Förfarande : 2018/2023(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0297/2018

Ingivna texter :

A8-0297/2018

Debatter :

PV 25/10/2018 - 8
CRE 25/10/2018 - 8

Omröstningar :

PV 25/10/2018 - 13.22

Antagna texter :

P8_TA(2018)0438

BETÄNKANDE     
PDF 473kWORD 75k
1.10.2018
PE 621.006v02-00 A8-0297/2018

om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen i Europeiska unionen: dags att handla!

(2018/2023(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Ismail Ertug

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen i Europeiska unionen: dags att handla!

(2018/2023(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 november 2017 Bredast möjliga användning av alternativa bränslen - en handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen enligt artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, samt bedömning av nationella handlingsprogram enligt artikel 10.2 i direktiv 2014/94/EU (COM(2017)0652),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon(2),

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC, och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning) (COM(2017)0676),

–  med beaktande av den internationella koden om säkerheten för fartyg som använder gas eller andra bränslen med låg flampunkt (IGF-koden), tillsammans med de föreslagna ändringarna att göra koden obligatorisk enligt konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS), och med inriktning på de utmaningar som antagandet av alternativa bränslen på regleringsnivå inom sjöfartssektorn för med sig och med syftning på att minimera risken för fartyg, deras besättning och miljön, och med beaktande av karaktären hos de bränslen som används,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0297/2018), och av följande skäl:

A.  Rörlighet är ett grundläggande behov och ryggraden i våra samhällen och ekonomier, och den bör vara ren, hållbar, tillförlitlig, ekonomiskt överkomlig och alltigenom säker. I detta sammanhang erbjuder ren teknik enorma möjligheter och fördelar för samhället, med betydande följder för hälsan och miljön och för bilindustrin, energileverantörer, allmännyttiga företag och nätoperatörer.

B.  Medlemsstaterna har antagit sina nationella handlingsprogram, vilka nyligen utvärderades av kommissionen i meddelande COM(2017)0652, där man konstaterade att målen och införandet av laddningsinfrastruktur för elfordon varierar mellan medlemsstaterna och att bara åtta av 25 medlemsstater fullt ut uppfyller de krav avseende nationella handlingsprogram som anges i direktiv 2014/94/EU(3) samt att två medlemsstater har underlåtit att lämna in sina nationella handlingsprogram senast den 16 november 2016 i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 2014/94/EU.

C.  Utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn kommer att förbättra luftkvaliteten och stärka Europas energitrygghet och oberoende i förhållande till importerad energi och fossila bränslen och kommer därför att kräva snabba och betydande förändringar när det gäller den typ av energi, bränslen och drivsystem som används samt en ökning av energieffektiviteten genom användning av den mest effektiva och avancerade tekniken, en övergång till multimodala transporter och förändrat rörlighetsbeteende.

D.  Transportsektorn är den enda stora ekonomiska sektorn i EU inom vilken växthusgasutsläppen ökat sedan 1990. Sektorn står för 23 % av koldioxidutsläppen, och denna andel fortsätter att växa. Vägtransporter står för nästan 75 % av all den energi som används för transporter och orsakar nästan 73 % av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Trafiken ökar konstant på grund av ökade varurörelser och ökade volymer av varor som transporteras i EU samt människors ökade rörlighet. Den förväntade ökningen av trafiken fram till 2030 kommer att få konsekvenser för både klimatförändringen, luftkvaliteten, energiförbrukningen och infrastrukturen. Utfasningen av fossila bränslen inom vägtransporter genom användning av hållbara alternativa bränslen kommer att kräva ett flexibelt tillvägagångssätt, vilket innebär att olika alternativa bränslen kan behövas för olika fordonssegment.

E.  Sjöfarten står för ca 80 % av världshandelns volym och 3 % av de globala växthusgasutsläppen och bidrar till luftförorening nära kusten och hamnar. Med tanke på dess betydande andel av den globala transportmarknaden skulle ett gradvist införande av alternativa bränslen inom sjöfarten ha en stor positiv inverkan på miljön.

F.  För att man ska lyckas hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under 2°C, och samtidigt uppnå Parisavtalets mål på 1,5°C, måste utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn till fullo vara slutförd (noll nettoutsläpp) senast 2050. En övergång till alternativa bränslen kan bidra till att uppnå detta mål, samtidigt som konventionella drivmedel fortfarande kommer att behövas under överskådlig framtid tills behovet kan täckas helt med alternativa bränslen.

G.  Övergången till hållbara alternativa bränslen och drivsystem, med hänsyn tagen till ett fordons hela livscykel, är det bästa sättet att fasa ut fossila bränslen i befintliga och framtida fordonsparken. Den övergripande effekten kommer att bli ännu större när den kombineras med effektivare fordon, användning av kollektivtrafik och cykel, utveckling av delad rörlighet och förbättring av transportsystemens allmänna effektivitet genom samverkande ITS-system och automatiserings- och digitaliseringsteknik. Stadsplaneringen och den fysiska planeringen kan stödja och komplettera de tekniska insatserna och stödja utvecklingen av laddnings- och tankningsinfrastruktur. Främjandet av alternativa bränslen kan på ett betydande sätt bidra till förbättrad luftkvalitet i städer.

H.  Alternativbränslefordonens prisnackdel jämfört med fordon med vanliga förbränningsmotorer, tillsammans med bristande införande av laddnings- och tankningsinfrastruktur, är fortfarande bland de största hindren när kunden gör sitt köpbeslut. I detta sammanhang har belöningar till kunden, skattebefrielser och andra finansiella incitament visat sig påskynda marknadsintroduktionen, och de bör återspegla prestandan när det gäller minskade växthusgasutsläpp och förorenande utsläpp för olika alternativa bränslen.

I.  Övergången till alternativa bränslen och drivsystem är en möjlighet för en konkurrenskraftig europeisk industri att befästa sitt tekniska ledarskap och ett incitament för att bedriva forskning. Denna övergång är mycket viktig för att klara den internationella konkurrensen när det gäller kunskap, teknik och marknadsandelar.

J.  Vid omarbetningen av förordningen om utsläppsnormer för nya personbilar och nya lätta nyttofordon kommer man förhoppningsvis att fastställa ambitiösa mål för utsläppsminskning och skapa incitament för låg- och utsläppsfria fordon, samtidigt som man bibehåller ett teknikneutralt tillvägagångssätt, och därmed bana väg för en koldioxidsnål fordonspark i EU, vilket kommer att kräva ett lämpligt infrastrukturnät för alternativa bränslen. Översynen av direktivet om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon kompletterar direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen genom att den garanterar efterfrågan för leverantörer och ökar användningen av rena fordon.

K.  94 % av Europas transportsektor är beroende av olja, varav 90 % måste importeras, bland annat från vissa politiskt instabila länder.

L.  Enligt direktiv 2014/94/EU omfattar alternativa bränslen fortfarande fossila bränslen, vilket står i strid med målet om minskade koldioxidutsläpp och utfasning av fossila bränslen. Man bör prioritera utsläppssnåla lösningar och lösningar med nollutsläpp av avgaser, vilka beaktar fordonens hela livscykel. För tunga fordon och inom sjöfartssektorn kan emellertid LNG och CNG på kort och medellång sikt bidra till förbättrad luftkvalitet, särskilt i hamnar och längs kusterna.

M.  Energi- och transportsektorerna måste närma sig varandra ytterligare för att möjliggöra en omfattande utfasning av fossila bränslen inom området för rörlighet. Energibärare, såsom elektricitet och väte, möjliggör utsläppsfri rörlighet samtidigt som de integrerar förnybara energikällor. Eftersom energisektorn gradvis går i riktning mot utnyttjandet av enbart förnybara energikällor, måste lagring av överskottsenergi under perioder av låg efterfrågan tillhandahållas. Ackumulatorfordon och bränslecellsdrivna fordon kan bidra till detta ändamål. Utsläppssnåla energikällor bör betraktas som ett steg på vägen i övergången till utsläppsfri rörlighet. Teknikneutralitet bör därför vara utgångspunkten för utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen.

N.  Litiumjonceller, en av nyckelkomponenterna i elektriska fordonsbatterier, tillverkas nästan alltid utanför EU, främst i Asien.

O.  Smarta och kraftfulla elnät, bättre integration av kraft- och gasnäten via kraft till gas, tillgång till nätet för laddande tjänsteleverantörer, privata laddningsstationer samt införandet av stationer för tankning av vätgas är avgörande för elektromobilitet. Tack vare ackumulatorfordon och bränslecellsdrivna fordon kan smart och kontrollerad laddning bidra till att balansera nät, men det saknas fortfarande regelverk samt skatterelaterade och tekniska ramar.

P.  TEN-T-näten utgör ett av de viktigaste transportnäten inom Europeiska unionen. En av nyckelprioriteringarna bör vara att fokusera på utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och sträva efter att uppnå det mål som fastställs i meddelandet, nämligen att fullt ut förse det transeuropeiska transportnätets stomnätskorridorer med laddningsstationer senast 2025. Detta mål bör ytterligare kompletteras med utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen både i det övergripande TEN-T-nätet och i tätorter, på landsbygden och i glesbefolkade områden, med hänsyn tagen till strukturella och ekonomiska begränsningar, för att uppnå en balanserad täckning.

1.  Europaparlamentet välkomnar ovannämnda meddelade från kommissionen om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare samordning och samarbete på EU-nivå för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn till 2050, och understryker de möjligheter för industri, teknik och sysselsättning som utbyggnaden av alternativa bränslen och tillhörande infrastruktur medför.

Intensifierade insatser

2.  Europaparlamentet uppmanar dock kommissionen att tidigarelägga översynen av direktiv 2014/94/EU, och samtidigt hålla fast vid den nuvarande definitionen på alternativa bränslen enligt artikel 2, och fokusera på dess korrekta genomförande med tanke på att endast 8 av 25 medlemsstater hittills har genomfört det till fullo, i syfte att fylla luckor i infrastrukturen för alternativa bränslen i hela Europeiska unionen. Parlamentet betonar behovet av att öka användningen av alternativa bränslen och att skapa en stabil investeringsmiljö.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionens utvärdering av de nationella ramplanerna visar på olika nivåer av ansträngning, ambition och tillgänglig finansiering hos de olika medlemsstaterna och att utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen varken är heltäckande eller jämnt fördelad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en grundlig bedömning av ambitionsnivåerna och projekten inom ramen för de nationella ramplanerna, att vid behov föreslå ytterligare åtgärder och att stödja medlemsstaterna med exempel på bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att ersätta systemet med nationella ramplanerna med effektivare instrument, inklusive konkreta, bindande och genomförbara mål, för att utarbeta hållbarhetskriterier. Parlamentet föreslår att kommissionen ska ta hänsyn till den förväntade och förverkligade användningen av alternativbränslefordon och deras tekniska utveckling, ge medlemsstaterna flexibilitet när det gäller att avgöra hur man ska uppnå målen och sträva efter att ha ett transeuropeiskt infrastrukturnät för alla alternativa bränslen som är tillgängligt, kompatibelt och driftskompatibelt.

4.  Europaparlamentet anser att den förväntade ökningen fram till 2030 av resor och av volymer som transporteras bör beaktas för att man ska kunna beräkna omfattningen och på lämpligt sätt utrusta den nya infrastrukturen. Parlamentet betonar vikten av de pågående och tillkännagivna tekniska framstegen i fråga om batterier, vätgas och energilagring, och framhåller nödvändigheten att beakta dessa framsteg i de strategiska val som ska göras. Parlamentet konstaterar att den nya infrastrukturen måste kunna anpassas till både den volymmässiga och den tekniska utvecklingen. Parlamentet betonar till exempel att en massiv ökning av antalet elfordon i kombination med en ökning av dessa fordons autonomi till 400 km kommer att påverka dels utbyggnaden av nätverket av laddningsstationer, dels den typ av laddning som krävs.

5.  Europaparlamentet föreslår en årlig utvärdering av medlemsstaternas genomförandestatus och utvidgning av direktivets tillämpningsområde för att utvidga det från utbyggnad längs TEN-T-stomnätet till att även omfatta det övergripande TEN-T-nätet, urbana och regionala knutpunkter och områden där det europeiska luftkvalitetsindexet (EAQI) ligger på nivån ”hög” under mer än 35 dagar under ett år och där befolkningstätheten är sex gånger större än den genomsnittliga befolkningstätheten i EU, i syfte att uppnå en geografiskt bred täckning och även inkludera infrastruktur för offentliga fordonsparker. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga FSE:s räckvidd i detta avseende och öka dess finansiering.

6.  Europaparlamentet stöder elektrifierade vägar som gör laddning av elfordon möjlig under körningen. Parlamentet efterlyser ytterligare utveckling av dessa åtminstone längs stomnätet och det övergripande vägnätet. Parlamentet anser att elektrifierade vägar skulle kunna vara en lösning som gör det möjligt att minska storleken på batterier och följaktligen priset på nya fordon.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa lika konkurrensvillkor mellan de olika alternativa bränslena för att på så sätt garantera teknikneutralitet, i synnerhet när det gäller att främja distributionsinfrastrukturer, och därmed göra vätgasinfrastrukturen obligatorisk med utbyggnadskrav motsvarande dem som gäller för komprimerad naturgas (CNG), men samtidigt justera dessa utbyggnadskrav.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av en hållbar stadsplanering, övergången från privata till delade och offentliga transporter och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt fästa uppmärksamhet vid utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen för kollektiva och allmänna transportmedel, t.ex. bussar, spårvagnar, tåg, bilpoolsfordon, taxibilar, minibussar, samt för cyklar, skotrar och motorcyklar. Parlamentet uppmuntrar till utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen i stads- och förortsområden och anser att områden med dålig luftkvalitet bör prioriteras.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar de lokala och regionala myndigheter som deltar i borgmästaravtalet för klimat och energi att i sina respektive planer för hållbar energi sträva efter att inkludera konkreta åtgärder som i synnerhet ska vara inriktade på uppförandet eller färdigställandet av laddningsinfrastruktur för elfordon.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera de miljörelaterade målen i direktiv 2014/94/EG med ytterligare åtgärder för ren luft efter kontrollen av ändamålsenligheten i EU: s luftkvalitetsdirektiv(4).

11.  Europaparlamentet påminner om att ett hållbart förvärvande av kollektivfordon som drivs med alternativa bränslen är en viktig motor för efterfrågan på alternativa bränslen och en infrastruktur för alternativa bränslen.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom tillhandahållandet av ren energi på flygplatser (för användning både i stationära flygplan och för mobil utrustning på flygplatserna) i syfte att minska fotogenförbrukningen, förbättra luftkvaliteten, minska inverkan på klimatet och minska buller.

