Förfarande : 2017/2225(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0240/2018

Ingivna texter :

A8-0240/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 21
CRE 10/09/2018 - 21

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0323

BETÄNKANDE     
PDF 389kWORD 55k
27.6.2018
PE 620.793v02-00 A8-0240/2018

om effekten av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland

(2017/2225(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Derek Vaughan

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Nordirland är en av de fattigaste regionerna i nordvästra Europa. Detta kan delvis förklaras av nedgången i vissa traditionella industribranscher, men Nordirland led också av internt våld i flera årtionden. Genom det så kallade ”långfredagsavtalet”, eller ”Belfastavtalet”, från 1998 inleddes vägen mot fred, där de brittiska och irländska regeringarna samt samhällena i norr och söder med stor övertygelse enades om en maktfördelning som skulle ge ett slut på våldet och segregeringen.

Efter att långfredagsavtalet undertecknades har EU spelat en ökande roll i fredsprocessen i Nordirland. Detta stöd har skett på två huvudsakliga sätt. För det första utgör EU den allmänna politiska ramen för förbindelserna mellan Förenade kungariket, Irland och Nordirland. För det andra så har EU:s sammanhållningspolitik genom åren haft ett särskilt fokus på Nordirland för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen inom ramen för fredsprocessen. Med detta i åtanke så vill Europaparlamentet undersöka effekterna av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland i syfte att fastställa vägen framåt.

Nordirland drar nytta av olika sammanhållningsprogram, i synnerhet från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Peace-programmet för Nordirland och de irländska gränsregionerna samt de gränsöverskridande Interreg-programmen.

I vissa fall spelar EU-medel i Nordirland samma roll som i andra europeiska regioner, dvs. att främja ekonomisk utveckling och sociala framsteg, men det finns även vissa program som är skräddarsydda efter den specifika situationen i Nordirland och syftar till att bygga broar mellan de två befolkningsgrupperna och över gränsen.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) i Nordirland

Målet med ERUF-programmet i Nordirland för perioden 2014–2020 är att stärka den övergripande konkurrenskraften. Särskilt fokus läggs på forskning och utveckling samt tekniköverföring till företag i Nordirland, och 113 miljoner euro investeras inom detta område.

Över 140 miljoner euro används för att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och hjälpa dem få tillgång till kapital genom en kombination av ekonomiska instrument och bidrag. Över 6 000 företag kommer att ha tagit emot finansiellt och icke-finansiellt stöd, med målet att skapa 2 800 arbetstillfällen. Ett tredje mål är att främja alternativa koldioxidsnåla åtgärder i Nordirland. 47 miljoner euro har avsatts för att öka energieffektiviteten i subventionerade bostäder samt vidta åtgärder för att främja en koldioxidsnål och hållbar multimodal kollektivtrafik i Belfast.

Till de viktiga projekt som nyligen har finansierats genom Eruf i Nordirland hör Giant’s Causeways besökscentrum, vilket bidrar till områdets attraktionskraft för turister och därmed främjar den lokala ekonomin.

Den totala budgeten för Erufs operativa program för Nordirland under perioden 2014–2020 är 522 091 481 euro, och EU:s bidrag är 313 254 888 euro.

Europeiska socialfonden (ESF) i Nordirland

Huvudmålet för ESF i Nordirland för perioden 2014–2020 är att förbättra kunskaperna, i synnerhet för unga. Syftet är här att bekämpa fattigdom och social utestängning genom att minska arbetslösheten.

Det operativa programmet syftar till att förbättra anställbarheten för 40 000 personer, däribland långtidsarbetslösa. Det finns bestämmelser för yrkesvägledning, rådgivning och utbildning för arbetslösa ungdomar, och att främja lärlingsutbildningar ingår även det i programmets mål.

Den totala budgeten för Europeiska socialfondens operativa program för Nordirland under 2014–2020 är 513 382 725 euro, och EU:s bidrag är 205 353 090 euro.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i Nordirland

Programmet för landsbygdsutveckling i Nordirland är extra viktigt tack vara jordbruksbranschens fortsatta betydelse för den lokala ekonomin. Programmet fokuserar framför allt på att bevara och öka ekosystemen, den lokala utvecklingen i landsbygdsområdena och konkurrenskraften i livsmedelssektorn.

Specifikt får jordbrukarna stöd för att genom avtal binda 12 % av den nordiriska jordbruksmarken till att bevara den biologiska mångfalden, och 1 200 hektar skog planteras för att motverka klimatförändringarna. Under perioden 2014–2020 kommer nästan 20 % av de nordirländska jordbrukarna att dra nytta av investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera sina företag. Dessutom kommer 10 % av jordbruken och 25 % av livsmedelsföretagen att få stöd för att utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader. Genom programmet skapas också nästan 30 000 utbildningsplatser för jordbrukare och andra landsbygdsföretag. Dessutom förväntas en lokal utvecklingsstrategi omfatta varje invånare på landsbygden, medan cirka 12 % av landsbygdsbefolkningen kommer att dra nytta av förbättrade tjänster och infrastruktur.

Den totala operativa programbudgeten för Nordirland uppgår till 760 100 000 EUR för perioden 2014–2020, där EU:s bidrag är 228 400 000 EUR.

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) i Nordirland.

EHFF stöder havs- och fiskeverksamhet och hjälper till att uppnå målen med den gemensamma fiskeripolitiken.

Det finns stöd för projekt som ger en hållbar ekonomisk tillväxt inom havsfiske- och jordbrukssektorerna. Specifikt ges medel för att förbättra fiskefartygen genom bland annat energiförbättringar och utbyte av motorer, för fiskodling, fiskberedning och marknadsföring, för investeringar i landbaserade anläggningar, för tjänster till fiskeribranschen, för jobbskapande och utbildning samt för havsmiljön och inlandsfiske.

Den totala tilldelningen till Nordirland från Europeiska havs- och fiskerifonden under 2014–2020 är 18 310 000 euro, och EU:s bidrag är 13 730 000 euro.

Fonden bedriver i första hand sin verksamhet i Nordirland och i den angränsande regionen i Irland.

Peace IV är ett unikt program inom EU:s sammanhållningspolitik som syftar till att stärka ett fredligt och stabilt samhälle genom att främja försoningen i Nordirland och i gränsregionerna i Irland, dvs. i grevskapen Cavan, Donegal, Leitrim, Louth, Monaghan och Sligo. Syftet är att stödja åtgärder som kommer att bygga upp förtroendet och föra människor från de olika befolkningsgrupperna och de två sidorna om gränsen närmare varandra samt bidra till ett gemensamt samhälle för alla.

Peace IV skiljer sig från de medel och program som nämns ovan i och med att medlen inte förvaltas av nationella eller regionala kontor utan av ett särskilt organ för EU-program (Foras Um Chláir Speisialta An AE/Boord O Owre Ocht UE Projecks). Detta är ett särskilt gränsöverskridande organ som inrättades genom långfredagsavtalet och erkänns av både Förenade kungariket och Irland. Programmet fokuserar på fyra mål.

Syftet med målet gemensam utbildning är att öka antalet direkta, varaktiga och schemabelagda kontakter mellan elever och lärare med alla olika typer av bakgrund. Målet är att 350 skolor och 144 000 elever ska delta i gemensamma utbildningsaktiviteter. Det finns även ett upplägg för lärarutbildning.

När det gäller barn och ungdomar är syftet med programmet att investera i goda förbindelser och handledning för att öka förbindelserna mellan barn och ungdomar med olika bakgrund, främja respekten för mångfalden och öka deras önskan att bilda positiva relationer. Det finns specifika åtgärder för de som är mest marginaliserade, mest utsatta och svårast att nå. Över 43 000 barn kommer att få nya färdigheter och kunskaper. Dessa åtgärder inkluderar lokala myndigheter och samhällen samt lagstadgade och frivilliga organisationer.

Genom att skapa gemensamma områden och tjänster vill man förändra förbindelserna mellan befolkningsgrupperna i programområdet i allmänhet, och i Nordirland i synnerhet. Detta främjar även ett ökat ekonomiskt och socialt engagemang över gränsen och mellan befolkningsgrupperna. När det gäller tjänster riktar sig programmet till offer och överlevare från konflikten, till exempel genom att hantera trauman, fysiska och psykiska hälsobehov och stöd till familjer för att hantera bakgrunden i konflikten.

Genom att bygga positiva relationer är målet att skapa respekt mellan befolkningsgrupperna och över gränsen. Detta inkluderar konfliktlösning och medling, lokala och regionala projekt för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och förståelse, projekt för att utreda historien på ett känsligt sätt, verksamhet inom idrott, konst och kultur samt projekt som underlättar personliga kontakter och rörlighet mellan invånare från delade stadsdelar.

Den totala budgeten för det operativa programmet under perioden 2014–2020 är 269 610 967 euro, och EU:s bidrag är 229 169 320 euro.

Interregprogram i Nordirland

Nordirland deltar i Interreg V-A:s program tillsammans med gränsområdena i Irland och västra Skottland. Det särskilda organet för EU-program förvaltar även detta program.

Programmet fokuserar på fyra områden som är centrala för att skapa jobb och tillväxt: gränsöverskridande initiativ för forskning och innovation, bevarande av den gemensamma miljön, hållbar rörlighet över gränserna samt gränsöverskridande sjukvård och sociala tjänster. Att främja gränsöverskridande kollektivtrafik och tillgång till modern sjukvård i gränsöverskridande regioner är extra viktigt.

Den totala budgeten för Interreg V-As operativa program för Nordirland-Irland-Skottland under perioden 2014–2020 är 282 761 998 euro, och EU:s bidrag är 240 347 696 euro.

Nordirland är också berättigat till stöd från Interreg V-B (gränsöverskridande: Norra Periferin och Arktis, Nordvästeuropa och Atlantområdet) samt Interreg V-C (interregionalt: dvs. Europaövergripande).

Informationsuppdrag till Nordirland

För att mer detaljerat utvärdera effekterna av sammanhållningspolitiken i Nordirland skickade utskottet för regional utveckling ett informationsuppdrag till Nordirland den 21–23 mars 2018. Under detta undersökningsuppdrag mötte ledamöterna en rad intressenter för att samla in information om sammanhållningspolitiken i Nordirland, samt besökte ett antal projekt som hade finansierats med stöd från sammanhållningsprogrammen. Till dessa hörde stadsprojekt i Belfast, gränsöverskridande projekt i Derry/Londonderry-området och landsbygdsprojekt i Giant’s Causeway-området.

Ledamöterna besökte Skainos Centre i östra Belfast och Girdwood Hub i norra Belfast, vilka är exempel på gemensamma områden mellan befolkningsgrupperna. I Derry/Londonderry besökte deltagarna North West Regional Science Park (Catalyst Inc), som hjälper små och medelstora företag att växa i den kunskapsbaserade ekonomin. I Giant’s Causeway besökte utskottets representanter besökscentrumet, som är viktigt för att locka turister till området, men fick även information om tre lokala företag och initiativ som hade fått EU-medel för att hjälpa till att utveckla den lokala ekonomin. I Belfast hölls även möten med kommissionens kontor, det särskilda organet för EU-program, finansdepartementet och näringslivsdepartementet.

Mötena och projektbesöken beskrivs i detalj i uppdragsrapporten, som redovisas separat.

Slutsats

Föredragandens övergripande slutsats om sammanhållningspolitikens effekter i Nordirland är att politiken har en helt igenom positiv effekt på livet i Nordirland, i synnerhet i de eftersatta områdena i städerna och på landsbygden, samt när det gäller förbindelser mellan befolkningsgrupperna. EU:s sammanhållningspolitik har hjälpt till att förbättra ekonomin och de sociala förhållandena i Nordirland efter fredsprocessen, vilket innebär att utvecklingen i Nordirland nu inte alls släpar efter så mycket som den gjorde för ett par årtionden sedan.

När det gäller gränsöverskridande förbindelser är Peace-programmet särskilt viktigt. Det förvaltas av ett oberoende organ som verkar separat från de nationella och regionala myndigheterna och har särskilt fokus på att skapa förbindelser mellan befolkningsgrupperna i Nordirland och över gränsen. Dessa förbindelser skulle ha varit svåra att uppnå utan det EU-stödda Peace-programmet.

Vad det gäller sammanhållningspolitikens framtid i Nordirland anser föredraganden att medlen från sammanhållningspolitiken bör bibehållas efter 2020 om möjligt. Uppföljarna till dagens Peace-program och Interreg V-A-program i Nordirland och gränsområdena bör ges en ännu större prioritet i detta sammanhang, eftersom finansieringen av program som förenar befolkningsgrupperna och går över gränsen bör upprätthållas.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om effekten av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland

(2017/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av effekten av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland

–  med beaktande av bestämmelserna i Belfastavtalet från 1998 (långfredagsavtalet),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0240/2018) och av följande skäl:

A.  I EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland används olika instrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Peace-programmet för Nordirland och gränsregionen samt det gränsöverskridande Interreg-programmet.

B.  Det är uppenbart att Nordirland är en region som har haft stor nytta av EU:s sammanhållningspolitik. Åtagandet om att finansiera kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 är mycket välkommet.

C.   Utöver de mer allmänna sammanhållningspolitiska medlen har Nordirland i synnerhet tjänat på särskilda gränsöverskridande program och program som går över gränsen för befolkningsgrupperna, däribland Peace-programmet.

D.   EU:s sammanhållningspolitik, i synnerhet genom Peace-programmet, har på ett avgörande sätt bidragit till fredsprocessen i Nordirland, stödjer långfredsavtalet och fortsätter att stödja försoningen av befolkningsgrupperna.

E.  Efter att Peace-programmet inrättades 1995 har mer än 1,5 miljarder euro använts till det dubbla målet att främja sammanhållningen mellan de samhällen som är inblandade i konflikten i Nordirland och gränsgrevskapen i Irland, samt till ekonomisk och social stabilitet.

F.  Framgången för EU:s sammanhållningsstöd bygger delvis på att det rör sig om ”neutrala medel”, dvs. de är inte direkt kopplade till någondera befolkningsgruppens intressen.

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen och den positiva effekten av EU:s sammanhållningspolitik för Nordirland, i synnerhet när det gäller återhämtningen i eftersatta stads- och landsbygdsområden och bekämpning av klimatförändringarna samt för att bygga kontakter mellan befolkningsgrupperna och över gränsen i samband med fredsprocessen. Parlamentet konstaterar specifikt att stödet till eftersatta stads- och landsbygdsområden ofta ges i form av stöd för en ny ekonomisk utveckling som främjar den kunskapsbaserade ekonomin, såsom vetenskapsparkerna i Belfast och Derry/Londonderry.

2.  Europaparlamentet understryker att över en miljard euro i ekonomiskt stöd från EU kommer att ha gått till den ekonomiska och sociala utvecklingen i Nordirland och angränsande regioner under den nuvarande budgetramen, varav 230 miljoner kommer att investeras i Peace-programmet för Nordirland (med en total budget på nästan 270 miljoner euro) och 240 miljoner i Interreg V-A-programmet för Nordirland, Irland och Skottland (med en total budget på 280 miljoner euro).

3.   Europaparlamentet anser att de särskilda EU-programmen för Nordirland, i synnerhet Peace-programmet, är av stor betydelse för att upprätthålla fredsprocessen, eftersom de främjar försoning, gränsöverskridande kontakter och kontakter mellan befolkningsgrupperna. Parlamentet konstaterar att gränsöverskridande samarbete, samarbete mellan befolkningsgrupperna och gemensamma tjänster är särskilt viktiga i detta hänseende.

4.  Europaparlamentet välkomnar de viktiga framsteg som har gjorts genom Peace-programmet i Nordirland och noterar det arbete som har utförts av alla parter i denna process.

5.   Europaparlamentet ser att förtroendebyggande åtgärder inom och mellan befolkningsgrupperna, och åtgärder för en fredlig samexistens, såsom gemensamma områden och stödnätverk, har spelat en ledande roll i fredsprocessen, eftersom gemensamma områden gör det möjligt för befolkningsgrupperna i Nordirland att förenas som ett samhälle i olika verksamheter och utveckla ömsesidigt förtroende och respekt, och därmed bidra till att överbrygga klyftan.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av samhällsledd lokal utveckling och en nedifrån och upp-strategi som uppmuntrar alla samhällsgrupper att ta egenansvar för projekten, vilket därmed stärker fredsprocessen.

7.  Europaparlamentet noterar att alla intressenter i Nordirland fortfarande verkar för att upprätthålla målen för EU:s sammanhållningspolitik i regionen. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ett samordnat flernivåstyre och partnerskapsprincipen.

8.   Europaparlamentet anser dock att man måste göra mer för att öka den allmänna kännedomen om, synligheten för och behovet av effekterna av EU:s finansiering i Nordirland, i synnerhet genom att informera allmänheten om de EU-finansierade projektens effekter på fredsprocessen och den allmänna ekonomiska utvecklingen i regionen.

9.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att förvaltnings- och kontrollsystemen i regionerna fungerar korrekt och att EU:s ekonomiska stöd därmed används på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar samtidigt att utöver efterlevnaden måste även Peace-programmets underliggande mål alltid beaktas när man utvärderar resultaten av detta program.

10.  Europaparlamentet anser, utan att det påverkar de pågående förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket, att det är mycket viktigt för Nordirland att delta i vissa specifika EU-program efter 2020, såsom Peace-programmet och Interreg V-A-programmet för Nordirland, Irland och Skottland, eftersom detta kraftigt skulle gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen genom att minska de befintliga klyftorna, i synnerhet i eftersatta områden och på landsbygden. Parlamentet vill dessutom se att man inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2020 använder alla relevanta finansiella instrument som skulle kunna användas för att upprätthålla de sammanhållningspolitiska målen.

11.  Europaparlamentet anser, utan att det påverkar de pågående förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket, att EU:s stöd för territoriellt samarbete, i synnerhet gränsöverskridande projekt och projekt mellan samhällsgrupperna, bör upprätthållas efter 2020, eftersom man har fått goda resultat från EU:s särskilda sammanhållningsprogram för Nordirland, dvs. Peace-programmet och Interreg-programmen, vilka är särskilt viktiga för stabiliteten i regionen. Parlamentet befarar att om dessa program avslutas skulle det hota den förtroendebyggande verksamhet som sker gränsöverskridande och över gränsen för befolkningsgrupperna, och därmed även hota fredsprocessen.

12.  Europaparlamentet betonar att 85 % av finansieringen av Peace- och Interreg-programmen kommer från EU. Parlamentet anser därför att det är viktigt att EU fortsätter att sträcka ut sin hand till befolkningsgrupperna i Nordirland efter 2020 genom att spela en aktiv roll i förvaltningen av tillgängliga EU-medel för sammanhållningen och samarbetet mellan befolkningsgrupperna där, och därmed hjälpa dem att överbrygga motsättningarna i samhället. Parlamentet anser därför att medlen bör behållas på en lämplig nivå efter 2020. Parlamentet understryker att detta är viktigt för att fredsbyggandet ska kunna fortsätta.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att framföra det nordirländska exemplet med sammanhållningsmedel, i synnerhet inom Peace-programmet, som ett exempel på hur EU bemöter konflikter mellan befolkningsgrupper och splittringar i samhället. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den nordirländska försoningsprocessen är ett positivt exempel för andra områden i EU som har drabbats av konflikter.

14.  Europaparlamentet betonar att god praxis med sammanhållningsmedlen och Peace-programmet bör ses som en EU-modell och främjas för att kunna överbrygga misstron mellan olika samhällsgrupper och nå långvarig fred i andra delar av Europa, men även övriga världen.

15.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att människorna i Nordirland, i synnerhet de unga, fortsätter att ha möjlighet till ekonomiskt, socialt, och kulturellt utbyte i Europa, och då framför allt tillträde till programmet Erasmus+.

16.   Europaparlamentet noterar även kommissionens avsikt att föreslå en fortsatt finansiering av Peace- och Interregprogrammen i sitt förslag till flerårig budgetram för 2021–2027. Parlamentet noterar även Förenade kungarikets ståndpunktsdokument från april 2018, där Förenade kungariket anger att man tillsammans med Nordirlands regering och Irlands regering är beredd att försöka hitta en efterföljare till Peace IV, samt Interreg V-A, för perioden efter 2020, i tillägg till bekräftelsen av att man kommer uppfylla sina åtaganden inom Peace och Interreg i den nuvarande fleråriga budgetramen.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till Nordirlands församling och regering samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och dess regioner.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (15.5.2018)

till utskottet för regional utveckling

över effekten av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland

(2017/2225(INI))

Föredragande av yttrande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

–  med beaktande av effekten av EU:s sammanhållningspolitik i Nordirland

–  med beaktande av bestämmelserna i Belfastavtalet från 1998 (Långfredagsavtalet),

A.  Nordirland har haft stor nytta av EU:s sammanhållningspolitik.

B.  Utöver de mer allmänna sammanhållningspolitiska medlen har Nordirland i synnerhet tjänat på särskilda gränsöverskridande program och program som förenar befolkningsgrupper, däribland Peace-programmet för Nordirland. Dessa program har på ett avgörande sätt bidragit till fredsprocessen i Nordirland och till att stödja långfredagsavtalet samt fortsätter att stödja försoningen av de katolska och protestantiska grupperna.

C.  Efter att Peace-programmet inrättades 1995 har mer än 1,5 miljarder euro använts till det dubbla målet att främja sammanhållningen mellan de samhällen som är inblandade i konflikten i Nordirland och gränsgrevskapen i Irland, samt till ekonomisk och social stabilitet.

1.  Europaparlamentet understryker att över en miljard euro i ekonomiskt stöd från EU kommer att ha gått till den ekonomiska och sociala utvecklingen i Nordirland och angränsande regioner under den nuvarande budgetramen, varav 230 miljoner kommer att investeras i Peace-programmet för Nordirland (med en total budget på nästan 270 miljoner euro) och 240 miljoner i Interreg V-A-programmet för Nordirland, Irland och Skottland (med en total budget på 280 miljoner euro).

2.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EU:s sammanhållningspolitik har spelat för att upprätthålla freden i Nordirland och underlätta den gränsöverskridande försoningen.

3.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att förvaltnings- och kontrollsystemen i regionerna fungerar korrekt och att EU:s ekonomiska stöd därmed används på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar samtidigt att utöver efterlevnaden måste även Peace-programmets underliggande mål alltid beaktas när man utvärderar resultaten av detta program.

4.  Europaparlamentet kan inte förutse vilken lösning som nås för Nordirland efter 2020 när det gäller Förenade kungarikets utträde ur EU, men understryker betydelsen av att hitta en lösning för regionen som gör det möjligt att fortsätta det viktiga fredsbyggande arbetet.

5.  Europaparlamentet är övertygat om ett det skulle ligga i Förenade kungarikets, Irlands och hela EU:s intresse att fortsätta att finansiera Peace-programmet i Nordirland och Interreg V-A-programmet för Nordirland, Irland och Skottland i syfte att stödja en fredlig och blomstrande utveckling i dessa regioner. Parlamentet uppmanar alla parter att söka kreativa lösningar för att finansiera dessa viktiga mål.

6.  Europaparlamentet betonar att 85 % av finansieringen av Peace- och Interreg-programmen kommer från EU och att de projekt som finansieras genom dessa program skulle kunna äventyras om EU-finansieringen upphör.

7.  Europaparlamentet välkomnar den brittiska regeringens förslag från augusti 2017 om att tillsammans med den nordirländska regeringen och den iriska regeringen försöka finna en efterföljare till Peace IV för perioden efter 2020(1). Parlamentet understryker de positiva svar som ges i den gemensamma rapporten från december 2017, där både EU:s och den brittiska regeringens förhandlare enades om att undersöka möjligheterna att stödja finansieringsprogrammen Peace och Interreg i framtiden(2). Parlamentet noterar även kommissionens avsikt att föreslå en fortsatt finansiering av dessa program i sitt förslag till nästa fleråriga budgetram(3).

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.5.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

11

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Jonathan Bullock, Martina Dlabajová, Raffaele Fitto, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Georgi Pirinski, Claudia Schmidt, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Julia Pitera

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

11

+

ALDE

Martina Dlabajová

ECR

Raffaele Fitto

PPE

Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Julia Pitera, Claudia Schmidt, Tomáš Zdechovský

S&D

Zigmantas Balčytis, Cătălin Sorin Ivan, Georgi Pirinski, Derek Vaughan

1

-

EFDD

Jonathan Bullock

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Nordirland och Irland: ståndpunktsdokument, punkt 17, augusti 2017.

(2)

Gemensam rapport från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare om framstegen under den första fasen av förhandlingarna med stöd av artikel 50 i EU-fördraget om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen, punkt 55, december 2017.

(3)

Kommissionens meddelande av den 8 december 2017 om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (COM(2017)0784), s. 9.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Martina Anderson, John Howarth, Elsi Katainen, Tunne Kelam, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jonathan Bullock, Andrzej Grzyb


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

32

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Martina Anderson, Martina Michels, Ángela Vallina

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrzej Grzyb, Marc Joulaud, Tunne Kelam, Ivana Maletić, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller, Milan Zver

S&D

Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, John Howarth, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Monika Vana

2

-

EFDD

Jonathan Bullock

NI

Konstantinos Papadakis

4

0

ECR

John Flack, Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande