Förfarande : 2018/2028(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0228/2018

Ingivna texter :

A8-0228/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 27
CRE 10/09/2018 - 27

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0332

BETÄNKANDE     
PDF 347kWORD 70k
27.6.2018
PE 618.224v02-00 A8-0228/2018

om likabehandling av språk i den digitala tidsåldern

(2018/2028(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Jill Evans

Föredragande av yttrande (*):

Marisa Matias, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om likabehandling av språk i den digitala tidsåldern

(2018/2028(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 21.1 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Unescos konvention från 2003 om skydd av det immateriella kulturarvet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 av den 25 november 2015 om inrättandet av ett program för lösningar för interoperabilitet och gemensamma ramar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-programmet) för modernisering av den offentliga sektorn(3),

–  med beaktande av rådets resolution av den 21 november 2008 om en europeisk strategi för flerspråkighet (2008/C 320/01)(4),

–  med beaktande av rådets beslut av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG(5),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2018 Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande (COM(2008)0566),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 januari 2012 Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster (COM(2011)0942),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén över meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En digital agenda för Europa (COM(2010)0245)(6),

–  med beaktande av rekommendationen om att främja och använda flerspråkighet och allmän tillgång till Internet, som antogs av Unescos allmänna konferens vid den 32:a sessionen i Paris den 15 oktober 2003,

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometerrapporten 386 om européerna och deras språk, som publicerades i juni 2012,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 (SN 100/1/02 REV 1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 1988 om teckenspråk för döva(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2004 om skyddet och främjandet av den kulturella mångfalden i ett utvidgat Europa: de europeiska regionernas roll och internationella organisationers (exempelvis Unesco och Europarådet) roll(8) , och sin resolution av den 4 september 2003 om europeiska regionala och mindre använda språk – minoritetsspråken inom EU – med beaktande av utvidgningen och den kulturella mångfalden(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om utrotningshotade europeiska språk och den språkliga mångfalden inom EU(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2018 om skydd och icke-diskriminering av minoriteter i EU:s medlemsstater(12),

–  med beaktande av undersökningen från Europaparlamentets utredningstjänst och enheten för vetenskaplig framsyn (Stoa) om likabehandling av språk i den digitala tidsåldern – ett projekt om det mänskliga språket, som offentliggjordes i mars 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0228/2018), och av följande skäl:

A.  Språkteknologi kan underlätta kommunikationen för döva och hörselskadade, blinda och synskadade och personer med dyslexi. I detta betänkande avses med ”språkteknologi” teknik som inte bara stöder talade språk, utan även teckenspråk, eftersom teckenspråk är en viktig del av Europas språkliga mångfald.

B.  Utvecklingen av språkteknologi omfattar många forskningsområden och forskningsgrenar, inbegripet datorlingvistik, artificiell intelligens, datavetenskap och lingvistik, med tillämpningar som t.ex. bearbetning av naturligt språk, textanalys, talteknologi och datautvinning.

C.  Enligt den särskilda Eurobarometerrapporten 386 om européerna och deras språk kan drygt hälften av EU-medborgarna (54 %) föra ett samtal på minst ett ytterligare språk, en fjärdedel (25 %) kan tala minst två ytterligare språk och en av tio (10 %) är förtrogen med minst tre.

D.  Det finns 24 officiella språk och mer än 60 nationella språk, regionala språk och minoritetsspråk i Europeiska unionen, utöver invandrarspråk och de olika statligt godkända teckenspråken i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flerspråkigheten är en av de viktigaste tillgångarna för den kulturella mångfalden i Europa och samtidigt en av de största utmaningarna för skapandet av ett verkligt integrerat EU.

E.  Stöd till lokalsamhällen, såsom ursprungsbefolkningar och befolkningar på landsbygden eller i avlägset belägna samhällen, för att övervinna geografiska, sociala och ekonomiska hinder för tillgång till bredband är en viktig förutsättning för en effektiv EU-politik för flerspråkighet.

F.  Flerspråkigheten ingår i flera av EU:s politikområden, bland annat kultur, utbildning, ekonomi, den digitala inre marknaden, livslångt lärande, sysselsättning, social delaktighet, konkurrenskraft, ungdomar, det civila samhället, rörlighet, forskning och medier. Större uppmärksamhet måste ägnas åt att undanröja hinder för dialog mellan kulturer och språk och åt att främja ömsesidig förståelse.

G.  Kommissionen konstaterar att den digitala inre marknaden måste vara flerspråkig. Det har inte föreslagits någon gemensam EU-strategi för att hantera problemet med språkliga hinder.

H.  Språkteknologi används i praktiskt taget alla vanliga digitala produkter och tjänster, eftersom de flesta använder språk i någon utsträckning, särskilt via alla internetrelaterade produkter, såsom sökmotorer, sociala nätverk och e-handelstjänster. Användningen av språkteknologi påverkar även områden av grundläggande betydelse för EU-medborgarnas dagliga välbefinnande, såsom utbildning, kultur och hälsa.

I.  Den gränsöverskridande e-handeln är mycket begränsad, och endast 16 % av EU-medborgarna köpte varor på nätet från andra EU-länder under 2015. Språkteknologi kan bidra till den framtida kommunikationen över land- och språkgränserna i Europa samt gynna den ekonomiska tillväxten och den sociala stabiliteten samt minska naturliga hinder och på så sätt respektera och främja sammanhållning och konvergens och stärka EU:s globala konkurrenskraft.

J.  Den tekniska utvecklingen är i allt högre grad språkbaserad och har konsekvenser för tillväxten och samhället. Det finns ett brådskande behov av mer språkmedvetna strategier och av teknisk, men också verkligt tvärvetenskaplig, forskning och utbildning om digital kommunikation och språkteknologi och deras koppling till tillväxten och samhället.

K.  Genom att uppfylla Barcelonamålet om att ge medborgarna möjlighet att kommunicera väl på sitt modersmål plus två andra språk skulle man ge människor större möjligheter att ta del av kulturellt innehåll, utbildningsmaterial och vetenskapliga uppgifter i digital form och att delta i egenskap av medborgare, förutom att få tillgång till den digitala inre marknaden. Ytterligare medel och verktyg, särskilt de som tillhandahålls via språkteknologi, är grundläggande för en korrekt hantering av den europeiska flerspråkigheten och främjandet av flerspråkighet på individnivå.

L.  Det har gjorts betydande genombrott inom artificiell intelligens och utvecklingstakten inom språkteknologi har varit snabbt. Språkcentrerad artificiell intelligens erbjuder nya möjligheter för digital kommunikation, digitalt förbättrad kommunikation, teknikstödd kommunikation och samarbete på alla europeiska språk (och språk utanför Europa), genom att ge personer som talar olika språk lika tillgång till information och kunskap och genom att förbättra IT-nätens funktioner.

M.  De gemensamma europeiska värdena samarbete, solidaritet, jämställdhet, erkännande och respekt bör innebära att alla medborgare har fullständig och likvärdig tillgång till digital teknik, vilket inte bara skulle förbättra sammanhållningen och välbefinnandet i Europa, utan även möjliggöra en flerspråkig digital inre marknad.

N.  Tillgången till tekniska verktyg, såsom datorspel eller undervisningsappar på minoritetsspråk och mindre använda språk, är avgörande för utvecklingen av språkkunskaper, särskilt hos barn.

O.  De som talar mindre använda europeiska språk måste kunna uttrycka sig på ett kulturellt meningsfullt sätt och skapa sitt eget kulturella innehåll på lokala språk.

P.  Framväxten av metoder såsom djupinlärning, som bygger på ökade dataresurser och tillgång till stora mängder data, gör språkteknologi till en verklig lösning för att övervinna språkliga hinder.

Q.  Språkliga hinder påverkar avsevärt utformningen av den europeiska identiteten och framtiden för den europeiska integrationsprocessen. EU:s beslutsfattande och politik bör kommuniceras till medborgarna på deras modersmål, både online och offline.

R.  Språk utgör en mycket stor del av den ständigt ökade mängden stordata.

S.  En enorm mängd data uttrycks på mänskliga språk. Hanteringen av språkteknologi skulle kunna göra det möjligt att skapa ett stort antal innovativa it-produkter och it-tjänster inom näringslivet och handeln samt inom förvaltning, forskning, offentlig service och administration samt minska naturliga hinder och marknadskostnader.

Nuvarande hinder för att uppnå likabehandling av språk i den digitala tidsåldern i Europa

1.  Europaparlamentet beklagar att det på grund av bristen på en lämplig politik i Europa för närvarande finns en allt större teknisk klyfta mellan resursstarka språk och mindre resursstarka språk, vare sig de senare är officiella, medofficiella eller icke-officiella i EU. Parlamentet beklagar vidare att fler än 20 europeiska språk hotas av digital språkutrotning. Parlamentet noterar att EU och dess institutioner har en skyldighet att öka, främja och värna om den språkliga mångfalden i Europa.

2.  Europaparlamentet påpekar att den digitala tekniken under det senaste årtiondet har haft en stor inverkan på språkets utveckling, vilken är svår att bedöma. Parlamentet rekommenderar att de politiska beslutsfattarna beaktar seriöst de studier som visar att den digitala kommunikationen håller på att urholka unga vuxnas läs- och skrivförmåga, vilket leder till barriärer mellan generationerna när det gäller grammatikkunskaper och läs- och skrivkunnighet samt till en allmän utarmning av språket. Parlamentet anser att digital kommunikation bör bidra till att bredda, berika och främja språk, och att dessa ambitioner bör återspeglas i den nationella utbildningen och politiken avseende läs- och skrivkunnighet.

3.  Europaparlamentet betonar de betydande nackdelarna i samband med europeiska mindre använda språk i form av en akut brist på verktyg, resurser och forskningsfinansiering, vilket hämmar och minskar omfattningen av det arbete som utförs av forskare som, även om de förfogar över nödvändiga tekniska färdigheter, inte kan dra full nytta av språkteknologi.

4.  Europaparlamentet noterar den fördjupade digitala klyftan mellan mer utbredda språk och mindre använda språk samt den ökande digitaliseringen av det europeiska samhället, vilket leder till skillnader i tillgång till information, särskilt för lågutbildade, äldre, låginkomsttagare och personer från missgynnade miljöer. Parlamentet betonar att ojämlikheten skulle minska om innehåll gjordes tillgängligt på olika språk.

5.  Europaparlamentet konstaterar att man i Europa visserligen har en stark vetenskaplig grund inom språkteknologi, vid en tidpunkt då språkteknologi utgör en enastående möjlighet ur såväl ekonomisk som kulturell synvinkel, men att Europa fortfarande ligger långt efter på grund av marknadsfragmentering, otillräckliga investeringar i kunskap och kultur, dåligt samordnad forskning, otillräcklig finansiering och rättsliga hinder. Parlamentet noterar vidare att marknaden för närvarande domineras av icke-europeiska aktörer, vilka inte hanterar de särskilda behoven i ett flerspråkigt Europa. Parlamentet framhåller behovet av att ändra detta paradigm och förstärka det europeiska ledarskapet inom språkteknologi genom att inrätta ett projekt som är skräddarsytt för Europas behov och krav.

6.  Europaparlamentet konstaterar att språkteknologi först görs tillgänglig på engelska. Parlamentet är medvetet om att stora globala och europeiska tillverkare och företag ofta även utvecklar språkteknologi för de största europeiska språken med relativt stora marknader: spanska, franska och tyska (även om dessa språk redan saknar resurser på vissa delområden), men vill ändå betona att det bör göras allmänna insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att säkerställa utvecklingen av språkteknologi för officiella EU-språk med färre talare och att det även bör göras särskilda insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att inkludera och främja regionala språk och minoritetsspråk i denna utveckling.

7.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bättre utnyttja nya tekniska tillvägagångssätt som bygger på ökade dataresurser och bättre tillgång till stora mängder data, i syfte att främja utvecklingen av djupinlärande neuronnät som gör språkteknologin till en verklig lösning på problemet med språkliga hinder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att trygga tillräcklig finansiering för att stödja en sådan teknisk utveckling.

8.  Europaparlamentet konstaterar att språk med färre talare behöver ett lämpligt stöd från ett antal berörda parter, inbegripet stilgjuterier när det gäller diakritiska tecken, tangentbordstillverkare och innehållshanteringssystem, så att man på lämpligt sätt kan lagra, bearbeta och visa innehåll på dessa språk. Parlamentet begär att kommissionen bedömer hur sådant stöd kan uppbådas och ingå som en rekommendation i upphandlingsförfaranden inom EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja användningen av flera språk för digitala tjänster, såsom mobila applikationer.

10.  Europaparlamentet noterar med oro att den digitala inre marknaden förblir splittrad av ett antal hinder, inbegripet språkliga hinder, vilket därmed hämmar e-handeln, kommunikationen via sociala nätverk och andra kommunikationskanaler, samt det gränsöverskridande utbytet av kulturellt, kreativt och audiovisuellt innehåll liksom den bredare spridningen av paneuropeiska offentliga tjänster. Parlamentet betonar att den kulturella mångfalden och flerspråkigheten i Europa skulle kunna gynnas av gränsöverskridande tillgång till innehåll, särskilt för utbildningsändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kraftfull och samordnad strategi för den flerspråkiga digitala inre marknaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att språkteknologi för närvarande inte finns på den europeiska politiska dagordningen, trots att respekt för den språkliga mångfalden är inskriven i fördragen.

12.  Europaparlamentet lovordar den viktiga roll som tidigare EU-finansierade forskningsnätverk, såsom FLaReNet, Clarin, HBP och META-NET (inbegripet META-SHARE), har spelat för att bana väg för inrättandet av en europeisk plattform för språkteknologi.

Förbättring av den institutionella ramen för politik för språkteknologi på EU-nivå

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utarbeta en rekommendation om skydd och främjande av kulturell och språklig mångfald i unionen, inbegripet på området för språkteknologi.

14.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen för att höja språkteknologins profil i Europa bör ge en kommissionsledamot ansvaret för området flerspråkighet och språkteknologi. Parlamentet anser att den ansvarige kommissionsledamoten bör ges i uppdrag att främja språklig mångfald och jämställdhet på EU-nivå, med tanke på den språkliga mångfaldens betydelse för Europas framtid.

15.  Europaparlamentet föreslår att man säkerställer ett omfattande rättsligt skydd på EU-nivå för de 60 regionala språken och minoritetsspråken, erkänner nationella och språkliga minoriteters kollektiva rättigheter i den digitala världen och säkrar undervisning på modersmålet för talare av officiella och icke-officiella EU-språk.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som redan har tagit fram egna framgångsrika politiska strategier på området språkteknologi att dela med sig av sina erfarenheter och sin goda praxis för att hjälpa andra nationella, regionala och lokala myndigheter att ta fram egna strategier.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en övergripande språkrelaterad politik och att anslå medel och använda lämpliga verktyg för att främja och underlätta språklig mångfald och flerspråkighet på det digitala området. Parlamentet betonar EU:s och medlemsstaternas delade ansvar, tillsammans med universitet och andra offentliga institutioner, när det gäller att bevara sina respektive språk i den digitala världen och att upprätta databaser och översättningsteknologi för alla språk i EU, inklusive mindre utbredda språk. Parlamentet efterlyser samordning mellan forskningen och näringslivet med den gemensamma målsättningen att stärka de digitala möjligheterna till språköversättning och med öppen tillgång till de data som krävs för den tekniska utvecklingen på detta område.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta strategier och politiska åtgärder för att främja flerspråkighet på den digitala marknaden. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen och medlemsstaterna ska fastställa minimikraven för de språkresurser – såsom datamängder, lexikon, talinspelningar, översättningsminnen, kommenterade korpusar och uppslagsverk – som bör finnas för alla europeiska språk för att undvika digital utrotning.

19.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att överväga inrättandet av ett centrum för språklig mångfald som skulle öka medvetenheten om betydelsen av mindre använda språk, regionala språk och minoritetsspråk, även på området för språkteknologi.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin ramstrategi för flerspråkighet och att föreslå en tydlig handlingsplan för hur man kan främja språklig mångfald och överbrygga språkbarriärer på det digitala området.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med avseende på språkteknologi prioritera medlemsstater av liten storlek som har sitt eget språk, för att ta hänsyn till de språkliga utmaningar som dessa står inför.

22.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av språkteknologi kommer att underlätta textning, dubbning och översättning av datorspel och programvara till minoritetsspråk och mindre använda språk.

23.  Europaparlamentet betonar att man måste minska teknikklyftan mellan olika språk genom att satsa mer på kunskaps- och tekniköverföring.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram effektiva metoder för att konsolidera sina modersmål.

Rekommendationer för EU:s forskningspolitik

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett omfattande och på lång sikt samordnat finansieringsprogram för forskning, utveckling och innovation på området för språkteknologi, på europeisk, nationell och regional nivå, vilket är särskilt anpassat till Europas behov och krav. Parlamentet betonar att programmet bör sträva efter djup förståelse av naturligt språk och efter att öka effektiviteten genom att dela kunskaper, infrastruktur och resurser, i syfte att utveckla innovativa tekniker och tjänster för att uppnå nästa vetenskapliga genombrott på detta område och bidra till att minska teknikklyftan mellan de europeiska språken. Parlamentet betonar att detta bör ske med deltagande av forskningscentrum, universitet och högskolor, företag (särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag) och andra relevanta aktörer. Parlamentet framhåller vidare att detta projekt bör vara öppet, molnbaserat och interoperabelt samt erbjuda mycket skalbara och högeffektiva grundläggande verktyg för flera olika språkteknologiska tillämpningar.

26.  Europaparlamentet anser att de aktörer som integrerar IKT i EU bör ges ekonomiska incitament för att påskynda tillhandahållandet av molnbaserade tjänster, i syfte att möjliggöra en smidig integration av språkteknologi i sina programvaror för e-handel och i synnerhet för att små och medelstora företag ska kunna dra nytta av maskinöversättning.

27.  Europaparlamentet betonar att Europa måste säkra sin ledande ställning på området för språkcentrerad artificiell intelligens. Parlamentet påminner om att det är EU-företag som är bäst lämpade att erbjuda skräddarsydda lösningar som är utformade efter våra specifika kulturella, samhälleliga och ekonomiska behov.

28.  Europaparlamentet anser att särskilda program inom befintliga finansieringssystem såsom Horisont 2020, och även efterföljande finansieringsprogram, bör främja långsiktig grundforskning samt överföring av kunskap och teknik mellan länder och regioner.

29.  Europaparlamentet rekommenderar att det inrättas en europeisk plattform för språkteknologi med företrädare för alla europeiska språk, som gör det möjligt att dela resurser, tjänster och programpaket med öppen källkod kopplade till språkteknologi, i synnerhet mellan universitet och forskningscentrum, samtidigt som det säkerställs att alla finansieringssystem både kan arbeta med och vara tillgängliga för nätgemenskapen för öppen källkod.

30.  Europaparlamentet rekommenderar att man inrättar eller utvidgar projekt såsom projektet Digital Language Diversity, som omfattar forskning om de digitala behoven hos alla europeiska mindre använda språk, inbegripet språk med ett mycket litet eller mycket stort antal talare, i syfte att ta itu med frågan om den digitala klyftan och hjälpa dessa språk att förbereda sig för en digital framtid.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att man uppdaterar vitboksserien om META-NET – en EU-omfattande undersökning som offentliggjordes 2012 om språkteknologins status, resurser för alla europeiska språk, uppgifter om språkbarriärer och politiken avseende denna fråga – för att möjliggöra en bedömning och utveckling av politiken för språkteknologi.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en finansieringsplattform för språkteknologi på grundval av genomförandet av sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessutom anser parlamentet att kommissionen bör lägga tonvikt vid forskningsområden som behövs för en djupgående språkförståelse, såsom datorlingvistik, lingvistik, artificiell intelligens, språkteknologi, datavetenskap och kognitiv vetenskap.

33.  Europaparlamentet påpekar att språket kan utgöra ett hinder för förmedlingen av vetenskapliga kunskaper. Parlamentet konstaterar att de flesta inflytelserika vetenskapliga tidskrifter publiceras på engelska, vilket skapar en stor förskjutning i skapandet och fördelningen av akademiska kunskaper. Parlamentet understryker att dessa förutsättningar för kunskapsproduktion måste speglas i EU:s politik och program för forskning och innovation. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att försöka hitta lösningar som innebär att vetenskapliga kunskaper tillgängliggörs även på andra språk än engelska samt att stödja utvecklingen av artificiell intelligens på området för naturligt språk.

Utbildningspolitik för att förbättra språkteknologins framtid i Europa

34.  Europaparlamentet anser att man på grund av den nuvarande situationen, där icke-europeiska aktörer dominerar marknaden för språkteknologi, inom den europeiska utbildningspolitiken bör sträva efter att behålla begåvningar i Europa, analysera de nuvarande utbildningsbehoven kopplade till språkteknologi (inbegripet alla berörda områden och discipliner) och, på basis av detta, tillhandahålla riktlinjer för genomförandet av samordnade gemensamma insatser på europeisk nivå samt öka medvetenheten bland skolelever och studerande om karriärmöjligheter inom språkteknologibranschen, inbegripet inom språkcentrerad artificiell intelligens.

35.  Europaparlamentet anser att digitalt undervisningsmaterial också måste tas fram på minoritetsspråk och regionala språk – något som är viktigt när det gäller icke-diskriminering – om vi vill åstadkomma lika möjligheter och likabehandling.

36.  Europaparlamentet framhåller behovet av att främja ett allt större deltagande för kvinnor på området europeiska studier om språkteknologi, som en avgörande faktor för utveckling av forskning och innovation.

37.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen och medlemsstaterna främjar användningen av språkteknologi inom utbyten mellan EU-medborgarna på kultur- och utbildningsområdet, såsom inom ramen för Erasmus+ (till exempel Erasmus+ Online Linguistic Support), i syfte att minska de hinder som språklig mångfald kan utgöra för den interkulturella dialogen och ömsesidig förståelse, särskilt när det gäller skriftliga och audiovisuella uttryck.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna även utarbetar program för digital kompetens på europeiska minoritetsspråk och regionala språk och inför kurser i språkteknologi samt språkteknologiverktyg i läroplanerna för sina skolor, universitet och yrkeshögskolor. Parlamentet betonar dessutom att läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse och en absolut förutsättning för framsteg i samhällenas digitala integration.

39.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör tillhandahålla det stöd som utbildningsanstalter behöver för att förbättra digitaliseringen av språken i EU.

Språkteknologi: fördelar för både privata företag och offentliga organ

40.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja utvecklingen av investeringsinstrument och acceleratorprogram som syftar till att öka användningen av språkteknologi i den kulturella och kreativa sektorn, särskilt genom att rikta in sig på samhällen med mindre resurser och uppmuntra utvecklingen av språkteknologisk kapacitet på områden där sektorn är svagare.

41.  Europaparlamentet kräver att det tas fram åtgärder och lämplig finansiering för att ge europeiska små och medelstora företag samt nystartade företag möjlighet att enkelt få tillgång till och använda språkteknologi, så att de kan utöka sin verksamhet på internet tack vare tillgången till nya marknader och utvecklingsmöjligheter och på så sätt höja sin innovationsnivå och skapa jobb.

42.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att öka medvetenheten om fördelarna för företag, offentliga organ och allmänheten med tillgänglighet till onlinetjänster, innehåll och produkter på flera språk, även mindre använda språk, regionala språk och minoritetsspråk, för att undanröja språkliga hinder och bevara språkgemenskapers kulturarv.

43.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av flerspråkiga offentliga e-tjänster inom europeiska, regionala och, i lämpliga fall, lokala förvaltningar med innovativ, inkluderande och stödjande språkteknologi, vilket kommer att minska ojämlikheten mellan språk och språkgemenskaper, främja likvärdig tillgång till tjänster, stimulera rörligheten för företag, medborgare och arbetstagare i Europa och trygga förverkligandet av en inkluderande och flerspråkig digital inre marknad.

44.  Europaparlamentet uppmanar myndigheter på alla nivåer att förbättra tillgången till onlinetjänster och information på olika språk, särskilt för tjänster i gränsregioner och avseende kulturrelaterade frågor, och att använda befintlig språkteknologi med fri eller öppen källkod, inklusive maskinöversättning, taligenkänning och text-till-tal-teknik samt intelligenta språksystem, såsom system för flerspråkig informationssökning, sammanfattning och talförståelse, i syfte att förbättra tillgången till dessa tjänster.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av text- och datautvinningsteknik för utveckling av språkteknologi. Parlamentet understryker behovet av att stärka samarbetet mellan näringslivet och dataägarna. Parlamentet betonar behovet av att anpassa regelverket och säkerställa en mer öppen och interoperabel användning och insamling av språkresurser. Parlamentet noterar att känsliga uppgifter inte bör överlämnas till kommersiella företag och deras fria programvara, eftersom det är oklart hur de kan använda de insamlade uppgifterna, såsom i samband med hälsorelaterade uppgifter.

°

°  °

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.

(2)

EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.

(3)

EUT L 318, 4.12.2015, s. 1.

(4)

EUT C 320, 16.12.2008, s. 1.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 965.

(6)

EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(7)

EGT C 187, 18.7.1988, s. 236.

(8)

EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 322.

(9)

EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 374.

(10)

EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 59.

(11)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 52.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2018)0032.


MOTIVERING

Europeiska unionen är ett unikt projekt som omfattar mer än 500 miljoner invånare som talar ungefär 80 olika språk. Samtidigt som flerspråkighet är en av de största tillgångarna i Europa utgör den också en av de största utmaningarna i skapandet av ett kulturellt och socialt integrerat EU, såväl som ett hinder i arbetet med att uppfylla målen för den digitala inre marknaden.

Språkteknologin ligger bakom många vardagliga digitala produkter, eftersom de flesta av dem använder språk i viss mån. Mobil kommunikation, sociala medier, intelligenta assistanssystem och röstbaserade gränssnitt förändrar det sätt som medborgare, företag och offentliga förvaltningar samverkar i den digitala världen. Dessutom är språkteknologi också till hjälp vid utveckling av flerspråkiga resurser och material utanför den digitala sfären. Trots att språkteknologi är ett mycket viktigt hjälpverktyg i denna digitala revolution är den inte tillräckligt representerad i de europeiska beslutsfattares dagordningar.

Språkteknologi bidrar till jämställdhet för alla europeiska medborgare i deras dagliga liv, oavsett vilka språk de talar.

Trots att mindre använda språk eller minoritetsspråk är de som kan tjäna mest på språkteknologiska hjälpmedel är verktyg och resurser för dessa språk ofta knappa, och i vissa fall obefintliga. I själva verket finns det en allt större teknologisk klyfta mellan stora, resursstarka språk och andra officiella, medofficiella och icke-officiella EU-språk, varav vissa kanske redan står inför digital utrotning.

För att överbrygga denna klyfta bör politiken inriktas på att främja teknologisk utveckling för alla europeiska språk. Bevarandet av ett språk, och därmed kulturen som omger det, är tydligt knutet till dess förmåga att fungera och vara användbart i moderna och föränderliga miljöer såsom den digitala världen. Kulturell och språklig mångfald är alltså nära sammankopplad med den digitala världens kapacitet och resurser.

För att språkteknologin ska kunna förbättras är den huvudsakligen beroende av förmågan att få tillgång till och upprätthålla allt större och mer nyanserade språkliga data och resurser. Ett nära samarbete mellan forskning, bransch och ägare av offentliga och privata data blir en nödvändighet. Dessutom bör bestämmelserna om användningen av sådana uppgifter göras mer öppna, och centrala språkresurser (korpusar, lexikon, ontologier osv.) mer interoperabla samt delas i en öppen miljö. De ramar som ges genom direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn ( direktiv 2003/98/EC, även känt som PSI-direktivet) ger möjlighet att använda de enorma mängder data och den information som genereras av offentliga förvaltningar som värdefulla språkteknologiska resurser.

I ett flerspråkigt Europa kan språkbarriärer förväntas få omfattande och sammankopplade sociala och ekonomiska följder, såsom att: 1) främja språkklyftor, 2) hämma arbetstagarnas rörlighet, 3) hindra tillgången till gränsöverskridande offentliga tjänster, 4) begränsa medborgarnas engagemang och deltagande i den politiska processen, 5) skapa fragmenterade marknader för gränsöverskridande handel och e-handel, särskilt för små och medelstora företag, och 6) begränsa tillgången till kulturtillgångar och utbildningsresurser.

Dessutom erkänner European language technologies community (europeiska samfundet för språkteknologi) en brist på samordning mellan forskningsinsatser och marknaden för tillämpningar och tjänster för teknik som rör mänskligt språk. Nya initiativ såsom META-NET, Cracking the Language Barrier federation, LT-Innovate och Fonden för ett sammanlänkat Europa har dock gjort mycket för att sammanföra ett splittrat samhälle.

Språklig mångfald i Europa är emellertid ett invecklat ämne som omfattar många aktörer i olika länder med sammanlänkade intressen. Ingen enskild politik kommer att kunna ta itu med de ovannämnda problemen. Tvärtom krävs en gemensam och samordnad åtgärd på europeisk, nationell och regional nivå som omfattar flera olika intressenter för att verkligen ta tillvara de möjligheter som ett flerspråkigt Europa ger.

Europa kan bli världsledande på området för språklig mångfald och jämställdhet. De verktyg och metoder som skapats för att underlätta en mer utbredd användning av alla europeiska språk kan spridas till resten av världen. Det bör noteras att det finns omkring 80 europeiska språk och att det finns 6 000 språk runtom i världen, varav endast omkring 2 000 är skrivna språk och endast runt 300 har en standardiserad version. Verktygen och metoderna som tagits fram i Europa skulle kunna vara till nytta för minst 200 andra språk i världen.

Denna rapport föreslår därför olika politiska alternativ som skulle kunna förbättra den språkliga jämlikheten i Europa med hjälp av ny teknik, genom att 1) förbättra de institutionella ramarna för språkteknologisk politik, 2) skapa nya forskningsstrategier för att öka användningen av språkteknologi i Europa, 3) använda utbildningspolitiken för att trygga framtiden för språklig jämlikhet i den digitala tidsåldern, och 4) öka stödet för både privata företag och offentliga myndigheter för att kunna använda språkteknologin på ett bättre sätt.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (25.4.2018)

till utskottet för kultur och utbildning

över likabehandling av språk i den digitala tidsåldern

(2018/2028(INI))

Föredragande av yttrande (*): Marisa Matias

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Europeiska unionen har 24 officiella språk och fler än 60 nationella och regionala språk, minoritetsspråk, teckenspråk och migrantspråk.

B.  Fler än 20 europeiska språk hotas av digital språkutrotning. Språkteknologi är av central betydelse för skyddet och främjandet av den språkliga mångfalden, särskilt i fallet med mindre använda språk.

C.  Enligt Unesco är bara 30–50 procent av det globala nätinnehållet avfattat på engelska. Högkvalitativ maskinöversättning och datorstödd översättning kommer att bidra till att överbrygga språkhinder och förbättra den språköverskridande informationstillgången.

D.  Flerspråkigheten är en av Europas främsta tillgångar och en grundläggande EU-princip. Den främjar ökad närhet i ett medborgarnas Europa, men är också en av de största utmaningarna och bör stärka gigabitsamhällets utveckling.

E.  Kommissionen konstaterar att den digitala inre marknaden måste vara flerspråkig. Det har inte föreslagits någon gemensam EU-strategi för att hantera problemet med språkhinder.

F.  EU och dess institutioner har en skyldighet att öka, främja och värna om den språkliga mångfalden i Europa.

G.  Den gränsöverskridande e-handelns utbredning är mycket begränsad. Språkteknologi kan bidra till den framtida kommunikationen över land- och språkgränserna i Europa samt gynna den ekonomiska tillväxten och den sociala stabiliteten samt minska naturliga hinder och på så sätt respektera och främja sammanhållning och konvergens och stärka EU:s globala konkurrenskraft.

H.  Språkteknologi kommer att underlätta kommunikation och samarbete på andra språk, ge personer som talar olika språk lika tillgång till information och kunskaper samt förbättra it-nätfunktioner.

I.  Språk utgör en mycket stor del av den allt större mängden stordata.

J.  Svårigheterna att tillgå språkliga data (inte minst data online och datamängder för forskningsändamål) hämmar den språkteknologiska utvecklingen.

K.  En enorm mängd data uttrycks på mänskliga språk. Hanteringen av språkteknik skulle kunna möjliggöra ett stort antal innovativa it-produkter och it-tjänster inom näringslivet och handeln samt inom förvaltning, forskning, offentlig service och administration samt minska naturliga hinder och marknadskostnader.

L.  Europa ligger fortfarande långt efter i fråga om språkteknologi på grund av marknadsfragmentering, otillräckliga investeringar i kunskaper och kultur, dåligt samordnad forskning, otillräcklig finansiering och rättsliga hinder, men utvecklingen går nu snabbt framåt och det finns en mycket stor potential för ytterligare framsteg.

M.  Den tekniska utvecklingen är i allt högre grad språkbaserad och har konsekvenser för tillväxten och samhället. Det finns ett brådskande behov av mer språkmedvetna strategier och av teknisk, men också verkligt tvärvetenskaplig, forskning och utbildning om digital kommunikation och språkteknologi och deras koppling till tillväxten och samhället.

N.  Tillgången till tekniska verktyg som exempelvis datorspel och undervisningsappar på minoritetsspråk är avgörande för utvecklingen av språkkunskaper, särskilt hos barn.

O.  Europeisk språkteknologi utgör en enastående möjlighet för EU, ur såväl ekonomisk som kulturell synvinkel.

P.  De främsta aktörerna inom språkteknologin är inte européer och tar inte hänsyn till Europas specifika behov.

Q.  I strategin för den digitala inre marknaden ges bara en kort hänvisning till flerspråkiga tjänster.

R.  Det har gjorts betydande genombrott i fråga om artificiell intelligens. Språkteknologin är mycket betydelsefull för att göra den artificiella intelligensen flerspråkig.

1.  Europaparlamentet understryker att den digitala inre marknaden inte kan förverkligas utan tekniska lösningar för att övervinna språkhinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kraftfull och samordnad strategi för den flerspråkiga digitala inre marknaden.

2.  Europaparlamentet ger sitt starka stöd till upprättandet av ett samordnat initiativ med ett robust, hållbart, storskaligt och långsiktigt finansieringssystem för språkteknologi, med det vetenskapliga målet att få en djup förståelse av naturligt språk och öka effektiviteten genom att utbyta kunskaper och dela på infrastruktur och resurser. Parlamentet understryker att finansieringssystemet måste hanteras på europeisk, nationell och regional nivå, med deltagande av forskningscentrum, den akademiska världen, företag (särskilt små och medelstora företag och startup-företag) och andra relevanta intressenter. Parlamentet framhåller att detta projekt bör vara öppet, molnbaserat och interoperabelt samt erbjuda mycket skalbara och högeffektiva grundläggande verktyg för flera olika språkteknologiska tillämpningar.

3.  Europaparlamentet noterar de insatser och det engagemang som ligger bakom den volontärdrivna lokaliseringen och internationaliseringen av programvara med öppen källkod. Parlamentet rekommenderar att man säkerställer att alla eventuella finansieringssystem för språkteknologi både fungerar för och kan tillgås av grupper som använder öppen källkod.

4.  Europaparlamentet betonar att man måste minska teknikklyftan mellan olika språk genom att satsa mer på kunskaps- och tekniköverföring.

5.  Europaparlamentet betonar att den kulturella mångfalden och flerspråkigheten i Europa skulle kunna gynnas av gränsöverskridande tillgång till innehåll, särskilt för utbildningsändamål.

6.  Europaparlamentet kräver att det tas fram åtgärder och lämplig finansiering för att ge europeiska små och medelstora företag samt nystartade företag möjlighet att enkelt tillgå och använda språkteknologi, så att de kan utöka sin verksamhet på internet tack vare tillgången till nya marknader och utvecklingsmöjligheter och på så sätt höja sin innovationsnivå och skapa jobb.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att upprätta en finansieringsplattform för språkteknologi på grundval av genomförandet av sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessutom anser parlamentet att kommissionen bör lägga tonvikt vid forskningsområden som behövs för en djupgående språkförståelse, såsom datorlingvistik, lingvistik, artificiell intelligens, språkteknologi, datavetenskap och kognitiv vetenskap.

8.  Europaparlamentet betonar EU:s, medlemsstaternas, universitetens och andra offentliga institutioners roll i bevarandet av sina respektive språk i den digitala världen och för upprättandet av databaser och översättningsteknologi för alla språk i EU, inklusive mindre utbredda språk. Parlamentet efterlyser samordning mellan forskningen och näringslivet med den gemensamma målsättningen att stärka de digitala möjligheterna till språköversättning och med öppen tillgång till de data som krävs för den tekniska utvecklingen på detta område.

9.  Europaparlamentet noterar den växande klyftan mellan engelska och andra EU-språk på teknikområdet, vilket medför en ojämlik tillgång till information mellan olika åldersgrupper, regioner och medlemsstater samt mellan människor med olika utbildningsnivåer. Parlamentet betonar att ojämlikheten skulle minska om innehållet blev tillgängligt på olika EU-språk.

10.  Europaparlamentet påpekar att språket kan utgöra ett hinder för förmedlingen av vetenskapliga kunskaper. Parlamentet konstaterar att de flesta inflytelserika vetenskapliga tidskrifter publiceras på engelska, vilket skapar en stor förskjutning i skapandet och fördelningen av akademiska kunskaper. Parlamentet understryker att dessa förutsättningar för kunskapsproduktion måste speglas i EU:s politik och program för forskning och innovation. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att försöka hitta lösningar som innebär att vetenskapliga kunskaper tillgängliggörs även på andra språk än engelska samt att stödja utvecklingen av artificiell intelligens på området för naturliga språk.

11.  Europaparlamentet konstaterar att system med öppen källkod och öppen programvara innebär fördelar för EU-medborgarna eftersom kommersiella algoritmer inte är allmänt tillgängliga medan vem som helst kan granska algoritmer med öppen källkod och delta i vidareutvecklingen av tekniken, vilket i sin tur bidrar till uppdaterade och välfungerande maskinspråk.

12.  Europaparlamentet noterar den känsliga karaktären på vissa av de uppgifter som förs in i översättningssystem som, av personuppgifts- och integritetsskäl, inte kan överlåtas till kommersiella företag och deras gratisprogram eftersom det är oklart hur dessa skulle kunna använda den kunskap som samlas in genom översättningsprogram, till exempel i fallet med hälsouppgifter.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det behövs sektorsöverskridande forskning och studier kring konsekvenserna av språkligt minoritetsskapande i den digitala världen och dess effekter på jämlikheten och tillgången till information.

14.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av flerspråkiga offentliga e-tjänster i europeiska, regionala och, i lämpliga fall, lokala förvaltningar med innovativ, inkluderande och stödjande språkteknologi, vilket kommer att minska ojämlikheten mellan språk och språkgemenskaper, främja likvärdig tillgång till tjänster, stimulera rörligheten för företag, medborgare och arbetstagare i Europa och trygga förverkligandet av en inkluderande och flerspråkig digital inre marknad.

15.  Europaparlamentet konstaterar att språkteknologin tillgängliggörs på engelska först. Parlamentet är medvetet om att stora globala och europeiska tillverkare och företag ofta även utvecklar språkteknologi för de största europeiska språken med relativt stora marknader: spanska, franska och tyska (även om dessa språk redan saknar resurser på vissa delområden), men vill ändå betona att det bör göras allmänna insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att säkerställa utvecklingen av språkteknologi för officiella EU-språk med färre talare och att det även bör göras särskilda insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att inkludera och främja regionala språk och minoritetsspråk i denna utveckling.

16.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bättre utnyttja nya tekniska tillvägagångssätt som bygger på ökade dataresurser och bättre tillgång till stora mängder data, i syfte att främja utvecklingen av djupinlärande neuronnät som gör språkteknologin till en verklig lösning på problemet med språkhinder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att trygga tillräcklig finansiering för att stödja en sådan teknisk utveckling.

17.  Europaparlamentet konstaterar att språk med färre talare behöver verkligt stöd från ett antal berörda parter, inbegripet stilgjuterier när det gäller diakritiska tecken, tangentbordstillverkare och innehållshanteringssystem, så att man på lämpligt sätt kan lagra, bearbeta och visa innehåll på dessa språk. Parlamentet begär att kommissionen bedömer hur sådant stöd kan uppbådas och ingå som en rekommendation i upphandlingsförfaranden inom EU.

18.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka samarbetet mellan näringslivet och dataägarna. Parlamentet betonar att man måste anpassa regelverket och säkerställa en mer öppen och interoperabel användning och insamling av språkresurser.

19.  Europaparlamentet anser att de aktörer som integrerar IKT i EU bör ges ekonomiska incitament för att påskynda tillhandahållandet av molnbaserade tjänster i syfte att möjliggöra en smidig integration av språkteknologi i sina programvaror för e-handel och i synnerhet för att små och medelstora företag ska kunna dra nytta av automatisk översättning.

20.  Europaparlamentet betonar att Europa måste säkra sin ledande ställning på området för språkcentrerad artificiell intelligens. Parlamentet påminner om att det är EU-företag som är bäst lämpade att erbjuda skräddarsydda lösningar som är utformade efter våra specifika kulturella, samhälleliga och ekonomiska behov.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ekonomiskt stöd till textning, dubbning och översättning av datorspel och programvara till minoritetsspråk.

22.  Europaparlamentet konstaterar att de tillgängliga digitala verktygen och resurserna för mindre språk, inbegripet den digitala tillgängligheten till alla rättstavningsprogram och metoder för översättning och digitalisering av teckenspråk, är otillräckliga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge ekonomiskt stöd till projekt som syftar till att ta fram, samla in och främja bästa resurser, bland annat tangentbordsuppsättningar, ordböcker, översättningsprogram och bästa praxis för användning av språk som hotas av digital utestängning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Julia Reda, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Cornelia Ernst, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, Werner Langen, Rupert Matthews, Răzvan Popa, Dominique Riquet, Theodor Dumitru Stolojan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa D’Amato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

61

+

ALDE

Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Dominique Riquet, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski, Rupert Matthews, Evžen Tošenovský

EFDD

Rosa D’Amato, Dario Tamburrano

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Cornelia Ernst, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

NI

David Borrelli

PPE

Pilar Ayuso, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Theodor Dumitru Stolojan, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler

S&D

Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Csaba Molnár, Dan Nica, Miroslav Poche, Răzvan Popa, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Julia Reda, Claude Turmes

1

-

EFDD

Jonathan Bullock

2

0

ENF

Angelo Ciocca, Christelle Lechevalier

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

19.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Rupert Matthews, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marlene Mizzi, Liliana Rodrigues, Algirdas Saudargas, Remo Sernagiotto, Francis Zammit Dimech


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

GUE/NGL

Curzio Maltese

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Algirdas Saudargas, Michaela Šojdrová, Bogdan Brunon Wenta, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Silvia Costa, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Marlene Mizzi, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Jill Evans

0

-

 

 

4

0

ECR

Angel Dzhambazki, Rupert Matthews, Remo Sernagiotto

ENF

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande