BETÄNKANDE om modernisering av utbildningen i EU

17.5.2018 - (2017/2224(INI))

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Krystyna Łybacka
Föredragande av yttrande (*):
Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, utskottet för sysselsättning och sociala frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om modernisering av utbildningen i EU

(2017/2224(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning av den 20 september 2011 (COM(2011)0567),

–  med beaktande av rätten till utbildning sådan den fastställs i artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning,

–  med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen[1],

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande[2],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2017 om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens[3],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 om en ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381) och parlamentets resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa[4],

–  med beaktande av artikel 2 i protokoll nr 1 till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende rätten till utbildning,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, protokoll 1, artikel 2,

–  med beaktande av Europarådets resolution 1904 (2012) om rätten till valfrihet inom utbildningen,

–  med beaktande av 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet[5],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG[6],

–  med beaktande av Parisförklaringen av den 17 mars 2015 om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen[7],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (SDW(2016)0195),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG[8],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna[9],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 Förbättra och modernisera utbildningen (COM(2016)0941),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2017 Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet (COM(2017)0248),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2017 En ny EU-agenda för högre utbildning (COM(2017)0247),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 30 maj 2017 om uppföljning av utexaminerade (COM(2017)0249),,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 30 maj 2017 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (SDW(2017)0322),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 30 november 2017 om modernisering av skolor och högre utbildning,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 oktober 2017 EU:s nya strategi för utbildning,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 17 januari 2018 om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen (COM(2018)0023),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 17 januari 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (COM(2018)0024),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande[10],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning (COM(2018)0022),

–  med beaktande av den sammanfattande rapporten från toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som hölls i Göteborg den 17 november 2017[11],

–  med beaktande av rådets slutsatser om förskola och barnomsorg: Att ge våra barn bästa möjliga grund för morgondagens värld, som antogs vid rådets (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 3090:e sammanträde den 19 och 20 maj 2011[12],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 1984 om utbildningsfrihet inom den europeiska gemenskapen[13],

–  med beaktande av rätten till utbildning sådan den fastställs i artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen[14],

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 8 juni 2016 Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)29), och av Europaparlamentets resolution om detta ämne av den 5 juli 2017[15],

–  med beaktande av artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter, antagen inom ramen för rekommendation CM/Rec(2010)7,

–  med beaktande av artikel 10 i FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Pekingdeklarationens strategiska mål B och handlingsplanen från Peking (1995),

–  med beaktande av artiklarna 28 och 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling, som antogs i september 2015 och som trädde i kraft den 1 januari 2016, och i synnerhet dess hållbara utvecklingsmål 4 och 5,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0173/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 6e i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ligger behörigheten avseende utbildningsområdet hos medlemsstaterna, men Europeiska unionen har en mycket viktig stödjande roll att spela när det gäller att fastställa utmaningar och mål och att främja och utbyta bästa praxis.

B.   Rätten till utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet, och utbildning i alla dess former och på alla nivåer måste visa upp följande inbördes relaterade och grundläggande faktorer: a) Tillgång, b) tillgänglighet, c) acceptans, d) anpassningsbarhet.

C.  Den europeiska pelaren för sociala rättigheter har som sin främsta prioritering att tillhandahålla högkvalitativ och inkluderande utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande.

D.  Att uppnå lika möjligheter är en viktig funktion för utbildning, och tillgången till utbildning måste därför göras icke-diskriminerande. För detta ändamål krävs ytterligare insatser för att se till att alla, med särskild hänsyn till de mest utsatta, personer med funktionsnedsättning, personer med särskilda behov och missgynnade grupper, har samma möjligheter att få tillgång till och att avsluta en teoretisk eller praktisk utbildning och att skaffa sig färdigheter på alla nivåer.

E.   De europeiska utbildningssystemen utgör en ofantlig rikedom av kulturell, social och språklig mångfald, samtidigt som medlemsstaterna delar liknande utbildningsmål och utmaningar, inklusive att säkerställa lika tillgång till utbildning för alla, vilket är en fråga som kan behandlas på EU-nivå.

F.  Utbildningssystemens förmåga att tillgodose samhälleliga, ekonomiska och personliga behov beror på systemens kvalitet, tillgänglighet, mångfald, effektivitet och likvärdighet, samt på tillgången till adekvata mänskliga, finansiella och materiella resurser.

G.   Det är viktigt att komma ihåg att utbildning, inklusive lärarutbildning, har påverkats av den ekonomiska och finansiella krisen, och att den offentliga finansieringen av utbildningen spelar en grundläggande roll i de europeiska utbildningssystemen. Därför är ett ständigt och ökat offentligt ekonomiskt stöd till utbildning, även för lärare och deras arbetsvillkor samt för forskning, avgörande för att garantera fri, inkluderande och tillgänglig offentlig utbildning.

H.  Teoretisk och praktisk utbildning bör bidra till ungdomars personliga utveckling och mognad för att göra dem till handlingskraftiga och ansvarsfulla medborgare som är redo att leva och arbeta i en tekniskt avancerad och globaliserad värld, och erbjuda dem en central uppsättning färdigheter för livslångt lärande, som definieras som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för självförverkligande och personlig utveckling, ett aktivt medborgarskap samt sysselsättning.

I.  Undervisningens kvalitet är en viktig faktor för elevers och studenters resultat, och därför är ett starkt stöd för spetskompetens när det gäller lärare och utbildare en av prioriteringarna för samarbete på EU-nivå i fråga om teoretisk och praktisk utbildning.

J.  Rätten till utbildning omfattar friheten att inrätta skolor och utbildningsanstalter, med iakttagande av demokratiska principer och föräldrars rätt att se till att deras barn utbildas och får kunskaper i enlighet med deras religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelser.

K.  När den öppna samordningsmetoden tillämpas på utbildning blir det möjligt för medlemsstaterna att utarbeta och genomföra en gemensam strategi för teoretisk och praktisk utbildning, även med webbplattformen ET 2020 (Utbildning 2020). Riktmärkena för denna strategi analyseras och utvärderas varje år i publikationen ”Education and Training Monitor”, både för medlemsstaterna och för EU som helhet.

L.  I den senaste ”Education and Training Monitor”, som offentliggjordes 2017, erkänner kommissionen att antalet elever som lämnar skolan i förtid fortfarande är mycket högt i EU, trots kontinuerliga framsteg när det gäller att minska detta antal.

M.   Enligt resultaten från den senaste Pisaundersökningen har 20,6 % av eleverna inom EU problem att förvärva grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap, och ett betydande antal unionsmedborgare saknar läs- och skrivkunskaper. Detta ger anledning till allvarlig oro i fråga om fortbildning, personlig utveckling och adekvat deltagande i det offentliga livet och på arbetsmarknaden.

N.  Att säkerställa tillgång till högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn, är en förutsättning för att de ska kunna få en positiv start i livet och i sin utbildningsfärd.

O.  Att ha personal av god kvalitet är en grundläggande faktor för verksamheten inom förskola och barnomsorg.

P.  Främjande av rörlighet för studenter och personal är en viktig del av Europas system för högre utbildning, och bidrar till ungdomars utveckling samt kan främja ekonomiska och sociala framsteg. Det finns ett behov av kvalitetsförbättringar och ökat ekonomiskt stöd i syfte att utöka student- och personalutbyten inom Erasmus +.

Q.  Metodikarbeten och digitala innovationer är ett möjligt instrument för bättre tillgång till kunskap och innehåll, men de kan inte ersätta personlig kontakt och utbyten eleverna sinsemellan, eller mellan elever och lärare, och de bör inte heller omvandlas till att bli en prioritering för utbildningssystemen.

R.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer, som fastställs i fördragen och bör komma till uttryck i all EU:s politik, inte minst inom kultur och utbildning.

S.  Utbildning är ett kraftfullt instrument för att överbrygga bristande jämställdhet och diskriminering, men kan å andra sidan ofta bevara eller förstärka befintlig diskriminering. Bristande jämställdhet inom utbildning står i vägen både för personlig utveckling och anställningsmöjligheter, och påverkar många sociokulturella områden.

T.  Trots det faktum att kvinnor utgör tre femtedelar (57,6 %) av alla som utexamineras från högre utbildningar, var skillnaden i sysselsättning mellan könen fortfarande 11,6 procentenheter år 2015[16].

Kunskap som en viktig ekonomisk resurs och en källa till medborgarnas välbefinnande

1.  Europaparlamentet bekräftar att allmän utbildning av hög kvalitet är en grundläggande faktor för den personliga, kulturella, sociala och yrkesrelaterade utvecklingen i ett kunskapsbaserat samhälle.

2.   Europaparlamentet anser att förmågan att skydda europeiska gemensamma värderingar och att uppnå EU:s ekonomiska och sociala mål, liksom målen om konkurrenskraft och hållbar tillväxt, är kopplad till utbildning av god kvalitet genom främjande av demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, social sammanhållning, integration och individernas framgångar.

3.  Europaparlamentet understryker utbildningens avgörande roll för att forma det framtida Europa, både ekonomiskt och socialt, samtidigt som man tillgodoser behoven hos EU:s invånare och skapar en gemenskap av olika människor som förenas genom gemensamma grundläggande värden.

4.  Europaparlamentet understryker att utbildningssystem av hög kvalitet främjar aktivt medborgarskap och gemensamma värden, och på så sätt bidrar till att skapa ett öppet, inkluderande, pluralistiskt, demokratiskt och tolerant samhälle.

5.  Europaparlamentet betonar utbildningens roll när det gäller att hjälpa studerande att utveckla etiska och medborgerliga värden och bli aktiva, ansvarsfulla och öppna samhällsmedborgare som kan utöva och försvara sina demokratiska rättigheter och skyldigheter, värdesätta mångfald, spela en aktiv roll i det demokratiska livet och ta ansvar för sig själva och för sina medmänniskor. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av utbildning i medborgarskap och i medborgerliga, etiska och miljörelaterade frågor.

6.  Europaparlamentet betonar att för att få ungdomar att ta sig an utmaningar, bli aktiva unionsmedborgare och bli framgångsrika i livet och på arbetsmarknaden, och samtidigt forma världens framtid, måste högkvalitativ och inkluderande utbildning ge dem nödvändiga kunskaper och färdigheter, mediekompetens samt kritiskt och självständigt tänkande, och dessutom demokratiska attityder.

7.   Europaparlamentet betonar också att säkerställande av rättvis tillgång till högkvalitativ utbildning för alla är nyckeln för att kunna skapa fortsatt social sammanhållning, genom att bekämpa fattigdom, social utslagning av människor som kommer från missgynnade och utsatta miljöer och könsfördomar, och detta är därför fortfarande de främsta insatserna för att nå social rörlighet.

8.  Europaparlamentet konstaterar att utbildning av hög kvalitet kan främja innovation och forskning som är relevant för och gynnar samhället.

9.  Europaparlamentet erkänner utbildningens betydelse för att utveckla kulturell kompetens och främja kulturell utveckling. Parlamentet uppmuntrar närmare synergier mellan utbildnings- och kultursektorerna, vilket kan uppnås genom att man stödjer en aktiv roll för kultur och estetiska ämnen i formella, informella och icke-formella utbildningssammanhang.

10.  Europaparlamentet noterar den roll som utbildning spelar för att utveckla attityder för livslångt lärande som hjälper människor att anpassa sig till de föränderliga behoven i vår moderna värld.

11.  Europaparlamentet påminner om att skolor och utbildningsanstalter spelar en viktig roll för att skapa och främja en positiv inställning till lärande, även på livslång basis.

En föränderlig utbildningsverklighet och dess utmaningar

12.   Europaparlamentet anser att en övergripande strategi för utbildning med ett starkt politiskt och offentligt stöd är av avgörande betydelse för reformer inom utbildningen, och parlamentet menar att det för att uppnå dessa mål är grundläggande att involvera såväl samhället som helhet som alla berörda aktörer, inklusive föräldrar.

13.  Europaparlamentet anser att en effektiv styrning och adekvat finansiering av alla utbildningsformer, moderna högkvalitativa utbildningsresurser och undervisningsmetoder, motiverade och kompetenta lärare samt livslångt lärande är avgörande för att uppnå lika möjligheter, mångfald och spetskompetens inom utbildningen.

14.  Europaparlamentet framhåller potentialen i ny informations- och kommunikationsteknik (IKT) och innovation, eftersom de är instrument för att erbjuda nya möjligheter till utbildning som uppfyller enskilda elevers behov på ett mer effektivt sätt (inbegripet elever med särskilda behov) och ökad flexibilitet i lärande och undervisning, personanpassning och ansvar samt främjande av interaktiva former för samarbete och kommunikation.

15.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som digitalisering och inrättande av gemensamma utbildningsplattformar erbjuder för modern utbildning, särskilt när det gäller distansstudier, distansutbildning och blandat lärande, vilket bör tillåta mer flexibilitet i utbildningen genom att den anpassas bättre till elevernas individuella livssituation och därmed främjar livslångt lärande, utbildning av hög kvalitet, tillgänglighet och utveckling av framtida kompetensbehov. Parlamentet framhåller behovet av åldersanpassade kursplaner i informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt läroplaner för mediekunskap som respekterar barnets utveckling och välbefinnande och betonar vikten av såväl ansvarsfull användning som kritiskt tänkande.

16.  Europaparlamentet konstaterar att effektiv inlärning och undervisning genom digital teknik kräver lika tillgång, tillräcklig kompetens i digitala färdigheter, högkvalitativa läromedel, utbildning i att anpassa teknik för pedagogiska ändamål och främjande av den inställning och motivation som krävs för ett meningsfullt digitalt deltagande. Parlamentet anser att digitala färdigheter och mediekunskaper bör utgöra en central del av utbildningspolitiken, och omfatta bland annat medborgerliga kompetenser och kritiskt tänkande. Parlamentet betonar vikten av källkritik och granskning av källors tillförlitlighet, och av projekt för mediekompetens i denna fråga.

17.  Europaparlamentet erkänner att det i en alltmer globaliserad och digitaliserad värld behövs innovativa och relevanta metoder för inlärning, undervisning och bedömning, liksom lämplig infrastruktur för utbildning, som möjliggör grupparbete och undervisning i lag och stimulerar kreativt tänkande och problemlösning tillsammans med andra progressiva undervisningsmetoder. Parlamentet påminner om vikten av att involvera studenter, lärare och annan skolpersonal i bedömningen av huruvida utbildningsmålen har uppnåtts.

18.  Europaparlamentet noterar att insatser krävs för att anpassa utbildningsparadigmen så att de är balanserade och har både ett lärar- och innehållscentrerat synsätt, individuellt och specifikt anpassat till eleverna och deras livssituation, med en inriktning som fokuserar på förståelse och kombinerar inlärningsmetoder som är anpassade både till traditionella och internetbaserade system för lärande, så att man förstärker individanpassningen i utbildningsprocessen och på så sätt höjer nivåerna avseende tillägnad kunskap och fullbordad utbildning.

19.  Europaparlamentet betonar att utbildningssystemen bör främja och utveckla tvärvetenskapliga, samarbetsinriktade och kreativa strategier och lagarbeten som syftar till att ge elever och studenter kunskap och färdigheter, inklusive ämnesövergripande och så kallade mjuka kompetenser, liksom yrkesinriktade, ämnesövergripande, sociala och medborgerliga kompetenser.

20.  Europaparlamentet påminner om att högkvalitativ undervisning och inlärning är en kontinuerlig process som omfattar dialog, en känsla för att dela med sig och ifrågasätta, och att detta bör ges prioritet när utbildningen moderniseras.

21.  Europaparlamentet betonar att underlättande av lika tillgång till högkvalitativ inkluderande utbildning är av avgörande betydelse för att studerande med funktionsnedsättning ska kunna vara självständiga och integreras i samhället. Medlemsstaterna uppmanas att underlätta tillgång till allmän, inkluderande utbildning av god kvalitet, med beaktande av behoven hos alla studerande med någon typ av funktionsnedsättning, vilket t.ex. innebär tillhandahållande av tvåspråkig inkluderande utbildning för döva barn med hänsyn till deras särskilda språkliga behov. Parlamentet uppmanar skolorna att tillhandahålla både formella och informella differentierade tjänster, och extra stöd, och även utnyttja ny teknik så att alla elevers individuella behov kan tillgodoses. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka skolorna när det gäller principen om att ingen får avvisas, och att fastställa specifika funktionsnedsättningsindikatorer i Europa 2020-strategin.

22.  Europaparlamentet vidhåller att de europeiska utbildningssystemen framför allt måste syfta till att utveckla resonemangsförmåga, reflektion och vetenskaplig nyfikenhet, och ha möjlighet att bygga på en estetisk, naturvetenskaplig och teknisk humanistisk kultur. Dessutom måste de, med utgångspunkt i den praktiska verkligheten i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang, kunna ge den utbildning som är nödvändig för att lösa nationella och europeiska problem och öka medvetenheten om problem inom det internationella samfundet.

23.  Europaparlamentet är medvetet om att det finns individuella skillnader i kognitiv förmåga och personliga egenskaper som samverkar med sociala och miljömässiga faktorer, och att detta påverkar utbildningsresultaten. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att utbildningen är mer effektiv, jämlik och rättvis när dessa skillnader beaktas.

24.  Europaparlamentet är medvetet om att det i en konkurrensutsatt värld är mycket viktigt att identifiera och främja talanger inom EU så tidigt som möjligt.

25.  Europaparlamentet betonar att en genomsnittlig förbättring av utbildningsresultaten är förenligt med främjande av spetskompetens bland talangfulla studenter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att utforma lämpliga interventionsprogram för att förstärka psykologiska drag som är relevanta för att få fram det mesta av människors potential.

26.  Europaparlamentet understryker behovet av att lägga vikt vid visuell förmåga som en ny livskompetens, eftersom människorna i vår tidsålder kommunicerar mycket mer genom bilder än genom traditionella medel.

27.  Europaparlamentet noterar de förslag som syftar till att skapa ett europeiskt område för utbildning och som lades fram vid det socialpolitiska toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg 2017. Parlamentet påminner om att detta initiativ bör främja samarbete, ömsesidigt erkännande av examensbevis och kvalifikationer samt ökad rörlighet och tillväxt.

28.  Europaparlamentet stöder rådets slutsatser av den 14 december 2017, i vilka man efterlyste ökad studentrörlighet och deltagande i utbildning och kulturell verksamhet, bland annat genom ett europeiskt studentkort, vilket bör underlätta erkännande av akademiska meriter som erhållits i andra medlemsstater.

29.  Europaparlamentet anser att Erasmus + är EU:s flaggskeppsprogram inom utbildning, och att dess genomslagskraft och popularitet har bevisats till fullo genom åren. Parlamentet vill därför se en betydande ökning av finansieringen för detta program i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, så att det görs mer tillgängligt och inkluderande och så att det kan nå ut till fler studenter och lärare.

30.  Europaparlamentet understryker att ungdomsarbetslösheten är ett EU-omfattande fenomen som rapporteras uppgå till en nivå som är ungefär dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten totalt sett. Parlamentet uttrycker sin oro över de alarmerande höga nivåerna i medlemsstaterna i Medelhavsområdet, med de högsta siffrorna i Spanien (44,4 %) och Italien (37,8 %) samt Grekland (47,3 % för ungdomsarbetslöshet och 30,5 % för ungdomar som varken arbetar, studerar eller gör praktik), enligt uppgifter från Eurostat.

31.  Europaparlamentet påpekar att trots två miljoner lediga tjänster inom EU är över 30 % av alla kvalificerade ungdomar med examensbevis sysselsatta med arbeten som inte motsvarar deras kompetens eller ambitioner, samtidigt som 40 % av Europas arbetsgivare har svårt att hitta personal med den kompetens de behöver[17].

32.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att utbildningssystem på alla nivåer bibehåller ett jämställdhetsperspektiv som tar hänsyn till behoven hos människor som utsätts av olika former av diskriminering, däribland personer med funktionsnedsättning, hbti-personer och personer från marginaliserade grupper.

Förskola och barnomsorg

33.  Europaparlamentet betonar att tillgänglig förskola och barnomsorg av hög kvalitet skapar grund för ett rättvisare och mer effektivt utbildningssystem samt säkerställer individens personliga utveckling, välmående och effektiviteten i framtida inlärning.

34.  Europaparlamentet framhåller de stora fördelarna för alla barn, särskilt för barn från mindre gynnade grupper, av att delta i förskoleverksamhet, och betonar i detta sammanhang vikten av att garantera att alla barn kan få tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg. Parlamentet noterar med oro i detta sammanhang att efterfrågan på förskola och barnomsorg i flera medlemsstater är större än tillgången, särskilt vad gäller yngre barn.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av att övervaka kvaliteten inom förskola och barnomsorg så att barnen tillåts utveckla sina kognitiva färdigheter och så att man kan avgöra om barnens intressen tillgodoses.

Skolutbildning

36.  Europaparlamentet ser alla skolor som självständiga center för att skapa kritiskt och kreativt tänkande samt främja demokratiska värderingar och ett aktivt medborgarskap. Parlamentet anser att skolorna bör inriktas på att hjälpa unga människor att skaffa sig de färdigheter som behövs för att förstå och använda tillgänglig information och för att utveckla sin självständighet och sina språkkunskaper.

37.  Europaparlamentet påpekar att de särskilda behoven hos alla studerande bör stå i centrum för en effektivt fungerande skola, vilket kräver inrättande av gemensamma mål och en tydlig agenda för målens genomförande, samt ett nära samarbete mellan hela skolgemenskapen och berörda parter, när så är lämpligt.

38.   Europaparlamentet konstaterar att moderna kursplaner bör vara kompetensdrivna, förbättra personliga färdigheter och förmågan att leva hälsomedvetet och framtidsinriktat, och inriktas på formativ bedömning och elevernas fysiska och psykiska välbefinnande. Parlamentet anser att alla studerande bör ha möjlighet att fullgöra sin egen intellektuella potential. Parlamentet betonar att det är en fortlöpande process att utveckla och förbättra sina färdigheter och att denna process pågår genom alla utbildningsnivåer in i arbetslivet, samt att kunskaper och färdigheter bör beaktas både i utbildningsprocessen och i erkännandet av utbildningskvalifikationer.

39.   Europaparlamentet understryker att baskunskaper och grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning är avgörande för elevernas fortsatta lärande, personliga utveckling och förvärvande av digital kompetens. Parlamentet betonar att den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) och kommissionens nya kompetensagenda bör komplettera de nationella åtgärderna och stödja medlemsstaterna i detta hänseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utbildningsinstitutionerna att förbättra grundläggande kunskaper genom projekt- och problembaserat lärande, bland andra lösningar.

40.  Europaparlamentet menar att medlemsstaterna bör garantera att ingen lämnar skolan utan grundläggande färdigheter, inbegripet digitala baskunskaper. Parlamentet understryker att de flesta arbeten numera kräver ökad läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga samt digital och annan grundläggande kompetens, och att moderna utbildningssystem därför bör kombinera alla åtta nyckelkompetenser som anges i kommissionens förslag till rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, vilket även omfattar kunskaper och attityder. Parlamentet välkomnar att förslaget även definierar digital kompetens som en grundläggande kompetens.

41.  Europaparlamentet anser att skolan, trots den nya teknikens inverkan på utbildningen, bör förbli en grundläggande lärmiljö där elevernas potential utvecklas, och där alla människor kan finna utrymme och tid för personlig och social tillväxt.

42.  Europaparlamentet påpekar att om skolor får större självbestämmanderätt när det gäller kursplaner, bedömning och finansiering så medför detta bättre prestationer från eleverna, förutsatt att det finns en effektiv skolstyrning och skolbaserad ansvarsskyldighet för elevernas inlärning.

43.  Europaparlamentet lyfter fram de positiva effekterna av kulturell mångfald och flerspråkighet i skolorna för elevernas språkliga och kognitiva utveckling, liksom för främjandet av interkulturell medvetenhet, förståelse och mångfald.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra språkinlärningen så att eleverna talar två språk utöver sitt modersmål, och att i gymnasieskolan främja undervisning i minst två ämnen på ett främmande språk.

45.  Europaparlamentet påpekar att skolutbyten i sekundärskolan (högstadiet och gymnasiet) betyder mycket både för att uppmuntra elever att förvärva de kunskaper, färdigheter, attityder och värden som är utmärkande för ett dynamiskt unionsmedborgarskap och för att utveckla konstruktivt kritiskt tänkande.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra skolor mer öppna för att möjliggöra erkännande av icke-formellt och informellt lärande och smidigare övergångar mellan olika utbildningsvägar (t.ex. tekniska och akademiska).

47.  Europaparlamentet understryker att eleverna bör uppmuntras att använda tekniker för egenbedömning för att mäta sina framsteg i studierna. Parlamentet uppmuntrar utbildningsinstitutioner att se till att verktyg för återkoppling ger tillförlitlig information, genom användning av en kombination av flera instrument, till exempel elevenkäter, fokusgrupper och förslagslådor.

48.   Europaparlamentet betonar vikten av att leva ett aktivt liv genom idrott. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att främja och ge en utökad roll åt fysisk aktivitet och idrott i läro- och kursplaner på alla nivåer, med förbättrade möjligheter att utveckla samarbete mellan skolor och lokala idrottsorganisationer. Parlamentet uppmuntrar också utbildningsinitiativ och fritidsaktiviteter för att stödja tillgodoseende av elevernas individuella behov och intressen samtidigt som man bygger broar med grupper i lokalsamhället.

49.  Parlamentet understryker vikten av högkvalitativ utbildning och yrkesutbildning samt lokala och frivilliga insatser för att öka statusen för arbetsplatsförlagd verksamhet.

50.  Europaparlamentet noterar att ett betydande antal nya arbetstillfällen skapas i branscher som har koppling till förnybar energi, och att gröna sektorer och yrken därför bör tas upp i skolornas undervisningsplaner.

51.  Europaparlamentet betonar att färdigheter i informationshantering, kritiskt tänkande och förmåga att tillämpa kunskap är centrala mål för akademisk utbildning.

52.  Europaparlamentet erkänner behovet av att stärka kunskapstriangeln och förbättra kopplingarna mellan forskning och utbildning genom att anslå tillräckliga resurser till relevanta program och genom att se till att studenter som deltar i forskningsprogrammen får tillräckliga finansiella resurser för att kunna bedriva sin forskning.

53.  Europaparlamentet anser att systemen för högre utbildning bör vara mer flexibla och öppna, och att varvad utbildning bör främjas vid universitet och andra utbildningsanstalter, särskilt genom att man främjar lärlingsutbildningar, möjliggör erkännande av icke-formellt och informellt lärande och ser till att det finns smidigare övergångar mellan olika utbildningsnivåer, inklusive mellan yrkesutbildning och högre utbildning, liksom olika former av måluppfyllelse. Parlamentet understryker att detta bör baseras på en bättre förståelse av hur högskoleutbildade presterar.

Högre utbildning

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att, inom ramen för inrättande av ett europeiskt utbildningsområde, stödja samarbete och bygga vidare på potentialen hos de studerande och hos alla europeiska högre utbildningsanstalter för att stimulera nätverk, internationellt samarbete och konkurrens.

55.  Europaparlamentet anser att en heltäckande strategi för internationalisering, med ökad rörlighet för personal och studenter (även genom praktikprogram och lärlingsverksamhet) och en internationell dimension i kursplaner och i undervisning, forskning, samarbete och annan verksamhet, bör vara en viktig del vid de europeiska högre utbildningsanstalterna.

56.  Europaparlamentet förespråkar ett ökat fokus på ämnesövergripande studieprogram, och uppmuntrar ett parallellt främjande av naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik samt av human- och samhällsvetenskap. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra deltagande av kvinnor och andra underrepresenterade grupper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik samt inom relaterade yrken.

57.   Europaparlamentet förespråkar att högre utbildning måste samarbeta med samhället i stort för att främja innovativ tillväxt och social välfärd. Parlamentet anser att det är önskvärt med samarbete mellan högre utbildningsanstalter och externa intressenter, eftersom de sistnämnda kan bidra med kunskap och expertis i utformningen och genomförandet av program inom högre utbildning. Parlamentet betonar dock att ansvaret för beslutsfattandet alltid måste ligga hos studenter och pedagogiska experter.

58.  Europaparlamentet erkänner den nyckelroll som spelas av akademiker och studenter när det gäller att sprida kunskap, empiriska rön och fakta till den breda allmänheten. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang forskning som är ekonomiskt och politiskt oberoende och som är relevant för och till nytta för samhället.

59.  Europaparlamentet understryker den forskningsbaserade utbildningens och den pedagogiska forskningens roll som ett sätt att stimulera aktivt lärande, förbättra kompetensutvecklingen och förbättra utbildningsmetoderna.

60.  Europaparlamentet understryker att eleverna bör uppmuntras att använda tekniker för egenbedömning för att mäta sina framsteg i studierna.

Läraren som garant för kvalitetsundervisning

61.  Europaparlamentet menar att lärarna med sitt kunnande, sitt engagemang och sin effektivitet utgör grunden i utbildningssystemen.

62.   Europaparlamentet betonar behovet av att locka fler motiverade kandidater med gedigen akademisk eller yrkesmässig bakgrund och pedagogisk kompetens till läraryrket. Parlamentet efterlyser ändamålsenliga urvalsförfaranden och särskilda åtgärder och initiativ för att förbättra lärarnas status, utbildning, karriärmöjligheter och arbetsvillkor, inbegripet lön, så att man kan undvika instabila anställningsformer och inrätta sociala rättigheter, säkerhet och skydd samt ge lärarna stöd som omfattar mentorprogram, utbyten med andra kollegor och utbyten av bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra större jämställdhet inom läraryrket.

63.   Europaparlamentet understryker betydelsen av att omforma och investera i lärarutbildningen från dess inledande fas och genom lärarnas yrkesutveckling, i syfte att ge dem solida och uppdaterade kunskaper samt färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för en hög standard i undervisningen, med olika pedagogiska metoder, såsom utbildning på distans som möjliggörs genom den digitala tekniken. Parlamentet understryker vikten av kontinuerlig fortbildning för lärare, inbegripet program för livslångt lärande och fortbildningskurser samt möjligheter till omskolning och kompetenshöjning under hela karriären, med praktiska lösningar för de utmaningar som lärarna möter i sitt arbete i klassrummet, och möjligheter att delta i internationella lärarutbyten, så att en institutionell lärandekultur främjas.

64.  Europaparlamentet instämmer i att högkvalitativ utbildning i pedagogik, psykologi och metodik för lärare och lektorer i grundskola, gymnasium och högre utbildning är en förutsättning för framgångsrik utbildning av framtida generationer. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av utbyte av bästa praxis och utveckling av färdigheter och kompetens genom internationellt samarbete, rörlighetsprogram såsom Erasmus + och betalda praktikplatser i andra medlemsstater.

65.  Europaparlamentet betonar lärarnas avgörande roll när det gäller att skapa en inlärningsmiljö som kräver en rad olika metoder och strategier för att tillgodose olika behov, så att alla elever får möjlighet att delta i utformningen, genomförandet och utvärderingen av resultaten av sitt lärande. Parlamentet erkänner lärarnas avgörande funktion som proaktiva vägvisare och mentorer som lär ut hur man bedömer information och intar en stödjande roll vid utmaningar samt förbereder eleverna för livet.

66.  Europaparlamentet anser att deltagande av det är avgörande att lärare och skolledare deltar i moderniseringen av utbildningssystemen för att reformprocesserna ska bli effektiva och för att man ska motivera undervisande personal till ytterligare förbättringar i skolan.

67.  Europaparlamentet anser att en heltäckande skolpolitik måste garantera ett effektivt stöd till lärarna för att säkerställa att utbildningsmålen uppnås, att skolmiljön är gynnsam, att skolan fungerar och utvecklas effektivt och att styrelseformerna grundas på samarbete.

68.  Europaparlamentet erkänner utbildarnas betydelsefulla roll, liksom vikten av samarbete mellan föräldrar, lärare och skolmyndigheter inom formell, icke-formell eller informell utbildning, för att stödja nuvarande och framtida generationer. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende ett förstärkt samarbete mellan alla relevanta aktörer inom formellt, icke-formellt och informellt lärande.

69.  Europaparlamentet anser att ett fördjupat samarbete mellan lärare, forskare och akademiker är till nytta för alla parter och leder till förbättring och uppdatering av undervisningens innehåll, inlärningsmetoder och pedagogik samt främjar innovation, kreativitet och nya färdigheter.

Rekommendationer

70.  Europaparlamentet anser att det europeiska området för utbildning bör inriktas på att uppnå gemensamma mål, bland annat att säkerställa utbildning av hög kvalitet för alla, och att det måste skapas utifrån anpassning och kritisk bedömning av befintliga strategier, utbildningstrender och siffror både inom och utanför EU, i syfte att garantera samstämdhet, konsekvens och uppnåbara resultat, och samtidigt ge ny drivkraft åt strategier och trender samt respektera principerna om delegering, subsidiaritet, frihet, proportionalitet och institutionell och utbildningsmässig självständighet.

71.  Europaparlamentet anser att utbildning inte bör äventyra eller ersätta Bolognaprocessen, utan att den processen snarare bör utvecklas och stärkas. Parlamentet understryker vikten av inbördes kopplingar och komplementaritet mellan det europeiska området för utbildning och det europeiska området för högre utbildning.

72.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja inrättandet av ett europeiskt område för utbildning och att stärka samarbetet när det gäller att utveckla och genomföra dess mål. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se till att det sker utbyten av idéer och god praxis så att målen kan nås.

73.  Europaparlamentet stöder, som en grund för ökat samarbete med institutioner för högre utbildning både inom och utanför EU, inrättandet av ett europeiskt nätverk av universitet grundat på ett gräsrotsperspektiv och på initiativ av universiteten själva, som bland annat bör bidra till att det europeiska området för utbildning blir ett mer innovativt, livskraftigt och attraktivt område för lärande och forskning.

74.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna utbildning som en investering i humankapital, och att erbjuda ökad offentlig finansiering av transparent karaktär för att förverkliga initiativ som syftar till förbättrad kvalitet, inkludering och jämlikhet i undervisning och lärande.

75.  Europaparlamentet betonar att ökade investeringar i systemen för teoretisk och praktisk utbildning, liksom modernisering och anpassning av dessa system, är en avgörande förutsättning för sociala och ekonomiska framsteg. Parlamentet betonar därför vikten av att se till att sociala investeringar framför allt i utbildning och yrkesutbildning för alla prioriteras under den kommande programperioden i den fleråriga budgetramen för 2020–2026.

76.  För att öka delaktigheten och säkerställa fria val av utbildning uppmuntrar Europaparlamentet adekvat finansiellt stöd för skolor av alla kategorier och på alla nivåer, såväl statliga skolor som icke vinstdrivna privata skolor, under förutsättning att de kursplaner som erbjuds grundar sig på de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och följer de rättsliga system, regler och förordningar avseende undervisningens kvalitet och användning av finansieringsmedel som är i kraft i den berörda medlemsstaten.

77.  Europaparlamentet anser att det är hög tid att göra nödvändiga investeringar i utbildningsinfrastrukturen i mindre utvecklade regioner, samtidigt som man alltid måste se till att de samordnade investeringarna anpassas till det berörda områdets särdrag. Parlamentet betonar att det i detta sammanhang är särskilt viktigt att möjliggöra ökat stöd från Europeiska investeringsbanken och från de EU-fonder för regionala initiativ som syftar till att utveckla utbildningen.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta erfarenheter och bästa praxis när det gäller offentliga finansieringsmekanismer och metoder, inklusive prestationsgrundad finansiering och konkurrensstyrd forskningsfinansiering, så att man kan få en hållbar och transparent diversifiering av finansieringen.

79.  Europaparlamentet uppmanar till ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna i moderniseringen av utbildningen. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att börja tillämpa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som erbjuder möjligheter att minska ojämlikheten i Europa genom utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande.

80.  Europaparlamentet betonar den europeiska planeringsterminens roll för att främja nationella reformer på utbildningsområdet, främst genom att fastställa de utbildningsrelaterade landsspecifika rekommendationerna.

81.  Europaparlamentet förväntar sig att handlingsplanen för digital utbildning ska stödja medlemsstaterna och utbildningsinstitutionerna i en ökad, mer effektiv och ålders- och utvecklingsanpassad användning av den senaste tekniken, för inlärning, undervisning och bedömning samtidigt som vissa kvalitetssäkringsstandarder följs. Parlamentet anser att varje digital utbildningsplan bör fastställa och regelbundet bedöma sambandet mellan digitala utbildningsverktyg och kvalifikationsramar som bygger på läranderesultat.

82.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och utbildningsinstitutionerna främjar elevcentrerade individanpassade inlärningsmetoder, däribland skräddarsydda kurser som baseras på och kombineras med den studerandes akademiska och yrkesmässiga erfarenheter och innovativa metoder samt interagerande mellan lärare och studenter, så att man stödjer fortsatt utbildning och uppnående av de eftersträvade läranderesultaten där de studerande är aktiva deltagare i sin egen inlärningsprocess.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha en helhetssyn på utbildning och att ge de studerande specifika och flexibla inlärningsmöjligheter som kan förse dem med den grundläggande kompetens som behövs för ett framgångsrikt inträde på arbetsmarknaden.

84.  Europaparlamentet efterlyser ökad integrering av ett undersökande, aktivt, projekt- och problembaserat lärande i utbildningsprogrammen på alla nivåer, i syfte att främja samarbete och lagarbete. Parlamentet rekommenderar att utbildningssystemen arbetar för att stärka övergripande, mjuka och livsinriktade färdigheter.

85.  Europaparlamentet upprepar att rätten till utbildning måste garanteras alla personer med funktionsnedsättning, från förskolan till universitetet, och betonar vikten av lämplig utrustning och teknik för undervisning, bedömningsmetoder och kvalificerad personal för att se till att personer med funktionsnedsättning verkligen kan åtnjuta denna rätt.

86.  Europaparlamentet stöder och uppmuntrar åtgärder som gäller utveckling av mediekompetens och kritiskt tänkande genom teoretisk och praktisk utbildning. Parlamentet påminner om det redan befintliga åtagandet på detta område, i enlighet med rådets slutsatser av den 30 maj 2016. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att samordna politikutvecklingen på EU-nivå avseende mediekompetens, i syfte att sprida aktuell kunskap och bästa praxis på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta särskilda åtgärder för att främja och stödja projekt för mediekunskap och digitala kunskaper, såsom pilotprojektet om mediekompetens för alla, och att utveckla en övergripande politik för mediekompetens och digital kompetens, med särskild inriktning på utbildningen i skolan.

87.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa möjligheter att utveckla nyckelkompetenser för att bibehålla och tillägna sig kunskap, med särskild uppmärksamhet på grundläggande färdigheter, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik, språkkunskaper, entreprenörskap, digital kompetens, kreativitet, kritiskt tänkande och förmåga att arbeta i grupp. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta användningen av EU:s ram för nyckelkompetenser i alla utbildningsmiljöer, och att möjliggöra dess tillämpning på formellt, icke-formellt och informellt lärande, så att man maximerar dess potential som ett mycket viktigt verktyg för livslångt lärande.

88.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka allmänhetens medvetenhet om livslångt lärande och att inkludera ett jämställdhetsperspektiv när man utvecklar politik och program för detta, med särskilt fokus på kvinnor med lägre utbildningsnivåer, såväl i stads- som i landsbygdsområden, i syfte att ge dem möjlighet att höja sin kompetens.

89.  Europaparlamentet stöder EU:s höjda riktmärke för deltagande i livslångt lärande. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föreslå rekommendationer om bästa praxis för att detta ambitiösa mål ska nås. Parlamentet uppmuntrar att det läggs starkare tonvikt vid livslångt lärande på alla utbildningsnivåer. Parlamentet betonar i detta sammanhang den roll som högre utbildningsanstalter har när det gäller genomförandet av en strategi för livslångt lärande, utbildningen av yrkesverksamma personer, kompetensutvecklingen och skapandet av en lärandekultur för människor i alla åldrar och med olika bakgrund.

90.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja medlemsstaterna med att utveckla teoretiska och praktiska utbildningsprogram som underlättar vuxenutbildning och aktiv inkludering av vuxna i utbildningssystemen. Parlamentet påminner om att teoretisk och praktisk vuxenutbildning bör erbjuda en rad olika utbildningsvägar och flexibla inlärningsmöjligheter, och stödja människor att förvalta sitt livslånga lärande, erbjuda program som ger en andra chans för personer som aldrig har gått i skolan, slutat skolan alltför tidigt eller helt hoppat av skolan. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra åtaganden som till exempel den kompetensgaranti som föreskrivs i EU:s nya kompetensagenda för Europa, och att agera för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för lågutbildade vuxna i EU.

91.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla generationsövergripande projekt för att underlätta förståelse av de utmaningar som äldre människor ställs inför och ge dem möjlighet att dela med sig av sina färdigheter, kunskaper och erfarenheter.

92.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av synergier och samarbeten mellan formella, icke-formella och informella utbildningsvägar. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts under senare år för att rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande ska vara genomförd senast 2018. Parlamentet uppmanar ändå medlemsstaterna att även efter 2018 fortsätta med sina ansträngningar för att ytterligare förbättra genomförandet av rekommendationerna, och att inrätta de rättsliga ramar som behövs samt skapa övergripande valideringsstrategier för att möjliggöra denna validering. Parlamentet understryker att erkännandet av icke-formellt och informellt lärande, inbegripet via gratiskurser på nätet, är avgörande för idén att göra utbildning tillgänglig för mer missgynnade grupper.

93.  Europaparlamentet betonar föräldrarnas viktiga roll som en del av kunskapstriangeln för att stödja barnens lärande. Parlamentet framhåller fördelarna med föräldramedverkan i utbildningen, för bättre elevresultat, för elevernas välmående och för skolans utveckling.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja gränsöverskridande initiativ för öppen undervisning online.

95.  Europaparlamentet betonar att utbildningens kvalitet bör mätas i termer av i vilken utsträckning den studerande har förvärvat inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förmågan att fullfölja och utveckla livslångt lärande och kreativa insatser.

96.  Europaparlamentet stöder kommissionen i inrättandet av en resultattavla för att stödja utvecklingen av nyckelkompetenser och kompetensbaserad utbildning, lärande och praktisk utbildning.

97.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa stereotypa könsmönster inom utbildningen, för att garantera att även kvinnor har möjlighet och frihet att välja den karriär de önskar. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över de stereotyper som kvarstår i läromedel i vissa medlemsstater, och lärares olika beteenderelaterade förväntningar på flickor och pojkar. Parlamentet påpekar behovet av att införliva principen om jämställdhet både i lärarnas grund- och fortbildning och i undervisningsmetoderna, i syfte att få bort eventuella hinder som gör att studerande inte kan förverkliga sin fulla potential oberoende av kön. När medlemsstaterna inför jämställdhet mellan kvinnor och män i läro- och kursplaner för regionala utbildningssystem, uppmanas de ägna särskild uppmärksamhet åt de mest avlägsna regionerna och ha i åtanke de höga nivåer av våld mot kvinnor som registreras där. Parlamentet betonar att utbildningssystemen på alla nivåer måste omfatta ett jämställdhetsperspektiv och ta hänsyn till behoven hos människor som utsätts för diskriminering.

98.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja principerna om jämställdhet och icke-diskriminering i utbildningsinstitutioner, såväl inom formellt som informellt lärande.

99.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och/eller medlemsstaterna inrättar och främjar en europeisk/nationell jämställdhetsutmärkelse för utbildningsinstitutioner, i syfte att främja bästa praxis.

100.  Europaparlamentet understryker att utbildning är ett viktigt verktyg för social integration och för att förbättra kompetens och kvalifikationer hos migranter och flyktingar, såväl barn som vuxna. Parlamentet önskar i detta sammanhang se utbyte av bästa praxis avseende integration genom utbildning, och att man delar och sprider gemensamma värden, förbättrar och underlättar erkännandet av examensbevis och kvalifikationer, erbjuder stipendier och inrättar partnerskap med universitet i ursprungsländerna samt bygger på de värdefulla erfarenheterna från de så kallade utbildningskorridorerna.

101.   Europaparlamentet betonar att större ansträngningar bör göras för att säkerställa tillträde till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för elever som tillhör inhemska minoriteter, och för att stödja läroanstalter som tillhandahåller tjänster på etniska eller språkliga inhemska minoriteters modersmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad främja program som är inriktade på utbyte av erfarenheter och bästa praxis avseende undervisning i regionala språk och minoritetsspråk i Europa. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att underlätta utveckling av undervisning på elevers och studenters modersmål.

102.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka kunskapsnivåerna i språk genom användning av god praxis, såsom officiell certifiering av kunskaper i främmande språk som förvärvats före en viss ålder.

103.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bygga upp ett system med innovativa och flexibla stipendier för att lyfta fram talanger och estetiska eller idrottsliga begåvningar inom teoretisk och praktisk utbildning. Parlamentet stöder de medlemsstater som strävar efter att införa stipendiesystem för studerande med påvisad utbildnings-, idrotts- eller estetisk begåvning.

104.  Europaparlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens meddelande om en ny kompetensagenda för Europa[18], som föreslår lösningar på kompetensglapp och kompetensbrist och på hur man hittar rätt system för erkännande av kompetens. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att inrätta system av god kvalitet där utbildning (med största möjliga värde i termer av övergripande personlig utveckling och utveckling av färdigheter för livslångt lärande) och yrkesutbildning varvas med praktik, genom samordning med lokala och regionala aktörer och i linje med varje utbildningssystems särdrag. Parlamentet noterar fördelarna och den ökande attraktionskraften i det hybrida yrkesutbildningssystemet, som till lika stor del kombinerar starka skolbaserade och arbetsbaserade utbildningsvägar.

105.  Europaparlamentet rekommenderar att studievägledningen bör förstärkas som ett viktigt verktyg för att hantera olika utbildningssystem på ett flexibelt sätt samtidigt som kunskaper och färdigheter kompletteras och uppdateras.

106.  Europaparlamentet stöder och uppmuntrar studie- och yrkesvägledning som en avgörande pedagogisk uppgift för individens personliga och sociala utveckling i de yngre generationerna.

107.  Europaparlamentet anser att entreprenörskap är en drivkraft för tillväxt och jobbskapande och också ett sätt göra ekonomier mer konkurrenskraftiga och innovativa, vilket bidrar till att ge kvinnor egenmakt.

108.  Europaparlamentet understryker att socialt företagande är ett växande område som kan få fart på ekonomin samtidigt som fattigdom, socialt utanförskap och andra samhällsproblem kan minskas. Därför bör entreprenörsutbildningen omfatta en social dimension och ta upp sådana ämnen som rättvis handel, sociala företag, företagens sociala ansvar och alternativa affärsmodeller såsom kooperativ, i syfte att sträva efter en mer social och hållbar ekonomi för alla.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på utbildning i företagande och ekonomi, frivilligarbete samt kunskaper i främmande språk inom utbildningen, och att också prioritera dessa färdigheter inom yrkesutbildningsprogram.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konkreta sysselsättningsmöjligheter kopplade till yrkesutbildning och yrkesutbildningens relevans på arbetsmarknaden.

111.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla yrkesvägledning som underlättar identifikationen av elevernas och studenternas förmåga och talang, och att stärka processen med individanpassad undervisning.

112.  Europaparlamentet betonar den särskilda utbildningssituationen för barn och ungdomar vars föräldrar reser i tjänsten inom Europa, och uppmanar kommissionen att genomföra en studie för att belysa dessa barns och ungdomars specifika situation avseende de utmaningar som uppstår för deras förskoletid och skolgång.

113.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ge ökat stöd till medlemsstater som omfattar yttersta randområden, för att försöka förbättra deras utbildningssystem på alla nivåer.

114.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att regelbundet bedöma och övervaka relevansen av utbildningspolitik, utbildningsstrategier och utbildningsprogram, och även ta hänsyn till synpunkter från lärare och elever, för att se till att utbildningssystemen fortsätter att tillgodose landets varierande behov och föränderliga socioekonomiska situation. Parlamentet rekommenderar starkare kopplingar mellan utbildningspolitiken och annan politik, så att man främjar och utvärderar utbildningsreformernas effektivitet och resultat.

115.  Europaparlamentet upprepar vikten av att övervaka resultat- och konsekvensbedömningarna av EU:s program för att få unga i arbete. Parlamentet betonar vikten av ändamålsenliga och hållbara investeringar.

116.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens verksamhet på området för modernisering av utbildningssystemen, och parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att bli mer delaktiga och engagerade i genomförandet av de föreslagna förbättringarna.

117.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen stödja läroanstalter med modernisering och reformprocesser, genom att utse specialiserade kontaktpunkter på nationell och/eller regional nivå som kan tillhandahålla relevant information, vägledning och stöd.

118.  Europaparlamentet lyfter på nytt fram behovet av att skapa rättighetsbaserade och genusmedvetna lärandemiljöer där de studerande kan få kunskap om och lära sig att stå upp för mänskliga rättigheter, däribland kvinnors och barns rättigheter, grundläggande värden och medborgardeltagande, medborgares rättigheter och ansvar, demokrati och rättsstat, att känna sig trygg i sin identitet, att veta att de kan göra sig hörda och få känna uppskattning från samhället.

Förskola och barnomsorg

119.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera fri och rättvis tillgång till förskoleverksamhet av hög kvalitet, och uppmanar dem att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de materiella och finansiella villkoren är uppfyllda så att alla barn kan få tillgång till förskola utan diskriminering, och att erbjuda fler daghems- och förskoleplatser.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättande av en gemensam europeisk ram för förskola och barnomsorg, på basis av de principer som föreslås i kvalitetsramen. Parlamentet stöder fastställande av ett europeiskt riktmärke för kvaliteten inom barnomsorg och förskoleverksamhet, som bör utformas i samarbete med lärare och yrkesverksamma inom sektorn och i linje med nationella eller regionala kvalitetsindikatorer.

121.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör göra mer för att uppmuntra de styrande organen inom barnomsorg och förskoleverksamhet att utreda möjligheten att driva projekt av europeisk dimension. Parlamentet påpekar att de yrkesverksamma därigenom skulle kunna följa upp pedagogiska innovationer och på så sätt göra förskoleverksamheten mer meningsfull.

122.  Europaparlamentet vidhåller att barnomsorg och förskola inte bör uteslutas från det europeiska utbildningsområdet. Parlamentet anser att även dessa institutioner bör främja kunskapsutbyten mellan medlemsstaterna, särskilt i fråga om informationsdelning när man genomför innovativa projekt.

123.   Europaparlamentet rekommenderar ökat samarbete mellan personal inom förskola och barnomsorg och förskolelärare, för att förbättra kvaliteten på utbildningen och stärka övergångarna mellan de olika utbildningsstadierna, förbereda förskolebarn för övergången till grundskola och fokusera på barnens utveckling. Parlamentet betonar vikten av kontakter mellan barnomsorgs- och förskolepersonalen och föräldrarna eller andra som ansvarar för barnen, mellan skolpersonalen och barnen samt mellan barnen själva.

124.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka finansieringen för barnomsorg och förskoleverksamhet, och även öka det ekonomiska stödet och initiativen (såsom skattelättnader, subventioner eller borttagning av avgifter) för föräldrar och vårdnadshavare, särskilt de som kommer från socioekonomiskt missgynnade miljöer, för att möjliggöra och uppmuntra deras användning av barnomsorg och förskoleverksamhet.

125.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare investera i personal i syfte att locka fler människor att följa denna karriärväg och säkerställa tillgång till högt kvalificerad personal inom barnomsorg och förskoleverksamhet.

126.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förnya och förbättra sina system för att nå Barcelonamålet om att minst 33 % av de barn som är under tre år ska delta i barnomsorg och förskoleverksamhet.

Skolutbildning

127.   Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en ”skolövergripande strategi” för att förbättra den sociala integrationen, tillgängligheten, de demokratiska styrelseformerna, kvaliteten och mångfalden inom utbildning, samt ta itu med problemet att barn lämnar skolan tidigt och att det finns unga som varken arbetar eller studerar, samtidigt som man strävar efter att sätta inlärningsresultaten och de lärandes behov, välbefinnande och delaktighet i skolan i centrum för all verksamhet. Parlamentet förespråkar främjande av och stöd till demokratiska strukturer med elevrepresentation.

128.  Europaparlamentet betonar att det stora antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar, som omfattar nästan 6,3 miljoner ungdomar i åldern 15–24 år, kan minskas genom att man försöker förebygga att barn lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och genom att skolorna blir mer praktiskt inriktade och lokalt anknutna samt genom kontakter med lokala företag, lokala myndigheter, samhälls- och frivilligorganisationer. Att elever avbryter sin skolgång för tidigt är en av anledningarna till att ungdomar senare varken arbetar eller studerar, och detta kan motverkas genom att man bekämpar fattigdom och social utestängning. Det är också viktigt att hjälpa eleverna att hitta sina egna inlärningsmetoder, inklusive nätkurser och blandat lärande. Parlamentet välkomnar relevanta och engagerande kursplaner och ett kraftfullt och välutvecklat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och vägledningstjänster för alla studerande.

129.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka möjligheter till och strukturer för internt och externt samarbete på skolnivå, inklusive tvärvetenskapligt samarbete, arbetslag och undervisning i team, skolsammanslutningar och samarbete med aktörer som deltar i utformningen och genomförandet av inlärningsvägarna, inklusive föräldrar. Parlamentet noterar vikten av internationella utbyten och skolpartnerskap via program såsom Erasmus+ och skolgemenskapen eTwinning.

130.  Europaparlamentet betonar att skolutbildningen också bör göras mer flexibel för att förbättra hänsynen till studenternas faktiska levnadsomständigheter, t.ex. genom ökad användning av onlinetjänster, så att till exempel även möjligheterna till blandat lärande kan förbättras.

131.   Europaparlamentet anser att ju tidigare människor får kunskap i ämnen som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik, desto större möjligheter har de att lyckas med sin framtida utbildning och inom sitt yrke. Parlamentet uppmuntrar därför flera initiativ inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik på skolnivå, och samtidigt främjande av humanvetenskap och samhällsvetenskap, bland annat genom förstärkt och differentierat samarbete med institutioner för högre utbildning och vetenskaplig forskning.

132.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja utveckling av språkkunskaper bland ungdomar i Europa i formella och icke-formella utbildningsmiljöer, genom att utveckla innovativ flerspråkig pedagogik, dela bästa flerspråkiga pedagogiska praxis samt förbättra lärarnas språkkunskaper.

133.   Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att stödja befintliga initiativ, och utveckla och genomföra en allomfattande policy för inkluderande utbildning och strategier för att möta specifika behov, främja de mest utsatta gruppernas rättigheter och skapa lärandemiljöer som är till för alla samt ytterligare öppenhet och engagemang. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd utveckla innovativa metoder och pedagogiska verktyg för att främja integration och tillgodose enskilda elevers behov.

134.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna integrerar undervisning om EU i kursplanerna på högstadie- och gymnasienivå, så att eleverna blir bekanta med hur unionen fungerar, dess historia och de värderingar som förknippas med unionsmedborgarskapet.

135.  Europaparlamentet poängterar vikten av att i läro- och kursplaner samt i utbildningsinnehållet inkludera och främja kunskap om kvinnors frigörelse, och i synnerhet kvinnors rösträtt, inte minst vid symboliska jubileumsår (t.ex. 2018 då det är 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Polen och Tyskland), i syfte att öka medvetenheten och främja kvinnors rättigheter inom en utbildningsram.

136.  Europaparlamentet betonar vikten av utbildning i hälsa och relationer, vilket bland annat måste omfatta att lära barn och ungdomar om förhållanden grundade på jämlikhet, samtycke, respekt och ömsesidighet, och att undervisa om kvinnors och flickors rättigheter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som ett verktyg för att bekämpa fördomar, förebygga könsrelaterat våld och främja välbefinnande.

137.  Europaparlamentet uppmuntrar Röda Korset-utbildning i skolor, för elever, lärare och annan skolpersonal, som ett stöd för att lära sig första hjälpen och kunna agera i en nödsituation.

138.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ett pilotprojekt för att stödja utbyten för gymnasieelever, som då skulle tillbringa åtminstone ett halvt läsår i en annan medlemsstat.

139.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att begränsa användningen av standardiserade tester för att bedöma förvärvade kunskaper och färdigheter till ett nödvändigt minimum.

140.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga åtgärder för att säkerställa erkännande av sådana studieperioder utomlands som inte leder till någon examen eller något utbildningsbevis. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föreslå riktlinjer för erkännande av studieperioder utomlands, med hänsyn till befintlig bästa praxis i medlemsstaterna, principen om ömsesidig uppskattning mellan utbildningssystem och viktigaste kompetensbaserade synsätt samt de nationella utbildningssystemens och kulturernas särdrag.

141.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att ta itu med problem med mobbning, nätmobbning, trakasserier, missbruk och våld, genom att i skolan och i samarbete med de direkta stödmottagarna och alla berörda parter (särskilt lärare, föräldraföreningar och specialiserade icke-statliga organisationer) utveckla förebyggande program och informationskampanjer som syftar till integrering.

142.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna, deras läroanstalter och kommissionen att mer aktivt arbeta för att främja idrott bland eleverna.

Högre utbildning

143.  Europaparlamentet önskar att inrättandet av det europeiska området för utbildning ska baseras på befintliga ramars potential, t.ex. det europeiska forskningsområdet, Innovationsunionen och det europeiska området för högre utbildning, på ett sådant sätt att de kan förstärka och komplettera varandra.

144.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera minst två procent av sin BNP i högre utbildning, och att uppfylla EU:s riktmärke att tre procent av unionens BNP ska investeras i forskning och utveckling senast 2020.

145.   Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna och de regionala myndigheterna, när de använder nationella och regionala resurser och fördelar europeiska struktur- och investeringsfonder, ska prioritera utbildningsprogram och främja samarbete mellan den högre utbildningen, arbetslivet, industrin, forskarvärlden och samhället som helhet.

146.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja mer inkluderande och lättillgänglig rörlighet för studerande, praktikanter, lärarkandidater, forskare och administrativ personal, eftersom detta bidrar såväl till personlig som yrkesmässig utveckling och även till en högre kvalitet vad gäller lärande, undervisning, forskning och administration. Europaparlamentet förespråkar underlättande av rörlighet för alla, bland annat genom ett smidigt erkännande av poäng och akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer som erhållits utomlands, tillräcklig finansiering och personlig assistans, sociala rättigheter, och, i tillämpliga fall, införlivande av rörlighet i utbildningssyfte som en del av utbildningsprogrammen. Parlamentet noterar i detta sammanhang de nya initiativ som kommissionen tagit, till exempel det europeiska studentkortet eCard för att underlätta studenternas rörlighet över gränserna.

147.  Europaparlamentet anser att finansieringen av lärares och forskares rörlighet måste ökas genom att man beviljar studie- eller forskningsbidrag utöver rena kostnadsersättningar, förlänger utlandsvistelsernas varaktighet, förenklar tillståndsförfarandena och främjar former där lärare/forskare fungerar som handledare tillsammans.

148.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att öka rörligheten inom vuxenutbildningen, vilket redan föreskrivs i programmet Erasmus +.

149.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera ömsesidigt erkännande av och kompatibilitet mellan kvalifikationer och akademiska examina över gränserna, så att man stärker systemet för kvalitetssäkring på EU-nivå och i alla länder som har anslutit sig till det europeiska området för högre utbildning.

150.   Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla övergripande strategier och lämpliga verktyg för att bestämma kvaliteten på nya metoder för undervisning och lärande, t.ex. e-lärande, storskaliga öppna nätkurser och resurser med fri åtkomst. Parlamentet erkänner i detta sammanhang den roll som spelas av Europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (ENQA) och av andra relevanta europeiska nätverk för att bidra till att kvalitetssäkringen upprätthålls.

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att propagera för den nya EU-agendan för högre utbildning vid högre utbildningsanstalter, regionala och lokala myndigheter samt hos arbetsgivare, i syfte att svara mot lärosätenas och de studerandes behov och utmaningar, skapa anknytning till lokala och regionala aktörer, nå ut till lokalsamhället, främja lokal och regional utveckling och innovation, bygga upp inkluderande och sammanhängande system för högre utbildning, stärka samarbetet med arbetslivet och tillgodose regionala kompetensbehov. Parlamentet uppmuntrar även de högre utbildningsanstalterna att försöka bli mer involverade i den lokala och regionala utvecklingen genom att till exempel delta i samarbetsprojekt.

152.   Europaparlamentet efterlyser uppfyllande av åtagandena i den nya kompetensagendan, vilket inbegriper att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att tillhandahålla mer information om hur högskoleutbildade personer klarar sig på arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget om att inrätta ett europeiskt system för uppföljning av utexaminerade senast 2020. Parlamentet menar att uppföljning av personer med akademisk examen och insamling av exakta och relevanta uppgifter (inte bara på nationell nivå utan även på EU-nivå) är avgörande för kvalitetssäkring och utveckling av utbildning av god kvalitet.

153.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att minska forsknings- och innovationsklyftan mellan medlemsstater och regioner genom att föreslå nya initiativ inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna, och att stödja en kombination av forskning och undervisning för dem som får stöd genom dessa åtgärder och som förbereder sig för en akademisk karriär.

154.  Europaparlamentet föreslår att det europeiska samarbetet för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap (humaniora) och matematik (EU STE(A)M coalition) bör omfatta ett brett spektrum av ämnen för att förbereda studenterna att leva och arbeta i en dynamiskt föränderlig verklighet.

155.  Europaparlamentet stöder tilldelning av meritpoäng enligt det europeiska systemet för överföring av studiemeriter till studerande som vill göra samhällsinsatser som volontärer, som ett sätt att bidra till deras yrkesmässiga och personliga utveckling.

156.  Europaparlamentet betonar att program för internationellt samarbete, kulturdiplomati och politiska dialoger med tredjeländer på området för högre utbildning inte bara möjliggör ett friare kunskapsflöde, utan även bidrar till förbättrad kvalitet och höjd internationell status för europeisk högre utbildning, samtidigt som forskning och innovation samt rörlighet och interkulturell dialog främjas, liksom internationell utveckling i enlighet med EU:s utrikespolitiska mål.

157.  Europaparlamentet anser att framtidssäkrade utbildningssystem bör omfatta lärande för hållbarhet och fredsbevarande, och ingå i en bredare diskussion om arbetslivskompetens mot bakgrund av den ökande digitaliseringen och robotiseringen av de europeiska samhällena, med inriktning inte bara på ekonomisk tillväxt utan även på de studerandes personliga utveckling och förbättrade hälsa och välbefinnande.

158.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete mellan skola och arbetsliv för att göra studenterna bättre rustade att ta sig in på arbetsmarknaden, och att vidta åtgärder för att ta itu med kompetensglapp och kompetensunderskott. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende införandet av relevanta praktikplatser av hög kvalitet inom högre utbildning och yrkesutbildning, som erkänns med meritpoäng inom det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, och samarbete mellan institutioner för högre utbildning, näringsliv, forskare och lokala och regionala ekonomiska aktörer, för att skapa kvalitetssystem för varvad utbildning och yrkesutbildning, yrkesvägledning, lärlingsplatser, praktikplatser samt även verklighetsbaserad utbildning, vilket bör ingå i kursplanerna för yrkesutbildning och högre utbildning. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att säkra rätten för varje ung människa inom EU att bli erbjuden ett arbete, en lärlingsplats, extra utbildning eller en kombination av arbete och utbildning.

159.  Europaparlamentet anser att för att lärlings- och praktikplatser av god kvalitet ska kunna säkerställas måste det finnas ett lärlings- eller praktikavtal som klargör alla parters roller och ansvarsområden och bestämmer varaktighet, mål för inlärningen och arbetsuppgifter, i förhållande till tydligt fastställda färdigheter som ska utvecklas, anställningsförhållande, skälig ersättning/lön, även för övertid, socialt skydd och säkerhetssystem, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller tillämpliga kollektivavtal eller med båda delar.

160.  Europaparlamentet betonar behovet av att erbjuda lämpligt utbildningsinnehåll samt anständiga arbetsvillkor i samband med praktik- och lärlingsplatser, så att dessa platsers viktiga roll i övergången från utbildning till yrkesliv kan säkras. Parlamentet betonar att praktik- och lärlingsplatser aldrig får användas som en ersättning för vanliga arbeten, och praktikanter eller lärlingar får inte heller betraktas som billig eller till och med gratis arbetskraft.

161.  Europaparlamentet föreslår att universitet och yrkesutbildningscentrum ska erbjuda grundutbildning och fortbildning för yrkeslärare, med bidrag från experter på de yrkesområden som motsvarar de specialområden som täcks av den yrkessinriktade utbildningen.

Läraren som garant för kvalitetsundervisning

162.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja lärarna med att integrera innovation och teknik i sin undervisning genom att förstärka deras digitala färdigheter och förse dem med tillräckliga resurser och stöd, t.ex. genom att öka utbudet av fortbildning och genom att utveckla virtuella gemenskaper och öppna utbildningsresurser samt kurser.

163.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en akademi för undervisning och lärande, som en kompletterande resurs som gör det möjligt för lärare att utbildas och utbyta bästa praxis på europeisk nivå, genom ett centrum för utbyten på nätet där man kan dela erfarenheter och lära av varandra, och som dessutom kan vara ett forum för regelbundna möten i form av workshoppar, seminarier och konferenser för att främja lärarsamarbete, höja kvaliteten på undervisningen och främja lärarnas yrkesmässiga utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett projekt för att skapa en sådan akademi, vilket även kan bygga på sakkunskapen inom plattformen European Schoolnet Academy.

164.  Europaparlamentet påminner om vikten av att undervisande personal vid högre utbildningsanstalter har pedagogisk utbildning, och av att man i rekryteringsprocessen lägger åtminstone lika stor vikt vid pedagogisk kompetens som vid forskningskompetens. Parlamentet understryker den forskningsbaserade utbildningens och den pedagogiska forskningens roll som ett sätt att stimulera ett elevfokuserat synsätt på lärande och undervisning, där man uppmuntrar aktivt lärande, förbättrad kompetensutveckling och förbättrade utbildningsmetoder.

165.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa incitament för att locka och motivera ungdomar och kvalificerade lärare att välja att arbeta i utbildningssektorn.

166.  Europaparlamentet framhåller behovet av att erkänna yrkesstatusen hos anställda inom förskola och barnomsorg.

167.  Europaparlamentet efterlyser stöd till lärare som ger flerspråkiga kurser, eftersom sådana kurser är en viktig faktor i utbildningens internationalisering.

168.  Europaparlamentet framhåller den roll som spelas av interkulturellt lärande som en del av lärarutbildningen för att förbättra lärarnas interkulturella kompetens, i syfte att främja europeisk kultur och gemensamma värden samt få en europeisk dimension i undervisningen. Parlamentet konstaterar att interkulturell kompetens är grundläggande i våra allt brokigare samhällen, liksom främjandet av internationalisering på skolnivå.

169.  Europaparlamentet är medvetet om att det behövs synergier mellan lärarnas kunskaper och elevernas tekniska potential för att maximera resultaten av lärandet.

170.  Europaparlamentet förespråkar att man på lärarutbildningens samtliga nivåer ska införa praktikplatser under ledning av utbildade mentorer.

171.  Europaparlamentet uppmuntrar lärare och skolledare att främja och ta en ledande roll när det gäller att genomföra innovationer i skolmiljön och verka för deras utveckling.

172.  Europaparlamentet uppmuntrar högre utbildningsanstalter att prioritera, stödja och belöna förbättring och uppdatering av pedagogiska kunskaper hos högskolelärare och forskare, och även ge utbildningsmässiga möjligheter genom modern teknik, som ett sätt att förbättra studenternas prestationer och undervisningens effektivitet.

173.  Europaparlamentet stöder utveckling av nya, innovativa och ambitiösa undervisningsmetoder och pedagogiska standarder, för att bättre kunna möta behoven hos de studerande och utbildningsanstalterna och hantera utmaningarna i en snabbt föränderlig värld.

174.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 183, 14.6.2014, s. 30.
• [2]  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
• [3]  EUT C 172, 27.5.2015, s. 17.
• [4]  Antagna texter, P8_TA(2017)0360.
• [5]  EUT C 417, 15.12.2015, s. 25.
• [6]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
• [7]  EUT C 346, 21.9.2016, s. 2.
• [8]  Antagna texter, P8_TA(2017)0018.
• [9]  EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
• [10]  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
• [11]  http://www.socialsummit17.se/wp-content/uploads/2017/11/Concluding-report-Gothenburg-summit.pdf
• [12]  https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/educ/122123.pdf
• [13]  EGT C 104, 16.4.1984, s. 69, finns ej på svenska.
• [14]  EUT C 135, 26.5.2010, s. 12.
• [15]  Antagna texter, P8_TA(2017)0303.
• [16]  http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Gender_statistics
• [17]  http://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/3072, https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef1502en_0.pdf
• [18]  Kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 ”En ny digital agenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften” (COM(2016)0381).

MOTIVERING

”Om vi undervisar dagens elever på samma sätt som gårdagens ger vi dem ingen framtid”.

John Devery, fritt citerad

Vi lever i en dynamiskt föränderlig verklighet.

Den tekniska utvecklingen och globaliseringen för med sig nya utmaningar. Dessa berör även utbildningssystemen.

I informationssamhället är utbildningssystemens uppgift inte bara att förmedla kunskap och de färdigheter som krävs för att använda den, utan även att lära ut hur kunskap skapas, vilket är en källa till konkurrenskraft och välstånd för medborgarna och en ekonomisk nyckelresurs.

Värdet av vår tids humankapital utgörs av intellektuell potential, förmåga att anpassa sig till förändringar i omgivningen, en innovationsvänlig inställning och en beredvillighet till risktagande. Föredraganden har i sitt arbete med att modernisera utbildningssystemen utgått från tre huvudsakliga värderingar:

1.  Den traditionella platsen för inhämtande av kunskap, dvs. skolan, kompletteras i dag av många andra tillgängliga informationskällor. Ny teknik har inneburit en frigörelse för utbildningen och skapat möjligheter till flerdimensionella utbildningsinsatser, ett UTRYMME FÖR UTBILDNING. Den stora utmaningen är att utforma skolan som den mest intressanta platsen i detta utrymme.

2.  Utbildningssystemens roll är att utbilda en fullvärdig MÄNNISKA som förverkligar sig själv yrkesmässigt, samhälleligt, kulturellt och medborgerligt i en mångfaldig och global miljö.

3.  Den mänskliga utvecklingen kräver inte bara den trygghet som stater gärna lägger pengar på och ingår försvarspakter för. Ett nödvändigt villkor för en framgångsrik utveckling är en SAMHÄLLSPAKT med grund i inkluderande, högkvalitativa och vederbörligen finansierade utbildningssystem.

Föredraganden har valt följande upplägg för betänkandet:

Först understryker hon utbildningens betydelse som en viktig ekonomisk potential och grundläggande faktor för informationssamhällets utveckling. Därefter granskar hon den förändrade utbildningsverkligheten och visar på de utmaningar som denna innebär för de olika utbildningsstadierna. Sedan tar hon upp lärarna, som är den huvudsakliga garanten för en framgångsrik modernisering av utbildningssystemen. Slutligen lägger föredraganden fram en rad rekommendationer för ett ändamålsenligt utformande och genomförande av utbildningsreformerna.

Europas demografiska och sociala utmaningar, arbetsmarknadens krav, ny teknik och personliga studieval och utbildningsbehov avgör riktningen för förändringarna inom utbildningen. Det viktiga är att utbildningssystemen, men hänsyn till ovanstående faktorer, inte bara förmedlar högkvalitativ kunskap utan även en lämplig uppsättning färdigheter, inte minst det tjugoförsta århundradets nyckelkompetens: förmågan att under hela livet ta till sig ny kunskap.

Förskoleverksamhet

Föredragande understryker förskoleverksamhetens betydelse i barnets allmänna utveckling, för att lägga grunden för framgångsrika studier och förmågan att tillägna sig kunskaper. Föredraganden fäster här stor vikt vid att underlätta tillträdet till förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet för alla och behovet av att stödja såväl infrastruktur som att erbjuda ekonomiska bidrag till familjer från utsatta områden. Avgörande är även yrkeskunnandet och kompetensen hos dem som arbetar med barnen, men också en reglering av deras yrkesstatus. Föredraganden vill även se utarbetande av europeiska ramar för förskoleverksamheten som säkerställer barnets heltäckande utveckling, men även kontroller av undervisningskvaliteten inom förskolan. Den sista etappen i förskolan bör bestå av ett samarbete mellan förskollärarna och barnets framtida lärare för att på lämpligt sätt och med hänsyn till barnets förmågor och önskemål kunna utforma en anpassad utbildningsgång som möjliggör en allsidig personlighetsutveckling för barnet. En individualisering av undervisningsprocessen, tillsammans med tydligt definierade läranderesultat och en motiverande lärmiljö, är enligt föredraganden viktiga utmaningar och målet för en moderniserad skola.

Skolan

En skola där en lärare ensam förmedlar kunskaper som eleverna måste behärska tillhör det förgångna. Föredraganden ser dagens skolor som centrum för kritiskt och kreativt tänkande. Detta kräver ett paradigmskifte i undervisningen. Katederundervisning och mekanisk inlärning måste ersättas av tänkande, förståelse och diskussion. Detta kräver högkvalitativa undervisningsprogram och särskild uppmärksamhet vid tillägnandet av de grundläggande färdigheterna. I en globaliserad värld krävs också språkkunskaper.

Modern teknik och de möjligheter den skapar kan avsevärt underlätta samverkan mellan lärare och elever, utjämna utbildningsmässiga brister till följd av elevernas uppväxtvillkor och göra undervisningen effektiv och intressant.

Utöver skolans pedagogiska uppgift bör den även ha en mångfacetterad social funktion som främjar integration, lika utbildningsmöjligheter, förmåga att arbeta i grupp, projektgenomförande och samhällsengagemang. Skolan måste även vara en trygg plats för elever och lärare. Av detta skäl uppmanar föredraganden till utarbetande av strategier som motverkar ungdomsvåld, nätmobbning, diskriminering och alla former av trakasserier.

Detta är inte möjligt utan kompetent styrning, stöd till lärare och skolledning och en helhetsstrategi där hela skolan tillsammans med externa aktörer och lokalsamhället samarbetar för att säkerställa skolans kvalitet och effektivitet i alla dess uppgifter.

Att se till att skolor är fast förankrade i sina lokala områden leder till decentralisering och ökat självstyre. Detta är positivt, förutsatt att skolorna har förmåga att effektivt planera och förvalta sin egen utveckling och tar ansvar för sitt arbete inför föräldrar, lokalsamhällen och utbildningsmyndigheter.

Högre utbildning

Den högre utbildningen spelar en avgörande roll för att utveckla den europeiska ekonomins potential och konkurrenskraft. Utbildningsnivå, socialt entreprenörskap och innovationsfrämjande attityder är garanter för att det europeiska projektet ska lyckas.

I detta sammanhang betonar föredraganden behovet av att stärka den s.k. kunskapstriangeln och förbättra kopplingarna mellan forskning och utbildning. Föredraganden betonar också att systemen för högre utbildning måste vara mycket flexiblare och öppnare i syfte att underlätta övergången till olika utbildningsnivåer, möjliggöra erkännande av icke-formellt och informellt lärande och tillämpa olika former för genomförande av utbildningsprogrammen, inte minst med hjälp av ny teknik som gör det möjligt att fokusera på studenter och att genomföra tvärvetenskapliga program.

För att utveckla övergripande, social och medborgerlig kompetens är det viktigt att ta med praktik i form av ECTS-poäng till program inom högre utbildning och varvad utbildning/praktik, samt ta hänsyn till lokala frågor och behov genom att integrera dem i undervisnings- och forskningsprojekt, vilket stärker utvecklingen av smarta specialiseringar.

Föredraganden anser att utbyte av bästa praxis och omfattande samarbete genom ökad rörlighet för studenter och personal, förbättrat erkännande av examensbevis och den internationella dimensionen av kursplaner och forskningsprogram bör vara viktiga aspekter vid europeiska institutioner för högre utbildning.

Läraren som garant för högkvalitativ undervisning

Lärare, deras kompetens och deras engagemang är en viktig del av alla förändringar i utbildningssystemen.

Föredraganden betonar behovet av att rekrytera högt motiverade kandidater med fallenhet för undervisning. Föredraganden anser att det är nödvändigt att ändra både kursplaner och undervisningsmetoder i lärarutbildningen. God vetenskaplig kunskap är en förutsättning för lärarens arbete, men förmågan att arbeta med barn och ungdomar är också av avgörande betydelse.

I detta sammanhang vill föredraganden betona den stora betydelsen av en omfattande praktikperiod i lärarutbildningen, liksom behovet av att utrusta lärare med avancerad digital kompetens i syfte att uppnå de önskade synergieffekterna mellan lärarnas kunskaper och färdigheter och de studerandes förmågor.

Föredraganden betonar även behovet av att förbättra lärarnas status, deras arbetsvillkor, karriärmöjligheter och lön. Därutöver understryker hon även behovet av att investera i lärarnas fortlöpande yrkesutveckling och att öka deras deltagande i internationella utbyten.

Mot bakgrund av ovanstående överväganden stöder föredraganden kommissionens planer på att inrätta ett europeiskt område för utbildning. Föredraganden betonar emellertid att detta måste vara förenligt med vad som hittills har uppnåtts genom det europeiska området för högre utbildning och det europeiska området för forskning och innovation. Hon anser också att utbildning bör få ett starkt politiskt stöd från medlemsstaterna, vilkas kollektiva insatser kommer att ge nya impulser till utveckling på utbildningsområdet, samtidigt som hänsyn tas till subsidiaritetsprincipen, utbildningsfriheten och den institutionella autonomin.

Föredraganden uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter att öka investeringarna i utbildning med hjälp av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och att stödja lärare och skolledare, både när det gäller modern teknik och i utvecklingen av elevcentrerade undervisningsmetoder, och samtidigt trygga högkvalitativ utbildning, mätt genom den rikedom av kunskap och färdigheter samt den kreativitet och förmåga till livslångt lärande som förvärvats.

Under utarbetandet av betänkandet har föredragande tagit kontakt med ett brett spektrum av intressenter som företräder EU-institutionerna, de olika utbildningsnivåerna och sammanslutningar inom utbildningssektorn. Föredraganden har även anordnat ett seminarium om modernisering av utbildningen med deltagande av bland andra kommissionsledamoten Tibor Navracsics, ordföranden för utskottet för kultur och utbildning Petra Kammerevert, ledamöter av Europaparlamentet och företrädare för kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt företrädare för den akademiska världen och många organisationer och sammanslutningar[1].

• [1]  Paneldeltagare under seminariet: Dr. Jan Peeters, Centre for Innovation in the Early Years; Larissa Nenning, Organising Bureau of European School Student Unions; Dr. Thomas Ekman Jørgensen, European University Association; Sarika Vij, The Guild of European Research-Intensive Universities; Åsa Morberg, Association for Teacher Education in Europe; Eduardo Nadal, European Trade Union Committee for Education; Brikena Xhomaqi, Lifelong Learning Platform; Horst Dreimann, European Association of Institutes for Vocational Training.
  Bland annat följande organisationer deltog: Democracy and Human Rights Education in Europe, AEGEE / European Students’ Forum, International Organization for the Development of Freedom of Education, Erasmus Student Network, European University Foundation, World Scout Bureau - European Regional Office, European Association of Service Providers for Persons with Disabilities, European Youth Forum, European Association for Quality Assurance in Higher Education, ThinkYoung, European Association of Regions and Local Authorities for Lifelong Learning, European Association of Institutions in Higher Education, The European Council for Steiner Waldorf Education Georg Jürgens, European Council of National Associations of Independent Schools, Youth for Exchange and Understanding, German Academic Exchange Service, European Educational Exchanges - Youth for Understanding, European Federation for Intercultural Learning, Association for Teacher Education in Europe, ADS Insight Sprl. Skriftliga ståndpunkter mottogs från följande organisationer: Skriftliga ståndpunkter mottogs från följande organisationer: European Parents’ Association, European Students’ Union, International Certificate Conference Languages.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (11.4.2018)

till utskottet för kultur och utbildning

över modernisering av utbildningen i EU
(2017/2224(INI))

Föredragande av yttrande (*): Agnieszka Kozłowska-Rajewicz

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s medlemsstater ansvarar för sina egna utbildningssystem och att EU hjälper dem att fastställa gemensamma mål och utbyta god praxis.

2.  Europaparlamentet påminner om att utbildning, som bör fördjupa kritiskt, analytiskt och självständigt tänkande och inriktas på kulturella och samhälleliga aspekter samt på arbetsmarknadens behov, är mycket viktigt för ett ansvarsfullt medborgarskap som grundar sig på en kultur av ömsesidig respekt och grundläggande värderingar, och är en grundläggande mänsklig rättighet.

3.  Europaparlamentet påminner även om att enligt den första principen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter har alla rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att tillägna sig och utveckla färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klarar omställningar i arbetslivet.

4.  Europaparlamentet konstaterar dessutom i samband med det senaste årtiondets växande socioekonomiska klyftor i unionen att god utbildning på alla nivåer bidrar till att minska ojämlikheten, inklusive den socioekonomiska ojämlikheten mellan generationerna, och könsstereotyperna och klyftorna mellan kvinnor och män, och spelar en viktig roll för att främja social rörlighet och konvergens uppåt.

5.  Europaparlamentet understryker att lärarnas kvalitet och deras frihet att anpassa sig till utbildningsprogram och välja undervisningsmetoder är en förutsättning för att skapa utbildning av god kvalitet, vilket ger den bästa grunden för att eleverna senare ska lyckas på arbetsmarknaden.

6.  Europaparlamentet betonar särskilt mot denna bakgrund att alla barn och studerande i EU, även de med funktionsnedsättning, bör få tillgång till god utbildning, oavsett föräldrarnas socioekonomiska status eller geografiska och kulturella bakgrund. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att investera i bra utbildningssystem.

7.  Europaparlamentet anser att det bör vara kostnadsfritt och obligatoriskt att genomgå högstadie- och gymnasieutbildning och uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att ge dem som har hoppat av grundskolan eller gymnasiet en chans att skriva in sig på nytt och avsluta sina studier.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att bevara lokala skolor och utbildningsinrättningar i alla Europas regioner som en nödvändig förutsättning för god utbildning och lika möjligheter i syfte att göra levnads- och arbetsförhållandena inom hela EU mer likartade.

9.  Europaparlamentet påpekar att i den postindustriella tidsåldern har förändringar i EU-ekonomins avancerade natur, liksom digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen av EU:s arbetsmarknad, lett till ökad efterfrågan på högre kvalifikationer och kompetens (den snabba förändringen i t.ex. IKT-relaterade sektorer kommer att leda till 756 000 otillsatta tjänster för IKT-personal inom hela EU:s ekonomi fram till 2020), medan efterfrågan på lägre kvalifikationer och kompetens har sjunkit[1]. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig analys av den påverkan som digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen har haft och kommer att ha på antalet och typerna av arbetstillfällen.

10.  Europaparlamentet betonar att det ofta finns ett glapp mellan arbetsmarknadens behov och arbetskraftens kvalifikationer och att trots arbetsmarknadens stora efterfrågan på hög kompetens, och utbildningssystemets svar i form av betydande utbyggnad av högre utbildningsanstalter[2], saknar i själva verket cirka 20 % av EU-medborgarna, däribland 1 % högskoleutbildade, grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter[3]. Parlamentet påminner dessutom om att 44 % i Europa saknar grundläggande digitala färdigheter, vilket skapar allvarliga hinder för deras medborgerliga och aktiva deltagande i samhället och på den tekniskt avancerade arbetsmarknaden.

11.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna bör garantera att ingen lämnar skolan utan grundläggande kompetens, inbegripet digital kompetens. De flesta arbeten kräver nu ökad läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga samt digital och annan grundläggande kompetens, och moderna utbildningssystem därför bör kombinera alla åtta nyckelkompetenser som anges i kommissionens förslag till rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, vilket även omfattar kunskaper och attityder. Det är glädjande att förslaget även definierar digital kompetens som en grundläggande kompetens.

12.  Europaparlamentet betonar mot denna bakgrund att det är viktigt att i största möjliga utsträckning utnyttja digitaliseringen inom alla former av utbildning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och regionerna att främja utbildning i digital kompetens och digitalisering i alla slags skolor.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt förbättra medborgarnas digitala kompetens i ett tidigt skede genom lämplig utbildning som utvecklar språkliga, logiska och matematiska färdigheter samt symboliskt tänkande, baserat på kodning, programmering och tillhörande verksamheter som är viktiga för jobb i högteknologiska sektorer och mer generellt på den digitaliserade arbetsmarknaden. Dessa färdigheter är allmängiltiga till sin natur och kan komma till nytta i många andra sektorer och även i vardagen. Parlamentet välkomnar i detta avseende sådana kommissionsinitiativ såsom kodveckan och koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, och uppmanar medlemsstaterna att utveckla omfattande nationella strategier för digital kompetens, som kan hjälpa och stödja såväl lärare som elever att förvärva digitala färdigheter.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att grundläggande färdigheter är en förutsättning för examen på varje skola, från grundskola till universitetsnivå och även vid utbildningscentrum för vuxna, och uppmanar medlemsstaterna att prioritera kompetenshöjning hos lågutbildade vuxna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang initiativet om kompetenshöjningsvägar, ett viktigt program i den nya kompetensagendan för Europa.

15.  Europaparlamentet menar att det är mycket viktigt att det i lärarutbildningarna ingår utbildning i digitala kunskaper och färdigheter, både på universitetsnivå och i lärares fortbildning.

16.  Europaparlamentet framhåller att grundläggande digitala färdigheter och kunskaper som förvärvas genom utbildningssystemen bör omfatta undervisning om en rimlig användning av elektronisk utrustning, för att förhindra överanvändning av datorer, internet och mobiltelefoner och rädda barn från beteendemässigt beroende av dataspel och sociala medier.

17.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med en livslång yrkesvägledning för att garantera deltagande i lämpliga, flexibla och goda utbildningar och karriärvägar. Parlamentet betonar behovet av att främja lärlingsutbildningar och utbildningsmöjligheter genom initiativ som ökar medvetenheten hos studerande, deras föräldrar, vuxenstuderande, utbildningsanordnare, arbetsgivare och offentliga arbetsförmedlingar.

18.  Europaparlamentet påminner om vikten av livslångt lärande genom kompetenshöjning och omskolning, som ett sätt att skapa nya möjligheter till aktiv inkludering och utveckla kompetens och kvalifikationer, framför allt för lågutbildade, långtidsarbetslösa, personer med särskilda behov, äldre generationer och migranter. Parlamentet betonar att en individanpassad strategi för karriärutveckling och livslångt lärande måste eftersträvas. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja medlemsstaterna så att de kan utveckla utbildningsprogram som underlättar aktiv inkludering och återintegrering av vuxna som återvänder till arbetsmarknaden.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt främja och sprida information om de möjligheter som finns för lågutbildade vuxna att förbättra sin kompetens, bland annat genom tillgång till yrkesvägledning och karriärrådgivning. Denna information måste gå att få tag på i lättillgängliga och användarvänliga format.

20.  Europaparlamentet påpekar att trots två miljoner lediga tjänster inom EU är över 30 % av alla kvalificerade ungdomar med examensbevis sysselsatta med arbeten som inte motsvarar deras kompetens eller ambitioner, samtidigt som 40 % av Europas arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt kompetens[4].

21.  Europaparlamentet noterar att kompetensglapp inte bara beror på fel kvalifikationer utan även på under- och överkvalificering,

22.  Europaparlamentet betonar att kompetensglapp och kompetensbrist på arbetsmarknaden är viktiga faktorer både för arbetslöshet och otillsatta tjänster[5]. Dessa oroande företeelser bör åtgärdas bl.a. genom

– stärkt samarbete mellan utbildningssystemen och företag och arbetsmarknadens parter, såsom arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, t.ex. genom att fackfolk och yrkesutövare bjuds in att spela en roll i att inrätta lärlings- och praktikplatser med verkligt utbildningsvärde,

– förbättrad rörlighet mellan gränsöverskridande regioner, inbegripet utbyte på högsta politiska nivå och

– fokus på heltäckande utveckling, såväl av kompetens som gör de studerande anställbara som social och medborgerlig kompetens. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende medlemsstaterna att fokusera mer på övergripande och mjuka färdigheter, interkulturell kompetens, kritiskt och kreativt tänkande samt problemlösning och entreprenörskap. Alla dessa färdigheter efterfrågas på arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet noterar att olika arbeten kan kräva samma kompetens och bestå av samma uppgifter. Utbildningssystemen bör därför vara kompetens- och uppgiftsinriktade för att möjliggöra en snabb övergång mellan olika arbeten. Mot bakgrund av samhälls- och arbetsmarknadsutvecklingen bör utbildningssystemen inriktas på att utrusta studerande med rätt uppsättning färdigheter, kompetenser och kunskaper så att de kan bli aktiva EU-medborgare och lyckas på arbetsmarknaden. Det är en fortlöpande process att utveckla och förbättra sina färdigheter genom alla utbildningsnivåer och in i arbetslivet. Färdigheter och kompetenser bör få komma till nytta såväl under utbildning som när utbildning och kvalifikationer erkänns genom systemet med mikromeriter, dvs. korta, certifierade kurser.

24.  Europaparlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens meddelande om en ny kompetensagenda för Europa[6], med förslag på lösningar för kompetensglapp och kompetensbrist samt för hur man hittar rätt system för erkännande av kompetens. Parlamentet påminner om vikten av de tio åtgärder som lanserats som en del av kompetensagendan, vilka syftar till att erbjuda rätt utbildning för EU:s befolkning och stödja deras förvärvarande av färdigheter. Att förstå trender och mönster i efterfrågan på kompetenser och arbeten hjälper folk att göra bättre karriärval, hitta bra jobb och förbättra sina möjligheter i livet. Parlamentet efterlyser därför fler kompetensprognoser.

25.  Europaparlamentet noterar vidare att Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) förutspår en parallell kompetenshöjning både från efterfråge- och utbudssidan fram till 2025 och att efterfrågan på hög kompetens på arbetsmarknaden kommer att överstiga utbildningssystemets utbud. Bristen på arbetskraft inom sektorerna för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i EU förväntas uppgå till mer än 200 000 personer år 2020. Det behövs ett förbättrat samarbete med arbetsmarknadens parter med hänsyn till arbetsmarknadens behov samt ytterligare kompetensprognoser för arbetsmarknadens utveckling. Parlamentet ser positivt på att användarna av den framtida Europass-plattformen får en kompetensinventering som vägleder dem i deras utbildnings- och karriärval.

26.  Europaparlamentet noterar att ett betydande antal nya arbetstillfällen skapas i branscher som har ett samband med förnybar energi, och att gröna sektorer och yrken därför bör tas upp i skolornas undervisningsplaner.

27.  Europaparlamentet betonar att det stora antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar, vilket omfattar nästan 6,3 miljoner ungdomar i åldern 15–24, kan minskas genom förebyggande åtgärder mot skolavhopp, genom att skolorna blir mer praktiskt inriktade och lokalt anknutna och genom kontakter med lokala företag, lokala myndigheter, samhälls- och frivilligorganisationer. Skolavhopp, som är en av anledningarna till att ungdomar senare varken arbetar eller studerar, kan motverkas genom bekämpning av fattigdom och social utestängning. Det är också viktigt att hjälpa eleverna att hitta sina egna inlärningsmetoder, inklusive nätkurser och blandat lärande. Parlamentet välkomnar införandet av relevanta och engagerande kursplaner och ett kraftfullt och välutvecklat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och vägledningstjänster för alla studerande.

28.  Europaparlamentet pekar på behovet av att förbättra migranters och flyktingars kompetensnivå och kvalifikationer. Åtgärder på såväl EU-nivå som nationell nivå krävs för att stödja en effektiv integrering på arbetsmarknaden, liksom arbetsmarknadsreformer för att bättre utnyttja befintliga färdigheter, kunskaper och kvalifikationer. Systemen för erkännande och validering av färdigheter och kvalifikationer, även sådana som förvärvats utanför EU, måste förbättras.

29.  Europaparlamentet ser mycket positivt på att kommissionen inom ramen för en modernisering av skolutbildningen i EU särskilt hänvisar till vikten av att främja inkluderande utbildning genom utbyte av bästa praxis om integrering av migrantelever och förmedling av gemensamma värderingar.

30.  Europaparlamentet betonar dessutom att omskolning och andra yrkesutbildningsåtgärder för flyktingar och migranter bör uppmuntras ytterligare.

31.  Europaparlamentet betonar den särskilda utbildningssituationen för barn och ungdomar vars föräldrar reser i tjänsten inom Europa, och uppmanar kommissionen att genomföra en studie för att belysa deras specifika situation med hänsyn till de utmaningar som uppstår för deras förskole- och skolgång.

32.  Europaparlamentet anser att skolor bör vara stödjande och tillhandahålla inkluderande utbildning för alla studerande, framför allt de med funktionsnedsättning. Barn/elever med funktionsnedsättning måste komma i utbildning, så att de kan leva ett självständigt liv och integreras fullt ut i samhället som aktiva deltagare som verkligen bidrar. Till följd av den nuvarande tekniska utvecklingen får studerande med funktionsnedsättning lättare tillgång till utbildning tack vare formella och informella inlärningsmetoder. Medlemsstaterna uppmanas att underlätta tillgången till allmän, inkluderande utbildning av god kvalitet, med beaktande av behoven hos alla studerande med någon typ av funktionsnedsättning, vilket t.ex. innebär att tillhandahålla tvåspråkig inkluderande utbildning för döva barn med hänsyn till deras särskilda språkliga behov. Medlemsstaterna uppmanas att övervaka skolorna beträffande deras princip om att inte avvisa någon individ.

33.  Europaparlamentet påpekar att förändringstakten på arbetsmarknaden, mångfalden av utbildningssystem, arbetstagarnas ökande rörlighet och ökande migration kräver att arbetsgivare och utbildningsanordnare erkänner kvalifikationer, färdigheter och kompetenser som förvärvats även genom icke-formellt och informellt lärande[7], i överensstämmelse med ett jämförbart bedömningssystem och med användning av bästa praxis i de medlemsstater som redan har sådana instrument. Det är i detta sammanhang viktigt att inrikta politiska lösningar på de grupper är utestängda från och utsatta på arbetsmarknaden.

34.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande[8] uppmanas att senast 2018 ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande.

35.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra eller införa förfaranden för erkännande av informell och icke-formell utbildning[9], med användning av bästa praxis i de medlemsstater som redan har sådana instrument.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta arbeta för att möjliggöra erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, och uppmanar medlemsstaterna att erkänna vikten och nyttan av mikromeriter. Parlamentet välkomnar utvecklingen av storskaliga öppna nätkurser, som kan bredda tillgången till utbildning för missgynnade grupper eller grupper vars levnadsförhållanden hindrar dem från att delta i lärarstödd undervisning och därmed ökar deras möjligheter till ett bättre arbete och liv och på så sätt gör det möjligt att bekämpa arbetslöshet, särskilt bland unga.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att internationalisera utbildningssystemen och utöka rörlighetsprogrammen för studenter för att bättre förbereda dem för EU:s arbetsmarknad, där bristande färdigheter i främmande språk och kulturer är det första hindret för rörlighet. Rörlighetsprogrammen för studenter har bidragit till europeisk integration och inverkar positivt på ungas sysselsättning. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildningens gränsöverskridande aspekter, exempelvis genom att främja lärande av och undervisning i grannspråk och särskilt att införa nya akademiska prioriteringar på detta område, både för teoretiska utbildningar och yrkesutbildningar. Det är viktigt att se till att dessa åtgärder omfattar alla skolformer och utbildningsnivåer så att EU:s arbetsmarknad blir tillgänglig för både högskole- och yrkesutbildade.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag på hur man kan garantera att rörlighetsprogram, såsom Erasmus+, erkänns ömsesidigt av medlemsstaterna och hur man kan garantera varaktigt ökade investeringar i Erasmus+ samt ekonomiskt och individuellt stöd. Under 2016 fick 725 000 personer rörlighetsbidrag via Erasmus+ för att studera, undervisa, arbeta eller jobba som volontärer utomlands, och programmet är på god väg att uppfylla målet att stödja 3,7 % av EU:s unga mellan 2014 och 2020.

39.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen behåller entreprenörsutbildning som en av prioriteringarna i ett kommande Erasmus+-program under nästa finansieringsperiod (efter 2020) i alla sina åtgärder, däribland rörlighet.

40.  Europaparlamentet beklagar, mot bakgrund av den ökande efterfrågan på högre kvalifikationer och kompetens, att den omfattande utvecklingen av högre utbildning med tiden leder till inflation i examensbevis, samtidigt som bristen på yrkeskompetens och yrkeskvalifikationer ökar, vilket leder till obalanser på arbetsmarknaden.

41.  Europaparlamentet kräver i detta sammanhang att det skapas mer kompetens som är anpassad efter arbetsmarknaden och att andelen praktiskt inriktade utbildningar ökar avsevärt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt utveckla mer högre yrkesutbildning, för att studerande ska kunna förvärva kvalifikationer i form av praktisk kompetens och utbildning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssystem.

42.  Europaparlamentet noterar att trots ett växande antal studenter skiljer sig andelen utexaminerade med hög kompetens mellan medlemsstaterna, och andelen utexaminerade med mycket låg kompetens i EU varierar mellan 10 % och över 50 %. Utvärderingskriterierna inom politiken för högre utbildning bör också inkludera kvalitetskriterier, t.ex. bör riktmärkena för att öka antalet studenter[10] inte bara inriktas på antalet examensbevis utan också på den faktiska kompetensnivån.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att propagera för den nya EU-agendan för högre utbildning vid lärosäten, regionala och lokala myndigheter samt hos arbetsgivare i syfte att svara mot lärosätenas och de studerandes behov och utmaningar, skapa anknytning till lokala och regionala aktörer, nå ut till lokalsamhället, främja lokal och regional utveckling och innovation, bygga upp inkluderande och sammanhängande system för högre utbildning, stärka samarbetet med arbetslivet och tillgodose regionala kompetensbehov.

44.  Europaparlamentet betonar även bristen på inkluderande yrkesvägledning av god kvalitet i medlemsstaterna och menar att endast attraktiva och efterfrågade yrkesutbildningsprogram, som är utformade med underlag från och samarbete med arbetsmarknadens parter, kan främja detta val bland de studerande.

45.  Europaparlamentet betonar därför att kvaliteten på yrkesvägledningen i skolorna behöver förbättras, liksom att yrkesvägledning och stöd som anpassas efter den enskilda individen på alla nivåer i utbildningssystemet kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konkreta sysselsättningsmöjligheter med anknytning till yrkesutbildning samt yrkesutbildningens relevans på arbetsmarknaden.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra yrkesutbildningen mer synlig genom att främja plattformar såsom Eures, garantera att den är tillgänglig för alla, könsbalanserad och icke-diskriminerande, säkerställa att den har tillräcklig finansiering, öka dess kvalitet och attraktivitet samt främja varvad utbildning, lärande på arbetsplatsen och verklighetsbaserat lärande i alla former på alla nivåer och i alla former av utbildning, inklusive högre utbildning, i syfte att säkerställa starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknaderna och skapa övergångsmöjligheter mellan olika utbildningsformer. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är nödvändigt med en modern, teknisk utrustning på utbildningsplatserna med motsvarande digital infrastruktur. Parlamentet efterlyser en utveckling och förstärkning av policyn för lärlingsutbildningar och entreprenörskap för ungdomar, så att deras inträde på arbetsmarknaden blir smidigare.

48.  Europaparlamentet anser att för att lärlings- och praktikplatser av god kvalitet ska kunna säkerställas är förekomsten av ett lärlings- eller praktikavtal grundläggande för att klargöra alla parters roller och ansvarsområden och fastställa varaktigheten, målen för inlärningen och arbetsuppgifterna i förhållande till tydligt fastställda färdigheter som ska utvecklas, anställningsförhållandet, skälig ersättning/lön, inbegripet för övertid, socialt skydd och säkerhetssystem i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller tillämpliga kollektivavtal eller båda delar.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att erbjuda lämpligt utbildningsinnehåll samt anständiga arbetsvillkor för praktik- och lärlingsplatser, för att garantera deras viktiga roll i övergången från utbildning till yrkesliv. Praktik- och lärlingsplatser bör aldrig användas som en ersättning för vanliga arbeten, och praktikanter eller lärlingar bör inte heller betraktas som billig eller till och med gratis arbetskraft.

50.  Europaparlamentet påminner om att i dagens samhälle kräver utbildning av högsta kvalitet konkret samverkan mellan skola och arbetsliv och att denna samverkan höjer kvaliteten på barnens läs-, skriv- och räknefärdigheter och den yrkeskompetens som de måste tillägna sig. Parlamentet välkomnar i detta avseende system med varvad utbildning och verklighetsbaserad utbildning – en innovativ strategi där skolor driver verkliga företag som erbjuder verkliga produkter eller tjänster, och deltar på arbetsmarknaden.

51.  Europaparlamentet menar att uppföljning av personer med akademisk examen och insamling av exakta och relevanta uppgifter (inte bara på nationell nivå utan även på EU-nivå) är avgörande för att utforma utbildning av god kvalitet som är innehållsbaserad och motsvarar arbetsmarknadens behov samt för att reformera utbildningssystemen så att de blir mer flexibla och inkluderande.

52.  Europaparlamentet anser att det system för karriäruppföljning som övervakar sysselsättningsgraden för personer med akademisk examen och andra karriärindikatorer även bör användas för att utvärdera läroplaner och organisation av undervisningen, inte bara för att öka de högskoleutbildades möjligheter på arbetsmarknaden, utan även för att stärka deras ställning och inflytande beträffande att bygga upp ekonomin och skapa nya arbetstillfällen.

53.  Europaparlamentet efterlyser insamling av uppgifter fördelade efter kön om utfallet av utexaminerade personer med högre utbildning och yrkesutbildning i syfte att möjligtvis kunna utnyttja dessa uppgifter bättre inom ramen för högskoleutbildades sysselsättning och för att bedöma utbildningens kvalitet från ett könsbaserat perspektiv.

54.  Europaparlamentet betonar att ökade investeringar i utbildningssystemen liksom en modernisering och anpassning av dem är en viktig förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Parlamentet betonar därför vikten av att garantera att sociala investeringar framför allt i utbildning för alla prioriteras under den nya programperioden i den fleråriga budgetramen för 2020–2026.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina insatser genom ESF och den europeiska planeringsterminen för att stödja övergripande offentliga åtgärder i medlemsstaterna, som syftar till att skapa smidigare övergångar från utbildning och (långtids-)arbetslöshet till arbete, och i synnerhet för ett fullständigt genomförande av de åtgärder på nationell nivå som angavs i rådets rekommendation om integration av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.

56.  Europaparlamentet upprepar vikten av att övervaka resultat- och konsekvensbedömningarna av EU:s program för att få unga i arbete. Parlamentet slår fast att det är viktigt med ändamålsenliga och hållbara investeringar.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	27.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	26 22 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Michael Detjen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Dominique Martin, Miroslavs Mitrofanovs, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Claude Rolin, Siôn Simon, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georges Bach, Amjad Bashir, Heinz K. Becker, Karima Delli, Tania González Peñas, Ivari Padar, Anne Sander, Sven Schulze, Jasenko Selimovic, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis, Ivo Vajgl
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Jude Kirton-Darling, Ana Miranda, James Nicholson, Massimo Paolucci

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26	+
ALDE	Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic, Ivo Vajgl, Renate Weber
ECR	Amjad Bashir, Arne Gericke, Czesław Hoc, James Nicholson, Ulrike Trebesius
PPE	Georges Bach, Heinz K. Becker, David Casa, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc
S&D	Siôn Simon

22	-
EFDD	Tiziana Beghin
ENF	Mara Bizzotto, Dominique Martin
GUE/NGL	Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, João Pimenta Lopes, Neoklis Sylikiotis
NI	Lampros Fountoulis
S&D	Guillaume Balas, Brando Benifei, Michael Detjen, Elena Gentile, Agnes Jongerius, Jude Kirton-Darling, Ivari Padar, Massimo Paolucci, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marita Ulvskog
VERTS/ALE	Karima Delli, Ana Miranda, Miroslavs Mitrofanovs

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=7711
• [2]  Källa: Kommissionens utbildningsöversikt 2017. OECD Survey of Adult Skills 2016.
• [3]  http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/587312/IPOL_STU%282016%29587312_EN.pdf , https://www.oecd.org/skills/piaac/Skills_Matter_Further_Results_from_the_Survey_of_Adult_Skills.pdf [Bilaga A, tabell A3.3(L), A 3.3(N)].
• [4]  http://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/3072, https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef1502en_0.pdf
• [5]  http://www.cedefop.europa.eu/en/events-and-projects/projects/assisting-eu-countries-skills-matching
• [6]  Kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 ”En ny digital agenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften” (COM(2016)0381).
• [7]  Se Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa. Antagna texter, P8_TA(2017)0360.
• [8]  EUT C 398, 22.12.2012, s.1.
• [9]  Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa.
• [10]  Utbildningsöversikt 2017.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (4.4.2018)

till utskottet för kultur och utbildning

över modernisering av utbildningen i EU
(2017/2224(INI))

Föredragande av yttrande: Michaela Šojdrová

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Även om beslutet att förbättra kvaliteten på utbildningen ligger hos medlemsstaterna har EU en viktig stödjande roll när det gäller att fastställa gemensamma mål och främja utbytet av god praxis på grundval av artiklarna 165 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer som fastställs i fördragen och bör komma till uttryck i all EU:s politik, inte minst inom kultur och utbildning.

C.  Utbildning ger en unik möjlighet att stärka flickor och kvinnor och ta itu med alla former av diskriminering och stereotyper, men denna potential har inte förverkligats fullt ut i EU. Enligt uppgifter från Eurostat för 2014 går fler kvinnor (42,3 %) än män (33,6 %) vidare till högre studier, men det finns fler kvinnor i humaniora än inom vetenskapliga områden. Inom eftergymnasial utbildning studerar endast 9,6 % av kvinnorna IKT-relaterade utbildningar, jämfört med 30,6 % av männen. Könsstereotypers inverkan på utbildning kan få en avgörande effekt på livsval, vilket har konsekvenser för arbetsmarknaden, där kvinnor upplever både horisontell och vertikal segregering. Kvinnor utsätts ofta för våld, som kan undanröjas med hjälp av utbildning. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i initiativ som syftar till att ytterligare främja e-utbildning och e-färdigheter, t.ex. den europeiska kodveckan, IKT för bättre utbildning, Startup Europe Leaders Club och den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen.

D.  Tillgång till utbildning av hög kvalitet är grundläggande för personlig utveckling, ansvarstagande medborgarskap och bidrar till att bygga upp förståelse och respekt för mänskliga rättigheter och gemensamma grundläggande värden, säkerställa den sociala sammanhållningen och för att motverka socioekonomiska ojämlikheter och bristande jämställdhet mellan könen, könsbaserade stereotyper och våld. Utbildning är ett kraftfullt styrmedel för att komma till rätta med djupt rotade könsstereotyper och diskriminering. Utbildningssystemen bör inte bara vara inriktade på arbetsmarknaden utan också på mänskliga, samhälleliga och kulturella behov. Alla barn bör ha tillgång till utbildning av hög kvalitet, utan diskriminering. Den socioekonomiska klyftan har ökat i Europa de senaste årtiondena, och ojämlikheten är nära sammankopplad med möjligheter till och olika typer av sysselsättning. Det är viktigt att utbildning, som är en grundläggande mänsklig rättighet, löpande får tillräcklig finansiering. Lärare spelar en viktig roll i att forma den personliga, medborgerliga och sociala uppfostran av sina elever, bland annat vad gäller jämställdhetsfrågor och sociala orättvisor.

E.  Åtstramningsåtgärder och stora nedskärningar i offentliga utgifter har generellt minskat budgeten för offentlig utbildning, vilket har påverkat ungdomar och studenter negativt, i synnerhet kvinnor och flickor.

F.  Entreprenörskap kopplas ofta samman med kompetens inom proaktiv projektledning, förhandlingar och proaktivitet. Dessa kompetenser bör uppmuntras och främjas.

G.  Digitaliseringen har revolutionerat och på ett avgörande sätt förändrat sättet som människor söker och tillhandahåller information på, vilket har stor potential på utbildningsområdet, inte minst när det gäller utbildningsmöjligheter för kvinnor och flickor. Klyftan mellan könen är djup när det gäller tillgång till arbete och utbildning som rör informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt datorkunskaper.

H.  Kvinnor utgör endast 20 % av yrkesverksamma inom naturvetenskaperna och står bara för 27 % av dem som utexamineras från ingenjörsutbildningar[1]. Endast 29 av 1 000 kvinnor med universitetsexamen, jämfört med 95 av 1000 av deras manliga motsvarigheter, innehar en filosofie kandidatexamen inom IKT, och endast 3 % av alla universitetsutbildade kvinnor har avlagt examen i detta ämne (jämfört med nästan 10 % av männen), och endast 4 av 1 000 kvinnor kommer att arbeta inom IKT-sektorn. En ökning av antalet kvinnor inom IKT, som är en av de bäst betalda branscherna, huvudsakligen genom att de uppmuntras till utbildning och universitetsexamina inom IKT och sektorerna för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, kan bidra till att stärka dem ekonomiskt och öka deras ekonomiska oberoende, och på så sätt minska lönegapet mellan kvinnor och män. 60 % av skoleleverna i EU använder aldrig digital utrustning i klassrummet. Få kvinnor innehar beslutsfattande positioner inom vetenskaps- och tekniksektorerna. Det behövs fler kvinnliga förebilder i traditionellt mansdominerade områden.

I.  Livslångt lärande spelar en viktig roll i att öka kvinnors konkurrenskraft och anställbarhet på arbetsplatsen. Endast 15 %[2] av alla kvinnor med lägre utbildningsnivå kommer att fortsätta att ta del i livslång utbildning. Detta antal måste öka för att kvinnor ska kunna övervinna de svårigheter de stöter på när de ska uppdatera sina färdigheter för att matcha behoven på den föränderliga arbetsmarknaden.

J.  Kvinnors överrepresentation i vissa yrken, såsom läraryrket, kan potentiellt leda till sänkt yrkesstatus och lägre löner.

K.  Nationella myndigheter måste uppmuntra till jämställdhet inom utbildningsinstitutioner med alla till buds stående medel, och jämställdhetsutbildning bör integreras i läroplaner och kursplaner. Europeiska och nationella myndigheter måste se till att läromedlen inte har något diskriminerande innehåll.

L.  Ett betydande antal flickor och pojkar från socioekonomiskt missgynnade miljöer har inte tillgång till likvärdig utbildning på grund av låg levnadsstandard.

M.  Föräldrar spelar en viktig roll i utbildningen av sina barn och bör därför aktivt vara involverade i alla insatser och i all politiska strategier som syftar till att förnya utbildningen.

N.  Det är viktigt att bevara skolor och utbildningsinrättningar i lokalsamhällena i alla unionens regioner som en nödvändig förutsättning för god utbildning och lika möjligheter för flickor.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika möjligheter inom sina utbildningssystem för alla studenter, särskilt för dem från socioekonomiskt missgynnade miljöer, och att övervaka deras lika tillgång till utbildning av hög kvalitet. Parlamentet anser att tillgång till skolgång, ibland fysisk och geografisk, är ett sätt att hantera bristande jämställdhet inom utbildningen. Parlamentet vidhåller att ett bredare spektrum av sociala faktorer bör beaktas för att förbättra situationen för marginaliserade flickor i EU. Parlamentet påminner om att ett stort antal elever från marginaliserade befolkningsgrupper lämnar skolan innan de är klara med sina studier och/eller får sin utbildning i segregerade skolor. Parlamentet anser att utbildning är den enda vägen bort från fattigdom och utanförskap för marginaliserade barn. Parlamentet påpekar att fattigdom och ekonomiska svårigheter har stor inverkan på jämställdheten inom utbildningssystemet, vilket också påverkar flickors tillgång till skola och universitet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra initiativ inriktade på att minska de direkta och indirekta utbildningskostnaderna för behövande familjer. Parlamentet välkomnar varmt främjandet av inkluderande utbildning genom utbyte av bästa praxis om integration av migrantelever och informationsutbyte för att kartlägga gemensamma värderingar.

2.  Europaparlamentet poängterar att kvinnors och flickors låga deltagande i IKT-relaterad utbildning och senare i arbete med IKT beror på ett komplicerat samspel av könsstereotyper som inleds tidigt i livet och under skolgången och som fortsätter på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa könsstereotyper och främja jämställdhet på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, inbegripet avseende könsrelaterade val av studieämnen och karriär, i linje med den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020).

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom ett öppet samarbete inom ramen för Utbildning 2020 hitta lösningar och utbyta bästa praxis om digital utbildning i tidig ålder som är inkluderande för flickor, inbegripet digitala färdigheter och kodning, liksom i senare stadier i program som syftar till att öka andelen kvinnor som beslutar att studera och ta examen i naturvetenskapliga, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och matematiska ämnen.

4.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att säkerställa digital kompetens och alla flickors och kvinnors deltagande i IKT-utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid att tillhandahålla utbildningsmöjligheter för flickor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT, samt vid åtgärder mot den digitala klyftan mellan könen genom att utveckla deras digitala kompetens genom att kodning, nya medier och ny teknik tas med i läroplanerna på alla nivåer, inte minst för lärarkåren, i syfte att minska och undanröja digitala kunskapsklyftor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åldersanpassad IKT-utbildning på ett tidigt stadium i skolan, särskilt för att flickor ska utveckla ett intresse för och en begåvning på det digitala området, eftersom flickor undviker vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik redan i ett tidigt skede av skolgången på grund av könsstereotyper kring dessa ämnen och brist på förebilder, samt till följd av att aktiviteter och leksaker är könsuppdelade. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att konsekvent investera i kampanjer för information, medvetandehöjande och utbildning och att förbättra utbudet av yrkesrådgivning till flickor och pojkar genom att ta itu med stereotypiska uppfattningar om könsroller och könsstereotyper inom yrkesvägledningen, inte minst i fråga om vetenskap, ingenjörsvetenskap och ny teknik. Parlamentet påpekar att detta skulle bidra till att minska könssegregationen på arbetsmarknaden och stärka kvinnors ställning, samtidigt som det skulle göra det möjligt att fullt ut utnyttja det humankapital som flickor och kvinnor i EU utgör.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa könsstereotyper inom utbildning för att garantera att kvinnor har samma möjligheter och frihet att välja den karriär som de önskar, Parlamentet är i detta sammanhang oroat över de stereotyper som kvarstår i läromedel i vissa medlemsstater och lärares olika beteendemässiga förväntningar på flickor och pojkar. Parlamentet påpekar behovet av att införliva principen om jämställdhet i både grund- och fortbildningen för lärare samt när det gäller undervisningsmetoder, i syfte att avlägsna eventuella hinder för studerande från att förverkliga sin fulla potential oberoende av kön. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, när de inför jämställdhet mellan kvinnor och män i läroplaner och kursplaner i sina regionala utbildningssystem, att ägna särskild uppmärksamhet åt de höga nivåer av våld mot kvinnor som registreras där. Parlamentet betonar att utbildningssystemen på alla nivåer måste omfatta ett jämställdhetsperspektiv och ta hänsyn till behoven hos människor som utsätts för diskriminering.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att åtagandet för jämställdhet går utöver fastställande av principer och politiska intentioner och leder till omfattande ökningar av de ansträngningar och resurser som investeras, med tanke på den viktiga roll som utbildningen spelar när det gäller att driva på kulturella förändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla former av diskriminering och trakasserier inom utbildningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja införandet av objektiv information om hbti-frågor i skolans läroplaner.

7.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och utbildningsinstitutionerna att vidta förebyggande åtgärder mot könsbaserat våld. Parlamentet framhåller vikten av förebyggande åtgärder, särskilt inom institutioner för högre utbildning, för att hantera fall av sexuella trakasserier.

8.  Europaparlamentet betonar den positiva effekt som sex- och samlevnadsutbildning har på ungdomars hälsa och välbefinnande samt på uppnåendet av jämställdhet och flickors egenmakt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i skolornas läroplaner inkludera omfattande sexualupplysning som bland annat tar upp sexism, könsroller och begreppen samtycke, respekt och ömsesidighet.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av högkvalitativ förskoleutbildning och barnomsorg, och påminner om att de bör vara allmänt tillgängliga, i syfte att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv, särskilt för kvinnor och mödrar. Parlamentet påminner om att förskola och barnomsorg är nödvändiga för att förbereda barnen för grundskolan.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av åldersanpassad och barnvänlig utbildning och ställer sig kritisk till alla typer av otillbörlig, alltför tidig sexualisering på daghem, förskolor och i grundskolor.

11.  Europaparlamentet understryker att kvinnors roll och landvinningar i historien, vetenskapen och på andra områden inte alltid har återspeglats och återgetts i tillräcklig utsträckning i läroplaner och utbildningsprogram. Parlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna i samarbete med kommissionen på relevanta områden vidtar åtgärder för att återspegla och inkludera kvinnor på ett mer synligt och balanserat sätt i utbildningsinnehåll. Likaledes uppmanar parlamentet medlemsstaterna och kommissionen att organisera åtgärder, inbegripet kampanjer, för att sprida kunskap om kvinnor i historien, vetenskapen och på andra områden, också i syfte att ge flickor och kvinnor på alla utbildningsnivåer kvinnliga förebilder.

12.  Europaparlamentet poängterar vikten av att i skolans läroplaner och utbildningsinnehåll inkludera och främja kunskap om kvinnors frigörelse, och i synnerhet kvinnors rösträtt, inte minst vid symboliska jubileumsår (t.ex. att det är 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Polen och Tyskland år 2018), i syfte att öka medvetenheten och främja kvinnors rättigheter inom utbildningen.

13.  Europaparlamentet anser att entreprenörskap är en drivkraft för tillväxt och jobbskapande och också ett sätt göra ekonomier mer konkurrenskraftiga och innovativa, vilket bidrar till att ge kvinnor egenmakt.

14.  Europaparlamentet påminner om att det i samband med förnyelsen av högre utbildning i EU bör utvecklas ett närmare samarbete mellan högre utbildningsanstalter, företag och andra intressenter, särskilt på området regional innovation, för att förbättra jämställdheten bland dem som vill göra karriär som entreprenör.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka allmänhetens medvetenhet om livslångt lärande och att inkludera ett jämställdhetsperspektiv när relevant politik och relevanta program utvecklas, med särskilt fokus på kvinnor med lägre utbildningsnivåer, både i stads- och landsbygdsområden, i syfte att ge dem möjlighet att höja sin kompetens.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på utbildning i företagande och ekonomi, frivilligarbete, kunskaper i främmande språk inom utbildningen och att också prioritera dessa färdigheter inom yrkesutbildningsprogram.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och utbildningsinstitutioner att säkerställa ett ökat antal kvinnor i ledningar för skolor, universitet och forskningsinstitut, där de är kraftigt underrepresenterade, liksom i styrande organ för skolor och studentföreningar, samt i varje arbetsgrupp som arbetar med att genomföra reformer av utbildningssystemen.

18.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att stödja utbildningsinstitutionerna i att avlägsna könsstereotypt språk som kan förvärra ojämställdheten från alla dokument och kommunikationskanaler.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa eller skärpa nationell lagstiftning avsedd att motverka den skadliga inverkan från stereotypa könsroller som uppkommer ur värderingar som sprids via medier och reklam, som alltför ofta undergräver skolornas arbete på dessa områden.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och/eller medlemsstaterna inrättar och främjar en europeisk/nationell jämställdhetsutmärkelse för utbildningsinstitutioner, i syfte att främja bästa praxis.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	27.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 2 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Heinz K. Becker, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Agnieszka Kozłowska‑Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Margot Parker, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Maria Gabriela Zoană
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Stefan Eck, Urszula Krupa, Branislav Škripek, Dubravka Šuica, Mylène Troszczynski, Julie Ward, Josef Weidenholzer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Howarth, Arne Lietz, Francis Zammit Dimech

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24	+
ALDE	Angelika Mlinar
ECR	Urszula Krupa, Branislav Škripek, Jadwiga Wiśniewska
EFDD	Daniela Aiuto
GUE/NGL	Malin Björk, Stefan Eck
PPE	Heinz K. Becker, Anna Maria Corazza Bildt, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Niebler, Dubravka Šuica, Francis Zammit Dimech
S&D	Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, John Howarth, Arne Lietz, Liliana Rodrigues, Julie Ward, Josef Weidenholzer, Maria Gabriela Zoană
VERTS/ALE	Florent Marcellesi, Terry Reintke, Ernest Urtasun

2	-
EFDD	Margot Parker
ENF	Mylène Troszczynski

3	0
PPE	Marijana Petir, Michaela Šojdrová, Anna Záborská

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Europeiska kommissionen: Utbildningsöversikten 2017, finns på https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/monitor2017_en.pdf
• [2]  EIGE:s jämställdhetsindex 2017

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	25.4.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Momchil Nekov, Yana Toom, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Substitutes present for the final vote	Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Emma McClarkin, Martina Michels, Michel Reimon, Liliana Rodrigues, Remo Sernagiotto, Francis Zammit Dimech

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

27	+
ALDE	María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom
ECR	Angel Dzhambazki, Emma McClarkin, Remo Sernagiotto
EFDD	Isabella Adinolfi
GUE/NGL	Curzio Maltese, Martina Michels
PPE	Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver
S&D	Eider Gardiazabal Rubial, Elena Gentile, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Momchil Nekov, Liliana Rodrigues, Julie Ward
Verts/ALE	Jill Evans, Michel Reimon

1	-
ENF	Dominique Bilde

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster