Förfarande : 2017/2255(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0169/2018

Ingivna texter :

A8-0169/2018

Debatter :

PV 13/06/2018 - 22
CRE 13/06/2018 - 22

Omröstningar :

PV 14/06/2018 - 7.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0262

BETÄNKANDE     
PDF 339kWORD 71k
14.5.2018
PE 615.438v02-00 A8-0169/2018

om strukturella och ekonomiska hinder för tillgången till kultur

(2017/2255(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Bogdan Andrzej Zdrojewski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om strukturella och ekonomiska hinder för tillgången till kultur

(2017/2255(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

  med beaktande av artikel 15 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 22 och 25,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 november 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2004 om skolundervisningens roll för fler medborgares tillgång till kultur(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om meddelandet Europeana – nästa steg(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt om EU:s handikappstrategi för 2010–2020(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 november 2017 om genomförandet av EU:s handikappstrategi(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(19),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 30 om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott,

–  med beaktande av mål 11 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som undertecknades i september 2015 och syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara,

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention av den 27 oktober 2005 om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(20),

–  med beaktande av rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 december 2014 om en arbetsplan för kultur (2015–2018)(21),

–  med beaktande av EU:s arbetsplan för kultur 2015–2018,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2015 om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 31 maj 2016 om Europeanas roll för digital tillgång till, synlighet för och användning av det europeiska kulturarvet,

–  med beaktande av rådets resolution av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande av den 8 juni 2016 till Europaparlamentet och rådet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan (COM(2010)0390),

–  med beaktande av kommissions grönbok av den 27 april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (COM(2010)0183),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018) (COM(2016)0543),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (COM(2012)0537),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2012 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (COM(2014)0477),

–  med beaktande av rapporten från 2012 från arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna om tillgång till kultur,

–  med beaktande av resultaten av Eurobarometer nr 399 Tillgång till kultur och delaktighet och av Eurobarometer 466 Kulturarv,

–  med beaktande av resultaten från statistiska undersökningar från Eurostat (Statistiska uppgifter på kulturområdet) för 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0169/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fastslås det att ”var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”. Tillgång till kultur och möjlighet att uttrycka sig kreativt är viktigt för ett demokratiskt samhälle grundat på yttrandefrihet och jämställdhet.

B.  Farokonventionen erkänner rätten till kulturarv och efterlyser innovativa sätt att förvalta kulturarvet så att offentliga myndigheter kan samarbeta med andra aktörer, inklusive föreningar och privatpersoner.

C.  Artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna uppmanar till respekt för den kulturella mångfalden och artikel 25 erkänner rätten för äldre att delta i kulturlivet.

D.  Kultur har en stark inverkan på främjandet, förståelsen och utvecklingen av solidariteten mellan europeiska och transeuropeiska samhällen.

E.  I de flesta av EU-medlemsstaternas konstitutioner hänvisas det, på ett direkt eller indirekt sätt, till kultur och frågan om tillgång till denna.

F.  EU kan fungera som komplement till och främja kulturpolitiken, men myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, enligt artikel 167 i EUF-fördraget, är fortfarande de viktigaste organen med ansvar för kulturpolitik i EU i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

G.  Alla former av hinder som försvårar tillgång till och full delaktighet i kulturella processer och kulturella ekosystem för personer och samhällsgrupper hämmar utvecklingen av verkligt demokratiska och inkluderande samhällen.

H.  Kultur ger EU-medborgarna större möjligheter att utveckla sin personliga, sociala, kreativa och interkulturella kompetens.

I.  Enligt FN:s uppskattningar bor hälften av världens befolkning, dvs. 3,5 miljarder människor, för närvarande i städer. 2030 kommer nästan 60 % av världens befolkning att bo i stadsområden. Därför är det nödvändigt att fastställa effektiva strategier för att lösa de frågor som kvarstår och att säkerställa tillräckligt med tid för att genomföra ändringar i syfte att skapa verkligt inkluderande stadsområden.

J.  I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande ingår kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer bland de grundläggande kompetenser som behövs för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social delaktighet och sysselsättning(22).

K.  I kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 med titeln En europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (COM(2007)0042) understryks behovet av att underlätta tillgången till kultur och kulturella verk, samt att främja kulturell mångfald.

L.  Framtiden för kulturell innovation i EU är beroende av investeringar i kreativa resurser, kunskap och talang.

M.  I arbetsplanen för kultur (2015–2018) antagen av rådet i december 2014 prioriteras en tillgänglig kultur för alla och främjande av kulturell mångfald.

N.  Ett av målen för EU och dess medlemsstater bör vara att minska de sociala och ekonomiska ojämlikheterna i syfte att främja ett inkluderande samhälle där alla kan delta. En stark, dynamisk och diversifierad kulturell sektor är grundläggande för ett inkluderande samhälle.

O.  Deltagande i kulturella aktiviteter är ett sätt att skapa en känsla av att tillhöra ett samhälle. Byggandet av en social identitet är nära kopplad till kulturell delaktighet. Att delta i kulturella verksamheter kan bidra till ökad självkänsla och bättre livskvalitet, särskilt för personer som upplever någon form av marginalisering på grund av arbetslöshet, sjukdom eller av andra skäl.

P.  En kulturell sektor är inkluderande när den ger alla människor samma möjligheter att delta och utveckla sina kreativa färdigheter, oavsett social, kulturell eller religiös bakgrund och oberoende av varje form av funktionsnedsättning.

Q.  I många regioner besöks ofta offentliga bibliotek och kulturella institutioner av allmänheten och är ofta de enda kontaktpunkterna för information och kultur, i synnerhet på landsbygden eller i avlägsna regioner.

