Förfarande : 2018/2038(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0244/2018

Ingivna texter :

A8-0244/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 22
CRE 10/09/2018 - 22

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0324

BETÄNKANDE     
PDF 534kWORD 58k
28.6.2018
PE 620.798v03-00 A8-0244/2018

om genomförandet av särskilda åtgärder till förmån för Grekland enligt förordning 2015/1839

(2018/2038(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Pascal Arimont

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Den ekonomiska och finansiella krisen 2008 fick allvarliga konsekvenser för nationella och regionala budgetar, med följden att medel till alla sorters investeringar minskade i medlemsstaterna i allmänhet och i Grekland i synnerhet.

I Grekland sammanföll programperioden 2007–2013 med en långdragen och djup recession till följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen, vilket synliggjorde de långsiktiga strukturella bristerna i ekonomin. Mellan 2007 och 2013 sjönk BNP i fasta priser med 26 %, och även när recessionen var slut 2014 var tillväxten under två år mindre än 1 %. Sysselsättningsnivån föll från 66 % av befolkningen i åldern 20–64 år till 53 % 2013, vilket innebar att endast drygt hälften av alla personer i arbetsför ålder hade ett arbete. Arbetslösheten ökade från 8,4 % av arbetsstyrkan till 27,5 % under samma period.

Den offentliga sektorns finansiella balans, som hade ett allvarligt underskott redan 2007, förvärrades ytterligare när BNP kollapsade. År 2009 växte underskottet till 15 % av BNP, och trots de åtstramningsåtgärder som var ett krav från finansiella institutioner i utbyte mot lån, låg det 2013 fortfarande på 13 %. Den offentliga sektorns konsoliderade skuld, som var stor redan före krisen, ökade till 178 % av BNP 2013 och var fortfarande ungefär lika stor 2015. Offentliga investeringar i förhållande till BNP halverades mellan 2007 och 2013, och även om de ökade något under de två efterföljande åren låg de 2015 på endast drygt 50 % av 2006 års nivå i reala termer.

Mot denna tämligen svåra ekonomiska bakgrund ökade ESI-fondernas betydelse för medfinansieringen av offentliga investeringsprogram kraftigt. Åtagandena från ESI-fonderna spelade en avgörande roll i Grekland, liksom i många andra medlemsstater, och stod i vissa fall för mer än 50 % av de totala offentliga investeringarna.

Totalt 20,4 miljarder euro av medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken för 2007–2013 tilldelades Grekland. Under denna period hjälpte Eruf och Sammanhållningsfonden Grekland att skapa mer än 21 000 arbeten, starta mer än 2 400 företag och investera direkt i mer än 30 000 små och medelstora företag, ge ytterligare 800 000 personer internettillgång via bredband, förbättra transporter i städer till gagn för mer än 27 000 personer och investera i vattenprojekt till gagn för mer än 450 000 personer.

För den innevarande perioden 2014–2020 har Grekland tilldelats 20,38 miljarder euro från ESI-fonderna via 20 nationella och regionala program, vilket, tillsammans med de nationella bidragen på 4,6 miljarder euro, ökar budgeten till totalt 24,98 miljarder euro, som ska investeras på olika områden.

Mellan 2008 och 2015 minskade samtliga grekiska regioners BNP per capita kraftigt jämfört med genomsnittet i EU, vilket betydde att den konvergens som hade uppnåtts mellan 2000 och 2008 mer än omintetgjordes. I de flesta grekiska regioner minskade BNP med mer än 3 % per år. År 2008 hade tre av de 13 regionerna en BNP per capita som var högre än 75 % av genomsnittet i EU. År 2015 låg endast två regioner över detta genomsnitt (huvudstadsregionen Attiki (95 %) och Notio Aigaio, de södra Egeiska öarna (75 %)).

På samma gång upplevde Grekland en aldrig tidigare skådad inströmning av flyktingar och migranter. Under perioden januari 2015–mars 2016 transiterade över en miljon människor genom Grekland, och mer än 57 000 migranter är fortfarande kvar i landet.

Som en följd av konsekvenserna av finans- och flyktingkriserna var Grekland tvunget att hantera likviditetsunderskott och brist på statliga medel för sådana offentliga investeringar som behövdes för att få till stånd en hållbar ekonomisk återhämtning.

Det var dessutom mycket viktigt att bristen på likvida och offentliga medel i Grekland inte hindrade investeringar inom ramen för program med stöd från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden samt från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

Mot denna bakgrund behövde särskilda åtgärder vidtas för att hantera denna exceptionella situation, och kommissionen föreslog därför att förordningen om gemensamma bestämmelser skulle ändras så att riktade åtgärder kunde genomföras särskilt för Grekland. Parlamentet och rådet, såsom medlagstiftare, stödde snabbt kommissionens förslag. Syftet var att snabbt tillhandahålla riktade åtgärder särskilt för Grekland.

Genom förordning 2015/1839 infördes särskilda åtgärder för Grekland, bland annat en höjning av EU:s medfinansieringsgrad till 100 %, avskaffande av taket på 95 % för den kumulerade summan för förfinansiering och mellanliggande betalningar för programmen 2007–2013 för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, och en ökning med 7 % av förskottet för 2014–2020 beträffande Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF, 2015 och 2016.

Till följd av dessa exceptionella åtgärder erhöll Grekland omkring 2 miljarder euro i EU-medel 2015 och 2016 utöver det redan planerade beloppet. Denna tidigareläggning av finansiella resurser bidrog till de övergripande ansträngningarna att hjälpa Grekland och har spelat en viktig roll i upprätthållandet av ekonomin under en period av ansträngd finansiell likviditet.

De medel som EU betalade ut i och med genomförandet av förordning 2015/1839 bidrog i hög grad till att antalet projekt som annars inte skulle ha slutförts innan programperiodens utgång kraftigt minskade, och perioden 2007–2013 kunde således avslutas med framgång och ekonomin i allmänhet påverkades positivt.

De ytterligare investeringarna från sammanhållningspolitiken och politiken för regional utveckling beräknas 2015 ha ökat Greklands BNP med drygt 2 % över den nivå som den skulle ha varit på utan de tillhandahållna medlen.

Genom höjningen av medfinansieringsgraden och spridningen av EU:s investeringar på ett flexibelt sätt gjorde den ändrade förordningen så att EU:s regionalpolitik effektivt kunde bidra till att mildra effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen i Grekland.

En sådan flexibilitet kan uppmuntras i exceptionella situationer, men vi måste komma ihåg att det främsta målet för EU:s sammanhållningspolitik är att ge mervärde till offentlig och privat finansiering. Därför kan exceptionella åtgärder såsom den som föreskrivs i förordning 2015/1839 inte anses vara motiverade annat än i undantagsfall.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av särskilda åtgärder till förmån för Grekland enligt förordning 2015/1839

(2018/2038(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2015 Nystart för sysselsättning och tillväxt i Grekland (COM(2015)0400),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1839 av den 14 oktober 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder till förmån för Grekland(2),

–  med beaktande av förordning (EU) 2017/825 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020(3),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 19 september 2016 om efterhandsutvärderingarna av Eruf och Sammanhållningsfonden för perioden 2007–2013 (SWD(2016)0318),

–  med beaktande av rapporten från det grekiska ministeriet för ekonomi och utveckling om hur de belopp som ställts till förfogande enligt förordning (EU) 2015/1839 har använts (programperioden 2007‑2013)(4),

  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000100/2017 (B8–0001/2018) till kommissionen om genomförande av förordning (EU) 2015/1839 om särskilda åtgärder till förmån för Grekland,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0244/2018), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken är ett uttryck för solidaritet och EU:s främsta investeringsinstrument, och den omfattar alla regioner och minskar skillnader. Betydelsen av dess mervärde och flexibilitet under den ekonomiska och finansiella krisen har bekräftats vid flera tillfällen. Med befintliga budgetmedel har sammanhållningspolitiken bidragit till att bibehålla välbehövliga offentliga investeringsmöjligheter och förhindra ett förvärrande av krisen samt gjort det möjligt för medlemsstaterna och regionerna att anta skräddarsydda lösningar i syfte att öka resiliensen inför oförutsedda händelser och externa chocker.

B.  Stödet från Eruf och Sammanhållningsfonden i Grekland för 2007–2015 uppgick till 15,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 19 % av alla offentliga kapitalutgifter.

C.  Den ekonomiska och finansiella krisen hade lett till konstant negativ tillväxt i Grekland, vilket de tre internationella räddningspaketen inte kunde råda bot på, samt till allvarliga likviditetsproblem och brist på offentliga medel.

D.  Grekland och de grekiska öarna har varit – och är fortfarande – särskilt hårt drabbade av flykting- och migrationskrisen och under stort tryck från det ökade inflödet av migranter och flyktingar, vilket har slagit hårt mot den lokala ekonomiska verksamheten, särskilt inom turistsektorn.

E.  Mellan 2007 och 2013 minskade Greklands BNP i fasta priser med 26 %, och under de två efterföljande åren var tillväxten lägre än 1 %, trots att recessionen var över 2014. Sysselsättningsgraden sjönk från 66 % till 53 % under 2013, vilket innebar att endast drygt hälften av befolkningen i arbetsför ålder förvärvsarbetade, och arbetslösheten ökade från 8,4 % till 27,5 % under samma period, vilket fick stora konsekvenser för den grekiska befolkningens köpkraft och påverkade flera sektorer, bland annat hälso- och sjukvårdssektorn, kraftigt. Enligt färska uppgifter från Eurostat ligger arbetslösheten på 20,8 %, och ungdomsarbetslösheten är hög.

F.  Kommissionen och medlagstiftarna konstaterade 2015 att Grekland hade drabbats av krisen på ett unikt sätt, vilket skulle ha kunnat inverka kraftigt på såväl slutförandet av insatserna för de operativa programmen för 2000–2006 och 2007–2013 som inledningen av genomförandet av programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken för 2014–2020.

G.  Antagandet av förordning (EU) 2015/1839 syftade till att ge Grekland likviditet i ett kritiskt skede innan genomförandet av programmen stannade av och man missade nödvändiga investeringstillfällen, eftersom betydande belopp skulle ha betalats tillbaka om projekt under programperioderna 2000–2006 och 2007–2013 inte hade slutförts.

H.  Förordning (EU) 2015/1839 fastställer ett ytterligare förskott för programperioden 2014–2020 i två delbetalningar på vardera 3,5 % av stödbeloppet från de sammanhållningspolitiska fonderna och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), samt tillämpning under programperioden 2007–2013 av en medfinansieringsgrad på 100 % till de stödberättigade utgifterna och frigörande i förtid av de återstående 5 % av kvarvarande EU-utbetalningar, som borde ha hållits inne tills programmen hade slutförts.

I.  Förordningen antogs för att man så snabbt som möjligt skulle kunna hantera en allvarlig krissituation och se till att Grekland hade tillräckliga medel för att slutföra projekten under programperioden 2007–2013 och påbörja genomförandet under den innevarande programperioden.

J.  Enligt artikel 152.6 andra stycket skulle Grekland senast i slutet av 2016 lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av bestämmelserna om tillämpningen av medfinansieringsgraden på 100 % och taket för betalningar till program vid programperiodens slut.

K.  EU betalade också 95 % av de totala investeringskostnaderna under finansieringsperioden 2007–2013 i Grekland (vilket i vanliga fall är högst 85 %) genom åtgärden för ökad finansiering, förordning (EU) 1311/2011.

L.  Ett separat konto infördes i oktober 2015 dit alla medel anslagna till finansieringen av EU-finansierade projekt fördes över för att säkerställa att de användes enbart för utbetalningar till stödmottagare och insatser för de operativa programmen.

M.  Grekland har också sedan 2011 erhållit stöd från kommissionens arbetsgrupp för Grekland, som tillhandahåller tekniskt stöd till landets reformprocess, och sedan 2015 från stödtjänsten för strukturreformer, som tillhandahåller stöd till förberedelserna, utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av tillväxtfrämjande reformer. Förordning (EU) 2017/0825 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 trädde i kraft den 20 maj 2017, vilket var av stort värde för insatserna från stödtjänsten för strukturreformer i intresserade medlemsstater, inklusive Grekland.

1.  Europaparlamentet bekräftar att sammanhållningspolitiken är viktig för att uppnå EU:s mål om smart och hållbar tillväxt för alla, bekämpning av arbetslöshet, minskad ojämlikhet och stärkt konkurrenskraft i alla EU:s regioner samt för att uttrycka europeisk solidaritet och komplettera andra politikområden. Parlamentet påminner dessutom om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) utgör den största källan för direktinvesteringar i Grekland.

2.  Europaparlamentet tar del av den rapport om användningen av de belopp som tilldelats enligt förordning (EU) 2015/1839 beträffande programperioden 2007–2013, som skulle lämnas in senast i slutet av 2016. Parlamentet konstaterar att rapporten lämnades in av de grekiska myndigheterna i maj 2017 och gjordes tillgänglig för parlamentet i december 2017, efter flera påminnelser. Parlamentet ser positivt på att kommissionen har tillhandahållit parlamentet en provisorisk bedömning av förteckningen över 181 prioritetsprojekt, som uppgår till ett värde av 11,5 miljarder euro och motsvarar omkring 55 % av de totala anslagen till Grekland från Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF för perioden 2007–2013, av vilka 118 redan hade genomförts framgångsrikt före programperiodens utgång och 24 anses ha fasats ut.

3.  Europaparlamentet betonar att enligt uppgifterna i ovannämnda rapport så var den direkta inverkan på likviditeten 2015, efter antagandet av förordningen vad gäller särskilda åtgärder till förmån för Grekland, 1 001 709 731,50 euro, och tillförseln 2016 uppgick till 467 674 209,45 euro. Parlamentet noterar dessutom att sammantaget med det ökade förskottet för programperioden 2014–2020 erhöll Grekland ungefär 2 miljarder euro 2015–2016.

4.  Europaparlamentet ser positivt på att de utbetalade beloppen gick till mycket varierande projekt: transport och annan infrastruktur (miljö, turism, kultur, förnyelse av städer och landsbygd, social infrastruktur), informationssamhällesprojekt och insatser för att utveckla mänskliga resurser. Parlamentet välkomnar dessutom att 63 % av de totala utbetalningarna till projekt med statligt stöd avsåg stöd till företagsprojekt, vilket bidrog direkt till konkurrenskraften och en minskad företagarrisk, medan 37 % avsåg statliga stödåtgärder för infrastrukturprojekt, som tillägg till ordningarna på området för marknadsvillkor och företagsförbättringar.

5.  Europaparlamentet välkomnar att likviditetsökningen, enligt den rapport som de grekiska myndigheterna har lämnat in, samtidigt innebar en ökning av de finansiella intäkterna med omkring 1,5 miljarder euro och en förstärkning av programmet för offentliga investeringar för 2015–2016.

6.  Europaparlamentet välkomnar den effekt som åtgärderna har haft i fråga om att stärka den ekonomiska verksamheten, normalisera och konsolidera omsättningen och arbetskapitalet i ett stort antal företag, skapa och bevara arbetstillfällen samt slutföra viktig produktionsinfrastruktur, vilket också framgår av den stora effekten på skatteintäkterna i budgeten.

7.  Europaparlamentet noterar att de medel som EU har betalat ut till följd av genomförandet av förordningen användes 2015 för att slutföra projekten inom ramen för de operativa programmen fram till slutet av perioden för stödberättigande och att det kvarvarande beloppet, som betalades ut tillsammans med nationella medel, 2016 även bidrog till slutförandet av andra projekt.

8.  Europaparlamentet uppskattar att de grekiska myndigheterna åtog sig att omorganisera projektklassificeringen och kartlägga viktiga projekt som skulle väljas ut för slutförande. Parlamentet understryker att detta i hög grad bidrog till att institutionella och administrativa hinder kunde överbryggas och prioriterade åtgärder för genomförande fastställas utan ytterligare dröjsmål och förebyggde därmed även finansiella korrigeringar. Parlamentet ser positivt på att de medel som betalades ut av EU enligt förordning (EU) 2015/1839 avsevärt minskade antalet projekt som klassificerades som ofullständiga. Parlamentet noterar att jämfört med programperioden 2000–2006, då omkring 900 projekt inte slutfördes, så fanns det vid tidpunkten för inlämning av de slutliga kostnadsredovisningarna för programperioden 2007–2013 79 projekt som ännu inte hade slutförts, men att dessa förväntas slutföras med användning av nationella medel.

9.  Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av strukturfonderna har förbättrats avsevärt, att betalningsgraden i Grekland för programperioden 2007–2013 i slutet av mars 2016 var drygt 97 %(5)4, och att Grekland, enligt dokumentet om läget för verkställandet av de totala utbetalningarna och de utestående åtagandena för programmen för 2007–2013 av den 31 mars 2018, inte har några utestående åtaganden under rubrik 1b5. Parlamentet ser positivt på att Grekland var den första medlemsstaten som till fullo utnyttjade de tillgängliga medlen och uppnådde en utnyttjandegrad på 100 % jämfört med EU-genomsnittet på 96 %.

10.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att utnyttjandegraden endast ger vägledande information och att en betoning på utnyttjandet av medel inte bör ske på bekostnad av investeringarnas effektivitet, mervärde och kvalitet. Parlamentet konstaterar att de särskilda åtgärderna är makroekonomiska och att det är svårt att härleda effekterna av dem till enskilda projekt.

11.  Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna har stor inverkan på BNP och andra indikatorer i flera medlemsstater samt på den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i allmänhet, och att investeringar som stöds av sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling i Grekland beräknas ha höjt BNP 2015, i slutet av den föregående programperioden, med drygt 2 % över den nivå som BNP skulle ha varit på om inga medel hade tillförts. Parlamentet påminner om att användningen av EU:s strukturfonder alltid måste inriktas på att uppnå dess föredragsbaserade mål och ge ett verkligt europeiskt mervärde, fokusera på EU:s prioriteringar och gå utöver ren BNP-tillväxt.

12.  Europaparlamentet tar del av den huvudsakligen kvantitativa analysen av den rapport som de grekiska myndigheterna lämnade in om användningen av de belopp som tilldelats enligt förordning (EU) 2015/1839 beträffande programperioden 2007–2013, i enlighet med rättsliga krav. Parlamentet konstaterar att effekterna av de särskilda åtgärderna inte kan skiljas från ESI-fondernas samlade effekter i Grekland, men anser att en kvalitativ bedömning, trots svårigheterna med att genomföra den, skulle komplettera analysen och bidra till en bättre förståelse av de uppnådda resultaten. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ge mer information om ökad konkurrenskraft och produktivitet och hållbarhet ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.

13.  Europaparlamentet ser positivt på att betalningsansökningarna från de grekiska myndigheterna enligt de slutliga uppgifterna till kommissionen den 31 december 2016 uppgick till 1,6 miljarder euro och att Grekland den 31 mars 2018 uppvisade en genomförandegrad på 28 % för programperioden 2014–2020(6)6, och var en av de medlemsstater som uppvisade bäst resultat, i stort, även om man kan se vissa skillnader i uppdelningsgrad eller utnyttjandegrad per fond. Parlamentet stöder dessutom antagandet av förordning nr 2015/1839 såsom en viktig åtgärd för att tillhandahålla skräddarsytt stöd vid en avgörande tidpunkt för Grekland. Parlamentet ser positivt på att det ytterligare förskottet i enlighet med kravet helt och hållet täcktes av mellanliggande betalningsansökningar för Eruf och Sammanhållningsfonden, men noterar att det inte täcktes helt av Europeiska socialfonden (omkring 4 %) eller Europeiska havs- och fiskerifonden.

14.  Europaparlamentet påminner om vikten av relevanta strukturreformer. Parlamentet noterar de insatser som har gjorts och uppmanar Grekland att fortsätta att utnyttja alla möjligheter till stöd inom ramen för stödprogrammet för strukturreformer i syfte att inrätta ett sunt företagsklimat för ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av ESI-fonderna och för att maximera deras socioekonomiska effekt.

15.  Europaparlamentet konstaterar att regionalpolitiken mildrade effekten av finanskrisen och den utdragna finanspolitiska konsolideringen i flera medlemsstater genom att stödja offentliga investeringar och sprida EU-investeringar på ett flexibelt sätt med hjälp av en omfördelning av EU-medel och en höjd medfinansieringsgrad. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att säkerställa lämplig finansiering av den för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet framhåller dock att sammanhållningspolitiken bör ses som det viktigaste verktyget för offentliga investeringar och som en katalysator som ska attrahera ytterligare offentliga och privata medel, och att liknande åtgärder som leder till en sänkning av de nationella medfinansieringskvoter som krävs för att erhålla medel för operativa program som finansieras av strukturfonderna, för Grekland eller någon annan medlemsstat, endast bör övervägas i undantagsfall och bör, innan de antas eller genomförs, undersökas ur ett effektivitetsperspektiv och vara vederbörligen motiverade.

16.  Europaparlamentet konstaterar att vissa regioner har svårt att medfinansiera projekt inom ramen för ESI-fonderna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, inom ramen för den europeiska planeringsterminen och stabilitets- och tillväxtpakten, snarast beakta hur regionala investeringar som medfinansieras genom ESI-fonderna, särskilt i de mindre utvecklade regionerna, inverkar på beräkningen av budgetunderskott.

17.  Europaparlamentet påminner de grekiska myndigheterna om att de måste säkerställa ordentlig kommunikation och se till att investeringar inom ramen för ESI-fonderna är synliga.

18.  Europaparlamentet välkomnar den preliminära bedömningen att programperioden 2007–2013 förväntas avslutas utan att medel går förlorade för Grekland. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om resultatet av avslutandeförfarandet, som förväntas genomföras under det första halvåret 2018, och ge en uppdatering om de projekt som ska slutföras med nationella medel och de som fortfarande inte hade slutförts den 31 mars 2018.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 270, 15.10.2015, s. 1.

(3)

EUT L 129, 19.5.2017, s. 1.

(4)

Aten, maj 2017.

(5)

4 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om efterhandsutvärderingarna av Eruf och Sammanhållningsfonden för perioden 2007–2013.

State of execution of total payments and the level of the "reste à liquider" (RAL)for sub-Heading 1b (programmes 2007-2013) - Designation of national authorities and state of execution of interim payments of 2014-2020 ESIF Operational Programmes (Status as of 31 March 2018) (dokument om läget för verkställandet av de totala betalningarna och nivån på de utestående åtagandena för rubrik 1b (program för 2007–2013) – utnämning av nationella myndigheter och läge för verkställande av mellanliggande betalningar i de operativa programmen inom ramen för ESI-fonderna 2014–2020 (läget den 31 mars 2018).

(6)

6 State of execution of total payments and the level of the "reste à liquider" (RAL)for sub-Heading 1b (programmes 2007-2013) - Designation of national authorities and state of execution of interim payments of 2014-2020 ESIF Operational Programmes (Status as of 31 March 2018) (dokument om läget för verkställandet av de totala betalningarna och nivån på de utestående åtagandena för rubrik 1b (program för 2007–2013) – utnämning av nationella myndigheter och läge för verkställande av mellanliggande betalningar i de operativa programmen inom ramen för ESI-fonderna 2014–2020 (läget den 31 mars 2018).


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

John Howarth, Elsi Katainen, Tunne Kelam, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jonathan Bullock, Andrzej Grzyb


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

36

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

John Flack, Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Martina Michels, Ángela Vallina

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrzej Grzyb, Marc Joulaud, Tunne Kelam, Ivana Maletić, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller, Milan Zver

S&D

Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, John Howarth, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Monika Vana

2

-

EFDD

Jonathan Bullock

NI

Konstantinos Papadakis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande