Förfarande : 2017/2012(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0167/2018

Ingivna texter :

A8-0167/2018

Debatter :

PV 30/05/2018 - 27
CRE 30/05/2018 - 27

Omröstningar :

PV 31/05/2018 - 7.9

Antagna texter :

P8_TA(2018)0239

BETÄNKANDE     
PDF 556kWORD 79k
7.5.2018
PE 610.927v03-00 A8-0167/2018

om genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2015)0182) – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020

(2017/2012(INI))

Utskottet för utveckling

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Linda McAvan, Dubravka Šuica

(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING

Källor och gemensamma utskottssammanträden före behandlingen av förslaget till betänkande

Sedan de utnämndes har medföredragandena samlat in information och förlitat sig på följande källor, bland andra

–  en workshop som anordnades gemensamt av parlamentets utredningsavdelningar (PolDep C inom GD IPOL och GD EXPO PolDep) och hölls i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män den 25 september 2017,

–  en gemensam diskussion om förslaget till betänkande i närvaro av Plan International (och två unga flickor som stöds av den organisationen) och FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women), som hölls i utskottet för utveckling den 10 oktober 2017.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2015)0182) – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020

(2017/2012(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel (CETS nr. 197) och Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (CETS nr. 201),

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av FN:s befolkningsfonds (UNFPA) rapport Marrying too young – End child marriage från 2012,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen från 1995 och handlingsplanen från den fjärde kvinnokonferensen samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa,

–  med beaktande av handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet, 1325 (2000), 1820 (2009), 1888 (2009), 1889 (2010), 1960 (2011), 2106 (2013), 2122 (2013) och 2242 (2015),

–  med beaktande av Addis Abeba-handlingsplanen från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering från juli 2015,

–  med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling, som antogs i september 2015 och som trädde i kraft den 1 januari 2016, och i synnerhet dess mål för hållbar utveckling 1, 5, 8 och 10,

–  med beaktande av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ,

–  med beaktande av artikel 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 8 och 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2010–2015,

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som rådet antog den 7 mars 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Evaluation of the strengths and weaknesses of the strategy for equality between women and men 2010-2015 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet Handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) – Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning, (JOIN(2015)(0016)),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om jämställdhet i utvecklingssamarbetet,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som antogs av rådet den 26 oktober 2015, och dess årliga genomföranderapport för 2016 som offentliggjordes den 29 augusti 2017 av kommissionen och den höga representanten,

–  med beaktande av kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019, av den 3 december 2015,

–  med beaktande av EU:s globala strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016,

–  med beaktande av artikel 208 i Lissabonfördraget, i vilken principen om en konsekvent politik för utveckling slås fast, som kräver att målen för utvecklingssamarbetet beaktas i all politik som sannolikt påverkar utvecklingsländerna,

–  med beaktande av det nya europeiska samförståndet om utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om förnyelsen av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om översynen av det europeiska samförståndet om utveckling(2),

–  med beaktande av den bedömning av genomförandet på EU-nivå av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 som Europaparlamentets utredningstjänst offentliggjorde i oktober 2017,

–  med beaktande av rapporten från COC Nederland om genomförandet av EU:s hbti-riktlinjer(3),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0167/2018), och av följande skäl:

A.  Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s kärnvärden och finns förankrad i EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, och jämställdhetsintegrering ska därför genomföras och ingå i alla EU:s verksamheter och politikområden för att kunna uppnås i praktiken och bidra till en hållbar utveckling. Jämställdhet och kvinnors egenmakt är en förutsättning för att uppnå målen för hållbar utveckling efter 2015 och utgör även en egen människorättsfråga, vilken bör eftersträvas oberoende av dess positiva effekter på utvecklingen och tillväxten.

B.  Mål 5 i målen för hållbar utveckling syftar till att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt i hela världen, och mål 5 bör integreras helt i Agenda 2030 för att nå framsteg i alla mål och delmål för hållbar utveckling.

C.  En utvecklingsstrategi kan endast vara effektivt om kvinnor och flickor spelar en central roll.

D.  Den första handlingsplanen för jämställdhet (2010–2015) medförde vissa framsteg, men kännetecknades även av ett antal brister: begränsad omfattning, avsaknad av jämställdhetsbudgetering, bristande kunskaper om jämställdhet från EU:s delegationer, brist på åtagande inom EU:s ledarskap och brist på institutionell struktur och incitament för att motivera och stödja personalen på ett lämpligt sätt.

E.   Parlamentet uppmanade i sin resolution av den 8 oktober 2015 till korrigering av dessa brister och införande av ett antal andra ändringar, däribland utökad omfattning för handlingsplanen för jämställdhet och ökat ansvar på ledningsnivå för jämställdhet mellan kvinnor och män.

F.  År 2018 är det sjuttio år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs, och principen om jämställdhet står i centrum för visionen om mänskliga rättigheter i FN-stadgan från 1945, där det anges att alla människor bör få åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ”utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion”.

G.  Den nya handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 (EU:s handlingsplan för jämställdhet II) utarbetades till följd av parlamentets rekommendationer, med fokus på att förändra EU:s institutionella kultur på högkvarters- och delegationsnivå för att skapa ett systematiskt skifte i EU:s förhållningssätt till jämställdhet samt på omvandling av kvinnors och flickors liv genom fyra centrala områden.

H.  De fyra centrala områden som inrättades inom handlingsplanenen för jämställdhet II är följande: att säkerställa flickors och kvinnors fysiska och mentala integritet; att främja flickors och kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter samt egenmakt; att stärka flickors och kvinnors talan och deltagande; en horisontell pelare om ändring av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens institutionella kultur för att EU mer ändamålsenligt ska kunna infria sina åtaganden.

I.  I Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2017 om det krympande utrymmet för det civila samhället i utvecklingsländerna(4) framhåller parlamentet vikten av att jämställdhet och kvinnors egenmakt främjas i EU:s yttre förbindelser.

J.  Det är svårt att fastställa den budget som ska anslås till åtgärder för jämställdhet eftersom jämställdhetsintegrering ännu inte har internaliserats i alla budgetanslag och beslut om utgifter som en del av en metod för jämställdhetsbudgetering. Enligt kommissionen har EU:s finansiella åtaganden för jämställdhet ökat, men kommissionens och Europeiska utrikestjänstens personalresurser för att hantera den ökade arbetsvolymen har inte ökat.

K.  Kvinnors deltagande inom näringslivet är oundgängligt för hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

L.  Jämställdhet tenderar att saknas i program- och projektövervakningssystem och utvärderingsförfaranden, och jämställdhetsanalys används knappt alls för att informera om mål, program, projekt och dialoger som avser landstrategier.

M.  Ett år efter antagandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet II är det för tidigt att genomföra en fullständig bedömning av dess effekter. Det rekommenderas att politiska åtgärder eller genomförandeåtgärder vidtas med ett intervall på minst tre år innan en utvärdering av EU:s åtgärder görs. Syftet med detta betänkande är därför inte att diskutera målen för EU:s handlingsplan för jämställdhet II utan att beakta hur de uppsatta målen har genomförts under det första året och rekommendera åtgärder för att förbättra genomförandet under kommande år.

N.  Konventionen om barnets rättigheter har undertecknats av 195 länder och är juridiskt bindande och ett väsentligt redskap för att hantera flickors sårbarhet och behov av särskilt skydd och särskild omvårdnad.

O.  Återinförandet och utvidgandet av Mexico City-strategin – eller den så kallade munkavleregeln, som innebär ett återkallande av Förenta staternas globala bistånd på hälso- och sjukvårdsområdet till organisationer som erbjuder flickor och kvinnor familjeplaneringstjänster och tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa – är mycket oroande. Program för hiv/aids, mödra- och barnhälsovård, insatser mot Zika och andra hälso- och sjukdomsområden kommer att påverkas, och likaså organisationer som erbjuder, ger rådgivning om, hänvisar till eller förordar abort – även om de gör detta med egna och inte amerikanska medel, och även om abort är lagligt i deras land.

P.  EU:s delegationer och uppdrag står i främsta linjen när handlingsplanen för jämställdhet II genomförs i partnerländerna, och delegationschefernas, uppdragsledarnas och personalens ledarskap och kunskaper spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av handlingsplanen för jämställdhet II. Det finns fortfarande könsrelaterade hinder som står i vägen för kvinnors tillträde till ledande befattningar och chefsbefattningar i EU:s delegationer.

Q.  Endast en tredjedel av alla EU:s delegationer arbetar med frågor som gäller hbti-personers mänskliga rättigheter. EU:s hbti-riktlinjer tillämpas inte på ett enhetligt sätt. Genomförandet av riktlinjerna beror i hög grad på enskilda ambassadörers kunskaper och intressen, och inte på en strukturell strategi.

R.  Kvinnor och män påverkas på olika sätt i konflikter, situationer efter konflikter och instabila situationer. Kvinnor är inte bara offer utan även aktörer för en positiv förändring, vilka kan bidra till konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsbyggande, fredsförhandlingar och återuppbyggnad efter konflikter. Kvinnor och flickor kan utsättas för olika former av diskriminering och vara mer utsatta för fattigdom. Var tredje kvinna i världen utsätts sannolikt för fysiskt och sexuellt våld någon gång i livet. Varje år tvingas 14 miljoner flickor att gifta sig.

1.  Europaparlamentet noterar offentliggörandet i augusti 2017 av den första årliga genomföranderapporten för år 2016 som visar på en tydlig utveckling mot genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II.

2.  Europaparlamentet betonar att ett år efter antagandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet II är det fortfarande alltför tidigt att säga något med säkerhet, men den allmänna färdriktningen är välkommen och ett antal positiva trender har noterats. Parlamentet konstaterar dock att det finns ett antal utmaningar i samband med rapporteringen och genomförandet av viktiga prioriteringar och genusrelaterade mål för hållbar utveckling och när det gäller att övervaka framstegen inom alla mål samt att integrera jämställdhetsperspektivet i den sektorspolitiska dialogen.

3.   Europaparlamentet noterar att EU:s handlingsplan för jämställdhet II har utformats som ett gemensamt arbetsdokument från avdelningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa sitt fasta åtagande genom att uppgradera den till ett framtida meddelande om jämställdhet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av banbrytande policyforskning och tydliga belägg är viktig för att bygga upp kunskap om jämställdhet och kvinnors egenmakt i syfte att utforma politik och strategier som stärker EU:s förmåga att göra jämställdhet till en upplevd verklighet. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten och kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sitt mål att se till att en oberoende utvärdering görs av genomförandet av de åtgärder som anges i bilaga 1 till handlingsplanen.

5.   Europaparlamentet noterar att EU:s handlingsplan för jämställdhet II ger en omfattande dagordning som spänner över EU:s hela utrikespolitiska arbete och välkomnar i detta avseende valet av tre tematiska pelare, däribland att säkerställa flickors och kvinnors fysiska och psykiska integritet, att främja ekonomiska och sociala rättigheter och främja flickors och kvinnors egenmakt samt att stärka flickors och kvinnors inflytande och deltagande. Parlamentet betonar att dessa pelare har till syfte att ta itu med de viktigaste faktorerna bakom och orsakerna till diskriminering och marginalisering. Parlamentet noterar även den horisontella pelaren om att ändra den institutionella kulturen vid kommissionens avdelningar och utrikestjänsten för att mer ändamålsenligt kunna infria EU:s åtaganden i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors egenmakt genom EU:s yttre förbindelser.

6.  Europaparlamentet påpekar att de främsta bidragande faktorerna bakom och orsakerna till diskriminering och marginalisering inbegriper sexuellt och könsbaserat våld mot kvinnor och flickor, inbegripet skadliga traditioner såsom barnäktenskap och kvinnlig könsstympning; otillräcklig tillgång till grundläggande sektorer och sociala tjänster, till exempel hälso- och sjukvård, utbildning, vatten, sanitet och mat; svårigheter att få tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård och ojämlikt deltagande i offentliga och privata institutioner såväl som i politiskt beslutsfattande och fredsprocesser.

7.  Europaparlamentet noterar att ojämlikhet mellan könen påverkar och förvärrar andra former av ojämlikhet och att en förståelse för detta måste styra valet av prioriteringar och åtaganden.

8.  Europaparlamentet efterlyser större fokus på flickor och kvinnor som drabbas av ytterligare diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, kast eller ålder, vid genomförandet av handlingsplan II, och att uppgifterna delas upp i enlighet med detta.

9.  Europaparlamentet understryker att ökad integration av kvinnor på arbetsmarknaden, bättre stöd till kvinnligt företagande, skydd av lika möjligheter och lika lön för män och kvinnor, samt främjandet av balans mellan arbetsliv och privatliv, är viktiga faktorer för att uppnå långsiktig ekonomisk tillväxt, bekämpa ojämlikhet och främja kvinnors ekonomiska oberoende.

10.   Europaparlamentet välkomnar den starka övervaknings- och ansvarsram som upprättats för att mäta och följa framstegen i handlingsplanen och erkänner att dess höjda ambitionsnivå ger en verklig möjlighet för EU att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att stärka flickors och kvinnors egenmakt på området yttre förbindelser. Parlamentet inser emellertid att det behövs en djupare förståelse för och harmonisering av denna ram för att på ett korrekt sätt bedöma konsekvenserna av EU:s åtgärder.

11.  Europaparlamentet erkänner vikten av att man stärker strategier och åtgärder som främjar utbildning för flickor, och allt som detta för med sig för deras hälsa och ekonomiska egenmakt. Parlamentet påpekar att flickor och unga kvinnor är särskilt sårbara och att det behövs ett särskilt fokus på att säkerställa att de har tillgång till utbildning på alla nivåer. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang att ett flertal möjligheter övervägs inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

12.  Europaparlamentet påpekar att ett större deltagande från både offentliga och privata sektorer är avgörande för att främja kvinnors rättigheter och deras ekonomiska egenmakt inom olika ekonomiska sektorer. Parlamentet betonar att kvinnor måste involveras och vara delaktiga inom framväxande ekonomiska områden som är viktiga för hållbar utveckling, inbegripet informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet understryker att företagen spelar en viktig roll när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Parlamentet begär i detta sammanhang att större stöd ges till lokala små och medelstora företag, särskilt till kvinnliga företagare, så att de ska kunna dra nytta av den tillväxt som den privata sektorn genererar.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka egenmakten hos kvinnor på landsbygden genom att förbättra deras tillgång till mark, vatten, utbildning, marknader och finansiella tjänster.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka kvinnors deltagande i fredsbevarande och fredsbyggande processer samt i EU:s militära och civila krishanteringsuppdrag.

Resultat för EU:s handlingsplan för jämställdhet II

15.   Europaparlamentet välkomnar utvidgningen av handlingsplanen för jämställdhet till att inkludera EU:s samtliga yttre förbindelser och till medlemsstaterna, och noterar de betydande framstegen med att förändra EU:s institutionella kultur på högkvarters- och delegationsnivå, vilket är avgörande för att stärka ändamålsenligheten hos EU:s initiativ och deras inverkan på jämställdheten. Parlamentet välkomnar även det obligatoriska krav som infördes genom EU:s handlingsplan för jämställdhet II om att alla EU-aktörer ska lägga fram en årlig rapport om de framsteg som gjorts på minst ett tematiskt område. Parlamentet upprepar dock att det behövs ökat ledarskap och fortsatta förbättringar i fråga om konsekvens och samordning mellan EU:s institutioner och medlemsstater med användning av befintliga strukturer och befintlig budget.

16.   Europaparlamentet välkomnar att kommissionens avdelningar och utrikestjänsten samt 81 procent av EU:s delegationer och 22 medlemsstater lämnade jämställdhetsrapporter för 2016. Trots att det kan finnas exceptionella omständigheter som förklarar varför delegationer inte rapporterar, förväntar sig parlamentet att EU-delegationerna och medlemsstaterna ökar sina ansträngningar och önskar se fortsatta framsteg år för år mot att alla rapporter lämnas in. Parlamentet konstaterar att skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är avsevärda. Parlamentet påminner om att fullständig efterlevnad när det gäller rapporteringen om och genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II kommer att vara avgörande för att uppnå handlingsplanens mål att integrera jämställdhetsåtgärder för över 85 procent av alla nya initiativ senast 2020.

17.   Europaparlamentet välkomnar de praktiska stegen mot en förändrad kultur och införandet av en obligatorisk jämställdhetsanalys för alla nya externa åtgärder som genomförs, varigenom det övergripande ansvaret för att rapportera om handlingsplanen för jämställdhet läggs hos delegationscheferna, samt ökningen av antalet högt uppsatt personal som deltar i genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II och tillsättandet av ett ökande antal jämställdhetsförespråkare och kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i EU:s delegationer, trots att det i rådande läge finns en kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor i endast hälften av EU:s delegationer. Vidare efterlyser parlamentet mer tid på ledningsnivå inriktad på jämställdhetsfrågor och uppmanar de delegationer som ännu inte har utsett kontaktpunkter för jämställdhet att göra det. Parlamentet betonar att alla kontaktpunkter bör ges tillräckligt med tid och kapacitet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

18.  Europaparlamentet beklagar att det, enligt en rapport från utrikestjänsten från november 2016, endast inom ett fåtal GSFP-uppdrag ges utbildning om sexuella och könsrelaterade trakasserier, och noterar att inga fall av trakasserier, övergrepp eller våld av sexuell eller könsrelaterad art anmäldes av GSFP-uppdrag under 2015. Parlamentet betonar att det är viktigt att nolltolerans tillämpas mot sexuella och könsrelaterade trakasserier och att institutionella strukturer som förebygger sexuellt och könsrelaterat våld ges stöd. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja alla ansträngningar för att bekämpa sexuellt och könsrelaterat våld i internationella fredsbevarande insatser, och att säkerställa att visselblåsare och offer ges ett effektivt skydd.

19.   Europaparlamentet välkomnar det ökade antalet åtgärder med fokus på jämställdhet (G1- & G2-markörer) och kravet att delegationer måste motivera projekt som saknar sådant fokus. Parlamentet understryker att en total ökning av sådana projekt inte bör ske på bekostnad av särskilda riktade projekt för jämställdhet (G2-markör) och rekommenderar därför ett specifikt mål för G2-projekt. Parlamentet noterar att det är oklart hur riktade (G2) och integrerade (G1) åtgärder kompletterar varandra. Parlamentet efterlyser fler ansträngningar för att förtydliga jämställdhetsintegrering och för att öka de riktade åtgärderna.

20.  Europaparlamentet noterar att endast ett fåtal återkommande jämställdhetskomponenter används i programplaneringen och i val av projekt. Parlamentet uppmanar de genomförande parterna att använda den fulla bredden av jämställdhetsområden.

21.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld mot kvinnor och flickor och alla former av könsbaserat våld, däribland människohandel, sexuellt utnyttjande, tvångsäktenskap, hedersrelaterade brott, kvinnlig könsstympning och användning av sexuellt våld som ett vapen i krig. Parlamentet uppmanar EU och samtliga medlemsstater att ratificera Istanbulkonventionen, det första rättsligt bindande internationella instrumentet för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor.

22.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor som har upplevt eller upplever våld inte har samma skydd mot mäns våld när det gäller information om, tillgång till och tillhandahållande av skyddat boende, stödtjänster och rättigheter, hjälplinjer, centrum för stöd till våldtäktsoffer osv. Parlamentet betonar att Istanbulkonventionen bör ha mäns våld mot kvinnor som ett huvudsakligt fokus, samtidigt som den tar upp allt könsrelaterat våld genom att avhandla våld som motiveras av flera olika skäl, såsom sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Parlamentet understryker vikten av strategiska åtgärder för att proaktivt bekämpa könsstereotyper och motarbeta patriarkala mönster, rasism, sexism, homofobi och transfobi liksom könsnormer och heteronormer.

23.  Europaparlamentet beklagar att man i den nuvarande programplaneringen verkar ha åsidosatt jämställdhetsaspekten i krissituationer och svåra konflikter och att detta bland annat lett till att många flickor och kvinnor som utsatts för våldtäkt i krig inte har fått tillgång till icke-diskriminerande vård, och mer specifikt heltäckande läkarvård. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt genomföra handlingsplanen för jämställdhet II i humanitära sammanhang där den måste ge icke-diskriminerande tillgång till hälsovård och att aktivt informera sina humanitära partner om att det enligt kommissionens politik, i de fall där graviditet hotar en kvinnas eller flickas liv eller orsakar lidande, enligt internationell humanitär rätt kan vara motiverat att erbjuda en säker abort. Parlamentet kräver att EU:s och medlemsstaternas humanitära bistånd inte ska omfattas av restriktioner från andra partnergivare i fråga om nödvändig medicinsk behandling, däribland tillgång till säker abort för kvinnor och flickor som våldtagits i väpnade konflikter. Parlamentet välkomnar att många EU-delegationer har inriktat sig på att bekämpa våld mot kvinnor. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att säkerställa skyddet av rätten till liv och värdighet för alla kvinnor och flickor genom att aktivt bekämpa sådan skadlig praxis som könsbaserade mord. Parlamentet betonar att användningen av våldtäkt som ett vapen i krig och för förtryck måste elimineras, och att EU måste utöva påtryckningar mot tredjeländers regeringar och alla aktörer som är involverade i regioner där könsbaserat våld förekommer, i syfte att sätta stopp för detta bruk, ställa förövarna inför rätta och arbeta med överlevande, drabbade kvinnor och samhällsgrupper för att hjälpa dem att återhämta sig fysiskt och mentalt.

24.   Europaparlamentet betonar att universell respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter bidrar till uppnåendet av alla hälsorelaterade mål för hållbar utveckling, t.ex. mödravård och åtgärder för att motverka högriskförlossningar och minska spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet påpekar att tillgång till familjeplanering, mödravård och säkra och lagliga aborter är viktiga insatser för att rädda kvinnors liv. Parlamentet beklagar dock att prioriteringarna i fråga om familjeplanering och reproduktiv hälsa försummas, både när det gäller finansiering och program. Parlamentet är bekymrat över att ingen av EU:s delegationer i Mellanöstern och Nordafrika eller regionerna Europa och Centralasien valt någon indikator knuten till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, trots de stora behov i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som finns i dessa regioner. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer i de regionerna att på nytt bedöma dessa oroande siffror för att fastställa om de är kopplade till bristande rapportering eller om det finns ett behov av att komplettera befintliga program med riktade åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och att i samband med detta utnyttja halvtidsöversynen av programplaneringen. Parlamentet understryker att ett särskilt kapitel om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter måste behållas i den årliga rapporten för att säkerställa att de omvälvande effekterna av handlingsplanen för jämställdhet II utvärderas ordentligt och att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter korrekt återspeglas i den metodik som används i rapporten.

25.  Europaparlamentet konstaterar att rapporten visar behovet av starkare åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som ett villkor för jämställdhet och stärkande av kvinnors egenmakt samt nödvändigheten av lämpliga verktyg för att mäta framsteg i fråga om säkerställandet av allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i enlighet med EU:s åtagande i fråga om handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, handlingsplanen från Peking och slutdokumenten från deras översynskonferenser enligt delmålet för hållbar utveckling 5.6. Parlamentet påminner i detta sammanhang om delmålen för hållbar utveckling 3.7 och 5.3.

26.  Europaparlamentet beklagar mot bakgrund av det krympande utrymmet för det civila samhället att mål 18, som fokuserar på kvinnorättsorganisationer och försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter, får alltför lite uppmärksamhet. Parlamentet oroas över att det tematiska målet om politiska och medborgerliga rättigheter, mer specifikt kvinnors och flickors åtnjutande av politiska och medborgerliga rättigheter, inte har betonats i genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II.

Viktiga rekommendationer för kommissionen/utrikestjänsten

27.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utbyte av bästa praxis i fråga om att förbättra jämställdhet och jämställdhetsintegrering mellan delegationer och enheter, till exempel att inrätta och främja ett nätverk med kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor och sprida fler positiva exempel på goda lösningar, däribland programformulering, genomförande och systematiska jämställdhetsanalyser med mera, samt att säkerställa att jämställdhetsanalyser påverkar de program som genomförs av EU-delegationerna på ett ändamålsenligt sätt.

28.  Europaparlamentet påpekar att betydande framsteg har gjorts på olika prioriterade områden, men att vissa områden har uppvisat långsammare utveckling än förväntat. Parlamentet uppmanar kommissionen att via en studie undersöka varför vissa tematiska mål och prioriterade områden tas i beaktande oftare än andra av EU-delegationerna och uppnår större framsteg.

29.   Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av personalresurserna för jämställdhetsintegrering inom kommissionens avdelningar, genom skräddarsydd utbildning och omorganisering av befintliga strukturer samt genom att anställa ytterligare personal. Vidare föreslår parlamentet att ökad personalutbildning specifikt riktad till höga tjänstemän på ledande poster, som inbegriper särskild utbildning om jämställdhetsfrågor inom mer utsatta grupper, samt en kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor per enhet och en samordningsgrupp mellan enheter i GD DEVCO, GD NEAR, GD ECHO och utrikestjänsten bättre skulle bidra till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i enheterna för extern politik. Parlamentet anser att förbättringar och ytterligare specialisering när det gäller jämställdhetsutbildning också bör finnas tillgängliga för lokala myndigheter och icke-statliga aktörer, däribland icke-statliga organisationer.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa samstämdhet och komplementaritet i alla EU:s befintliga externa instrument och politikområden i fråga om jämställdhetsintegrering, inbegripet det nya samförståndet om utveckling, EU:s resurspaket om integrering av jämställdhetsperspektiv i utvecklingssamarbetet och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati. 

31.  Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna från den 8 mars 2016 som redogör för resurserna och verktygen för genomförandet av handlingsplan II som gäller GD DEVCO och utrikestjänsten, och efterlyser utarbetandet av riktlinjer för alla de europeiska tjänsteavdelningar som är inblandade i genomförandet av handlingsplan II.

32.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det gemensamma globala jämställdhetsinitiativet mellan EU och FN (Spotlight-initiativet) i enlighet med handlingsplanens mål att ta itu med sexuellt och könsbaserat våld och skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap i tidig ålder eller människohandel. Parlamentet konstaterar dock att Spotlight-initiativet i huvudsak tar upp aspekter av agendan som redan är gemensamma globala frågor, vilket genomföranderapporten har visat, och understryker därför behovet av att driva jämställdhetsfrågor på ett mer heltäckande sätt, genom rätt mix av program och metoder. Parlamentet efterlyser ytterligare finansiering till Spotlight-initiativet utöver den finansiering som är öronmärkt för jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda halvtidsöversynen av sitt internationella samarbetsprogram för att öka finansieringen av jämställdhetspaketet så att de ambitiösa målen i handlingsplan II kan förverkligas, såsom integrering av ett jämställdhetsperspektiv i bilateralt samarbete och genom tematiska program.

33.   Europaparlamentet understryker att principen om jämställdhet mellan kvinnor och män måste främjas och integreras av EU även i dess yttre förbindelser. Parlamentet konstaterar dock att kopplingen mellan handel och jämställdhetsfrågor inte tas upp tillräckligt i handlingsplan II och mer generellt att jämställdhetsintegrering fortfarande är en flerdimensionell utmaning. Parlamentet påminner i detta avseende om att förhandlingar om handelsavtal, och framför allt kapitel om handel och hållbar utveckling som tar upp arbetstagarrättigheter, utgör ett viktigt verktyg för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och stärkande av kvinnors egenmakt i tredjeländer. Parlamentet uppmanar därför GD Handel att i sitt arbete vidta åtgärder för att genomföra handlingsplan II och efterlyser att hänvisningar till flickors och kvinnors rättigheter och jämställdhet skrivs in, som drivkrafter till ekonomisk tillväxt, i alla EU:s handelsavtal och att dessa respekterar ILO:s kärnkonventioner om jämställdhetsrelaterade rättigheter och arbetstagarrättigheter, däribland om tvångs- och barnarbete. Parlamentet påminner om behovet att övervaka vilka effekter EU:s handelspolitik har på kvinnors egenmakt och jämställdhet under genomförandet av den.

34.  Europaparlamentet konstaterar att stärkande av flickors och kvinnors egenmakt är ett av de fastställda målen i EU:s yttre åtgärder genom den globala strategin för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet noterar att kvinnors roll i fredsförhandlingar och fredsmäklande såsom den beskrivs i handlingsplanen inte är tillräcklig. Parlamentet framhåller den viktiga roll som kvinnor spelar när det gäller att främja dialog och skapa förtroende, bygga koalitioner för fred och föra fram olika perspektiv av vad fred och säkerhet betyder, särskilt i konfliktförebyggande, konfliktlösning och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet noterar att främjandet av kvinnors rättigheter i kris- och konfliktdrabbade länder skapar starkare och motståndskraftigare samhällen. Parlamentet välkomnar utnämningen i utrikestjänsten av en chefsrådgivare för genusfrågor och för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet vill se att EU:s medlemsstater och resten av världssamfundet genom FN stärker sina insatser för att på ett mer ändamålsenligt sätt ta itu med de effekter som konfliktsituationer och situationer efter konflikter har på kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja det nya nätverket med kontaktpunkter för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet noterar betydelsen av FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet och vikten av att komma fram till det bästa sättet för EU att genomföra denna resolution.

35.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att man inom ramen för handelsförhandlingarna med Chile ska inkludera ett särskilt kapitel om handel och jämställdhet och om kvinnors egenmakt. Parlamentet betonar att förslaget att inkludera ett sådant särskilt kapitel i ett handelsavtal nu håller på att bli verklighet för första gången. Parlamentet betonar behovet av att bli informerat om innehållet i detta kapitel och att utvärdera det för att senare fatta beslut på en mer allmän nivå. Parlamentet uppmanar EU att införa övergripande bestämmelser i handelsavtalen, i syfte att främja jämställdhet, utbyta bästa praxis och göra det möjligt för kvinnor att dra större nytta av handelsavtal.

36.  Europaparlamentet kräver att könsuppdelad statistik samlas in för de nyckelsektorer som mest påverkas av handelsavtal, i syfte att erbjuda ett användbart verktyg för att så korrekt som möjligt kunna förutse hur kvinnors liv kan påverkas och för att motverka eventuella negativa effekter. Parlamentet efterlyser också en mekanism som uttryckligen ska inrättas för att övervaka och stärka jämställdhetspolitiken inom ramen för handelsavtal.

37.  Europaparlamentet välkomnar den tematiska prioriteringen av ekonomisk och social egenmakt och analysen av hinder för tillgången till produktionsmedel, inbegripet mark och tillhörande verksamheter. Parlamentet påpekar att EU har åtagit sig att investera i jämställdhet inom jordbruket, men att utvecklingsbiståndet för jordbruket inte huvudsakligen riktar sig till kvinnliga lantbrukare, och uppmanar EU och dess medlemsstater att fördela mer resurser till kvinnliga lantbrukare i enlighet med mål 5 i handlingsplan II.

38.   Europaparlamentet uppmanar med kraft institutionerna att avsevärt öka andelen kvinnor i fråga om utnämning till delegationerna, och i synnerhet när det gäller utnämning av chefer för delegationerna, varav i dagsläget 28 av 138 delegationer har kvinnliga chefer, och för beskickningarna (bland vilka det för närvarande finns 5 kvinnor av totalt 17 chefer). Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att effektivt genomföra riktade åtgärder för att underlätta kvinnors tillträde till befattningar på besluts- och chefsnivå. Parlamentet understryker den låga kvinnliga representationen på beslutsfattande befattningar, vilket tyder på att det finns ett glastak, dvs. osynliga hinder som hindrar kvinnor från att nå befattningar med större ansvar.

39.  Europaparlamentet betonar att framgången för EU:s handlingsplan för jämställdhet II i slutändan är beroende av långsiktigt och konsekvent engagemang på hög politisk nivå och inom högre ledarskap bland alla EU-aktörer samt av tillgång till tillräckliga mänskliga och finansiella resurser för dess genomförande och av anpassning av EU:s insatser till den lokala verkligheten i mottagarländerna. I detta avseende välkomnar parlamentet det positiva engagemanget från kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete och utveckling och uppmuntrar till ett större engagemang från andra kommissionsledamöter. Parlamentet noterar att det krävs större politiskt ledarskap från den höga representanten och från chefer för att öka resurserna och ansvarsskyldigheten och för att samordna och stärka detta engagemang under de kommande åren. Parlamentet uppmanar alla EU-aktörer att använda sig av jämställdhetspaket för att säkerställa att jämställdhetsintegrering tillämpas konsekvent för att uppnå de ambitiösa målen för handlingsplan II.

40.  Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag Förenta staternas återinrättande och utvidgning av Mexico City-strategin, eller den så kallade munkavleregeln, i januari 2017, och dess inverkan på kvinnors och flickors övergripande hälso- och sjukvård och rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att aktivt stödja kvinnors rättigheter i hela världen, och att både på nationell nivå och på EU-nivå avsevärt öka utvecklingsbiståndet till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i synnerhet när det gäller tillgång till familjeplanering och säkra och lagliga aborter, för att minska den brist på finansiering som blivit följden av Förenta staternas agerande på detta område.

41.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra genomförandet av EU:s hbti-riktlinjer och se till att EU-delegationerna regelbundet samråder med hbti-organisationer och informerar dem om vad som görs på området hbti-personers rättigheter, se till att det engagemang och de åtgärder som vidtas återspeglar behoven för hbti-personerna i respektive land och inte delegationernas personliga engagemang, samt att samordna strategier och insatser inte bara med EU-medlemsstaters nationella ambassader, utan även med ambassader i tredjeländer och med internationella organisationer, såsom FN.

42.  Europaparlamentet noterar att tillräcklig finansiering för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser kommer att bli nödvändig för att bevara det politiska engagemanget för detta mål. Parlamentet understryker att nuvarande finansiering för insatser för jämställdhet och kvinnors egenmakt fortfarande är otillräcklig och uppmanar till att vända denna situation i nästa fleråriga budgetram.

Viktiga rekommendationer för EU:s delegationer

43.   Europaparlamentet välkomnar att delegationer genom handlingsplan II ges flexibilitet att välja prioriteringar utifrån sitt lands förutsättningar, eftersom detta möjliggör analyser från fall till fall och bedömningar av varje lands eller regions specifika behov, och således tar itu med den särskilda utmaningen med att främja kvinnors rättigheter och deras ekonomiska egenmakt. Icke desto mindre rekommenderar parlamentet att delegationerna bör uppmuntras att ha visat prov på framsteg på minst en prioritering per tematisk pelare senast vid slutet av handlingsplan II för att säkerställa en bättre täckning av de olika tematiska områdena, såsom att ha stärkt strategier och åtgärder som främjar utbildning för flickor och vilka konsekvenser detta har haft i fråga om hälsa och ekonomisk egenmakt. Parlamentet uppmanar till att man fokuserar på situationen för kvinnor och flickor i konfliktdrabbade områden, liksom på könsrelaterat våld, och framför allt användningen av våldtäkt som ett vapen i krig. Parlamentet påminner vidare om att EU-finansierade åtgärder och projekt systematiskt bör sträva efter att ta itu med bristande jämställdhet och diskriminering.

44.   Europaparlamentet påminner om skyldigheten enligt fördragen att tillämpa integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all EU:s verksamhet, inbegripet politiska dialoger och i alla sektorspolitiska dialoger samt inom områden såsom energi, jordbruk, transport, utbildning och offentlig förvaltning, som hittills har fått mindre uppmärksamhet. Parlamentet insisterar på att jämställdhetsperspektivet bör integreras i nationella planer och politiska ramar för att säkerställa egenansvar och ansvarstagande i partnerländerna, och vill därmed påminna om vikten av att stödja utvecklingsprojekt som startas av kvinnor från länderna i fråga. Parlamentet pekar också på vikten av att arbeta tillsammans med partnerländer om statsbudgetar med jämställdhetsperspektiv.

45.  Europaparlamentet begär att en särskild budgetpost för jämställdhet ska införas så att man på ett mer framträdande sätt kan gripa sig an nivån av kvinnligt politiskt deltagande och kvinnlig representation i EU:s grannländer och i EU. Parlamentet betonar att dessa program bör integreras helt i målen och programmen för UN Women och fastställa mätbara mål för att regelbundet mäta framstegen för jämställdhet i östra och södra grannskapet, stärka samarbetet och engagera sig mer med partnerländernas regeringar, i syfte att snabbare uppnå bättre resultat, inom ramen för bilaterala partnerskap och associeringsavtal.

46.  Europaparlamentet konstaterar att fortbildning i jämställdhetsintegrering endast sker i vissa delegationer och att en stor andel av den personal som fått utbildning hade anställningsformer med tillfälliga uppdrag. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att åtgärda detta.

47.  Europaparlamentet understryker vikten av att vid politisk dialog förbättra kvinnors deltagande i utbildning, ekonomisk verksamhet, sysselsättning och företagande som ett prioriterat verktyg för att förbättra kvinnors ställning i samhället.

48.   Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra systematiska och evidensbaserade jämställdhetsanalyser, med könsuppdelade uppgifter när så är möjligt, i samråd med och med medverkan av lokala organisationer i det civila samhället och kvinnogrupper, människorättsorganisationer och lokala och regionala myndigheter vid urval och bedömning av valet av mål, medlen för genomförande och övervakning av källor, och resultatens ändamålsenlighet och långsiktighet. Parlamentet välkomnar att 42 landsspecifika jämställdhetsanalyser har slutförts, uppmuntrar till ett snabbt slutförande av alla övriga länder, en betydligt bredare användning av kriterier för jämställdhet mellan kvinnor och män i program- och projektövervakningssystem och utvärderingsförfaranden och uppmanar till att jämställdhetsanalys ska spela en roll när det gäller att fastställa mål, projekt och dialoger som avser landstrategier. Parlamentet uppmuntrar därtill EU att undersöka möjligheterna att utbyta, hantera och uppdatera jämställdhetsanalysen på ett mer systematiskt sätt i syfte att förbättra samordningen och inte begränsa jämställdhetsanalysen till självklara politiska områden såsom utbildning och mödravård, utan även överväga politiska områden som för närvarande felaktigt betraktas som könsneutrala, särskilt jordbruk, klimat och energi.

49.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna om ramen för 2016–2020 har erkänt att EU:s finansiella investeringar i jämställdhet inte har mätts på ett systematiskt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett tydligt resultatstyrt system med höga krav på rapportering, utvärdering och mekanismer för ansvarsutkrävande, och att främja evidensbaserat beslutsfattande så att de tillgängliga ekonomiska resurserna kan utnyttjas mer effektivt och ändamålsenligt. Parlamentet begär att en rapport ska utarbetas för att fastställa exakt hur stora medel som har anslagits specifikt till jämställdhetsintegrering och slå fast vilka som är de viktigaste uppnådda målen.

50.  Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare förbättra insamlingen av uppgifter på nationell nivå och ta fram särskilda indikatorer med målvärden som fastställts på grundval av dessa indikatorer, liksom vikten av övervakning av dessa i linje med målen för hållbar utveckling.

51.   Europaparlamentet påminner om att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och uppmanar till ytterligare arbete när det gäller att ta itu med sociala och kulturella normer och könsstereotyper i samhället, genom ökat samarbete med det civila samhället och gräsrotsorganisationer som förespråkar kvinnors rättigheter och egenmakt, särskilt i instabila stater, konflikter och i nödsituationer. Parlamentet anser att skapande av nya eller utveckling av befintliga nätverk och deltagande av alla viktiga aktörer, inbegripet den privata sektorn, är grundläggande, liksom utvecklingen av offentlig-privata partnerskap, där så är möjligt. Parlamentet betonar behovet av en starkare roll för kvinnor i lokalsamhällen och icke-statliga organisationer vid övervakning och utkrävande av ansvar från lokala myndigheter. Parlamentet hävdar att man i stället för att utmåla kvinnor och flickor som ”sårbara” bör betona deras roll som drivkrafter för förändring och utveckling och som aktörer för fred i konfliktlösning. Parlamentet betonar att inkludering och aktivt deltagande av pojkar och män är nödvändigt för att säkerställa verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmuntrar därför till en brett upplagd utbildning för att skapa beteendeförändringar vad gäller könsrelaterat våld, med medverkan av alla män, pojkar och samhällsgrupper. Parlamentet betonar att sociala normer i fråga om kvinnors och mäns roller placerar kvinnor i en situation av ökad sårbarhet, särskilt i förhållande till deras sexuella och reproduktiva hälsa, och leder till skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning eller barnäktenskap, äktenskap i tidig ålder och tvångsäktenskap.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja rättsliga ramar och strategier för att främja ett ökat och mer ändamålsenligt deltagande av kvinnor i fredsbevarande insatser, fredsbyggande och medling samt i EU:s militära och civila krishanteringsuppdrag, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, med särskild inriktning på konfliktrelaterat sexuellt våld. Parlamentet anser i detta sammanhang att jämställdhetsmedveten konfliktanalys, som genomförs i samråd med lokala aktörer och kvinnoorganisationer, kan möjliggöra en bättre förståelse för kvinnors roll i konflikter.

53.  Europaparlamentet betonar behovet av budgetanslag för program för förebyggande av barnäktenskap, vilka syftar till att skapa ett klimat där flickor kan förverkliga sin fulla potential, bl.a. genom utbildning för flickor, sociala och ekonomiska program för flickor som inte går i skola, program för skydd av barn, flick- och kvinnojourer, juridisk rådgivning samt psykologiskt stöd.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att genom regelbunden dialog och samordning öka deltagandet av det civila samhällets organisationer och andra aktörer, verksamma på områden såsom mänskliga rättigheter, hälsa och miljö, med EU-delegationerna, eftersom ett sådant samarbete kommer att bidra till att förbättra synligheten och genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II och därigenom öka det allmänna ansvarstagandet för ökad jämställdhet.

55.  Europaparlamentet är oroat över att bristfällig uppmärksamhet ägnas skyddet av kvinnorättsaktivister och kvinnoorganisationer, eftersom de för närvarande är under enorm press på grund av det alltmer begränsade offentliga rummet i många regioner. Parlamentet oroas lika mycket över att det tematiska målet om politiska och medborgerliga rättigheter, mer specifikt kvinnors och flickors åtnjutande av politiska och medborgerliga rättigheter, inte har betonats i genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet II.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegationer att säkerställa en effektiv och regelbunden insamling av uppgifter om våld mot kvinnor och flickor, att utarbeta landsspecifika rekommendationer och att främja inrättandet av skyddsmekanismer och lämpliga stödstrukturer för offer.

Viktiga rekommendationer för Europaparlamentet

57.   Europaparlamentet uppmanar parlamentets delegationer att i sitt arbete med sina partnerländer systematiskt förhöra sig om jämställdhetsprogram, resultaten av jämställdhetsanalyser och om arbetet med att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt, och att i sina uppdragsprogram införa möten med kvinnoorganisationer. Parlamentet uppmanas att säkerställa bättre könsbalans bland ledamöterna i parlamentets delegationer.

58.  Europaparlamentet efterlyser landsspecifika rapporter om jämställdhetsanalyser som ska göras tillgängliga av kommissionen och ingå i bakgrundsbriefingar för alla Europaparlamentets delegationer till tredjeländer.

59.   Europaparlamentet rekommenderar att parlamentet periodvis granskar framtida genomföranderapporter om handlingsplan II, eventuellt vartannat år.

Viktiga rekommendationer för framtida rapportering

60.  Europaparlamentet understryker behovet av en förenklad rapporteringsmetod som begränsar byråkratin till ett minimum. Parlamentet uppmanar till att framtida genomföranderapporter slutförs och offentliggörs inom en kortare tidsram och efterlyser framtagandet av rapportering på nätet, tydliga mallar och utfärdande av en handbok för att underlätta delegationernas arbete.

61.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att kvinnor deltar i och är representerade på ekonomiska områden som är viktiga för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att företagande har en viktig roll att spela när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Parlamentet begär i detta sammanhang att större stöd ges till lokala små och medelstora företag – särskilt till kvinnliga företagare – genom mikrolån, så att tillväxt inom den privata sektorn kan komma dem till del.

62.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja stärkt nationell statistisk kapacitet och därtill knutna mekanismer i partnerländerna och att effektivt samordna finansiellt och tekniskt bistånd i syfte att garantera bättre mätning, övervakning och hantering av de resultat som uppnåtts när det gäller integreringen av ett jämställdhetsperspektiv.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in könsuppdelade uppgifter i samband med genomförandet av EU-finansierade program för kvinnors egenmakt.

64.  Europaparlamentet påpekar att det finns behov av både en sund jämställdhetspolitik och rapporter om konkreta praktiska åtgärder – i synnerhet när det gäller känsliga områden såsom sexuell och reproduktiv hälsa – för att mäta den verkliga påverkan på kvinnor och flickor, och män och pojkar också.

65.  Europaparlamentet påminner dock om att jämställdhetsintegrering av uppgifter är mer än att samla in könsuppdelade uppgifter och vill se en förbättring av uppgiftsinsamlingen för att kunna göra en kvalitativ analys av kvinnors situation, till exempel när det gäller arbetsvillkor.

66.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra tillförlitligheten hos jämställdhetsanalysen genom att harmonisera de uppgifter som samlats in av EU:s delegationer på ett sätt som gör dem jämförbara.

67.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att inte bara rådfråga internationella och nationella partner, den akademiska världen, tankesmedjor och kvinnoorganisationer, utan att även se till att deras synpunkter och sakkunskap kan bidra till övervakningen av EU-finansierade verksamheter och program för jämställdhet.

68.  Europaparlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna är skyldiga att respektera flickors och kvinnors rättigheter som migranter, flyktingar och asylsökande när de genomför och utvecklar EU:s migrationspolitik. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang en ny utvärdering av hur Europeiska unionens militära insats Sophia i södra centrala Medelhavsområdet samarbetar med den libyska kustbevakningen mot bakgrund av rapporterna om systematiskt sexuellt våld mot kvinnor i interneringslägren på libysk mark.

69.   Europaparlamentet noterar att kunskaperna om begreppet jämställdhetsintegrering fortfarande ofta är bristfälliga, och att det finns behov av kvalitativ rapportering som skulle möjliggöra en utvärdering av genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet inom befintlig politik och befintliga projekt. Parlamentet pekar på behovet av konkreta mål och verksamheter, kopplade till tydliga specifika referenspunkter och ett strikt schema, samt av kvalitativa bedömningar av uppgifter, som tydligt visar vilken effekt de åtgärder som genomförts har haft på mottagarländerna. Syftet är att se till att handlingsplan II tjänar som en verklig mekanism för prioritering och genomförande av politiken, i stället för att endast bli ett internt rapporteringsverktyg.

°°°

°

70.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 349, 17.10.2017, s. 50.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2017)0026.

(3)

https://www.ilga-europe.org/sites/default/files/Attachments/report_on_the_implementation_of_the_eu_lgbti_guidelines_2016.pdf

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0365.


RESERVATION

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

Dubravka Šuica

Ett antal positiva trender har kunnat konstateras efter det första verksamhetsåret för handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020, och jag välkomnar valet av fyra tematiska pelare, däribland att säkerställa flickors och kvinnors fysiska och psykiska integritet, främja ekonomiska och sociala rättigheter och främja flickors och kvinnors egenmakt, stärka flickors och kvinnors inflytande och deltagande och att förändra den institutionella kulturen inom kommissionens avdelningar och utrikestjänsten. Med tanke på att genomförandet befinner sig i ett tidigt stadium, stöder jag rekommendationer syftande till en ytterligare förbättring av instrumentet och noterar även att det är för tidigt att göra en fullständig bedömning av dess effekter eller kritisera kommissionen. Dessutom är jag övertygad om att parlamentets betänkande bör ha strikt fokus på praktiska aspekter av genomförandet. Jag kan därför inte stödja ändringar av ideologisk karaktär, vilket vida överskrider tillämpningsområdet för och syftet med denna rapport, orealistiska krav när det gäller EU:s utvecklingssamarbete med tredjeländer eller överdrivna ansökningar om budgetanslag. Jag beklagar det icke-konstruktiva samarbetet mellan de politiska grupperna och ovilligheten att kompromissa om betänkandets lydelse. Därför beslutade jag att avstå från att rösta vid den slutliga omröstningen.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (23.1.2018)

till utskottet för utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2015)0182) – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020

(2017/2012(INI))

Föredragande av yttrande: Beatriz Becerra Basterrechea

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvariga utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

–  med beaktande av Europarådets konvention från 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, och av följande skäl:

A.  Alla EU:s yttre åtgärder bör främja förverkligandet av mänskliga rättigheter såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument på människorättsområdet, samt vägleda allt utvecklingssamarbete och all programplanering i alla sektorer och i alla faser av programplaneringsprocessen.

B.  I det femte målet för hållbar utveckling anges att jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt inte endast är en grundläggande mänsklig rättighet utan även en förutsättning för en fredlig, välmående och hållbar värld. Att ge kvinnor och flickor lika tillträde till utbildning, hälsovård och anständigt arbete samt till representation i politiskt och ekonomiskt beslutsfattande främjar hållbara ekonomier och är bra för samhället och mänskligheten i stort. EU och dess medlemsstater bör prioritera säkerställandet av kvinnors rätt till tillgång till anständig lön, mark, arv och naturresurser, eftersom dessa faktorer är avgörande för deras självständighet. Kvinnors ekonomiska egenmakt måste spela en avgörande roll i handlingsplanen för jämställdhet.

C.  År 2018 är det sjuttio år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs, och principen om jämställdhet står i centrum för visionen om mänskliga rättigheter i FN-stadgan från 1945, där det anges att alla människor bör få åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ”utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion”.

D.  I Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2017 om det krympande utrymmet för det civila samhället i utvecklingsländerna(1) framhåller parlamentet vikten av att jämställdhet och kvinnors egenmakt främjas i EU:s yttre förbindelser.

E.  Konventionen om barnets rättigheter har undertecknats av 195 länder och är juridiskt bindande och ett väsentligt redskap för att hantera flickors sårbarhet och behov av särskilt skydd och särskild omvårdnad.

F.  Jämställdhet är en av de gemensamma värderingar som den europeiska grannskapspolitiken bygger på, även om det saknas tydliga mål och specifika åtgärdspunkter för denna fråga. Kvinnors politiska deltagande och representation i EU:s grannländer är låg.

G.  För att kvinnors och flickors rättigheter ska kunna förbättras är det viktigt att även män och pojkar engagerar sig för jämställdhet.

H.  Alla länders, inklusive EU:s medlemsstaters, ratificering och effektiva genomförande av Istanbulkonventionen måste ses som en prioritet under kommande år, med tanke på hur viktig konventionen är för säkerställandet av ett bättre genomförande av jämställdhetspolitiken.

1.  Sett ur ett människorättsperspektiv anser Europaparlamentet att handlingsplanen för jämställdhet (nedan kallad handlingsplanen) under sitt första år effektivt har stärkt samordningen och samstämdheten på EU-nivå med sitt övergripande mål att stödja EU och dess 28 medlemsstater i arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 och de mål som fastställs i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsplanen från Peking och handlingsprogrammet från Kairo.

2.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av banbrytande policyforskning och tydliga belägg är viktig för att bygga upp kunskap om jämställdhet och kvinnors egenmakt i syfte att utforma politik och strategier som stärker EU:s förmåga att göra jämställdhet till en upplevd verklighet. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten och kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sitt mål att se till att en oberoende utvärdering görs av genomförandet av de åtgärder som anges i bilaga 1 till handlingsplanen.

3.  Europaparlamentet betonar att man behöver utnyttja de möjligheter som den digitala tidsåldern ger för att uppnå fullständig jämställdhet. Parlamentet noterar att för att kunna ge kvinnor egenmakt i politiskt och ekonomiskt hänseende samt överbrygga den digitala klyftan mellan könen måste man ge tillträde till digital utbildning på gräsrotsnivå. Parlamentet noterar att tillgång till internet och digitala färdigheter ger kvinnor och flickor möjlighet att lära sig om vilka rättigheter de har och att delta i det moderna samhället på samma villkor som män, vilket i sin tur gynnar ekonomin och ökar det allmänna välbefinnandet.

4.  Europaparlamentet noterar att kvinnor och män påverkas olika av instabila situationer i fråga om brott mot de mänskliga rättigheterna, tillgång till rättslig prövning, extrem fattigdom och diskriminerande politik/strukturer och att könsroller och förhållanden mellan könen är viktiga för att förstå vad som möjliggör statsbyggande och vad som står i vägen för det. Parlamentet betonar att handlingsplanen bör integrera jämställdhet på ett bredare plan på människorättsområdet och på området för god samhällsstyrning.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU-delegationerna har fått en viktigare roll i och med antagandet av Lissabonfördraget, och att de nu spelar en central roll i genomförandet av handlingsplanen. Parlamentet konstaterar att delegationerna utgör den första kontaktpunkten för samordning av EU:s insatser med internationella partner i det berörda landet, och understryker att de måste se till att politiken – inbegripet integreringen, skyddet och främjandet av jämställdhet – genomförs. Parlamentet välkomnar utnämningen av kontaktpunkter för jämställdhet i delegationerna och begär att tillräcklig arbetstid avsätts, med tanke på att de uppgifter som de har som kontaktpunkter kommer utöver delegationernas huvudsakliga ansvarsområden och andra uppgifter. Parlamentet noterar att det är av yttersta vikt att delegationerna och kontaktpunkterna bildar sig en god uppfattning om jämställdhetssituationen, som kan ligga till grund för strategiska mål, program, projekt och dialog för landet och för genomförandet av dem. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att utforma tydliga operativa riktlinjer för den roll som kontaktpunkterna ska ha i delegationerna, så att de kan fungera som verkliga rådgivare i människorättsfrågor och utföra sitt arbete effektivt.

6.  Europaparlamentet beklagar att endast en femtedel av EU:s delegationer leds av kvinnor, enligt den senaste tillgängliga statistiken från utrikestjänsten, och att andelen nu är lägre än 2014 års referensvärde för kvinnliga chefer för EU:s uppdrag. Parlamentet beklagar dessutom att endast en av EU:s sju särskilda representanter är en kvinna. Parlamentet betonar även att endast 25 procent av personalen i civila GSFP‑uppdrag (gemensam säkerhets- och försvarspolitik) är kvinnor, och att det inte finns någon fullständig statistik över hur många kvinnor som deltar i militära GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet uppmanar EU att främja ett större kvinnligt deltagande i fredsbevarande och fredsbyggande processer samt i EU:s militära och civila krishanteringsuppdrag. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och rådet att föregå med gott exempel och vidta omedelbara korrigerande åtgärder för att öka kvinnors deltagande i externa uppdrag och se till att fler kvinnor utnämns till högre och framträdande befattningar inom EU, särskilt inom EU:s delegationer.

7.  Europaparlamentet beklagar att det, enligt en rapport från utrikestjänsten från november 2016, endast inom ett fåtal GSFP-uppdrag ges utbildning om sexuella och könsrelaterade trakasserier, och noterar att inga fall av trakasserier, övergrepp eller våld av sexuell eller könsrelaterad art anmäldes av GSFP-uppdrag under 2015. Parlamentet betonar att det är viktigt att nolltolerans tillämpas mot sexuella och könsrelaterade trakasserier och att institutionella strukturer som förebygger sexuellt och könsrelaterat våld ges stöd. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och dess medlemsstater att stödja alla ansträngningar för att bekämpa sexuellt och könsrelaterat våld i internationella fredsbevarande insatser, och att säkerställa att visselblåsare och offer ges ett effektivt skydd.

8.  Europaparlamentet uppmanar alla institutioner och politiska aktörer som är inblandade i utformningen av EU:s yttre åtgärder att prioritera efterlevnaden av konventionen om barnets rättigheter och dess protokoll samt relevanta internationella fördrag i syfte att säkerställa särskilt skydd och särskild omvårdnad om barn. Parlamentet framhåller vikten av att konventionen ratificeras till fullo, så att den blir den första av FN:s människorättskonventioner som ratificeras av alla länder. Parlamentet begär att flickors egenmakt och mänskliga rättigheter ska främjas, eftersom egenmakt kräver ett aktivt och jämlikt deltagande av flickor i beslutfattande. Parlamentet understryker att dessa punkter bör betraktas som grundsatser i genomförandet av handlingsplanen. Parlamentet uppmanar också till efterlevnad av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess protokoll så att rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning tillvaratas. Parlamentet påpekar att migrantflickor, särskilt ensamkommande sådana, är utsatta och behöver skydd i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt. Parlamentet ser med oro på den bekymmersamma ökningen – som berör ett stort antal flickor – av antalet oregistrerade barn som fötts utanför sina föräldrars ursprungsland.

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av utbildning i reproduktiv hälsa för kvinnor och flickor, och påminner om att denna utbildning främjar dels kvinnors egenmakt, dels förebyggandet av sexuellt överförbara sjukdomar. Parlamentet framhåller att det är viktigt att EU upprätthåller sitt engagemang för att förbättra flickors och kvinnors fysiska och psykiska integritet. Parlamentet understryker att EU:s politik för mänskliga rättigheter och jämställdhet bara kan vara trovärdig om det råder samstämdhet mellan den inre och den yttre politiken. Parlamentet fördömer med eftertryck återinrättandet och utvidgningen av den så kallade munkavleregeln och dess inverkan på kvinnors och flickors övergripande tillgång till hälso- och sjukvård och därmed sammanhängande rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att täcka ett eventuellt ekonomiskt underskott på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter genom att utnyttja EU:s utvecklingsfinansiering. Parlamentet noterar handlingsplanens syfte att ge kvinnor makt att själva bestämma över sitt sexliv och sin reproduktionsförmåga. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att rikta sina ansträngningar främst mot tredjeländer där abort fortfarande är olagligt oavsett omständigheterna. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att aktivt informera sina humanitära partner om att det enligt kommissionens politik, i de fall där graviditeten hotar en kvinnas eller flickas liv eller orsakar outhärdligt lidande, enligt internationell humanitär rätt och/eller internationell människorättslagstiftning kan vara motiverat att erbjuda en säker abort.

10.  Europaparlamentet betonar att EU och medlemsstaterna måste bekämpa alla former av våld mot kvinnor – fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt – och prioritera tillträde till utbildning och bekämpande av alla könsstereotyper för flickor och pojkar från en mycket tidig ålder. Parlamentet välkomnar det globala, fleråriga Spotlightinitiativet som startats av EU och FN och som syftar till att stoppa alla former av våld mot kvinnor och flickor, eftersom det uppmärksammar denna fråga och sätter den i centrum för arbetet för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling, och begär att det ska genomföras effektivt.

11.  Europaparlamentet konstaterar att flickors och kvinnors egenmakt är ett av de fastställda målen i EU:s yttre åtgärder genom den globala strategin för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet noterar att kvinnors roll i fredsförhandlingar och fredsmäklande såsom den beskrivs i handlingsplanen inte är tillräcklig. Parlamentet framhåller den viktiga roll som kvinnor spelar när det gäller att främja dialog och skapa förtroende, bygga koalitioner för fred och föra fram olika perspektiv av vad fred och säkerhet betyder, särskilt i konfliktförebyggande, konfliktlösning och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet noterar att främjandet av kvinnors rättigheter i kris- och konfliktdrabbade länder skapar starkare och motståndskraftigare samhällen. Parlamentet välkomnar utnämningen i utrikestjänsten av en chefsrådgivare för genusfrågor och för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet vill se att EU:s medlemsstater och resten av världssamfundet genom FN stärker sina insatser för att på ett mer verkningsfullt sätt ta itu med den effekt som konfliktsituationer och situationer efter konflikter har på kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja det nya nätverket med kontaktpunkter för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet noterar betydelsen av FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet och vikten av att komma fram till det bästa sättet för EU att genomföra denna resolution.

12.  Europaparlamentet beklagar och fördömer att sexuellt våld används mot kvinnor som ett vapen i krig. Parlamentet begär att alla åtgärder ska vidtas för att säkerställa att de skyddas, inklusive genom tillhandahållande av säkra härbärgen för dem och deras barn. Parlamentet uppmanar EU att säkerställa skyddet av flickor och kvinnor i konflikter, särskilt när de är offer för konfliktrelaterat sexuellt våld, kvinnlig könsstympning eller tvångsäktenskap. Parlamentet betonar att våldtäkt används som ett vapen i krig och därför vid alla tillfällen bör fördömas och helt elimineras. Parlamentet anser att man måste se till att kvinnor som har utsatts för krigsvåldtäkt får tillgång till all medicinsk hjälp som behövs, inbegripet tillgång till säkra aborter, såsom föreskrivs i internationell humanitär rätt. Parlamentet beklagar djupt att den nuvarande programplaneringen, enligt parlamentets undersökning av genomförandet av handlingsplanen, verkar bortse från jämställdhetsperspektivet vid krissituationer och svåra konflikter.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta större hänsyn till kvalitativa aspekter i sina bedömningar, såsom förbättringar i kvinnors och flickors självaktning och självförtroende, förändringar i maktbalansen mellan män och kvinnor i samhället, samt indikatorer för att få fram sådana aspekter på social, ekonomisk och politisk förändring och kvinnors och flickors egenmakt som inte kan mätas i siffror. Parlamentet betonar att det är viktigt att informera samhället i stort, liksom att rikta in sig mot särskilda grupper och människor, för att skapa en gemensam förståelse av orsakerna till och konsekvenserna av bristande jämställdhet.

14.  Europaparlamentet är oroat över att den tematiska prioriteringen avseende politiska och medborgerliga rättigheter, särskilt kvinnors och flickors åtnjutande av sina politiska och medborgerliga rättigheter, är en fråga som inte prioriteras tillräckligt i genomförandet av handlingsplanen, och begär att större uppmärksamhet ska ägnas åt kvinnorättsorganisationer och kvinnliga människorättsförsvarare. Parlamentet betonar att man måste göra det möjligt för kvinnor att delta på alla nivåer i politiska processer och i samhällslivet, och understryker därför att kvinnor måste ges likvärdigt tillträde till politiska miljöer, som väljare, kandidater, folkvalda och ämbetsmän. Parlamentet begär att kvinnliga politiska kandidater ska ges utbildning så att de kan bygga upp sin kompetens. Parlamentet påminner om att egenmakt inte endast handlar om tillträde till arbetsmarknaden utan att det måste ske en förändring även på andra områden, till exempel politisk representation, rättsligt skydd och hälsovård, särskilt genom utbildning.

15.  Europaparlamentet begär att en särskild budgetpost för jämställdhet ska införas så att man på ett mer framträdande sätt kan gripa sig an nivån av kvinnligt politiskt deltagande och kvinnlig representation i EU:s grannländer och i EU. Parlamentet betonar att dessa program bör integreras helt i målen och programmen för UN Women och fastställa mätbara mål för att regelbundet mäta framstegen för jämställdhet i östra och södra grannskapet, stärka samarbetet och engagera sig mer med partnerländernas regeringar, i syfte att snabbare uppnå bättre resultat, inom ramen för bilaterala partnerskap och associeringsavtal.

16.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna om ramen för 2016–2020 konstaterar att EU:s finansiella investeringar i jämställdhet inte har mätts på ett systematiskt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett tydligt resultatstyrt system med höga krav på rapportering, utvärdering och mekanismer för ansvarsutkrävande, och att främja evidensbaserat beslutsfattande så att de ekonomiska resurserna kan utnyttjas mer effektivt och ändamålsenligt. Parlamentet begär att en rapport ska utarbetas för att fastställa exakt hur stora medel som har anslagits specifikt till jämställdhetsintegrering och fastställa de viktigaste uppnådda målen.

17.  Europaparlamentet betonar att handlingsplanen i konfliktsituationer och situationer efter konflikter bör fokusera mer på att i praktiken integrera jämställdhet i samband med bredare och mer övergripande mänskliga rättigheter och goda styrelseformer.

18.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens åtagande om jämställdhetsintegrering och integrering av jämställdhetsanalys och jämställdhetsperspektiv i alla instrument. Parlamentet begär att detta arbetssätt ska bli märkbart i alla EU:s verktyg, särskilt i det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

19.  Europaparlamentet begär att strategier och åtgärder som syftar till att utbilda flickor och därmed ge dem egenmakt ska främjas. Parlamentet insisterar på att icke-statliga organisationer som skyddar flickors och kvinnors liv och förespråkar deras rättigheter och egenmakt ska stärkas.

20.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att kvinnor deltar i och är representerade på ekonomiska områden som är viktiga för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att företagande har en viktig roll att spela när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Parlamentet begär i detta sammanhang att större stöd ges till lokala små och medelstora företag, särskilt till kvinnliga företagare, genom mikrolån, så att tillväxt inom den privata sektorn kan komma dem till del.

21.  Europaparlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna är skyldiga att respektera flickors och kvinnors rättigheter som migranter, flyktingar och asylsökande när de genomför och utvecklar EU:s migrationspolitik. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang en ny utvärdering av insatsen Eunavfor MED Sophias samarbete med den libyska kustbevakningen mot bakgrund av rapporterna om systematiskt sexuellt våld mot kvinnor i interneringslägren på libysk mark.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brando Benifei, Marek Jurek, Jo Leinen, Miroslav Poche, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Beatriz Becerra Basterrechea, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

53

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Iveta Grigule-Pēterse, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

ECR

Amjad Bashir

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo, Marie‑Christine Vergiat

PPE

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Barbara Kudrycka, Eduard Kukan, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Traian Ungureanu

S&D

Nikos Androulakis, Francisco Assis, Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Eugen Freund, Jo Leinen, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Miroslav Poche, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Tamás Meszerics, Alyn Smith, Bodil Valero

5

ECR

Bas Belder, Marek Jurek

EFDD

James Carver

NI

Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0365.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

5

13

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Malin Björk, Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Cristian Dan Preda, Liliana Rodrigues, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Ángela Vallina, Paavo Väyrynen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Bogdan Brunon Wenta, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Lívia Járóka, Urszula Krupa, Florent Marcellesi, Maria Noichl, Jordi Solé, Dubravka Šuica, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Nessa Childers, Pál Csáky, Stefan Eck, Arndt Kohn, Gabriele Preuß, Daciana Octavia Sârbu, Jaromír Štětina


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

24

+

ECR

Eleni Theocharous

EFDD

Ignazio Corrao

GUE/NGL

Malin Björk, Stefan Eck, Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey, Ángela Vallina

S&D

Nessa Childers, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arndt Kohn, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maria Noichl, Vincent Peillon, Gabriele Preuß, Liliana Rodrigues, Daciana Octavia Sârbu, Elly Schlein

VERTS/ALE

Maria Heubuch, Florent Marcellesi, Jordi Solé, Monika Vana

5

-

ECR

Urszula Krupa, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Mireille D'Ornano

PPE

Anna Záborská, Joachim Zeller

13

0

ALDE

Paavo Väyrynen

ECR

Nirj Deva

PPE

Pál Csáky, Brian Hayes, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Cristian Dan Preda, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Bogdan Brunon Wenta, Željana Zovko

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 25 maj 2018Rättsligt meddelande