Förfarande : 2017/2281(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0322/2018

Ingivna texter :

A8-0322/2018

Debatter :

PV 13/11/2018 - 11
CRE 13/11/2018 - 11

Omröstningar :

PV 14/11/2018 - 14.10

Antagna texter :

P8_TA(2018)0458

BETÄNKANDE     
PDF 592kWORD 69k
15.10.2018
PE 622.300v02-00 A8-0322/2018

om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

(2017/2281(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Petras Auštrevičius

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Fyra år efter att EU skrev under tre associeringsavtal med Moldavien, Georgien och Ukraina, bland annat i syfte att upprätta ett djupgående och omfattande frihandelsområde, och två år efter avtalens ikraftträdande, har Europaparlamentet beslutat att genomförandet av avtalen ska utvärderas som en del av parlamentets starka engagemang för sina närmaste grannar i öst och för deras fördjupade förbindelser med EU.

Som förberedelse för betänkandet har utskottet för utrikes frågor ofta och regelbundet deltagit i möten med moldaviska myndigheter, oppositionsledare och företrädare för civilsamhället samt representanter för kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Dessutom genomförde utskottet ett informationsuppdrag i Moldavien i april 2018 och beställde tre expertstudier (om reformer av valsystem, genomförandet av associeringsavtalen och institutionella ramar för genomförandet) som publicerats under de senaste sex månaderna.

Resultaten av utskottets undersökningar ger en delad bild av genomförandet av associeringsavtalet med Moldavien. Utan tvivel har utvecklingen på ett antal områden som omfattas av associeringsavtalet/det djupgående omfattande frihandelsområdet varit positiv, framför allt de beslutsamma åtgärder som tagits för att systematiskt förbättra finanssektorn och därmed minimera risken för att massiva bankbedrägerier som de som avslöjades 2014 upprepas, liksom det växande samarbetet på energiområdet och den imponerande ökningen i bilateral handel tack vare genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Denna utveckling har dock överskuggats av att grundläggande värderingar beträffande demokratiska standarder allt oftare frångås – värderingar som utgör en väsentlig del av associeringsavtalet och till vilka både EU:s ekonomiska stöd till den moldaviska staten och viseringsfriheten för moldaviska medborgare är kopplade.

I det här betänkandet vill utskottet för utrikes frågor särskilt framhäva de områden som det anser vara problematiska:

1. Val: Reformen av valsystemet som inte följer OSSE:s/ODIHR:s eller Venedigkommissionens rekommendationer, det icke-transparenta och på tveksamma grunder beslutade ogiltigförklarandet av det lokala borgmästarvalet i Chisinau nyligen, påtryckningar som utövas på oppositionsledare och lokala myndigheter (särskilt borgmästare) samt orimlig och icke-transparent partifinansiering.

2. Rättsstatsprincipen: Rättsväsendets bristande oberoende, inflytandet från affärsintressen och vissa politiska ledare, begränsade framsteg med att bekämpa korruption – inbegripet genom den senaste tidens skattereformer som skulle kunna öka risken för penningtvätt – och att ställa alla dem inför rätta som är ansvariga för bankbedrägeriet till ett värde av en miljard USD och för fall av storskalig penningtvätt, samt de oproportionella straffrättsliga förfarandena mot politiska motståndare, deras juridiska ombud och/eller deras anhöriga samt mot människorättsförsvarare, oberoende domare, journalister och personer som kritiserar de moldaviska myndigheterna.

3. Medierna och det civila samhället: Monopoliserandet av medier och annonsmarknad, försvagandet av oberoende massmedier, det försenade genomförandet av den nya lagen om audiovisuella medietjänster samt försöken att begränsa handlingsfriheten för och misskreditera det civila samhällets företrädare.

I betänkandet uppmanas Moldaviens myndigheter att ta itu med dessa problem snarast för att fullgöra åtaganden i associeringsavtalet och i andra bilaterala överenskommelser, och Europaparlamentets ståndpunkt med hänsyn till denna utveckling läggs också fram:

1. Eventuella beslut om framtida utbetalningar av makroekonomiskt stöd bör inte tas förrän efter det parlamentsval som planeras äga rum i februari 2019 och då på villkor att det genomförs i enlighet med internationellt erkända standarder och utvärderas av internationella expertorgan. I detta sammanhang upprepar Europaparlamentet sin beredvillighet att observera det kommande parlamentsvalet.

2. Alla utbetalningar från program för budgetstöd bör också skjutas upp tills betydande framsteg görs när det gäller demokratiska normer.

3. Under tiden bör anslag omfördelas för att stödja det civila samhället och oberoende medier i Moldavien samt den privata sektorn och lokala myndigheter.

4. Europaparlamentet erinrar om upphävandeklausulerna i avtalen mellan EU och Moldavien, i synnerhet artikel 2 och 455 i associeringsavtalet samt om de riktmärken för bekämpning av korruption och penningtvätt som är kopplade till viseringsliberaliseringen.

Slutligen avhandlas i betänkandet den institutionella ramen för associeringsavtalets genomförande, både från Moldaviens och EU:s sida, med fokus på mänskliga resurser och kompetens för att säkerställa ett fullständigt genomförande av relevant lagstiftning och bevakningen av detta. Framför allt föreslås en särskild EU-stödgrupp för Moldavien under förutsättning att framsteg görs när det gäller demokratiska normer. Denna ska öka tillhandahållandet av sakkunskap till den moldaviska staten.

Förbindelserna mellan EU och Moldavien är naturligtvis föremål för demokratisk debatt i både EU och Moldavien. I EU avleder dock inte isolerade fall av politiska ställningstaganden som motiveras av nationella avväganden och så kallade geopolitiska argument den stora majoriteten från dess beslutsamhet att fokusera på det som är viktigt för EU och Moldaviens medborgare: fullgörandet av ömsesidiga åtaganden för att värna om gemensamma demokratiska värderingar, rättsstaten, god samhällsstyrning och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.  


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

(2017/2281(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Moldavien efter ogiltigförklarandet av borgmästarvalen i Chisinau(1), av den 15 november 2017 om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017(2), av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien(3) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(4),

–  med beaktande av undertecknandet i november 2017 av ett samförståndsavtal, ett lånefacilitetsavtal och ett bidragsavtal om mikroekonomiskt bistånd värt 100 miljoner euro för perioden 2017–2018,

–  med beaktande av Moldaviens nationella handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Moldavien under perioden 2017–2019,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 3 april 2018 om rapporten om genomförandet av Moldaviens associering (SWD(2018)0094),

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 24 november 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

–  med beaktande av rapporten från Transparency International The State of Corruption: Armenia, Azerbaijan, Georgia, Moldova and Ukraine som offentliggjordes den 2 juli 2015,

–  med beaktande av synpunkterna och rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europarådets Venedigkommissions rekommendationer, närmare bestämt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt andra företrädare för det civila samhället i Moldavien,

–  med beaktande av resultatet av det informationsuppdrag som utskottet för utrikesfrågor utförde i Moldavien den 3 och 4 april 2018,

–  med beaktande av de expertstudier som utförts på uppdrag av utskottet för utrikes frågor, däribland studien om reformer av valsystem i de tre associeringsländerna i det östra grannskapet – Ukraina, Georgien och Moldavien – och reformernas effekt på politiska utvecklingar i länderna, som publicerades den 26 oktober 2017(5), EU:s genomförandebedömning av associeringsavtalen mellan EU och Moldavien, Georgien och Ukraina, som publicerades den 28 juni 2018(6), och den jämförande studien om utvecklingen av institutionella ramar för genomförandet av associeringsavtalen i Georgien, Moldavien och Ukraina, som publicerades i juli 2018(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0322/2018), och av följande skäl:

A.  De politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien har fördjupats inom ramen för det östliga partnerskapet och särskilt genom undertecknandet den 27 juni 2014 och ikraftträdandet den 1 juli 2016 av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien inklusive ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

B.  Associeringsavtalet är baserat på gemensamma värderingar, däribland ”respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, som proklamerades i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och definierades i Europakonventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, slutakten från Helsingfors 1975 från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och Parisstadgan om ett nytt Europa från 1990”.

C.  Genom detta avtal förpliktade sig Moldavien att genomföra större inhemska reformer, på grundval av EU:s lagar och praxis, inom ett stort antal områden som bidrar till god förvaltning, ekonomisk utveckling och stärkt samarbete med EU. Till stöd för detta arbete förpliktade sig EU att tillhandahålla betydande finansiellt stöd och budgetstöd till Moldavien, vilket uppgår till 1,14 miljarder euro av de anslagna medlen sedan 2007, plus regional programfinansiering.

D.  Det djupgående och omfattande frihandelsområdet tillåter privilegierat tillträde för varor och tjänster från Moldavien till EU-marknaden. Till följd av detta frihandelsområde ökade handeln mellan EU och Moldavien med 20 procent 2017, till 4 miljarder euro. EU är för närvarande Moldaviens största handelspartner, och står för över 55 procent av den totala handeln. EU är också största investerare i Moldavien. Inledande data för 2018 bekräftar den positiva trenden. Moldaviens preferensutnyttjandegrad på 90 procent visar hur fördelaktigt avtalet har varit för moldaviska företag, arbetstagare och medborgare. Framsteg har gjorts på viktiga områden som sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, tull och offentlig upphandling. Inhemska rådgivande grupper har inrättats i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om handel och hållbar utveckling och har hittills sammanträtt tre gånger.

E.  I utbyte mot reformer i Moldavien på områdena rättvisa och säkerhet, däribland i kampen mot korruption, godkände EU 2014 visumfria resor till Schengenområdet för moldaviska medborgare med biometriska pass. Mer än 1,5 miljoner moldaviska medborgare har utnyttjat detta visumfria system under de första fyra åren av dess genomförande.

F.  EU har vid upprepade tillfällen uttryckt oro när det gäller försämringen av demokratiska standarder genom den senaste tidens beslut av de moldaviska myndigheterna, inbegripet ogiltigförklarandet i juni 2018 av det lokala valet i Chisinau av tvivelaktiga skäl och utan insyn, valreformen i juli 2017 som antogs trots negativa rekommendationer från ODIHR och Venedigkommissionen, bristen på framsteg i åtalet av de personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet om en miljard USD som avslöjades 2014 och de ökade brotten mot de mänskliga rättigheterna, som främst har riktats mot domare, journalister och politiska motståndare.

G.  Till följd av dessa utvecklingar avstod EU 2017 från att göra de två sista betalningarna under budgetstödprogrammet för reformerna av rättssektorn, eftersom de moldaviska myndigheterna uppvisade ett otillräckligt engagemang för att reformera denna sektor. År 2018 ställde EU in den första delbetalningen av det makroekonomiska biståndet på grund av det bristande uppfyllandet av de politiska villkor som bifogades till Europaparlamentets och rådets beslut den 4 juli 2017, där det angavs att ”en förutsättning för att bevilja makroekonomiskt bistånd är att det mottagande landet respekterar effektiva demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt system med flera parter och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna.

H.  Sedan dessa beslut fattades har den senaste utvecklingen gett upphov till ytterligare oro, främst det så kallade skattereformpaketet, som antogs i juli 2018, vars skatteamnestisystem ökar risken för penningtvätt, samt den ytterligare press som har utövats på oppositionen och dess fredliga demonstrationer och på små oberoende medieföretag som kämpar för att behålla sin verksamhet trots att en ny lag om audiovisuella medietjänster antogs i juli 2018.

I.  Transparency International rankade Moldavien på 122:a plats av 180 i sitt index för uppfattad korruption 2007, tillsammans med Azerbajdzjan och Mali. Reportrar utan gränser rankade Moldavien på 81:a plats av 180 i sitt världsindex för pressfrihet, vilket är en försämring från 56:e plats 2014.

Allmänna principer och gemensamma värderingar

1.  Europaparlamentet betonar vikten av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet och noterar Moldaviens framsteg hittills. Parlamentet framhåller dock att ett fullständigt genomförande av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet, med särskild hänsyn till politiska reformer, måste ha högsta prioritet för att ytterligare fördjupa landets förbindelser med EU till nytta för Moldaviens medborgare och för att utforska ytterligare perspektiv i linje med politiken för det östliga partnerskapet plus (EaP+) som parlamentet förespråkar.

2.  Europaparlamentet lovordar de modiga personer som arbetar för positiva förändringar i Moldavien, framför allt de som driver på de ansträngningar som bör fortsätta, i linje med uppmaningarna från EU och Internationella valutafonden (IMF), för att reformera banksektorn efter bankbedrägeriet 2014 till ett värde av en miljard USD (motsvarar 12 procent av BNP). Parlamentet välkomnar IMF:s framgångsrika utvärdering från juli 2018 av genomförandet av IMF-stödda program. Parlamentet uppmanar Moldaviens politiker och rättsväsendet i sin helhet att ansluta sig till dessa ansträngningar för att reformera landet och bekämpa korruption i enlighet med åtagandena i associeringsavtalet, eftersom en brist på politisk vilja är en av de största flaskhalsarna för trovärdiga reformer. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter att föra en konstruktiv dialog i landets intresse.

3.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att demokratiska standarder frångås i Moldavien, där grundläggande värderingar som Moldavien skrivit under på, främst som en del av associeringsavtalet, bland annat demokrati – däribland rättvisa och transparenta val som återspeglar medborgarnas vilja, och ett demokratiskt flerpartisystem – och rättsstaten – inklusive rättsväsendets oberoende och opartiskhet – undergrävs av styrande politiska ledare som är i hemlig samverkan med affärsintressen, utan motstånd från större delen av den politiska klassen och rättsväsendet, vilket har gjort Republiken Moldavien till en stat som hålls fången av oligarkers intressen, med en koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på en liten grupp människor som utövar sitt inflytande på parlamentet, regeringen, de politiska partierna, statsförvaltningen, polisen, rättsväsendet och medierna, och leder till ett högt otillfredsställande genomförande av lagstiftningen, till föga nytta för medborgarna. Parlamentet upprepar sin avsikt att fokusera på fullgörandet av åtaganden att värna om värderingar snarare än på föga övertygande så kallade geopolitiska argument.

4.  Europaparlamentet beklagar att de politiska villkoren beträffande demokratiska standarder i Moldavien medvetet kränks, framför allt genom de senaste förändringarna i nationell vallagstiftning, som inte bemötte några av de viktigaste rekommendationerna i det gemensamma yttrandet från ODIHR och Venedigkommissionen, samt avsättandet av Dorin Chirtoacă från befattningen som borgmästare i Chisinau och ogiltigförklarandet av valet av Andrei Năstase, som har lett till att EU stoppat sina utbetalningar av makroekonomiskt stöd och av utestående betalningar av budgetstöd.

5.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att eventuella beslut om framtida utbetalningar av makroekonomiskt stöd inte bör tas förrän efter det parlamentsval som planeras äga rum i februari 2019 och då på villkor att detta val genomförs i enlighet med internationellt erkända normer och utvärderas av internationella expertorgan. Alla utbetalningar från program för budgetstöd bör också skjutas upp tills betydande framsteg görs beträffande demokratiska standarder, däribland reform av rättsväsendet och rättsliga åtgärder mot de personer som är ansvariga för bankbedrägeriet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att under tiden fortsätta omfördela anslag för att stödja det civila samhället och oberoende medier i Moldavien, samt den privata sektorn och lokala myndigheter, även genom nya partnerskap och utvecklingsprojekt, helst samordnat med stöd från andra EU-länder, och att samordna insatser med andra organisationer såsom IMF för att säkerställa större konsekvens när det gäller villkoren för ekonomiskt bistånd. Parlamentet inväntar med försiktighet resultaten av översynen av vallagstiftningen av det moldaviska parlamentets rättsliga utskott för utnämningar och immuniteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mekanism för att övervaka reformer, vilken bör inbegripa tydliga riktmärken.

6.  Europaparlamentet erinrar om artikel 2 och 455 i associeringsavtalet, i enlighet med vilka respekt för demokratiska principer utgör en grundläggande del av associeringsavtalet och att förhållanden som strider mot dem kan medföra upphävandet av rättigheter som medges i avtalet. Parlamentet påminner om att det krävs mycket arbete för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för arbetet mot korruption och penningtvätt. Parlamentet begär att eventuella framtida avtal också förutsätter en reform av rättsväsendet och en grundlig utredning och lagföring av de som är ansvariga för bedrägeriet till ett värde av en miljard USD. Parlamentet erinrar även om riktmärkena för bekämpning av korruption och penningtvätt som fastställts i samband med viseringsliberaliseringsbestämmelserna.

Institutionell ram för avtalets genomförande

7.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av många lagar som stämmer överens med Moldaviens åtaganden enligt associeringsavtalet. Parlamentet understryker dock att det är viktigt med ett snabbt och fullständigt genomförande av dessa lagar för att uppnå det slutgiltiga målet i associeringsavtalet att leverera väsentliga och hållbara förbättringar av levnadsförhållandena för vanliga medborgare i Moldavien.

8.  Europaparlamentet efterfrågar ett starkare engagemang från Moldaviens parlament, premiärminister och minister för utrikes frågor och EU-integration för att ge en politisk översikt på hög nivå och en granskning av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom fortsatt anpassning av relevanta parlaments- och regeringsstrukturer och en förstärkning av deras administrativa kapacitet, samordning och synkronisering av ministeriernas planer och fullständigt genomförande av dessa i praktiken.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den interparlamentariska församlingen för Georgien, Moldavien och Ukraina och dess första sammanträde som ägde rum den 8–9 juni 2018 i Kiev. Parlamentet uppmuntrar denna församling att även noggrant granska genomförandet av associeringsavtalen.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att lägga ned mer arbete på att genomföra associeringsavtalet och organisera sina åtgärder – främst genom själva den nationella handlingsplanen för genomförandet av associeringsavtalet (NAPIAA) – utifrån särskilda sektorer och de särskilda resultat som ska uppnås, snarare än utifrån artiklar i associeringsavtalet, för att utveckla en detaljerad prioritering av åtgärder och deras ordningsföljd, på grundval av konsekvensanalyser och utformade av särskilda expertenheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att med förbehåll för framsteg inom demokratiska standarder upprätta en särskild EU-stödgrupp för Moldavien, för att öka leveransen av sakkunskap, främst om hur den moldaviska lagstiftningen ska närma sig EU:s, och, när villkoren är uppfyllda, leveransen av ekonomiskt stöd till Moldavien till stöd för genomförandet av associeringsavtalet.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och kommissionen att öka sin interna kapacitet för att utöka övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom en betydande ökning av de avsatta personalresurserna, samt en övergång till en kvalitativ bedömning av framstegen, främst genom införandet av granskningsprocesser, för att bedöma den anpassningsnivå till EU:s regelverk som faktiskt har uppnåtts i enlighet med kraven i associeringsavtalet.

13.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade dialogen på ministernivå med Moldavien och andra associerade partner om associeringsrelaterade reformer på området handel och stöder, med förbehåll för framsteg när det gäller demokratiska normer, inledningen av sådana dialoger på andra områden som omfattas av associeringsavtalet, inbegripet politiska frågor, rättvisa, frihet och säkerhet samt sektoriellt samarbete.

14.  Europaparlamentet erinrar om och stöder Venedigkommissionen yttrande över valreform i Moldavien, enligt vilket det inte rådde enighet om förändringen mot ett blandat valsystem för parlamentsval (med undantag för inom de demokratiska och socialistiska partierna) och kan leda till att kandidater påverkas otillbörligt av affärsintressen. Parlamentet upprepar därför sin begäran till de moldaviska myndigheterna att förbättra valsystemet för att säkerställa att framtida val avspeglar de moldaviska medborgarnas vilja och inte bara viljan hos ett utvalt fåtal. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att även genomföra rekommendationerna från ODIHR fullt ut, främst när det gäller partifinansiering, fria medier och mediepluralism. Parlamentet bekräftar på nytt sin beredskap att ha en observatörsroll vid nästa parlamentsval.

Politisk dialog och reform; samarbete på området för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över de ändringar i sista minuten av lagen om audiovisuella medietjänster som antogs i juli 2018 utan att dessa togs upp för samråd med det civila samhället. Parlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att genomföra lagen helt i linje med EU:s standarder för mediers oberoende och mediepluralism enligt kommissionens och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet betonar vikten av att hålla genuina samråd med det civila samhället och oberoende medier i denna process och i processen för att anta en ny lag om annonsering. Parlamentet understryker behovet av att undvika alla försök att undergräva mediepluralismen, främst de som ytterligare skulle uppmuntra till kartellbildning på mediemarknaden och den relaterade annonsmarknaden. Parlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att anta den nya lagen om annonsering, efter ett genuint samråd med det civila samhället. Parlamentet konstaterar med oro att medierna för närvarande är starkt monopoliserade och underställda landets politiska grupper och företagsgrupper. Parlamentet efterfrågar transparens i fråga om mediers ägande och att särskilt bistånd ges till oberoende medier, framför allt lokala medieföretag, för att uppfylla kraven i lagen när det gäller obligatoriskt lokalt innehåll. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att tillsynsmyndigheten för medier verkligen åtnjuter oberoende.

16.  Europaparlamentet välkomnar reformarbetet på områdena för offentlig förvaltning och förvaltningen av offentliga finanser och uppmuntrar till vidare åtgärder för att öka öppenheten.

17.  Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet i Gusp-frågor, särskilt den höga anpassningen till Gusp-förklaringarna och deltagandet i uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), samt Moldaviens samarbete med Nato. Parlamentet noterar framstegen med att anta en ny nationell försvarsstrategi och handlingsplanen för genomförandet av den, för perioden 2017–2021, efter att Moldaviens president upphävt landets nationella säkerhetsstrategi. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av avtalet mellan EU och Moldavien om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

18.  Europaparlamentet lovordar Moldaviens myndigheter för stegvisa förbättringar av förbindelserna med Tiraspol, bland annat i fråga om tillitsbyggande åtgärder såsom öppnandet av bron mellan Gura Bîcului och Bîcioc, och undertecknandet av sex ytterligare protokoll, vilket kommer att förbättra livet för medborgare på båda sidor om floden Nistru. Parlamentet upprepar sitt kraftfulla engagemang och stöd för Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och ansträngningarna för att nå en fredlig lösning på frågan om Transnistrien. Parlamentet stöder villkorslöst ansträngningarna från OSSE, EU och andra berörda parter och uppmuntrar myndigheterna att särskilt samarbeta med små och medelstora företag från Transnistrien, att fortsätta arbeta på denna engagemangsnivå, att göra ytterligare ansträngningar för att främja mänskliga rättigheter och att följa alla beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra ytterligare ansträngningar för att genomföra lagen om Gagauziens särskilda rättsliga ställning.

Rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att säkerställa rättsväsendets och specialiserade korruptionsbekämpande institutioners oberoende och effektivitet – bland andra högsta åklagarmyndigheten, det nationella antikorruptionscentrumet, åklagarmyndigheten för korruptionsmål, nationella integritetsmyndigheten och det nationella kontoret för återvinning av tillgångar – särskilt genom att tilldela adekvata resurser till att säkerställa full insyn i utnämnandeförfaranden där oberoende sakkunniga rekryterare deltar och anta konstitutionsändringar i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, framför allt i syfte att avlägsna det inledande femåriga mandatet för domare, ändra det högsta domarrådets sammansättning och stärka dess roll samt avskaffa det moldaviska parlamentets befogenhet att utse domare till högsta domstolen. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över det moldaviska rättsväsendets selektiva rättsliga förfaranden och påpekar att det, enligt de senaste rapporterna från Transparency International, lider av begränsat oberoende från den verkställande makten och används som ett verktyg mot politiska motståndare och företagsintressen. Parlamentet konstaterar vikten av att etablera en solid meritförteckning när det gäller utredningar i korruptionsmål, inbegripet profiler på hög nivå.

20.  Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsändringar som antogs i juli 2018 i syfte att stärka ett meritbaserat val och befordran av domare, samt deras ansvarsskyldighet.

21.  Europaparlamentet efterlyser återigen på basis av slutsatserna och rekommendationerna i den första och andra rapporten från Kroll – vilka bör offentliggöras i sin helhet – en snabb lagföring av alla personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet till ett värde av en miljard USD som avslöjades 2014 samt återvinningen av stulna tillgångar. Parlamentet noterar den strategi för återvinning av tillgångar som antagits av de moldaviska myndigheterna, men konstaterar med oro att utredningen av detta fall har genomförts på ett tämligen ineffektivt sätt. Parlamentet betonar att domstolarna måste upphöra med att inte följa upp tillförlitliga bevis och utan dröjsmål undersöka de mål som är vilande eller under utredning, särskilt målet mot Ilhan Shor, i öppna förhandlingar. Parlamentet understryker att det politiska valet att rädda bankerna med offentliga finanser ytterligare ökade den stora förtroendeförlusten för den moldaviska politiken. Parlamentet uppmanar rådet att överväga personliga påföljder och EU:s medlemsstater att stödja utredningen.

22.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade risken för penningtvätt efter det skyndsamma antagandet av det så kallade skattereformpaketet i juli 2018, vilket inbegriper ett skatteamnestisystem som skulle kunna legalisera tillgångar som erhållits på ett olagligt sätt. Parlamentet anser att paketet måste ändras i syfte att stänga sådana kryphål och åtar sig till dess att vara mycket uppmärksamt på dess genomförande, i samordning med kommissionen, utrikestjänsten och andra internationella organisationer.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av att även åtgärda och avvärja andra förekomster av organiserad brottslighet, bland annat vapensmuggling, människohandel och storskalig penningtvätt, framför allt från Ryssland. Parlamentet understryker domarnas ansvar för att upprätthålla rättsstatsprincipen och betonar att lagligt dömda domare bör avtjäna sina straff.

24.  Europaparlamentet efterlyser möjligheten till direkt digital insyn i elektroniska deklarationer av tillgångar som tillhör politiker och tjänstemän på hög nivå, enligt Ukrainas exempel.

25.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att rätta sig efter internationella principer och värna om bästa praxis som garanterar det civila samhället en omgivning där det kan verka fritt. Parlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhället spelar för att övervaka genomförandet av reformer samt för att främja de offentliga institutionernas öppenhet och ansvarsskyldighet. Parlamentet förväntar sig framför allt att ingen kommande lagstiftning ska begränsa vare sig nationell eller utländsk finansiering till Moldaviens icke-statliga organisationer eller på ett otillbörligt sätt öka den administrativa bördan och redovisningsbördan för dem. Parlamentet beklagar att medborgarnas deltagande i ett antal fall har varit begränsat, till exempel genom att den centrala valkommissionen i mars 2018 avslog ansökan om att anordna en folkomröstning om ändringarna av valsystemet.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

26.  Europaparlamentet uttrycker oro över det krympande utrymmet för civilsamhället och uppmanar myndigheterna att omedelbart upphöra med onödiga eller oproportionerliga straffrättsliga förfaranden – varav några har kommit till stånd genom fabricerade anklagelser – och selektiv rättvisa mot politiska motståndare, deras juridiska ombud och/eller deras anhöriga. Parlamentet kritiserar att den processövervakning som utförs av EU:s medlemsstater eller utrikestjänsten i allt högre grad hämmas genom att allmänheten utestängs från rättegångar. Parlamentet uttrycker särskild oro över straffrättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare, oberoende domare såsom Domnica Manole och Gheorghe Balan, journalister och personer som kritiserar regeringen eller ordföranden för Moldaviens demokratiska parti, Vladimir Plahotniuc. Parlamentet kräver att myndigheterna garanterar rätten till en rättvis rättegång och respekten för mänskliga rättigheter i häkten. Parlamentet understryker att det behövs effektiva utredningar av påstådd tortyr i häkten och psykiatriska institutioner. Parlamentet uppmanar myndigheterna att garantera mötes- och yttrandefrihet och framför allt möjligheten att anordna fredliga demonstrationer och att denna grundläggande rättighet fullt ut respekteras i enlighet med internationella normer.

27.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en ny nationell strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2017 och uppmanar myndigheterna att säkerställa att den genomförs till fullo.

28.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att stärka insatserna för att skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet för utsatta grupper, genom att bekämpa den fortfarande starkt oroande förekomsten av hatpropaganda och våld mot och socialt uteslutande och diskriminering av hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och minoriteter såsom den romska befolkningen, liksom hatpropaganda och diskriminering baserat på kön eller politisk åskådning.

29.  Europaparlamentet fördömer kraftigt den senaste tidens utlämning/bortförande av turkiska medborgare till Turkiet på grund av deras påstådda kopplingar till Gülenrörelsen, i strid med rättsstatsprincipen och grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa att alla begäranden om utlämning från tredjeländer handläggs på ett öppet sätt och efter juridiska förfaranden helt i linje med europeiska principer och standarder.

Samarbete inom handel och ekonomi

30.  Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av den moldaviska importen till EU till följd av det djupgående och omfattande frihandelsområdet och det faktum att EU är den största investeraren i Moldavien, men beklagar djupt att detta inte har lett till en förbättring av medborgarnas sociala och ekonomiska situation. Parlamentet varnar för att misslyckade framsteg med att förbättra befolkningens levnadsstandard äventyrar medborgarnas samtycke till en pro-europeisk inriktning av landet.

31.  Europaparlamentet erinrar om vikten av ett oberoende rättsväsende och av kampen mot korruption och minskade administrativa och byråkratiska bördor för att förbättra investeringarna och företagsklimatet.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg på områdena sanitära och fytosanitära standarder och skydd av geografiska beteckningar.

33.  Europaparlamentet efterlyser effektiv efterlevnad av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling och internationella åtaganden, och särskilt ett korrekt genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner.

34.  Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reform i mycket hög grad är beroende av korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den viktiga utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Moldavien, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd.

Energi och andra samarbetsområden

35.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av energilagen 2017 som ett steg i riktning mot genomförandet av det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet och uppmuntrar till konkreta åtgärder för att säkerställa oberoendet för energitillsynsmyndigheten ANRE. Parlamentet är medvetet om Moldaviens ansträngningar för att främja förnybara energikällor och energieffektivitet och anser det vara av avgörande betydelse att stärka de ekologiska jordbruksmetoderna inom ramen för en hållbar landsbygdsutveckling.

36.  Europaparlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder på områdena miljöskydd, framför allt beträffande förvaltningen av vattnet i floden Nistru, avfallshantering och klimatförändringar, i synnerhet beträffande genomförande och samordning av lagstiftning.

Institutionella bestämmelser

37.  Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och Moldavien att ytterligare öka kommunikationsarbetet med genomförandet av associeringsavtalet och de förväntade fördelarna för Moldaviens medborgare med de tillhörande reformerna och närmare integration med Europeiska unionen. Parlamentet understryker behovet av att bekämpa rysk desinformation, genom faktabaserad och tillgänglig kvalitetsinformation på alla de huvudsakliga språken i Moldavien.

38.  Europaparlamentet upprepar sin beslutsamhet att öka sin övervakning av genomförandet av internationella avtal med EU:s partner i öst. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen och utrikestjänsten att oftare översända regelbundna skriftliga rapporter om genomförandet av dessa avtal till parlamentet och rådet.

39.  Europaparlamentet anser att det skulle vara till nytta att involvera de moldaviska myndigheterna redan från det skede då relevant lagstiftning utarbetas, för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Moldavien, och uppmanar kommissionen att fullt ut använda processen för förhandssamråd.

40.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av frihandelsavtalets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma avtalets genomförande, och ägna särskild uppmärksamhet åt införlivandet och genomförandet av unionens regelverk samt åt inverkan på det moldaviska samhället, och att säkerställa offentlig och omfattande årlig rapportering, bland annat om det tekniska och ekonomiska stödet från EU.

41.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att offentliggöra alla årliga rapporter om genomförandet av associeringsavtalet på en gång och samtidigt offentliggöra en jämförande utvärdering av graden av framsteg mot genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet av varje associerad partner, mot specifika riktmärken.

42.  Europaparlamentet är fast beslutet att upprätta årsrapporter om genomförandet om associeringsavtalen.

°

°  °

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2018)0303.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2017)0440.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0283.

(4)

EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.

(5)

Europaparlamentets studie The electoral reforms in three association countries of the Eastern Neighbourhood – Ukraine, Georgia and Moldova, 26 oktober 2017.

(6)

Europaparlamentets genomförandebedömning Association agreements between the EU and Moldova, Georgia and Ukraine, 28 juni 2018.

(7)

Europaparlamentets studie The Development of an Institutional Framework for the Implementation of the Association Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine, juli 2018.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (21.6.2018)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

(2017/2281(INI))

Föredragande av yttrande: David Martin

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Moldavien har tillämpats sedan 2014.

B.  Moldaviens export till EU har ökat med mer än 15 % sedan avtalets ikraftträdande, och Moldavien är för närvarande beroende av EU för 66 % av sin export.

C.  Moldaviens preferensutnyttjandegrad på 90 % visar hur fördelaktigt avtalet har varit för moldaviska företag, arbetstagare och medborgare.

D.  Det effektiva genomförandet av avtalet är beroende av Moldaviens fortsatta ansträngningar att påskynda reformer av rättsstaten, god samhällsstyrning, institutionell kapacitet och offentlig förvaltning, också på handelsrelaterade områden.

E.  Framsteg har gjorts på viktiga områden som sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, tull och offentlig upphandling.

F.  Inhemska rådgivande grupper har inrättats i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om handel och hållbar utveckling och har hittills sammanträtt tre gånger.

1.  Europaparlamentet välkomnar att den moldaviska importen till EU ökat kraftigt till följd av att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet trätt i kraft. Parlamentet understryker att detta avtal bör vara en drivkraft för ekonomisk diversifiering, och uppmuntrar därmed kommissionen att stödja Moldavien när det gäller att identifiera centrala områden som bör prioriteras vid avtalets genomförande. Parlamentet anser att handelsliberaliseringsdimensionen bör hanteras med försiktighet, i syfte att minimera kostnaderna och samtidigt maximera fördelarna för Moldavien.

2.  Europaparlamentet välkomnar skapandet av omkring 1500 arbetstillfällen genom stöd till små företag, och upprepar att det är nödvändigt att fortsätta att ge incitament till små och medelstora företag och till nystartade företag, särskilt med tanke på deras viktiga bidrag till ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och kreativitet i näringslivet.

3.  Europaparlamentet betonar att slutmålet för frihandelsavtalet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor i Moldavien, och uppmanar myndigheterna att genomföra effektiva reformprocesser för att förbättra levnadsstandarden för detta ändamål.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att Moldavien fortsätter sitt reformarbete inte bara på strikt handelsrelaterade områden, såsom en omstrukturering av finans- och energisektorerna, utan också i fråga om rättsstatsprincipen, den offentliga förvaltningen, rättsväsendet, förvaltningen av och effektiviteten i de offentliga finanserna, mediefriheten, jämställdheten, kvinnors egenmakt och en intensifierad kamp mot korruptionen. Parlamentet påminner också om vikten av att effektivt genomföra nyligen införda reformer och rättsliga instrument. Parlamentet uppmanar till konkreta åtgärder inom alla nämnda sektorer, i linje med de förväntningar som betonas i parlamentets resolution om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien(1), och påminner om de olika debatterna om situationen i Moldavien och sina uppmaningar till insynsvänliga reformansträngningar och stränga villkor kopplade till konkreta resultat på områden som konstaterats kräva förbättringar. Parlamentet lovordar beslutet att införliva EU:s direktiv mot penningtvätt.

5.  Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i frihandelsavtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reformer i mycket hög grad är beroende av ett korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den viktiga utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Moldavien, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga att inrätta en stödgrupp för Moldavien, liknande den som skapats för Ukraina.

6.  Europaparlamentet anser att det skulle vara till nytta att involvera de moldaviska myndigheterna redan från det skede då relevant lagstiftning utarbetas, för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Moldavien, och uppmanar kommissionen att fullt ut använda processen för förhandssamråd.

7.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som inhemska rådgivande grupper har för att övervaka frihandelsavtalet, och påminner om att lämplig finansiering och en balanserad representation av det civila samhället bör garanteras av de berörda parterna.

8.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av frihandelsavtalets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma avtalets genomförande, och ägna särskild uppmärksamhet åt införlivandet och genomförandet av unionens regelverk samt åt inverkan på det moldaviska samhället, och att säkerställa offentlig och omfattande årlig rapportering, bland annat om det tekniska och ekonomiska stödet från EU.

9.  Europaparlamentet efterlyser effektiv efterlevnad av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling och internationella åtaganden, och särskilt ett korrekt genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Tiziana Beghin, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Elsi Katainen, Patricia Lalonde, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Reimer Böge, Klaus Buchner, Dita Charanzová, Danuta Maria Hübner, Sajjad Karim, Sander Loones

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Czesław Hoc, John Howarth, Dietmar Köster, Kosma Złotowski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

31

+

ALDE

Dita Charanzová, Nadja Hirsch, Elsi Katainen, Patricia Lalonde

ECR

Czesław Hoc, Sajjad Karim, Sander Loones

EFDD

Tiziana Beghin, William (The Earl of) Dartmouth

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey

PPE

Laima Liucija Andrikienė, Reimer Böge, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Danuta Maria Hübner, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld

S&D

Goffredo Maria Bettini, John Howarth, Dietmar Köster, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Alessia Maria Mosca, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Yannick Jadot

3

-

ENF

France Jamet, Danilo Oscar Lancini

GUE/NGL

Anne-Marie Mineur

1

0

ECR

Kosma Złotowski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0283.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

5

17

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Klaus Buchner, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Wajid Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Jean-Luc Schaffhauser, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Anders Primdahl Vistisen, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Norica Nicolai, Gilles Pargneaux, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Helmut Scholz, Igor Šoltes, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ivan Štefanec


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

31

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Javier Nart, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

ECR

Charles Tannock, Anders Primdahl Vistisen

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Michèle Alliot-Marie, Lorenzo Cesa, Andrzej Grzyb, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Francisco José Millán Mon, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Ivan Štefanec, Dubravka Šuica, László Tőkés, Željana Zovko

S&D

Francisco Assis, Ana Gomes

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Jordi Solé, Igor Šoltes, Bodil Valero

5

-

ALDE

Norica Nicolai

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

NI

Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

S&D

Ioan Mircea Paşcu

17

0

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Helmut Scholz, Marie-Christine Vergiat

S&D

Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Wajid Khan, Arne Lietz, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Gilles Pargneaux, Tonino Picula, Boris Zala

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 5 november 2018Rättsligt meddelande