Fonden för ren rörlighet: finansiering av infrastrukturen för alternativa bränslen

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insats att tillhandahålla ytterligare 800 miljoner euro i startfinansiering för att stödja övergången till en infrastruktur för alternativa bränslen. Parlamentet tvivlar dock på att hävstångseffekten kommer att vara tillräcklig med tanke på att det behövs uppskattningsvis 5,2 miljarder euro fram till år 2020 och ytterligare 16–22 miljarder euro i totala investeringar fram till 2025(5). Parlamentet uppmanar kommissionen att öka den ursprungliga finansieringen, att stödja inte bara utbyggnaden utan även driften av sådan infrastruktur under den olönsamma etableringsfasen och att fokusera på kollektivtrafikföretagens behov, inbegripet för att stödja infrastruktur som t.ex. underhållsverkstäder. Parlamentet framhåller att det finns behov av ytterligare offentliga och särskilt privata investeringar.

14.  Europaparlamentet föreslår att de uppskattade nödvändiga investeringarna på 25 miljarder euro fram till 2025 skulle kunna samfinansieras så att Europeiska unionen bidrar med 10 % och att 90 % kommer från industrin, särskilt från tillverkare, leverantörer, energi- och bränsletillverkare samt andra berörda parter. Parlamentet betonar att infrastrukturprojekt för alternativa bränslen bör få tillträde till bidrag och lån från FSE, EIB och EG IPE, samtidigt som det alltid bör säkerställas att det inte leder till en snedvridning på marknaden. Parlamentet begär att fondens finansiella medel tilldelas enligt kriterierna för hållbarhet, genomförbarhet, teknikneutralitet, klimatmål, europeiskt mervärde, uppnåendet av utbyggnadsmålen samt sammanhållningspolitiken. Parlamentet begär att genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea), som redan utövar tillsyn av FSE, utses till ansvarigt organ.

15.  Europaparlamentet anser att de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2 (ESI-fond 2) samt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Invest EU och Horisont Europa, är lämpliga instrument för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen och kontinuerliga investeringar i forskning och innovation i syfte att uppnå en bättre nivå på sektorsintegrationen, t.ex. transport och energi.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 1999/94/EG om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Syftet med en sådan översyn bör vara att avsevärt förbättra konsumentinformationen om bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och utsläpp av förorenande ämnen samt att göra det möjligt att under verkliga körförhållanden göra en jämförelse mellan traditionell teknik och teknik för drift med alternativa bränslen vad gäller prestanda och utsläpp.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en förordning om roaming avseende offentligt tillgänglig infrastruktur för alternativa bränslen, åtminstone i det transeuropeiska transportnätet.

18.  Europaparlamentet konstaterar att beskattningen har en stor inverkan på priskonkurrenskraften för alternativa bränslen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se över sina ramar för energibeskattning i syfte att underlätta och främja övergången till alternativa bränslen som är kolfria eller har lågt kolinnehåll och avskaffa de nuvarande skillnaderna i beskattningen på energi mellan olika trafikslag, exempelvis på elektricitet som används för landströmsförsörjning till fartyg och energi som används för att generera alternativa bränslen, inklusive kraft till gas för lagring av intermittenta förnybara energikällor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en minskning av koldioxidutsläppen inom sjöfarten genom en tydlig satsning på innovation, digitalisering och anpassning av hamnar och fartyg. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och respektive regioner att skapa ett gemensamt projekt för "blå LNG-korridorer för öar”, särskilt för de yttersta randområdena. Parlamentet betonar att landströmsförsörjning i både inlands- och kusthamnar på ett betydande sätt kan bidra till att minska buller, utsläpp av koldioxid och andra förorenande ämnen samtidigt som luftkvaliteten förbättras.

Alternativa bränslen – en alternativ industripolitik

20.  Europaparlamentet beklagar att framstegen i fråga om utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och tillgången till fordon som drivs med alternativa driftsystem, är alltför långsamma, med endast 19 ackumulatorfordon och 25 laddhybrider tillgängliga 2017 jämfört med 417 modeller med förbränningsmotorer, och uppmanar tillverkarna att öka sina ansträngningar i detta avseende. Parlamentet erkänner att det behövs strategier för att skapa incitament för användningen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och stimulera utbudet av lätta och tunga fordon som drivs med alternativa bränslen, t.ex. ambitiösa utsläppsnormer för 2025 och 2030 för nya lätta och tunga fordon, inbegripet starka incitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Parlamentet erkänner samtidigt behovet av ökade offentliga och privata investeringar.

21.  Europaparlamentet betonar sambandet mellan tillgången på fordon som drivs med alternativa bränslen, utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och konsumenternas efterfrågan på denna teknik. Parlamentet understryker i detta avseende att en utveckling mot alternativa bränslen och framdrivningssystem skulle kunna hjälpa industrin att bli konkurrenskraftig på global nivå och bidra till att högkvalitativa arbetstillfällen hålls kvar i Europa, samtidigt som man skulle kompensera för missade chanser att minska koldioxidutsläppen från bilindustrin och för bristen på investeringar i hållbara transporter. Parlamentet betonar att den ökade användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen kommer att sänka produktionskostnaderna och påskynda minskningen av de totala ägandekostnaderna.

22.  Europaparlamentet erinrar om vikten av en fungerande inre marknad som säkerställer bränslestationernas tillgänglighet, driftskompatibilitet mellan betaltjänster och tekniska standarder, öppen bränsleprissättning och driftskompatibilitet mellan servrar och dataformat. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av läglig, lättbegriplig, korrekt, tillgänglig och öppen information till konsumenterna och denna informations tillgänglighet genom en öppen dataplattform. Parlamentet anser att man bör bygga ut stationer för flera olika energiformer för att på så sätt undvika inrättandet av flera olika distributionsnätverk för varje typ av kraftförsörjning.

23.  Europaparlamentet noterar att laddningen av elfordon oftast kommer att ske i hemmet eller på arbetsplatsen och att laddningen sedan kommer att kompletteras på offentliga och halvoffentliga platser såsom snabbköp, järnvägsstationer eller flygplatser. Parlamentet betonar i detta avseende att fokuseringen på smarta laddningslösningar bör intensifieras, nätstabiliteten garanteras och egenförbrukning möjliggöras. Parlamentet understryker att det för långdistans elektromobilitet krävs snabba och ultrasnabba laddningsstationer längs motorvägar, huvudvägsystem och nätnoder. Parlamentet betonar att öppen tillgång till laddningsstationer, driftskompatibilitet för teknik och betalningar och fritt val av energi, inbegripet förnybar energi, och leverantörer är nyckelfaktorer för ett fungerande system.

24.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till en hållbar europeisk batteriallians och uttrycker sitt starka stöd för inrättandet av en europeisk battericelltillverkning som är inriktad på nästa generations teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga initiativet till att omfatta andra drivsystem, såsom bränsleceller, i syfte att upprätthålla Europas tekniska ledarskap.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförbarheten av livscykelanalyser för alla alternativa bränslen, batterier och framdrivningssystem, i syfte att på ett hållbart sätt minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn och utvärdera deras utsläpp och inverkan på energi- och vattenbehov, markanvändning, miljö och samhällen.

°

°    °

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(2)

EUT L 120, 15.5.2009, s. 1.

(3)

EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(4)

2004/107/EG och 2008/50/EG

(5)

COM(2017)0652.


MOTIVERING

2015 undertecknade 195 medlemsstater till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) Parisavtalet. De enades särskilt om målet att hålla den globala temperaturökningen detta århundrade klart lägre än 2°C över förindustriell nivå samt att vidta åtgärder för att ytterligare begränsa temperaturökningen till 1,5°C. Detta innebär en minskning med 80–95 % av växthusgasutsläppen i EU. Transportsektorn, som för närvarande står för en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp, måste bidra med stora ansträngningar för att nå detta mål.

Transportsektorn är den enda stora ekonomiska sektorn i EU inom vilken växthusgasutsläppen ökat sedan 1990. Sektorn står för 23% av CO2-utsläppen, och denna andel fortsätter att växa. Vägtransporter står för nästan 75% av all den energi som används för transporter och orsakar nästan 73% av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. 94% av Europas transportsektor är beroende av olja, varav 90% måste importeras, bland annat från vissa politiskt instabila länder.

För att fullgöra sina åtaganden att bekämpa klimatförändringar, skydda miljön och stärka sitt energioberoende, måste Europa öka sina ansträngningar för en koldioxidfri ekonomi. Inom transportsektorn finns det många sätt att uppnå detta mål. Normer för energieffektivitet, utsläpp och bränsleförbrukning har visat sig vara mycket effektiva. Användningen av ny teknik, såsom samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) eller automatiserad körning, kan bidra till att förbättra trafikflödet och sänka bränsleförbrukningen. Stadsplanering och fysisk planering kan också skapa trafiksystem som stöder användningen av offentliga transporter eller kollektivtransporter och uppmuntra miljöval som promenader eller cykling, och på så sätt minska utsläppen. Främjande av en trafikomställning från väg till järnväg eller inre vattenvägar är en annan strategi för att minska utsläppen från transporter. Särskilt inom vägtransport är övergången till alternativa bränslen och alternativa drivsystem en direkt metod för utfasning av fossila bränslen. Eftersom dessa bränslen kräver särskild infrastruktur behövs det lagstiftning för att främja deras spridning.

Brister i det befintliga direktivet

2014 antogs direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Tyvärr ströks de bindande mål för varje medlemsstat som funnits med i kommissionens förslag. Utvärderingen av de nationella planerna (NFP), som infördes genom direktivet, visade att ambitionerna och ansträngningarna kraftigt varierar mellan olika medlemsstater. I sin nuvarande form lämpar sig planerna inte för att stimulera en snabb utbyggnad av en tillräcklig och omfattande infrastruktur för alternativa bränslen.

Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen släpar därför efter de ursprungliga planerna: Av cirka 800 000 laddningsstationer som planeras för 2025 har endast drygt 100 000 byggts. När det gäller komprimerad naturgas (CNG) är mer än två tredjedelar av tankstationerna ännu inte byggda. För väte – som inte är obligatoriskt enligt direktivet – är situationen ännu värre.

Direktivet bör därför så fort som möjligt revideras. Det bör omfatta konkreta och bindande mål för medlemsstaterna som avspeglar den faktiska och prognostiserade spridningen på marknaden av fordon som drivs med alternativa bränslen, och som erbjuder ett anständigt nätverk av infrastruktur för alternativa bränslen vid sidan av det transeuropeiska transportnätet samt i stadsområden och regionala knutpunkter.

Alternativa bränslen

I direktivet definieras tre typer av bränslen som alternativa, nämligen el, väte och naturgas (komprimerad naturgas (CNG) och kondenserad naturgas (LNG)). Förnybar el och miljövänligt väte är verkliga alternativ till fossila bränslen, medan CNG och LNG fortfarande främst är av fossilt ursprung. Det är möjligt att ersätta dem med biogas eller syntetiska gaser. För att vara verkligt hållbar bör dock CNG produceras lokalt, helst från avfall, och LNG har en hög energiförlust i förhållande till den direkta användningen av el för transport och bör därför endast produceras ur överskottsenergi som annars skulle inskränkas. En fullständig övergång till alternativa bränslen utan fossilt ursprung måste vara det huvudsakliga målet.

Eftersom det finns olika transportsätt, transporttyper och transportmiljöer som har sina egna särskilda krav när det gäller bränslen och drivsystem, är en kombination av alternativa bränslen det mest lovande tillvägagångssättet på medellång sikt. Energi bör användas så effektivt som möjligt för att minska koldioxidutsläppen. Detta berör dels fordonets och motorns effektivitet, dels bränsle- och energiproduktionen.

Alternativa drivsystems ”tank till hjul”-effektivitet kan variera, men är vanligen större än effektiviteten hos förbränningsmotorer som drivs med bensin eller diesel. Deras totala ägarskapskostnad förväntas minska drastiskt inom en nära framtid, och vissa fordon som drivs med alternativa bränslen har redan kostnadsfördelar. Det finns dock tre huvudsakliga hinder för deras spridning i stor skala, jämfört med traditionella fordon med förbränningsmotorer. För det första är inköpspriset fortfarande högre, men det kan komma att sjunka tack vare tekniska framsteg och större produktionsvolymer. För det andra är antalet tillgängliga fordonsmodeller fortfarande mindre. För det tredje är nätverket för påfyllningsinfrastruktur för alternativa bränslen mera glest. Medan offentliga myndigheter bör stödja utbyggnaden av en tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen, måste branschen också bidra genom att erbjuda mer attraktiva fordon som drivs med alternativa bränslen.

Sektorsintegration

Ökad användning av elektricitetsbaserade bränslen kommer att föra transport- och energisektorerna närmare varandra. Det är emellertid också viktigt att eftersträva målet att fasa ut fossila bränslen inom energiproduktionen genom en fullständig övergång till förnybara energikällor. Eftersom förnybara energislag är intermittenta, måste utbudet av och efterfrågan på energi matchas med hjälp av mekanismer för lagring.

Överskottsenergi kan användas i ”el-till-gas”-tillämpningar för att skapa miljövänligt väte, vilket i sin tur kan användas direkt som bränsle för bränslecellsdrivna fordon eller matas in i gasnäten. Denna teknik utvecklas snabbt och kommer att föra ut miljövänligt väte på marknaden till ett konkurrenskraftigt pris. Det är av avgörande betydelse att garantera icke-diskriminerande tillträde till gasnätet för denna applikation.

Smart och kontrollerad laddning är ett annat sätt att balansera energinät. Med ett ökande antal ackumulatorfordon kommer betydande lagringskapacitet att byggas upp i form av bilbatterier. För att undvika efterfrågetoppar vid vissa tidpunkter på dagen, skulle laddningen av ackumulatorfordon kunna fjärrstyras och fördröjas och därmed skulle efterfrågan på energi och laddningsverksamheten fördelas på en längre tidsperiod. Medan detta fortfarande är enkelriktat, skulle s.k. smarta laddningslösningar möjliggöra dubbelriktad laddning som skulle göra det möjligt för energileverantörer att ladda och ladda ur batterier under en viss period och mer aktivt balansera sina nät. Konsumenterna ska dock garanteras en fullständig prisinsyn, och höga standarder för uppgifts- och konsumentskydd måste respekteras.

För elens del är också icke-diskriminerande tillträde till nätet av avgörande betydelse. Detta gäller även kundernas åtkomst till offentliga laddningsstationer. Det bör råda full öppenhet i fråga om priser, det bör inte finnas några krav på abonnemang och driftskompatibilitet för betalningsmetoder bör vara möjlig. Offentliga laddningsstationer måste kompletteras med privata laddningsstationer. Laddningsbeteendet för ackumulatorfordon är något annorlunda än för fordon med förbränningsmotorer för vilka det krävs en central plats för påfyllning under en kort tidsperiod. Snabb laddning är synnerligen viktig för långdistansresor med elfordon och för konsumenternas förtroende, men i de flesta fall kommer laddningen att ske när fordonet står parkerat, exempelvis över natten eller på arbetsplatsens parkering, och laddningsbeteendet kommer att förändras över tiden enligt kundupplevelsen.

För att uppnå täckning med hjälp av privata laddningsstationer måste nät och anslutningar förstärkas för att å ena sidan möjliggöra anslutning av laddningsstationer och å andra sidan förenkla och försnabba myndigheternas tillståndsförfaranden.

Beskattning och regelverk

Beskattningen har en stor inverkan på priskonkurrenskraften för alternativa bränslen. Beskattning av förnybar energi som används vid produktionen av miljövänligt väte kan bli en belastning för dess marknadspris. Detsamma gäller landbaserad laddning av fartyg där energiproduktion med smutsiga förbränningsmotorer ombord är undantagna från beskattning medan landbaserad el måste tampas med beskattning och högre kostnader för tillhandahållande till följd av efterfrågans mycket speciella karaktär.

Syftet med detta betänkande är att specifikt behandla brister i infrastrukturen genom att ta hänsyn till helheten och olika frågor och perspektiv när det gäller utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (17.8.2018)

till utskottet för transport och turism

över uppbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen i Europeiska unionen: dags att handla!

2018/2023(ΙΝΙ)

Föredragande av yttrande: Christel Schaldemose

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för infrastruktur för alternativa bränslen. Parlamentet erinrar om att transporter är en av Europas största källor till koldioxidutsläpp och den enda sektor där utsläppen fortfarande ökar. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare samordning på lokal och regional nivå och EU-nivå inom alla politikområden i förbindelse med infrastrukturen för alternativa bränslen för att säkerställa en fortsatt europeisk konkurrenskraft när det gäller kunskap, teknik och marknadsandelar. Parlamentet framhåller målet att bygga ett lämpligt infrastrukturnät för alternativa bränslen i syfte att uppnå en fullständig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn senast 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende föreslå en färdplan för de kommande fem åren, med en beskrivning av den gemensamma politiska ramen och gemensamma mål för alla medlemsstater.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa snabb uppbyggnad och ytterligare finansiering av tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen och snabba och ultrasnabba lösningar för laddning längs stomnätet och omfattande nätverk, bl.a. i tätorter och på landsbygden, genom att ytterligare utveckla och genomföra ambitiösa och välavvägda nationella handlingsprogram. Parlamentet understryker att tillgången och åtkomsten till privat och offentlig laddnings- och tankningsinfrastruktur är av avgörande betydelse för att öka konsumenternas acceptans för alternativbränslefordon. Parlamentet anser att företräde bör ges åt de lösningar som har störst utsläppsminskningspotential under fordonets hela livscykel, med beaktande av principen om teknikneutralitet.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till de principer som är fastställda i stomnätet och i övergripande nät samt den gemensamma europeiska transportpolitiken, när de utarbetar sina nationella politiska ramar.

4.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater vars nationella strategiska ramar till övervägande del är fokuserade på naturgas att ompröva detta val, som står i kontrast till det elektromobilitetsinriktade scenario som håller på att ta form i EU och som i slutändan inte bidrar till att skynda på utsläppsminskningarna på lång sikt i transportsektorn. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att omorientera sina nationella strategiska ramar mot elektricitet från förnybara källor, syntetisk naturgas från el, biogas och biometan.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av en hållbar stadsplanering, övergången från privat användning till delad användning av transporter och kollektivtrafik, och investeringar i utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen inom kollektivtrafiken, särskilt spridningen av eldrivna bussar, som endast utgjorde 10 % av alla nya bussar som köptes i Europa 2017.

6.  Europaparlamentet kräver att prioritet ges åt snabba och ultrasnabba lösningar för laddning på ringvägar, parkeringsplatser och huvudgator i tätbefolkade stadsområden. Parlamentet anser att för detta ändamål bör samarbetet och samordningen mellan lokala myndigheter, eldistributionsföretag och privata investerare stärkas.

7.  Europaparlamentet stöder elektrifierade vägar som gör laddning av elfordon möjlig under körningen. Parlamentet efterlyser ytterligare utveckling av detta åtminstone längs stomnätet och det övergripande vägnätet. Parlamentet anser att elektrifierade vägar skulle kunna vara en lösning som gör det möjligt att minska storleken på batterier, och följaktligen priset på nya fordon.

8.  Europaparlamentet noterar med oro att ambitionsnivån och graden av uppfyllande av de nationella handlingsprogrammen skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och att den allmänna utvecklingen av infrastruktur för alternativa bränslen, inbegripet infrastrukturen för elektrisk laddning, släpar efter. Parlamentet beklagar att endast åtta medlemsstater till fullo uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(1), och att två medlemsstater har underlåtit att lämna in sina nationella handlingsprogram i enlighet med de tidsfrister som föreskrivs i artikel 3 i direktivet. Parlamentet betonar i detta avseende att de nationella handlingsprogrammen är avgörande för att man ska kunna locka till sig privata partner för att finansiera laddningsinfrastruktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att införa bindande nationella mål och regelbunden nationell rapportering för att säkerställa utvecklingen av basinfrastruktur för alternativa bränslen längs det transeuropeiska transportnätet senast 2025.

9.  Europaparlamentet betonar att man bör fastställa konkreta, bindande och kontrollerade mål för distributionsnätet för alternativa bränslen, som återspeglar både den verkliga och den planerade spridningen på marknaden av fordon som drivs med sådana bränslen.

10.  Europaparlamentet beklagar att fossila bränslen såsom naturgas och gasol fortfarande betraktas som alternativa bränslen enligt direktiv 2014/94/EU, vilket undergräver unionens mål att fasa ut fossila bränslen från transportsektorn senast vid mitten av århundradet.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en detaljerad analys av de olika nationella politiska ramarna och ta hänsyn till framgångsrika nationella och regionala åtgärder i sina rekommendationer till övriga medlemsstater.

12.  Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram hållbarhetskriterier för vätgas och syntetiska bränslen på grundval av utsläppen under livscykeln, i samband med vilka man tar hänsyn till utsläpp i föregående led från den elproduktion som krävs för samtliga produktionsprocesser och till deras inverkan på efterfrågan på vatten och på markanvändningen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka tillgången till laddningsstationer för elfordon som är tillgängliga för allmänheten i städer och stadsnära områden.

14.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av laddningsinfrastruktur för elfordon företrädesvis bör uppmuntras i områden med dålig luftkvalitet och att information om de åtgärder som vidtagits eller planerats för att främja elektromobilitet bör redovisas i luftkvalitetsplanerna.

15.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta investeringar i forskning och innovation för att ytterligare kombinera förnybara energikällor och hållbara transportsätt, i syfte att uppnå utsläppsfri rörlighet senast i mitten av århundradet.

16.  Europaparlamentet konstaterar att ägare till elfordon oftast laddar sina fordon hemma eller på arbetsplatsen. Parlamentet understryker behovet av omfattande och interoperabel privat laddningsinfrastruktur och gemensam offentlig laddningsinfrastruktur för elfordon och elcyklar hemma och på arbetsplatsen, samt på grundval av en skyldighet att tillhandahålla sådan laddningsinfrastruktur, vid bensinstationer belägna på långdistansrutter. Parlamentet tar hänsyn till behovet av både offentliga och privata investeringar för att uppnå en optimal täckning. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att installera tillräcklig laddningsinfrastruktur i både nya och befintliga byggnader. Parlamentet konstaterar att bättre informationsspridning och den privata sektorns deltagande är avgörande för att man ska uppnå de fastställda målen.

17.  Europaparlamentet noterar med oro att det 2017 endast fanns 19 ackumulatorfordon och 25 laddhybridbilar till salu på marknaden i Europa, jämfört med att det fanns mer än 417 fordonsmodeller med bensin- eller dieselmotor som de europeiska kunderna kunde välja mellan(2).

18.  Europaparlamentet betonar att användningen av alternativa bränslen inte kan ökas utan ett lämpligt distributionsnät. Parlamentet betonar behovet av distributionsskyldighet för att minska osäkerheten om omfattningen av infrastrukturen.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en förordning om roaming avseende offentligt tillgänglig infrastruktur för alternativa bränslen, åtminstone i det transeuropeiska transportnätet.

20.  Europaparlamentet konstaterar att de nationella planerna, som lämnas in till kommissionen som en del av genomförandet av direktiv 2014/94/EU, visar att det för närvarande finns tillräckligt många laddningsstationer i unionen i förhållande till antalet elfordon på vägarna, med utgångspunkt i kommissionens rekommendation om en laddningsstation per tio elfordon.

21.  Europaparlamentet noterar också att de nationella planerna för utbyggnaden av offentlig laddningsinfrastruktur före 2020 i hela EU också förväntas hålla jämna steg med den förväntade ökningen av antalet fordon, och att det även kommer att finnas tillräckligt många snabbladdare längs de viktigaste motorvägarna.

22.  Europaparlamentet betonar att från och med 2020 kommer det att krävas betydande ytterligare investeringar, utöver befintliga planer, för att svara mot det förväntade antalet elfordon på vägarna, och att EU-finansiering kommer att vara viktig, särskilt på mindre utvecklade marknader.

23.  Europaparlamentet betonar att mer tonvikt behöver läggas på smarta laddningslösningar. Parlamentet konstaterar att detta kan uppnås genom att man ser till att villkoren i privat och gemensam offentlig laddningsinfrastruktur går längre än de minimibestämmelser som fastställs i översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda(3). Parlamentet betonar att otillräcklig laddningsinfrastruktur är ett av de största hindren för genomförandet av hållbara transporter i EU.

24.  Europaparlamentet betonar att eftersom inte alla användare kan ladda elfordon i hemmet är det nödvändigt att finna heltäckande lösningar för bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål och kombinera laddningsutrustning med annan befintlig infrastruktur (t.ex. lyktstolpar).

25.  Europaparlamentet noterar att den växande marknaden för elfordon kommer att öka efterfrågan på el på nätet, men att enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer en fordonspark som till 80 % är elektrifierad i genomsnitt endast att medföra en ökning på 10 % i efterfrågan på el i EU 2050.

26.  Europaparlamentet anser att det i städerna måste ställas laddningsinfrastruktur till förfogande för alla sorters fordon, inbegripet bilpoolsfordon, elskåpbilar, elcyklar och motordrivna tvåhjulingar.

27.  Europaparlamentet betonar de förbättringar som kan uppnås från landström i form av minskade koldioxidutsläpp, mindre buller, förbättrad luftkvalitet och andra miljömässiga fördelar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa politiska incitament för utveckling av landströmsförsörjning både i inlands- och kusthamnar i syfte att minska utsläpp från transporter som drivs med fossila bränslen. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende medlemsstaterna att utarbeta integrerade planer för ett snabbt införande av eldrivna färjor. Parlamentet konstaterar att kompletterande nationella bestämmelser kommer att behövas för att säkerställa att förtöjda fartyg är förpliktade att använda tillgänglig ren landström. Parlamentet uppmuntrar dessutom till ökat ekonomiskt stöd för utveckling av landströmsförsörjning både i inlands- och kusthamnar, eftersom höga kostnader hämmar den ekonomiska genomförbarheten. Parlamentet framhåller de möjligheter som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) erbjuder när det gäller att stödja ytterligare utveckling på detta område.

28.  Europaparlamentet beklagar den alltför långsamma utvecklingen i fråga om utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och tillgången till fordon som drivs med alternativa driftsystem, och uppmanar tillverkarna att intensifiera insatserna i detta avseende.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över sina ramar för energibeskattning i syfte att underlätta och främja övergången till alternativa bränslen och avskaffa betungande beskattning på elektricitet som används för att producera alternativa bränslen, däribland kraft till gas för lagring av intermittenta förnybara energikällor.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom tillhandahållandet av ren energi på flygplatser (för användning både i stationära flygplan och för mobil utrustning på flygplatserna) i syfte att minska fotogenförbrukningen, förbättra luftkvaliteten, minska inverkan på klimatet och minska buller.

31.  Europaparlamentet konstaterar att ett kryssningsfartyg med en hjälplast på 4,6 MW sannolikt förbrukar mer än 700 liter bränsle per timme, vilket är mer än 688 lastbilar förbrukar då de kör motorerna på tomgång.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar europeiska biltillverkare att öka investeringarna i utvecklingen av fordon med mycket låga utsläpp som ett sätt att påskynda deras användning på EU-marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och bilindustrin att vidareutveckla utbudet av lätta och tunga fordon som drivs med alternativa bränslen, t.ex. genom att stödja ambitiösa mål för genomsnittliga minskade utsläpp, som ska nås senast 2025 och 2030 för fordonsparken för nya personbilar, nya lätta nyttofordon och nya tunga nyttofordon.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att fastställa tidsplanen, det rätta systemet för incitament och ambitionsnivån för andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i EU:s hela fordonspark i syfte att uppnå fullständig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn senast 2050. Parlamentet anser att detta är nödvändigt för att skapa investeringssäkerhet för marknaden för fordon som drivs med alternativa bränslen och påskynda införandet av adekvat åtföljande infrastruktur. Parlamentet erkänner att de utmaningar som hänger samman med övergången till hållbara transporter skapas i hela leveranskedjan.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka utbyggnaden av laddningsinfrastruktur för kollektivtransporter, och stimulera efterfrågan på bussystem som drivs med alternativa bränslen och andra elfordon för kollektivtransport, med prioritering av de mest utsläppsneutrala systemen sett ur ett livscykelperspektiv.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar de lokala och regionala myndigheter som deltar i borgmästaravtalet för klimat och energi att i sina respektive planer för hållbar energi sträva efter att inkludera konkreta åtgärder som i synnerhet ska vara inriktade på uppförandet eller färdigställandet av laddningsinfrastruktur för elfordon.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar de offentliga lokala och regionala myndigheterna att i större utsträckning utnyttja de möjligheter till samfinansiering för hållbar rörlighet i städerna som Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) erbjuder, i syfte att färdigställa infrastrukturen för laddning och tankning av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.7.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

2

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Guillaume Balas, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Alojz Peterle, Christel Schaldemose, Keith Taylor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Marc Joulaud, Stanisław Ożóg

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

47

+

ALDE

Catherine Bearder, Jan Huitema, Frédérique Ries

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Merja Kyllönen

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Karl Heinz Florenz, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Marc Joulaud, Giovanni La Via, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Alojz Peterle, Annie Schreijer Pierik, Renate Sommer, Adina Ioana Vălean

S&D

Guillaume Balas, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Davor Škrlec, Keith Taylor

2

-

EFDD

Julie Reid

ENF

Sylvie Goddyn

8

0

ALDE

Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Stanisław Ożóg, Bolesław G. Piecha, John Procter

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(2)

Availability and Affordability of ZEVs Interim Report, Element Energy, oktober 2017

(3)

EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (10.7.2018)

till utskottet för transport och turism

över utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen i Europeiska unionen: dags att handla!

(2018/2023(INI))

Föredragande av yttrande: Zdzisław Krasnodębski

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Medlemsstaterna har antagit sina nationella handlingsprogram, vilka nyligen utvärderades av kommissionen i meddelande COM(2017)0652, där man konstaterade att målen och införandet av laddningsinfrastruktur för elfordon varierar mellan medlemsstaterna och att bara åtta av 25 medlemsstater fullt ut uppfyller de krav avseende nationella handlingsprogram som anges i direktiv 2014/94/EU(1) samt att två medlemsstater hade underlåtit att lämna in sina nationella handlingsprogram senast den 16 november 2016 i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 2014/94/EU.

B.  Transportsektorn utgör den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp inom unionen och är den enda sektorn där utsläppen fortfarande ökar. Det krävs ytterligare samordning på EU-nivå för att säkerställa utbyggnad av ett fullgott infrastrukturnät för alternativa bränslen och nå målet om en transportsektor utan fossila bränslen senast 2050.

C.  Minskningen av koldioxidutsläpp inom transportsektorn i unionen bör ske enligt principen om teknisk neutralitet, som syftar till att säkerställa lika konkurrensvillkor för olika typer av utsläppssnåla tekniker för ren rörlighet samt främja en konkurrensutsatt miljö och ytterligare innovationer på detta område.

1.  Europaparlamentet betonar att unionen har potential att bli en föregångare inom rena transporter och att leda denna globala omställning. Parlamentet konstaterar att omställningen till ren energi erbjuder industrin mängder med nya tillväxtmöjligheter och stärker Europas energitrygghet. För närvarande produceras mer än 65 % av alla batteridrivna elfordon och plug-inhybrider utanför unionen och ny rörlighet ger en kunskapsförskjutning, vilket innebär att det är mycket viktigt att se till att främja vår industri och skapa nya högkvalitativa arbetstillfällen i unionen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att främja vår batteritillverkning genom att skapa en hållbar battericellstillverkning i unionen och säkerställa en helt EU-baserad värdekedja, samtidigt som man utnyttjar den potential som finns att återvinna batterier och råvaror i enlighet med principen om en cirkulär ekonomi.

2.  Europaparlamentet välkomnar ovannämnda meddelade från kommissionen om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, men konstaterar att de nationella handlingsprogrammen inte ger en tillräcklig utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen med tanke på den rörlighet som alternativa bränslen beräknas ge till 2025. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att begära av medlemsstaterna att de ska införliva obligatoriska minimimål i sina nationella handlingsprogram, och samtidigt även ta hänsyn till den uppskattade och faktiska användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen och deras tekniska utveckling, samt målsättningen att åstadkomma ett transeuropeiskt infrastrukturnät för alternativa bränslen.

3.  Europaparlamentet konstaterar med oro att ambitionsnivån varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, som uppmanas att säkerställa en skyndsam utbyggnad av en tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och anpassa sina nationella handlingsprogram i detta syfte, genom att ta hänsyn till den beräknade och faktiska användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen samt deras tekniska utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda införandet genom att ha tillräckligt ambitiösa mål.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda forskningen rörande elektromobilitet genom att fullt ut utnyttja EU-medlen. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att tillhandahålla ytterligare 800 miljoner euro genom EU-finansiering. Parlamentet framhåller dock att det krävs ytterligare stödinstrument på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att uppbåda tillräckliga offentliga och privata investeringar.

5.  Europaparlamentet konstaterar att elektrifiering utgör ett nödvändigt steg för att fasa ut fossila bränslen från unionens transportsektor och uppnå dess klimatmål. Parlamentet betonar betydelsen av att fokusera på att kombinera de mest effektiva åtgärder som finns för att uppnå EU:s mål, eftersom det finns många olika alternativ som ger låga utsläpp, bland annat elektricitet, avancerade biobränslen, vätgas och flytande naturgas. Parlamentet vill därför se att man upprätthåller den teknikneutrala strategin samtidigt som man ser till att koldioxidutsläppen minskas.

6.  Europaparlamentet uppmanar systemansvariga för överföringssystemet och distributionen att säkerställa stabiliteten i de lokala elnäten, och samtidigt beakta behovet av gränsöverskridande flöden samt motverka en framtida energiförbrukningstopp. Parlamentet betonar att reformeringen av elmarknaden bör leda till ett lämpligt regelverk som kan säkerställa stabiliteten i elnäten, ge betalbara priser och leveranssäkerhet samt möjliggöra egenförbrukning, efterfrågeflexibilitet och aktiva konsumenter. Parlamentet understryker därför betydelsen av att investera i smart laddningsteknik, inklusive smarta nät, för att bidra till en framgångsrik energiomställning.

7.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att säkerställa rättvis tillgång till att utveckla, driva och leverera bränsle till laddningsstationer för alla berörda aktörer, däribland lokala myndigheter, kommunala företag och aktörer från andra medlemsstater, för att undvika monopolsituationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en öppen tillgång till marknaden för alla relevanta aktörer och att uppmuntra till initiativ för utbyggnad av laddningsstationer, för att säkerställa att konsumenterna har ett fritt val av energileverantörer och energikällor. Infrastrukturlösningarna bör vara marknadsbaserade. Parlamentet kräver att distributionsnäten för olika bränslen och de offentligt tillgängliga laddningsstationer som krävs för elfordon framför allt måste byggas på marknadsvillkor, förutsatt att marknadsaktörerna kan tillhandahålla tjänster till en rimlig kostnad och i rätt tid.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande privat och gemensam offentlig laddningsinfrastruktur som möjliggör laddning av elfordon och elcyklar hemma och på arbetsplatsen, där man beaktar att det behövs både offentliga och privata investeringar för att uppnå de minimibestämmelser som anges i det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda(2).

9.  Europaparlamentet understryker att ytterligare utveckling inom elektromobilitet, såsom smarta nät, e-betalning och anslutningar till andra tjänster, visserligen kan ge digitala möjligheter, men samtidigt kan smart laddning och datautbyte medföra nya utmaningar, såsom dataskydd, driftskompatibilitet mellan system, framtidssäkra system eller fritt flöde för data.

10.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att upprätthålla en harmoniserad marknad genom att främja driftskompatibilitet mellan servrar och dataformat samt ha standardiserade protokoll för fordonsparken. Parlamentet välkomnar de resultat som har nåtts genom CEN-Cenelec, framför allt när det gäller att lösa standardiseringsproblemen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.7.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Adam Gierek, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Edouard Martin, Tilly Metz, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Boni, Benedek Jávor, Olle Ludvigsson, Marisa Matias, Rupert Matthews, Gesine Meissner, Dominique Riquet

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Romeo Franz, Ulrike Rodust

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

53

+

ALDE

Fredrick Federley, Gesine Meissner, Morten Helveg Petersen, Dominique Riquet, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Zdzisław Krasnodębski, Rupert Matthews, Evžen Tošenovský

EFDD

Dario Tamburrano

ENF

Angelo Ciocca, Barbara Kappel, Christelle Lechevalier

EPP

Bendt Bendtsen, Michał Boni, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

S&D

Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Jakop Dalunde, Romeo Franz, Adam Gierek, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Tilly Metz, Csaba Molnár, Dan Nica, Miroslav Poche, Ulrike Rodust, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

3

-

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Marisa Matias, Neoklis Sylikiotis

1

0

GUE/NGL

Jaromír Kohlíček

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(2)

EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (5.6.2018)

till utskottet för transport och turism

över utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen i Europeiska unionen: dags att handla!

(2018/2023(INI))

Föredragande av yttrande: Matthijs van Miltenburg

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för infrastruktur för alternativa bränslen. Parlamentet påminner om den inverkan som transporter har på klimatförändringarna och konstaterar att växthusgasutsläppen från transportsektorn måste vara nära noll år senast 2050 för att målen i Parisavtalet ska kunna uppfyllas. Europaparlamentet betonar därför att hållbarheten för fordon som drivs med alternativa bränslen i hög grad är beroende av användningen av förnybara energikällor, och understryker att man bör fokusera på enhetliga krav för alla medlemsstater i fråga om kvaliteten på alternativa bränslen och systemen för bedömning av överensstämmelse. Parlamentet betonar att det behövs ett närmare samarbete mellan alla berörda parter, särskilt bilindustrin och kommissionen, för att unionen ska kunna uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp.

2.  Europaparlamentet betonar även fördelarna av koldioxidfattiga innovationer för EU:s globala konkurrenssituation och energitrygghet. Parlamentet uppmanar EU att bli en global föregångare i minskningen av koldioxidutsläpp i transportsektorn. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna, särskilt dem som släpar efter mest, att visa en ökad ambitionsnivå och att påskynda genomförandet av handlingsplanen, bland annat genom att utveckla effektiva, fullständiga och samstämmiga nationella politiska ramar som genomförs i tid, för att säkerställa stabilitet för investeringar från både allmänna och privata källor.

3.  Europaparlamentet framhåller sambandet mellan tillgången på och tillgängligheten av laddnings- och tankningsinfrastruktur för alternativa bränslen i hela EU, både i offentliga och privata anläggningar och konsumenternas acceptans av nya system för mobilitet. Parlamentet betonar behovet av en mer harmoniserad EU-strategi, också i fråga om gemensamma tekniska normer, i syfte att säkerställa driftskompatibiliteten hos betaltjänster och laddningsstationer, som gör det möjligt för användarna av alternativa bränslen att fullt ut utnyttja tillgänglig infrastruktur när de reser i EU. Parlamentet betonar behovet av transparent konsumentinformation och gränsöverskridande kontinuitet. Parlamentet uppmanar till ett större samarbete mellan offentliga och privata aktörer på detta område. Kommissionen uppmanas att stärka konsumentdimensionen och sörja för en harmoniserad strategi för konsumentinformation om användningen av alternativa bränslen, uppgifter om laddningsstationer i medlemsstaterna och om olika betalningssätt.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av läglig, lättbegriplig, korrekt, tillgänglig och transparent information till konsumenterna. Parlamentet noterar i detta sammanhang betydelsen av den planerade prisjämförelsen mellan alternativa och konventionella bränslen. Parlamentet begär att denna information ska samlas in och bearbetas på en öppen dataplattform.

5.  Europaparlamentet uppskattar samordning på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att under 2018 utvärdera om driftskompatibiliteten hos betaltjänsterna bäst kan främjas genom lagstiftningsåtgärder eller åtgärder utan lagstiftningskaraktär, utan att det inverkar negativt på marknadsinnovation.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja synergieffekterna mellan de europeiska transport-, energi- och digitaliseringsstrategierna, till exempel när det gäller smart laddning och intelligenta transportsystem, samtidigt som man säkerställer överensstämmelsen med dataskyddsnormer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att samarbeta närmare, till exempel inom forumet för hållbara transporter, för att säkerställa gränsöverskridande kontinuitet.

7.  Europaparlamentet stöder ett teknikneutralt tillvägagångssätt för utveckling av marknadsbaserad infrastruktur för alternativa bränslen, med särskilt fokus på att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa större och bättre urval för konsumenterna. Parlamentet konstaterar att införandet av digitalt uppkopplad infrastruktur för alternativa bränslen bör jämföras med det faktiska antalet fordon som drivs med alternativa bränslen. Europaparlamentet betonar därför behovet av att öka antalet fordon som drivs med alternativa bränslen på marknaden för att öka deras synlighet på medellång och lång sikt, och därigenom uppmuntra offentliga och privata investeringar på detta område.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn att öka det ekonomiska stödet till utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen. Parlamentet betonar särskilt behovet av att öka EU:s finansiering av infrastruktur för alternativa bränslen i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär att geografiska skillnader i infrastrukturen för alternativa bränslen och stödet för infrastrukturen för alternativa bränslen, liksom de höga kostnaderna för övergången i landsbygdsområdena, vilket skulle kunna hindra utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen, ska betraktas som ett stort hinder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna de positiva effekterna av bidragssystem, offentlig-privata partnerskap och skatteincitament för införandet på marknaden av fordon som drivs med alternativa bränslen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Pascal Arimont, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Nosheena Mobarik, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, Roberta Metsola, Marc Tarabella, Sabine Verheyen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Asim Ademov, Clara Eugenia Aguilera García, Klaus Buchner, Peter Liese, Emilian Pavel, Annie Schreijer-Pierik, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Jasenko Selimovic

ECR

Daniel Dalton, Nosheena Mobarik, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

Marco Zullo

PPE

Asim Ademov, Pascal Arimont, Cristian-Silviu Buşoi, Carlos Coelho, Birgit Collin-Langen, Philippe Juvin, Peter Liese, Roberta Metsola, Jiří Pospíšil, Annie Schreijer-Pierik, Sabine Verheyen, Tomáš Zdechovský

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Liisa Jaakonsaari, Emilian Pavel, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Marc Tarabella

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Pascal Durand

1

-

EFDD

John Stuart Agnew

2

0

ENF

Mylène Troszczynski

GUE/NGL

Dennis de Jong

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.9.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

0

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Isabella De Monte, Andor Deli, Ismail Ertug, Dieter-Lebrecht Koch, Innocenzo Leontini, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Keith Taylor, Pavel Telička, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Wim van de Camp

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Francisco Assis, Jakop Dalunde, Mark Demesmaeker, Maria Grapini, Werner Kuhn, Ramona Nicole Mănescu, Evžen Tošenovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Miriam Dalli, Aleksander Gabelic, John Howarth, Martina Werner


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29

+

ALDE

PPE

 

S&D

 

VERTS/ALE

 

Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Werner Kuhn, Innocenzo Leontini, Ramona Nicole Mănescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Wim van de Camp

Francisco Assis, Miriam Dalli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Aleksander Gabelic, Maria Grapini, John Howarth, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, David-Maria Sassoli, Martina Werner, Janusz Zemke

 

Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

 

0

-

 

 

6

0

ECR

 

Mark Demesmaeker, Peter Lundgren, Tomasz Piotr Poręba, Evžen Tošenovský, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 16 oktober 2018Rättsligt meddelande