Förfarande : 2018/2024(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0247/2018

Ingivna texter :

A8-0247/2018

Debatter :

PV 04/07/2018 - 19
CRE 04/07/2018 - 19

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.11
CRE 05/07/2018 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0311

BETÄNKANDE     
PDF 751kWORD 131k
29.6.2018
PE 623.666v02-00 A8-0247/2018

om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

(2018/2024(BUD))

Budgetutskottet

Föredragande: Daniele Viotti

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA: GEMENSAMT UTTALANDE OM DATUM FÖR BUDGETFÖRFARANDET OCH VILLKOR FÖR ARBETET I FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN 2018
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN FISKERIUTSKOTTET
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
 Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

(2018/2024(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 23 maj 2018 (COM(2018)0600),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2) och dess senare ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2018 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten 2019, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 (06315/2018),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0247/2018).

Förslag till budget för 2019 – stärka solidariteten och bana väg för en hållbar framtid

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 15 mars 2018 fastställde följande prioriteringar för 2019 års EU-budget: hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft, säkerhet, kampen mot klimatförändringar, övergången till förnybar energi och migration, och efterlyste också ett särskilt fokus på ungdomar.

2.  Europaparlamentet påminner om att 2019 års EU-budget kommer att vara den sista under innevarande valperiod och att den kommer att förhandlas fram parallellt med förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och reformen av EU:s egna medel. Parlamentet påminner också om att Förenade kungariket har förbundit sig att bidra till och delta i genomförandet av unionens årliga budgetar för 2019 och 2020 som om landet hade varit kvar i unionen efter mars 2019.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag och anser att det i stora drag motsvarar parlamentets egna prioriteringar. Parlamentet har för avsikt att ytterligare stärka centrala program och säkra en lämplig finansieringsnivå som motsvarar dessa program. Parlamentet noterar ökningen på 3,1 % av åtagandebemyndigandena och den lägre andelen av BNI jämfört med 2018 både för åtagandebemyndiganden (1 % jämfört med 1,02 %) och betalningsbemyndiganden (0,9 % jämfört med 0,92 %).

4.  Europaparlamentet välkomnar de föreslagna ökningarna för Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Erasmus+ och program som bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare. Parlamentet påpekar dock att det är nödvändigt att utöka stödet för små och medelstora företag, som är av central betydelse för att möjliggöra ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning, och att avsätta lämpliga resurser för digitaliseringen av EU:s industri och främjandet av digital kompetens och digitalt entreprenörskap, samt att öka stödet för programmen som stöder ungdomar, särskilt ErasmusPro. Parlamentet påminner om sin övertygelse om att budgeten för Erasmus+ för 2019 minst måste fördubblas.

5.  Europaparlamentet beklagar att ökningen för EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), i jämförelse med 2018 års budget, endast är 2,3 % (362,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden) och att de föreslagna betalningsbemyndigandena minskats med 0,6 %. Parlamentet påminner om att detta är ett framgångsrikt program som har betydligt fler sökande än mottagare av finansiering. Parlamentet betonar att små och medelstora företag är en viktig drivkraft för EU:s sysselsättning, ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft, utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och har kapacitet att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet yrkar på att detta är en av de viktigaste prioriteterna och därför måste återspeglas genom tillräcklig finansiering till program för små och medelstora företag och en ytterligare ökning av anslagen för Cosme med tanke på framgången med detta program.

6.  Europaparlamentet stöder den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar för att minska investeringsgapet i EU. Parlamentet efterlyser, inom ramen för en optimal regional och sektoriell balans, en förstärkning av den sociala dimensionen av Efsi, inbegripet innovation inom hälso- och sjukvård och medicin, sociala infrastrukturer, miljöskydd, hållbara transporter, förnybar energi och energilagringsinfrastrukturer. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inom ramen för den fleråriga budgetramen ska finansieras genom nya anslag och inte gå ut över nuvarande program. Parlamentet bekräftar också sitt åtagande att stärka Horisont 2020 och FSE för att i så stor utsträckning som möjligt återställa de nedskärningar som gjorts i dessa program i 2019 års budget för att finansiera förlängningen av Efsi.

7.  Europaparlamentet noterar åtagandet om att förnya EU:s försvarsagenda, närmare bestämt genom avtalet om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som ett första steg inom ramen för den europeiska försvarsfonden. Parlamentet anser att detta gemensamma åtagande kommer att bidra till att uppnå stordriftsfördelar och ökad samordning mellan medlemsstaterna och företagen, vilket kommer att göra det möjligt för EU att behålla sin strategiska självständighet och bli en verklig global aktör.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har föreslagit en ökning av anslagen för ungdomssysselsättningsinitiativet med 233 miljoner EUR, i linje med budgetplaneringen. Parlamentet bekräftar än en gång att parlamentet inte gick med på någon tidigareläggning av tilläggsfinansieringen 2018–2020 till följd av halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet vidhåller att den budgetansvariga myndigheten har kvar alla sina befogenheter när det gäller beslut om finansieringsnivån för samtliga program, även för dem som har varit föremål för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker vikten av ett lojalt samarbete mellan institutionerna, och uppmanar alla berörda parter att upprätthålla förtroendet under hela budgetförfarandet 2019.

9.  Europaparlamentet förblir engagerat i kampen mot arbetslösheten och framför allt mot ungdomsarbetslösheten. Parlamentet anser i detta sammanhang att ungdomssysselsättningsinitiativet bör stärkas ytterligare, för att återspegla behovet av att öka EU:s finansiering för att genomföra pelaren för sociala rättigheter, trots att det är så komplicerat att omfördela anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga och ESF-program i händelse av ändringar av anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet inser att ungdomsarbetslösheten inte har hanterats på ett tillfredsställande sätt inom hela EU, med en ungdomsarbetslöshet som fortfarande är högre än under 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna inte ersätter egna strategier och finansiering för att bekämpa ungdomsarbetslösheten med sysselsättningsinitiativet för unga, utan snarare använder detta som ett komplement. Parlamentet understryker att både yrkesutbildning och lärlingsutbildning är effektiva metoder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet understryker att rörlighet via ErasmusPro kraftigt stimulerar benchmarking för att genomföra bästa praxis.

10.  Europaparlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken kommer att nå marschfart under 2019 och betonar parlamentets åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program. Parlamentet välkomnar att nästan alla förvaltningsmyndigheter för programmen för perioden 2014–2020 nu har utsetts. Parlamentet påpekar att de oacceptabla förseningarna i genomförandet av de operativa programmen till stor del har berott på den sena utnämningen av dessa myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att genomförandet av programmen påskyndas så att förseningarna kan rättas till och att begära stöd från kommissionen i detta avseende.

11.  Europaparlamentet noterar rapporterna om hur regional- och sammanhållningspolitiken fungerar i unionen och de ekonomiska utmaningarna för eftersatta regioner, vilka regelbundet pekar på brister i fråga om effektivitet och resultat.

12.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag skulle göra det möjligt att uppnå målet att 20 % av budgeten avsätts för klimatrelaterade utgifter under 2019. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte har följt upp parlamentets begäran om att kompensera för de lägre anslagen under de första åren av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att detta förslag är otillräckligt, eftersom totalt endast 19,3 % av EU-budgeten för 2014–2020 skulle avsättas för klimatrelaterade åtgärder, vilket skulle hindra EU från att nå sitt mål att avsätta minst 20 % av budgeten till integrering av klimatfrågor under perioden 2014–2020, framför allt om unionen återigen endast anslår 20 % av budgeten för klimatskydd under 2020. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har kunnat lägga fram budgetförslag som överensstämmer med de åtaganden och mål som unionen fastställde på detta område i Europeiska rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013. Parlamentet anser att mer bör göras genom utarbetandet av en handlingsplan inom ramen för program med mycket stor potential, t.ex. Horisont 2020, FSE, ESF, EGFJ, EJFLU, EHFF eller Life+, eftersom alla dessa program möjliggör investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet påminner om revisionsrättens motiverade kritik mot kommissionens metod, och efterlyser snabba förbättringar i detta avseende.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att förbättra metoden för spårning av utgifter med koppling till biologisk mångfald. Parlamentet motsätter sig emellertid den föreslagna minskningen av det totala bidraget till skydd av biologisk mångfald till 8,2 %, vilket står i kontrast till målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster fram till 2020.

14.  Europaparlamentet anser att åtgärder för att trygga unionsmedborgarnas säkerhet och hantera utmaningarna i samband med migration och flyktingar fortfarande är två viktiga prioriteringar för unionen under 2019. Parlamentet anser att det är avgörande att upprätthålla utgifterna inom dessa områden på en nivå som är tillräcklig för att tillgodose de behov som skapas av migrations- och flyktingkrisen på den afrikanska kontinenten, särskilt i Sahel, samt i länderna i Levanten och Medelhavsområdet. Parlamentet anser att den nödvändiga solidariteten mellan medlemsstaterna för att hantera migrationsströmmarna, i synnerhet så snart den reviderade Dublinförordningen har antagits, måste återspeglas i EU:s budget. Parlamentet noterar att budgetförslaget för 2019 beaktar budgetkonsekvenserna av kommissionens förslag.

15.  Europaparlamentet betonar att flera viktiga lagstiftningsinitiativ som är under förhandling eller nyligen har börjat genomföras, såsom revideringen av Dublinförordningen, inrättandet av in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd, uppgraderingen av Schengens informationssystem och initiativet om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering förväntas få betydande budgetkonsekvenser för 2019 års budget, och understryker betydelsen av tillräckliga medel för att svara mot unionens ambitioner på dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en öppen och proaktiv dialog med budgetmyndigheten om dessa initiativ så att den vid behov kan anpassa anslagen, och utan att under det årliga budgetförfarandet föregripa resultatet av pågående lagstiftningsförfaranden.

16.  Europaparlamentet beklagar kommissionens förslag till finansiering av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet stöder en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet men vidhåller, såsom föreslagits av kommissionen den 14 mars 2018, att EU-budgeten bör bidra till dess finansiering med 1 miljard EUR, och att medlemsstaterna bör bidra med 2 miljarder EUR genom bilaterala bidrag, i syfte att lämna tillräckliga marginaler under den fleråriga budgetramens särskilda instrument för oförutsedda händelser under de sista två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen liksom för finansieringen av andra prioriteringar. Parlamentet vidhåller också att eftersom faciliteten för flyktingar i Turkiet har varit ett nytt initiativ inom den nuvarande fleråriga budgetramen bör den finansieras genom nya anslag. Parlamentet beklagar att trots Europaparlamentets tydliga begäran om att få delta fullt ut i beslutsprocessen avseende förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, bland annat för att undvika en upprepning av förfarandet för dess inrättande, har inga förhandlingar om finansieringen av den andra delen av faciliteten hittills ägt rum mellan parlamentet och rådet. Parlamentet informerar medlemsstaterna om att parlamentet har all rätt att utöva sin roll som en av EU-budgetmyndighetens två grenar och att parlamentet kommer att göra detta, vilket man redan meddelat vid tidigare tillfällen. Parlamentet beklagar att rådet trots det humanitära nödläget hittills inte lyckats nå fram till en gemensam ståndpunkt om finansieringen av faciliteten för flyktingar i Turkiet.

17.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget för 2019 lämnar mycket begränsade marginaler eller inga marginaler alls under taken i den fleråriga budgetramen för rubrikerna 1a, 1b, 3 och 4, som en följd av den begränsade flexibiliteten i den nuvarande fleråriga budgetramen för att möta nya utmaningar och nya initiativ. Parlamentet uttrycker sin avsikt att ytterligare utnyttja flexibilitetsbestämmelserna i den reviderade fleråriga budgetramen som en del av ändringsförfarandet.

18.  Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över den möjliga eftersläpningen av obetalda räkningar i slutet av den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar den måttliga ökningen av betalningsbemyndigandena med 2,7 % jämfört med 2018 års budget, främst på grund av asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), fonden för inre säkerhet (ISF) och faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet noterar den föreslagna marginalen på 19,3 miljarder EUR under betalningstaket. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbli uppmärksam på utvecklingen av betalningarna så att budgetmyndigheten i god tid kan vidta nödvändiga åtgärder för att undvika en onormal eftersläpning. Parlamentet är övertygat om att EU:s trovärdighet också är kopplad till dess förmåga att säkerställa en lämplig nivå på betalningsbemyndigandena i EU-budgeten så att unionens åtaganden kan fullgöras.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

19.  Europaparlamentet noterar att jämfört med 2018 motsvarar kommissionens förslag för 2019 en ökning av åtagandena under underrubrik 1a med +3,9 % till 22 860 miljoner EUR. Parlamentet noterar att Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, stora infrastrukturprojekt och Erasmus+ står för en betydande andel av denna ökning, eftersom deras åtagandebemyndiganden har ökat med 8,5 %, 36,4 %, 7,8 % respektive 10,4 %. Parlamentet understryker dock att dessa ökningar till största delen är i linje med budgetplaneringen och därför inte utgör någon ytterligare förstärkning.

20.  Europaparlamentet påminner om att program för forskning och innovation, såsom Horisont 2020, är viktiga för att skapa sysselsättning och konkurrenskraft i Europa. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ta hänsyn till detta i sina prioriteringar. Parlamentet efterlyser en lämplig finansieringsnivå för program för forskning och innovation. Parlamentet betonar att särskilt medlemsstater med ekonomiska och finansiella svårigheter bör få stöd på detta område.

21.  Europaparlamentet påminner om att nya initiativ under de senaste åren såsom Efsi (I och II), Wifi4EU och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet har inrättats på bekostnad av flera program under underrubrik 1a som påverkades kraftigt av omfördelningar, nämligen Horisont 2020, FSE, Galileo, Iter, Copernicus och Egnos.

22.  Europaparlamentet betonar att Erasmus+ fortfarande är det viktigaste programmet för att främja ungdomars rörlighet på alla nivåer av allmän och yrkesinriktad utbildning och för att uppmuntra unga människor att delta i den europeiska demokratin. Parlamentet påminner om att administrativa insatser måste göras för att öka tillgången till Erasmus+ och att antalet stödberättigade ansökningar klart överstiger den nuvarande budgeten. Parlamentet anser därför att anslaget för Erasmus+ måste kunna tillgodose de stödberättigade ansökningarna till detta program, särskilt de som avser livslångt lärande.

23.  Europaparlamentet noterar med oro diskussionerna om finansieringen av Europeiska solidaritetskåren, vilka bekräftar parlamentets oro över att nya initiativ kan genomföras på bekostnad av befintliga välfungerande program. Parlamentet noterar också med oro det prejudikat som skapades genom resultatet av trepartsförfarandet, vilket inte ger någon klarhet om finansieringskällorna för initiativet och därmed överlåter ytterligare förtydliganden till det årliga budgetförfarandet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska genomföra överenskommelsen på ett sätt som till fullo återspeglar diskussionerna i trepartsmötet och andan i överenskommelsen.

24.  Europaparlamentet välkomnar att överenskommelsen om finansieringen av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet innebär mycket lägre nedskärningar i programmen under underrubrik 1a än vad kommissionen ursprungligen föreslog. Parlamentet är dock oroat över att rådet verkar lägga större vikt vid att upprätthålla marginaler än att anslå tillräckliga medel till vad den anser vara viktiga prioriteringar.

25.  Europaparlamentet välkomnar det anslag på 500 miljoner EUR som avsatts till det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet för åren 2019 och 2020. Parlamentet noterar att enligt Europaparlamentets utredningstjänst kostar bristen på samarbete mellan nationella industrier på detta område 10 miljarder EUR för EU varje år. Parlamentet anser att försvaret är ett tydligt exempel på hur ökad effektivitet kan uppnås genom att vissa befogenheter som för närvarande utförs av medlemsstaterna och motsvarande anslag överförs till EU. Parlamentet betonar att detta skulle visa på det europeiska mervärdet och göra det möjligt att begränsa den totala bördan på de offentliga utgifterna i EU.

26.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att inrätta det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, vilket kommer att främja högpresterande datorsystem och datainfrastrukturer och stödja utvecklingen av teknik och tillämpningen av denna inom en rad olika områden, till förmån för forskare, näringslivet och den offentliga sektorn.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

27.  Europaparlamentet noterar att de totala åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b uppgår till 57 113,4 miljoner EUR, vilket är en ökning med 2,8 % jämfört med budgeten för 2018. Parlamentet noterar vidare att det föreslagna beloppet på 47 050,8 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden är 1,1 % högre än 2018.

28.  Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av programmen för 2014–2020 håller på att nå marschfart, och upprepar att all onormal eftersläpning av obetalda räkningar måste undvikas i framtiden. Parlamentet välkomnar också att det stora flertalet av de nationella förvaltningsmyndigheterna nu har utsetts. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lösa kvarstående problem så att genomförandet kan ske på ett smidigt sätt.

29.  Europaparlamentet påminner om att som ett resultat av medlemsstaternas reviderade prognoser minskades betalningsbemyndigandena i ändringsbudget 6/2017 under underrubrik 1b med 5,9 miljarder EUR. Parlamentet hoppas innerligt att både de nationella myndigheterna och kommissionen har förbättrat sina uppskattningar av betalningsbehoven i 2019 års budget och att den föreslagna nivån på betalningsbemyndigandena kommer att genomföras fullt ut.

30.  Europaparlamentet understryker att i tider av snabb teknisk utveckling, även inom områden såsom artificiell intelligens, kan klyftan mellan regioner med snabb utveckling och regioner som släpar efter öka om strukturfonderna inte förbättras genom krav på effektivitet.

31.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att finansiera fortsättningen på ungdomssysselsättningsinitiativet och noterar det föreslagna utnyttjandet av 233,3 miljoner EUR från den samlade marginalen för åtaganden. Parlamentet påminner om att varje ökning av det anslag som tilldelats ungdomssysselsättningsinitiativet bör matchas med motsvarande belopp från Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet påminner om kommissionens åtagande i samband med förlikningen om 2018 års budget att snabbt lägga fram översynen av förordningen om gemensamma bestämmelser så att den beaktar 2018 års ökning för ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet understryker att kommissionen inte har levt upp till sitt åtagande och kräver att den i detalj förklarar skälen till förseningen i framläggandet av översynen av denna förordning.

32.  I syfte att underlätta en ambitiös ökning av anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet under 2019, utan att äventyra andra pågående program inom ramen för ESF i medlemsstaterna, förbinder sig Europaparlamentet att snabbt anta de nödvändiga ändringarna av lagstiftningen om ungdomssysselsättningsinitiativet och ESF, eventuellt genom att befria medlemsstaterna från skyldigheten att matcha de ESF-anslag som är avsatta för sysselsättning av ungdomar, på det strikta villkoret att de föreslagna ändringarna inte gör det möjligt för medlemsstaterna att avstå från sina redan ingångna ekonomiska åtaganden på detta område och inte leder till en generell minskning av de anslag i EU-budgeten som är avsatta för bekämpning av ungdomsarbetslöshet.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

33.  Europaparlamentet noterar att 59 991,1 miljoner EUR har föreslagits i åtaganden (+ 1,2 % jämfört med 2018) och 57 790,4 miljoner EUR i betalningar (3 %) för rubrik 2. Parlamentet noterar att EGFJ:s utgifter för 2019 förväntas uppgå till 44 162,5 miljoner EUR, vilket är lägre än i 2018 års budget (-547,9 miljoner EUR).

34.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har lämnat en marginal på 344,9 miljoner EUR under taket för rubrik 2. Parlamentet påpekar att ökad volatilitet på jordbruksmarknaderna, vilket konstaterats i samband med det ryska förbudet, kan motivera att denna marginal utnyttjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den återstående marginalen under taken är tillräcklig för att hantera eventuella kriser.

35.  Europaparlamentet noterar att vissa åtgärder i samband med det ryska förbudet och som ingår i 2018 års budget inte kommer att förlängas (t.ex. för frukt och grönsaker där marknadssituationen fortfarande är svår), men att det fortfarande finns marknadsproblem inom mejerisektorn. Parlamentet inväntar kommissionens ändringsskrivelse, som förväntas läggas fram i oktober och som bör baseras på uppdaterad information om finansieringen av EGFJ för att fastställa de verkliga behoven i jordbrukssektorn. Parlamentet understryker att de fall som kräver marknadsinterventioner inom ramen för EGFJ är begränsade och endast utgör en relativt liten del av EGFJ (cirka 5,9 %).

36.  Europaparlamentet betonar att en del av lösningen för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten består i att ge adekvat stöd åt ungdomar i landsbygdsområden. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit någon förstärkning av budgetposten för unga jordbrukare.

37.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av EHFF går allt snabbare och bör nå marschfart 2019, efter en långsam start i början av programperioden. Parlamentet välkomnar ökningen av åtagandena för programmet Life+ (+ 6 %) i enlighet med budgetplaneringen. Parlamentet noterar att Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer att axla ett större ansvar under perioden 2019–2020 för miljöövervakning och miljörapportering samt för kontroll av koldioxidutsläpp från tunga fordon.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

38.  Europaparlamentet noterar att totalt 3 728,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden föreslås för rubrik 3, vilket innebär en ökning med 6,7 % jämfört med 2018, och att det sammanlagda beloppet för betalningsbemyndiganden uppgår till 3 486,4 miljoner EUR, dvs. en ökning med 17 % jämfört med förra årets förslag. Parlamentet understryker dock att dessa ökningar sker efter flera års minskande finansiering och att den totala finansieringen för olika viktiga områden såsom migration, gränsförvaltning och inre säkerhet fortfarande endast utgör 2,3 % av de totalt föreslagna EU-utgifterna för 2019. Parlamentet ifrågasätter det föreslagna beloppet på 281,2 miljoner EUR i åtaganden för att stödja den lagliga migrationen till unionen och främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare samt utveckla rättvisa och effektiva återvändandestrategier, vilket innebär en minskning med 14,4 % jämfört med 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare förklaringar till skälen för denna minskning.

39.  Europaparlamentet noterar att för fjärde året i rad är alla marginaler under taket för rubrik 3 uttömda, vilket visar att EU-budgeten i dagsläget inte är fullt rustad att hantera vidden och djupet av de nuvarande migrations- och säkerhetsrelaterade utmaningar som unionen står inför. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas till ett belopp på 927,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

40.  Europaparlamentet förväntar sig att trycket på vissa medlemsstaters migrations- och asylsystem, samt på deras gränser, kommer att förbli högt under 2019, och uppmanar unionen att förbli vaksam när det gäller alla framtida oförutsedda behov inom dessa områden. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en förstärkning av kontrollmedlen vid de yttre gränserna, och begär i detta sammanhang en lämplig finansiering och bemanning av de EU-organ som arbetar med dessa frågor, och bekräftar att hantering av de bakomliggande orsakerna till migrationen och flyktingkrisen är en långsiktigt hållbar lösning tillsammans med en stabilisering av EU:s grannskap, och att investeringar i migranternas och flyktingarnas ursprungsländer är av största betydelse för att uppnå detta mål.

41.  Europaparlamentet noterar att instrumentet för att tillhandahålla akut humanitärt bistånd inom unionen kommer att löpa ut i mars 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de fortsatta humanitära behoven hos flyktingar och asylsökande i vissa medlemsstater bedöma om detta instrument bör återaktiveras och dess anslag fyllas på. Parlamentet framhåller behovet av större solidaritet med de länder där nyanlända och asylsökande är koncentrerade. Parlamentet understryker samtidigt vikten av fortsatt tillgång till finansiering genom mekanismerna för katastrofbistånd inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), särskilt för det fortsatta stödet till Grekland. Parlamentet anser att ekonomiskt stöd även bör ges till Italien. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ange skälen till att den inte föreslagit detta. Parlamentet påminner om att Italien är den enda medlemsstat där en majoritet av befolkningen anser att de inte har gynnats av medlemskapet i Europeiska unionen. Parlamentet beklagar den stora minskningen av åtagandebemyndigandena för den andra delen av Amif ”Stödja den lagliga migrationen till EU, främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare samt förbättra effektiva och rättvisa återvändandestrategier”.

42.  Europaparlamentet anser att när det gäller en rad säkerhetsproblem, bland annat olika former av radikalisering, it-brottslighet, våld och terrorism, som överstiger enskilda medlemsstaters kapacitet att reagera, bör EU-budgeten uppmuntra samarbete i säkerhetsfrågor med hjälp av befintliga EU-byråer. I detta sammanhang undrar parlamentet hur det mycket allvarliga säkerhetsläget är förenligt med den föreslagna avsevärda minskningen av åtagandebemyndigandena (-26,6 %) för fonden för inre säkerhet. Parlamentet betonar att utgifter på detta område är effektiva endast om hindren för inomeuropeiskt samarbete och målinriktat informationsutbyte undanröjs, samtidigt som man fullt ut tillämpar alla relevanta bestämmelser om uppgiftsskydd i linje med EU:s lagstiftning. Parlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram något förslag som syftar till att uttrycka solidaritet i ekonomiskt hänseende på EU-nivå med offer för terroristhandlingar och deras familjer, och uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett sådant stöd snabbt införs.

43.  Europaparlamentet noterar den föreslagna översynen av den rättsliga grunden för unionens civilskyddsmekanism, som när den väl antagits förväntas få stor inverkan på budgeten under de sista två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen, då enbart rubrik 3 kommer att stå för 256,9 miljoner EUR. Parlamentet vidhåller att det är logiskt att denna betydande förbättring av en av unionens centrala politikområden finansieras genom nya och extra medel. Parlamentet varnar för att använda omfördelningar, som klart är till nackdel för andra värdefulla, välfungerande strategier och program.

44.  Europaparlamentet bekräftar parlamentets starka stöd för unionens program på områdena kultur, rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Parlamentet välkomnar den föreslagna ökningen för programmet Kreativa Europa. Dessutom insisterar parlamentet på att tillräckliga medel anslås till programmet Ett Europa för medborgarna och de europeiska medborgarinitiativen, särskilt inför valet till Europaparlamentet.

45.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd för program på områdena rättigheter, jämlikhet, medborgarskap och rättvisa. Parlamentet understryker att EU måste hålla fast vid sitt åtagande att stärka kvinnors och hbti-personers rättigheter.

46.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagandebemyndigandena för programmet Livsmedel och foder, som bör göra det möjligt för unionen att effektivt hantera utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar, inklusive den senaste epidemin av aviär influensa som drabbat flera medlemsstater under de senaste åren.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ställa tillräckligt med budgetmedel till förfogande för att höja profilen för valet till Europaparlamentet 2019 och effektivera mediebevakningen av valet, i synnerhet för att främja kunskap om ”toppkandidater”, dvs. kandidater för befattningen som kommissionens ordförande.

Rubrik 4 – Europa i världen

48.  Europaparlamentet noterar den totala minskningen av de föreslagna anslagen till rubrik 4, som uppgår till 11 384,2 miljoner EUR (+ 13,1 % jämfört med 2018 års budget) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet noterar att denna ökning i första hand är kopplad till finansieringen av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet, för vilken kommissionen föreslår ett utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden (1 116,2 miljoner EUR). Parlamentet noterar att detta förslag skulle innebära att det inte finns någon marginal under taket för rubrik 4.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge högre bidrag till förvaltningsfonden för Afrika, ”Madad-fonden” och Europeiska fonden för hållbar utveckling, för att stödja stabilisering i krisdrabbade regioner, tillhandahålla stöd till flyktingar och främja social och ekonomisk utveckling på den afrikanska kontinenten och i angränsande europeiska länder.

50.  Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att de utmaningar som EU:s yttre åtgärder ställs inför kräver en varaktig finansiering som överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet vidhåller att nya initiativ bör finansieras med nya anslag och att alla alternativ som ökar flexibiliteten bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet motsätter sig dock den föreslagna finansieringen av förlängningen av faciliteten för flyktingar i Turkiet, eftersom detta avsevärt skulle begränsa både möjligheterna att finansiera andra prioriterade områden inom rubrik 4 och EU-budgetens väsentliga roll att nå ut till människor i nöd och främja grundläggande värderingar.

51.  Europaparlamentet välkomnar ökningarna som avser migrationsrelaterade projekt kopplade till den centrala Medelhavsrutten, liksom den måttliga ökningen för östra delen av det europeiska grannskapsinstrumentet och omfördelningen av prioriteringarna inom instrumentet för utvecklingssamarbete för Mellanöstern. Parlamentet begär att det anslås tillräckliga finansiella medel till UNRWA för att garantera fortsatt stöd till palestinska flyktingar i regionen, mot bakgrund av det senaste amerikanska beslutet att dra tillbaka sitt bidrag till organisationen.

52.  Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet till regionala insatser på västra Balkan. Parlamentet anser dock att stödet till politiska reformer bör ökas ytterligare. Parlamentet beklagar det ökade stödet för politiska reformer i Turkiet (IPA II) och ifrågasätter hur detta stöd stämmer överens med den budgetansvariga myndighetens beslut att minska anslagen till denna budgetpost för innevarande budgetår. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt i vilken man begärde att medel till de turkiska myndigheterna inom ramen för IPA II skulle göras avhängigt av förbättringar i fråga om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Parlamentet vill se att anslagen till denna budgetpost, om inga förbättringar görs på dessa områden och med tanke på det begränsade manöverutrymmet, främst riktas till aktörer inom det civila samhället för genomförandet av åtgärder till stöd för målen vad gäller rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och mediefrihet. Parlamentet stöder den nedåtgående trenden för politiska reformer när det gäller anslagen till Turkiet.

53.  Europaparlamentet understryker den märkbara minskningen av beloppet i 2019 års budget för garantifonden för åtgärder avseende tredje land som förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB), och den avsevärda minskningen av det planerade beloppet för makroekonomiskt stöd, på grund av ett lägre belopp för de utestående EIB-lånen än vad man tidigare trott, samt en lägre utbetalning av makroekonomiska stödlån jämfört med den senaste budgetplaneringen.

54.  Europaparlamentet stöder till fullo de utfästelser som EU gjorde vid konferensen i Bryssel om Syrien, som bekräftar de tidigare utfästelser som gjorts. Parlamentet stöder förstärkningen av det europeiska grannskapsinstrumentet och det humanitära biståndet med 120 miljoner EUR var, för att uppfylla denna utfästelse under 2019.

55.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för tilldelningen av tillräckliga finansiella medel till EU:s strategiska kommunikation i syfte att motverka desinformationskampanjer och it-angrepp, samt främja en objektiv bild av unionen utanför dess gränser.

Rubrik 5 – Administration

56.  Europaparlamentet noterar att rubrik 5 ökar med 3,0 % jämfört med 2018 års budget och uppgår till 9 956,9 miljoner EUR (+ 291,4 miljoner EUR) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet noterar att i likhet med föregående budgetförfarande beror ökningen främst på utvecklingen av pensionerna (+ 116,7 miljoner EUR), vilket motsvarar 20,2 % av utgifterna under rubrik 5. Parlamentet noterar att andelen administrativa utgifter i budgetförslaget är oförändrad på 6,0 % i åtagandebemyndiganden.

57.   Europaparlamentet erkänner de insatser som kommissionen har gjort för att ta hänsyn till alla möjligheter till besparingar och rationaliseringar när det gäller icke lönerelaterade utgifter för sin egen budget. Parlamentet noterar att utvecklingen av kommissionens utgifter (+ 2,0 %) främst beror på en automatisk anpassning av löneutgifter och avtalsenliga åtaganden. Parlamentet noterar vidare kommissionens interna omplaceringar av personal för att fullgöra sina nya prioriteringar.

58.  Europaparlamentet konstaterar att den faktiska marginalen uppgår till 575,2 miljoner EUR under taket efter kompensationen på 253,9 miljoner EUR för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2018. Parlamentet anser att marginalen är viktig i nominella termer, och menar att den återspeglar de ansträngningar som gjorts av kommissionen, särskilt frysningen av icke lönerelaterade utgifter. Parlamentet anser att en ytterligare ansträngning för att stabilisera eller minska kommissionens administrativa utgifter skulle kunna leda till att viktiga investeringar skjuts upp eller äventyra administrationens funktion.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

59.  Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att förvandlas till ordinarie EU-verksamhet och EU-program. Parlamentet har för avsikt att gå vidare med att fastställa ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets prioriteringar och tar hänsyn till en korrekt och snabb förhandsbedömning av kommissionen. Parlamentet noterar att i det nuvarande förslaget är marginalen i vissa rubriker begränsad, eller till och med obefintlig, och har för avsikt att undersöka hur utrymme kan skapas för eventuella pilotprojekt och förberedande åtgärder utan att det leder till negativa effekter för andra politiska prioriteringar.

Byråer

60.  Europaparlamentet noterar den totala ökningen i budgetförslaget för 2019 av anslagen till de decentraliserade byråerna på + 10,8 % (utan hänsyn till inkomster avsatta för särskilda ändamål) och ökningen med 259 tjänster. Parlamentet välkomnar att de flesta byråers egna budgetar ökar samtidigt som EU:s bidrag minskar. Parlamentet noterar i detta sammanhang att parlamentet håller på att undersöka möjligheterna att ytterligare utöka avgiftsfinansieringen av decentraliserade byråer. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att byråer med ”nya arbetsuppgifter” (Esma, eu-LISA och Frontex) beviljats en avsevärd ökning av anslagen och av tjänsteförteckningen. Parlamentet efterlyser ytterligare ekonomiskt stöd till de byråer som hanterar migrations- och säkerhetsutmaningarna. Parlamentet anser att Europol och Eurojust bör stärkas ytterligare och att Easo bör ges tillräcklig finansiering för sin omvandling till Europeiska asylbyrån.

61.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att målet att minska personalstyrkan med 5 % har uppnåtts och understryker att mot bakgrund av revisionsrättens snabbgranskning uppnåddes inte nödvändigtvis de förväntade resultaten. Parlamentet anser att de decentraliserade byråerna måste bedömas från fall till fall. Parlamentet välkomnar att samtliga institutioner har godkänt rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen.

62.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av två nya EU-organ som ska betraktas som decentraliserade byråer, nämligen Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska arbetsmyndigheten. Parlamentet noterar att anslagen för Europeiska arbetsmyndigheten har placerats i reserven i väntan på slutförandet av lagstiftningsförfarandet. Parlamentet noterar att Europeiska åklagarmyndigheten har sitt säte i Luxemburg, och uppmanar myndigheten att överlämna all information om sin fastighetspolitik till budgetmyndighetens två grenar i enlighet med budgetförordningen. Parlamentet anser att nya byråer måste inrättas genom att man anslår nya resurser och nya tjänster, samtidigt som man undviker varje form av omfördelning, såvida det inte tydligt kan påvisas att vissa verksamheter helt överförts från kommissionen eller andra befintliga organ, såsom Eurojust, till de nya byråerna. Parlamentet noterar att Eurojust fortfarande har befogenhet att behandla Pif-ärenden i nära samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten, samtidigt som man till fullo säkerställer operativt stöd till medlemsstaterna i kampen mot organiserad brottslighet, terrorism, it-brottslighet och migrantsmuggling. Parlamentet påminner om bestämmelserna i den gemensamma ansatsen för nyinrättade decentraliserade byråer.

63.  Europaparlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 kommer att grunda sig på principen att budgetmyndighetens båda grenar åtar sig att så snart som möjligt inleda förhandlingarna och att till fullo utnyttja tidsperioden för hela förlikningsperioden, samtidigt som man garanterar en representation på en nivå som säkerställer en verklig politisk dialog.

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(3)

EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.

(4)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2018)0089.


BILAGA: GEMENSAMT UTTALANDE OM DATUM FÖR BUDGETFÖRFARANDET OCH VILLKOR FÖR ARBETET I FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN 2018

A.  I enlighet med del A i bilagan till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning har Europaparlamentet, rådet och kommissionen nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2019:

1.  Kommissionen kommer att sträva efter att lägga fram budgetberäkningen för 2019 i slutet av maj.

2.  Ett trepartsmöte hålls på förmiddagen den 12 juli, innan rådets ståndpunkt antas.

3.  Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast i vecka 37 (tredje veckan i september) för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentets budgetutskott kommer att sträva efter att rösta om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (mitten av oktober).

5.  Ett trepartsmöte sammankallas på förmiddagen den 18 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

6.  Europaparlamentet röstar i plenum om sin behandling under vecka 43 (plenarsessionen den 22–25 oktober).

7.  Förlikningsperioden inleds den 30 oktober. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 19 november 2018.

8.  Förlikningskommittén sammanträder på förmiddagen den 7 november i Europaparlamentets regi och den 16 november i rådets regi och får vid behov återuppta sina sammanträden. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid ett eller flera trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum på förmiddagen den 7 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden, eventuellt även den 14 november (Strasbourg).

B.  Villkoren för arbetet i förlikningskommittén anges i del E i bilagan till det ovannämnda interinstitutionella avtalet.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (19.6.2018)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

(2018/2024(BUD))

Föredragande av yttrande: Marita Ulvskog

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet betonar att budgeten för 2019 bör bidra till uppnåendet av Europa 2020-målen inom det sociala området och sysselsättningsområdet, vilka är de mål som är mest försenade, och till ett framgångsrikt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i synnerhet när det gäller att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslöshet, ökande ojämlikhet, social utestängning och fattigdom. Parlamentet betonar i detta hänseende att 2019 års budget inte kan betraktas separat från den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

2.  Europaparlamentet påminner om att robust återhämtning och hållbar tillväxt är nyckelfaktorer för att skapa anständiga arbetstillfällen som leder till högkvalitativ sysselsättning, öka det gemensamma välståndet och främja uppåtriktad social konvergens, och att de europeiska struktur- och investeringsfonderna mer effektivt bör riktas in på att skapa sysselsättning, främja tillväxt för alla och social och territoriell sammanhållning, stödja strukturreformer, minska ojämlikheter samt främja kompetenshöjande åtgärder och livslångt lärande. Parlamentet betonar vikten av forskning och innovation för att stimulera tillväxt och skapandet av sysselsättning.

3.  Europaparlamentet framhåller att man måste tillhandahålla resurser för att bekämpa fattigdom, särskilt barnfattigdom och stödja åtgärder till förmån för barns grundläggande behov, såsom mat, boende, utbildning och hälsovård.

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av tillräcklig finansiering för program och initiativ inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som syftar till att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, och i synnerhet program och initiativ som riktar sig till de mest missgynnade i samhället, såsom Europeiska socialfonden (ESF), ungdomssysselsättningsinitiativet (YEI), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), de olika delarna i programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), inbegripet stöd till små och medelstora företag som en källa till nya arbetstillfällen samt fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD). Parlamentet betonar därför att resurserna för dessa program måste ökas i reala termer i budgeten för 2019, eller åtminstone bevaras på samma nivå som föregående år.

5.  Europaparlamentet understryker vidare att de budgetposter som stöder den europeiska sociala dialogen och åtgärder för arbetstagarorganisationer är av största vikt när det gäller att stärka arbetsmarknadsparternas deltagande, bland annat i den europeiska planeringsterminen och i genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet anser därför att sådan finansiering är av avgörande betydelse.

6.  Europaparlamentet påpekar att bristen på framtidsmöjligheter för unga människor är en mycket konkret social nödsituation i vissa regioner, som kräver innovativa och målinriktade lösningar, vilka bör genomföras snabbt, i syfte att åstadkomma konkreta förbättringar på kort sikt. Parlamentet förväntar sig därför att budgeten för 2019 ska fortsätta att ge utryck för stora ambitioner att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

7.  I syfte att underlätta en ambitiös ökning av anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet under 2019, utan att äventyra andra pågående program inom ramen för ESF i medlemsstaterna, förbinder sig Europaparlamentet att snabbt anta de nödvändiga ändringarna av lagstiftningen om ungdomssysselsättningsinitiativet och ESF, eventuellt genom att befria medlemsstaterna från skyldigheten att matcha de ESF-anslag som är avsatta för sysselsättning av ungdomar, på det strikta villkoret att de föreslagna ändringarna inte gör det möjligt för medlemsstaterna att avstå från sina redan ingångna ekonomiska åtaganden i frågan och inte leder till en generell minskning av de anslag i EU-budgeten som är avsatta för bekämpning av ungdomsarbetslöshet.

8.  Europarlamentet inser att ungdomsgarantin innebär en förbättring av arbetet med att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet konstaterar emellertid att det under den senaste tiden visat sig att den inte genererar önskvärda resultat i förväntad takt i vissa områden, av orsaker som inte hänger samman med själva programmet, utan med dess genomförande, i första hand på grund av bristande kompromissvilja och politisk vilja från vissa nationella regeringars sida, svag involvering av arbetsmarknadens parter och lokala och regionala myndigheter, tvivelaktig kvalitet på erbjudandena samt det faktum att man inte på ett effektivt sätt lyckats integrera deltagarna på arbetsmarknaden efter det att erbjudandet löpt ut.

9.  Europaparlamentet insisterar på att man arbetar vidare med insatserna för att förbättra genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet, även genom att se till att anställnings- och utbildningserbjudandena matchas med deltagarnas profiler och efterfrågan på arbetsmarknaden i syfte att skapa hållbar sysselsättning för deltagarna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett komplement till ungdomssysselsättningsinitiativet lansera en krisplan för ungdomssysselsättningen med en budget på 500 miljoner EUR för att stödja genomförandet av program för högkvalitativ sysselsättning som främjar inrättande av arbetstillfällen och möjligheter till företagande i de EU-regioner där ungdomsarbetslösheten överstiger 40 %. Parlamentet betonar att detta system skulle finansiera innovation, kvalitet och god praxis och belöna de projekt som uppvisar de högsta kvalitets- och hållbarhetsnivåerna när det gäller inrättande av arbetstillfällen för personer under 30 år.

11.  Europaparlamentet noterar att betalningsbemyndigandena i 2018 års budget hittills varit tillräckliga för att tillgodose medlemsstaternas betalningsansökningar, och förväntas enligt kommissionens prognos stämma överens med deras årliga behov, i motsats till tidigare år under den nuvarande programperioden, eftersom strukturfonderna inte då absorberades så snabb som man förutsett. Parlamentet betonar att man till följd av detta måste införa tillräckliga betalningsbemyndiganden i 2019 års budget. Parlamentet konstaterar att den låga utnyttjandegraden delvis är en följd av administrativa hinder. Parlamentet efterlyser därför en ytterligare minskning av de administrativa hindren så att tillgången till medlen kan förbättras.

12.  Europaparlamentet insisterar på att ESF ska garanteras adekvata betalningsåtaganden, och särskilt betalningsbemyndiganden, i budgeten för 2019, eftersom ESF nu går in i en intensiv genomförandefas och antalet betalningsansökningar från medlemsstaterna kommer att öka.

13.  Europaparlamentet påminner om att proportionalitetsprincipen måste ges företräde i förvaltningen och kontrollen av strukturprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforska möjligheterna att införa ett onlinesystem för ansökningar för projektledarna för att bidra till administrativ förenkling.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre kartlägga och övervaka den finansiering som är avsedd att främja arbetskraftens rörlighet inom ramen för EasSI och ESF för att säkerställa komplementaritet och bättre resultatövervakning i fråga om medlen, och därmed garantera att de används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i linje med Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 06/2018.

15.  Europaparlamentet upprepar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och nya politiska strategier. Parlamentet betonar att flera av idéerna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor har genomförts framgångsrikt i form av pilotprojekt eller förberedande åtgärder. Parlamentet begär att få detaljerad och systematiskt uppdaterad information om kommissionens genomförande av pilotprojektens och de förberedande åtgärdernas olika etapper. Parlamentet uppmanar kommissionen att för sin del genomföra dessa projekt och åtgärder snabbt och att respektera deras innehåll, i enlighet med vad som överenskommits och godkänts av parlamentet och rådet.

16.  Europaparlamentet betonar det viktiga bidraget från samtliga byråer som arbetar på området sysselsättning och sociala frågor (Cedefop, ETF, Eurofound, EU-OSHA) när det gäller att hantera ett vitt spektrum av sysselsättningsfrågor och sociala frågor. Parlamentet betonar mot denna bakgrund att deras uppgifter hela tiden ökar och att de därför måste förses med de finansiella resurser och den personal som krävs för att de ska kunna utföra sina respektive uppdrag och säkra bästa möjliga resultat i samband med stödet till EU:s lagstiftningsmässiga och politiska mål. Parlamentet stöder inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten, som förväntas inleda sin verksamhet 2019. Parlamentet betonar att ytterligare finansiering måste planeras för att säkra att tillräckliga finansiella resurser avsätts för dess inrättande, och att detta inte kan göras genom omfördelning av anslag från andra byråer som ansvarar för sysselsättning och sociala frågor.

17.  Europaparlamentet upprepar sin oro över de negativa budgetkonsekvenserna av den växande irländska landskoefficienten, som i allt högre grad riskerar att undergräva Eurofounds ekonomiska kapacitet att utföra sitt uppdrag. Parlamentet förväntar sig att unionens institutioner ska vidta åtgärder för att motverka dessa konsekvenser, i enlighet med vad som anges i betänkandet om beviljande av ansvarsfrihet för Eurofound för 2016. Parlamentet betonar behovet av ytterligare finansiering för att bibehålla nivån på institutets forskningsverksamhet, i synnerhet för att säkra arbetet med EU-täckande undersökningar.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

7

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Michael Detjen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Czesław Hoc, Rina Ronja Kari, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Miroslavs Mitrofanovs, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Dennis Radtke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Claude Rolin, Siôn Simon, Romana Tomc, Yana Toom

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Heinz K. Becker, Rosa D’Amato, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Ivari Padar, Evelyn Regner, Anne Sander, Joachim Schuster, Michaela Šojdrová, Ivo Vajgl, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Malin Björk, Karoline Graswander-Hainz, Jytte Guteland, Angelika Mlinar, Keith Taylor

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

37

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, António Marinho e Pinto, Angelika Mlinar, Robert Rochefort, Yana Toom, Ivo Vajgl

GUE/NGL

Kostadinka Kuneva

PPE

Georges Bach, Heinz K. Becker, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Marek Plura, Dennis Radtke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Michaela Šojdrová, Romana Tomc

S&D

Guillaume Balas, Ole Christensen, Michael Detjen, Elena Gentile, Karoline Graswander-Hainz, Jytte Guteland, Javi López, Edouard Martin, Ivari Padar, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Siôn Simon

VERTS/ALE

Miroslavs Mitrofanovs, Keith Taylor

7

-

ECR

Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Kosma Złotowski

ENF

Dominique Martin

GUE/NGL

Malin Björk, Rina Ronja Kari, João Pimenta Lopes

3

0

EFDD

Laura Agea, Rosa D’Amato

NI

Lampros Fountoulis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (21.6.2018)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget 2019

(2018/2024(BUD))

Föredragande av yttrande: Ramón Luis Valcárcel Siso

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som både jordbruket och landsbygdens utveckling spelar när det gäller att uppnå EU:s mål på området för livsmedelstrygghet, hållbar ekonomisk utveckling, djurskydd, skapande av arbetstillfällen, skogsbruk, klimatförändringen, innovation och territoriell och miljömässig balans. Parlamentet betonar att jordbruk och landsbygdsutveckling utgör en viktig del av EU:s samlade budget, och understryker att anslagen måste bibehållas för dessa områden. Parlamentet påminner om att jordbruksutgifterna har minskat och att budgetnedskärningar för den gemensamma jordbrukspolitiken kan få negativa effekter och äventyra övervaknings- och kontrollprocessen samt sätta uppfyllandet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken på spel.

2.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att medel som har öronmärkts för forskning inom jordbrukets livsmedelssektor, särskilt från Horisont 2020-budgeten, till fullo förblir tillgängliga för detta ändamål i syfte att stimulera innovation inom jordbrukssektorn.

3.  Europaparlamentet försvarar en stabil jordbruksbudget, och förkastar därför med eftertryck alla typer av nedskärningar i budgeten för 2019, i synnerhet med hänsyn till de allvarliga kriser och den prisvolatilitet som jordbrukssektorn brottats med under de senaste åren.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina bidrag till unionens budget för att säkerställa stabilitet och undvika framtida kriser inom jordbrukssektorn.

5.  Europaparlamentet efterlyser en mer rättvis fördelning av direktstödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, mellan länder å ena sidan och mellan stora, medelstora och små jordbruk å andra sidan.

6.  Europarlamentet konstaterar att det stora antalet kriser och den ökande prisvolatiliteten visar på behovet av en större budget för jordbruket.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom en lämplig tidsperiod övervaka prisvolatiliteten för jordbruksprodukter, vilken inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt, så att jordbrukarna får en möjlighet att direkt bekämpa sådan prisvolatilitet.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att på lång sikt vända den trend med minskade inkomster för jordbrukarna som konstaterats under de senaste årtiondena.

9.  Efter att ha konstaterat vilka svårigheter producenterna står inför när det gäller att finna nya marknader, uttrycker Europaparlamentet sin oro och besvikelse över kommissionens beslut att den 30 juni 2018 upphäva stödåtgärderna inom de sektorer som påverkats negativt av det ryska embargot, vilket i praktiken innebär att dessa sektorer bestraffas för händelser som de inte kan påverka.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande förnya sina insatser för att kartlägga nya avsättningsmöjligheter.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla nya marknader för att det europeiska jordbruket ska kunna upprätthålla sin konkurrenskraft och förbättra sin motståndskraft mot marknadskriser, som till exempel i fallet med det ryska embargot. Parlamentet efterlyser därför ekonomiskt stöd för nya marknadsmöjligheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett beslut om att förlänga stöden till följd av det ryska embargot innan kommissionens lagstiftningsförslag om 2019 års budget antas, eller senast före höstens ändringsskrivelse.

13.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de budgetkonsekvenser som ett misslyckande i de pågående förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen kan få för 2019 års budget.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar den livsmedelsvolym som för närvarande importeras för den brittiska marknaden, och som följaktligen måste absorberas av den inre marknaden.

15.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja ett hållbart jordbruk som är anpassat till EU:s marknader, och att uppmuntra användningen av säkra och miljövänliga alternativ till bekämpningsmedel, och följaktligen öka stödet till sådana lösningar under 2019.

16.  Europaparlamentet konstaterar ännu en gång att den nuvarande krisreserven och instrumentet för finansiell disciplin inte fyller någon funktion, vilket betyder att de på nytt, med hänsyn till budgeten för 2019, endast kommer att skapa en byråkratisk börda. Parlamentet konstaterar att det europeiska jordbruket drabbats av allt fler kriser under senare år. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att ta i bruk en flerårig reserv som fungerar oberoende av direktstöden och som hanterar överhettade marknader och allvarliga kriser.

17.  Europaparlamentet påpekar att marknadsorganisationerna måste sörja för en riktad kvantitetsreglering för att undvika överproduktion.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att under 2019 stärka stödåtgärderna för unga jordbrukare, för att underlätta generationsskiftet inom jordbruket, vilket för närvarande är mycket blygsamt och som har en långsiktig inverkan på det europeiska jordbruket. Parlamentet påpekar att det otillräckliga generationsskiftet bland annat orsakas av bristen på en rättvis och hållbar avkastning från jordbruket. Parlamentet anser därför att det är viktigt förenkla och minska de byråkratiska hinder som ungdomar står inför och främja den goda praxis som framgångsrikt genomförts i ett antal medlemsstater och som visat sig kunna bidra till generationsskiften.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera i ny teknik och innovation för att öka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utarbeta en jordbruksbudget med särskild tonvikt på jordbrukarnas behov och strategiska mål som omfattar ett större antal smarta och innovativa metoder som på lång sikt tryggar fortlevnaden för unionens jordbruk.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

1

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Karine Gloanec Maurin, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Zbigniew Kuźmiuk, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Maria Gabriela Zoană, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Karin Kadenbach, Elsi Katainen, Anthea McIntyre, Momchil Nekov, Miguel Viegas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Krzysztof Hetman

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Jørn Dohrmann, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, Anthea McIntyre

ENF

Philippe Loiseau

NI

Diane Dodds

PPE

Richard Ashworth, Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Krzysztof Hetman, Peter Jahr, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Karine Gloanec Maurin, Karin Kadenbach, Momchil Nekov, Maria Noichl, Marc Tarabella, Maria Gabriela Zoană

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

1

-

EFDD

John Stuart Agnew

7

0

ALDE

Jan Huitema

EFDD

Giulia Moi, Marco Zullo

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez, Miguel Viegas

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (7.6.2018)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget 2019

(2018/2024(BUD))

Föredragande av yttrande: Morten Løkkegaard

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet påpekar att program på de områden som rör utbildning, ungdom, kultur och medborgarskap är viktiga verktyg för att på ett övergripande sätt öka medvetenheten om vår gemensamma europeiska identitet.

2.  Europaparlamentet påminner bland annat mot bakgrund av 30-årsjubileet att Erasmus + är det viktigaste programmet för att främja ungdomars rörlighet, såsom framgår av de inkomna ansökningarna, som överstiger de tillgängliga anslagen. Parlamentet beklagar djupt att de finansieringsnivåer som föreslås för programmet Erasmus + i 2019 års budgetförslag ligger långt under parlamentets förväntningar, och endast återspeglar det faktum att finansieringsnivåerna för Erasmus + nu har nått sin topp för den nuvarande fleråriga budgetramen och att inte ens den återstående kompletterande finansieringen för programmet kunde avsättas inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar behovet av ökad finansiering, särskilt när det gäller fortbildning och ungdomsfrågor, inbegripet icke-formell utbildning, och vikten av att säkra ett ökat deltagande för utsatta grupper, särskilt ungdomar med funktionshinder. Parlamentet upprepar sin begäran om en tredubbling av finansieringen av Erasmus+ inom nästa fleråriga budgetram, med hänsyn till programmets popularitet och samtidigt dess förmåga att skapa en känsla av tillhörighet i Europa och öka sysselsättningsmöjligheterna för unga deltagare i Erasmus+.

3.  Europaparlamentet slår dessutom fast att det initiativ som för närvarande kallas Europeiska solidaritetskåren, och om vilket förhandlingar pågår, måste förses med en egen budgetpost och egna medel som består av medel avsatta för före detta Europeiska volontärtjänsten inom Erasmus+ och ytterligare medel uteslutande från outnyttjade marginaler.

4.  Europaparlamentet betonar Kreativa Europas värde som ett program som stöder unionens audiovisuella och kulturella sektorer. Parlamentet betonar att finansieringen bör vara i linje med programmets ambitioner, i synnerhet när det gäller underprogrammet för kultur, som är kroniskt underfinansierat och som därför har svårigheter att nå tillfredsställande resultat, vilket har hämmat sökandenas förväntningar. Parlamentet betonar att svaga resultat visar på otillräcklig finansiering som inte motsvarar programmets ambitiösa mål. Parlamentet anser att en förstärkning av det sektorsövergripande programområdet i Kreativa Europa skulle ge kommissionen möjlighet att öka insatserna för att hantera falska nyheter, både genom åtgärder till förmån för mediekompetens och genom att främja en sektorspecifik dialog. Parlamentet anser slutligen att man även i fortsättningen bör utnyttja synergier mellan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn, vilket även inbegriper att ge de kulturella och kreativa sektorerna möjlighet att till fullo uttrycka sitt dubbla värde när det gäller att skydda och lyfta fram den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och stödja inrättandet av arbetstillfällen av hög kvalitet för att åstadkomma hållbar utveckling och främja innovation och produktion. Parlamentet framhåller att ett betydande ekonomiskt stöd bör ges från Efsi till investeringar i utbildning och forskning, och att ett adekvat stöd bör ges till de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet anser att skräddarsytt, sektorspecifikt stöd är avgörande för att säkerställa att de kulturella och kreativa sektorerna kan dra nytta av Efsi-lån.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar det intresse som lanseringen av Europaåret för kulturarv 2018 har väckt. Parlamentet begär därför att styråtgärderna och styrinstrumenten kopplade till Europaåret för kulturarv ska fortsätta efter 2018, även med hjälp av särskild finansiering inom andra fleråriga program, bland annat på områdena forskning, externa åtgärder, sammanhållning och Erasmus+, samt initiativ för att digitalisera kulturarvet, och att de införlivas i handlingsplanen för digital utbildning.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en fullständig översyn – vilken bör vidarebefordras till parlamentet – av samtliga verksamheter under budgetposten för multimedieåtgärder, för att säkerställa att dessa åtgärder ger resultat ifråga om de huvudsakliga målen och att det i nästa fleråriga budgetram fastställs en korrekt balans i finansieringen av de olika insatserna. Parlamentet påminner om att budgetposten för multimedieåtgärder inrättades för att finansiera tillhandahållande av allmän information till medborgarna om unionen som syftar till att synliggöra EU-institutionernas arbete, beslutsfattandet och de olika etapperna i den europeiska integrationen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att använda andra lämpliga budgetposter för att finansiera löpande verksamhet inom denna post som tjänar andra syften. Parlamentet efterlyser tilläggsfinansiering under 2019 för att trygga verksamheten inom Euranet Plus under den återstående delen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet framhåller dock att nätverkets nuvarande sätt att fungera kortsiktigt ”ur hand i mun ” inte är hållbart, och efterlyser en långsiktig finansieringsgrund inom nästa fleråriga budgetram.

7.  Europaparlamentet noterar framgången med den förberedande åtgärden ”Textning av europeiska kulturteveprogram i Europa”, som för närvarande genomförs av Arte Europe, och inte längre kommer att vara berättigad till stöd ur EU-budgeten efter 2018. Parlamentet understryker att detta projekt gör det möjligt att sända europeiskt kulturellt innehåll på fem (snart sex) EU-språk och på detta sätt via olika medieplattformar nå ca 70 % av EU-medborgarna på deras modersmål. Parlamentet anser att detta projekt har tagits emot exceptionellt väl av publiken och ger ett viktigt bidrag till arbetet med att förbättra den gränsöverskridande tillgången till europeiskt kulturellt innehåll och främja interkulturellt utbyte. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att även i fortsättningen stödja flerspråkig tillgång till program av hög kvalitet för ett stort antal EU-medborgare genom att integrera textningsinitiativet i ett befintligt program eller en befintlig budgetpost, exempelvis inom ramen för programmet Kreativa Europa.

8.  Mot bakgrund av den allvarliga försämringen av press- och mediefriheten i Europa begär Europaparlamentet att den fortsatta verksamheten för centrumet för mediernas frihet och mångfald (CMPF) i Florens och Europeiskt centrum för press- och mediefrihet (ECPMF) i Leipzig ska tryggas för den återstående perioden av den fleråriga budgetramen och att ytterligare finansiering ska ställas till förfogande för detta ändamål under 2019. Parlamentet konstaterar att dessa centrum kompletterar varandra perfekt i sina verksamheter, och uppmanar kommissionen att garantera dem en långsiktig finansiering i nästa fleråriga budgetram för att ge dem möjlighet att utvecklas så självständigt som möjligt som effektiva europeiska instrument för att skydda mediernas frihet och mångfald och bistå journalister i utsatta situationer med individanpassat stöd.

9.  Europaparlamentet betonar att Europa för medborgarna ger ett värdefullt bidrag genom att förbättra medborgarnas förståelse av unionen och främja en känsla av medborgarskap och genom det operativa stöd som programmet tillhandahåller det civila samhällets organisationer i Europa, vilka spelar en nyckelroll i unionen och kräver målinriktat ekonomiskt stöd. Parlamentet bekräftar på nytt sitt engagemang för att förbättra programmets finansieringsnivå, och anser att alla tillgängliga medel bör utnyttjas för att öka projektresultaten under 2019 – det år då valet till Europaparlamentet ska hållas – och efter detta år, genom att säkra en tillräckligt hög finansieringsnivå. Parlamentet påminner om att kommissionen i budgeten för 2018, trots parlamentets motstånd, minskade budgeten för ”Ett Europa för medborgarna” med 740 000 EUR jämfört med beloppet i budgetplaneringen för främjande av det europeiska medborgarinitiativet. Parlamentet beklagar därför att det enligt kommissionens uppdatering från januari 2018 av den ekonomiska programplaneringen kommer att tas ytterligare 2,5 miljoner EUR (1,1 miljon EUR 2019 och 1,4 miljoner EUR 2020) från programmet Ett Europa för medborgarna för att finansiera det omarbetade europeiska medborgarinitiativet, vilket enligt uppdateringen fastställs i förslaget till den nya förordningen om det europeiska medborgarinitiativet. Parlamentet konstaterar att varken själva förslaget eller den åtföljande finansieringsöversikten hänvisar till några budgetkonsekvenser för programmet Ett Europa för medborgarna. Vid behandlingen av den föreslagna lagstiftningen måste Parlamentet förfoga över alla faktaunderlag, och mot denna bakgrund påminner parlamentet kommissionen om dess skyldighet att lägga fram dessa uppgifter. Parlamentet understryker sitt åtagande till förmån för ett ändamålsenligt och adekvat finansierat program för Ett Europa för medborgarna, sitt bestämda motstånd mot den föreslagna budgetnedskärningen och sin avsikt att återställa dessa nedskärningar i 2019 och 2020 års budget.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra synergierna mellan kultur- och utbildningsprogrammen och den finansiering som står till förfogande via andra program och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Efsi och Horisont 2020. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kultur- och utbildningsrelaterade projekt har stått för minst 11 miljarder EUR under Europeiska regionala utvecklingsfondens programperioder 2007–2013 och 2014–2020.

11.  Europaparlamentet betonar ungdomssysselsättningsinitiativets nyckelroll i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar behovet av en finansiering för ungdomssysselsättningsinitiativet som står i rätt proportion till de fastställda målen och av ökade synergier mellan ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska socialfonden och medlemsstaternas nationella budgetar.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ställa tillräckligt med budgetmedel till förfogande för att höja profilen för valet till Europaparlamentet 2019 och effektivera mediebevakningen av valet, i synnerhet för att främja kunskap om ”toppkandidater”, dvs. kandidater för befattningen som kommissionens ordförande.

13.  Europaparlamentet betonar den potential som pilotprojekt och förberedande åtgärder har som verktyg för att testa åtgärder inom unionens politikområden och för att ta fram nya innovativa initiativ som skulle kunna omvandlas till långsiktiga EU-åtgärder.

14.  Europaparlamentet påminner om att Förenade kungarikets utträde ur unionen innebär särskilt akuta utmaningar för Europaskolorna, framför allt med tanke på storleken på den engelska språksektionen (ca 21 % av alla elever) och engelskans dominerande ställning som andra språk (61 % av alla elever under skolåret 2016–2017). Parlamentet välkomnar de framgångar som hittills uppnåtts i förhandlingarna, och framför allt den preliminära överenskommelsen om en övergångsperiod under vilken Förenade kungariket skulle stanna kvar som part i konventionen med stadga för Europaskolorna fram till slutet av skolåret 2020–2021. Parlamentet konstaterar emellertid att viktiga budget- och utbildningsfrågor kvarstår när det gäller möjligheterna att på lång sikt erbjuda förstklassig engelskundervisning och se till att den europeiska studentexamen även i fortsättningen erkänns i Förenade kungariket, utan att detta påverkar de bestämmelser som fastställs i artikel 120 i förslaget till avtal om utträde. Parlamentet uppmanar kommissionen och styrelsen att underrätta utskottet för kultur och utbildning om sina långsiktiga planer för att hantera de utmyntningar som hänger samman med brexit.

15.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts under de senaste åren för att hantera problemet med eftersläpningen i betalningarna. Parlamentet påpekar att förseningar i slutförandet av kontrakt mellan de berörda organen och mottagarna och försenade betalningar innebär en risk för att kommissionen inte kan genomföra programmen fullt ut. Parlamentet påpekar att en ökning av åtagandebemyndigandena måste åtföljas av motsvarande ökning i betalningsbemyndigandena för att betalningar vid rätt tidpunkt ska kunna säkras.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av inkludering och anser att teckenspråkstolkning bör införas vid parlamentets plenarsammanträden.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att integrera migranter och flyktingar, och att man genom att ge dem lika tillgång till utbildning och lärlingsutbildning i deras nya bosättningsland, och till det landets unika kultur, hjälper dem att känna sig välkomna, att integrera sig och att installera sig på sin nya hemort.

18.  Europaparlamentet inser det sociala värdet av både natur- och kulturarv och fördelen av att utnyttja deras potential som ekonomisk motor.

19.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att ta itu med socialt utanförskap och inkludera personer från missgynnade miljöer så att de får full och lika tillgång till både kultur och utbildning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Rupert Matthews, Luigi Morgano, John Procter, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Andrzej Zdrojewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Norbert Erdős, Sylvie Guillaume, Morten Løkkegaard, Martina Michels

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Flack, Gabriel Mato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Morten Løkkegaard

EFDD

Isabella Adinolfi

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Martina Michels

PPE

Andrea Bocskor, Norbert Erdős, Svetoslav Hristov Malinov, Gabriel Mato, Sabine Verheyen, Bogdan Andrzej Zdrojewski

S&D

Silvia Costa, Damian Drăghici, Giorgos Grammatikakis, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Luigi Morgano, Julie Ward

Verts/ALE

Jill Evans

0

-

4

0

ECR

John Flack, Rupert Matthews, John Procter

ENF

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (20.6.2018)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

(2018/2024(BUD))

Föredragande av yttrande: Malin Björk

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastslås att främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer, vilket gör jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering till viktiga verktyg i budgetförfarandet för att integrera den här principen i EU:s politik, åtgärder och insatser i syfte att främja jämställdhet, bekämpa diskriminering och öka kvinnors aktiva medverkan på arbetsmarknaden samt i ekonomisk och social verksamhet.

B.  Ojämlikhet är ett växande problem i EU, och unionens budget måste i allt ökad utsträckning utformas så att den i väsentlig grad bidrar till att skydda och utveckla sociala rättigheter, tillgång till offentliga tjänster inom den sociala omsorgen, i synnerhet hälso- och sjukvård, utbildning, bostäder samt anständiga arbetsvillkor, med särskild tonvikt på att förbättra jämställdheten och kvinnors och flickors situation.

C.  Stereotyper är fortsättningsvis ett hinder för kvinnor, inte minst på arbetsmarknaden. Att främja balansen mellan arbete och privatliv gynnar både kvinnors egenmakt och utvecklingen av EU:s ekonomi.

D.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett förhandsvillkor i förordningen om gemensamma bestämmelser för den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020. I en av de interinstitutionella förklaringar som bifogats den fleråriga budgetramen fastställs att det årliga budgetförfarandet kommer att integrera jämställdhetsinriktade aspekter, med beaktande av de sätt på vilka unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet (och säkerställer jämställdhetsintegrering).

E.  Kvinnors egenmakt leder bevisligen till ekonomisk tillväxt och kvinnors företagaranda utgör en outnyttjad källa till ekonomisk utveckling och fler arbetstillfällen. Kvinnor i landsbygdsområden ställs inför särskilda utmaningar när det gäller att starta egna företag, vilket innebär att EU:s budget måste anpassas så att den på ett avgörande sätt bidrar till att förbättra lika tillgång till information, utbildning och finansiering.

F.  Ekonomiskt oberoende är en nyckelfaktor för kvinnors frigörelse. Sysselsättningsgraden för kvinnor i EU är fortfarande oacceptabelt låg, och kvinnors och flickors potential måste ökas ytterligare, i synnerhet inom den digitaliserade ekonomin samt inom STEM- och IKT-sektorerna, för att uppnå verklig jämställdhet, undanröja könsstereotyper och bidra till tillväxt och innovation inom ekonomin.

G.  Trots det ökande behovet av IKT-specialister och digitala profiler minskar antalet kvinnor som jobbar inom digitala områden(1). Enligt den studie som det här hänvisas till skulle fler kvinnor på digitala jobb kunna öka EU:s BNP med 16 miljarder EUR per år. Bristen på digital kompetens och kvinnliga förebilder inom STEM-sektorerna avskräcker kvinnor och flickor från att engagera sig i tekniksektorn. IKT-sektorn har stor potential att uppnå balans mellan arbete och privatliv genom att de goda möjligheterna till distansarbete gör det möjligt för kvinnor att kombinera arbete och ansvar för barnomsorg.

H.  Cirka en av tre kvinnor har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld från 15 års ålder, och förekomst eller förövare av våld i hemmet underrapporteras fortfarande systematiskt i EU, på grund av antingen rädsla eller bristande information om offrens rättigheter. Europeiska jämställdhetsinstitutet har uppskattat att kostnaden för våld mot kvinnor i hemmet i EU kan uppgå till 109 miljarder EUR per år(2). Könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och mot hbtqi-personer är en kränkning av mänskliga rättigheter som påverkar samhällets alla nivåer. Det är viktigt att vid genomförandet av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap se till att Daphne håller en så hög profil som möjligt. Kommissionen ska ta hänsyn till behovet av att bibehålla tillräckliga finansieringsnivåer liksom att säkerställa kontinuitet i åtgärderna och en förutsägbar finansiering för alla de områden som omfattas av de särskilda målen.

I.  EU håller på att ansluta sig till Istanbulkonventionen, vilket är ett nödvändigt steg för att förbättra och stärka arbetet med att utrota könsrelaterat våld i hela Europa. Flera medlemsstater har dock inte ratificerat konventionen.

J.  Unionen och dess medlemsstater är tillsammans ledande givare i världen, och tillhandhåller över 50 % av världens utvecklingsbistånd. Det minskade stödet från andra givare på området för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och kvinnors reproduktiva hälsa kräver att unionen och dess medlemsstater ökar den befintliga finansieringen, i synnerhet på områden med särskilda jämställdhetsaspekter.

1.  Europaparlamentet understryker att jämställdhetsbudgetering måste vara en integrerad del av budgetförfarandet i alla dess faser och i samtliga budgetposter, och inte bara i de program där jämställdhetseffekterna är mest uppenbara, så att budgetutgifterna blir ett effektivt verktyg för att främja jämställdhet. Parlamentet bekräftar på nytt sin begäran om en ökning av resurserna för att förverkliga kvinnors och flickors rättigheter, främja deras ekonomiska oberoende och minska bristande jämställdhet, bland annat genom användning av befintliga instrument på EU- och medlemsstatsnivå, såsom könsspecifik konsekvensbedömning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att systematiskt använda jämställdhetsbudgetering för de offentliga utgifterna och tillämpa jämställdhetsintegrering i alla budgetrubriker, särskilt vid förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

2.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhetsintegrering inte genomförs konsekvent i en majoritet av EU:s befintliga program och finansiella instrument samt i Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ändra på detta till nästa programperiod i syfte att säkerställa en korrekt tilldelning av medel avsedda för jämställdhet.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att utnyttja de medel som finns tillgängliga inom Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Leader+ och Horisont 2020. Parlamentet efterlyser dessutom större synergieffekter mellan de tillgängliga instrumenten i syfte att främja jämställdhet, förbättra balansen mellan arbete och privatliv och skapa bättre levnads- och arbetsvillkor för alla genom särskilda skräddarsydda politiska åtgärder som syftar till att stärka kvinnors och flickors egenmakt genom utbildning och hälso- och sjukvårdstjänster, i synnerhet tjänster relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inbegripet omfattande sexualundervisning, sexualrådgivning, behandling och vård av offer för könsrelaterat och sexuellt våld, samt ökad finansiering av sådana offentliga omsorgstjänster av hög kvalitet.

4.  Europaparlamentet begär att medel ska tilldelas program som stöder kvinnligt företagande och kvinnors tillgång till arbetsmarknaden, inbegripet stöd till små och medelstora företag som grundas och leds av kvinnor inom ramen för Cosme-programmet, samt att kvinnors tillgång till lån och finansiering av eget kapital ska främjas. Parlamentet anser att stöd bör ges till kvinnliga och manliga företagare med omsorgsansvar, eftersom ett sådant företagande inte enbart utgör ett framgångsrikt exempel på balans mellan arbete och privatliv, utan också bidrar till främjandet av nya arbetstillfällen och förebilder, vilket uppmuntrar framför allt kvinnor att förverkliga sina egna projekt och främjar kvinnors ekonomiska oberoende och frigörelse.

5.  Europaparlamentet framhåller behovet av att locka fler kvinnor till STEM- och IKT-sektorerna. Parlamentet understryker behovet av finansiering av program som fokuserar på att ta itu med de utmaningar som kvinnor ställs inför när de ska anpassa sig till den digitala tidsåldern, samt på att åtgärda den digitala klyftan mellan könen, genom att utveckla kvinnors digitala kompetens och tillhandahålla kvinnor och flickor utbildning av hög kvalitet samt öka medvetenheten om de möjligheter som STEM- och IKT-sektorerna kan erbjuda, som en del av Horisont 2020, Erasmus+, Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att ge varje specifikt mål i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, även inför förberedelserna av nästa fleråriga budgetram, en separat budgetpost för att öka transparensen, säkerställa nödvändig finansiering för varje specifikt mål, i synnerhet avseende kampen mot könsrelaterat våld och sexuella trakasserier och diskriminering, och göra dessa mål synliga, med särskilt fokus på att öka allmänhetens medvetenhet på området, informera kvinnliga offer om deras rättigheter och de tjänster som står till deras förfogande, och genom att tillhandahålla utbildning för de berörda yrkesverksamma. Parlamentet efterlyser en ökning av budgetanslagen till kvinnojourer som tillhandahåller tjänster för kvinnor och barn som fallit offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet i syfte att bidra till deras arbete med att vidta förebyggande åtgärder samt stödja våldsoffer och främja ökad egenmakt för dessa.

7.  Europaparlamentet framhåller att åtagandena att genomföra Istanbulkonventionen, vilka inbegriper åtgärder för att skydda offer, lagföra förövare och stödja organ och institutioner, samt att utrota könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor liksom mot hbtqi-personer, oberoende av deras bosättningsstatus, måste omvandlas till konkreta budgetåtaganden och rekommendationer i den förestående EU-budgeten.

8.  Europaparlamentet betonar att ett mycket stort antal flyktingar och asylsökande som kommer till EU är kvinnor och barn. Parlamentet betonar att jämställdhetsintegrering tillhör grundprinciperna i asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Parlamentet uppmanar därför EU och medlemsstaterna att inkludera konkreta åtgärder och tilldela lämpliga finansiella resurser för att säkerställa att kvinnliga flyktingar skyddas mot våld under hela asylförfarandet, genom att tillhandahålla god hälso- och sjukvård, separata och säkra sovplatser och sanitetsutrymmen avsedda för kvinnor i transit- och mottagningscentrum och genom att skapa säkra platser, säkerställa att tillräckligt många kvinnliga medarbetare finns på plats samt ge information om rättigheter och assistanstjänster, särskild utbildning i att upptäcka och förebygga könsrelaterat våld för medarbetare på transit- och mottagningscentrum samt genom att stödja program för vidarebosättning och omplacering som möjliggör säkra och lagliga sätt för asylsökande och flyktingar att ta sig till Europa, med särskilt fokus på sårbara grupper, såsom kvinnor, flickor och hbtqi-personer.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU att via EU:s utvecklingsbistånd främja kvinnorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället som arbetar med och främjar jämställdhetsfrågor, kvinnors rättigheter, flickors egenmakt och kvinnors representation i beslutsfattandet. Parlamentet påminner om det brådskande behovet av att öka EU:s anslag för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och att involvera medlemsstaterna, i syfte att täcka det ekonomiska underskott som uppstått efter att USA återinfört och utvidgat sin så kallade globala munkavleregel.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka budgetanslagen till organisationer i det civila samhället som främjar kvinnors rättigheter och att öka kapaciteten hos kvinnorättsorganisationer i Europa och på södra halvklotet.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa att dess jämställdhetsintegreringsmål för utvecklingsstöd uppnås, och att säkerställa konsekvent användning av könsmarkörer och särskilda koder i all EU-rapportering, inbegripet de som används av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC), som också övervakar jämställdhetsmål i genomförandet av officiellt utvecklingsbistånd.

12.  Europaparlamentet påminner om Europeiska jämställdhetsinstitutets viktiga roll och behovet av en konsoliderad budget för insamling av uppgifter och förvärv av sakkunskap på området jämställdhet mellan kvinnor och män, inbegripet bekämpning av våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet anser att man bör bevara institutets budget och tjänsteförteckning på en stabil nivå och upprätthålla dess oberoende ställning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Margot Parker, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Maria Gabriela Zoană

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Inácio Faria, Lívia Járóka, Kostadinka Kuneva, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ivan Štefanec

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Malin Björk, Kostadinka Kuneva, João Pimenta Lopes

PPE

Heinz K. Becker, José Inácio Faria, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ivan Štefanec

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Maria Noichl, Pina Picierno, Liliana Rodrigues, Marc Tarabella, Julie Ward, Maria Gabriela Zoană

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Terry Reintke, Ernest Urtasun

5

-

ECR

Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Margot Parker

ENF

Mylène Troszczynski

PPE

Michaela Šojdrová, Anna Záborská

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Studie utförd för kommissionens räkning, Women in the digital age, mars 2018.

(2)

European Institute for Gender Equality, Estimating the costs of gender-based violence in the European Union, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg 2014.


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR

Skrivelse av den 19 juni 2018 från David McAllister, ordförande för utskottet för utrikesfrågor, och Brando Benifei, föredragande för utskottet för utrikesfrågor, till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet

Översättning

Ref.: D(2018)22136

Jean Arthuis

Ordförande

Budgetutskottet

Ärende:  AFET-utskottets bidrag till betänkandet om mandatet för trepartsmötet om budgeten

Till ordföranden

Mot bakgrund av ert utskotts betänkande Budgeten för 2019 – mandat för trepartsmötet (2018/2024(BUD)) vill vi informera er om prioriteringarna för utskottet för utrikesfrågor (AFET) avseende EU:s budget för 2019.

Vi är övertygade om att EU måste ges tillräckliga resurser för att kunna utnyttja sin fulla potential som en global aktör. I den rådande globala miljön, som kännetecknas av stor instabilitet och allt fler hot och utmaningar, måste mer medel ställas till förfogande för EU:s yttre åtgärder. Vi konstaterar ökningen av åtagandebemyndigandena i rubrik 4, även om den största delen av denna ökning är en följd av det ökade anslaget till faciliteten för flyktingar i Turkiet. Dessutom skulle vi vilja betona att budgetförslaget innebär att marginalen under rubrik 4 till fullo utnyttjas. Som en följd av detta kommer EU att ha mycket lite handlingsutrymme vid oförutsedda externa kriser. Parlamentet måste begära garantier för att ytterligare anslag till rubrik 4 kommer att kunna anslås vid brådskande behov.

Vi fortsätter att fästa stor vikt vid att utvidgningsprocessen och det därmed relaterade ekonomiska stödet till (potentiella) kandidatländer genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II). Vi vill särskilt understryka behovet av tillräcklig finansiering för genomförandet av handlingsplanen för 2018–2020 för strategin för västra Balkan, med en prioritering av stödet till rättsstaten och den regionala integrationen. I detta sammanhang är det en besvikelse att kommissionen föreslår en nedskärning av anslagen till politiska reformer på västra Balkan med 10 miljoner EUR. Å andra sidan är den betydande ökningen av åtagandebemyndigandena för regionala insatser på västra Balkan ett positivt steg på vägen mot målen för strategin för västra Balkan.

Mot bakgrund av att det hela tiden går bakåt när det gäller rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna stöder vi, i enlighet med principen om villkorlighet, motsvarande minskning av det belopp som anslagits till Turkiet för åtgärder med anknytning till ekonomisk, social och territoriell utveckling och en omorientering mot det civila samhället och de grundläggande rättigheterna.

Vad beträffar finansieringen av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet, bör parlamentet insistera på att den aktuella fördelningen av bidragskostnaderna bibehålls (2 miljarder EUR från medlemsstaterna och 1 miljard EUR från EU:s budget), i enlighet med kommissionens förslag av den 14 mars 2018. Det föreslagna anslaget i budgetförslaget bör därför ses över för att minska det totala EU-bidraget till 1 miljard EUR (med beaktande av alla medel som ställts till förfogande inom ramen för 2018 års budget). Dessutom måste det säkerställas att eventuella bidrag från rubrik 4 till faciliteten för flyktingar i Turkiet inte kommer att leda till en minskning av de tillgängliga medlen för de befintliga programmen. Vidare insisterar parlamentet på behovet av att noggrant övervaka hur medlen för faciliteten för flyktingar i Turkiet används och huruvida utbetalningarna till fullo stämmer överens med den rättsliga grunden.

En annan av AFET-utskottets centrala prioriteringar är att garantera stöd till det östra och södra grannskapet, som är av mycket stor strategisk betydelse för EU. Vi är oroliga för att budgeten till det europeiska grannskapsinstrumentet även under 2019 kommer att vara utsatt för stora påfrestningar. Denna press förvärras av att medel till det europeiska grannskapsinstrumentet används för att finansiera det åtagande som gjordes vid Bryssel II-konferensen om krisen i Syrien och de länder som drabbats av konflikten, och av att ytterligare 100 miljoner EUR används till migrationsrelaterade projekt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för Afrika. Vi stöder fullt ut Syrien-åtagandet och åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, men detta får inte ske på bekostnad av andra prioriteringar i grannskapet. Dessa nya åtaganden kompenseras tyvärr endast delvis med ökade anslag, vilket leder till att det blir mindre medel kvar för det europeiska grannskapsinstrumentets kärnverksamhet. Vi uppmanar med kraft budgetutskottet att ta itu med detta problem i budgetförhandlingarna.

AFET-utskottet välkomnar kommissionens avsikt att fortsätta att ge ökat stöd till Ukraina och Tunisien. Dessutom bör anslag till stöd för stabiliseringen av Libyen övervägas mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling. Vi understryker också behovet av att stödja politiska reformer i Moldavien och Georgien. Naturligtvis insisterar vi på en korrekt övervakning av genomförandet av och framstegen med reformerna i de berörda partnerländerna. Dessutom är det viktigt att EU:s stöd till fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA stärks, också mot bakgrund av den försämrade situationen på plats och Förenta staternas beslut att drastiskt minska sitt engagemang.

När det gäller det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter bör mer medel avsättas till skyddet av människorättsförsvarare som är i fara, bland annat genom mekanismen för människorättsförsvarare (ProtectDefenders.eu), som bör kunna fungera på ett förutsägbart sätt. Vi skulle dessutom vilja se ett ökat ekonomiskt stöd till parlament i tredjeländer i syfte att aktivt stödja utvecklingen av intern sakkunskap om mänskliga rättigheter. Dessutom måste tillräcklig finansiering av EU:s valobservatörsuppdrag säkerställas.

Budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) fortsätter att vara under stor press, och utvidgningen av ett antal uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) riskerar att förvärra detta problem under 2019. Dessutom minskas anslaget till budgetposten för nödåtgärder med mer än en tredjedel (10,1 miljoner EUR), vilket skulle leda till mindre flexibilitet i samband med hanteringen av oväntade kriser. Denna minskning bör därför återställas och budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ökas i motsvarande grad.

Vi vill också framhålla vikten av ett fortsatt genomförande av kopplingen mellan utveckling och säkerhet i instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, och vi efterlyser därför ytterligare medel som ska genomföras inom ramen för de nuvarande delarna av instrumentet som bidrar till stabilitet och fred.

Vi välkomnar att budgetförslaget för 2019 tar hänsyn till det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP). Vi betonar att ett större antal uppgifter kräver motsvarande ökningar av de ekonomiska resurserna från EU:s medlemsstater till unionens budget och de bör inte finansieras med budgetanslag för andra politikområden. Tillsammans med den förberedande åtgärden för EU:s försvarsforskning är detta program avgörande för att främja samarbetsbaserad kapacitetsutveckling och konsolideringen av den europeiska försvarsindustrin. Vidare upprepar vi vår begäran om att de administrativa utgifterna och driftsutgifterna för Europeiska försvarsbyrån (EDA) och det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) ska täckas av unionens budget.

Vi skulle vara mycket tacksamma om vårt utskotts förslag beaktades i budgetförhandlingarna.

Med vänlig hälsning

David McAllister  Brando Benifei

Kopia:  Daniele Viotti, föredragande för EU:s budget för 2019


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL

Utskottet för internationell handel

Ordföranden

EXPO-COM-INTA D (2018) 24544

Daniele Viotti

Föredragande för budgeten för 2019

Budgetutskottet

Ärende:  Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

Till ordföranden

I egenskap av ordförande för utskottet för internationell handel (INTA) vill jag informera dig om utskottets prioriteringar för budgeten för 2019, enligt vad samordnarna i INTA-utskottet kom överens om den 20 juni 2018.

Eftersom kommissionen definierar handel som en av de viktigaste prioriteringarna i sitt arbetsprogram anser INTA-utskottet först och främst att det bör avsättas tillräckliga finansiella medel i Europeiska unionens budget för denna prioritering. Handel är inte bara ett kraftfullt instrument för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i Europa, utan också ett viktigt utrikespolitiskt verktyg som främjar europeiska värderingar utomlands. Handeln är också ett verktyg för att stabilisera den geopolitiska situationen i närliggande länder genom att den bidrar till bättre framtidsutsikter och nya marknader för lokala producenter och utgör en källa till utländska direktinvesteringar.

Handelsrelaterat bistånd - EU tillhandahåller handelsrelaterat bistånd till partnerländer, till exempel stöd till Aid for Trade-strategin. Erfarenheterna visar att inget land har lyckats uppnå långsiktig ekonomisk tillväxt utan att vara verksamt på regionala och globala marknader. Ökad handel bidrar till effektivare produktion genom specialisering och deltagande i regionala och globala värdekedjor. Om det genomförs korrekt kan det handelsrelaterade biståndet bidra till att stärka förhandlingskapaciteten liksom kapaciteten att skapa ett regelverk som underlättar handeln. Unionens handelsrelaterade bistånd bör i högre grad fokuseras på stöd till ökningen av den intraregionala handeln i partnerregionerna.

Små och medelstora företag - Små och medelstora företag utgör ryggraden i Europas ekonomi. De står för 85 % av alla nya jobb och är ett viktigt verktyg för att stärka den sociala sammanhållningen i EU. Budgeten bör särskilt fokuseras på stöd till små och medelstora företag genom ett fullt utnyttjande av EU:s medel för att stödja internationaliseringen.

Det är allmänt vedertaget att små och medelstora företag inte följer ekonomin, utan leder den. Det är också till stor del små och medelstora företag som skapar tillväxt och innovation. Detta bidrag bör erkännas i EU:s budget.

Handelsavtal - EU:s nuvarande handelsförhandlingsagenda är mer ambitiös än någonsin. EU har nyligen slutfört förhandlingar med Japan, Singapore, Vietnam och Mexiko och förhandlingar pågår med bland annat Mercosur-länderna, Indonesien, Chile, Australien, Nya Zeeland och Tunisien. För att nå framgång måste denna agenda tilldelas lämpliga resurser för halvtids- och efterhandsbedömningar av tredjeländers efterlevnad av sina åtaganden gentemot EU i fråga om andra politiska frågor som är kopplade till handelsavtal, såsom mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och miljöstandarder. Det civila samhällets krav på ökad transparens måste behandlas ytterligare och tillräckliga resurser måste avsättas för analys och dialog med berörda parter.

En värdebaserad handelspolitik - Den internationella handelspolitiken syftar i första hand till att främja ömsesidigt fördelaktig ekonomisk tillväxt, men är också ett verktyg för att främja andra värden som Europeiska unionen verkar för på den multilaterala scenen, såsom respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet lika rättigheter för kvinnor och män, rättsstatsprincipen, tillämpning av internationella arbetsnormer och miljöskydd. Kapitlen om handel och hållbar utveckling måste vara till fullo bindande och verkställbara, och åtaganden av tredjeländer inom ramen för det allmänna preferenssystemet kräver tillräckliga resurser för övervakning, dialog och samarbete på dessa områden.

Fylla ut tomrummet efter brexit - När Förenade kungariket lämnar EU upphör dess bidrag i egenskap av medlemsstat till EU-budgeten för nästa fleråriga budgetram. Förenade kungarikets framtida finansiella bidrag avseende landets samarbete med EU har ännu inte fastställts. Under alla omständigheter kommer brexit att innebära en betydande minskning av inkomsterna. För att uppnå en smidig övergångsperiod för EU:s nuvarande insatser fram till nästa fleråriga budgetram måste beredskapen för det förväntade inkomstbortfallet tas i beaktande för 2019 års budget. Förhoppningsvis kommer EU att ingå ett tillfredsställande handelsavtal med Förenade kungariket. Båda parter skulle gynnas av en sådan lösning.

Med vänlig hälsning

Bernd Lange


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET

Skrivelse av den 31 maj 2018 från Ingeborg Gräßle, ordförande för budgetkontrollutskottet, och Joachim Zeller, ledamot av budgetkontrollutskottet, till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet

Översättning

Ärende:  Bidrag från budgetkontrollutskottet till mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2019 års budget

Till ordföranden

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande synpunkter i sitt mandat för trepartsmötet om budgeten:

1.  Utskottet är precis som tidigare år mycket bekymrat över den rekordhöga nivån av utestående åtaganden. De utestående åtagandena har nått sin högsta nivå någonsin med 238 miljarder EUR i slutet av 2016, 72 % högre än 2007 och motsvarar 2,9 års betalningar jämfört med 2,2 år 2007. Utskottet betonar att de slutliga utestående åtagandena uppgick till 266,8 miljarder EUR den 31 december 2017 och att ökningen under 2017 var högre än förväntat och uppgick till 28,8 miljarder EUR.

2.   Utskottet påpekar särskilt att förseningarna i genomförandet av programmen under de första tre åren av den nuvarande fleråriga budgetramen ledde till en överföring av åtagandebemyndiganden från 2014, främst till 2015 och 2016, och till de låga betalningarna under 2016 (och genomförandet av unionens budget på 7 % under perioden 2014–2016 av den nuvarande fleråriga budgetramen). Vi medger dock att genomförandet av ESI-fondernas program påskyndades under 2017, och förväntar oss att denna trend kommer att fortsätta under 2018 and 2019. Utskottet anser att tillräckliga anslagsnivåer bör säkerställas så att ett smidigt genomförande kan säkras.

3.   Utskottet befarar att eftersläpningen av betalningar på nytt kan öka mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och under de första åren av nästa budgetram, och anser att finansieringen av den nya budgetramen kommer att kräva realistiska budgetanslag för att täcka förväntade utestående åtaganden.

4.   Utskottet betonar att unionsmedel utgör en betydande andel av vissa medlemsstaters offentliga utgifter, och i synnerhet att de utestående åtagandena när det gäller ESI-medel i nio medlemsstater (Litauen, Bulgarien, Lettland, Rumänien, Ungern, Polen, Kroatien, Estland och Slovakien) motsvarar ett ekonomiskt bidrag på mer än 15 % av de offentliga utgifterna.

5.   Utskottet beklagar att EU-budgetens totala finansiella exponering har ökat, med betydande långfristiga skulder, garantier och rättsliga förpliktelser, vilket ställer krav på en aktsam förvaltning i framtiden.

6.   Utskottet befarar att trots den omfattande användningen av särskilda instrument (reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och flexibilitetsmekanismen) och marginaler, kan de återstående beloppen vid budgetposterna vara otillräckliga för att finansiera oförutsedda händelser som fortfarande kan inträffa före 2020.

7.   Utskottet konstaterar särskilt att kommissionen mobiliserade olika fonder för att hantera flykting- och migrationskrisen, men beklagar att kommissionen inte införde en rapporteringsstruktur som gjorde att den kunde rapportera fullt ut om användningen av resurserna på detta område. Vi beklagar att det för närvarande är omöjligt att veta hur mycket pengar som läggs på varje migrant eller flykting.

8.   Utskottet insisterar på att Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) måste ges tillräcklig finansiering och personal. Utskottet noterar att i förslaget till budget för 2019 uppgår unionens bidrag till totalt 4 911 000 EUR. Detta anslag är avsett att täcka Europeiska åklagarmyndighetens utgifter för personal, infrastruktur och administrativa utgifter och driftsutgifter för att påbörja utvecklingen av Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Utskottet beklagar att endast 35 tjänster föreslås, vilket innebär att när tjänsterna som biträdande åklagare (23) har dragits bort återstår endast 12 tjänster för administrativa uppgifter. Utskottet anser att detta inte är realistiskt.

9.  Utskottet betonar vidare att unionen i allt större utsträckning använder sig av finansieringsinstrument, och beklagar dessutom att inrättandet av Efsi skapade nya styrformer med otillfredsställande offentlig kontroll, vilket kräver en mer ingående övervakning från Europaparlamentets sida.

10.  Utskottet uppmanar därför kommissionen att

a)  vidta åtgärder för att strikt iaktta reglerna och tidsplanerna i fråga om utestående åtaganden,

b)  proaktivt hjälpa medlemsstater som har problem med att säkra ett lämpligt och smidigt utnyttjande av tillgängliga EU-medel genom att använda de medel som är tillgängliga för tekniskt stöd på kommissionens initiativ,

c)  med avseende på förvaltning och rapportering, etablera ett sätt att bokföra unionens budgetutgifter som gör det möjligt att rapportera om all finansiering av flykting- och migrationskrisen.

11.  Utskottet erinrar slutligen om att kommissionen, i enlighet med artikel 247 i förslaget till den reviderade budgetförordning, kommer att vara skyldig att till Europaparlamentet och rådet senast den 31 juli det påföljande budgetåret överlämna en integrerad uppsättning finansiella rapporter och redovisningsrapporter som särskilt omfattar en långsiktig prognos över framtida inflöden och utflöden för de kommande 5 åren.

Med vänlig hälsning

Ingeborg Gräβle   Joachim Zeller

Ordförande för CONT-utskottet  Föredragande för ansvarsfrihetsförfarandet avseende kommissionen


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

D(2018) 22301

Daniele Viotti

Huvudföredragande för budgeten för 2019

Budgetutskottet

ASP 15G217

Till ordföranden

I enlighet med det beslut som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) fattade den 20 mars 2018 vill jag, både som ENVI-utskottets ordförande och som ständig föredragande för budgeten, ge dig våra rekommendationer om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019.

På ett allmänt plan vill jag på ENVI-utskottets vägnar upprepa vår starka övertygelse om att klimat- och resurseffektivitet är en viktig övergripande fråga som måste integreras i all EU‑politik för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås. EU:s budget måste stödja uppfyllandet av internationella åtaganden, inklusive genomförandet av målen för hållbar utveckling och genomförandet av Parisavtalet. Endast ett lämpligt ekonomiskt stöd kommer att bidra till att begränsa klimatförändringarna och främja övergången till en cirkulär och koldioxidsnål ekonomi. Dessutom får projekt som får EU-stöd inte påverka övergången negativt. Vi är i detta sammanhang djupt oroade över risken att inte nå utgiftsmålet på minst 20 % av EU:s budget när det gäller klimatrelaterade åtgärder mellan 2014 och 2020. Jag skulle därför vilja betona att alla ansträngningar bör göras för att fastställa de relevanta anslagen i budgetförslaget för 2019 på en nivå som kommer att garantera att det totala målet för EU-budgeten kommer att ha uppnåtts senast i slutet av 2020. Dessutom vill jag framhålla att vi med intresse har noterat de senaste framstegen på området för grön och hållbar finansiering, som ett ytterligare sätt att främja investeringar i koldioxidsnål, resurseffektiv och cirkulär ekonomi. I detta sammanhang är det viktigt att upprätta en balanserad definition av hållbara tillgångar.

Jag vill dessutom begära tillräckliga anslag i budgeten för 2019 för att säkerställa ett långsiktigt skydd av den biologiska mångfalden i EU. Hantering av förlusten av biologisk mångfald är en av våra viktigaste prioriteringar, som är nära kopplad till begränsningar av klimatförändringarna. Det är därför viktigt att frågorna om biologisk mångfald integreras i övriga politikområden. I samband med finansieringen av Natura 2000 bör tillräcklig finansiering ställas till förfogande för olika projekt genom att man utnyttjar synergieffekter mellan olika finansieringskällor. Dessutom bör metoden för att spåra utgifterna för biologisk mångfald förbättras, särskilt bör man kunna spåra de negativa utgifter som står i strid med skyddet av naturen.

I sina insatser för att främja den ekonomiska återhämtningen bör medlemsstaterna se miljö- och klimatrelaterad politik, liksom åtgärder och projekt, som en möjlighet att förbättra folkhälsan och främja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt bland små och medelstora företag.

Hälsa har ett värde i sig och är en förutsättning för att främja tillväxt. Därför är det ytterst viktigt att hälsoprogrammet återinförs som ett separat program i nästa fleråriga budgetram. Folkhälsa är en prioritering för ENVI-utskottet och därför är det viktigt att den nödvändiga finansieringen för det pågående arbetet med bland annat antimikrobiell resistens och utvärderingar av hälso- och sjukvårdsteknik är tillräcklig för att säkerställa en ambitiös hälsopolitik i EU som främjar och komplettera åtgärder på medlemsstatsnivå.

Miljön, klimatförändringar, folkhälsa, civilskydd, konsumentskydd och livsmedels- och fodersäkerhet är alla områden som är av central betydelse för EU-medborgarna. Därför vill jag på uppdrag av ENVI-utskottet framhålla att taken i den överenskomna fleråriga budgetramen måste respekteras till fullo och att alla ändringar som minskar budgetplaneringen för respektive budgetpost kraftfullt tillbakavisas. Jag vill också betona vikten av programmen Life och Hälsa för tillväxt samt unionens civilskyddsmekanism, som måste bibehållas i framtiden. Dessutom får inte mindre program försummas till förmån för de program som får större offentlig och politisk uppmärksamhet. Vidare bör de nya pilotprojekten och förberedande åtgärderna i 2018 års budget när det gäller miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet följas upp med åtagandebemyndiganden i 2019 års budget för att säkerställa att de genomförs till fullo.

Jag vill också påpeka att vi är särskilt oroade över de budgetbegränsningar som påverkar EU:s decentraliserade organ som tillhör vårt utskotts ansvarsområde. Även om deras uppgifter och uppdrag ständigt växer har de flesta av dem genomfört väsentliga personalnedskärningar de senaste åren, oavsett arbetsbörda. Jag anser att dessa organ vid behov måste tilldelas ytterligare ekonomiska resurser och personalresurser för att de ska kunna uppfylla sitt mandat och utföra sina uppgifter och för att främja ett vetenskapligt baserat tillvägagångssätt i EU. Därför stöder vi med eftertryck en bedömning från fall till fall av de decentraliserade organens enskilda behov.

Slutligen begär vi, i avvaktan på de budgetmässiga konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur EU, att dessa medel stärks och skyddas, inte bara för de organ som tillhör Förenade kungarikets behörighetsområde (särskilt Europeiska läkemedelsmyndigheten), men även när det gäller EU:s fonder och program inom miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Jag har sänt en liknande skrivelse till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet.

Med vänlig hälsning

Adina-Ioana Vălean


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI

Jean Arthuis

Ordförande

Budgetutskottet (BUDG)

Europaparlamentet

D(2018)21285

AA/ge

Strasbourg

Ärende:  ITRE-utskottets prioriteringar för mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019

Till ordföranden

I egenskap av ITRE-utskottets föredragande för 2019 års budget och med anledning av det förestående trepartsmötet om budgeten vill jag med denna skrivelse informera dig om ITRE-utskottets prioriteringar för 2019 års budget.

Först vill vi på ITRE-ledamöternas vägnar tacka föredraganden för budgeten för 2019, Daniele Viotti, för den insiktsfulla diskussionen med ITRE den 24 april 2018 och för den värdefulla information om förfarandefrågor som vi fått från budgetutskottets sekretariat.

Europaparlamentet antog sin resolution om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2019 (2017/2286 (BUD)) den 15 mars 2018. På ITRE-utskottets vägnar har vi analyserat dessa riktlinjer. Vi gläder oss över att många av våra viktigaste prioriteringar för 2019 års budget som vi också betonade under vår diskussion med Daniele Viotti i mars redan har tagits upp i BUDG-utskottets resolution.

Vi uppskattar att centrala frågor för ITRE såsom tillväxt, forskning och innovation, konkurrenskraft, digitalisering, kampen mot klimatförändringarna och övergången till förnybar energi i linje med EU:s åtaganden enligt Parisavtalet har fastställts som prioriteringar för 2019 års budget, och är eniga med budgetutskottet om att EU-budgeten är ett viktigt instrument för att bemöta dessa utmaningar på ett korrekt sätt. ITRE upprepar därför budgetutskottets begäran om en ökning av budgeten under rubrik 1a, och särskilt för relevanta program och budgetposter, vilket vi kommer att redogöra för mer i detalj nedan. Detta är särskilt viktigt på grund av rådets stora nedskärningar under denna rubrik för 2018 års budget.

Forskning och innovation är centrala verktyg för att uppnå hållbar tillväxt, arbetstillfällen av god kvalitet och konkurrenskraft på de globala marknaderna för en framåtblickande europeisk industriell bas. Europeiska unionen bör därför försöka utveckla ledarskap inom innovation och i banbrytande teknik i alla europeiska regioner som för närvarande ligger efter. I detta avseende är det oroväckande att endast 25 % av de högkvalitativa förslag som lämnas in väljs ut för finansiering genom Horisont 2020, vilket leder till en mycket låg andel beviljade ansökningar. Detta är ett tecken på att detta framgångsrika program är starkt underfinansierat. Det lägsta antalet beviljade ansökningar inom programmet återfinns i ”Framtida och ny teknik”, instrumentet för små och medelstora företag, ”Europa i en föränderlig värld: inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen” och ”Tillgång till riskfinansiering”, som alla är yttersta viktiga programdelar för att uppnå ledarskap inom innovation, för att leda innovation från forskning till genomförande i affärsverksamhet och för att hantera ovannämnda utmaningar. ITRE skulle därför i hög grad uppskatta en ökning av respektive budgetposter i 2019 års budget.

Vi delar budgetutskottets synpunkt att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. De är också en viktig källa till högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen och kan tillsammans med nystartade företag, expanderande företag och midcap-företag vara en drivkraft för innovation, såsom miljöinnovation. Vi stöder därför budgetutskottets uppmaning att skapa en miljö som är gynnsam för innovation och forskning med särskild inriktning på små och medelstora företag, samt att öka anslagen till Cosme för detta ändamål.

ITRE välkomnar vidare budgetutskottets fokusering på den yngre generationen och på stöd till kvinnors företagande i syfte att skapa hållbar sysselsättning för alla grupper i samhället. Vi anser att det är viktigt att till fullo utnyttja potentialen i Europeiska unionen, och uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla nya högre stödnivåer för unga och kvinnliga forskare och entreprenörer genom program såsom Horisont 2020 och Cosme.

På det energipolitiska området understryker ITRE betydelsen av att fullborda den inre marknaden för energi och att sammankoppla och fasa ut de fossila bränslena i våra energisystem. Vi anser därför att det är nödvändigt att prioritera de delar av budgeten som tjänar detta syfte, särskilt genom att tillhandahålla tillräckliga medel för projekt som rör förnybar energi, energieffektivitet, minskade utsläpp, sektorsintegration, smarta nät och bekämpning av energifattigdom, t.ex. genom tekniskt stöd från Efsi och Horisont 2020. För stödja sammankopplingen av våra kraft- och gasnät och diversifieringen av energikällorna för att uppnå ren, överkomlig och säker energi för alla européer, understryker ITRE vidare vikten av tillräcklig finansiering för projekt av gemensamt intresse samt ytterligare medel för tekniskt stöd från Efsi för att lägga samman och generera projekt för smarta nät, energieffektivitet och förnybar energi. ITRE understryker också vikten av finansiering av projekt för förnybar energi som är av intresse för energiunionen.

ITRE uppmärksammar av samma anledning, samt för att förstärka sammankopplingen av våra energi- och transportnät samt digitala nät, betydelsen av FSE och välkomnar därför ökningen av FSE:s budget för 2019.

Såsom betonades av budgetutskottet är kampen mot klimatförändringar och utfasningen av fossila bränslen avgörande, eftersom EU strävar efter att uppnå sina klimatmål och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. ITRE uppskattar därför budgetutskottets uppmaning att optimera mekanismen för integrering av klimatåtgärder. Vi framhåller på nytt att målet för utgifterna på området för hållbar utveckling och klimatåtgärder ännu inte har uppnåtts, och stöder därför budgetutskottets begäran om att minst 20 % av EU:s budget ska användas till klimatåtgärder och utfasning av fossila bränslen. Tillräcklig finansiering för en rättvis omställning för kol- och koldioxidintensiva regioner bör också säkerställas.

Vi erkänner vikten och nyttan med Efsi och dess förlängning, och betonar er ståndpunkt att Efsi bör göra framsteg i riktning mot en bättre geografisk täckning för att främja utvecklingen i alla regioner. Eftersom Horisont 2020 och FSE är avgörande instrument för att uppnå EU:s prioriteringar föreslår ITRE dock att de budgetposter för dessa program som har skurits ned av garantifonden för Efsi ska återinföras. Detta kan göras genom användning av alla finansiella medel som är tillgängliga inom ramen för den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen. I detta avseende påminner ITRE om parlamentets åtagande under förhandlingarna om Efsi att begränsa de negativa konsekvenserna för dessa två program till ett minimum. Vi framhåller budgetutskottets allmänna ståndpunkt att nya prioriteringar ska finansieras genom nya anslag.

Med anknytning till detta noterar vi den säkerhetsutmaning som EU måste hantera och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet som har antagits av parlamentet. Vi lovordar budgetutskottets ståndpunkt att finansiera detta program endast genom finansiella medel från outnyttjade marginaler eller särskilda instrument, och upprepar att inga befintliga program bör hämmas av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

Digitaliseringen är också en viktig fråga för ITRE när det gäller att bereda vårt samhälle och vår ekonomi för framtiden. Därför är det viktigt att fullborda den digitala inre marknaden. ITRE kräver därför tillräckliga finansiella medel för initiativet WiFi4EU, och insisterar på att man ska leva upp till åtagandet att betala 120 miljoner EUR mellan 2017 och 2019 för detta initiativ.

ITRE välkomnar vidare budgetutskottets insisterande på tillräcklig finansiering för byråerna för att säkerställa att de kan genomföra EU:s lagstiftningsprioriteringar på ett korrekt sätt. Vi betonar även att nedskärningen av personalen med 5 % och omplaceringspoolen avslutas med denna budget. ITRE-utskottet stöder därför ståndpunkten att inga ytterligare resurser ska skäras ned för byråerna. Dessutom påminner vi om vår ståndpunkt att de mänskliga och ekonomiska resurserna för byråer som tilldelas fler och nya uppgifter bör ökas i motsvarande grad. Eftersom pågående lagstiftning ger fler uppgifter till Acer och Enisa och sannolikt kommer att ge fler uppgifter till Berec-byrån stöder vi en ökning av deras personal och budget. ITRE har vid upprepade tillfällen betonat behovet av att ett utökat mandat ska åtföljas av en lämplig förstärkning av resurserna. En ihållande brist på resurser undergräver allvarligt byråernas möjligheter att fullgöra sina stadgeenliga uppdrag. Med tanke på att byrån för GNSS kämpar med den allt större utmaningen att garantera cybersäkerhet och att utkontraktering sannolikt kommer att leda till intressekonflikter på detta känsliga område, anser ITRE också att det är nödvändigt att öka dess personalresurser och finansiella resurser.

ITRE gläder sig dessutom över att Förenade kungariket kommer att bidra till och delta i 2019 och 2020 års budgetar, som om landet fortfarande var medlem av EU. Vi anser därför att brexit inte kommer att få några direkta konsekvenser för 2019 års budget och därmed på program inom ITRE-utskottets ansvarsområde.

Slutligen håller ITRE med budgetutskottet om att behovet av tillräckliga finansiella medel ökar och är av största betydelse, med hänsyn till att vi närmar oss slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och att genomförandet av de fleråriga programmen därför snabbt kommer att gå framåt.

Vi skulle vara mycket tacksamma om budgetutskottet kan beakta våra prioriteringar och farhågor i samband med utarbetandet av sitt betänkande om mandatet för trepartsmötet. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete mellan våra utskott under hela budgetcykeln 2019 och därefter.

Med vänlig hälsning

Jerzy Buzek            Jens Geier  

Ordförande för ITRE            ITRE-utskottets föredragande

              för 2019 års budget

Kopia: Daniele Viotti, föredragande för 2019 års budget


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD

CM/ds

D(2018)19768

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

WIC M02024

Ärende:   Yttrande i form av en skrivelse om mandatet för trepartsmötet i juli

Till ordföranden

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag om mandatet att förhandla om budgeten för år 2019:

IMCO vill påminna om att en välfungerande inre marknad med obehindrad rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital är en viktig faktor som skapar ekonomisk tillväxt i EU, främjar konkurrenskraften för dess industri, stöder skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och bidrar till att förbättra levnadsstandarden för unionens medborgare. Än i dag begränsar onödiga hinder för det fria utbytet av varor och tjänster, bristande efterlevnad av befintliga bestämmelser, låga nivåer av gränsöverskridande offentlig upphandling och otillräckligt politiskt stöd för strukturella reformer möjligheterna för företag (särskilt små och medelstora företag) och medborgare, vilket leder till färre jobb och onödigt höga priser.

Därför anser IMCO att ett adekvat bidrag från unionens budget till stöd för fullbordandet av en välfungerande inre marknad och ett effektivt konsumentskydd är av största betydelse, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska verksamhetens pågående omvandling i den digitala tidsåldern. I linje med kommissionens strategi för den inre marknaden och strategin för den digitala inre marknaden efterlyser IMCO lämplig finansiering av följande huvudinslag i budgeten för år 2019:

1 – Konsumentskydd

En god konsumentmiljö är en viktig faktor för fullbordandet av den inre marknaden och för den ekonomiska tillväxten i hela Europa. Unionslagstiftningen om konsumentskydd har gett medborgarna och företagen förutsägbarhet och förtroende på många områden, t.ex. passagerares rättigheter, konsumentskydd, kampen mot otillbörliga affärsmetoder, oskäliga avtalsvillkor, produktförfalskning eller olika kvalitet på produkter.

Konsumentpolitiska utmaningar kvarstår dock, både i den digitala och den fysiska sfären. Osäkra produkter och produkter som inte uppfyller kraven finns fortfarande på den europeiska marknaden, vilket är ett argument till stöd för bättre samordning och effektivare marknadskontroll. När det gäller den digitala inre marknaden är ökad utbildning och medvetenhet bland genomsnittskonsumenterna av central betydelse, liksom anpassningen av konsumenternas rättigheter till tekniska förändringar. IMCO skulle därför vilja säkerställa att lämplig finansiering anslås till konsumentskydd i budgeten för 2019, med hänsyn till att viktig lagstiftning inom detta område förväntas träda i kraft under 2018 eller 2019, bland annat följande:

•  ”Avtal om försäljning av varor COM(2015)0635 -COM(2017)0637 2015/0288(COD) IMCO/8/05564.”

•  ”Avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll COM(2015)0634 -COM(2015)02872015/0287(COD) IMCO/8/06371.”

•  ”Förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 - COM(2017)0256 - 2017/0086(COD) - IMCO/8/09874.”

•  ”Förordningen om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen (COM(2017)0495) - 2017/0228(COD) IMCO/8/11036.”

•  ”Direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen COM(2018)0184 - 2018/0089(COD) IMCO/8/12818.”

•  ”Direktiv om bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler COM(2018)0185 - 2018/0090(COD) IMCO/8/12813.”

•  ”Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden COM(2016)0289 - 2016/0152(COD) IMCO/8/06772”

•  ”Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter - COM(2017)0795 - 2017(0353)COD.”

2 – Tullpolitik

Tullpolitiken bör vara ett grundläggande exempel på ett politikområde där de offentliga utgifterna har potential att åstadkomma förbättringar som gynnar ekonomin som helhet, samt alla medlemsstater och företag eller enskilda som vill bedriva handelsverksamhet. Tullen skyddar den inre marknaden och medborgarnas hälsa och säkerhet. I unionens tullkodex fastställs regelverket för tullområdet. Det bör erinras om att fördelarna med unionens tullkodex får full effekt först efter det att alla transaktioner omfattas av elektronisk handläggning.

Därför bör den övergripande tullstrategin vara konsekvent, ambitiös och genomföras på ett effektivt sätt. Förenklingen av förfarandena och deras effektiva genomförande är av avgörande betydelse för att bekämpa bedrägeri och främja konkurrensen.

Det är nödvändigt att upprätthålla en rättvis balans mellan medlemsstaternas insatser och medlen från unionens budget och utvärdera om utgifterna på detta område bör förstärkas för att medfinansiera en snabb utveckling av driftskompatibla it-system. En fullständigt elektronisk miljö för tullrelaterad verksamhet skulle effektivt bidra till att avskräcka s.k. ”port shopping” som tillämpas av exportörerna till unionen och på lämpligt sätt avslöja all eventuell undervärdering av importerna och därmed garantera lämplig uppbörd av unionens egna medel. Detta är särskilt relevant i samband med det eventuella ikraftträdandet under 2019 av förslaget till ändring av artikel 278 i unionens tullkodex för att förlänga den tillfälliga användningen av andra metoder än elektronisk databehandlingsteknik (COM(2018)0085 - 2018/0040(COD) IMCO/8/12381), som effektivt förlänger den period då jämförelsevis mindre effektiva pappersbaserade förfaranden är tillåtna fram till den framtida tidpunkt när elektroniska system som är avsedda att ersätta dem kommer att vara i drift.

En lämplig utgiftsnivå under de kommande åren på detta politikområde skulle garantera avkastning från investeringar i framtiden, vilket skulle göra det till ett exempel på bättre användning av EU:s resurser. En tillräcklig personalstyrka för kommissionen på detta område är också absolut nödvändigt för att säkerställa en friktionsfri övergång till e-tull.

3 – Små och medelstora företag och mikroföretag

De små och medelstora företagen och mikroföretagen är avgörande för den europeiska ekonomin. IMCO anser att det är ytterst viktigt att de fortsätter att dra nytta av informations- och stödtjänster som t.ex. Solvit och Ditt Europa och generellt sett av europeisk lagstiftning som är relevant för deras verksamhet, för att ge dem mer stöd för att komma in på utländska marknader som öppnas och hjälpa dem att anpassa sig till den digitala omvandlingen och anta affärsmodeller för den cirkulära ekonomin. En lämplig kapitalnivå kan öka deras förmåga att möta utmaningarna i ekonomin och övergången till digital handel. Därför betonas vikten av ett lämpligt budgetanslag för Cosme.

4 – Standardiseringsverksamhet

Slutligen är det mycket viktigt att upprätthålla en tillräcklig finansieringsnivå för standardiseringsverksamheten inom europeiska standardiseringsorganisationer. Standarder är en hörnsten för den inre marknaden och stärker den europeiska industrins konkurrenskraft. Konsumenter och intressenter bör ingå i standardiseringsprocessen, i enlighet med EU-lagstiftningen.

Med vänlig hälsning

Anneleen Van Bossuyt

Kopia: Daniele Viotti


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN FISKERIUTSKOTTET

Skrivelse av den 11 april 2018 från Alain Cadec, ordförande för fiskeriutskottet, till Daniele Viotti, huvudföredragande för budgeten för 2019

Översättning

Ärende:  Fiskeriutskottets prioriteringar för kommissionens budget för 2019

Fiskeriutskottet har beslutat att informera budgetutskottet om sina prioriteringar för kommissionens budget för 2019 genom ett skriftligt förfarande och i form av en skrivelse som antogs av utskottets samordnare den 28 mars 2018.

Fiskeriutskottet har därför beslutat att följande prioriteringar bör införas i mandatet för trepartsmötet:

De finansiella resurserna för den gemensamma fiskeripolitiken är i huvudsak koncentrerade till avsnitt III och avdelning 11, Havsfrågor och fiske, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och de obligatoriska avgifterna till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och avtal om hållbart fiske.

1.  De anslagna och tillgängliga fiskerimedlen behövs för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, bedriva EU:s vattenbruk och fiskeriverksamhet på ett hållbart sätt, hantera den ekonomiska börda som landningsskyldigheten medför och uppnå målet om maximal hållbar avkastning.

2.  Europeiska unionen är världens största importör av fiskeriprodukter. Mer än 60 procent av fiskeriprodukterna i EU kommer från internationella vatten och tredjeländers exklusiva ekonomiska zoner. Lämpliga och tillförlitliga budgetanslag måste beräknas i den årliga budgeten för 2019, särskilt mot bakgrund av förnyelsen av protokollen med Mauretanien och Senegal.

3.  Fiskeriutskottet betonar att tillräckliga finansiella anslag behöver avsättas till medfinansierad verksamhet, så att de segment som utgörs av kustnära och småskaligt fiske kan erhålla resurser. Medlemsstaternas uppgift är att, med utgångspunkt i den allmänna ram som tillhandahålls av EHFF, fastställa sina finansieringsprioriteringar i syfte att lösa denna sektors specifika problem.

4.  Fiskeriutskottet konstaterar att alla operativa program om fiskeri har antagits av medlemsstaterna, och att kommissionen och de nationella förvaltningarna under budgetåret 2019 bör påskynda sina åtgärder för att se till att de berörda projekten genomförs i tid.

5.  Fiskeriutskottet betonar att genomförandenivån för EHFF 2014–2020 fyra år efter dess antagande den 15 maj 2014 fortfarande är otillfredsställande, då endast 3,5 procent av anslaget på 6,4 miljarder EUR hade använts i mars 2018. Utskottet hoppas att genomförandenivån för EHFF så småningom kommer att förbättras. Utskottet betonar att den låga genomförandenivån främst beror på nationell byråkrati.

6.  Fiskeriutskottet vill se större flexibilitet i tilldelningen av medel, och anser att framför allt de medel som avser uppgifter och som inte har utnyttjats av medlemsstaterna bör kunna överföras till forskningsinstitut och, för kontrolländamål, till Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA).

7.  Fiskeriutskottet noterar att byråns samarbete inom ramen för det gemensamma pilotprojektet med Europeiska byrån för sjösäkerhet och Frontex för att inrätta en kustbevakningstjänst håller hög kvalitet och är av stor betydelse, men påminner kommissionen om att byrån bör ges tillräckliga resurser till denna sorts projekt och eventuella andra framtida projekt.

8.  Fiskeriutskottet framhåller den utmärkta genomförandegraden för åtagandebemyndigandena (99,6 procent), vilket är en ökning jämfört med föregående år, och för betalningsbemyndigandena (88,5 procent).

9.  Fiskeriutskottet betonar att de finansiella resurserna för havs- och fiskeriundersökningar måste bibehållas på åtminstone samma nivå så att man kan uppnå maximal hållbar avkastning och konsolidera återhämtningen av utfiskade fiskarter.

10.  Fiskeriutskottet påminner om att insamlingen av och tillgången till vetenskapliga uppgifter behöver förbättras, och att man behöver främja samarbetet och utbytet av vetenskapliga uppgifter mellan havs- och fiskerisektorn, å ena sidan, och forskarsamhället, å andra sidan.

11.  Fiskeriutskottet understryker att fiskerikontroller och insamling av vetenskapliga uppgifter är mycket viktiga, eftersom dessa verksamheter är centrala för den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet anser att verksamheterna även i fortsättningen måste erhålla EU-finansiering, och att medlemsstaterna måste arbeta hårdare för att öka utnyttjandet av dessa resurser.

Med vänlig hälsning

Alain Cadec


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

IPOL-COM-LIBE D(2018)16301

Jean ARTHUIS

Ordförande för budgetutskottet

ASP 09G205

Bryssel

Ärende:  LIBE-utskottets prioriteringar för det preliminära budgetförslaget för 2019

Till ordföranden

Jag vill härmed framföra LIBE-utskottets prioriteringar för det preliminära budgetförslaget för 2019.

Utskottet förväntar sig att de anslag som avsätts för området rättsliga och inrikes frågor i den fleråriga budgetramen för 2019, inbegripet det tillägg som beviljats för rubrik III (Säkerhet och medborgarskap) inom ramen för halvtidsöversynen 2017, kommer att vara fullständigt budgeterade. När det gäller humanitärt krisstöd inom unionen förväntar jag mig också av kommissionen att hela det anslag på 650 miljoner EUR som beviljats för perioden 2016–2018 som planerat kommer att ha utnyttjats i slutet av 2018.

Till följd av de fortsatta utmaningarna i förbindelse med det ökade antalet migranter som anländer till EU:s gränser är det av största vikt att anslå tillräckliga medel så att Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) kan omvandlas till en fullvärdig europeisk asylbyrå, som säkerställer övervakning av och respekt för alla sökandes processuella rättigheter, tillhandahåller lämpliga mottagningsanläggningar samt vidtar integrationsåtgärder för invandrare. LIBE-utskottet uppmanar vidare kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra att tillräckliga medel tilldelas asylområdet om viktiga ärenden på området för asyl antas i år. I detta sammanhang är det också viktigt att förse Frontex med tillräcklig finansiering så att byrån kan uppfylla sitt mandat effektivt och hantera utmaningarna vid EU:s yttre gränser.

När det gäller asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet (ISF), förutsätter utskottet att kommissionen kommer att föra ett nära samarbete med medlemsstaterna under 2018 för att säkerställa att de vidtar de åtgärder som krävs för att man ska kunna utnyttja de tillgängliga medlen inom Amif och ISF under 2019. Situationen i slutet av 2017 som ledde till en omfördelning av 275 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden från Amif på grund av problem med absorptionsförmågan i vissa medlemsstater måste undvikas i framtiden. I detta sammanhang vill utskottet hålla kvar sin begäran om att införa en budgetpost för vart och ett av dess mål (4 budgetposter i stället för 2) så att LIBE-utskottet ska kunna fullgöra sin granskningsroll och öka transparensen i EU-finansieringen. Den nuvarande uppdelningen av budgetposterna inom Amif är mycket otillfredsställande för LIBE-utskottet, vilket framgår av de budgetändringsförslag som antogs i utskottet förra året. En särskild budgetpost bör också inrättas för finansiellt stöd till sök- och räddningsinsatser till sjöss av medlemsstaterna eller vissa stödberättigade privata aktörer.

När det gäller skyddet av grundläggande rättigheter skulle utskottet vilja betona vikten av att finansiera adekvata översynsmekanismer på området rättsliga och inrikes frågor. Eftersom det är uppenbart att grundläggande rättigheter är under hårt tryck i Europeiska unionen, rekommenderar utskottet att budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) på lämpligt sätt ökas. I detta sammanhang bör också adekvat ekonomiskt stöd säkerställas till mänskliga rättigheter och jämställdhetsorgan. Det är också viktigt att tilldela eu-LISA tillräckliga medel under 2019 så att byrån kan rekrytera den personal och den expertis som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter den tilldelats.

När det gäller fonden för inre säkerhet vill utskottet betona att en förstärkning av polissamarbetet och det rättsliga samarbetet för att bekämpa terrorism och andra allvarliga gränsöverskridande brott och cyberbrottslighet är en prioritering. Kampen mot miljöbrott och mot människohandel bör också ges tillräckliga medel under 2019. Eftersom det har skett en betydande ökning av dessa brott i hela EU bör Eurojusts budget få tillräcklig finansiering så att dess roll när det gäller samordningen av utredningar och lagföring mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter kan förbättras, särskilt genom att man underlättar genomförandet av internationell ömsesidig rättslig hjälp och verkställandet av framställningar om utlämning. Utskottet insisterar vidare på att tillräcklig finansiering säkras för ett snabbt inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Mot bakgrund av dess viktiga roll i kampen mot olika former av brottslighet och dess utvidgade samarbete med tredjeländer måste också Europol förses med tillräcklig finansiering.

Vidare bör finansieringen av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) ökas, så att centrumet effektivt kan fullgöra sitt centrala uppdrag att tillhandahålla tillförlitlig och jämförbar information om narkotika i Europa samt att utveckla den infrastruktur och de instrument som behövs för att samla in uppgifter på ett harmoniserat och optimalt sätt. Detta är viktigt på grund av ökningen av narkotikahandeln, som också spelar en väsentlig roll i finansieringen av den globala terrorismen och ökningen av dödsfall på grund av överdoser av opioder i Europeiska unionen.

Utskottet anser att översynen av mandatet för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) är avgörande för att förbättra kampen mot cyberbrottslighet, stärka skyddet av kritisk infrastruktur och skydda grundläggande rättigheter på nätet genom bättre standarder för cybersäkerhet. I detta sammanhang måste genomförandet av översynen av Enisas mandat ges adekvat finansiering under 2019.

Med vänlig hälsning

Claude Moraes


Bilaga: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Utskottet för konstitutionella frågor

Ordföranden

Ref.: D(2018)18206

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

Altiero Spinelli-bygganden

ASP 09G205

B-1047 Bryssel

Ärende:  AFCO-utskottets prioriteringar för mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2019

Till ordföranden

På grund av den mycket snäva tidsplaneringen för antagandet av budgetutskottets betänkande om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2019, fick jag som föredragande för AFCO:s yttrande över budgeten för 2019 i uppdrag att utarbeta vårt bidrag till detta förslag till betänkande i form av en skrivelse med AFCO:s prioriteringar för nästa års budget.

Utskottet för konstitutionella frågor skulle därför vilja fästa er uppmärksamhet på följande prioriterade områden, som förtjänar att tas upp vid detta års budgetförhandlingar:

–  AFCO vill som alltid säkerställa tillräckliga medel för programmet Ett Europa för medborgarna och för det europeiska medborgarinitiativet. Vi anser att dessa två program kompletterar varandra, samtidigt som de bör finansieras separat eftersom båda är viktiga för medborgarnas engagemang på olika sätt.

–  Som du kanske vet arbetar vi för närvarande med kommissionens utkast till förslag om reformering av det europeiska medborgarinitiativet, där vi insisterar på dess finansiella åtskillnad från programmet Ett Europa för medborgarna. Vi vill uppnå full transparens i finansieringen av de två programmen och anser därför att deras budgetanslag bör rationaliseras och vara lätta att spåra.

–  En annan prioritering för AFCO är att säkerställa att det finns tillräckliga medel för kommunikationerna med medborgarna inför valet till Europaparlamentet 2019 och inledandet av en ny valperiod. Vi skulle också gärna stärka debatten om Europas framtid. Därför skulle vi vilja undersöka möjligheterna att använda EU:s budget för att finansiera s.k. medborgarsamråd.

Jag är övertygad om att budgetutskottet kommer att beakta våra förslag när det förbereder mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2019.

Med vänlig hälsning

Danuta Hübner

Kopia:  Daniele Viotti, budgetutskottets föredragande för budgeten 2019 – avsnitt III – kommissionen

  Paul Rübig, BUDG-utskottets föredragande för budgeten 2018 – övriga avsnitt


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

28.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Richard Ashworth, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Urmas Paet, Paul Rübig, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jonathan Bullock, David Coburn, Thomas Waitz, Bogdan Brunon Wenta


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

20

+

ALDE

Jean Arthuis, Gérard Deprez, Urmas Paet

PPE

Richard Ashworth, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Siegfried Mureşan, Paul Rübig, Inese Vaidere, Bogdan Brunon Wenta

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, John Howarth, Vladimír Maňka, Manuel dos Santos, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Indrek Tarand

4

-

EFDD

Jonathan Bullock, David Coburn

ENF

André Elissen

NI

Eleftherios Synadinos

1

0

VERTS/ALE

Thomas Waitz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 4 juli 2018Rättsligt meddelande