungdomars övergång till arbetsmarknaden med hög kvalitet och på ett hållbart sätt.

10.  Europaparlamentet betonar att man måste förstärka de befintliga programmen inom utbildning och kultur för att ytterligare stödja arbetstagarnas anställbarhet, särskilt i medlemsstater med hög arbetslöshet, och främja konkurrenskraften hos EU:s kultursektor.

11.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör tillhandahålla särskild finansiering för icke-formell utbildning, frivilligarbete inom undervisningen om det europeiska medborgarskapet för ungdomar i grundskolor och gymnasier, yrkesskolor och alla andra utbildningscentrum, eftersom denna typ av verksamhet spelar en viktig roll för att ”lära ut” EU på många skolor i Europa, öka den övergripande kvaliteten i undervisningen om europeiskt medborgarskap samt indirekt främja europeiska identitet och aktivt samhällsengagemang bland ungdomar.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att även förstärka den externa dimensionen av kulturprogrammen inom Erasmus+ och Kreativa Europa som en viktig del av den personliga öga-mot-öga-aspekten av EU:s strategi för internationella kulturförbindelser, särskilt med hänsyn till låg- och medelinkomstländer, samt särskilda program som underlättar rörlighet för unga konstnärer och yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn. Den yttre dimensionen av det nya programmet för den europeiska solidaritetskåren bör förstärkas.

13.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta investeringar i den nuvarande och framtida strategiska ramen Utbildning 2020, Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna för att ge ungdomsorganisationer utrymme att fortsätta att nå ut till ungdomar och ge dem värdefull kompetens och livserfarenhet genom livslångt lärande, elevcentrerat lärande och icke-formell utbildning samt möjligheter till informellt lärande, särskilt frivilligarbete och ungdomsverksamhet.

14.  Europaparlamentet betonar att ökade investeringar i Erasmus+ måste ge programmet en vidare räckvidd i syfte att inkludera mer långtgående möjligheter till rörlighet för studerande inom yrkesutbildning, utsatta ungdomar och ungdomar som lider av flerfaldig diskriminering och hinder, däribland personer med funktionsnedsättning, hbti-personer och personer från marginaliserade befolkningsgrupper, liksom elever inom ramen för utbyten mellan skolor.

15.  Europaparlamentet efterlyser tio gånger större investeringar i Erasmus+ efterföljande program för nästa fleråriga budgetram i syfte att nå ut till många fler ungdomar och studerande i Europa och nå programmets fulla potential, och därmed stödja uppmaningen från kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i hans tal om tillståndet i unionen och även från många andra europeiska ledare, samt från sammanslutningen av civilsamhällsorganisationerna bakom kampanjen ”Erasmusx10”. Det nuvarande programmet Erasmus+ står bara för 1,36 % av den totala EU-budgeten 2014–2020 och kommer att bli till nytta för endast 4 miljoner européer i slutet av dess genomförande under 2020.

16.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att den fleråriga budgetramen efter 2020 och därtill hörande programförordningar godkänns i rätt tid, så att man kan undvika problem vid programmens genomförande och så att övergångsperioden mellan den nuvarande och den kommande perioden minimeras.

17.  Med tanke på att många europeiska medborgare fortfarande har läs- och skrivsvårigheter, inklusive funktionell analfabetism och svårigheter att ta del av medierna, att omkring 40 % av EU:s arbetskraft inte har tillräckliga digitala färdigheter och att 44 % av befolkningen har låga eller inga grundläggande digitala färdigheter anser Europaparlamentet att nästa fleråriga budgetram måste avsätta betydande ytterligare resurser –utöver befintliga utbildningsprogram – för att främja digital kompetens genom bättre utbildning, yrkesutbildning och möjligheter till livslångt lärande och stödja digitaliseringen av utbildnings- och kulturresurser i syfte att förbättra och höja deras kvalitet och tillgänglighet. Parlamentet betonar dessutom att initiativ för digital kompetens måste omfatta både grundläggande allmänna färdigheter, såsom mediekompetens och digital kompetens, och specifik arbetsanknuten kompetens, t.ex. kodning. Parlamentet insisterar på att den nya fleråriga budgetramen ska ge en möjlighet att fastställa en övergripande EU-politik för digital kompetens.

18.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att ta itu med socialt utanförskap och inkludera personer från missgynnade miljöer så att de får full och lika tillgång till både kultur och utbildning.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att inrätta den europeiska solidaritetskåren som ett program för att främja solidaritet mellan europeiska ungdomar, och föreslår att programmet får fortsätta i nästa fleråriga budgetram med utökad budget och som en del av EU:s ungdomspolitik.

20.  Europaparlamentet erkänner den betydelse som den kulturella och kreativa sektorn har för den sociala och ekonomiska utvecklingen i EU och dess medlemsstater, och rekommenderar att man utvecklar en samordnad politisk ram som behandlar de specifika behoven för ytterligare utveckling och främjande av sektorn.

21.  Europaparlamentet betonar att man måste vidta åtgärder för att förbättra tillgången till och genomförandet av program genom att minska byråkratin, eventuellt genom förenkling, flexibilitet och synergieffekter mellan programmen, och förhindra försenade betalningar eller eftersläpning av obetalda räkningar.

22.  Europaparlamentet inser hur viktigt det är att skydda både natur- och kulturarv och utnyttja deras potential som ekonomisk motor.

23.  Europaparlamentet efterlyser en större betoning på praktikplatser och lärlingsplatser av hög kvalitet och ökat deltagande av ungdomar i den politiska beslutsprocessen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andrea Bocskor, Silvia Costa, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Norbert Erdős, Hermann Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sylvie Goddyn

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat

PPE

Andrea Bocskor, Norbert Erdős, Stefano Maullu, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Hermann Winkler, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Luigi Morgano, Julie Ward

1

-

ENF

Sylvie Goddyn

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

30.11.2017

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Monica Macovei

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att den nya fleråriga budgetramens struktur bättre borde motsvara de fem främsta politiska prioriteringarna inom EU. Parlamentet efterlyser större samstämmighet mellan finansieringen av EU:s budget och dess mål, vid behov genom att gå utöver glastaket på 1 % av medlemsstaternas BNP och/eller genom att anpassa och minska EU:s mål.

2.  Europaparlamentet begär mer medel för att bekämpa radikalisering som leder till våldsam extremism inom EU. Parlamentet anser att detta kan åstadkommas genom att man främjar integration och tar itu med diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av EU:s olika fonder, och framhåller att åtgärder på området säkerhet och migration inte bara bör omfattas av specifika instrument, såsom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) eller Fonden för inre säkerhet (ISF), som ska garantera en tillräcklig finansieringsnivå för att bemöta de övergripande utmaningarna på dessa områden och från början tillhandahålla tillräckligt med medel för hela nästa fleråriga budgetram, utan även bör inbegripas i mer generiska framtida instrument såsom Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden eller fonden för säkerhetsunionen (som motsvarar den europeiska säkerhetsagendan) och instrumentet för yttre åtgärder. Parlamentet noterar att man inte bör utesluta möjligheten att använda andra mer generiska instrument, såsom ESF, för att finansiera åtgärder som också är relevanta för integrationen av migranter och flyktingar i värdsamhällena. Parlamentet anser att alla ESI-fonder bör fortsätta efter 2020, och betonar att vissa fonder, såsom ESF, särskilt bör behandla frågan om program för att bekämpa radikalisering, marginalisering, hatbrott och främlingsfientlighet.

4.  Europaparlamentet begär ökat ekonomiskt stöd för att stärka det civila samhällets verksamhet.

5.  Europaparlamentet betonar att nivån på och mekanismerna för finansiering av säkerhet och migration bör vara korrekta och medge nödvändig flexibilitet för att undvika att man systematiskt använder flexibilitetsmekanismen i EU:s budget varje år, vilket har varit fallet med den nuvarande fleråriga budgetramen sedan 2015, samt garantera att systemen för tillhandahållande av finansiering på ett ändamålsenligt sätt motsvarar de framväxande behoven på fältet. Parlamentet anser att medlen också bör vara föremål för en noggrann halvtidsöversyn som skulle anpassa fördelningen av medel till behoven på fältet på grundval av uppdaterad statistik och belöna prestationer när det gäller att genomföra EU:s prioriteringar.

6.  Europaparlamentet upprepar sin oro över inrättandet av tillfälliga instrument utanför unionsbudgeten, såsom förvaltningsfonder, som varken bevarar EU-budgetens enhet och universella karaktär eller förbättrar dess transparens och begriplighet. Parlamentet påminner om att EU:s förvaltningsfonder endast bör stödja åtgärder utanför unionen. Parlamentet påminner om att parlamentet bör kunna utöva sin kontroll inte bara över inrättandet av sådana EU-fonder, utan också över hela deras utbetalning.

7.  Europaparlamentet beklagar ökningen av EU:s ekonomiska stöd till tredjeländer, såsom Libyen eller Turkiet, för att förebygga migration, trots farhågor rörande situationen för de mänskliga rättigheterna i dessa tredjeländer.

8.  Europaparlamentet påminner om att för att uppnå en väl fungerande säkerhetsunion bör finansieringsinstrumenten fokusera på att förbättra nuvarande politik och befintliga system.  

9.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som alla byråer för rättsliga och inrikes frågor och nyinrättade unionsorgan spelar, som en del av agendan för säkerhetsunionen, liksom den viktiga roll som de spelar i kampen mot gränsöverskridande brottslighet, bedrägerier, penningtvätt och terrorism, både när det gäller att tillhandahålla stöd i asylfrågor, rättsligt samarbete, polissamarbete, gränsförvaltning, dataskydd, storskaliga it-projekt och grundläggande rättigheter. Parlamentet kräver att tillräckligt med resurser anslås till deras drift och verksamhet. Parlamentet beklagar att den finansiering som många av dessa byråer får inte har hållit jämna steg med de ökade förväntningarna på dem när det gäller deras uppgifter.

a)  Parlamentet beklagar de otillräckliga resurserna till brottsbekämpande organ, såsom Europol, Eurojust och Cepol, enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och efterlyser resursplanering i linje med politiska förväntningar och organens operativa krav, inbegripet behovet av tekniskt stöd samt utbildning.

b)  Parlamentet begär att ytterligare medel anslås till inrättandet av ytterligare gemensamma utredningsgrupper i syfte att öka samarbetet och informationsutbytet i gränsöverskridande utredningar.

c)  Parlamentet betonar vikten av det arbete som utförs av Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) när det gäller ett antal befintliga och nya system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet kräver att tillräckligt med finansiella och mänskliga resurser anslås för att garantera en fortsättning på detta arbete, samt för ett smidigt genomförande och förvaltning av in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN) och kommande initiativ för att möjliggöra interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering.

d)  Parlamentet erinrar om unionens åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning, som en del av Europa 2020-strategin för tillväxt samt behovet av en bättre förståelse för och reaktion på radikalisering, den växande marginaliseringen av vissa grupper, hatpropaganda och hatbrott. Parlamentet framhåller den roll som EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har i dessa frågor. Parlamentet begär att ytterligare mänskliga resurser anslås till FRA. Parlamentet beklagar att FRA:s mandat ännu begränsar dess roll för att stödja grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar att FRA bör ha möjlighet att på eget initiativ avge yttranden över lagstiftningsförslag och att dess räckvidd bör utökas till att omfatta alla typer av rättigheter som skyddas enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, t.ex. frågor rörande polissamarbete och rättsligt samarbete.

e)  Parlamentet kräver att tillräckligt med resurser anslås för att konsolidera det nya mandat som anförtrotts Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) och betonar att dess nya uppgifter, befogenheter och verksamheter kommer att kräva fortlöpande finansiering inom budgetramen efter 2020.

f)  Parlamentet begär ytterligare mänskliga resurser till Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för att stödja utökningen av dess mandat i syfte att omvandla Easo till en fullvärdig byrå som kan tillhandahålla nödvändigt operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna.

g)  Parlamentet understryker den roll som Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har för att göra en heltäckande bedömning av olaglig narkotikaanvändning, dess betydelse i både förebyggande syfte och när det gäller att följa upp brottsbekämpningen och behovet av att därför garantera att centrumet får tillräckligt med resurser.

h)  Parlamentet kräver att lämpliga resurser anslås för att garantera ett smidigt genomförande och en smidig drift av Europeiska åklagarmyndigheten.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivera artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen om det finns en klar risk för att medlemsstaterna allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen och uppmanar rådet att ta sitt ansvar i detta avseende.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ademov, Gerard Batten, Heinz K. Becker, Monika Beňová, Malin Björk, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Soraya Post, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Sergei Stanishev, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gérard Deprez, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Morten Helveg Petersen, Salvatore Domenico Pogliese, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

André Elissen, Karoline Graswander-Hainz, Georg Mayer, Julia Pitera

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Gérard Deprez, Nathalie Griesbeck, Filiz Hyusmenova, Morten Helveg Petersen, Sophia in ‘t Veld

ECR

Jussi Halla-aho, Monica Macovei, Branislav Škripek, Helga Stevens

PPE

Asim Ademov, Heinz K. Becker, Rachida Dati, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Roberta Metsola, Julia Pitera, Salvatore Domenico Pogliese, Csaba Sógor, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský

S&D

Monika Beňová, Caterina Chinnici, Ana Gomes, Karoline Graswander-Hainz, Sylvie Guillaume, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Dietmar Köster, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Soraya Post, Birgit Sippel, Sergei Stanishev

VERTS/ALE

Jean Lambert, Bodil Valero

7

-

EFDD

Gerard Batten, Kristina Winberg

ENF

André Elissen, Georg Mayer

GUE/NGL

Malin Björk, Marie-Christine Vergiat

NI

Udo Voigt

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (11.10.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Gerolf Annemans

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att EU:s utgifter bör medge en lämplig flexibilitet och vara föremål för lämplig demokratisk kontroll och ansvarsskyldighet, vilket kräver att parlamentet fullt ut deltar i beslutsfattandet om förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser därför en närmare dialog mellan rådet och parlamentet vid förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, och varnar för Europeiska rådets traditionella uppifrån-och-ned-metod, som går ut på att fastställa de övergripande taken för varje rubrik i stället för att först undersöka programmens faktiska behov.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande fleråriga budgetramen begränsar unionens finansiella autonomi avsevärt, eftersom de flesta av intäkterna utgörs av nationella bidrag från medlemsstaterna och en stor del av utgifterna redan är avsedda att återföras till samma medlemsstater.

3.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget är ett instrument som bidrar till att uppfylla unionens gemensamma mål, som fastställs i artikel 3 i EU-fördraget, och anser att detta har fungerat bra i det förflutna.

4.  Europaparlamentet framhåller att den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 måste göra det möjligt för unionen att åtgärda både de befintliga och framväxande utmaningarna, vilket kräver en alleuropeisk strategi.

5.  Europaparlamentet påpekar att man kan gå från beslutsfattande med enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet för antagandet av den kommande fleråriga budgetramen, genom att tillämpa bestämmelserna i artikel 312.2 i EUF-fördraget, som innebär att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen bättre anpassas till förfarandet för antagande av unionens årliga budget.

6.  Europaparlamentet vill se en anpassning av de framtida fleråriga budgetramarna till längden på parlamentets valperiod och kommissionens mandat, och därigenom minska den fleråriga budgetramens löptid från sju till fem år för vissa program medan andra, särskilt program som kräver en mer långsiktig planering och/eller strategier med komplexa förfaranden för inrättande av system för genomförande, såsom sammanhållningspolitiken eller landsbygdsutveckling, bör antas för en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsöversyn.

7.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådets praxis att försöka utvidga sin roll i lagstiftningsprocessen genom att besluta om rättsliga bestämmelser under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen inte är förenlig med fördraget, som uttryckligen anger att Europeiska rådet inte ska ha en sådan roll.

8.  Europaparlamentet betonar den fleråriga budgetramens betydelse som en flerårig budget som huvudsakligen är fokuserad på investeringar.

9.  Europaparlamentet betonar att Brexit kommer att få allvarliga konsekvenser för nästa fleråriga budgetram, särskilt på inkomstsidan. Parlamentet insisterar därför på att vederbörlig uppmärksamhet måste fästas vid införandet av genuint egna medel. Parlamentet stöder rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel när det gäller diversifiering av intäkterna till EU:s budget, inklusive nya egna medel, i syfte att minska andelen BNI-bidrag till EU:s budget i syfte att överge medlemsstaternas metod för ”rättvist återflöde”.

10.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen inte kan invänta utgången av Brexit för att börja förbereda förhandlingarna om den fleråriga budgetramen efter 2020 och att kommissionen bör lägga fram ett förslag i denna fråga snarast möjligt, helst under det första kvartalet 2018.

11.  Europaparlamentet påminner om att EU:s nya prioriteringar och initiativ bör finansieras med nya pengar utan att äventyra redan befintliga program och åtgärder. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till en genomgripande reform av unionens finansieringssystem – ett verkligt system för egna medel – för att göra EU-budgeten stabilare, mer hållbar och mer förutsägbar, samtidigt som man ökar transparensen för medborgarna. Parlamentet anser att frågan om budgetens enhetlighet och större budgetflexibilitet måste behandlas.

12.  Europaparlamentet anser att EU-medborgarna i allt högre grad begär att unionen bemöter väsentliga utmaningar av gränsöverskridande natur som inte kan hanteras effektivt av medlemsstaterna. Parlamentet varnar medlemsstaterna för att unionen inte kan bemöta dessa utmaningar på ett lämpligt sätt om den inte samtidigt får mer budgetresurser.

13.  Europaparlamentet begär att de nationella budgetarna och EU-budgeten i högre grad ska komplettera varandra.

14.  Europaparlamentet anser att införandet av en ny rubrik för genomförandet av en europeisk försvarsunion, som helst finansieras med nya egna medel, skulle vara förenligt med EU-fördragen.

15.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram fullt ut bör beakta EU:s åtaganden inom ramen för COP 21.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Mercedes Bresso, Richard Corbett, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Diane James, Alain Lamassoure, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ashley Fox, Enrique Guerrero Salom, Jérôme Lavrilleux, Jasenko Selimovic

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tadeusz Zwiefka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

13

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

PPE

Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, , Paulo Rangel, György Schöpflin, Tadeusz Zwiefka

S&D

Mercedes Bresso, Richard Corbett, Enrique Guerrero Salom, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel

VERTS/ALE

Pascal Durand

5

-

ECR

Ashley Fox, Kazimierz Michał Ujazdowski

ENF

Gerolf Annemans

NI

Diane James

PPE

Jérôme Lavrilleux

1

0

PPE

Markus Pieper

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (6.12.2017)

till budgetutskottet

över nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020

(2017/2052(INI))

Föredragande av yttrande: Iratxe García Pérez

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Europaparlamentet betonar att i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget är främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män en av Europeiska unionens grundläggande principer, och jämställdhetsintegrering är därför en rättslig skyldighet som direkt följer av fördragen. En interinstitutionell förklaring om jämställdhetsintegrering har dessutom bifogats den fleråriga budgetramen.

B.  För den fleråriga budgetramen 2014–2020 omfattade den bifogade gemensamma förklaringen från november 2013 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen en överenskommelse om att det årliga budgetförfarandet, som tillämpas för den fleråriga budgetramen, om lämpligt, skulle integrera jämställdhetsaspekter, med hänsyn till de sätt på vilka unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer jämställdhetsintegrering.

C.  Kommissionens meddelande av den 14 september 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen tar inte upp genomförandet av jämställdhetsintegreringen.

D.  Till följd av införandet av Daphneprogrammet i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap bör en tillräcklig och rättvis tilldelning av ekonomiska medel säkerställas, med beaktande av den finansiering som redan har anslagits för programmen för perioden 2007–2013.

E.  Europaparlamentet har flera gånger krävt att Daphneprogrammet, som är ett av de specifika målen för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, tilldelas tillräcklig finansiering och att det ska hålla en så hög profil som möjligt. De medel som är tillgängliga för Daphne har emellertid minskat under perioden 2014–2020 jämfört med perioden 2007–2013.

F.  Tillgången till offentliga tjänster är en förutsättning för att garantera kvinnors ekonomiska oberoende och egenmakt. De offentliga tjänsterna utgör fortfarande en viktig sysselsättningssektor för kvinnor.

1.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet förankras i EU-fördraget. Parlamentet understryker behovet av ett jämställdhetsperspektiv i alla EU:s insatser, program och initiativ för att uppnå jämställdhet i praktiken. Parlamentet framhäver att jämställdhetsbudgetering måste vara en integrerad del av budgetförfarandet i alla dess faser och i samtliga budgetposter, och inte bara i program där effekterna är mest uppenbara, så att budgetutgifterna blir ett effektivt verktyg för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av mer kraftfulla och effektiva jämställdhetsstrategier och verktyg för jämställdhetsintegrering under nästa programplaneringsperiod.

3.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsbudgetering är en del av en övergripande jämställdhetsstrategi. Parlamentet betonar därför att EU-institutionernas engagemang på detta område är av avgörande betydelse. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att det inte antagits någon EU-strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män för 2016–2020, och uppmanar kommissionen, i enlighet med rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män, att höja statusen för sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 genom att anta det som ett meddelande.

4.  Europaparlamentet beklagar att trots den gemensamma förklaringen om jämställdhetsintegrering som bifogats den fleråriga budgetramen har inga betydande framsteg gjorts på området, och den fleråriga budgetramen 2014–2020 har inte lett till en tydlig jämställdhetsstrategi med specifika mål, konkreta målsättningar och anslag. Parlamentet efterlyser ett förnyat åtagande från parlamentet, rådet och kommissionen avseende jämställdhet i nästa fleråriga budgetram, genom en gemensam förklaring som bifogas den fleråriga budgetramen tillsammans med ett åtagande att införa jämställdhetsbudgetering. Parlamentet begär att genomförandet av denna förklaring effektivt övervakas inom ramen för det årliga budgetförfarandet genom införandet av en bestämmelse i detta avseende i en översynsklausul i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen.

5.   Europaparlamentet kräver att jämställdhetsperspektivet uttryckligen nämnas i rubrik 3, ”Säkerhet och medborgarskap”.

6.  Europaparlamentet betonar att ett av EU:s främsta mål för den allmänna budgeten är strategiska investeringar och hållbar tillväxt i syfte att främja ekonomisk sammanhållning och skapa arbetstillfällen, i synnerhet för att öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, och att det därför är ytterst viktigt att fokusera på att stärka kvinnornas potential inom alla sektorer av ekonomin: den digitala ekonomin, informations- och kommunikationsteknik (IKT) och vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Parlamentet betonar att man endast genom att särskilt fokusera på jämställdhet inom dessa områden kan åtgärda den betydande klyftan mellan könen och den unionsomfattande bristen på kompetens inom IKT- och STEM-sektorerna.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att, inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbyggdsutveckling (Ejflu), säkra tillräcklig finansiering för åtgärder som främjar och stöder utbildning av god kvalitet, anställbarhet, entreprenörskap och skapande av sysselsättning för kvinnor och unga personer, i synnerhet för dem i de mest missgynnade grupperna, både i stads- och landsbygdsområden, däribland men inte uteslutande inom STEM-sektorerna, så att budgetutgifterna används på ett effektivt sätt för att uppnå de politiska målen.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att Daphneprogrammet ges en separat budgetpost i syfte att öka transparensen i användningen av de berörda fonderna och säkerställa en lämplig finansieringsnivå för att bekämpa våld mot kvinnor. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att öka resurserna för det specifika målet Daphne för perioden 2014–2020 i linje med anslagen under den föregående programperioden.

9.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inte innefattar ett jämställdhetsperspektiv. Parlamentet betonar att ett jämställdhetsperspektiv bör ingå i Efsi, eftersom EU aldrig fullt ut och på ett tillfredsställande sätt kommer att återhämta sig från den senaste tidens ekonomiska kriser om inte deras inverkan på kvinnor, som i de flesta fall har drabbats hårdast, åtgärdas.

10.  Europaparlamentet betonar att ett mycket stort antal flyktingar och asylsökande som kommer till EU är kvinnor och barn. Parlamentet understryker att jämställdhetsintegrering också tillhör grundprinciperna i asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Parlamentet upprepar sitt krav på att jämställdhetsaspekten också beaktas i migrations- och asylpolitiken. Parlamentet efterlyser en effektiv användning av Amif-medlen till förmån för integrationen av flyktingar, deras familjer och asylsökande.

11.  Europaparlamentet fördömer i skarpa ordalag återinrättandet och utvidgningen av den s.k. munkavleregeln och dess inverkan på kvinnors och flickors övergripande tillgång till hälso- och sjukvård och därmed sammanhängande rättigheter. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att med hjälp av både nationell och europeisk utvecklingsfinansiering täcka det ekonomiska underskott som Förenta staterna skapat inom området för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera i offentliga tjänster av hög kvalitet och att öronmärka belopp för investeringar i nästa fleråriga budgetram, i syfte att säkerställa ett tillfredsställande tillhandahållande av offentliga tjänster av hög kvalitet och social infrastruktur till ett rimligt pris, såsom barnomsorg, omsorgstjänster för barn, äldre och andra anhöriga.

13.  Europaparlamentet understryker att det för att Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) till fullo ska kunna uppfylla sina mål är nödvändigt att öka dess budget och personalstyrka för att stärka dess kapacitet att tillhandahålla lämpligt stöd till kommissionen, genom att tillhandahålla relevant information och tekniskt stöd inom prioriterade områden såsom jämställdhet mellan kvinnor och män och kampen mot könsrelaterat våld. Parlamentet betonar att EIGE bör förbli en specifik, separat institution inom unionens institutionella ram.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Mary Honeyball, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Ángela Vallina, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stefan Eck, Sirpa Pietikäinen, Evelyn Regner, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Max Andersson, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Lambert van Nistelrooij

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

16

+

ALDE

Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Stefan Eck, Ángela Vallina

PPE

Sirpa Pietikäinen

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Mary Honeyball, Maria Noichl, Evelyn Regner, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Marc Tarabella, Julie Ward

VERTS/ALE

Max Andersson, Florent Marcellesi

1

-

ENF

Mylène Troszczynski

4

0

PPE

Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Marijana Petir, Lambert van Nistelrooij, Anna Záborská

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Jean-Paul Denanot, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Pavel Poc, Nils Torvalds, Helga Trüpel, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Anders Primdahl Vistisen


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Gérard Deprez, Urmas Paet, Nils Torvalds

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Inese Vaidere, Tomáš Zdechovský

S&D

Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, John Howarth, Vladimír Maňka, Pavel Poc, Manuel dos Santos, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand, Helga Trüpel

4

-

ECR

Anders Primdahl Vistisen

ENF

André Elissen, Marco Zanni

NI

Eleftherios Synadinos

3

0

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga

 

Rättelser till avgivna röster

+

 

-

 

0

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 9 mars 2018Rättsligt meddelande