Förfarande : 2017/2128(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0268/2018

Ingivna texter :

A8-0268/2018

Debatter :

PV 13/09/2018 - 4
CRE 13/09/2018 - 4

Omröstningar :

PV 13/09/2018 - 10.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0356

BETÄNKANDE     
PDF 795kWORD 77k
23.7.2018
PE 618.104v02-00 A8-0268/2018

om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel

(2017/2128(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Pavel Poc

PR_INI_ImplReport

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Allmän bakgrund och genomgång av uppgiftskällor

I maj 2017 begärde Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) att få utarbeta ett genomförandebetänkande om förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (nedan kallad förordningen). Betänkandet är ett led i ENVI-utskottets program för genomförandekontroll.

Enheten för efterhandsbedömningar vid direktoratet för konsekvensbedömningar och europeiskt mervärde (Europaparlamentets generaldirektorat för parlamentarisk utredning och analys, GD EPRS) bistod med sakkunskap om genomförandet av förordningen. För att få fram de erforderliga forskningsuppgifterna beställdes en studie med en utvärdering av förordningens genomförande. Resultaten arbetades in i en europeisk genomförandebedömning och offentliggjordes i april 2018(1).

Studien utgick från fyra sammanlänkade forskningslinjer:

–  Utvärdering av genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och av dess konsekvenser. Kartläggning av medlemsstaternas utnyttjande av undantagsbestämmelserna enligt artikel 53 i förordningen.

–  Bedömning av kriterier och kapacitet med avseende på en tillförlitlig och harmoniserad ”faroidentifiering” av verksamma ämnen.

–  Bedömning av medlemsstaternas kapacitet med avseende på ett tillförlitligt ”produktgodkännande av växtskyddsmedel” samt dess enhetlighet.

–  Kartläggning av rutiner för vetenskaplig utvärdering (riskbedömning) av verksamma ämnen som används i växtskyddsmedel.

Ingen omfattande studie av förordningens konsekvenser hade gjorts tidigare. Nya uppgifter och rön samlades in i genomförandebedömningen och är den främsta informationskällan för detta genomförandebetänkande.

Noteras bör att kommissionen i november 2016 offentliggjorde en färdplan för Refit(2) – en utvärdering av EU:s lagstiftning om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester – vars resultat väntas i början av 2019.

Huvudsyftet med båda utvärderingarna är att bedöma genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009. Även om kommissionens utvärdering har större räckvidd(3) är standarduppsättningen av bedömningskriterier identisk.

Vidare tillkännagav Europeiska ombudsmannen i februari 2016 sin slutsats i ärende 12/2013/MDC om Europeiska kommissionens praxis vid produktgodkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel. I sin roll som riskhanterare är kommissionen skyldig att se till att de verksamma ämnen som den godkänner är oskadliga för människors och djurs hälsa och för miljön. Ombudsmannen ansåg att kommissionen kanske är alltför slapphänt i sina metoder och inte tar tillräcklig hänsyn till försiktighetsprincipen.

Det finns även domar från EU-domstolen och andra förhandsavgöranden på området som föredraganden har tagit fasta på.

Kontroversen nyligen kring det förnyade godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat tydliggjorde ytterligare att tilltron till produktgodkännandet av växtskyddsmedel i EU har naggats rejält i kanten. I oktober 2017 förklarade kommissionen det europeiska medborgarinitiativet Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel(4) tillåtligt. Över en miljon medborgare uppmanade kommissionen ”att lägga fram ett förslag för medlemsstaterna om att förbjuda glyfosat, se över godkännandeförfarandet för bekämpningsmedel och fastställa bindande mål för hela EU om minskad användning av bekämpningsmedel”.

Mot denna bakgrund beslutade Europaparlamentet i februari 2018 att tillsätta ett särskilt utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (PEST), som bland annat ska analysera och utvärdera produktgodkännandeförfarandet för bekämpningsmedel i unionen, däribland de använda metoderna och deras vetenskapliga kvalitet, förfarandets oberoende av industrin samt insynen i beslutsprocessen och dess resultat.

Som uppföljning på sitt svar till medborgarinitiativet(5) föreslog kommissionen i april 2018 officiellt en riktad översyn av den allmänna livsmedelslagstiftningen och offentliggjorde ett förslag till förordning om insyn och hållbarhet i EU:s modell för riskbedömning i livsmedelskedjan(6), med ändringar av bland annat de förordningar vars genomförande diskuteras här.

Detta visar att utvärderingen av ett komplext regelsystem i syfte att harmonisera och övervaka utsläppandet av växtskyddsmedel på EU:s inre marknad ligger högt på den politiska dagordningen.

Alla de sakförhållanden som nämns ovan har satt sin prägel på detta betänkande. Föredraganden tar även fasta på andra relevanta studier och rapporter från nationella myndigheter och intressenter.

Förordningen i ett vidare sammanhang – EU:s politik för bekämpningsmedel

År 2006 antog kommissionen en tematisk strategi om hållbar användning av bekämpningsmedel i alla medlemsstater. Detta följde kommissionen samma år upp med ett förslag till förordning om upphävande av direktiv 91/414/EEG. Slutakten (förordning (EG) nr 1107/2009, som står i fokus här) offentliggjordes i EUT år 2009.

Förordningen innehöll bestämmelser om produktgodkännande av kommersiella växtskyddsmedel och om utsläppande på marknaden, användning och kontroll av dessa inom EU. Den innehöll dels bestämmelser om godkännande av verksamma ämnen, skyddsämnen och synergister som finns i växtskyddsmedel eller som växtskyddsmedel består av, dels bestämmelser om hjälpämnen och tillsatsämnen.

Ett nytt viktigt inslag i förordningen var ett antal stränga uteslutningskriterier(7) för godkännande av verksamma ämnen på EU-nivå. Kriterierna infördes i syfte att förbjuda de giftigaste ämnena från marknaden. Införandet av uteslutningskriterier innebär att godkännandeförfarandet nu utgår från ett farobaserat förhållningssätt, vilket inte var fallet med rådets direktiv 91/414/EEG.

Det farobaserade förhållningssättet underbyggdes av en annan princip i EU:s miljölagstiftning: försiktighetsprincipen. Medlemsstaterna ska i synnerhet inte hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring växtskyddsmedlets risker för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Förfaranden för godkännande av verksamma ämnen och produktgodkännande av växtskyddsmedel

I EU är växtskyddsmedel underkastade ett dubbelt godkännandeförfarande: verksamma ämnen godkänns på EU-nivå, och kommersiella växtskyddsmedel produktgodkänns sedan på medlemsstatsnivå.

Centralt i förordningen står tre viktiga instrument:

a)  Godkännande av verksamma ämnen genom nationella behöriga myndigheter, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och kommissionen tillsammans med medlemsstaternas experter (samlade i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder).

b)  Produktgodkännande av växtskyddsmedel som innehåller godkända verksamma ämnen.

c)  Efterlevnadskontroll av regleringsbeslut som fattats i samband med (produkt)godkännanden.

Godkännandet omfattar flera steg:

1.  Ansökan om godkännande skickas till ett EU-land kallat den rapporterande medlemsstaten.

2.  Den rapporterande medlemsstaten kontrollerar om ansökan är tillåtlig.

3.  Den rapporterande medlemsstaten utarbetar en bedömningsrapport.

4.  Efsa tillkännager sina slutsatser.

5.  Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder röstar om godkännande eller underkännande.

6.  Antagande i kommissionen.

7.  Offentliggörande av en förordning i Europeiska unionens officiella tidning.

Ett växtskyddsmedel innehåller i regel mer än en beståndsdel. Den beståndsdel som verkar mot skadegörare/växtsjukdomar kallas ”verksamt ämne”. Växtskyddsmedel innehåller minst ett godkänt verksamt ämne, som kan inbegripa mikroorganismer, feromoner och växtextrakt.

Utsläppandet på marknaden av växtskyddsmedel och deras användning kontrolleras av medlemsstaterna.

De största problemområdena

I sin europeiska genomförandebedömning identifierade EPRS ett antal problem med genomförandet av förordningen. I förslaget till betänkande fokuserar föredraganden i första hand på de aspekter som inverkar negativt på uppnåendet av hälso- och miljömålen.

Det handlar framför allt om att antalet undantag enligt artikel 53 ökar utan att tillfredsställande motiveringar lämnas och att ett antal viktiga aspekter inte bedöms tillräckligt (exempelvis oavsiktliga blandningar och kombinationseffekter, miljökonsekvenser för den biologiska mångfalden, degradation av bekämpningsmedel vid låga koncentrationer, utvecklingsimmunotoxicitet och utvecklingsneurotoxicitet).

Även om förordningen inneburit tydliga framsteg i fråga om förbättrat folkhälso- och miljöskydd genom införandet av farorelaterade uteslutningskriterier, hämmar otillräcklig harmonisering (t.ex. ekotoxikologi) ämnesutvärderingen och därmed även ett effektivt genomförande inom de berörda vetenskapliga områdena.

Även ett antal frågetecken kring insynen konstaterades vid utvärderingen. Särskilt problematisk är frånvaron av ekonomiskt genomförbara och överkomliga alternativ och otillräckliga satsningar på god jordbrukssed i samband med integrerat växtskydd och ökad användning av och tillgång till lågriskämnen. Förordningens mål och instrument tycks dessutom inte vara i linje med EU:s politik när det gäller jordbruk, livsmedelssäkerhet, klimatförändringar, hållbar användning av bekämpningsmedel samt gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder. Efterlevnadskontrollen av förordningen är problematisk. Det finns tecken på ökad handel med olagliga och förfalskade växtskyddsmedel på senare år.

Föredragandens rekommendationer

Föredraganden är övertygad om att det krävs fler insatser både på EU-nivå och nationellt för att få till stånd ett ändamålsenligt genomförande av förordningen. Även om förordningens hälso- och miljörelaterade mål uppges vara relevanta för de faktiska behoven visar utvärderingen att dessa båda mål inte uppnås i praktiken. Detta är följden av problem med det praktiska genomförandet av de tre huvudinstrument i förordningen som EPRS lyfter fram i sin utvärdering, alltså a) godkännande av ämnen, b) produktgodkännande av växtskyddsmedel som innehåller godkända ämnen, och c) efterlevnadskontroll av regleringsbeslut som fattats i samband med (produkt)godkännandena.

Vad gäller negativa folkhälso- och miljökonsekvenser ser föredraganden flera aspekter av genomförandet som särskilt problematiska, bland annat följande: missbruk av produktgodkännanden i nödsituationer, vilket kommer till uttryck i ett ökat antal undantag enligt artikel 53, flitig användning av ”förfarandet med bekräftande uppgifter”, förordningens förenlighet med försiktighetsprincipen, ofullständig harmonisering av uppgiftskrav och metoder som används på vissa vetenskapliga områden för att utvärdera ämnen mot uteslutningskriterierna.

Föredraganden välkomnar kommissionens nyligen framlagda förslag om insyn och hållbarhet i EU:s modell för riskbedömning, som bland annat omfattar växtskyddsmedel, men konstaterar samtidigt att det inte ger tillräckligt utrymme åt vissa av de viktigare aspekterna av regleringsbeslutsprocessen, särskilt riskhanteringsfasen i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i samband med att aktiva ämnen ska godkännas. Ökad insyn behövs även i delar av de produktgodkännanden som utfärdas av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Ett ändamålsenligt genomförande kan dessutom inte uppnås utan bättre harmonisering med EU:s politik och utan ökade incitament att främja alternativa lösningar.

De tillgängliga uppgifterna visar att efterlevnadskontrollen av regleringsbesluten enligt denna förordning är otillräcklig och att bättre kontroller krävs på nationell nivå.

(1)

http://www.europarl.europa.eu/thinktank/sv/document.html?reference=EPRS_STU%282018%29615668.

(2)

https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/refit_en.

(3)

Utvärderingen omfattar framför allt förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, som står i centrum för detta genomförandebetänkande, och förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung.

(4)

http://ec.europa.eu/citizens-initiative/public/initiatives/successful/details/2017/000002/sv?lg=sv.

(5)

http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/3/2017/EN/C-2017-8414-F1-EN-MAIN-PART-1.PDF.

(6)

https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/initiatives/com-2018-179_sv.

(7)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 slår fast att ett aktivt ämne ska godkännas endast om det inte klassificeras som cancerogent, mutagent, reproduktionstoxiskt, persistent och bioackumulerande, toxiskt för miljön eller hormonstörande för människor och för arter som inte är mål för bekämpningen. Detta innebär att det verksamma ämnet, om det till följd av faroidentifieringen får en klassificering som uppfyller något av de nyss nämnda uteslutningskriterierna, bör förbjudas och inte få användas i växtskyddsmedel i EU (Bozzini 2018, bilaga II till den europeiska genomförandebedömningen, s. 21).


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel

(2017/2128(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung(5),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 18 februari 2016 i ärende 12/2013/MDC om kommissionens praxis vid produktgodkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel (pesticider)(6),

–  med beaktande av den europeiska genomförandebedömningen av förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt dess relevanta bilagor, som offentliggjordes av Europaparlamentets utredningstjänst (GD EPRS)(7) i april 2018,

–  med beaktande av domarna från Europeiska unionens domstol av den 23 november 2016 i mål C-673/13, kommissionen mot Stichting Greenpeace Nederland och PAN Europe, och mål C-442/14, Bayer CropScience mot College voor de toelating van gewasbeschermingsmiddelen en biociden,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 april 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan och ändring av förordning (EG) nr 178/2002 [om allmän livsmedelslagstiftning], direktiv 2001/18/EG [om avsiktlig utsättning av genmodifierade organismer i miljön] samt förordningarna (EG) nr 1829/2003 [om genmodifierade foder och livsmedel], (EG) nr 1831/2003 [om fodertillsatser], (EG) nr 2065/2003 [om rökaromer], (EG) nr 1935/2004 [om material i kontakt med livsmedel], (EG) nr 1331/2008 [om ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer], (EG) nr 1107/2009 [om växtskyddsmedel] och (EU) 2015/2283 [om nya livsmedel](8),

–  med beaktande av mandatet för och arbetet i Europaparlamentets särskilda utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0268/2018), och av följande skäl:

A.  Utvärderingen av genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 (nedan kallad förordningen) visade att målen att skydda människors hälsa, djurs hälsa och miljön inte uppnås helt och att förbättringar skulle kunna göras för att uppnå alla mål i förordningen.

B.  Utvärderingen av genomförandet av förordningen bör beaktas tillsammans med EU:s övergripande politik för bekämpningsmedel, däribland bestämmelserna i direktiv 2009/128/EG (om hållbar användning av bekämpningsmedel), förordning (EU) nr 528/2012 (om biocidprodukter), förordning (EG) nr 396/2005 (om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester), och förordning (EG) nr 178/2002 (om allmän livsmedelslagstiftning).

C.  Genomförandet av förordningen är inte tillfredsställande och bör ligga i linje med relaterad EU-politik, bland annat avseende bekämpningsmedel.

D.  Tillgängliga uppgifter visar att det praktiska genomförandet av förordningens tre huvudinstrument – godkännanden, produktgodkännanden och efterlevnadskontroll av regleringsbeslut – lämnar utrymme för förbättringar och inte säkerställer ett komplett fullgörande av målen i förordningen.

E.  Vissa bestämmelser i förordningen har inte tillämpats alls av kommissionen, särskilt artikel 25 om godkännande av skyddsämnen och synergister och artikel 27 om en förteckning över icke godkända tillsatsämnen.

F.  Andra centrala bestämmelser såsom tillämpning av uteslutningskriterierna för verksamma ämnen som är hormonstörande har försenats avsevärt till följd av kommissionens olagliga agerande.

G.  Vissa intressenter har uttryckt oro kring det i lag fastställda utvärderingsupplägget, särskilt när det gäller vem som ska ta fram de vetenskapliga studierna och bevis för utvärderingarna av verksamma ämnen, samt användningen av ett farobaserat förhållningssätt under dessa utvärderingar.

H.  Bevisbördan bör fortsatt ligga på sökanden för att offentliga medel inte ska spenderas på studier som i slutändan kan gagna privata intressen. Insyn måste säkerställas i alla etapper av produktgodkännandet som ska ligga helt i linje med de immateriella rättigheterna, samtidigt som goda laboratorieprinciper upprätthålls konsekvent inom hela unionen.

I.  Det finns frågetecken kring det praktiska genomförandet av det fastställda utvärderingsupplägget. Framför allt finns stora frågetecken kring den ofullständiga harmoniseringen av uppgiftskrav och metoder som kan hämma utvärderingsprocessen.

J.  Hur de nationella behöriga myndigheterna presterar konstaterades vara en tungt vägande faktor som påverkar utvärderingen av verksamma ämnen. Medlemsstaterna uppvisar betydande skillnader i fråga om tillgänglig expertis och personal. Förordningen och tillhörande rättsliga krav tillämpas inte enhetligt i medlemsstaterna, vilket får betydande konsekvenser för hälsan och miljön.

K.  Insynen i alla skeden av godkännandeförfarandet bör förbättras vilket skulle kunna bidra till att främja allmänhetens förtroende för det system som reglerar växtskyddsmedel. Insynen i de behöriga myndigheternas verksamhet i samband med produktgodkännande är också i många fall otillfredsställande. Kommissionen har föreslagit ändringar i den allmänna livsmedelslagstiftningen i syfte att komma tillrätta med frågetecknen kring uppgifterna och bevisen som tillhandhålls vid utvärderingen och att öka insynen.

L.  Produktgodkännanden av växtskyddsmedel, som uteslutande äger rum på nationell nivå, drabbas ofta av förseningar i samband med riskhanteringsbeslut. Detta leder i vissa fall till en ökning av antalet produktgodkännanden som medlemsstaterna beviljar enligt undantaget i artikel 53 i förordningen. Det finns fall där sådana undantag används på ett sätt som strider mot lagstiftarens ursprungliga avsikt.

M.  I förordningen införs en bestämmelse om att integrerat växtskydd borde ha blivit en del av de föreskrivna verksamhetskraven enligt reglerna för tvärvillkor i den gemensamma jordbrukspolitiken, men detta har ännu inte har skett.

N.  De tillgängliga uppgifterna visar att denna reglering på EU-nivå stärker och ger mervärde åt de nationella insatserna och åtgärderna.

O.  Vanligtvis studeras alternativ på allvar först efter att de rättsliga kraven har ändrats, som t.ex. då det förlängda förbudet mot neonikotinoider senast utvärderades (den 30 maj 2018)(9) och det visade sig att för 78 % av användningsområdena för neonikotinoider finns det icke-kemiska alternativ som är redo att användas.

P.  Inga nya verksamma ämnen har lagts fram för godkännande sedan den 31 maj 2016. Det är viktigt med innovation och utveckling av nya produkter, särskilt lågriskprodukter.

Q.  Tillgången på förfalskade bekämpningsmedel på marknaden är ett verkligt bekymmer. Förfalskade bekämpningsmedel kan vara skadliga för miljön och kan även minska förordningens effektivitet.

Huvudsakliga slutsatser

1.  Europaparlamentet anser att EU är rätt nivå för fortsatta regleringsåtgärder i fråga om bekämpningsmedel.

2.  Europaparlamentet påpekar att miljöåtgärder i syfte att förebygga, begränsa och hejda spridningen av patogener och skadegörare även fortsatt måste stå i centrum för alla befintliga och framtida åtgärder.

3.  Europaparlamentet anser att ett antagande och genomförande av förordningen utgör ett avgörande steg framåt när det gäller hanteringen av växtskyddsmedel inom EU jämfört med tidigare.

4.  Europaparlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de små och medelstora företagens roll i utvecklingen av nya produkter, eftersom dessa företag ofta saknar de mycket stora resurser som krävs i utvecklingen och godkännandet av nya ämnen.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över att förordningen inte har genomförts på ett ändamålsenligt sätt och att dess mål när det gäller jordbruksproduktion och innovation därför inte uppnås i praktiken. Parlamentet understryker att antalet verksamma ämnen i bekämpningsmedel minskar delvis på grund av en låg innovationsgrad.

6.  Europaparlamentet påminner om att det finns ett stort behov av ett integrerat tillvägagångssätt och att förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om växtskyddsmedel(10) måste ingå i bedömningen, genom att dess resultat används för att minska mängderna och därmed riskerna och de negativa konsekvenserna för hälsan och miljön.

7.  Europaparlamentet konstaterar att förordningens mål, instrument och genomförande inte alltid ligger tillräckligt i linje med EU:s politik när det gäller jordbruk, hälsa, djurskydd, livsmedelssäkerhet, vattenkvalitet, klimatförändringar, hållbar användning av bekämpningsmedel samt gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet påminner om att försiktighetsprincipen är en allmän princip inom unionen som fastställs i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att den syftar till att garantera en hög skyddsnivå för miljön genom förebyggande beslut när det föreligger en risk. Parlamentet upprepar att denna princip uppenbarligen inte tillämpas rent allmänt när det gäller riskanalyser av bekämpningsmedel.

9.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att kraven för godkännande av skyddsämnen och synergister ännu inte har tillämpats, vilket strider mot artikel 25 i förordningen.

10.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att förteckningen över icke godkända tillsatsämnen fortfarande inte har antagits, särskilt efter införandet av förbudet mot att använda POEA i kombination med glyfosat, vilket har belyst den skadliga inverkan en del tillsatsämnen kan ha.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens pågående Refit-utvärdering av förordning (EG) nr 1107/2009, som planeras vara klar till november 2018. Parlamentet förväntar sig att dessa slutsatser blir ett lämpligt underlag för medlagstiftarnas diskussioner om den framtida utvecklingen av förordningen.

12.  Europaparlamentet är bekymrat över den i vissa medlemsstater stadigt ökande användningen, och de identifierade fallen av missbruk, av produktgodkännanden i nödsituationer enligt artikel 53. Parlamentet noterar att en del medlemsstater använder artikel 53 i betydligt högre utsträckning än andra. Parlamentet noterar att Efsa tillhandahåller tekniskt bistånd i enlighet med artikel 53.2, genom att granska användningen av produktgodkännanden i nödsituationer. Parlamentet noterar resultaten av Efsas undersökning av produktgodkännanden i nödsituationer för tre neonikotinoider under 2017, som visar att vissa av dessa produktgodkännanden var nödvändiga och höll sig inom ramen för de parametrar som har fastställts i lagstiftningen, medan andra inte var motiverade. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna tillhandahåller de uppgifter som behövs för att Efsa ska kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av att politiskt beslutsfattande präglas av regulatorisk vetenskap, som producerar verifierbara och upprepningsbara bevis med hjälp av internationellt överenskomna vetenskapliga principer, såsom riktlinjer, god laboratoriesed och sakkunniggranskad forskning.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över att den ofullständiga harmoniseringen av uppgifts- och testkrav inom vissa vetenskapliga områden leder till ineffektiva arbetsmetoder, bristande förtroende bland de nationella myndigheterna och förseningar i förfarandet för produktgodkännande, vilket kan få direkta negativa effekter för människors hälsa, djurs hälsa, miljön och jordbruksproduktionen.

15.  Europaparlamentet beklagar den bristande offentliga tillgängligheten av information om utvärderings- och produktgodkännandeförfarandet samt den begränsade tillgången till information. Parlamentet beklagar att graden av insyn i de rapporterande medlemsstaterna är låg (i samband med godkännandeförfarandet), och förslår att informationens tillgänglighet och användarvänlighet skulle kunna förbättras i det skede där Efsa är inkopplad och att insyn i riskhanteringsskedet tycks saknas och även upplevs som problematisk av intressenterna. Parlamentet välkomnar Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) ansträngningar att öka insynen och användarvänligheten genom sin webbplats och anser att denna modell skulle kunna användas i framtiden för att förbättra insynen.

16.  Europaparlamentet framhåller att huruvida förfarandet för produktgodkännande av växtskyddsmedel betraktas som trovärdigt eller inte i hög grad beror på allmänhetens förtroende för de EU-byråer som tillhandahåller de vetenskapliga yttranden som ligger till grund för godkännanden och riskhantering. Parlamentet understryker att det är viktigt med insyn i den vetenskapliga bedömningsprocessen för att behålla allmänhetens förtroende. Parlamentet begär därför att organen i fråga ska ges tillräcklig finansiering samt nödvändiga personalresurser för att de ska kunna säkerställa ett oberoende och öppet förfarande för produktgodkännande i god tid. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att kommissionen i sin Refit-utvärdering av den allmänna livsmedelslagstiftningen drog slutsatsen att Efsa har varit ytterst öppen och delat med sig av uppgifter inom ramen för de stränga sekretessregler som har fastställts av medlagstiftarna. Parlamentet välkomnar dessutom Efsas ständiga ansträngningar att förbättra sitt system för att säkerställa oberoende och kunna hantera eventuella intressekonflikter, vilket revisionsrätten lovordade som det mest avancerade systemet bland de granskade byråerna 2012 och som nyligen uppdaterades i juni 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå förbättringar för att ytterligare stärka insynen i regleringsprocessen, bland annat genom att ge tillgång till uppgifter från säkerhetsstudier som lämnats in av tillverkarna som en del av deras ansökningar om produktgodkännande för försäljning av växtskyddsmedel inom EU. Parlamentet erkänner behovet av att se över förfarandet för att förbättra utvärderingarna, öka oberoendet hos de myndigheter som fått i uppdrag att utföra studierna, undvika intressekonflikter och göra förfarandet mer öppet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en katalog över användningsområden på EU-nivå i syfte att förbättra harmoniseringen av regleringen.

18.  Europaparlamentet beklagar att de växtskyddsmedel som finns tillgängliga på marknaden och användarnas användning av dem i vissa fall inte nödvändigtvis uppfyller produktgodkännandevillkoren för medlens sammansättning och användning. Parlamentet poängterar att icke-professionell användning om möjligt bör begränsas för att minska missbruket.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av utbildning för professionella användare för att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och lämpligt sätt. Parlamentet anser att det är lämpligt att göra skillnad mellan professionella användare och icke-professionella användare. Parlamentet noterar att växtskyddsmedel används i privata trädgårdar, på järnvägsspår och i offentliga parker.

20.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaternas rätt att avvisa produktgodkända växtskyddsmedel inte påverkas.

21.  Europaparlamentet poängterar att förordningen bättre bör spegla behovet av att främja jordbruksmetoder som bygger på integrerat växtskydd, bland annat genom att stimulera utvecklingen av lågriskämnen. Parlamentet understryker att avsaknaden av tillgängliga växtskyddsmedel med låg risk står i vägen för utvecklingen av ett integrerat växtskydd. Parlamentet konstaterar bekymrat att av totalt nästan 500 tillgängliga ämnen på EU-marknaden är det endast tio som godkänts som växtskyddsmedel med låg risk.

22.  Europaparlamentet understryker att produktgodkännandet och främjandet av icke-kemiska bekämpningsmedel med låg risk är en viktig åtgärd för att stödja växtskydd med liten tillförsel av bekämpningsmedel. Parlamentet erkänner behovet av ökad forskning om dessa produkter då deras sammansättning och funktion skiljer sig radikalt från konventionella produkter. Parlamentet understryker att detta även inbegriper behovet av ökad expertis inom Efsa och de behöriga nationella myndigheterna för att utvärdera dessa biologiska verksamma ämnen. Parlamentet betonar att växtskyddsmedel med biologiskt ursprung bör utvärderas lika strikt som andra ämnen. I linje med sin resolution av den 8 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, utanför den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, för att fastställa ett påskyndat förfarande för utvärdering, produktgodkännande och registrering av bekämpningsmedel med låg risk.

23.  Europaparlamentet anser att förordning (EG) nr 1107/2009 också bör anpassas så att bättre hänsyn tas till ämnen som inte betraktas som växtskyddsmedel och som, när de används för att skydda växter, regleras genom förordningen. Parlamentet konstaterar att dessa ämnen utgör intressanta alternativ i samband med integrerade produktionsmetoder och vissa biologiska bekämpningsmedel.

24.  Europaparlamentet understryker att växtskyddsmedel för mindre användningsområden bör uppmärksammas och främjas särskilt då de ekonomiska incitamenten för företag att utveckla sådana produkter är mycket små. Parlamentet välkomnar inrättandet av samordningscentrumet för mindre användningsområden som ett forum för att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna, odlarorganisationerna och branschen, genom att utarbeta lösningar för mindre användningsområden.

25.  Europaparlamentet framhåller att många produktgodkända växtskyddsmedel inte har utvärderats mot EU-standarder på mer än 15 år på grund av förseningar i förfarandena för produktgodkännande.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa ett innovationsvänligt regelverk för att göra det möjligt att ersätta äldre kemikalier med nya och bättre växtskyddsmedel. Parlamentet betonar att det är viktigt att ha tillgång till ett brett utbud av växtskyddsmedel med olika verkningssätt för att undvika resistensutveckling och upprätthålla effektiviteten i appliceringen av växtskyddsmedel.

27.  Europaparlamentet är bekymrat över att harmoniseringen av riktlinjer ännu inte har konsoliderats.

28.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av riktlinjer eller ofullständiga riktlinjer innebär betydande brister som får negativa konsekvenser för förordningens genomförande och därmed även för uppnåendet av dess mål.

29.  Europaparlamentet poängterar att tillgängliga vägledningsdokument inte alltid är rättsligt bindande, vilket skapar osäkerhet om vilka regler som gäller för de sökande och sår tvivel kring resultaten av de utvärderingar som gjorts i samband med godkännandeförfarandena.

30.  Europaparlamentet välkomnar konceptet med det zonbaserade systemet och dess mål att underlätta ett effektivt produktgodkännande av växtskyddsmedel. Parlamentet anser att förfarandet för ömsesidigt erkännande är centralt för att fördela arbetsbördan och främja iakttagandet av tidsfristerna. Parlamentet beklagar genomförandeproblemen i samband med principen om ömsesidigt erkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att det zonbaserade systemet ska fungera bättre. Parlamentet understryker att ett fullständigt genomförande av den befintliga lagstiftningen bör syfta till att undvika dubbelarbete och göra nya ämnen tillgängliga för jordbrukare utan onödiga dröjsmål.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av kunskapsutbyte och ny kompetens i fråga om alternativ till kemiska bekämpningsmedel och integrerat växtskydd, bland annat hur man fastställer det optimala växelbruket för jordbrukarnas respektive marknader och klimatförhållanden. Parlamentet konstaterar vidare att åtgärder för detta redan har vidtagits i den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet inom de rådgivningstjänster inom jordbruket som finansieras inom ramen för landsbygdsutvecklingen.

32.  Europaparlamentet är bekymrat över att så få nya ämnen godkänns, samtidigt som andra ämnen har tagits bort från marknaden. Parlamentet betonar att det krävs en lämplig verktygslåda med växtskyddsmedel för att jordbrukarna ska kunna säkra EU:s livsmedelsförsörjning.

33.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s befintliga vetenskapsbaserade utvärderingssystem för växtskyddsmedel på senare tid har ifrågasatts alltmer. Parlamentet betonar att man måste bevara och ytterligare stärka ett vetenskapligt robust och objektivt system som grundar sig på sakkunniggranskade bevis. Dessa bevis ska ha sitt ursprung i ett öppet, oberoende och tvärvetenskapligt synsätt som ska tillämpas vid godkännandet av alla verksamma ämnen, i linje med EU:s principer för riskanalys och försiktighetsprincipen enligt den allmänna livsmedelslagstiftningen. Parlamentet begär att man inom förfarandet för förnyat godkännande av verksamma ämnen ska beakta den praktiska användningen av växtskyddsmedel liksom vetenskaplig och teknisk utveckling på området. Parlamentet framhåller att det nuvarande systemet för utvärdering och produktgodkännande är komplext, vilket leder till att de föreskrivna tidsfristerna inte följs och kan innebära att systemet som helhet inte fungerar som det ska. Parlamentet betonar följaktligen att systemet behöver ses över och förenklas.

34.  Europaparlamentet uppmärksammar obalansen i antalet ansökningar mellan några medlemsstater i samma zon med liknande storlek och jordbruksförhållanden.

Rekommendationer

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att förordningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på deras specifika roller i (produkt)godkännandeförfarandena.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra situationen med de behöriga nationella myndigheternas allvarliga och ständiga personalbrist vilket leder till förseningar vid faroidentifieringen och den första riskbedömningen som genomförs av medlemsstaterna.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att skyddet av människors hälsa, djurs hälsa och miljön är viktiga mål i lagstiftningen, samtidigt som jordbruksproduktionen ska förbättras och jordbrukssektorns konkurrenskraft bevaras.

38.  Europaparlamentet uppmanar industrin att tillhandahålla alla data och vetenskapliga studier i ett elektroniskt och maskinläsbart standardformat till den rapporterande medlemsstaten och EU-byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en harmoniserad modell för indata för att underlätta datautbytet mellan medlemsstaterna i alla skeden av förfarandet. Parlamentet erkänner att dessa data måste hanteras i enlighet med EU:s dataskyddslagstiftning och immaterialrättsliga lagstiftning.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 9 i förordningen om godtagande av ansökan och enbart godkänna kompletta ansökningar för att utvärdera det verksamma ämnet.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en fullständig och enhetlig tillämpning av de farorelaterade uteslutningskriterierna, utifrån den befintliga harmoniserade vägledningen, och att se till att ämnen bedöms med avseende på sin risk endast om det finns bevis för att de inte uppvisar farliga egenskaper (som föranleder uteslutning), såsom förordningen kräver.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till slut genomföra bestämmelserna för tillsatsämnen, skyddsämnen och synergister, upprätta en förteckning över icke godkända tillsatsämnen och regler så att skyddsämnen och synergister testas på EU-nivå, och se till att enbart de kemikalier som uppfyller kraven i EU:s godkännandekriterier får komma ut på marknaden.

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tolkning av försiktighetsprincipen i Refit-utvärderingen av den allmänna livsmedelslagstiftningen(11), nämligen att försiktighetsprincipen inte är ett alternativ till utan snarare en särskild form av riskhantering. Parlamentet påminner om att detta synsätt även får stöd i EU-domstolens domar(12). Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida uteslutningskriterierna som fastställs i förordningen är ändamålsenliga i detta avseende.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att när de agerar som riskhanterare i (produkt)godkännandeförfarandena tillämpa försiktighetsprincipen i vederbörlig ordning och särskilt uppmärksamma skyddet av känsliga befolkningsgrupper enligt definitionen i artikel 3.14 i förordningen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, byråerna och de behöriga myndigheterna att se över och förbättra sin kommunikation när det gäller riskbedömningsförfarandena och riskhanteringsbesluten i syfte att öka allmänhetens förtroende för produktgodkännandesystemet.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av de nationella förfarandena för produktgodkännande i syfte att begränsa undantagen och förlängningarna enligt artikel 53 i förordningen till verkliga nödsituationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda sina kontrollrättigheter enligt artikel 53.2 och 53.3. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att fullt ut uppfylla kravet att lämna information till andra medlemsstater och kommissionen enligt artikel 53.1, särskilt vad gäller åtgärder som vidtas för att säkerställa säkerheten för användare, känsliga befolkningsgrupper och konsumenter.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa metoder för att avgöra när vissa undantag bör tillämpas, särskilt i fråga om ”försumbar exponering” eller ”allvarlig fara för växtskyddet” utan att ändra lagens ordalydelse eller andemening. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på att eventuella nytolkningar av begreppet ”försumbar exponering” som ”försumbar risk” skulle strida mot ordalydelsen och andemeningen i lagen.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för forskningsinitiativ när det gäller verksamma ämnen, däribland biologiska ämnen med låg risk, och växtskyddsmedel inom ramarna för Horisont Europa och den fleråriga budgetramen för 2021-2027. Parlamentet understryker vikten av ett regelverk för växtskyddsmedel på EU-nivå som skyddar miljön och människors hälsa och som också främjar forskning och innovation för att utveckla effektiva och säkra växtskyddsmedel, samtidigt som man säkerställer hållbara jordbruksmetoder och integrerat växtskydd. Parlamentet framhåller att det behövs ett brett utbud av säkra och effektiva verktyg för att skydda växter. Parlamentet framhåller den potential som precisionsjordbruksmetoder och teknisk innovation kan ha för att hjälpa jordbrukarna inom EU att optimera skadedjursbekämpningen på ett mer riktat och hållbart sätt.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt begränsa användningen av förfarandet med bekräftande uppgifter till det ändamål som avses i artikel 6 f i förordningen, dvs. om det fastställs nya krav under utvärderingsförfarandet eller som ett resultat av nya vetenskapliga och tekniska rön. Parlamentet betonar att fullständig dokumentation är viktigt för godkännande av verksamma ämnen. Parlamentet beklagar att förfarandet med undantag på grund av bekräftande uppgifter har lett till att vissa växtskyddsmedel som annars skulle ha förbjudits blivit kvar på marknaden under en längre tid.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insynen i förfarandena i stort, bland annat genom att tillgängliggöra detaljerade mötesanteckningar om diskussionerna i kommittéförfarandet och de olika partnernas respektive ståndpunkter, och i synnerhet genom att förklara och motivera besluten som fattas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att förordningen och dess genomförande stämmer bättre överens med EU:s lagstiftning och politik på detta område, särskilt med direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel, och att skapa incitament, däribland genom att tillgängliggöra tillräckliga resurser som på kort sikt främjar och stimulerar utveckling och användning av säkra och giftfria alternativ till växtskyddsmedel. Parlamentet konstaterar att oundviklig inverkan på arter som inte är mål för bekämpning inte beaktas i regelverket, särskilt bin och andra pollengivare och andra insekter som är viktiga för jordbruket, eftersom de livnär sig på skadegörare. Parlamentet noterar att man i en färsk vetenskaplig studie framhåller ”insekternas undergång” som tar sig uttryck i att 75 % av de bevingade insekterna helt har försvunnit från vissa regioner i Tyskland, även i naturreservat där inga bekämpningsmedel används inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa samstämdhet mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och lagstiftningen som rör växtskyddsmedel, genom att i synnerhet låta skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och direktiv 2009/128/EG stå kvar i förteckningen över föreskrivna verksamhetskrav (SMR 12 och SMR 13), i enlighet med kommissionens förslag till förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken(13).

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ändamålsenlig efterlevnadskontroll av förordningen, särskilt avseende kontroller av växtskyddsmedel som marknadsförs i EU, oavsett om de tillverkats i EU eller importerats från tredjeländer.

°

°  °

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)

EUT L 70, 16.03.2005, s. 1.

(3)

EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(4)

EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2017)0042.

(6)

https://www.ombudsman.europa.eu/sv/cases/decision.faces;jsessionid=2CF1005EC0CA549CD5231E16E61D8030.

(7)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/615668/EPRS_STU(2018)615668_EN.pdf.

(8)

COM(2018)0179.

(9)

Slutsatser från Agence nationale de sécurité sanitaire de l’alimentation, de l’environnement et du travail (ANSES), Frankrike, 2018.

(10)

EUT L 324, 10.12.2009, s. 1.

(11)

SWD(2018)0038.

(12)

T.ex. tribunalens dom av den 9 september 2011 i mål T-257/07, Frankrike mot kommissionen, ECLI:EU:T:2011:444.

(13)

Förslag till förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken – COM(2018)0392.


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (22.6.2018)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel

(2017/2128(INI))

Föredragande av yttrande: Peter Jahr

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar vikten av ett regelverk som främjar konkurrens samt stimulerar och underlättar forskning och innovation för att utveckla bättre och säkrare växtskyddsmedel, samtidigt som tillgången till ett brett utbud av växtskyddsmedel säkerställs. Parlamentet anser att framtida översyner av regelverket bör främja godkännande av växtskyddsmedel som är förenliga med hållbara jordbrukssystem samt är miljövänliga och effektiva och har överkomligt pris och som även tar hänsyn till inverkan på arter som inte är mål för bekämpning, särskilt bin och andra pollengivare och insekter som är viktiga för jordbruket, som naturliga predatorer mot skadegörare.

2.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s godkännandeprocess för växtskyddsmedel är en av de strängaste i världen och för närvarande tar mer än elva år, varvid det i genomsnitt krävs över 200 vetenskapliga studier och kostar mer än 220 miljoner euro att få ut en produkt på EU-marknaden. Parlamentet understryker att det effektivaste sättet att uppnå förordningens uppsättning mål är att ge jordbrukare och producenter, oberoende av vilken medlemsstat de verkar i, tillgång till ett brett spektrum av verksamma ämnen och växtskyddsmedel med hjälp av vilka de kan hantera skadegörare effektivt. Parlamentet betonar att tillgången till ett stort utbud av växtskyddsmedel utgör grunden för en meningsfull minskningsstrategi, eftersom jordbrukarna annars skulle vara beroende av mindre riktade och därför mindre effektiva växtskyddsmedel, vilket i sin tur skulle leda till högre förbrukning. Parlamentet uttrycker därför sin oro över att endast ett litet antal nya verksamma ämnen har godkänts sedan ikraftträdandet av förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet framhåller att bara åtta nya verksamma ämnen har godkänts på unionsmarknaden sedan man började tillämpa den nuvarande lagstiftningen. Parlamentet betonar att hållbara växtskyddsmedel med låg risk (och de verksamma ämnena i dessa) här spelar en avgörande roll. Parlamentet betonar det faktum att jordbrukarna, om de inte har tillgång till växtskyddsmedel, inte kan undvika att det utvecklas vissa naturliga patogener på deras grödor som kan äventyra livsmedelssäkerheten.

3.  Europaparlamentet påpekar att denna förordning ingår i den bredare EU-regleringen av växtskyddsmedel, som också omfattar direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, förordningen om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, och att alla fyra delarna måste behandlas tillsammans för att man ska kunna avgöra huruvida de är ändamålsenliga, inbegripet när det gäller att minska den totala volym växtskyddsmedel som används, i synnerhet genom att medlemsstaterna och kommissionen säkerställer genomförandet av integrerat växtskydd (IPM) och främjar användning av bekämpningsmedel och jordbruksmetoder som är förknippade med låg risk. Parlamentet påminner om att det finns ett väsentligt behov av ett helhetsperspektiv och om att förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel bör beaktas.

4.  Europaparlamentet noterar att en korrekt och lämplig användning av växtskyddsmedel måste uppfylla bestämmelserna i direktiv 2009/128/EG, och särskilt de allmänna principerna för integrerat växtskydd och dess helhetsperspektiv. Parlamentet beklagar att dessa principer inte genomförs enligt sin fulla potential i medlemsstaterna och att utvecklingen av integrerat växtskydd förhindras av den begränsade tillgången till kemikaliefria bekämpningsmedel med låg risk, däribland alternativa växtskydd förknippade med låg risk. Parlamentet påpekar att resistens är oundvikligt biologiskt sett när det gäller skadedjur och sjukdomar som förökar sig snabbt. Parlamentet betonar att användning av integrerat växtskydd utgör ett sätt att förebygga resistens och behovet av att undvika ytbehandling när ofta inte ens ett enda skadedjur upptäcks.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av kontinuerlig utbildning och fortbildning för jordbrukare i en korrekt och lämplig användning av växtskyddsmedel. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och behöriga myndigheter att bättre utnyttja alla tillgängliga åtgärder för att göra användningen av växtskyddsmedel säkrare och minska negativa miljöeffekter. Parlamentet påminner om behovet av att skilja mellan yrkesmässig användning och privat användning av växtskyddsmedel, då dessa inte omfattas av samma skyldigheter, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att göra en ordentlig åtskillnad mellan dessa två typer av användning och att som en följd av detta anpassa reglerna. Parlamentet betonar att växtskyddsmedel inte bara används inom jordbruket, utan även för ogräs- och skadedjurskontroll i stadsområden, även i offentliga parker och längs järnvägar. Parlamentet betonar att både professionella och icke-professionella användare av växtskyddsmedel bör få lämplig utbildning.

6.  Europaparlamentet framhåller den potential som precisionsjordbruksteknik och tekniska innovationer kan ha för att hjälpa jordbrukarna inom EU att optimera skadedjursbekämpningen på ett mer hållbart sätt i överensstämmelse med principerna i direktiv 2009/128/EG. Parlamentet framhåller de potentiella effektivitetsvinster inom växtskydd som skulle kunna uppnås genom användning av precisionsjordbruksteknik, vilket skulle leda till en avsevärd minskning av de mängder som används och även minska miljökonsekvenserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullständigt ta till sig denna form av vetenskaplig och teknisk utveckling och se till att jordbrukarna, konsumenterna och miljön kan dra nytta av den.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att oriktade bredverkande bekämpningsmedel undviks och endast används som en sista utväg för att vissa verktyg i verktygslådan, såsom biologisk kontroll genom användning av naturliga predatorer mot sjukdomar eller deras parasiter eller parasitoider, ska fungera.

8.  Europaparlamentet betonar den viktiga funktion som växtskyddsmedel har för att grödor ska kunna växa och skördas med mindre förluster till följd av sjukdomar och skadedjursangrepp, vilket i sin tur ger avkastning med bättre kvalitet och ökade inkomster från jordbruket.

9.  Europaparlamentet konstaterar att växtskyddsmedel utgör en stor utgift för jordbrukarna i deras produktionssystem för grödor.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av kunskapsutbyte och ny kompetens avseende alternativ till kemiska bekämpningsmedel och integrerat växtskydd, bland annat om hur man finner det optimala växelbruket för jordbrukarnas respektive marknader och klimatförhållanden. Parlamentet konstaterar vidare att åtgärder för detta redan har vidtagits i den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet även inom den jordbruksrådgivning som finansieras inom ramen för landsbygdsutveckling.

11.  Europaparlamentet betonar bidraget från godkännandet av växtskyddsmedel med låg risk till en hållbar jordbrukssektor inom EU, vikten av att säkerställa att sådana finns tillgängliga och den viktiga funktion som växtskyddsmedel med låg risk kan ha i en övergripande strategi för integrerat växtskydd. Parlamentet uppmärksammar hur viktigt det är att bidra till ett bättre fungerande jordbruksekosystem och en hållbar jordbrukssektor, och påpekar att avsaknaden av tillgängliga växtskyddsmedel skulle kunna äventyra diversifieringen av jordbruket och leda till att skadliga organismer blir resistenta mot växtskyddsmedel. Parlamentet anser i detta avseende att en bedömning av deras effektivitet och risker, liksom av deras kapacitet att tillgodose jordbrukets behov med avseende på miljö, hälsa och ekonomi, måste garanteras i syfte att öka acceptansen bland jordbrukare och underlätta ett allmänt införande i deras skyddsstrategier för grödor. Parlamentet kräver att utveckling av växtskyddsmedel med låg risk ska uppmuntras. Parlamentet konstaterar att det inte borde vara nödvändigt med långdragna godkännandeprocesser för naturliga ämnen och produkter beträffande vilka man vet att de innebär lägre risk. Parlamentet begär därför att det ska införas ett påskyndat förfarande (dvs. ett snabbspårsförfarande) för utvärdering, godkännande och registrering av biologiska växtskyddsmedel med låg risk.

12.  Europaparlamentet är bekymrat över att så få nya ämnen godkänns, samtidigt som andra ämnen har tagits bort från marknaden. Parlamentet betonar att det krävs en lämplig verktygslåda för växtskyddsmedel för att jordbrukarna ska kunna säkra EU:s livsmedelsförsörjning.

13.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att en genomföranderapport avseende förordning (EG) nr 1107/2009 håller på att utarbetas i syfte att granska dess resultat, med målet att säkerställa livsmedelssäkerhet och miljöskydd och en hög skyddsnivå avseende människors, växters och djurs hälsa. Parlamentet betonar nödvändigheten av att samtidigt skydda konkurrenskraften för EU:s jordbrukssektor genom att säkerställa lika villkor genom att ge alla jordbrukare och producenter tillgång till ett stort utbud av verksamma ämnen och växtskyddsmedel till en rimlig kostnad, oberoende av i vilken medlemsstat de bedriver sin verksamhet. Parlamentet påminner om skäl 8 i förordning (EG) nr 1107/2009, där det tydligt framhålls att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda känsliga befolkningsgrupper och att försiktighetsprincipen bör tillämpas. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro över att vissa medlemsstater inte är tillräckligt väl rustade för att hantera olagliga och förfalskade växtskyddsmedel.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens pågående Refit-utvärdering av förordning (EG) nr 1107/2009, som planeras vara klar till november 2018. Parlamentet förväntar sig att dessa slutsatser blir ett lämpligt underlag för medlagstiftarnas diskussioner om den framtida utvecklingen av förordning (EG) nr 1107/2009.

15.  Europaparlamentet framhåller att antalet godkända växtskyddsmedel minskade med 70 % mellan 1993 och 2009, samtidigt som antalet skadedjursutbrott inom EU ökade.

16.  Europaparlamentet inser att växtskyddsmedel har spelat en viktig roll för att förbättra jordbrukssektorns förmåga att tillgodose de globala näringsbehoven, vilket har bidragit till att den globala andelen undernärda människor i befolkningen har minskat, från 18,6 % 1990–1992 till omkring 10,9 % 2014–2016, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)(1). Parlamentet anser därför att det nuvarande systemet bör förbättras genom ökade ansträngningar för att undanröja negativa effekter, i stället för att avskaffas utan att det finns tillgång till andra alternativ som är lika effektiva för att upprätthålla och ytterligare öka livsmedelsförsörjningen.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s befintliga vetenskapsbaserade utvärderingssystem för växtskyddsmedel har ifrågasatts alltmer i den senaste tidens diskussioner. Parlamentet betonar vikten av att bevara och ytterligare förstärka ett system som är vetenskapligt robust och objektivt och grundar sig på sakkunnigbedömda bevis samt har sitt ursprung i ett öppet, oberoende och tvärvetenskapligt synsätt vid godkännandet av verksamma ämnen, i linje med EU:s principer för riskanalys och försiktighetsprincipen enligt den allmänna livsmedelslagstiftningen (förordning (EG) nr 178/2002). Parlamentet kräver att man inom förfarandet för förnyat godkännande av verksamma ämnen ska beakta den praktiska användningen av växtskyddsmedel liksom vetenskapliga och tekniska framsteg på området. Parlamentet framhåller att det nuvarande systemet för utvärdering och godkännande är komplext, vilket leder till att de föreskrivna tidsfristerna inte följs och kan innebära att systemet som helhet fungerar dåligt. Parlamentet betonar följaktligen behovet av att se över och förenkla systemet.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tolkning av försiktighetsprincipen i Refit-utvärderingen av den allmänna livsmedelslagstiftningen(2), dvs. att försiktighetsprincipen inte är ett alternativ till utan snarare en särskild form av riskhantering. Parlamentet påminner om att denna åsikt även får stöd i EU-domstolens domar(3). Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida uteslutningskriterierna enligt förordning (EG) nr 1107/2009 är ändamålsenliga i detta avseende.

19.  Europaparlamentet konstaterar att den rapporterande medlemsstaten måste utarbeta och till kommissionen överlämna, med en kopia till myndigheten, en rapport (som kallas ”utkast till bedömningsrapport”), i vilken det görs en bedömning av om det verksamma ämnet kan förväntas uppfylla de kriterier för godkännande som avses i artikel 4. Parlamentet betonar att den rapporterande medlemsstaten måste göra en oberoende, objektiv och öppen bedömning mot bakgrund av aktuell vetenskaplig och teknisk kunskap.

20.  Europaparlamentet är bekymrat över att det i förordning (EG) nr 834/2007 inte föreskrivs något lika vetenskapligt robust och grundligt system för bedömningar av effekter på människors och djurs hälsa och miljön när det gäller godkännanden av växtskyddsmedel i ekologisk produktion. Parlamentet konstaterar att principen om åtskillnad mellan riskbedömning och riskhantering inte tillämpas i ovannämnda förordning.

21.  Europaparlamentet är oroat över systematiska förseningar i godkännandeförfarandena och den ökande användningen av undantag enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet betonar att dessa förseningar allvarligt hindrar marknadsintroduktionen av effektiva och säkrare innovativa produkter och att de också leder till ökad användning av snabbgodkännanden, vilket ger upphov till större miljöbördor. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste respektera de rättsliga tidsfristerna för att skapa förutsebarhet för de sökande och göra det lättare att introducera innovativa växtskyddsmedel som uppfyller strängare krav på marknaden. Parlamentet anser dessutom att eventuella undantag bör motiveras vederbörligt och bedömas på nytt med jämna mellanrum. Parlamentet påminner om skäl 10 i förordning (EG) nr 1107/2009, där det tydligt anges att ämnen bör ingå i växtskyddsmedel endast om det har visats att de har klara fördelar för växtproduktionen och att de inte förväntas ha några skadliga effekter på människors och djurs hälsa eller några oacceptabla effekter på miljön. Parlamentet betonar att en revision som kommissionen utförde 2016 och 2017 i sju medlemsstater visade att de flesta av de granskade medlemsstaterna inte hade rätt system i bruk för att säkerställa att ansökningar behandlas inom de lagstadgade tidsfristerna, det vill säga högst 120 dagar.

22.  Europaparlamentet beklagar att ensidiga beslut från medlemsstaternas sida, vilka kan stoppa eller begränsa användningen av produkter som typgodkänts av andra medlemsstater, och bristen på harmonisering med avseende på tidsfristerna för behandling av ansökningarna om godkännande, skapar snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden och driver jordbrukarna till tekniska dödlägen som både är negativa för miljön och motverkar jordbruksföretagens konkurrenskraft.

23.  Europaparlamentet framhåller att trovärdigheten hos godkännandesystemet för växtskyddsmedel är starkt beroende av allmänhetens förtroende för EU-organ som tillhandahåller de vetenskapliga yttranden som ligger till grund för godkännanden och riskhantering. Parlamentet understryker att det är viktigt med insyn i den vetenskapliga bedömningsprocessen för att behålla allmänhetens förtroende. Parlamentet kräver därför att organen i fråga ska ges tillräcklig finansiering samt de personalresurser som krävs för att de ska kunna säkerställa en oberoende och öppen godkännandeprocess i tid. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det faktum att kommissionen i sin Refit-utvärdering av den allmänna livsmedelslagstiftningen(4) drog slutsatsen att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har varit ytterst öppen och har utbytt uppgifter inom ramen för de stränga sekretessregler som har fastställts av medlagstiftarna. Parlamentet välkomnar dessutom Efsas ständiga ansträngningar för att förbättra sitt system i syfte att säkerställa oberoende och kunna hantera eventuella intressekonflikter, vilket revisionsrätten lovordade som det mest avancerade systemet bland de granskade myndigheterna 2012(5) och som nyligen uppdaterades i juni 2017(6). Parlamentet uppmanar kommissionen att göra förbättringar för att ytterligare stärka insynen i regleringsprocessen, bland annat genom att ge tillgång till uppgifter från säkerhetsstudier som lämnats in av tillverkarna som en del av deras ansökningar om godkännande för försäljning av växtskyddsmedel inom EU. Parlamentet erkänner behovet av att se över förfarandet för att förbättra bedömningarna, öka oberoendet hos de myndigheter som fått i uppdrag att utföra studierna, undvika intressekonflikter och göra förfarandet mer öppet.

24.  Europaparlamentet uppmärksammar obalansen i antalet ansökningar mellan några medlemsstater i samma zon, av liknande storlek och med liknande jordbruksförhållanden.

25.  Europaparlamentet betonar att man behöver främja arbetsfördelning och utbyte av information mellan medlemsstaterna genom att främja tillgången till och användningen av harmoniserade metoder och modeller för att utföra utvärderingar, och samtidigt dra ner på onödiga ytterligare nationella krav för att garantera att den inre marknaden fungerar optimalt. Parlamentet framhåller att förekomsten av särskilda krav i varje medlemsstat och bristen på harmonisering mellan de metoder som tillämpas vid utvärderingarna är de främsta orsakerna till det bristande förtroendet mellan medlemsstater och till att dessa genomför förnyade bedömningar på grundval av egna nationella modeller. Parlamentet understryker medlemsstaternas roll i ett effektivt genomförande av förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet betonar fördelarna med ett effektivt godkännandeförfarande, vilket inbegriper snabbare tillgång till växtskyddsmedel, däribland alternativ med låg risk. Parlamentet anser att det är nödvändigt att förbättra harmoniseringen av lagstiftningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden inom EU i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen. Parlamentet understryker att ett fullständigt genomförande av den befintliga lagstiftningen bör ha till syfte att förhindra dubbelarbete och att göra nya ämnen tillgängliga för jordbrukare utan onödiga dröjsmål.

26.  Europaparlamentet välkomnar tanken med och målen för det zonbaserade systemet med godkännanden, men inser samtidigt att dessa mål eventuellt kan uppnås på ett mer effektivt sätt genom ett enhetligt godkännandesystem på unionsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera huruvida godkännandeprocessen kan göras mer tids- och kostnadseffektiv, antingen genom att man förbättrar det nuvarande systemet (t.ex. genom en starkare harmonisering av metoden, modellerna och ansökningskraven och/eller genom införande av obligatoriskt godkännande för hela zonen efter en positiv utvärdering av den zonrapporterande medlemsstaten) eller genom att man upprättar ett gemensamt godkännandesystem för unionen.

27.  Europaparlamentet välkomnar tanken med och målen för det zonbaserade systemet med godkännanden och påminner om att detta system i princip bör leda till godkännanden av växtskyddsmedel som är mer tids- och kostnadseffektiva för alla berörda parter. Parlamentet påpekar att målet för den zonbaserade bedömningen av ansökningar avseende växtskyddsmedel, där sökanden får föreslå en zonrapporterande medlemsstat som ska göra bedömningen, bör leda till att de berörda medlemsstaterna genom inbördes samarbete fattar ett beslut inom högst 120 dagar efter det att den zonrapporterande medlemsstaten har utfärdat registreringsrapporten. Parlamentet är bekymrat över att dessa fördelar knappt har kommit till uttryck alls i praktiken, vilket leder till systematiska förseningar i godkännandeprocessen och ökad användning av snabbgodkännanden. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att fullt ut tillvarata den möjlighet till arbetsfördelning som det zonbaserade systemet med godkännanden erbjuder, och uppmanar kommissionen och de behöriga myndigheterna att stödja medlemsstaterna i detta.

28.  Europaparlamentet understryker att förfarandet för ömsesidigt erkännande av medlemsstater som tillhör ett specifikt geografiskt område, vad gäller den inre marknaden, hade till syfte att förenkla förfarandena och öka förtroendet mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att tillämpningen av förfarandet för ömsesidigt erkännande är ett viktigt verktyg för att öka arbetsfördelningen och säkerställa att tidsfrister följs, samtidigt som användarna garanteras optimalt skydd, eftersom det låter de sökande ansöka om godkännande i en annan medlemsstat som använder den berörda produkten på samma sätt för samma jordbruksmetoder, baserat på den bedömning som gjordes för godkännandet i den ursprungliga medlemsstaten, som, för sin del, alltid måste vara ansvarig för den bedömning som utfärdats i förhållande till de medlemsstater som tillämpar ömsesidigt erkännande.

29.  Europaparlamentet anser, med tanke på de avvikelser i praxis som förekommer mellan medlemsstaterna och den förteckning över produkter som faktiskt har godkänts, att dessa mål inte har uppnåtts. Parlamentet uppmärksammar det faktum att principen om ömsesidigt erkännande inte kan tillämpas effektivt i händelse av att det föreligger betydande meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna avseende godkända växtskyddsmedel och att misstron mellan dem består. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra systemet med ömsesidigt erkännande i två steg:

a)  En översyn av förfarandet för ömsesidigt erkännande i syfte att öka effektiviteten och förbättra genomförandet, respekten för tidsfristerna och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna.

b)  En konsekvensbedömning för att utvärdera genomförbarheten i att inrätta ett förfarande för godkännande av växtskyddsmedel, eventuellt på EU-nivå under samordning av kommissionen, där man beaktar de geografiska särdragen i syfte att harmonisera reglerna mellan medlemsstaterna, minska kostnaderna och tidsfristerna dramatiskt och lösa problemen med illojal konkurrens genom att förstärka den inre marknaden för växtskyddsmedel, samtidigt som man tar hänsyn till att ett sådant europeiskt godkännandeförfarande inte kan bli verklighet utan en överföring av tillräckliga budgetmedel och tillräcklig sakkunskap från medlemsstaternas sida.

30.  Europaparlamentet förväntar sig att konsekvensbedömningen ska ge svar på huruvida inrättandet av en särskild EU-myndighet som ansvarar för samtliga aspekter med koppling till utvärdering och godkännande av verksamma ämnen skulle förhindra dubbelarbete, minska kostnaderna och de administrativa bördorna betydligt, garantera en hög och enhetlig nivå av skydd för miljön och människors hälsa och fungera som ”en enda kontaktpunkt” för utvärdering och registrering av verksamma ämnen.

31.  Europaparlamentet anser att ett förfarande för godkännande av växtskyddsmedel som är harmoniserat på EU-nivå kan föra med sig gemensamma lösningar för små jordbruk som i dag befinner sig i tekniska dödlägen på grund av kostnaderna för godkännandet och avsaknaden av investeringar och forskning från såväl privata som offentliga aktörers sida.

32.  Europaparlamentet konstaterar att den bristande samordningen mellan medlemsstaterna leder till dubbelarbete, vilket i sin tur ger upphov till ineffektiv utgiftshantering och administrativa bördor.

33.  Europaparlamentet är bekymrat över att jordbrukarna har färre verktyg att tillgå eftersom så få nya verksamma ämnen har godkänts sedan förordning (EG) nr 1107/2009 genomfördes. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om betydelsen av att finansiera forskning och innovation, särskilt genom offentlig–privata partnerskap som syftar till genomförbara, säkra och effektiva växtskyddslösningar med hänsyn till miljö, hälsa och ekonomi, och betonar nödvändigheten av att vägleda jordbrukare om genomförandet av dessa alternativa lösningar för att de ska kunna minska sin användning av växtskyddsmedel och se till att hållbart jordbruk kan tillgodose efterfrågan från en växande global befolkning samt bemöta farhågor avseende miljö och hälsa. Parlamentet framhåller att forskning och teknik har en viktig funktion för att öka antalet verktyg som finns tillgängliga för att kunna bemöta nuvarande och framtida utmaningar för jordbruket, till exempel att motverka resistens.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att skapa ett samordningsverktyg för godkännandet av växtskyddsmedel för mindre användningsområden, men framhåller behovet av att gynna större tillgänglighet till verksamma ämnen för dessa ändamål och påminner om att mindre användningsområden utgör de flesta av grödorna i många medlemsstater.

35.  Europaparlamentet anser att förordning (EG) nr 1107/2009 också bör anpassas för att ta bättre hänsyn till ämnen som inte betraktas som växtskyddsmedel och som, när de används för att skydda växter, regleras genom samma förordning. Parlamentet anser att dessa ämnen utgör intressanta alternativ som hör ihop med integrerade produktionsmetoder och vissa biologiska bekämpningsmedel.

36.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av samordningscentrumet för mindre användningsområden som ett forum för att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna, odlarorganisationerna och industrin, med målet att utforma lösningar för mindre användningsområden. Parlamentet betonar behovet av långsiktig och varaktig finansiering av detta centrum.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta information och bästa metoder på grundval av forskningsresultaten om bekämpning av skadegörare, och möjliggöra alternativa lösningar som är gångbara ur ett miljömässigt, hälsorelaterat och ekonomiskt perspektiv.

38.  Europaparlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de små och medelstora företagens roll i utvecklingen av nya produkter, eftersom dessa företag ofta saknar de mycket stora resurser som krävs i utvecklingsprocessen och godkännandet av nya ämnen.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samordningen av uppgiftsframbringandet i medlemsstaterna, särskilt vad gäller uppgifter om resthalter.

40.  Europaparlamentet anser att produkter som importerats från länder utanför EU och odlats med användning av växtskyddsmedel bör omfattas av samma stränga kriterier som produkter som producerats inom EU. Parlamentet är bekymrat över att växtskyddsmedel som inte är registrerade inom EU kan användas i produktionen av importerade varor.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett alleuropeiskt system för godkännanden av mindre användningsområden och specialgrödor samt en gemensam förteckning över större/mindre grödor för tillämpning på EU-nivå.

42.  Europaparlamentet anser att bekämpningsmedel med låg risk kan ha en viktig funktion i det integrerade växtskyddet, och efterlyser en påskyndad godkännandeprocess för dessa ämnen för att underlätta deras integrering i strategierna för skydd av grödor.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

11

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Karine Gloanec Maurin, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Zbigniew Kuźmiuk, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Maria Gabriela Zoană, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Karin Kadenbach, Elsi Katainen, Anthea McIntyre, Momchil Nekov, Miguel Viegas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Krzysztof Hetman

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

ALDE

Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Jørn Dohrmann, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, Anthea McIntyre

NI

Diane Dodds

EPP

Richard Ashworth, Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Krzysztof Hetman, Peter Jahr, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Karine Gloanec Maurin, Karin Kadenbach, Momchil Nekov, Maria Noichl, Maria Gabriela Zoană

11

-

EFDD

John Stuart Agnew, Giulia Moi, Marco Zullo

ENF

Philippe Loiseau

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez, Miguel Viegas

VERTS/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

1

0

S&D

Marc Tarabella

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Se FAO (2015): The State of Food Security in the World; http://www.fao.org/3/a-i4646e.pdf

(2)

SWD(2018)0038.

(3)

T.ex. tribunalens dom av den 9 september 2011 i mål T-257/07, Frankrike mot kommissionen, ECLI:EU:C:2011:444.

(4)

SWD(2018)0038.

(5)

https://www.eca.europa.eu/Lists/News/NEWS1210_11/NEWS1210_11_EN.PDF

(6)

https://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/corporate_publications/files/policy_independence.pdf


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

10.7.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

2

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Guillaume Balas, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Alojz Peterle, Christel Schaldemose, Keith Taylor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Marc Joulaud, Stanisław Ożóg


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48

+

ALDE

Catherine Bearder, Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries

ECR

Mark Demesmaeker

EFDD

Piernicola Pedicini

ENF

Sylvie Goddyn

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Merja Kyllönen

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Marc Joulaud, Giovanni La Via, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Alojz Peterle, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean

S&D

Guillaume Balas, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Davor Škrlec, Keith Taylor

2

-

EFDD

Julie Reid

PPE

Julie Girling

8

0

ECR

Arne Gericke, Urszula Krupa, Stanisław Ożóg, Bolesław G. Piecha, John Procter

PPE

Karl-Heinz Florenz, György Hölvényi, Renate Sommer

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande