Förfarande : 2017/2120(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0191/2018

Ingivna texter :

A8-0191/2018

Debatter :

PV 11/06/2018 - 20
CRE 11/06/2018 - 20

Omröstningar :

PV 12/06/2018 - 5.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0243

BETÄNKANDE     
PDF 448kWORD 61k
25.5.2018
PE 615.424v03-00 A8-0191/2018

om läget för fritidsfisket i Europeiska unionen

(2017/2120(ΙΝΙ))

Fiskeriutskottet

Föredragande: Norica Nicolai

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om läget för fritidsfisket i Europeiska unionen

(2017/2120(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 43,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF‑fördraget(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011(4), särskilt artikel 77,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008(5), särskilt artikel 5,

–  med beaktande av studien Marine recreational and semi-subsistence fishing – its value and its impact on fish stocks, offentliggjord av utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik i juli 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0191/2018), och av följande skäl:

A.  Internationella havsforskningsrådet definierade 2013 fritidsfiske som fångst eller försök till fångst av levande akvatiska resurser på fritiden huvudsakligen för rekreation och/eller för egen konsumtion. Detta omfattar aktiva fiskemetoder, däribland fiske med rev, ljuster och strandfiske, och passiva fiskemetoder, däribland fiske med nät, tinor och fällor samt linor. Med beaktande av att det i artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1224/2009 fastställs att ”saluföring av fångster från fritidsfiske ska vara förbjuden” behövs det en tydlig definition av fritidsfiske och fritidsfiske till havs.

B.  Det är viktigt att förstå skillnaden mellan fritidsfiske och fiske som bidrar till självförsörjning, eftersom dessa två bör utvärderas och regleras separat, och det bör klargöras att fritidsfiske inte är fiske som bidrar till självförsörjning. Förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken innehåller inte någon hänvisning till den senare. Dessa två fisken borde därför utvärderas och regleras separat.

C.  EU:s lagstiftning fungerar enligt ett system med två fiskekategorier som omfattar fritidsfiske och kommersiellt fiske, och som således inte erkänner fiske som bidrar till självförsörjning eller semikommersiellt fiske.

D.  På grund av sin stora omfattning kan fritidsfisket ha en stor inverkan på fiskbestånden, men regleringen av denna fråga omfattas huvudsakligen av medlemsstaternas behörighet.

E.  FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har definierat fiske som bidrar till självförsörjning som fiske som i väsentlig grad bidrar till att tillmötesgå en enskild persons eller en familjs näringsbehov.

F.  Utan en tydlig juridisk skillnad mellan fritidsfiske, fiske som bidrar till självförsörjning och semikommersiellt fiske kan vissa olagliga, orapporterade och oreglerade fiskeaktiviteter (IUU-fiske) gå oupptäckta genom att de inte räknas eller regleras på ett korrekt sätt.

G.  Det finns ingen enskild överenskommen och klar definition av fritidsfiske på EU-nivå, vilket gör att det är mycket svårt att kontrollera fritidsfiske och samla in uppgifter samt bedöma fritidsfiskets effekter på fiskbestånd och miljö eller dess ekonomiska betydelse.

H.  För en god förvaltning av alla typer av fiske, däribland fritidsfiske, behövs det regelbundna och tillförlitliga uppgifter och tidsserier för att bedöma effekterna på fiskbestånd eller andra marina organismer och miljö, men för närvarande saknas det sådana uppgifter eller så är uppgifterna ofullständiga. Frånsett fritidsfiskets direkta påverkan på fiskbestånden har inte fritidsfiskets ytterligare miljöpåverkan undersökts i tillräcklig utsträckning.

I.  Studier har visat att en betydande mängd av spårbart plastavfall i hav, sjöar och floder härstammar från vattenbaserade fritidsaktiviteter såsom segling, turism och fiske. Skräp i form av förlorade fritidsfiskeredskap kan orsaka en allvarlig försämring av livsmiljöer och ekologiska skador.

J.  Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ger ekonomiskt stöd för insamling av uppgifter, också i fråga om fritidsfiske.

K.  Målen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 hänvisar till vikten av att uppnå ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga fördelar, och att återställa och bevara fiskbestånd och bestånd av andra marina organismer över nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag.

L.  Enligt en färsk studie som beställdes av Europaparlamentet kan effekterna av fritidsfisket variera mellan olika fiskbestånd, och utgöra 2–72 procent av den totala fångsten.

M.  För att nå målen för den gemensamma fiskeripolitiken (GJP) bör fiskbestånd och fiskeverksamhet förvaltas och balanseras. Dessa mål kan inte uppnås om en del av uppgifterna om fångsterna och om den ekonomiska betydelsen av fiskeverksamheten, däribland fritidsfisket, saknas.

N.  Medlemsstaterna är skyldiga att samla in uppgifter, t.ex. uppskattningar av antalet fritidsfiskefångster och utkast av arter som finns förtecknade i förordning (EU) 2017/1004, som så småningom tas med i de fleråriga förvaltningsplanerna. Det är dock endast ett fåtal medlemsstater som förfogar över uttömmande uppgifter om det fritidsfiske som bedrivs inom deras territorium.

O.  Trots att ett stort antal arter fångas under fritidsfiske till havs tillämpas obligatorisk uppgiftsinsamling endast på ett fåtal arter, och därför behövs det mer landsspecifika undersökningar och analyser. Fritidsfiskefångster bör inbegripas i uppskattningen av den totala fiskedödligheten och biomassan.

P.  Tillgången till uppgifter om fritidsfisket varierar från region till region, med bättre information att tillgå om fritidsfisket till havs i Nordsjön och Östersjön än om fisket i Medelhavet, Svarta havet och Atlanten.

Q.  Det uppskattade antalet personer som utövar fritidsfiske till havs i Europa uppgår till mellan 8,7 och 9 miljoner personer, dvs. 1,6 procent av Europas befolkning, vilka fiskar uppskattningsvis 77 miljoner dagar per år.

R.  Med tanke på att fiskare enligt artikel 3.2.6 i förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden definieras som ”varje person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet, av det slag som erkänns av medlemsstaten” är det nödvändigt att hitta en annan definition som också omfattar personer som ägnar sig åt fritidsfiske i den mening som avses i skäl A.

S.  De ekonomiska verkningarna av fritidsfisket till havs i Europa (utan värdet av turistmässig fiskeverksamhet) beräknas uppgå till 10,5 miljarder euro, vilket omfattar 5,1 miljarder direkta, 2,3 miljarder indirekta och 3,2 miljarder framkallade utgifter. Bara i EU beräknas beloppet uppgå till 8,4 miljarder euro (vilket omfattar 4,2 miljarder direkta, 1,8 miljarder indirekta och 2,5 miljarder framkallade utgifter).

T.  Det finns en direkt koppling mellan å ena sidan fiskbeståndens storlek/struktur och tillgång till fiskemöjligheter, å andra sidan sysselsättningsmässiga, ekonomiska och socioekonomiska effekter som detta medför. För att man ska kunna anta förvaltningsåtgärder som bidrar till att både det miljömässiga målet och ekonomiska mål uppnås är det viktigt att man utvärderar både effekterna av all fiskeverksamhet på ett visst bestånd och dess ekonomiska värde.

U.  Fritidsfisket till havs stöder uppskattningsvis 99 000 heltidsarbeten i Europa, vilket inbegriper 57 000 direkta, 18 000 indirekta och 24 000 sekundära arbeten, och medför ett genomsnittligt ekonomiskt mervärde på 49 000 euro per år per heltidsarbete. Bara i EU beräknas antalet vara 84 000 heltidsarbeten (50 000 direkta, 15 000 indirekta och 20 000 sekundära arbeten.

V.  Turistmässigt fritidsfiske till havs samt andra former av turistmässigt fiske har visat sig vara av stor betydelse för många regioners och länders ekonomi, och bör därför analyseras för att man bättre ska kunna bedöma dess värde, inverkan och utvecklingspotential.

W.  Alla typer av fritidsfiske har större ekonomiska och sociala effekter på lokal och regional nivå än på nationell nivå i och med att de stöder lokala samhällen och kustsamhällen genom turism, produktion, detaljhandel med och uthyrning av utrustning, och andra tjänster i samband med fritidsfiske.

X.  I vissa fall utgör fångster från fritidsfiske en betydande andel av den totala fiskedödligheten för beståndet, och bör därför beaktas när fiskemöjligheterna fastställs. Enligt en färsk rapport som beställdes av Europaparlamentet kan den uppskattade procentuella andelen av totalfångsterna inom fritidsfisket till havs variera kraftigt beroende på målart – från 1,8 procent för makrill till 13–72 procent för europeisk ål.

Y.  Det är viktigt att enskilt bedöma de olika metoderna för fritidsfiske eller de segment som beskrivs i Ices definition från 2013.

Z.  Bedömningen av fritidsfiskets påverkan på fiskbestånden inbegriper lagring av fångster och dödlighetstal för frisläppt fisk. Överlevnadsgraden för fisk som fångats med spö och lina (fånga och släppa tillbaka) är i de flesta fall högre än för motsvarande andel fisk som fångas med andra redskap och andra metoder, vilket bör beaktas i dessa fall. Det behövs ytterligare information om de redskap som huvudsakligen används inom fritidsfisket till havs så att man kan jämföra överlevnadsmöjligheterna för utkast inom det kommersiella fisket och fisk som släpps tillbaka inom fritidsfisket.

AA.  Fritidsfisket omfattar en rad olika redskap och metoder med varierande effekter på bestånden och miljön, och bör därför utvärderas och regleras i enlighet med detta.

AB.  På grund av den dåliga situationen för det nordliga beståndet av havsabborre och torsk i västra Östersjön har begränsningar för fritidsfisket införts på EU-nivå, där man fastställt gränser för antalet fångster eller förbud av fångst (havsabborre) för att hjälpa dessa fiskbestånd att återhämta sig. De brådskande förvaltningsåtgärder som vidtas när man anser att tillståndet för ett bestånd påverkas av fritidsfisket erbjuder inte den synlighet som sektorn behöver.

C.  En del av fritidsfiskarna är inriktade på diadroma arter såsom lax, forell och ål. Insamlingen av uppgifter om dessa arter bör göras både i sötvatten och i saltvatten, så att man kan utvärdera hur fiskbestånden förändras över tiden.

AD.  Kustområdena är de områden som är lättast tillgängliga för de flesta fritidsfiskare, och där fångas utöver fisk ofta även ryggradslösa djur och alger, vilka spelar en nyckelroll för ekologin i dessa områden. Effekterna av dessa arters fångster måste också bedömas, inte bara när det gäller de berörda bestånden utan också när det gäller de ekosystem som de ingår i.

AE.  Laxen återvänder till sina födelsevatten och borde helst endast fångas i sådana flodsystem där effektiv kontroll och tillsyn är möjlig. Vid fångst av lax till havs tas laxen dock ut godtyckligt både från friska och utsatta populationer.

AF.  Fritidsfisket kan vara en viktig orsak till fiskedödlighet, men samtidigt bedömer man att fritidsfiskets största miljöpåverkan i sötvatten kan vara främmande arter som införs i ekosystemet, medan det för fritidsfiske till havs endast finns en liten sådan inverkan.

AG.  Den gemensamma fiskeripolitiken infördes för att förvalta kommersiellt fiske, utan någon hänsyn till fritidsfisket, dess särdrag och behovet av särskilda förvaltningsinstrument och planering.

AH.  Fritidsfisket medför en annan typ av miljöpåverkan än påverkan på grund av fiskuttag, men bristen på tydliga uppgifter gör det svårt att skilja dessa från andra antropogena källor.

AI.  Med tanke på hur viktigt fritidsfisket till havs är för Storbritannien, och dess betydelse för gemensamt utnyttjade fiskbestånd, bör landets utträde ur unionen beaktas vid den framtida förvaltningen av denna verksamhet.

AJ.  Fritidsfisket har många sociala och allmänna hälsofördelar, t.ex. genom att det ökar deltagarnas livskvalitet, uppmuntrar samspelet bland ungdomar och utbildar människor i fråga om miljön och vikten av dess hållbarhet.

1.  Europaparlamentet betonar vikten av att man samlar in tillräckligt med uppgifter om fritidsfiske, och i synnerhet om fritidsfiske till havs, för att man ska kunna göra en korrekt bedömning av de totala fiskedödlighetsnivåerna för alla bestånd.

2.  Europaparlamentet betonar att fritidsfisket ökar i de flesta av Europas länder och att denna typ av fiske utgör en viktig verksamhet med samhälleliga, ekonomiska, sysselsättningsmässiga och miljömässiga effekter, som också kan ha en stor inverkan på fiskeresurserna. Parlamentet understryker att medlemsstaterna därför bör säkerställa att sådan verksamhet bedrivs på ett hållbart sätt som är förenligt med målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av att skydda icke-kommersiella flottor och säkerställa deras överlevnad och ett generationsskifte med tanke på den ökande andelen fritidsfiskeverksamhet som är kopplad till fritidshamnar och säsongsbunden turism.

4.  Europaparlamentet anser att det måste samlas in uppgifter om antalet sportfiskare, hur mycket deras fångster uppgår till och vilket mervärde de skapar i kustsamhällena.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa och förbättra de befintliga bestämmelserna för fritidsfiske i den nya kontrollförordningen.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvärdera, och vid behov utvidga insamlingen av uppgifter om fritidsfiske i syfte att omfatta fler fiskbestånd och andra marina organismer, utarbeta en genomförbarhetsstudie om enhetlig insamling av uppgifter om fritidsfiskets socioekonomiska konsekvenser och göra insamlingen av dessa uppgifter obligatorisk.

7.  Europaparlamentet anser att fångstdeklarationerna och fångstkontrollen inom fritidsfisket måste förbättras. Parlamentet påminner om att det vid antagandet av EU:s budget för 2018 godkände ett pilotprojekt om införandet av ett system för månatlig rapportering av fångsterna av havsabborre, och uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att finansiera ytterligare projekt för övervakning av de arter som är mest utsatta för fritidsfiske. Parlamentet påminner om vikten av spårbarhet och uppmanar kommissionen att inbegripa och förbättra de befintliga bestämmelserna för fritidsfiske i den nya kontrollförordningen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av fritidsfisket i EU. Parlamentet anser att bedömningen av de förvaltningsplaner som innefattar bestämmelser om fritidsfiske också bör ingå i kommissionens slutliga rapport om konsekvensbedömningen.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga tekniska åtgärder för att genomföra den nuvarande förordningen om insamling av uppgifter och utvidga den till att omfatta fler bestånd och aspekter av fritidsfiske.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter om fritidsfiske regelbundet samlas in i syfte att få en fullständig utvärdering av fiskbestånden och bestånden av andra marina organismer, för att ge sektorn större synlighet. Parlamentet varnar för att det utan en sådan omfattande utvärdering, och om inga lämpliga åtgärder vidtas utifrån denna utvärdering, finns risk för att fiskeriförvaltningsplanerna och de tekniska åtgärderna varken uppfyller målen i förordning (EU) 1380/2013 eller når en balans mellan fritidsfiske och kommersiellt fiske.

11.  Europaparlamentet anser att i de fall där fritidsfiskefångsterna har en stor inverkan på beståndet ska de ingå som en integrerad del av ekosystemet och beaktas inom de sociala och ekonomiska övervägandena i de fleråriga förvaltningsplanerna, både för definiering av fiskemöjligheter och för antagande av relevanta tekniska åtgärder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vid behov införliva fritidsfisket i de fleråriga förvaltningsplaner som redan har godkänts eller som håller på att godkännas.

12.  Europaparlamentet understryker att insamlingen av uppgifter hör till medlemsstaternas skyldigheter. Parlamentet påpekar dock att en adekvat definition av fritidsfiske skulle förbättra kvaliteten på uppgifterna. Kommissionen uppmanas att föreslå en enhetlig definition av fritidsfiske på EU-nivå, som tydligt skiljer fritidsfiske från kommersiellt fiske och fiske som bidrar till självförsörjning, utifrån principen att fångster från fritidsfiske aldrig får säljas.

13.  Europaparlamentet anser, utifrån uppgifterna och konsekvensbedömningen och med hänsyn till medlemsstaternas befogenheter i fråga om fritidsfiske, att kommissionen bör utvärdera fritidsfiskets roll i den framtida gemensamma fiskeripolitiken, så att båda typerna av havsfiske – kommersiellt fiske och fritidsfiske – kan förvaltas på ett balanserat, rättvist och hållbart sätt som gör det möjligt att uppnå de eftersträvade målen.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge stöd, däribland ekonomiskt stöd, för att främja utvecklingen av fritidsfiske i turistsektorn, som ett viktigt bidrag till utvecklingen av den blå ekonomin i små samhällen och kustsamhällen, särskilt i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att detta skulle ha en positiv inverkan på ansträngningarna att förlänga turistsäsongen utöver sommarmånaderna. Parlamentet föreslår dessutom att kommissionen utser fritidsfisket till ett tema för Eden, projektåret för hållbar turism, och lanserar projekt för att främja fritidsfisketurism i små kustsamhällen inom ramen för Cosme-programmet.

15.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av fritidsfisket inte får innebära att det utanför ramen för en normal fiskeresursförvaltning, utifrån välgrundade vetenskapliga data, sker en minskning av yrkesfiskets fiskemöjligheter eller att knappa resurser delas mellan yrkesfisket och fritidsfisket, särskilt inom småskaligt och icke-industriellt fiske.

16.  Europaparlamentet erkänner att man har bedrivit fritidsfiske sedan århundraden i hela EU och att det är en integrerad del av kulturen, traditionerna och kulturarvet i många kust- och ösamhällen. Parlamentet noterar att de olika typerna av fritidsfiske är lika olika som kulturerna i EU, och att man bör erkänna detta faktum vid varje försök att lagstifta på detta område.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att en framtida reglering av fritidsfisket är adekvat och inte skadar yrkesfisket.

18.  Europaparlamentet betonar att det finns ett behov av att fastställa grundläggande bestämmelser för förvaltningen av fritidsfisket, och anser dessutom att det bör upprättas en förteckning över fritidsfiskeverksamhet som inbegriper uppgifter om fiskeredskap och fångst samt en beskrivning av fiskeområden, målarter och bifångster.

19.  Europaparlamentet bekräftar EHFF:s betydelse när det gäller att bidra till utvecklandet av forskningskapacitet och säkerställa fullständiga och tillförlitliga utvärderingar av de marina resurserna med avseende på fritidsfiske. Parlamentet påminner om att EHFF ger finansiering till uppgiftsinsamling, och uppmanar kommissionen att utvidga det framtida tillämpningsområdet för EHFF för att tillhandahålla ekonomiskt stöd till forskning och analys av de insamlade uppgifterna.

20.  Europaparlamentet betonar att det finns ett stort och viktigt behov av att utbyta uppgifter och påpekar att Europeiska havs- och fiskerifonden stöder insamlingen av uppgifter, även för fritidsfisket. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att samla in uppgifter och uppmanar med kraft kommissionen att dessutom ytterligare utveckla en gemensam databas med uttömmande och tillförlitliga uppgifter tillgängliga för forskare, så att de kan övervaka och bedöma fiskeresursernas tillstånd. Sådana åtgärder skulle bl.a. kunna inbegripa finansiering ur EHFF.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0316.

(2)

EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(3)

EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(4)

EUT L 149, 20.5.2014, s. 1.

(5)

EUT L 157, 20.6.2017, s. 1.


MOTIVERING

Fritidsfiske är en hobby, men den ekonomiska, sociala och miljömässiga betydelsen av verksamheten visar hur viktig denna verksamhet är och bör därför beaktas och analyseras när framtida bestämmelser övervägs.

På EU-nivå uppskattas det finnas mellan 8,7 och 9 miljoner fritidsfiskare, vilket utgör 1,6 procent av Europas befolkning; detta kan vara en underskattning av den verkliga siffran, eftersom den inte omfattar sötvattensfiske. Dessa människor fiskar uppskattningsvis 77 miljoner dagar, vilket beräknas tillföra 10,5 miljarder euro till ländernas ekonomier, och en stor andel av dessa pengar går till små samhällen eller regioner som ligger efter i utvecklingen. Mot bakgrund av strategin för utvecklingen av den blå ekonomin kommer det ekonomiska och rättsliga stödet för turistmässigt fritidsfiske att hjälpa dessa samhällen att diversifiera sina inkomster och ekonomier.

Samtidigt är – som vi redan vet – de tillgängliga uppgifterna och insamlingen av uppgifter inom fritidsfiskesektorn bristfälliga eller saknas i vissa fall helt. Detta problem har framgått mycket klart vid diskussionerna med kommissionen och andra berörda aktörer samt i den forskningsrapport som utredningsavdelningen lade fram, som upprepade gånger betonade dessa frågor i sina resultat. Problemet gäller inte endast fångstuppgifterna, utan det handlar också om bristfälliga uppgifter om denna sektors ekonomiska betydelse, miljöpåverkan och alla andra aspekter. Bristen på uppgifter gör det mycket svårt att göra en korrekt bedömning av fritidsfiske ur alla perspektiv.

Visserligen finns det vissa uppgifter som samlats in av medlemsstaterna i fråga om vissa arter såsom torsk, havsabborre, ål och lax. Dessa uppgifter samlas in eftersom medlemsstaterna enligt ramen för insamling av uppgifter är skyldiga att göra det. Men de är inte tillräckliga för våra bestånd, och uppgifterna kan varken överföras på andra målarter eller utgöra den vetenskapliga ramen för god lagstiftning. Vi bör uppmana kommissionen och medlemsstaterna att samla in fler uppgifter och anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa en god nivå av uppgiftsskydd i hela EU och i alla våra havsområden.

Utan dessa uppgifter kan vi inte bedöma exakt vilken påverkan fritidsfisket, och framför allt fritidsfisket till havs, har på våra bestånd. Vi behöver en fullständig bedömning av bestånden, vilket inte är fallet när bestånden delas upp mellan fritidsfiske och yrkesfiske. Om vi vill förvalta våra marina resurser och nå målen i den gemensamma fiskeripolitiken måste vi känna till hela bilden när det gäller fångst och fiskedödlighet. I fråga om havsabborre har vi sett vikten av att fritidsfiske till havs bedömdes som omfattande och fritidsfisket togs med i återhämtningsplanen, och att man fastställde gränser för antalet fångster. Detta skedde emellertid inte utifrån en analys av fullständiga uppgifter, utan utifrån en överföring av tillgängliga uppgifter, och inbegrep ingen analys av den ekonomiska betydelsen av denna sektor. Utan denna information kommer förvaltningsplanerna och bestämmelserna som antagits inte att vara proportionella och rättvisa för de två fiskesektorerna – kommersiellt fiske och fritidsfiske – vilka inriktar sig på samma bestånd.

Det är också mycket viktigt att ha en rimlig definition av fritidsfiske, eftersom det utan definition kommer att vara svårt att förstå vilka uppgifter som medlemsstaterna ska samla in. Denna definition bör tydligt skilja mellan fritidsfiske och fiske som bidrar till självförsörjning. Denna skillnad är viktig om vi vill undvika IUU-fiske som döljer sig inom fritidsfisket. I detta avseende stödde jag, och föreslog i detta betänkande den definition som Ices ger, som enligt min mening täcker fritidsfisket och alla dess aspekter. Denna definition bör även omfatta sportfiske, som i Ices text inte är tillräckligt tydlig och som kan lämna utrymme för tolkning. Sportfiske bör tolkas på ett annat sätt och tillåta att fångster säljs eller ges till välgörenhetsprogram.

Mot bakgrund av brexit är det mycket viktigt att ta hänsyn till fritidsfiskarnas intressen. När framtida bestämmelser fastställs bör man ta hänsyn till intressena för de fritidsfiskare som reser för denna hobby, så att de enkelt kan få rättvis och laglig tillgång till fiskeområden och fiskbestånd.

Vi måste finna en lösning på hur man kan inbegripa fritidsfisket i nästa gemensamma fiskeripolitik. Jag stöder införandet av fritidsfisket i framtida förvaltningsplaner, men endast efter en fullständig utvärdering på grundval av tillförlitliga och fullständiga uppgifter, på samma sätt som för kommersiellt fiske, eftersom alla förvaltningsplaner bör baseras på samma princip, nämligen bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

15.5.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, David Coburn, Linnéa Engström, João Ferreira, Sylvie Goddyn, Carlos Iturgaiz, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Liadh Ní Riada, Ulrike Rodust, Annie Schreijer-Pierik, Ricardo Serrão Santos, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Norbert Erdős, Verónica Lope Fontagné

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker, Nessa Childers


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21

+

ALDE

António Marinho e Pinto, Norica Nicolai

ECR

Peter van Dalen, Ruža Tomašić

ENF

Sylvie Goddyn

GUE/NGL

João Ferreira, Liadh Ní Riada

PPE

Alain Cadec, Norbert Erdős, Carlos Iturgaiz, Verónica Lope Fontagné, Gabriel Mato, Annie Schreijer-Pierik, Jarosław Wałęsa

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Nessa Childers, Ulrike Rodust, Ricardo Serrão Santos

VERTS/ALE

Marco Affronte, Linnéa Engström

2

-

EFDD

Tim Aker, David Coburn

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 4 juni 2018Rättsligt meddelande