Förfarande : 2017/2277(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0208/2018

Ingivna texter :

A8-0208/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 24
CRE 10/09/2018 - 24

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0325

BETÄNKANDE     
PDF 414kWORD 66k
12.6.2018
PE 616.839v02-00 A8-0208/2018

om olika sätt att återintegrera arbetstagare efter skada eller sjukdom i sysselsättning av hög kvalitet

(2017/2277(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Jana Žitňanská

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om olika sätt att återintegrera arbetstagare efter skada eller sjukdom i sysselsättning av hög kvalitet

(2017/2277(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den interinstitutionella proklamationen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan av den 3 maj 1996,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av direktivet om likabehandling i arbetslivet(1),

–  med beaktande av det gemensamma uttalande som European Chronic Disease Alliances gjorde i november 2017 om att förbättra sysselsättningen för dem med kronisk sjukdom i Europa (Improving the employment of people with chronic diseases in Europe),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande i EU den 21 januari 2011, i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020(2),

–  med beaktande av 2014 års gemensamma rapport från Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) Psychosocial risks in Europe – Prevalence and strategies for prevention,

–  med beaktande av sin resolution av den 30 november 2017 om genomförandet av EU:s handikappstrategi(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2016 om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen(4),

–  med beaktande av Philadelphiadeklarationen av den 10 maj 1944 om Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) mål,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om anständigt arbete för alla(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa (COM(2008)0412),

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter om arbetsrelaterad stress (SEC(2011)0241),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 (COM(2007)0062),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling,

–  med beaktande av antidiskrimineringsdirektivet 2000/78/EG och rättspraxis från Europeiska unionens domstol, såsom de förenade målen C-335/11 och C-337/11 från april 2013 (HK Danmark), som tillsammans fastslår att arbetsgivare inte får diskriminera när långvariga hälsoproblem kan likställas med funktionsnedsättning, liksom att arbetsgivarna är skyldiga att i skälig mån anpassa arbetsförhållandena,

–  med beaktande av EU:s gemensamma åtgärd för psykisk hälsa och välbefinnande som inleddes 2013,

–  med beaktande av den kampanj som förs av EU-Osha Friska arbetsplatser förebygger stress,

–  med beaktande av sitt nyligen genomförda pilotprojekt för äldre arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som genomfördes av EU-Osha,

–  med beaktande av EU-Oshas rapport från 2016 Rehabilitering och återgång till arbetet: Analysrapport om EU:s och medlemsstaternas riktlinjer, strategier och program,

–  med beaktande av 2014 års rapport från Eurofound Employment opportunities for people with chronic diseases,

–  med beaktande av BusinessEuropes rapport från 2012 Employers’ practices for Active Ageing,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0208/2018), och av följande skäl:

A.  Arbetsrelaterad stress är ett växande problem och det arbetsrelaterade hälsoproblem som anmäls näst mest i Europa. 25 %(6) av arbetstagarna uppger att de upplever arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress kan undergräva den enskildes rätt till hälsosamma arbetsförhållanden. Arbetsrelaterad stress leder också till ökad frånvaro och låg tillfredsställelse i arbetet, får negativa konsekvenser för produktiviteten och står för nästan hälften av alla förlorade arbetsdagar per år.

B.  Den åldrande europeiska arbetskraften innebär nya utmaningar när det gäller arbetsmiljö och en förändrad organisation av arbetet. Åldrandet innebär en ökad risk för kroniska psykiska och fysiska hälsoproblem, inklusive funktionsnedsättning och sjukdom, vilket betyder att det är viktigt med förebyggande åtgärder, återintegrering och rehabilitering för att åstadkomma hållbara arbetsplatser och pensions- och sociala trygghetssystem. Kroniska sjukdomar berör inte bara den äldre befolkningen.

C.  Långvarig frånvaro från arbetet har negativa konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan och innebär höga sociala och ekonomiska kostnader samt kan hindra en återgång till arbetet. Människors hälsa och välbefinnande har stor betydelse för skapandet av hållbara ekonomier. Det är viktigt att beakta de allvarliga ekonomiska följderna för en familj då personen i fråga inte kan återgå till arbetet på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

D.  Det är skillnad mellan funktionsnedsättningar, skador, sjukdomar och hälsotillstånd som är åldersrelaterade, samtidigt som de ofta överlappar varandra, och det behövs ett helhetsgrepp som ändå är individanpassat.

E.  Den åldrande befolkningen är en av de största samhällsutmaningarna i EU. Det finns därför ett behov av åtgärder som främjar ett aktivt åldrande och som gör det möjligt för människor att fortsätta vara aktiva och i sysselsättning fram till pensionsåldern, eller längre om de så önskar. Den äldre generationen och dess erfarenheter är oumbärliga för arbetsmarknaden. Äldre personer som är beredda att fortsätta arbeta vill ofta ha flexibla eller individanpassade arbetsvillkor. En sjukdom, funktionsnedsättning och utestängning från arbetet har allvarliga ekonomiska följder.

F.  Rökning såväl som alkohol- och drogmissbruk är några av de vanligaste hälsoriskerna för EU:s arbetsföra befolkning eftersom de är kopplade till både skador och olika icke smittsamma sjukdomar(7). 20–25% av alla arbetsplatsolyckor drabbar personer som är påverkade av alkohol(8), och enligt uppskattningar har 5–20 % av den förvärvsarbetande befolkningen i Europa allvarliga problem med sin alkoholkonsumtion(9). Att återintegrera arbetstagare som har haft missbruksproblem i sysselsättning av hög kvalitet innebär särskilda utmaningar för arbetsgivaren.

G.  Personer med funktionsnedsättning, kronisk sjukdom eller som återhämtar sig från en skada eller sjukdom befinner sig i en utsatt situation och bör få individanpassat stöd när de kommer tillbaka till sin arbetsplats eller ut på arbetsmarknaden. Vissa personer med kroniska tillstånd vill inte eller kan inte återgå till arbetet.

H.  Området yrkesinriktad rehabilitering och återgång till arbete skulle kunna erbjuda värdefulla möjligheter till frivilligarbete, till exempel att utföra frivilligarbete efter pensionen. Frivilligarbete i alla åldrar bör stödjas.

I.  Arbetsgivare måste först skapa en sund och säker arbetsplatskultur. Att på frivillig basis delta i arbetsmiljöarbete, till exempel genom arbetsgrupper, är också något som kan bidra till en förändrad kultur.

J.  Sysselsättning spelar en viktig roll för att underlätta återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen med tanke på de positiva psykosociala effekter som sysselsättning har för de anställda. God praxis avseende arbetsmiljön är avgörande för att de anställda ska vara produktiva och motiverade, vilket bidrar till att bevara företagens konkurrenskraft och innovativa förmåga, säkerställer arbetstagares välbefinnande och hjälper dem att bibehålla värdefull kompetens och yrkeserfarenhet, minska personalomsättningen och förhindra utestängning, olyckor och skador. Kommissionen uppmanas därför att undersöka möjligheterna att kalkylera hela kostnaden på området aktiv och social inkludering. Att anta lämpliga och individanpassade strategier för att återintegrera personer som återhämtar sig efter en skada eller sjukdom i sysselsättning av hög kvalitet är viktigt för att förebygga fortsatt sjukfrånvaro eller sjuknärvaro.

K.  Definitionen av personer med nedsatt arbetsförmåga kan variera mellan medlemsstaterna.

L.  Små och medelstora företag och mikroföretag har särskilda behov i detta hänseende, eftersom de förfogar över färre resurser när det gäller att fullgöra skyldigheter vid förebyggande av sjukdomar och olyckor, och behöver därför stöd att uppnå sina arbetsmiljömål. God praxis avseende arbetsmiljö är å andra sidan avgörande för små och medelstora företag samt mikroföretag, särskild för att skapa en livskraftig verksamhet. Det finns flera olika EU-finansierade program som ger möjlighet till värdefullt utbyte av innovationer och bästa praxis inom området för en hållbar arbetsmiljö.

M.  Negativa psykosociala faktorer på arbetsplatsen påverkar inte bara hälsan utan leder även till ökad frånvaro och lägre tillfredsställelse i arbetet. Genom individanpassade arbetsmiljöåtgärder kan en person med förändrad arbetsförmåga fortsätta att arbeta samtidigt som sådana åtgärder gynnar hela personalstyrkan. Även om frånvaro från arbetet kan vara medicinskt nödvändigt, finns det också andra negativa psykosociala effekter för personer som är borta från arbetet en längre tid och för vilka sannolikheten att de ska återgå till arbetet därför är mindre. Tidiga, koordinerade vårdinsatser, där den anställdas hälsa premieras, är av yttersta vikt för att förbättra resultaten av en återgång till arbetet och förhindra långsiktiga negativa konsekvenser för individen.

N.  Det saknas ofta tillgängliga och jämförbara uppgifter om yrkessjukdomar på EU-nivå. Enligt Eurofound uppger ungefär 28 % av européerna att de lider av kronisk fysisk eller psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättning(10). En av fyra i arbetsför ålder uppskattas ha långvariga hälsoproblem(11). Funktionsnedsättning och dålig hälsa kan vara både en orsak och en konsekvens av fattigdom. Enligt en studie från OECD har personer med funktionsnedsättning i genomsnitt 12 % lägre inkomst än resten av befolkningen(12). I vissa länder är inkomstklyftan så stor som 30 %. En studie från 2013 visade att 21,8 % av alla cancerpatienter mellan 18 och 57 blev arbetslösa direkt efter att de hade fått sin diagnos, och 91,6 % av denna grupp var arbetslösa femton månader efter diagnosen(13). En Eurostat-studie från 2011(14) visade att det endast är 5,2 % av de förvärvsarbetande med nedsatt arbetsförmåga på grund av långvariga hälsoproblem och/eller problem med basala aktiviteter som uppger att de har ett särskilt arbetsupplägg. Enligt samma Eurostat-studie uppger 24,2 % av dem som är arbetslösa att ett särskilt arbetsupplägg skulle behövas för att underlätta en återgång till arbetet.

O.  Digitaliseringen kommer antagligen att leda till stora förändringar i hur arbete organiseras och kan bidra till att förbättra möjligheterna för arbetstagare med till exempel nedsatt fysisk förmåga. Den äldre generationen kommer troligtvis att ställas inför en unik uppsättning utmaningar i detta avseende, samtidigt som de också bör kunna dra nytta av dessa förändringar.

P.  Varje arbetstagares rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden är inskriven i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och goda arbetsförhållanden har ett positivt värde i sig. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för deras egna hälsa och välbefinnande och rätten till arbete och till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Förbättrad hälsa för och återintegrering av arbetstagare ökar den allmänna välfärden i samhället, och innebär ekonomiska fördelar för medlemsstater, arbetstagare och arbetsgivare, inklusive äldre kvinnor och personer med sjukdomstillstånd, och hjälper till att bevara kompetens som annars skulle gå förlorad. Arbetsgivare, arbetstagare, familjer och samhället tjänar på att arbetsoförmåga omvandlas till arbetsförmåga.

Förebyggande och tidiga insatser

1.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra hanteringen av sjukfrånvaro i medlemsstaterna och att göra arbetsplatser mer anpassningsbara till kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar, genom att motverka diskriminering via bättre tillämpning av direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet. Parlamentet inser att för att få till stånd en förbättring måste det finnas en fungerande lagstiftning med en effektiv överblick i medlemsstaterna för att säkerställa att arbetsgivare gör arbetsplatserna mer inkluderande för dem som lider av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning, genom att till exempel förändra arbetsuppgifter, hjälpmedel och kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en rimlig anpassning av arbetsplatser för att säkerställa en snabb återgång till arbetet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för integrering och rehabilitering och att stödja medlemsstaternas insatser för att öka medvetenheten om och identifiera samt dela god praxis kring anpassningar av arbetsplatser. Parlamentet uppmanar alla berörda aktörer som arbetar med återgång till arbete att underlätta informationsutbyte om potentiella icke-medicinska hinder för att återvända till arbetet, och att samordna åtgärder i syfte att identifiera och ta itu med dessa.

3.  Europaparlamentet uppmanar Eurofound att fortsätta undersöka och analysera sysselsättningsmöjligheterna och anställningsbarheten för personer med kroniska sjukdomar. Parlamentet vill att evidensbaserad politik ska bli standard och utgöra grunden för insatser för en återgång till arbetet. Parlamentet uppmanar politiker att inta en ledande roll när det gäller att se till att arbetsgivare och arbetstagare har tillgång till information och medicinsk vård, och att bästa praxis sprids på europeisk nivå.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s kommande strategiska ram för arbetsmiljö efter 2020 bör fortsätta att prioritera investeringar genom EU-fonder, som syftar till att förlänga och främja ett hälsosammare liv och arbetsliv samt ett individanpassat arbetsupplägg, och att stödja rekrytering och välanpassad återgång till arbetet för dem som önskar och om deras sjukdomstillstånd tillåter. Parlamentet anser att en integrerad del av denna strategi är att investera i både primära och sekundära förebyggande mekanismer, till exempel genom att tillhandahålla e-vårdsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera förebyggande av risker och sjukdomar på arbetsplatsen.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut delta i den kommande EU‑täckande kampanjen 2020–2022 för förebyggande av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär, att hitta andra innovativa lösningar än lagstiftning och att utbyta information och erfarenheter med arbetsmarknadens parter. Parlamentet efterlyser ett aktivt engagemang från medlemsstaternas sida i spridningen av information som tillhandahålls av EU-Osha. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en rättsakt om muskuloskeletala besvär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra studier, uppdelade på kön, ålder och ekonomiskt verksamhetsområde, om förekomsten av muskuloskeletala besvär, för att man ska kunna förebygga och bekämpa uppkomsten av sådana besvär och att utveckla en EU-omfattande strategi för kronisk sjukdom för förebyggande och tidiga insatser.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsgivarna att agera proaktivt och införliva information som tillhandahålls av EU-Osha i de riktlinjer och program som finns på deras arbetsplatser. Parlamentet välkomnar lanseringen av en ny sida på EU‑Oshas webbplats om arbetsrelaterade sjukdomar, rehabilitering och återgång till arbetet, i syfte att tillhandahålla information om förebyggande åtgärder och praxis.

7.  Europaparlamentet anser att systematiskt förebyggande av psykosociala risker är ett måste på moderna arbetsplatser. Parlamentet noterar med oro att antalet rapporterade fall av psykisk ohälsa och psykosociala problem har ökat under de senaste åren, och att arbetsrelaterad stress är ett växande problem för arbetstagare och arbetsgivare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att stödja företagen i genomförandet av en sammanhängande uppsättning strategier och program för att bättre förebygga dessa problem, hantera stigmatiseringen av psykisk ohälsa och stödja personer med sådana problem, genom att möjliggöra tillgång till psykologiskt stöd. Parlamentet framhåller fördelarna – däribland den påvisade avkastningen på investeringar – med att förebygga psykosociala risker och vidta hälsofrämjande åtgärder för att ytterligare stimulera arbetsgivarna och få dem att vidta åtgärder. Parlamentet noterar att lagstiftning om och erkännande av psykosociala risker och psykisk ohälsa, såsom kronisk stress och utbrändhet, varierar i medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet betonar att man måste uppdatera och tillhandahålla gemensamma hälsoindikatorer för och definitioner av arbetsrelaterade sjukdomar, inklusive arbetsrelaterad stress, liksom EU-täckande statistiska uppgifter som ska användas som underlag vid fastställande av mål för minskning av arbetsrelaterade sjukdomar.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och genomföra ett program som systematiskt övervakar, hanterar och stödjer de arbetstagare som är utsatta för psykosociala risker, såsom stress, depression och utbrändhet, för att bland annat kunna utarbeta verkningsfulla rekommendationer och riktlinjer som motverkar dessa risker. Parlamentet understryker att kronisk stress på arbetet har erkänts som ett stort hinder både för produktiviteten och den enskildes livskvalitet. Parlamentet noterar att psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett strukturellt problem som hänger samman med arbetsorganisationen, och att dessa risker kan förebyggas och hanteras. Parlamentet betonar behovet av att utföra studier, förbättra det förebyggande arbetet och utbyta bästa metoder och verktyg för att återintegrera drabbade personer på arbetsmarknaden.

10.  Europaparlamentet vill att psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter ska avstigmatiseras. Parlamentet uppmuntrar till initiativ för att öka medvetenheten och stödja en förändring i detta avseende genom att utforma förebyggande strategier och åtgärder vad gäller psykosociala risker på företagsnivå. Parlamentet lovordar i detta sammanhang de åtgärder som vidtagits av arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna vilka har bidragit till en positiv förändring. Parlamentet påminner om vikten av grundlig utbildning i hantering av psykosociala risker för dem som tillhandahåller företagshälsovård och för arbetsmiljöinspektörer. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete kring, och en nystart av, EU:s initiativ för hantering av psykosociala risker i arbetslivet och vill att denna fråga prioriteras i EU-Oshas kommande strategiska ram.

11.  Europaparlamentet förstår att en återintegrering av arbetstagare som har haft missbruksproblem innebär särskilda utmaningar för arbetsgivaren. Parlamentet noterar i detta sammanhang Alnamodellen som drivs av de svenska arbetsmarknadsparterna(15), och som hjälper arbetsplatser med förebyggande åtgärder och tidiga insatser och med att rehabilitera arbetstagare som har haft missbruksproblem.

12.  Europaparlamentet välkomnar kampanjen Friska arbetsplatser förebygger stress och framhåller att jämställdhetsaspekten måste finnas med i initiativen mot arbetsrelaterad stress, på grund av kvinnornas särskilda arbetsvillkor.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera mer i riskförebyggande åtgärder och att stödja ett förebyggande klimat. Parlamentet påpekar att de förebyggande tjänsternas kvalitet är avgörande för att stödja företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva riktlinjer om en hälsosam kost, om alkohol- och tobakskonsumtion och om luftkvalitet, och att uppmuntra sådana riktlinjer på arbetsplatser. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att utveckla hälso- och sjukvårdstjänster som är integrerade med sociala, psykologiska och arbetsrelaterade tjänster samt arbetsmedicin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge arbetstagare lämplig tillgång till hälso- och sjukvård som gör att fysisk och psykisk ohälsa upptäcks tidigt, och att underlätta återintegreringen. Parlamentet påminner om att tidiga investeringar och förebyggande åtgärder kan minska den långsiktiga psykosociala effekten för den enskilde liksom de totala samhällskostnaderna.

14.  Europaparlamentet anser att åtgärderna för återintegrering bör

–  vara förenliga med en livscykelinriktad syn på utbildningspolitiska åtgärder och åtgärder för livslångt lärande samt sociala och sysselsättningspolitiska åtgärder,

–  vara skräddarsydda, målinriktade och behovsinriktade, utan att ställa krav som den deltagande sannolikt inte kommer att kunna uppfylla på grund av hans eller hennes hälsotillstånd,

–  vara grundade på en helhetsstrategi, och

–  respektera de förutsättningar som krävs för att möjliggöra deltagande utan att skapa villkor som är ett hot mot en minimiinkomst.

15.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ge riktade extraförmåner till personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom som täcker extrakostnader för exempelvis personligt stöd och personlig assistans, användning av särskilda hjälpmedel samt vård och omsorg, och bland annat fastställa rimliga prisnivåer på läkemedel för utsatta grupper i samhället. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa anständiga invaliditets- och ålderspensionsnivåer.

Återgång till arbete

16.  Europaparlamentet konstaterar att sysselsättning är viktigt för den enskildes psykosociala välbefinnande och att en integrering av långtidsarbetslösa i sysselsättning med hjälp av individanpassade metoder är oerhört viktigt i kampen mot fattigdom och social utestängning och har även andra förebyggande psykosociala fördelar. Parlamentet betonar att integreringen av personer som återgår till arbetet efter en skada eller sjukdom, fysisk eller psykisk, har flera positiva effekter: det gynnar välbefinnandet för de berörda personerna, sänker kostnaderna för medlemsstaternas sociala trygghetssystem och för enskilda företag, stöder ekonomin i stort, t.ex. genom att skapa mer hållbara pensionssystem och sociala trygghetssystem för kommande generationer. Parlamentet noterar att det finns arbetstagare som har svårt att hantera ersättningssystem som kan innebära att de får vänta onödigt länge på vård, och att det i vissa fall kan leda till alienering. Parlamentet vill snabbt se ett klientfokus i alla administrativa förfaranden som rör återintegrering av arbetstagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder i samarbete med kommissionen och relevanta EU-organ, för att motverka de negativa effekterna av långvarig frånvaro, såsom isolering, psykosociala problem, socioekonomiska effekter och minskad anställbarhet.

17.  Europaparlamentet anser att både medlemsstaterna och arbetsgivarna bör anamma ett positivt och arbetsorienterat förhållningssätt gentemot arbetstagare med funktionsnedsättning, äldre arbetstagare samt dem som har drabbats av psykisk eller fysisk sjukdom eller skada, inklusive personer som har diagnosticerats med en obotlig sjukdom, med fokus på tidig utvärdering av personens kvarvarande arbetsförmåga och arbetsvilja, och bör i ett tidigt skede organisera psykologisk och social rådgivning såväl som sysselsättningsrelaterad rådgivning samt anpassning av arbetsplatsen, med beaktande av personens yrkesprofil och socioekonomiska situation liksom företagets situation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra bestämmelserna i sina sociala trygghetssystem så att en återgång till arbetet främjas, under förutsättning att arbetstagaren så önskar och hälsotillståndet tillåter.

18.  Europaparlamentet noterar den positiva roll som sociala företag har spelat i återintegreringen av långtidsarbetslösa i arbetslivet, särskilt de sociala företag som arbetar med arbetsmarknadsintegration. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge denna typ av företag det erkännande och tekniska stöd som de behöver.

19.  Europaparlamentet anser i detta avseende att det bör hänvisas till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess tillhörande fakultativa protokoll (A/RES/61/106) och att Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder och hälsa (ICF) bör användas inom alla relevanta åtgärder och all relevant politik. Parlamentet delar uppfattningen att funktionsnedsättning är ett hälsotillstånd som förekommer i ett socioekonomiskt sammanhang.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och tillhandahålla riktlinjer för bästa praxis och handledning, stöd och rådgivning till arbetsgivare om hur de bör utarbeta och genomföra planer för återintegrering samtidigt som en kontinuerlig dialog mellan arbetsmarknadens parter bör garanteras under hela återintegreringsprocessen som ger arbetstagarna information om deras rättigheter så fort återgången till arbetet inleds. Parlamentet uppmuntrar dessutom till utbyte av god praxis inom och mellan medlemsstater, branschorganisationer, arbetsmarknadens parter, icke‑statliga organisationer och beslutsfattare om en återintegrering av arbetstagare efter sjukdom eller skada.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med arbetsmarknadens parter i syfte att tillhandahålla externt stöd för att säkerställa vägledning av och tekniskt stöd till små och medelstora företag och mikroföretag med begränsad erfarenhet av yrkesinriktad rehabilitering och åtgärder för återgång till arbetet. Parlamentet bekräftar vikten av att beakta den situation och de särskilda behov och svårigheter som små och medelstora företag liksom mikroföretag har för att uppfylla kraven, men också vissa verksamheter i den offentliga sektorn, när det gäller att genomföra åtgärder på företagsnivå. Parlamentet betonar att åtgärder för ökad medvetenhet, utbyte av god praxis, rådgivning och nätplattformar är ytterst viktiga verktyg för att hjälpa små och medelstora företag samt mikroföretag i detta arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att utveckla praktiska verktyg och riktlinjer som kan hjälpa små och medelstora företag och mikroföretag med begränsad erfarenhet av yrkesinriktad rehabilitering och åtgärder för återgång till arbete. Parlamentet inser vikten av att investera i chefsutbildning.

22.  Europaparlamentet noterar risken för att de mer kreativa strategierna för att återintegrera dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden kan gå miste om finansiering till förmån för en snävare strategi grundad på lätt mätbara resultat. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka finansieringen till nedifrån och upp-strategier inom ramen för strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden.

23.  Europaparlamentet noterar framgången med fallhantering av program för återintegrering och betonar behovet av individuellt utformat och integrerat stöd från socialarbetare eller utsedda rådgivare. Parlamentet anser att det är viktigt att företag håller nära kontakt med sina arbetstagare eller med deras företrädare under frånvaron från arbetet på grund av sjukdom eller skada.

24.  Europaparlamentet anser att åtgärder för återgång till arbete och återintegrering bör ingå i en bredare helhetsstrategi för ett hälsosamt arbetsliv i syfte att skapa arbetsmiljöer utan fysiska och psykiska risker under människors hela arbetsliv och ett aktivt och friskt åldrande för alla arbetstagare. Parlamentet betonar den centrala betydelsen av kommunikation, av den hjälp som specialister på hantering av yrkesinriktad rehabilitering erbjuder och av en integrerad strategi som involverar alla berörda parter i den framgångsrika fysiska och yrkesmässiga rehabiliteringen av arbetstagare. Parlamentet anser att det är arbetsplatsen som bör vara den centrala punkten i systemen för återgång till arbete. Parlamentet lovordar framgångarna med den icke byråkratiska och praktiska strategin i det österrikiska programmet fit2work(16), med tonvikt på enkel kommunikation som är tillgänglig för alla arbetstagare (t.ex. ett förenklat språk).

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att behålla personer med nedsatt arbetsförmåga i sysselsättning, bland annat genom att se till att små och medelstora företag samt mikroföretag har de resurser som behövs för att göra detta på ett effektivt sätt. Parlamentet förordar starkt en återintegrering på den öppna arbetsmarknaden av arbetstagare som återhämtar sig från en sjukdom eller skada i sysselsättning av hög kvalitet, genom omskolning och kompetenshöjande åtgärder. Parlamentet betonar vikten av att fokusera de politiska åtgärderna på den enskildes arbetsförmåga och uppmärksamma arbetsgivaren på fördelarna med att behålla en arbetstagares erfarenheter och kompetens som annars riskerar att gå förlorad vid permanent sjukskrivning. Parlamentet erkänner dock vikten av ett starkt skyddsnät via det nationella sociala trygghetssystemet för dem som inte kan återgå till arbete.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik och skapa politiska incitament för arbetsgivare i syfte att främja sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom, bland annat genom att göra lämpliga anpassningar och undanröja hinder på arbetsplatsen för att underlätta deras återintegrering. Parlamentet påminner om att företag och berörda personer måste få information om vilka incitament och rättigheter som finns.

27.  Europaparlamentet erkänner i detta avseende att flexibla, individanpassade och anpassningsbara arbetslösningar, t.ex. distansarbete, flexibel arbetstid, anpassade hjälpmedel och minskad arbetstid eller arbetsbelastning, spelar en viktig roll i återgången till arbete. Parlamentet betonar vikten av att uppmuntra tidig och/eller gradvis återgång till arbete (om sjukdomen tillåter), som kan åtföljas av deltidssjukskrivning för att se till att de berörda personerna inte drabbas av inkomstbortfall på grund av återgången till arbete, samtidigt som de ekonomiska incitamenten för företagen behålls. Parlamentet betonar att dessa lösningar, inklusive geografisk, tidsmässig och praktisk flexibilitet, måste fungera för både arbetstagaren och arbetsgivaren och underlätta organisationen av arbetet, med hänsyn till variationer i produktionscykler.

28.  Europaparlamentet lovordar nationella program och initiativ som har hjälpt personer med kroniska sjukdomar att återintegreras i sysselsättning av hög kvalitet, som det tyska programmet Job4000(17), där man arbetar enligt en integrerad modell för att förbättra möjligheterna till en stabil yrkesmässig integration av personer med svåra funktionsnedsättningar som har särskilt svårt att hitta arbete, och inrättandet av återintegreringsbyråer som hjälper personer med kronisk sjukdom att hitta arbete som passar deras situation och förmåga(18).

29.  Europaparlamentet noterar att en hög grad av självständighet på arbetsplatsen ger viktiga positiva psykologiska effekter och ökad produktivitet. Parlamentet anser att en viss grad av självständighet på arbetsplatsen kan behövas för att lättare återintegrera sjuka och skadade arbetstagare med varierande hälsotillstånd och behov.

30.  Europaparlamentet ser värdet i att återgå till arbetet som en del i vårdprocessen, eftersom arbete för många människor ger ekonomiskt oberoende och höjer livskvaliteten, vilket i bland kan vara en avgörande faktor i rehabiliteringen.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte dra in de sociala förmånerna så fort en person med kronisk sjukdom hittar ett arbete, för att de ska slippa hamna i den så kallade bidragsfällan.

Förändrade attityder till återintegrering av arbetstagare

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sin kommunikation, sina riktlinjer och sin politik och i samarbete med arbetsmarknadens parter, säkerställa att arbetsgivarna betraktar återintegrering som en möjlighet att dra nytta av arbetstagarnas färdigheter, kompetens och erfarenhet. Parlamentet anser att det är viktigt att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare redan från början är med in processen för återgång till arbete och är en del av beslutsprocessen.

33.  Europaparlamentet påminner om artiklarna 26 och 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där konventionsstaterna åtar sig att organisera, stärka och förlänga stöd och program för rehabilitering, särskilt på områdena hälsa, sysselsättning, utbildning och sociala tjänster, och att främja sysselsättningsmöjligheter och befordran för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, och stöd för att återgå till arbetet.

34.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att öka medvetenheten om strategier och program för yrkesinriktad rehabilitering och återgång till arbete samt för en bättre företagskultur för att återgången till arbete ska bli framgångsrik och för att bekämpa negativa attityder samt motverka fördomar och diskriminering. Parlamentet anser att grupper av experter, såsom psykologer och handledare utbildade inom yrkesinriktad rehabilitering, på ett effektivt sätt skulle kunna delas mellan olika företag så att även mindre företag kan dra nytta av deras yrkeskunskaper. Parlamentet anser att det även finns utrymme för att stödja och komplettera insatser av icke-statliga organisationer och volontärer i denna process.

35.  Europaparlamentet berömmer de företag som har tagit initiativ som stöder personer med hälsoproblem, funktionsnedsättning eller förändrad arbetsförmåga, genom att erbjuda heltäckande förebyggande program, anpassade arbetsuppgifter, utbildning och omskolning eller genom att förbereda övriga medarbetare på den förändrade förmågan hos den som återgår till arbetet, vilket underlättar återintegrering. Parlamentet uppmanar med kraft fler företag att delta i sådana insatser och att presentera sådana initiativ. Parlamentet anser att åtgärder för att underlätta en återintegrering av arbetstagare i företagen måste ingå i företagskulturen.

36.  Europaparlamentet efterlyser en bättre förståelse för de utmaningar och den diskriminering som leder till att personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har sämre möjligheter, särskilt de utmaningar som utgörs av bristande förståelse, fördomar, föreställningar om låg produktivitet och social stigmatisering.

37.  Europaparlamentet anser att utbildning och en förändrad företagskultur liksom EU‑omfattande kampanjer såsom ”nollvision”, spelar en viktig roll för att förändra den allmänna opinionen. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet om de demografiska utmaningar som de europeiska arbetsmarknaderna står inför. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att äldre personer ofta utsätts för åldersdiskriminering. Parlamentet understryker betydelsen av kampanjer som bekämpar diskriminering på grund av arbetstagarnas ålder och främjar förebyggande åtgärder och arbetsmiljöåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och unionen att beakta resultaten från parlamentets pilotprojekt om äldre arbetstagares arbetsmiljö.

38.  Europaparlamentet anser att nationella politiska ramar har en avgörande betydelse när det gäller att skapa ett stödjande samhälle som hanterar åldersproblematik och ett aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet anser dessutom att detta kan stödjas effektivt genom åtgärder på EU-nivå, såsom strategier, vägledning, kunskapsutbyte och användning av olika finansieringsinstrument, som Europeiska socialfonden och ESI‑fonderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja åtgärder för rehabilitering och återintegrering av äldre arbetstagare i arbetslivet, om möjligt och om de enskilda personerna så önskar, genom att bland annat följa rekommendationerna från parlamentets pilotprojekt för äldre arbetstagares arbetsmiljö.

39.  Europaparlamentet konstaterar att de personer som har diagnosticerats med en obotlig sjukdom har fortfarande en grundläggande rätt till arbete. Parlamentet konstaterar dessutom att dessa personer möter helt unika utmaningar när det gäller deras arbete som är helt annorlunda än de utmaningar som andra patientgrupper möter eftersom det oftast är ont om tid för en anpassning till de nya förhållandena och för en anpassning av deras arbetsplatser. Parlamentet lovordar initiativ såsom kampanjen Dying to Work för att öka medvetenheten om denna typ av problem. Parlamentet uppmuntrar arbetsgivare att i möjligaste mån upprätthålla en dialog med anställda som fått en obotlig diagnos, för att säkerställa att alla nödvändiga och eventuella anpassningar kan göras så att arbetstagaren kan fortsätta arbeta om han eller hon så önskar. Parlamentet anser att för många patienter är det mycket viktigt att fortsätta arbeta av personliga, psykologiska eller ekonomiska skäl och för hans eller hennes värdighet och livskvalitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en rimlig anpassning av arbetsplatsen till de mycket speciella utmaningar som utmärker denna grupp. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med bristen på statistik om hur sysselsättningssituationen för patienter med cancer ser ut och att stödja en insamling av uppgifter som är bättre och jämförbara mellan medlemsstaterna, i syfte att förbättra stödtjänsterna för dem.

40.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att utveckla och uppdatera arbetstagarnas kompetens i överensstämmelse med företagens och marknadens behov, med särskild tonvikt på digital kompetens, genom att ge arbetstagarna relevant utbildning och möjligheter till livslångt lärande. Parlamentet betonar den ökande digitaliseringen av arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar att en ökad digital kompetens kan ingå i förberedelserna inför en återgång till arbete, särskilt för äldre personer.

41.  Europaparlamentet noterar att både formella och informella omsorgsgivare har en viktig funktion i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Parlamentet konstaterar att 80 % av vården och omsorgen i Europa tillhandahålls av obetalda omsorgsgivare(19) och att det faktum att de tillhandahåller denna vård och omsorg avsevärt minskar deras långsiktiga utsikter till anställning. Parlamentet konstaterar vidare att, med tanke på att de flesta omsorgsgivare är kvinnor, finns det en tydlig könsdimension i sysselsättningssituationen för omsorgsgivare. Parlamentet uppmanar unionen, och medlemsstaterna samt arbetsgivare att särskilt beakta konsekvenserna för dessa omsorgsgivares sysselsättning.

º

º  º

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0360.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0411.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0474.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0318.

(5)

EUT C 102 E, 24.4. 2008, s. 321.

(6)

https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/reports/psychosocial-risks-eu-prevalence-strategies-prevention/view

(7)

Institute for Health Metrics and Evaluation (2016) GBD Compare Data Visualization. http:// vizhub.healthdata.org/gbd-compare

(8)

Den vetenskapliga gruppen vid det europeiska forumet för alkohol och hälsa (2011) Alcohol, Work and Productivity. https://ec.europa.eu/health//sites/health/files/alcohol/docs/science_02_en.pdf

(9)

Eurofound (2012), Use of alcohol and drugs at the workplace. https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_files/docs/ewco/tn1111013s/tn1111013s.pdf

(10)

Eurofounds tredje europeiska undersökning om livskvalitet 2001–2012, https://www.eurofound.europa.eu/surveys/european-quality-of-life-surveys/european-quality-of-life-survey-2012

(11)

S. 7 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/policies/docs/2017_chronic_framingdoc_en.pdf

(12)

S. 7, de viktigaste resultaten https://www.oecd.org/els/emp/42699911.pdf

(13)

S. 5 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/policies/docs/2017_chronic_framingdoc_en.pdf

(14)

Eurostat, 2011 ad hoc-modul för AKV anges i: https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/policies/docs/2017_chronic_framingdoc_en.pdf

(15)

http://www.alna.se

(16)

”EU-OSHA Case Study on Austria — Fit2Work programme” https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/austria-fit2work/view

(17)

Källa: Resultatdokument 5.2 från projektet Pathways Scoping Paper on the Available Evidence on the Effectiveness of Existing Integration and Re-Integration into Work Strategies for Persons with Chronic Conditions.

(18)

Källa: Return to work coaching services for people with a chronic disease by certified ”experts by experience”: Nederländerna. Fallstudie: EU-Osha.

(19)

http://www.ecpc.org/WhitePaperOnCancerCarers.pdf


MOTIVERING

Den förväntade medellivslängden i EU håller på att förändra ålderspyramiden. 2015 var medellivslängden i EU-28 83,3 år för kvinnor och 77.9 år för män. Antalet friska levnadsår utan några begränsningar tenderar dock att vara färre, i synnerhet i vissa medlemsstater. En ökad förväntad medellivslängd i kombination med en högre genomsnittlig pensionsålder ställer EU och medlemsstaterna inför stora utmaningar, både vad gäller hälso- och sjukvårdssystemen och arbetsmarknaderna. Föredraganden försöker hitta en strategi som bidrar till att fastställa de politiska alternativ som krävs för att forma våra arbetsmarknader så att de blir a) mer inkluderande och mer hänsynstagande till behoven i ett åldrande och alltmer sjukdomsdrabbat samhälle, och b) mindre benägna att förlora kompetens till följd av inaktivitet på arbetsmarknaden. Föredraganden har försökt att göra detta genom att föreslå åtgärder som ska hjälpa till att effektivisera återintegreringen av arbetstagare på arbetsmarknaden efter en skada eller sjukdom.

Föredragaren delar uppfattningen att det finns tre olika aspekter av en arbetstagares rehabilitering: medicinsk, yrkesinriktad och social. Betänkandet fokuserar främst på den yrkesinriktade rehabiliteringen och de komplikationer som såväl arbetsgivare som arbetstagare som vill återgå till arbetet står inför (förfaranden och initiativ för att underlätta återintegreringen på arbetsplatsen). Samtidigt är syftet med betänkandet att betona det faktum att denna framgångsrika rehabilitering och återgång till arbetet omfattar alla tre aspekter.

I betänkandet lämnas även rekommendationer för att få medlemsstaterna att lära av exempel på god praxis och bra metoder, och samtidigt görs ett försök att fastställa områden där EU kan ge mervärde och sakkunskap för att ytterligare främja åtgärder som i slutändan hjälper medlemsstaterna att främja en återintegrering av arbetstagare på arbetsmarknaden.

Föredraganden anser att EU kan bidra med ett mervärde genom att hjälpa medlemsstaterna att utveckla följande:

•  Förebyggande åtgärder.

•  Övergripande politiska åtgärder i medlemsstaterna, inbegripet tidiga insatser, institutionellt samarbete mellan alla relevanta intressenter och en individanpassad strategi.

•  En kulturförändring: en medvetenhet om behovet av att stödja dessa arbetstagare, utveckling av en positiv uppfattning om dessa arbetstagare i samhället och åtgärder för arbetstagares livslånga psykosociala välbefinnande.

I betänkandet undersöks dessutom de starka ekonomiska argumenten för en politik som hjälper arbetstagare att återvända till den öppna arbetsmarknaden. Exempelvis har organisationer med mer åldersbalanserade grupper en lägre personalomsättning och de kan vara mer produktiva eftersom de har tillgång till större kompetens och erfarenhet. Enligt BusinessEurope tenderar personalundersökningar att visa att äldre arbetstagare är mer engagerade i sin arbetsplats och att de är bättre på problemlösning och ledarskap än yngre arbetstagare. De positiva effekterna gäller inte bara ålder utan även mångfald. Återgången till arbete handlar således både om självförverkligande och ett självständigt liv, men har även en positiv ekonomisk inverkan på samhället, och leder till ett lägre beroende av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Precis som det bekräftas i ILO: s undersökningar(1) är personer med funktionsnedsättning pålitliga anställda med jämförbar produktivitet, lägre olycksfallsfrekvens och fler bibehållna anställningar jämfört med företagets arbetsstyrka överlag. De utgör en outnyttjad källa till kompetens och begåvning, inbegripet tekniska färdigheter om de har tillgång till utbildning och överförbar problemlösningsförmåga som utvecklats i det dagliga livet. Människor som drabbas av funktionsnedsättning i arbetet har ofta värdefull erfarenhet utöver sina formella kvalifikationer.

Precis som EU-Osha har påpekat kan återgången till arbete vara en komplicerad process för företag som inte enbart inbegriper budgetöverväganden utan även sakkunskap. För mindre företag kan processen bli särskilt svår. Externt tekniskt och finansiellt stöd kan hjälpa arbetsgivare att utarbeta individuella åtgärder och fastställa sätt att återintegrera personer som återgår till arbete efter sjukfrånvaro. Väl använt finansiellt stöd från EU-fonder skulle kunna spela en betydande roll för att stödja förändringen. Allt stöd måste dock åtföljas av en verkligt förändrad organisationskultur från företagens sida.

EU har en viktig funktion när det gäller att stödja och främja nationella arbetsmarknadsreformer, sprida nyskapande idéer och hjälpa till att skapa framgångsrika politiska ramar. Föredraganden delar uppfattningen i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö, nämligen att lagstiftningen har visat sig vara värdefull genom att ge EU ett starkt skydd för arbetstagarna samt gemensamma definitioner, normer, metoder och förebyggande verktyg på arbetsmiljöområdet. Med tanke på alla olika modeller bör medlemsstaterna dock även använda sig av benchmarking, fastställande och utbyte av god praxis, medvetandehöjande åtgärder, frivilliga normer och användarvänliga it-verktyg för att åstadkomma förändring.

Avslutningsvis vill föredraganden även uppmärksamma förekomsten av psykosociala risker på arbetsplatserna och anser att insatser krävs för att ta itu med dessa risker samt för att fortlöpande bekämpa den negativa stigmatisering som är förknippad med sådana brister.

(1)

http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_emp/---ifp_skills/documents/publication/wcms_167204.pdf


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

7.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Michael Detjen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Miroslavs Mitrofanovs, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Claude Rolin, Siôn Simon, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Sergio Gutiérrez Prieto, Dieter-Lebrecht Koch, Eduard Kukan, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Rory Palmer, Jasenko Selimovic, Monika Vana, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrea Bocskor, Dietmar Köster, Renaud Muselier


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, António Marinho e Pinto, Jasenko Selimovic, Renate Weber

ECR

Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Jana Žitňanská

ENF

Dominique Martin

GUE/NGL

Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo

NI

Lampros Fountoulis

PPE

Georges Bach, Andrea Bocskor, David Casa, Danuta Jazłowiecka, Dieter-Lebrecht Koch, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Eduard Kukan, Jérôme Lavrilleux, Elisabeth Morin-Chartier, Renaud Muselier, Claude Rolin

S&D

Guillaume Balas, Michael Detjen, Elena Gentile, Sergio Gutiérrez Prieto, Agnes Jongerius, Jan Keller, Dietmar Köster, Miapetra Kumpula-Natri, Rory Palmer, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Siôn Simon, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato

VERTS/ALE

Miroslavs Mitrofanovs, Terry Reintke, Monika Vana

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 22 juni 2018Rättsligt meddelande