Förfarande : 2016/0336(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0051/2018

Ingivna texter :

A8-0051/2018

Debatter :

PV 14/03/2018 - 15
CRE 14/03/2018 - 15

Omröstningar :

PV 15/03/2018 - 10.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0087

BETÄNKANDE     *
PDF 940kWORD 138k
1.3.2018
PE 608.035v02-00 A8-0051/2018

om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

(COM(2016)0683 – C8-0471/2016 – 2016/0336(CNS))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Alain Lamassoure

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

(COM(2016)0683 – C8-0471/2016 – 2016/0336(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0683),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8–0471/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, det irländska underhuset, den irländska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, det maltesiska parlamentet, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0051/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.

(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin innebär ett ifrågasättande av om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och ger upphov till snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag. En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.

(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.

(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag.

__________________

__________________

7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede, bör man enas om regler för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innan man, i ett andra skede, behandlar frågan om konsolidering.

(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändiga direktiv. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna, som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är emellertid beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatorisk för grupper av företag med en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företagsgrupper med intäkter som understiger det storleksrelaterade gränsvärdet.

(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att böja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner euro fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör tröskeln sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  En övergång till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, allt annat lika, kan leda till minskade eller ökade skatteintäkter för medlemsstaterna. För att kompensera för förluster bör det inrättas en tillfällig ersättningsmekanism, finansierad av det statsfinansiella överskottet från de medlemsstater där skatteintäkterna ökat på grund av den nya ordningen. Ersättningen bör justeras varje år med hänsyn till eventuella nationella eller regionala beslut som fattats före direktivets ikraftträdande. Kommissionen bör vara skyldig att föreslå ett avskaffande eller en ändring av systemet efter en period på sju år, samt att fastställa en övre ersättningsgräns.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 5b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5b)  För att undvika den nuvarande uppdelning av skattebördan mellan små och medelstora företag och multinationella företag som nämns i Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, bör en gemensam bolagsskattebas inte medföra konkurrensnackdelar för små och medelstora företag, så att lika villkor skapas. Huvudskattemyndigheten kan ge små och medelstora företag de verktyg som krävs för att hjälpa dem att uppfylla de administrativa och organisatoriska krav som en klausul om deltagande i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen inbegriper.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Gruppens rätt till konsolidering bör fastställas i enlighet med två villkor, nämligen i) kontroll (mer än 50 % av rösterna) och ii) ägande (mer än 75 % av det egna kapitalet) eller rätt till vinsten (mer än 75 % av de vinstgivande rättigheterna). Ett sådant test skulle säkerställa en hög nivå av ekonomisk integration mellan gruppmedlemmarna. För att garantera systemets integritet bör de två gränsvärdena för kontroll och ägande eller rätt till vinst nås under hela beskattningsåret, annars bör det företag som undlåter att göra det omgående lämna företagsgruppen. För att förhindra manipulation av skatteresultaten genom att företag träder in i och ut ur gruppen inom en kort tidsperiod bör det också finnas ett tidskrav på minst nio på varandra följande månader för rätten att ingå gruppmedlemskap.

(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta tre likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar och försäljning enligt destination. Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan omfatta alla materiella anläggningstillgångar, men inte immateriella och finansiella tillgångar på grund av deras flyttbara karaktär och risken för att reglerna i detta direktiv kringgås. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.

(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta fyra likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar, försäljning enligt destination och insamling och användning av personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare (den sistnämnda nedan kallad ”uppgiftsfaktorn”). Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan endast omfatta materiella anläggningstillgångar. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Formeln för fördelningen av den konsoliderade skattebasen måste fullt ut spegla den ekonomiska verksamhet som har bedrivits i varje medlemsstat med fullständig hänsyn till potentiella, betydande skillnader mellan medlemsstaternas ekonomier. I de fall där formeln leder till en obalanserad fördelning som inte speglar den ekonomiska verksamheten skulle en tvistlösningsmekanism kunna åtgärda en sådan situation. Mot bakgrund av detta bör kommissionen utvärdera möjligheten att inrätta en tvistlösningsmekanism för att säkerställa en korrekt tvistlösning när olika medlemsstater är delaktiga.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  På grund av den specifika karaktären hos vissa sektorer behöver dessa, såsom finans- och försäkringssektorn, olje- och gassektorn samt sjöfart och luftfart, en anpassad metod för beräkning av den konsoliderade skattebasen.

utgår

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det vore därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar.

(14)  Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det är därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar. Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder mot skatteflykt för att minska de negativa effekterna av att vinster flyttas till lågskatteländer utanför unionen.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(16)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp och (iv) utfärda riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att hänsyn tas till Europaparlamentets årliga resolution. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning, fördelningen av anställda och lönekostnader, tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och (iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.

(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning och uppgiftsfaktorn, fördelningen av anställda och lönekostnader, fördelningen av insamlade personuppgifter och utnyttjade personuppgifter, tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. De enhetliga modellerna för skattedeklarationen bör utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.

__________________

__________________

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.

(18)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag, särskilt små och medelstora företag, att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

(20)  Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a)  För att åstadkomma fullständig och konsekvent konsolidering och förhindra att det uppstår nya möjligheter till arbitrage på grund av inkonsekvenser i redovisningsförfarandet medlemsstaterna emellan måste tydliga, enhetliga och objektiva kriterier antas för beräkning av den konsoliderade skattebasen. För detta ändamål bör kommissionen föreslå nödvändiga anpassningar av de relevanta bestämmelserna i detta direktiv beträffande definitionen och beräkningen av den konsoliderade skattebasen.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 20b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20b)  Kommissionen bör beakta ytterligare studier som analyserar de potentiella konsekvenserna av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för bolagsskatteintäkterna i de enskilda medlemsstaterna och potentiella konkurrensnackdelar för unionen i förhållande till tredjeländer.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Genom detta direktiv införs ett system för konsolidering av skattebaserna, enligt vad som avses i rådets direktiv 2016/xx/EU14, för företag som är medlemmar i en grupp och regler föreskrivs för hur en gemensam konsoliderad bolagsskattebas ska fördelas på medlemsstaterna och administreras av de nationella skattemyndigheterna.

1.  Genom detta direktiv upprättas en gemensam bas för beskattning i unionen av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet åtgärder för att förhindra skatteflykt och regler om åtgärder som rör det föreslagna skattesystemets internationella dimension.

_______________

 

14 [direktivets fullständiga titel (EUT L [ ], [ ], s. [ ])].

 

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:

1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta och digitala fasta driftsställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.

(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och d i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv under en period på fem beskattningsår. Denna period ska automatiskt förlängas med på varandra följande perioder på fem beskattningsår, utom om det sägs upp enligt vad som avses i artikel 47 andra stycket. Villkoren i leden a, b och c i punkt 1 ska uppfyllas varje gång förlängningen äger rum.

3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och d i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Reglerna i detta direktiv ska inte gälla ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning. Ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning ska beaktas vid fastställandet av de bolag som ingår i samma grupp som avses i artiklarna 5 och 6.

utgår

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 1 – led 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  konsoliderad skattebas: summan av alla gruppmedlemmars skattebaser beräknade i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.

(23)  konsoliderad skattebas: gruppmedlemmarnas konsoliderade beskattningsbara nettointäkt enligt beräkning utifrån en enhetlig redovisningsgrund som gäller alla gruppmedlemmar i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 1 – led 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a)  uppgiftsfaktor: insamling och utnyttjande av personuppgifter för kommersiella ändamål från onlineplattformar och tjänsteanvändare i en eller flera medlemsstater.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Om platsen för den verkliga ledningen i en gruppmedlem som bedriver rederiverksamhet eller transporter på inre vattenvägar finns på ett fartyg eller en båt, ska företaget i gruppen anses ha sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat där fartygets eller båtens hemmahamn är belägen eller, om det inte finns någon sådan hemmahamn, i den medlemsstat där fartygs- eller båtoperatören har sin hemvist.

utgår

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  En skattskyldig med hemvist ska vara skyldig att betala skatt på alla intäkter som härrör från alla källor, vare sig detta sker inom eller utanför den medlemsstat där denne har sin skatterättsliga hemvist.

4.  En skattskyldig med hemvist ska vara skyldig att betala skatt på alla intäkter som härrör från en verksamhet, vare sig detta sker inom eller utanför den medlemsstat där denne har sin skatterättsliga hemvist.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  En skattskyldig utan hemvist ska vara skyldig att betala skatt på samtliga intäkter från den verksamhet som bedrivs i ett fast driftsställe i en medlemsstat.

5.  En skattskyldig utan hemvist ska vara skyldig att betala skatt på samtliga intäkter från den verksamhet som bedrivs i ett fast driftställe, inbegripet genom ett digitalt fast driftställe, i en medlemsstat. En skattskyldigs digitala fasta driftställe ska fastställas i enlighet med de villkor och kriterier som anges i artikel 5 i direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas1a.

 

_______________

 

1a Rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas (EUT L ..., …, s. ...).

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Rätt att utöva mer än 50 % av rösträtterna,eller

(a)  Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, eller

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Ett fast driftställe ska inbegripa digitala fasta driftställen i enlighet med de villkor och kriterier som anges i artikel 5 i rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas1a.

 

_______________

 

1a Rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas (EUT L ..., …, s. ...).

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Alla gruppmedlemmars skattebaser ska läggas samman till en konsoliderad skattebas.

1.  Skattebasen för en konsoliderad grupp ska bestämmas som om det rörde sig om ett enda företag. För detta ändamål ska gruppens samlade skattebas räknas om i syfte att undanröja alla vinster eller förluster, inklusive sådana som härrör från en transaktion, oavsett dess karaktär, mellan två eller flera företag inom gruppen.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När den konsoliderade skattebasen är negativ ska förlusten överföras och avräknas mot nästa positiva konsoliderade skattebas. När den konsoliderade skattebasen är positiv ska den fördelas i enlighet med kapitel VIII.

2.  När den konsoliderade skattebasen är negativ ska förlusten överföras och avräknas mot nästa positiva konsoliderade skattebas under en maximal period av fem år. När den konsoliderade skattebasen är positiv ska den fördelas i enlighet med kapitel VIII.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Grupper ska använda en konsekvent och tillräckligt dokumenterad metod för redovisning av gruppinterna transaktioner. Grupper får bara ändra denna metod av giltiga affärsmässiga skäl och bara i början av ett beskattningsår.

2.  Grupper ska använda en konsekvent och tillräckligt dokumenterad metod för redovisning av gruppinterna transaktioner. Grupper får bara ändra denna metod av giltiga affärsmässiga skäl och bara i början av ett beskattningsår. Alla sådana transaktioner ska tas bort från skattebasen till följd av den konsolidering som krävs genom artikel 7.1.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Metoden för redovisning av gruppinterna transaktioner ska göra det möjligt att identifiera alla gruppinterna transfereringar och försäljningar till den lägsta kostnaden för tillgångar som inte är föremål för avskrivning eller skattevärdet för avskrivningsbara tillgångar.

utgår

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Gruppinterna transfereringar ska inte ändra status för egengenererade immateriella tillgångar.

utgår

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. När en eller flera grupper, som ett resultat av en omstrukturering, eller två eller flera gruppmedlemmar blir medlemmar i en annan grupp ska eventuella förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av tilldelas var och en av gruppmedlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som gäller i slutet av det beskattningsår då omstruktureringen sker. Förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av ska överföras till kommande år.

1. När en eller flera grupper, som ett resultat av en omstrukturering, eller två eller flera gruppmedlemmar blir medlemmar i en annan grupp ska eventuella förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av tilldelas var och en av gruppmedlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som gäller i slutet av det beskattningsår då omstruktureringen sker. Förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av ska överföras under en maximal period av fem år.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Artikel 23 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om två eller flera huvudskattebetalare slås samman i den mening som avses i leden i) och ii) i artikel 2 a i rådets direktiv 2009/133/EG15 ska eventuella förluster för en grupp som inte dragits av tilldelas medlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som föreligger i slutet av det beskattningsår då sammanslagningen äger rum. Förluster som inte dragits av ska överföras till kommande år.

2.  Om två eller flera huvudskattebetalare slås samman i den mening som avses i leden i) och ii) i artikel 2 a i rådets direktiv 2009/133/EG15 ska eventuella förluster för en grupp som inte dragits av tilldelas medlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som föreligger i slutet av det beskattningsår då sammanslagningen äger rum. Förluster som inte dragits av ska överföras under en maximal period av fem år.

__________________

__________________

15 Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).

15 Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den konsoliderade skattebasen ska för varje beskattningsår delas mellan gruppmedlemmarna enligt en fördelningsnyckel. Vid fastställandet av den tilldelade andelen för en gruppmedlem A ska följande formel användas, varvid faktorerna försäljning, arbetskraft och tillgångar ska få lika stor vikt:

Den konsoliderade skattebasen ska för varje beskattningsår delas mellan gruppmedlemmarna enligt en fördelningsnyckel. Vid fastställandet av den tilldelade andelen för en gruppmedlem A ska följande formel användas, varvid faktorerna försäljning, arbetskraft, tillgångar och uppgiftsfaktorn ska få lika stor vikt:

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 1 – formeln

 

Kommissionens förslag

 

 

Ändringsförslag

 

 

 

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Om en eller flera faktorer inte är tillämpliga på grund av arten av den skattskyldiges verksamhet, bör alla andra tillämpliga faktorer omviktas proportionellt i formeln så att varje tillämplig faktor fortfarande har samma vikt i absoluta tal.

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Vid fastställandet av den andel som tilldelats en gruppmedlem ska faktorerna försäljning, arbetskraft och tillgångar få lika stor vikt:

5.  Vid fastställandet av den andel som tilldelats en gruppmedlem ska faktorerna försäljning, arbetskraft, tillgångar och uppgiftsfaktorn få lika stor vikt:

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a.  Uppgiftsfaktorn ska till ena hälften bestå av den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som samlats in per medlemsstat av en gruppmedlem i täljaren och den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som samlats in per medlemsstat av gruppen i nämnaren, och den andra hälften av uppgiftsfaktorn ska bestå av den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som utnyttjats per medlemsstat av en gruppmedlem i täljaren och den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som utnyttjats per medlemsstat av gruppen i nämnaren.

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 5b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5b.  Mängden personuppgifter som samlats in i förhållande till uppgiftsfaktorn ska beräknas vid utgången av beskattningsåret i varje medlemsstat.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 28 – punkt 5c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5c.  Definitionen av insamling och utnyttjande av personuppgifter för kommersiella ändamål i samband med uppgiftsfaktorn ska fastställas i enlighet med förordning 2016/679/EU.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 29

utgår

Skyddsklausul

 

Om den huvudskattskyldige eller en behörig myndighet anser att resultatet av tilldelningen till en gruppmedlem inte ger en rättvisande bild av omfattningen av det företagets affärsverksamhet, får den huvudskattskyldige eller den berörda myndigheten begära att en alternativ metod används för att beräkna varje gruppmedlems skatteandel. Om, efter samråd mellan de behöriga myndigheterna och i tillämpliga fall diskussioner som hålls i enlighet med artiklarna 77 och 78, alla dessa myndigheter samtycker till den alternativa metoden, ska denna användas. Huvudskattemyndighetens medlemsstat ska informera kommissionen om den alternativa metod som används.

 

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Artikel 38 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Försäljning av varor ska ingå i försäljningsfaktorn för den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat dit varorna slutgiltigt försänds eller transporteras till den person som förvärvar dem. Om denna plats inte kan fastställas ska försäljningen av varorna tilldelas den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat där varorna senast lokaliserades.

1.  Försäljning av varor ska ingå i försäljningsfaktorn för den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat dit varorna slutgiltigt försänds eller transporteras till den person som förvärvar dem. Om denna plats inte kan fastställas eller om gruppmedlemmen saknar skatteförbindelse ska försäljningen av varorna tilldelas den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat där varorna senast lokaliserades.

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Artikel 43

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 43

utgår

Sjöfart, transporter på inre vattenvägar och lufttransporter

 

Intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster för en gruppmedlem, vars huvudsakliga verksamhet består i att utföra sjö- eller lufttransporter i internationell trafik eller bedriva sjöfart på inre vattenvägar, ska undantas från den gemensamma skattebasen och inte tilldelas i enlighet med reglerna i artikel 28. I stället ska dessa intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster tilldelas den gruppmedlemmen per transaktion och justeras för prissättning i enlighet med artikel 56 i direktiv 2016/xx/EU.

 

Aktieinnehav i och för den gruppmedlemmen ska beaktas vid fastställandet av huruvida det finns en grupp enligt vad som avses i artiklarna 5 och 6.

 

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Artikel 46 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den anmälan som avses i punkt 1 ska omfatta samtliga gruppmedlemmar, utom de rederier enligt vad som avses i artikel 2.4.

2.  Den anmälan som avses i punkt 1 ska omfatta samtliga gruppmedlemmar.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Artikel 48 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen kan anta en akt som inför ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.

Kommissionen ska anta en akt som inför ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Artikel 55 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen får anta akter som fastställer regler om elektronisk inlämning av konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för den enskilde skattebetalarens skattedeklaration och nödvändiga styrkande handlingar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.

Kommissionen ska anta akter som fastställer regler om elektronisk inlämning av konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för den enskilde skattebetalarens skattedeklaration och nödvändiga styrkande handlingar. Dessa enhetliga modeller för självdeklaration ska utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Artikel 65 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en gruppmedlem har skatterättslig hemvist eller är etablerad i form av ett fast driftställe motsätter sig ett beslut som huvudskattemyndigheten fattat i enlighet med artikel 49 eller artikel 56.2, 56.4 och 56.5 andra stycket, kan myndigheten inom tre månader överklaga det beslutet till domstol i huvudskattemyndighetens medlemsstat.

1.  Om den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en gruppmedlem har skatterättslig hemvist eller är etablerad i form av ett fast driftställe, inbegripet i form av ett digitalt fast driftställe, motsätter sig ett beslut som huvudskattemyndigheten fattat i enlighet med artikel 49 eller artikel 56.2, 56.4 och 56.5 andra stycket, kan myndigheten inom tre månader överklaga det beslutet till domstol i huvudskattemyndighetens medlemsstat.

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Artikel 65 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska undersöka om inrättandet av en tvistlösningsmekanism ytterligare skulle öka ändamålsenligheten och effektiviteten för lösningen av tvister mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 67 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Överklaganden av ändrade taxeringsbeslut eller taxeringsbeslut som fattats enligt artikel 54 ska behandlas av ett administrativt organ som enligt lagstiftningen i huvudskattemyndighetens medlemsstat är behörigt att behandla överklaganden i första instans. Det administrativa organet ska vara oberoende av skattemyndigheterna i huvudskattemyndighetens medlemsstat. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstaten kan den huvudskattskyldige överklaga direkt hos domstol.

1.  Överklaganden av ändrade taxeringsbeslut eller taxeringsbeslut som fattats enligt artikel 54 ska behandlas av ett administrativt organ som enligt lagstiftningen i huvudskattemyndighetens medlemsstat är behörigt att behandla överklaganden i första instans. Det administrativa organet ska vara oberoende av skattemyndigheterna i huvudskattemyndighetens medlemsstat. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstaten eller där den huvudskattskyldige föredrar att göra detta kan den huvudskattskyldige överklaga direkt hos domstol.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Artikel 67 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Det administrativa organ som avses i punkt 1 ska inom sex månader fatta beslut om överklagandet. Om inget beslut mottas av den huvudskattskyldige inom den tidsperioden ska huvudskattemyndighetens beslut anses vara bekräftat.

5.  Om en överklagan lämnas in ska det administrativa organ som avses i punkt 1 inom sex månader fatta beslut om överklagandet. Om inget beslut mottas av den huvudskattskyldige inom den tidsperioden ska huvudskattemyndighetens beslut anses vara bekräftat.

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Artikel 69 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När punkt 1 är tillämplig ska överstigande lånekostnader och den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas på gruppnivå och omfatta resultaten för alla gruppmedlemmar. Det belopp på 3 000 000 euro som avses i artikel 13 i direktiv 2016/xx/EU ska höjas till 5 000 000 euro.

2.  När punkt 1 är tillämplig ska överstigande lånekostnader och den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas på gruppnivå och omfatta resultaten för alla gruppmedlemmar. Det belopp på 1 000 000 euro som avses i artikel 13 i direktiv 2016/xx/EU ska höjas till 5 000 000 euro.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Artikel 71

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 71

utgår

Förlustavdrag och återvinning

 

1.  Artikel 41 i direktiv 2016/xx/EU om förlustavdrag och återvinning ska automatiskt upphöra att gälla när detta direktiv träder i kraft.

 

2.  Överförda förluster som ännu inte har kunnat återvinnas när detta direktiv träder i kraft ska ligga kvar hos den skattskyldige till vilken de har överförts.

 

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Artikel 72 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpningen av detta direktiv ska en hänvisning till den lagstadgade bolagsskattesats som den skattskyldige skulle ha omfattats av i enlighet med artikel 53.1 första stycket i direktiv 2016/xx/EU inte gälla och ska istället ersättas av den genomsnittliga lagstadgade bolagsskattesats som gäller i alla medlemsstaterna.

Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om överflyttning av beskattning i artikel 53 i direktiv 2016/xx/EU gälla.

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Artikel 73 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen i ett tredjeland.

Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen, inbegripet digitala fasta driftställen, i ett tredjeland.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 74 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpningen av detta direktiv ska tillämpningsområdet för hybrida missmatchningar i enlighet med artikel 61 i direktiv 2016/xx/EU vara begränsat till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och icke-gruppmedlemmar som är närstående företag, enligt vad som avses i artikel 56 i direktiv 2016/xx/EU.

Vid tillämpningen av detta direktiv ska tillämpningsområdet för hybrida missmatchningar och relaterade arrangemang gälla i enlighet med artikel 61 i direktiv 2016/xx/EU.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 76

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 76

Artikel 76

Information till Europaparlamentet

Information till Europaparlamentet

 

1.  Europaparlamentet ska anordna en interparlamentarisk konferens för att utvärdera systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med beaktande av resultaten av de skattepolitiska diskussionerna under förfarandet för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet ska överlämna sitt yttrande och sina slutsatser i form av en resolution till kommissionen och rådet.

Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter och rådets eventuella invändningar mot dessa och av återkallande av delegering av befogenheter.

2.  Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter och rådets eventuella invändningar mot dessa och av återkallande av delegering av befogenheter.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Artikel 78a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 78a

 

Ersättningsmekanism

 

För att kompensera för plötsliga chocker i skatteintäkterna i medlemsstaterna till följd av statsfinansiella vinster och förluster som direkt och uteslutande orsakats av övergången till den nya ordning som införs genom detta direktiv ska kommissionen inrätta en särskild ersättningsmekanism, som ska tillämpas från och med ikraftträdandet av detta direktiv. Ersättningen ska justeras varje år med hänsyn till eventuella nationella eller regionala beslut som fattats före direktivets ikraftträdande. Ersättningsmekanismen ska finansieras av det statsfinansiella överskottet från de medlemsstater där skatteintäkterna ökat och fastställas för en period på inledningsvis sju år. Efter denna period ska kommissionen bedöma behovet av att fortsätta med ersättningsmekanismen och därefter besluta att avsluta eller förlänga den en gång med ytterligare en period på högst två år.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Artikel 79

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 79

Artikel 79

Översyn

Genomföranderapport och översyn

Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar. Rapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna.

Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft bedöma hur det genomförts och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar. Genomföranderapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna. På grundval av slutsatserna av en sådan genomföranderapport eller i samband med nästa fleråriga budgetram ska kommissionen föreslå villkoren för att fördela en del av skatteintäkterna från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen till unionens budget för att proportionellt minska medlemsstaternas bidrag till denna budget.

 

Kommissionen ska tio år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det tillämpats och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar.

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 80 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2020 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Artikel 80 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2021.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.


MOTIVERING

Inledning

I slutet av 2016 lade kommissionen fram en omfattande översyn av reglerna för bolagsskatt genom en tvåstegsstrategi, nämligen ett förslag till en gemensam bolagsskattebas (CCTB) och ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Samtidigt drog kommissionen tillbaka sitt förslag från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som blockerats i rådet. Syftet med detta återlanserade projekt är att stärka den inre marknaden genom att göra det enklare och billigare för företagen att bedriva gränsöverskridande verksamhet i EU, och även att motverka praxis med aggressiv skatteplanering och att öka transparensen i företagsbeskattningen i EU.

Medan direktivet om en gemensam bolagsskattebas inför en enda uppsättning regler för beräkning av bolagsskattebasen, inför direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas en konsolideringsfaktor som skulle göra det möjligt för företag att kvitta förluster i en medlemsstat mot vinster i en annan medlemsstat.

Idén att harmonisera systemen för företagsbeskattning i EU är inte ny och förekommer redan i policydokument från början av 1960-talet. Kommissionen föreslog 1975 ett direktiv om harmonisering av systemen för bolagsskatt och källskatt på utdelning som på grund av bristen på framsteg i rådet till sist drogs tillbaka 1990. I stället utfärdade kommissionen riktlinjer för företagsbeskattning. År 2001 offentliggjorde kommissionen en undersökning om företagsbeskattning på den inre marknaden. Det var emellertid inte förrän 2011 som kommissionen föreslog direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Europaparlamentet har vid ett flertal tillfällen uttryckt sitt stöd för projektet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Under 2008 välkomnade parlamentet kommissionens avsikt att lansera den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och antog 2012 ett betänkande av föredragande Marianne Thyssen, i vilket parlamentet framhöll att det skulle vara önskvärt att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas tillämpas så snart som möjligt och för så många företag som möjligt. I sin resolution om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 1) 2015 krävde parlamentet en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas och upprepade sitt krav i sin resolution 2016 (TAXE 2).

Bakgrund

En rättvis företagsbeskattning har flyttats högst upp på den internationella dagordningen mot bakgrund av den globala finanskrisen och ett antal avslöjanden av finansiella skandaler, t.ex. LuxLeaks och Panamadokumenten. Kampen mot skatteflykt ledde till antagandet av OECD:s initiativ om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). I EU genomfördes BEPS-rekommendationerna bland annat via åtgärdspaketet mot skatteflykt (ATAD 1) som antogs i mitten av 2016 och förslaget till direktiv om hybrida missmatchningar med tredjeländer (ATAD 2) som antogs tidigare i år, liksom utbytet av information i skattebeslut (DAC4) och landsspecifika rapporter (DAC5).

Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är en viktig pusselbit som saknas i byggandet av en verklig inre marknad och för att bekämpa skatteflykt. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas medför skattesäkerhet, en tydlig och stabil rättslig ram och kraftfulla regler mot skatteflykt, bland annat avskaffandet av internprissättning.

I det nuvarande internationella ekonomiska klimatet är det svårt för medlemsstaterna att se till att företagens inkomster beskattas där värdet skapas. Särskilt stora multinationella företag kan enkelt flytta vinster till medlemsstater med lägre bolagsskattesatser. För att undvika negativa effekter på skatteinkomsterna för enskilda medlemsstater anser föredraganden att en ersättning bör införas i samband med tillämpningen av reglerna för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Dessutom förespråkar föredraganden flexibilitetsmekanismer för att fullt ut genomföra direktivet, en anpassning till samma tidsplan som för direktivet om en gemensam bolagsskattebas, och övervakning av ordningen när den väl har införts för att kunna anpassa den till den föränderliga politiska och ekonomiska scenen.

Tänkbar internationell utveckling i framtiden som exempelvis en betydande sänkning av bolagsskattesatsen i Förenade kungariket efter brexit eller den förväntade översynen av företagsbeskattningssystemet i USA gör det ännu mer angeläget att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas med en viss flexibilitet i systemet.

Dessutom återspeglar befintliga bolagsskattesystem den ekonomiska verklighet som rådde under det förra århundradet då företagen hade en tydlig koppling till en lokal marknad. Globaliseringen, digitaliseringen av världsekonomin, e-handeln och nya affärsmodeller skapar betydande möjligheter för såväl företag som för de europeiska medborgarna. De innebär emellertid också utmaningar när det gäller att förebygga snedvridning av marknaden, bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Företag som är verksamma inom EU utan att ha ett fysiskt driftställe måste behandlas på samma sätt som företag som har ett fysiskt driftställe i EU. Moderna skattesystem för 2000-talet måste ta itu med den nya globaliserade digitala ekonomins särdrag och det är därför som föredraganden anser att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också bör omfatta begreppet digital närvaro och inbegripa det kommersiella värdet av personuppgifter.

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas erbjuder helt klart stora fördelar för företagen genom att göra det möjligt för dem att följa gemensamma skatteregler i alla medlemsstater och lämna in en enda skattedeklaration för all verksamhet i EU till huvudskattemyndigheten. Ett enda system för bolagsskatt i EU skulle också undvika parallella system för beskattning av medlemsstaterna och därigenom kraftigt minska de administrativa kostnaderna.

Konsolidering

I detta förslag föreslår kommissionen att beskattningsbar vinst ska fördelas mellan de medlemsstater där företaget är verksamt. Fördelningsnyckeln (”Massachusetts-formeln” som använts sedan mitten av 1900-talet och som föreslogs av kommissionen redan 2011), omfattar tre likvärdigt viktade faktorer: försäljning, tillgångar och arbetskraft. Föredraganden föreslår att man ska lägga till en fjärde faktor – insamling av personuppgifter och utnyttjande för kommersiella ändamål (”UPPGIFTER”) för att säkerställa att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen även gäller digital verksamhet. Dessa faktorer är mer motståndskraftiga mot aggressiv skatteplanering än internprissättning. Fördelningsformler används av vissa federala stater såsom USA, Kanada och Schweiz.

Detta system skulle dessutom göra det möjligt för medlemsstaterna att bibehålla sin suveräna rätt att fastställa skattesatsen och innebära att den korrekta andelen av ett företags vinst beskattas. Föredraganden insisterar på att en konsolidering är ett oeftergivligt villkor för det nya beskattningssystemet och måste införas samtidigt som de gemensamma bolagsskattereglerna.

Ett ökat samarbete mellan nationella skattemyndigheter är av avgörande betydelse för en framgångsrik konsolidering. Huvudskattemyndigheterna kommer att fungera som en enda kontaktpunkt för företagen och därför måste de vidareutveckla sin kapacitet med utgångspunkt i aktuella erfarenheter av genomförandet av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Föredraganden anser att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innebär en viktig byggsten i förverkligandet av den inre marknaden och har potential att öka tillväxten i den europeiska ekonomin. Ett nytt system skulle främja en rättvisare och mer integrerad inre marknad som kan bidra till att uppnå målen för andra flaggskeppsprojekt såsom kapitalmarknadsunionen, den digitala inre marknaden och investeringsplanen för Europa. Föredraganden anser att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen tar itu med de aktuella utmaningarna på det internationella skatteområdet och kan fungera som ett kraftfullt redskap i kampen mot aggressiv skatteplanering.


RESERVATION

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

från EPP-ledamöterna Esther de Lange, Brian Hayes och Gunnar Hökmark

1. Även om beskattning tillhör medlemsstaternas behörighetsområde visar kampen mot skatteflykt och skatteundandragande att det behövs ett bättre samarbete på europeisk nivå. Detta förslag till en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas kommer dock endast att få en obetydlig inverkan på kampen mot skatteflykt och skatteundandragande, samtidigt som konsekvenserna för medlemsstaternas ekonomier kommer att bli mycket allvarliga, i synnerhet som den föreslagna konsolideringsnyckeln inte på ett korrekt sätt motsvarar nivån på den ekonomiska verksamheten.

2. Ingen tillräckligt noggrann landsspecifik konsekvensbedömning har genomförts, varken för direktivet om en gemensam bolagsskattebas eller direktivet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller konsekvenserna för medlemsstaternas skatteintäkter. De ytterligare ändringar som föreslås i detta betänkande gör att behovet av en ny konsekvensbedömning med tydliga beräkningar av konsekvenserna för varje medlemsstat blir ännu större.

3. Dessutom är multinationella företags aggressiva skatteplanering ett globalt problem. Problemet kan bäst lösas på internationellt överenskomna grunder via OECD:s initiativ om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS).

4. Sju nationella parlament har lämnat in motiverade yttranden med invändningar mot förslagen till direktiv om en gemensam bolagsskattebas och om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas på grund av subsidiaritetsskäl och suveränitet på skatteområdet. Alla dessa betänkligheter har inte beaktats i detta betänkande.


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (4.10.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

(COM(2016)0683 – C8‑0471/2016 – 2016/0336(CNS))

Föredragande av yttrande: Evelyn Regner

KORTFATTAD MOTIVERING

I. Inledning

Detta förslag, tillsammans med förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (2016/0337 (CNS)) är ett återupptagande av 2011 års förslag från kommissionen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU. Syftet med de båda förslagen är att skapa en EU-lagstiftning på detta område som är anpassad till en ekonomisk omgivning som har blivit alltmer globaliserad, rörlig och digital och där medlemsstaterna finner det allt svårare att på ett effektivt sätt bekämpa aggressiv skatteplanering genom ensidiga åtgärder för att skydda de nationella skattebaserna från att undergrävas och för att motverka överföring av vinster.

II. Ett effektivt genomförande av konsolideringen

Genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är av avgörande betydelse i kampen för att uppnå rättvisa mellan företag inom och utanför EU ur beskattningssynpunkt. Ett av de största hoten mot rättvis beskattning är det utbredda bruket av vinstöverföringar. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer när den väl är genomförd fullt ut att göra det möjligt att hänföra intäkterna till den plats där värdet skapas med hjälp av en formel som bygger på tre lika tunga faktorer som är mer motståndskraftiga mot aggressiv skatteplanering än internprissättning. På detta sätt skulle kryphål mellan nationella skattesystem, i synnerhet internprissättning, som svarar för omkring 70 % av all överföring av vinster i EU, kunna elimineras, och ett stort steg på vägen mot ett rättvist, effektivt och transparent skattesystem skulle kunna tas. De båda förslagen bör därför ses som ett paket och bör genomföras parallellt för att uppnå en mer rättvis beskattning. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara på plats senast i slutet av år 2020.

Med tanke på den allmänna rättvisan i våra skattesystem måste företagen bära sin del av bördan, och det är därför mycket viktigt att nya skatteundantag inte urholkar skattebasen. Åtgärder för att uppmuntra privata företag att investera i den reala ekonomin måste stödjas, eftersom det nuvarande investeringsgapet i EU är en av de viktigaste orsakerna till dess ekonomiska svagheter. Skattelättnader för företag måste dock vara noggrant utformade och genomföras endast om deras positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt är uppenbar och risken för att skapa nya kryphål i skattesystemet är utesluten. Främjande av innovation och investeringar bör därför ske genom offentliga subventioner snarare än genom skatteavdrag.

För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt, liksom för att undvika två parallella skattesystem, bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen vara obligatorisk för alla företag med en omsättning som överstiger 40 miljoner euro. Trösklarna för mikroföretag, små och medelstora företag samt stora företag har länge varit fastställda. Detta koncept går tillbaka till det fjärde bolagsrättsdirektivet från 1978. Behovet av att införa en ny tröskel har hittills inte motiverats av kommissionen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer med brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar gentemot multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen att vinster bör beskattas i det land där de genereras.

Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som får intäkter i en medlemsstat utan att ha något fysiskt driftställe i denna medlemsstat måste behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför måste den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också tillämpas för digitala företag.

III. Införandet av en lägsta bolagsskattesats i förslaget

En gemensam och rimlig lägsta bolagsskattesats är det enda sättet att skapa lika och rättvis behandling mellan olika aktörer som bedriver affärsverksamhet i EU och inom en större krets av skattesubjekt. Att underlåta att införa en sådan minimisats kommer istället bara att leda till en situation där kapplöpningen mot botten för skattesatserna intensifieras. Om det finns en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer detta att innebära att medlemsstaterna inte längre kommer att kunna konkurrera genom skattebaser och således kommer de ekonomiska incitamenten att konkurrera via skattesatser att öka. I genomsnitt har bolagsskattesatserna i unionen minskat från 35 % på 1990-talet till 22,5 % i dag. För att sätta stopp för kapplöpningen mot botten för bolagsskattesatserna på EU-nivå behöver en lägsta bolagsskattesats på 25 % införas.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.

(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer aggressiva och sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Inom en mer globaliserad, rörlig och digital ekonomisk ram bör åtgärder för att rätta till dessa problem därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister genom en anpassning av bolagsskattebasen i unionen och skapandet av en mer rättvis och enhetlig affärsmiljö för företagens verksamhet.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.

(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. En bolagsbeskattning genom vilken EU behandlas som en inre marknad vid beräkning av företags bolagsskattebas skulle öka transparensen i fråga om multinationella företags verksamhet och möjliggöra för allmänheten att bedöma deras inverkan på ekonomin. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som hindrar företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Företagsgrupper med driftställen inom unionen bör stödja Europeiska unionens principer om god förvaltning. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas1, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.

(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas1, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas i det land där vinsterna uppkommer. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.

______________

________________

1 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

1 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede, bör man enas om regler för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innan man, i ett andra skede, behandlar frågan om konsolidering.

(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede, bör man enas om regler för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innan man, i ett andra skede, behandlar frågan om konsolidering. Om den gemensamma bolagsskattebasen skulle genomföras utan konsolidering skulle dock inte problemet med överföring av vinster lösas. Det är därför viktigt att konsolideringen görs i alla medlemsstater från och med den 1 januari 2021.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatorisk för grupper av företag med en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företagsgrupper med intäkter som understiger det storleksrelaterade gränsvärdet.

(5)  För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt och för att undvika två parallella skattesystem bör reglerna om en gemensam skattebas vara obligatoriska för alla företag utom små och medelstora företag. Tröskelvärdena för mikroföretag, små och medelstora företag samt stora företag är definierade genom rådets direktiv 78/660/EEG (det fjärde bolagsrättsdirektivet).1a Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer som brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar gentemot multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen att vinster bör beskattas i det land där de genereras. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företagsgrupper med intäkter som understiger det storleksrelaterade gränsvärdet.

 

________________

 

1a Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978).

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 5a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt driftställe i den medlemsstaten bör behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen även gälla för digitala företag.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta tre likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar och försäljning enligt destination. Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan omfatta alla materiella anläggningstillgångar, men inte immateriella och finansiella tillgångar på grund av deras flyttbara karaktär och risken för att reglerna i detta direktiv kringgås. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.

(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta tre likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar och försäljning enligt destination. Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade, också vad gäller verksamhet inom den sektor som utgörs av den digitala ekonomin, där det inte nödvändigtvis krävs ett fast driftställe i en medlemsstat för att verksamhet ska kunna bedrivas där. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan omfatta alla materiella anläggningstillgångar, men inte immateriella och finansiella tillgångar på grund av deras flyttbara karaktär och risken för att reglerna i detta direktiv kringgås. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används. Dessa likvärdigt viktade faktorer är ändå mer resilienta mot aggressiva skatteplaneringsmetoder än den utbredda användningen av internprismetoder för att tilldela vinsterna. På detta sätt skulle kryphål mellan nationella skattesystem, i synnerhet internprissättning, som svarar för omkring 70 % av all överföring av vinster i EU, kunna elimineras, och ett stort steg på vägen mot ett rättvist, effektivt och transparent skattesystem skulle kunna tas.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 11a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a)  För att sätta stopp för kapplöpningen mot botten för bolagsskattesatserna på unionsnivå krävs en lägsta bolagsskattesats i unionen. I genomsnitt har bolagsskattesatserna i unionen minskat från 35 % på 1990-talet till 22,5 % i dag. Genom att anta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer medlemsstaterna inte längre att kunna konkurrera genom ytterligare sänkningar av sina bolagsskattesatser.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ett företag som tillämpar detta direktiv ska, om inte annat föreskrivs, upphöra att omfattas av nationell bolagsskattelagstiftning på samtliga områden som regleras av detta direktiv.

2.  Ett företag som tillämpar detta direktiv ska även i fortsättningen omfattas av nationell bolagsskattelagstiftning Om detta direktiv står i strid med nationell bolagsskatterätt, ska den senare ha företräde, om inte annat anges.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:

(1)  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta driftställen och digitala affärsställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.

(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 40 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1.

Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater och för inkomster som intjänats i en eller flera medlemsstater där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om deras digitala affärsställen som är specifikt inriktade på konsumenter eller företag i en medlemsstat eller som i huvudsak får sina intäkter från verksamhet i en medlemsstat, där företaget uppfyller villkoren i leden b–d i punkt 1. Vid bedömningen av om ett digitalt affärsställe är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat ska hänsyn tas till var konsumenter respektive användare och leverantörer av de tillhandahållna varorna och tjänsterna befinner sig, i enlighet med åtgärdspunkt 1 i BEPS från OECD. Om detta inte kan fastställas ska hänsyn tas till om det digitala affärsstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om det digitala affärsstället distribuerar sin applikation via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer eller om affärsverksamheten bedrivs under en domän som genom användning av namn på medlemsstater, regioner eller städer låter urskilja att det digitala affärsstället är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat eller om affärsverksamheten faller inom de allmänna villkor som tillämpas särskilt för Europeiska unionen eller en medlemsstat eller om det genom det digitala företagets internetnärvaro erbjuds annonsutrymme som vänder sig specifikt till konsumenter och företag i en medlemsstat.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a)  digitalt affärsställe: ett affärsställe som med beaktande av åtgärdspunkt 1 i BEPS från OECD är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat, samtidigt som hänsyn ska tas till var konsumenter respektive användare och leverantörer av de tillhandahållna varorna och tjänsterna befinner sig. Om dessa inte kan fastställas ska hänsyn tas till om affärsstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om dess applikation distribueras via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer eller om affärsverksamheten bedrivs under en domän som genom användning av namn på medlemsstater, regioner eller städer låter urskilja att affärsstället är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat eller om affärsverksamheten faller inom de allmänna villkor som tillämpas särskilt för Europeiska unionen eller en medlemsstat eller om företagets internetnärvaro erbjuder annonsutrymme som vänder sig specifikt till konsumenter och företag i en medlemsstat.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 28b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28b)  effektiv bolagsskattesats: bolagsskatt som betalas i förhållande till intäkter och vinster enligt ett företags finansiella redovisning.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 1 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Alla dess digitala affärsställen.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Artikel 73 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen i ett tredjeland.

Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen eller sina digitala affärsställen i ett tredjeland.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Artikel 79 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar. Rapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna.

Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet och Europaparlamentet om hur det fungerar. Rapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Referensnummer

COM(2016)0683 – C8-0471/2016 – 2016/0336(CNS)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

24.11.2016

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

24.11.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Evelyn Regner

28.11.2016

Behandling i utskott

3.5.2017

 

 

 

Antagande

7.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean‑Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Julia Reda, Evelyn Regner, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sergio Gaetano Cofferati, Luis de Grandes Pascual, Angel Dzhambazki, Rainer Wieland, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gabriel Mato, Andrey Novakov

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

13

+

ALDE

EFDD

ENF

GUE/NGL

VERTS/ALE

S&D

Jean-Marie Cavada

Joëlle Bergeron

Marie-Christine Boutonnet, Gilles Lebreton

Kostas Chrysogonos

Max Andersson, Julia Reda

Sergio Gaetano Cofferati, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Evelyn Regner, Tiemo Wölken

8

-

ALDE

ECR

PPE

António Marinho e Pinto

Angel Dzhambazki

Gabriel Mato, Andrey Novakov, Axel Voss, Rainer Wieland, Tadeusz Zwiefka, Luis de Grandes Pascual

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Referensnummer

COM(2016)0683 – C8-0471/2016 – 2016/0336(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

21.11.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

24.11.2016

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

IMCO

24.11.2016

JURI

24.11.2016

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

IMCO

5.12.2016

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Alain Lamassoure

22.11.2016

 

 

 

Behandling i utskott

30.8.2017

10.10.2017

6.11.2017

 

Antagande

21.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

11

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Hugues Bayet, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Bernard Monot, Stanisław Ożóg, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Luigi Morgano, Joachim Starbatty, Romana Tomc, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Alberto Cirio, Alex Mayer, Laurenţiu Rebega

Ingivande

1.3.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

38

+

ALDE

Thierry Cornillet, Petr Ježek, Wolf Klinz, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Pirkko Ruohonen-Lerner

PPE

Burkhard Balz, Alberto Cirio, Markus Ferber, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Dariusz Rosati, Anne Sander, Romana Tomc, Esther de Lange

S&D

Hugues Bayet, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Luigi Morgano, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

Verts/ALE

Bas Eickhout, Sven Giegold, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

11

-

ECR

Sander Loones, Stanisław Ożóg, Joachim Starbatty, Kay Swinburne

ENF

Marco Zanni

GUE/NGL

Matt Carthy, Miguel Viegas

PPE

Brian Hayes, Gunnar Hökmark

S&D

Costas Mavrides, Alfred Sant

5

0

EFDD

Marco Valli

ENF

Bernard Monot, Laurenţiu Rebega

GUE/NGL

Paloma López Bermejo, Martin Schirdewan

 

Rättelser till avgivna röster

+

 

-

Esther de Lange, Laurenţiu Rebega

0

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 9 mars 2018Rättsligt meddelande