R.  Ny digital teknik kan påverka förvaltningen av kultursektorn, dialog, publikskapande och spridning av kulturella aktiviteter.

S.  Ny digital teknik och nätplattformar erbjuder viktiga möjligheter att öka deltagandet och det kulturella skapandet.

T.  Personer från tredjeländer är underrepresenterade i EU:s olika kulturella områden. Detta påverkar även personer med funktionsnedsättning.

U.  I rapporten om tillgång till kultur(23) från EU:s arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna definieras tillgång i termer av att göra det möjligt för nya målgrupper att dra nytta av det tillgängliga kulturella utbudet. Detta innebär att nå ut till nya målgrupper och medborgare och föra dem närmare kulturarvet och andra kulturella resurser.

V.  Den digitala tekniken har förändrat de sätt på vilka människor får tillgång till kulturellt innehåll, skapar det och sprider det.

W.  Plattformen Europeana, som lanserades 2008, har blivit ett gemensamt europeiskt kulturprojekt som underlättar digital tillgång till Europas kulturarv.

X.  Ett av de specifika målen med programmet Kreativa Europa är att få en ny och bredare publik samt förbättra tillgången till kulturella verk och till kreativt arbete inom och utanför EU, med särskilt fokus på barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och underrepresenterade grupper.

Y.   Initiativ genomförs på unionsnivå och i medlemsstaterna för att säkerställa bättre tillgång till kulturell infrastruktur och till kulturverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Z.  Olikheterna i skatteförfaranden och skattesystem inom EU skapar problem för rörligheten för konstnärer och yrkesverksamma inom kultursektorn i allmänhet genom att skapa onödig byråkrati som ofta är oproportionerlig i förhållande till de verkliga och blygsamma inkomster de har från sin verksamhet.

AA.  Framtagandet av tillförlitlig, jämförbar och aktuell kulturstatistik, som ligger till grund för skapandet av en sund kulturpolitik, är en av de sektorsövergripande prioriteringarna i arbetsplanen för kultur 2015–2018, där man betonar den ekonomiska potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna och deras inverkan på den sociala välfärden.

AB.  Tillgång till kvalitativ forskning och jämförande dataresurser som gör det möjligt att effektivt övervaka och analysera de kulturella, ekonomiska och sociala effekterna av kulturpolitiken,

AC.  Kulturen bidrar till ett samhälle grundat på kunskap, till utbyte av erfarenheter och världshistoria.

AD.  Omkring 8,4 miljoner människor är anställda inom EU:s kulturella sektor (motsvarande 3,7 % av den totala arbetskraften)(24) och deras potential för den ekonomiska tillväxten är fortfarande bara delvis förverkligad.

AE.  De som genom sin kulturella produktion strävar efter att uttrycka sin identitet, bredda och på ett hållbart sätt utveckla tillgången till kultur står inför svårigheter och utmaningar.

Tillgång till kultur och deltagande

1.  Europaparlamentet betonar att det betraktar tillgång till kultur som en grundläggande rättighet för alla medborgare i enlighet med artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i vilken delaktighet i kulturlivet fastställs vara en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner också om att denna rättighet är inskriven i Farokonventionen, som erkänner rätten att delta i det kulturella livet och främjar kulturarvets roll i byggandet av fredliga och demokratiska samhällen. Parlamentet uppmanar därför de undertecknande medlemsstaterna att påskynda ratificeringsprocessen och andra stater, som inte undertecknat konventionen, att utnyttja det unika tillfälle som Europaåret för kulturarv innebär. 

2.  Europaparlamentet understryker vikten av en heltäckande tillämpning av begreppet tillgänglighet och dess värde som ett verktyg för att säkerställa att varje person som nyttjar kultur och kulturella platser och initiativ beaktas i vidaste och fullaste bemärkelse, och att, till följd av detta, hänsyn tas till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning för att se till att de åtnjuter lika möjligheter, verklig social delaktighet och ett aktivt deltagande i samhället.

3.   Europaparlamentet framhåller den obestridliga vikten av en aktiv och tillgänglig kultursektor för utvecklingen av ett inkluderande samhälle och en stärkt gemensam kärna av allmängiltiga värderingar och ett aktivt europeiskt medborgarskap, som är grundläggande för att ge medborgarna möjlighet till ett givande och meningsfullt deltagande i det offentliga livet och samtidigt främja Europas kulturarv och utveckla Europas kulturella och språkliga mångfald. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, och unionen inom dess ansvarsområde, att utveckla och genomföra nödvändiga särskilda åtgärder för att garantera tillgång till och deltagande i kulturlivet.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar deltagande och mångfald som en integrerad del av planering, organisatorisk utveckling och rekrytering i den kulturella sektorn på europeisk, nationell och regional nivå. Parlamentet uppmuntrar även medlemsstaterna att genomföra systematisk kontroll av de åtgärder som är inriktade på detta mål.

5.  Europaparlamentet erinrar om vikten av EU:s roll för att främja och underlätta en bättre samordning av kulturpolitik på alla nivåer. Parlamentet konstaterar att aktörer från hela EU endast på detta sätt kommer att kunna utarbeta en omfattande och effektiv politik som främjar tillgång till och deltagande i kultur, samt positionera kulturen som en viktig del av det europeiska integrationsprojektet.

6.  Europaparlamentet betraktar tillgång till och deltagande i kultur som en övergripande fråga, och betonar därför vikten av samordning av kulturpolitiken med andra politikområden, såsom utbildnings-, social-, regional-, utrikes-, digitalisering- och mediepolitik.

7.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utveckla en kulturell åtgärdsstrategi inriktad på barn och ungdomar.

8.  Europaparlamentet betraktar främjandet och uppnåendet av en inkluderande och meningsfull tillgång till kultur som en av prioriteringarna på den politiska dagordningen samt uppmanar till att integrera andra politikområden med tillgänglighets- och delaktighetsaspekterna i kulturen, vilket inte bara kommer att bidra positivt till andra områden, utan också påverka det synergistiska sektorsövergripande samarbetet i enlighet med andan i artikel 167 i EUF-fördraget.

9.  Europaparlamentet påpekar att kompendiet över nationell kulturpolitik, som utformas och förvaltas av Europarådet och en expertplattform, har varit ett mycket användbart verktyg för kulturpolitiken i och utanför Europa. Parlamentet beklagar dock att det sedan 2011 har gjorts få framsteg när det gäller datainsamling och i synnerhet dataanalys, och rekommenderar därför att rådet går vidare med en översyn av det nuvarande innehållet, inbegripet lokala och regionala nivåer av kulturpolitiken.

10.  Europaparlamentet understryker att begreppen tillgång till kultur och deltagande i kultur är nära sammanbundna. Parlamentet noterar att strategier för att stärka tillgång till och delaktighet i kultur bör genomföras genom att identifiera underrepresenterade grupper, utveckla och genomföra initiativ och program som syftar till att öka deras deltagande samt eliminera befintliga hinder.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att samla in information om funktionsnedsatta personers deltagande i kulturella aktiviteter.

12.  Europaparlamentet beklagar att ekonomiska hinder fortfarande hindrar medborgare, särskilt dem som tillhör de mest missgynnade grupperna, från att fullt ut åtnjuta sina grundläggande rättigheter att delta i kulturlivet och få tillgång till kultur, och att detta hindrar ett effektivt genomförande av denna grundläggande rättighet.

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av att utveckla plattformar för utbyte av erfarenheter på regional, nationell och europeisk nivå.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa ett kulturutbud av hög kvalitet för alla medborgare som grund för att främja ett aktivt, demokratiskt och inkluderande medborgarskap.

Finansiella hinder

15.   Europaparlamentet betonar att stabil och kontinuerlig offentlig finansiering spelar en fundamental roll i att säkerställa ett dynamiskt kulturliv och förblir ett oumbärligt instrument för att stödja kulturella aktiviteter i EU så att de kan uppnå sin ekonomiska potential att bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning samt finansiera kulturell infrastruktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive behörighetsområden avsätta en lämplig del av sina budgetar till offentligt kulturstöd och att stärka synergierna med Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra kulturella stödfonder, inbegripet program för att främja forskning och innovation och de tillgängliga instrumenten för sammanhållningspolitiken.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att offentlig finansiering av kultur inte minskas, oberoende av eventuella framtida ekonomiska svårigheter som en medlemsstat kan ställas inför.

17.   Europaparlamentet beklagar att ekonomiska nedgångar ofta har lett till och fortfarande alltför ofta i första hand leder till nedskärningar i de offentliga utgifterna för kultur och har en negativ inverkan på budgetarna för kulturella aktiviteter.

18.   Europaparlamentet påminner om att investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn är ett sätt att frigöra dess stora och fortfarande undervärderade potential att främja kulturell mångfald och social innovation och samtidigt generera hållbart ekonomiskt välstånd och arbetstillfällen av hög kvalitet, och att sådana investeringar också har en direkt inverkan på utvecklingen av nya färdigheter, digitalisering, entreprenörskap, innovation och nya affärsmodeller, stärker konkurrenskraften för de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, tar tillvara möjligheter och får tillgång till nya internationella möjligheter, marknader och publikgrupper. Parlamentet anser därför att den privata sektorn spelar en viktig roll som komplement till offentliga investeringar och uppmanar medlemsstaterna att överväga att vidta lagstiftningsåtgärder för att införa ett skatteavdrag för inbetalningar av medel från privata enheter som stöder kulturen.

19.  Europaparlamentet påpekar att fragmentering, lågt mervärde och de många egenföretagande män och kvinnor i den kreativa sektorn, vilkas verksamheter i allmänhet betraktas som intressanta, inte får leda till att den kulturella och kreativa sektorn blir till en modell för lågavlönade arbeten eller arbeten med dåligt socialt skydd. Parlamentet föreslår därför att man utvecklar kraftfulla översynsförfaranden för gott arbete inom den kreativa sektorn.

20.  Europaparlamentet betonar att allmänhetens tillgång till kulturella varor och tjänster och stöd till kulturell produktion och kulturellt uttryck stärker den kreativa ekonomin och bidrar till ett lands utveckling.

21.  Europaparlamentet menar att den bristande finansieringen av kulturbranschen skulle kunna avhjälpas genom skatteincitament för privat sponsring.

22.  Europaparlamentet riktar uppmärksamhet på problemen med internationell inkomstbeskattning som konstnärer över hela Europa står inför, och rekommenderar därför en standardmodell som är till nytta för anställda och egenföretagare och förhindrar dubbelbeskattning.

23.  Europaparlamentet efterlyser investeringar i mikroföretag i syfte att stimulera kreativitet och innovation och därmed främja regional och lokal utveckling.

24.  Europaparlamentet understryker att det höga priset på kulturella varor och tjänster är ett av de hinder för att delta i kultur som betonas av de tillfrågade i Eurobarometer- och Eurostatundersökningar(25). Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang med eftertryck medlemsstaterna och regionerna att vidta åtgärder riktade mot särskilda målgrupper, särskilt studenter, stora familjer och äldre, i syfte att undanröja ekonomiska hinder för tillgången till kultur.

25.  Europaparlamentet betonar att höga försäkringskostnader för utställningsföremål och scenframträdanden är en annan orsak till höga biljettpriser till museer, teatrar och gallerier och ofta gör det omöjligt för mindre enheter att utveckla sina program efter sin publiks önskningar och ambitioner, vilket är en situation som resulterar i en allt större klyfta mellan små enheter som ligger nära sin publik och större internationellt erkända institutioner.

26.  Europaparlamentet betonar den roll som adekvat finanspolitik för de kulturella och kreativa sektorerna kan spela för att förbättra tillgången till kultur och deltagandet i kultur. Parlamentet konstaterar emellertid att indirekt stöd till kulturarvet genom att införa reducerade mervärdesskattesatser inte kan ersätta direkta subventioner. Parlamentet efterlyser bättre samordning av nationell kulturpolitik och mervärdesskattesatser som ett verktyg för att stimulera deltagande i kultur.

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av att medlemsstaterna undersöker möjligheterna till en mer samordnad skattepolitik när det gäller inkomster, kulturarbetare och konstnärer som tillbringar korta perioder i olika länder och således kan blir föremål för olika regler och administrativa förfaranden för varje enskilt uppförande, workshop eller vistelse. Parlamentet föreslår att ett minimum av harmonisering för att stödja konstnärers och kulturarbetares rörlighet bör betraktas som en prioritering i syfte att främja mångfald inom skapande och kultur i och utanför EU, i stället för att bygga hinder i form av byråkrati som inte står i proportion till de faktiska intäkterna från kulturellt arbete.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och offentliga myndigheter att investera i decentraliseringen av kulturell verksamhet, antingen genom att bygga infrastruktur i perifera regioner eller genom olika tillfälliga kulturella evenemang. Parlamentet uppmuntrar även privata kulturinstitutioner att investera i geografisk decentralisering.

29.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att ändra mervärdesskattedirektivet, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa en enhetlig mervärdesskattesats på e-publikationer och på tryckta publikationer. Parlamentet anser att skillnaden mellan de mervärdesskattesatser som tillämpas på fysiska och elektroniska publikationer är otidsenliga och ohållbara i den digitala tidsåldern. Parlamentet uppmanar rådet att utan dröjsmål anta kommissionens förslag i denna fråga.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att förena privatliv och yrkesliv för tillgång till, utnyttjande av och deltagande i olika kulturella aktiviteter.

Utbildningsmässiga hinder och utmaningar

31.  Europaparlamentet betonar att utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna med betydande inverkan på nivån av deltagande i kulturen. Parlamentet understryker att högre utbildningsnivåer leder till en högre nivå av deltagande i kulturevenemang(26). Parlamentet understryker att humaniora, språkinlärning i skolorna och kulturell utbildning utgör en integrerad del av den allmänna utbildningen, eftersom de bidrar till att minska sociala skillnader, och kräver därför samma finansiering som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

32.  Europaparlamentet betonar att kunskap kan ses som resultatet av kulturella samspel som påverkar och speglar kulturellt präglade individer.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar en interaktiv och inkluderande lokalt förankrad strategi för att utveckla kultur- och utbildningspolitik i syfte att öka kulturellt intresse och deltagande, främja Europas kulturarv och utveckla Europas kulturella och språkliga mångfald.

34.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på intresse är ett av de hinder för deltagande i kultur som oftast betonas av de tillfrågade i Eurostat- och Eurobarometerundersökningar(27). Parlamentet påpekar i detta sammanhang att främjandet av efterfrågan, som uppfattas som uppbyggnaden av intresse och förståelse av kulturen genom formell, icke-formell och informell utbildning, bör vara en prioriterad uppgift när det gäller att öka tillgången till och deltagandet i kultur.

35.  Europaparlamentet rekommenderar att det europeiska studentkortet införs generellt och att det som en ytterligare förmån ger fri tillgång till kulturinstitutioner i EU.

36.  Europaparlamentet påminner om skolans och familjernas avgörande roll som viktiga plattformar för unga människors kontakt med kultur samt för att forma kulturbehov och kulturkompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att införa en bredare kulturell och konstnärlig utbildning i skolornas läroplaner inom både den formella och informella utbildningen.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och med hjälp av finansiering och/eller subventioner, säkerställer musikundervisning i statliga skolor.

38.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att betrakta utbildning som en av de viktigaste kulturella aktiviteterna, eftersom främjande av efterfrågan framför allt innebär att ge människor de färdigheter och kunskaper som gör det möjligt för dem att uppskatta konst. Parlamentet påminner om att kultiverandet av ett intresse för kultur är verkningsfullare i ung ålder, och anser att kulturen därför bör ges större utrymme i skolornas läroplaner och mer mänskliga resurser och material göras tillgängliga för att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar till att skolor bör ges finansiering för besök på museer och andra kulturinstitutioner, eftersom detta på samma gång kommer att främja intresset för kultur och ungdomars deltagande samt innebära ytterligare resurser till kulturinstitutioner.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av offentliga utbildningssystem för att introducera barn till kulturvärldens mångfald och på så sätt bidra till att lära upp nya målgrupper och att sprida kultur. Parlamentet betonar också betydelsen av att olika kulturella institutioner utvecklar partnerskap med skolor på lokal, regional och nationell nivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att stödja kulturutbildningsprogram utanför skolan avsedda för alla, inte minst missgynnade barn och ungdomar, genom program som syftar till att introducera dem för olika konstnärliga uttryck och hjälpa dem att bli mer medvetna om det befintliga kulturarvet.

41.  Europaparlamentet betonar betydelsen av lokala kulturinstitutioner, bland annat kulturcentrum och bibliotek, som nyckelaktörer för att övervinna hinder för tillgång till och deltagande i kultur. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att aktivt stödja sådana kulturinstitutioner.

42.  Europaparlamentet efterlyser större uppskattning och förståelse för den sociala roll som offentliga bibliotek och kulturella institutioner i lokalsamhället, särskilt i landsbygdsområden eller avlägset belägna områden, inte bara genom ökad offentlig finansiering utan även genom att bilda partnerskap och förse dem med tillräckliga IKT- och personalresurser med tillgång till utbildning, vilket skulle göra dem till institutioner som kan förbättra människors liv och verka för lokal utveckling.

43.  Europaparlamentet framhåller att inrättandet av partnerskap är grundläggande när det gäller att attrahera potentiella målgrupper för konstnärlig verksamhet och att detta exempelvis skulle kunna uppnås genom samarbete med organisationer som företräder studerande, migranter eller funktionshindrade för att på ett lämpligt sätt tillgodose deras intressen och behov.

44.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att stödja initiativ på nationell, regional och lokal nivå som främjar kontakter, samarbete och utbyte av erfarenheter mellan traditionella konstformer, kulturinstitutioner och olika mångkulturella grupper eller minoritetsorganisationer samt mellan professionella och icke-professionella kultursektorer.

45.  Europaparlamentet rekommenderar utvecklingen av en sammanhängande strategi för stöd till de utbildningsprojekt som föreslås av kulturinstitutioner. Parlamentet understryker att dessa projekt fungerar som verktyg som stöder och höjer medvetenhet, kulturell kompetens och interkulturell kunskap, och därigenom tjänar som utgångspunkt för allmänhetens långsiktiga engagemang i kulturaktiviteter.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta fritidsprogram för ungdomar på kulturinstitutioner.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder för att säkerställa en mer utbredd tillgång till kulturella institutioner och utveckla en övergripande europeisk strategi för tillträde till offentliga platser, i synnerhet i fråga om kultur i stadsmiljöer, såsom museer, teatrar, biografer, bibliotek, konsertlokaler osv.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra inrättandet av stipendier eller praktikantbidrag för studerande med anknytning till statliga eller privata utbildningsnätverk på kulturinstitutioner eller kulturförvaltningsorgan.

Strukturella hinder

49.  Europaparlamentet uppmärksammar det ofta lägre kulturdeltagandet bland befolkningen på landsbygden, något som är strukturellt betingat(28), och lyfter i detta sammanhang fram den roll som små lokala kulturcentrum, transportinfrastruktur och stöd till kulturturism har i att underlätta tillgången till kulturinstitutioner.

50.  Europaparlamentet betonar att Europas kulturarv är unikt i världen för sin mångfald och rikedom, och understryker att kulturturism har stor potential när det gäller att bidra till en hållbar ekonomi samt till att främja social sammanhållning och integration. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka sina insatser och investeringar för att utveckla en hållbar och långsiktig politik för kulturturism.

51.  Europaparlamentet efterlyser ökade investeringar i den kulturella sektorn i syfte att stimulera lokala ekonomier och främja kulturturism. Parlamentet noterar att kulturturism, i samverkan med vetenskap, den primära sektorn och hantverksmässiga och industriella centrum tillsammans med rörlighet, är avgörande faktorer för att skapa ett mer närliggande och humanistiskt Europa.

52.  Europaparlamentet föreslår ökade investeringar i tillgången till kultur för yttersta randområden, bergsområden och avlägsna områden i syfte att skapa kulturella möjligheter på lokal nivå.

53.  Europaparlamentet noterar behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången till en kulturell infrastruktur utan tekniska eller fysiska hinder och till kulturverksamhet och medier för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden fortsätta arbeta för att integrera personer med funktionsnedsättning genom kultur samt att verka för att undanröja befintliga hinder.

54.  Europaparlamentet erkänner behovet av delaktighetsbaserade metoder för att förvalta kulturarvet som bygger på en strategi som fokuserar på lokalsamhällena, i syfte att tillgodose efterfrågan och involvera större delar av allmänheten, med särskild hänsyn till ungdomar, personer med funktionshinder och underrepresenterade eller marginaliserade grupper.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kulturinstitutionerna som är beroende av dem att säkerställa ett kulturutbud som är tillgängligt för alla, med specifika åtgärder för vissa befolkningsgrupper, såsom barn och ungdomar, äldre, funktionshindrade och migranter.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av ökade investeringar från medlemsstaternas sida vid genomförandet av den universella punktskriften (Braillesystemet) i ett brett spektrum av kulturell infrastruktur och teknik. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i produktion av talböcker, taltidskrifter och taltidningar samt i användningen av teckenspråk i teaterproduktioner.

57.  Europaparlamentet framhåller behovet av att undanröja hinder för rörlighet för konstnärer och specialister inom kulturområdet, särskilt skattehinder. Parlamentet betonar effekten av dessa åtgärder på breddandet av det kulturella utbudet i Europa. Parlamentet lovordar programmet Kreativa Europa för att ha bidragit till kulturell rörlighet och de yrkesverksamma inom sektorn samt för att ha uppmuntrat spridningen av kulturella evenemang och projekt av hög kvalitet.

58.  Europaparlamentet påminner om att hindren för tillgång till kultur är mer synliga på lokal nivå, varför det bör göras större investeringar i olika kulturella projekt för rörlighet i syfte att möjliggöra utveckling och sammanhållning i lokalsamhällen.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta rörlighet för europeiska konstnärer och artister från tredjeländer som en tillgång för att främja fred, utbytet av visioner och nedmonteringen av sociala och kulturella stereotyper.

60.  Europaparlamentet påminner om att språkliga hinder kan ha en negativ effekt på efterfrågan på kultur, och efterlyser därför ökad flerspråkighet i kulturella produktioner.

61.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta transport och tillgång till kulturella institutioner för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet.

Digitala hinder och utmaningar

62.   Europaparlamentet är övertygat om att digitala verktyg, när de används och genomförs på rätt sätt och åtföljs av en enhetlig nivå av digital kompetens, kan bidra till att övervinna hinder för tillgång till kultur orsakade av faktorer såsom ogynnsamt geografiskt läge, funktionsnedsättning, social bakgrund, språk, tidsbrist eller finansiella resurser. Parlamentet påpekar att digitala verktyg också kan vara ett sätt att komma till rätta med sociala eller psykiska hinder, utan att detta leder till att man avstår från att investera i geografisk decentralisering av kulturella aktiviteter. Parlamentet anser därför att digital utbildning mot denna bakgrund bör vara en del av lärandeprocessen från tidig ålder, i syfte att utveckla adekvata kunskaper och färdigheter.

63.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utarbeta en sammanhållen digital strategi inriktad mot kulturell infrastruktur och kulturverksamhet i syfte att stärka deras kapacitet.

64.  Europaparlamentet noterar problemet med digital uteslutning, och betonar behovet av att bekämpa denna. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att digitalisering kräver av kultur- och utbildningsinstitutionerna samt av målgrupperna själva att de förvärvar nya kompetenser, färdigheter och kunskaper. Parlamentet betonar särskilt behovet av att bygga ut den kapacitet som är kopplad till användningen av ny digital teknik i kulturinstitutioner samt att anpassa dem till de utmaningar som är kopplade till den tekniska utvecklingen.

65.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen och tillhandahållandet på internet av kulturellt material i Europa bör genomföras med full respekt för upphovspersoner och immateriella rättigheter. Parlamentet anser i detta avseende att immateriella rättigheter inte bör hämma det generella målet, för det allmännas bästa, att öka tillgången till och främja spridningen av kreativt innehåll, information och kunskap. Parlamentet insisterar vidare på det brådskande behovet av att reglera en säker digital miljö som möjliggör för konstnärer och upphovspersoner att få vederbörlig ersättning för sitt arbete och för att säkerställa en rimlig ersättning för tillgång över gränserna.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen prioritera innovativa metoder för att utveckla publik och engagera målgrupper, inbegripet genom användning av ny teknik, inom ramen för EU-program, särskilt inom ramen för programmet Kreativa Europa och dess nästa generationer.

67.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta publikutveckling i beaktande i sina kulturella och digitala strategier och att stödja användningen av digital teknik i syfte att underlätta tillgången till kulturellt innehåll.

68.  Europaparlamentet erkänner bidraget från plattformen Europeana och från institutioner i medlemsstaterna när det gäller digitalisering och tillgång till kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar, inom ramen för det europeiska året för kulturarv, till fortsatt stöd och resurser till projektet och till främjande av allmänhetens tillgång till digitala kulturarvsresurser och kulturarvstjänster. Parlamentet kräver en verklig omstrukturering av webbplatsen för att den bättre ska överensstämma med avancerad teknik samt en ordentlig kommunikationsstrategi som motsvarar det rika innehåll som samlats in på webbplatsen.

69.  Europaparlamentet understryker behovet av att, när det gäller digitala mottagare, samla in och hantera kulturdata för att möjliggöra för kulturorganisationer att bättre förstå mottagarnas behov och för att utveckla en sammanhängande strategi för den digitala publiken.

70.  Europaparlamentet konstaterar att kulturellt innehåll spelar en ledande roll när det gäller allmänhetens acceptans av den nya tekniken och utvecklingen av européernas digitala färdigheter och mediekompetens.

o

o  o

71.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142.

(2)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 95.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0486.

(4)

EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25.

(5)

EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223.

(6)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135.

(7)

EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 179.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0009.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0293.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2016)0005.

(11)

EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.

(12)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 95.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2016)0486.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2017)0233.

(15)

EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25.

(16)

EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 16.

(17)

Antagna texter, P7_TA(2011)0453.

(18)

Antagna texter, P8_TA(2017)0474.

(19)

Antagna texter, P8_TA(2017)0062.

(20)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

(21)

EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.

(22)

EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(23)

Rapporten Policies and good practices in the public arts and cultural institutions to promote better access to and wider participation in culture, oktober 2012.

(24)

Eurostat, Culture statistics - cultural employment (2017), http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Culture_statistics_-_cultural_employment

(25)

Eurobarometer nr 399.

(26)

Eurostats kulturstatistik, 2016 års upplaga, s. 116–136. Uppgifter från Eurostat från 2015 – EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC).

(27)

Eurobarometer nr 399, Eurostat (uppgifter från EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) från 2015).

(28)

Eurostat (uppgifter från EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) från 2015).


MOTIVERING

Inledning

Detta betänkande är det första omfattande betänkandet från utskottet för kultur och utbildning som direkt berör frågan om tillgång till kultur. Föredraganden betraktar problemet med tillgång till kultur som den fråga som ligger till grund för kulturpolitiken som sätts i relation till både nationell och europeisk politik, och som framför allt är nyckelfrågan ur medborgarnas perspektiv. Föredraganden erinrar om den grundläggande betydelsen av en aktiv och tillgänglig kultursektor för utvecklingen av ett integrerande demokratiskt samhälle, och betonar betydelsen av att stödja och förbättra tillgången till kultur som en av de främsta prioriteringarna på den politiska dagordningen samt uppmanar till att integrera tillgänglighets- och delaktighetsaspekterna i kulturen med andra politikområden.

Syftet med betänkandet är att genomföra en jämförande analys av befintliga hinder för tillträde till och deltagande i kultur. Betänkandets tematiska räckvidd är mycket större än dess titel antyder eftersom det inte bara berör strukturella och finansiella hinder för tillgången utan även sociala och digitala sådana, samt det definitivt viktigaste problemet med utbildningsmässiga hinder. Merparten av de analyserade hindren samexisterar eller är nära besläktade med varandra, vilket visar komplexiteten i problemet med tillgänglighet och delaktighet i kultur samt utgör grunden för föredragandens tes om frågans övergripande karaktär och om den avgörande betydelsen av samordning av kulturpolitiken med annan politik.

Tillgång till kultur som en rättighet och ett värde

Tillgång till kultur är en av de grundläggande rättigheter som garanteras av många juridiska dokument. Från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i vilken det i artikel 27 fastställs att ”var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”, till de flesta av EU-medlemsstaternas konstitutioner i vilka det direkt eller indirekt hänvisas till kultur och frågan om tillgänglighet till denna. Frågan om tillgång till och delaktighet i kultur anses vara en prioriterad fråga även på unionsnivå. I den gällande arbetsplanen inom kultur för 2015–2018, som antogs av rådet 2014, nämns en tillgänglig och inkluderande kultur som en av de viktigaste prioriteterna.

Hinder för tillgång till och deltagande i kultur

Föredraganden vill understryka att han anser begreppen tillgång till och deltagande i kultur vara med varandra intimt sammanbundna aspekter. Föredraganden delar också uppfattningen att strategin med att stärka tillgång till och delaktighet i kultur bör genomföras genom att identifiera underrepresenterade grupper, utveckla och genomföra initiativ och program som syftar till att öka deras deltagande samt eliminera befintliga hinder. Enligt föredraganden är det avgörande i detta sammanhang att man bedriver faktabaserad politik med hjälp av omfattande forskning och insamling av uppgifter om hinder för tillgång till kultur, delaktighet i kultur, publikutveckling och deras inverkan på individuell och social nivå. Föredraganden uppskattar bl.a. Eurostats och ESSnet-Cultures ansträngningar inom kulturstatistik, och påminner om den bestående och grundläggande rollen av aktuella statistiska och kvalitativa undersökningar samt av tillgången till jämförbara dataresurser som möjliggör en effektiv övervakning och analys av politikens kulturella, ekonomiska och sociala konsekvenser på kulturområdet.

Föredraganden anser att befintliga hinder för tillgång betraktas som en utgångspunkt för att utveckla strategier för att ta itu med de utmaningar som dagens kulturinstitutioner samt medlemsstaterna och lokala eller regionala myndigheter står inför, som till stor del ansvarar för utformningen av kulturpolitiken, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Föredraganden betonar emellertid starkt EU:s avgörande roll i att främja och underlätta en bättre samordning av kulturpolitiken på alla nivåer. Föredraganden välkomnar i detta sammanhang åtgärder inom ramen för öppna samordningsmetoden som fortfarande är den primära arbetsmetoden för samarbete mellan medlemsstaterna inom ramen för kulturpolitiken. I samband med detta betänkande betonar föredraganden värdet av den rapport från arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna om tillgång till kultur, som utarbetats inom ramen för öppna samordningsmetoden.(1)

Finansiella hinder

Föredraganden påpekar att ekonomiska skäl ständigt utgör ett av de viktiga hindren för tillgång till och deltagande i kultur. Föredraganden konstaterar att de höga priserna på kulturella varor och tjänster är det andra hindret för deltagande i kultur, som betonats av de tillfrågade i undersökningen Special Eurobarometer 399 om tillgång till och deltagande i kultur. Ekonomiska skäl hindrar de tillfrågade från att bl.a. gå på konsert (25 %), på bio (22 %), på teater (20 %) eller opera-, balett- och dansföreställningar (14 %).(2) I detta sammanhang betonar föredraganden med eftertryck att det viktigaste verktyget för finansiering av kulturverksamhet är offentligt stöd och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive behörighetsområden avsätta en tillräcklig del av sina budgetar för offentligt stöd till kulturen. Föredraganden uppmuntrar till att främja tillgång genom att sänka biljettpriser för specifika grupper, men delar uppfattningen att för att åstadkomma full verkan när det gäller att öka deltagandet bör dessa åtgärder vara en del av en bredare strategi samt samordnas noga med den nationella kulturpolitiken. På motsvarande sätt erkänner föredraganden finanspolitikens obestridliga potential att indirekt stimulera ökat deltagande i och tillgång till kultur, och påpekar att införandet av reducerade mervärdesskattesatser inte kan ersätta direkta subventioner samt efterlyser bättre samordning av nationella kulturpolitiken och de mervärdesskattesatser som tillämpas som ett verktyg för att stimulera deltagande i kultur.

Utbildningsmässiga hinder och utmaningar

Föredraganden anser att det i dag i slutändan inte är tillgången, utan efterfrågan, som är viktigast för deltagande i kultur. I detta sammanhang är föredraganden särskilt bekymrad över de senaste uppgifterna från Eurostat om deltagande i kultur, som tyder på att nästan 40 % av icke-deltagande i kulturella evenemang i EU motiverades av de tillfrågade med bristande intresse!(3) Föredraganden anser att dessa uppgifter är symptomatiska utifrån de utbildningsmässiga hinder och utmaningar som vi står inför i samband med deltagande i kultur. Föredraganden påpekar att han anser utbildningsnivån vara en av de viktigaste faktorerna som har en betydande inverkan inte bara på nivån utan också och framför allt på kvaliteten på deltagandet i kulturen. Därigenom framhåller föredraganden med eftertryck att han anser främjandet av efterfrågan, som betraktas som uppbyggande av intresse och förståelse för kulturen genom utbildning, vara en prioriterad uppgift för att förbättra tillgång till och deltagande i kultur. Föredraganden betonar i detta sammanhang skolornas viktiga roll i att forma kulturella behov och kulturell kompetens, samt de lokala kulturcentrumens och bibliotekens roll, som aktörer som gör det möjligt att övervinna hindren för tillgång till kultur och deltagande i denna.

Strukturella hinder

När det gäller strukturella hinder vill föredraganden först och främst peka på ett hinder som kan definieras som geografiskt, nämligen avstånden till centrum för kulturlivet, såsom teatrar, museer, bibliotek, kulturcentrum och biografer. Som framgår av Eurobarometer nr 399 deltar personer som bor i landsbygdsområden eller i områden som ligger långt från stora tätorter, mycket mer sällan i kulturlivet – i första hand på grund av bristen på utbud och först därefter på grund av bristande ekonomiska resurser. Vad som är intressant är att bristen på intresse för kultur bland invånarna i byar och små städer är jämförbar (38 % och 37 %), och skiljer sig inte mycket från den som uppgetts av invånarna i stora städer (32 %).(4) I detta sammanhang betonar föredraganden vikten av att förbättra transportinfrastrukturen och stödet för kulturturism för att underlätta tillgången till kulturinstitutioner. Föredraganden är också medveten om de utmaningar som vi står inför när det gäller att förbättra tillgången till kulturell infrastruktur, kulturverksamhet och medier för personer med funktionsnedsättning. Föredraganden påpekar också att vi inte har tillräckligt med uppgifter när det gäller tillgången till kulturinstitutioner för personer med funktionsnedsättning. Varken Eurobarometer nr 345, som handlar om tillgång mer allmänt, eller Eurobarometer nr 399 har försökt att på ett detaljerat sätt beakta dessa aspekter. Utifrån att bredda det kulturella utbudet är det viktigt att åberopa de befintliga hindren för rörligheten för konstnärer och yrkesverksamma på kulturområdet i Europa.

Digitala hinder och utmaningar

Föredraganden betonar att han anser direkt kontakt med kulturen vara grundläggande, och betraktar digitalisering och tillgång på nätet till kulturellt innehåll som nödvändig för att möjliggöra bredare tillgång till kultur och kunskap. Föredraganden framhåller också att användningen av ny teknik för kulturella ändamål gör det möjligt att nå nya, otillgängliga eller icke-traditionella målgrupper. Det är värt att i detta sammanhang påminna om att de nya formerna av tillgång till och deltagande i kulturen online delvis har utvecklats på grund av det ökade antalet hushåll med tillgång till internet, och påpeka att andelen hushåll i EU med tillgång till internet steg från 70 % till 83 % mellan 2010 och 2015(5). Föredraganden noterar emellertid att denna betydande ökning även indirekt pekar på förekomsten av problemet med digital uteslutning som också utgör ett hinder för tillgång till och deltagande i kultur. I detta sammanhang påminner föredraganden om att digitalisering kräver att kultur- och utbildningsinstitutionerna samt målgrupperna själva förvärvar nya färdigheter och kunskaper. Föredraganden vill i synnerhet uppmärksamma behovet av kapacitetsuppbyggnad i samband med användningen av ny teknik och digitala möjligheter i kulturinstitutioner samt deras anpassning till utmaningar kopplade till tekniska förändringar. Slutligen, inom ramen för alla åtgärder kopplade till digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material på internet, påminner föredraganden om behovet av full respekt för upphovspersonernas rättigheter i strävan efter största möjliga tillgång till kulturellt innehåll.

Slutsatser

Föredraganden betraktar identifieringen och diagnosen av de ovanstående hindren som nyckeln till processen för att öka tillgång till kultur och deltagande i den. Föredraganden uppskattar betydelsen av kreativitet och innovation som en inneboende del av kulturen, och pekar på behovet av att underlätta konstnärlig verksamhet för konstnärerna själva samt av att ge medborgarna tillgång till effekterna av den kulturella och kreativa sektorns verksamhet. Föredraganden betonar med eftertryck den övergripande karaktären av kulturrelaterade frågor och deras inverkan på andra områden av samhällslivet, däribland kulturens betydelse för den ekonomiska tillväxten. Därför ser han särskilt behovet av att regeringar i medlemsstaterna ska vara måna om lämplig utbildning av konstnärer och publik, samt om den konstnärliga infrastrukturens och det materiella kulturarvets skick. Sådana mål kommer i det långa loppet att möjliggöra en sund utveckling av ett inkluderande samhälle samt stärka ett aktivt europeiskt medborgarskap.

(1)

Rapporten Policies and good practices in the public arts and cultural institutions to promote better access to and wider participation in culture, oktober 2012.

(2)

Eurobarometer nr 399

(3)

Eurostat (uppgifter från EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) från 2015).

(4)

Eurobarometer nr 399.

(5)

Eurostats kulturstatistik, 2016 års upplaga.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Momchil Nekov, Yana Toom, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Emma McClarkin, Martina Michels, Michel Reimon, Liliana Rodrigues, Remo Sernagiotto


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

27

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

ECR

Angel Dzhambazki, Emma McClarkin, Remo Sernagiotto

EFDD

Isabella Adinolfi

ENF

Dominique Bilde

GUE/NGL

Curzio Maltese, Martina Michels

PPE

Andrea Bocskor, Stefano Maullu, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Momchil Nekov, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Jill Evans, Michel Reimon

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 31 maj 2018Rättsligt meddelande