Förfarande : 2018/2054(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0266/2018

Ingivna texter :

A8-0266/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 29
CRE 10/09/2018 - 29

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0327

BETÄNKANDE     
PDF 523kWORD 71k
18.7.2018
PE 620.924v02-00 A8-0266/2018

om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden

(2018/2054(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Krzysztof Hetman

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden

(2018/2054(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 4, 162, 174–178 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2017 Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (COM(2017)0534),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 20 september 2017 som åtföljer kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (SWD(2017)0307),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om regioner som släpar efter i EU(5),

  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Europeiska unionen: kommissionens sjunde rapport(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2017 om byggstenar för EU:s sammanhållningspolitik efter 2020(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2017 om större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU: s sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag: en utvärdering i enlighet med artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser(10),

  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 februari 2017 Felande transportlänkar i gränsregioner(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3)(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om europeiskt territoriellt samarbete – bästa praxis och innovativa åtgärder(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling(14),

–  med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna från högnivågruppen för förenkling för ESI-fondernas stödmottagare,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0266/2018), och av följande skäl:

A.  EU och dess närmaste grannar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) har fyrtio inre landgränser och inre EU-gränsregioner, och dessa regioner täcker 40 procent av EU:s territorium, står för 30 procent av EU:s befolkning och producerar nästan en tredjedel av EU:s BNP.

B.  Gränsregioner, särskilt de med en lägre befolkningstäthet, har ofta sämre förutsättningar för social och ekonomisk utveckling och uppvisar generellt sämre ekonomiska resultat än andra regioner i medlemsstaterna, och deras fulla ekonomiska potential utnyttjas inte.

C.  Även fysiska och/eller geografiska hinder bidrar till att begränsa den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen mellan gränsregioner, både inom och utanför EU, framför allt i bergsregioner.

D.  Trots de insatser som redan gjorts kvarstår det fortfarande hinder – främst administrativa, språkliga och rättsliga hinder – som hämmar tillväxten, den ekonomiska och sociala utvecklingen och sammanhållningen mellan och inom gränsregionerna.

E.  Enligt uppskattningar som kommissionen gjorde 2017 skulle undanröjandet av så lite som 20 procent av befintliga hinder i gränsregionerna medföra en ökning av deras BNP med 2 procent, dvs. ca 91 miljarder euro, vilket skulle motsvara omkring en miljon nya arbetstillfällen. Det är vida erkänt att territoriellt samarbete, inbegripet gränsöverskridande samarbete, skapar verkligt och påtagligt mervärde för i synnerhet EU-medborgare som bor nära inre gränser.

F.  Totalt ca 2 miljoner gränsarbetare och studenter är verksamma i ett annat EU-land, varav 1,3 miljoner är arbetstagare vilket motsvarar 0,6 procent av samtliga anställda i EU:s 28 medlemsstater.

G.  I den nuvarande fleråriga budgetramen går 95 procent av all finansiering för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) till stomnätskorridorerna inom TEN-T, medan små projekt i det övergripande nätet och åtgärder för sammanlänkning med TEN-T-nätet ofta inte är berättigade till samfinansiering eller nationell finansiering, trots att de behövs för att lösa särskilda problem och för utvecklingen av gränsöverskridande anslutningar och ekonomier.

H.  Kommissionen har även för avsikt att redovisa sin ståndpunkt om de inre gränsregioner som ligger vid havet.

I.  Det vore bra om kommissionen också kunde anta en ståndpunkt om de många utmaningar som regionerna vid EU:s yttre gränser brottas med, inbegripet de yttersta randområdena, landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar liksom regioner i EU med ett avsides läge, ökaraktär eller andra allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden, som efter två år av forskning och dialog ger en värdefull inblick i de utmaningar och hinder som EU:s inre gränsregioner brottas med. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillämpa och sprida information om god praxis och positiva resultat, på det sätt som sker i detta kommissionsmeddelande, och efterlyser en uppföljning med en liknande analys av regionerna vid EU:s yttre gränser.

Inriktning på kvarstående hinder

2.  Europaparlamentet påpekar att tillgång till offentliga tjänster, i linje med utvecklingen av dem, är avgörande för de 150 miljoner människor som bor i inre gränsområden, och att sådan tillgång ofta hämmas av många rättsliga, administrativa och språkliga hinder. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att maximera sina insatser och öka samarbetet för att undanröja dessa hinder och att främja och inrätta användning av e-förvaltning, särskilt i samband med hälso- och sjukvårdstjänster, transporter, uppförande av grundläggande fysisk infrastruktur, utbildning, kultur, idrott, kommunikationer, arbetskraftens rörlighet, miljö, reglering, gränsöverskridande handel och företagsutveckling.

3.  Europaparlamentet understryker att gränsregionerna i viss utsträckning har samma problem och utmaningar, men att vissa problem är regions- eller medlemsstatsspecifika och beror på de enskilda regionernas specifika rättsliga, administrativa, ekonomiska och geografiska särdrag, vilket gör att varje sådan region kräver sitt individuella tillvägagångssätt. Parlamentet konstaterar att det finns gemensam utvecklingspotential för gränsregioner i allmänhet. Parlamentet efterlyser skräddarsydda, integrerade och platsbaserade tillvägagångssätt, till exempel lokalt ledd utveckling.

4.  Europaparlamentet understryker att de skilda rättsliga och institutionella ramarna i medlemsstaterna kan leda till rättslig osäkerhet i gränsregionerna, vilket medför en större tidsåtgång och högre kostnader för att genomföra projekten och utgör ett extra hinder för människor, institutioner och företag i dessa regioner och ofta står i vägen för bra initiativ. Parlamentet betonar därför att det vore önskvärt med större komplementaritet, bättre samordning och kommunikation, kompatibilitet och beredskap att överbrygga hinder mellan medlemsstaterna, eller åtminstone på gränsregionnivå.

5.  Europaparlamentet konstaterar att gränsarbetare, som är de som i störst utsträckning påverkas av utmaningarna i gränsregionerna, befinner sig i en speciell situation, inte minst vad gäller erkännande av examensbevis och andra kvalifikationer som förvärvats efter omskolning, hälso- och sjukvård, transporter och tillgång till information om lediga tjänster, sociala trygghetssystem och skattesystem. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att öka sina insatser för att komma tillrätta med dessa hinder och ge regionala och lokala myndigheter i gränsregionerna större befogenheter och resurser samt tillräcklig flexibilitet för att bättre samordna angränsande nationella rätts- och förvaltningssystem i syfte att förbättra gränsarbetarnas livskvalitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att sprida och tillämpa bästa praxis i hela EU. Parlamentet betonar att dessa problem är ännu mer komplexa för gränsarbetare som pendlar till och från tredjeländer.

6.  Europaparlamentet belyser de utmaningar det innebär att bedriva företagsverksamhet i gränsregionerna, särskilt i fråga om antagande och tillämpning av arbets- och handelsrätt, beskattning, offentlig upphandling och sociala trygghetssystem. Medlemsstaterna och regionerna uppmanas att bättre anpassa eller harmonisera relevanta rättsliga bestämmelser med de utmaningar som gränsområdena innebär och att främja komplementaritet och samordna sina regelverk, i syfte att möjliggöra större rättslig konsekvens och flexibilitet i genomförandet av nationell lagstiftning, samt att förbättra spridningen av information om gränsöverskridande frågor, t.ex. genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter för att göra det möjligt för arbetstagare och företag att fullgöra sina skyldigheter och utöva sina rättigheter fullt ut, i enlighet med vad lagen kräver i den medlemsstat där de erbjuder sina tjänster. Parlamentet efterlyser en bättre användning av befintliga lösningar och säkerställandet av finansiering av befintliga samarbetsstrukturer.

7.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande inte tog med en särskild bedömning av små och medelstora företag, inbegripet extra stöd som kan ges till dessa. Parlamentet anser att små och medelstora företag står inför särskilda utmaningar när det gäller gränsöverskridande kontakter som omfattar, men inte är begränsade till, utmaningar med koppling till språk, administrativ kapacitet, kulturella skillnader och skilda rättsliga villkor. Parlamentet betonar att det är särskilt viktigt att ta itu med denna utmaning, eftersom små och medelstora företag sysselsätter 67 procent av de anställda i EU:s icke-finansiella sektorer och genererar 57 procent av mervärdet(15).

8.  Europaparlamentet påpekar att transporttjänsterna i gränsregioner, särskilt de med lägre befolkningstäthet, fortfarande är otillräckligt utvecklade och samordnade, särskilt vad gäller gränsöverskridande kollektivtrafik, till viss del beroende på att förbindelser saknas eller har lagts ned, vilket hämmar rörligheten över gränserna och utsikterna till ekonomisk utveckling. Dessutom betonar parlamentet att den gränsöverskridande transportinfrastrukturen drabbas särskilt hårt av de komplexa reglerings- och förvaltningssystemen. Parlamentet betonar den potential som finns för att utveckla hållbara transporter, i första hand baserad på kollektivtrafik, och ser i detta sammanhang fram emot kommissionens kommande undersökning om de felande länkarna i järnvägsnätet längs EU:s inre gränser. Parlamentet understryker att en sådan undersökning eller framtida rekommendationer bl.a. bör bygga på information och erfarenheter från lokala, regionala och nationella myndigheter samt utformas med beaktande av eventuella förslag om gränsöverskridande samarbete och, där sådant redan finns, om bättre gränsöverskridande förbindelser, och uppmanar de regionala myndigheterna i gränsregioner att lägga fram förslag om hur befintliga luckor i transportnäten ska kunna överbryggas. Parlamentet påminner om att viss befintlig järnvägsinfrastruktur inte längre används på grund av brist på stöd. Parlamentet betonar de fördelar som ytterligare utveckling av vattenvägarna kan medföra för lokala och regionala ekonomier. Parlamentet anser att en del av FSE, som måste förfoga över tillräckliga anslag, ska användas för att fylla igen luckorna i den hållbara transportinfrastrukturen i gränsregionerna. Parlamentet betonar behovet av att undanröja flaskhalsar i trafiken som hindrar ekonomisk verksamhet såsom transport, turism och persontrafik.

9.  Europaparlamentet noterar att gränsområdenas attraktionskraft för bosättning och investeringar till stor del beror på livskvaliteten, tillgången till offentliga och kommersiella tjänster för invånare och företag samt kvaliteten på transporter, det vill säga villkor som bara kan uppfyllas och vidhållas genom nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter liksom företag på båda sidor om gränsen.

10.  Europaparlamentet beklagar att skilda och komplexa förfaranden för förhandsgodkännande av hälso- och sjukvårdstjänster och de metoder för betalning och ersättning som används, administrativa bördor för patienter vid gränsöverskridande specialistbesök, oförenligheter i användningen av teknik och i den gemensamma användningen av patientuppgifter samt brist på enhetlig och tillgänglig information inte bara begränsar tillgången från båda sidor om gränsen och därmed hämmar ett fullständigt utnyttjande av vårdinrättningarna, utan också hindrar larm- och räddningstjänster i deras gränsöverskridande insatser.

11.  Europaparlamentet betonar den roll som EU:s gränsregioner kan spela för miljön och dess bevarande, eftersom miljöföroreningar och naturkatastrofer ofta är gränsöverskridande. Parlamentet stöder i detta sammanhang de gränsöverskridande projekten för miljöskydd i EU:s yttre gränsregioner, eftersom dessa regioner ofta brottas med miljöproblem som orsakas av olika miljöstandarder och lagstiftning i EU:s grannländer. Parlamentet efterlyser också bättre samarbete och samordning i förvaltningen av vattendragen inom EU för att förebygga sådana naturkatastrofer som översvämningar.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lösa de problem som uppstått på grund av rådande fysiska och geografiska hinder mellan gränsregionerna.

Förstärkt samarbete och förtroende

13.  Europaparlamentet anser att ömsesidigt förtroende, politisk vilja och ett flexibelt tillvägagångssätt mellan aktörer på olika nivåer, från lokal till nationell nivå, inklusive det civila samhället, är viktiga faktorer för att komma tillrätta med ovannämnda kvarstående hinder. Parlamentet anser att sammanhållningspolitikens värde för gränsregionerna bygger på målet att öka sysselsättningen och tillväxten och att detta arbete måste initieras på unionsnivå, medlemsstatsnivå samt regional och lokal nivå. Parlamentet efterlyser därför bättre samordning och dialog, effektivare informationsutbyte och ytterligare utbyte av bästa praxis mellan myndigheterna, särskilt på lokal och regional nivå. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stärka detta samarbete och att tillhandahålla finansiering för samarbetsstrukturer i syfte att säkerställa att de respektive lokala och regionala myndigheterna har tillräcklig självständighet i praktiska och ekonomiska frågor.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av utbildning och kultur samt, i synnerhet, möjligheterna att öka insatserna för att främja flerspråkighet och interkulturell dialog i gränsregionerna. Parlamentet betonar skolornas och massmediernas potential i detta sammanhang, och uppmanar medlemsstaterna, regioner och kommuner vid de inre gränserna att införa undervisning i grannländernas språk i läroplanen redan från förskolan. Parlamentet betonar dessutom vikten av att främja ett flerspråkigt tillvägagångssätt på alla förvaltningsnivåer.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta och främja ömsesidigt erkännande och bättre förståelse av utbildnings- och examensbevis, yrkesutbildning och yrkeskvalifikationer mellan grannregioner. Parlamentet rekommenderar därför att konkreta färdigheter införs i läroplanen i syfte att förbättra de gränsöverskridande sysselsättningsmöjligheterna, inbegripet validering och erkännande av färdigheter.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar olika åtgärder som syftar till att bekämpa alla former av diskriminering i gränsområden och till att undanröja hinder för utsatta människor att hitta arbete och integreras i samhället. Parlamentet stöder i detta sammanhang främjandet och utvecklingen av sociala företag i gränsområden som en källa till nya arbetstillfällen, särskilt för utsatta grupper såsom arbetslösa ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020(16) och ser den som ett verktyg för att få till stånd en effektiv och inkluderande offentlig förvaltning, och konstaterar att denna plan är särskilt värdefull för förenklingsåtgärder i gränsregionerna. Parlamentet noterar att det behövs driftskompatibilitet mellan de befintliga e-förvaltningssystemen på de nationella, regionala och lokala förvaltningsnivåerna. Parlamentet ser dock bekymrat på det ojämna genomförandet av planen i vissa medlemsstater. Parlamentet är dessutom bekymrat över att kompatibiliteten mellan myndigheternas elektroniska system ofta är bristfällig samt att utländska företagare har så få internettjänster till sitt förfogande när de börjar bedriva verksamhet i ett annat land. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta tillgången, bland annat genom språkverktyg, till sina digitala tjänster för potentiella användare från grannområdena, och uppmanar myndigheterna i gränsområdena att inrätta elektroniska portaler för utvecklingen av gränsöverskridande företagsinitiativ. Parlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att intensifiera sina insatser inom e-förvaltningsprojekt som i positiv riktning kommer att påverka livet och arbetet för de personer som bor i gränsregioner.

18.  Europaparlamentet noterar att vissa inre och yttre gränsregioner brottas med stora migrationsutmaningar som ofta är mer än vad gränsregionerna klarar av, och rekommenderar en genomtänkt användning av Interreg-programmen liksom utbyte av god praxis mellan lokala och regionala myndigheter i gränsområdena, inom ramen för integreringen av flyktingar som omfattas av internationellt skydd. Parlamentet understryker att det behövs stöd och samordning på europeisk nivå och att nationella regeringar måste stödja lokala och regionala myndigheter i hanteringen av dessa utmaningar.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att presentera sin syn på hur man ska hantera de utmaningar som de inre gränsregioner som ligger vid havet liksom de regioner som ligger vid de yttre gränserna brottas med. Parlamentet efterlyser extra stöd till gränsöverskridande projekt mellan EU:s yttre gränsregioner och gränsregionerna i grannländer, särskilt regioner i de tredjeländer som deltar i EU:s integrationsprocess. I detta sammanhang upprepar parlamentet att de drag som kännetecknar gränsregionerna och de utmaningar de brottas med i viss mån är gemensamma för alla, men att de kräver en differentierad och skräddarsydd ansats. Parlamentet anser att de yttersta randområdena, som ligger vid EU:s yttre gränser, bör få särskild uppmärksamhet och tillräckligt stöd.

20.  Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken på lämpligt sätt bör beakta och stödja de EU-regioner som är mest utsatta för konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur EU, särskilt de som på grund av brexit kommer att befinna sig vid EU:s yttre sjö- eller landgränser.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras vårdtjänster bättre kompletterar varandra i gränsregionerna och säkerställa ett genuint samarbete när det gäller tillhandahållande av gränsöverskridande larmtjänster såsom hälso- och sjukvård samt polis- och brandkårsutryckningar, i syfte att se till att patienternas rättigheter respekteras såsom det föreskrivs i direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, samt att öka tillgången till och kvaliteten på tjänsterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionerna och kommunerna att sluta bilaterala eller multilaterala ramavtal om gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete och framhåller i detta sammanhang de så kallade Zoast-områdena (Zones Organisées d’Accès aux Soins Transfrontaliers), där invånare i gränsterritorier kan få hälso- och sjukvård på båda sidor om gränsen på särskilda vårdanläggningar utan några administrativa eller ekonomiska hinder och vilka har blivit riktmärken för gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete i Europa.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska möjligheterna att öka samarbetet och överbrygga hinder för regional utveckling vid de yttre gränserna till angränsande regioner, framför allt regioner i de länder som förbereder sig för en EU-anslutning.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av småskaliga och gränsöverskridande projekt för att föra samman människor och på så sätt skapa nya möjligheter till lokal utveckling.

24.  Europaparlamentet framhåller vikten av att dra lärdomar av och ytterligare utnyttja potentialen i framgångsrika exempel från vissa gränsregioner.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av idrott som ett verktyg för att underlätta integreringen av grupper som lever i gränsregioner och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anslå tillräckliga ekonomiska resurser till program för territoriellt samarbete i syfte att finansiera lokal idrottsinfrastruktur.

Utnyttjande av EU:s verktyg för bättre samstämdhet

26.  Europaparlamentet understryker den mycket viktiga och positiva roll som programmen för europeiskt territoriellt samarbete, i synnerhet programmen för gränsöverskridande samarbete, spelar för den ekonomiska och sociala utvecklingen och sammanhållningen i gränsregionerna, inbegripet gränsregioner vid havet och vid de yttre gränserna. Parlamentet välkomnar att det europeiska territoriella samarbetet fortsätter att vara ett viktigt mål i kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027, med en mer framträdande roll inom sammanhållningspolitiken efter 2020, och efterlyser avsevärt högre anslag, särskilt till den del som avser gränsregionerna. Parlamentet understryker det påtagliga europeiska mervärde som det europeiska territoriella samarbetet ger och uppmanar rådet att anta de anslag som föreslagits för detta ändamål. Parlamentet understryker samtidigt att programmen måste förenklas, att det måste råda större överensstämmelse mellan det europeiska territoriella samarbetet och EU:s övergripande mål och att programmen måste bli mer flexibla för att bättre kunna ta itu med lokala och regionala utmaningar, minska de administrativa bördorna för mottagarna och underlätta för fler investeringar i hållbara infrastrukturprojekt via program för gränsöverskridande samarbete. Parlamentet uppmanar myndigheterna i gränsregionerna att intensifiera användningen av det stöd som ges via dessa program.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet ge parlamentet en rapport om ett antal hinder som har undanröjts i det gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka användningen av befintliga innovativa verktyg som bidrar till den pågående moderniseringen och fördjupningen av det gränsöverskridande samarbetet, exempelvis kontaktpunkten för gränserna (Border Focal Point), det förstärkta Solvit-nätverket och den gemensamma digitala ingången, som syftar till att tillhandahålla sakkunskap och rådgivning om regionala gränsöverskridande aspekter, liksom att utveckla nya verktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att som en standardåtgärd digitalisera den offentliga förvaltningen i så stor utsträckning som möjligt för att garantera att personer och företag i gränsregioner får tillgång till obrutna digitala offentliga tjänster.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen samlar in information om gränsöverskridande samarbete för en bättre och mer välunderbyggd beslutsprocess i samarbete med medlemsstaterna, regionerna och kommunerna, liksom av att pilotprojekt, program, studier, analyser och territoriell forskning stöds och finansieras.

29.  Europaparlamentet förespråkar att man bättre utnyttjar den potential som EU:s makroregionala strategier har för att hantera utmaningar som är knutna till gränsregioner.

30.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör vara mer inriktad på investeringar i människor, eftersom gränsregionernas ekonomier kan stärkas genom en effektiv blandning av investeringar i innovation, humankapital, god förvaltning och institutionell kapacitet.

31.  Europaparlamentet beklagar att den potential som de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete besitter inte utnyttjas till fullo, vilket delvis skulle kunna bero på de regionala och lokala myndigheternas betänkligheter men också på deras rädsla för att tvingas släppa ifrån sig en del av sin behörighet samt på en fortsatt okunskap om deras respektive behörigheter. Parlamentet efterlyser en snabb kartläggning och hantering av andra eventuella orsaker till denna situation. Kommissionen uppmanas att föreslå åtgärder för att överbrygga de hinder som ligger i vägen för en effektiv tillämpning av detta instrument. Parlamentet erinrar om att kommissionens främsta roll inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete bör vara att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna.

32.  Europaparlamentet framhåller att hänsyn måste tas till de erfarenheter som har gjorts i de många Euroregioner som finns och verkar i EU:s inre och yttre gränsregioner, i syfte att främja möjligheter till ekonomisk och social utveckling samt livskvaliteten för de personer som bor i gränsregioner. Parlamentet efterlyser en bedömning av Euroregionernas arbete inom ramen för det regionala samarbetet och dess förhållande till EU:s gränsregioners initiativ och arbete, i syfte att samordna och optimera resultaten av deras arbete på detta område.

33.  Europaparlamentet understryker att den territoriella konsekvensbedömningen bidrar till en bättre förståelse för politikens territoriella inverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ge den territoriella konsekvensbedömningen en större roll när initiativ till EU-lagstiftning läggs fram.

34.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att de gränsöverskridande hindren ytterligare skulle minskas med hjälp av en europeisk gränsöverskridande konvention som, i fråga om territoriellt avgränsade, gränsöverskridande infrastrukturer eller tjänster (t.ex. ett sjukhus eller en spårvagnslinje), skulle göra det möjligt att tillämpa det nationella regelverket och/eller standarderna i endast ett av de två eller flera berörda länderna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det nyligen offentliggjorda förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang (COM(2018)0373).

35.  Europaparlamentet väntar på det framtida förslaget till förordning från kommissionen om ett verktyg för förvaltning av gränsöverskridande samarbete, i syfte att bedöma dess användbarhet för berörda regioner.

°

°  °

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas nationella och regionala parlament, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(3)

EUT L 210, 31.7.2006, s. 19.

(4)

EUT L 88, 4.4.2011, s. 45.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2018)0067.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0105.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2017)0254.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0245.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2017)0222.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2017)0053.

(11)

EUT L 207, 30.6.2017, s. 19.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2016)0320.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2016)0321.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2016)0211.

(15)

Årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2016–2017, s. 6.

