Förfarande : 2017/2131(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0250/2018

Ingivna texter :

A8-0250/2018

Debatter :

PV 11/09/2018 - 11
CRE 11/09/2018 - 11

Omröstningar :

PV 12/09/2018 - 6.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0340

BETÄNKANDE     
PDF 657kWORD 123k
4.7.2018
PE 620.837v02-00 A8-0250/2018

om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden

(2017/2131(INL))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Judith Sargentini

(Initiativ – artiklarna 45 och 52 i arbetsordningen)

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN
 RESERVATION
 YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden

(2017/2131(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2 och 7.1,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s och Europarådets internationella människorättsfördrag, såsom den europeiska sociala stadgan och konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen)

–  med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern(1),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 december 2015(2) och den 10 juni 2015(3) om situationen i Ungern,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om situationen vad gäller grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012)(4),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2012 om den senaste politiska utvecklingen i Ungern(5) och av den 10 mars 2011 om den ungerska medielagen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(7),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 1 april 2004 om kommissionens meddelande om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen – Att respektera och främja unionens värden(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 15 oktober 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen – Att respektera och främja unionens värden(9),

–  med beaktande av årsrapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av artiklarna 45, 52 och 83 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0250/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa värden avspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och ingår i internationella människorättsfördrag. Det kan också nämnas att dessa värden, som är gemensamma för medlemsstaterna och som alla medlemsstaterna frivilligt har ställt sig bakom, ligger till grund för de rättigheter som personer som lever i unionen åtnjuter.

B.  En klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget berör inte bara den enskilda medlemsstat där risken uppstår, utan påverkar övriga medlemsstater, deras ömsesidiga förtroende, unionens själva natur och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter enligt unionslagstiftningen.

C.  Som framgår av kommissionens meddelande från 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen är tillämpningsområdet för artikel 7 i EU-fördraget inte begränsat till de skyldigheter enligt fördragen som avses i artikel 258 i EUF-fördraget. Unionen kan bedöma huruvida det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de gemensamma värdena inom områden som omfattas av medlemsstaternas behörighet.

D.  I artikel 7.1 i EU-fördraget ingår en förebyggande fas som ger unionen möjlighet att ingripa om det föreligger en klar risk för att gemensamma värden åsidosätts. I denna förebyggande åtgärd ingår en dialog med den berörda medlemsstaten, vilken syftar till att undvika eventuella påföljder.

E.  De ungerska myndigheterna har hela tiden varit beredda att diskutera lagligheten i varje specifik åtgärd, men situationen har inte förbättrats, och det finns alltjämt många oroväckande inslag som negativt påverkar unionens anseende – liksom dess effektivitet och trovärdighet när det gäller försvaret av de grundläggande rättigheterna, de mänskliga rättigheterna och demokratin i hela världen – och visar att det behövs en samordnad insats från unionens sida.

1.  Europaparlamentet känner oro inför problemen i samband med

(1) det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt,

(2) rättsväsendets och andra institutioners oberoende och domarnas rättigheter,

(3) korruption och intressekonflikter,

(4) skyddet av personlig integritet och personuppgifter,

(5) yttrandefriheten,

(6) den akademiska friheten,

(7) religionsfriheten,

(8) föreningsfriheten,

(9) rätten till likabehandling,

(10) rättigheterna för personer som tillhör minoritetsgrupper, bl.a. romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter,

(11) migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter,

(12) ekonomiska och sociala rättigheter.

2.  Europaparlamentet anser att de fakta och tendenser som nämns i bilagan till denna resolution sammantaget utgör ett systemhot mot de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och utgör en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter dessa värden.

3.  Europaparlamentet noterar resultatet av parlamentsvalet i Ungern, som ägde rum den 8 april 2018. Parlamentet betonar att varje ungersk regering är ansvarig för att undanröja risken för ett allvarligt åsidosättande av värdena i artikel 2 i EU-fördraget, även om denna risk är en varaktig konsekvens av de politiska beslut som har föreslagits eller godkänts av tidigare regeringar.

4.  Europaparlamentet lägger därför, i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, fram detta motiverade förslag för rådet och uppmanar rådet att avgöra om det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget, och att framföra lämpliga rekommendationer till Ungern i detta hänseende.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, och bifogade motiverade förslag till rådets beslut, till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0216.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0461.

(3)

EUT C 407, 4.11.2016, s. 46.

(4)

EUT C 75, 26.2.2016, s. 52.

(5)

EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 27.

(6)

EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 154.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0409.

(8)

EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 408.

(9)

COM(2003)0606.


BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Förslag till

rådets beslut

om att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 7.1,

med beaktande av det motiverade förslaget från Europaparlamentet,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)  Unionen bygger på de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna och innefattar respekt för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. För en anslutning till unionen krävs enligt artikel 49 i EU-fördraget respekt för och främjande av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget.

(2)  Ungerns anslutning var en frivillig handling grundad på ett suveränt beslut, med bred konsensus över hela det ungerska politiska spektrumet.

(3)  I sitt motiverade förslag framförde Europaparlamentet sina farhågor angående situationen i Ungern. De allvarligaste farhågorna rör det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt, rättsväsendets och andra institutioners oberoende, domarnas rättigheter, korruption och intressekonflikter, skydd av integritet och personuppgifter, yttrandefriheten, den akademiska friheten, religionsfriheten, föreningsfriheten, rätten till likabehandling, rättigheter för personer som tillhör minoriteter, inbegripet romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter samt migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter och ekonomiska och sociala rättigheter.

(4)  Europaparlamentet konstaterade även att de ungerska myndigheterna hela tiden varit beredda att diskutera lagligheten i varje specifik åtgärd, men underlåtit att vidta de åtgärder som parlamentet har rekommenderat i sina tidigare resolutioner.

(5)  I sin resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern förklarade Europaparlamentet att den nuvarande situationen i Ungern utgör en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget och motiverar att det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget inleds.

(6)  I sitt meddelande från 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen angav kommissionen många informationskällor som ska beaktas när man övervakar respekten för och främjandet av gemensamma värden, såsom rapporter från internationella organisationer och icke-statliga organisationer och beslut från regionala och internationella domstolar. Många aktörer på nationell, europeisk och internationell nivå har gett uttryck för sina allvarliga farhågor om situationen för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Ungern, bl.a. unionens institutioner och organ, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Förenta nationerna (FN) och många organisationer i det civila samhället, men dessa ska anses utgöra juridiska icke-bindande yttranden eftersom endast Europeiska unionens domstol kan tolka bestämmelserna i fördragen.

Det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt.

(7)  Venedigkommissionen uttryckte vid flera tillfällen sin oro över arbetet med Ungerns författning, när det gäller både grundlagen och ändringarna av denna. Venedigkommissionen välkomnade att det i grundlagen fastställdes en författningsordning som grundas på demokrati, rättsstatsprincipen och skyddet av de grundläggande rättigheterna som underliggande principer samt erkände insatserna för att upprätta en författningsordning i linje med gemensamma europeiska värden och standarder och för att reglera de grundläggande fri- och rättigheterna i enlighet med bindande internationella instrument. Kritiken handlade främst om att det saknades insyn i processen, att det civila samhället inte deltog på lämpligt sätt, att inga verkliga samråd genomfördes, att maktfördelningen äventyrades och att det nationella systemet med kontroller och motvikter försvagades.

(8)  Den ungerska författningsdomstolens befogenheter begränsades till följd av författningsreformen, bland annat vad gäller budgetfrågor, avskaffandet av den allmänna talerätten, domstolens möjligheter att hänvisa till sin rättspraxis före den 1 januari 2012 och begränsningen av domstolens befogenhet att pröva om eventuella ändringar av grundlagen är författningsenliga, utom rent procedurmässiga ändringar. I sitt yttrande av 19 juni 2012 om lag CLI från 2011 om Ungerns författningsdomstol, och i sitt yttrande av den 17 juni 2013 om den fjärde ändringen av Ungerns grundlag, uttryckte Venedigkommissionen allvarliga farhågor om dessa begränsningar och förfarandet för att utse domare samt rekommenderade de ungerska myndigheterna att säkerställa nödvändiga kontroller och motvikter. I sina yttranden identifierade Venedigkommissionen också ett antal positiva inslag i reformerna, såsom bestämmelserna om budgetgarantier, förbudet mot omval av domare och beslutet att ge EU:s kommissionsledamot med ansvar för grundläggande rättigheter befogenheter att inleda en efterhandskontroll.

(9)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över att det nuvarande förfarandet för författningsklagomål ger mycket begränsat tillträde till författningsdomstolen. Dessutom anges ingen tidsgräns för författningsprövningar, och klagomålen har inte suspensiv verkan på bestridd lagstiftning. Människorättsrådet nämner dessutom att bestämmelserna i den nya lagen om författningsdomstolen urholkar säkerheten i fråga om domarnas mandatperioder och ökar regeringens inflytande över författningsdomstolens sammansättning och verksamhet genom ändringar av förfarandet för utnämning av domare, antalet domare i domstolen samt deras pensionsålder. Människorättsrådet var också oroat över begränsningarna av författningsdomstolens behörighet och befogenheter att pröva lagstiftning som påverkar budgetfrågor.

(10)  I sina preliminära iakttagelser och slutsatser av den 9 april 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) att den tekniska administrationen av valet var professionell och transparent och att de grundläggande fri- och rättigheterna allmänt respekterades, men att valet genomfördes i ett ogynnsamt klimat. Valadministrationen fullföljde sitt mandat på ett professionellt och öppet sätt samt åtnjöt de berörda aktörernas fulla förtroende. Debatten var livlig men fientlig, och hotfull kampanjretorik krympte utrymmet för en debatt om sakfrågor och minskade väljarnas möjlighet att fatta ett välunderbyggt beslut. De övre gränserna för offentlig kampanjfinansiering och kostnadstaken syftar till att garantera lika möjligheter för alla kandidater. Möjligheten för konkurrenter att konkurrera på lika villkor äventyrades i hög grad av regeringens överdrivna utgifter för offentliga informationskampanjer som förstärkte den styrande koalitionens kampanjbudskap. ODIHR uttryckte även farhågor om avgränsningen av enmansvalkretsar. Liknande farhågor uttrycktes i det gemensamma yttrandet av den 18 juni 2012 om den akt om valen av parlamentsledamöter i Ungern som antogs av Venedigkommissionen och rådet för demokratiska val, i vilken det angavs att avgränsningen av valkretsarna måste ske på ett öppet och professionellt sätt genom en opartisk och icke-partisk process och utan hänsyn till kortsiktiga politiska mål (gerrymandering).

(11)  Under de senaste åren har den ungerska regeringen genomfört många nationella samråd då man utvidgat direktdemokratin på nationell nivå. Den 27 april 2017 påpekade kommissionen att det inom ramen för det nationella samrådet ”Stoppa Bryssel” framförts flera påståenden som var faktamässigt felaktiga eller ytterst missvisande. Den ungerska regeringen genomförde även samråd om ”invandring och terrorism” i maj 2015 och mot en så kallad Sorosplan i oktober 2017. I dessa samråd drog man paralleller mellan terrorism och migration. Dessutom hetsade mot migranter och gjorde George Soros till särskild måltavla.

Rättsväsendets och andra institutioners oberoende och domarnas rättigheter

(12)  Till följd av de omfattande ändringarna av den rättsliga ram som antogs 2011 anförtroddes ordföranden för den nyligen inrättade nationella domstolsmyndigheten långtgående befogenheter. Venedigkommissionen kritiserade dessa långtgående befogenheter i sitt yttrande om lag CLXII från 2011 om rättslig status för och ersättning till domare och lag CLXI från 2011 om organisationen och administrationen av domstolar i Ungern av den 19 mars 2012 och i sitt yttrande om rättsväsendets kardinallagar av den 15 oktober 2012. Liknande farhågor framfördes av FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende den 29 februari 2012 och den 3 juli 2013, och även av Gruppen av stater mot korruption (Greco) i gruppens rapport av den 27 mars 2015. Alla dessa aktörer betonade behovet av att stärka det kollektiva organets, dvs. det nationella domarrådets, funktion som tillsynsinstans eftersom domarrådets ordförande, som väljs av det ungerska parlamentet, inte kan anses vara ett självstyrande organ inom rättsväsendet. På internationella rekommendationer ändrades ställningen för domarrådets ordförande och ordförandeämbetets befogenheter begränsades, för att säkerställa en bättre avvägning mellan ordföranden och det nationella domarrådet.

(13)  Sedan 2012 har Ungern vidtagit faktiska åtgärder för att överföra vissa funktioner från den nationella domstolsmyndighetens ordförande till domarrådet, för att skapa en bättre avvägning mellan dessa två organ. Mer behöver dock göras. I sin rapport av den 27 mars 2015 efterlyste Greco åtgärder för att minimera eventuella risker för att den nationella domstolsmyndighetens ordförande fattar godtyckliga beslut. Den nationella domstolsmyndighetens ordförande kan bland annat förflytta och utse domare och har en funktion för disciplinen i rättsväsendet. Den nationella domstolsmyndighetens ordförande lägger även fram rekommendationer till Ungerns president om att utse och avsätta domstolsansvariga, bl.a. appellationsdomstolarnas ordförande och vice ordförande. Greco välkomnade de nyligen antagna etiska reglerna för domare, men ansåg att de kunde vara mer uttryckliga och att de borde kompletteras med intern utbildning. I Grecos rapport erkändes också de ändringar som gjordes av de rättsliga rekryterings- och urvalsförfarandena mellan 2012 och 2014 i Ungern, varigenom det nationella domarrådet gavs en starkare ställning för att övervaka urvalsförfarandet. Den 2 maj 2018 höll domarrådet ett sammanträde där man kom fram till ett enhälligt avgörande om det förfaringssätt som den nationella domstolsmyndighetens ordförande tillämpar när det gäller att förklara förfaranden för ansökningar till domartjänster och högre befattningar som resultatlösa. Enligt dessa avgöranden var ordförandens förfaringssätt olagligt.

(14)  Den 29 maj 2018 lade den ungerska regeringen fram ett förslag till en sjunde ändring av grundlagen (T/332), som antogs den 20 juni 2018. Härigenom infördes ett nytt system med förvaltningsdomstolar.

(15)  Efter en dom av Europeiska unionens domstol (nedan kallad EU-domstolen) den 6 november 2012 i mål C-286/12, kommissionen mot Ungern(1), där domstolen slog fast att Ungern hade begått fördragsbrott genom att införa ett nationellt system som innebär att domare, åklagare och personer som innehar ämbetet notarius publicus tvingas gå i pension när de uppnått 62 års ålder, antog den ungerska regeringen lag XX från 2013, enligt vilken pensionsåldern inom rättsväsendet gradvis ska höjas till 65 år under en tioårsperiod, med kriterier för återinträde eller ersättning. Enligt lagen fanns det en möjlighet för pensionerade domare att få tillbaka sina gamla tjänster vid samma domstol med samma villkor som innan pensioneringsreglerna infördes eller, om de inte ville tillbaka, få en klumpsumma motsvarande tolv månader som kompensation för förlorad lön samt möjlighet att i domstol ansöka om ytterligare kompensation, men en återgång till ledande administrativa positioner garanterades inte. Kommissionen erkände dock Ungerns åtgärder för att göra landets lag om pensionering förenlig med unionslagstiftningen. I sin rapport från oktober 2015 påpekade sammanslutningen International Bar Association’s Human Rights Institute att de flesta av de avsatta domarna inte återvände till sina ursprungliga befattningar, delvis på grund av att deras tidigare befattningar redan var upptagna. Det nämndes också att det ungerska rättsväsendets oberoende och opartiskhet inte kan garanteras och att rättssäkerheten fortfarande är försvagad.

(16)  I sin dom av den 16 juli 2015 i målet Gaszó mot Ungern slog Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen) fast att rätten till en rättvis rättegång och till effektiva rättsmedel hade åsidosatts. Europadomstolen drog slutsatsen att överträdelserna hade sitt ursprung i Ungerns upprepade underlåtenhet att se till att förfarandena för att fastställa medborgerliga rättigheter och skyldigheter slutförs inom en rimlig tidsperiod och att vidta åtgärder så att kärande kan kräva upprättelse om civilrättsliga förfaranden tar orimligt lång tid på nationell nivå. Domen har ännu inte verkställts. Ungerns nya civilprocesslag som antogs 2016 innehåller bestämmelser om att civilrättsliga förfaranden ska påskyndas genom införandet av ett förfarande med dubbla etapper. Ungern har upplyst Europarådets ministerkommitté om att den nya lagen, genom vilken det inrättas ett effektivt rättsmedel för förfaranden som inte slutförs inom rimlig tid, kommer att antas i oktober 2018.

(17)  I sin dom av den 23 juni 2016 i målet Baka mot Ungern slog Europadomstolen fast att András Bakas rätt till tillgång till domstol och yttrandefrihet hade åsidosatts. András Baka hade valts till ordförande för högsta domstolen för en sexårig mandatperiod i juni 2009, men fråntogs sin befattning enligt övergångsbestämmelserna i grundlagen, som föreskriver att Curia ska vara den rättsliga efterträdaren till högsta domstolen. Domen har ännu inte verkställts. Den 10 mars 2017 krävde Europarådets ministerkommitté att det skulle vidtas åtgärder för att förhindra ytterligare förtida avsättningar av domare på liknande grunder, för att förebygga eventuellt missbruk i detta avseende. Den ungerska regeringen noterade att dessa åtgärder inte är knutna till genomförandet av domen.

(18)  Den 29 september 2008 utsågs András Jóri till dataskyddsombudsman för en period på sex år. Med verkan från den 1 januari 2012 beslutade det ungerska parlamentet att reformera dataskyddssystemet och ersätta dataskyddsombudsmannen med en nationell myndighet för dataskydd och informationsfrihet. Jóri fick lämna sitt ämbete innan hans mandatperiod löpte ut. Den 8 april 2014 slog EU-domstolen fast att tillsynsmyndigheternas oberoende ovillkorligen omfattar en skyldighet att respektera mandattiden ända tills den löper ut, och att Ungern hade underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(2). Ungern ändrade reglerna för hur ombudsmannen tillsätts, bad om ursäkt och betalade ut den överenskomna summan i ekonomisk ersättning.

(19)  Venedigkommissionen identifierade flera brister i sitt yttrande av den 19 juni 2012 över lag CLXIII från 2011 om åklagarmyndigheten och lag CLXIV från 2011 om den allmänna åklagarens, åklagarnas och andra anställdas status vid åklagarmyndigheten samt karriärgången inom åklagaryrket i Ungern. I sin rapport av den 27 mars 2015 uppmanade Greco de ungerska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra missbruk och öka åklagarmyndighetens oberoende, bland annat genom att avskaffa möjligheten till omval av den allmänna åklagaren. Greco efterlyste även ökad insyn i disciplinära förfaranden mot ordinarie åklagare och att beslut om att överföra ärenden från en åklagare till en annan ska styras av strikta rättsliga kriterier och motiveringar. Enligt den ungerska regeringen erkändes det, i Grecos efterlevnadsrapport från 2017, att Ungern gjort framsteg när det gäller åklagare (offentliggörandet av rapporten har ännu inte godkänts av de ungerska myndigheterna, trots att flera uppmaningar framförts på Grecos plenarmöten). Den andra efterlevanderapporten har ännu inte offentliggjorts.

Korruption och intressekonflikter

(20)  I sin rapport av den 27 mars 2015 efterlyste Greco uppförandekoder för ledamöterna av det ungerska parlamentet i fråga om riktlinjer vid intressekonflikter. Parlamentsledamöterna bör även vara skyldiga att omedelbart rapportera varje eventuell intressekonflikt, vilket bör kompletteras med strängare krav på att lämna in redovisningar av tillgångar. Dessutom krävs bestämmelser om påföljder om parlamentsledamöterna lämnar in felaktiga redovisningar. Redovisningarna av tillgångar bör dessutom offentliggöras på nätet så att allmänheten kan utöva verklig kontroll. Standardiserade elektroniska databaser bör inrättas så att alla redovisningar, och ändringar av dessa, finns att tillgå på ett öppet sätt.

(21)  I sina preliminära iakttagelser och slutsatser av den 9 april 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) att den begränsade övervakningen av kampanjutgifter och avsaknaden av grundlig rapportering av kampanjmedel fram till efter valet undergräver insynen och väljarnas möjligheter att fatta välgrundade beslut, vilket strider mot OSSE:s åtaganden och internationella standarder. Den gällande lagstiftningen säkerställer en mekanism för övervakning och kontroll i efterskott. Riksrevisionsverket är behörigt att granska och kontrollera huruvida lagkraven har uppfyllts. I de preliminära iakttagelserna och slutsatserna hade man inte tagit hänsyn till den officiella revisionsrapporten från riksrevisionsverket angående parlamentsvalet 2018, eftersom den då inte var färdigställd.

(22)  Den 7 december 2016 mottog styrkommittén för partnerskapet Open Government Partnership (OGP) en skrivelse från Ungerns regering om att Ungern omedelbart skulle lämna partnerskapet, som är ett frivilligt samarbete mellan 75 länder och hundratals civilsamhällesorganisationer. Ungerns regering hade granskats av OGP sedan juli 2015, efter att civilsamhällesorganisationer hade uttryckt farhågor, särskilt om sitt handlingsutrymme i landet. Inte alla medlemsstater är medlemmar i OGP.

(23)  Ungern mottar ett EU-stöd som uppgår till 4,4 procent av sin BNP, vilket motsvarar över hälften av landets offentliga investeringar. Andelen kontrakt som tilldelats efter offentlig upphandling där endast ett anbud lämnats in uppgick 2016 till hela 36 procent. Ungern har mottagit unionens högsta andel ekonomiska rekommendationer från Olaf avseende områdena strukturfonder och jordbruk för perioden 2013–2017. Under 2016 avslutade Olaf en utredning av ett transportprojekt på 1,7 miljarder euro i Ungern, där flera internationella specialiserade byggföretag var huvudaktörer. Utredningen visade på ytterst allvarliga oegentligheter, samt möjligen även bedrägeri och korruption i verkställandet av projektet. Under 2017 konstaterade Olaf ”allvarliga oegentligheter” och ”intressekonflikter” under sin utredning av 35 gatubelysningskontrakt som gått till det företag som vid den aktuella tidpunkten kontrollerades av den ungerska premiärministerns svärson. Olaf sände sin slutrapport med ekonomiska rekommendationer till kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik för att återkräva 43,7 miljoner euro och rättsliga rekommendationer till Ungerns riksåklagare. I en gränsöverskridande utredning som slutfördes av Olaf 2017 behandlades anklagelser om potentiellt missbruk av EU-medel i 31 FoU-projekt. Utredningen, som ägde rum i Ungern, Lettland och Serbien, avslöjade ett underleverantörsprogram som använts för att på konstlad väg öka projektkostnaderna och dölja det faktum att de slutliga leverantörerna var närstående företag. Olaf slutförde därför utredningen med den ekonomiska rekommendationen till kommissionen att återkräva 28,3 miljoner euro och med en rättslig rekommendation till de ungerska rättsliga myndigheterna. Ungern beslutade att inte delta i inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, som ska vara ansvarig för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av och medhjälpare till brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(24)  Enligt den sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning har statsförvaltningens effektivitet i Ungern minskat sedan 1996, och landet är en av de medlemsstater som har de minst effektiva statsförvaltningarna inom unionen. Alla ungerska regioner ligger långt under EU-genomsnittet i fråga om samhällsstyrningens kvalitet. Enligt EU:s rapport om insatserna mot korruption från 2014 anses korruptionen vara utbredd (89 procent) i Ungern. Enligt den globala konkurrensrapporten 2017–2018, som publicerats av Världsekonomiskt forum, angavs den höga korruptionen som en av de mest problematiska faktorerna när det gäller att bedriva affärsverksamhet i Ungern.

Skydd av integritet och personuppgifter

(25)  I sin dom av den 12 januari 2016 i målet Szabó och Vissy mot Ungern slog Europadomstolen fast att respekten för privatlivet hade åsidosatts till följd av bristande rättsliga garantier mot eventuell olaglig hemlig övervakning av nationella säkerhetsskäl, bland annat i samband med användning av telekommunikationer. De kärande hävdade inte att de hade omfattats av några hemliga övervakningsåtgärder och därför föreföll det inte nödvändigt med någon ytterligare individuell åtgärd. Det är nödvändigt att ändra den relevanta lagstiftningen som en allmän åtgärd. Förslag till ändring av lagen om den nationella säkerhetstjänsten behandlas just nu av experter inom de behöriga myndigheterna i Ungern. Domen har därför ännu inte verkställts.

(26)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sina farhågor om att Ungerns rättsliga ram för hemlig övervakning av nationella säkerhetsskäl möjliggör massavlyssning av kommunikationer och omfattar bristande garantier mot godtyckligt intrång i rätten till integritet. Människorättsrådet var också oroat över avsaknaden av bestämmelser för att säkerställa effektiva rättsmedel i händelse av missbruk och angeläget om att berörda personer ska informeras så snabbt som möjligt efter det att övervakningsinsatsen avslutats, utan att begränsningens syfte äventyras.

Yttrandefrihet

(27)  Den 22 juni 2015 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om Ungerns medielagstiftning (lag CLXXXV om medietjänster och massmedia och lag CIV om pressfrihet och lagstiftningen om beskattning av massmedias annonsintäkter). I sitt yttrande efterlyser Venedigkommissionen fler ändringar av pressfrihetslagen och medielagen, särskilt i fråga om definitionen av ”olagligt medieinnehåll”, röjande av journalistiska källor och påföljder för medier. Liknande farhågor uttrycktes i en analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i februari 2011, av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter i hans yttrande över Ungerns medielagstiftning av den 25 februari 2011 mot bakgrund av Europarådets mediefrihetsstandarder samt av Europarådets experter i deras sakkunnigutlåtande om Ungerns medielagstiftning av den 11 maj 2012. I sitt uttalande av den 29 januari 2013 välkomnade generalsekreteraren för Europarådet att diskussionerna när det gäller medier hade lett till att man kommit överens om flera viktiga förändringar. De kvarvarande farhågorna upprepades dock av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i hans rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014. Kommissionären nämnde också problemen med koncentration av medieägandet och självcensur, och ansåg att den rättsliga ramen som kriminaliserar förtal borde avskaffas.

(28)  I sitt yttrande av den 22 juni 2015 om medielagstiftningen erkände Venedigkommissionen det arbete som den ungerska regeringen genom åren lagt ned för att förbättra den ursprungliga texten i medielagarna utifrån kommentarerna från olika observatörer, som Europarådet, och noterade det som positivt att de ungerska myndigheterna var villiga att fortsätta dialogen. Venedigkommissionen betonade dock behovet av att ändra bestämmelserna om val av ledamöter till medierådet för att säkerställa en rättvis representation för socialt viktiga politiska grupper och andra grupper. Venedigkommissionen insisterade även på att metoden för utnämning av ordföranden för medierådet och chefen för mediemyndigheten och deras befattningar borde ses över för att minska maktkoncentrationen och garantera politisk neutralitet. Även styrelsen borde reformeras enligt samma linjer. Venedigkommissionen rekommenderade också att förvaltningen av medieleverantörer i allmänhetens tjänst borde decentraliseras och att den nationella nyhetsbyrån inte borde vara den enda nyhetsleverantören för medier i allmänhetens tjänst. Liknande farhågor uttrycktes i en analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i februari 2011, av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter i hans yttrande över Ungerns medielagstiftning av den 25 februari 2011 mot bakgrund av Europarådets mediefrihetsstandarder samt av Europarådets experter i deras sakkunnigutlåtande om Ungerns medielagstiftning av den 11 maj 2012. I sitt uttalande av den 29 januari 2013 välkomnade generalsekreteraren för Europarådet att diskussionerna när det gäller medier hade lett till att man kommit överens om flera viktiga förändringar. De kvarvarande farhågorna upprepades dock av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i hans rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014.

(29)  Den 18 oktober 2012 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om lag CXII från 2011 om rätten att bestämma om information om sig själv samt informationsfrihet i Ungern. Trots den över lag positiva bedömningen konstaterade Venedigkommissionen att ytterligare förbättringar krävs. Senare ändringar av lagen har dock begränsat rätten till tillgång till myndighetsinformation betydligt mer. Dessa ändringar kritiseras i den analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i mars 2016. I denna analys påpekas att de belopp som ska tas ut för direkta kostnader förefaller vara helt rimliga, men att det är oacceptabelt att man ska betala för den tid som offentliga tjänstemän lägger ned på att besvara förfrågningar. Som även bekräftats i kommissionens landsrapport för 2018 har dataskyddsombudsmannen och domstolarna, däribland författningsdomstolen, intagit en progressiv ståndpunkt i öppenhetsrelaterade fall.

(30)  Det begränsade valobservationsuppdraget i samband med parlamentsvalet i Ungern 2018, som sorterar under OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), konstaterade i sina preliminära iakttagelser och slutsatser av den 9 april 2018 att tillgången till information samt mediefriheten och föreningsfriheten har begränsats, bland annat genom nyligen genomförda lagstiftningsändringar, och att medietäckningen av kampanjen var omfattande, men ytterst polariserad och utan kritisk analys. Det offentliga radio- och tv-bolaget fullgjorde sitt uppdrag att ge kandidaterna gratis sändningstid, men dess nyhetsutsändningar och redaktionella produktion favoriserade tydligt den styrande koalitionen, som inte följer internationella standarder. De flesta kommersiella programföretag var partiska i sin täckning och gynnade antingen regeringspartierna eller oppositionspartierna. Online-medierna tillhandahöll en plattform för en pluralistisk, problemorienterad politisk debatt. ODIHIR påpekade dessutom att politiseringen av ägarskapet tillsammans med den restriktiva rättsliga ramen hade en dämpande effekt på den redaktionella friheten, vilket i sin tur hindrar väljarnas tillgång till pluralistisk information. Det nämndes också att ändringarna innebar onödiga begränsningar av tillgången till information, eftersom definitionen av den information som inte behöver lämnas ut utvidgades, och eftersom avgiften för hantering av förfrågningar höjdes.

(31)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över Ungerns medielagar och metoder, som begränsar åsikts- och yttrandefriheten. Människorättsrådet var oroat över att den nuvarande rättsliga ramen efter successiva ändringar inte fullständigt garanterar en ocensurerad och obehindrad press. Det konstaterade med oro att medierådet och mediemyndigheten inte är tillräckligt oberoende för att fullgöra sina uppgifter och att de har för allmänna reglerings- och sanktioneringsbefogenheter.

(32)  Den 13 april 2018 fördömde OSSE:s representant för mediefrihet i starka ordalag att en lista med över 200 personer publicerats av ett ungerskt medieföretag som hävdade att över 2 000 personer, bland annat de som stod namngivna på listan, arbetade för att störta regeringen. Listan publicerades av den ungerska tidskriften Figyelő den 11 april och på den återfanns många journalister och andra medborgare. Den 7 maj 2018 uttryckte OSSE:s representant för mediefrihet allvarliga farhågor på grund av att flera oberoende journalister nekats ackreditering, vilket hindrade dem från att rapportera från det ungerska parlamentets öppnande. Det noterades även att sådana händelser inte bör utnyttjas som ett sätt att strypa kritisk rapportering och att ett sådant agerande inte bådar gott inför det nya ungerska parlamentets mandatperiod.

Akademisk frihet

(33)  Den 6 oktober 2017 antog Venedigkommissionen sitt yttrande över lag XXV av den 4 april 2017 om ändring av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning. Venedigkommissionen ansåg att införandet av strängare regler utan mycket starka skäl, kombinerat med stränga tidsfrister och allvarliga rättsliga konsekvenser för utländska universitet som redan är etablerade i Ungern och har varit lagligt verksamma där i många år, är ytterst problematiskt mot bakgrund av rättsstatsprincipen och principerna för grundläggande rättigheter och garantier. Dessa universitet och deras studenter skyddas av nationella och internationella regler om akademisk frihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten till och friheten till utbildning. Venedigkommissionen rekommenderade särskilt de ungerska myndigheterna att se till att det nya kravet på arbetstillstånd inte oproportionerligt påverkar den akademiska friheten och att det tillämpas på ett icke-diskriminerande och flexibelt sätt, utan att äventyra kvaliteten på och den internationella karaktären hos den utbildning som redan tillhandahålls av befintliga universitet. Farhågorna om ändringen av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning delas även av FN:s särskilda rapportörer om åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet och kulturella rättigheter i deras uttalande av den 11 april 2017. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 konstaterar FN:s råd för mänskliga rättigheter att införandet av sådana begränsningar av åsikts-, yttrande- och föreningsfriheten och den akademiska friheten inte är tillräckligt motiverat.

(34)  Den 17 oktober 2017 förlängde det ungerska parlamentet den tidsfrist som utländska universitet som är verksamma i landet har för att uppfylla de nya kraven till den 1 januari 2019, på begäran från de berörda institutionerna och efter rekommendationen från ordförandeskapet i den ungerska rektorskonferensen. Venedigkommissionen har uttryckligen välkomnat denna förlängning. Förhandlingarna mellan den ungerska regeringen och berörda utländska institutioner för högre utbildning, särskilt Centraleuropeiska universitetet, pågår fortfarande och det rättsliga tomrummet för utländska universitet kvarstår, fastän Centraleuropeiska universitetet i god tid efterlevde de nya kraven.

(35)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att väcka talan mot Ungern vid EU-domstolen, med motiveringen att ändringen av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning på ett oproportionerligt sätt begränsar universitet inom och utanför unionen i deras verksamhet och att lagen åter behöver anpassas till unionsrätten. Kommissionen ansåg att den nya lagstiftningen strider mot rätten till akademisk frihet, rätten till utbildning och näringsfriheten enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och unionens rättsliga skyldigheter enligt internationell handelsrätt.

Religionsfrihet

(36)  Den 30 december 2011 antog det ungerska parlamentet lag CCVI från 2011 om samvetsfrihet och religionsfrihet samt kyrkors, kyrkosamfunds och religiösa samfunds rättsliga ställning i Ungern, vilken trädde i kraft den 1 januari 2012. Genom lagen granskades många religiösa organisationers ställning som juridisk person och antalet lagligen erkända kyrkor i Ungern minskade till 14. Den 16 december 2011 instämde Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i farhågorna om denna lag i en skrivelse till de ungerska myndigheterna. Till följd av de internationella påtryckningarna utökade det ungerska parlamentet i februari 2012 antalet erkända kyrkor till 31. Den 19 mars 2012 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om lag CCVI från 2011 om samvetsfrihet och religionsfrihet samt kyrkors, kyrkosamfunds och religiösa samfunds rättsliga ställning i Ungern. I yttrandet anser kommissionen att lagen inför en rad krav som är överdrivna och grundas på godtyckliga kriterier för erkännande av kyrkor. Venedigkommissionen påvisade också att den har lett till att hundratals tidigare lagligt erkända kyrkor har avregistrerats, och att den i viss utsträckning ger upphov till en orättvis och till och med diskriminerande behandling av religiösa övertygelser och samfund, beroende på om de är erkända eller inte.

(37)  I februari 2013 slog Ungerns författningsdomstol fast att avregistreringen av erkända kyrkor var författningsstridig. Det ungerska parlamentet ändrade grundlagen i mars 2013 till följd av författningsdomstolens beslut. I juni och september 2013 ändrade det ungerska parlamentet lag CCVI från 2011 för att skapa en klassificering i två nivåer bestående av ”religiösa samfund” och ”införlivade kyrkor”. I september 2013 ändrade det ungerska parlamentet även grundlagen för att uttryckligen ge sig självt befogenheten att välja religiösa samfund för ”samarbete” med staten i ”verksamheter av allmänintresse”, och därmed ge sig självt godtycklig befogenhet att erkänna en religiös organisation med två tredjedels röstningsmajoritet.

(38)  I sin dom av den 8 april 2014 i målet Magyar Keresztény Mennonita Egyház m.fl. mot Ungern slog Europadomstolen fast att Ungern hade åsidosatt föreningsfriheten mot bakgrund av samvets- och religionsfriheten. Ungerns författningsdomstol fann att vissa bestämmelser som styrde villkoren för erkännande som kyrka var författningsstridiga, och beordrade att de aktuella bestämmelserna i lagstiftningen skulle göras överensstämmande med kraven i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den aktuella lagen överlämnades således till det ungerska parlamentet i december 2015, men den fick inte den majoritet som behövdes. Domen har ännu inte verkställts.

Föreningsfrihet

(39)  Den 9 juli 2014 förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i sin skrivelse till de ungerska myndigheterna att han var oroad över den stigmatiserande retorik som används av politiker som ifrågasätter legitimiteten hos icke-statliga organisationers arbete inom ramen för revisioner som utförts av den ungerska regeringens kontrollkontor när det gäller icke-statliga organisationer som arbetade för och mottog bidrag från EES fond för icke-statliga organisationer eller från Norge. Den ungerska regeringen ingick ett avtal med fonden med följden att betalningarna av bidragen alltjämt fortsätter ostört. Den 8–16 februari 2016 besökte FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare Ungern och uppgav i sin rapport att den befintliga rättsliga ramen för utövandet av grundläggande rättigheter, såsom åsikts- och yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten, ger upphov till betydande utmaningar, och att lagstiftningen om nationell säkerhet och migration även kan ha en begränsade inverkan på förhållandena i det civila samhället.

(40)  I april 2017 lades ett lagförslag om insyn i organisationer som mottar stöd från utlandet fram i det ungerska parlamentet. Det uttalade syftet var att införa krav på förebyggande av penningtvätt eller terrorism. Venedigkommissionen konstaterade 2013 att det kan finnas olika skäl för en stat att begränsa utländsk finansiering, inbegripet förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, men dessa legitima syften bör inte användas som en förevändning för att kontrollera icke-statliga organisationer eller för att begränsa deras förmåga att utföra sitt legitima arbete, särskilt när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna. Den 26 april 2017 sände Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter en skrivelse till talmannen för den ungerska nationalförsamlingen, där han påpekade att lagförslaget ingetts mot bakgrund av fortsatt fientlig retorik från vissa medlemmar av den regerande koalitionen, som offentligt kallade vissa icke-statliga organisationer för ”utländska agenter” baserat på deras finansieringskällor och ifrågasatte deras legitimitet. Begreppet ”utländska agenter” fanns dock inte med i lagförslaget. Liknande farhågor nämns i uttalandet av den 7 mars 2017 från ordföranden för Europarådets konferens för internationella icke-statliga organisationer och ordföranden för expertrådet om lagstiftning om icke-statliga organisationer samt i det yttrande av den 24 april 2017 som utarbetats av expertrådet, och i uttalandet av den 15 maj 2017 från FN:s särskilda rapportörer om situationen för människorättsförsvarare och främjande och skydd av åsikts- och yttrandefriheten.

(41)  Det ungerska parlamentet antog lagförslaget den 13 juni 2017, med flera ändringar. I sitt yttrande av den 20 juni 2017 bekräftade Venedigkommissionen att begreppet ”organisation som mottar stöd från utlandet” är neutralt och deskriptivt, och att några av ändringarna ledde till betydande förbättringar, men påpekade samtidigt att andra problem inte hade rättats till och att ändringarna inte var tillräckliga för att mildra farhågorna om att lagen skulle ge upphov till ett oproportionerligt och onödigt inkräktande i förenings- och yttrandefriheten, rätten till integritet och diskrimineringsförbudet. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 konstaterar FN:s råd för mänskliga rättigheter att införandet av dessa krav inte är tillräckligt motiverat, och att detta förefaller vara ett led i ett försök att misskreditera vissa icke-statliga organisationer som arbetar med skyddet av de mänskliga rättigheterna i Ungern.

(42)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att inleda rättsliga förfaranden mot Ungern på grund av landets underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital, med anledning av bestämmelserna i lagen om icke-statliga organisationer, som enligt kommissionens uppfattning indirekt diskriminerar och på ett oproportionerligt sätt begränsar donationer från utlandet till det civila samhällets organisationer. Kommissionen påstod även att Ungern hade åsidosatt stadgans bestämmelser om föreningsfrihet och rätten till skydd av privatlivet och personuppgifter, jämförda med fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital, som definieras i artiklarna 26.2, 56 och 63 i EUF-fördraget.

(43)  I februari 2018 lade den ungerska regeringen fram ett lagstiftningspaket med tre lagförslag (T/19776, T/19775, T/19774). Den 14 februari 2018 utfärdade ordföranden för Europarådets konferens för internationella icke-statliga organisationer och ordföranden för expertrådet om lagstiftning om icke-statliga organisationer ett uttalande, där de påpekade att paketet inte respekterar föreningsfriheten, vilket särskilt berör icke-statliga organisationer som arbetar med migranter. Den 15 februari 2018 gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för liknande farhågor. FN:s särskilde rapportör om främjande och skydd av åsikts- och yttrandefriheten, den särskilda rapportören om situationen för människorättsförsvarare, den oberoende experten på mänskliga rättigheter och internationell solidaritet, den särskilda rapportören om migranters mänskliga rättigheter samt den särskilda rapportören om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och annan intolerans varnade den 8 mars 2018 för att lagförslaget skulle kunna leda till otillbörliga begränsningar av föreningsfriheten och yttrandefriheten i Ungern. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över att lagstiftningspaketet, genom att anspela på ”nationens överlevnad” och skyddet av dess medborgare och kultur och genom att koppla icke-statliga organisationers arbete till en påstådd internationell konspiration, skulle stigmatisera icke-statliga organisationer och begränsa deras möjligheter att bedriva sin viktiga verksamhet till stöd för de mänskliga rättigheterna, särskilt flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter. Människorättsrådet hyste dessutom farhågor om att införandet av begränsningar av utländsk finansiering till icke-statliga organisationer kan utnyttjas för att utöva otillbörliga påtryckningar på dem och ingripa i deras verksamhet utan skäliga grunder. Ett av dessa lagförslag syftade till att beskatta all finansiering av icke-statliga organisationer med ursprung utanför Ungern, däribland EU-finansiering, med en skattesats på 25 procent. Lagstiftningspaketet skulle också beröva icke-statliga organisationer rättsmedel för att överklaga godtyckliga beslut. Europarådets parlamentariska församlings utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter begärde den 22 mars 2018 ett yttrande från Venedigkommissionen om utkastet till lagstiftningspaket.

(44)  Den 29 maj 2018 lade den ungerska regeringen fram ett lagförslag om ändring av vissa lagar om åtgärder för att bekämpa irreguljär invandring (T/333). Förslaget är en omarbetad version av det tidigare lagstiftningspaketet och innehåller förslag på straffrättsliga påföljder för ”underlättande av irreguljär invandring”. Samma dag begärde FN:s flyktingkommissariat att förslaget skulle dras tillbaka. Dessutom uttryckte man oro över att dessa förslag, om de antogs, skulle innebära att människor som tvingats fly från sina hem fråntas avgörande stöd och tjänster och att den spända offentliga debatten polariseras alltmer och den växande främlingsfientligheten får ännu mer näring. Den 1 juni 2018 gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för liknande farhågor. Ordföranden för Europarådets parlamentariska församlings utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter bekräftade den 31 maj 2018 begäran om ett yttrande från Venedigkommissionen om det nya förslaget. Förslaget antogs den 20 juni 2018 innan Venedigkommissionens yttrande avgavs. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter tog den 21 juni 2018 avstånd från det ungerska parlamentets beslut. Den 22 juni 2018 meddelade Venedigkommissionen och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter att bestämmelsen om straffrättsligt ansvar kan bromsa skyddad organisatorisk och explicit verksamhet och strider mot föreningsfriheten och yttrandefriheten och därför bör upphöra att gälla.

Rätt till likabehandling

(45)  Den 17–27 maj 2016 gjorde FN:s arbetsgrupp om diskriminering av kvinnor i lagen och i praktiken ett besök i Ungern. I sin rapport uppger arbetsgruppen att en konservativ familjeform, vars skydd garanteras som avgörande för nationens överlevnad, inte får inverka negativt på kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och ökat medinflytande för kvinnor. Arbetsgruppen påpekade också att kvinnors rätt till likabehandling inte enbart ska ses mot bakgrund av skyddet av utsatta grupper, barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar, eftersom kvinnor utgör en integrerad del av alla dessa grupper. Nya skolböcker innehåller fortfarande könsstereotyper. Kvinnor framställs där som framför allt mödrar och fruar, och i vissa fall skapas intrycket att mödrar är mindre intelligenta än fäder. Å andra sidan erkände arbetsgruppen den ungerska regeringens insatser för att förbättra möjligheterna att förena arbete och familjeliv genom att införa generösa villkor i familjestödssystemet och i samband med förskoleverksamhet och barnomsorg. I sina preliminära iakttagelser och slutsatser av den 9 april 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget i samband med parlamentsvalet i Ungern 2018, som sorterar under OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i det politiska livet och att det inte finns några rättsliga krav på att främja jämställdhet i samband med valen. Även om ett av de största partierna hade en kvinna som toppkandidat på den nationella vallistan och några partier tog upp könsrelaterade frågor i sina program, var kvinnors inflytande en fråga som tilldrog sig föga uppmärksamhet i valkampanjen, även i medierna.

(46)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 välkomnade FN:s råd för mänskliga rättigheter undertecknandet av Istanbulkonventionen men beklagade att patriarkala stereotypa attityder fortfarande lever kvar i Ungern när det gäller kvinnornas ställning i samhället, och noterade med oro politikers diskriminerande kommentarer om kvinnor. Människorättsrådet konstaterade också att kvinnor som drabbats av våld i hemmet inte skyddas fullständigt i den ungerska straffrätten. Människorättsrådet uttrycker sin oro över att kvinnor är underrepresenterade i beslutsfattande positioner inom den offentliga sektorn, särskilt i ministerier och i det ungerska parlamentet. Istanbulkonventionen har ännu inte ratificerats.

(47)  I Ungerns grundlag fastställs obligatoriska bestämmelser för skydd av föräldrars arbetsplatser och för upprätthållande av principen om likabehandling. Följaktligen finns det särskilda arbetsrättsregler för kvinnor och för mödrar och fäder som tar hand om barn. Den 27 april 2017 utfärdade kommissionen ett motiverat yttrande, där den uppmanar Ungern att korrekt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(3), eftersom den ungerska lagstiftningen föreskriver ett undantag från förbudet mot könsdiskriminering som är mycket mer vittgående än undantaget i det direktivet. Samma dag utfärdade kommissionen ett motiverat yttrande till Ungern på grund av bristande efterlevnad av rådets direktiv 92/85/EEG(4), där den konstaterar att arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetsvillkoren för gravida eller ammande arbetstagare för att undvika risker för deras hälsa eller säkerhet. Den ungerska regeringen har åtagit sig att ändra de nödvändiga bestämmelserna i 2003 års lag CXXV om likabehandling och främjande av lika möjligheter, såväl som 2012 års lag I i arbetsrätten. Ärendet avslutades följaktligen den 7 juni 2018.

(48)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om att sexuell läggning och könsidentitet inte uttryckligen anges bland diskrimineringsgrunderna i författningens diskrimineringsförbud, och att den restriktiva definitionen av familjen kan ge upphov till diskriminering eftersom den inte omfattar vissa typer av familjesammansättningar, bland annat par av samma kön. Människorättsrådet var också oroat över våldshandlingar och den allmänna utbredningen av negativa stereotyper och fördomar mot lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner, särskilt i fråga om anställning och utbildningsmöjligheter.

(49)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 tog FN:s kommitté för mänskliga rättigheter också upp fall av tvångsintagning på vårdinrättningar, isolering och påtvingad behandling av många personer med psykiska, intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar samt rapporterat våld och grym, omänsklig och förnedrande behandling och påståendena om ett stort antal dödsfall vid slutna institutioner som inte utretts.

Rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper, bl.a. romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter.

(50)  I sin rapport efter besöket till Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014, förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter att han var oroad över den försämrade situationen i fråga om rasism och intolerans i Ungern. Han påpekade att antiziganism var den mest uppenbara formen av intolerans, vilket framgår av den påtagligt hårda och våldsamma behandlingen av romer, samt paramilitära marscher och patrullering i samhällen med romer. Han påpekade även att antisemitism är ett återkommande problem som tar sig uttryck i hatpropaganda och våldshandlingar mot judar eller deras egendom, trots att de ungerska myndigheterna fördömer antisemitiska uttalanden. Han nämnde även att främlingsfientligheten mot migranter, även asylsökande och flyktingar, har ökat och att intoleransen även drabbar andra sociala grupper som hbti-personer, fattiga och hemlösa. Europeiska kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet (ECRI) nämner liknande farhågor i sin rapport om Ungern, som offentliggjordes den 9 juni 2015.

(51)  I sitt fjärde yttrande om Ungern av den 25 februari 2016 konstaterar rådgivande kommittén för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter att romer fortfarande drabbas av systematisk diskriminering och ojämlikhet på alla livets områden, inbegripet bostäder, anställning, utbildning, tillgång till hälsovård och deltagande i det sociala och politiska livet. I sin resolution av den 5 juli 2017 rekommenderade Europarådets ministerkommitté de ungerska myndigheterna att genomföra fortlöpande och effektiva insatser för att förebygga, bekämpa och bestraffa den ojämlikhet och diskriminering som romer drabbas av, att i nära samråd med företrädare för den romska befolkningen förbättra levnadsvillkoren och tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och anställning för romer, vidta effektiva åtgärder för att få slut på de metoder som leder till att romska barn fortsätter att segregeras i skolorna och öka ansträngningarna för att rätta till de brister som romska barn drabbas av på utbildningsområdet, se till att romska barn har lika tillgång till alla nivåer av kvalitetsutbildning, och fortsätta att vidta åtgärder för att förhindra att barn felaktigt placeras i specialskolor och specialklasser. Den ungerska regeringen har vidtagit flera betydande åtgärder för att främja inkluderingen av romer. Den 4 juli 2012 antog regeringen handlingsplanen för arbetsskydd för att skydda anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och främja anställning av långtidsarbetslösa. Regeringen antog också en sektoriell strategi för hälsovård benämnd ”Ett hälsosamt Ungern 2014–2020” för att minska ojämlikheten i hälsa. År 2014 antog den en strategi för perioden 2014–2020 för hantering av slumliknande bostäder i segregerade bostadsområden. Enligt FRA:s rapport om grundläggande rättigheter 2018 har emellertid andelen unga romer som varken arbetar eller studerar ökat från 38 % 2011 till 51 % 2016.

(52)  I sin dom av den 29 januari 2013 i målet Horváth och Kiss mot Ungern slog Europadomstolen fast att den tillämpliga ungerska lagstiftningen såsom den tillämpas i praktiken saknar lämpliga garantier och leder till överrepresentation och segregering av romska barn i specialskolor på grund av systematiska felaktiga diagnoser, såsom psykiska funktionsnedsättningar, vilket utgör en kränkning av rätten till en diskrimineringsfri utbildning. Domen har ännu inte verkställts.

(53)  Den 26 maj 2016 sände kommissionen en formell underrättelse till de ungerska myndigheter om både den ungerska lagstiftning och den administrativa praxis som leder till att romska barn är överrepresenterade i specialskolor för barn med funktionsnedsättningar och drabbas av en starkt segregerad utbildning i vanliga skolor, vilket försvårar den sociala integrationen. Den ungerska regeringen deltog aktivt i en dialog med kommissionen. Den ungerska integrationsstrategin är inriktad på att främja inkluderande utbildning, minska segregeringen, stoppa överföringen av nackdelar från generation till generation och skapa en inkluderande skolmiljö. Vidare kompletterades lagen om nationell allmän utbildning med ytterligare garantier från och med januari 2017, och den ungerska regeringen inledde officiella revisioner 2011–2015, följda av åtgärder från regeringen.

(54)  I sin dom av den 20 oktober 2015 i målet Balázs mot Ungern slog Europadomstolen fast att diskrimineringsförbudet hade överträtts i samband med ett angrepp där påståenden om anti-romska motiv inte hade utretts. I sin dom av den 12 januari 2016 i målet R.B. mot Ungern, och i sin dom av den 17 januari 2017 i målet Király och Dömötör mot Ungern slog Europadomstolen fast att rätten till privatliv hade överträtts till följd av en bristande utredning av påståenden om rasistiskt motiverade övergrepp. I sin dom av den 31 oktober 2017 i målet M.F. mot Ungern slog Europadomstolen fast att diskrimineringsförbudet hade överträtts i samband med förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling, eftersom myndigheterna inte hade undersökt eventuella rasistiska motiv bakom den aktuella incidenten. Dessa domar har ännu inte verkställts. Till följd av domarna i målen Balázs mot Ungern och R.B. mot Ungern trädde ändringen av situationen för brottet att ”anstifta våld eller väcka hat mot samhället” i kraft den 28 oktober 2016, i syfte att genomföra rådets rambeslut 2008/913/RIF(5). Straffrätten hade dock ändrats 2011 för att hindra kampanjer med högerextrema paramilitära grupper, genom införande av så kallade ”brott i uniform”, varigenom allt antisocialt beteende som inger fruktan hos en medlem av en nationell, etnisk eller religiös gemenskap kan straffas med tre års fängelse.

(55)  Den 29 juni–1 juli 2015 genomförde OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ett fältbedömningsbesök i Ungern, med anledning av rapporter om de lokala myndigheternas åtgärder i staden Miskolc rörande tvångsavhysningar av romer. De lokala myndigheterna antog en modell med anti-romska åtgärder, även före ändringen av det lokala dekretet från 2014, och offentliga personer i staden gjorde ofta anti-romska uttalanden. Det rapporterades att borgmästaren i Miskolc i februari 2013 sade att han ville städa upp staden från ”antisociala perversa romer”, som påstods dra illegal nytta av Nest-programmet (Fészekrakó-programmet) för bostadsbidrag, och personer som bor i subventionerade lägenheter med hyra och underhållsavgifter. Hans ord blev startskottet för en rad avhysningar, och under den månaden togs 50 lägenheter bort från de 273 lägenheterna i den relevanta kategorin, även för att frigöra marken för en renovering av en idrottsanläggning. På grundval av överklagan från det ansvariga regeringskansliet upphävde högsta domstolen de relevanta bestämmelserna i sitt beslut av den 28 april 2015. Kommissionären för grundläggande rättigheter och den ställföreträdande kommissionären för nationella minoriteters rättigheter utfärdade den 5 juni 2015 ett gemensamt yttrande om kränkningar av romers grundläggande rättigheter i Miskolc, vars rekommendationer de lokala myndigheterna underlät att anta. Ungerns myndighet för likabehandling genomförde också en utredning och fattade ett beslut i juli 2015, genom vilket lokala myndigheter uppmanades upphöra med alla avhysningar och att utarbeta en handlingsplan för hur bostäder ska kunna erbjudas i enlighet med mänsklig värdighet. Den 26 januari 2016 sände Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter skrivelser till regeringarna i Albanien, Bulgarien, Frankrike, Italien, Serbien, Sverige och Ungern, om tvångsavhysningar av romer. I skrivelsen till de ungerska myndigheterna uttrycktes oro över behandlingen av romer i Miskolc. Handlingsplanen antogs den 21 april 2016 och under tiden inrättades även en myndighet för subventionerat boende. Myndigheten för likabehandling konstaterade i sitt beslut av den 14 oktober 2016 att samhället uppfyllde sina skyldigheter. Trots detta nämnde ECRI i sina slutsatser om genomförandet av rekommendationerna om Ungern, som offentliggjordes den 15 maj 2018, att rekommendationen inte hade genomförts, trots viss positiv utveckling när det gäller att förbättra romernas boendesituation.

(56)  I sin resolution av den 5 juli 2017 rekommenderade Europarådets ministerkommitté de ungerska myndigheterna att fortsätta att förbättra dialogen med det judiska samfundet och göra den hållbar, ge åtgärder för att bekämpa antisemitism på offentlig plats högsta prioritet, göra fortlöpande insatser för att förebygga, identifiera, utreda, åtala och effektivt bestraffa alla rasistiskt eller etniskt motiverade eller antisemitiska handlingar, inbegripet vandalism och hatpropaganda, samt överväga att ändra lagen för att sörja för högsta möjliga rättsliga skydd mot rasistbrott.

(57)  Den ungerska regeringen beslutade 2012 att livräntan för överlevande från förintelsen skulle höjas med 50 procent. År 2013 inrättade regeringen 2014 års minneskommitté för den ungerska förintelsen och utropade år 2014 till ett minnesår för förintelsen. Samtidigt inledde regeringen renoverings- och restaureringsprogram för flera ungerska synagogor och judiska begravningsplatser och förbereder för närvarande 2019 års europeiska makkabiad som ska hållas i Budapest. I ungerska lagbestämmelser fastställs flera brott med anknytning till hat eller uppvigling till hat, inbegripet antisemitiska eller förintelseförnekande eller nedsättande handlingar. Ungern tilldelades ordförandeskapet 2015–2016 i den internationella alliansen till minne av förintelsen. I ett tal som hölls den 15 mars 2018 i Budapest riktade dock Ungerns premiärminister polemiska angrepp mot George Soros. Dessa angrepp, som innehöll tydligt antisemitiska stereotyper, skulle ha kunnat bedömas som straffbara.

(58)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om rapporterna om att den romska befolkningen fortfarande drabbas av omfattande diskriminering och utestängning, arbetslöshet, brist på bostäder och segregerad utbildning. Människorättsrådet var särskilt oroat över att segregering i skolorna fortfarande förekommer trots lagen om det offentliga utbildningssystemet, särskilt i religiöst inriktade skolor och privatskolor, och att antalet romska barn som placeras i skolor för barn med lätta funktionsnedsättningar fortfarande är oproportionerligt högt. Det var också oroat över att hatbrott fortfarande förekommer och över hatpropagandan i den politiska debatten, i medierna och på internet, som riktas mot minoriteter, särskilt romer, muslimer, migranter och flyktingar, och som även förekommer inom ramen för statligt finansierade kampanjer. Människorättsrådet gav dessutom uttryck för sin oro över att antisemitiska stereotyper fortfarande lever kvar. Det var dessutom oroat över påståendena om att antalet registrerade hatbrott är ytterst lågt eftersom polisen ofta underlåter att utreda och beivra brott vid trovärdiga påståenden om hatbrott och brottslig hatpropaganda. Människorättsrådet var också oroat över rapporterna om att polisen fortsätter att rasprofilera romer.

(59)  I ett fall som rörde orten Gyöngyöspata, där den lokala polisen gav endast romer böter för trafikförseelser, konstaterade domstolen i första instans att denna praxis utgjorde trakasserier och direkt diskriminering av romer, även om de enskilda åtgärderna var lagliga. Domstolen i andra instans och högsta domstolen slog fast att Ungerns Civil Liberties Union (HCLU), som hade åberopat ”allmän talerätt” (actio popularis), inte kunde styrka någon diskriminering. Fallet togs upp i Europadomstolen.

(60) I enlighet med den fjärde ändringen av grundlagen får ”yttrandefriheten inte utövas i syfte att kränka värdigheten för den ungerska nationen eller en annan nationell, etnisk och religiös grupp eller rasgrupp. Enligt den ungerska straffrätten är det förbjudet att anstifta våld eller uppvigla till hat mot en medlem i en samhällsgrupp. Regeringen har inrättat en arbetsgrupp mot hatbrott som tillhandahåller utbildning för poliser och hjälper offren att samarbeta med polisen och anmäla incidenter.

Migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter

(61)  Den 3 juli 2015 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om snabbförfarandet för att ändra asyllagen. Den 17 september 2015 förklarade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att han ansåg att Ungern kränker den internationella rätten genom sin behandling av flyktingar och migranter. Den 27 november 2015 förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter att han ansåg att Ungerns åtgärder i samband med flyktingkrisen inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Den 21 december 2015 uppmanade FN:s flyktingkommissarie, Europarådet och ODIHR Ungern att avstå från politiska åtgärder och metoder som främjar intolerans och rädsla och underblåser främlingsfientlighet mot flyktingar och migranter. Den 6 juni 2016 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om det ökade antalet påståenden om övergrepp mot asylsökande och migranter från de ungerska gränsmyndigheternas sida, och mer generellt de restriktiva gräns- och lagstiftningsåtgärderna, bland annat tillgång till asylförfaranden. Den 10 april 2017 begärde FN:s flyktingkommissariat ett omedelbart stopp för Dublinöverföringar till Ungern. Av 3 397 ansökningar om internationellt skydd som lämnades in i Ungern 2017 gavs avslag på 2 880 stycken. Avslagsgraden uppgick alltså till 69,1 procent. I 480 överklagandeärenden 2015 som gällde ansökningar om internationellt skydd fattades 40 positiva beslut, vilket motsvarar 9 procent. År 2016 fanns det 775 överklagandeärenden. 5 procent av dessa, dvs. 1 procent, ledde till positiva beslut, och under 2017 gjordes inga överklaganden.

(62)  I oktober 2016, såväl som i mars 2017, besökte Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns ombud för grundläggande rättigheter Ungern, på grund av ombudets oro över att byrån bedrev sin verksamhet enligt villkor som inte är förenliga med respekt, skydd och uppfyllande av rättigheterna för de personer som korsar gränsen mellan Ungern och Serbien, som i sin tur kan innebära att byrån sätts i situationer som de facto bryter mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ombudet för grundläggande rättigheter drog i mars 2017 slutsatsen att risken för delat ansvar från byråns sida för kränkningarna av de grundläggande rättigheterna i enlighet med artikel 34 i förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning förblir mycket hög.

(63)  Den 3 juli 2014 förklarade FN:s arbetsgrupp om godtyckliga kvarhållanden att situationen för asylsökande och migranter i irreguljära situationer behöver förbättras och uppmärksammas avsevärt som skydd mot godtyckliga frihetsberövanden. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryckte liknande farhågor om kvarhållanden, särskilt av ensamkommande minderåriga, i sin rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014. Den 21–27 oktober 2015 besökte Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) Ungern och uppgav i sin rapport att ett stort antal utländska medborgare (inklusive ensamkommande minderåriga) hävdar att de har utsatts för fysisk misshandel av poliser och beväpnade vakter som arbetar vid förvarsenheter för migranter eller asylsökande. Den 7 mars 2017 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om en ny lag som röstats fram i det ungerska parlamentet om obligatoriskt kvarhållande av alla asylsökande, inklusive barn, under hela asylförfarandet. Den 8 mars 2017 utfärdade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter ett uttalande där även han gav uttryck för sina farhågor angående lagen. Den 31 mars 2017 uppmanade FN:s underkommitté om förhindrande av tortyr Ungern att omedelbart ta itu med den överdrivna användningen av kvarhållanden och utforska alternativ.

(64)  I sin dom av den 5 juli 2016 i målet mellan O.M. och Ungern slog Europadomstolen fast att rätten till frihet och säkerhet hade blivit åsidosatt i form av till synes godtyckliga frihetsberövanden. Framför allt misslyckades myndigheterna med att iaktta försiktighet när de begärde att käranden skulle frihetsberövas, utan att ta hänsyn till i vilken utsträckning sårbara individer – till exempel hbt-personer som käranden – var säkra eller osäkra i sina förvar bland andra frihetsberövade personer, varav många hade kommit från länder med omfattande kulturella eller religiösa fördomar mot sådana personer. Domen har ännu inte verkställts.

(65)  Den 12–16 juni 2017 besökte Europarådets generalsekreterares särskilda representant för migration och flyktingar Serbien och två transitområden i Ungern. I sin rapport uppgav den särskilda representanten att våldsamma tillbakavisningar av migranter från Ungern till Serbien väcker oro enligt artiklarna 2 (rätten till liv) och 3 (förbud mot tortyr) i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den särskilda representanten noterade även att det restriktiva mottagandet av asylsökande i transitområdena i Röszke och Tompa ofta får asylsökande att söka illegala sätt att korsa gränsen och att det tvingar dem att anlita smugglare och människohandlare med alla risker som detta medför. Han påpekade att asylförfarandena, som utförs i transitområdena, saknar tillräckliga garantier för att skydda asylsökande mot avvisning i länder där de riskerar att bli föremål för behandling i strid med artiklarna 2 och 3 i Europakonventionen. Den särskilda representanten drog slutsatsen att den ungerska lagstiftningen och praxisen måste anpassas till kraven i Europakonventionen. Den särskilda representanten framförde flera rekommendationer, och uppmanade även de ungerska myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder, bland annat genom att se över den tillämpliga rättsliga ramen och ändra tillämplig praxis, för att se till att utländska medborgare som kommer till den ungerska gränsen eller befinner sig på ungerskt territorium inte avskräcks från att ansöka om internationellt skydd. Den 5–7 juli 2017 besökte en delegation från Europarådets Lanzarotekommitté (kommittén av parter i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp) två transitområden. Kommittén framförde ett antal rekommendationer, bland annat en uppmaning om att alla personer under 18 år ska betraktas som barn utan diskriminering på grund av ålder, för att se till att alla barn under ungersk jurisdiktion är skyddade mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, och att de systematiskt ska placeras vid vanliga barnomsorgsinstitutioner för att förebygga eventuella fall av sexuell exploatering och sexuella övergrepp som begås mot dem av vuxna och ungdomar i transitområdena. Den 18–20 december 2017 besökte en delegation från Europarådets expertgrupp för åtgärder mot människohandel Ungern, inklusive två transitområden, och konstaterade att ett transitområde, som i praktiken är en plats där människor berövas sin frihet, inte kan anses vara ett lämpligt och tryggt boende för offer för människohandel. De ungerska myndigheterna uppmanades att införa ett rättsligt ramverk för att identifiera offer för människohandel bland de medborgare från tredjeländer som saknar lagligt uppehållstillstånd och att förstärka procedurerna för identifiering av offer för människohandel bland asylsökande och irreguljära migranter. Från och med den 1 januari 2018 infördes kompletterande bestämmelser som gynnar minderåriga i allmänhet och ensamkommande barn i synnerhet. Bland annat utvecklades en särskild läroplan för minderåriga asylsökande. ECRI nämnde i sina slutsatser om genomförandet av rekommendationerna när det gäller Ungern, som offentliggjordes den 15 maj 2018, att Ungern har haft enorma utmaningar till följd av det mycket stora inflödet av migranter och flyktingar. Samtidigt var dock ECRI förskräckt över de svarsåtgärder som vidtagits och över den allvarliga försämringen av situationen sedan den femte rapporten. Myndigheterna bör i brådskande fall upphöra med förvar i transitområden, särskilt för familjer med barn och för alla ensamkommande barn.

(66)  I sin dom av den 14 mars 2017 i målet Ilias och Ahmed mot Ungern slog Europadomstolen fast att kärandenas rätt till frihet och säkerhet hade åsidosatts. Europadomstolen drog också slutsatsen att förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling hade åsidosatts i samband med kärandenas utvisning till Serbien och att rätten till ett effektivt rättsmedel hade kränkts med tanke på förhållandena under kvarhållandet i transitområdet Röszke. Ärendet behandlas för närvarande av Europadomstolens stora avdelning.

(67)  Den 14 mars 2018 dömdes Ahmed H., en syrisk medborgare bosatt på Cypern som försökte hjälpa sin familj att fly från Syrien och att korsa den serbisk-ungerska gränsen i september 2015, av en ungersk domstol till sju års fängelse och tio års utvisning ur landet på grundval av anklagelser om ”terroristhandlingar”, vilket medför frågetecken om tillämpningen av terrorismlagstiftningen i Ungern och om rätten till en rättvis rättegång.

(68)  I sin dom av den 6 september 2017 i målen C-643/15 och C-647/15 ogillade Europeiska unionens domstol i deras helhet de åtgärder som Slovakien och Ungern vidtagit mot den provisoriska mekanismen för bindande omplacering av asylsökande i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1601. Sedan denna dom avkunnades har Ungern emellertid underlåtit att respektera beslutet. Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att väcka talan mot Tjeckien, Polen och Ungern vid Europeiska unionens domstol på grund av dessa länders bristande efterlevnad av sina lagstadgade skyldigheter när det gäller omplaceringar.

(69)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att gå vidare med överträdelseförfarandet mot Ungern om landets asyllagstiftning genom att sända en andra formell underrättelse. Kommissionen anser att den ungerska lagstiftningen inte överensstämmer med unionsrätten, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU(6), 2008/115/EG(7) och 2013/33/EU(8) samt flera bestämmelser i stadgan.

(70)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om att den ungerska lag som antogs i mars 2017, som möjliggör automatisk förflyttning till transitområden för asylsökande under hela asylförfarandet, med undantag för ensamkommande minderåriga som konstateras vara under 14 år, inte uppfyller de rättsliga normerna på grund av den långa och obestämda period av förvar som tillåts, avsaknaden av rättsliga krav på en snabb undersökning av varje berörd persons särskilda förhållanden och avsaknad av rättssäkerhetsgarantier för att på ett meningsfullt sätt bestrida förflyttning till transitområden. Människorättsrådet var särskilt oroat över rapporterna om omfattande användning av automatiskt kvarhållande vid förvarsenheter inne i Ungern och var bekymrat över att begränsningarna av den personliga friheten har utnyttjats som ett allmänt avskräckningsmedel mot olagliga inresor i stället för att fastställa risken i varje enskilt fall. Människorättsrådet var dessutom oroat över påståendena om dåliga förhållanden vid vissa förvarsenheter. Det konstaterade med oro att lagen om avlägsnande, som infördes i juni 2016, ger polisen möjlighet att fatta ogrundade utvisningsbeslut rörande alla personer som olagligt passerar gränsen och kvarhålls på ungerskt territorium inom åtta kilometer från gränsen, vilket senare utvidgades till att omfatta hela Ungerns territorium, samt att det i dekret 191/2015 fastställs att Serbien är ett ”säkert tredjeland”, vilket möjliggör avlägsnanden av personer vid Ungerns gräns till Serbien. Människorättsrådet konstaterade med oro att avlägsnanden har använts utan åtskillnad och att enskilda personer som blir föremål för denna åtgärd har mycket små möjligheter att lämna in en asylansökan eller utnyttja sin rätt att överklaga. Det var också bekymrat över rapporterna om kollektiva och våldsamma avlägsnanden, bland annat påståenden om grov misshandel, angrepp av polishundar och skottlossning med gummikulor, som lett till allvarliga skador och i åtminstone ett fall till att en asylsökande miste livet. Människorättsrådet uttryckte dessutom sin oro över rapporter om att åldersbedömningen av minderåriga asylsökande och ensamkommande minderåriga i transitområden, som främst består i en visuell undersökning av en expert, är otillräcklig, och om rapporter om sådana asylsökandes bristande tillgång till utbildning, sociala och psykologiska tjänster och rättshjälp. I enlighet med det nya förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU kommer nu medicinska åldersbedömningar att vara en åtgärd som vidtas som sista utväg.

Ekonomiska och sociala rättigheter

(71)  Den 15 februari 2012 och den 11 december 2012 uppmanade FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter och FN:s särskilda rapportör om rätten till tillfredsställande bostad Ungern att se över den lagstiftning som gör det möjligt för lokala myndigheter att bestraffa hemlöshet. Ungern uppmanades också att upprätthålla författningsdomstolens beslut om att avkriminalisera hemlöshet. I sin rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014, gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för sina farhågor om de åtgärder som vidtagits för att förbjuda uteliggare och byggandet av kojor och kyffen, som allmänt har betecknats som kriminalisering av uteliggare i praktiken. Kommissionären uppmanade de ungerska myndigheterna att utreda rapporterade fall av tvångsavhysningar utan alternativa lösningar och barn som tas ifrån sina familjer på grund av dåliga socioekonomiska förhållanden. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om den statliga och lokala lagstiftningen, baserad på den fjärde ändringen av grundlagen, som medför att många offentliga områden anses vara förbjudna för uteliggare och utgör ett faktiskt straff mot hemlöshet. Den 20 juni 2018 antog det ungerska parlamentet den sjunde ändringen av grundlagen som förbjuder stadigvarande bosättning på offentlig plats. Samma dag slog FN:s särskilda rapportör för rätten till tillfredsställande boende fast att Ungerns beslut att kriminalisera hemlöshet var grymt och oförenligt med internationell människorättslagstiftning.

(72)  I sina slutsatser från 2017 uppgav Europeiska kommittén för sociala rättigheter att Ungern inte respekterar den europeiska sociala stadgan på grund av att egenföretagare, hushållsanställda och andra kategorier av arbetstagare inte skyddas av arbetsmiljöbestämmelser, åtgärderna för att minska mödradödligheten inte har varit tillräckliga, minimibeloppet för ålderspensioner och bidrag för jobbsökande är otillräckliga, den längsta arbetslöshetsunderstödsperioden är för kort och minimibeloppet för rehabilitering och invaliditetsförmåner i vissa fall är otillräckligt. Kommittén ansåg även att Ungern inte respekterar den europeiska sociala stadgan på grund av att det sociala stöd som betalas ut till personer utan medel, inbegripet äldre, inte är tillräckligt, att lika tillgång till sociala tjänster inte garanteras för lagligen bosatta medborgare från alla stater som är parter i stadgan, och att det inte har kunnat fastställas att utsatta familjer får lämplig tillgång till bostäder. I fråga om föreningsrätten konstaterade kommittén att arbetstagares rätt till betald semester inte garanteras i tillräcklig utsträckning, att inget har gjorts för att uppmuntra införandet av kollektivavtal och att skyddet av arbetstagare genom sådana är mycket svagt i Ungern samt att strejkrätten inom den offentliga förvaltningen är förbehållen fackföreningar som är parter i det avtal som slutits med regeringen. De kriterier som används för att fastställa vilka offentliga tjänstemän som inte har rätt att strejka går utöver stadgans tillämpningsområde. Fackföreningar inom offentlig förvaltning inte kan utlysa en strejk utan att detta godkänns av majoriteten av de berörda arbetstagarna.

(73)  Strejker i Ungern har i princip varit olagliga sedan i december 2010, då Viktor Orbáns regering godkände en ändring av den så kallade lagen om strejker. Ändringarna innebär att strejker i princip tillåts i företag som är associerade med den statliga förvaltningen genom offentliga kontrakt. Ändringen gäller inte för yrkesgrupper som helt enkelt inte har en sådan rättighet, såsom lokförare, poliser, sjukvårdspersonal och flygledare. Problemet ligger någon annanstans, främst i procentandelen anställda som måste delta i en strejkomröstning för att den ska gälla – upp till 70 procent. Beslutet om strejkers laglighet tas sedan av en arbetsdomstol som är helt och hållet underställd staten. År 2011 inlämnades nio ansökningar om strejktillstånd. I sju fall avslogs de utan att någon anledning uppgavs; två av dem behandlades, men det visade sig omöjligt att utfärda ett beslut.

(74)  I rapporten från kommittén för barnets rättigheter om avslutande iakttagelser om Ungerns kombinerade tredje, fjärde och femte periodiska rapporter som offentliggjordes den 14 oktober 2014 uttrycktes oro över ett ökande antal fall där barn tas ifrån sin familj på grund av svåra socioekonomiska förhållanden. Föräldrar kan förlora sitt barn på grund av arbetslöshet, avsaknad av subventionerat boende och bristande utrymme i institutioner för tillfälligt logi. Enligt en studie som genomförts av det europeiska centrumet för romernas rättigheter påverkar denna praxis på ett oproportionerligt sätt romska familjer och barn.

(75)  I sin rekommendation av den 23 maj 2018 till rådets rekommendation om Ungerns nationella reformprogram 2018, med avgivande av rådets yttrande över Ungerns konvergensprogram 2017, angav kommissionen att andelen personer i riskzonen för fattigdom och social utestängning har minskat till 26,3 % under 2016 men fortfarande ligger över EU-genomsnittet. Barn är i allmänhet mer utsatta för fattigdom än andra åldersgrupper. Nivån för minimiinkomstförmåner ligger under 50 % av fattigdomsgränsen för ett ensamhushåll, vilket är bland de lägsta i unionen. Arbetslöshetsförmånernas tillräcklighet är mycket låg: de utbetalas under högst 3 månader, vilket är kortast tid i unionen och endast omkring en fjärdedel av den genomsnittliga tid arbetssökande behöver för att hitta sysselsättning. Stödnivåerna är vidare bland de lägsta i unionen. Kommissionen ansåg att det sociala biståndets och arbetslöshetsförmånernas tillräcklighet och täckning borde förbättras.

(76)  Den [….] 2018 hörde rådet Ungern i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget.

(77)  Av dessa skäl bör det, i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, slås fast att det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden.

Artikel 2

Rådet rekommenderar Ungern att vidta följande åtgärder inom tre månader från delgivningen av detta beslut: [...]

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft [...] efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Ungern.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1)

Domstolens dom av den 6 november 2012 i mål C-286/12, kommissionen mot Ungern, ECLI:EU:C:2012:687.

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

(4)

Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).

(5)

  Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (EUT L 328, 6.12.2008, s. 55).

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

(7)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

(8)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).


MOTIVERING

Detta är första gången sedan Europaparlamentet grundades som det har beslutat att utarbeta ett betänkande om behovet av att inleda ett artikel 7-förfarande. Föredraganden har därför utnyttjat detta tillfälle för att redogöra för de åtgärder som har vidtagits för att slå fast att det faktiskt finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. I och med detta hoppas föredraganden kunna hjälpa framtida kolleger som kan ställas inför en liknande uppgift.

Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Om vi alla delar dessa värden är vi också skyldig att skydda dem närhelst de hotas. EU har rätt att skydda våra gemensamma värden genom förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget. Denna artikel rör unionsrätten, men även områden som omfattas av medlemsstaternas behörighet.

Föredraganden använde kommissionens meddelande om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen – Att respektera och främja unionens värden (COM(2003)0606) som vägledning. Där anger kommissionen följande:

”Tillämpningen av artikel 7 är inte begränsad till unionens lagstiftning. EU kan alltså ingripa inte bara vid en kränkning av de gemensamma värdena inom denna ram, utan även inom ett område som omfattas av medlemsstaternas behörighet.” Dessutom anges följande: ”Artikel 7 ger EU en möjlighet att ingripa som är helt annorlunda än den som EU har när det gäller att se till att medlemsstaterna respekterar de grundläggande rättigheterna när de tillämpar unionsrätten.”

Föredraganden hoppas att detta klargör omfattningen av detta betänkande, i vilket föredraganden framför farhågor om Ungerns lagstiftning och praxis som inte har ett direkt eller indirekt samband med EU:s sekundärrätt.

Betänkandet avser även fall som kommissionen har behandlat genom överträdelseförfaranden. Även om dessa överträdelseförfaranden kan ha avslutats ingår de ändå i betänkandet, eftersom de har påverkat den allmänna stämningen i landet. Enskild lagstiftning kan till sin lydelse ha återställts för att respektera de europeiska värdena, men redan ha orsakat skada i sak. Den dämpande effekten på samhällets friheter av åtgärder som först har genomförts för att därefter dras tillbaka, eller åtgärder som har lagts fram men ännu inte har genomförts, är en obestridlig del av en artikel 7-analys.

Europaparlamentet lade fram sitt första betänkande om de grundläggande rättigheterna i Ungern 2011 (den gången rörde betänkandet den nya medielagen). År 2013 röstade parlamentet om ett detaljerat betänkande om situationen vad gäller grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern, och parlamentet fortsatte att följa situationen. Vi fortsatte att begära att rådet och kommissionen skulle vidta åtgärder, men utan framgång. Först 2014 lade kommissionen fram en ram för att garantera rättsstatsprincipen i EU. Att inleda en dialog om rättsstatsprincipen med Ungern på grundval av denna nya mekanism hade varit den logiska följden. Eftersom detta inte skedde gav Europaparlamentet i maj 2017 utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i uppdrag att utarbeta detta betänkande.

Europaparlamentet agerar nu för att skydda rättsstatsprincipen i Europa. Under årens lopp har Europaparlamentet och kommissionen tagit itu med många av de problem som beskrivs i detta betänkande, på olika sätt, med olika åtgärder och genom många olika utbyten med de ungerska myndigheterna. Europaparlamentet debatterade vid flera tillfällen med Ungerns premiärminister, ministrar och andra regeringstjänstemän. Inga väsentliga ändringar har dock gjorts i fråga om att skydda rättsstatsprincipen i Ungern. Föredraganden har därför inget annat val än att fullfölja ett förfarande enligt artikel 7.1 i EU-fördraget och lägger fram ett motiverat förslag där rådet uppmanas att konstatera att det finns en klar risk för att rättsstatsprincipen allvarligt åsidosätts och att rekommendera Ungern att vidta åtgärder. Det bör därför noteras att detta förfarande berör rådet som helhet och inte bara den medlemsstat som är föremål för kontroll, eftersom de medel och möjligheter som kan användas för att åtgärda problemen har prövats utan framgång innan förfarandet i artikel 7.1 inleds.

Det har inte varit lätt att noggrant överväga situationen och samtidigt försöka involvera andra i processen. Att snabbt lägga fram betänkandet för omröstning skulle inte göra förfarandet rättvisa.

Ett led i processen är att anordna utfrågningar för EU-medborgarna så att de förstår situationen, sammankalla skuggföredragande till möten där externa sakkunniga från internationella och europeiska organisationer inbjuds att delta, rådfråga olika berörda aktörer, besöka den granskade medlemsstaten och uppmana andra parlamentsutskott att delta och dela med sig av sina åsikter utifrån den sakkunskap som de besitter.

Efter att ha fått detta uppdrag från parlamentets plenum inledde föredraganden en djupgående analys och följde det detaljerade tillvägagångssätt som beskrivs här. Vi har talat med och lyssnat till företrädare för kommissionen, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Venedigkommissionen, Europarådets generalsekreterares särskilda representant för migration och flyktingar, Lanzarotekommittén, företrädare för den ungerska regeringen samt ett antal icke-statliga organisationer och akademiker i Bryssel, Strasbourg och Budapest. För öppenhetens skull bifogar föredraganden en förteckning över de organisationer som hon har sammanträffat med under detta arbete. Eftersom utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor inte gjorde något officiellt delegationsbesök genomförde föredraganden ett besök på egen hand. Med tanke på framtida förfaranden rekommenderar föredraganden starkt att en parlamentsdelegation skickas till den berörda medlemsstaten. Det är svårt att förklara för myndigheter och medborgare i den granskade medlemsstaten att Europaparlamentet bedömer en situation där det föreligger en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av fördragens europeiska värden utan att ens anstränga sig att besöka medlemsstaten.

Genom att andra parlamentsutskott utarbetar yttranden nås fler ledamöter, åskådliggörs det gemensamma ansvaret och garanteras en mer inkluderande process. Föredraganden vill därför helhjärtat tacka de utskott som bidrar till det slutliga betänkandet.

Alla överväganden grundas på synpunkter från tredjepartsaktörer, ofta organ inom Europarådet, Förenta nationerna, OSSE, och i vissa fall på domar från nationella och internationella domstolar. Även om föredraganden är tacksam mot dessa institutioner visar detta att EU brister i undersökningen, analysen och offentliggörandet när det gäller demokratin, rättsstaten och respekten för de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna. Föredraganden vill därför upprepa Europaparlamentets uppmaning till kommissionen att utan dröjsmål inrätta och använda en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

Institutionella konstruktioner kan dock aldrig vara effektiva om det saknas politisk vilja. Europeiska unionen bygger på gemensamma värden och solidaritet. Europa har en våldsam historia, och enskilda personers rättigheter har ofta trampats ned i ett så kallat högre syfte. Det har nu gått 73 år sedan andra världskrigets slut och 29 år sedan Berlinmurens fall. Båda dessa erfarenheter är inristade i vårt kollektiva minne.

Det är den förståelsen av det förflutna som har inspirerat ingressen till EU-fördraget: ”Som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten, som erinrar om den historiska betydelsen av att delningen av den europeiska kontinenten har upphört och behovet av att skapa en fast grundval för uppbyggnaden av det framtida Europa, som bekräftar den vikt som de fäster vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt vid rättsstatsprincipen.”

Ansvarskännande ledare tar hänsyn till det arvet och agerar i enlighet med detta. Nära vänner är ärliga mot varandra.

Baserat på den process som beskrivs ovan anser föredraganden att det är nödvändigt att begära att rådet lägger fram lämpliga åtgärder för att återupprätta en inkluderande demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna i Ungern.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning upprättas helt på frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att betänkandet utarbetades, fram till dess att det antogs i utskottet:

Enhet och/eller person

Amnesty International

ANKH

atlatszo.hu

A Varos Mindenkie

Center for Fundamental Rights

Centraleuropeiska universitetet

Civil Liberties Union for Europe

Europarådet, kontoret för kommissionären för mänskliga rättigheter

Europarådets generalsekreterare

Europarådets generalsekreterares särskilda representant för migration och flyktingar

Europarådet, Venedigkommissionen

Europarådet, Lanzarotekommittén

ELTE Law School

Europeiska kommissionen

European University Institute, School of Transnational Governance

FIDH International Federation for Human Rights

Freedom House

Byrån för grundläggande rättigheter

Háttér Society

Ungerns ambassadör vid den ständiga representationen till EU

Ungerns utrikesminister

Ungerns biträdande minister för parlamentariska frågor

Ungerska tjänstemän i transitområdet Röszke

Hungarian Civil Liberties Union

Ungerns Helsingforskommitté

Sammanslutningen Idetartozunk

K-monitor

Menedek

Mertek Media Monitor

Middlesex University

MigSzol Migrant Solidarity Group of Hungary

Den nationella sammanslutningen av ungerska journalister (MUOSZ)

Nepszabadsag

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

Open Society European Policy Institute

Political Capital Institute

Princeton University

Reportrar utan gränser

Roma Initiatives Office at the Open Society Institute

Programmet Roma Lightbringers

Det romska medlingsnätverket

Det romska presscentrumet

RTL Group

Transparency International

Transvanilla Transgender Association

UNHCR

University of Pecs

444.hu


RESERVATION

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

Marek Jurek, Beata Gosiewska, Mylène Troszczynski, Auke Zijlstra, Barbara Kappel

Förslaget om att aktivera artikel 7 i fördraget mot Ungern är en åtgärd som direkt syftar till att splittra Europeiska unionen och fördjupa dess kris. Politiska meningsskiljaktigheter bör vara föremål för dialog och inte bestraffningar. Att gå emot denna princip är en handling mot samarbetet mellan våra länder.

Men framför allt saknar förslaget saklig motivering. I många fall rör det sig om direkta angrepp på demokratiska förfaranden, till exempel ändringen av konstitutionen och offentliga samråd. Ungern klandras för sina lösningar på de sociala problem – såsom integreringen av den romska minoriteten – som finns i många länder i Europa och som Ungern klarar bättre än andra.

I resolutionen bortses helt och hållet från det bakomliggande skälet till de ungerska myndigheternas politik: nödvändigheten att bygga om samhället för att undanröja följderna av nästan ett halvt århundrades sovjetisk dominans och totalitära kollaboratörregimer. I resolutionen påstås inte att denna uppgift utförs på ett felaktigt eller överdrivet sätt, utan behovet att genomföra den ignoreras fullständigt. Detta är nonchalant mot det ungerska samhället och motiven bakom dess demokratiska beslut.

Betänkandet bygger nämligen på premissen att Ungern inte har rätt att fatta beslut som andra medlemsstater i Europeiska unionen har fattat. Detta sades uttryckligen under arbetet med betänkandet (”vi kommer inte att jämföra ungerska lagar med lagar i andra europeiska länder”). Av alla dessa skäl anser vi att förslaget till resolution, särskilt dess främsta slutsats, är ytterst skadligt.


YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET (26.4.2018)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över situationen i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017)

(2017/2131(INL))

Föredragande av yttrande: Ingeborg Gräßle

(Initiativ – artikel 45 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av studien Intensity of Competition, Corruption Risks and Price Distortion in the Hungarian Public Procurement – 2009-2016 som tagits fram av Corruption Research Center Budapest,

–  med beaktande av analysen av användningen och effekterna av Europeiska unionens fonder i Ungern under programperioden 2007–2013, som beställts av den ungerska premiärministerns kansli och som tagits fram av KPMG Tanácsadó Ltd. och dess underleverantör GKI Gazdaságkutató Corp.,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 17 maj 2017, av den 10 juni och 16 december 2015 om situationen i Ungern(1), av den 3 juli 2013 om grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern(2) och av den 16 februari 2012 om den senaste politiska utvecklingen i Ungern(3),

–  med beaktande av Transparency Internationals korruptionsindex för åren 2006–2016,

–  med beaktande av Världsekonomiskt forums globala konkurrenskraftsindex (Global Competitiveness Index) 2017–2018, och av följande skäl:

A.  EU-medel utgör 1,9–4,4 procent av Ungerns BNP och står för mer än hälften av de offentliga investeringarna.

B.  Ungern tilldelades 25,3 miljarder euro under perioden 2007–2013 och 25 miljarder euro för perioden 2014–2020 inom ramen för Sammanhållningsfonden och strukturfonderna.

C.  Unionens stöd från de sammanhållningspolitiska fonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden [Eruf], Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden [ESF]) till Ungern mellan 2004 och 2017 uppgick till 30,15 miljarder euro. Korrigeringsbeloppen till följd av EU:s revisioner uppgår hittills till cirka 940 miljoner euro för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF och förväntas överstiga 1 miljard euro.

D.  Det ekonomiska bidraget från unionen till deltagare i Ungern är 288,1 miljoner euro inom Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (nedan kallat sjunde ramprogrammet) och 174,9 miljoner euro inom ramen för Horisont 2020.

E.  Ungern hade en av de högsta utnyttjandegraderna av EU-medel bland de medlemsstater som anslöt sig till unionen efter 2004.

F.  Ungerns BNP har ökat med 16,1 procent mellan 2004 och 2016, vilket endast är något högre än genomsnittet i unionen och avsevärt lägre än tillväxtstakten i de andra Visegrad-länderna (Polen, Tjeckien och Slovakien).

G.  Sedan 2008 har Ungern tappat 19 poäng i korruptionsindexet, vilket innebär att landet är en av de sämst presterande medlemsstaterna.

H.  I Världsbankens indikatorer för samhällsstyrning för år 2016 (2016 Worldwide Governance Indicators) understryks att Ungern har upplevt en tillbakagång på områdena statsförvaltningseffektivitet, rättsstatlighet och korruptionskontroll.

I.  I rådets rekommendation av den 11 juli 2017 om Ungerns nationella reformprogram 2017, med avgivande av rådets yttrande om Ungerns konvergensprogram 2017(4) betonades behovet av att öka insynen i de offentliga finanserna, att öka insynen och konkurrensen i den offentliga upphandlingen genom att införa ett övergripande och ändamålsenligt system för e-upphandling samt att stärka regelverket mot korruption. Enligt de landsspecifika rekommendationerna har begränsade framsteg gjorts när det gäller insynen i de offentliga finanserna genom antagandet av lagen om offentlig upphandling, men viktiga åtgärder försenades, särskilt när det gäller e-upphandling, och det finns indikatorer på att konkurrensen och insynen fortfarande är otillfredsställande när det gäller offentlig upphandling. Enligt de landsspecifika rekommendationerna har inga framsteg noterats när det gäller förbättringar av regelverket mot korruption och inga förändringar planeras i det nationella programmet mot korruption så att det blir mer ändamålsenligt när det gäller att förebygga korruption och tillämpa avskräckande sanktioner. Lagföring av ärenden som rör korruption på hög nivå är fortfarande mer undantag än regel, enligt de landsspecifika rekommendationerna.

J.  Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har utfört 57 utredningar avseende Ungern för perioden 2013–2016, vilket är det näst högsta antalet i unionen. 80 procent av utredningarna avslutades med juridiska eller ekonomiska rekommendationer, eller bådadera.

K.  Ungern var den medlemsstat för vilken högst korrigeringsbelopp tillämpades för år 2016, totalt 211 miljoner euro.

L.  De samlade ekonomiska konsekvenserna av Olafs utredningar avseende Ungern på områdena strukturfonder och jordbruk för perioden 2013–2016 uppgick till 4,16 procent, vilket är den högsta nivån i unionen.

M.  Mindre än 10 procent av den information som lämnades till Olaf från Ungern under 2016 kom från offentliga källor.

N.  De åtgärder som vidtagits av Ungerns nationella rättsliga myndigheter efter Olafs rekommendationer 2009–2016 berörde endast 33 procent av Olafs samtliga rekommendationer.

O.  Indexet för transparens avseende offentlig upphandling i Ungern för perioden 2015–2016 var betydligt lägre än för perioden 2009–2010. Varje år sedan 2011 har EU-finansierade anbud präglats av betydligt lägre värden i indexet för transparens jämfört med anbud som inte finansieras av EU. En detaljerad analys visar att graden av insyn var betydligt lägre under 2016 än under 2015.

P.  Europeiska åklagarmyndigheten inrättades inom ramen för ett fördjupat samarbete mellan 21 medlemsstater, men Ungern har beslutat att inte delta i dess inrättande.

Q.  Uppskattningar visar på mycket höga direkta förluster för det ungerska samhället, som uppgick till 15–24 procent av avtalens sammanlagda värde under perioden 2009–2016, vilket innebär minst ett belopp på mellan 6,7 och 10,6 miljarder euro.

R.  Ett livskraftigt civilsamhälle bör spela en avgörande roll i främjandet av insyn och ansvarsskyldighet för regeringar när det gäller deras finanser och kampen mot korruption.

1.  Europaparlamentet anser att den nuvarande korruptionsnivån, bristen på insyn och ansvarsskyldighet inom de offentliga finanserna och de icke stödberättigande utgifterna eller de för höga priserna för de finansierade projekten påverkar EU-medlen i Ungern. Parlamentet anser att detta kan utgöra ett åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och motiverar att det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget inleds.

2.  Europaparlamentet erinrar om sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, i vilken man konstaterade att kommissionens övervakning av korruptionsbekämpningen kommer att ske inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och ansåg att korruptionsbekämpningen riskerar att överskuggas av andra ekonomiska och finansiella frågor inom ramen för den processen samt uppmanade kommissionen att föregå med gott exempel, återuppta offentliggörandet av rapporten om korruptionsbekämpning och åta sig att bedriva en mycket mer trovärdig och omfattande strategi för korruptionsbekämpning. Parlamentet påpekar att kampen mot korruption är en fråga som rör det polisiära och straffrättsliga samarbetet, ett politikområde där Europaparlamentet är medlagstiftare och har fullständiga kontrollbefogenheter.

3.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter särskilt uppmanade kommissionen att införa en europeisk årsrapport om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter med landsspecifika rekommendationer, bland annat med specifik inriktning på korruption.

4.  Europaparlamentet kritiserar bristerna i Ungerns praxis för offentlig upphandling. Parlamentet noterar med oro att andelen kontrakt som tilldelats efter förfaranden för offentlig upphandling där endast ett anbud mottogs fortfarande är mycket hög i Ungern och uppgick till 36 procent år 2016, vilket är den näst högsta siffran i unionen, efter Polen och Kroatien (45 procent)(5). Parlamentet anser att detta visar på att det finns stora risker för korruption i samband med ungerska offentliga upphandlingar. Parlamentet anser att kommissionen behöver inrätta en ändamålsenlig kontrollmekanism för att undvika att metoder som strider mot andemeningen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU(6) tillämpas, och föreskriva lagstiftningsmässig integration i syfte att åtgärda de brister som hittills har upptäckts. Parlamentet begär information om de företag som fungerar som enda anbudsgivare i Ungern. Parlamentet kräver en utredning av huruvida anbuden görs i syfte att öronmärka kontrakt för vissa företag. Parlamentet uppmanar Ungerns regering att offentliggöra en fullständig årlig förteckning över samtliga kontraktsparter som tilldelats kontrakt med ett värde på mer än 15 000 euro, och att i denna förteckning inbegripa entreprenörens namn och adress, kontraktets typ och innehåll, dess varaktighet, dess värde, det förfarande som följts och den ansvariga myndigheten.

5.  Europaparlamentet beklagar att statsförvaltningens effektivitet i Ungern har minskat sedan 1996(7) och att landet är en av de medlemsstater som har de minst effektiva statsförvaltningarna inom unionen. Parlamentet konstaterar med oro att alla ungerska regioner ligger långt under EU-genomsnittet i fråga om samhällsstyrningens kvalitet. Parlamentet konstaterar att den låga kvaliteten på statsförvaltningen i Ungern(8) hindrar den ekonomiska utvecklingen och minskar effekterna av offentliga investeringar.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det regionala innovationsresultatet(9) i ungerska regioner fortfarande endast är blygsamt. Parlamentet noterar att Ungern ännu inte har nått Europa 2020-målet om att investera 3 procent av BNP i forskning och utveckling(10). Parlamentet uppmanar Ungern att främja tillväxt och sysselsättning och att investera EU-medel i innovation.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar Ungern att använda EU-medel för att fortsätta att modernisera sin ekonomi och öka sitt stöd för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att 30,24 procent av unionens ekonomiska bidrag till Ungern inom ramen för Horisont 2020 är avsatt till små och medelstora företag, medan små och medelstora företags andel bland framgångsrika sökande är 7,26 procent, vilket är lägre än andelen framgångsrika sökande bland små och medelstora företag i EU-28. Parlamentet noterar vidare att andelen beviljade ansökningar minskade från 20,3 procent (sjunde ramprogrammet) till 10,8 procent (Horisont 2020), vilket innebär att Ungern hamnar på 26:e plats i rangordningen för Horisont 2020.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten.

9.  Europaparlamentet betonar att Ungern har unionens högsta andel ekonomiska rekommendationer från Olaf avseende områdena strukturfonder och jordbruk för perioden 2013–2016. Parlamentet betonar att de samlade ekonomiska konsekvenserna av Olafs ärenden i Ungern är fyra gånger högre än de för nationella utredningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och Ungern att vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa bedrägerier i samband med EU-medel.

10.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen har skjutit upp offentliggörandet av rapporten om korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt beslut och att regelbundet offentliggöra en sådan rapport.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

12

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Marco Valli, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Péter Niedermüller, Julia Pitera

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrea Bocskor, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

12

+

ALDE

Martina Dlabajová

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan

PPE

Richard Ashworth, Ingeborg Gräßle, Julia Pitera, Petri Sarvamaa, Tomáš Zdechovský

S&D

Zigmantas Balčytis, Cătălin Sorin Ivan, Péter Niedermüller, Georgi Pirinski, Tiemo Wölken

0

-

 

 

2

0

EFDD

Marco Valli

PPE

Andrea Bocskor

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0216, EUT C 407, 4.11.2016, s. 46 och EUT C 399, 24.11.2017, s. 127.

(2)

EUT C 75, 26.2.2016, s. 52.

(3)

EUT C 249E , 30.8.2013, s. 27.

(4)

EUT C 261, 9.8.2017, s. 71.

(5)

Public procurement – a study on administrative capacity in the EU, s. 101ff.

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(7)

Se sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Seventh report on economic, social and territorial cohesion: Quality of governance varies substantially in Europe, s. 137.

(8)

Se sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Seventh report on economic, social and territorial cohesion: Map 6 European Quality of Government index, 2017.

(9)

Se sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Seventh report on economic, social and territorial cohesion: Map 5 Regional innovation performance, 2017.

(10)

Se sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Seventh report on economic, social and territorial cohesion: Map 6 European Quality of Government index, 2017.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (17.5.2018)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över situationen i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017)

(2017/2131(INL))

Föredragande av yttrande: Petra Kammerevert

(Initiativ – artikel 45 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

Lagen om ändring av den nationella högskolelagen

1.  Europaparlamentet konstaterar att i avsaknad av enhetliga unionsnormer eller modeller på utbildningsområdet ankommer det på den ungerska regeringen att inrätta, och regelbundet se över, det mest lämpliga ramverk som är tillämpligt på utländska universitet på landets territorium och att försöka förbättra detta ramverk, såsom även framgår av slutsatserna från Venedigkommissionen. Parlamentet betonar dock att det i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs att EU ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. Vidare betonar parlamentet att den utbildningslagstiftning som genomförs av den ungerska regeringen måste vara fullt förenlig med den inre marknadens friheter och de grundläggande rättigheterna.

2.  Europaparlamentet påpekar att Europarådets parlamentariska församling i april 2017, till följd av att lagen om ändring av den nationella högskolelagen antagits i Ungern, begärde ett yttrande av Venedigkommissionen och att denna i sina slutsatser angav att införandet av strängare regler – tillsammans med strikta tidsfrister och allvarliga juridiska konsekvenser för utländska universitet som under många år har varit etablerade i Ungern och lagenligt varit verksamma där – är ytterst problematiskt i fråga om rättsstatligheten och respekten för de grundläggande rättigheterna.

3.  Europaparlamentet erkänner att Ungerns regering har uppfyllt några av kraven i parlamentets resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern, särskilt när det gäller att tillfälligt upphäva tidsfrister i lagen om ändring av den nationella högskolelagen och att inleda samtal med de myndigheter i Förenta staterna som ansvarar för Centraleuropeiska universitetet. Parlamentet beklagar dock att samarbetsavtalet mellan den ungerska regeringen och regeringen i det land där Centraleuropeiska universitetet har sitt säte, som legat färdigt sedan förra året, ännu inte har undertecknats av Ungerns premiärminister. Vidare beklagar parlamentet att Ungerns regering inte har dragit tillbaka lagen om ändring av den nationella högskolelagen.

4.  Europaparlamentet konstaterar vidare att ett upphävande av tidsfristerna som sker på lång sikt inte främjar planeringssäkerhet för universitet, lärare och studenter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att de ungerska myndigheterna besökte den amerikanska delstaten New York den 13 april 2018 för att dämpa den ungerska regeringens återstående reservationer mot Centraleuropeiska universitetet. Dock beklagar parlamentet att samarbetsavtalet mellan den ungerska regeringen och regeringen i det land där Centraleuropeiska universitetet har sitt säte fortfarande inte har vare sig undertecknats eller ratificerats, trots att de ungerska myndigheterna under besöket uppgav att Centraleuropeiska universitetet nu skulle uppfylla kraven i lagen om Centraleuropeiska universitetet (”Lex CEU”). Parlamentet uppmanar därför Ungerns regering att återuppta och fullfölja ingåendet av samarbetsavtalet om Centraleuropeiska universitetet, som redan har förhandlats fram, med den amerikanska delstaten New York, så att universitetet kan utföra sitt arbete ordentligt.

5.  Europaparlamentet beklagar att rättstvisten mellan kommissionen och Ungerns regering om lagen om ändring av den nationella högskolelagen hittills inte har lösts, vilket lett till att kommissionen inlett ett förfarande vid Europeiska unionens domstol. Parlamentet betonar att samtidigt som Ungern har rätt till sin egen utbildningslagstiftning får denna inte strida mot den inre marknadens friheter, särskilt friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten, eller mot rätten till akademisk frihet, rätten till utbildning och näringsfriheten enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Segregering av romska barn

6.  Europaparlamentet påpekar att flerfaldiga former av daglig diskriminering i allmänhet, och segregering av romska barn inom utbildningsområdet i synnerhet, nu som tidigare är ett strukturellt och djupt rotat fenomen i Ungern och andra europeiska länder, vilket bidrar till social utestängning av romer och minskar deras möjligheter till integration i utbildningssystemet, på arbetsmarknaden och i samhället. Parlamentet påminner om att frågan om romernas segregering har varit föremål för ett antal rekommendationer från kommissionen, och uppmanar därför den ungerska regeringen att följa dessa rekommendationer och genomföra effektiva åtgärder.

Mediepolitik

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen, när den såg över medielagstiftningen från 2010, inte var tillräckligt grundlig och inte tog hänsyn till de värden som anges i artikel 2 i EUF-fördraget. Parlamentet påminner om att Venedigkommissionen i juni 2015 offentliggjorde sitt yttrande om medielagstiftningen i Ungern, där den uppgav att flera frågor behöver ses över som en prioritet, om de ungerska myndigheterna önskar inte bara att förbättra situationen när det gäller mediefriheten i landet utan också att förändra allmänhetens upplevelse av mediefrihet.

8.  Europaparlamentet anser att 2010 års medielag med sina otillräckliga korsäganderegler har lett till en snedvriden och obalanserad mediemarknad. Parlamentet betonar att den ungerska marknaden har blivit mer koncentrerad, att många oberoende lokala stationer har försvunnit och att det tidigare blomstrade segmentet för lokala radiostationer också har tappat mark. Det är nödvändigt att stärka insynen i medieägandet, särskilt om medieföretag har mottagit offentliga medel.

9.  Europaparlamentet anser att medierådet (till vilket alla ledamöter kunnat delegeras endast av det styrande partiet sedan 2010) aktivt bidragit till omstrukturering av radiomarknaden för att tillgodose förhärskande politiska behov. Parlamentet är chockerat över att medierådet har underlåtit att garantera ens en miniminivå av balans i medierna.

10.  Europaparlamentet framhåller att de statliga reklamutgifterna på ett oproportionerligt sätt gynnar vissa medieföretag framför andra. Parlamentet påpekar att de offentliga utgifterna var större under 2017 än någonsin tidigare och att statlig reklam oftast går till medier som är lojala mot regeringen och som huvudsakligen kontrolleras av oligarker.

11.  Europaparlamentet påminner om att Ungerns parlament i maj 2017 antog en lag som ökar landets reklamskatt från 5,3 % till 7,5 %, vilket ger upphov till oro för eventuella påtryckningar mot de återstående oberoende medierna i landet. Parlamentet är oroat över att politiska partiers reklam är tillåten i offentliga och privata medier endast om den är kostnadsfri, vilket har väckt farhågor i fråga om en begränsning av tillgången till information, eftersom privata medier kan vara ovilliga att sända reklam kostnadsfritt. Det är nödvändigt att säkerställa att offentliga reklamkontrakt ingås med alla medier på ett rättvist och öppet sätt.

12.  Europaparlamentet betonar att det så kallade offentliga medieföretaget (MTVA), som omfattar alla offentliga radio- och tv-stationer, okritiskt sprider regeringens meddelanden och i synnerhet kontinuerligt återspeglar de flyktingmotstånds- eller Stoppa Soros-kampanjer som genomförts av regeringen. Parlamentet betonar att den offentliga tv-kanalen M1, som sänder nyheter dygnet runt, erbjuder fler möjligheter än tidigare för propaganda och förmedling av regeringens budskap.

13.  Europaparlamentet påpekar att det offentliga medieföretaget inte uppfyller kraven på öppenhet, inte tillhandahåller någon offentligt tillgänglig information för spårning av användningen av offentliga medel och, till skillnad från många europeiska offentliga programföretag, inte utfärdar någon årsrapport, och att man inte vet hur det definierar eller fullgör uppdraget att tillhandahålla allmännyttiga tjänster.

14.   Europaparlamentet påminner om att mediernas frihet och mångfald är grundläggande rättigheter som stadfästs i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar därför med kraft Ungerns regering att garantera mediernas frihet och mångfald som ett av EU:s centrala värden.

15.  Med hänvisning till det demokrati-index för 2017 som nyligen offentliggjordes av Economist Intelligence Unit (EIU), och till 2018 års internationella pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser, framhåller Europaparlamentet att mediernas frihet och mångfald till följd av statliga ingrepp och en förstärkt statlig kontroll varit en källa till stor oro i Ungern under senare år. I detta sammanhang uttrycker parlamentet sin oro över att Népszabadság, en av Ungern äldsta och mest ansedda tidningar, lades ned och sedan såldes.

16.  Europaparlamentet betonar att journalister inom oberoende medier ofta allvarligt hindras under arbetets gång, att mediekanaler regelbundet förbjuds att komma in i parlamentets lokaler och att de utrymmen i parlamentet där journalister kan ställa frågor till och intervjua politiker är begränsade.

17.  Europaparlamentet är oroat över att Ungerns regering, efter det att landets sista oberoende regionala tidningar övertagits av regeringen närstående oligarker, nyligen ytterligare har utökat sin kontroll över medierna och att mediekoncentrationen i Ungern enligt Reportrar utan gränser nått en exempellös och grotesk nivå. Det är nödvändigt att stärka insynen i medieägandet, särskilt om en företagare har tilldelats offentliga kontrakt.

18.  Europaparlamentet beklagar att nyhetswebbplatsen 888.hu, som står regeringen nära, nyligen offentliggjort en svart lista över journalister som arbetar för utländska medier och betecknas som utländska propagandamakare för Soros, något som entydigt strider mot principen om mediefrihet.

Icke-statliga organisationer

19.  Europaparlamentet är djupt oroat över det minskande utrymmet för civilsamhällets organisationer i Ungern. I detta avseende beklagar parlamentet den ungerska regeringens försök att kontrollera icke-statliga organisationer och begränsa deras förmåga att utföra sitt legitima arbete, särskilt genom lagen om icke-statliga organisationer (”Lex NGO”) och lagen om att stoppa Soros (”Lex Stop Soros”).

20.  Europaparlamentet påpekar att Lex NGO, en lag om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer, på ett otillbörligt sätt påverkar de grundläggande rättigheter som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till föreningsfrihet, att den inför omotiverade och oproportionerliga begränsningar av den fria rörligheten för kapital och att den väcker farhågor om respekt för rätten till skydd av privatlivet och av personuppgifter. Parlamentet betonar att kommissionen därför var tvungen att inleda ett förfarande vid Europeiska unionens domstol avseende Lex NGO. Parlamentet beklagar djupt att den ungerska regeringen, trots det pågående förfarandet vid Europeiska unionens domstol om Lex NGO, införde ytterligare en lag i februari 2018, den så kallade Lex Stop Soros, som syftar till att än mer begränsa föreningsfriheten och icke-statliga organisationers arbete. I detta avseende beklagar parlamentet den ungerska regeringens avsikt att med makt stänga alla av Soros finansierade icke-statliga organisationer och att kräva ett statligt tillstånd för icke‑statliga organisationers arbete inom området för migration. Parlamentet är djupt oroat över att den föreslagna lagstiftningen skulle kunna utgöra en förebild inom unionen som kommer att undergräva det värdefulla arbete som utförs av de civilsamhälleliga organisationer som deltar i kampen för respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket är en risk som nyligen framhållits av EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Vidare uppmärksammar parlamentet att det styrande partiet har byggt upp ett nätverk av statligt organiserade icke-statliga organisationer, med stöd av offentliga medel, vilkas huvudsakliga verksamhet är att återspegla regeringens budskap och att anordna demonstrationer till stöd för regeringssidan.

Allmänt

21.  Europaparlamentet anser att situationen på områdena för högre utbildning, utbildning av romer samt mediernas frihet och mångfald och situationen för icke-statliga organisationer i Ungern innebär en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Därför uppmanas kommissionen med kraft att fortsätta använda alla medel som står till buds enligt fördragen.

22.  I detta sammanhang anser Europaparlamentet att det är motiverat att inleda förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget för att upprätthålla unionens gemensamma värden och garantera rättsstatligheten.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noga följa hur den inledda lagstiftningsprocessen utvecklas och i vilken utsträckning förslagen strider mot unionslagstiftningen, däribland grundläggande rättigheter, och att göra eventuella utvärderingar tillgängliga snabbt och offentligt.

24.  Europaparlamentet uppmanar OSSE/ODIHR att inleda en uppföljningsprocess inom valobservatörsuppdragets verksamhet när resultatet av parlamentsvalet i Ungern står klart, och att nära övervaka missbruk av yttrandefriheten och missbruk av administrativa resurser.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till oberoende projekt på området för mediernas frihet och mångfald, såsom bland andra Media Pluralism Monitor, som kartlägger brott mot mediefriheten och stöder hotade journalister.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

16.5.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

4

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Damian Drăghici, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, John Procter, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Algirdas Saudargas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

António Marinho e Pinto

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

13

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, António Marinho e Pinto

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

S&D

Silvia Costa, Damian Drăghici, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Julie Ward

Verts/ALE

Jill Evans, Helga Trüpel

4

-

ENF

Dominique Bilde

PPE

Andrea Bocskor, Michaela Šojdrová, Milan Zver

8

0

ECR

John Procter

EFDD

Isabella Adinolfi

PPE

Svetoslav Hristov Malinov, Algirdas Saudargas, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (26.3.2018)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över situationen i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017)

(2017/2131(INL))

Föredragande av yttrande: Maite Pagazaurtundúa Ruiz

(Initiativ – artikel 45 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  EU bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter (artikel 2 i EU-fördraget), och dessa värden är allmänna och gemensamma för medlemsstaterna.

B.  Ett fullständigt utvecklat civilsamhälles fria medverkan är en central del av varje demokratisk beslutsprocess.

C.  Unionslagstiftningen är en produkt av kollektivt beslutsfattande där alla medlemsstater medverkar.

D.  I enlighet med artikel 9 i EU-fördraget och artikel 20 i EUF-fördraget är varje person som är medborgare i en medlemsstat unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet ska komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet.

E.  AFCO-utskottet besökte Ungern i november 2016.

1.  Europaparlamentet understryker kraftfullt att alla medlemsstater delar och måste hålla fast vid de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget, då dessa värden utgör själva kärnan i Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet påminner om att innehållet i artikel 2 i EU-fördraget återspeglar bindande och väletablerade principer från internationell rätt som alla medlemsstater godkänt. Därför understryker parlamentet att fullständig respekt för och fullständigt skydd och främjande av rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter är ett gemensamt ansvar och en skyldighet som helt enkelt följer av att tillhöra det internationella samfundet.

3.  Europaparlamentet påminner om att kandidatländerna, enligt artikel 49 i EU-fördraget, måste visa att de uppfyller Köpenhamnskriterierna för att kunna bli medlemmar i unionen, och kommissionen är skyldig att kräva full överensstämmelse med kriterierna. Parlamentet betonar att medlemsstaterna, när de blivit medlemmar av unionen, har en motsvarande skyldighet att respektera och säkerställa skyddet av rättsstaten och dess grundpelare och att unionsrättens princip om ömsesidigt förtroende inte undantar medlemsstaterna från att utvärdera andra medlemsstaters överensstämmelse med unionsrätten, och framför allt med de grundläggande rättigheter som erkänns i unionsrätten.

4.  Europaparlamentet påminner om att de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget skyddas av det förfarande som fastställs i artikel 7, men anser dock att unionen bör ha ett ytterligare och mer strukturerat ramverk för att övervaka och utvärdera respekten för och främjandet av de principer som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fullt ut utnyttja sakkunskapen hos Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) för övervakningen av situationen för grundläggande rättigheter i unionen, genom att föreslå en översyn av FRA: s inrättandeförordning så att denna byrå ges bredare och mer oberoende befogenheter, liksom mer omfattande mänskliga och ekonomiska resurser.

6.  Europaparlamentet erinrar om att Venedigkommissionen fastställt följande grundläggande kännetecken för rättsstatsprincipen: laglighet, rättssäkerhet och förbud mot godtycklighet, tillgång till rättvisa, respekt för de mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering och likhet inför lagen. Parlamentet delar de farhågor som Venedigkommissionen ger uttryck för i sina yttranden om ungersk lagstiftning sedan 2011, däribland yttrandena om grundlagen och ändringen av den. Parlamentet upprepar att Venedigkommissionen i sitt yttrande av den 17 juni 2013 om den fjärde och senaste ändringen av Ungerns grundlag drog slutsatsen att de åtgärder som vidtagits utgör ett hot mot den konstitutionella rättskipningen och företrädet för de grundläggande principerna i Ungerns grundlag. Parlamentet påminner om att Ungern, alltsedan landet anslöt sig till Europarådet 1990, erkänner Venedigkommissionen.

7.  Europaparlamentet påpekar att Venedigkommissionen, i sitt yttrande om lag XXV av den 4 april 2017 om ändring av 2011 års lag CCIV om eftergymnasial utbildning, konstaterade att en sådan lag förefaller högst problematisk ur ett rättsstatlighetsperspektiv och med avseende på principer om grundläggande rättigheter och garantier för utländska universitet som redan är etablerade i Ungern och som har haft lagenlig verksamhet där i många år. Parlamentet påminner vidare om att Europeiska kommissionen beslutade att hänskjuta frågan till Europeiska unionens domstol med motiveringen att Ungerns lag om eftergymnasial utbildning, i sin ändrade lydelse av den 4 april 2017, på ett oproportionerligt sätt begränsar universitet i unionen och tredjeländer i deras verksamhet och behöver återföras i linje med unionsrätten.

8.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den senaste tidens utveckling i Ungern, som utgör ett hot mot rättsstaten och som förhindrar tillämpningen av de principer som anges i artikel 2 i EU-fördraget, inbegripet bland annat de som rör det konstitutionella systemets funktionssätt, rättsväsendets och andra institutioners oberoende och det systematiska avskaffandet av demokratiska kontrollsystem, yttrandefrihet, pressfrihet och tryckfrihet, akademisk frihet, migranters, asylsökandes och flyktingars mänskliga rättigheter, mötes- och föreningsfrihet, rätten till likabehandling, sociala rättigheter, försvaret av civilsamhällets organisationer, rättigheter för personer som tillhör minoriteter, däribland romer, judar och hbti-personer.

9.  Europaparlamentet konstaterar att själva begreppet medborgarskap innefattar en tydlig politisk vilja att respektera individers jämlikhet. Parlamentet understryker att de värden och principer på vilka unionen vilar avgränsar ett rum som varje europeisk medborgare kan identifiera sig med, oberoende av politiska eller kulturella skillnader med anknytning till nationell identitet. Parlamentet är oroat över ungerska befattningshavares offentliga användning av nationalistiska idéer som grundar sig i exkluderande identiteter.

10.  Europaparlamentet noterar Venedigkommissionens konstaterande att begränsningen av den ungerska författningsdomstolens roll innebär en risk för att maktdelningen, skyddet för mänskliga rättigheter och rättsstaten påverkas negativt. Parlamentet är särskilt oroat över att bestämmelser som bör ingå i allmän lag och som redan har bedömts strida mot författningen återinförs på författningsnivå, i syfte att undvika prövning av författningsenligheten. Parlamentet rekommenderar en översyn av det nationella rättsliga rådets funktionssätt och befogenheter för att säkerställa att det kan uppfylla sin roll som Ungerns oberoende och självstyrande rättsliga organ, och uppmanar till ett fullständigt återupprättande av författningsdomstolens behörighet.

11.  Europaparlamentet är oroat över det minskande utrymmet för civilsamhällets organisationer och försöken att kontrollera icke-statliga organisationer och begränsa deras förmåga att utföra sitt legitima arbete, genom exempelvis införandet av det lagstiftningspaket som kallas ”Stoppa Soros”. Parlamentet påminner om att Venedigkommissionen, i sitt yttrande om lagförslaget om insyn i organisationer som tar emot bidrag från utlandet (ett yttrande som antogs den 17 juni 2017), konstaterade att en sådan lag skulle ge upphov till ett oproportionerligt och onödigt ingripande i yttrande- och föreningsfriheten, rätten till personlig integritet och förbudet mot diskriminering.

12.  Parlamentet beklagar djupt den antagonistiska och vilseledande retorik som ibland används av de ungerska institutionerna när de uttrycker sig om Europeiska unionen, och makthavarnas medvetna val att anta lagstiftning som direkt strider mot unionens värden. Parlamentet påminner om de mål som anges i artikel 3.1 och 3.2 i EU-fördraget och som Ungern gick med på att uppnå vid inträdet i unionen 2004. Parlamentet påminner om att anslutningen till Europeiska unionen var en frivillig handling grundad i den nationella suveräniteten och med bred konsensus över hela det ungerska politiska spektrumet.

13.  Europaparlamentet understryker att överträdelseförfarandet har visat sina begränsningar när det gäller att hantera systematiska kränkningar av unionens värden, på grund av dess huvudsakliga fokus på tekniska frågor som gör det möjligt för regeringar att föreslå formellt avhjälpande åtgärder, samtidigt som de lagar som bryter mot unionsrätten fortsätter att vara i kraft. Parlamentet anser att det inte finns några rättsliga hinder för kommissionen att vid en kränkning av principen om lojalt samarbete enligt artikel 4 i EU-fördraget fastställa ett mönster som utgör ett brott mot artikel 2 i EU-fördraget på grundval av flera överträdelser.

14.  Europaparlamentet anser att kommissionen, om en medlemsstats allvarliga och ihållande åsidosättande av rättsstatsprincipen kan konstateras, bör använda alla verktyg den har till sitt förfogande för att försvara de grundläggande värden som unionen grundar sig på, inbegripet aktivering av artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(1) uppmanade kommissionen att senast i september 2017 lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG). Parlamentet beklagar att ett sådant förslag ännu inte har lagts fram och betonar att det finns ett akut behov av att inrätta en effektiv mekanism för att skydda unionens grundläggande värden, eftersom det föreligger en inkonsekvens mellan de skyldigheter som åligger kandidatländer enligt Köpenhamnskriterierna och tillämpningen av dessa kriterier av medlemsstaterna efter anslutningen till unionen. Parlamentet betonar att ett lämpligt svar på kränkningar av unionens grundläggande värden kräver en kombination av adekvata rättsliga instrument och politisk vilja.

15.  Europaparlamentet anser att den rådande situationen i Ungern utgör en tydlig risk för ett allvarligt brott mot de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget och motiverar att det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget inleds.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.3.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

4

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Michał Boni, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Pervenche Berès, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jérôme Lavrilleux, Cristian Dan Preda, Jasenko Selimovic, Rainer Wieland

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

15

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

GUE/NGL

Helmut Scholz, Barbara Spinelli

PPE

Michał Boni, Danuta Maria Hübner

S&D

Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jo Leinen, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel

VERTS/ALE

Max Andersson, Pascal Durand

4

-

ECR

Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski

ENF

Gerolf Annemans

PPE

György Schöpflin

5

0

PPE

Elmar Brok, Esteban González Pons, Alain Lamassoure, Markus Pieper, Paulo Rangel

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0409.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (17.5.2018)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över situationen i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017)

(2017/2131(INL))

Föredragande av yttrande: Maria Noichl

(Initiativ – artikel 45 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

–  med beaktande av rapporten av den 27 maj 2016 från FN:s arbetsgrupp om frågan om diskriminering av kvinnor i lagstiftning och praxis(1),

–  med beaktande av kommissionens motiverade yttranden av den 27 april 2017 om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (direktivet om likabehandling, direktiv 2006/54/EG) och direktivet om mammaledighet (rådets direktiv 92/85/EEG),

A.  Enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är jämställdhet mellan kvinnor och män en grundläggande princip för unionen, som därför också måste vara en central fråga för alla medlemsstater.

B.  EU bygger på värdena respekt för rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive jämställdhet mellan kvinnor och män och rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och dessa värden är allmänna och gemensamma för medlemsstaterna (artikel 2 i EU-fördraget).

C.  Med 50,8 poäng intar Ungern näst sista plats i den europeiska jämförelsen av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex från 2017 och har dessutom tappat 1,6 poäng sedan 2010.

D.  Det är en legitim förväntan att icke-statliga organisationer ska ha en överblickbar finansiell bakgrund.

E.  Ungern har kritiserats hårt av flera internationella människorättsorganisationer på grund av bakslag när det gäller mänskliga rättigheter och restriktioner som riktats mot det civila samhällets sätt att fungera, däribland organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter. De restriktiva bestämmelser och strategier som införts, och som beskrivs nedan, har i hög grad hindrat kvinnorättsorganisationer som tillhandahåller unika tjänster åt offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet, samt utsätter dem för risken att utestängas från skatteförmåner och andra förmåner.

F.  Ungern är ett av de viktigaste ursprungsländerna för offer för människohandel inom unionen.

G.  Trots att Ungern har ett starkt nationellt hälso- och sjukvårdssystem samt sjukförsäkringssystem, och trots rekommendationerna från FN:s olika organ som övervakar efterlevnaden av olika fördrag, är kostnaden för moderna preventivmedel helt undantagen från Ungerns hälso- och sjukvårdssystem, där ingen ersättning erbjuds för några som helst preventivmedel, vilket utgör ett hinder för modern familjeplanering. Ungern är en av ett fåtal medlemsstater som kräver ett recept för nödpreventivmedel eller ”dagen efter-piller”, vilket strider mot 2015 års rekommendation från kommissionen att nödpreventivmedel bör tillhandahållas över disk. Med undantag för akutsjukvård kan papperslösa migrantkvinnor inte få tillträde till hälso- och sjukvård, vilket också hindrar dem från att få någon vård under graviditeten. Trots farhågorna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, som uppmanade regeringen att säkerställa tillgång till säker abort utan att utsätta kvinnor för obligatorisk rådgivning och en medicinskt onödig väntetid, tillämpas fortfarande dessa krav, och medicinsk abort är fortfarande inte tillgänglig, vilket komplicerar och stigmatiserar kvinnors tillgång till dessa hälso- och sjukvårdstjänster.

H.  Definitionen i Ungerns konstitution av familj som ”äktenskapliga förhållanden och partner-barn-förhållanden” är förlegad och grundad i konservativa uppfattningar. Samkönade äktenskap är förbjudna. Nästan 70 procent av dem som svarade på 2014 års hbt-undersökning från byrån för grundläggande rättigheter uppgav att de undviker vissa orter eller platser av rädsla för att utsättas för trakasserier eller våld på grund av att de är hbti-personer.

I.  Av de 47 medlemmarna i Europarådet har hittills 30 ratificerat Istanbulkonventionen, och ytterligare 15 medlemsstater, däribland Ungern, har undertecknat konventionen men ännu inte ratificerat den. Framstegen i ratificeringsprocessen i Ungern har stannat upp sedan februari 2017. Även om lagstiftning som kriminaliserar våld i hemmet infördes år 2013 är dess genomförande problematiskt, och definitionen av våld i hemmet omfattar inte sexuellt våld. Vidare saknar Ungern en övergripande strategi eller handlingsplan för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor. Den senaste representativa forskningen som utförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter visar att det föreligger bevis för utbrett könsrelaterat våld: Enligt uppgifter från 2015 från Europeiska jämställdhetsinstitutet har 27,7 % av kvinnorna i Ungern utsatts för fysiskt våld, sexuellt våld eller bådadera sedan 15 års ålder, minst 50 kvinnor dör varje år till följd av våld från sin familj eller partner och hundratusentals kvinnor utsätts regelbundet för övergrepp inom familjen. Enligt kvinnorättsorganisationer är förövaren i 95 % av våldsfallen en man och offret en kvinna eller flicka. Många kvinnor drar sig för att anmäla övergrepp, eftersom de möter en fientlig miljö på polisstationer och i domstolar. Tjänstemännen inom brottsbekämpning och domstolsväsendet är till stor del ineffektiva när det gäller att förfölja och lagföra förövare, vilket ytterligare avskräcker den som utsatts för våld från att anmäla och leder till misstro mot myndigheter. Det finns en kultur med skuldbeläggning av brottsoffer inom både myndigheter och grupper i samhället.

J.  Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor uppmanade, i sina avslutande iakttagelser från 2013, Ungern att – bland andra rekommendationer – se över sin familje- och jämställdhetspolitik för att säkerställa att den förstnämnda inte begränsar kvinnors fullständiga åtnjutande av sin rätt till icke-diskriminering och jämlikhet, för att säkerställa lämpliga rättsmedel för offer för diskriminering på grundval av samverkande faktorer och för att systematiskt genomföra konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv av befintliga och föreslagna lagar och säkerställa att den nya rättsliga ramen inte medför en tillbakagång när den genomförs. Dessa rekommendationer har hittills inte genomförts på rätt sätt av någon regering. Ingen plan för genomförande av dessa rekommendationer har utarbetats.

K.  Skadliga stereotypa könsroller och antaganden om kvinnors roll i samhället är vanligt förekommande i det ungerska samhället, inbegripet diskriminering på grund av kön. Den ungerska regeringen har en bakåtsträvande syn på jämställdhetsfrågor och använder främjande av ”familjeintegrering” – i stället för jämställdhetsintegrering – inom ramen för en önskad befolkningsökning, samt tolkar och använder begreppen ”kön” och ”jämställdhet mellan kvinnor och män” på ett felaktigt sätt.

L.  Sysselsättningsgraden för kvinnor i Ungern har ökat avsevärt jämfört med 2010 års nivå.

1.  Europaparlamentet noterar de insatser som gjorts under senare år för att uppnå en bättre balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet påminner om kommissionens förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare(2) som lades fram i april 2017 och uppmuntrar Ungerns regering att bidra till ett snabbt antagande av direktivet.

2.  Europaparlamentet välkomnar att antalet tillgängliga platser i förskola ökade med omkring 23 procent mellan 2010 och 2016, och att Ungern under 2017 har infört ett nytt och mer flexibelt förskolesystem som bättre stämmer överens med de lokala förhållandena och hjälper kvinnor att återvända till arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet beklagar dock att Ungern fortfarande inte har uppnått unionens Barcelonamål och uppmanar den ungerska regeringen att prioritera dessa och inrikta sin familjepolitik på de mest utsatta samhällsmedlemmarnas behov.

4.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhetspolitiken omtolkas och begränsas till familjepolitik, och påminner om den nationella strategin för främjande av jämställdhet i samhället för kvinnor och män – mål och syften 2010–2021, som Ungern ännu inte har genomfört. Parlamentet påpekar att en felaktig tolkning av begreppet kön har dominerat den offentliga debatten i Ungern och beklagar denna avsiktligt felaktiga tolkning av begreppen ”kön” och ”jämställdhet mellan kvinnor och män”. Parlamentet betonar att jämställdhetspolitiken på alla områden i samhället måste säkerställa att ingen diskrimineras på grund av sitt kön, att varje enskild persons rättigheter skyddas och att ett jämställt deltagande av kvinnor och män på alla nivåer i samhällslivet garanteras. Parlamentet efterlyser därför att man återvänder till begreppet jämställdhetsintegrering som analys- och politikverktyg och genomför den nationella strategin med dessa mål på alla områden. Parlamentet uppmanar den ungerska regeringen att genomföra rekommendationerna från 2013 från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor utan ytterligare dröjsmål, och att utarbeta och uppdatera sin avstannade nationella strategi eller att ersätta den med en ny jämställdhetsstrategi, som säkerställer konkreta tidsfrister och ansvariga aktörer och tillhandahåller finansiering och övervakningsmekanismer för det faktiska genomförandet, och att under hela processen samråda med kvinnorättsorganisationer.

5.  Europaparlamentet beklagar den snäva definitionen av familj som diskriminerar sambor och par bestående av personer av samma kön. Parlamentet påminner Ungern om att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja kvinnors egenmakt, särskilt när det gäller deras politiska, ekonomiska och sociala rättigheter, som ett förhandsvillkor för en miljö där familjer kan blomstra.

7.  Europaparlamentet beklagar det mycket låga antalet kvinnor i det politiska beslutsfattandet och, i detta sammanhang, att hittills endast 10 % av ledamöterna av det ungerska parlamentet har varit kvinnor. vilket är den lägsta andelen i någon medlemsstat, samt att det inte finns någon kvinnlig minister i den nationella regeringen. Parlamentet understryker att deltagande av kvinnor i det politiska beslutsfattandet på samma villkor som för män är grundläggande för demokratin. Parlamentet påminner om rekommendationerna från Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor och OSSE om att genomföra lagstiftning om kvotering vid nationella val. Parlamentet betonar att de politiska partierna bör föregå med gott exempel när det gäller lika möjligheter och en jämn könsfördelning och införa effektiva lagstiftningsåtgärder för att öka kvinnors deltagande i det politiska livet och i beslutsfattandet. Parlamentet påpekar att en bättre balans mellan arbete och familjeliv och delat föräldraansvar är viktiga steg för att öka andelen kvinnor i politiskt beslutsfattande på alla nivåer.

8.  Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande sysselsättningsgraden för kvinnor är 61,2 procent, medan den största förbättringen av kvinnors sysselsättning kan upptäckas i den grupp kvinnor som har barn under 6 år, med tanke på de positiva åtgärder som vidtagits av den ungerska regeringen sedan 2010 för att hjälpa familjer och kvinnor med barn, bland annat det extra barnomsorgsbidraget och det nya systemet för barn i förskola.

9.  Europaparlamentet välkomnar att den ungerska regeringen sedan 2010 har antagit flera åtgärder på det sociala området och när det gäller social delaktighet, familjepolitik, hälso- och sjukvårdspolitik och utbildning, bland annat riktade till romer, såsom mödra- och barnavård för romer, utbildning av romska hälsoväktare, utbildning av romska företrädare inom hälso- och sjukvård samt förskoleprogram. Den ungerska regeringen uppmuntras att fortsätta att genomföra denna politik och dessa åtgärder och att så snart som möjligt tillhandahålla belägg för deras inverkan på romska kvinnor.

10.  Europaparlamentet är oroat över det minskande utrymmet för civilsamhällets organisationer och försöken att kontrollera icke-statliga organisationer genom att begränsa deras förmåga att utföra legitimt arbete. Parlamentet känner oro inför de effekter som Ungerns lag om insyn i organisationer som tar emot bidrag från utlandet har på organisationer i det civila samhället som får medel från unionen, EES och tredjeländer, och inför införandet av det lagstiftningspaket som kallas ”Stoppa Soros”. Parlamentet betonar att denna utveckling negativt påverkar verksamheten för icke-statliga organisationer, däribland många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, etniska och religiösa minoriteter, migranter, flyktingar, asylsökande och andra grupper i utsatt situation, och vilka är avgörande för att skydda grundläggande mänskliga rättigheter och för samhällets funktion och framsteg, eftersom de tillhandahåller tjänster, ökar medvetenheten inom yrkesliv och offentlighet, deltar i kapacitetsuppbyggnad samt argumenterar för och bidrar till förändring av lagstiftning och politik i syfte att främja jämställdhet. Parlamentet noterar med oro den atmosfär i samhället som härrör från de senaste årens politik och fördömer den misstro och den fientlighet som möter många kvinnorättsaktivister och kvinnliga forskare på grund av deras engagemang. Den ungerska regeringen uppmanas med eftertryck att främja och förbättra demokratin och de mänskliga rättigheterna, och att upphäva de lagar som stigmatiserar de organisationer som använder sig av utländsk finansiering. Parlamentet uppmuntrar regeringen att i stället utnyttja den sakkunskap och de erfarenheter som icke-statliga organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter besitter, vid planering och genomförande av lagstiftning och politiska åtgärder på området för jämställdhet och kvinnors rättigheter, och att i detta avseende utnyttja de etablerade rådgivande forumen på lämpligt sätt.

11.  Europaparlamentet rekommenderar inrättandet av en europeisk demokratifond, för att stärka stödet till det civila samhället och icke-statliga organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter, under förvaltning av kommissionen, för att stärka det civila samhällets aktörer, såsom organisationer som arbetar för flickors och kvinnors rättigheter.

12.  Europaparlamentet beklagar att utvecklingen i Ungern har gett upphov till en allvarlig försämring av rättsstaten under de senaste åren, utan vilken inga rättigheter kan garanteras i tillräcklig utsträckning på ett icke-diskriminerande sätt när det gäller kvinnor, och kvinnor från minoriteter såsom romer, migranter och hbt-kvinnor.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över det fientliga klimatet gentemot migranter och flyktingar i Ungern. Parlamentet fördömer de hattal som kommer från statliga och offentliga tjänstemän. Den ungerska regeringen uppmanas att säkerställa att migranters och flyktingars mänskliga rättigheter förstärks.

14.  Europaparlamentet påminner om att våld mot kvinnor i Ungern, liksom i alla andra medlemsstater, är en ständigt pågående strukturell kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ungerns regering uppmanas att snarast möjligt och utan reservationer ratificera Istanbulkonventionen och åta sig att införliva dess bestämmelser i sin nationella lagstiftning, vilket vore ett viktigt steg för att förändra den kulturella normen med våld i hemmet och skydda kvinnor och flickor som utsatts för våld. Parlamentet fördömer att våld i hemmet i Ungern inte lagförs förrän det förekommit två gånger. Parlamentet efterlyser att informations-, rådgivnings- och stödinrättningar ska fortsätta ta emot finansiering, så att kvinnor tillhandahålls effektivt skydd och säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Europarådet fortsätta dialogen med den ungerska regeringen, samt att uttrycka sina farhågor och i synnerhet att klargöra vilseledande tolkningar av Istanbulkonventionen om definitionen av könsrelaterat våld och definitionen av kön i artikel 3 c och d, som för närvarande förhindrar en övergripande strategi i fråga om konventionen, i enlighet med de allmänna kommentarerna från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att ändra strafflagen så att definitionen av våld i hemmet omfattar alla former av fysiskt våld, inbegripet fysisk skada, misshandel eller övergrepp, sexuellt våld, stalkning och trakasserier, åsamkande av rädsla för en omedelbart förestående fysisk skada, misshandel eller övergrepp, och tvång, dvs. psykiskt och ekonomiskt våld som ingår i ett mönster av dominans genom hot, isolering, nedbrytning och berövande samt fysiskt angrepp. Vidare uppmanas den ungerska regeringen att ändra lagen om kontaktförbud så att begreppet ”offer för våld i hemmet” omfattar och ger skydd åt alla brottsoffer, även dem som inte är sambor eller har barn med förövaren, eller inte betraktas som anhöriga (t.ex. nära partner), och utöka tidsperioden för kontaktförbudet så länge som krävs. Slutligen uppmanas den ungerska regeringen att ändra processlagstiftningen för att säkerställa att våld i hemmet utgör ett brott och leder till allmänt åtal och påföljder.

16.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att utbilda personalen vid de brottsbekämpande myndigheterna och inom rättsväsendet i standarder för bästa praxis när det gäller att hantera våld i hemmet, i samarbete med organisationer som ger stöd åt brottsoffer och i linje med internationella människorättsnormer. Vidare rekommenderas starkt att tillhandahålla lämplig utbildning, ta vederbörlig hänsyn till den roll som hälso- och sjukvårdspersonal har när det gäller att förebygga och reagera på våld i hemmet och öka kapaciteten hos hälso- och sjukvårdspersonalen för detta ändamål.

17.  Europaparlamentet erkänner de insatser som gjorts i lagstiftningen mot människohandel och uppmuntrar regeringen att fortsätta förbättra sin insamling av uppgifter, förbättra de tjänster som erbjuds för offer för människohandel och tackla efterfrågan genom att kriminalisera köp av tjänster från offer för människohandel, däribland sexuella tjänster.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av kvinnors rätt till självbestämmande och, i detta sammanhang, vikten av att respektera deras sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland tillgång till snabb abortvård, genom att se till att nödpreventivmedel är lätt tillgängliga och att patienternas rätt till en säker och fredlig födsel med kvinnan i centrum respekteras. Parlamentet uppmanar med eftertryck den ungerska regeringen att säkerställa tillgång till billiga preventivmedel genom att (helt eller delvis) täcka kostnaderna för moderna preventivmedel genom sitt sjukförsäkringssystem, och att förbättra tillgången till nödpreventivmedel genom att avskaffa kravet på ordination. Den ungerska regeringen uppmanas att undanröja hindren när det gäller tillgång till säkra aborter, som t.ex. avsaknaden av medicinsk abort, partisk rådgivning och obligatorisk väntetid.

19.  Europaparlamentet fördömer i detta sammanhang med kraft misshandeln och diskrimineringen av minoriteter, särskilt romska kvinnor, på områden som tillgång till hälso- och sjukvård. Parlamentet hänvisar också till de rapporterade fallen av tvångssterilisering, som utgör en oacceptabel kränkning av de drabbade kvinnornas mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer de särskilt skadliga restriktionerna för papperslösa migrantkvinnor som är undantagna från all tillgång till hälso- och sjukvård som inte är akutvård.

20.  Europaparlamentet erkänner att de program som inletts, som syftar till att främja romska kvinnors utbildning och sysselsättning, kommer att utbilda sociala omvårdare, sjuksköterskor och socialarbetare i de sociala institutionerna och institutionerna för barnomsorg, barnskydd och utbildning, och att kyrkliga organisationer och stiftelser samt staten kommer att få stöd för att anställa romska kvinnor. Parlamentet uppmanar den ungerska regeringen att tillhandahålla information och siffror om de konkreta effekterna av dessa program.

21.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av presidentens kommission för kvinnor i forskaryrken inom den ungerska vetenskapsakademin, som syftar till att öka andelen kvinnor bland lärare och doktorer vid den ungerska vetenskapsakademin samt att öka flickors intresse för utbildning inom naturvetenskap.

22.  Europaparlamentet fördömer angreppen på fri undervisning och forskning, i synnerhet när det gäller genusforskning som har som mål att analysera maktförhållanden, diskriminering och förhållandet mellan könen i samhället samt hitta lösningar för bristande jämställdhet, och som har blivit mål för förtalskampanjer. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt återupprättande av och ett fullständigt skydd för den grundläggande demokratiska principen om pedagogisk frihet.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av uppfostran och utbildning som är fria från fördomar och stereotyper. Parlamentet kräver att detta beaktas under det pågående utarbetandet av en ny nationell läroplan, så att man garanterar en framtida utbildning som klarar sig utan stereotypa indelningar och nedvärdering av flickor och kvinnor, men också av pojkar och män.

24.  Europaparlamentet är oroat över den bild av kvinnan som, via de senaste årens politik och den därmed sammanhängande retoriken och symboliken, alltmer brer ut sig i samhället och som reducerar kvinnor till deras roll som mödrar och endast i denna roll tillerkänner dem respekt. Parlamentet påpekar att detta begränsar både kvinnor och män i deras utvecklings- och beslutsmöjligheter och kringskär kvinnors rättigheter.

25.  Europaparlamentet betonar att kvinnors rättigheter och jämställdhet utgör gemensamma och grundläggande europeiska värden. Parlamentet beklagar att Ungern alltmer rör sig bort från dessa värden och att landet i och med detta isolerar sig.

26.  Europaparlamentet anser att den rådande situationen i Ungern utgör en tydlig risk för ett allvarligt brott mot de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget och motiverar att det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget inleds.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.5.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

5

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Arne Gericke, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Krisztina Morvai, Maria Noichl, Marijana Petir, Pina Picierno, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Anna Záborská, Maria Gabriela Zoană

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mylène Troszczynski, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Benedek Jávor, Merja Kyllönen, Ulrike Müller, Julia Reda, Barbara Spinelli

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

18

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar, Ulrike Müller

GUE/NGL

Malin Björk, Merja Kyllönen, Barbara Spinelli

PPE

Anna Maria Corazza Bildt

S&D

José Blanco López, Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Maria Noichl, Pina Picierno, Julie Ward, Maria Gabriela Zoană

VERTS/ALE

Benedek Jávor, Florent Marcellesi, Julia Reda

5

-

ECR

Arne Gericke

ENF

Mylène Troszczynski

NI

Krisztina Morvai

PPE

Marijana Petir, Anna Záborská

3

0

PPE

Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=20027&LangID=E

(2)

COM(2017)0253.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET ()

Antagande

25.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

19

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ademov, Jan Philipp Albrecht, Gerard Batten, Malin Björk, Michał Boni, Daniel Dalton, Frank Engel, Kinga Gál, Ana Gomes, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Roberta Metsola, Claude Moraes, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Carlos Coelho, Gérard Deprez, Maria Grapini, Lívia Járóka, Marek Jurek, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Jeroen Lenaers, Andrejs Mamikins, Angelika Mlinar, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Barbara Spinelli, Jaromír Štětina, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Goffredo Maria Bettini, Andrea Bocskor, Norbert Erdős, Beata Gosiewska, György Hölvényi, Agnes Jongerius, Barbara Kappel, Arndt Kohn, Ádám Kósa, Julia Pitera, Evelyn Regner, Dominique Riquet, Bart Staes, Lola Sánchez Caldentey, Mylène Troszczynski, Lieve Wierinck, Marco Zullo


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

37

+

ALDE

Gérard Deprez, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Dominique Riquet, Lieve Wierinck

EFDD

Marco Zullo

GUE/NGL

Malin Björk, Lola Sánchez Caldentey, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat

PPE

Michał Boni, Carlos Coelho, Frank Engel, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Julia Pitera, Jaromír Štětina, Axel Voss

S&D

Goffredo Maria Bettini, Ana Gomes, Maria Grapini, Agnes Jongerius, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Arndt Kohn, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Andrejs Mamikins, Claude Moraes, Evelyn Regner, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Josef Weidenholzer

VERTS/ALE

Jan Philipp Albrecht, Jean Lambert, Judith Sargentini, Bart Staes

19

-

ECR

Daniel Dalton, Beata Gosiewska, Marek Jurek

EFDD

John Stuart Agnew, Gerard Batten, Kristina Winberg

ENF

Barbara Kappel, Mylène Troszczynski, Auke Zijlstra

NI

Udo Voigt

PPE

Asim Ademov, Andrea Bocskor, Norbert Erdős, Kinga Gál, György Hölvényi, Brice Hortefeux, Lívia Járóka, Ádám Kósa, Tomáš Zdechovský

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande