Förfarande : 2017/2191(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0049/2018

Ingivna texter :

A8-0049/2018

Debatter :

PV 18/04/2018 - 24
CRE 18/04/2018 - 24

Omröstningar :

PV 19/04/2018 - 10.16

Antagna texter :

P8_TA(2018)0187

BETÄNKANDE     
PDF 503kWORD 97k
1.3.2018
PE 612.214v02-00 A8-0049/2018

om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik

(2017/2191(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Ramon Tremosa i Balcells

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik

(2017/2191(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 39, 42, 101–109 och 174,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 maj 2017 om konkurrenspolitiken 2016 (COM(2017)0285) och arbetsdokumentet från kommissionen av samma datum som följedokument,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(1),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 9 juli 2014 Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU (COM(2014)0449),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) 2017/1084 av den 14 juni 2017 om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 vad gäller stöd till hamn- och flygplatsinfrastruktur, vad gäller tröskelvärden för anmälan av stöd till kultur och bevarande av kulturarvet och stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur samt vad gäller stödordningar för regionalt driftsstöd i de yttersta randområdena och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 vad gäller beräkningen av stödberättigande kostnader(2),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017)0142),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om EU:s samarbetsavtal om konkurrenspolitikens tillämpning – vägen framåt(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(5),

  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(7), och till sina betänkanden under tidigare år om ämnet,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2017 om handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(8),

–  med beaktande av kommissionens relevanta regler, riktlinjer, resolutioner, meddelanden och dokument om konkurrens,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om 2016 års rapport om konkurrenspolitiken,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(9),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0049/2018).

1.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om konkurrenspolitiken 2016 av den 31 maj 2017 (COM(2017)0285) som visar att i en situation med sund konkurrens är investeringar och innovation avgörande för Europas framtid.

2.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens och de nationella behöriga myndigheternas oberoende i deras uppdrag att utforma och effektivt tillämpa EU:s konkurrensregler till nytta för EU:s medborgare och företag med verksamhet inom EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar och fortsätter att uppmuntra kommissionens insatser för att upprätthålla regelbunden kontakt med ledamöterna i Europaparlamentets behöriga utskott och dess arbetsgrupp om konkurrenspolitiken, förutom den strukturerade dialogen med kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, Margrethe Vestager. Parlamentet är övertygat om att kommissionens årsrapport om konkurrenspolitiken är ett viktigt arbete när det gäller demokratisk kontroll, och välkomnar kommissionens återkopplingar på alla de specifika begäranden som antagits av parlamentet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det regelbundet sker ett informationsutbyte och diskussioner med parlamentet om utarbetandet och genomförandet av EU:s lagstiftning, internationella avtal och andra icke-bindande bestämmelser som rör konkurrenspolitiken, vilket föreskrivs i det internationella avtalet (IIA) mellan kommissionen och parlamentet. Parlamentet konstaterar att detta inte sker tillfredsställande bland annat i överläggningarna om ett avtal mellan EU och Kanada om informationsutbyte i konkurrensförfaranden. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt ratificera avtalet mellan EU och Kanada. Parlamentet avser att främja regelbundna diskussioner i det ansvariga utskottet med Europeiska konkurrensnätverket (ECN) och de nationella behöriga myndigheterna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av lagstiftning som är kopplad till fullbordandet av den inre marknaden, särskilt inom energisektorn (inbegripet egenförbrukning) och transportsektorn, den digitala marknaden, finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, i syfte att förbättra tillämpningen av EU:s konkurrensregler och undvika inkonsekvent tillämpning av denna lagstiftning i medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att fördjupa den inre marknaden och därmed bana väg för ny konkurrens och etableringsfrihet inom alla sektorer. Parlamentet understryker behovet av strukturreformer och budgetkonsolidering inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att stabilitets- och tillväxtpaktens trovärdighet återupprättas genom att säkerställa att alla medlemsstater följer reglerna i stället för att kräva nya regler och nya institutioner.

7.  Europaparlamentet noterar att statligt stöd kan vara ett oundgängligt verktyg för att säkerställa den infrastruktur och de leveranser som krävs för både energi- och transportsektorn, framför allt i Europa, där en övergång till renare och klimatvänligare energiförsörjnings- och transportsystem håller på att ske.

8.  Europaparlamentet noterar att statligt stöd kan vara nödvändigt för att säkerställa tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom energi, transport och telekommunikation. Parlamentet framhåller att statliga ingripanden ofta är det bästa politiska verktyget för att leverera sådana tjänster som är av avgörande betydelse för att stödja isolerade, avlägsna eller perifera regioner och öar inom unionen.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att garantera en konkurrens som säkerställer möjligheten till gränsöverskridande förvärv på den inomeuropeiska marknaden för finansiella tjänster, inbegripet försäkringar.

10.  Europaparlamentet betonar att anslutningsmöjligheter för perifera regioner och öar är av största vikt för att man ska kunna bevara och utveckla ekonomiska och sociala initiativ på en acceptabel nivå genom att upprätthålla viktiga affärskontakter.

11.  Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankautomater är en samhällsviktig tjänst som bör tillhandahållas utan några diskriminerande, konkurrensbegränsande eller orättvisa metoder och som därför inte får vara föremål för orimliga kostnader.

12.  Europaparlamentet välkomnar insatserna från GD Konkurrens för att fortsätta bygga upp en stabil och balanserad arbetsstyrka under 2016. Parlamentet välkomnar dessutom den förbättrade förvaltningen av personalresurserna vid GD Konkurrens och det faktum att personalomsättningen sjönk till sin lägsta nivå sedan mätningarna började (från 13,9 % under 2015 till 10,8 % under 2016(10)). Parlamentet uppmanar kommissionen att omfördela tillräckliga finansiella och mänskliga resurser till GD Konkurrens och att säkerställa stabila finanser för modernisering av direktoratets elektroniska och informationstekniska verktyg, så att den ökade arbetsbördan och den tekniska utvecklingen kan hanteras. Parlamentet begär på nytt en strikt åtskillnad mellan de avdelningar som utarbetar riktlinjer och de avdelningar som ansvarar för att tillämpa dem.

13.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som GD Konkurrens har gjort när det gäller lika möjligheter, bland annat att 36 % av cheferna på mellannivå är kvinnor.

14.  Europaparlamentet betonar återigen att korruption inom offentlig upphandling får allvarliga marknadssnedvridande effekter på den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet upprepar att offentlig upphandling är en av de statliga verksamheter som är mest utsatt för korruption. Parlamentet betonar att EU-finansierade upphandlingar i en del medlemsstater löper högre risk att utsättas för korruption än nationellt finansierade upphandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att anstränga sig för att förhindra missbruk av EU-medel och stimulera ansvarsskyldighet inom offentliga upphandlingar. Parlamentet välkomnar även inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

15.  Europaparlamentet noterar att EU:s regler inte föreskriver tidsramar för antitrustutredningar, vilket innebär att beslut ibland fattas för sent, efter det att konkurrenterna har varit tvungna att lämna marknaden.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledande riktlinjer för att förkorta antitrustutredningarna och förfarandena för missbruk av en dominerande ställning, i syfte att undvika osäkerhet och alltför tunga bördor för företag och skapa ett konkurrensklimat som är gynnsamt för konsumenterna. Parlamentet uppmärksammar att mer flexibla tidsramar endast bör tillåtas i komplexa fall där utredningar utökas till att omfatta andra företag.

17.  Europaparlamentet understryker att den hastighet med vilka utredningarna genomförs visserligen måste vägas mot behovet av att på ett adekvat sätt skydda rätten till försvar och kvaliteten på utredningarna, men att vägledande tidsramar kan hjälpa antitrustmyndigheterna att använda sina resurser effektivare. Parlamentet noterar att kommissionen och berörda aktörer skulle kunna öka användningen av förenklade antitrustförfaranden och förbättrad tillgång till alla relevanta handlingar för att snabba på stora antitrustutredningar.

18.  Europaparlamentet noterar att de flesta beslut som rör antitrustfrågor fattas på nationell nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka konkurrenspolitikens oberoende och övergripande samstämdhet och dess tillämpning inom den inre marknaden, med stöd av Europeiska konkurrensnätverket (ECN), samtidigt som hänsyn tas till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet betonar att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende är ytterst viktigt och välkomnar därför kommissionens förslag om ECN+ som syftar till att stärka kapaciteten hos de nationella konkurrensmyndigheterna att effektivare kontrollera efterlevnaden av EU:s konkurrenslagstiftning.

19.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör kontrollera att de nationella konkurrensmyndigheterna, för att de ska kunna utföra sitt arbete helt oberoende, har tillräckliga resurser i form av finansiella, personella och tekniska resurser, och att val eller utnämning av styrelseledamöter och den högsta ledningen är transparent och inte står under politiskt inflytande. Parlamentet betonar att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende, även ur ett budgetperspektiv, är nödvändigt för att säkerställa en effektiv tillämpning av EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella konkurrensmyndigheterna offentliggör årsrapporter som innehåller statistik och en sammanfattning av deras verksamhet och uppmanar kommissionen att överlämna en årlig rapport till parlamentet om dessa viktiga frågor. Parlamentet anser att de nationella konkurrensmyndigheterna måste ha infört förfaranden för att se till att deras anställda och styrelseledamöter, under en rimlig tidsperiod efter att ha lämnat sina tjänster, avstår från sysselsättningar som kan ge upphov till en intressekonflikt i samband med specifika fall som de arbetat med vid den nationella konkurrensmyndigheten. Parlamentet betonar vikten av ECN, som erbjuder en plattform för regelbundna diskussioner mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn de nationella konkurrensmyndigheternas synpunkter.

20.  Europaparlamentet anser att det skulle kunna vara till hjälp med en undersökning av företagens medvetenhet om och förståelse för EU:s konkurrensregler och EU:s statsstödsregler, framför allt bland små och medelstora företag, för att stärka efterlevnaden av EU:s konkurrensregler och att denna undersökning samtidigt skulle kunna ge nyttig vägledning.

21.  Europaparlamentet anser att tillfälliga åtgärder just inom den digitala ekonomin kan vara viktiga för att säkerställa att överträdelser under en pågående utredning inte allvarligt och oåterkalleligt skadar konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla tillgängliga alternativ för att antingen påskynda förfaranden hos konkurrensmyndigheter vid tillämpning av artiklarna 101 och 102 eller att förenkla antagandet av tillfälliga åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning i detta sammanhang och lägga fram resultaten av denna samt ett lagstiftningsförslag till parlamentet och rådet, om så krävs.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med en möjlig reform av koncentrationsförordningen noga kontrollera huruvida aktuell bedömningspraxis tar tillräcklig hänsyn till specifika förhållanden på de digitala marknaderna. Parlamentet anser att kriterierna för bedömning av företagskoncentrationer inom den digitala ekonomin eventuellt skulle behöva anpassas. Parlamentet framhåller dessutom att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende ställning bör säkerställas inte bara vid tillämpning av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget, utan även i efterlevnaden av reglerna för europeisk kontroll av företagskoncentrationen. Parlamentet betonar därför att det krävs likvärdiga regler på EU-nivå inom detta område.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ihållande insatser för att klargöra de olika aspekterna av definitionen av statligt stöd, vilket framgår av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, vilket utgör en viktig byggsten i initiativet för modernisering av statligt stöd. Parlamentet noterar i synnerhet kommissionens insatser för att förtydliga begreppen ”företag” och ”ekonomisk verksamhet”. Parlamentet noterar dock att det fortfarande är svårt, särskilt på området sociala frågor, att dra gränsen mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet. Parlamentet understryker vidare att det är EU-domstolens uppgift att säkerställa att fördraget tolkas korrekt.

24.  Europaparlamentet upprepar att en sund skattekonkurrens är viktig för den inre marknadens integritet och att alla marknadsaktörer, inbegripet digitala företag, bör betala sin rättmätiga andel av skatterna där deras vinster uppstår och konkurrera på lika villkor. Parlamentet välkomnar kommissionens ingående undersökning i detta avseende och betonar att bekämpning av skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering är nödvändigt för att säkerställa lika spelregler på hela den inre marknaden och konsolidera sunda offentliga budgetar. Parlamentet betonar att statsstödsreglerna också gäller för skattebefrielse och att det är viktigt att eliminera snedvridande konkurrensbegränsande praxis såsom selektiva skatteförmåner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kommissionen har tillgång till alla relevanta uppgifter som utbyts mellan de nationella skattemyndigheterna så att den kan bedöma huruvida deras skattebeslut och skattearrangemang är förenliga med EU:s konkurrensregler.

25.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att konkurrensmyndigheterna underlåtit att vidta åtgärder mot retroaktivt undanröjande av stödprogram till förnybar energi. Parlamentet understryker att denna brist på åtgärder ytterligare har snedvridit konkurrensen, eftersom internationella investerare har kunnat få ersättning medan lokala investerare inte har det. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda de snedvridande effekterna av befintliga kapacitetsbetalningar och betalningar för kärnenergimoratorier på elmarknaderna.

26.  Europaparlamentet vill att statsstödsriktlinjer för beskattning ska ses över för att fånga upp andra fall av illojal konkurrens än skattebeslut och internprissättning.

27.  Europaparlamentet understryker behovet av en enkel och transparent skattepolitik och skattelagstiftning.

28.  Europaparlamentet välkomnar helhjärtat kommissionens beslut mot olagliga skattefördelar som beviljats Amazon och dess tidigare banbrytande beslut om olagliga selektiva skatteförmåner, och betonar att det är mycket viktigt att det olagliga stödet återvinns snabbt. Parlamentet konstaterar att Luxemburg tillkännagivit sin avsikt att överklaga Amazon-beslutet, precis som Irland gjorde för Apple-målet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka situationen i alla medlemsstater och att fatta beslut mot allt olagligt stöd i alla jämförbara fall för att garantera lika behandling och återupprätta lika spelregler.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av att digitala företag beskattas på grundval av deras faktiska verksamhet i medlemsstaterna genom att fånga upp omsättning som genereras genom digitala plattformar, och på så sätt undvika konkurrensnackdelar för de företag som bedriver verksamhet genom permanent fysisk närvaro.

30.  Europaparlamentet anser att den sunda konkurrensen på den inre marknaden kan kringskäras av skatteplanering, eftersom nya aktörer och små och medelstora företag som bedriver verksamhet i ett och samma land missgynnas jämfört med multinationella företag som kan förflytta vinster eller genomföra andra former av aggressiv skatteplanering genom olika beslut och instrument som enbart är tillgängliga för dem. Parlamentet noterar oroat att de lägre skatteförpliktelser som blir resultatet av detta gör att de får en högre vinst efter skatt och skapar ojämlika spelregler med de konkurrenter på den inre marknaden som inte kan tillgripa aggressiv skatteplanering och faktiskt behåller kopplingen mellan den plats där de genererar vinsten och där den beskattas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen inleda förhandlingar med alla stater och territorier som har gott tillträde till den gemensamma marknaden och saknar effektiva statsstödskontroller mot illojal skattekonkurrens.

32.  Europaparlamentet noterar möjligheten att använda offentliga medel för att rädda banker som är viktiga i den egna regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara på vilka villkor det är möjligt, i synnerhet med avseende på EU:s statsstöds- och skuldnedskrivningsregler. Parlamentet anser att den nuvarande rättsliga ramen är oklar och uppmanar kommissionen att förbättra den.

33.  Europaparlamentet påminner om att enligt direktivet om insättningsgarantisystem bör användningen av insättningsgarantisystem för att förhindra att ett kreditinstitut går omkull ske inom en tydligt definierad ram och i alla händelser uppfylla reglerna om statligt stöd.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år på nytt kontrollera huruvida kraven för tillämpning av artikel 107.3 b i EUF-fördraget fortsatt efterlevs inom finanssektorn.

35.  Europaparlamentet anser att finanskrisen har lett till att koncentrationen i banksektorn har ökat och att den i vissa fall uppmuntrats av europeiska och nationella tillsynsmyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka detta fenomen och utföra en landsvis studie på europeisk nivå för att undersöka dess effekter på konkurrensen.

36.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Vestagers utfästelser i den strukturerade dialogen med utskottet för ekonomi och valutafrågor den 21 november 2017 att begrunda den möjliga snedvridningen av konkurrensen till följd av Europeiska centralbankens program för köp av värdepapper från företagssektorn och att återkomma med ett kvalitativt svar. Parlamentet betonar i detta hänseende att begreppet selektivitet i statligt stöd är ett viktigt kriterium som måste utredas noggrant. Parlamentet framhåller vidare artikel 4.3 i EU-fördraget som innehåller den så kallade principen om lojalitet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka verksamheten inom banksektorn för privatpersoner och mindre företag för att upptäcka överträdelser av antitrustregler och kartellverksamhet samt att ha ett nära samarbete med nationella konkurrensmyndigheter för att verkställa EU:s antitrustregler.

38.  Europaparlamentet anser att det är en prioritering att säkerställa att reglerna om statligt stöd uppfylls strikt och opartiskt i hanteringen av framtida bankkriser, så att skattebetalarna skyddas mot bördan av bankräddningar.

39.  Europaparlamentet stöder resultatet i kommissionens undersökning av sektorn för e-handel att gränsöverskridande e-handel kan bidra till ytterligare integrering av den inre marknaden, medföra konkurrensfördelar för företag och innebära ökade valmöjligheter för konsumenterna, men att geoblockeringsåtgärder utgör ett betydande hinder för detta. Parlamentet upprepar att detta kan visa sig stå i strid med artikel 101 under vissa omständigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att inrikta sig på efterlevnaden av EU-konkurrensregler som antingen etablerades eller blev för omfattande till följd av den digitala ekonomins utveckling och ökande betydelse. Parlamentet välkomnar också kommissionens avsikt att bredda dialogen med de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler i samband med e-handelspraxis.

40.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska chefsförhandlaren för brexit att i samarbete med kommissionsledamot Vestager så snart som möjligt inleda en rättvis och transparent diskussion om EU:s och Förenade kungarikets framtida förbindelser i fråga om konkurrens.

41.  Europaparlamentet anser att ingen av de pågående utredningar(11) av potentiella överträdelser av EU:s konkurrenslagstiftning från Förenade kungarikets sida eller från företag som är etablerade i Förenade kungariket bör hotas av tidsplanen för brexit och att alla slutliga beslut som antas av kommissionen efter den 29 mars 2019 fortfarande bör vara bindande.

42.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om invändningar och dess preliminära slutsats att Google har missbrukat sin dominerande ställning som sökmotor genom att ge en olaglig fördel till en annan av sina egna produkter: sin prisjämförelsetjänst. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Google genomför denna korrigerande åtgärd effektivt och skyndsamt så att ytterligare missbruk av en dominerande ställning förhindras. Parlamentet betonar att kommissionen måste göra en grundlig analys och kontrollera hur Googles förslag skulle fungera i praktiken i syfte att återställa de lika spelregler som krävs för att konkurrens och innovation ska blomstra. Parlamentet konstaterar att utan en genomgripande strukturell åtskillnad mellan företagets allmänna och specialiserade söktjänster skulle en auktionsbaserad metod kanske inte leda till lika behandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och Googles vd att delta i en gemensam utfrågning med utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Parlamentet anser att alla företag, även inom den digitala sektorn, bör ha ett nära samarbete med parlamentet, inte minst genom att närvara vid offentliga utfrågningar.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ambitiösare åtgärder för att undanröja illegitima hinder för online-konkurrens i syfte att säkerställa hinderfri online-handel för EU-konsumenter som köper från säljare som är baserade i en annan medlemsstat samtidigt som inga nya hinder skapas på grund av befintliga olikheter i konsumentlagstiftningen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant genomföra och så snabbt som möjligt slutföra alla andra pågående antitrustutredningar, såsom Android, AdSense och utredningar inom resesektorn och för lokala sökningar, där Google påstås missbruka sin dominerande ställning på bekostnad av befintliga och potentiella konkurrenter, som har förhindrats att komma in och utvecklas på detta område. Parlamentet betonar att kommissionen måste vara väl förberedd och utrustad för det första ”big data”-fallet, vilket motsvarar omkring 5,2 terabyte data. Parlamentet betonar i detta sammanhang att stora teknikföretags användning av personuppgifter saknar motstycke, och konsumenterna är ofta inte medvetna eller har inte informerats om i vilken utsträckning deras personuppgifter används, till exempel för profilering eller riktad reklam. Parlamentet anser att digitala företag skulle kunna utgöra en särskild utmaning för konkurrensmyndigheterna, framför allt när det gäller algoritmer, artificiell intelligens eller värdet av data. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla policy- och tillsynsinstrument för att hantera uppkomsten av digitala ekonomier, och se till att den har en egen full stab av ingenjörer med hög teknisk kompetens och specialister i spjutspetsteknik för att följa och vidta åtgärder mot konkurrensbegränsande situationer i den digitala ekonomin och plattformsekonomin.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av pågående utredningar inom läkemedelssektorn, med tanke på de allt fler beläggen för snedvridning av marknaden, bland annat mängdrestriktioner, manipulerade priser och hinder för tillgång till generiska läkemedel.

46.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens faktablad av den 6 oktober 2017 där det bekräftas att oanmälda inspektioner utförs avseende tillgången till uppgifter om bankkonton och konkurrerande tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vara vaksam i denna fråga, särskilt när de tekniska tillsynsstandarderna för stark kundautentisering och säker kommunikation träder i kraft.

47.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens undersökning om lastbilskartellen och dess slutsatser.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga statsstödsreglerna för europeiska och icke-europeiska flygbolag i syfte att upprätta lika spelregler mellan de verksamheter som är inriktade mot marknaderna inom och utanför Europa. Parlamentet anser att omstruktureringsstöd under vissa omständigheter skulle kunna vara snedvridande. Parlamentet anser att samma konkurrensregler bör tillämpas på alla flygbolag när de flyger till och från EU och på både nationella bolag och lågprisbolag, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för flygbolag vars verksamhet inte har någon betydande inverkan på marknaden. Parlamentet konstaterar att kommissionen godkände Lufthansas förvärv av Air Berlin dotterbolag LGW, förutsatt att vissa åtaganden för att undvika snedvridning av konkurrensen uppfylldes. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen på medellång sikt och att ta itu med alla konkurrensbegränsande metoder inom luftfartsbranschen som undergräver konsumentskyddslagstiftningen.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka den förhärskande ställning som lågprisbolag ofta utövar på olika flygsträckor i Europa och prismönstret för dessa sträckor. Parlamentet noterar att en sådan ställning ofta uppnås genom aggressivt eller till och med rovlystet marknadsbeteende som slår ut konkurrensen och i slutändan blir till en börda för konsumenterna i form av högre priser och avgifter. 

50.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att strikt tillämpa statsstödsreglerna på järnvägsföretag, särskilt sådana som redan har mottagit omstruktureringsstöd.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga undersöka alla sammanslagningar av flygbolag i enlighet med EU:s förfarande för koncentrationskontroll, bland annat hur dessa uppgörelser påverkar konkurrensen på marknaden och deras potentiella skada för konsumenterna, framför allt i form av högre priser och begränsad direkt åtkomst till destinationer.

52.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fullborda genomförandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet, att säkerställa fullständig transparens för penningflöden mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag och se till att alla medlemsstater har en stark och oberoende nationell tillsynsmyndighet för antitrustfrågor.

53.  Europaparlamentet är oroat över de konkurrensbegränsande effekterna av gemensamt ägarskap genom stora institutionella investerare. Parlamentet anser att det faktum att dessa investerare har en betydande andel aktier i direkta konkurrenter inom samma sektor, exempelvis bland flygbolag, skapar ett halv-oligopol som får negativa följder för konsumenterna och ekonomin i sin helhet genom att konkurrensen begränsas. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera möjliga konkurrensbegränsande effekter av gemensamt ägarskap. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utreda gemensamt ägarskap och utarbeta en rapport om effekterna av gemensamt ägarskap på EU:s marknader, särskilt för priser och innovation, och lägga fram denna för parlamentet.

54.  Europaparlamentet välkomnar översynen av förordning (EG) nr 868/2004 som handlar om att säkra sund konkurrens, säkerställa ömsesidighet och eliminera illojala affärsmetoder, inklusive påstått statligt stöd till flygbolag från vissa tredjeländer, och ta itu med regleringsfrågor, såsom arbetsvillkor och miljöfrågor. Parlamentet håller med kommissionen om att det bästa tillvägagångssättet vore att anta ett nytt omfattande och effektivt rättsinstrument för att få bukt med snedvridningar av marknaden för internationell transport, uppmuntra Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) att verka för konkurrens mellan regionala flygbolag och skapa sund konkurrens på grundval av luftfartsavtal. Parlamentet anser att transparens i regeln om sund konkurrens är en grundläggande faktor för att säkerställa lika spelregler. Parlamentet anser att denna förordning eller andra lämpliga lagstiftningsinstrument bör förhindra konkurrensbegränsande beteende inom biljettdistribution, exempelvis att vissa flygbolag inför tilläggsavgifter eller begränsar tillgången till information för dem som använder andra bokningssätt än deras egna.

55.  Europaparlamentet upprepar att luftfarten bidrar väsentligt till anslutningsmöjligheterna i EU, både mellan medlemsstaterna sinsemellan och med tredjeländer, spelar en avgörande roll för EU:s integration och konkurrenskraft, och ger ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet noterar att EU:s övergripande anslutningsmöjligheter i stor utsträckning beror på den lufttrafik som EU-flygbolag bedriver.

56.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förenkling av reglerna för offentliga investeringar i hamnar och flygplatser, kultur och de yttersta randområdena. Parlamentet betonar att alla flygplatser som finansieras genom EU:s budget eller Europeiska investeringsbanken, dock med beaktande av behov av anslutningsmöjligheter i de yttersta randområdena och perifera regioner och i linje med kommissionens aktuella riktlinjer, bör grundas på en positiv kostnadsnyttoanalys och den operativa och ekonomiska bärkraften på medellång och lång sikt så att finansiering av spökflygplatser i Europa kan undvikas.

57.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera transparent och neutral flyginformation, säkerställa lika spelregler på marknaden och ytterst skydda EU-konsumenternas möjligheter att göra väl underbyggda val. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att respektera dessa principer i samband med översynen av uppförandekoden för datoriserade bokningssystem och lufttrafikförordningen.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa sund konkurrens inom transportsektorn i syfte att fullborda den inre marknaden, och därvid ta hänsyn tagen till allmänintresset och miljön och säkra öars och perifera regioners anslutningsmöjligheter. Kommissionen uppmanas att övervaka offentliga nätverk av hamnar och flygplatser som förvaltas genom monopol.

59.  Europaparlamentet betonar att i globaliseringens tidevarv är internationellt samarbete absolut nödvändigt för en effektiv tillämpning av de konkurrensrättsliga principerna. Parlamentet stöder i detta sammanhang att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheter ständigt engagerar sig i multilaterala forum som t.ex. det internationella konkurrensnätverket, konkurrenskommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Världsbanken och FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD). Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera konkurrensavsnitt i internationella handels- och investeringsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja konvergens av konkurrenspolitiska verktyg och metoder, bland annat genom bilateralt samarbete med tredjeländer, i linje med den andra generationens samarbetsavtal från 2013 mellan EU och Schweiz. Parlamentet välkomnar att kommissionen och Kina har inlett en dialog om kontroll av statligt stöd och följer noga Kinas antagande av ett översynssystem för sund konkurrens, som har utformats för att se till att statliga åtgärder inte får negativ effekt på marknadstillträde, marknadsutträde eller den fria rörligheten för varor. Parlamentet upprepar sin begäran att kommissionsledamot Vestager på ett effektivt sätt ser till att kommissionen informerar och regelbundet uppdaterar parlamentets behöriga utskott om sin externa verksamhet inom konkurrenspolitiken.

60.  Europaparlamentet betonar att en fungerande konkurrens på den europeiska inre marknaden framför allt gynnar konsumenterna. Parlamentet anser att en strikt och opartisk tillämpning av konkurrenspolitiken kan utgöra ett betydande bidrag till viktiga politiska prioriteringar, såsom en fördjupad och mer rättvis inre marknad, en sammankopplad digital inre marknad och en integrerad och klimatvänlig energiunion. Parlamentet upprepar att traditionella konkurrenspolitiska marknadsmodeller kanske inte alltid är lämpliga för den digitala marknaden, såsom plattformsbaserade affärsmodeller eller flersidiga marknader.

61.  Europaparlamentet påpekar att en enda uppsättning regler för att beräkna bolagsskattebasen skulle kunna eliminera illojal skattekonkurrens såsom skatteavtal som ingås mellan vissa multinationella företag och medlemsstater. Parlamentet noterar de pågående förhandlingarna om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB). 

62.  Europaparlamentet noterar vikten av ett gynnsamt regelverk för flygplatser så att de kan locka till sig och mobilisera privata investeringar. Parlamentet anser att kommissionens utvärdering av direktivet om flygplatsavgifter, i kombination med effektiva samråd med flygbolag/flygplatser, bör bidra till klargörandet om huruvida de gällande bestämmelserna utgör ett effektivt verktyg för att främja konkurrensen och stärka de europeiska konsumenternas intressen, eller om det behövs en reform.

63.  Europaparlamentet välkomnar att den spanska regeringen är beredd att omförhandla luftfartsavtalet mellan Spanien och Ryssland, vilket skulle möjliggöra flygningar mellan Barcelona och Tokyo.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska bilaterala luftfartsavtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer för att säkerställa sund konkurrens.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta och ta itu med de potentiella effekter av brexit för konkurrensen inom luftfartssektorn, framför allt där Förenade kungarikets medlemskap i det gemensamma europeiska luftrummet (ECAA-avtalet) skulle påverkas och inskränka tillträdet till och från alla EU-destinationer.

66.  Europaparlamentet anser att det för att man ska kunna garantera lika spelregler för företag på den inre marknaden krävs insatser för att beslutsamt bekämpa social dumpning.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utreda de långsiktiga effekterna av de avbrutna diskussionerna om framtida lagstiftning i enlighet med EU:s luftfartsstrategi.

68.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inlett en konsekvensanalys och ett offentligt samråd beträffande livsmedelsförsörjningskedjan. Parlamentet påminner om att man redan har uppmanat kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att reagera på den oro som både leden ”uppströms” i livsmedelskedjan och distributörer och konsumenter känner inför den samlade effekten dels av den snabba koncentrationen nationellt inom distributionssektorn och dels av framväxten av allianser mellan stora distributörer på europeisk och nationell nivå. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskat utrymme för investeringar och innovation inom livsmedelskedjan, liksom för producentorganisationers korrekta funktionssätt, särskilt småskaliga jordbrukare, och för urvalet av anpassade växtsorter för agroekologiska villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett bindande regelverk på EU-nivå för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan som missgynnar jordbrukare.

69.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ingående utredning av sammanslagningen av Monsanto och Bayer. Parlamentet är mycket oroat över att tre företag (ChemChina-Syngenta, Du Pont-Dow och Bayer-Monsanto) kommer att äga och sälja upp till 60 % av världens patenterade frön och 64 % av världens bekämpningsmedel (pesticider och herbicider), om denna sammanslagning godkänns. Parlamentet påpekar att en sådan koncentrationsnivå otvivelaktigt kommer att leda till högre priser, öka jordbrukarnas tekniska och ekonomiska beroende av ett fåtal globalt integrerade gemensamma köpplattformar, begränsa mångfalden av frön, leda innovationer bort från ett anammande av en produktionsmodell som respekterar miljön och den biologiska mångfalden och slutligen leda till mindre innovation på grund av minskad konkurrens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att grundligt beakta att flera sammanslagningar äger rum samtidigt inom samma sektor, när den undersöker koncentrationsnivån och följderna för konkurrensen av sammanslagningen på de olika berörda marknaderna.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ålägga annonsörer att endast ange eller förteckna sådana ingredienser och deras egenskaper som faktiskt förekommer i produkterna och utesluta sådana som inte ingår i dem såvida inte förekomsten av eller frånvaron av vissa ingredienser rör medfödda sjukdomar.

71.  Europaparlamentet anser att handelsbidrag och handelsförmåner, såsom GSP och GSP+, som tredjeländer får för att främja mänskliga och arbetsrelaterade rättigheter, men som även har visat sig vara ett medel för att främja EU:s konkurrens på den internationella arenan, måste övervakas på lämpligt sätt och tillämpas med hänsyn till deras inverkan på EU:s branscher. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dra tillbaka bidragen eller förmånerna om dessa missbrukas av tredjeländer.

72.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen har undersökt skattebehandlingen av McDonald's sedan juni 2014 och att kommissionen fattade beslut om att inleda en formell utredning i december 2015, men att inget slutligt beslut har fattats hittills. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att snarast nå fram till ett slutligt beslut i detta ärende.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet utvärdera effektiviteten i medlemsstaternas skydd av immateriella rättigheter, som är en viktig del av en sund konkurrenspolitik. Parlamentet betonar att varumärkesskydd är avgörande för att identifiera och särskilja produkter på marknaden, och att utan varumärken och möjligheten för folk att skilja mellan olika produkter, blir det väldigt svårt, om inte omöjligt, för tillverkarna att komma in på nya marknader. Parlamentet framhåller dessutom att om konkurrensen inriktas på pris blir det svårt för tillverkare med små marknadsandelar att stärka sin ställning på marknaden. Parlamentet betonar därför att om varumärkena skulle tas bort eller begränsas i sin användning skulle detta skapa betydande hinder för marknadstillträde och undergräva en viktig aspekt av den fria och sunda konkurrensen inom EU.

74.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens uttalande i årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2016 att eftersom företagen utvidgar sin verksamhet globalt måste även tillsynsmyndigheterna på konkurrensområdet göra detta. Parlamentet anser att globala konkurrensregler, transparens och högsta möjliga samordning mellan konkurrensmyndigheter, inbegripet i fråga om informationsutbyte i samband med konkurrensförfaranden, är en förutsättning för utvecklingen av en global rättvis handel. Parlamentet påminner om att kampen mot otillbörliga affärsmetoder, inbegripet genom konkurrenspolitiken, är nödvändig för att säkerställa lika spelregler internationellt till gagn för arbetstagare, konsumenter och företag, och är en av prioriteringarna inom EU:s handelsstrategi. Parlamentet betonar att det i diskussionsunderlaget om att möta globaliseringen anges att unionen ska vidta åtgärder för att återställa rimliga konkurrensvillkor, och uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder i detta avseende.

75.  Europaparlamentet vill se en modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten så att de blir mer kraftfulla, snabbare och effektivare. Parlamentet välkomnar den nya metoden för att beräkna antidumpningstullar genom att bedöma marknadssnedvridningar i länder utanför EU, och menar att denna metod måste vara minst lika effektiv som tidigare införda antidumpningsåtgärder, i full överensstämmelse med våra skyldigheter inom WTO. Parlamentet betonar vikten av att övervaka dess faktiska genomförande. Parlamentet betonar vidare den särskilda betydelsen av antisubventionsinstrumentet för att bekämpa illojal global konkurrens och säkra lika spelregler som enligt EU:s statsstödsregler.

76.  Europaparlamentet betonar att ömsesidighet är en av grundpelarna i EU:s handelspolitik för att säkerställa likvärdiga spelregler för EU:s företag, i synnerhet när det gäller offentlig upphandling. Parlamentet understryker att insatser för att säkerställa ökat tillträde till utländska marknader för offentlig upphandling inte får undergräva utvecklingen av EU:s bestämmelser i fråga om sociala och miljömässiga kriterier. Parlamentet understryker hur viktigt det är för unionen med ett internationellt instrument för offentlig upphandling, som fastställer den nödvändiga ömsesidigheten i de fall då handelspartnerna begränsar tillträdet till sina upphandlingsmarknader. Parlamentet betonar fördelarna med utländska direktinvesteringar och anser att kommissionens förslag om kontroll av utländska investeringar bör möjliggöra mer ömsesidighet i fråga om marknadstillträde.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagen i samband med handelsförhandlingar och handel för att säkerställa ett bättre marknadstillträde och utveckla deras konkurrenskraft. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens insatser för att bekämpa illojal konkurrens i uppmärksammade mål, men betonar att det också är ytterst viktigt att säkerställa sund konkurrens för små och medelstora företag.

78.  Europaparlamentet framhåller att unionens handelspolitik och handelsavtal kan bidra till kampen mot korruption.

79.  Europaparlamentet betonar vikten av effektiva och harmoniserade tullkontroller i EU för att bekämpa illojal konkurrens.

80.  Europaparlamentet påminner om att en likvärdig tillgång till naturresurser, inte minst energi, har en avgörande betydelse för en sund konkurrens på den globala marknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa bestämmelser som förbättrar tillträdet till dessa resurser i handelsavtalen.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara närmare hur illojala handelsmetoder kan hanteras inom ramen för den nuvarande konkurrenspolitiken.

82.  Europaparlamentet gläder sig därför över kommissionens förslag om Europeiska konkurrensnätverket, bland annat vikten av avskräckande böter inom ramen för konkurrenspolitiken. Parlamentet betonar vidare att den anmodade myndighetens vägran att verkställa ett beslut om att förelägga böter alltid bör vara vederbörligen motiverad och att det bör inrättas ett system genom vilket eventuella tvister mellan myndigheter i sådana fall kan lösas.

83.  Europaparlamentet har tagit del av utredningen av e-handelsbranschen och dess slutliga rapport, som visar att det i e-handelsbranschen finns vissa affärsmetoder som påverkar den sunda konkurrensen negativt och begränsar konsumenternas val. I samband med strategin för den digitala inre marknaden anser parlamentet att utredningen bör vara en del av en större insats från kommissionens sida att tillämpa konkurrenspolitiken fullt ut på nätbutiker.

84.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inrikta sig på att genomdriva EU:s konkurrensregler på utbredda affärsmetoder som har uppstått eller utvecklats till följd av e-handelns tillväxt och betonar att kommissionen måste öka sina insatser för att garantera en konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler i alla medlemsstater, också i fråga om e-handelsrelaterade affärsmetoder. Med tanke på det asymmetriska förhållandet mellan stora nätbutiker och deras leverantörer poängterar parlamentet att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna aktivt bör verkställa konkurrensreglerna eftersom leverantörerna, särskilt små och medelstora företag, kanske inte alltid har tillgång till kostnadseffektiva rättsmedel.

85.  Europaparlamentet efterlyser en ökad valfrihet för konsumenter på den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att rätten till uppgiftsportabilitet i den allmänna dataskyddsförordningen är en bra metod för att stärka konsumenternas rättigheter och konkurrensen.

86.  Europaparlamentet anser att en effektiv konkurrenspolitik kan komplettera lagstiftningsinitiativ avseende den digitala inre marknaden. Om drivkraften till lagstiftningsåtgärder i första hand uppstår till följd av vissa aktörers marknadsåtgärder anser parlamentet att eventuell skada skulle kunna åtgärdas genom konkurrensåtgärder för att motverka konkurrensbegränsande metoder, utan att de som vill konkurrera hämmas.

87.  Europaparlamentet är oroat över tillverkarnas allt större användning av avtalsmässiga begränsningar av internetförsäljning, som bekräftas av e-handelsutredningen. Kommissionen uppmanas att närmare granska dessa klausuler för att se till att de inte ger upphov till omotiverade begränsningar av konkurrensen. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att se över riktlinjerna om vertikala begränsningar och kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 mot bakgrund av dessa ändringar.

88.  Europaparlamentet noterar generaladvokat Wahls förslag till avgörande av den 26 juli 2017 i mål C-230/16, Coty Germany GmbH mot Parfümerie Akzente GmbH, om att ett distributionsavtals begränsningar av näthandel inte ska betraktas som särskilt allvarliga begränsningar enligt kommissionens förordning (EU) nr 330/2010.

89.  Europaparlamentet betonar att tillgången till rättslig prövning, som även kan omfatta kollektiv prövning, är mycket viktig för att målen för EU:s konkurrenspolitik ska kunna nås. Parlamentet betonar att avsaknaden av sådana möjligheter försvagar konkurrensen på bekostnad av den inre marknaden och konsumenträttigheterna.

90.  Europaparlamentet påminner om att en förutsättning för att konkurrensbegränsande metoder ska kunna bekämpas på ett effektivt sätt är att medlemsstaterna för en ekonomisk politik som står i samklang med principerna för en öppen marknadsekonomi på grundval av sund konkurrens, eftersom rent protektionistiska åtgärder skadar den inre marknadens funktion. Parlamentet understryker att alla former av illojal konkurrens måste motverkas, även oregistrerat arbete och kringgående av bestämmelserna om utstationering av arbetstagare, och detta utan att den fria rörligheten för arbetstagare påverkas som en av de grundläggande friheterna på den inre marknaden.

91.  Europaparlamentet anser att det samråd som kommissionen genomfört om en möjlig förbättring av EU:s kontroll av företagskoncentrationer är mycket viktigt. Parlamentet anser att det i synnerhet på det digitala området måste säkerställas att sammanslagningar inte hämmar konkurrensen på den inre marknaden. Kommissionen uppmanas därför återigen att noga undersöka huruvida aktuell bedömningspraxis tar tillräcklig hänsyn till förhållandena på de digitala marknaderna och till marknadernas internationalisering. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vid bedömningen av marknadsstyrka beakta den roll som tillgången till data och information spelar, huruvida en sammanslagning av data och kundinformation under en fusion snedvrider konkurrensen och i vilken utsträckning ett företags tillgång till exklusiva analysmetoder och patent utestänger konkurrenter. Parlamentet begär på nytt att kommissionen ska förklara hur den definierar det minimiantal marknadsaktörer som krävs för sund konkurrens och hur den ser till att möjligheten för nya företag, särskilt nystartade sådana, att träda in på högkoncentrerade marknader bevaras.

92.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett korrekt verkställande av EU:s regler för offentlig upphandling i syfte att motverka snedvridningar av konkurrensen, bland annat eventuellt med hjälp av sociala och miljömässiga kriterier och konsumentskyddskriterier, och främja god praxis för offentliga myndigheters förfaranden. Parlamentet anser att utvecklingen av elektroniska offentliga upphandlingsförfaranden kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att delta offentliga upphandlingar, förbättra transparensen och effektivisera kontrollen av överträdelser av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att främja möjligheter till marknadstillträde för små och medelstora företag genom mindre kontrakt när detta är förenligt med de centrala målen för upphandlingen och att noga övervaka hur regler för centraliseringen av inköpen verkställs lpå marknader för offentlig upphandling.

93.  Europaparlamentet gläder sig över att det i strategin för den digitala inre marknaden har antagits regler för portabilitet av förbetalda tjänster, vilket kommer att förbättra konkurrensen på den inre marknaden och säkerställa större rättigheter för konsumenterna.

94.  Europaparlamentet anser att kriterierna för att ansluta sig till selektiv distribution eller franchisingnätverk bör präglas av transparens för att säkerställa att de inte strider mot konkurrenspolitiken och den inre marknadens fria funktionssätt. Parlamentet understryker att dessa kriterier måste vara objektiva, kvalitativa och icke-diskriminerande, och att de inte får gå utöver vad som är absolut nödvändigt. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa denna transparens.

95.  Europaparlamentet noterar den ökade risken för otillåten samverkan mellan konkurrenter på grund av bland annat prisövervakningsprogram. Parlamentet anser att samordnade förfaranden kan uppkomma trots att kontakterna mellan olika konkurrenter är svagare än vad som krävs enligt gällande normer, och till och med kan bli automatiska, då algoritmer interagerar med varandra oberoende av hur en eller flera marknadsaktörer rör sig. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på sådana nya utmaningar för den fria konkurrensen.

96.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att ansluta sig till sina internationella partner och multilaterala forum på det konkurrenspolitiska området. Parlamentet anser att internationellt samarbete blir allt viktigare när de företag som är föremål för verkställighetsåtgärder bedriver verksamhet i flera jurisdiktioner.

97.  Europaparlamentet anser att en utökat nätverk av frihandelsavtal där Europeiska unionen är part kommer att gynna verkställandet av konkurrenslagstiftningen på global nivå. I detta sammanhang uppmuntras kommissionen att undersöka ytterligare möjligheter till handelsavtal och att inkludera kraftfulla antitrust- och statsstödsregler i sådana framtida avtal.

98.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken måste beakta jordbrukssektorns särskilda karaktär. Parlamentet påminner om att jordbrukssektorn enligt artikel 42 i EUF-fördraget tillerkänns en särställning i fråga om konkurrensrätten, vilken bekräftades i samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom möjligheten till ett antal undantag från bestämmelserna i artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard mot bakgrund av ständiga ekonomiska och klimatrelaterade risker. Parlamentet påminner om att konkurrenspolitiken huvudsakligen skyddar konsumenternas intressen och inte tar tillräcklig hänsyn till jordbruksproducenternas särskilda intressen och problem. Parlamentet betonar att konkurrenspolitiken måste skydda jordbruksproducenternas och konsumenternas intressen på samma sätt, genom att säkerställa rättvisa villkor för konkurrens och för tillträde till den inre marknaden i syfte att främja investeringar och innovation, sysselsättning, jordbruksföretagens bärkraft och en balanserad utveckling av landsbygdsområden inom EU, och samtidigt främja transparens för marknadens aktörer.

99.  Europaparlamentet insisterar på att begreppet ”skäligt pris” inte bör förstås som lägsta möjliga pris för konsumenten utan i stället vara rimligt och medge skälig ersättning för livsmedelskedjans alla parter.

100.  Europaparlamentet betonar att kollektiv verksamhet som bedrivs av producentorganisationer och deras föreningar (inbegripet planering av produktionen och förhandlingar om försäljning och om avtalsvillkor) är nödvändig för att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i EUF-fördraget, och bör undantas från tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget när denna gemensamma verksamhet utövas på korrekt sätt, och därigenom bidra till att förbättra jordbrukarnas konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att undantagen i förordning (EU) nr 1308/2013 (Förordningen om en samlad marknadsordning) inte har använts fullt ut och att bristen på tydlighet avseende dessa undantag, svårigheterna med att genomföra dem och bristen på enhetlig tillämpning från nationella myndigheters sida inte har gett jordbrukarna och deras organisationer tillräcklig rättssäkerhet. Parlamentet välkomnar att omnibusförordningen kommer att förenkla de regler som är tillämpliga för jordbrukarnas kollektiva organisering, och kommer att klargöra vilka roller och befogenheter som gäller i förhållande till konkurrensrätten för producentorganisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, i syfte att stärka deras förhandlingsstyrka samtidigt som de principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget säkerställs.

101.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av de positiva rapporterna om genomförandet av 2012 års ”mjölkpaket”(12) och hur det har bidragit till att stärka mjölkböndernas ställning i livsmedelskedjan, att paketet snart ska förlängas inom ramen för omnibusförordningen. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att göra en konsekvensanalys för att avgöra huruvida bestämmelserna om avtalsförhandlingar inom mjölk- och mjölkproduktsektorn bör utvidgas till att även omfatta andra jordbrukssektorer, eftersom det skulle ge jordbrukare och producentorganisationer större frihet att planera produktionen, rätt till kollektiva förhandlingar och rätt till förhandlingar om försäljning och kontraktsvillkor som tydligt fastställer priser och volymer.

102.  Europaparlamentet begär ett uttryckligt och automatiskt undantag från artikel 101 i EUF-fördraget för jordbrukets branschorganisationer på grundval av nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, för att dessa ska kunna fullfölja de uppdrag som de anförtros genom förordningen om en samlad marknadsordning med målsättningen att främja syftet med artikel 39 i EUF-fördraget.

103.  Europaparlamentet föreslår att möjligheterna enligt förordning 1308/2013 att införa reglering av utbudet av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (artikel 150), av skinka med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (172) och av vin (artikel 167) ska utvidgas till kvalitetsmärkta produkter så att det ska bli enklare att anpassa utbudet till efterfrågan.

104.  Europaparlamentet välkomnar att omnibusförordningen etablerar ett förfarande genom vilket en grupp jordbrukare kan begära ett icke-bindande yttrande från kommissionen för att bedöma huruvida en viss kollektiv åtgärd är förenlig med det allmänna undantaget från konkurrensreglerna i artikel 209 i förordning (EU) nr 1308/2013 (förordningen om en samlad marknadsordning). Mot bakgrund av rekommendationen från arbetsgruppen för jordbruksmarknader uppmanar parlamentet dock kommissionen att förtydliga räckvidden för det allmänna undantaget för jordbruket, i syfte att specificera undantaget på ett sådant sätt att icke-tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget, när detta är möjligt, kan genomdrivas och fungera.

105.  Europaparlamentet påpekar att under perioder av allvarliga obalanser på marknaden, då jordbrukssektorn är hotad och alla medborgare påverkas av de potentiella negativa effekterna för den grundläggande livsmedelsförsörjningen, måste en marknadsinriktad gemensam jordbrukspolitik ge jordbrukarna stöd och bevilja ytterligare, tidsbegränsade och fullständigt motiverade undantag från konkurrensreglerna. Parlamentet välkomnar att det till följd av ändringarna av omnibusförordningen blir lättare att tillämpa bestämmelserna i artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning, som medger ett sådant tillfälligt undantag från konkurrenslagstiftningen.

106.  Europaparlamentet begär att det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser utvecklas ytterligare för att förbättra kartläggningen av kriser i livsmedelssektorn genom bättre och mer särredovisade uppgifter. Parlamentet belyser i detta avseende behovet av att engagera jordbrukarorganisationerna i definitionen och insamlingen av uppgifter.

107.  Europaparlamentet pekar på kommissionens erkännande att jordbruksproducenterna utgör den minst koncentrerade nivån i livsmedelskedjan samtidigt som deras leverantörer och kunder ofta är betydligt större och mer koncentrerade, vilket resulterar i ett obalanserat förhållande och negativa och otillbörliga affärsmetoder som praktiseras av vissa stora distributionskedjor, bearbetningsföretag och detaljhandlare och som inte kan lösas enbart genom konkurrenspolitiken, och att samordning med andra politiska åtgärder därför är nödvändig. Kommissionen uppmanas därför att tydligare definiera vad som utgör ”dominerande ställning” och missbruk av sådan ställning, och därvid ta hänsyn till insats-, bearbetnings- och detaljhandelssektorernas koncentrationsgrad och förhandlingsstyrka. Parlamentet noterar vidare att omnibusförordningen kommer att etablera vissa bestämmelser om rätt till skriftliga avtal och rätt till förhandlingar om avtalsvillkor för förbättrad värdefördelning i leveranskedjan, för att bidra till att lugna förbindelserna mellan berörda parter, bekämpa otillbörliga affärsmetoder, göra jordbrukarna mer lyhörda för marknadssignaler, förbättra rapportering och överföring av priser, och snabbare anpassa tillgången till efterfrågan. Dessutom uppmanas kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att se till att varorna är korrekt klassificerade och prissatta och att missbruk och otillbörliga affärsmetoder som drabbar jordbrukare övervakas och åtgärdas genom bindande åtgärder samt bestraffas. Parlamentet anser att de befintliga nationella systemen bör undersökas, så att man kan fastställa viken bästa praxis som ska tillämpas.

108.  Europaparlamentet konstaterar att konkurrenslagstiftningen hittills inte har tillämpats för att komma till rätta med otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, varken på EU-nivå eller nationell nivå. Parlamentet konstaterar att särskilda nationella regler har införts i detta syfte, men att dessa inte har visat sig helt och hållet verkningsfulla när det gäller att ta itu med det inhemska problemet med otillbörliga affärsmetoder och maktobalans inom livsmedelskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål offentliggöra och anta EU:s tillkännagivna lagförslag om otillbörliga affärsmetoder och att tillhandahålla en harmoniserad rättslig ram som bättre skyddar producenter och jordbrukare mot otillbörliga affärsmetoder samt säkerställa fortsatt konsolidering av den inre marknaden.

109.  Europaparlamentet framhåller att man redan har uppmanat kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att reagera konkret på den oro som den samlade effekten av snabb koncentration nationellt inom distributionssektorn och framväxt av allianser mellan stora distributörer på europeisk och internationell nivå ger upphov till ”uppströms” i livsmedelskedjan och bland distributörer och konsumenter. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskade marginaler för investeringar och innovation inom livsmedelskedjan.

110.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att prioritera en förstärkning av den inre marknaden efter Brexit genom att till punkt och pricka följa den europeiska konkurrenslagstiftningen och dess undantag, liksom andra standarder, i syfte att garantera rättssäkerhet och lika villkor mellan medlemsstaterna.

111.  Europaparlamentet påminner om att det individuella taket för stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn fördubblades 2013 (från 7 500 EUR till 15 000 EUR) i syfte att bemöta ökningen av klimatdrivna, hälsorelaterade och ekonomiska kriser. Det nationella taket för stöd av mindre betydelse justerades samtidigt endast marginellt (från 0,75 % till 1 % av värdet av den nationella jordbruksproduktionen), vilket innebär att staternas handlingsutrymme för att stödja jordbruksföretag som befinner sig i svårigheter har minskat. Parlamentet begär därför att det nationella taket för stöd av mindre betydelse ska höjas till 1,25 % av den nationella jordbruksproduktionen för att lindra jordbrukarnas svåra ekonomiska situation. Parlamentet noterar att enhetliga regler om stöd av mindre betydelse borde bidra till att förbättra jordbrukarnas situation utan att medföra en åternationalisering av jordbrukspolitiken.

112.  Europaparlamentet betonar betydelsen av medel som syftar till att göra det möjligt att utnyttja höghastighetsbredbandsnät för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och öka konkurrenskraften, särskilt i landsbygdsområden och avlägset belägna områden.

113.  Europaparlamentet betonar att öppnandet av EU-marknaden, enligt olika varierande standarder, för mycket konkurrenskraftiga handelspartner med en stor export av jordbruksprodukter kan utgöra en risk för de känsligaste jordbrukssektorerna i EU. Kommissionen uppmanas att ta full hänsyn till de eventuella snedvridningar av marknaden som handelsavtal med tredjeländer kan ge upphov till för jordbruksproducenter i Europa, med tanke på deras utsatta ekonomiska situation och deras grundläggande roll i vårt samhälle.

114.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella och i förekommande fall regionala konkurrensmyndigheterna.

(1)

EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.

(2)

EUT L 156, 20.6.2017, s. 1.

(3)

EUT C 262, 19.7.2016, s. 1.

(4)

EUT C 93, 24.3.2017, s. 71.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0049.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0434.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2017)0027.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0428.

(9)

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(10)

https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/file_import/aar-comp-2016_en_0.pdf

(11)

Exempelvis kommissionens grundliga utredning av ett system för potentiellt statligt stöd rörande undantag för Förenade kungariket när det gäller finansiering av enheter som ingår i samma företagsgrupp (SA.44896).

(12)

Rapporter om marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet” (COM(2016)0724) och COM(2014)0354).


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (27.11.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik

(2017/2191(INI))

Föredragande av yttrande: Tokia Saïfi

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att det krävs samstämdhet mellan handelspolitiken, konkurrenspolitiken och alla EU:s politikområden. Parlamentet betonar att unionens konkurrenspolitik måste ta hänsyn till den internationella konkurrensens utveckling. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s fortsatta engagemang i multilaterala forum för att främja samarbete mellan konkurrensmyndigheter, såsom konkurrenskommissionen inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Världsbanken och FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) samt internationella konkurrensnätverket (ICN). Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ingå bilaterala samarbetsavtal med tredjeländer om verkställandet av konkurrensregler, i linje med andra generationens samarbetsavtal från 2013 mellan EU och Schweiz.

2.  Europaparlamentet stöder kraftfullt kommissionens uttalande i årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2016 att eftersom företagen utvidgar sin verksamhet globalt måste även tillsynsmyndigheterna på konkurrensområdet göra detta. Parlamentet anser att globala konkurrensregler, transparens och högsta möjliga samordning mellan konkurrensmyndigheter, inbegripet i fråga om informationsutbyte i samband med konkurrensförfaranden, är en förutsättning för utvecklingen av en global rättvis handel. Parlamentet påminner om att kampen mot otillbörliga affärsmetoder, inbegripet genom konkurrenspolitiken, är nödvändig för att säkerställa lika villkor internationellt till gagn för arbetstagare, konsumenter och företag och är en av prioriteringarna inom ramen för EU:s handelsstrategi. Parlamentet betonar att det i diskussionsunderlaget om att möta globaliseringen anges att unionen ska vidta åtgärder för att återställa lika konkurrensvillkor, och uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder i detta avseende.

3.  Europaparlamentet vill se en modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten så att de blir mer kraftfulla, snabbare och effektivare. Parlamentet välkomnar den nya metoden för att beräkna antidumpningstullar genom att bedöma marknadssnedvridningar i länder utanför EU, och menar att denna metod måste vara minst lika effektiv som tidigare införda antidumpningsåtgärder, i full överensstämmelse med våra skyldigheter inom WTO. Parlamentet betonar vikten av att övervaka dess genomförande. Parlamentet betonar vidare den särskilda betydelsen av antisubventionsförordningen för att bekämpa illojal global konkurrens och säkra samma villkor som enligt EU:s regler för statligt stöd.

4.  Europaparlamentet betonar att ömsesidighet är en av grundpelarna i EU:s handelspolitik för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för EU:s företag, i synnerhet när det gäller offentlig upphandling. Parlamentet understryker att insatser för att säkerställa ökat tillträde till utländska marknader för offentlig upphandling inte får undergräva utvecklingen av EU:s bestämmelser i fråga om sociala och miljömässiga kriterier. Parlamentet understryker hur viktigt det är för unionen att ge sig själv ett internationellt instrument för offentlig upphandling, som fastställer den nödvändiga ömsesidigheten i de fall handelspartnerna begränsar tillträdet till sina upphandlingsmarknader. Parlamentet betonar fördelarna med utländska direktinvesteringar och anser att kommissionens förslag om kontroll av utländska investeringar bör möjliggöra mer ömsesidighet i fråga om marknadstillträde.

5.  Europaparlamentet gläder sig över att man i nyligen ingångna handelsavtal, såsom det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) och principöverenskommelsen med Japan, har infört konkurrenspolitiska bestämmelser. Parlamentet påminner om vikten av att kontrollera att de verkligen genomförs, och beklagar att dessa bestämmelser inte är föremål för tvistlösning. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla en ständig dialog med handelspartnerna och att inbegripa ambitiösa konkurrensbestämmelser i alla handelsavtal, i syfte att garantera likvärdiga villkor. Parlamentet insisterar på att dessa bestämmelser måste respekteras och genomföras.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagen i samband med handelsförhandlingar och handel för att säkerställa ett bättre marknadstillträde och utveckla deras konkurrenskraft. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens insatser för att bekämpa illojal konkurrens i uppmärksammade mål, men betonar att det också är ytterst viktigt att säkerställa sund konkurrens för små och medelstora företag.

7.  Europaparlamentet framhåller att unionens handelspolitik och handelsavtal kan bidra till kampen mot korruption.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av effektiva och harmoniserade tullkontroller i EU för att bekämpa illojal konkurrens.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att främja rättvisa konkurrensregler på internationell nivå. Parlamentet påminner om det arbete som utförts av WTO mellan 1996 och 2004 om samspelet mellan handels- och konkurrenspolitiken, och beklagar att denna fråga inte sedan dess har omfattats av WTO:s arbetsprogram. Parlamentet betonar att bestämmelser i WTO:s avtal såsom artikel IX i Allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) utgör en grund för ytterligare samarbete mellan WTO-medlemmarna i konkurrensfrågor. Parlamentet efterlyser därför ytterligare framsteg vid den elfte WTO‑ministerkonferensen i syfte att garantera rättvis internationell konkurrens, samtidigt som hänsyn tas till känsliga sektorer, särskilt jordbruket. Parlamentet påminner om att EU:s konkurrensregler ger en särskild status för jordbruket och måste tillämpas. Parlamentet betonar att ett globalt samarbete kring verkställandet av konkurrensreglerna bidrar till att undvika inkonsekvenser och förbättra resultatet av verkställighetsåtgärderna, och hjälper företagen att minska sina efterlevnadskostnader.

10.  Europaparlamentet påminner om att en likvärdig tillgång till naturresurser, inte minst energi, har en avgörande betydelse för en sund konkurrens på den globala marknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa bestämmelser som förbättrar tillträdet till dessa resurser i handelsavtalen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, France Jamet, Jude Kirton-Darling, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Artis Pabriks, Franck Proust, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reimer Böge, Klaus Buchner, Edouard Ferrand, Bolesław G. Piecha, Frédérique Ries, Paul Rübig, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Merja Kyllönen

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30

+

ALDE

Frédérique Ries, Marietje Schaake, Nadja Hirsch

ECR

Bolesław G. Piecha, Emma McClarkin, Jan Zahradil, Joachim Starbatty

EFDD

William (The Earl of) Dartmouth

PPE

Adam Szejnfeld, Artis Pabriks, Daniel Caspary, Franck Proust, Jarosław Wałęsa, Laima Liucija Andrikienė, Paul Rübig, Reimer Böge, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Tokia Saïfi, Viviane Reding

S&D

Alessia Maria Mosca, David Martin, Emmanuel Maurel, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster, Jude Kirton-Darling, Karoline Graswander-Hainz, Maria Arena

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Klaus Buchner

3

-

GUE/NGL

Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz, Merja Kyllönen

2

0

ENF

Edouard Ferrand, France Jamet

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (22.11.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2016

(2017/2191(INI))

Föredragande av yttrande: Christel Schaldemose

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att konkurrenspolitiken är nära kopplad till skattepolitiken och att en rättvis skattebehandling mellan företag är oundgänglig för den inre marknadens integritet och lika villkor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina insatser för att bekämpa alla typer av olagligt statligt stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet påpekar att det är viktigt att man följer exakta och ändamålsenliga konkurrensregler.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens undersökningar av konkurrensbegränsande metoder, såsom skatterelaterat statligt stöd som är oförenligt med konkurrensreglerna. En förutsättning för en välfungerande inre marknad är att se till att alla enheter behandlas lika och att alla aktörer bidrar med en tillräcklig del av skatteinbetalningarna. Det krävs ett solitt regelverk med transparenta bestämmelser som garanterar marknadstillträde för alla företag, även små och medelstora företag.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara närmare hur illojala handelsmetoder kan hanteras inom ramen för den nuvarande konkurrenspolitiken.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att bekämpa osund konkurrens i uppmärksammade mål mot välkända företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag skulle kunna gynnas av en strikt tillämpning av konkurrensreglerna, särskilt på det digitala området. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att undersöka den dominerande roll som vissa onlineplattformar har i förhållande till små och medelstora företag samt eventuella oskäliga villkor som tillämpas. Parlamentet betonar att efterlevnaden av konkurrensreglerna är ytterst viktig för alla marknadsaktörer för att säkerställa sund ekonomisk konkurrens och främja arbetstillfällen och tillväxt inom viktiga sektorer av ekonomin, särskilt energi-, telekom-, it- och transportsektorerna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de villkor som vissa dominerande onlineplattformar tillämpar gentemot leverantörer, särskilt små och medelstora företag, är rättvisa, till exempel när det gäller prisparitet och villkorade paritetsklausuler som kan underminera den fria konkurrensen, särskilt på den digitala inre marknaden. Kommissionen uppmanas att närmare analysera sådana klausuler och att vid behov föreslå begränsningar av deras användning.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet med nationella myndigheter med ansvar för genomförandet av konkurrenspolitiken så att företagen garanteras rättvisa och likvärdiga konkurrensvillkor och rättssäkerhet. Parlamentet är oroat över att de nationella myndigheternas ojämna kontroll av efterlevnaden av EU:s konkurrenslagstiftning kan leda till olika resultat, vilket snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet framhåller att de nationella konkurrensmyndigheterna måste vara oberoende och ha tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Parlamentet upprepar vidare att kommissionen absolut behöver en effektiv uppsättning instrument för att kunna göra en oberoende utredning av misstänkta fall av osund konkurrens och misstänkta brott mot konkurrenslagstiftningen.

7.  Europaparlamentet gläder sig därför över kommissionens förslag om Europeiska konkurrensnätverket, bland annat vikten av avskräckande böter inom ramen för konkurrenspolitiken. Parlamentet betonar vidare att den anmodade myndighetens vägran att verkställa ett beslut om att förelägga böter alltid bör vara vederbörligen motiverat och att det bör inrättas ett system genom vilket eventuella tvister mellan myndigheter i sådana fall kan lösas.

8.  Europaparlamentet har tagit del av utredningen av e-handelsbranschen och dess slutliga rapport, som visar att det i e-handelsbranschen finns vissa affärsmetoder som påverkar den sunda konkurrensen negativt och begränsar konsumenternas val. Parlamentet anser inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden att utredningen bör vara en del av en större insats från kommissionens sida att genomdriva konkurrenspolitiken fullt ut på nätbutiker.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inrikta sig på att genomdriva EU:s konkurrensregler på utbredda affärsmetoder som har uppstått eller utvecklats till följd av e-handelns tillväxt och betonar att kommissionen måste öka sina insatser för att garantera en konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler i alla medlemsstater, också i fråga om e-handelsrelaterade affärsmetoder. Med tanke på det asymmetriska förhållandet mellan stora nätbutiker och deras leverantörer bör kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna aktivt genomdriva konkurrensreglerna eftersom leverantörerna, särskilt små och medelstora företag, kanske inte alltid har tillgång till kostnadseffektiva rättsmedel.

10.  Europaparlamentet efterlyser en ökad valfrihet för konsumenter på den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att rätten till uppgiftsportabilitet i den allmänna dataskyddsförordningen är en bra metod för att stärka konsumenternas rättigheter och konkurrensen.

11.  Europaparlamentet anser att en effektiv konkurrenspolitik kan komplettera lagstiftningsinitiativ på området för den digitala inre marknaden. Om drivkraften till lagstiftningsåtgärder i första hand uppstår till följd av vissa aktörers marknadsåtgärder skulle eventuell skada kunna åtgärdas genom konkurrensåtgärder för att motverka konkurrensbegränsande metoder, utan att de som vill konkurrera hämmas.

12.  Europaparlamentet är oroat över tillverkarnas allt större användning av avtalsmässiga begränsningar av internetförsäljning, som bekräftas av e-handelsutredningen. Kommissionen uppmanas att närmare granska dessa klausuler för att se till att de inte ger upphov till omotiverade begränsningar av konkurrensen. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att se över riktlinjerna om vertikala begränsningar och kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 mot bakgrund av dessa ändringar.

13.  Europaparlamentet noterar generaladvokat Wahls förslag till avgörande av den 26 juli 2017 i mål C-230/16, Coty Germany GmbH mot Parfümerie Akzente GmbH, om att ett distributionsavtals begränsningar av näthandel inte ska betraktas som särskilt allvarliga begränsningar enligt kommissionens förordning (EU) nr 330/2010.

14.  Europaparlamentet betonar att tillgången till rättslig prövning, som även kan omfatta kollektiv prövning, är mycket viktig för att målen för EU:s konkurrenspolitik ska kunna nås. Avsaknaden av sådana möjligheter försvagar konkurrensen, den inre marknadens funktion och konsumenträttigheterna.

15.  Europaparlamentet betonar att insatser för att främja konkurrensen genom att utveckla den digitala inre marknaden alltid måste tjäna konsumenternas intresse, och att de rättigheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna måste skyddas fullt ut på det digitala området.

16.  Europaparlamentet betonar att konkurrens som är både fri och rättvis i slutändan gagnar konsumenterna.

17.  Europaparlamentet påminner om att en förutsättning för att konkurrensbegränsande metoder ska kunna bekämpas på ett effektivt sätt är att medlemsstaterna för en ekonomisk politik som står i samklang med principerna för en öppen marknadsekonomi som grundar sig på sund konkurrens, eftersom rent protektionistiska åtgärder skadar den inre marknadens funktion. Parlamentet understryker att alla former av osund konkurrens måste motverkas, även oregistrerat arbete och kringgående av bestämmelserna om utstationering av arbetstagare, detta utan att den fria rörligheten för arbetstagare påverkas som en av de grundläggande friheterna på den inre marknaden.

18.  Europaparlamentet anser att det samråd som kommissionen genomfört om en möjlig förbättring av EU:s kontroll av företagskoncentrationer är mycket viktigt. Parlamentet anser att det i synnerhet på det digitala området måste säkerställas att sammanslagningar inte hämmar konkurrensen på den inre marknaden. Kommissionen uppmanas därför återigen att noga undersöka huruvida aktuell bedömningspraxis tar tillräcklig hänsyn till förhållandena på de digitala marknaderna och till marknadernas internationalisering. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vid bedömningen av marknadsstyrka beakta den roll som tillgången till data och information spelar, huruvida en sammanslagning av data och kundinformation under en fusion snedvrider konkurrensen och i vilken utsträckning ett företags tillgång till exklusiva analysmetoder och patent utestänger konkurrenter. Parlamentet begär på nytt att kommissionen ska förklara hur den definierar det minimiantal marknadsaktörer som krävs för sund konkurrens och hur den ser till att möjligheten för nya företag, särskilt nystartade sådana, att träda in på högkoncentrerade marknader bevaras.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en korrekt tillämpning av EU:s regler för offentlig upphandling i syfte att motverka snedvridningar av konkurrensen, bland annat eventuellt med hjälp av sociala och miljömässiga kriterier och konsumentskyddskriterier, och främja god praxis för offentliga myndigheters förfaranden. Parlamentet anser att utvecklingen av elektroniska offentliga upphandlingsförfaranden kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att delta offentliga upphandlingar, förbättra insynen och effektivisera kontrollen av överträdelser av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att främja möjligheter till marknadstillträde för små och medelstora företag genom mindre kontrakt när detta är förenligt med de centrala målen för upphandlingen och att noga övervaka genomförandet av regler för centraliseringen av inköpen på marknader för offentlig upphandling.

20.  Europaparlamentet gläder sig över att det i strategin för den digitala inre marknaden har antagits regler för portabilitet av abonnemangstjänster. Detta kommer att förbättra konkurrensen på den inre marknaden och garantera större rättigheter för konsumenterna.

21.  Europaparlamentet välkomnar den successiva liberaliseringen inom sektorer som exempelvis telekommunikation, posttjänster och kollektivtrafik i syfte att skapa en konkurrensutsatt miljö som även konsumenterna kommer att gynnas av.

22.  Europaparlamentet anser att kriterierna för att ansluta sig till selektiv distribution eller franchisingnätverk bör präglas av insyn för att säkerställa att de inte strider mot konkurrenspolitiken och den inre marknadens fria funktionssätt. Parlamentet understryker att dessa kriterier måste vara objektiva, kvalitativa och icke-diskriminerande, och de får inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa denna insyn.

23.  Europaparlamentet noterar den ökade risken för otillåten samverkan mellan konkurrenter på grund av bland annat prisövervakningsprogram. Parlamentet anser att samordnade förfaranden kan uppkomma trots att kontakterna mellan olika konkurrenter är svagare än vad som krävs enligt gällande normer, och kan till och med bli automatiska, då algoritmer interagerar med varandra oberoende av hur en eller flera marknadsaktörer rör sig. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på sådana nya utmaningar för den fria konkurrensen.

24.  Europaparlamentet framhåller sambandet mellan den inre marknaden och konkurrenspolitiken. Parlamentet uppmuntrar ett nära samarbete mellan parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd och kommissionen i syfte att säkerställa att konsumenternas intressen skyddas och främjas i alla insatser för att uppmuntra ett konkurrenskraftigt EU.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att ansluta sig till sina internationella partner och multilaterala forum på det konkurrenspolitiska området. Internationellt samarbete blir allt viktigare när de företag som är föremål för verkställighetsåtgärder bedriver verksamhet i flera jurisdiktioner.

26.  Europaparlamentet anser att en utökat nätverk av frihandelsavtal där Europeiska unionen är part kommer att gynna genomdrivandet av konkurrenslagstiftningen på global nivå. I detta sammanhang uppmuntras kommissionen att undersöka ytterligare möjligheter till handelsavtal och att inkludera kraftfulla antitrust- och statsstödsregler i sådana framtida avtal.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Pascal Arimont, Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Nosheena Mobarik, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Arndt Kohn

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Heidi Hautala, Jaromír Štětina

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33

+

ALDE

Dita Charanzová, Jasenko Selimovic

ECR

Daniel Dalton, Nosheena Mobarik, Richard Sulík, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

Marco Zullo

ENF

Mylène Troszczynski

GUE/NGL

Dennis de Jong

PPE

Pascal Arimont, Carlos Coelho, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Ivan Štefanec, Jaromír Štětina, Mihai Ţurcanu

S&D

Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Arndt Kohn, Marlene Mizzi, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler

Verts/ALE

Heidi Hautala, Igor Šoltes

1

-

EFDD

John Stuart Agnew

0

0

-

-

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (6.12.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över årsrapporten om konkurrenspolitiken

(2017/2191(INI))

Föredragande av yttrande: Tibor Szanyi

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt artikel 42 i EUF-fördraget ska konkurrensreglerna tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån parlamentet och rådet beslutar detta med beaktande av de målsättningar för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) som föreskrivs i artikel 39 i EUF-fördraget.

B.  I artikel 39.1 i EUF-fördraget fastställs att ett av målen för GJP är att garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för personer som arbetar inom jordbruket, och att stabilisera marknaderna samt trygga försörjningen.

C.  I artikel 3 i EU-fördraget fastställs säkerställande av prisstabilitet på den inre marknaden som en målsättning.

D.  Med tanke på jordbrukets särskilda naturbetingade och strukturella särdrag (långa produktionscykler, fragmentarisk produktionen, antalet små jordbruk och ofta låga inkomster, låg motståndskraft mot chocker och förändringar på marknaden på grund av prisvolatilitet, bristande efterfrågeelasticitet och lättförstörda varor, vilket leder till störningar i tidigare och senare led och en mycket svag förhandlingsposition för jordbrukarnas i livsmedelskedjan gentemot stora leverantörer, bearbetningsföretag och stora butikskedjor i detaljhandeln), har EU:s lagstiftare alltsedan 1962 försvarat en särskild status för jordbrukssektorn när det gäller tillämpningen av konkurrenslagstiftningen, som inte kan tillämpas på denna sektor på samma sätt som i andra ekonomiska sektorer, och detta ”jordbruksundantag” har blivit allt viktigare inom ramen för en marknadsinriktad GJP och den ökade globaliseringen av jordbruksmarknaderna, och bör konkret återspeglas genom kommissionens och de nationella konkurrensmyndigheternas genomförande och genomdrivande av politiken för att säkerställa överensstämmelse med undantagen.

E.  Ett tydligt och enhetligt regelverk i termer av anpassning av konkurrenspolitiken till jordbrukspolitikens särskilda natur, i enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget, kan bidra till att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan genom att man hindrar överdriven koncentration av den ekonomiska och finansiella makten bland aktörerna, tar itu med maktobalanser inom kedjan, ökar marknadseffektiviteten (lägre priser, bättre kvalitet på produkter och tjänster) samt garanterar rättssäkerhet och lika villkor på en ordentligt fungerande inre marknad.

F.  I egenskap av väktare av EU:s konkurrensregler bör kommissionen, och de nationella konkurrensmyndigheterna, vara mildare i tillämpningen av artikel 101 i EUF-fördraget vad gäller producentorganisationers, föreningar av producentorganisationers, jordbrukskooperativs och producentkonsortiers uppträdande angående avtal, metoder och samordning, inklusive utbyte av ekonomisk nyckelinformation, i synnerhet i fråga om det grundläggande målet att säkra tillgång till livsmedel till skäliga priser i överensstämmelse med artikel 39 i EUF-fördraget och att förbättra jordbrukarnas inkomster och deras andel i värdekedjan.

G.  På grund av ekonomiska risker i jordbrukssektorn behövs det en marknadsinriktad GJP som i händelse av kris beviljar ytterligare tidsbegränsade undantag från konkurrensreglerna.

H.  Klimat- och hälsorelaterade risker kan ge upphov till allvarliga obalanser på marknaderna och till att primärproducenterna ytterligare försvagas. Sådana händelser kan kräva en omprövning av konkurrensreglerna om nödvändiga livsmedelsleveranser hotas.

I.  EU-domstolens förhandsavgörande i mål C-671-15 (det s.k. ”endivmålet”) vittnar om behovet av rättssäkerhet för producenter, producentorganisationer och föreningar av producentorganisationer när de fullgör sina uppgifter, i synnerhet inom en sektor som kännetecknas av en mycket splittrad utbudssida gentemot en koncentrerad efterfrågesida och av svårigheter med att kontrollera utbudet samt förutse efterfrågan. Domstolens avgörande om tillämpningen av konkurrensregler på producenter och producentorganisationer är av central betydelse i fråga om klarhet och förutsägbarhet.

J.  Arbetsgruppen för jordbruksmarknaderna lade i november 2016 fram en rad förslag och rekommendationer i syfte att stärka jordbrukarnas ställning inom livsmedelskedjan, se över de avtalsmässiga verktyg som jordbrukarna har tillgång till, bekämpa otillbörliga metoder och förtydliga jordbrukets undantag från konkurrenslagstiftningen. Dessa rekommendationer måste beaktas i tillämpliga fall, eftersom de välkomnades av EU-institutionerna och intressenterna i livsmedelskedjan, och lämpliga åtgärder bör vidtas i syfte att förbättra ställningen för jordbrukarna, producentorganisationerna, sammanslutningar av producentorganisationer och andra former av producentsamarbete inom jordbrukssektorn och i livsmedelskedjan.

K.  Jordbrukskomponenten i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget (2016/0282B) (Omnibus) är ett viktigt steg för GJP, med sitt ambitiösa förslag från parlamentet som kan ge betydande förbättringar när det gäller konkurrenspolitiken, särskilt genom att bekämpa otillbörliga affärsmetoder och genom ett förtydligande av konkurrensreglerna och bestämmelserna för ekonomiska producentorganisationer och de allmänna undantagen och krisundantagen från konkurrensrätten.

L.  I studien om europeiska branschorganisationer inom jordbrukssektorn från oktober 2016 betonas branschorganisationernas viktiga roll i överföringen av ekonomisk och teknisk information till aktörerna inom produktionskedjan. Denna rapport visar att branschorganisationerna möjliggör en bättre fördelning av risker och lönsamhet.

M.  I sina riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020(1) erkänner kommissionen jordbruksnäringens särskilda karaktär och dess sociala struktur samt omfattningen av de nya utmaningar som den står inför, såsom livsmedelssäkerhet och miljö- och klimatfrågor. Denna politik måste därför bidra till en förstärkning av jordbruksföretagens ekonomiska lönsamhet samt främja livsmedelskedjans organisation, landsbygdens utveckling och social inkludering.

1.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken måste beakta jordbrukssektorns särskilda karaktär. Parlamentet påminner om att jordbrukssektorn enligt artikel 42 i EUF-fördraget tillerkänns en särställning i fråga om konkurrenslagstiftningen, vilken bekräftades i samband med den sista reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken genom möjligheten till ett antal undantag från bestämmelserna i artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard mot bakgrund av ständiga ekonomiska och klimatrelaterade risker. Parlamentet påminner om att konkurrenspolitiken huvudsakligen skyddar konsumenternas intressen och inte tar tillräcklig hänsyn till jordbruksproducenternas särskilda intressen och problem. Parlamentet betonar att konkurrenspolitiken måste skydda jordbruksproducenternas och konsumenternas intressen på samma sätt, genom att säkerställa rättvisa villkor för konkurrens och för tillträde till den inre marknaden i syfte att främja investeringar och innovation, sysselsättning, jordbruksföretagens bärkraft och en balanserad utveckling av landsbygdsområden inom EU, och samtidigt främja transparens för marknadens aktörer.

2.  Europaparlamentet insisterar på att begreppet ”skäligt pris” inte bör förstås som lägsta möjliga pris för konsumenten utan i stället vara rimligt och medge skälig ersättning för livsmedelskedjans alla parter.

3.  Europaparlamentet erkänner jordbrukarnas svaga position i livsmedelskedjan och anser att kriserna i jordbrukssektorn kan förvärra denna position. Parlamentet anser att jordbrukare i alla produktionssektorer bör garanteras rätten att förhandla kollektivt, inklusive rätten att komma överens om priser. Jordbrukare bör uppmuntras att engagera sig fullt ut och ges verktyg för att utnyttja producentorganisationernas potential, däribland kooperativ, deras sammanslutningar och branschorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra sådana kollektiva självhjälpsverktyg för att förbättra kompetens och effektivitet genom att förtydliga och förenkla de regler som gäller för dem i syfte att stärka deras förhandlingsstyrka och konkurrenskraft, samtidigt som de principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget säkerställs.

4.  Europaparlamentet betonar att kollektiv verksamhet som bedrivs av producentorganisationer och deras föreningar (inbegripet planering av produktionen och förhandlingar om försäljning och om avtalsvillkor) är nödvändig för att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål i enlighet med artikel 39 i EUF-fördraget, och bör undantas från tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget när denna gemensamma verksamhet utövas på korrekt sätt, och därigenom bidra till att förbättra jordbrukarnas konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att undantagen i förordning (EU) nr 1308/2013 (Förordningen om en samlad marknadsordning) inte har använts fullt ut och att bristen på tydlighet avseende dessa undantag, svårigheterna med att genomföra dem och bristen på enhetlig tillämpning från nationella myndigheters sida inte har gett jordbrukarna och deras organisationer tillräcklig rättssäkerhet. Parlamentet välkomnar att omnibusförordningen kommer att förenkla de regler som är tillämpliga för jordbrukarnas kollektiva organisering, och kommer att klargöra vilka roller och befogenheter som gäller i förhållande till konkurrensrätten för producentorganisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, i syfte att stärka deras förhandlingsstyrka samtidigt som de principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget säkerställs.

5.  Mot bakgrund av de positiva rapporterna om genomförandet(2) av 2012 års ”mjölkpaket” och hur det har bidragit till att stärka mjölkböndernas ställning i livsmedelskedjan välkomnar Europaparlamentet att paketet snart ska förlängas inom ramen för omnibusförordningen. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att göra en konsekvensanalys för att avgöra huruvida bestämmelserna om avtalsförhandlingar inom mjölk- och mjölkproduktsektorn bör utvidgas till att även omfatta andra jordbrukssektorer, eftersom det skulle ge jordbrukare och producentorganisationer större frihet att planera produktionen, rätt till kollektiva förhandlingar och rätt till förhandlingar om försäljning och kontraktsvillkor som tydligt fastställer priser och volymer.

6.  Europaparlamentet begär, enligt nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, ett uttryckligt och automatiskt undantag från artikel 101 i EUF-fördraget för jordbrukets branschorganisationer, för att dessa ska kunna fullfölja de uppdrag som de anförtros genom förordningen om en samlad marknadsordning med målsättningen att främja syftet med artikel 39 i EUF-fördraget.

7.  Europaparlamentet föreslår att möjligheterna enligt förordning 1308/2013 att införa reglering av utbudet av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (artikel 150), av skinka med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (172) och av vin (artikel 167) ska utvidgas till kvalitetsmärkta produkter så att det ska bli enklare att anpassa utbudet till efterfrågan.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förtydliga tillämpningsområdet för enskilda undantag från konkurrensreglerna på grundval av artikel 101.3 i EUF-fördraget, i synnerhet vad gäller hållbarhetsavtal som ingås inom livsmedelskedjan, eftersom dessa kan undantas från konkurrenslagstiftningen om de bidrar till förbättrad produktion eller främjar framsteg samtidigt som de gynnar konsumenterna och samhället. Parlamentet anser att kommissionen bör bedöma förutsättningarna för hur det inom konkurrenspolitiken kan skapas mer utrymme för kollektiva överenskommelser för producentorganisationer, inbegripet kollektiv, deras föreningar och branschorganisationer, som ingås i hela livsmedelskedjan i hållbarhetssyfte (t.ex. initiativ för att främja biologisk mångfald, förbättra djurs välbefinnande och/eller hälsa eller bekämpa antimikrobiell resistens).

9.  Europaparlamentet välkomnar att omnibusförordningen etablerar ett förfarande genom vilket en grupp jordbrukare kan begära ett icke-bindande yttrande från kommissionen för att bedöma huruvida en viss kollektiv åtgärd är förenlig med det allmänna undantaget från konkurrensreglerna i artikel 209 i förordning (EU) nr 1308/2013 (förordningen om en samlad marknadsordning). Mot bakgrund av rekommendationen från arbetsgruppen för jordbruksmarknader uppmanar parlamentet dock kommissionen att förtydliga räckvidden för det allmänna undantaget för jordbruket, i syfte att specificera undantaget på ett sådant sätt att icke-tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget, när detta är möjligt, kan genomdrivas och fungera.

10.  Europaparlamentet påpekar att under perioder av allvarliga obalanser på marknaden, då jordbrukssektorn är hotad och alla medborgare påverkas av de potentiella negativa effekterna för den grundläggande livsmedelsförsörjningen, måste en marknadsinriktad gemensam jordbrukspolitik ge jordbrukarna stöd och bevilja ytterligare, tidsbegränsade och fullständigt motiverade undantag från konkurrensreglerna. Parlamentet välkomnar att det till följd av ändringarna av omnibusförordningen blir lättare att tillämpa bestämmelserna i artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning, som medger ett sådant tillfälligt undantag från konkurrenslagstiftningen.

11.  Europaparlamentet anser att de så kallade ”långa” branschorganisationerna, som omfattar producenter, bearbetningsföretag och distributörer, ska kunna anordna möten för att diskutera åtgärder för att förebygga och hantera kriser, för att kunna återgå till marknadsvillkor som gör det möjligt att uppnå syftena med artikel 39 i EUF-fördraget.

12.  Europaparlamentet upprepar att det krävs en successiv utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s konkurrensregler, och att man därvid måste ta hänsyn till jordbrukets särdrag, med syftet att ta med regleringsåtgärder för att motverka ojämlikheten i den europeiska livsmedelskedjan, för att övervaka utvecklingen av primärproducenternas situation och hur FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) indikatorer för hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem utvecklas, däribland indikatorerna under rubrikerna Rättvis prissättning och transparenta avtal (S.2.1.1) och Leverantörernas rättigheter (S2.2.1).

13.  Europaparlamentet begär att det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser utvecklas ytterligare för att förbättra kartläggningen av kriser i livsmedelssektorn genom bättre och mer specificerade uppgifter. Parlamentet belyser i detta avseende behovet av att engagera jordbrukarorganisationerna i definitionen och insamlingen av uppgifter.

14.  Europaparlamentet pekar på kommissionens erkännande att jordbruksproducenterna utgör den minst koncentrerade nivån i livsmedelskedjan samtidigt som deras leverantörer och kunder ofta är betydligt större och mer koncentrerade, vilket resulterar i ett obalanserat förhållande och negativa och otillbörliga affärsmetoder – som praktiseras av vissa stora distributionskedjor, bearbetningsföretag och detaljhandlare – som inte kan lösas enbart genom konkurrenspolitiken och att samstämdhet med andra politiska åtgärder därför är nödvändiga. Kommissionen uppmanas därför att tydligare definiera vad som utgör ”dominerande ställning” och missbruk av sådan ställning, och därvid ta hänsyn till insats-, bearbetnings- och detaljhandelssektorernas koncentrationsgrad och förhandlingsstyrka. Parlamentet noterar vidare att omnibusförordningen kommer att etablera vissa bestämmelser om rätt till skriftliga avtal och rätt till förhandlingar om avtalsvillkor för förbättrad värdefördelning i leveranskedjan, för att bidra till att lugna förbindelserna mellan berörda parter, bekämpa otillbörliga affärsmetoder, göra jordbrukarna mer lyhörda för marknadssignaler, förbättra rapportering och överföring av priser, och snabbare anpassa tillgången till efterfrågan. Dessutom uppmanas kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att se till att varorna är korrekt klassificerade och prissatta och att missbruk och otillbörliga affärsmetoder som drabbar jordbrukare övervakas och åtgärdas genom bindande åtgärder samt bestraffas. De befintliga nationella systemen bör undersökas, så att man kan fastställa viken bästa praxis som ska tillämpas.

15.  Europaparlamentet erkänner att konkurrenslagstiftningen hittills inte har tillämpats för att komma till rätta med otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, varken på EU-nivå eller nationell nivå. Parlamentet konstaterar att särskilda nationella regler har införts i detta syfte, men att dessa inte har visat sig helt och hållet verkningsfulla när det gäller att ta itu med det inhemska problemet med otillbörliga affärsmetoder och maktobalans inom livsmedelskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål offentliggöra och anta EU:s tillkännagivna lagförslag om otillbörliga affärsmetoder och att tillhandahålla en harmoniserad rättslig ram som bättre skyddar producenter och jordbrukare mot otillbörliga affärsmetoder samt säkerställa fortsatt konsolidering av den inre marknaden.

16.  Europaparlamentet framhåller att man redan har uppmanat kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att reagera konkret på den oro som den samlade effekten av snabb koncentrationen nationellt inom distributionssektorn och framväxt av allianser mellan stora distributörer på EU-nivå och internationellt ger upphov till bland tidigare led i livsmedelskedjan och bland distributörer och konsumenter. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskade marginaler för investeringar och innovation inom livsmedelskedjan.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att prioritera en förstärkning av den inre marknaden efter Brexit genom att till punkt och pricka följa den europeiska konkurrenslagstiftningen och dess undantag, liksom andra standarder, i syfte att garantera rättssäkerhet och lika villkor mellan medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet påminner om att det individuella taket för stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn fördubblades 2013 (från 7 500 EUR till 15 000 EUR) i syfte att bemöta ökningen av klimatdrivna, hälsoanknutna och ekonomiska kriser. Det nationella taket för stöd av mindre betydelse justerades samtidigt endast marginellt (från 0,75 % till 1 % av värdet av den nationella jordbruksproduktionen), vilket innebär att staternas handlingsutrymme för att stödja jordbruksföretag som befinner sig i svårigheter har minskat. Parlamentet begär därför att det nationella taket för stöd av mindre betydelse ska höjas till 1,25 % av den nationella jordbruksproduktionen för att lindra jordbrukarnas svåra ekonomiska situation. Enhetliga regler om stöd av mindre betydelse borde bidra till att förbättra jordbrukarnas situation utan att medföra en åternationalisering av jordbrukspolitiken.

19.  Europaparlamentet betonar betydelsen av medel som syftar till att göra det möjligt att utnyttja höghastighetsbredbandsnät för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och öka konkurrenskraften, särskilt i landsbygdsområden och avlägset belägna områden.

20.  Europaparlamentet betonar att öppnandet av den europeiska marknaden, enligt olika varierande standarder, för mycket konkurrenskraftiga handelspartner med en stor export av jordbruksprodukter kan utgöra en risk för de känsligaste jordbrukssektorerna i EU. Kommissionen uppmanas att ta full hänsyn till de eventuella snedvridningar av marknaden som kan uppstå, till följd av handelsavtal med tredjeländer, för jordbruksproducenter i Europa, med tanke på deras utsatta ekonomiska situation och deras grundläggande roll i vårt samhälle.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Jan Huitema, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Jens Gieseke, Momchil Nekov, Annie Schreijer-Pierik, Thomas Waitz

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19

+

PPE

Daniel Buda, Albert Deß, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Annie Schreijer-Pierik, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Jean-Paul Denanot, Momchil Nekov, Maria Noichl, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

ECR

Bas Belder, Jørn Dohrmann, Zbigniew Kuźmiuk

ENF

Philippe Loiseau

3

-

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez

EFDD

John Stuart Agnew

3

0

ALDE

Jan Huitema, Ulrike Müller

Verts/ALE

Thomas Waitz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (EUT C 204/1, 1.7.2014).

(2)

Rapporter om marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet” (COM(2016) 724 final och COM(2014) 354 final).


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Hugues Bayet, Udo Bullmann, Matt Carthy, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Sander Loones, Paloma López Bermejo, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Alex Mayer, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Thomas Mann, Luigi Morgano, Laurenţiu Rebega, Joachim Starbatty, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Alberto Cirio


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

49

+

ALDE

Thierry Cornillet, Petr Ježek, Wolf Klinz, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Sander Loones, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Joachim Starbatty, Kay Swinburne

EFDD

Marco Valli

PPE

Burkhard Balz, Alberto Cirio, Markus Ferber, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Esther de Lange

S&D

Hugues Bayet, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Alex Mayer, Luigi Morgano, Alfred Sant, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

Verts/ALE

Bas Eickhout, Sven Giegold, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

5

-

ENF

Bernard Monot

GUE/ NGL

Matt Carthy, Paloma López Bermejo, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

1

0

ENF

Laurenţiu Rebega

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 23 april 2018Rättsligt meddelande