(16)

Kommissionens meddelande av den 19 april 2016 EU:s handlingsplan för e-förvaltning -2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM)(2016)0179).


MOTIVERING

Så mycket som 40 procent av EU:s territorium utgörs av inre gränsregioner där 150 miljoner människor bor. Dessa regioner genererar dessutom en fjärdedel av EU:s BNP. Trots detta fortsätter gränsregionerna att brottas med vissa hinder som hämmar deras tillväxt och utveckling, vilket medför att de uppvisar sämre ekonomiska resultat än de regioner som ligger längre in i medlemsstaterna.

I syfte att hitta en förklaring till denna situation, liksom att föreslå lösningar, har kommissionen genomfört en översyn av det gränsöverskridande samarbetet 2015–2017, som bestod i en studie av rättsliga och administrativa hinder, omfattande internetbaserade offentliga samråd och en rad seminarier med berörda aktörer. Resultatet av denna översyn är meddelandet om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden, som belyser de tio vanligaste hindren för gränsregionernas utveckling och som föreslår lösningar för att komma tillrätta med dessa problem.

Föredraganden välkomnar kommissionens dokument som en värdefull och ingående analys av befintliga hinder, och uppskattar de föreslagna lösningarna. Han är fast övertygad om att det kraftfullaste verktyget för att komma tillrätta med problemen för gränsregionernas utveckling är att samtliga ansvariga myndigheter litar på varandra och visar politisk vilja. Kommissionen och de nationella regeringarna bör därför ha större förtroende för de lokala och regionala myndigheterna. För att dessa myndigheter ska kunna samarbeta effektivare om gränsregionerna krävs det större flexibilitet och att särskilda åtgärder vidtas eftersom rättssystemen i de berörda medlemsstaterna ofta inte kompletterar varandra. Detta gäller även EU-lagstiftningen, eftersom införlivandet av direktiven kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Föredraganden anser därför att det ska vara obligatoriskt att göra en territoriell konsekvensbedömning innan ny EU-lagstiftning antas.

Föredraganden understryker att brådskande frågor såsom tillgång till offentliga tjänster, rättslig osäkerhet för gränsarbetare och anställda eller ett otillräckligt utbyggt transportnät kräver att mer fokuserade och intensiva åtgärder vidtas på i första hand medlemsstatsnivå men också på EU-nivå. Arbetstagare måste få sina kvalifikationer erkända och de måste få bra information om i vilken utsträckning de omfattas av de sociala trygghetssystemen. Även hindren för gränsöverskridande företagsverksamhet måste avskaffas, eftersom utgifterna för företag som gör affärer över gränserna för närvarande är ca 60 procent högre än för företag som är verksamma inom ett land. Samarbetet mellan de inre gränsregionerna och deras utveckling och sammanhållning skulle kunna ökas ytterligare genom en förenkling av de administrativa förfaranden som personer och företag vid gränserna brottas med i sin vardag. Därför är det mycket viktigt att öka insatserna för att få till stånd ytterligare förenkling.

Föredraganden uppskattar verkligen det sätt på vilket programmen för europeiskt territoriellt samarbete bidrar till att undanröja hindren vid gränserna, men menar att det fortfarande finns stort utrymme för förbättring. Han förespråkar därför varmt att det europeiska territoriella samarbetet ska fortsätta under nästa programplaneringsperiod och att anslagen till det ska höjas. Samtidigt påpekar han att finansiering och investeringar är viktigt men inte tillräckligt för att förbättra situationen, och anser därför att sådana instrument som de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete bör stärkas. Dessutom bör man överväga att utveckla nya instrument, såsom ett nytt verktyg för förvaltning av gränsöverskridande samarbete.

Föredraganden välkomnar bildandet av kontaktpunkten för gränserna inom kommissionen. Denna kommer att erbjuda rådgivning till nationella och regionala myndigheter om hur de ska motverka rättsliga och administrativa gränshinder. Han understryker kommissionens viktiga roll för att minska de gränsöverskridande hindren genom att föreslå lagstiftning eller finansieringsmekanismer eller genom att hjälpa medlemsstaterna att skapa bättre förfaranden och fördjupa sitt samarbete i syfte att bryta ner hindren i gränsregionerna.

Föredraganden noterar att kommissionens meddelande endast avser EU:s inre gränsregioner. Han stöder resonemanget bakom kommissionens beslut att bara inrikta sig på dessa regioner eftersom de brottas med gemensamma utmaningar. Han anser emellertid att det är viktigt att göra en liknande översyn för de regioner som ligger vid de yttre gränserna och vid havet i syfte att få fram effektiva lösningar på de utmaningar och hinder som dessa regioner brottas med.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (25.6.2018)

till utskottet för regional utveckling

över att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden

(2018/2054(INI))

Föredragande av yttrande: Theodoros Zagorakis

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet inser att det finns utmaningar för gränsregioner och betonar att socioekonomiska skillnader, däribland kulturella och språkliga skillnader, mellan olika gränsregioner kan hindra integration, begränsa samverkan och minska möjligheterna för människor och företag på båda sidor om gränsen.

2.  Europaparlamentet betonar att EU har bidragit positivt till utvecklingen i gränsregioner och att framtida finansieringsprogram bör fortsätta på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet genom att fokus läggs på områden med särskilt högt europeiskt mervärde och att det säkerställs att en central plats i gränsöverskridande samarbetsprogram ges åt att lösa gränsrelaterade problem.

3.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att stödja utsatta och marginaliserade människor genom att man via denna politik tar itu med ökande ojämlikhet och bygger upp solidaritet genom investeringar i utbildning, yrkesutbildning och kultur, med särskilt fokus på de gränsöverskridande samarbetsprogram som är inriktade på de kulturella, territoriella och administrativa hinder som finns och på de framtida utmaningarna i dessa regioner.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s gränser omfattar både land- och sjögränser, vilket måste beaktas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka vilka problem som finns i de gränsregioner som ligger vid havet för att kunna göra en övergripande analys av de hinder som alla gränsområden brottas med samt av samarbets- och tillväxtpotentialen i alla dessa områden.

5.  Europaparlamentet framhåller vikten av gränsöverskridande samarbetsprogram, däribland makroregionala och mellanregionala program för finansiering av verksamhet på det utbildningsmässiga, kulturella, kreativa och konstnärliga området samt idrottsverksamhet och annan verksamhet vars europeiska mervärde för medborgarna närmare varandra, skapar gränsöverskridande synergier, främjar ömsesidig tillit och förståelse samt bidrar till hanteringen av olika former av fördomar och stereotyper i gränsområden. Parlamentet betonar i detta sammanhang potentialen hos kulturella och kreativa näringar, i överensstämmelse med strategierna för smart specialisering och det stora antalet Interreg-projekt för kultur och kulturarv, som visar att gränsområden har en stark önskan att investera i gemensamma traditionella kulturtillgångar samt i utvecklingen av moderna kreativa projekt, kreativa branscher och projekt som främjar kulturarvet. Parlamentet upprepar sin åsikt att EU:s ekonomiska stöd är oerhört viktigt för dessa initiativ och därför bör stärkas ytterligare i nästa fleråriga budgetram, framför allt genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och främja synergieffekter mellan lokala prioriteringar och EU:s befintliga strategier och mål samt att utveckla gränsområdenas fulla potential.

6.  Europaparlamentet påpekar att det nuvarande regelverket för gränsöverskridande samarbetsprogram är mycket komplext samt att stödmottagare stöter på strukturella problem och administrativa bördor vid utarbetandet av sådana projekt. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de förenklingsåtgärder som föreslagits för perioden efter 2020 och ser dem som ett viktigt steg för att förenkla och förbättra genomförandet av och tillgängligheten till gränsöverskridande samarbetsprogram.

7.  Europaparlamentet påminner om vikten av kultur och kulturarv för det ekonomiska välståndet i städerna och regionerna och uppmanar därför medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt skydda och främja det materiella och immateriella kulturarvet och utnyttja sammanhållningspolitikens alla tillgängliga verktyg för detta ändamål.

8.  Europaparlamentet efterlyser en ny informationsstrategi för gränsöverskridande och regionalt samarbete i syfte att komma närmare invånarna i gränsregioner, öka deras medvetenhet om de möjligheter som EU:s gränsöverskridande program innebär och därmed bidra till att göra människor mer öppet inställda till regionala och gränsöverskridande frågor.

9.  Europaparlamentet betonar idrottens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i gränsöverskridande regioner, vilket framgår av de många territoriella samarbetsprojekt som har använt idrotten som ett verktyg för social och kulturell integration.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar ungdomar att agera, delta och engagera sig i alla aspekter av den regionala och gränsöverskridande samhällsutvecklingen. Parlamentet stöder gränsöverskridande idéer och verksamhet på ungdomsområdet, såsom att skapa plattformar för utbyte av idéer och god praxis, öka medvetenheten och utbyta information om gränsöverskridande samarbete och sprida information genom sociala och andra medier för att öka ungdomars deltagande och förbättra deras möjligheter i gränsöverskridande projekt.

11.  Europaparlamentet betonar bristen på information om EU-finansierade möjligheter att genomföra gränsöverskridande samarbetsprogram i EU:s gränsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra spridningen av information om gränsöverskridande frågor, t.ex. genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av ett mer omfattande ekonomiskt åtagande att främja gränsöverskridande idrottsaktiviteter och särskilt behovet av att bygga mindre idrottsanläggningar för breddidrott.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta kultur och utbildning som en övergripande prioritering för nästa generation av program inom sammanhållningspolitiken.

14.  Europaparlamentet stöder kraftfullt den roll som gränsöverskridande projekt och program spelar för att förbättra ungdomars utbildning, anställbarhet, inkludering och deltagande i samhället genom att man tar itu med de sociala problem som ungdomar brottas med i gränsområden, t.ex. arbetslöshet och radikalisering. Parlamentet efterlyser ett mer systematiskt samarbete mellan gränsområdena i syfte att förbättra möjligheterna för ungdomar på arbetsmarknaden och inom utbildning, yrkesutbildning, kultur, idrott och andra socialpolitiska områden.

15.  Europaparlamentet understryker att språkbarriärer fortfarande är ett stort hinder för gränsöverskridande samarbete, i synnerhet i gränsområden som saknar långa samarbetstraditioner. Parlamentet konstaterar att språket är en viktig faktor som ökar tilliten och bidrar till att minska sociokulturella problem. Parlamentet anser att en mer målinriktad användning av medel från ESI-fonderna samt ökade medel till språkteknik kan förbättra kommunikationen och därmed stödja ett systematiskt främjande av flerspråkighet och den språkliga mångfalden i Europa inom både allmän utbildning och yrkesutbildning i gränsområden, redan från förskolan, samt även genom att idrotts- och kulturevenemang anordnas.

16.  Europaparlamentet anser att det gränsöverskridande samarbetet mellan utbildningsinstitutioner bör stärkas genom att man underlättar gränsöverskridande skolbesök och fritidsaktiviteter för barn från en mycket tidig ålder för att ge dem en unik möjlighet, utanför den vanliga klassrumsundervisningen, att komma i direkt kontakt med och få direkt erfarenhet av sina grannars kulturella, språkliga och historiska mångfald.

17.  Europaparlamentet konstaterar att vissa gränsområden har ett gemensamt språk som inte är ett officiellt EU-språk. Parlamentet anser att ökade medel till undervisning i och främjande av mindre använda gränsöverskridande språk skulle stärka samarbetet, öka rörligheten över gränserna och berika den kulturella mångfalden och kulturarvet i dessa områden.

18.  Europaparlamentet upprepar att det är mycket viktigt att sammanföra huvudaktörer från forskarvärlden, näringslivet, högre utbildning, offentliga myndigheter och civilsamhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta gränsöverskridande partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och mellan dessa och företag i gränsområden för att främja rörligheten för studenter, lärare, kursledare och administrativ personal samt för doktorander och forskare, även inom yrkesutbildningsområdet. Parlamentet understryker att användningen av flerspråkighet inom sådana gränsöverskridande partnerskap kan bidra till att förbereda studenter för arbetsmarknaden på båda sidor om gränsen. Parlamentet anser att man även bör lägga vikt vid regionala minoritetsspråk, som alltid är i fara om det inte förs en stark språkpolitik. Parlamentet anser att EU-finansieringen bör fortsätta för att bevara och främja regionala minoritetsspråk.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta gränsöverskridande initiativ och olika typer av utbyten och interkulturell och utbildningsmässig verksamhet som syftar till att öka medborgarnas medvetenhet om rättsliga och administrativa krav i gränsområdena samt till att förbättra samarbetet mellan lokala myndigheter och kultur- och utbildningsinstitutioner.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta och främja ett ömsesidigt erkännande och bättre förståelse av utbildnings- och examensbevis, yrkesutbildning och yrkeskvalifikationer mellan grannregioner. Parlamentet rekommenderar därför att konkreta färdigheter införs i läroplanen i syfte att förbättra de gränsöverskridande sysselsättningsmöjligheterna, inbegripet validering och erkännande av färdigheter.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar en sammanslagning av de gemensamma offentliga tjänsterna och insatserna i angränsande gränsområden så att en rad målinriktade åtgärder kan utarbetas för att stödja lågutbildade och lågkvalificerade vuxna i gränsområdena och hjälpa dem att förbättra sina läs-, skriv- och räknekunskaper och sin digitala kompetens så att de får en bredare kompetens och högre kvalifikationer.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar gränsöverskridande samarbete och program för varvad yrkesutbildning mellan olika gränsområden. Parlamentet anser att ett bättre gränsöverskridande samarbete och investeringar i kompetens i gränsområden kommer att bidra till att överbrygga den befintliga kompetensklyftan, minska fattigdom, arbetslöshet och social utestängning samt åtgärda kompetensbrist och kompetensflykt i dessa perifera områden.

23.  Europaparlamentet anser att kulturell mångfald är särskilt viktig för gränsområden. Parlamentet uppmuntrar med eftertryck ett gränsöverskridande kulturellt samarbete inom och mellan gränsområdena genom ökat samarbete mellan kreativa människor och aktörer på kulturområdet, såsom konstnärer och företrädare för kulturella organisationer, förvaltningar och nätverk i konkreta gränsöverskridande och transeuropeiska projekt.

24.  Europaparlamentet upprepar att rörligheten för konstnärer och yrkesverksamma på kulturområdet har blivit ovärderlig när det gäller att främja Europas kulturella och sociala framsteg och utvecklingen av det regionala, nationella och europeiska kulturarvet. Parlamentet anser att man genom ett starkt gränsöverskridande samarbete inom kulturella och kreativa näringar, med särskilt fokus på mikroföretag samt små och medelstora företag (även genom kluster av företag), icke-statliga organisationer och små sammanslutningar, kan bidra till ett socioekonomiskt mervärde, hållbar sysselsättning och tillväxt, särskilt för ungdomar, samt främja kulturell och språklig mångfald och innovation. Parlamentet anser vidare att detta samarbete kommer att bidra till att bygga broar mellan medborgarna, öka den ömsesidiga förståelsen, hantera gemensamma utmaningar, stärka kulturell diplomati och skapa en europeisk identitet genom gemensamma initiativ inom projekt som rör det materiella och immateriella kulturarvet och projekt med koppling till kulturarvet, t.ex. genom gemensam barnomsorg, tillgång till flerspråkig utbildning samt partnerskap mellan utbildningsinstitutioner. Parlamentet betonar vikten av kulturella och kreativa näringar när det gäller att främja och bevara den kulturella mångfalden, stärka den sociala sammanhållningen, spela en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa och generera innovationseffekter inom många andra sektorer.

25.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ett gränsöverskridande kultursamarbete utgör ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling i gränsöverskridande områden, som påverkar ekonomin, den sociala sammanhållningen och miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna ta fram en gemensam strategi för utveckling av och stöd till kulturella och kreativa näringar i syfte att bygga en bro mellan dessa näringar och samhället och ekonomin för att främja smart och hållbar tillväxt i EU:s gränsområden.

26.  Europaparlamentet framhäver de orimliga hinder som finns för de kulturella och kreativa näringarna när det gäller tillgången till finansiering på grund av deras karaktär och storlek (dessa näringar utgörs främst av mikroföretag och små och medelstora företag) samt de problem som uppstår på grund av de ofta sämre ekonomiska resultaten i vissa gränsområden. Parlamentet upprepar sin åsikt att det är ytterst viktigt att utveckla kulturella och kreativa färdigheter samt kompetens på entreprenörsområdet för att råda bot på dessa strukturella brister.

27.  Europaparlamentet understryker att regionerna har en dokumenterad förmåga att utveckla gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa näringarna, och noterar de positiva effekterna av smart specialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bibehålla och stärka den befintliga politiken på detta område och att effektivt utnyttja de medel som finns tillgängliga inom EU-programmen och ESI-fonderna.

28.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken kan bidra positivt till att skapa nya idéer och möjligheter till samarbete mellan museer, orkestrar och gränsöverskridande radio- och tv-projekt i gränsområden genom att man kommer till rätta med de rättsliga och finansiella problem som konstnärer har med gemensamma gränsöverskridande projekt.

29.  Europaparlamentet stöder kraftfullt gränsöverskridande kulturprojekt och samarbete mellan europeiska kulturhuvudstäder och gränsområden i hela Europa i syfte att skapa en kedja av kulturella ”knutpunkter” och en ny dimension av europeiska kulturella nätverk där nya metoder för kulturell mångfald håller på att utvecklas och integreras i genomförandet av konkreta europeiska projekt.

30.  Europaparlamentet beklagar att kultur- och fritidsverksamhet ofta inte lyckas locka människor från olika gränsområden i grannländerna, trots att invånarna i dessa områden har liknande intressen och bor nära varandra. Parlamentet stöder de regionala EU-portaler som skapats i flera gränsområden för att ge människor tillgång till information om kultur- och fritidsverksamhet, och uppmuntrar främjandet av liknande portaler i alla gränsområden.

31.  Tack vare att det finns väletablerade kontakter mellan kulturella institutioner, kulturella och kreativa näringar och aktörer över gränserna är Europaparlamentet fast övertygat om att gränsområden kan skapa gynnsamma förhållanden för konstnärlig och kulturell rörlighet, och att de därför kan vara avgörande för tematisk turism och för att bidra till att marknadsföra Europa som ett konkurrenskraftigt och hållbart resmål, öka Europas attraktionskraft på det internationella planet samt att de dessutom aktivt kan blåsa nytt liv i den europeiska integrationsprocessen genom att främja kontakter mellan EU-medborgarna och skapa en gemensam känsla av samhörighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en kulturell dimension i de gränsöverskridande utvecklingsinitiativen – både för historiska kulturarvstillgångar och för samtida kreativitet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka sina insatser och investeringar för att utveckla en hållbar och långsiktig politik för kulturturism.

32.  Europaparlamentet påminner om att utbildning och kulturellt utbyte över gränserna främjar interkulturell dialog, ömsesidig förståelse, konfliktlösning och fredsbyggande, särskilt i gränsområden som varit drabbade av konflikter. Parlamentet framhåller i detta sammanhang de risker som brexit innebär för kontakterna mellan människor och rörligheten för studerande, elever, konstnärer och kulturarbetare i gränsområdena mellan Nordirland och Republiken Irland.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar olika åtgärder som syftar till att bekämpa alla former av diskriminering i gränsområden och till att undanröja hinder för utsatta människor när det gäller att hitta arbete och integreras i samhället. Parlamentet stöder i detta sammanhang främjandet och utvecklingen av sociala företag i gränsområden som en källa till nya arbetstillfällen, särskilt för utsatta grupper såsom arbetslösa ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

34.  Europaparlamentet är fast övertygat om att medier och kommunikation har potential att stärka EU:s gränsområden genom den kreativa sektorn och att digitala plattformar kan främja inkludering och bevara den kulturella mångfalden i dessa gränsområden. Parlamentet anser också att bio och tv liksom kreativa dokumentärer och andra former av digitalt innehåll är plattformar som kan användas för att stödja kulturarvet och särdragen i EU:s gränsområden.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar kraftfullt medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att förbättra spridningen av information om gränsöverskridande verksamhet och frågor inom kultur och utbildning, och att öka utbytet av bästa praxis på dessa områden genom att skapa en särskild portal och en särskild webbplats.

36.  Europaparlamentet understryker behovet av att ta itu med de särskilda utmaningar som hänger samman med konstnärlig och kulturell rörlighet när det gäller exempelvis social trygghet, beskattning (så att dubbelbeskattning av konstnärer och kulturarbetare undviks) och tillhandahållande av information om möjligheter till rörlighet (mobilitetsstipendier, bosättningsprogram osv.).

37.  Europaparlamentet betonar att idrottsturism är en allt viktigare sektor i den europeiska ekonomin. Parlamentet anser därför att medel bör avsättas för att bygga idrottsanläggningar så att turismen kan främjas genom idrott.

38.  Europaparlamentet konstaterar att gränsöverskridande samarbete, som är ett viktigt politiskt mål för EU, har bidragit till att mildra de negativa effekterna av inre gränser och kan leda till bättre gränsöverskridande resultat inom utbildning och kultur.

39.  Europaparlamentet stöder åtgärder för lärlingsutbildning och flerpartsplattformar i gränsområden som syftar till att förbättra kvaliteten på och utbudet och bilden av lärlingsutbildningar och främja gränsöverskridande rörlighet bland unga lärlingar. Parlamentet anser att man genom att sammanföra relevanta aktörer för att skapa gränsöverskridande möjligheter till lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring kommer att stärka konkurrensen och förbättra utbildning, kompetens och arbetsmarknaden i dessa regioner, och anser i synnerhet att det bör skapas praktikmöjligheter hos regionala och lokala institutioner som deltar i gränsöverskridande och internationellt samarbete.

40.  Europaparlamentet noterar att vissa gränsområden brottas med stora migrationsutmaningar. Parlamentet rekommenderar därför en effektiv användning av de medel som finns för EU:s gränsöverskridande program liksom utbyte av god praxis mellan lokala och regionala myndigheter i gränsområdena, inom ramen för integreringen av flyktingar som omfattas av internationellt skydd. Parlamentet understryker att nationella regeringar måste stödja lokala och regionala myndigheter i hanteringen av dessa utmaningar.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att samarbeta när det gäller att identifiera och avlägsna eventuella rättsliga eller administrativa hinder som försvårar gränsöverskridande utbildnings- eller kulturverksamhet, bland annat genom att harmonisera relevanta regelverk.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Rupert Matthews, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marlene Mizzi, Liliana Rodrigues, Algirdas Saudargas, Remo Sernagiotto, Francis Zammit Dimech

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

ECR

Angel Dzhambazki, Rupert Matthews, Remo Sernagiotto

GUE/NGL

Curzio Maltese

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Algirdas Saudargas, Michaela Šojdrová, Bogdan Brunon Wenta, Francis Zammit Dimech, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Silvia Costa, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Marlene Mizzi, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Jill Evans

0

-

 

 

1

0

ENF

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

10.7.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Aleksander Gabelic, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivana Maletić, Dimitrios Papadimoulis


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

32

+

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Lambert van Nistelrooij

S&D

Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Aleksander Gabelic,Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour,Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

VERTS/ALE

Terry Reintke, Monika Vana

1

-

ENF

Steve Briois

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande