Förfarande : 2016/0364(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0243/2018

Ingivna texter :

A8-0243/2018

Debatter :

PV 15/04/2019 - 17
CRE 15/04/2019 - 17

Omröstningar :

PV 16/04/2019 - 8.12

Antagna texter :

P8_TA(2019)0370

BETÄNKANDE     ***I
PDF 688kWORD 162k
28.6.2018
PE 613.410v02-00 A8-0243/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder

(COM(2016)0854 – C8‑0474/2016 – 2016/0364(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande Peter Simon

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder

(COM(2016)0854 – C8‑0474/2016 – 2016/0364(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0854),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0474/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0243/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

2016/0364 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU(5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013(6) antogs som svar på den finanskris som bröt ut 2007–2008. Dessa lagstiftningsåtgärder har avsevärt bidragit till att stärka unionens finansiella system och gjort instituten mer motståndskraftiga mot framtida chocker. Även om de var extremt omfattande tog dessa åtgärder inte itu med alla identifierade brister som påverkar instituten. Vissa av de ursprungligen föreslagna åtgärderna har också genomgått översynsklausuler eller har inte varit tillräckligt specificerade för att möjliggöra ett smidigt genomförande.

(2)  Detta direktiv syftar till att ta itu med problem som rör bestämmelser som har visat sig vara otydliga och därför har varit föremål för olika tolkningar eller som har visat sig vara alltför betungande för vissa institut. Det innehåller också sådana anpassningar av direktiv 2013/36/EU som krävs efter antagandet av antingen annan relevant unionslagstiftning, till exempel Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU(7), eller de ändringar som föreslås parallellt av förordning (EU) nr 575/2013. Slutligen kommer de föreslagna ändringarna att bättre anpassa den nuvarande lagstiftningen till den internationella utvecklingen i syfte att främja konsekvens och jämförbarhet mellan olika jurisdiktioner.

(2a)  En av de viktigaste lärdomarna från finanskrisen i Europa var att den institutionella och politiska ramen var otillräcklig för att förhindra och hantera obalanser inom unionen. Mot bakgrund av den senaste tidens institutionella utveckling i unionen krävs en omfattande översyn av den politiska ramen för makrotillsyn. Det är viktigt att förbättra samordningsmekanismen mellan myndigheterna, förenkla aktiveringen av de politiska makrotillsynsverktygen och bredda verktygslådan för makrotillsyn för att säkerställa att myndigheterna snabbt och effektivt kan hantera systemrisker. Lagstiftningsändringarna bör bland annat omfatta en översyn av makrotillsynsmyndigheternas respektive befogenheter på nationell nivå och unionsnivå för att bättra avgränsa deras ansvar inom områdena riskbedömning och beslutsfattande, inbegripet samordnings- och anmälningsförfarandena mellan myndigheterna. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) bör spela en central roll i samordningen av makrotillsynsåtgärder och i överföringen av information om planerade makrotillsynsåtgärder i medlemsstaterna, särskilt genom att offentliggöra antagna makrotillsynsåtgärder på sin webbplats och genom informationsutbyte mellan myndigheterna efter anmälningar av planerade makrotillsynsåtgärder.

(3)  Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag kan vara moderföretag för bankkoncerner och tillämpningen av tillsynskrav planeras på grundval av den konsoliderade situationen för nämnda holdingföretag. Eftersom institut som kontrolleras av sådana holdingföretag kanske inte alltid uppfyller kraven på gruppnivå är det förenligt med räckvidden för konsolidering att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag förs in i det direkta tillämpningsområdet för direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013. Ett särskilt auktorisationsförfarande för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag är därför nödvändigt, liksom tillsyn av de behöriga myndigheterna. Detta skulle säkerställa att konsoliderade tillsynskrav efterlevs direkt av ett holdingföretag som inte kommer att omfattas av tillsynskrav på enskild nivå.

(4)  Den samordnande tillsynsmyndigheten har anförtrotts huvudansvaret när det gäller gruppbaserad tillsyn. Det är därför nödvändigt att auktorisation av och tillsyn över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag också ges till den samordnande tillsynsmyndigheten. Europeiska centralbanken bör, när den utför sin uppgift att utöva gruppbaserad tillsyn över kreditinstituts moderföretag enligt artikel 4.1 g i rådets förordning (EU) nr 1024/2013(8), också ansvara för auktorisation av och tillsyn över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag.

(5)  Kommissionens rapport COM(2016)510 av den 28 juli 2016 visade att vissa av principerna, när de tillämpas på små och icke-komplexa institut, nämligen de krav gällande uppskjuten ersättning eller utbetalning i instrument som anges artikel 94.1 l och m i direktiv 2013/36/EU, är alltför betungande och inte står i proportion till deras tillsynsmässiga fördelar. Det konstaterades på liknande sätt att kostnaden för att tillämpa dessa krav överstiger deras tillsynsmässiga fördelar när det gäller personal med låga nivåer av rörlig ersättning, eftersom sådana rörliga ersättningsnivåer ger svaga eller inga incitament för personalen att ta överdrivna risker. Medan alla institut, generellt sett, bör vara skyldiga att tillämpa alla principer på alla anställda vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på deras riskprofil, är det därför nödvändigt att i direktivet undanta små och icke-komplexa institut och personer med låga rörliga ersättningsnivåer från principerna om uppskjuten ersättning och utbetalning i instrument.

(6a)  Principen om att män och kvinnor ska ha lika lön för lika eller likvärdigt arbete fastställs i artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Denna princip måste tillämpas konsekvent av kreditinstitut och värdepappersföretag. De bör därför tillämpa en könsneutral ersättningspolicy.

(6)  Tydliga, enhetliga och harmoniserade kriterier för identifiering av små och icke-komplexa institut samt låg rörlig ersättning är nödvändiga för att säkerställa samstämmighet i tillsynen och för att skapa lika spelregler för instituten och ett tillräckligt skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela unionen. Samtidigt är det lämpligt att ge en viss flexibilitet till behöriga myndigheter att inta ett striktare förhållningssätt om de anser det nödvändigt. 

(7)  Enligt direktiv 2013/36/EU ska en betydande del, och under alla omständigheter minst 50 %, av all rörlig ersättning bestå av en avvägning av aktier eller motsvarande ägarintressen, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, instrument som är kopplade till institutets aktier eller andra likvärdiga icke-kontanta instrument, ifall institutet inte är börsnoterat, och, om möjligt, alternativa primärkapitalinstrument eller supplementärkapitalinstrument som uppfyller vissa villkor. Denna princip begränsar användningen av instrument som är kopplade till institutets aktier till icke-börsnoterade finansinstitut och kräver att börsnoterade institut använder aktier. Kommissionens rapport COM(2016)0510 av den 28 juli 2016 konstaterade att användningen av aktier kan leda till betydande administrativa bördor och kostnader för börsnoterade institut. Samtidigt kan motsvarande tillsynsfördelar uppnås genom att tillåta börsnoterade institut att använda instrument kopplade till aktier som följer värdet av aktierna. Möjligheten att använda sådana instrument bör därför utsträckas till börsnoterade institut.

(8)  Krav på kapitalbastillägg som föreskrivs av behöriga myndigheter är en viktig pådrivande faktor för ett instituts totala kapitalbasnivå och är relevanta för marknadsaktörerna, eftersom nivån på den ytterligare kapitalbasen påverkar den utlösande faktorn för begränsningar av utdelningar, bonusutbetalningar och utbetalningar från primärkapitaltillskott. En tydlig definition av de omständigheter under vilka kapitaltillägg bör införas bör tillhandahållas för att säkerställa att reglerna tillämpas konsekvent i alla medlemsstater och för att säkerställa en väl fungerande marknad.

(9)  Krav på kapitalbastillägg som föreskrivs av behöriga myndigheter bör fastställas i förhållande till ett instituts specifika situation och vederbörligen motiveras. Dessa krav bör ▌användas för att täcka de risker som enskilda institut löper på grund av sin verksamhet, inbegripet sådana som återspeglar inverkan av vissa affärsmodeller eller av marknadsutvecklingen på ett enskilt instituts riskprofil. De bör dock inte stå i strid med den särskilda behandling som anges i förordning (EU) nr 575/2013 för att undvika oavsiktliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten, kreditgivningen och den reala ekonomin.

(9a)  Utöver kapitalbuffertarna bör risker som är kopplade till institutets grad av systemrelevans också beaktas vid beräkningen av bruttosoliditetsgraden i enlighet med Baselkommitténs beslut om en buffert för globala systemviktiga banker. Därför bör en justering av bruttosoliditetsgraden för globala systemviktiga institut införas, som bör fastställas till 50 % av ett globalt systemviktigt instituts riskvägda högre förlustabsorptionskrav.

(9b)  Översynen och utvärderingen bör ta hänsyn till institutens storlek, struktur och interna organisation samt deras verksamhets art, omfattning och komplexitet. När olika institut har liknande riskprofiler, till exempel därför att de har liknande affärsmodeller eller liknande geografisk belägenhet för exponeringar eller därför att de är underställda samma institutionella skyddssystem, bör de behöriga myndigheterna kunna anpassa den metod som används för översyns- och utvärderingsprocessen för att ta hänsyn till de gemensamma kännetecknen och riskerna för institut med sådana likartade riskprofiler. En sådan anpassning bör dock varken förhindra de behöriga myndigheterna från att vederbörligen beakta de specifika risker som påverkar varje institut eller förändra de införda åtgärdernas institutspecifika karaktär.

(10)  Kravet som gäller bruttosoliditetsgrad är en parallell bestämmelse till de riskbaserade kapitalbaskraven. Varje krav på kapitaltillägg som införs av behöriga myndigheter för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet bör därför läggas till det lägsta bruttosoliditetskravet och inte till det lägsta riskbaserade kapitalbaskravet. Vidare kan det kärnprimärkapital som instituten använder för att uppfylla sina bruttosoliditetskrav även användas för att uppfylla de riskbaserade kapitalbaskraven, inbegripet de kombinerade buffertkraven.

(11)  Behöriga myndigheter bör ha möjlighet att meddela ett institut varje ytterligare justering av det kapital som överstiger minimikraven på kapitalbas, ytterligare kapitalbaskrav och det kombinerade buffertkravet och som de förväntar sig att institutet ska inneha för att hantera framtida situationer och avlägsna situationer. Eftersom dessa riktlinjer utgör ett kapitalmål bör de betraktas som liggande över kapitalbaskraven och det kombinerade buffertkravet i den meningen att underlåtelse att uppfylla detta mål inte utlöser de utdelningsrestriktioner som föreskrivs i artikel 141 i detta direktiv, och det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013 bör inte föreskriva obligatoriska informationskrav för riktlinjerna. Om ett institut upprepade gånger underlåter att uppfylla kapitalmålet bör den behöriga myndigheten ha rätt att vidta tillsynsåtgärder och vid behov ålägga ytterligare kapitalbaskrav.

(12)  De som svarade på kommissionens enkät om EU:s regelverk för finansiella tjänster påpekade att rapporteringsbördan ökar genom den systematiska rapportering som behöriga myndigheter kräver utöver de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013. Kommissionen bör utarbeta en rapport om dessa ytterligare systematiska rapporteringskrav och bedöma huruvida de är förenliga med det enhetliga regelverket för tillsynsrapportering.

(13)  Bestämmelserna i direktiv 2013/36/EU om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är kopplade till de relevanta bestämmelserna i [förordning XX om ändring av förordning (EU) nr 575/2013], vilka kräver en längre genomförandeperiod för instituten. För att anpassa tillämpningen av reglerna om ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret bör de bestämmelser som krävs för att följa relevanta bestämmelser i detta direktiv tillämpas från och med samma datum som de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) [XX].

(14)  För att harmonisera beräkningen av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret när institutens interna system för att mäta denna risk inte är tillfredsställande, bör kommissionen ges befogenhet att anta tekniska tillsynsstandarder för utarbetande av detaljerna i ett standardiserat tillvägagångssätt via de tekniska tillsynsstandarder som avses i artikel 84.4 i detta direktiv, med hjälp av delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i överensstämmelse med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(15)    För att förbättra de behöriga myndigheternas identifiering av de institut som kan komma att drabbas av alltför stora förluster i sin verksamhet utanför handelslagret till följd av potentiella ändringar i räntesatser, bör kommissionen ges befogenhet att anta tekniska tillsynsstandarder för att specificera de sex chockscenarier som alla institut måste tillämpa för att beräkna förändringar i det ekonomiska värde på eget kapital som avses i artikel 98.5, de allmänna antaganden, baserade på internationella standarder, som instituten måste införliva i sina interna system för samma beräkning och för att fastställa eventuellt behov av specifika kriterier för att identifiera de institut för vilka tillsynsåtgärder kan komma i fråga till följd av en minskning av nettoränteintäkter beroende på ränteförändringar, med hjälp av delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(17)  Offentliga utvecklingsbanker och kreditföreningar i vissa medlemsstater har tidigare varit undantagna från unionslagstiftningen om kreditinstitut. För att säkerställa lika spelregler bör det vara möjligt att tillåta även andra offentliga utvecklingsbanker och kreditföreningar att undantas från unionslagstiftningen om kreditinstitut och att verka endast enligt nationella regleringar som står i proportion till de risker som de har att hantera. För att skapa rättssäkerhet är det nödvändigt att fastställa tydliga kriterier för sådana ytterligare undantag och att till kommissionen delegera befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget för att klargöra huruvida enskilda institut eller kategorier av institut uppfyller de fastställda kriterierna.

(17a)  Fullbordandet av bankunionen är ett viktigt steg framåt för att skapa välfungerande gränsöverskridande marknader och säkerställa att bankkunder får ta del av de positiva effekter som följer av en harmoniserad och integrerad europeisk bankmarknad som skapar lika spelregler för europeiska banker. Stora framsteg har gjorts när det gäller fullbordandet av bankunionen, men vissa hinder – t.ex. när det gäller alternativ och nationella valmöjligheter – kvarstår. Harmoniseringen av bestämmelserna är särskilt svår när det gäller stora gränsöverskridande koncerninterna exponeringar eftersom den gemensamma tillsynsmekanismen inte har ensam behörighet på detta område. Dessutom omfattas gränsöverskridande verksamhet inom bankunionen fullt ut av den metod som används av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS), vilket gör det mindre attraktivt för en bank som är belägen i ett land i euroområdet att utvidga sin verksamhet till ett annat land i euroområdet än på sin egen hemmamarknad. Följaktligen bör kommissionen, efter nära samråd med ECB, ESRB och EBA, se över den nuvarande ramen, samtidigt som en balanserad och tillsynsmässigt sund strategi för hem- och värdländer upprätthålls och potentiella fördelar och risker för medlemsstaterna och regionerna beaktas.

(17b)  Statsobligationer spelar en avgörande roll för tillhandahållandet av högkvalitativa likvida tillgångar för investerarna och stabila finansieringskällor för staterna. Finansinstituten i vissa medlemsstater har emellertid överinvesterat i obligationer som ges ut av den egna staten, vilket leder till en överdriven hemlandsfavorisering (”home bias”). Ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspapper, och unionens regelverk för tillsynsbehandling av statsskuld bör förbli förenligt med internationella standarder, men samtidigt bör bankerna fortsätta sina ansträngningar i riktning mot mer diversifierade statsobligationsportföljer.

(18)  Innan kommissionen antar akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget är det särskilt viktigt att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa likvärdig delaktighet i utarbetandet av delegerade akter bör det i synnerhet säkerställas att Europaparlamentet och rådet erhåller alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och att deras experter systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som utarbetar delegerade akter.

(19)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att stärka och förbättra befintlig unionslagstiftning som säkerställer enhetliga tillsynskrav gällande kreditinstitut och värdepappersföretag i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)  I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(21)  Direktiv 2013/36/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1Ändringar av direktiv 2013/36/EU

Direktiv 2013/36/EU ska ändras på följande sätt:

(1)  Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

(1)  Led 16 ska ersättas med följande:

”16) I Nederländerna, Nederlandse Investeringsbank voor Ontwikkelingslanden NV, NV Noordelijke Ontwikkelingsmaatschappij, NV Industriebank Limburgs Instituut voor Ontwikkeling en Financiering, Overijsselse Ontwikkelingsmaatschappij NV och kredietunies.”

(2)  Följande led ska läggas till som led 24:

”24) I Kroatien, kreditne unije och Hrvatska banka za obnovu i razvitak.”

(b)  Följande punkter ska införas som punkt 5a och punkt 5b:

”5a.  Utan att det påverkar de institut som anges i punkt 5, ska detta direktiv inte vara tillämpligt på ett institut för vilket kommissionen fastställer i en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 148, på grundval av den information som den förfogar över, att institutet uppfyller samtliga följande villkor, utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd:

(a)  Det har etablerats ▌av en medlemsstats nationella regering, regionala regering eller lokala myndighet.

(b)  Lagar och bestämmelser som gäller för institutet bekräftar att ▌målen omfattar verksamheter av allmänintresse, såsom tillhandahållandet av finansiering för marknadsföring eller utveckling av specifik ekonomisk verksamhet eller vissa geografiska områden i den berörda medlemsstaten. 

(c)  Det är föremål för ramverk för tillsyn som säkerställer dess finansiella stabilitet.

(d)  Den nationella regeringen, den regionala regeringen eller den lokala myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, måste skydda institutets bärkraft eller garanterar direkt eller indirekt minst 75 % av institutets skulder eller kapitalbaskrav, finansieringsbehov eller exponeringar.

(e)  Det är förhindrat att ta emot insättningar från allmänheten, med undantag för insättningar som garanteras av den nationella eller regionala regeringen eller den lokala myndigheten

(f)  Om institutet har inrättats av en regional regering eller en lokal myndighet, är den största delen av dess verksamhet begränsad till den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget.

(g)  För institut vars kapitalbaskrav, finansieringsbehov eller exponeringar till mindre än 75 % garanteras direkt eller indirekt av en medlemsstats nationella regering, regionala regering eller lokala myndighet i enlighet med led d, understiger det sammanlagda värdet av dess tillgångar 30 miljarder euro.

(h)  Institutets sammanlagda tillgångar relativt BNP i den berörda medlemsstaten är mindre än 30 %.

Kommissionen ska regelbundet kontrollera att ett institut som omfattas av en delegerad akt som antagits enligt artikel 148 fortsätter att uppfylla de villkor som fastställs i första stycket.

5b.  Utan att det påverkar de institut som förtecknas i punkt 5, ska detta direktiv inte vara tillämpligt på kategorier av institut i en medlemsstat om kommissionen fastställer i en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 148, på grundval av den information som den förfogar över, att instituten i denna kategori räknas som kreditföreningar enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat och uppfyller följande villkor:

(a)  De är finansiella institut av kooperativ typ.

(b)  Medlemskapet är begränsat till ett antal deltagare som har vissa på förhand fastställda gemensamma personliga egenskaper eller intressen.

(c)  De får endast tillhandahålla lån och finansiella tjänster till sina medlemmar.

(d)  De får endast ta emot insättningar eller återbetalbara medel från sina medlemmar ▌.

(e)  De får endast utföra de verksamheter som förtecknas i punkterna 1–6 och 15 i bilaga I till detta direktiv.

(f)  De är föremål för lämpliga och effektiva tillsynskrav, inbegripet minimikapitalkrav och ett ramverk för tillsyn med liknande effekt som det ramverk som etablerats enligt unionslagstiftningen.

(g)  Det sammanlagda värdet av tillgångarna hos denna kategori av institut överstiger inte 3 % av den berörda medlemsstatens BNP ▌.

(h)  Deras verksamhet är begränsad till den medlemsstat där deras huvudkontor är beläget.

Kommissionen ska regelbundet kontrollera att en kategori av institut som omfattas av en delegerad akt som antagits enligt artikel 148 fortsätter att uppfylla de villkor som fastställs i första stycket.”

(c)  Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. De enheter som avses i punkt 5 led 1 och led 3–24 och i de delegerade akter som antagits i enlighet med punkterna 5a och 5b i denna artikel ska behandlas som finansiella institut vid tillämpning av artikel 34 och avdelning VII kapitel 3.”

(ca)  Följande punkt ska införas:

”6a. Medlemsstaterna ska se till att en förteckning över de enheter som undantas från detta direktivs tillämpningsområde enligt punkterna 5a och 5b offentliggörs, tillsammans med uppgifter om omfattningen av eventuella insättningsskydd.”

(d)  Följande punkt ska läggas till som punkt 7:

”De kriterier som anges i punkterna 5a och 5b, varigenom ett institut kan undantas genom en delegerad akt i enlighet med artikel 148, ska inte under några omständigheter gälla för institut som tidigare har undantagits enligt förteckningen i punkt 5.

Kommissionen får senast [5 år efter ikraftträdandet] för de enheter som förtecknas i enlighet med punkterna 5a och 5b, se över det nationella rättsliga ramverket och tillsynen som är tillämpliga på dessa enheter, med beaktande även av de kriterier i punkterna 5a och 5b som anges däri.”

(2)  Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 1 ska följande led läggas till:

”60) resolutionsmyndighet: resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1.18 i direktiv 2014/59/EU.

(61) globalt systemviktigt institut: globalt systemviktigt institut enligt definitionen i artikel 4.1.132 i förordning (EU) nr 575/2013.

(62) globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU enligt definitionen i artikel 4.1.133 i förordning (EU) nr 575/2013.

(63) grupp: grupp enligt definitionen i artikel 4.1.137 i förordning (EU) nr 575/2013.

(64) grupp i tredjeland: en grupp vars moderföretag är etablerat i ett tredjeland.”

(64a)  könsneutral ersättningspolicy hos ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag: en ersättningspolicy som grundas på lika lön för män och kvinnor för lika eller likvärdigt arbete.

(b)  Följande punkt ska läggas till som punkt 3:

”3. Vid tillämpningen av kraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå och för gruppbaserad tillsyn i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, ska begreppen ”institut”, ”moderinstitut i en medlemsstat”, ”moderinstitut inom EU” och ”moderföretag” också tillämpas på finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av kraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå och som är auktoriserade i enlighet med artikel 21a.”

”3.  I artikel 4 ska punkt 8 ersättas med följande:

”8. Medlemsstaterna ska säkerställa att, om andra myndigheter än de behöriga myndigheterna har resolutionsbefogenhet, dessa andra myndigheter har ett nära samarbete och samråder med de behöriga myndigheterna vid utarbetandet av resolutionsplaner och i alla andra fall där detta krävs enligt detta direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU(9) eller i förordning (EU) nr 575/2013.”

(3a)  I artikel 8 ska punkt 1 ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska kräva att kreditinstitut har erhållit auktorisation från de behöriga myndigheterna innan de inleder sin verksamhet, inbegripet verksamhet som förtecknas i bilaga 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10–14 ska medlemsstaterna fastställa de villkor som ska gälla för auktorisationen och anmäla dem till EBA.”

(4)  Artikel 8.2 ska ändras på följande sätt:

(a)  Led a ska ersättas med följande:

”a) de uppgifter som ska lämnas till de behöriga myndigheterna i ansökan om auktorisation av kreditinstitut, inbegripet verksamhetsplanen enligt artikel 10 och de uppgifter som behövs för medlemsstaternas auktorisationskrav, vilka anmälts till EBA i enlighet med punkt 1,”

(b)  Led b ska ersättas med följande:

”b) de krav som är tillämpliga på aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav eller, om inga kvalificerade innehav finns, de 20 största aktieägarna eller medlemmarna, i enlighet med artikel 14, och”

(5)  I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Punkt 1 ska inte gälla mottagande av insättningar eller andra återbetalbara medel från något av följande:

(a)  En medlemsstat.

(b)  En medlemsstats regionala eller lokala myndigheter.

(c)  Offentliga internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater är medlemmar.

(d)  Personer eller företag vars verksamhet uttryckligen omfattas av unionsrätten, utöver detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

(e)  Enheter som avses i artikel 2.5, 2.5a och 2.5b och vars verksamhet regleras i den nationella lagstiftningen.”

(6)  Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10Verksamhetsplan och organisationsstruktur

Medlemsstaterna ska kräva att det till varje ansökan om auktorisation fogas en verksamhetsplan i vilken den tilltänkta verksamhetsinriktningen anges och kreditinstitutets organisationsstruktur beskrivs, inbegripet angivelse av moderföretag, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom gruppen.”

(7)  I artikel 14 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation att inleda verksamhet som ett kreditinstitut om de med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitut bedömer att lämpligheten hos aktieägare eller medlemmar inte är tillfredsställande i enlighet med kriterierna i artikel 23.1. Artikel 23.2 och 23.3 och artikel 24 ska tillämpas.”

(8)  I artikel 18 ska led d ersättas med följande:

”d) inte längre uppfyller tillsynskraven i delarna tre, fyra eller sex, utom för de krav som anges i artiklarna 92a och 92b, i förordning (EU) nr 575/2013, eller som föreskrivs i artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv, eller inte längre kan förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna och särskilt, inte längre har säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel,”.

(9)  Följande artiklar ska införas som artiklarna 21a och 21b:

”Artikel 21aAuktorisation av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

1.  Medlemsstaterna ska kräva att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag begär auktorisation av den samordnande tillsynsmyndigheten enligt artikel 111.

Om den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget inrättades, ska den samordnande tillsynsmyndigheten samråda med den behöriga myndigheten.

2.  Ansökan om auktorisation enligt punkt 1 ska innehålla uppgifter om följande:

(a)  Organisationsstruktur för den grupp i vilken det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår, med tydligt angivande av dotterföretag och, där tillämpligt, moderföretag.

(b)  Efterlevnad av de krav rörande praktisk ledning av affärsverksamheten och huvudkontorets belägenhet som anges i artikel 13.

(c)  Efterlevnad av krav på aktieägare och medlemmar enligt artikel 14.

3.  Den samordnande tillsynsmyndigheten får endast bevilja auktorisation om den anser att alla följande villkor är uppfyllda:

(a)  Det finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är föremål för kraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 är i stånd att uppfylla dessa krav.

(b)  Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget hindrar inte en effektiv tillsyn av dotterinstitut eller moderinstitut.

4.  Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kräva att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag tillhandahåller myndigheten de uppgifter som krävs för att den ska kunna övervaka gruppens organisationsstruktur och efterlevnaden av de krav för auktorisation som avses i denna artikel.

5.  Den samordnande tillsynsmyndigheten får endast återkalla en auktorisation som beviljats ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag om ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag

(a)  inte använder auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller har sålt alla sina dotterföretag som är institut,

(b)  har erhållit auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler,

(c)  inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har beviljats,

(d)  är föremål för de krav som fastställs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå och inte längre uppfyller de tillsynskrav som anges i delarna tre, fyra eller sex i förordning (EU) nr 575/2013 eller som föreskrivs i artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv, eller inte längre kan förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna,

(e)  omfattas av något annat fall där det i nationell lag föreskrivs att auktorisationen ska återkallas, eller

(f)  begår en av de överträdelser som avses i artikel 67.1.

Artikel 21bMellanvarande moderföretag inom EU

1.  ▌Två eller flera institut i unionen som ingår i samma grupp från tredjeland ska ha ett enda mellanvarande moderföretag inom EU som är etablerat i unionen.

1a.  De behöriga myndigheterna får tillåta att de institut som avses i punkt 1 har två mellanvarande moderföretag inom EU om de behöriga myndigheterna förvissar sig om att etableringen av ett enda mellanvarande moderföretag inom EU skulle

(i)  strida mot ett obligatoriskt krav om åtskillnad av verksamheterna i enlighet med reglerna i det tredjeland där det yttersta moderföretaget från tredjeland har sitt huvudkontor, eller

(ii)  leda till att möjligheterna till resolution blir mindre effektiva än med två mellanvarande moderföretaget inom EU enligt en bedömning som utförs av den resolutionsmyndighet som är behörig för det mellanvarande moderföretaget inom EU, efter samråd med den resolutionsmyndighet som är behörig för moderföretaget för det mellanvarande moderföretaget inom EU.

1b.   När två eller flera institut i unionen som ingår i samma grupp från tredjeland har två mellanvarande moderföretag inom EU i enlighet med punkt 1a och har auktoriserats som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 eller godkänts som finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag i enlighet med artikel 21a, ska gruppbaserad tillsyn utövas av

(i)  den behöriga myndigheten för kreditinstitutet eller, om det finns flera kreditinstitut, det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen,

(ii)  den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen om det inte ingår något kreditinstitut i gruppen, i fall där det mellanvarande moderföretaget inom EU har godkänts som finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag i enlighet med artikel 21a.

Genom undantag från led i i denna punkt ska, i fall där en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett kreditinstitut i en grupp, den samordnande tillsynsmyndigheten vara den behöriga myndighet som på individuell nivå utövar tillsyn över ett eller flera av kreditinstituten i gruppen, om summan av de totala balansomslutningarna för dessa kreditinstitut under tillsyn är högre än den för de kreditinstitut som står under tillsyn på individuell nivå av någon annan behörig myndighet.

Genom undantag från led ii i denna punkt ska, i fall där en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett värdepappersföretag i en grupp, den samordnande tillsynsmyndigheten vara den behöriga myndighet som utövar tillsyn på individuell nivå över ett eller flera av värdepappersföretagen i gruppen med sammantaget den största totala balansomslutningen.

Den tillsynsmyndighet som fastställs i enlighet med denna punkt ska vara den konsoliderande tillsynsmyndigheten i enlighet med kapitel 3 i avdelning VII.

1c.   När två mellanvarande moderföretag inom EU är tillåtna enligt punkt 1a ska de betraktas som en grupp vid utnämningen av en resolutionsmyndighet på koncernnivå enligt direktiv 2014/59/EU och den koncernresolutionsmyndigeten ska ha alla befogenheter rörande de mellanvarande moderföretagen inom EU som den skulle ha haft om dessa företag hade utgjort en koncern inom ett moderföretag i EU.

2.  Medlemsstaterna ska kräva att ett mellanvarande moderföretag inom EU auktoriseras som ett institut i enlighet med artikel 8, eller som ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag i enlighet med artikel 21a.

3.  Punkterna 1, 1a och 2 ska inte gälla om det totala värdet av tillgångar i unionen för gruppen från tredjeland är lägre än 30 miljarder euro, såvida inte gruppen från tredjeland är ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU.

4.  Vid tillämpning av denna artikel ska det totala värdet av tillgångarna i unionen för gruppen från tredjeland innehålla följande:

(a)  De totala tillgångarna hos varje institut i unionen för gruppen från tredjeland enligt deras konsoliderade balansräkning.

(b)  De totala tillgångarna hos varje filial för gruppen från tredjeland som är auktoriserad i unionen i enlighet med artikel 47.

Genom undantag från denna punkt och på skriftlig begäran från en grupp från tredjeland får den behöriga myndigheten från fall till fall helt eller delvis bevilja undantag från kravet i led b efter samråd med den behöriga resolutionsmyndigheten och hemmyndigheten för gruppen från tredjeland och efter en bedömning som tar hänsyn till storleken och komplexiteten på den verksamhet som gruppen från tredjeland bedriver i unionen, storleken på tillgångarna hos filialer för gruppen från tredjeland och storleken på det totala värdet av tillgångarna i unionen jämfört med det totala värdet av tillgångarna för gruppen från tredjeland. De behöriga myndigheterna i medlemsstater där gruppen från tredjeland har registrerade filialer ska höras och instämma med att helt eller delvis bevilja undantag från kravet i led b.

5.  De behöriga myndigheterna ska till EBA anmäla varje auktorisation som beviljas enligt punkt 2 samt följande information om varje grupp från tredjeland som är verksam inom deras jurisdiktion:

(a)  Namnen på och beloppet av de totala tillgångarna för övervakade institut som tillhör en grupp från tredjeland samt den typ av verksamheter som de är auktoriserade att bedriva.

(b)   Namnen på och beloppet av de totala tillgångarna för filialer som är auktoriserade i den medlemsstaten i enlighet med artikel 47.

(c)  Namnet på och den rättsliga formen för eventuella mellanvarande moderföretag inom EU som har etablerats i medlemsstaten och namnet på den grupp från tredjeland som det ingår i.

6.  EBA ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla mellanvarande moderföretag inom EU som har beviljats auktorisation i unionen.

De behöriga myndigheterna ska se till att det finns ett ▌mellanvarande moderföretag inom EU för alla institut som ingår i samma grupp från tredjeland.”

6a.  Genom undantag från punkt 1 ska grupper som bedriver verksamhet via fler än ett institut i unionen och har ett totalt värde på tillgångar som motsvarar eller överstiger 30 miljarder euro, eller dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU, den [dagen för detta direktivs ikraftträdande] ha ett mellanvarande moderföretag inom EU eller, i det fall som avses i punkt 1a, två mellanvarande moderföretag inom EU senast [dagen för detta direktivs ikraftträdande + tre år].

6b.  EBA ska till Europaparlamentet och rådet översända en rapport som beaktar information som mottagits enligt punkt 5 fram till den [dagen för detta direktivs ikraftträdande + fyra år]. Denna rapport ska åtminstone beakta

(a)  huruvida kraven i denna artikel är genomförbara, nödvändiga och proportionerliga och huruvida andra åtgärder skulle vara lämpligare,

(b)  inverkan av krav på strukturell åtskillnad i andra jurisdiktioner.

6c.  Inom två år från och med dagen för detta direktivs ikraftträdande ska EBA översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av filialer från tredjeland enligt medlemsstaternas relevanta nationella lagstiftning. Denna rapport ska åtminstone beakta

(a)  huruvida och i vilken utsträckning tillsynspraxis enligt nationell lagstiftning för filialer från tredjeland skiljer sig åt mellan medlemsstaterna,

(b)  huruvida en annorlunda behandling av filialer från tredjeland skulle kunna leda till regelarbitrage,

(c)  om en ytterligare harmonisering av nationella system för filialer från tredjeland skulle vara nödvändig och lämplig, i synnerhet med tanke på betydande filialer från tredjeland.

Kommissionen ska vid behov översända ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet baserat på EBA:s rekommendationer.

(10)  I artikel 23.1 ska led b ersättas med följande:

”(b) Anseende, kunskaper, färdigheter och erfarenheter, i enlighet med artikel 91.1, för de medlemmar i ledningsorganet som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet efter det tilltänkta förvärvet.”

(11)  I artikel 47 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om följande:

(a)  Alla auktorisationer för filialer som beviljas kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland.

(b)  Totala tillgångar och skulder hos de auktoriserade filialerna till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland, enligt regelbundna rapporter.

EBA ska på sin webbplats offentliggöra förteckningen över alla filialer från tredjeland som är auktoriserade att bedriva verksamhet i medlemsstaterna, med uppgift om medlemsstaten och varje filials totala tillgångar.”

(11a)  I artikel 56 ska följande led läggas till som leden fa och fb:

"(fa)  de behöriga myndigheter som avses i artikel 48 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849,

(fb)  behöriga myndigheter eller organ som ansvarar för tillämpningen av regler om strukturell åtskillnad inom en bankgrupp.”

(11b)  I artikel 57.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”(1) Utan hinder av artiklarna 53, 54 och 55 ska medlemsstaterna säkerställa ett informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna och de myndigheter som ansvarar för tillsyn över”

(11c)  I artikel 63.1 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndigheterna minst får kräva att den person som avses i första stycket ersätts om den personen agerar i strid med sina skyldigheter enligt första stycket.”

(11d)  Artikel 74 ska ändras på följande sätt:

”1. Instituten ska ha en robust bolagsstyrning, i vilket ingår en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, transparenta och konsekventa ansvarskedjor, effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som institutet är eller kan bli exponerat för, tillfredsställande metoder för intern kontroll, inklusive sunda administrations- och redovisningsrutiner, samt ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering. Denna ersättningspolicy och denna ersättningspraxis ska vara könsneutrala.

2. De styrformer, processer och metoder som avses i punkt 1 ska vara heltäckande och stå i proportion till karaktären, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i affärsmodellen och institutets verksamhet. De tekniska kriterier som fastställs i artiklarna 76–95 ska beaktas.

3. EBA ska utfärda riktlinjer för de styrformer, processer och metoder som avses i punkt 1, i enlighet med punkt 2. Ett år efter antagandet av detta direktiv ska EBA utfärda riktlinjer om en könsneutral ersättningspolicy för kreditinstitut och värdepappersföretag. Två år efter offentliggörandet av dessa riktlinjer och på grundval av den information som samlats in av de nationella behöriga myndigheterna ska EBA utarbeta en rapport om kreditinstitutens och värdepappersföretagens tillämpning av en könsneutral ersättningspolicy.”

(12)  I artikel 75 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med de kriterier för offentliggörande som fastställs i artikel 450.1 g, h, i och k i förordning (EU) nr 575/2013 samt den information som kreditinstituten och värdepappersföretagen lämnar om lönegapet mellan kvinnor och män och ska använda denna information för att jämföra ersättningstrender och ersättningspraxis. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA.”

(13)  Artikel 84 ska ersättas med följande:

”Artikel 84Ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

1.  Behöriga myndigheter ska se till att instituten genomför interna system eller använder en schablonmetod för att identifiera, utvärdera, hantera och reducera risker från potentiella ränteförändringar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret.

2.  Behöriga myndigheter ska se till att instituten genomför system för att bedöma och övervaka risker från potentiella förändringar i kreditspreadar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret och som inte förklaras av de risker som avses i punkt 1.

3.  Behöriga myndigheter får kräva att ett institut använder den schablonmetod som avses i punkt 1 när de interna system som genomförts av instituten för att utvärdera de risker som avses i punkt 1 inte är tillfredsställande. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna delge det berörda institutet skälen till detta.

4.  EBA ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att, vid tillämpningen av denna artikel, specificera principerna för den schablonmetod som instituten får använda för att utvärdera de risker som avses i punkt 1, inbegripet en konservativt kalibrerad alternativ och förenklad metod för institut med sammanlagda tillgångar under 5 miljarder euro.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast [ett år efter ikraftträdandet].

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.  EBA ska utfärda riktlinjer som specificerar följande:

(a)  Kriterier för utvärdering genom ett instituts interna system av de risker som avses i punkt 1.

(b)  Kriterier för institutens identifiering, hantering och reducering av de risker som avses i punkt 1.

(c)  Kriterier för institutens bedömning och övervakning av de risker som avses i punkt 2.

(d)  Kriterier för att avgöra vilka av institutens interna system som inte är tillfredsställande för syftet i punkt 1 enligt vad som anges i punkt 3.

EBA ska utfärda dessa riktlinjer senast den [ett år efter ikraftträdandet].”

(14)  I artikel 85 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna ska se till att instituten tillämpar riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera exponeringen för operativa risker, även i fråga om modellrisk och risker som följer av utkontraktering och för att täcka lågfrekventa extrema händelser med stor inverkan på institutets verksamhet. Instituten ska ange vad som utgör operativ risk vid tillämpningen av dessa riktlinjer och processer.”

(14a)  I artikel 88.1 ska följande stycke läggas till:

  ”Medlemsstaterna ska åtminstone se till att institutens ledningsorgan fortlöpande övervakar lån till närstående parter och anmäler sådana lån till den behöriga myndigheten om de skulle kunna ge upphov till intressekonflikter. De behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att förbjuda eller begränsa sådana lån.

(14b)  I artikel 89 ska följande punkt läggas till:

”5a.  Kommissionen ska senast den 1 januari 2020, efter samråd med EBA, Eiopa och Esma, kontrollera huruvida den information som avses i leden a till f i punkt 1 fortfarande är lämpliga, samtidigt som hänsyn tas till tidigare konsekvensbedömningar, internationella avtal och utvecklingen på lagstiftningsområdet i unionen, och huruvida ytterligare relevant information kan läggas till i punkt 1.

Kommissionen ska senast den 30 juni 2020, på grundval av samråd med EBA, Eiopa och Esma, rapportera till Europaparlamentet och rådet om den bedömning som avses i punkt 5a och vid behov överlämna ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.”

(14c)  Artikel 91 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Institut, inbegripet finansiella holdingbolag och blandade finansiella holdingbolag, ska ha det främsta ansvaret för att säkerställa att ledamöter i ledningsorganet alltid ska ha ett tillräckligt gott anseende, tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenhet för att kunna utföra sina plikter. ▌Ledamöter i ledningsorganet ska i synnerhet uppfylla de krav som anges i punkterna 2–8.

(b)  Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

7. Ledningsorganet ska ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna förstå institutets verksamhet inklusive de främsta riskerna. Ledningsorganets övergripande sammansättning ska avspegla tillräckligt breda erfarenheter.”

”8. Varje ledamot i ledningsorganet ska agera med ärlighet, integritet och självständigt tänkande, för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den verkställande ledningens beslut och effektivt kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande. Detta krav ska inte leda till att medlemmar från närstående företag eller närstående enheter förbjuds att delta i ledningsorganet när det gäller dess tillsynsfunktion.”

(c)  Följande punkt ska läggas till:

”13a. Utan hinder av artikel 13.1 får de behöriga myndigheterna efter eget gottfinnande bedöma institutens efterlevnad av kraven enligt artikel 91.1–8 med avseende på ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, före eller efter utnämningen av en av dess ledamöter.”

(15)  Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 1 ska utgå.

(b)  I punkt 2 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna ska se till att instituten, när de fastställer och tillämpar sin totala ersättningspolicy, inklusive löner och diskretionära pensionsförmåner för olika personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutens riskprofil, inbegripet den verkställande ledningen, risktagare, personal som utövar kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning medför att de kommer i samma ersättningsklass som den verkställande ledningen▐, iakttar följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek, interna organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet:” "

(ba)  I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”(aa) Ersättningspolicyn ska vara könsneutral: kvinnliga och manliga arbetstagare ska få samma ersättning för lika eller likvärdigt arbete.”

(bb)  Följande punkt ska införas:

”(2a) Punkt 2 i denna artikel och artiklarna 94 och 95 ska inte påverka det fullständiga utövandet av de grundläggande rättigheter som är garanterade genom artikel 153.5 i EUF-fördraget, allmänna principer i nationell avtalsrätt och arbetsrätt, unionsrätt och nationell rätt om aktieägarnas rättigheter och deltagande och allmänna skyldigheter för det berörda institutets ledningsorgan samt i tillämpliga fall arbetsmarknadsparternas rätt att ingå och tillämpa kollektivavtal i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.”

(16)  Artikel 94 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 1 l ska led i ersättas med följande:

”i) Aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, motsvarande ägarintressen, eller instrument som är kopplade till institutets aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, likvärdiga icke-kontanta instrument”.

(aa) I punkt 1 ska led m ändras på följande sätt:

”m) En betydande del, dock under alla omständigheter minst 40 % av den rörliga ersättningsdelen ska skjutas upp för en tidsperiod som omfattar minst ▌fem år och är korrekt anpassad till affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet.

Ersättning som betalas enligt ett uppskovsförfarande ska inte erhållas snabbare än den som betalas på jämnt fördelad (pro rata). För en rörlig ersättningsdel på ett särskilt högt belopp ska minst 60 % av beloppet skjutas upp. Uppskovsperiodens längd ska fastställas i enlighet med konjunkturcykeln, affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet.”

(b)  Följande punkter ska läggas till:

”3. Genom undantag från punkt 1 ska de principer som anges i leden l och m och i led o andra stycket inte gälla följande:

(a)  Ett institut på individuell basis, som även kan vara föremål för konsoliderad tillsyn eller ingå i en bankgrupp, vars tillgångars värde i genomsnitt inte överstiger 8 miljarder euro under den fyraårsperiod som föregår innevarande räkenskapsår.

(b)  En anställd vars årliga rörliga ersättning inte överstiger 50 000 euro och inte motsvarar mer än en fjärdedel av den anställdes totala årliga ersättning.

Genom undantag från led a kan en behörig myndighet besluta att institut på individuell basis, som även kan vara föremål för konsoliderad tillsyn eller ingå i en bankgrupp, vars totala tillgångar understiger det tröskelvärde som anges i led a inte ska omfattas av undantaget på grund av arten och omfattningen av deras verksamhet, deras interna organisation eller, där tillämpligt, särdragen i den grupp som de tillhör.

Genom undantag från led b får en behörig myndighet besluta att anställda vilkas årliga rörliga ersättning är lägre än det tröskelvärde och den andel som avses i led b inte ska omfattas av undantaget på grund av nationella marknadsegenskaper vad gäller ersättningspraxis, eller på grund av dessa personers typ av ansvarsområden och arbetsuppgifter.

4. Senast [fyra år efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen, i nära samarbete med EBA, se över och rapportera om tillämpningen av punkt 3 och lägga fram den rapporten för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

5. EBA ska anta riktlinjer för att underlätta genomförandet av punkt 3 och säkerställa dess enhetliga tillämpning.”

(17)  Artikel 97 ska ändras på följande sätt:

(a)  I artikel 97.1 ska led b utgå.

(b)  Följande punkt ska införas:

”4a. De behöriga myndigheterna får skräddarsy metoderna för den översyns- och utvärderingsprocess som avses i punkt 1 för att ta hänsyn till institut med liknande riskprofil, såsom liknande affärsmodeller eller liknande geografisk belägenhet för exponeringar. Sådana skräddarsydda metoder får omfatta riskorienterade riktmärken och kvantitativa indikatorer och ska inte inverka på den institutspecifika karaktären hos åtgärder som införts i enlighet med artikel 104.

De behöriga myndigheterna ska informera EBA om de använder skräddarsydda metoder enligt denna punkt. EBA ska övervaka tillsynsmetoderna och utfärda riktlinjer för att ange hur likande riskprofiler ska bedömas enligt denna punkt, och för att säkerställa en enhetlig och proportionerlig tillämpning av liknande skräddarsydda metoder för institut i unionen. Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

(18)  Artikel 98 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 1 ska led j utgå.

(aa)  Följande punkter ska införas som punkt 3a och punkt 3b:

”3a. Med beaktande av erfarenheten från tillämpningen av de riktlinjer som avses i artikel 395.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska EBA senast den [två år efter detta direktivs ikraftträdande] utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att utforma en metodologisk standard för de behöriga myndigheterna med en specificering av en lämplig sammantagen gräns för exponeringar mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet, liksom individuella gränser för exponeringar mot sådana enheter.

För tillämpningen av denna punkt ska EBA utarbeta lämpliga kriterier för att definiera begreppet ”skuggbankenhet” som ett företag som åtminstone bedriver en eller flera kreditförmedlingsverksamheter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast [datum].

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3b. Senast den 1 december 2021 ska de behöriga myndigheterna övervaka komplexa strukturerade finansieringstransaktioner i den mening som avses i artikel 449b i förordning (EU) nr 575/2013, i syfte att identifiera transaktioner som är strukturerade för att potentiellt ge betydliga skattefördelar.

De ska till kommissionen anmäla alla transaktioner som på så sätt identifierats utgöra en risk för betydliga skattefördelar.”

(b)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska omfatta institutens exponering för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret. Tillsynsåtgärder ska vidtas åtminstone beträffande institut vars ekonomiska värde på eget kapital enligt artikel 84.1 minskar med mer än motsvarande 15 % av deras primärkapital till följd av en plötslig och oväntad förändring av räntenivåerna enligt beskrivningen i något av de sex tillsynsrelaterade chockscenarier som gäller räntor, eller om institutet genomgår en stor nedgång i sin nettoränteintäkt till följd av en plötslig och oväntad ränteförändring i enlighet med något av de tillsynsmässiga chockscenarierna för räntor. Tillsynsåtgärder behöver inte vidtas om de behöriga myndigheterna, på grundval av översynen och utvärderingen av ränterisken, anser att institutet inte är alltför exponerat för ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret och att institutets hantering av ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret är tillfredsställande.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med tillsynsåtgärder en av följande åtgärder:

(a)  Åtgärder som avses i artikel 104.1 och 104a.

(b)  Andra gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden än de som fastställts i punkt 5a b, som instituten ska återspegla i sin beräkning av det ekonomiska värdet på eget kapital enligt artikel 84.1.”

(c)  Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a. EBA ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som för tillämpningen av punkt 5 specificerar följande:

(a)  De sex tillsynsrelaterade chockscenarier som ska tillämpas på räntesatser för varje valuta.

(b)  De allmänna modeller och parametriska antaganden som instituten ska återspegla i sin beräkning av det ekonomiska värdet på eget kapital enligt punkt 5.

(c)  De allmänna modellantaganden och parametriska antaganden som instituten ska återspegla i sin beräkning av nettoränteintäkter och vad som utgör en stor nedgång.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast [ett år efter ikraftträdandet].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

(ca)  Följande punkter ska införas som punkt 7a, punkt 7b och punkt 7c:

”7a. För att bestämmelserna i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas proportionerligt ska de behöriga myndigheterna i den tillsynsrelaterade översyns- och utvärderingsprocessen i detalj ange hur de har tagit hänsyn till storleken på och omfattningen av ett instituts verksamhet samt till komplexiteten hos de risker som uppstår till följd av institutets affärsmodell.

7b. Vid tillämpningen av punkt 3b i denna artikel ska EBA före den 1 juni 2021 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera kvalitativa och kvantitativa kriterier och mått för identifiering av transaktioner som är strukturerade för att potentiellt ge betydande skattefördelar.

7c. EBA ska undersöka införandet av tekniska kriterier för den tillsynsrelaterade översyns- och utvärderingsprocessen när det gäller risker i samband med exponeringar mot verksamheter som väsentligen är kopplade till målen avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), i syfte att bedöma bland annat de möjliga källorna till och effekterna av sådana risker på institut, med beaktande av institutens befintliga hållbarhetsrapportering och arbetet med den rapport som avses i artikel 501da i förordning (EU) nr 575/2013.

Med avseende på tillämpningen av första stycket ska rapporten från EBA åtminstone innehålla följande:

(a)  Definitionen av ESG-relaterade risker, fysiska risker och övergångsrisker, däribland risker som är relaterade till värdeminskning av tillgångar till följd av regleringsändringar och kvalitativa och kvantitativa kriterier och mått som är relevanta för bedömningen av sådana risker samt en metod för att bedöma huruvida sådana risker kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt och kan få en väsentlig finansiell inverkan på ett institut.

(b)  Huruvida väsentliga koncentrationer av särskilda kreditexponeringar kan öka ESG-relaterade risker, fysiska risker och övergångsrisker för det institutet.

(c)  Beskrivningen av de processer som ett institut kan använda för att identifiera, utvärdera och hantera ESG-relaterade risker, fysiska risker och övergångsrisker.

(d)  De parametrar och mått som tillsynsmyndigheter och institut kan använda för att utvärdera effekterna av kortfristiga, medelfristiga och långfristiga ESG-relaterade risker, fysiska risker och övergångsrisker för kreditgivningen och de finansiella intermediärernas transaktioner.

(e)  Huruvida det vore lämpligt att utarbeta särskilda kriterier för stresstester och framåtblickande klimatscenarioanalyser av reglerade enheters portföljer för att bedöma deras miljörisker, fysiska risker och övergångsrisker, inbegripet risker som är relaterade till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar och klimatanpassning av utlåningsportföljer på unionsnivå.

EBA ska lägga fram en rapport om sina resultat till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast [två år efter denna förordnings ikraftträdande].

EBA får, om så är lämpligt, på grundval av denna rapport anta riktlinjer för att införa kriterier för ESG-relaterade risker för den tillsynsrelaterade översyns- och utvärderingsprocessen som beaktar resultaten i den rapport från EBA som avses i denna punkt.

(19)  Artikel 99.2 b ska utgå.

(20)  Artikel 103 ska utgå.

(21)  Artikel 104 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Vid tillämpning av artiklarna 97, 98.4, 98.5, 101.4 och 102 och av förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna åtminstone ha befogenhet att

(a)  kräva att institut har en ytterligare kapitalbas som överstiger de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013 enligt de villkor som fastställs i artikel 104a,

(b)  kräva en förstärkning av de styrformer, processer, metoder och strategier som genomförs i enlighet med artiklarna 73 och 74,

(c)  kräva att institut lägger fram en plan för att återställa efterlevnad av tillsynskraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 och fastställer en tidsfrist för dess genomförande, inbegripet förbättringar av planens omfattning och tidsfrist,

(d)  kräva att institut i samband med kapitalbaskraven tillämpar en särskild avsättningspolitik eller behandlar tillgångar på särskilt sätt,

(e)  begränsa instituts verksamhet, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för institutets sundhet,

(f)  kräva reduktion av den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet,

(g)  kräva att institut begränsar den rörliga ersättningen till en viss procentandel av nettointäkterna när denna är oförenlig med upprätthållandet av en sund kapitalbas,

(h)  kräva att institut använder nettovinster för att stärka kapitalbasen,

(i)  begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar från ett institut till aktieägare, medlemmar eller innehavare av primärkapitaltillskott där förbudet inte innebär ett fallissemang från institutets sida,

(j)  kräva ytterligare eller mer frekvent rapportering, inklusive rapporter om kapital- och likviditetspositioner,

(k)  ålägga särskilda likviditetskrav, inbegripet begränsningar för löptidsobalanser mellan tillgångar och skulder,

(l)  kräva ytterligare upplysningar, dock endast på ad hoc-basis.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 j får behöriga myndigheter endast kräva ytterligare eller frekventare rapportering för institut där de uppgifter som ska rapporteras inte överlappar varandra och något av följande villkor är uppfyllt:

(a)  Ettdera av de villkor som avses i artikel 102.1 a och b har uppfyllts.

(b)  Den behöriga myndigheten anser det rimligt att ställa dessa krav för att samla in de bevis som avses i artikel 102.1 b.

(c)  De ytterligare uppgifterna krävs för institutets program för tillsynsgranskning i enlighet med artikel 99.

Uppgifter som kan krävas av instituten ska anses vara överlappande enligt första stycket om samma eller i huvudsak samma uppgifter redan är tillgängliga för den behöriga myndigheten, kan framställas av den behöriga myndigheten eller erhållas på annat sätt än en skyldighet för institutet att rapportera dem. Om uppgifterna är tillgängliga för den behöriga myndigheten i ett annat format eller på annan detaljnivå än de ytterligare uppgifter som ska rapporteras, ska den behöriga myndigheten inte kräva de ytterligare uppgifterna om det annorlunda formatet eller den annorlunda detaljnivån inte hindrar den från att framställa i huvudsak liknande uppgifter.”

(b)  Punkt 3 ska utgå.

(22)  Följande artiklar ska införas som artiklarna 104a, 104b och 104c:

”Artikel 104aKrav på ytterligare kapitalbas

1.  Behöriga myndigheter ska införa de krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a ▌om, på grundval av de översyner som gjorts i enlighet med artiklarna 97 och 101, de konstaterar någon av följande situationer för ett enskilt institut:

(a)  Institutet är exponerat för risker eller riskelement som inte täcks av eller inte i tillräcklig omfattning täcks av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013 enligt punkt 2.

(b)  Institutet uppfyller inte kraven i artiklarna 73 och 74 i detta direktiv eller i artikel 393 i förordning (EU) nr 575/2013 och enbart tillämpning av andra administrativa åtgärder eller tillsynsåtgärder kanske inte leder till en tillräcklig förbättring av styrformer, processer, metoder och strategier inom en lämplig tidsram.

(c)  De justeringar som avses i artikel 98.4 bedöms som otillräckliga för att institutet under normala marknadsförhållanden ska kunna avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande förluster.

(d)  Den utvärdering som genomförts i enlighet med artikel 101.4 visar att en bristande efterlevnad av kraven för tillämpningen av den tillåtna metoden sannolikt kommer att leda till otillräckliga kapitalbaskrav.

(e)  Institutet underlåter vid upprepade tillfällen att upprätta eller bibehålla tillräckliga ytterligare kapitalbasmedel enligt artikel 104b.1.

(ea)  Andra situationer som är specifika för det enskilda institutet och som enligt den behöriga myndigheten ger anledning till väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter.

De behöriga myndigheterna får ▌införa de krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a för att täcka de risker som enskilda institut löper på grund av sin verksamhet, inbegripet sådana som återspeglar inverkan av vissa affärsmodeller eller av marknadsutvecklingen på ett enskilt instituts riskprofil.

2.  Vid tillämpningen av punkt 1 a ska risker eller riskelement endast anses inte täckas av eller inte i tillräcklig omfattning täckas av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013 där beloppen, slagen och fördelningen av det kapital som anses tillräckligt av den behöriga myndigheten, med beaktande av en översynsprocess av den bedömning som utförts av instituten i enlighet med artikel 73 första stycket, är större än institutets kapitalbaskrav enligt delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013.

Vid tillämpningen av första stycket ska det kapital som anses vara tillräckligt täcka alla väsentliga risker eller element av sådana risker som inte täcks eller inte i tillräcklig omfattning täcks av det specifika kapitalbaskravet. Detta kan omfatta risker eller riskelement som uttryckligen undantas från de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013. Detta kan omfatta följande:

(a)  Väsentliga institutspecifika risker eller riskelement som uttryckligen undantas från de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013.

(b)  Väsentliga institutspecifika risker eller riskelement som trots att de uppfyller de tillämpliga krav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013 eventuellt har underskattats.

De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av varje enskilt instituts specifika riskprofil, bedöma de risker som institutet är exponerat för. De risker eller riskelement som avses i punkt 1 a ska inte omfatta risker för vilka det i detta direktiv eller i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs en övergångsbehandling, eller risker som omfattas av äldre regler.

Ränterisk som uppstår från verksamhet utanför handelslagret kan betraktas som väsentlig om ett sådant fall som avses i artikel 98.5 uppstår, såvida inte de behöriga myndigheterna vid den tillsynsrelaterade översyns- och utvärderingsprocessen kommer fram till att institutet inte är alltför exponerat för ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret och att institutets hantering av ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret är tillfredsställande.

3.  Behöriga myndigheter ska fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt artikel 104.1 a som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 och de kapitalbaskrav som anges som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013.

4.  De behöriga myndigheterna ska begära att instituten uppfyller det krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a med en kapitalbas på följande villkor:

(a)  ▌Tre fjärdedelar av den ytterligare kapitalbasen ska bestå av primärkapital.

(b)  ▌Tre fjärdedelar av primärkapitalet ska bestå av kärnprimärkapital.

Genom undantag från första stycket får den behöriga myndigheten kräva att ett institut uppfyller kravet på ytterligare kapitalbas med en större andel primärkapital eller kärnprimärkapital om så är nödvändigt och med beaktande av de särskilda omständigheter som gäller för institutet.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det krav på ytterligare kapitalbas som anges i artikel 104.1 a ska inte användas för att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, det kombinerade buffertkravet enligt artikel 128.6 i detta direktiv eller den riktlinje för ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104b.

Genom undantag från tredje stycket får den kapitalbas som används för att täcka det krav på ytterligare kapitalbas enligt artikel 104.1 a som föreskrivs av de behöriga myndigheterna för att hantera risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 användas för att uppfylla det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 128.6 i detta direktiv.

5.  Den behöriga myndigheten ska ▌skriftligen för varje institut motivera beslutet att införa ett krav på ytterligare kapitalbas enligt artikel 104.1 a, åtminstone genom att ge en tydlig bild av den fullständiga bedömningen av de faktorer som avses i punkterna 1–4. Detta inbegriper, i det fall som anges i punkt 1 d, en särskild motivering av varför införandet av en kapitalriktlinje inte längre anses tillräckligt.

Artikel 104bRiktlinje för ytterligare kapitalbas

1.  I enlighet med de strategier och processer som avses i artikel 73 och efter samråd med den behöriga myndigheten ska instituten fastställa en lämplig nivå på kapitalbasen som är tillfredsställande för den behöriga myndigheten och är tillräckligt över kraven i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i detta direktiv, inbegripet det krav på ytterligare kapitalbas som ålagts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 104.1 a, inbegripet för att säkerställa att institutets kapitalbas kan absorbera potentiella förluster som identifieras via det stresstest inom ramen för tillsynen som avses i artikel 100, utan att bryta mot

(a)   en lägsta fast kapitalbasnivå som fastställs av de behöriga myndigheterna, där de behöriga myndigheterna kan beakta trovärdiga ledningsåtgärder och dynamiska justeringar av balansräkningen som kan äga rum under prognosperioden, eller

(b)  ▌de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra, fem och sju i förordning (EU) nr 575/2913 och det krav på ytterligare kapitalbas som ålagts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 104.1 a, där de behöriga myndigheterna ska ta hänsyn till trovärdiga ledningsåtgärder och dynamiska justeringar av balansräkningen som kan äga rum under prognosperioden.

2.  Behöriga myndigheter ska regelbundet se över den nivå på kapitalbasen som fastställs av varje institut i enlighet med punkt 1, med beaktande av resultatet av de översyner och utvärderingar som utförts i enlighet med artiklarna 97 och 101 och inbegripet resultaten av de stresstester som avses i artikel 100.

3.  Behöriga myndigheter ska meddela instituten resultatet av de översyner som avses i punkt 2 och de tillsynsriktlinjer för kapitalbasen som fastställts i enlighet med punkt 1.

4a.  Den kapitalbas som används för att uppfylla det krav på ytterligare kapitalbasnivå som anges i punkt 1 i denna artikel ska inte användas för att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b, och c i förordning (EU) nr 575/2013, kravet i artikel 104a i detta direktiv eller det kombinerade buffertkravet enligt artikel 128.6 i detta direktiv.

5.  Ett institut som inte klarar att uppfylla de förväntningar som anges i punkt 3 får inte omfattas av de begränsningar som anges i artikel 141.

5a.  EBA ska se över och rapportera till kommissionen om tillämpningen av denna artikel, inbegripet punkterna 1 a och 1 b, inom tre år efter detta direktivs ikraftträdande. På grundval av denna rapport ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 104cSamarbete med resolutionsmyndigheter

1.  Behöriga myndigheter ska samråda med resolutionsmyndigheterna innan de beslutar om varje krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a och innan de meddelar instituten förväntningar på justeringar av kapitalbasnivån i enlighet med artikel 104b. I detta sammanhang ska de behöriga myndigheterna meddela resolutionsmyndigheterna all tillgänglig information.

2.  Behöriga myndigheter ska informera relevanta resolutionsmyndigheter om de krav på ytterligare kapitalbas som de ålägger institut enligt artikel 104.1 a och om de förväntningar på justeringar av kapitalbasnivån som de meddelar institut i enlighet med artikel 104b.”

(23)  Artikel 105 d ska utgå.

(24)  I artikel 108 ska punkt 3 utgå.

(25)  I artikel 109 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. De behöriga myndigheterna ska kräva att moder- och dotterföretag som omfattas av detta direktiv uppfyller kraven i avsnitt II i detta kapitel på gruppnivå eller undergruppsnivå för att säkerställa att deras styrformer, processer och rutiner enligt avsnitt II i detta kapitel är enhetliga och väl integrerade och att alla data och upplysningar som är av betydelse för tillsynen kan tas fram. De ska särskilt se till att moder- och dotterföretag som omfattas av detta direktiv genomför dessa styrformer, processer och rutiner i sina dotterföretag som inte omfattas av detta direktiv, inbegripet dem som är etablerade i finansiella offshore-center. Dessa styrformer, processer och rutiner ska också vara enhetliga och väl integrerade, och dotterföretagen ska också kunna ta fram alla data och upplysningar som är av betydelse för tillsynen. Dotterföretag som i sig inte omfattas av detta direktiv ska uppfylla sina sektorspecifika krav på enskild nivå.

3. Skyldigheter enligt avsnitt II i detta kapitel rörande dotterföretag som i sig inte omfattas av detta direktiv ska inte gälla om moderinstitutet inom EU kan påvisa för de behöriga myndigheterna att tillämpning av avsnitt II strider mot lagen i det tredjeland där dotterföretaget är etablerat.”

3a. Vid tillämpningen av punkt 2 ska EBA i samråd med Esma utarbeta förslag till tillsynsstandarder med avseende på de praktiska aspekterna av tillämpningen av ersättningsreglerna enligt detta direktiv för dotterföretag som i sig inte omfattas av detta direktiv.

Med hänsyn till institutens storlek, interna organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet samt det faktum att den sektorspecifika lagstiftningen ska ha företräde om särskilda krav i detta direktiv står i strid med sektorspecifika krav, ska dessa förslag till tillsynsstandarder specificera de kvalitativa och lämpliga kvantitativa kriterierna för att fastställa kategorier av grupprisktagare och de instrumentklasser som återspeglar gruppens riskprofil.

EBA ska i detta sammanhang i samråd med Esma bedöma, och vid behov ändra, de befintliga förslagen till tekniska tillsynsstandarder avseende kriterierna för att fastställa personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutens riskprofil i enlighet med artikel 92.2 i detta direktiv.

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

(26)  Artikel 113 ska ersättas med följande:

”Artikel 113Gemensamma beslut om tillsynskrav för specifika institut

1.  Den samordnande tillsynsmyndigheten och de behöriga myndigheterna med ansvar för tillsyn av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat ska göra allt som står i deras makt för att nå ett gemensamt beslut om följande:

(a)  Tillämpning av artiklarna 73 och 97 för att avgöra om den konsoliderade nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig med hänsyn till gruppens finansiella ställning och riskprofil och den kapitalbasnivå som krävs i enlighet med artikel 104.1 a för såväl enskilda enheter inom gruppen som gruppen som helhet.

(b)  Åtgärder för att hantera eventuella viktiga frågor och väsentliga resultat som följer av likviditetstillsynen, inbegripet frågor om huruvida organisationen och riskhanteringen är tillfredsställande enligt artikel 86 och frågor om behovet av likviditetskrav för specifika institut enligt artikel 105 i detta direktiv.

1a.  Den samordnande tillsynsmyndigheten ska informera de behöriga myndigheterna med ansvar för tillsyn av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU i en medlemsstat om eventuella förväntningar på justeringar av den konsoliderade kapitalbasnivån i enlighet med artikel 104b.3.

2.  De gemensamma beslut som avses i punkt 1 ska

(a)  för tillämpning av punkt 1 a fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en riskbedömning för gruppen av institut i enlighet med artikel 104a till övriga relevanta behöriga myndigheter,

(b)  för tillämpning av punkt 1 b fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en bedömning av likviditetsriskprofilen för gruppen av institut i enlighet med artiklarna 86 och 105,

(c)  för tillämpning av punkt 1 c fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en riskbedömning för gruppen av institut i enlighet med artikel 104b.

I de gemensamma besluten ska även vederbörlig hänsyn tas till relevanta behöriga myndigheters bedömning av risken hos dotterföretag i enlighet med artiklarna 73, 97, 104a och 104b.

De gemensamma beslut som avses i punkt 1 a och b ska redovisas i dokument som innehåller en fullständig motivering och skickas till moderinstitutet inom EU av den samordnande tillsynsmyndigheten. Vid oenighet ska den samordnande tillsynsmyndigheten på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheterna samråda med EBA. Den samordnande tillsynsmyndigheten får också samråda med EBA på eget initiativ.

3.  Om de behöriga myndigheterna sinsemellan inte kan fatta ett sådant gemensamt beslut inom den tidsperiod som anges i punkt 2 ska den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett beslut om tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105 på gruppen som helhet efter att ha tagit vederbörlig hänsyn till relevanta behöriga myndigheters riskbedömning för dotterföretagen. Om någon av de berörda behöriga myndigheterna vid utgången av den tidsperiod som anges i punkt 2 har hänskjutit ärendet till EBA enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska den samordnande tillsynsmyndigheten skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta enligt artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut. Den tidsperiod som avses i punkt 2 ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett gemensamt beslut har fattats.

Beslutet om tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105 ska fattas för ett individuellt institut eller på undergruppsnivå av de respektive behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderkreditinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, med vederbörligt beaktande av synpunkter och reservationer som har uttryckts av den samordnande tillsynsmyndigheten. Om någon av de berörda behöriga myndigheterna vid utgången av någon av de tidsperioder som avses i punkt 2 har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska de behöriga myndigheterna skjuta upp sitt beslut och invänta det beslut som EBA ska fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen, och ska fatta ett beslut i enlighet med EBA:s beslut. De tidsperioder som anges i punkt 2 ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett gemensamt beslut har fattats.

Besluten ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering och ta hänsyn till övriga behöriga myndigheters riskbedömningar, synpunkter och reservationer som har uttryckts under den tidsperiod som avses i punkt 2. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska skicka dokumentet till alla berörda behöriga myndigheter och till moderinstitutet inom EU.

Om EBA har tillfrågats ska samtliga behöriga myndigheter beakta dess råd och förklara alla betydande avvikelser från sådana råd.

4.  De gemensamma beslut som avses i punkt 1 och varje beslut som fattas av de behöriga myndigheterna i avsaknad av ett gemensamt beslut enligt punkt 3 ska erkännas som avgörande och tillämpas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

De gemensamma beslut som avses i punkt 1 och varje beslut som fattas i avsaknad av ett gemensamt beslut enligt punkt 3 ska uppdateras årligen eller, i undantagsfall, om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU gör en skriftlig och fullständigt motiverad framställan hos den samordnande tillsynsmyndigheten om uppdatering av ett beslut om tillämpning av artiklarna 104.1 a, 104b och 105. I det sistnämnda fallet kan uppdateringen tas upp på bilateral basis mellan den samordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga myndighet som gör framställan.

5.  EBA ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för den gemensamma beslutsprocess som avses i denna artikel rörande tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105, i syfte att underlätta gemensamma beslut.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 1 juli 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

(27)  I artikel 116.1 första stycket ska följande mening läggas till:

”Tillsynskollegier ska också inrättas om alla dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU är belägna i ett tredjeland.”

(27a)  I artikel 117 ska följande punkt läggas till:

”4a. Behöriga myndigheter, finansunderrättelseenheter och myndigheter som har fått i uppgift att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som anges i punkterna 1 och 2 i artikel 2.1 i direktiv 2015/849/EU för efterlevnaden av detta direktiv, ska ha ett nära samarbete med varandra inom ramen för sina respektive behörigheter och förse varandra med information som är relevant för detta enligt detta direktiv, förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv (EU) 2015/849.”

(28)  I artikel 119 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Om inte annat sägs i artikel 21a ska medlemsstaterna besluta om de åtgärder som behövs för att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska omfattas av gruppbaserad tillsyn.”

(29)  I artikel 120 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. När ett blandat finansiellt holdingföretag är föremål för likvärdiga bestämmelser i detta direktiv och direktiv 2009/138/EG, särskilt när det gäller riskbaserad tillsyn, får den samordnande tillsynsmyndigheten, i samförstånd med grupptillsynsmyndigheten för försäkringssektorn, på det blandade finansiella holdingföretaget tillämpa endast bestämmelserna i direktivet som gäller den mest betydande finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.”

(29a)  I artikel 125 ska följande punkt införas:

”1a. Om den konsoliderande tillsynsmyndigheten för en grupp med ett blandat finansiellt moderholdingföretag i enlighet med artikel 111 skiljer sig från den samordnare som fastställs i enlighet med artikel 10 i direktiv 2002/87/EG ska de två myndigheterna samarbeta vid tillämpningen av detta direktiv och förordning (EU) 575/2013 på gruppnivå. För att underlätta och upprätta ett effektivt samarbete ska den samordnande tillsynsmyndigheten och samordnaren skriftligen ha fastställt ordningar för samordning och samarbete.

(29b)  Artikel 129 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 2 ska tredje stycket ersättas med följande:

Den medlemsstat som beslutar att tillämpa ett sådant undantag ska meddela detta till ESRB. ESRB ska vidareförmedla meddelandena inom en fastställd tidsram till kommissionen, EBA och de behöriga och utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(b)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Instituten ska inte använda kärnprimärkapital som upprätthålls för uppfyllande av kraven i punkt 1 i den här artikeln i syfte att uppfylla krav i enlighet med artikel 104, 104a eller riktlinjerna i 104b.

(29c)  Artikel 130 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 2 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Den medlemsstat som beslutar att tillämpa ett sådant undantag ska meddela detta till ESRB. ESRB ska vidareförmedla meddelandena inom en fastställd tidsfrist till kommissionen, EBA och de behöriga och utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.”

(b)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

Instituten ska uppfylla kravet i punkt 1 med kärnprimärkapital som inte får vara en del av sådant kärnprimärkapital som upprätthålls för uppfyllande av kapitalbaskravet i enlighet med artikel 92.1a–c i förordning (EU) nr 575/2013, kravet på upprätthållande av en kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med artikel 129 i detta direktiv eller något annat krav i artikel 104a och 104b i detta direktiv.

(30)  ▌Artikel 131 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska utse den myndighet som ansvarar för att på gruppnivå identifiera globala systemviktiga institut, och, på individuell nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt, andra systemviktiga institut som är auktoriserade inom dess jurisdiktion. Den myndigheten ska vara den behöriga eller den utsedda myndigheten. Medlemsstaterna får utse fler än en myndighet.

Globala systemviktiga institut ska vara något av följande:

(a)   En grupp som leds av ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

(b)   Ett institut som inte är ett dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

De andra systemviktiga instituten kan antingen vara en grupp som leds av ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett institut.”

(b)  I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”EBA ska ▌, efter samråd med ESRB, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för de kriterier som ska fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt i samband med bedömningen av andra systemviktiga institut och metoden för utformning och kalibrering av buffertsatser. I dessa tekniska tillsynsstandarder ska de internationella ramarna för nationella systemviktiga institut samt unionens särdrag och nationella särdrag beaktas.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 30 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

(c)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Den behöriga eller den utsedda myndigheten får på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå, beroende på vad som är tillämpligt, kräva att varje annat systemviktigt institut har en buffert för andra systemviktiga institut på upp till 3 % av det totala riskvägda beräknade exponeringsbeloppet, som ska bestå av och komplettera kärnprimärkapitalet. I detta sammanhang ska kriterierna för identifiering av andra systemviktiga institut beaktas.

(d)  Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a. Den behöriga eller den utsedda myndigheten får begära att andra systemviktiga institut har en buffert på över 3 % av det totala beräknade riskvägda exponeringsbeloppet efter godkännande av kommissionen.

Inom två månader efter den anmälan som avses i punkt 7 ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida bufferten för andra systemviktiga institut bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen angående bufferten i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Inom två månader efter anmälan ska kommissionen, med beaktande av ESRB:s och EBA:s bedömning, i tillämpliga fall, och om den är övertygad om att bufferten för andra systemviktiga institut inte medför några oproportionerliga negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet som skapar hinder för en välfungerande inre marknad, anta en genomförandeakt som ger den behöriga eller den utsedda myndigheten befogenhet att anta den föreslagna åtgärden.”

(e)  I punkt 7 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”7. Innan en buffert för andra systemviktiga institut fastställs eller ändras ska den behöriga eller den utsedda myndigheten underrätta ▌ESRB ▌ en månad innan det beslut som avses i punkt 5 offentliggörs. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till kommissionen, EBA och de behöriga och utsedda myndigheterna i medlemsstaterna inom en fastställd tidsram. Den anmälan ska innehålla detaljerade upplysningar om:

(f)  Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 133 och punkt 5 i denna artikel, och om det andra systemviktiga institutet är ett dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett annat systemviktigt institut som är ett moderinstitut inom EU och på gruppnivå omfattas av en buffert för andra systemviktiga institut, ska den buffert som tillämpas på individuell nivå eller undergruppsnivå för det andra systemviktiga institutet inte överstiga det lägre av följande två värden:

(a) Summan av det högsta av buffertvärdet för globala systemviktiga institut och andra systemviktiga institut som tillämpas för gruppen på gruppnivå och 1% av det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

(b) 3 % av det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 eller den sats som kommissionen har godkänt för att tillämpas för gruppen på gruppnivå.

(g)  Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9. Globala systemviktiga institut ska delas in i ▌fem underkategorier. Den undre gränsen och gränserna mellan de olika underkategorierna bestäms av det med identifieringsmetoden fastställa poängtalet. Gränsvärdena mellan närliggande underkategorier ska tydligt anges och ska följa principen om en konstant linjär ökning av systembetydelse mellan varje underkategori som innebär en linjär ökning av kravet på ytterligare primärkapital, med undantag av den högsta underkategorin. Vid tillämpning av denna punkt avses med systembetydelse den inverkan som ett globalt systemviktigt institut i kris skulle få på den globala finansiella marknaden. Den lägsta underkategorin ska ha en buffert för globala systemviktiga institut på 1 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och den buffert som har tilldelats varje underkategori ska stiga i gradienter om 0,5 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 upp till och med den fjärde underkategorin. Den högsta underkategorin avseende buffert för globala systemviktiga institut ska omfattas av en buffert på 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Om ett institut placeras i den högsta underkategorin avseende bufferten för globala systemviktiga institut ska ytterligare en ny underkategori omedelbart läggas till. Den buffert som har tilldelats varje underkategori ska stiga i gradienter om 1 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.”

(h)  Punkt 12 ska ersättas med följande:

”12. Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska meddela ▌ESRB ▌ namnen på de globala systemviktiga instituten och andra systemviktiga institut och de underkategorier där de globala systemviktiga instituten har placerats. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till kommissionen och EBA inom en fastställd tidsram, och ska offentliggöra namnen på de systemviktiga instituten. De behöriga eller utsedda myndigheterna ska offentliggöra i vilken underkategori som det globala systemviktiga institutet har placerats.

Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska varje år se över identifieringen av globala och andra systemviktiga institut och de globala systemviktiga institutens placering i respektive underkategori och meddela resultatet till det berörda systemviktiga institutet och till ESRB, som ska vidareförmedla resultaten till kommissionen och EBA inom en fastställd tidsram. Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska offentliggöra en uppdaterad förteckning över identifierade systemviktiga institut samt offentliggöra i vilken underkategori som varje identifierat globalt systemviktigt institut har placerats.

(i)  Punkt 13 ska ersättas med följande:

13. De systemviktiga instituten ska inte använda kärnprimärkapital som upprätthålls för uppfyllande av kraven i punkterna 4 och 5 i syfte att uppfylla eventuella krav i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013, artiklarna 129 och 130 i detta direktiv och eventuella krav som uppstår i enlighet med artiklarna 102 och 104 i detta direktiv.

(j)  Punkt 14 ska ersättas med följande:

”14. Om en grupp på gruppnivå omfattas av en buffert för globala systemviktiga institut och en buffert för andra systemviktiga institut ska den högre av de båda buffertarna gälla.

Om ett institut, på individuell nivå eller undergruppsnivå omfattas av en buffert för andra systemviktiga institut och en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133, ska summan av de båda gälla.

Om en grupp på gruppnivå omfattas av en buffert för globala systemviktiga institut, en buffert för andra systemviktiga institut och en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133 ska summan av följande gälla:

(a) Den högre av bufferten för globala systemviktiga institut och bufferten för andra systemviktiga institut.

(b) Systemriskbufferten enligt artikel 133.”

(30a)  Artikel 133 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

1. Varje medlemsstat får införa en systemriskbuffert i kärnprimärkapital för den finansiella sektorn eller för en eller flera delar av denna sektor när det gäller alla exponeringar eller en del av dem, för att förhindra och minska ▌systemrisker eller makrotillsynsrisker som inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 och av artikel 131 i detta direktiv, som innebär en sådan risk för störningar av det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa effekter på det finansiella systemet och den reella ekonomin i en viss medlemsstat.

(b)  Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel får det krävas att institut, utöver det kärnprimärkapital som upprätthålls för uppfyllandet av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013 också upprätthåller en systemriskbuffert i kärnprimärkapital som bygger på exponeringen som omfattas av en systemriskbuffert i enlighet med punkt 8 i denna artikel på individuell nivå, gruppnivå eller undergruppsnivå i enlighet med del en avdelning II i den förordningen.

Ett instituts totala systemriskbuffert ska beräknas som summan av de belopp som anges i leden a och b dividerat med det belopp som anges i led c, uttryckt som en procentuell andel:

(a) En systemriskbuffert som tillämpas på alla exponeringar för alla institut eller, i tillämpliga fall, för alla exponeringar för delar av institut.

(b) En systemriskbuffert som tillämpas på exponeringar för individuella sektorer eller delsektorer.

(c) Det totala riskexponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Den berörda behöriga eller utsedda myndigheten får kräva att institutet upprätthåller systemriskbufferten på individuell nivå, gruppnivå eller undergruppsnivå. Systemriskbufferten ska tillämpas på risker som inte omfattas av bufferten för globala systemviktiga institut eller bufferten för andra systemviktiga institut enligt artikel 131.

4. Instituten ska inte använda kärnprimärkapital som upprätthålls för uppfyllande av kraven i punkt 3 i syfte att uppfylla eventuella krav i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013, artiklarna 129, 130 och 131 i detta direktiv och eventuella krav som uppstår i enlighet med artiklarna 102, 104, 104a och riktlinjerna i 104b i detta direktiv.”

(c)  Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Om ett institut ingår i en grupp eller i en undergrupp där det ingår ett globalt systemviktigt institut eller andra systemviktiga institut, ska det institutet inte, på individuell nivå, anses omfattas av ett kombinerat buffertkrav som är lägre än summan av kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och summan av bufferten för andra systemviktiga institut och den systemriskbuffert som gäller för det på individuell nivå.”

(d)  Punkt 9 ska ersättas med följande:

9.  En systemriskbuffert ska gälla alla institut, eller en eller flera delar av dessa institut, för vilka myndigheterna i den berörda medlemsstaten är behöriga i enlighet med detta direktiv, och ska fastställas genom gradvisa eller tilltagande justeringar . Olika krav får införas för olika delar av en sektor, sektorsexponeringar eller, i tillämpliga fall, delar av sektorsexponeringar. Systemriskbufferten ska inte hantera risker som omfattas av den ram som föreskrivs i artikel 131.

(e)  Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

(i)  Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”11. Innan ett systemriskbuffertvärde på upp till 3 % fastställs eller ändras ska den behöriga eller den utsedda myndigheten underrätta ▌ESRB, ▌en månad innan det beslut som avses i punkt 16 offentliggörs. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till kommissionen, EBA och behöriga och utsedda myndigheter i de berörda medlemsstaterna inom en fastställd tidsram. Om bufferten gäller exponeringar i tredjeländer ska den behöriga eller den utsedda myndigheten också underrätta ESRB. ESRB ska också vidareförmedla meddelandena till tillsynsmyndigheterna i dessa tredjeländer. Den anmälan ska innehålla detaljerade upplysningar om:”

(ii)  Led e ska utgå.

(f)  Punkt 12 ska ändras på följande sätt:

(i)  Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”12. Innan ett systemriskbuffertvärde på över 3 % fastställs eller ändras ska den behöriga eller den utsedda myndigheten underrätta ▌ESRB. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till kommissionen, EBA och behöriga och utsedda myndigheter i de berörda medlemsstaterna inom en fastställd tidsram. Om bufferten gäller exponeringar i tredjeländer ska den behöriga eller den utsedda myndigheten också underrätta ESRB. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till tillsynsmyndigheterna i dessa tredjeländer. Den anmälan ska innehålla detaljerade upplysningar om:”

(ii)  Led e ska utgå.

(g)  Punkt 14 ska ersättas med följande:

14.När en del av finanssektorn är ett dotterföretag vars moderföretag är etablerat i en annan medlemsstat ska den behöriga eller den utsedda myndigheten anmäla detta till myndigheterna i de medlemsstaterna, kommissionen och ESRB. Inom 30 arbetsdagar från anmälan ska kommissionen och ESRB utfärda en rekommendation om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt. Om myndigheterna är av en annan åsikt, eller om såväl kommissionen som ESRB har avgett ett negativt yttrande, får den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten hänskjuta frågan till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. Beslutet att fastställa bufferten för dessa exponeringar ska vila till dess att EBA har fattat ett beslut.”

(h)  I artikel 15 ska första stycket ersättas med följande:

”15. Inom 30 arbetsdagar från den anmälan som avses i punkt 12 ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida systemriskbufferten bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen angående bufferten i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(i)  I punkt 16 ska första stycket ändras på följande sätt:

(i) Led a ska ersättas med följande:

”(a) Systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena.

(ii) Följande led ska införas:

”(ba) De exponeringar för vilka systemriskbuffertvärdet tillämpas.”

(30b)  I artikel 134 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Om en medlemsstat erkänner systemriskbuffertvärdet för nationellt auktoriserade institut ska den medlemsstaten underrätta ESRB. ESRB ska vidareförmedla meddelandena till kommissionen, EBA och den medlemsstat som fastställer detta systemriskbuffertvärde inom en fastställd tidsram.

(30c)  Artikel 136 ska ändras på följande sätt:

(a)  I artikel 3 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”3. Varje utsedd myndighet ska på kvartalsbasis bedöma intensiteten i cykliska risker, makrorisker eller systemrisker och vid förändringar fastställa eller justera lämpliga kontracykliska buffertvärden för sin medlemsstat, och varje utsedd myndighet ska därvid beakta

(b)  Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.  Varje utsedd myndighet ska offentliggöra det kvartalsvis gällande kontracykliska buffertvärdet på sin webbplats. Anmälan ska åtminstone innehålla följande information:

(a)  Det gällande kontracykliska buffertvärdet.

(b)  Den aktuella kredittillväxtnivån som andel av BNP och dess avvikelse från den långsiktiga utvecklingstrenden.

(c)  Det buffertriktvärde som beräknats i enlighet med punkt 2.

(d)  De bakomliggande skälen till det buffertvärdet.

(e)  Vid en höjning av buffertvärdet, den dag från och med vilken instituten måste tillämpa det höjda buffertvärdet vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.

(f)  När den dag som avses i led e infaller mindre än 12 månader från dagen för anmälan enligt denna punkt, en hänvisning till de exceptionella omständigheter som motiverar en kortare tidsfrist för tillämpningen.

(g)  Vid en sänkning av buffertvärdet, den preliminära tidsperiod under vilken ingen höjning av buffertvärdet väntas tillsammans med en motivering avseende denna period.

De utsedda myndigheterna ska kvartalsvis anmäla det gällande kontracykliska buffertvärdet samt den information som anges i leden a–g till ESRB. ESRB ska offentliggöra alla anmälda buffertvärden och tillhörande information på sin webbplats.

De utsedda myndigheterna i deltagande medlemsstater, enligt definition i rådets förordning (EU) nr 1024/2013, ska också kvartalsvis anmäla det gällande kontracykliska buffertvärdet samt den information som anges i leden a–g till ECB.

(31)  I artikel 141 ska punkterna 1–6 ersättas med följande:

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella åtgärder enligt artikel 104 i detta direktiv och kapitel II och III i direktiv 2014/59/EU ska de behöriga myndigheterna förbjuda ett institut som uppfyller det kombinerade buffertkravet att göra utdelningar kopplade till kärnprimärkapitalet eller göra utbetalningar avseende primärkapitaltillskott i en utsträckning som skulle minska dess kärnprimärkapital till en nivå där det kombinerade buffertkravet inte längre är uppfyllt.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella åtgärder enligt artikel 104 i detta direktiv och kapitel II och III i direktiv 2014/59/EU ska de utsedda myndigheterna kräva att ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ska beräkna sitt högsta utdelningsbara belopp i enlighet med punkt 4 och anmäla detta till den behöriga myndigheten.

Om första stycket är tillämpligt ska de behöriga myndigheterna förbjuda ett sådant institut att vidta någon av nedanstående åtgärder utan att först ha beräknat sitt högsta utdelningsbara belopp:

(a)  Göra en utdelning kopplad till kärnprimärkapital.

(b)  Skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut rörlig ersättning om skyldigheten att betala skapades vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet.

(c)  Göra utbetalningar avseende primärkapitaltillskott.

3. Behöriga myndigheter ska förbjuda ett institut som inte uppfyller eller överskrider sitt kombinerade buffertkrav att göra utdelningar som överstiger det högsta utdelningsbara belopp som beräknats i enlighet med punkt 4 genom någon av de åtgärder som anges i punkt 2 andra stycket a, b och c. ▌

4. Behöriga myndigheter ska kräva att instituten beräknar det högsta utdelningsbara beloppet genom att multiplicera den summa som beräknas enligt punkt 5 med den faktor som fastställs i enlighet med punkt 6. Det högsta utdelningsbara beloppet ska minskas genom någon av de åtgärder som anges i punkt 2 andra stycket a, b eller c.

5. Den summa som ska multipliceras i enlighet med punkt 4 ska bestå av

(a)  delårsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter belopp som utbetalas efter någon av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln

plus

(b)  årsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter belopp som utbetalas efter någon av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln

(c)  balanserade vinstmedel, delårs- och årsöverskott som redan ingår i kärnprimärkapitalet i den utsträckning som de har genererats på återkommande basis och under förutsättning att

(i) utdelningarna är begränsade till ett belopp som förhindrar att institutet minskar sitt kärnprimärkapital till en lägre kvartil av det kombinerade buffertkravet,

(ii) institutet visar på ett tillfredsställande sätt för den behöriga myndigheten att det kan generera sådana vinster under de tolv månaderna efter åsidosättandet, och

(iii) den behöriga myndigheten godkänner den kapitalkonserveringsplan som avses i artikel 142

minus

(d)  belopp som skulle bli skattepliktiga om de poster som specificeras i led a och b i denna punkt skulle balanseras.

6. Faktorn ska bestämmas enligt följande:

(a)  När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artiklarna 92a och 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, enligt artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets första (dvs. lägsta) kvartil, ska faktorn vara 0.

(b)  När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artiklarna 92a och 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, enligt artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets andra kvartil, ska faktorn vara 0,2.

(c)  När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artiklarna 92a och 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, enligt artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets tredje kvartil, ska faktorn vara 0,4.

(d)  När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artiklarna 92a och 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, enligt artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets fjärde (dvs. högsta) kvartil, ska faktorn vara 0,6.

De undre och övre gränserna i varje kvartil i det kombinerade buffertkravet ska beräknas enligt följande:

 

 

där ”Qn” anger ordningstalet för den berörda kvartilen.”

(32)  Följande artikel ska införas som artikel 141a:

”Artikel 141aUnderlåtenhet att uppfylla det kombinerade buffertkravet

1.  Ett institut ska anses underlåta att uppfylla det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 141 om det inte har kapitalbas och kvalificerade skulder i en mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det krav som anges i artikel 128.6 och vart och ett av följande krav:

(a)  Artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 och kravet i artikel 104.1 a i detta direktiv.

(b)  Artikel 92.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och kravet i artikel 104.1 a i detta direktiv.

(c)  Artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och kravet i artikel 104.1 a i detta direktiv.

(ca)  Artiklarna 92.1 d och 92.1 da i förordning (EU) nr 575/2013, i tillämpliga fall, och kravet i artikel 104a i detta direktiv.

(d)  Artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU.

Kapitalbas som innehas för att uppfylla kravet i artikel 128.6 ska inte användas för att även uppfylla de krav som definieras i artiklarna 45c, 45d och 45e i direktiv 2014/59/EU.

2.  Genom undantag från punkt 1 ska ett institut inte anses underlåta att uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt artikel 141 om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)  Institutet uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt artikel 128.6 när det beaktas utöver vart och ett av de villkor som avses i punkt 1 a, b och c.

(b)  Underlåtenheten att uppfylla de krav som definieras i artikel 128.6 när det beaktas utöver de krav som avses i punkt 1 d beror uteslutande på institutets oförmåga att ställa ut eller ersätta skulder som inte eller inte längre uppfyller de kvalificerings- eller löptidskriterier som fastställs i artiklarna 72b och 72c i förordning (EU) nr 575/2013.

(c)  Underlåtenheten att uppfylla de krav som avses i punkt 1 d varar inte längre än sex månader.

(ca)  Det institut som avses är inte ett globalt systemviktigt institut.”

(32a)  Artikel 142 ska ändras på följande sätt:

(a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

När ett institut inte uppfyller

(a)  sitt kombinerade buffertkrav, eller

(b)  det kombinerade kravet på justering av bruttosoliditetsgraden, som består av en institutspecifik justering av bruttosoliditetsgraden och en justering av bruttosoliditetsgraden för andra systemviktiga institut,

ska det utarbeta en kapitalkonserveringsplan och lägga fram den för den behöriga myndigheten senast fem arbetsdagar efter den dag då det konstaterade att det inte uppfyllde kravet, om inte den behöriga myndigheten beviljar en längre frist upp till tio dagar.

De behöriga myndigheterna ska endast bevilja sådana tillstånd med utgångspunkt från den enskilda situationen för ett kreditinstitut och med beaktande av omfattningen av och komplexiteten i kreditinstitutets verksamhet.

(b)  I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

”En plan och tidsram för att öka kapitalbasen med målet att fullt ut uppfylla de krav som institutet inte har uppfyllt enligt punkt 1.”

(c)  Punkt 3 ska ersättas med följande:

”Den behöriga myndigheten ska utvärdera kapitalkonserveringsplanen och ska endast godkänna planen om den anser att det är sannolikt att planen, om den genomförs, kommer att leda till att kapital bevaras eller mobiliseras i tillräcklig grad för att institutet ska kunna uppfylla de krav som det inte har uppfyllt enligt punkt 1 inom en tid som den behöriga myndigheten anser lämplig.”

(33)  I artikel 145 ska följande led läggas till som leden j och k:

”Komplettering av artiklarna 2.5a och 2.5b genom att, på grundval av de upplysningar som den har tillgång till, fastställa

(i)  huruvida institut eller kategorier av institut uppfyller de villkor som anges i dessa artiklar, eller

(ii)  huruvida institut eller kategorier av institut har upphört att uppfylla de villkor som anges i dessa artiklar.

(k) Ändringar av förteckningen i artikel 2.5

(i)  genom att stryka institut eller kategorier av institut när institutet eller kategorin i fråga har upphört att existera,

(ii)  genom att göra nödvändiga ändringar när namnet på ett institut eller en kategori av institut har ändrats.”

(34)  I artikel 146 ska led a utgå.

(35)  I artikel 161 ska följande punkt 10 läggas till:

”10. Senast den 31 december 2023 ska kommissionen se över och rapportera om genomförandet och tillämpningen av de tillsynsbefogenheter som avses i artikel 104.1 j och l och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.”

Artikel 2Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska senast den [ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med [ett år och en dag efter ikraftträdandet av detta direktiv]. De bestämmelser som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i artikel 1.13 och 1.18 om ändringar av artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU ska dock tillämpas från och med den [två år efter ikraftträdandet av detta direktiv].

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

(1)

EUT C 34, 31.1.2018, s. 5.

(2)

* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.

(3)

  EUT C […], […], s. […].

(4)

  EUT C , , s. .

(5)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(6)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(7)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(8)

  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(9)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder*

Referensnummer

COM(2016)0854 – C8-0474/2016 – 2016/0364(COD)

Framläggande för parlamentet

23.11.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

19.1.2017

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Peter Simon

24.11.2016

 

 

 

Behandling i utskott

28.2.2017

25.4.2017

3.5.2017

11.12.2017

 

22.2.2018

 

 

 

Antagande

18.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

5

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, David Coburn, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Gabriel Mato, Alex Mayer, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, Ashley Fox, Doru-Claudian Frunzulică, Syed Kamall, Alain Lamassoure, Thomas Mann, Luigi Morgano, Michel Reimon, Joachim Starbatty

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Christofer Fjellner, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Rupert Matthews

Ingivande

28.6.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44

+

ALDE

Thierry Cornillet, Petr Ježek, Wolf Klinz, Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells

ECR

Ashley Fox, Syed Kamall, Rupert Matthews, Stanisław Ożóg, Joachim Starbatty, Joachim Starbatty

ENF

Barbara Kappel

PPE

Burkhard Balz, Markus Ferber, Christofer Fjellner, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Agnieszka Kozłowska‑Rajewicz, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Esther de Lange, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Fulvio Martusciello, Gabriel Mato, Sirpa Pietikäinen, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Andrea Cozzolino, Jonás Fernández, Doru‑Claudian Frunzulică, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Luigi Morgano, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

5

-

EFDD

David Coburn, Bernard Monot

ENF

Gerolf Annemans, Marco Zanni

S&D

Alfred Sant

8

0

EFDD

Marco Valli

GUE/NGL

Marisa Matias, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

VERTS/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Michel Reimon, Ernest Urtasun

Teckenförklaring

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 20 juli 2018Rättsligt meddelande