Förfarande : 2017/2259(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0162/2018

Ingivna texter :

A8-0162/2018

Debatter :

PV 30/05/2018 - 28
CRE 30/05/2018 - 28

Omröstningar :

PV 31/05/2018 - 7.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0240

BETÄNKANDE     
PDF 825kWORD 89k
3.5.2018
PE 615.434v02-00 A8-0162/2018

om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi

(2017/2259(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Eider Gardiazabal Rubial

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Beslutet om den framtida ramen för EU:s ungdomspolitiska insatser kommer att fattas vid en avgörande tidpunkt för Europa, med de pågående brexitförhandlingarna, diskussionerna om nästa fleråriga budgetram och kommande viktiga program såsom Erasmus+, Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och ungdomssysselsättningsinitiativet samt det nya programmet för den europeiska solidaritetskåren.

Samtidigt har de åtstramningsåtgärder som vidtagits i samband med den ekonomiska krisen haft negativa effekter för EU-medborgarna. Ungdomar är de första som drabbas av bristen på investeringar i utbildning och kultur, arbetslösheten och nedskärningarna i sociala tjänster. Detta innebär att de flesta av dem är rädda för framtiden och känner att de offras för ekonomiska intressen. Siffrorna talar sitt tydliga språk. I dag riskerar nästan en av tre ungdomar mellan 18 och 24 år att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU(1). År 2016 var ungdomsarbetslösheten (i åldersgruppen 15–24 år) i EU 18,7 procent jämfört med 15,6 procent år 2008. I euroområdet är ungdomsarbetslösheten fortfarande över 20 procent. Dessutom är andelen ungdomar i EU som varken arbetar eller studerar (NEET)(2) 15,6 procent, jämfört med 14,2 procent år 2008(3). Vidare står många anställda ungdomar inför stora utmaningar, såsom otrygga arbetsvillkor när det gäller lön, stress och anställningskontraktets längd. För europeiska ungdomar är det ibland mycket svårt att känna sig som en del av samhället. Oavsett om man är anställd eller inte leder bristen på förtroende för ungdomar till att de exempelvis förvägras lån. Som ett resultat ökar frustrationen, och ungdomar känner sig utestängda. Den sociala utestängningen har allvarliga negativa effekter på ungdomars levnadsvillkor, medborgardeltagande, känslomässiga liv och hälsa.

Parallellt med detta fortsätter återhämtningen, och den europeiska ekonomin har nu relativt stadig tillväxt med sjunkande arbetslöshet. Emellertid är ojämlikheten fortfarande hög i EU, och i synnerhet ungdomar riskerar att drabbas av fattigdom.

I detta sammanhang har ungdomar blivit en prioritering för EU, som därför har inlett initiativ för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, öka ungdomars deltagande och främja inkludering och frivilligarbete. Även om resultaten är positiva är målen långt ifrån uppnådda, och därför bör EU:s ungdomsstrategi förbättras och förstärkas.

Resultaten av utvärderingen av EU:s nuvarande ungdomspolitiska insatser (2010–2018)

EU:s nuvarande ungdomspolitiska insatser (2010–2018), dvs. EU:s ungdomsstrategi, är en fortsättning på den föregående strategin(4) och syftar till att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar, särskilt inom utbildningen och på arbetsmarknaden, i syfte att möta några av de ovannämnda utmaningarna. Strategin har också som mål att främja ett aktivt medborgarskap, social inkludering och solidaritet för alla ungdomar, och är därför inriktad på mekanismer för ungdomars deltagande i beslutsfattandet.

Dessa mål är dock fortfarande mycket omfattande och ambitiösa. Det är därför svårt att bedöma om de har uppnåtts, eftersom ungdomars möjligheter och deltagande i Europa beror på många faktorer som är kopplade till den socioekonomiska situationen i de olika länderna, och som också hela tiden förändras på grund av omständigheterna.

EU:s nuvarande ungdomsstrategi innehåller ett mycket stort antal föreslagna initiativ på de olika insatsområdena (av vilka inte alla är specifika politikområden), som tillsammans med en ganska komplicerad mekanism för att fastställa politiska prioriteringar inom ramen för den öppna samordningsmetoden inte tydligt identifierar målen, samtidigt som de övergripande målen snarast förblir allmänna motton.

Det är värt att notera bristen på tydligt fastställd riktmärkning inom EU:s ungdomspolitik. Därför är utbytet av bästa praxis fortfarande begränsat till att ge verksamma inom samma område exempel på åtgärder som vidtagits, inom de begränsningar som följer av de enskilda ländernas specifika omständigheter.

Således bör den strategi som fastställer särskilda insatsområden kraftigt kompletteras av en sektorsövergripande och holistisk strategi, eftersom de frågor som rör ungdomspolitiken är nära sammankopplade (utbildning, sysselsättning, innovation, frivilligarbete), vilket ständigt bevisas genom de särskilda policydokumenten och verksamheten i de expertgrupper som arbetar med frågor rörande ungdomsstrategin. Detta var också resultatet av den europeiska konferensen om EU:s framtida ungdomsstrategi i maj 2017, där det föreslogs att den framtida strategin skulle ha ambitiösa mål på ett begränsat antal områden.(5)

Man kan också dra slutsatsen att det i allmänhet saknas verktyg som gör det möjligt att mäta effekterna av politiken, eftersom de instrument som hittills använts ger en sammanställning av uppgifter som är svåra att jämföra och inte visar den valda politikens verkliga effekter i de enskilda medlemsstaterna. Den utvärdering som gjordes av kommissionen om den nuvarande ungdomsstrategin avsåg visserligen att mäta strategins effekter på ungdomspolitiken.(6) Men inga kvantitativa indikatorer användes för att mäta strategins direkta inverkan på ungdomars situation, eftersom arten och omfattningen av den öppna samordningsmetoden förväntades leda till ett stort antal effekter.(7)

I praktiken samlar rapporteringsmekanismen, i form av de ungdomsrapporter som utarbetas vart tredje år, ett antal exempel som medlemsstaterna lämnat med avseende på genomförandet av särskilda förslag i ungdomsstrategin, utifrån vilka endast mycket allmänna slutsatser kan dras. Det kan därför konstateras att ett mer omfattande system för registrering av utvecklingen av nationella strategier för ungdomsaspekter skulle behövas.

Det är svårt att föreställa sig hur konkreta mål på europeisk och nationell nivå skulle fastställas på ett område där medlemsstaterna har behörighet och EU:s insatser är begränsade till samordning och stöd.För medlemsstaterna var det viktigaste EU-mervärdet med strategin att det gav dem politisk inspiration, kunskap, expertis, hävstångseffekter, legitimitet, möjligheter och resurser.(8)

Enligt kommissionen visar slutligen den externa utvärderingen att medlemsstaterna är intresserade av att fortsätta samarbetet om ungdomsfrågor på EU-nivå. Tyvärr är de främsta hindren kopplade till de begränsade resurser som finns tillgängliga på nationell nivå.

Behovet av en bättre samordnad och mer fokuserad ungdomsstrategi för EU

Med denna genomföranderapport vill vi bidra till en stark, långsiktig och väl samordnad strategi till förmån för europeiska ungdomar.

För det första är EU:s ungdomsstrategi avsedd för ungdomar, som bör vara den främsta samtalspartnern. Det finns ett akut behov av att ge dem en röst, antingen genom en framgångsrik strukturerad dialog eller genom andra format som säkerställer ett starkt deltagarbaserat beslutsfattande, t.ex. genom att skapa ett forum för diskussion mellan ungdomar och beslutsfattare. Ungdomar bör ha möjlighet att lätt få tillgång till beslutsfattandet på EU-nivå, så att de kan dela med sig av sina åsikter och på ett relevant sätt bidra till beslutsfattandet. Parallellt med detta bör omfattande samråd hållas med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och utbildningssektorn. Dessutom bör EU ha ett nära samarbete med de nationella, regionala och lokala nivåerna i syfte att på ett lämpligt sätt utforma åtgärder som ska genomföras och främjas bland EU-medborgarna.

För det andra bör alla ungdomar integreras på arbetsmarknaden och få arbetstillfällen av hög kvalitet. Vi bör stärka våra insatser för att ge ungdomar lika möjligheter, så att en hållbar integrering på arbetsmarknaden och långsiktig sysselsättning säkras. De bör ha möjlighet att styra sin karriärutveckling enligt sina kvalifikationer och yrkesmässiga intressen. Europeiska ungdomars syn på sina utsikter till ett framtida yrkesliv och pension måste bli positivare. De flesta av dem tror inte att de kommer att kunna få en bra pension i framtiden på grund av den gradvisa försämringen av de sociala välfärdssystemen. Därför måste en ny social pakt mellan generationerna främjas för att säkra ungdomars framtid.

För det tredje har ungdomar rätt att leva i en sund miljö med tillgång till utbildning och kultur, som är en grundläggande rättighet. Från sekundärskolan till universitetet bör alla ungdomar ha möjlighet att studera och uppleva nya platser, trots socioekonomiska svårigheter. Man bör i synnerhet inrikta sig på utsatta grupper såsom personer med särskilda behov, etniska minoriteter, migranter och flyktingar. Dessutom bör alla ungdomar ha enkel tillgång till kultur, som är oerhört viktigt i tider då intolerans, radikalisering och extremism ökar i Europa. Den interkulturella dialogen bör främjas i syfte att respektera EU:s motto om att vara förenade i mångfalden. Samtidigt kan ungdomar inte njuta av sina liv om den miljö de lever i är ohälsosam. Enligt FN påverkar luftföroreningar utvecklingen av barns hjärnor. Dessutom kommer nästan 66 procent av världens befolkning snart att bo i städer. Det är därför av avgörande betydelse att arbeta för och föreslå ett alternativ för ungdomar. Idrottsaktiviteter bör främjas för att säkerställa ungdomars fysiska välbefinnande. Det psykiska välbefinnandet påverkas också av stress från arbetet och vardagslivet, vilket sätter alltmer press på ungdomar, som förväntas vara produktiva, högkvalificerade och flexibla. Det är oerhört hög konkurrens på arbetsmarknaden, och ungdomar pressas till att göra långa praktikprogram innan de hittar ett riktigt första arbete. Utöver stressen påverkar nätmobbning ungdomar från tidig ålder. Därför bör EU:s ungdomsstrategi utformas sektorsövergripande och vara en del av strategin för hållbar utveckling.

För att uppnå goda resultat bör slutligen EU:s program förstärkas, förbättras, främjas och få tillräcklig finansiering, och en långsiktig och samordnad syn bör antas. Alla initiativ vars resultat är synliga på lång sikt bör få en ambitiös budget.

Det är viktigt att påminna om och understryka att medlemsstaterna naturligtvis har den centrala behörigheten för ungdomspolitiken och att det därför är mycket viktigt att de berörda nationella myndigheterna ökar samarbetstakten inom ramen för strategin, eftersom ett av de största hindren för det nuvarande samarbetet är de extremt ojämna resultaten, bristen på systematisk rapportering och bristen på tillförlitliga uppgifter om strategins genomförande.

(1)

Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat riskerade uppskattningsvis 29,8 procent av ungdomarna i åldern 18–24 år att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU under 2011. Uppgifter finns att tillgå på http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_social_policy_equality/youth/indicators

(2)

Andelen NEET är den andel av befolkningen i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar.

(3)

AKW, ECLM, IMK och OFCE, The Independent Annual Growth Survey 2018 – Repair the roof when the sun is shining, november 2017.

(4)

COM(2009)0200, s. 3.

(5)

Konferensrapport, p. 7.

(6)

SWD(2017)0281, s. 10.

(7)

SWD(2017)0281, s. 10.

(8)

SWD(2017)0280, s. 2.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi

(2017/2259(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 9, 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14, 15, 21, 24 och 32,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU 2010,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–  med beaktande av rådets resolution om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för 2016–2018(2),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013 om att inrätta ett ungdomssysselsättningsinitiativ(4),

–  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(5),

–  med beaktande av kommissionens utvärdering om EU:s ungdomsstrategi(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(7),

  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om framtiden för programmet Erasmus+(8),

  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(9),

–  med beaktande av Parisförklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen under det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015 i Paris,

–  med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018), som antogs av rådet den 23 november 2015(10),

  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) –Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (COM(2015)0408),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 Handlingsplan för digital utbildning (COM(2018)0022),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om bedömning av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015(12),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram,

  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets resolution av den 25 november 2008 om Europarådets ungdomspolitik (CM/Res(2008)23),

–  med beaktande av Europarådets rekommendation av den 31 maj 2017 om ungdomsarbete (CM/Rec(2017)4),

  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning(14),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska regionkommittén – Det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(15),

  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(16),

  med beaktande av Europeiska ungdomsforumets skuggrapport om EU:s ungdomspolitik,

–  med beaktande av Europeiska ungdomsforumets resolution om EU:s ungdomsstrategi(17),

–  med beaktande av ståndpunktsdokumentet Engage. Inform. Empower (engagera, informera, stärka) från Europeiska samarbetsorganisationen för ungdomsinformation och ungdomsrådgivning,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i, och bilaga 3 till, talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0162/2018), och av följande skäl:

A.  Lågkonjunkturens negativa effekter på ungdomars möjligheter att uppnå sin fulla potential är fortfarande märkbara i hela EU.

B.  Många medlemsstater, särskilt de i södra Europa, har fortfarande en bit kvar till att nå de nivåer de hade före krisen vad gäller ett flertal ungdomsindikatorer såsom sysselsättning, välfärd och social trygghet.

C.  Minskningen av klyftorna är tydlig på regional nivå inom hela EU. Många regioner har fortfarande en sysselsättningsgrad som ligger under nivåerna före krisen.

D.  Ungdomsarbetslösheten har minskat successivt under de senaste åren, men enligt Eurostat låg den ändå på 16,1 procent i januari 2018 och på över 34 procent i vissa medlemsstater. Jämfört med siffrorna för 2008 (15,6 procent) står det klart att nivån har ökat. Med tanke på dessa tal går det inte att tillämpa en universallösning om ungdomars fulla potential ska tillvaratas. Ungdomsarbetslösheten är oroväckande hög i de yttersta randområdena, över 50 procent i vissa områden, däribland Mayotte.

E.  Missgynnade grupper, såsom etniska minoriteter, personer med särskilda behov, kvinnor, hbtiq-personer, migranter och flyktingar – som stöter på hinder för att komma in på arbetsmarknaden, såväl som att få tillgång till kultur, sociala tjänster och utbildning – är de som drabbas mest av den socioekonomiska krisen.

F.  Utbildning bidrar till att minimera effekterna av socioekonomiska skillnader genom att tillhandahålla de kunskaper och färdigheter som krävs för att minska överföringen av nackdelar från generation till generation.

G.  Att inte investera övergripande i ungdomar och ungdomars rättigheter kommer att hindra ungdomar från att hävda, utöva och försvara sina rättigheter, och bidra till att förvärra företeelser såsom minskande befolkningstal, avhopp från skolan i förtid, brist på yrkeskvalifikationer, sent inträde på arbetsmarknaden, bristande ekonomiskt oberoende, potentiellt dåligt fungerande socialförsäkringssystem, otrygga anställningar överlag och social utestängning.

H.  De problem som ungdomar möter när det gäller arbete och utbildning samt socialt och politiskt engagemang är inte enhetliga, då vissa grupper är hårdare drabbade på ett oproportionerligt sätt. Mer måste göras för att stödja dem som står längst från eller är helt bortkopplade från arbetsmarknaden.

I.  Att bevara lokala skolor och läroanstalter i alla Europas regioner är avgörande för att förbättra utbildningen för ungdomar, och EU bör fullt ut stödja regionerna att klara denna utmaning.

J.  Utbildning, interkulturell dialog, strategisk kommunikation och ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna i synnerhet har en viktig roll att spela när det gäller att förhindra marginalisering och radikalisering av ungdomar och öka deras motståndskraft.

K.  Ungdomar bör aktivt involveras i planeringen, utformningen, genomförandet, övervakningen och bedömningen av all politik som påverkar ungdomar. 57 procent av ungdomsorganisationerna i EU anser att deras expertis inte beaktas i utformningen av ungdomspolitiken(18).

L.  För att få full legitimitet är viktigt att ungdomsorganisationer garanterar en tillräcklig representativitet och delaktighet för ungdomar.

M.  EU:s ungdomsstrategi är visserligen en pågående strategi som kontinuerligt förbättras, men dess mål är fortfarande mycket breda och ambitiösa. Det saknas vederbörligen fastställda referensparametrar.

N.  EU:s ungdomsstrategi (2010–2018) understryker behovet av en strukturerad dialog mellan ungdomar och beslutsfattare.

O.  Det slutgiltiga målet för EU:s ungdomsstrategi är att alla ungdomar i EU ska få fler och lika möjligheter.

P.  Ungdomar bör få hjälp och ges möjlighet att lösa de allvarliga problem de för tillfället står inför samt att klara de utmaningar de kommer att möta i framtiden genom en mer relevant, ändamålsenlig och bättre samordnad ungdomspolitik, förbättrad och tillgänglig utbildning och en riktad användning av ekonomisk politik och sysselsättnings- och socialpolitik på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Q.  De senaste åren har EU inom ramen för sin ungdomsstrategi lanserat ett antal initiativ, såsom ungdomssysselsättningsinitiativet och ungdomsgarantin, i syfte att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar som studerar eller arbetar och främja ungdomars delaktighet, egenmakt och aktiva deltagande i samhället.

R.  Det finns ett behov av att integrera EU:s insatser på ungdomsområdet genom att inkludera en ungdomsdimension i nuvarande och kommande politik och finansieringsprogram, särskilt inom alla viktiga politikområden, såsom ekonomi, sysselsättning och sociala frågor, sammanhållning, hälsa, kvinnor, medbestämmande, migration, kultur, medier och utbildning.

S.  Genomförandet av den framtida ungdomsstrategin inom olika politiska sektorer och institutioner behöver samordnas.

T.  Ett jämställdhetsperspektiv måste ingå i beslutsfattandet om ungdomspolitik, som tar hänsyn till de specifika utmaningar och omständigheter som särskilt unga kvinnor och flickor från olika kulturella och religiösa bakgrunder ställs inför. Särskilda jämställdhetsinritade åtgärder bör inkluderas i ungdomspolitiken, t.ex. förebyggande av våld mot kvinnor och flickor, utbildning om jämställdhet och sexualundervisning. Kvinnor löper 1,4 gånger högre risk att inte studera eller arbeta (NEET) än män i genomsnitt(19), och det behövs fortsatta insatser för att öka deltagandet på arbetsmarknaden bland unga kvinnor – särskilt efter mammaledighet och för ensamstående mammor – och de som har hoppat av skolan, lågutbildade, funktionsnedsatta ungdomar och alla ungdomar som riskerar diskriminering.

U.  Kontinuerliga satsningar behövs för att öka ungdomars deltagande i samhället, särskilt för funktionsnedsatta, migranter, flyktingar, ungdomar som varken arbetar eller studerar och de som hotas av social utestängning.

V.  Utbildning är en central faktor i kampen mot social utestängning, och investeringar i färdigheter och kompetens är därför av avgörande betydelse för att få bukt med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar som varken arbetar eller studerar.

W.  Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

X.  EU:s ungdomsstrategi skapade en god grund för ett fruktbart och givande samarbete på ungdomsområdet.

Y.  Det går inte att göra en korrekt och exakt bedömning av uppnåendet av målen för den senaste treårscykeln av EU:s ungdomsstrategi (2010–2018), och det är svårt att jämföra hur det ser ut i de olika medlemsstaterna eftersom det saknas riktmärken och indikatorer samt på grund av överlappande genomförandeinstrument.

Z.  Yrkesvägledning och tillgång till information om anställningsmöjligheter och utbildningsvägar är viktiga faktorer för en framtida utveckling av utbildningen och övergång till arbetsmarknaden.

AA.  När målen för denna strategi fastställs och när den genomförs och utvärderas måste EU ha ett nära samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.

Utmaningar för ungdomar och lärdomar av EU:s nuvarande ungdomsrelaterade beslutsprocess

1.  Europaparlamentet beklagar att långsiktiga åtstramningsåtgärder, framför allt nedskärningar i finansieringen till utbildning, kultur och ungdomspolitik, har haft en negativ inverkan på ungdomar och deras levnadsvillkor. Parlamentet varnar för att ungdomar, särskilt de mest utsatta grupperna, såsom funktionsnedsatta, unga kvinnor, minoriteter och personer med särskilda behov, drabbas kraftigt av ökande ojämlikhet, risken för utestängning, otrygghet och diskriminering.

2.  Europaparlamentet välkomnar resultaten av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, som har visat förmåga att hantera de problem som de flesta européer möts av och stödja nationella beslutsfattare genom att ge dem expertkunskap, rekommendationer och legitimitet samt framgångsrikt mobilisera mer EU-medel.

3.  Europaparlamentet anser att den öppna samordningsmetoden är ett lämpligt om än otillräckligt sätt att utforma ungdomspolitik och att den måste kompletteras med andra åtgärder. Parlamentet uppmanar på nytt till ett närmare samarbete och utbyte av bästa praxis i ungdomsfrågor på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att enas om tydliga indikatorer och riktmärken för att göra det möjligt att övervaka vilka framsteg som gjorts.

4.  Europaparlamentet framhåller de positiva resultaten av EU:s ungdomsstrategi genom utvecklingen av sektorsövergripande arbete och genomförandet av en strukturerad dialog i syfte att säkerställa ungdomars deltagande, och anser att den allmänna medvetenheten bland berörda aktörer och intressenter om ungdomsstrategins mål och instrument måste förbättras. Parlamentet noterar särskilt att ett arbetssätt nedifrån och upp som används för den strukturerade dialogen utgör ett mervärde och bör bibehållas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att beakta resultaten av den sjätte cykeln av den strukturerade dialogen, som är inriktad på den framtida ungdomsstrategin, vid utarbetandet av den nya strategin.

5.  Europaparlamentet föreslår att lokala och regionala myndigheter involveras i ungdomspolitiken, särskilt i de medlemsstater där de har behörighet på detta område.

6.  Europaparlamentet välkomnar de politiska initiativ som syftar till att stödja EU:s ungdomar, framför allt Att investera i Europas unga, den europeiska solidaritetskåren och ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet anser dock att dessa instrument bör vara bättre kopplade till EU:s ungdomsstrategi och följa ett arbetssätt nedifrån och upp. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att systematiskt koppla samman alla politiska förslag som rör ungdomar till den övergripande strategin och involvera alla berörda aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och det civila samhället, genom att anta ett långsiktigt helhetsperspektiv med väldefinierade övergripande mål.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inrätta en sektorsövergripande arbetsgrupp för att samordna genomförandet av den framtida ungdomsstrategin, med deltagande av EU:s institutioner (inklusive parlamentet), medlemsstaterna och det civila samhället, i synnerhet fackföreningar och ungdomsorganisationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta effektiva interna samordningsverktyg och att uppdra åt en av kommissionens vice ordförande att ansvara för ungdomsintegrering.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda den europeiska pelaren för sociala rättigheter som grund för att utarbeta lagstiftning för ungdomar.

10.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja en sund livsstil för att förebygga sjukdomar och anser att ungdomar måste ges korrekt information om och hjälp med allvarliga psykiska hälsoproblem, såsom bruk och missbruk av tobak, alkohol och narkotika.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av kommissionens utvärdering av genomförandet av EU:s ungdomsstrategi i medlemsstaterna i syfte att möjliggöra ytterligare kontroller och övervakning på plats. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att fastställa mål för ungdomsstrategin som kan bedömas kvalitativt och kvantitativt, med hänsyn tagen till varje medlemsstats och regions särdrag. Kommissionen uppmanas även att öka finansieringen till program och åtgärder som förbereder ungdomar för arbetslivet.

Att ge en röst till ungdomar i EU:s ungdomsstrategi

12.  Europaparlamentet rekommenderar att den framtida ungdomsstrategin bör bygga på deltagande och centreras kring ungdomar och ett ökat välbefinnande, reflektera alla europeiska ungdomars behov, ambitioner och mångfald samt ge dem ökad tillgång till kreativa verktyg som inbegriper ny teknik.

13.  Europaparlamentet anser att EU bör uttrycka solidaritet med ungdomar och fortsätta uppmuntra dem till att delta i samhället genom att ta fram särskilda åtgärder, såsom att integrera frivilligarbete, stödja ungdomsarbete, ta fram nya verktyg – särskilt sådana som inbegriper ny teknik – och främja utbyten baserade på solidaritet, samhällsengagemang, fritt utrymme och demokratisk dialog. Parlamentet bekräftar därför vikten av ungdomsorganisationer som en plats som ger ungdomar möjlighet att växa och utveckla en känsla av aktivt medborgarskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta ungdomars aktiva deltagande i frivilligorganisationer. Parlamentet betonar att ungdomars ökade deltagande i samhällslivet , förutom att vara en viktigt gärning i sig själv, kan fungera som ett steg på vägen mot ett ökat politiskt deltagande.

14.  Europaparlamentet poängterar i detta avseende att icke-formellt och informellt lärande, liksom deltagande i idrotts- och frivilligverksamhet, har en viktig roll när det gäller att stimulera utvecklingen av medborgerliga, sociala och interkulturella kompetenser och färdigheter bland europeiska ungdomar.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det finns nationella regelverk och tillräckliga finansiella resurser för frivilligarbete.

16.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra ungdomar, särskilt dem med färre möjligheter och dem utanför formella organisationsstrukturer, att spela en aktiv och viktig roll i det offentliga livet. Parlamentet uppmanar dem även att anta en deltagarbaserad strategi för utformningen av politiken så att ungdomar får möjlighet att påverka beslut som påverkar deras liv genom att ge dem verktyg för demokrati både på och utanför nätet, samtidigt som hänsyn tas till de begränsningar och risker som är förknippade med sociala medier, och genom att involvera berörda aktörer, såsom arbetsmarknadens parter, organisationer i det civila samhället och ungdomsorganisationer, vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av ungdomspolitik.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra ungdomar att delta fullt ut i valprocessen.

18.  Europaparlamentet understryker behovet att fortsätta den strukturerade dialogen mellan ungdomar och beslutsfattare inom nästa europeiska samarbetsram på ungdomsområdet. Parlamentet anser att den strukturerade dialogen systematiskt bör öka antalet och mångfalden av grupper av ungdomar som den riktar sig till, och konstaterar att ett tillräckligt ekonomiskt stöd för nationella och europeiska arbetsgrupper bör anslås för detta ändamål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra nationella, regionala och lokala beslutsfattare att delta i den strukturerade dialogen med ungdomar.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att tillämpa öppenhet när de lämnar in sina räkenskaper och använder medel som öronmärkts för att främja hållbar sysselsättning för ungdomar. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten av att medlemsstaterna på begäran lämnar in detaljerad information om situationen för landets ungdomar.

20.  Europaparlamentet framhåller bristen på systematiska uppdateringar och tillförlitliga uppgifter om ungdomsstrategins genomförande. Parlamentet uppmanar med tanke på detta eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att verka för ett närmare samarbete mellan nationella och regionala statistikbyråer när det gäller att lämna in relevant och uppdaterad statistik om ungdomar, vilket är viktigt för att man ska kunna bedöma hur väl strategins genomförande har lyckats. De rapporter som lämnas in vart tredje år måste åtföljas av sådan statistik.

21.  Europaparlamentet påminner om att det finns en tendens till sjunkande deltagande bland ungdomar i nationella och lokala val och att ungdomar behöver ett politiskt engagemang och se resultatet av sitt bidrag. Parlamentet påminner om att möjligheter till erfarenhet av politiskt deltagande i sin egen miljö och i lokalsamhällen från tidig ålder är ett avgörande steg mot en ökad känsla av europeiskt medborgarskap och för att ungdomar ska bli aktiva medborgare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra regionala och lokala myndigheter att se till att ungdomar och ungdomsorganisationer kan delta och involveras fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt i beslutsfattandet och valprocessen.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera de nationella ungdomsråden i ungdomsstrategins övervaknings- och genomförandekommittéer.

23.  Europaparlamentet betonar teknikens potential för nå ut till ungdomar och uppmanar EU att göra det lättare för dem att delta i samhället genom e-plattformar.

24.  Europaparlamentet noterar att trots kommissionens fortlöpande insatser för att informera om möjligheter för ungdomar som stöds av olika unionsprogram är det tyvärr fortfarande många ungdomar som anser att de har begränsad tillgång till dem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra sina kommunikationsverktyg.

Lika möjligheter för att säkra varaktig integrering på arbetsmarknaden

25.  Europaparlamentet är djupt oroat över den ihållande höga ungdomsarbetslösheten i hela EU, särskilt i södra Europa. Parlamentet påminner om att skapandet av arbetstillfällen och sysselsättning av hög kvalitet bör garanteras och förbli centrala åtaganden gentemot ungdomar, och efterlyser i detta sammanhang åtgärder för att underlätta ungdomars övergång från utbildning till arbete genom att de erbjuds högkvalitativa praktikplatser och lärlingsutbildningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja strukturreformer av arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och skälig lön för att ungdomar inte ska diskrimineras när de ska ut i arbetslivet. Parlamentet betonar vikten av att definiera sociala rättigheter för nya former av sysselsättning och rättvis yrkespraktik samt att säkerställa den sociala dialogen.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att de nationella, regionala och lokala myndigheterna agerar för att anta skräddarsydda åtgärder och tillhandahålla individanpassat stöd för att nå ut till alla ungdomar som varken arbetar eller studerar. Parlamentet påminner om behovet av att involvera lokala aktörer såsom arbetsmarknadens parter, fackföreningar, det civila samhället och ungdomsorganisationer.

27.  Europaparlamentet anser att särskilda åtgärder bör vidtas för att ta itu med unga kvinnors otrygga situation på arbetsmarknaden, med särskild inriktning på lönegapet mellan kvinnor och män och kvinnors överrepresentation i atypiska anställningsformer som saknar socialt skydd.

28.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja rättvisa arbetsvillkor och tillräckligt socialt skydd för arbetstagare i så kallade nya former av sysselsättning, där ungdomar är överrepresenterade.

29.  Europaparlamentet anser att åtgärder också bör vidtas för att integrera unga migranter på arbetsmarknaden, med full respekt för principen om lika behandling.

30.  Europaparlamentet betonar att en inkluderande ungdomspolitik bör värna och främja sociala program som underlättar politiskt och kulturellt deltagande. Anständigt och reglerat arbete, med grund i kollektivavtal, icke-prekära arbetsförhållanden, skäliga löner och allmänna offentliga tjänster av hög kvalitet är viktiga för ungdomars välmående i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja rättvisa arbetsvillkor och fullgott socialt skydd, även när det gäller nya former av sysselsättning.

31.  Europaparlamentet erinrar om att sysselsättning och företagande är en av åtta prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi (2010–2018). Ungdomsarbete och icke-formellt lärande, särskilt så som det tagits fram av ungdomsorganisationer, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla ungdomars potential, inbegripet deras färdigheter som företagare, och gör det möjligt för dem att utveckla en bred uppsättning kompetenser som kan öka deras möjligheter på arbetsmarknaden.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja möjligheter till arbete och studier i andra medlemsstater, att utvidga och öka investeringarna i yrkesutbildning och att lägga fram det som ett lockande utbildningsalternativ.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja regionala och lokala myndigheter och att investera i nya livsmöjligheter för ungdomar, för att utveckla deras kreativitet och fulla potential, samt att stödja ungt företagande och främja social inkludering av ungdomar till förmån för deras lokalsamhällen.

34.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att anta en rättighetsbaserad strategi när det gäller ungdomar och sysselsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att ungdomar har tillgång till högkvalitativa praktikplatser och arbetstillfällen som respekterar deras rättigheter, inklusive rätten till ett fast jobb som ger en lön som det går att leva på och ett socialt skydd samt säkrar ett värdigt och självständigt liv.

35.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att övervaka aktörer som upprepade gånger erbjuder på varandra följande praktikperioder utan att dessa följs av anställning, för att hindra att anställningar ersätts av så kallade praktikplatser.

36.  Europaparlamentet gläder sig över att ungdomssysselsättningsinitiativet har gett stöd till mer än 1,6 miljoner ungdomar(20). Parlamentet betonar att mer ansträngningar och finansiella åtaganden behövs. Parlamentet betonar behovet av att nå ut bättre till ungdomar som varken arbetar eller studerar, som stöter på flera olika typer av hinder, samt av att förbättra kvaliteten på det som erbjuds inom ungdomsgarantin, genom att man fastställer tydliga kvalitetskriterier och kvalitetsnormer, inklusive tillgång till socialt skydd, minimilön och anställningsrättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att verkligen förbättra sina övervaknings-, rapporterings- och resultatmätningssystem och att se till att medlen från ungdomssysselsättningsinitiativet används som ett komplement till den nationella finansieringen, och inte som en ersättning.

37.  Europaparlamentet betonar dessutom behovet av att se över kvaliteten när det gäller mentorskap och handledning, kvaliteten och lämpligheten hos den faktiska individanpassade utbildningen, praktiken eller yrkesverksamheten, liksom kvaliteten på resultaten i förhållande till de fastställda målen. Parlamentet understryker här att man måste se till att befintliga kvalitetsramar, till exempel den europeiska kvalitetsramen inom ungdomssysselsättningsinitiativet, tillämpas. Parlamentet anser att ungdomar också bör vara involverade i övervakningen av erbjudandenas kvalitet.

38.   Europaparlamentet påminner om att åtgärder för att främja integrering på arbetsmarknaden av ungdomar som varken arbetar eller studerar, inklusive högkvalitativ betald praktik och lärlingsutbildning, måste stödjas ekonomiskt av ungdomssysselsättningsinitiativet eller framtida europeiska verktyg, och att varje form av ersättande av arbetstillfällen eller utnyttjande av unga arbetstagare ska undvikas.

39.  Europaparlamentet konstaterar att främjandet av en företagaranda bland ungdomar är ett prioriterat område och att de formella och icke-formella utbildningssystemen är mycket effektiva insatser för främjande av ungt företagande. Parlamentet understryker att företagande är ett verktyg för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och social utestängning och främja innovation. Därför bör EU:s ungdomsstrategi stödja skapandet av en gynnsam miljö för ungt företagande.

40.  Europaparlamentet påminner om att det huvudsakliga målet med ungdomssysselsättningsinitiativet är att nå ut till ungdomar som varken arbetar eller studerar, och uppmanar därför eftertryckligen medlemsstaterna att satsa mer på att identifiera och fokusera på denna befolkningsgrupp, särskilt de mest utsatta ungdomarna, till exempel funktionsnedsatta, och ta hänsyn till deras särskilda behov.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta fram innovativa och flexibla stipendier för att lyfta fram talang och konstnärs- och idrottsbegåvning inom allmän utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet stöder de medlemsstater som vill införa stipendiesystem för studerande med påvisad utbildnings-, idrotts- och konstnärsbegåvning.

42.  Europaparlamentet understryker att 38 procent av ungdomarna har svårt att få tillgång till information. Parlamentet understryker betydelsen av en gemensam strategi för att vägleda, stödja och informera ungdomar om deras rättigheter och möjligheter.

43.  Europaparlamentet betonar vidare att ungdomssysselsättningsinitiativet inte bara ska fokusera på högutbildade ungdomar som varken arbetar eller studerar, utan även på dem som är lågutbildade, inte arbetar och inte är inskrivna hos den offentliga arbetsförmedlingen.

44.  Europaparlamentet betonar att arbetskraftens rörlighet inom EU fortsätter att vara begränsad trots den höga ungdomsarbetslösheten, och påminner om hur viktig arbetskraftens rörlighet är för en konkurrenskraftig marknad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja möjligheterna till arbete och studier i andra medlemsstater.

45.  Europaparlamentet framhåller ännu en gång att vuxna över 55 år har en viktig uppgift när det gäller att träna upp unga på arbetsplatsen. Parlamentet förespråkar, tillsammans med kommissionen, program som gör det möjligt för dessa personer att gradvis lämna arbetsmarknaden fram till pensionsåldern, mer specifikt genom att först övergå till deltidsarbete och att då träna upp unga och hjälpa dem att steg för steg integreras på arbetsplatsen.

46.  Europaparlamentet understryker företagens viktiga roll när det gäller kompetensutveckling och skapande av arbetstillfällen för ungdomar. Utbildning inom områden med anknytning till främjande av företagande kan bidra till att öka tillväxten på längre sikt, stärka EU:s konkurrenskraft och minska arbetslösheten.

47.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i sina handlingsplaner ange vilka resultat man hoppas uppnå genom de planerade åtgärderna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att medlemsstaterna ger garantier för att de genomförda åtgärderna verkligen har lett till ökad sysselsättning. Parlamentet upprepar att det finns ett behov av att bedöma hållbarheten hos de åtgärder som ska genomföras.

Hållbar utveckling: framtiden för ungdomar

48.  Europaparlamentet är fast övertygat om att formell, icke-formell och informell utbildning av hög kvalitet är en grundläggande rättighet. Parlamentet anser därför att alla européer bör garanteras tillgång till alla nivåer av högkvalitativ utbildning, oavsett socioekonomisk status, etnicitet och kön, fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Parlamentet understryker den viktiga roll som den formella, icke-formella och informella utbildningen spelar när det gäller att förse ungdomar med de kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs för att bli engagerade medborgare och ta del av det europeiska projektet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utarbeta särskilda strategier och uppmuntrar i detta avseende till att lika hänsyn tas till konstnärlig och kreativ utbildning och vetenskapliga och tekniska ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) i skolornas läroplaner.

49.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att modernisera utbildningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja införandet av nya färdigheter och ny kompetens i utbildningen, exempelvis medborgarskap, kritiskt tänkande och företagaranda och att främja framtagandet av nya pedagogiska verktyg för att öka deltagandet i och tillgången till utbildning.

50.  Europaparlamentet är djupt oroat över det akuta problemet med barnfattigdom, som drabbar upp till 25 miljoner barn i EU (mer än 26,4 procent av alla européer under 18 år) från familjer som lider varje dag på grund av brist på tillräcklig inkomst och grundläggande tjänster. Parlamentet anser att ungdomspolitiken skulle kunna bidra till områden såsom barn- och familjepolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ”barngaranti” som ett långsiktigt verktyg för att erbjuda alla barn i EU lika möjligheter inom ramen för dess särskilda fond, för att se till att varje barn som lever i fattigdom får tillgång till gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, gratis barnomsorg, anständiga bostadsförhållanden och tillräckligt med mat.

51.  Europaparlamentet är djupt oroat över problemet med avhopp från skolan i förtid, och efterlyser därför lämpliga lösningar för att åtgärda det, i syfte att uppnå Europa 2020-målen.

52.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja initiativ som syftar till att främja ett aktivt och kritiskt medborgarskap, respekt, tolerans, värden och interkulturellt lärande, och framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som EU:s program såsom Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna spelar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja platser för dialog med ungdomar om en mängd olika teman såsom sex, jämställdhet, politik, solidaritet, miljö, lagstiftning, historia och kultur.

53.  Europaparlamentet är fast övertygat om att läs- och skrivkunnighet, inklusive digital kompetens och mediekompetens, räknefärdighet samt grundläggande färdigheter, som fungerar som ett nyckelverktyg för att säkerställa självständighet och en lovande framtid för ungdomar, måste prioriteras på europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att ge alla tillgång till grundläggande inlärningskunskaper och kompetens.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra initiativ med formell utbildning och informellt lärande för att stödja ungdomars uppfinningsförmåga, kreativitet och företagaranda och att främja sammanhållning och ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika grupper.

55.  Europaparlamentet noterar med stor oro, i detta avseende, det fortsatt höga antalet EU-medborgare med dålig läs- och skrivkunnighet eller läs- och skrivsvårigheter, däribland funktionell analfabetism, bristande digital kompetens och mediekompetens, vilket är mycket oroande med tanke på hur det påverkar deras möjlighet att i tillräcklig utsträckning delta i det offentliga livet och på arbetsmarknaden.

56.  Europaparlamentet erinrar om att den första principen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställer att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar följaktligen vikten av att prioritera och garantera sociala investeringar i utbildning under den nya programperioden i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

57.  Europaparlamentet är fast övertygat om att den sociala resultattavlan, som infördes inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör användas för att övervaka EU:s ungdomsstrategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en särskild uppsättning indikatorer för att övervaka ungdomsstrategin, såsom utbildning, färdigheter och livslångt lärande, jämställdhet på arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård, digital tillgång, levnadsvillkor och fattigdom.

58.  Europaparlamentet betonar den nyckelroll som familj och lärare har i att stödja ungdomar som utsätts för mobbning i skolan och på nätet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att motverka denna typ av beteende, som påverkar det psykiska välbefinnandet hos ungdomar, särskilt genom att utveckla lämplig digital kompetens från och med lågstadiet, i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning.

59.  Europaparlamentet menar att gemensamma mål och verktyg måste utarbetas för att mäta politikens påverkan, med utgångspunkt från internationella studier, för att insatsområdena utbildning, ungdomspolitik och idrott ska bli mer verkningsfulla.

60.  Europaparlamentet understryker de negativa effekterna av stress på ungdomars välbefinnande i skolan, inom yrkesutbildningen, på arbetsmarknaden och i privatlivet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i program för psykisk hälsa och att uppmuntra berörda aktörer att hjälpa ungdomar i detta avseende.

61.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera psykiskt och fysiskt välbefinnande för europeiska ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja idrottsaktiviteter utanför skoltid och att öka medvetenheten med hjälp av informationskampanjer om god kosthållning.

62.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja interkulturell dialog inom idrotten, bland annat genom att skapa plattformar för ungdomar, flyktingar och migranter.

63.  Europaparlamentet anser med tanke på ungdomspolitikens komplexitet och dess effekter att ett forskningssamarbete måste stimuleras för att utveckla empiriskt underbyggda insatser och förebyggande lösningar som gynnar ungdomars välbefinnande och motståndskraft.

64.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av kultur, inte bara för att bekämpa våld, rasism, radikalisering och intolerans, utan också för att utveckla en europeisk identitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och investera i kultur och att säkerställa lika tillgång.

65.  Europaparlamentet betonar att ungdomsorganisationer spelar en avgörande roll för ungdomars deltagande och inkludering i samhället. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stödja ungdomsorganisationer och erkänna deras roll i utvecklingen av färdigheter och social inkludering, och att stödja inrättandet av ungdomsråd på alla nivåer, tillsammans med ungdomar.

66.  Europaparlamentet betonar vikten av validering av icke-formellt och informellt lärande för att stärka eleverna, eftersom detta är helt avgörande för utvecklingen av ett samhälle som bygger på social rättvisa och lika möjligheter, och bidrar till utvecklingen av medborgerliga färdigheter och personlig utveckling. Parlamentet beklagar att arbetsgivarna och anordnare av formell utbildning fortfarande inte i tillräckligt hög grad erkänner värdet och relevansen av färdigheter, kompetens och kunskap som inhämtats genom icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet påpekar att den bristande jämförbarheten och enhetligheten mellan valideringsmetoderna i EU-länderna utgör ett ytterligare hinder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar att genomföra ett nationellt system för erkännande och validering samt säkerställa tillräcklig finansiering för kunskaper som förvärvats genom icke-formell utbildning, och erinrar om rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(21).

Bättre samordning och stöd från finansieringsinstrument för EU:s ungdomsstrategi

67.  Europaparlamentet anser att EU:s ungdomsstrategi bör följa den fleråriga budgetramen samt målen för hållbar utveckling och alla relevanta flaggskeppsinitiativ, program och politiska strategier genom att man upprättar en systematisk dialog mellan de respektive organen, fastställer tydliga mål och inrättar en passande samordningsmekanism.

68.  Europaparlamentet erinrar om att EU på ungdomsområdet endast kan vidta åtgärder för att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder i linje med subsidiaritetsprincipen, betonar betydelsen av samstämdhet mellan finansieringen på EU-nivå och nationell nivå och uppmanar därför kommissionen att främja synergier med nationella, regionala och lokala initiativ i syfte att undvika dubbelarbete, överlappning och upprepning av verksamhet.

69.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att öka de offentliga investeringarna i utbildning och ungdomsrelaterade frågor.

70.  Europaparlamentet är fast övertygat om att de tillgängliga medlen till stöd för olika ungdomsrelaterade initiativ och politikområden, såsom Erasmus+, ungdomssysselsättningsinitiativet och programmet Ett Europa för medborgarna, bör ökas avsevärt i nästa fleråriga budgetram för att öka ungdomars möjligheter och undvika utestängning.

71.  Europaparlamentet välkomnar den europeiska solidaritetskåren, ett program som främjar solidaritet bland europeiska ungdomar, frivilligarbete och utvecklingen av ett inkluderande medborgarskap. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att det nya initiativet ska finansieras med hjälp av nya resurser och att programmet inte ska användas som ett alternativ för att ta itu med ungdomsarbetslösheten.

72.  Europaparlamentet är fast övertygat om att programmet Ett Europa för medborgarna bör fortsätta att främja ett aktivt medborgarskap, samhällsutbildning och dialog samt skapa en känsla av europeisk samhörighet. Parlamentet noterar programmets låga framgångsgrad på grund av bristande finansiering och efterlyser en avsevärd ökning av anslagen.

73.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att bibehålla programmet Erasmus för unga företagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att gemensamt främja detta program, i samverkan med handelskammare, företag och ungdomar, utan att för den skull försumma sina huvudsakliga verksamhetsområden.

74.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att stärka programmet Kreativa Europa, som tillhandahåller särskilda rörlighetsprogram för unga konstnärer och yrkesverksamma som arbetar inom den kulturella och den kreativa sektorn.

75.  Europaparlamentet understryker vikten av Erasmus+: ett viktigt verktyg för att frambringa aktiva och engagerade unga medborgare. Parlamentet är övertygat om att Erasmus+ bör rikta sig till alla ungdomar, även dem med färre möjligheter, och att den högre ambitionsnivån för Erasmus+ kommande programperiod måste åtföljas av betydande extra medel för att frigöra programmets fulla potential, och att förfarandena bör förenklas genom upprättande av elektroniska system för tillgång till gränsöverskridande tjänster och uppgifter om studerande, såsom projektet med ”e-tjänstekortet”.

76.  Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning mellan EU:s ungdomsstrategi och Erasmus+, genom samordning av tidsramarna för genomförandet, ändring av förordningen om Erasmus+ så att den klart stöder strategins mål genom gemensamma ”ungdomsmål” samt fastställande av nyckelåtgärd 3 som strategins viktigaste genomförandeverktyg.

77.  Europaparlamentet betonar att budgeten för ungdomssysselsättningsinitiativet inte räcker för att säkerställa att programmet når sina uppsatta mål. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd ökning av anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet inom ramen för nästa fleråriga budgetram och begär att medlemsstaterna anslår medel till program för ungdomssysselsättning i sina nationella budgetar. Parlamentet understryker vidare att man måste höja den stödberättigande åldersgränsen från 25 till 29 år för att bättre återspegla verkligheten då många nyutexaminerade och nykomlingar på arbetsmarknaden är i slutet av tjugoårsåldern.

78.  Europaparlamentet förespråkar en harmonisering, utan åsidosättande av subsidiaritetsprincipen, av begreppet ungdom, med en och samma åldersgräns i hela EU. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att bidra till denna harmonisering, undanröja hinder för bedömning av framsteg och besluta vilka åtgärder som ska genomföras.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar till främjande av EU:s framtida ramprogram för forskning och innovation för utveckling av integrerade, faktabaserade insatser och förebyggande lösningar som främjar ungdomars välbefinnande och motståndskraft.

80.  Europaparlamentet noterar de resultat och risker som tyder på att åtgärder som leds av kommissionen (bland annat utbytesprogram för studenter) enligt de nationella myndigheterna uppfyller kraven i ungdomsstrategin och att vissa medlemsstater drar tillbaka sina resurser från politikområden som får stöd från EU:s budget.(22)

o

o  o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(2)

EUT C 417, 15.12.2015, s. 1.

(3)

EUT C 120, 26.4.2013, s 1.

(4)

EUCO 37/13.

(5)

EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(6)

http://ec.europa.eu/assets/eac/dgs/education_culture/more_info/evaluations/docs/youth/youth-strategy-2016_en.pdf

(7)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0359.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2017)0018.

(10)

EUT C 417, 15.12.2015, s. 17.

(11)

EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2016)0426.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2016)0106.

(14)

EUT C 316, 22.9.2017, s. 76.

(15)

EUT C 120, 5.4.2016, s. 22.

(16)

EUT C 11, 12.1.2018, s. 16.

(17)

http://www.youthforum.org/policypaper/resolution-eu-youth-strategy/

(18)

Europeiska ungdomsforumets skuggrapport om EU:s ungdomspolitik.

(19)

Society at a Glance 2016 – OECD Social Indicators.

(20)

Europaparlamentets resolution om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna (P8_(TA(2018)0018)).

(21)

EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(22)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/615645/EPRS_STU(2018)615645_EN.pdf


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (28.3.2018)

till utskottet för kultur och utbildning

över rapporten om genomförandet av EU: s ungdomsstrategi

(2017/2259(INI))

Föredragande av yttrande: João Pimenta Lopes

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Ungdomsarbetslösheten har minskat successivt under de senaste åren, men enligt Eurostat låg den ändå på 16,1 % i januari 2018 och på över 34 % i vissa medlemsländer. Jämfört med siffrorna för 2008 (15,6 %) står det klart att nivån har ökat. Talen gör att det inte finns någon universallösning om ungdomars fulla potential ska tillvaratas. Ungdomsarbetslösheten är oroväckande hög i de yttersta randområdena, över 50 % i vissa områden, däribland Mayotte.

B.  Andelen unga som lever i fattigdom och socialt utanförskap har ökat. År 2016 fanns det över sex miljoner ungdomar i åldersgruppen 15–24 år i EU som varken arbetade eller studerade.

C.  EU-institutionerna skapar själva inte några arbetstillfällen i regionerna, och det måste därför vara ett uttalat mål för ungdomsinitiativet att i så stor utsträckning som möjligt främja regionerna och små och medelstora företag, för att garantera ungdomar sysselsättning långsiktigt.

D.  Slutmålet för EU:s ungdomsstrategi är att alla unga i EU ska få fler och lika möjligheter.

E.  EU:s ekonomi växer igen och klyftorna har börjat minska.

F.  Minskningen av klyftorna är tydlig på regional nivå inom hela EU. Många regioner har fortfarande en sysselsättningsgrad som ligger under nivåerna före krisen.

G.  År 2016 var andelen unga som varken arbetade eller studerade 15,6 %.

H.  Det är främst medlemsstaterna som ska bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, men EU har en viktig stödjande och samordnande roll.

I.  EU:s ungdomsstrategi är visserligen en pågående strategi som kontinuerligt förbättras, men dess mål är fortfarande mycket breda och ambitiösa. Det saknas vederbörligen fastställda referensparametrar.

J.  Utbildning bidrar till att minimera effekterna av socioekonomiska skillnader genom att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att minska överföringen av nackdelar från generation till generation.

K.  Att inte investera övergripande i unga och ungas rättigheter kommer att hindra unga från att hävda, utöva och försvara sina rättigheter, och bidra till att förvärra företeelser såsom minskande befolkningstal, avhopp från skolan i förtid, brist på yrkeskvalifikationer, sent inträde på arbetsmarknaden, bristande ekonomiskt oberoende, potentiellt dåligt fungerande socialförsäkringssystem, otrygga anställningar överlag och socialt utanförskap.

L.  De senaste åren har EU lanserat ett antal initiativ såsom sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin inom ramen för sin ungdomsstrategi, i syfte att skapa fler och lika möjligheter för alla unga som studerar eller arbetar och främja ungas delaktighet, egenmakt och aktiva deltagande i samhället.

M.  De problem som unga möter när det gäller arbete och utbildning samt socialt och politiskt engagemang är inte enhetliga, och vissa grupper påverkas mer oproportionerligt än andra. Mer måste göras för att stödja dem som står längst från eller är helt bortkopplade från arbetsmarknaden.

N.  Att bevara lokala skolor och läroanstalter i alla Europas regioner är avgörande för att förbättra utbildningen för unga och EU bör fullt ut stödja regionerna att klara denna utmaning.

O.  Högutbildad arbetskraft och ett attraktivt företagsklimat gör det möjligt att dra fördel av högre tillväxt.

P.  Yrkesvägledning och tillgång till information om anställningsmöjligheter och utbildningsvägar är viktiga faktorer för en framtida utveckling av utbildningen och övergång till arbetsmarknaden.

Q.  Det är angeläget att unga i EU får möjlighet att yttra sig, både genom en framgångsrik strukturerad dialog och även på andra sätt.

R.  När målen för denna strategi fastställs och när den genomförs och utvärderas måste EU ha ett nära samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.

1.  Europaparlamentet betonar att en inkluderande ungdomspolitik bör värna och främja sociala program som underlättar politiskt och kulturellt deltagande. Anständigt och reglerat arbete, med grund i kollektivavtal, icke-prekära arbetsförhållanden, tillräckliga löner och allmänna offentliga tjänster av hög kvalitet är viktigt för ungdomars välmående i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja rättvisa arbetsvillkor och fullgott socialt skydd, även när det gäller nya former av sysselsättning.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt främja principen om ungdomars inkludering på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt på arbetsmarknadsintegrering för ungdomar med funktionsnedsättning, där deras deltagande ska utgöra ett mål för lyckade ungdomsprogram. Parlamentet konstaterar att den nuvarande tekniska utvecklingen ger studerande med funktionsnedsättning nya möjligheter att förvärva kunskaper och färdigheter både formellt och informellt.

3.  Europaparlamentet menar att viktiga program som Erasmus+, Erasmus för unga företagare och sysselsättningsinitiativet för unga måste fortsätta. Programmen bör anpassas till de olika situationerna för unga i EU, så att alla får samma möjligheter. Parlamentet framhåller att de unga i de yttersta randområdena befinner sig i en speciell situation, som ofta hindrar dem från att utnyttja programmen. Erasmus+-programmet är viktigt för att förbättra utbildningen och ungas anställbarhet, förse ungdomar med färdigheter och kompetens för livet och möjligheter att utforska ytterligare karriärmöjligheter över gränserna. Parlamentet efterlyser ökade medel till detta program i nästa fleråriga budgetram.

4.  Europaparlamentet erkänner att antalet unga med högst grundskoleutbildning har minskat under de senaste åren och att man därigenom närmar sig Europa 2020‑strategins mål. Parlamentet uppmanar trots detta medlemsstaterna att genomföra strategier som är inriktade på ungdomar från de mest utsatta familjerna såsom familjer tillhörande etniska minoriteter, i synnerhet gruppen romer, som har lägre utbildningsnivåer eller riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap, eftersom en bättre utbildning bidrar till att bryta den onda cirkeln med fattigdom.

5.  Europaparlamentet betonar att man kan investera mer både i inhemsk och gränsöverskridande rörlighet för att få ner ungdomsarbetslösheten. Parlamentet efterlyser en bättre matchning mellan lediga platser och arbetssökandes färdigheter genom underlättad rörligheten mellan (gränsöverskridande) regioner.

6.  Europaparlamentet noterar slutsatserna i halvtidsutvärderingen av EU:s ungdomsstrategi att strategin framgångsrikt har satt igång konkreta förändringar på nationell och organisatorisk nivå, har uppmuntrat till sektorsövergripande samarbete, ömsesidigt lärande och en strukturerad dialog med unga samt har stimulerat till nationella ungdomsagendor som stärker eller ger de ungdomspolitiska prioriteringarna ny inriktning i flera medlemsstater.

7.  Europaparlamentet beklagar det stora antalet unga som varken arbetar eller studerar och betonar att sysselsättning och utbildning för unga bör vara en av EU:s främsta politiska prioriteringar.

8.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som frivilligt engagemang spelar för att utveckla färdigheter och betonar behovet av bättre validering av de färdigheter som förvärvats genom frivilligarbete.

9.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att bibehålla programmet Erasmus för unga företagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att gemensamt främja detta program, i samverkan med handelskammare, företag och ungdomar, utan att för den skull försumma sina huvudsakliga verksamhetsområden.

10.  Europaparlamentet menar att man i högre grad måste marknadsföra och informera om befintliga möjligheter till frivilligarbete.

11.  Europaparlamentet anser att den öppna samordningsmetoden bör fortsätta att tillämpas efter den nuvarande samarbetsperioden inom ungdomspolitiken för att fastställa en gemensam agenda, utbyta bästa praxis och öka kunskapsbaserat beslutsfattande. Parlamentet anser dock att den nuvarande strategins insatsområden och initiativ bör förenklas och effektiviseras samt att dess mekanismer för övervakning och rapportering av resultat bör förbättras för att strategin ska bli mer riktad och ambitiös.

12.  Europaparlamentet välkomnar ungdomsgarantins positiva resultat, men betonar samtidigt att antalet unga i EU som varken arbetar eller studerar fortfarande är oroväckande högt. Kommissionen uppmanas därför eftertryckligen att stärka och fortsätta att genomföra ungdomsgarantin, samt att upprepa dess resultat i medlemsstater där garantin ännu inte har införts.

13.  Europaparlamentet delar uppfattningen att ungdomspolitiken inte kan lyckas i en stagnerad ekonomi, utan är beroende av en stark ekonomi med villkor som uppmuntrar till arbete.(1)

14.  Europaparlamentet upprepar vikten av att ungdomsstrategin är sektorsövergripande för att få med ungdomsdimensionen och för synergieffekter med andra relevanta politikområden såsom sysselsättning och utbildning. Integreringen av ungdomsstrategin med andra relaterade initiativ på EU-nivå kunde förbättras.

15.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inrätta en plattform för ungdomar på nätet, där de anonymt kan rapportera överträdelser som begås av personer som ansvarar för att genomföra programmen samt föreslå ändringar och ställa frågor. De ansvariga myndigheterna och arbetsgivarna måste också involveras, genom att ett utrymme på plattformen skapas där de kan ställa frågor och dela med sig av bästa praxis.

16.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen och öka medlemsstaternas medvetenhet om yrkesutbildning som ett oumbärligt alternativ till högre utbildning.

17.  Europaparlamentet framhåller värdet av en strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer (inbegripet nationella ungdomsråd) som ett sätt att upprätta strukturer och processer för deras aktiva deltagande i planeringen, genomförandet och utvärderingen av ungdomspolitiken och ungdomsprogrammen, skapandet av en gemensam agenda, utbytet av bästa praxis och förbättringen av kunskapsbaserat beslutsfattande. Parlamentet uppmuntrar inkludering av utsatta grupper (t.ex. unga som varken arbetar eller studerar, migranter och flyktingar, unga med funktionsnedsättning och med högst grundskoleutbildning). Inrättandet av en jourlinje i EU mot kränkningar av ungas rättigheter bör övervägas, så att unga kan rapportera direkt till kommissionen om eventuella negativa erfarenheter från deltagandet i åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin. Konferensen som hölls 2017 om EU:s framtida ungdomsstrategi var betydelsefull. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprepa detta evenemang regelbundet för utbyte av bästa praxis vid genomförandet av ungdomsprogram och för ökad kommunikation mellan ungdomsföreningar, arbetsgivare och nationella och lokala myndigheter.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av kommissionens utvärdering av genomförandet av ungdomsstrategin i medlemsstaterna i syfte att möjliggöra ytterligare kontroller och övervakning på plats. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att fastställa mål för EU:s ungdomsstrategi som kan bedömas kvalitativt och kvantitativt, med hänsyn tagen till varje medlemsstats och regions särdrag. Kommissionen uppmanas att öka finansieringen för program och åtgärder som förbereder unga för arbetslivet.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att skärpa kontrollen och övervakningen, för att garantera att de europeiska ungdomsprogrammen inte får motsatt effekt än vad som var avsikten och inte skapar otrygga arbetstillfällen. Kommissionen uppmanas vidare att föra en ekonomisk politik och sysselsättningspolitik som syftar till att skapa fler och bättre arbetstillfällen för unga. En verklig EU-ungdomsstrategi bör därför inte bara inriktas på att få unga i arbete utan även på att stödja skapandet av värdiga arbetstillfällen av hög kvalitet.

20.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för unga är det synligaste EU‑programmet som stöder integrering av unga på arbetsmarknaden i Europa, och insisterar på att detta ska fortsätta under nästa programperiod och att tillämpningsområde ska utvidgas, med tydliga mål och öppenhet kring resultaten. Parlamentet välkomnar ökade anslag för sysselsättningsinitiativet, men påpekar att det för närvarande inte finns tillräckliga resurser för att garantera alla unga som varken arbetar eller studerar en utbildningsplats, praktikplats eller vidareutbildning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att se till att tillgängliga ESF-medel inte ersätter nationella offentliga utgifter. Parlamentet efterlyser därför att sysselsättningsinitiativet för unga får ökade anslag under nästa fleråriga budgetram samtidigt som en snabb och förenklad användning av medlen och en stabil finansiering säkerställs.

21.  Europaparlamentet betonar att arbetsmarknaden är i ständig förändring. Övergången till arbetsmarknaden underlättas av ett utbildningssystem som utbildar individer på ett heltäckande sätt, hjälper eleverna att hitta sina egna inlärningsmetoder och garanterar att de får övergripande färdigheter och kompetenser, bland annat grundläggande och icke‑kognitiva färdigheter samt nyckelkompetenser som är framtidsinriktade, för att främja integrationen på arbetsmarknaden och mångsidigheten i yrkeslivet, inte genom tidig specialisering utan genom möjligheten att uppnå en lång rad kvalifikationer. Särskild vikt bör läggas vid att främja språkkunskaper och möjligheterna till arbete och studier i andra medlemsstater och rörlighet bland unga. Det behövs en större samordning mellan offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare samt ett mer omfattande erkännande och en mer omfattande validering av examensbevis och färdigheter, inbegripet icke-formellt lärande. Parlamentet framhåller i synnerhet utbildningsmodellen där teori varvas med praktik, som inte är tillräckligt känd men som på ett betydande sätt kan bidra till utbildning av kvalificerad arbetskraft inom bristyrken genom att säkerställa en smidig övergång från skola och utbildning till yrkesliv.

22.  Europaparlamentet erinrar om att sysselsättning och företagande är en av åtta prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi (2010–2018). Ungdomsarbete och icke-formellt lärande, särskilt inom ungdomsorganisationer, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla de ungas potential, särskilt deras färdigheter som företagare, och gör det möjligt för dem att utveckla en bred uppsättning kompetenser som kan öka deras möjligheter på arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet betonar att trots den höga ungdomsarbetslösheten fortsätter arbetskraftens rörlighet inom EU att vara begränsad. Parlamentet påminner därför om hur viktig arbetskraftens rörlighet är för en konkurrenskraftig marknad. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen och medlemsstaterna att främja möjligheterna till arbete och studier i andra medlemsstater.

24.  Europaparlamentet framhåller ännu en gång att vuxna över 55 år har en viktig uppgift när det gäller att träna upp unga på arbetsplatsen. Parlamentet förespråkar, tillsammans med kommissionen, inrättandet av program som gör det möjligt för dessa personer att gradvis lämna arbetsmarknaden fram till pensionsåldern, mer specifikt genom att först övergå till deltidsarbete och att då träna upp unga och hjälpa dem att steg för steg integreras på arbetsplatsen.

25.  Europaparlamentet understryker företagens viktiga roll när det gäller att ge unga yrkeskunnande och arbetstillfällen. Utbildning inom områden relaterade till entreprenörskap kan bidra till att öka tillväxten på längre sikt, stärka Europas konkurrenskraft och minska arbetslösheten.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att motverka att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning genom att man kartlägger bristerna i skolsystemet och samhället, hjälper eleverna att hitta sina egna inlärningsmetoder, inför relevanta och engagerande kursplaner och ser till att det finns ett kraftfullt och välutvecklat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och vägledningstjänster för alla studerande. En heltäckande och inkluderande strategi är mycket viktig för att alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade och att de kan bestämma över sin utbildning.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av den framtida ungdomsstrategin och den fleråriga budgetramen efter 2020, säkerställa att programmen för utbildning, jobbskapande och ungas, inbegripet funktionsnedsatta ungas, sociala integrering ska få större anslag, behörigheter och räckvidd och också säkerställa att denna finansiering inte bidrar till oavlönade praktikplatser, osäkra arbetsförhållanden eller till att fasta arbeten ersätts med tillfälliga arbeten eller praktikplatser. Parlamentet betonar behovet av att erbjuda lämpligt utbildningsinnehåll samt anständiga arbetsvillkor för praktik- och lärlingsplatser, för att garantera deras viktiga roll i övergången från utbildning till yrkesliv. Parlamentet anser att för att lärlings- och praktikplatser av god kvalitet jämte särskild vägledning och tillsyn ska kunna säkerställas, är förekomsten av ett lärlings- eller praktikavtal grundläggande för att klargöra alla parters roller och ansvarsområden och fastställa varaktigheten, målen för inlärningen och arbetsuppgifterna i förhållande till tydligt fastställda färdigheter som ska utvecklas, anställningsförhållandet, skälig ersättning/lön, inbegripet för övertid, socialt skydd och säkerhetssystem i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller tillämpliga kollektivavtal eller båda delar.

28.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att övervaka att ungdomsgarantin genomförs effektivt, t.ex. genom att etablera individanpassade och livslånga vägledningssystem, som kan hjälpa människor att vid vilken tidpunkt som helst i livet fatta beslut om utbildning och yrke samt göra sina egna val när det gäller utbildning, arbete och andra sammanhang. Parlamentet påminner om att ungdomsorganisationers deltagande i utvärderingen och genomförandet av och informationen om ungdomsgarantin är avgörande för dess framgång och uppmuntrar registrering av arbetslösa.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett engagerat deltagande av frivilligorganisationer, lokala och regionala myndigheter för att hjälpa unga och framför allt utsatta grupper (t.ex. unga som varken arbetar eller studerar, migranter och flyktingar, unga med funktionsnedsättning och ungdomar med högst grundskoleutbildning) till ett förvärvsarbete, en allmän utbildning eller en yrkesutbildning, samt hjälpa dem att engagera sig i det politiska beslutsfattandet och civila samhället.

30.  Europaparlamentet anser med tanke på ungdomspolitikens komplexitet och dess effekter att ett forskningssamarbete måste stimuleras för att utveckla integrerade, empiriskt underbyggda insatser och förebyggande lösningar som gynnar ungas välfärd och motståndskraft.

31.  Europaparlamentet noterar de resultat och risker som tyder på att åtgärder som leds av kommissionen (bland annat utbytesprogram för studenter) anses uppfylla kraven för ungdomsstrategin av de nationella myndigheterna och att vissa medlemsstater hämtar sina resurser från politikområden som får stöd från EU:s budget.(2)

32.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att övervaka aktörer som upprepade gånger erbjuder på varandra följande praktikperioder utan att dessa följs av anställning, för att hindra att anställningar ersätts av s.k. praktikplatser.

33.  Europaparlamentet anser att man för att öka effektiviteten inom insatsområdena utbildning, ungdomspolitik och idrott måste utveckla gemensamma mål och verktyg för att mäta politikens påverkan med utgångspunkt från internationella studier.

34.  Europaparlamentet anser att möjligheter till arbete och studier i andra medlemsstater och rörlighet bland unga ska främjas och underlättas i högre grad, och att unga ska ges färdigheter och kompetenser för hela livet, inbegripet språkkunskaper, samtidigt som de även ges fler möjligheter och chanser att delta i både arbetslivet och samhället.

35.  Europaparlamentet förespråkar en harmonisering, utan åsidosättande av subsidiaritetsprincipen, av begreppet ungdom, med en och samma åldersgräns i hela EU. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att bidra till denna harmonisering, undanröja hinder för bedömning av framsteg och besluta vilka åtgärder som ska genomföras.

36.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att tillämpa öppenhet när de lämnar in sina räkenskaper och använder medel som öronmärkts för att främja hållbar sysselsättning för unga. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten av att medlemsstaterna på begäran lämnar in detaljerad information om situationen för landets unga.

37.  Europaparlamentet erinrar om att den första principen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställer att ”var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden”. Parlamentet betonar följaktligen vikten av att prioritera och garantera sociala investeringar i utbildning under den nya programperioden i den fleråriga budgetramen för 2020–2026.

38.  Europaparlamentet framhåller bristen på systematiska uppdateringar och tillförlitliga data om strategins genomförande. Parlamentet uppmanar med tanke på detta eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att verka för ett närmare samarbete mellan nationella och regionala statistikbyråer när det gäller att lämna in relevant och uppdaterad statistik om ungdomar, vilket är viktigt för att kunna bedöma hur väl strategins genomförande har lyckats. De rapporter som lämnas in vart tredje år måste åtföljas av sådan statistik.

39.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i sina handlingsplaner ange vilka resultat som förväntas uppnås genom de planerade åtgärderna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att medlemsstaterna ger garantier för att de genomförda åtgärderna verkligen har lett till ökad sysselsättning. Parlamentet upprepar att det finns ett behov av att bedöma hållbarheten hos de åtgärder som ska genomföras.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

27.3.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

5

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Michael Detjen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska‑Rajewicz, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Dominique Martin, Miroslavs Mitrofanovs, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Claude Rolin, Siôn Simon, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Amjad Bashir, Heinz K. Becker, Karima Delli, Tania González Peñas, Krzysztof Hetman, Ivari Padar, Anne Sander, Sven Schulze, Jasenko Selimovic, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jude Kirton-Darling, Ana Miranda, James Nicholson, Massimo Paolucci

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic

EFDD

Tiziana Beghin

GUE/NGL

Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, João Pimenta Lopes, Neoklis Sylikiotis

NI

Lampros Fountoulis

PPE

Georges Bach, Heinz K. Becker, David Casa, Krzysztof Hetman, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc

S&D

Guillaume Balas, Brando Benifei, Michael Detjen, Elena Gentile, Agnes Jongerius, Jude Kirton-Darling, Ivari Padar, Massimo Paolucci, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Siôn Simon, Marita Ulvskog

VERTS/ALE

Karima Delli, Ana Miranda, Miroslavs Mitrofanovs

5

-

ECR

Amjad Bashir, Arne Gericke, Czesław Hoc, James Nicholson, Ulrike Trebesius

2

0

ENF

Mara Bizzotto, Dominique Martin

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

https://www.ceps.eu/system/files/RR2018_01_BlameItOnMyYouth.pdf

(2)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/615645/EPRS_STU(2018)615645_EN.pdf


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Momchil Nekov, Yana Toom, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Emma McClarkin, Martina Michels, Michel Reimon, Liliana Rodrigues, Remo Sernagiotto, Francis Zammit Dimech


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

26

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

ECR

Angel Dzhambazki, Emma McClarkin, Remo Sernagiotto

EFDD

Isabella Adinolfi

GUE/NGL

Martina Michels

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Momchil Nekov, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Jill Evans, Michel Reimon

0

-

 

 

1

0

ENF

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 18 maj 2018Rättsligt meddelande