Förfarande : 2017/2285(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0136/2018

Ingivna texter :

A8-0136/2018

Debatter :

PV 02/05/2018 - 24
CRE 02/05/2018 - 24

Omröstningar :

PV 03/05/2018 - 7.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0200

BETÄNKANDE     
PDF 604kWORD 72k
4.4.2018
PE 616.859v02-00 A8-0136/2018

om sammanhållningspolitiken och det tematiska målet att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur – artikel 9.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser

(2017/2285(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Andrey Novakov

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Under flera årtionden har EU:s sammanhållningspolitik varit det mest synliga instrumentet för europeiskt mervärde. De investeringar som görs via EU:s budget uppfyller långsiktiga EU-mål och påverkar dessutom direkt alla medborgare, lokalsamhällen och företag. Sammanhållningspolitikens närvaro på det lokala planet har skapat trovärdighet och synlighet genom konkreta lyckade resultat.

Bland sammanhållningspolitikens mest påtagliga resultat finns investeringarna i transportinfrastruktur inom det tematiska målet ”att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur”. De bidrar till att undanröja skillnader inom EU och bygga upp en stark inre marknad för ett konkurrenskraftigt Europa.

Detta betänkande rör artikel 9.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser och syftar till att utvärdera resultaten, ge en överblick över utmaningarna och diskutera perioden efter 2020. Det sistnämnda är särskilt viktigt med tanke på det kommande förslaget till flerårig budgetram, därpå följande förhandlingar och regelverket för nästa programperiod.

Investeringarnas resultat och effekter 2007–2013

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T, artiklarna 170–172 i EUF-fördraget) syftar till att utveckla ett integrerat multimodalt nät som gör det möjligt för människor och varor att transporteras snabbt och enkelt i hela EU. Som påpekas i de olika initiativen i paketet ”Europa på väg” bidrar TEN-T till konkurrenskraftig, sammanlänkad och miljövänlig rörlighet för alla i Europa.

Sedan 2013 (förordning (EU) nr 1315/2013) har EU utvecklat en ny TEN-T-strategi, vars viktigaste inslag är ett systematiskt EU-omfattande synsätt på TEN-T. Prioriterade insatsområden har fastställts, särskilt på gränsöverskridande sträckor. Man har också åtgärdat skillnader i infrastruktur samt otillräcklig driftkompatibilitet, förbättrat de multimodala förbindelserna, minskat växthusgasutsläppen och ökat fokus på förbindelser med tredjeländer. TEN-T-programmet hade en total budget på 8,013 miljarder euro för perioden 2007–2013, men samfinansieringsnivåerna (högst 30 % av budgeten för anläggningsarbeten inom ett projekt och 50 % för studier) var inte tillräckligt höga, särskilt i de länder som har lägst infrastrukturkvalitet.

Samtidigt anslogs, över hela EU-27, sammanlagt 81 miljarder euro – eller nästan en tredjedel (31 %) av det totala beloppet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden – till investeringar i transporter under perioden 2007–2013. Över två tredjedelar (69 %) av detta gick till de nyaste EU-länderna (EU-12, cirka 55,6 miljarder euro), där behovet av investeringar på transportområdet var störst. Detta innebär att 238 av de 309 operativa program som beslutats i samarbete med kommissionen (Eruf och Sammanhållningsfonden) omfattade stöd till transportsektorn. De flesta av dessa har genomförts på nationell nivå (67 % av den totala tilldelningen av medel). Detta ledde till 4 900 km nya vägar och 28 000 km ombyggda vägar, främst i de nyaste medlemsstaterna, 1 100 km nya järnvägar och upprustning av 3 900 km järnvägslinjer (2 600 km av dessa nya eller upprustade linjer ingår i TEN-T). Detta medförde vägtillgång för 8,2 miljoner fler människor och minskade restider.

Flera andra goda europeiska transportinvesteringar 2007–2013 kan tjäna som förebild och är värda att nämnas, t.ex. slutförandet av Trakia-motorvägen från Sofia till hamnstaden Burgas vid Svarta havet i Bulgarien, som förbinder huvudstaden, ett centrum för ekonomisk aktivitet, med den största hamnen och bidrar starkt till utveckling av den bulgariska ekonomin; moderniseringen av järnvägslinjen E30/C-E 30, sträckan mellan Kraków och Rzeszów i Polen; upprustningen av riksväg DN6 Alexandria–Craiova i Rumänien; moderniseringen av spåren på sträckan Votice–Benešov u Prahy i Tjeckien; Leipzig City Rail Tunnel (modulerna 5 och 6) i Tyskland och många andra.

Framsteg 2014–2020

Jämfört med TEN-T-programmet 2007–2013 ger transportprogrammet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) större anslag till projekt där genomförandet redan är långt framskridet, anläggningsarbeten eller blandade projekt (kombination av studier och anläggningarbeten). FSE tillhandahåller 24,05 miljarder euro till infrastrukturprojekt och når därmed upp till 47 euro transportfinansiering per europeisk medborgare. Av de 20 största projekten som finansieras genom FSE-anbudsinfordran 2014–2015 är 79 % järnvägsprojekt.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) omfattar finansiering med ungefär 70 miljarder euro till planerade transportprojekt 2014–2020. 35,6 miljarder euro till transport inom Sammanhållningsfonden och 34,5 miljarder euro till transport inom Eruf. Trots förseningarna med genomförandet av programplaneringsperioden har inga större negativa återverkningar på transportinvesteringarna kunnat fastställas. Framstegen på området för vägtransportinvesteringar är dock mycket tydligare än på järnvägsområdet inom Sammanhållningsfonderna. Av 9 647 km planerad vägupprustning har 1 973 km redan beslutats. Av 3 103 km planerat vägbygge har 1 195 km redan beslutats. För järnvägsinvesteringar ser siffrorna annorlunda ut. Av 7 052 km planerad spårupprustning har 982 km redan beslutats och av 628 km planerat spårbygge har bara 16 km redan beslutats.

Transportinfrastrukturutmaningar

Det är stora kvalitetsskillnader på infrastrukturen i EU. Den behöver moderniseras och underhållas. Den nödvändiga finansieringen måste komma från både offentliga och privata källor. Fram till 2050 förväntas godstransporterna öka med 80 % och persontrafiken med över 50 %. Felande länkar och flaskhalsar skapar stora problem i trafikflödet. Infrastrukturen formar rörligheten, och därför behöver infrastrukturen vara lika välutvecklad i de östra och västra delarna av EU. Annars finns det risk för att de negativa effekterna fortsätter att drabba ekonomin, industrin och samhället, särskilt i form av trafikstockningar, trafikdöda, miljöförstöring osv.

Trafikstockningar påverkar både väg- och lufttrafik och kostar Europa ungefär 1 % av BNP om året. Situationen kommer att förvärras eftersom både gods- och persontrafiken förväntas öka. Samtidigt har antalet döda i trafiken i hela EU minskat kraftigt, nästan 40 % de senaste sju åren.

Vi behöver fortfarande främja utsläppssnål miljövänlig transport fram till 2050 med tanke på EU:s mål att minska transportutsläppen med minst 60 % jämfört med 1990 års nivåer, om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till högst 2°C. Trots ökad energieffektivitet är transportsektorn fortfarande till 96 % beroende av olja för sina energibehov.

En annan allvarlig utmaning är externa investerares ökade intresse för europeiska transportnät och det akuta behovet att agera på EU-nivå för att säkerställa att transportomvandlingen utformas tillsammans med våra partner snarare än bestäms någon annanstans i världen.

EU:s transportinfrastrukturinvesteringar – utmaningar

EU:s investeringar i fysisk infrastruktur bidrar till EU:s synlighet och trovärdighet lokalt. Infrastrukturutvecklingen måste matcha prognoserna om ökat transportbehov i Europa, ett behov som förväntas kosta 1,5 biljoner euro fram till 2030. Kommissionen beräknar också att ungefär 500 miljarder euro kommer att behövas fram till 2020 enbart för att färdigställa det transeuropeiska nätet. Av detta belopp behövs ungefär hälften för att få bort de viktigaste flaskhalsarna. EU:s budget innehåller visserligen rejäla anslag till infrastruktur i Europa, men huvudparten av projektfinansieringen kommer fortfarande från medlemsstaterna.

För det första har Eruf och Sammanhållningsfonden en nyckelroll efter 2020, vilket också innebär att det behövs betydande budget- och genomförandeåtaganden för att uppfylla EU:s mål vad gäller regional transportinfrastruktur som en förutsättning för tillväxt och utveckling. I dagsläget är ambitionsnivån och investeringsberäkningarna åter igen högre än de tillgängliga resurserna.

För det andra är det i högsta grad önskvärt att optimera insatserna. För att hålla transportsektorns konkurrenskraft uppe på världsmarknaden och för att ligga i framkant i den transporttekniska utvecklingen är det långt ifrån tillräckligt med en budget på 6,3 miljarder euro för smarta, miljövänliga och integrerade transporter inom Horisont 2020 för perioden 2014–2020, vilket åter igen leder till överteckning i fråga om förslag och brist på finansiering för kvalitetsprojekt.

För det tredje finns det också vissa effektivitetsbrister rörande projektöversikterna, inbegripet eftersläpning i tidsplanen på grund av enorm komplexitet, brist på finansiering och/eller finansieringsgarantier, bristande samordning, tung byråkrati för förvaltningsmyndigheter och stödmottagare/uppdragstagare, projektförberedelser och projektplanering samt regleringskrav.

Lånen från Europeiska investeringsbanken (EIB) är oftast begränsade till 50 % av projektinvesteringarna, vilket kan vara otillräckligt för storskaliga strategiska projekt i de länder där man har störst behov av transportinvesteringar. Samtidigt har de olika medlemsstaterna fortfarande inte samma kapacitet att arbeta med finansieringsinstrument, bygga upp offentlig-privata partnerskap och utnyttja synergier mellan olika finansieringstyper, vilket påverkar arbetet negativt. De befintliga stödtjänsterna finns i praktiken inte tillgängliga lokalt för att avhjälpa denna kapacitetsbrist.

Slutligen bör man inte ha en och samma strategi för investeringar i alla europeiska regioner. I vissa fall innebär statistiska metodfel att hela regioner faller utanför stödsystemet i nuvarande Nuts2-nomenklatur för att det i regionen finns ekonomiskt starka tätorter. I vissa medlemsstater stämmer Nuts2-nomenklaturen inte med den regionala styrstrukturen, vilket leder till svårigheter med planering och genomförande.

Europa har också behov av att TEN-T färdigställs så att dess fulla potential kan tas i funktion för att åstadkomma heltäckande sammankoppling mellan gränsöverskridande regioner. I detta skede omfattas rådgivningsstöd och kapacitetsuppbyggnad på projektnivå inte av befintliga instrument. Vi har akut behov av att stödja ekonomin och sysselsättningen i våra gränsregioner.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om sammanhållningspolitiken och det tematiska målet att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur – artikel 9.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser

(2017/2285(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sammanhållningspolitiken och det tematiska målet att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur – artikel 9.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser(1),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser, artikel 37 om finansieringsinstrument som får stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna(2),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1301/2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden, artikel 5.7 om att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur(3),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1300/2013 om Sammanhållningsfonden, artikel 4 d om att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om regioner som släpar efter i EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om grönboken om TEN-T-politikens framtid(12),

–  med beaktande av kommissionens sjunde rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 9 oktober 2017 Min region, mitt Europa, vår framtid (COM(2017)0583),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan COM(2018)0065,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2017)0623),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2017 Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (COM(2017)0534),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 december 2013 Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer (COM(2013)0913),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 4 februari 2009 Transeuropeiska transportnät (TEN-T): Bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken (COM(2009)0044),

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från augusti 2016 WP1: Synthesis report: Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007–2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and the Cohesion Fund (CF),

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från juni 2016 Regional development trends in the EU – WP1: Synthesis report: Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007–2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and the Cohesion Fund (CF),

–  med beaktande av kommissionens slutrapport från maj 2016 WORK PACKAGE 5: Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007–2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and the Cohesion Fund (CF),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 april 2017 Competitiveness in low-income and low-growth regions: The lagging regions report (SWD(2017)0132),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 4 maj 2010 Samråd om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten (COM(2010)0212),

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport Approximated EU Greenhouse Gas Inventory: Proxy GHG emission estimates for 2016,

–  med beaktande av studien The world is changing, transport, too, gjord på uppdrag av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik, mars 2016.

–  med beaktande av studien The future of the EU’s transport infrastructure, gjord på uppdrag av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik, januari 2010.

–  med beaktande av Eurostats Statistical book – Energy, transport and environment indicators, 2016 års upplaga,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0136/2018), och av följande skäl:

A.  Tematisk koncentration, som syftar till att öka effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och stödja regionernas arbete med att genomföra Europa 2020-strategin, har på ett medvetet sätt styrt investeringarna inom tematiskt mål nr 7 i riktning mot förbättring av transportinfrastrukturens kvalitet, inbegripet effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.

B.  Sammanhållningsfonden och Eruf ger stöd till utveckling av både TEN-T-näten och regional och lokal transportinfrastruktur utanför TEN-T-näten, särskilt i mindre utvecklade medlemsstater och regioner där betydande insatser ännu behövs för att fylla igen luckor, undanröja flaskhalsar och modernisera fordonsparken.

C.  Transportsektorn och dess infrastruktur är av central och avgörande betydelse för ett lands utveckling och för välståndet för befolkningen i medlemsstaterna. Transportsektorn är därför ett nyckelområde för investeringar som bidrar till tillväxt, konkurrenskraft och utveckling genom att stärka den ekonomiska potentialen i alla EU:s regioner och på så sätt främja ekonomisk och social sammanhållning, stödja den inre marknaden och därmed gynna sammanhållning, integration och social och ekonomisk inkludering, motverka ojämlikhet mellan regioner, underlätta tillgång till tjänster och utbildning i de mest avlägset belägna och avfolkningshotade regionerna samt stärka nätverk för att starta och utveckla företag.

D.  Under perioden 2007–2013 investerades 81 miljarder euro, eller nästan en tredjedel (31 %) av ESI-fondernas medel, i transportinfrastruktur. De tydligaste positiva effekterna av EU-investeringarna i infrastruktur kan ses särskilt i centrala och östra Europa, som har tagit emot 69 % av den sammanlagda transportfinansieringen.

E.  Den fleråriga budgetramen 2014–2020 har präglats av ökade budgetar för ESI-fonderna och FSE. Trots den ekonomiska och finansiella krisens negativa verkningar och förseningarna med programgenomförandet har inte transportinvesteringarna blivit lidande i någon större utsträckning. EU:s investeringar i transportinfrastruktur är ett av de politiska områden som har störst europeiskt mervärde på grund av dess sidoeffekter bland annat på den inre marknaden, vilket gör att alla medlemsstater i praktiken är nettovinnare.

F.  Lyckade väg-, järnvägs- och hamnprojekt med stöd från EU:s budget ger ett positivt bidrag till ekonomi, tillväxt, industri, export, turism och handel samt skapar sysselsättning, blåser nytt liv i regioner och bromsar avfolkningstendenser. EU-mervärde kan bl.a. noteras i moderniseringen av järnvägslinjen E30/C-E 30 på sträckan mellan Kraków och Rzeszów i Polen, järnvägslinjen Sofia–Plovdiv i Bulgarien, Leipzig City Rail Tunnel (modulerna 5 och 6) i Tyskland, moderniseringen av spåren på sträckan Votice–Benešov u Prahy i Tjeckien, ombyggnaden av knutpunkten Ülemiste i Tallinn i Estland, upprustningen av den nationella vägen DN6 mellan Alexandria och Craiova i Rumänien, höghastighetsjärnvägen Madrid–Valencia–Murcia i Spanien, slutförandet av Trakia-motorvägen från Sofia till hamnstaden Burgas vid Svarta havet, tunnelbanelinje 4 i Budapest i Ungern, tunnelbanelinjer i Sofia i Bulgarien och mycket annat.

G.  TEN-T och transportinfrastruktur som vägar, (höghastighets)järnvägar, inre vattenvägar och luftfartsanläggningar har hög prioritet för EU. Om de europeiska investeringarna släpar efter kan utländska direktinvesteringar ta över, vilket innebär att vinster, skatteintäkter och jobb flyttar ut ur EU och att regionernas beroende och makroekonomiska instabilitet riskerar att öka. En sådan process skulle undergräva EU:s regionala närvaro och politik på lång sikt och skulle leda till splittring och olikheter.

H.  Utvecklingen av stomnätskorridorer omfattar komponenter som infrastruktur för alternativa bränslen (laddningsutrustning) och smarta och innovativa transportsystem, och denna utveckling bidrar på ett avgörande sätt till minskade koldioxidutsläpp i hela transportsystemet.

I.  Smarta, framtidssäkra, hållbara och helt och hållet sammankopplade transportnät, energinät och digitala nät är en absolut förutsättning för att den europeiska inre marknaden ska kunna fullbordas och fungera väl och för att Europa ska kopplas samman med världsmarknaden. Dessa nät är verkliga pulsådror för Europas ekonomiska produktivitetstillväxt, territoriell sammanhållning och befolkningens välfärd.

J.  En mer integrerad strategi för investeringar i transportinfrastruktur kommer att undanröja flaskhalsar, förbättra multimodala förbindelser och öka investeringarna i övergången från väg till järnväg samt i miljövänliga fordon, t.ex. elfordon, samt järnvägar och vattenvägar. Detta kommer att leda till energidiversifiering inom transportsektorn och miljövänligare transportnät och därigenom minska växthusgasutsläppen, förbättra luftkvaliteten och främja ytterligare åtgärder för att bekämpa klimatförändringen.

K.  Transporter är en viktig byggsten i EU:s energi- och klimatpolitik. EU:s mål för minsta andel förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser kan inte uppnås utan stora insatser från transportsektorn.

1.  Europaparlamentet understryker att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Sammanhållningsfonden och Eruf under nästa programperiod bör behålla sin ställning som EU:s centrala källor till investeringar i transportinfrastruktur inom det tematiska målet ”att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur”. Dessa finansieringskällor har högt europeiskt mervärde och genererar vidsträckta sidoeffekter och bör därför även framöver vara tillgängliga, och ge balanserad täckning, för alla EU:s medlemsstater och regioner, i syfte att bidra till genomförandet av sammanhållningspolitiken i EU.

2.  Europaparlamentet noterar att logiken bakom EU:s investeringar i transportinfrastruktur även i fortsättningen bör vara en välavvägd kombination av centrala och delade förvaltningsresurser i syfte att hantera politiska behov och finansieringsbehov. Parlamentet erinrar om att FSE är inriktat på centrala insatser för EU:s prioriterade stomnätskorridorer inom TEN-T, inbegripet säkerhets- och miljöaspekter och teknisk innovation. Eruf och Sammanhållningsfonden har starka regionala inslag som motsvarar lokala behov (i städer och stadsnära områden) och regionala särdrag, och de används för att stödja sammanlänkning till TEN-T och rörlighet via sekundära och tertiära knutpunkter samt multimodala terminaler (det övergripande TEN-T-nätet). Parlamentet understryker i detta sammanhang att de berörda budgetposterna för de tre finansieringskällorna måste stärkas på ett välavvägt sätt för att undvika asymmetrisk fördelning av investeringar mellan de olika nivåerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra enkla, snabba och flexibla förfaranden för överföring av resurser mellan regioner, operativa program och programdelar inom ESI-fonderna för nödvändig anpassning till den ekonomiska verkligheten och regionala behov.

3.  Europaparlamentet anser att man måste definiera vilken roll kompletterande källor, som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och finansieringsinstrument, ska spela för att garantera komplementaritet med Eruf och Sammanhållningsfonden och additionalitet med EIB-lån. Parlamentet noterar att FSE-upphandlingen om blandad finansiering 2017 också har utformats för att stärka dessa synergier, men även utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Mer kapacitetsuppbyggande stöd behövs. Parlamentet påpekar att Efsi bör fungera som plattform för offentlig-privata partnerskap genom att koppla samman finansieringsinstrument med privata investeringar och nationell/regional finansiering på projektnivå. Parlamentet anser att stabila infrastrukturprojekt främst bör ges stöd genom lån, EU-garantier eller blandad finansiering, utöver finansiering genom Eruf, Sammanhållningsfonden eller FSE. Parlamentet anser dock att bidrag även i fortsättningen bör vara den främsta källan till finansiering av investeringar i hållbar offentlig transport.

4.  Europaparlamentet noterar att infrastruktur kräver att efterfrågan och framtida behov objektivt mäts innan man fastställer budget och genomförandemetoder. Parlamentet betonar att man inom ramen för dessa mål för viktig nätinfrastruktur för Eruf:s och Sammanhållningsfondens urvalskriterier bör kunna beakta existerande behov på lämplig regional nivå. Parlamentet noterar också att framtagande av modeller för europeiska, regionala och lokala transportnät på ett verkningsfullt sätt kan visa var investeringar kan ge bäst utdelning i form av europeiskt mervärde.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, upprätta en förteckning över urvalskriterier som bättre svarar mot de lokala och regionala behoven av transportinfrastruktur, för att hjälpa till att fastställa de totala transportanslagen, investeringsbehoven och de prioriteringar som bör fastställas. Parlamentet noterar vikten av att basera sig på uppgifter från EU:s resultattavla för transporter, som är av god kvalitet, tillförlitliga, uppdaterade, strukturerade och tillgängliga. Parlamentet noterar också att denna förteckning kan omfatta punkter som multimodala förbindelser, lokala och regionala särdrag, förekomst av alternativa transportslag, trafiksäkerhet på väg och järnväg och miljöpåverkan,

6.  Europaparlamentet konstaterar att det behövs mer integrerade investeringar i grundläggande transportinfrastruktur i mindre utvecklade regioner och i bergsområden, avlägsna områden, avfolkningsbygder respektive yttersta randområden med låg tillgänglighet. När EU-mervärde har fastställts genom en lämplig kostnads-nyttoanalys bör Eruf, FSE och Sammanhållningsfonden fokusera investeringarna i transportinfrastruktur mer intensivt på dessa regioner. Arbetet med multimodala förbindelser måste förbättras. Parlamentet påpekar att bättre förbindelser för dessa regioner är en förutsättning för ekonomisk utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att – via offentliga samråd innan projekten genomförs – stimulera ett aktivare deltagande från den offentliga sektorns sida vad gäller transportlösningar nationellt, regionalt och lokalt respektive i städer och på landet, i syfte att optimera transportinvesteringarna.

7.  Europaparlamentet påpekar att hållbar innovation på transportområdet kräver synergier och additionalitet mellan de tre huvudinstrumenten ESI-fonderna, FSE och Horisont 2020 respektive dess uppföljare.

8.  Europaparlamentet anser att Eruf-stöd till territoriellt samarbete bör stärkas med ytterligare resurser, med fokus på investeringar i viktiga hållbara transportinfrastrukturer (gränsöverskridande vattenvägar, hamnar, broar, järnvägar, sammankopplade transportslag och terminaler etc.). Tonvikten bör ligga på konnektivitet i gränsområden, även vid EU:s yttre gränser, samt rådgivningsstöd och kapacitetsuppbyggnad på projektnivå. Parlamentet vill att hinder ska monteras ned så att investeringar, särskilt gränsöverskridande sådana (vattenvägar, järnvägstransport, vägtransport), respektive tillträde till externa marknader underlättas.

9.  Europaparlamentet anser att luckor i transportinfrastrukturen med västra Balkan vad gäller integrerade transportprojekt bör fyllas genom att man fokuserar på ytterligare investeringar i konnektivitet och åtgärder för att ta bort flaskhalsar, särskilt med hänvisning till kommissionens meddelande om det europeiska perspektivet för västra Balkan. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av det europeiska territoriella samarbetet och de makroregionala strategierna för integrerade transportprojekt, samtidigt som det noterar behovet av att bättre samordna transportplaner och -projekt i syfte att täppa till luckor i transportsektorn, t.ex. med västra Balkan. I detta sammanhang påminner parlamentet också om att kusthamnar och inre vattenvägar väldigt ofta är gränsöverskridande anläggningar och att de bör ges samma samfinansieringsnivåer som gränsöverskridande järnvägs- och vägprojekt.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatskyddet i sammanhållningspolitiken vad gäller målet hållbara transporter, i syfte att uppfylla EU:s mål att minska koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva av medlemsstaterna att de införlivar unionens miljölagstiftning i sina beslut om och sin planering av projekt som har rätt till finansiering, särskilt Natura 2000, strategisk miljöbedömning, miljökonsekvensbedömning, luftkvalitet, ramdirektivet om vatten, habitat- och fågeldirektiven samt Europeiska miljöbyråns transport- och miljörapporteringsmekanism (TERM).

11.  Europaparlamentet betonar att mer stöd bör ges till främjande av smart trafikförvaltning, t.ex. med hjälp av digitalisering, för att använda befintlig infrastruktur effektivare och styra om transporter till tidpunkter då belastningen är lägre.

12.  Europaparlamentet efterlyser en adekvat och ambitiös gemensam europeisk transportpolitik som bygger på en finansieringsram som är integrerad och samordnad med EU:s transportinstrument. Den tematiska koncentrationen bör behållas i syfte att möjliggöra förenkling och skapa synergier mellan olika finansieringskällor på projektnivå. Parlamentet föreslår att man inrättar ett samlat regelverk för alla finansieringskällor med koppling till alla tematiska mål. Det är nödvändigt att strama upp, standardisera och påskynda förfarandena för offentlig upphandling och för kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om statligt stöd.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta samfinansiera projekt under nästa programplaneringsperiod enligt principen om att outnyttjade resurser går förlorade.

14.  Europaparlamentet gläder sig över arbetet i Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna), Epec (europeiskt centrum för expertis inom offentlig-privata partnerskap) och EIAH (Europeiska centrumet för investeringsrådgivning). Parlamentet förväntar sig dock att EIB-gruppen i sitt arbete med transportinfrastruktur i EU ska lägga betydligt större resurser på att ge omfattande rådgivningsstöd till lokala, regionala och nationella myndigheter på ett tidigare stadium i arbetet med att välja ut och förhandsbedöma projekt med europeiskt mervärde.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för den eller de nya förordningarna om sammanhållningspolitiken efter 2020, föreslå att mer medel avsätts för städer som tillsammans ansöker om medel för infrastruktur och teknik för minskade koldioxidutsläpp i stadstrafiken och minskade luftföroreningar från vägfordon.

16.  Europaparlamentet anser att tillräckliga resurser måste anslås till forskning, program och projekt som främjar trafiksäkerheten i Europa, i linje med Valettaförklaringen om trafiksäkerhet.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa resurser till stöd för hållbar rörlighet i städer, utveckling av intelligenta transportsystem, projekt för cyklister och gångtrafikanter samt bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstaternas regeringar och nationella och regionala parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 343.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 358.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 295.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 284.

(5)

EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.

(6)

EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

(7)

EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2018)0067.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2017)0316.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2017)0222.

(11)

EUT C 316, 22.9.2017, s. 155.

(12)

EUT C 184E, 8.7.2010, s. 35.


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (20.3.2018)

till utskottet för regional utveckling

över sammanhållningspolitiken och det tematiska målet att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur – artikel 9.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser

(2017/2285(INI))

Föredragande av yttrande: Kosma Złotowski

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Tematisk koncentration, som syftar till att öka effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och stödja regionernas arbete med att genomföra Europa 2020-strategin, har lett till att investeringarna inom tematiskt mål nr 7 har fokuserats på förbättring av transportinfrastrukturens kvalitet, inbegripet effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.

B.  Sammanhållningspolitiken måste stärkas för att vända tendensen med växande skillnader mellan medlemsstaterna, också genom att öka EU:s budget.

C.  Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ger stöd till utveckling av både TEN-T-näten och regional och lokal transportinfrastruktur utanför TEN-T-näten, särskilt i mindre utvecklade medlemsstater och regioner där betydande insatser ännu behövs för att fylla igen luckor, undanröja flaskhalsar och modernisera fordonsparken.

D.  Transportsektorn och dess infrastruktur är av central och avgörande betydelse för ett lands utveckling och för välståndet för befolkningen i medlemsstaterna. Transportsektorn är därför ett nyckelområde för investeringar som bidrar till tillväxt, konkurrenskraft och utveckling genom att stärka den ekonomiska potentialen i alla EU:s regioner och på så sätt främja ekonomisk och social sammanhållning, stödja den inre marknaden och därmed gynna sammanhållning, integration och social och ekonomisk inkludering, motverka ojämlikhet mellan regioner, underlätta tillgång till tjänster och utbildning i de mest avlägset belägna och avfolkningshotade regionerna samt stärka nätverk för att starta och utveckla företag.

E.  Utvecklingen av stomnätskorridorer omfattar komponenter som infrastruktur för alternativa bränslen (laddningsutrustning) och smarta och innovativa transportsystem, och denna utveckling bidrar på ett avgörande sätt till minskade koldioxidutsläpp i hela transportsystemet.

F.  Ungefär 24 miljarder euro har anslagits under finansieringsperioden 2014–2020 via FSE, särskilt för järnvägsprojekt.

G.  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) har en total transportbudget på 24,05 miljarder euro för perioden 2014–2020, varav 11,305 miljarder går direkt till projekt i medlemsstatsregioner som är stödberättigade inom Sammanhållningsfonden.

H.  Hållbara investeringar är av avgörande betydelse inte bara för att åtgärda kapacitetsbegränsningar och infrastruktur som förfaller utan även för att ge långsiktigt underhåll.

I.  Medlemsstaterna har den dubbla utmaningen att både finansiera transportinfrastruktur med en snäv budget och skapa ett nät som bättre för samman och kopplar ihop olika transportslag, liksom att säkerställa effektiva transporttjänster och passagerarsäkerhet.

J.  Största delen av EU:s stöd till transport förvaltas inom kommissionen av andra GD:n än GD Move och detta är inte till fördel för ett harmoniserat tillvägagångssätt för färdigställandet av TEN-T.

1.  Europaparlamentet noterar de än så länge begränsade framstegen i arbetet för att färdigställa de strategiska delarna av stomnätet och det övergripande nätet i TEN-T genom projekt inom Eruf och Sammanhållningsfonden; projekturvalssiffrorna är mycket låga. Parlamentet beklagar förseningarna med genomförandet av den nuvarande programplaneringsperioden, vilket har haft betydande negativa konsekvenser för investeringarna i järnvägstransport. Kommissionen uppmanas därför att undersöka hur man kan lösa problemen med genomförandets nuvarande begränsningar och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag på hur man kan öka antalet utvalda projekt.

2.  Europaparlamentet påminner om att alla medlemsstaterna enligt förordningarna och de partnerskapsöverenskommelser som ingåtts med kommissionen var skyldiga att senast 2016 lägga fram sina transportstrategier för perioden fram till 2030. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förse parlamentet med en utvärdering av förslagen från nationella strategier, nationella operativa program och TEN-T och att ta fram och offentliggöra en informell transportstrategi med utgångspunkt i de nationella strategier som medlemsstaterna har tagit fram inom ramen för partnerskapsöverenskommelserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram, offentliggöra och fortlöpande uppdatera en TEN-T-karta med transportprojekt som är under genomförande eller är föreslagna inom medlemsstaternas operativa program för finansieringsperioderna 2007–2013 och 2014–2020. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta särskilda rapporter om genomförandet av projekt i alla medlemsstater beträffande tidsperiod för projektförberedelser, upphandlingsförfaranden, kostnader för genomförbarhetsstudier och anläggningarbeten, byggkostnader och ekonomisk effektivitet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att beakta revisionsrättens särskilda rapporter och att bedöma möjligheten att sprida bästa praxis för att harmonisera förfarandena och fastställa standardkostnader, så att EU:s ekonomiska resurser kan användas bättre.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de interna administrativa bestämmelserna så att GD Move i större utsträckning involveras i beslutsfattandet om projekt och förfaranden som rör transport. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bedöma möjligheten att på ett bättre sätt och i större omfattning involvera ansvariga GD:n beträffande operativa program som rör transport för att bättre genomföra TEN‑T‑förordningen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda resultaten från ovannämnda utvärdering för transportpolitiska regelverk efter 2020.

5.  Europaparlamentet betonar att flera medlemsstater fortfarande släpar efter med att uppfylla grundläggande gemensamma transportpolitiska EU-mål för minskade utsläpp, modal övergång till järnväg och hållbara inre vattenvägar. Detta blir särskilt tydligt vid en jämförelse mellan medlemsstaterna i Central- och Östeuropa och medlemsstaterna i väst. Parlamentet påpekar att deras särskilda behov inte alltid stämmer överens med EU:s investeringsprioriteringar och efterlyser därför nödvändigt stöd och bistånd från kommissionen med finansiering av transportprojekt inom Eruf och Sammanhållningsfonden och stöd till investeringsprogram på medellång och längre sikt. Parlamentet rekommenderar också att kommissionen ger tekniskt bistånd till länder som släpar efter i arbetet med att uppnå grundläggande EU-mål inom transportsektorn.

6.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt och välavvägt stöd till TEN-T:s stomnät och övergripande nät samt till horisontella prioriteringar och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja Eruf:s och Sammanhållningsfondens potential för europeiska gränsöverskridande infrastrukturprojekt, i syfte att färdigställa TEN‑T:s stomnät och övergripande nät och för att underhålla, modernisera och renovera befintlig infrastruktur och på ett bättre sätt integrera nationella transportnät i gränsöverskridande förbindelser genom sammankoppling, intermodalitet och driftkompatibilitet. I detta sammanhang betonar parlamentet behovet av tillräckliga budgetresurser och tydligt strukturerade finansieringsprogram inom transport- och sammanhållningspolitiken efter 2020, med fokus på avvecklade och nedlagda regionala gränsöverskridande felande länkar.

7.  Europaparlamentet noterar en bredare användning av kombinationsinstrument. Parlamentet efterlyser dock ett mycket större utbyte av bästa praxis samt tekniskt stöd och förberedande hjälpmedel till medlemsstaterna, så att de kan sprida information om finansieringsinstrument. Parlamentet påminner också om att finansieringsinstrument inte alltid är ett lämpligt sätt att finansiera projekt för järnväg och inre vattenvägar eller projekt av gränsöverskridande karaktär. Det är svårt för mindre länder att genomföra offentlig-privata partnerskap. Parlamentet betonar i detta sammanhang att offentligt och privat kapital behöver mobiliseras för färdigställandet av TEN-T senast 2030. Parlamentet betonar också vikten av att bibehålla en stark bidragsdel i EU-fonderna. Bidrag är och förblir ett essentiellt verktyg för att locka privat finansiering och överbrygga klyftorna mellan medlemsstater och för att säkerställa en rimlig vinst- och förlustdelningsbalans mellan offentliga och privata investerare. Parlamentet rekommenderar att kommissionen fastställer nya finansieringsinstrument för säkerställande av sammankoppling i hela EU tillsammans med effektivare och säkrare transporttjänster. Parlamentet betonar dock att nya EU-finansieringsinstrument eller nya EU-fonder inte får inrättas på bekostnad av transportpolitisk finansiering eller transportrelaterade budgetanslag.

8.  I ljuset av framtida utmaningar för EU:s transportpolitik på den globala marknaden, särskilt vad gäller ny teknik, intelligenta transportsystem och ökad konkurrens, betonar Europaparlamentet att finansieringen av EU-projekt för transportinvesteringar minst måste ligga kvar på samma nivå.

9.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiska medel bör anslås för utveckling av multimodal infrastruktur, inbegripet stöd till utformning av multimodala terminaler och utveckling av intelligenta transportsystem för kombinerad transport.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta samfinansiera projekt under nästa programplaneringsperiod enligt principen om att outnyttjade resurser går förlorade.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och regionerna att ta ut sina vägavgifter i enlighet med principerna om att användaren respektive förorenaren betalar, så att man stimulerar miljövänlig logistik och genererar inkomster som kan kompensera de olika offentliga budgetar som är berörda.

12.  Europaparlamentet anser att tillräckliga resurser måste anslås till forskning, program och projekt som främjar trafiksäkerheten i Europa, i linje med Valettaförklaringen om trafiksäkerhet.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att öka sitt stöd till infrastruktur för cykling, t.ex. vidareutveckling av EuroVelo-nätet, i kombination med europeiska järnvägsförbindelser.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa resurser för stöd till hållbar rörlighet i städer, utveckling av intelligenta transportsystem, projekt för cyklister och fotgängare samt bättre transporttillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.3.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Marian‑Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Mark Demesmaeker, João Pimenta Lopes, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gilles Lebreton

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg

ECR

Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Peter van Dalen,

EFDD

Daniela Aiuto, Peter Lundgren

ENF

Georg Mayer

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp

S&D

Lucy Anderson, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Miltiadis Kyrkos, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Claudia Țapardel, Janusz Zemke

Verts/ALE

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

3

-

EFDD

Jill Seymour

GUE/NGL

Merja Kyllönen, João Pimenta Lopes

1

0

ENF

Gilles Lebreton

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.3.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Raymond Finch, Iratxe García Pérez, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Paul Nuttall, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elena Gentile, Elsi Katainen, Ivana Maletić, Tonino Picula, Bronis Ropė, Davor Škrlec, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ricardo Serrão Santos


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller

S&D

Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Iratxe García Pérez, Elena Gentile, Constanze Krehl, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Ricardo Serrão Santos, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Damiano Zoffoli

10

-

EFDD

Rosa D'Amato, Raymond Finch, Paul Nuttall

ENF

Steeve Briois

GUE/NGL

Martina Michels, Younous Omarjee, Ángela Vallina

NI

Konstantinos Papadakis

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Davor Škrlec

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 25 april 2018Rättsligt meddelande