BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas

1.3.2018 - (COM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS)) - *

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Paul Tang

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas

(KOM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0685),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0472/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, det irländska underhuset, den irländska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, det maltesiska parlamentet, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0050/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1 Förslag till direktiv Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.	(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin ifrågasätter om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag. En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.
Ändringsförslag    2 Förslag till direktiv Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.	(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp.
Ändringsförslag    3 Förslag till direktiv Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.	(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag.
__________________	__________________
7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.	7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Ändringsförslag    4 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a)  I kommissionens meddelande av den 21 september 2017 om ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden anser kommissionen att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas erbjuder en bas för att hantera de skattemässiga utmaningar som den digitala ekonomin medför.
Ändringsförslag    5 Förslag till direktiv Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede.	(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändiga direktiv. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna, som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land.
Ändringsförslag    6 Förslag till direktiv Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.	(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att böja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner EUR fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör gränsvärdet sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.
Ändringsförslag    7 Förslag till direktiv Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det bör tvärtom inte anses vara nödvändigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Denna dimension bör hellre överlåtas på bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning på grund av dess komplicerade samspel med internationella avtal.	(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.
Ändringsförslag    8 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a)  Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk.
Ändringsförslag    9 Förslag till direktiv Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas för FoU-kostnader, inbegripet superavdrag, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). Små nystartade företag utan närstående företag som är särskilt innovativa (en kategori som särskilt kommer att omfatta nystartade företag) bör också stödjas genom ökade superavdrag för FoU-kostnader. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla.	(8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas och skattebetalarna bör få skattelättnader för verkliga kostnader för forskning och utveckling som rör utgifter för personal, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). En tydlig definition av verkliga utgifter för forskning och utveckling behövs för att undvika missbruk av avdragen. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla.
Ändringsförslag    10 Förslag till direktiv Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda).	(9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda). Medlemsstaterna kan ytterligare begränsa det avdragsgilla räntebeloppet och andra finansiella kostnader för att säkerställa en högre skyddsnivå.
Ändringsförslag    11 Förslag till direktiv Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital. Avsikten är att ge skattskyldiga en avsättning för tillväxt och investeringar, enligt vilken ökningar av den skattskyldiges egna kapital, på vissa villkor, bör vara avdragsgill från dess skattebas. Därför är det viktigt att säkerställa att systemet inte drabbas av spridningseffekter och därför vore det nödvändigt att utesluta det skattemässiga värdet av en skattskyldigs andelar i närstående företag. Slutligen, för att göra systemet med avsättningar tillräckligt robust, skulle det också krävas att regler fastställs mot skatteflykt.	(10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital, genom att begränsa möjligheten att från en skattskyldigs skattebas dra av ränta som betalats på lån. En sådan räntebegränsningsregel är i detta fall ett lämpligt och tillräckligt verktyg.
Ändringsförslag    12 Förslag till direktiv Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster på obestämd tid utan begränsningar av det avdragsgilla beloppet. Eftersom möjligheten att överföra förluster avser att säkerställa att en skattskyldig betalar skatt på sina reala intäkter, finns det ingen anledning att ange en bortre tidsfrist för överföring. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. Dessutom bör en bestämmelse mot missbruk fastställas för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag.	(12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster under en period på fem år med en begränsning av det avdragsgilla beloppet. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. I rådets direktiv (EU) nr 2016/11641a fastställs en allmän bestämmelse mot missbruk för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag. Denna allmänna bestämmelse bör också systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv.
	_________________
	1a Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
Ändringsförslag    13 Förslag till direktiv Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  För att underlätta företagens likviditetsflöden – till exempel genom att kompensera förluster i ett nystartat företag i en medlemsstat mot vinster i en annan medlemsstat – och uppmuntra gränsöverskridande expansion inom unionen bör de skattskyldiga ha rätt att tillfälligt ta hänsyn till förluster som uppstått i deras direkta dotterbolag och fasta driftställen i andra medlemsstater. För detta syfte bör ett moderbolag eller huvudkontor i en medlemsstat kunna göra avdrag från sin skattebas, under ett visst beskattningsår, av de förluster som uppstått under samma beskattningsår i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen i andra medlemsstater i proportion till sin ägarandel. Detta avdrag kommer att vara tillfälligt eftersom moderbolaget till skattebasen, med hänsyn till de tidigare förlustavdragen, kommer att lägga till eventuella framtida vinster i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen. Eftersom det är nödvändigt att skydda nationella skatteintäkter, bör också förlustavdragen återinföras automatiskt om så inte redan skett efter ett visst antal år eller om förutsättningarna för att betraktas som ett direkt dotterföretag eller fast driftställe inte längre är uppfyllda.	utgår
Ändringsförslag    14 Förslag till direktiv Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt.	(15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en kraftfull och effektiv allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt.
Ändringsförslag    15 Förslag till direktiv Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17)  Med beaktande av att effekterna av hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybridarrangemang, är det nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för en av de två jurisdiktionerna att vid bristande överensstämmelse neka avdrag för en betalning eller säkerställa att motsvarande intäkt ingår i bolagsskattebasen.	(17)  Med beaktande av att effekterna av filialbetingade och hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar eller liknande arrangemang fastställs i direktiv (EU) 2016/1164 regler om hybrida missmatchningar och missmatchningar med omvända hybrida missmatchningar. Dessa regler bör systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv.
Ändringsförslag    16 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a)  Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder för att bekämpa skatteflykt i syfte att minska de negativa effekterna av överföringar av vinster till lågskatteländer utanför unionen som inte nödvändigtvis automatiskt utbyter skatteinformation i enlighet med unionens standarder.
Ändringsförslag    17 Förslag till direktiv Skäl 17b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b)  Medlemsstaterna bör se till att det finns ett system för påföljder vid företags överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av detta direktiv i enlighet med vad som föreskrivs i nationell lagstiftning och informera kommissionen om detta.
Ändringsförslag    18 Förslag till direktiv Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) anta närmare regler för att motverka skatteflykt på ett antal särskilda områden som är av relevans för avsättningen för tillväxt och investeringar, iv) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, v) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, och vi) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.	(19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, iv) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, v) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning, och vi) att utfärda riktlinjer för övergångsfasen då fördelningsnyckeln tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändringsförslag    19 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19a)  Kommissionen bör kontrollera att direktivet genomförs på ett enhetligt sätt för att undvika situationer där var och en av medlemsstaternas behöriga myndigheter verkställer olika system. Dessutom bör avsaknaden av harmoniserade redovisningsregler i unionen inte leda till nya möjligheter till skatteplanering och skattearbitrage. En harmonisering av redovisningsreglerna skulle därför kunna stärka det gemensamma systemet, särskilt om och när alla unionens företag omfattas av detta system.
Ändringsförslag    20 Förslag till direktiv Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23)  Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.	(23)  Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Ändringsförslag    21 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas.	1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning i unionen av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet regler om åtgärder för att förhindra skatteflykt och om åtgärder som rör det föreslagna skattesystemets internationella dimension.
Ändringsförslag    22 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor:	1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta och digitala fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor:
Ändringsförslag    23 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.	(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år.
Ändringsförslag    24 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftsställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv under en period på fem beskattningsår. Denna period ska automatiskt förlängas med på varandra följande perioder på fem beskattningsår, utom om det sägs upp enligt vad som avses i artikel 65.3. Villkoren i leden a och b i punkt 1 ska uppfyllas varje gång förlängningen äger rum.	3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv.
Ändringsförslag    25 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Reglerna i detta direktiv ska inte gälla ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning. Ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning ska beaktas vid fastställandet av de bolag som ingår i samma grupp enligt vad som avses i artikel 3.	utgår
Ändringsförslag    26 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Rätt till mer än 50 % av rösterna, och	(a)  Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, och
Ändringsförslag    27 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, den fastställda avkastningen på ökningar av eget nettokapital i enlighet med artikel 11 i detta direktiv, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.	(12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.
Ändringsförslag    28 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a)  icke samarbetsvillig jurisdiktion: en jurisdiktion för vilken något av följande gäller:
	(a)  jurisdiktionen uppfyller inte internationella standarder för transparens,
	(b)  potentiella förmånsordningar finns inom jurisdiktionen,
	(c)  ett skattesystem utan någon bolagsskatt eller med en bolagsskattesats nära noll finns inom jurisdiktionen.
Ändringsförslag    29 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30b)  ekonomisk substans: en faktor, som även omfattar den digitala ekonomin, som gör det möjligt att definiera ett företags skattepliktiga närvaro på basis av objektiva kriterier, såsom företagsspecifika mänskliga och materiella resurser, dess ledningsoberoende, dess juridiska status, genererade intäkter och, i förekommande fall, arten av dess tillgångar.
Ändringsförslag    30 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30c)  brevlådeföretag: alla typer av juridiska personer som saknar ekonomisk substans och som enbart har inrättats av skatteskäl.
Ändringsförslag    31 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30d)  royaltykostnad: kostnader som härrör från varje slags betalning som görs som ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och programvara, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur eller någon annan immateriell egendom. Betalningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning ska anses vara royaltykostnader.
Ändringsförslag    32 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30e (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30e)  internpriser: de priser som ett företag tillämpar vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar, eller vid tillhandahållande av tjänster till närstående företag.
Ändringsförslag    33 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31)  hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig och ett närstående företag eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i olika skattejurisdiktioner där något av följande resultat beror på skillnader i den rättsliga kvalificeringen av ett finansiellt instrument eller ett företag, eller behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe:	(31)  hybrida missmatchningar: en hybrid missmatchning enligt vad som avses i artikel 2.9 i rådets direktiv (EU) 2016/1164.
(a)  Ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster från skattebasen inträffar både i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, kostnaden eller förlusten uppkommer och i en annan jurisdiktion (dubbla avdrag).
(b)  Det görs ett avdrag från en betalning från skattebasen i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i en annan jurisdiktion (avdrag utan inkludering).
(c)  Vid skillnader i behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe, utebliven beskattning av intäkter som har sin källa i en jurisdiktion utan motsvarande inkludering av samma intäkt i en annan jurisdiktion (”utebliven beskattning utan inkludering”).
En hybrid missmatchning uppstår bara i den mån samma betalning dras av, kostnader eller förluster uppstår i två jurisdiktioner som överstiger det intäktsbelopp som inkluderas i de båda jurisdiktionerna, och som kan tillskrivas en och samma källa.
En hybrid missmatchning omfattar också överföring av ett finansiellt instrument enligt ett strukturerat upplägg som inbegriper en skattskyldig när den underliggande avkastningen på det överförda finansiella instrumentet ur skattehänseende behandlas som att det samtidigt härrör från fler än en av parterna i arrangemanget, som har skatterättslig hemvist i olika jurisdiktioner, vilket ger upphov till ett av följande resultat:
(a)  Ett avdrag för en betalning med anknytning till den underliggande avkastningen utan motsvarande upptagande av sådan betalning, såvida inte den underliggande avkastningen är inkluderad i en av de berörda parternas skattepliktiga intäkter.
(b)  En skattelättnad för källskatt på en betalning från det överförda finansiella instrumentet till fler än en av de berörda parterna. strukturerat arrangemang:
Ändringsförslag    34 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32)  ett arrangemang som inbegriper en hybrid missmatchning som prissätts enligt villkoren i arrangemanget eller ett arrangemang har utformats för att ge ett hybridarrangemangsresultat, om inte den skattskyldige eller ett närstående företag rimligtvis kunde ha förväntats ha kännedom om den hybrida missmatchningen och inte delade värdet av skatteförmånen till följd av den hybrida missmatchningen. nationell bolagsskattelagstiftning:	utgår
Ändringsförslag    35 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a)  digitalt fast driftställe: en betydande digital närvaro av en skattskyldig som utför tjänster i en jurisdiktion som riktar sig till konsumenter eller företag i denna jurisdiktion, i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 5.2a.
Ändringsförslag    36 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33b)  europeiskt skatteregistreringsnummer eller TIN-nummer: ett nummer enligt definitionen i kommissionens meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande.
Ändringsförslag    37 Förslag till direktiv Artikel 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att fastställa definitioner av andra begrepp.	Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att uppdatera befintliga definitioner eller fastställa definitioner av andra begrepp.
Ändringsförslag    38 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än den där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:	1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe som inbegriper ett digitalt fast driftställe i en annan medlemsstat än den jurisdiktion där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats för verksamheten eller en digital närvaro i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:
Ändringsförslag    39 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  en digital plattform eller andra digitala affärsmodeller som grundar sig på insamling och användning av uppgifter för kommersiella ändamål.
Ändringsförslag    40 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a.  Om en skattskyldig med hemvist i en jurisdiktion tillhandahåller eller erbjuder en digital plattform, t.ex. en elektronisk applikation, databas, online-marknadsplats eller ett lagringsutrymme eller erbjuder en sökmotor eller reklamtjänster på en webbplats eller i en elektronisk applikation, ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där denne har sin skatterättsliga hemvist om den skattskyldiges eller det närstående företagets totala inkomster från distansbetalningar från ovannämnda digitala plattformar i den utländska jurisdiktionen överskrider 5 000 000 euro per år och om något av följande villkor är uppfyllda:
	(a)  Minst 1 000 registrerade enskilda användare per månad som är bosatta i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist har loggat in eller besökt den skattskyldiges digitala plattform.
	(b)  Minst 1 000 digitala avtal har ingåtts per månad med kunder eller användare som har hemvist i den utländska jurisdiktionen under ett beskattningsår.
	(c)  Mängden digitalt innehåll som samlats in av den skattskyldige under ett beskattningsår överstiger 10 % av gruppens totala lagrade digitala innehåll.
	Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att ändra detta direktiv genom att anpassa de faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt på grundval av de framsteg som gjorts i internationella avtal.
	Om en eller flera av de tre digitala faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt, utöver det inkomstbaserade tröskelvärde som anges i första stycket i denna punkt, är tillämpliga för en skattskyldig i den berörda medlemsstaten ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i denna medlemsstat.
	En skattskyldig är skyldig att lämna alla uppgifter till skattemyndigheterna som har betydelse för fastställandet av det fasta driftstället eller det digitala fasta driftstället i enlighet med denna artikel.
Ändringsförslag    41 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Utöver de belopp som är avdragsgilla som kostnader för forskning och utveckling i enlighet med punkt 2 kan den skattskyldige, per beskattningsår, dra av ytterligare 50 % av sådana kostnader som denne ådragit sig under det året, med undantag av kostnader som avser rörliga materiella anläggningstillgångar. I den mån kostnaderna för forskning och utveckling överstiger 20 000 000 euro, kan den skattskyldige dra av 25 % av det överskjutande beloppet.	För forsknings- och utvecklingskostnader upp till 20 000 000 euro som avser personal, inklusive löner, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, får den skattskyldige en skattelättnad på 10 % av kostnaderna.
Ändringsförslag    42 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Genom undantag från det första stycket kan den skattskyldige dra av ytterligare 100 % av sina kostnader för FoU upp till 20 000 000 euro om den skattskyldige uppfyller samtliga villkor:	utgår
(a)  Det är ett icke börsnoterat företag med färre än 50 anställda och med en årlig omsättning och/eller årlig total balansräkning som inte överstiger 10 000 000 euro.
(b)  Det har inte varit registrerat mer än fem år. Om den skattskyldige inte är föremål för registrering kan femårsperioden anses börja vid den tidpunkt då företaget antingen börjar eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet.
(c)  Det har inte bildats genom en sammanslagning.
(d)  Det har inte några närstående företag.
Ändringsförslag    43 Förslag till direktiv Artikel 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
[...]	utgår
Ändringsförslag    44 Förslag till direktiv Artikel 12 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  50 % av representationskostnaderna, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret,	(b)  50 % av ordinarie och nödvändiga representationskostnader, som är direkt kopplade till den skattskyldiges affärsverksamhet, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret,
Ändringsförslag    45 Förslag till direktiv Artikel 12 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital,	(c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital, utöver vinst som behålls som en reserv av kooperativa företag och kooperativa sammanslutningar, både under företagets aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, i enlighet med nationella skatteregler,
Ändringsförslag    46 Förslag till direktiv Artikel 12 – led ja (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ja)  kostnader för stödmottagare som är belägna i länder som finns med i EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (skatteparadis),
Ändringsförslag    47 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 30 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 3 000 000 euro, beroende på vilket som är högre.	Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 10 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 1 000 000 euro, beroende på vilket som är högre.
Ändringsförslag    48 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 3 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen.	Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 1 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen.
Ändringsförslag    49 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras utan tidsbegränsning.	6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras under en period på fem år.
Ändringsförslag    50 Förslag till direktiv Artikel 14a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 14a
	Särskilda undantag
	Vinst som behålls som en reserv av kooperativ och sammanslutningar, både under ett företags aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, liksom de förmåner som kooperativ och sammanslutningar beviljar sina egna medlemmar är avdragsgilla om avdragsrätt medges av nationell skattelagstiftning.
Ändringsförslag    51 Förslag till direktiv Artikel 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 29	Artikel 29
Utflyttningsbeskattning	Utflyttningsbeskattning
1.  Ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, ska behandlas som upplupna intäkter under någon av följande omständigheter:	Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om utflyttningsbeskattning i direktiv (EU) 2016/1164 gälla.
(a)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
(b)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna.
(c)  Om en skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, med undantag för sådana tillgångar som fortsatt har verkligt samband med ett fast driftställe i den första medlemsstaten.
(d)  Om en skattskyldig överför den affärsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe från en medlemsstat till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen.
2.  Den medlemsstat till vilken överföringen av tillgångar, skatterättslig hemvist eller affärsverksamhet görs från ett fast driftställe ska godta det värde som fastställts av den medlemsstat där den skattskyldige hade sin hemvist eller där det fasta driftstället var beläget som utgångsvärde för tillgångarna för skatteändamål.
3.  Denna artikel ska inte tillämpas på överföringar av tillgångar som rör finansieringen av värdepapper, tillgångar som ställs som säkerhet eller om överföringen sker i syfte att uppfylla strikta kapitalkrav eller för likviditetshantering, om dessa tillgångar kommer att återgå till den överlåtande partens medlemsstat inom en period av 12 månader.
Ändringsförslag    52 Förslag till direktiv Artikel 41 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Om inte annat föreskrivs i detta direktiv får förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår överföras och dras av under påföljande beskattningsår.	1.  Förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår får överföras och dras av under påföljande beskattningsår, under en period på högst fem år.
Ändringsförslag    53 Förslag till direktiv Artikel 42
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 42	utgår
Förlustavdrag och återvinning
1.  En skattskyldig med hemvist som fortfarande är lönsam efter avdrag för sina förluster i enlighet med artikel 41 får dessutom dra av förluster som uppkommit under ett och samma beskattningsår, genom sitt direkta berättigade dotterbolag som avses i artikel 3.1 eller genom fasta driftställen belägna i en annan medlemsstat. Detta förlustavdrag ska ges för en begränsad tidsperiod i enlighet med punkterna 3 och 4 i denna artikel.
2.  Avdraget ska stå i proportion till innehavet i de berättigade dotterbolag som den skattskyldige med hemvist har enligt vad som avses i artikel 3.1 och med fullt avdrag för alla fasta driftställen. Inte i något fall ska minskningen av skattebasen för den skattskyldige med hemvist resultera i ett negativt belopp.
3.  Den skattskyldige med hemvist ska till skattebasen lägga till, upp till det belopp som tidigare dragits av som en förlust, eventuella framtida överskott i dess berättigade dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 eller av dess fasta driftsställen.
4.  Förluster som dras av i enlighet med punkterna 1 och 2 ska automatiskt tas med i skattebasen för den skattskyldige med hemvist i någon av följande situationer:
(a)  Om, vid utgången av det femte beskattningsåret efter det att förlusterna blev avdragsgilla, ingen vinst har återinförts eller de återförda vinsterna inte motsvarar det fulla beloppet av de avdragna förlusterna.
(b)  Om ett berättigat dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 säljs, avvecklas eller omvandlas till ett fast driftställe.
(c)  Om det fasta driftstället säljs, avvecklas eller omvandlas till ett dotterbolag.
(d)  Om moderbolaget inte längre uppfyller kraven i artikel 3.1.
Ändringsförslag    54 Förslag till direktiv Artikel 45a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 45a
	Effektivt skattebidrag
	Så länge den tröskel som anges i artikel 2.1 c fortfarande gäller ska medlemsstaterna övervaka och offentliggöra det effektiva skattebidraget från små och medelstora företag och multinationella företag i alla medlemsstater, så att medlemsstaterna kan säkerställa lika villkor för liknande företag inom unionen och minska den administrativa bördan och kostnaderna för små och medelstora företag.
Ändringsförslag    55 Förslag till direktiv Artikel 53 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än hälften av den lagstadgade bolagsskattesatsen som den skattskyldige av skatteändamål skulle ha omfattats av i samband med sådan utländsk intäkt i sin hemvistmedlemsstat.	Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter, som inte härrör från aktiv verksamhet, som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 15 % i samband med sådan utländsk intäkt i sin hemvistmedlemsstat.
Ändringsförslag    56 Förslag till direktiv Artikel 53 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas.	2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas. För att omfattas av avdraget måste den skattskyldige visa för sin skattemyndighet att den utländska inkomsten härrör från aktiv verksamhet, vilket kan göras med hjälp av ett intyg från den utländska skattemyndigheten.
Ändringsförslag    57 Förslag till direktiv Artikel 58
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 58	Artikel 58
Allmän regel mot missbruk	Allmän regel mot missbruk
1.  Vid beräkningen av skattebasen enligt detta direktiv ska en medlemsstat bortse från ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med detta direktiv och som inte är genuina, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.	Vid tillämpning av detta direktiv ska den allmänna regeln mot skatteflykt i direktiv (EU) 2016/1164 gälla.
2.  Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den utsträckning de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten.
3.  Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som man bortser från i enlighet med punkt 1 ska, vid beräkningen av skattebasen, behandlas utifrån deras ekonomiska innehåll.
Ändringsförslag    58 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget, ska behandlas som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda:	Den skattskyldiges medlemsstat ska behandla ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstaten som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda:
Ändringsförslag    59 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat på sin vinst är lägre än skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på företagets eller det fasta driftställets vinst enligt detta direktiv och den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat för dessa vinster.	(b)  företagets vinst omfattas av en bolagsskattesats som är lägre än 15 %. Denna skattesats ska beräknas på grundval av vinsten före tillämpningen av de arrangemang som införts i dessa länder för att minska beskattningsunderlaget. Denna skattesats ska ses över varje år i förhållande till den ekonomiska utvecklingen i världshandeln.
Ändringsförslag    60 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid tillämpning av led b i första stycket ska, vid beräkningen av den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på vinsten i företaget enligt direktivet i den skattskyldiges medlemsstat, intäkten från alla fasta driftställen i företaget som inte är föremål för skatt eller är undantagna från skatt i det utländska kontrollerade företagets jurisdiktion, inte beaktas.	utgår
Ändringsförslag    61 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt i den mån som de härrör från följande kategorier:	2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 ska den skattskyldiges medlemsstat i skattebasen inbegripa
	(a)  företagets ej utdelade intäkter eller det fasta driftställets intäkter från följande kategorier:
(a)  Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar,	i)  Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar,
(b)  royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter,	ii)  royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter,
(c)  utdelningar och intäkter från avyttring av aktier,	iii)  utdelningar och intäkter från avyttring av aktier,
(d)  intäkter från finansiell leasing,	iv)  intäkter från finansiell leasing,
(e)  intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,	v)  intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,
(f)  intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.	vi)  intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.
Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler.	Detta led ska inte tillämpas om det utländska kontrollerade företaget bedriver verklig ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket visas av relevanta fakta och omständigheter. Om det kontrollerade utländska företaget har hemvist eller är etablerat i ett tredjeland som inte är part i EES-avtalet får medlemsstaterna besluta att avstå från att tillämpa det första stycket, eller
	b)  ett företags eller ett fast driftställes ej utdelade inkomster från icke-genuina arrangemang som har genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel.
	Vid tillämpning av detta led ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den mån som företaget eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess inkomster om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar och risker, utförs och är av stor betydelse för att generera det kontrollerade företagets inkomster.
Ändringsförslag    62 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ett företag eller fast driftställe ska inte behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt vad som avses i punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna i leden a–f i punkt 2.	Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta ett subjekt eller ett fast driftställe som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 om en tredjedel eller mindre av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna enligt punkt 2 a.
Ändringsförslag    63 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället från kategorierna i leden a–f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.	Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte behandla finansiella företag som kontrollerade utländska företag om en tredjedel eller mindre av företagets inkomster från kategorierna enligt punkt 2 a kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.
Ändringsförslag    64 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a.  Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 2 b undanta ett företag eller ett fast driftställe
	(a)  med bokförd vinst på högst 750 000 euro och passiv inkomst på högst 75 000 euro, eller
	(b)  vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden.
	Vid tillämpning av första stycket b får driftskostnaderna inte omfatta kostnaderna för varor som säljs utanför det land där företaget har sin hemvist eller det fasta driftstället är beläget, för skatteändamål och betalningar till närstående företag.
Ändringsförslag    65 Förslag till direktiv Artikel 61
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 61	Artikel 61
Hybrid missmatchning	Hybrid missmatchning
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska avdraget göras endast i den medlemsstat där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod.	Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om utflyttningsbeskattning i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/1164 gälla.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska den berörda medlemsstaten avslå avdraget för sådan betalning, kostnad eller förlust, om inte tredjelandet redan har gjort detta.
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater leder till ett avdrag som inte ingår, ska betalarens medlemsstat avslå avdraget för denna betalning.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till ett avdrag inte ingår gäller följande:
(a)  Om betalningen har sin källa i en medlemsstat, ska den medlemsstaten avslå avdrag, eller
(b)  om betalningen har sin källa i ett tredjeland, ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige inkluderar betalningen i skattebasen, om inte tredjelandet redan har avslagit avdraget eller begärt att betalningen inkluderas.
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna som inbegriper ett fast driftställe leder till utebliven beskattning utan inkludering, ska den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar den intäkt som tilldelas det fasta driftstället.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett fast driftställe beläget i tredjeland leder till utebliven beskattning utan inkludering ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar de intäkter som tilldelas det fasta driftstället i tredjeland.
4.  I den mån en skattskyldigs utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning, kostnad eller förlust som till följd av en hybrid missmatchning är avdragsgill i två olika jurisdiktioner utanför unionen, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdrag för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för betalning, kostnad eller förlust som skulle vara avdragsgill i två olika jurisdiktioner.
5.  I den mån en skattskyldigs avdragsgilla utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning som till följd av en hybrid missmatchning inte är inkluderad i betalningsmottagarens skattebas, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för den betalning som inte inkluderats.
6.  I den mån en hybrid missmatchning leder till en skattelättnad för källskatt på en betalning som härrör från ett överfört finansiellt instrument till mer än en av de deltagande parterna, ska den skattskyldiges medlemsstat begränsa förmånen med denna skattelättnad i förhållande till den skattepliktiga nettointäkten för sådana betalningar.
7.  Vid tillämpningen av denna artikel ska begreppet betalare avse ett företag eller ett fast driftställe där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod.
Ändringsförslag    66 Förslag till direktiv Artikel 61a – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Bristande överensstämmelse vad gäller skatterättslig hemvist	Omvända hybrida missmatchningar
Ändringsförslag    67 Förslag till direktiv Artikel 61a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I den mån en betalning, kostnad eller förlust för en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist i både en medlemsstat och ett tredjeland som, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstaten och det tredjelandet är avdragsgilla inom båda jurisdiktionerna och den betalningen, kostnaden eller förlusten kan avräknas i den skattskyldiges medlemsstat mot skattepliktiga intäkter som inte ingår i tredjelandet, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för betalningen, kostnaden eller förlusten, om inte tredjelandet redan har gjort detta.	Vid tillämpningen av detta direktiv ska medlemsstaterna behandla omvända hybrida missmatchningar i enlighet med artikel 9a i direktiv (EU) 2016/1164.
Ändringsförslag    68 Förslag till direktiv Artikel 65a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 65a
	Europeiskt skatteregistreringsnummer
	Kommissionen ska senast den 31 december 2018 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett harmoniserat, gemensamt europeiskt skatteregistreringsnummer för att göra det automatiska utbytet av skatteinformation mer effektivt och tillförlitligt inom unionen.
Ändringsförslag    69 Förslag till direktiv Artikel 65b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 65b
	Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte i skattefrågor
	För att säkerställa fullständig transparens och korrekt tillämpning av detta direktiv ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, i enlighet med rådets direktiv 2011/16/EU1a.
	Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar samt resurser för utbildning av personal vid skatteförvaltningarna med fokus på gränsöverskridande samarbete och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv.
	____________
	1a Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).
Ändringsförslag    70 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.	2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
Ändringsförslag    71 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.	3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändringsförslag    72 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ.	5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ.
Ändringsförslag    73 Förslag till direktiv Artikel 66a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 66a
	Åtgärder mot missbruk av skatteavtal
	Medlemsstaterna ska ändra sina bilaterala skatteavtal enligt detta direktiv för att säkerställa att sådana avtal innehåller följande:
	(a)   En klausul som säkerställer att båda avtalsparterna förbinder sig att fastställa åtgärder som innebär att skatt betalas där ekonomisk verksamhet äger rum och värde skapas.
	(b)   Ett tillägg för att klargöra att målet med bilaterala avtal, utöver att undvika dubbelbeskattning, är att bekämpa skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
	(c)   En klausul med en allmän regel för att motverka missbruk som bygger på en bedömning av huvudsakligt syfte.
Ändringsförslag    74 Förslag till direktiv Artikel 68a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 68a
	Övervakning
	Kommissionen ska övervaka det enhetliga genomförandet av detta direktiv för att säkerställa en enhetlig tolkning av dess åtgärder i medlemsstaterna och offentliggöra sina resultat.
Ändringsförslag    75 Förslag till direktiv Artikel 69
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 69	Artikel 69
Översyn	Genomföranderapport och översyn
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar.	Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft bedöma hur det fungerar.
Trots vad som sägs i första stycket ska kommissionen, tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv, undersöka hur artikel 11 fungerar och överväga ändringar av definitionen och göra avvägningar vad gäller avsättningen för tillväxt och investeringar. Kommissionen ska göra en grundlig analys av hur avsättningen för tillväxt och investeringar kan uppmuntra företag som har rätt att välja att tillämpa detta direktiv att finansiera sin verksamhet genom eget kapital.	Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en genomföranderapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska inbegripa en analys av följande delar:
	(a)  systemets följder för medlemsstaternas skatteintäkter,
	(b)  för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag,
	(c)  följderna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna,
	(d)  följderna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv,
	(e)  antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden,
	Kommissionen ska tio år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det tillämpats och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar.
Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser till medlemsstaterna så att dessa beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen.	Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en rapport till Europaparlamentet och medlemsstaterna så att dessa iakttagelser beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen. Vid behov ska de åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändringsförslag    76 Förslag till direktiv Artikel 70 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.	Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Ändringsförslag    77 Förslag till direktiv Artikel 70 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019.	De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

MOTIVERING

Inledning

I slutet av 2016 lade kommissionen fram en omfattande översyn av reglerna för bolagsskatt i ett förslag till en gemensam bolagsskattebas (CCTB) och ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Samtidigt drog kommissionen tillbaka sitt förslag från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som blockerats i rådet. Projektet bör stärka den inre marknaden genom att göra det enklare och billigare för företagen att bedriva gränsöverskridande verksamhet i EU, och även motverka praxis avseende företagens aggressiva skatteplanering och ge en ökad transparens i företagsbeskattningen i EU.

Medan direktivet om en gemensam bolagsskattebas inför en enda uppsättning regler för beräkning av bolagsskattebasen, inför direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas en konsolideringsfaktor som skulle göra det möjligt för företag att kvitta förluster i en medlemsstat mot vinster i en annan medlemsstat.

Idén att harmonisera systemen för företagsbeskattning i EU är inte ny och förekommer redan i policydokument från början av 1960-talet. Kommissionen föreslog 1975 ett direktiv om harmonisering av systemen för bolagsskatt och källskatt på utdelning som på grund av bristen på framsteg i rådet till sist drogs tillbaka 1990. I stället utfärdade kommissionen riktlinjer för företagsbeskattning. År 2001 offentliggjorde kommissionen en undersökning om företagsbeskattning på den inre marknaden. Det var emellertid inte förrän 2011 som kommissionen föreslog direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Europaparlamentet har vid ett flertal tillfällen uttryckt sitt stöd för projektet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Under 2008 välkomnade parlamentet kommissionens avsikt att lansera den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och 2012 antog parlamentet ett betänkande av föredragande Marianne Thyssen, i vilket det framhöll att det skulle vara önskvärt att tillämpa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas så snart som möjligt och för så många företag som möjligt. I sin resolution om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 1) 2015 krävde parlamentet en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas och upprepade sitt krav i sin resolution 2016 (TAXE 2).

Bakgrund

En rättvis företagsbeskattning har flyttats högst upp på den internationella dagordningen mot bakgrund av den globala finanskrisen och ett antal avslöjanden av finansiella skandaler, t.ex. LuxLeaks och Panamadokumenten. Kampen mot skatteflykt ledde till antagandet av OECD:s initiativ om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). I EU genomfördes BEPS-rekommendationerna bland annat via åtgärdspaketet mot skatteflykt (ATAD 1), som antogs i mitten av 2016, och förslaget till direktiv om hybrida missmatchningar med tredjeländer (ATAD 2), som antogs tidigare i år, liksom utbytet av information i skattebeslut (DAC4) och landsspecifika rapporter (DAC 5).

Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är en pusselbit som saknas i byggandet av en verklig inre marknad och för att bekämpa skatteflykt. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas medför skattesäkerhet, en tydlig och stabil rättslig ram och kraftfulla regler mot skatteflykt, bland annat avskaffandet av internprissättning.

Förslag

Den globaliserade och digitaliserade världen har gjort det svårt för medlemsstaterna att se till att företagens inkomster beskattas där värdet skapas. Särskilt stora multinationella företag kan lätt flytta vinster till medlemsstater med lägre bolagsskattesatser.

Kommissionen delade in ärendet i en konsolideringsdel och en del som fastställer den gemensamma bolagsskattebasen. Det första direktivet innehåller en uppsättning bestämmelser om hur ett företags vinst ska beskattas. Med det andra direktivet om konsolidering kommer alla vinster och förluster att läggas till så att man kommer fram till en nettovinst eller nettoförlust för hela EU. Föredraganden anser dock att den ena delen inte kan existera utan den andra. Därför måste kopplingen mellan de båda ärendena stärkas genom att man anpassar datumet för genomförandet av de två direktiven, som senast ska vara 2020. Som en följd av detta bör de tillfälliga bestämmelserna (om gränsöverskridande förlustavdrag) inte tas med.

Befintliga bolagsskattesystem återspeglar den ekonomiska verklighet som rådde under det förra århundradet då företagen hade en tydlig koppling till en lokal marknad. Globaliseringen och digitaliseringen av världsekonomin innebär utmaningar när det gäller att förebygga snedvridning av marknaden, bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Företag som är verksamma inom EU utan att ha ett fysiskt driftställe måste behandlas på samma sätt som företag som har ett fysiskt driftställe i EU. Föredraganden inför därför faktorer för att definiera digitalt innehåll i artikeln om fast driftställe i en annan medlemsstat.

Föredraganden anser att detta system bör vara en vedertagen standard för bolagsbeskattning. Det tröskelvärde på 750 miljoner euro som kommissionen har föreslagit är inte lämpligt för tillämpningen av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Föredraganden föreslår att det införs en lägre tröskel på 40 miljoner euro, som omfattar de flesta företag med gränsöverskridande verksamhet. På lång sikt (dvs. inom fem år) bör det för enkelhetens skull inte finnas någon tröskel för företag och skattemyndigheter och för att säkerställa lika villkor för små och medelstora företag och multinationella företag. Föredraganden uppmanar kommissionen att göra statistiska beräkningar av den effektiva skattesats som multinationella företag och små och medelstora företag betalar för att göra det lättare att undvika skillnader.

Lika villkor för multinationella företag och små och medelstora företag är en viktig fråga som bör behandlas i denna rapport. Skillnaden mellan de skatter som betalas av multinationella företag och den andel som betalas av små och medelstora företag har ökat under de senaste årtiondena. En orsak till problemet är att multinationella företag, till skillnad från små och medelstora företag, i allmänhet har resurser att flytta sin verksamhet till lågskatteländer. Kommissionens förslag är inte tillräckligt för att komma till rätta med denna tendens, eftersom det ger medlemsstaterna möjlighet att konkurrera med sin bolagsskatt. Därför måste principen om en lägsta skattesats införas.

Avslutande kommentarer

Föredraganden anser att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innebär en viktig byggsten i förverkligandet av den inre marknaden och har potential att öka tillväxten i den europeiska ekonomin. Ett nytt system skulle främja en rättvisare och mer integrerad inre marknad som kan bidra till att uppnå målen för andra flaggskeppsprojekt såsom kapitalmarknadsunionen, den digitala inre marknaden och investeringsplanen för Europa. Föredraganden anser att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen tar itu med de aktuella utmaningarna på det internationella skatteområdet och kan fungera som ett kraftfullt redskap i kampen mot aggressiv skatteplanering.

RESERVATION

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningenfrån EPP-ledamöterna Esther de Lange, Brian Hayes och Gunnar Hökmark

1.  Även om beskattning tillhör medlemsstaternas behörighetsområde visar kampen mot skatteflykt och skatteundandragande att det behövs ett bättre samarbete på europeisk nivå. Detta förslag till en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas kommer dock endast att få en obetydlig inverkan på kampen mot skatteflykt och skatteundandragande, samtidigt som konsekvenserna för medlemsstaternas ekonomier kommer att bli mycket allvarliga, i synnerhet som den föreslagna konsolideringsnyckeln inte på ett korrekt sätt motsvarar nivån på den ekonomiska verksamheten.

2.  Ingen tillräckligt noggrann landsspecifik konsekvensbedömning har genomförts, varken för direktivet om en gemensam bolagsskattebas eller direktivet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller konsekvenserna för medlemsstaternas skatteintäkter. De ytterligare ändringar som föreslås i detta betänkande gör att behovet av en ny konsekvensbedömning med tydliga beräkningar av konsekvenserna för varje medlemsstat blir ännu större.

3.  Dessutom är multinationella företags aggressiva skatteplanering ett globalt problem. Problemet kan bäst lösas på internationellt överenskomna grunder via OECD:s initiativ om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS).

4.  Sju nationella parlament har lämnat in motiverade yttranden med invändningar mot förslagen till direktiv om en gemensam bolagsskattebas och om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas på grund av subsidiaritetsskäl och suveränitet på skatteområdet. Alla dessa betänkligheter har inte beaktats i detta betänkande.

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (19.9.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas
(COM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS))

Föredragande av yttrande: Evelyn Regner

KORTFATTAD MOTIVERING

I. Inledning

Detta förslag, tillsammans med förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (2016/0336 (CNS)) är ett återupptagande av 2011 års initiativ från kommissionen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU. Syftet med de båda förslagen är att skapa en EU-lagstiftning på detta område som är anpassad till en ekonomisk omgivning som har blivit alltmer globaliserad, rörlig och digital där medlemsstaterna finner det allt svårare att på ett effektivt sätt bekämpa aggressiv skatteplanering genom ensidiga åtgärder för att skydda de nationella skattebaserna från att undergrävas och motverka överföring av vinster.

II. Ett effektivt genomförande av konsolideringen

Genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är av avgörande betydelse i kampen för att uppnå rättvisa mellan företag inom och utanför EU ur beskattningssynpunkt. Ett av de största hoten mot rättvis beskattning är det utbredda bruket av vinstöverföringar. När den väl är genomförd fullt ut kommer den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen att göra det möjligt att hänföra intäkterna till den plats där värdet skapas med hjälp av en formel som bygger på tre lika tunga faktorer som är mer motståndskraftiga mot aggressiv skatteplanering än internprissättning. På detta sätt skulle kryphål mellan nationella skattesystem, i synnerhet internprissättning, som svarar för omkring 70 % av all överföring av vinster i EU, kunna elimineras och ett stort steg på vägen mot ett rättvist, effektivt och transparent skattesystem skulle kunna tas. De båda förslagen bör därför ses som ett paket och bör genomföras parallellt för att uppnå en mer rättvis beskattning. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bör vara på plats senast i slutet av 2020.

Med tanke på den allmänna rättvisan i våra skattesystem måste företagen bära sin del av bördan, och det är därför mycket viktigt att nya skatteundantag inte urholkar skattebasen. Åtgärder för att uppmuntra privata företag att investera i den reala ekonomin måste stödjas, eftersom det nuvarande investeringsgapet i EU är en av de viktigaste orsakerna till dess ekonomiska svagheter. Skattelättnader för företag måste dock vara noggrant utformade och genomföras endast om deras positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt är uppenbar och risken för att skapa nya kryphål i skattesystemet är utesluten. Främjande av innovation och investeringar bör därför ske genom offentliga subventioner snarare än genom skatteavdrag.

För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt liksom för att undvika två parallella skattesystem bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen vara obligatorisk för alla företag utom för små och medelstora företag enligt definitionen i det fjärde bolagsrättsdirektivet från 1978. Där för kommer till exempel den närmaste slaktaren eller små nystartade företag som är särskilt innovativa inte att vara skyldiga att införa den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer som brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar i förhållande till multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen om att vinster bör beskattas i det land där de genereras.

Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som får intäkter i en medlemsstat utan att ha något fysiskt driftställe i medlemsstaten måste behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför måste den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också tillämpas för digitala företag.

III. Införandet av en lägsta bolagsskattesats i förslaget

En gemensam och rimlig lägsta bolagsskattesats är det enda sättet att skapa lika och rättvis behandling mellan olika aktörer som bedriver affärsverksamhet i EU och inom en större krets av skattesubjekt. Att underlåta att införa en sådan minimisats kommer i stället bara att leda till en situation där kapplöpningen mot botten för skattesatserna intensifieras. Förekomsten av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att innebära att medlemsstaterna inte längre kommer att kunna konkurrera genom skattebaser och således kommer de ekonomiska incitamenten att konkurrera via skattesatser att öka. I genomsnitt har bolagsskattesatserna i unionen minskat från 35 % på 1990-talet till 22,5 % i dag. För att sätta stopp för kapplöpningen mot botten för bolagsskattesatserna på EU-nivå behöver en lägsta bolagsskattesats på 25 % införas.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till direktiv Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.	(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer aggressiva och sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Inom en mer globaliserad, rörlig och digital ekonomisk ram bör åtgärder för att rätta till dessa problem därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister genom en anpassning av bolagsskattebasen i unionen och skapandet av en mer rättvis och enhetlig affärsmiljö för företagens verksamhet.
Ändringsförslag    2 Förslag till direktiv Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.	(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas i det land där vinsterna uppkommer. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.
________________	________________
7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.	7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Ändringsförslag    3 Förslag till direktiv Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede.	(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede. Om en gemensam bolagsskattebas skulle genomföras utan konsolidering skulle dock inte problemet med överföring av vinster lösas. Det är därför viktigt att konsolideringen görs i alla medlemsstater från och med den 1 januari 2021.
Ändringsförslag    4 Förslag till direktiv Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.	(5)  För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt och för att undvika två parallella skattesystem bör reglerna om en gemensam skattebas vara obligatoriska för alla företag utom små och medelstora företag. Tröskelvärdena för mikroföretag, små och medelstora företag samt stora företag är definierade genom rådets direktiv 78/660/EEG (det fjärde bolagsrättsdirektivet)1a. Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer som brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar gentemot multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen att vinster bör beskattas i det land där de genereras. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.
	______________
	1a Rådets fjärde direktiv 78/660/EEC av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag, EUT L 222, 14.8.1978.
Ändringsförslag    5 Förslag till direktiv Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det bör tvärtom inte anses vara nödvändigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Denna dimension bör hellre överlåtas på bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning på grund av dess komplicerade samspel med internationella avtal.	(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner.
Ändringsförslag    6 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a)  Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt driftställe men med en fast omsättning i den medlemsstaten bör behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen även gälla för digitala företag.
Ändringsförslag    7 Förslag till direktiv Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas för FoU-kostnader, inbegripet superavdrag, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). Små nystartade företag utan närstående företag som är särskilt innovativa (en kategori som särskilt kommer att omfatta nystartade företag) bör också stödjas genom ökade superavdrag för FoU-kostnader. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla.	(8)  Åtgärder för att uppmuntra privata företag att investera i den reala ekonomin bör stödjas, eftersom det nuvarande investeringsgapet i unionen är en av de viktigaste orsakerna till dess ekonomiska svagheter. Samtidigt måste skattelättnader för företag vara noggrant utformade och genomföras endast om deras positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt är uppenbar och risken för att skapa nya kryphål i skattesystemet är utesluten. Främjande av innovation och investeringar bör därför ske genom offentliga subventioner som är tillgängliga för alla snarare än genom skatteavdrag.
Ändringsförslag    8 Förslag till direktiv Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital. Avsikten är att ge skattskyldiga en avsättning för tillväxt och investeringar, enligt vilken ökningar av skattebetalarens egna kapital, på vissa villkor, bör vara avdragsgill från dess skattebas. Därför är det viktigt att säkerställa att systemet inte drabbas av spridningseffekter och därför vore det nödvändigt att utesluta det skattemässiga värdet av en skattskyldigs andelar i närstående företag. Slutligen, för att göra systemet med avsättningar tillräckligt robust, skulle det också krävas att regler fastställs mot skatteflykt.	utgår
Ändringsförslag    9 Förslag till direktiv Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)  För att undvika urholkning av skattebasen i jurisdiktioner med högre skatter genom att vinster överförs genom uppblåsta internpriser mot länder med lägre skatt, bör transaktioner mellan en skattskyldig och dess närstående företag prisjusteras i enlighet med armlängdsprincipen, som är ett allmänt tillämpat kriterium.	(14)  För att undvika urholkning av skattebasen i jurisdiktioner med högre skatter genom att vinster överförs genom uppblåsta internpriser mot länder med lägre skatt, bör transaktioner mellan en skattskyldig och dess närstående företag prisjusteras i enlighet med armlängdsprincipen, som är ett allmänt tillämpat kriterium. På detta sätt skulle kryphål mellan nationella skattesystem, i synnerhet internprissättning, som svarar för omkring 70 % av all överföring av vinster i EU, kunna elimineras, och ett stort steg på vägen mot ett rättvist, effektivt och transparent skattesystem skulle kunna tas.
Ändringsförslag    10 Förslag till direktiv Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkan på den inre marknaden och motverka den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.	(21)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkan på den inre marknaden och motverka den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek. De planerade åtgärderna sträcker sig inte längre än till att harmonisera bolagsskattebasen, vilket är en förutsättning för att bromsa identifierade hinder som snedvrider den inre marknaden. Dessutom ger en sådan steg-för-steg-strategi medlemsstaterna rätt att fastställa sin önskvärda mängd skatteintäkter för att kunna uppfylla sina finanspolitiska mål. Samtidigt påverka detta inte medlemsstaternas rätt att själva fastställa sin skattesats på vinster.
Ändringsförslag    11 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas.	1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet åtgärder för att förhindra skatteflykt och om det föreslagna skattesystemets internationella dimension.
Ändringsförslag    12 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor:	1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta driftställen och digitala affärsställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:
Ändringsförslag    13 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.	(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 40 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.
Ändringsförslag    14 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1.	Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater och för inkomster som intjänats i en eller flera medlemsstater där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1.
Ändringsförslag    15 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a.  Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess digitala affärsställen som är specifikt inriktade på konsumenter eller företag i en medlemsstat eller som i huvudsak får sina intäkter från verksamhet i en medlemsstat, där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1. Vid bedömningen av om ett digitalt affärsställe är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat ska hänsyn tas till var konsumenter respektive användare och leverantörer av de tillhandahållna varorna och tjänsterna befinner sig, i enlighet med åtgärdspunkt 1 i BEPS från OECD. Om detta inte kan fastställas ska hänsyn tas till om det digitala affärsstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om det digitala affärsstället distribuerar sin applikation via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer eller om affärsverksamheten bedrivs under en domän som genom användning av namn på medlemsstater, regioner eller städer låter urskilja att det digitala affärsstället är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat eller om affärsverksamheten faller inom de allmänna villkor som tillämpas särskilt för Europeiska unionen eller en medlemsstat eller om det genom det digitala företagets internetnärvaro erbjuds annonsutrymme som vänder sig specifikt till konsumenter och företag i en medlemsstat.
Ändringsförslag    16 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a)  digitalt affärsställe: ett affärsställe som med beaktande av åtgärdspunkt 1 i BEPS från OECD är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat, samtidigt som hänsyn ska tas till var konsumenter respektive användare och leverantörer av de tillhandahållna varorna och tjänsterna befinner sig. Om dessa inte kan fastställas ska hänsyn tas till om affärsstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om dess applikation distribueras via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer eller om affärsverksamheten bedrivs under en domän som genom användning av namn på medlemsstater, regioner eller städer låter urskilja att affärsstället är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat eller om affärsverksamheten faller inom de allmänna villkor som tillämpas särskilt för Europeiska unionen eller en medlemsstat eller om företagets internetnärvaro erbjuder annonsutrymme som vänder sig specifikt till konsumenter och företag i en medlemsstat.
Ändringsförslag    17 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33b)  effektiv bolagsskattesats: bolagsskatt som betalas i förhållande till intäkter och vinster enligt ett företags finansiella redovisning.
Ändringsförslag    18 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än den där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:	1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än den där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande eller virtuell plats i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:
Ändringsförslag    19 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  Ett digitalt affärsställe.
Ändringsförslag    20 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Utöver de belopp som är avdragsgilla som kostnader för FoU i enlighet med punkt 2 kan den skattskyldige, per beskattningsår, dra av ytterligare 50 % av sådana kostnader som denne ådragit sig under det året, med undantag av kostnader som avser rörliga materiella anläggningstillgångar. I den mån kostnaderna för FoU överstiger 20 000 000 euro, kan den skattskyldige dra av 25 % av det överskjutande beloppet.	utgår
Genom undantag från det första stycket kan den skattskyldige dra av ytterligare 100 % av sina kostnader för FoU upp till 20 000 000 euro om den skattskyldige uppfyller samtliga villkor:
a)  Det är ett icke börsnoterat företag med färre än 50 anställda och med en årlig omsättning och/eller årlig total balansräkning som inte överstiger 10 000 000 euro.
b)  Det har inte varit registrerat mer än fem år. Om den skattskyldige inte är föremål för registrering kan femårsperioden anses börja vid den tidpunkt då företaget antingen börjar eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet.
c)  Det har inte bildats genom en sammanslagning.
d)  Det har inte några närstående företag.
Ändringsförslag    21 Förslag till direktiv Artikel 10a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 10a
	Förbud mot avdrag
	Inget avdrag ska tillåtas om det skulle medföra en effektiv bolagsskattesats som är lägre än 20 % av intäkterna minus de skattebefriade intäkterna.
Ändringsförslag    22 Förslag till direktiv Artikel 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
[...]	utgår
Ändringsförslag    23 Förslag till direktiv Artikel 12 – led ja (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ja)  Kostnader för stödmottagare som är belägna i länder som finns med i EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (skatteparadis)1a.
	______________
	1a EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som för närvarande utarbetas av rådet: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14166-2016-INIT/sv/pdf
Ändringsförslag    24 Förslag till direktiv Artikel 42 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a.  Inga ytterligare avdrag för de förluster som avses i punkt 1 får ske med avseende på förluster som uppkommit efter den 31 december 2020.
Ändringsförslag    25 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt i den mån som de härrör från följande kategorier:	2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt.
(a)  Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar,
(b)  royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter,
(c)  utdelningar och intäkter från avyttring av aktier,
(d)  intäkter från finansiell leasing,
(e)  intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,
(f)  intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.
Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler.	Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler.
Ändringsförslag    26 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället från kategorierna i leden a–f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.	Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget, det fasta driftstället eller det digitala affärsstället från kategorierna i leden a–f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.
Ändringsförslag    27 Förslag till direktiv Artikel 69 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar.	Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet och Europaparlamentet om hur det fungerar.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Gemensam bolagsskattebas
Referensnummer	COM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 24.11.2016
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	JURI 24.11.2016
Föredragande av yttrande        Utnämning	Evelyn Regner 28.11.2016
Behandling i utskott	3.5.2017
Antagande	7.9.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Julia Reda, Evelyn Regner, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sergio Gaetano Cofferati, Luis de Grandes Pascual, Angel Dzhambazki, Rainer Wieland, Tiemo Wölken
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Gabriel Mato, Andrey Novakov

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19	+
ALDE ENF GUE/NGL PPE S&D VERTS/ALE	Jean-Marie Cavada, António Marinho e Pinto Marie-Christine Boutonnet, Gilles Lebreton Kostas Chrysogonos Gabriel Mato, Andrey Novakov, Axel Voss, Rainer Wieland, Tadeusz Zwiefka, Luis de Grandes Pascual, Sergio Gaetano Cofferati, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Evelyn Regner, Tiemo Wölken Max Andersson, Julia Reda

1	-
ECR	Angel Dzhambazki

1	0
EFDD	Joëlle Bergeron

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Gemensam bolagsskattebas
Referensnummer	COM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	21.11.2016
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 24.11.2016
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	IMCO 24.11.2016	JURI 24.11.2016
Inget yttrande avges        Beslut	IMCO 5.12.2016
Föredragande        Utnämning	Paul Tang 24.11.2016
Behandling i utskott	30.8.2017	10.10.2017	6.11.2017
Antagande	21.2.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 12 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Hugues Bayet, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Alex Mayer, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Matt Carthy, Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Luigi Morgano, Laurenţiu Rebega, Joachim Starbatty, Romana Tomc, Lieve Wierinck
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Alberto Cirio
Ingivande	1.3.2018

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

39	+
ALDE	Thierry Cornillet, Petr Ježek, Wolf Klinz, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck
ECR	Pirkko Ruohonen-Lerner
PPE	Burkhard Balz, Alberto Cirio, Markus Ferber, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Romana Tomc
S&D	Hugues Bayet, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Luigi Morgano, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker
VERTS/ALE	Bas Eickhout, Sven Giegold, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

12	-
ECR	Sander Loones, Stanisław Ożóg, Joachim Starbatty, Kay Swinburne
ENF	Marco Zanni
GUE/NGL	Matt Carthy, Miguel Viegas
PPE	Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Esther de Lange
S&D	Costas Mavrides, Alfred Sant

5	0
EFDD	Marco Valli
ENF	Bernard Monot, Laurenţiu Rebega
GUE/NGL	Paloma López Bermejo, Martin Schirdewan

	Rättelser till omröstning
+
-	Laurenţiu Rebega
0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster