Förfarande : 2018/0166R(APP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0358/2018

Ingivna texter :

A8-0358/2018

Debatter :

PV 13/11/2018 - 2
CRE 13/11/2018 - 2

Omröstningar :

PV 14/11/2018 - 14.1
CRE 14/11/2018 - 14.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0449

INTERIMSBETÄNKANDE     
PDF 1724kWORD 287k
7.11.2018
PE 626.946v02-00 A8-0358/2018

om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

(COM(2018)0322 – C8-0000/2018 – 2018/0166R(APP))

Budgetutskottet

Medföredragande: Jan Olbrycht, Isabelle Thomas, Janusz Lewandowski, Gérard Deprez

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

(COM(2018)0322 – C8-0000/2018 – 2018/0166R(APP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2018 En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 (COM(2018)0321),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0322), och kommissionens förslag av den 2 maj 2018 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0325, COM(2018)0326, COM(2018)0327 och COM(2018)0328),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2018)0323),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 och om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016(3) och rådets ratificering den 5 oktober 2016(4),

–  med beaktande av FN: s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som trädde i kraft den 1 januari 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(5),

–  med beaktande av artikel 99.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0358/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

B.  Den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020 fastställdes för första gången på en lägre nivå än den föregående när det gäller både åtagande- och betalningsbemyndiganden. Det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och de sektorsspecifika rättsakterna har haft en mycket negativ inverkan på genomförandet av de nya programmen.

C.  Den fleråriga budgetramen visade sig snabbt vara otillräcklig när det gällde att reagera på en rad kriser, nya internationella åtaganden och nya politiska utmaningar som inte integrerades och/eller förutsågs när den antogs. I syfte att säkerställa den nödvändiga finansieringen har den fleråriga budgetramen utnyttjats till bristningsgränsen, bland annat har flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrumenten tagits i anspråk i en aldrig tidigare skådad omfattning, efter att de tillgängliga marginalerna förbrukats. Nedskärningar har till och med gjorts i högprioriterade EU-program för forskning och infrastruktur bara två år efter det att de antagits.

D.  Den revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen som inleddes i slutet av 2016 har visat sig vara nödvändig för att bredda den potential som finns i befintliga flexibilitetsbestämmelser, men någon revidering av taken i den fleråriga budgetramen gjordes inte. Denna revidering bedömdes som positiv av både parlamentet och rådet.

E.  Fastställandet av den nya fleråriga budgetramen kommer att vara ett avgörande ögonblick för EU-27, eftersom den kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att ansluta sig till en gemensam, långsiktig vision och fatta beslut om framtida politiska prioriteringar och unionens förmåga att genomföra dem. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör ge unionen de resurser som krävs för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, forskning och innovation, ge ungdomar egenmakt, effektivt hantera migrationens utmaningar, bekämpa arbetslöshet, ihållande fattigdom och social utestängning, ytterligare stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, ta itu med hållbarhet, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, stärka EU:s säkerhet och försvar, skydda unionens yttre gränser och stödja grannländerna.

F.  Mot bakgrund av de globala utmaningar som medlemsstaterna inte kan hantera på egen hand bör det vara möjligt att erkänna europeiska kollektiva nyttigheter och att bedöma områden där europeiska utgifter skulle vara mer effektiva än nationella utgifter för att överföra motsvarande finansiella resurser till unionsnivå, och därmed stärka unionens strategiska betydelse utan att nödvändigtvis öka de totala offentliga utgifterna.

G.  Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram ett antal lagstiftningsförslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och EU:s egna medel som följdes av lagstiftningsförslag om att inrätta nya EU-program och EU-instrument.

1.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för 2021–2027 måste garantera unionens ansvar för och förmåga att möta framväxande behov, ytterligare utmaningar och nya internationella åtaganden och att uppnå sina politiska prioriteringar och mål. Parlamentet betonar de allvarliga problem som är kopplade till underfinansieringen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och upprepar att det är nödvändigt att undvika en upprepning av tidigare misstag genom att från början säkerställa en kraftfull och trovärdig EU-budget till gagn för medborgarna under den kommande sjuårsperioden.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och unionens system för egna medel utgör utgångspunkten för de kommande förhandlingarna. Parlamentet uttrycker sin ståndpunkt beträffande dessa förslag, i avvaktan på rådets förhandlingsmandat som ännu inte är tillgängligt.

3.  Europaparlamentet understryker att kommissionens förslag om den totala nivån för nästa fleråriga budgetram på 1,08 % av BNI för EU-27 (1,11 % efter integreringen av Europeiska utvecklingsfonden) uttryckt i procent av BNI är en real minskning i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att den föreslagna nivån för den fleråriga budgetramen inte kommer att göra det möjligt för unionen att infria sina politiska åtaganden eller hantera viktiga kommande utmaningar. Parlamentet har därför för avsikt att förhandla fram den höjning som krävs.

4.  Europaparlamentet motsätter sig dessutom varje minskning av EU:s långvariga politikområden som är förankrade i fördragen, såsom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken. Parlamentet motsätter sig särskilt radikala nedskärningar som kommer att inverka negativt på själva arten och målen för dessa politikområden, t.ex. de föreslagna nedskärningarna i anslagen till Sammanhållningsfonden eller till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang den föreslagna minskningen av Europeiska socialfonden plus (ESF+), trots dess utvidgade tillämpningsområde, och integreringen av fyra befintliga program, särskilt sysselsättningsinitiativet för unga.

5.  Europaparlamentet betonar också vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla därtill relaterade politikområden. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang sin ståndpunkt att EU måste infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagar avsaknaden av ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser därför en integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s alla politikområden och initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare att alla program under nästa fleråriga budgetram bör vara i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller vikten av att åstadkomma resultat när det gäller den europeiska pelaren för sociala rättigheter, undanröjandet av diskriminering, bland annat mot hbti-personer, och inrättandet av en portfölj för minoriteter, bland annat romer, som alla är avgörande för att EU ska kunna fullgöra sina åtaganden i riktning mot ett Europa för alla. Parlamentet understryker att för att uppfylla sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör EU:s bidrag till klimatmålen nå minst 25 % av utgifterna under den fleråriga budgetramen 2021–2027 och 30 % så snart som möjligt, senast 2027.

6.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att inga betydande framsteg har gjorts på detta område trots det gemensamma uttalandet om jämställdhetsintegrering som bifogats förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att kommissionen inte tog hänsyn till dess genomförande i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar djupt att jämställdhetsintegrering har förbisetts fullständigt i förslaget till flerårig budgetram, och beklagar bristen på tydliga jämställdhetsmål, jämställdhetskrav och jämställdhetsindikatorer i förslagen om relevant EU-politik. Parlamentet begär att man i de årliga budgetförfarandena ska utvärdera och integrera hela effekten av EU:s politik för jämställdhet (jämställdhetsbudgetering). Parlamentet förväntar sig ett förnyat åtagande från parlamentet, rådet och kommissionen om integrering av ett jämställdhetsperspektivet i nästa fleråriga budgetram och en effektiv övervakning av detta, även under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet understryker att ökad ansvarsskyldighet, förenkling, synlighet, transparens och resultatbaserad budgetering måste ligga till grund för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av att stärka inriktningen för framtida utgifter på prestationer och resultat, med utgångspunkt i ambitiösa och relevanta prestationsmål och en omfattande och gemensam definition av europeiskt mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att med beaktande av ovannämnda övergripande principer, effektivisera prestationsrapporteringen, utvidga den till en kvalitativ metod som omfattar miljömässiga och sociala indikatorer, och att tydligt presentera information om de viktigaste EU-utmaningar som ännu inte har åtgärdats.

8.  Europaparlamentet är medvetet om de allvarliga utmaningar som unionen står inför och tar sitt fulla ansvar för att i tid säkra en budget som står i proportion till EU-medborgarnas behov, förväntningar och angelägenheter. Parlamentet är berett att omedelbart inleda förhandlingar med rådet för att förbättra kommissionens förslag och utforma en realistisk flerårig budgetram.

9.  Europaparlamentet påminner om att parlamentets ståndpunkt redan tydligt anges i dess resolutioner av den 14 mars och den 30 maj 2018, vilka utgör dess politiska ståndpunkt inför den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och de egna medlen. Parlamentet påminner om att dessa resolutioner antogs med mycket stora majoriteter, vilket visar att parlamentet är enat och redo för de kommande förhandlingarna.

10.  Europaparlamentet förväntar sig därför att den fleråriga budgetramen ska placeras högst upp på rådets politiska dagordning och beklagar att inga betydande framsteg har kunnat konstateras hittills. Parlamentet anser att de regelbundna mötena mellan de olika ordförandeskapen i rådet och parlamentets förhandlingsgrupp bör ökas och bana väg för officiella förhandlingar. Parlamentet förväntar sig att en bra överenskommelse kommer att nås före valet till Europaparlamentet 2019 för att undvika att det uppstår allvarliga bakslag för lanseringen av de nya programmen på grund av det sena antagandet av budgetramen, vilket har varit fallet tidigare. Parlamentet understryker att denna tidsplan kommer att göra det möjligt för det nyvalda Europaparlamentet att justera den fleråriga budgetramen för 2021–2027 under den obligatoriska halvtidsrevideringen.

11.  Europaparlamentet påminner om att inkomster och utgifter bör behandlas som ett enda paket i de kommande förhandlingarna. Parlamentet betonar därför att ingen överenskommelse kan nås om den framtida fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om unionens nya egna medel.

12.  Europaparlamentet betonar att alla delar av paketet om den fleråriga budgetramen och egna medel, inklusive beloppen i den fleråriga budgetramen, bör omfattas av förhandlingar tills en slutlig överenskommelse har nåtts. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin kritiska inställning till det förfarande som användes vid antagandet av den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen, och den dominerande roll som Europeiska rådet tog på sig i denna process genom att slutgiltigt besluta om ett antal frågor, inklusive den fleråriga budgetramens tak och flera sektorspolitiska bestämmelser, vilket strider mot både fördragens anda och ordalydelse. Parlamentet är särskilt oroat över att de första delarna av den fleråriga budgetramens förhandlingspaket som utarbetats av rådets ordförandeskap följer samma logik och innehåller frågor som rådet och parlamentet ska besluta om gemensamt i samband med antagandet av lagstiftning om inrättande av nya EU-program. Parlamentet avser därför att anpassa sin egen strategi i enlighet med detta.

13.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet och revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att rådet kan anta förordningen om den fleråriga budgetramen med kvalificerad majoritet.

14.  Europaparlamentet antar denna resolution i syfte att redogöra för sitt förhandlingsmandat vad gäller alla aspekter av kommissionens förslag, inklusive konkreta ändringar av både den föreslagna förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. Parlamentet lägger också fram en tabell med siffror för all EU-politik och alla EU-program med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkter som redan antagits i tidigare resolutioner om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att dessa siffror också kommer att ingå i parlamentets mandat inför de kommande lagstiftningsförhandlingar som leder till antagandet av EU:s program för perioden 2021–2027.

A. BEGÄRANDEN I SAMBAND MED DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

15.  Europaparlamentet begär därför att rådet ska ta vederbörlig hänsyn till parlamentets följande ståndpunkter i syfte att uppnå ett positivt resultat av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och inhämta parlamentets godkännande i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

Siffror

16.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin formella ståndpunkt att nivån på den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör fastställas till 1 324,1 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket motsvarar 1,3 % av BNI för EU-27, för att säkerställa den finansieringsnivå som behövs för viktig EU-politik för att uppdragen och målen för dessa politikområden ska kunna uppfyllas.

17.  Parlamentet begär i detta sammanhang att följande finansieringsnivå ska säkerställas för EU:s program och politik, som presenteras i en ordning som återspeglar den fleråriga budgetramens struktur, i enlighet med kommissionens förslag, och som återges i den detaljerade tabellen (bilagorna III och IV till denna resolution). Parlamentet begär att relevanta åtagande- och betalningstak anpassas i enlighet därmed, i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution:

i.  Ökning av budgeten för Horisont Europa till 120 miljarder EUR i 2018 års priser.

ii.  Ökning av anslaget till InvestEU-fonden så att det bättre motsvarar nivån 2014–2020 för de finansieringsinstrument som är integrerade i det nya programmet.

iii.  Ökning av finansieringsnivån för transportinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-Transporter).

iv.  Fördubbling av den särskilda finansieringen för små och medelstora företag (i jämförelse med Cosme) inom ramen för programmet för den inre marknaden, i syfte att förbättra deras marknadstillträde, förbättra företagens villkor och konkurrenskraft samt främja entreprenörskap.

v.  Ytterligare förstärkning av programmet för den inre marknaden för att finansiera ett nytt mål för marknadsövervakning.

vi.  Fördubbling av den föreslagna finansieringsnivån för EU:s program för bedrägeribekämpning och ökning av finansieringsnivån för Fiscalis-programmet.

vii.  Inrättande av ett särskilt anslag för hållbar turism.

viii.  Ytterligare förstärkning av det europeiska rymdprogrammet, särskilt för att förstärka SSA/Govsatcom samt Copernicus.

ix.  Bibehållen finansiering av sammanhållningspolitiken för EU-27 på samma nivå som i budgeten för 2014–2020 i reala termer.

x.  Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten i ESF+ (jämfört med det nuvarande ungdomssysselsättningsinitiativet), samtidigt som systemets effektivitet och mervärde säkerställs.

xi.  Införande av en särskild tilldelning (5,9 miljarder EUR) till barngarantin för att bekämpa barnfattigdom både inom EU och genom externa åtgärder.

xii.  Tredubbling av den nuvarande budgeten för programmet Erasmus+.

xiii.   Säkrande av en tillräcklig finansieringsnivå för programmet DiscoverEU (Interrail).

xiv.  Ökning av de nuvarande anslagen för programmet Kreativa Europa.

xv.  Ökning av den nuvarande finansieringen för programmet för Rättigheter och värden och införandet av en särskild tilldelning till det nya åtgärdsområdet för unionens värden (minst 500 miljoner EUR), i syfte att stödja organisationer i det civila samhället som främjar grundläggande värden och demokrati inom EU på lokal och nationell nivå.

xvi.  Bibehållande av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för EU-27 på samma nivå som i 2014–2020 års budget i reala termer, samtidigt som man budgeterar det ursprungliga beloppet för jordbruksreserven.

xvii.  Förstärkning av Europeiska havs- och fiskerifonden med 10 % i enlighet med fondens nya uppdrag för den blåa ekonomin.

xviii.  Fördubbling av det nuvarande anslaget till Life+-programmet, inklusive särskilda anslag för biologisk mångfald och förvaltningen av Natura 2000-nätverket.

xix.  Införande av en särskild tilldelning (4,8 miljarder EUR) till en ny fond för en rättvis energiomställning för att ta itu med sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av omställningen från kol- och koldioxidberoende.

xx.  Förstärkning av instrumentet eller instrumenten till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik (3,5 miljarder EUR) för att ytterligare bidra till finansieringen av en investeringsplan för Afrika.

xxi.  Återinförande av minst 2020 års nivå för alla byråer, samtidigt som parlamentet försvarar den högre nivå som föreslås av kommissionen, inbegripet för de byråer som har beviljats nya befogenheter och ansvarsområden, samt efterlyser en övergripande strategi för avgiftsfinansiering.

xxii.  Upprätthållande av finansieringsnivån 2014–2020 för flera EU-program (t.ex. avveckling av kärnkraftverk, samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, bland annat de program för vilka det föreslås att de ska slås samman till större program (t.ex. stöd till dem som har det sämst ställt, hälsa och konsumenträttigheter), och för vilka kommissionens förslag således innebär en minskning i reala termer.

xxiii.  Fastställande av anslagen för alla andra program på den nivå som kommissionen föreslagit, med förbehåll för ovannämnda ändringar, inbegripet FSE:s energidel, FSE:s digitala del, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden och humanitärt bistånd.

18.  Europaparlamentet har för avsikt att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå på grundval av kommissionens förslag för rubrikerna Migration och gränsförvaltning (rubrik 4) och Säkerhet och försvar, inklusive krisreaktioner (rubrik 5). Parlamentet bekräftar sin långvariga ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar måste kompletteras med ytterligare ekonomiska medel för att inte undergräva befintlig politik och befintliga program och finansieringen av dessa inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

19.  Europaparlamentet har för avsikt att försvara kommissionens förslag om att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå för en stark, effektiv och högkvalitativ europeisk offentlig förvaltning för alla européer. Parlamentet påminner om att EU:s institutioner, organ och decentraliserade byråer under den nuvarande fleråriga budgetramen har minskat sin personal med 5 % och anser att personalen inte bör omfattas av några ytterligare minskningar som direkt skulle äventyra genomförandet av unionens politik. Parlamentet upprepar åter sitt starka motstånd mot en upprepning av den så kallade omplaceringspoolen för byråerna.

20.  Europaparlamentet är fast beslutet att förhindra ytterligare en betalningskris under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027, såsom var fallet under den nuvarande perioden. Parlamentet anser att det övergripande betalningstaket måste ta hänsyn till den aldrig tidigare skådade volymen utestående åtaganden i slutet av 2020, vars beräknade storlek konstant ökar på grund av stora förseningar i genomförandet och som kommer att behöva åtgärdas under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär därför att den globala nivån på betalningarna och de årliga betalningstaken, särskilt i början av perioden, fastställs på en lämplig nivå som även tar vederbörlig hänsyn till denna situation. Parlamentet har för avsikt att endast godta en begränsad och väl motiverad klyfta mellan åtaganden och betalningar för nästa fleråriga budgetram.

21.  På grundval av detta lägger Europaparlamentet fram en tabell i bilagorna III och IV till denna resolution med de exakta siffror som föreslås för varje EU-politik och EU-program. Parlamentet påpekar att för jämförelsens skull har strukturen behållits för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder fram till antagandet av dessa program.

Halvtidsrevidering

22.  Europaparlamentet understryker behovet av att bibehålla en revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen, med utgångspunkt i det positiva prejudikat som skapats i den nuvarande budgetramen, och vill se följande:

i.  En obligatorisk och rättsligt bindande halvtidsrevidering, efter en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar och med beaktande av en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om att uppnå klimatmålet, integreringen av målen för hållbar utveckling och jämställdhet samt effekten av förenklingsåtgärder för stödmottagarna.

ii.  Att kommissions relevanta förslag läggs fram i tid så att nästa parlament och kommission på ett ändamålsenligt sätt kan justera budgetramen 2021–2027, dock senast den 1 juli 2023.

iii.  Att nationella anslag som redan har tilldelats inte ska minskas genom denna revidering.

Flexibilitet

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om flexibilitet som utgör en bra grund för förhandlingarna. Parlamentet håller med om den övergripande strukturen i flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet betonar att de särskilda instrumenten har olika uppgifter och tillmötesgår olika behov, och motsätter sig alla försök att slå samman dem. Parlamentet stöder bestämt den tydliga bestämmelsen att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden som härrör från användningen av särskilda instrument bör föras in i budgeten utanför de relevanta taken i den fleråriga budgetramen, liksom avskaffandet av eventuella begränsningar av de justeringar som följer av den samlade marginalen för betalningar. Parlamentet begär ett antal ytterligare förbättringar, bland annat följande:

i.  Påfyllning av unionens reserv med ett belopp som motsvarar de inkomster som frigörs genom böter och andra påföljder.

ii.  Omedelbar återanvändning av belopp som dragits tillbaka under år n-2, inklusive de åtaganden som gjorts till följd av åtaganden i den nuvarande fleråriga budgetramen.

iii.  De förfallna beloppen för särskilda instrument ska göras tillgängliga för alla särskilda instrument och inte bara flexibilitetsmekanismen.

iv.  En större tilldelning av medel till flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionen solidaritetsfond och marginalen för oförutsedda utgifter, den sistnämnda utan någon obligatorisk avräkning.

Varaktighet

24.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramens längd gradvis måste övergå till en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering. Parlamentet godtar därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas för en sjuårsperiod som en tillfällig lösning som ska tillämpas en sista gång. Parlamentet förväntar sig att de närmare villkoren i samband med genomförandet av en budgetram för 5+5 år godkänns vid halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Struktur

25.  Europaparlamentet godtar den övergripande strukturen med sju rubriker i den fleråriga budgetramen enligt kommissionens förslag, som i stort sett överensstämmer med parlamentets eget förslag. Parlamentet anser att denna struktur möjliggör större transparens och ökar synligheten för EU:s utgifter, samtidigt som den flexibilitet som krävs bibehålls. Parlamentet ställer sig dessutom bakom inrättandet av ”programkluster” som förväntas leda till en betydande förenkling och rationalisering av EU:s budgetstruktur och en tydlig anpassning till rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

26.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår att antalet EU-program ska minskas med mer än en tredjedel. Parlamentet betonar att dess ståndpunkt när det gäller strukturen och sammansättningen av de 37 nya programmen kommer att fastställas i samband med antagandet av de relevanta sektorsspecifika rättsakterna. Parlamentet förväntar sig under alla omständigheter att den föreslagna kontoplanen kommer att avspegla alla delar av varje program på ett sätt som garanterar transparens och ger den information som krävs för att budgetmyndigheten ska kunna fastställa den årliga budgeten och övervaka dess genomförande.

Budgetens enhet

27.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, vilket tillgodoser ett gammalt krav från parlamentet när det gäller alla instrument utanför budgeten. Parlamentet påminner om att enhetsprincipen, det vill säga att unionens samtliga inkomster och utgifter ska tas upp i budgeten, både är ett krav i fördraget och ett grundläggande demokratiskt villkor.

28.  Europaparlamentet ifrågasätter därför huruvida inrättandet av instrument utanför budgeten är logiskt och berättigat, eftersom det förhindrar den parlamentariska kontrollen av de offentliga finanserna och undergräver transparensen i samband med beslutsfattandet. Parlamentet anser att beslut om att inrätta sådana instrument kringgår parlamentets tredubbla ansvar som lagstiftare, budgetmyndighet och kontrollmyndighet. Parlamentet anser att när det bedöms att undantag är nödvändiga för att uppnå vissa specifika mål, till exempel genom utnyttjande av finansieringsinstrument eller förvaltningsfonder, bör dessa vara helt transparenta, vederbörligen motiverade genom bevisad additionalitet och mervärde samt backas upp av strikta förfaranden för beslutsfattande och bestämmelser om redovisningsskyldighet.

29.  Europaparlamentet betonar dock att integreringen av dessa instrument i EU:s budget inte bör leda till en minskning av finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program. Parlamentet understryker därför behovet av att besluta på global nivå om nästa fleråriga budgetram utan att beräkna anslaget på 0,03 % av EU:s BNI som motsvarar Europeiska utvecklingsfonden, vilken bör läggas till utöver de överenskomna taken.

30.  Europaparlamentet betonar att taken i den fleråriga budgetramen inte bör hindra finansieringen av unionens politiska mål genom unionens budget. Parlamentet förväntar sig därför att taken i den fleråriga budgetramen justeras uppåt när detta är nödvändigt för att finansiera nya politiska mål, utan att man behöver tillämpa mellanstatliga finansieringsmetoder.

B. LAGSTIFTNINGSFRÅGOR

Rättsstatsprincipen

31.  Europaparlamentet betonar betydelsen av den nya mekanism som ska säkerställa att de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) respekteras, och som innebär att medlemsstater som inte respekterar dessa kan bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Parlamentet varnar dock för att de slutliga mottagarna av medel från unionens budget inte på något sätt får påverkas av att deras regeringar inte tar hänsyn till de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker därför att sådana åtgärder inte får påverka statliga organs eller medlemsstaternas skyldigheter att göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare.

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet och delegerade akter

32.  Europaparlamentet betonar att programmets mål och utgiftsprioriteringar, finansiella anslag, kriterier för stödberättigande, urvals- och tilldelningskriterier, villkor, definitioner och beräkningsmetoder bör fastställas i relevant lagstiftning, med fullt iakttagande av parlamentets rättigheter som medlagstiftare. Parlamentet understryker att när sådana åtgärder, som kan medföra viktiga politiska val, inte ingår i den grundläggande akten bör de antas genom delegerade akter. Parlamentet anser i detta sammanhang att fleråriga och/eller årliga arbetsprogram i allmänhet bör antas genom delegerade akter.

33.  Europaparlamentet har för avsikt att vid behov förbättra bestämmelserna om styrning, ansvarsskyldighet, transparens och parlamentarisk kontroll, om de lokala och regionala myndigheternas och deras partners inflytande samt om engagemanget från icke-statliga organisationer och det civila samhället i nästa generations program. Parlamentet har också för avsikt att förbättra och vid behov klargöra samstämmigheten och synergierna mellan och inom de olika fonderna och politikområdena. Parlamentet erkänner behovet av ökad flexibilitet vid tilldelningen av resurser inom vissa program, men betonar att detta inte får ske på bekostnad av deras ursprungliga och långsiktiga politiska mål, förutsägbarheten och parlamentets rättigheter.

Översynsklausuler

34.  Europaparlamentet påpekar att detaljerade och effektiva översynsklausuler bör ingå i de enskilda programmen och instrumenten inom den fleråriga budgetramen för att säkerställa att bedömningar av dem genomförs på ett meningsfullt sätt och att parlamentet senare deltar i alla beslut om nödvändiga anpassningar.

Lagstiftningsförslag

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram relevanta lagstiftningsförslag utöver de som redan har lagts fram, och särskilt ett förslag till förordning om inrättande av en fond för en rättvis energiomställning samt ett särskilt program för hållbar turism. Parlamentet stöder vidare införandet av en europeisk barngaranti inom ESF+, integreringen av ett särskilt segment för Unionens värden inom programmet Rättigheter och värden, samt en revidering av förordningen om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet beklagar att kommissionens relevanta förslag inte innehåller åtgärder som motsvarar kraven i artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Parlamentet anser att en revidering av budgetförordningen också bör föreslås när behov uppstår till följd av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

C. EGNA MEDEL

36.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för egna medel är mycket komplicerat, orättvist, icke-transparent och totalt obegripligt för EU-medborgarna. Parlamentet efterlyser återigen ett förenklat system som är mer begripligt för EU-medborgarna.

37.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang, som ett viktigt steg mot en mer ambitiös reform, kommissionens förslag som antogs den 2 maj 2018 om ett nytt system för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till Europeiska revisionsrättens yttrande nr 5/2018 över kommissionens förslag till det nya systemet för Europeiska unionens egna medel, där det understryks att det behövs en bättre beräkning och ytterligare förenkling av systemet.

38.  Europaparlamentet påminner om att införandet av nya egna medel bör ha ett dubbelt syfte: För det första att åstadkomma en betydande minskning av andelen BNI-baserade bidrag och för det andra att garantera en lämplig finansiering av EU:s utgifter inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2020.

39.  Europaparlamentet stöder den föreslagna moderniseringen av de befintliga egna medlen, som innebär

–  ett bibehållande av tullarna som traditionella egna medel för EU, men med en minskning av den procentandel som medlemsstaternas behåller för uppbördskostnaderna och en återgång till den ursprungliga satsen på 10 %,

–  en förenkling av de momsbaserade egna medlen, dvs. införandet av en enhetlig uttagssats utan undantag,

–  ett bibehållande av de BNI-baserade egna medlen i syfte att minska deras andel av finansieringen av EU:s budget till 40 %, samtidigt som dess utjämnande funktion bevaras.

40.  Europaparlamentet begär, i enlighet med kommissionens förslag, ett planerat införande av en korg med nya egna medel som, utan att öka skattebördan för medborgarna, skulle motsvara två viktiga strategiska EU-mål, vars europeiska mervärde är uppenbart och oersättligt, dvs.

–  den inre marknadens goda funktion, konsolidering och förstärkning, särskilt genom genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som grund för nya egna medel genom att en enhetlig skattesats införs för intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och beskattning av stora företag inom den digitala sektorn som drar nytta av den inre marknaden,

–  bekämpning av klimatförändringar och påskyndande av energiomställningen genom åtgärder såsom en andel av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter,

–  kampen för att skydda miljön genom ett bidrag baserat på mängden icke återvunnet plastförpackningsavfall.

41.  Europaparlamentet begär en utvidgning av förteckningen över potentiella nya egna medel, vilken bör inbegripa

–  egna medel grundade på en skatt på finansiella transaktioner, samtidigt som alla medlemsstater uppmanas att nå en överenskommelse om ett effektivt system,

–  införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för EU-budgeten, som bör säkerställa lika villkor i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

42.  Europaparlamentet godkänner med eftertryck ett avskaffande av alla rabatter och andra korrigeringsmekanismer, vid behov med en begränsad utfasningsperiod.

43.  Europaparlamentet insisterar på införandet av andra inkomster, som bör utgöra extra inkomster för EU-budgeten, utan att det medför en motsvarande minskning av BNI-bidragen:

–  böter som betalas av företag för överträdelser av unionens regler eller böter vid försenade inbetalningar av bidrag,

–  inkomster från böter som härrör från domar i Europeiska unionens domstol, inklusive standardbelopp eller vite som ålagts medlemsstaterna och som härrör från överträdelseförfaranden.

44.  Europaparlamentet understryker dessutom införandet av andra former av inkomster, i enlighet med kommissionens förslag, när det gäller

–  avgifter som är kopplade till genomförandet av mekanismer som har direkt samband med EU, såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias),

–  seignorage, i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål, i syfte att finansiera en ny investeringsstabiliseringsfunktion.

45.  Europaparlamentet påpekar behovet av att upprätthålla EU-budgetens trovärdighet gentemot finansmarknaderna, vilket innebär en ökning av taken för egna medel.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att hantera den paradoxala situation där bidrag från Förenade kungariket till utestående åtaganden före 2021 kommer att föras in i budgeten som allmänna inkomster, och därmed räknas med i taket för egna medel, samtidigt som detta tak kommer att beräknas på grundval av BNI för EU-27, alltså utan Förenade kungariket, när landet väl har lämnat EU. Parlamentet anser att de brittiska bidragen tvärtom bör beräknas utöver taket för egna medel.

47.  Europaparlamentet påpekar att tullunionen är en viktig källa till unionens finansiella kapacitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att harmonisera tullkontrollen och förvaltningen i hela unionen för att förebygga och bekämpa bedrägerier och oriktigheter som skadar unionens ekonomiska intressen.

48.  Europaparlamentet stöder bestämt kommissionens framläggande för rådet av ett förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel. Parlamentet påminner om att det måste ge sitt godkännande till denna förordning. Parlamentet påminner om att denna förordning är en del av paketet med egna medel som har lagts fram av kommissionen och förväntar sig att rådet ska hantera de fyra tillhörande texterna om egna medel som ett enda paket tillsammans med den fleråriga budgetramen.

D. MODIFERING AV FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027

49.  Europaparlamentet anser att förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 ska modifieras enligt följande:

Modifieringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021.

(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt, samt för att säkra demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet, bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021, så att det blir möjligt att därefter gå över till en period på fem plus fem år som skulle vara anpassad till Europaparlamentets och kommissionens politiska cykel.

Modifieringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(2)  De årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden som fastställs genom budgetramen måste respektera de tillämpliga tak för åtaganden och egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, som antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(2)  Den fleråriga budgetramen bör fastställa årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden för att säkerställa att unionens utgifter utvecklas på ett ordnat sätt och inom taken för dess egna medel, samtidigt som det också säkerställs att unionen förfogar över tillräckliga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i överensstämmelse med artikel 311 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och kan fullgöra sina skyldigheter gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

(2a)  Nivån på taken bör fastställas på grundval av de belopp som är nödvändiga för att finansiera och genomföra unionens program och politik, samt de marginaler som ska finnas tillgängliga för justeringar av framtida behov. Dessutom bör taken för betalningar ta hänsyn till de stora utestående åtaganden som förväntas vid utgången av 2020. De belopp som fastställs i denna förordning och i de grundläggande rättsakterna för 2021–2027 års program bör fastställas i 2018 års priser och, i syfte att förenkla och öka förutsägbarheten, justeras på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.

Modifieringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(3)  Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen men får inte överskrida taket för egna medel.

(3)  Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen och bör därför beaktas vid fastställandet av varje tak för egna medel.

Modifieringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(4)  Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt budgetförordningen.

(4)  Intäkter avsedda för särskilda ändamål som finansierar budgetposter enligt budgetförordningen bör inte beräknas i förhållande till taken i den fleråriga budgetramen, men all tillgänglig information bör vara fullkomligt transparent under förfarandet för antagandet av den årliga budgeten och under genomförandet.

Modifieringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(6)  Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(6)  Största möjliga flexibilitet bör säkerställas inom den fleråriga budgetramen, särskilt för att garantera att unionen kan fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 311 och 323 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(7)  För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument i syfte att skapa en smidig budgetprocess: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Reserven för katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktion eller distribution inom jordbruket. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.

(7)  För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument för att det årliga budgetförfarandet ska löpa smidigt: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.

Modifieringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

(7a)  Samtidigt som unionen och dess medlemsstater bör göra sitt yttersta för att se till att de åtaganden som godkänts av budgetmyndigheten genomförs effektivt i det syfte som ursprungligen avsågs, bör det särskilt vara möjligt att mobilisera åtagandebemyndiganden som inte genomförts eller som dragits tillbaka genom EU-reserven för åtaganden, förutsatt att detta inte är ett sätt för stödmottagarna att kringgå de relevanta bestämmelserna om tillbakadragande av anslag.

Modifieringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(9)  Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen som antas i enlighet med grundläggande rättsakter.

(9)  Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller en tillfällig indragning av budgetåtaganden i enlighet med grundläggande rättsakter.

Modifieringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(10)  Det är nödvändigt att göra en halvtidsöversyn av budgetramens funktion. Resultatet av översynen bör beaktas vid eventuella revideringar av denna förordning under budgetramens resterande löptid.

(10)  För att ta hänsyn till ny politik och nya prioriteringar bör den fleråriga budgetramen revideras efter halva tiden på grundval av en översyn av budgetramens funktion och genomförande. Denna översyn bör också innehålla en rapport om metoderna för det praktiska genomförandet av en budgetram för en period på fem plus fem år.

Modifieringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

(10a)  För att fullgöra unionens åtagande att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, ska revideringen av den fleråriga budgetramen utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts vid genomförandet av dessa mål i all EU-politik och alla EU-initiativ i den fleråriga budgetramen 2021–2027, mätt på grundval av resultatindikatorer som utarbetats av kommissionen, liksom framsteg i fråga om jämställdhetsintegreringen i all EU-verksamhet. Revideringen av den fleråriga budgetramen ska också utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts för att uppnå det övergripande målet att anslå 25 % av EU:s utgifter till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och uppnåendet av ett årligt utgiftsmål på 30% så snart som möjligt och senast 2027, mätt på grundval av prestationsindikatorer där åtskillnad görs mellan begränsning av klimatförändringar och anpassning till dem. Vid revideringen bör det även, i samråd med nationella och lokala aktörer, bedömas huruvida de antagna förenklingsåtgärderna faktiskt har lett till minskad byråkrati för stödmottagarna vid genomförandet av programmen.

Modifieringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

(12a)  Alla utgifter på unionsnivå som är avsedda för genomförandet av unionens politik på grundval av fördragen är utgifter för unionen i den mening som avses i artikel 310.1 i EUF-fördraget och bör därför föras in i unionens budget i enlighet med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget, vilket därmed garanterar respekt för de grundläggande principerna om medborgarnas demokratiska representation i beslutsfattandet, parlamentarisk kontroll av de offentliga finanserna och insyn i beslutsfattandet. Taken i den fleråriga budgetramen får inte hindra finansieringen genom unionens budget av unionens politiska mål. Det är därför nödvändigt att möjliggöra en höjning av budgetramen när detta behövs för att underlätta finansieringen av unionens politik, särskilt nya politiska mål, utan att använda mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder.

Modifieringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.

(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Finansieringen av dessa storskaliga projekt, som är av strategisk betydelse för unionen, måste säkerställas i unionens allmänna budget, men det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att eventuella kostnadsöverskridanden inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.

Modifieringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(14)  Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet.

(14)  Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet, med respekt för institutionernas budgetbefogenheter i enlighet med fördragen, för att säkerställa att besluten om budgeten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med kraven i artikel 10.3 i EU-fördraget, och att budgetförfarandet löper smidigt i enlighet med artikel 312.3 andra stycket i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.

(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram. Denna tidsram kommer att ge den nyutnämnda kommissionen den tid som krävs för att utarbeta sina förslag och göra det möjligt för Europaparlamentet att efter valet 2024 lägga fram sin egen ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2027. Den kommer också att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.

Modifieringsförslag    16

Förslag till förordning

Kapitel 1 – artikel 3 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Respekt för taket för egna medel

Förhållande till egna medel

Modifieringsförslag    17

Förslag till förordning

Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 4

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, vilket antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (nedan kallat beslutet om egna medel).

4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider gränserna för unionens egna medel, utan att det påverkar unionens skyldighet att se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i enlighet med artikel 311 första stycket i EUF-fördraget, och institutionernas skyldighet att se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    18

Förslag till förordning

Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 5

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

5.  De tak som fastställs i budgetramen ska om nödvändigt sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med rådets gällande beslut om egna medel respekteras.

utgår

Modifieringsförslag    19

Förslag till förordning

Kapitel 2 – artikel 5 – punkt 4

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6, 7 och 8 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda budgetåret, varken under detta år eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.

utgår

Modifieringsförslag    20

Förslag till förordning

Kapitel 2 – artikel 7 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Justeringar till följd av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen

Justeringar till följd av en tillfällig indragning av budgetåtaganden

Modifieringsförslag    21

Förslag till förordning

Kapitel 2 – artikel 7

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden som rör unionens fonder i samband med åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, ska de tillfälligt indragna åtagandena överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2.

Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden, ska motsvarande belopp överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2. Från och med år n+3 ska ett belopp som motsvarar de förfallna åtagandena föras in i den EU-reserv för åtaganden som föreskrivs i artikel 12.

Modifieringsförslag    22

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 10 – punkt 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1.  Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2012/2002, får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 600 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.

1.  Syftet med Europeiska unionens solidaritetsfond är att ekonomiskt stöd ska kunna ges om en större katastrof inträffar på en medlemsstats eller ett kandidatlands territorium, enligt vad som anges i den relevanta grundläggande akten, och får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.

Modifieringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 10 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

1a.  Anslagen för Europeiska unionens solidaritetsfond ska föras in i unionens allmänna budget som en avsättning.

Modifieringsförslag    24

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

2.  Det årliga beloppet för reserven fastställs till 600 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst en fjärdedel av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.

2.  Det årliga beloppet för reserven för katastrofbistånd fastställs till 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst 150 miljoner EUR (i 2018 års priser) av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.

Modifieringsförslag    25

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 12 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven)

Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven för åtaganden)

Modifieringsförslag    26

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2022–2027 ska omfatta följande:

(a) Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.

(b) Från och med 2023 och utöver de marginaler som avses i a, ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.

1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2021–2027 ska omfatta följande:

(a) Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.

(aa) Outnyttjade åtagandebemyndiganden för år n-1.

(b) Ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.

(ba) Ett belopp som motsvarar det belopp för tillfälligt indragna åtaganden år n-3 som inte längre får tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7.

(baa) Ett belopp som motsvarar de inkomster som härrör från böter och påföljder.

Modifieringsförslag    27

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.

2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget. Marginaler för år n får användas för år n och n+1 genom EU-reserven för åtaganden förutsatt att detta inte strider mot pågående eller planerade ändringsbudgetar.

Modifieringsförslag    28

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

3.  Vid utgången av 2027 ska de belopp som fortfarande finns tillgängliga inom EU-reserven för åtaganden överföras till nästa fleråriga budgetram fram till 2030.

Modifieringsförslag    29

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 13 – stycke 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker eller inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 2000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Modifieringsförslag    30

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,03 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget.

1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,05 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget. Den får utnyttjas för både åtagande- och betalningsbemyndiganden, eller endast för betalningsbemyndiganden.

Modifieringsförslag    31

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen och måste respektera taket för egna medel.

2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen.

Modifieringsförslag    32

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 3

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

3.  De belopp som blir tillgängliga genom utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter ska helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för innevarande eller kommande räkenskapsår.

utgår

Modifieringsförslag    33

Förslag till förordning

Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 4

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

4.  De belopp som räknas av i enlighet med punkt 3 ska inte utnyttjas vidare i samband med budgetramen. Att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas får inte leda till att de totala taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids under innevarande och kommande räkenskapsår.

utgår

Modifieringsförslag    34

Förslag till förordning

Kapitel 4 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Översyn och revidering av budgetramen

Revideringar

Modifieringsförslag    35

Förslag till förordning

Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras, förutsatt att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med gällande beslut om egna medel respekteras.

 

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 ska de relevanta taken i den fleråriga budgetramen revideras uppåt om detta är nödvändigt för att underlätta finansieringen av unionens politik, i synnerhet nya politiska mål, under omständigheter där det annars skulle bli nödvändigt att införa ytterligare mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder, som skulle kringgå det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    36

Förslag till förordning

Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 3

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

3.  I varje förslag till revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas om det är möjligt att omfördela utgifterna mellan programmen under den rubrik som berörs av revideringen, i synnerhet om det är sannolikt att anslagen kommer att underutnyttjas.

utgår

Modifieringsförslag    37

Förslag till förordning

Kapitel 4 – artikel 16 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Halvtidsöversyn av budgetramen

Halvtidsrevidering av budgetramen

Modifieringsförslag    38

Förslag till förordning

Kapitel 4 – artikel 16

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Kommissionen ska före den 1 januari 2024 lägga fram en översyn av hur budgetramen fungerar. Översynen ska i lämpliga fall åtföljas av relevanta förslag.

Kommissionen ska före den 1 juli 2023 lägga fram ett lagstiftningsförslag om revidering av denna förordning i enlighet med det förfarande som fastställs i EUF-fördraget på grundval av en översyn av hur budgetramen fungerar. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 6 i denna förordning ska nationella anslag som redan tilldelats inte minskas genom en sådan revidering.

 

Förslaget ska utarbetas med beaktande av en bedömning av

  framstegen mot det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och mot ett årligt utgiftsmål på 30 % så snart som möjligt,

  integreringen av FN:s mål för hållbar utveckling,

  integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i unionens budget (jämställdhetsbudgetering),

  förenklingsåtgärdernas effekter när det gäller att minska byråkratin för stödmottagarna i samband med genomförandet av de finansiella programmen, vilket är en bedömning som ska genomföras i samråd med berörda parter.

Modifieringsförslag    39

Förslag till förordning

Kapitel 4 – artikel 17

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.

När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen, eller när taken för betalningarna kan hindra unionen från att uppfylla sina rättsliga åtaganden, ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.

Modifieringsförslag    40

Förslag till förordning

Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 1

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1.  Högst 14 196 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för storskaliga projekt som genomförs enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet].

1.  Ett högsta gemensamt belopp ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för de europeiska systemen för satellitnavigering (Egnos och Galileo) och för Copernicus (det europeiska jordövervakningsprogrammet). Detta högsta belopp ska fastställas till 15 % över de vägledande belopp som fastställts för de båda storskaliga projekten enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet]. Eventuella förstärkningar av detta högsta belopp ska finansieras genom marginalerna eller de särskilda instrumenten och får inte leda till nedskärningar i andra program och projekt.

Modifieringsförslag    41

Förslag till förordning

Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

2a.  Om det skulle uppstå ytterligare behov av finansiering från unionens budget för de ovannämnda storskaliga projekten ska kommissionen föreslå en revidering av taken i den fleråriga budgetramen i enlighet med detta.

Modifieringsförslag    42

Förslag till förordning

Kapitel 6 – rubriken

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Modifieringsförslag    43

Förslag till förordning

Kapitel 6 – artikel 22

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Modifieringsförslag    44

Förslag till förordning

Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

Både Europaparlamentet och rådet ska företrädas av ledamöter från respektive institution när möten hålls på politisk nivå.

Modifieringsförslag    45

Förslag till förordning

Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

6a.  Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.

Modifieringsförslag    46

Förslag till förordning

Kapitel 6 – artikel 23

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel [7] i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.

Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 310.1 i EUF-fördraget, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.

 

Modifieringsförslag    47

Förslag till förordning

Kapitel 7 – artikel 24

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.

Kommissionen ska före den 1 juli 2023, tillsammans med sina förslag till halvtidsrevidering, lägga fram en rapport med metoderna för hur en budgetram för en period på fem plus fem år ska genomföras i praktiken.

 

Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.

 

Om rådet den 31 december 2027 ännu inte har antagit någon förordning om en ny flerårig budgetram, ska de tak och bestämmelser som gäller för det sista år som omfattas av den befintliga budgetramen fortsätta att gälla tills en förordning om en ny budgetram har antagits. Om en ny medlemsstat ansluter sig till unionen efter 2020, ska den budgetram vars löptid förlängts vid behov revideras för att ta hänsyn till anslutningen.

E. MODIFIERING AV FÖRSLAGET TILL INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

50.  Europaparlamentet understryker att till följd av förhandlingarna och antagandet av en ny förordning om den fleråriga budgetramen bör förslaget till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning modifieras på följande sätt:

Modifieringsförslag    48

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt A – punkt 6a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

6a.  Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av unionens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. Dessa upplysningar ska aktualiseras varje år tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget.

Modifieringsförslag    49

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt A – punkt 7

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga marginaler under taken i de olika rubrikerna i budgetramen.

7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga belopp inom marginalerna under taken i de olika rubrikerna i budgetramen eller inom ramen för de tillgängliga särskilda instrumenten.

Modifieringsförslag    50

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt A – punkt 8

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027

8.  Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027 ska uppdateras av kommissionen år 2024.

Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.

Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden

8.  Kommissionen ska varje år uppdatera prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden fram till och efter 2027.

Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.

Modifieringsförslag    51

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 9

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.

Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna..

Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.

Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Modifieringsförslag    52

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 10

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag till lämpligt budgetinstrument i enlighet med budgetförordningen.

10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur solidaritetsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.

Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja solidaritetsfonden ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.

Överföringar som berör solidaritetsfonden ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Modifieringsförslag    53

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 11

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.

11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.

Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.

Modifieringsförslag    54

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 12

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Flexibilitetsmekanismen

 

12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.

I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Flexibilitetsmekanismen

 

12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den till fullo har utnyttjat marginalerna i de relevanta rubrikerna.

I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen.

Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    55

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 13

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen.

Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Modifieringsförslag    56

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del II

Avsnitt A – punkt 14a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

  För att underlätta antagandet av en ny flerårig budgetram eller en revidering av denna, och för att tillämpa artikel 312.5 i EUF-fördraget, ska institutionerna sammankallas till regelbundna möten, vilket närmare bestämt innebär följande:

 

  Möten mellan ordförandena i enlighet med artikel 324 i fördraget.

 

  Möten med rapportering och avrapportering från rådets ordförandeskap till en delegation från Europaparlamentet inför och efter relevanta rådsmöten.

 

  Informella trepartsmöten inom ramen för rådets överläggningar i syfte att ta hänsyn till parlamentets synpunkter i alla dokument som utarbetats av rådets ordförandeskap.

 

  Trepartsmöten så snart Europaparlamentet och rådet har getts förhandlingsmandat.

 

  Deltagande av rådets ordförandeskap i de berörda parlamentsutskotten samt deltagande av parlamentets förhandlingsgrupp i de relevanta rådskonstellationerna.

 

 

Europaparlamentet och rådet ska översända till varandra alla handlingar – så snart dessa är tillgängliga – som formellt antagits i deras respektive förberedande organ eller som formellt lämnats in för deras räkning.

Modifieringsförslag    57

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 15 – strecksats 2

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF), Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) och andra eventuella framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder,

–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, liksom inkomster, utgifter, tillgångar och skulder för andra eventuella framtida mekanismer som inte finansieras via unionens budget, men som existerar för att stödja unionens politiska mål enligt fördragen,

Modifieringsförslag    58

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del I

Avsnitt B – punkt 15a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

15a.  När kommissionen godkänner autonoma överföringar enligt artikel 30.1 i budgetförordningen ska den omedelbart underrätta budgetmyndigheten om de detaljerade skälen till dessa överföringar. Om parlamentet eller rådet uttrycker en reservation angående en oberoende överföring ska kommissionen beakta denna och även, om så är lämpligt, återställa överföringen.

Modifieringsförslag    59

Förslag till interinstitutionellt avtal

Del III

Avsnitt A – punkt 24a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

24a.  När budgetmyndigheten inom ramen för budgetförfarandet beslutar om särskilda förstärkningar, ska kommissionen inte räkna av någon av dessa under de påföljande åren av sin ekonomiska planering, såvida inte budgetmyndigheten specifikt uppmanar till detta.

Modifieringsförslag    60

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del A – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

1a.  Varje institution åtar sig att avstå från att till övriga institutioner överföra icke brådskande budgetmässiga ståndpunkter, överföringar eller andra anmälningar, vars tidsfrister infaller under någon av institutionernas uppehållsperioder, för att säkerställa att varje institution i vederbörlig ordning kan utöva sina förfarandemässiga befogenheter.

Institutionernas tjänsteavdelningar ska i god tid underrätta varandra om respektive institutions uppehållsperiod.

Modifieringsförslag    61

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del B – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.

2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret och frågor som genomförandet av budgeten under det pågående budgetåret ger upphov till.

Modifieringsförslag    62

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del C – punkt 8

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.

8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, i synnerhet genom att översända till varandra alla förfaranderelaterade handlingar som antagits i deras respektive förberedande organ, så snart dessa handlingar finns tillgängliga. De förpliktar sig dessutom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.

Modifieringsförslag    63

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del D – punkt 12a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

12a.  Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.

Modifieringsförslag    64

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del E – punkt 15

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

15.  Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution så att enighet kan uppnås.

15.  Både Europaparlamentet och rådet ska i förlikningskommittén företrädas av ledamöter från respektive institution så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution, och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.

Modifieringsförslag    65

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del E – punkt 19

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna.

19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna. Ytterligare möten, även på teknisk nivå, kan vid behov anordnas under förlikningsperioden.

Modifieringsförslag    66

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del E – punkt 21a (ny)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

21a.  För att till fullo utnyttja den förlikningsfrist på 21 dagar som föreskrivs i fördraget, och göra det möjligt för institutionerna att uppdatera sina respektive förhandlingspositioner, ska Europaparlamentet och rådet vid varje möte i sina relevanta förberedande organ under hela den ovannämnda perioden åta sig att granska det aktuella läget i förlikningsförfarandet och undvika att lämna detta till de sista faserna av förfarandet.

Modifieringsförslag    67

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del G – rubriken

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Del G.  Utestående åtaganden

Del G.  Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden

Modifieringsförslag    68

Förslag till interinstitutionellt avtal

Bilaga

Del G – punkt 36

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.

 

För att säkerställa att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker är rimliga ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.

 

Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka betalningsprognoserna och de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.

 

Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade kort- och långfristiga prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

°

°           °

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

Bilaga I – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (2018 års priser)

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

1. Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

166 303

31 035

31 006

31 297

30 725

30 615

30 757

30 574

216 010

2. Sammanhållning och värden

391 974

60 026

62 887

64 979

65 785

66 686

69 204

67 974

457 540

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

330 642

52 143

52 707

53 346

53 988

54 632

55 286

55 994

378 097

3. Naturresurser och miljö

336 623

57 780

57 781

57 789

57 806

57 826

57 854

57 881

404 718

IV. Migration och gränsförvaltning

30 829

3 227

4 389

4 605

4 844

4 926

5 066

5 138

32 194

5. Säkerhet och försvar

24 323

3 202

3 275

3 223

3 324

3 561

3 789

4 265

24 639

6. Grannländer och omvärlden

108 929

15 368

15 436

15 616

15 915

16 356

16 966

17 729

113 386

7. Europeisk offentlig förvaltning

75 602

10 388

10 518

10 705

10 864

10 910

11 052

11 165

75 602

varav: Institutionernas administrativa utgifter

58 547

8 128

8 201

8 330

8 432

8 412

8 493

8 551

58 547

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 134 583

181 025

185 293

188 215

189 262

190 880

194 688

194 727

1 324 089

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30 %

1,30 %

1,31 %

1,29 %

1,30 %

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 104 805

174 088

176 309

186 391

187 490

188 675

189 961

191 398

1 294 311

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30 %

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 400

200

200

200

200

200

200

200

1 400

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Flexibilitetsmekanismen

7 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

14 000

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

9 223

753

970

1 177

1 376

1 567

1 707

1 673

9 223

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

26 023

4 953

5 170

5 377

5 576

5 767

5 907

5 873

38 623

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 160 606

185 978

190 463

193 592

194 838

196 647

200 595

200 600

1 362 712

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %

Bilaga II – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

1. Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

187 370

32 935

33 562

34 555

34 601

35 167

36 037

36 539

243 395

2. Sammanhållning och värden

442 412

63 700

68 071

71 742

74 084

76 601

81 084

81 235

516 517

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

373 000

55 335

57 052

58 899

60 799

62 756

64 776

66 918

426 534

3. Naturresurser och miljö

378 920

61 316

62 544

63 804

65 099

66 424

67 785

69 174

456 146

4. Migration och gränsförvaltning

34 902

3 425

4 751

5 084

5 455

5 658

5 936

6 140

36 448

5. Säkerhet och försvar

27 515

3 397

3 545

3 559

3 743

4 091

4 439

5 098

27 872

6. Grannländer och omvärlden

123 002

16 308

16 709

17 242

17 923

18 788

19 878

21 188

128 036

7. Europeisk offentlig förvaltning

85 287

11 024

11 385

11 819

12 235

12 532

12 949

13 343

85 287

varav: Institutionernas administrativa utgifter

66 028

8 625

8 877

9 197

9 496

9 663

9 951

10 219

66 028

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 279 408

192 105

200 567

207 804

213 140

219 261

228 107

232 717

1 493 701

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30%

1,30%

1,31 %

1,29 %

1,30%

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 246 263

184 743

190 843

205 790

211 144

216 728

222 569

228 739

1 460 556

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30%

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 578

212

216

221

225

230

234

239

1 578

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Flexibilitetsmekanismen

7 889

2 122

2 165

2 208

2 252

2 297

2 343

2 390

15 779

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

10 500

800

1 050

1 300

1 550

1 800

2 000

2 000

10 500

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

29 434

5 256

5 596

5 937

6 279

6 624

6 921

7 019

43 633

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 308 843

197 361

206 163

213 741

219 419

225 885

235 028

239 736

1 537 334

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %

Bilaga III – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (2018 års priser)

OBS! För jämförelsens skull följer tabellen strukturen för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder till antagandet av dessa program.

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

1. Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

116 361

166 303

216 010

1. Forskning och innovation

69 787

91 028

127 537

Horisont Europa

64 674

83 491

120 000

Euratoms program för forskning och utbildning

2 119

2 129

2 129

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 992

5 406

5 406

Övrigt

2

2

2

2. Europeiska strategiska investeringar

31 886

44 375

51 798

Fonden InvestEU

3 968

13 065

14 065

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 579

21 721

28 083

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 393

11 384

17 746

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 185

7 675

7 675

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

1 001

2 662

2 662

Programmet Digitala Europa

172

8 192

8 192

Övrigt

9 097

177

177

Decentraliserade organ

1 069

1 220

1 281

3. Inre marknad

5 100

5 672

8 423

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 547

3 630

5 823

EU:s program för bedrägeribekämpning

156

161

322

Skattesamarbete (Fiscalis)

226

239

300

Tullsamarbete (Customs)

536

843

843

Hållbar turism

 

 

300

Övrigt

61

87

87

Decentraliserade organ

575

714

748

4. Rymd

11 502

14 404

15 225

EU:s rymdprogram

11 308

14 196

15 017

Decentraliserade organ

194

208

208

Marginal

-1 913

10 824

13 026

2. Sammanhållning och värden

387 250

391 974

457 540

5. Regional utveckling och sammanhållning

272 647

242 209

272 647

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

272 411

241 996

272 411

Europeiska regionala utvecklingsfonden

196 564

200 622

 

Sammanhållningsfonden

75 848

41 374

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 487

10 000

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

236

213

236

6. Ekonomiska och monetära unionen

273

22 281

22 281

Stödprogrammet för strukturreformer

185

22 181

22 181

Skydd av euron mot förfalskning

7

7

7

Övrigt

81

93

93

7. Investera i människor, social sammanhållning och värden

115 729

123 466

157 612

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR för en barngaranti)

96 216

89 688

106 781

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 075

1 042

1 095

Erasmus+

13 699

26 368

41 097

Europeiska solidaritetskåren

373

1 113

1 113

Kreativa Europa

1 403

1 642

2 806

Rättsliga frågor

316

271

316

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR för ett åtgärdsområde för unionens värden

594

570

1 627

Övrigt

1 158

1 185

1 185

Decentraliserade organ

1 971

2 629

2 687

Marginal

-1 399

4 018

4 999

3. Naturresurser och miljö

399 608

336 623

404 718

8. Jordbruk och havspolitik

390 155

330 724

391 198

EGFJ + Ejflu

inklusive:

382 855

324 284

383 255

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

286 143

254 247

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

96 712

70 037

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 243

5 448

6 867

Övrigt

962

878

962

Decentraliserade organ

95

113

113

9. Miljö och klimat

3 492

5 085

11 520

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 221

4 828

6 442

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

4 800

Decentraliserade organ

272

257

278

Marginal

5 960

814

1 999

4. Migration och gränsförvaltning

10 051

30 829

32 194

10. Migration

7 180

9 972

10 314

Asyl- och migrationsfonden

6 745

9 205

9 205

Decentraliserade organ*

435

768

1 109

11. Gränsförvaltning

5 492

18 824

19 848

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 773

8 237

8 237

Decentraliserade organ*

2 720

10 587

11 611

Marginal

-2 621

2 033

2 033

5. Säkerhet och försvar

1 964

24 323

24 639

12. Säkerhet

3 455

4 255

4 571

Fonden för inre säkerhet

1 200

2 210

2 210

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 359

1 045

1 359

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

459

490

692

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

900

555

667

Decentraliserade organ

896

1 001

1 002

13. Försvar

575

17 220

17 220

Europeiska försvarsfonden

575

11 453

11 453

Militär rörlighet

0

5 767

5 767

14. Krishantering

1 222

1 242

1 242

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

560

1 242

1 242

Övrigt

662

p.m.

p.m.

Marginal

-3 289

1 606

1 606

6. Grannländer och omvärlden

96 295

108 929

113 386

15. Yttre åtgärder

85 313

93 150

96 809

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

71 767

79 216

82 716

Humanitärt bistånd

8 729

9 760

9 760

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 101

2 649

2 649

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

594

444

594

Övrigt

801

949

949

Decentraliserade organ

144

132

141

16. Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Marginal

-2 027

2 913

3 567

7. Europeisk offentlig förvaltning

70 791

75 602

75 602

Europaskolor, pensioner

14 047

17 055

17 055

EU-institutionernas administrativa utgifter

56 744

58 547

58 547

 

 

 

 

SUMMA

1 082 320

1 134 583

1 324 089

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Bilaga IV – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

1. Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

114 538

187 370

243 395

1. Forskning och innovation

68 675

102 573

143 721

Horisont Europa

63 679

94 100

135 248

Euratoms program för forskning och utbildning

2 085

2 400

2 400

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 910

6 070

6 070

Övrigt

1

3

3

2. Europeiska strategiska investeringar

31 439

49 973

58 340

Fonden InvestEU

3 909

14 725

15 852

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 435

24 480

31 651

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 281

12 830

20 001

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 163

8 650

8 650

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

991

3 000

3 000

Programmet Digitala Europa

169

9 194

9 194

Övrigt

8 872

200

200

Decentraliserade organ

1 053

1 374

1 444

3. Inre marknad

5 017

6 391

9 494

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 485

4 089

6 563

EU:s program för bedrägeribekämpning

153

181

363

Skattesamarbete (Fiscalis)

222

270

339

Tullsamarbete (Customs)

526

950

950

Hållbar turism

 

 

338

Övrigt

59

98

98

Decentraliserade organ

572

804

843

4. Rymd

11 274

16 235

17 160

EU:s rymdprogram

11 084

16 000

16 925

Decentraliserade organ

190

235

235

Marginal

-1 866

12 198

14 680

2. Sammanhållning och värden

380 738

442 412

516 517

5. Regional utveckling och sammanhållning

268 218

273 240

307 578

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

267 987

273 000

307 312

Europeiska regionala utvecklingsfonden

193 398

226 308

 

Sammanhållningsfonden

74 589

46 692

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 306

11 285

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

231

240

266

6. Ekonomiska och monetära unionen

275

25 113

25 113

Stödprogrammet för strukturreformer

188

25 000

25 000

Skydd av euron mot förfalskning

7

8

8

Övrigt

79

105

105

7. Investera i människor, social sammanhållning och värden

113 636

139 530

178 192

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR i 2018 års priser för en barngaranti)

94 382

101 174

120 457

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 055

1 174

1 234

Erasmus+

13 536

30 000

46 758

Europeiska solidaritetskåren

378

1 260

1 260

Kreativa Europa

1 381

1 850

3 162

Rättsliga frågor

 

305

356

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR i 2018 års priser för ett åtgärdsområde för unionens värden

 

642

1 834

Övrigt

1 131

1 334

1 334

Decentraliserade organ

1 936

2 965

3 030

Marginal

-1 391

4 528

5 634

3. Naturresurser och miljö

391 849

378 920

456 146

8. Jordbruk och havspolitik

382 608

372 264

440 898

EGFJ + Ejflu

inklusive:

375 429

365 006

431 946

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

280 351

286 195

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

95 078

78 811

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 139

6 140

7 739

Övrigt

946

990

1 085

Decentraliserade organ

94

128

128

9. Miljö och klimat

3 437

5 739

12 995

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 170

5 450

7 272

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

5 410

Decentraliserade organ

267

289

313

Marginal

5 804

918

2 254

4. Migration och gränsförvaltning

9 929

34 902

36 448

10. Migration

7 085

11 280

11 665

Asyl- och migrationsfonden

6 650

10 415

10 415

Decentraliserade organ*

435

865

1 250

11. Gränsförvaltning

5 439

21 331

22 493

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 734

9 318

9 318

Decentraliserade organ*

2 704

12 013

13 175

Marginal

-2 595

2 291

2 291

5. Säkerhet och försvar

1 941

27 515

27 872

12. Säkerhet

3 394

4 806

5 162

Fonden för inre säkerhet

1 179

2 500

2 500

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 334

1 178

1 533

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

451

552

780

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

883

626

753

Decentraliserade organ

882

1 128

1 129

13. Försvar

590

19 500

19 500

Europeiska försvarsfonden

590

13 000

13 000

Militär rörlighet

0

6 500

6 500

14. Krishantering

1 209

1 400

1 400

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

561

1 400

1 400

Övrigt

648

p.m.

p.m

Marginal

-3 253

1 809

1 809

6. Grannländer och omvärlden

93 381

123 002

128 036

15. Yttre åtgärder

82 569

105 219

109 352

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

70 428

89 500

93 454

Humanitärt bistånd

8 561

11 000

11 000

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 066

3 000

3 000

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

582

500

669

Övrigt

790

1 070

1 070

Decentraliserade organ

141

149

159

16. Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Marginal

-1 987

3 283

4 020

7. Europeisk offentlig förvaltning

69 584

85 287

85 287

Europaskolor, pensioner

13 823

19 259

19 259

EU-institutionernas administrativa utgifter

55 761

66 028

66 028

 

 

 

 

SUMMA

1 061 960

1 279 408

1 493 701

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2018)0075 och P8_TA(2018)0076.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2018)0226.

(3)

EUT C 215, 19.6.2018, s. 249.

(4)

EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.

(5)

EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (11.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP)]

Föredragande av yttrande: Marietje Schoake

P_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för utrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det betänkande som antas:

1.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av de allt större utmaningar som påverkar den globala och regionala stabiliteten, behovet av att i betydande grad öka anslagen för EU:s yttre åtgärder inom den nya fleråriga budgetramen, samtidigt som EU:s utrikespolitik, som bygger på demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bevaras. Parlamentet noterar den måttliga ökning i reala termer av finansieringen som kommissionen föreslagit och vill se en ytterligare relativ ökning av åtagandena för yttre åtgärder, som man måste hålla fast vid i de interinstitutionella förhandlingarna.

2.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt att det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter bör upprätthållas oberoende av varandra på grund av deras specifika karaktär och för att undvika konkurrens mellan olika politikområden. Parlamentet uppmanar bestämt till en starkare koppling mellan tematiska och geografiska program, med tanke på den övergripande karaktären hos många frågor såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen, icke-diskriminering av personer med funktionshinder och klimatförändringar. Parlamentet påminner dessutom om sin uppmaning om att upprätthålla den nuvarande finansiella balansen vid fördelningen av EU:s södra och östra grannskap.

3.  Europaparlamentet påminner om att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred är EU:s enda instrument för att förebygga civila konflikter genom bland annat medling, dialog och försoning. Parlamentet beklagar att viktiga aspekter av instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, såsom stöd till försoningskommissioner, åtgärder för barnsoldater, bekämpning av olaglig användning av vapen eller rehabilitering av offer för väpnat våld inte ingår i kommissionens nuvarande förslag om inrättande av instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (NDICI).

4.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att integrera Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i EU:s budget, och efterlyser en förstärkning av parlamentets granskningsbefogenheter.

5.  Europaparlamentet begär med eftertryck att särskilda mål för jämställdhetsdimensionen tas med genom att den tillgängliga budgeten för detta område ökas.

6.  Europaparlamentet upprepar att en reform av den nuvarande strukturen för externa finansieringsinstrument bör öka ansvarigheten, transparensen, den demokratiska och parlamentariska kontrollen, effektiviteten och samstämmigheten, samtidigt som unionens strategiska prioriteringar beaktas. Parlamentet betonar att dessa mål inte kan uppnås utan en solid förvaltningsstruktur som möjliggör politisk kontroll, är strategibaserad, inkluderande och ansvarstagande och innehåller klara mål, riktmärken och uppföljnings- och utvärderingsmekanismer, inklusive en resultatbaserad budgeteringsmetod. Parlamentet betonar dessutom behovet av att se till att det civila samhället deltar i utformningen och genomförandet av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag till NDICI och IPA III i princip inte innehåller några sådana bestämmelser om styrningsaspekter, och att det inte finns någon särskild mekanism för Europaparlamentets deltagande i strategiska val av prioriteringar och finansiering. Parlamentet konstaterar därför att förslagen inte är godtagbara i sin nuvarande form.

7.  Europaparlamentet erkänner behovet av ökad flexibilitet. Parlamentet insisterar dock på att de medel som används inom ramen för den föreslagna ”bufferten för nya utmaningar och prioriteringar” inte kan användas för andra ändamål, såsom migrationshantering och säkerhet, och att ökad flexibilitet inte kan uppnås på bekostnad av långsiktiga politiska mål och minskade möjligheter för Europaparlamentet att utöva sina politiska styrnings- och granskningsrättigheter. Parlamentet anser att det är nödvändigt att införa tydliga kriterier för fördelningen av reservmedel och att införa en lämplig övervakningsmekanism.

8.  Europaparlamentet kritiserar att de resultatbaserade anslagen i artikel 17 omfattar ”samarbete om migration” bland kriterierna för att fastställa kompletterande anslag. Parlamentet betonar att det ursprungliga syftet med principen ”mer för mer” var att bygga starkare partnerskap med de grannar som gör mer framsteg i riktning mot en demokratisk reform och att ”samarbete om migration” i hög grad äventyrar detta synsätt och EU:s iakttagande av principerna i artikel 21 i EU-fördraget.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av en mer demokratisk debatt om EU:s externa bistånd också genom ett starkare engagemang från Europaparlamentets sida när det gäller strategisk politisk styrning av EU:s instrument för yttre åtgärder.

10.  Europaparlamentet anser att utgifter från försvarsklustret endast bör användas för försvarsändamål, såsom de försvarsrelaterade delarna av åtgärderna inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, Europeiska försvarsfonden och Horisont Europa-programmet, inklusive infrastruktur och tillgångar med dubbla användningsområden, som en grundförutsättning för ett effektivare försvar och en starkare civil-militär synergieffekt.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra jämställdhetsbudgetering i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

13.9.2018

Föredragande

       Utnämning

Marietje Schoake

10.7.2018

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

4

11

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Klaus Buchner, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Wajid Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Jean-Luc Schaffhauser, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Anders Primdahl Vistisen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Norica Nicolai, Gilles Pargneaux, Helmut Scholz, Igor Šoltes, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ivan Štefanec

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Javier Nart, Norica Nicolai, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

ECR

Charles Tannock

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Michèle Alliot-Marie, Lorenzo Cesa, Andrzej Grzyb, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Cristian Dan Preda, Ivan Štefanec, Dubravka Šuica, László Tőkés, Željana Zovko

S&D

Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Ana Gomes, Wajid Khan, Arne Lietz, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Gilles Pargneaux, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula

4

-

ECR

Anders Primdahl Vistisen

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

NI

Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

11

0

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Helmut Scholz, Marie-Christine Vergiat

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Jordi Solé, Igor Šoltes, Bodil Valero

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för utveckling (17.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

(2018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Željana Zovko

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i det betänkande som antas:

1.  Europaparlamentet påminner om artikel 208 i EUF-fördraget, enligt vilken unionens politik på området för utvecklingssamarbete ska genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder, med det främsta målet att minska och på lång sikt utrota fattigdomen. Parlamentet betonar att unionens och medlemsstaternas utvecklingssamarbetspolitik ska komplettera och förstärka varandra. Parlamentet påminner om att det i artikel 21.2 i EU-fördraget fastställs att politiken för utvecklingssamarbete ska bidra till att uppnå målen för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser full respekt för de rättsliga åtagandena i EUF-fördraget och i EU-fördraget, och begär att ett utvecklingsinriktat externt instrument ska införas i den kommande fleråriga budgetramen 2021–2027.

2.  Europaparlamentet påminner om behovet av en ökning av de nuvarande nivåerna för EU:s offentliga utvecklingsbistånd i den framtida rubriken för externa åtgärder i den fleråriga budgetramen, och välkomnar den måttliga ökning (i 2018 års priser) som föreslagits av kommissionen.

3.  Europaparlamentet noterar att förslaget till ett instrument för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) återspeglar en ny syn på utrikespolitiken och utvecklingspolitiken, vilken inte är i linje med artikel 208 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar att utrotning av fattigdomen måste vara det yttersta syftet för EU:s utvecklingspolitik och att fattigdomsutrotning, liksom hållbar mänsklig, miljömässig och ekonomisk utveckling, bekämpning av ojämlikhet, orättvisor och utanförskap, god samhällsstyrning och fred och säkerhet måste vara de viktigaste målen för EU:s externa finansieringsinstrument i nästa fleråriga budgetram, tillsammans med unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling enligt artikel 208.2 i EUF-fördraget.

4.  Europaparlamentet påminner om att EU:s åtagande att genomföra målen för hållbar utveckling, Addis Abeba-agendan om utvecklingsfinansiering och klimatavtalet från Paris måste styra dess utvecklingspolitik. Parlamentet anser att EU:s stöd till ett sådant genomförande i utvecklingsländerna även i fortsättningen måste bygga på den rättighetsbaserade strategin och fokusera på långsiktiga mål, såsom fattigdomsutrotning, bekämpning av ojämlikhet, orättvisor och utanförskap, främjande av demokratiska styrelseformer, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, även genom att främja det civila samhällets utrymme och stärka en hållbar utveckling för alla, särskilt i de minst utvecklade länderna.

5.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste säkerställa att de externa instrumenten är politiskt styrda så att de på det mest effektiva sättet bidrar till att uppfylla målen för de relevanta politikområdena, i enlighet med vad som anges i fördragen. Parlamentet påminner om att EU:s interna intressen inte bör styra dess agenda för grannskapspolitik, utvecklingspolitik, humanitära frågor och internationellt samarbete. Parlamentet motsätter sig en instrumentalisering av biståndet.

6.  Europaparlamentet påpekar att de nya finansieringsbehoven till följd av den försämrade säkerhetssituationen i Europeiska unionens grannskap och de ökade migrationsströmmarna till unionen kräver ökad finansiering i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet konstaterar att de nya utmaningarna måste hanteras tillsammans med målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att inrättandet av NDICI-instrumentet riskerar att förvärra de problem som belystes i halvtidsöversynen av de externa finansieringsinstrumenten, dvs. att ökade krav från andra politikområden har styrt EU:s utvecklingspolitik bort från fattigdomsminskning. Parlamentet påpekar att även om det är mycket önskvärt att EUF integreras i budgeten får detta inte tolkas som en ökning av utvecklingsbiståndet.

7.  Europaparlamentet påminner om att stöd till länder inom ramen för EU:s internationella samarbetsprogram bör komplettera utrikespolitiken, samtidigt som det säkerställs att utvecklingsbistånd endast används för utvecklingsrelaterade mål och syften och inte för att täcka utgifter relaterade till uppnåendet av olika mål, t.ex. gränskontroll eller migrationsbekämpning.

8.  Europaparlamentet noterar att samarbetsinstrumentet bör utformas så att det fortfarande finns tillräcklig flexibilitet för att anpassa programmen till tredjeländers särskilda behov. Parlamentet upprepar att en betydande andel av EU:s bistånd bör anslås till de minst utvecklade länderna, som ett primärt mål för det offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet betonar att säkerställande av effektivitet, ändamålsenlighet, synlighet och politisk samstämmighet i utvecklingssamarbetet under genomförandet, säkerställande av deltagande för det civila samhällets organisationer och genomförande av den rättighetsbaserade strategin för utvecklingssamarbetet samt införande av ett riktmärke på 20 % av medlen för grundläggande sociala tjänster är centrala utvecklingsaspekter som måste upprätthållas och förbättras under nästa fleråriga budgetram.

9.  Europaparlamentet betonar att jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt måste vara ett viktigt mål inom alla geografiska och tematiska program. Parlamentet anser att EU:s budget bör vara jämställdhetsinriktad och konfliktkänslig.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det föreslagna NDICI-instrumentet innehåller flera flexibilitetsmekanismer, såsom reserver, buffertar och ramar för snabba insatser. Parlamentet betonar att vederbörlig hänsyn bör tas till effekterna av ökad flexibilitet i fråga om förutsägbarheten i det offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet efterlyser ökad parlamentarisk kontroll och en tydligare utformning när det gäller styrning och strukturer. Parlamentet konstaterar med oro att det i målen saknas uttryckliga hänvisningar till utrotning av fattigdom, hållbar utveckling, de globala målen för hållbar utveckling och kampen mot ojämlikhet. Parlamentet understryker att dessa prioriteringar uttryckligen måste återspeglas i målen för det föreslagna instrumentet så att samförståndet om utveckling ska kunna uppfyllas.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar EU:s ouppfyllda internationella åtaganden att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av sin bruttonationalinkomst (BNI), varav 20 % för mänsklig utveckling och social delaktighet, och 0,2 % av BNI för de minst utvecklade länderna senast 2030, samt att tillhandahålla ny och ytterligare finansiering för klimatåtgärder i utvecklingsländerna. Parlamentet slår fast att dessa åtaganden måste återspeglas på lämpligt sätt i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

12.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om ett stödberättigande på 92 % i fråga om offentligt utvecklingsbistånd, och begär att denna nivå ska bibehållas. Parlamentet begär att man inom alla geografiska och tematiska program, årligen och under NDICI-instrumentets hela löptid, ska öronmärka minst 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet för social delaktighet och mänsklig utveckling, för att främja och stärka tillhandahållandet av grundläggande sociala tjänster, såsom hälso- och sjukvård (inbegripet nutrition), utbildning och socialt skydd, i synnerhet till de mest marginaliserade grupperna, såsom kvinnor och barn. Parlamentet begär att minst 85 % av det offentliga utvecklingsbiståndet ska avsättas för åtgärder som har jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt som huvudsakligt eller betydelsefullt mål, inom alla geografiska och tematiska program och under åtgärdernas löptid. Parlamentet slår fast att 20 % av dessa åtgärder dessutom bör ha jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt som ett huvudsakligt mål. Parlamentet begär att 50 % av det övergripande instrumentet ska användas så att det bidrar till mål och åtgärder på klimat- och miljöområdet.

13.  Parlamentet anser att EU:s budget bör vara jämställdhetsinriktad och konfliktkänslig, och uppmanar kommissionen att genomföra jämställdhetsbudgetering.

14.  Europaparlamentet påminner om att länders biståndsanslag inte bör vara beroende av migrationsavtal med EU, och att det inte bör ske någon omfördelning av medel från fattiga länder och regioner till migranters ursprungs- eller transitländer till Europa enbart på grund av att dessa ligger längs migrationsvägarna.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett införlivande av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i unionens budget, inbegripet ett säkerställande av total additionalitet för de medel som överförs på detta sätt.

16.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett instrument för samarbete med de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), i syfte att uppnå en hållbar utveckling i dessa områden och främja unionens värden och standarder runtom i världen. Parlamentet betonar dock behovet av att förse detta instrument med tillräckliga ekonomiska resurser, med en uppdelning som är bättre anpassad till behoven och mer balanserad bland de olika utomeuropeiska länderna och territorierna.

17.  Europaparlamentet noterar de betydande insatser som gjorts av kommissionen för att öka anslagen till budgetposten för humanitärt bistånd i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet noterar dock att denna ökning ännu inte tillgodoser behoven, som har mer än fördubblats sedan 2011.

18.  Europaparlamentet understryker att det är avgörande att nästa fleråriga budgetram i sin helhet efterlever principen om konsekvens i utvecklingspolitiken, enligt vad som fastställs i artikel 208 i EUF-fördraget, och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

19.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet förankras i EU:s fördrag och bör införlivas all EU-verksamhet för att jämlikhet ska uppnås i praktiken. Parlamentet betonar att jämställdhetsbudgetering måste bli en integrerad del av den fleråriga budgetramen genom att det införs ett tydligt åtagande i förordningen om den fleråriga budgetramen.

20.  Europaparlamentet välkomnar att tillämpningsområdet för reserven för katastrofbistånd har utvidgats och att anslagen ökats, så att reserven även ska kunna reagera på interna kriser. Parlamentet påminner om behovet att säkra prioritet för plötsliga humanitära kriser utanför EU.

21.  Europaparlamentet betonar att man måste ta vara på möjligheten att i nästa fleråriga budgetram ge ekonomiskt stöd till insatser enligt konceptet att koppla samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Parlamentet betonar att genomförandet av principen om en koppling mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete kräver ett säkerställande av komplementaritet mellan utveckling och humanitära insatser, och ett kulturskifte bort från betoning av EU som givare i riktning mot mer operativ flexibilitet och risktagande, i syfte att stödja katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd, motståndskraft hos individer och samhällen samt tidig återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet efterlyser mer flerårig planering och finansiering av EU:s humanitära verksamhet, och ett systematiskt införande av krismodifierare i EU:s utvecklingsverksamhet för att göra det möjligt för EU:s partner att effektivt bidra till genomförandet av ovannämnda princip om koppling.

22.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen 2021–2027 måste bevara och förbättra parlamentets kontroll över och granskning av användningen av medel, med en tydlig mekanism och beslutsprocess för utbetalning av icke fördelade medel, vilket garanterar att parlamentet påverkar programplaneringen och genomförandet av de externa finansieringsinstrumenten. Parlamentet upprepar att alla förslag till ökad flexibilitet måste vägas upp av en förbättring av transparensen och ansvarsskyldigheten.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Yttrande från

 Tillkännagivande i kammaren

DEVE

13.9.2018

Föredragande av yttrande

 Utnämning

Željana Zovko

11.7.2018

Tidigare föredragande av yttrande

Frank Engel

Behandling i utskott

30.8.2018

 

 

 

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Nirj Deva, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Eleni Theocharous, Mirja Vehkaperä, Bogdan Brunon Wenta, Joachim Zeller, Željana Zovko, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Thierry Cornillet, Cécile Kashetu Kyenge, Ádám Kósa, Florent Marcellesi, Paul Rübig, Kathleen Van Brempt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Kati Piri

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

21

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Thierry Cornillet, Mirja Vehkaperä

ECR

Nirj Deva, Eleni Theocharous

EFDD

Ignazio Corrao

GUE/NGL

Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey

PPE

Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko

S&D

Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Kati Piri, Kathleen Van Brempt

1

-

EFDD

Mireille D’Ornano

3

0

PPE

Paul Rübig

VERTS/ALE

Maria Heubuch, Florent Marcellesi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (15.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Helmut Scholz

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det betänkande som antas:

Rekommendationer

1.  Under förutsättning att medlagstiftarna enas om ett nytt och övergripande instrument för yttre åtgärder anser Europaparlamentet att dess titel uttryckligen bör innehålla ”handel” och t.ex. heta ”instrumentet för grannskapspolitik, utveckling, handel och internationellt samarbete”.

2.  Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen till åtgärder under rubrik 6, ”Grannländer och omvärlden”, i kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och vill se en proportionell ökning (på 30 %) av de medel som anslagits till internationell handel inom den delen och att dessa anslag öronmärks specifikt för handel.

3.  Europaparlamentet betonar att syftet med den fleråriga budgetramen är att genomföra politiken. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att den ambitiösa strategin ”Handel för alla” skisserar upp en värdebaserad handelspolitik för unionen, bland annat rättvisa och etiska handelsprinciper, och efterlyser en flerårig budgetram för 2021–2027 som tillhandahåller tillräcklig finansiering och politiskt och administrativt stöd till vidareutvecklingen av unionens handelspolitik till stöd för FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet är bekymrat över att det saknas ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att vederbörlig hänsyn måste tas till målen för hållbar utveckling i syfte att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och stabilitet, sysselsättning och hållbar utveckling i Europeiska unionen och i tredje land, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet påminner om att genomförandet av målen för hållbar utveckling avser EU:s inre och yttre politik. Parlamentet begär därför att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik, även i handelspolitiken, och i alla initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar att bidraget till genomförandet av Agenda 2030 måste användas som riktmärke för framgångsrik politik. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla tillräckligt med livsmedel av god kvalitet, rent vatten och att bygga ytterligare bortskaffningsanläggningar för avloppsvatten för att uppnå hållbarhetsmål 2 och 6. Parlamentet uppmärksammar vidare omfattningen och konsekvenserna av energifattigdom i utvecklingsländerna och begär ytterligare åtgärder för att minska energifattigdomen i enlighet med hållbarhetsmål 7, särskilt i avlägset belägna landsbygdsområden i regioner som ligger utanför nätet. Parlamentet betonar att medlen till Aid for Trade-initiativ bör ökas.

4.  Europaparlamentet understryker att man inom strukturen för de framtida externa finansieringsinstrumenten måste bevara den flexibilitet som tillämpats i befintliga instrument, såsom partnerskapsinstrumentet, för finansieringen av handelsrelaterade uppgifter, såsom inhemska rådgivande grupper, och efterlyser en ökning av de belopp som finns tillgängliga för sådana kompletterande åtgärder. Parlamentet noterar att ett av målen för unionens externa instrument är offentlig diplomati för att bygga upp förtroende och förståelse i länder utanför EU när det gäller EU:s politik. Parlamentet betonar att det civila samhällets engagemang är av yttersta vikt och erkänner vikten av inhemska rådgivande grupper som ett kraftfullt verktyg för ett korrekt genomförande av avtal om handelspartnerskap. Parlamentet noterar dock med oro att de är underbudgeterade och har bristande kapacitet, särskilt i tredjeländer, och efterlyser därför högre anslag för att stödja det civila samhällets organisationer i partnerländerna i de respektive inhemska rådgivande grupperna.

5.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om tillräckliga resurser för att utföra förhands-, interims- och efterhandsbedömningar av handelsavtal och se över den metod som använts, även när det gäller kumulativa effekter, inverkan på uppnåendet av målen för hållbar utveckling samt genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet anser att Europeiska unionen bör beakta de sociala, hälsomässiga och miljömässiga effekterna av sina handelsförbindelser och avtal mer ingående vid utvärderingen av nuvarande och framtida scenarier, och betonar också behovet av könsuppdelade uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med de vetenskapliga avdelningarna inom FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) och OECD.

6.  Europaparlamentet noterar att ingåendet av varje nytt frihandelsavtal kan innebära betydande inkomstbortfall för unionens budget för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att korrekt mäta dessa förluster och att förse parlamentet med siffrorna för varje avtal som ingås. Parlamentet noterar att medlemsstaterna behåller 20 % av tullarna på import från länder utanför EU som uppbördskostnader. Parlamentet stöder förslaget om att minska denna andel till 10 % för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027, till förmån för unionens budget för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina åtgärder mot tullbedrägerier.

7.  Europaparlamentet påpekar att tullunionen är en av de viktigaste källorna till Europeiska unionens finansiella kapacitet. Parlamentet vill därför se en striktare och mer enhetlig tillämpning av unionens tullkodex. Parlamentet upprepar sin oro med avseende på en Olaf-rapport från 2017(1), enligt vilken importörer i Förenade kungariket undvikit stora belopp i tullavgifter genom att använda fiktiva och falska fakturor och felaktiga tullvärdedeklarationer vid import. Parlamentet konstaterar att ytterligare inspektioner av kommissionen avslöjade en betydande ökning när det gällde omfattningen av dessa bedrägerier i form av undervärdering som utförts genom navet i Förenade kungariket. Parlamentet påminner om att trots att Förenade kungariket sedan 2007 fått information om riskerna för bedrägerier i samband med import av textilier och skor med ursprung i Folkrepubliken Kina, och trots uppmaningar om att vidta lämpliga åtgärder för riskkontroll, har Förenade kungariket inte vidtagit några åtgärder för att förhindra bedrägerierna. Parlamentet noterar med oro Olafs slutsatser att den brittiska tullmyndighetens kontinuerliga vårdslöshet innebar att EU gick miste om 1,987 miljarder EUR i tullar på kinesiska handelsvaror och uppmanar Förenade kungariket att betala de 2,7 miljarder EUR som kommissionen begärt.

8.  Europaparlamentet upprepar att handelspolitik och utvecklingspolitik är ett komplement till unionens yttre politik, som utgör en integrerad del av det europeiska samförståndet om utveckling, och att principerna för biståndseffektivitet också måste tillämpas på handelsstödet. Parlamentet påminner om att unionen och de flesta medlemsstater inte uppfyllt sitt åtagande om att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) senast 2030, inbegripet 20 % av EU:s offentliga utvecklingsbistånd för social inkludering och mänsklig utveckling och 0,2 % av unionens BNI i offentligt utvecklingsbistånd för de minst utvecklade länderna.

9.  Europaparlamentet betonar att det makroekonomiska stödet inom ramen för nästa fleråriga budgetram måste tillhandahållas enligt strikta villkor för ekonomiska och sociala framsteg.

10.  Europaparlamentet betonar att den mycket viktiga roll som de små och medelstora företagen spelar för EU:s ekonomi bör återspeglas i en konsekvent och heltäckande strategi som skapar ett företagsvänligt klimat för de europeiska små och medelstora företagen och främjar deras internationella handels- och investeringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att bedöma och förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten när det gäller de olika initiativ som stöder internationaliseringen av de små och medelstora företagen, bland annat inom ramen för partnerskapsinstrumenten, med avseende på privata initiativ och medlemsstatsinitiativ samt andra EU-finansierade instrument som stöder små och medelstora företag såsom Cosme, i syfte att säkerställa komplementaritet och europeiskt mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att finansiera internationaliseringsprogram för små och medelstora företag och att sträva efter att tillhandahålla en kalkylator för ursprungsregler som är skräddarsydd för små och medelstora företag, just för att de ska kunna använda de förmåner som är tillgängliga enligt befintliga avtal, så att dessa förmåner kommer till ökad användning. Parlamentet konstaterar att de små och medelstora företagens tillgång till externa finansieringsinstrument bör förbättras genom enklare och mer användarvänliga bestämmelser som kan underlätta en mer flexibel användning av de medel som finns och samtidigt hjälpa de små och medelstora företagen att få internationella erfarenheter. Parlamentet understryker behovet av att förbättra informationen och öka medvetenheten bland små och medelstora företag om de befintliga instrumenten, särskilt på nationell nivå.

11.  Europaparlamentet rekommenderar att det skapas solida och konsekventa mekanismer för övervakning och utvärdering, inbegripet de som krävs för att uppfylla skyldigheterna inom kapitlen om handel och hållbar utveckling, inom ramen för den framtida strukturen för finansieringsinstrumenten för att säkerställa bättre ansvarsskyldighet, transparens, demokratisk tillsyn av parlamentet och bättre målinriktning av utgifter. Parlamentet vill se att det inom den framtida strukturen för finansieringsinstrumenten säkerställs större och tillräckliga budgetmedel så att kommissionens generaldirektorat för handel kan utföra sitt allt större antal uppgifter, övervaka genomförandet av handelsavtal och genomförandet av handelspolitiska skyddsinstrument, särskilt för att främja multilateralismen när det gäller utvecklingen av globala handelsregler och regelverk, reformera WTO och främja en bättre integrering av handelspolitik och handelsaspekter inom ramen för FN-systemet. Parlamentet begär ytterligare EU-stöd till WTO:s parlamentariska dimension, bland annat genom ökat finansiellt stöd och personalstöd till det ansvariga sekretariatet. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser för att möjliggöra en regelbunden och effektiv övervakning av de skyldigheter som följer av kapitlen om handel och hållbar utveckling i internationella organisationer såsom Internationella arbetsorganisationens uppdrag samt övervaknings- och informationsarbete som utförs av andra FN-organisationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom de externa finansieringsinstrumenten för samarbete öronmärka tillräckliga medel för samarbete och tekniskt bistånd med tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, för nödvändiga kompletterande åtgärder för handelsrelaterad lagstiftning, såsom förordningen om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden, Kimberleyprocessen samt kommissionens flaggskeppsinitiativ för klädsektorn och FN:s Global Compact-initiativ.

13.  Europaparlamentet anser att garantifonden för åtgärder avseende tredjeland är en effektiv och ändamålsenlig mekanism för att hantera risker i samband med EU:s utlåningstransaktioner i tredjeländer. Parlamentet begär med eftertryck att fler krediter ska ställas till förfogande för att främja små och medelstora företag och utvecklingen av den sociala och ekonomiska infrastrukturen i de regioner som drabbats värst av migrations- och flyktingkrisen.

14.  Europaparlamentet påpekar att stöd för att underlätta handeln i partnerländerna måste förbli en betydande uppgift i den fleråriga budgetramen, samtidigt som man rekommenderar att större vikt läggs vid att minska tiden för marknadsintroduktion på lokala och regionala marknader, öka stödet till lagringsanläggningar för fisk och jordbruksprodukter och öka incitamenten för rättvis och etisk handel med unionen.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 - parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

INTA

13.9.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Helmut Scholz

23.8.2018

Behandling i utskott

30.8.2018

 

 

 

Antagande

11.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

8

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Yannick Jadot, France Jamet, Elsi Katainen, Jude Kirton-Darling, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, David Martin, Anne-Marie Mineur, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Adam Szejnfeld, William (The Earl of) Dartmouth, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Sander Loones, Fernando Ruas, Paul Rübig, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Beatriz Becerra Basterrechea, Czesław Hoc, Stanisław Ożóg, Jozo Radoš, Anders Sellström

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Elsi Katainen, Jozo Radoš

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Helmut Scholz

PPE

Laima Liucija Andrikienė, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Christofer Fjellner, Christophe Hansen, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Fernando Ruas, Paul Rübig, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Anders Sellström, Adam Szejnfeld

S&D

Maria Arena, Goffredo Maria Bettini, Karoline Graswander-Hainz, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Yannick Jadot

8

-

ECR

Czesław Hoc, Sander Loones, Stanisław Ożóg, Jan Zahradil

EFDD

Tiziana Beghin, William (The Earl of) Dartmouth

ENF

France Jamet, Danilo Oscar Lancini

1

0

GUE/NGL

Anne-Marie Mineur

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olafs rapport 2016 – Sjuttonde rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, 1 januari–31 december 2016 ), 2017.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (11.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Inés Ayala Sender, Gerben‑Jan Gerbrandy

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt interimsbetänkande om rådets förordning om den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 och om rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel.

Förslaget till flerårig budgetram

1.  Europaparlamentet påminner om de europeiska budgetprinciperna enhetlighet, riktighet, ettårighet, jämvikt, universalitet, specificering, prestation, sund ekonomisk förvaltning och transparens, som ska respekteras när den fleråriga budgetramen fastställs.

2.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör främja en budget med ett verkligt europeiskt mervärde med tillräcklig finansiering för att uppnå sina ambitioner samt ett ökat fokus på stabilitet och enkelhet, prestationer och resultat, som leder till bättre och effektivare resursanvändning, låga driftskostnader, effektiv fördelning av resurser, rättvisa och ökad ansvarsskyldighet och insyn avseende unionens medel, så att budgeten blir begripligt för EU-medborgarna.

Siffror(1)

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionens förslag till flerårig budgetram 2021–2027 enligt Europeiska revisionsrätten innebär en ökning med 18 % i löpande priser jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 från 1 087 miljarder EUR till 1 279 miljarder EUR. Parlamentet betonar dock att den verkliga ökningen är 5 %, efter att man beaktat inflationen, belopp hänförliga till mottagare inom Förenade kungariket under den fleråriga budgetramen 2014–2020 samt införlivandet av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) uppskattar kommissionen att det, när man tillämpar samma jämförbara grund, i realiteten är en minskning från 1,16 % till 1,08 %, och med 11 % när Europeiska utvecklingsfonden införlivas.

4.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår att finansieringen minskas med 16 % för den fleråriga budgetramens rubrik ”Naturresurser och miljö”, vilket särskilt innebär

–  en minskning med 15 % i den gemensamma jordbrukspolitiken som helhet (en minskning med 11 % av direktbetalningar och en minskning med 27 % i landsbygdsutvecklingsprogram),

–  en ökning, enligt parlamentets siffror, med 38 % för programmet för miljö och klimatpolitik (Life), vilket kommer att förbli en liten del av rubriken ”Naturresurser och miljö”, närmare bestämt 2 %;

5.  Europaparlamentet noterar att de anslag som föreslås för rubriken ”Sammanhållning och värderingar” förväntas öka med 1 %, men att det finns betydande förändringar på programnivå eftersom de tre fonder som för närvarande finansierar sammanhållningspolitiken, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF), tillsammans ska minskas med 10 %, vilket innebär

–  en ökning med 2 % inom Eruf,

–  en minskning med 45 % inom Sammanhållningsfonden,

–  en minskning med 7 % inom ESF, trots dess utvidgade tillämpningsområde och integrationen av sysselsättningsinitiativet för unga.

6.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen, i förordningen om gemensamma bestämmelser, presenterade de nationella tilldelningarna inom ramen för sammanhållningspolitiken utan någon detaljerad fördelning mellan Eruf, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF+).

7.  Parlamentet noterar att andra program kommer att inkluderas under rubriken ”Sammanhållning och värderingar”, såsom Erasmus+, för vilket kommissionen planerar en anslagsökning med 77 % (vilket uppgår till 7 % av den nya rubriken ”Sammanhållning och värderingar”).

8.  Parlamentet noterar att kommissionen totalt sett föreslår ökad finansiering för de övriga rubrikerna i den fleråriga budgetramen med 115 miljarder EUR, vilket motsvarar 11 % av den nuvarande fleråriga budgetramen.

9.  Europaparlamentet noterar att kommissionens föreslagna omprioritering fokuserar på rubrikerna ”Migration och gränsförvaltning” och ”Säkerhet och försvar”, som kommer att ökas och utgöra nära 5 % av budgeten som helhet, från den aktuella nivån på 1 %, och att utgifter inom ”Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin” kommer att öka till 15 % från den aktuella nivån på 11 %.

Strategisk planering

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionen avser att bringa strukturen och programmen inom EU:s budget helt i linje med unionens positiva agenda efter 2020, såsom man kommit överens om i Bratislava och i Rom(2). De förklaringar och den färdplan som antagits i Bratislava och Rom ska inte betraktas som en långsiktig strategisk vision med mål och indikatorer som omfattar alla unionens politikområden.

11.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att införa en långsiktig vision för Europeiska unionens hållning i den globaliserade världen som understöds av en korrekt tillämpad politik baserad på långsiktiga politiska målsättningar, och att på så sätt möjliggöra för EU att hantera de nuvarande och framtida utmaningar unionen står inför. Parlamentet noterar att en underlåtelse att göra detta potentiellt skulle kunna undergräva mervärdet hos förslaget till flerårig budgetram.

12.  Europaparlamentet påpekar att Europa 2020-strategin kommer att upphöra före inledningen av den nya fleråriga budgetramen och att ännu ingen ny uppsättning strategiska mål för EU har beslutats. Parlamentet framhåller behovet av ytterligare strategisk policyplanering från kommissionens sida och upprepar att offentliga budgetar ska fastställas efter det att de långsiktiga politiska målen slagits fast och politiken utformats i linje med en övergripande vision för EU, och beklagar därför att det nya förslaget till flerårig budgetram inte till fullo speglar detta behov.

13.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna och kommissionen inledningsvis bör presentera väl motiverade behov av EU-finansiering och definiera de strategiska målsättningar och de avsedda resultat som ska uppnås innan utgifter planeras med de tillhörande indikatorer som ska mätas.

Politiska prioriteringar och utformningen av EU:s budget

14.  Europaparlamentet välkomnar att de nya programmen kommer att grupperas i politiska kluster, som ska avspeglas i rubrikerna till den årliga budgeten. Förhoppningsvis kommer detta att ge större klarhet i hur de kommer att bidra till politiska mål.

15.  Europaparlamentet välkomnar den generella moderniseringen och förenklingen av budgeten samt ambitionen att uppnå ökad effektivisering, flexibilitet och transparens.

16.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen från 2021 avser att anpassa begreppet politikområden till programklustren, och att denna anpassning kommer att underlätta avstämningen mellan den årliga budgeten och den fleråriga budgetramens rubriker.

17.  Europaparlamentet påminner om att budgetkontrollutskottet vid många tillfällen har uppmanat kommissionen att presentera unionens budget i enlighet med den fleråriga budgetramens politiska mål, som parlamentet antagit. Detta kommer att göra det lättare för budgetmyndigheten att granska och följa upp utarbetandet och genomförandet av budgeten.

18.  Europaparlamentet påminner om att finansieringen av politik och projekt bör vara i linje med klimat- och energimålen och de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Parlamentet påminner därför om att minst 30 % av EU:s utgifter bör bidra till klimatmålen och håller med om att detta bäst görs genom att integrera klimatutgifterna i alla EU-program. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att säkerställa att detta tillämpas på ett sammanhängande och heltäckande sätt i enlighet med den strategiska planeringen.

19.  Europaparlamentet påpekar att det finns brist på tydliga investeringar i samband med de mål inom EU:s pelare för sociala rättigheter som antagits av de tre institutionerna.

20.  Europaparlamentet beklagar den föreslagna fleråriga budgetramens brist på anpassning till FN:s 17 mål för hållbar utveckling för 2030, vilka stöder den progressiva omvandlingen mot ett hållbart europeiskt samhälle.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt uppvisa tillfredsställande ledarskap och engagemang inom nyckelområden, och uppmanar kommissionen att se till att finansieringens generella synlighet för allmänheten ökar.

Förenkling och prestation

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att minska antalet utgiftsprogram med en tredjedel och att göra reglerna mer enhetliga. För att faktiskt uppnå förenkling för stödmottagarna bör alla onödiga regler, krav och förfaranden undanröjas.

23.  Europaparlamentet undrar varför kommissionen använder två uppsättningar mål och indikatorer för att mäta resultaten av den ekonomiska förvaltningen: Å ena sidan utvärderar kommissionens generaldirektörer i sina årliga verksamhetsrapporter förverkligandet av de mål som fastställts i deras förvaltningsplaner. Å andra sidan mäter kommissionen resultaten av utgiftsprogram via programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till budget.

24.  Europaparlamentet påminner om att de nuvarande resultatramarna för de program som tas upp i programförklaringarna omfattar 716 olika typer av indikatorer som mäter resultatet utifrån 61 allmänna och 228 specifika mål.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande:

(a)  Rationalisera prestationsrapporteringen genom att

–  ytterligare minska det antal mål och indikatorer som den använder för sina olika prestationsrapporter och fokusera på dem som bäst mäter EU-budgetens resultat, i syfte att uppnå förenkling, insyn och bättre kontroll,

–  utvidga ett kvalitetsbaserat förhållningssätt och inkludera miljömässiga och sociala indikatorer för att kunna mäta effekten av EU:s politik på miljö- och socialpolitiken,

–  presentera finansiell information på ett sätt som gör att den kan jämföras med prestationsinformation så att kopplingen mellan utgifter och resultat blir tydlig.

(b)  Bättre balansera prestationsrapporteringen genom att tydligt informera om de största utmaningarna för EU där man ännu inte har uppnått resultatet.

(c)  Tillhandahålla en förklaring om kvaliteten på de rapporterade prestationsuppgifterna.

Den utgiftsöversyn som åtföljer förslaget till flerårig budgetram

26.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen endast har genomfört en utgiftsöversyn i stället för att analysera alla de huvudsakliga programmen inom den nuvarande fleråriga budgetramen genom en strategi med nollbasbudgetering. Parlamentet noterar att kommissionens begränsade översyn dock syftade till att kombinera

–  en strategisk översyn (med fokus på att prioritera program enligt deras mervärde och förenlighet med EU:s målsättningar) med

–  en översyn av effektiviteten (för att hitta sätt att förbättra genomförandet av befintliga program).

27.  Europaparlamentet beklagar att ovannämnda utgiftsöversyn inte har lett till någon omfattande utvärdering med syfte att påvisa programmens verkliga mervärde.

28.  Europaparlamentet påminner om att budgetplaneringen, för att parlamentet ska kunna upprätta den politiska ramen för vart och ett av de följande fem åren, bör anpassas till lagstiftningscyklerna. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramen 2021–2027 utgör en övergångsperiod från en sjuårig budget till en ny formel som både innebär anpassning till de femåriga valperioderna och som inte äventyrar den politik för vilken långsiktig planering krävs.

29.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner behovet av att anpassa den fleråriga budgetramen till politiska och institutionella cykler, och anser att anordnandet av en halvtidsöversyn senast i slutet av 2023 utgör ett framsteg på vägen mot progressiv synkronisering av den fleråriga budgetramens löptid med EU-institutionernas femåriga politiska cykel.

EU-mervärde

30.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(3), föreslog en förteckning över sju kriterier för bedömningen av EU-mervärdet och förklarade att EU:s finansiella stöd till program bör vara beroende av resultaten av denna bedömning(4). Parlamentet är bekymrat över att en transparent definition av EU-mervärde saknas och inte väntas i den närmaste framtiden.

31.  Europaparlamentet noterar att, enligt diskussionsunderlaget, endast program med mycket högt EU-mervärde bör erhålla full EU-finansiering, att finansieringen bör vara begränsad för program med medelhögt till högt EU-mervärde och att det inte bör ges någon finansiering för program med lågt EU-mervärde.

32.  Europaparlamentet beklagar att den offentliggjorda utgiftsöversynen inte ger någon systematisk bedömning av programmen utifrån de kriterier som kommissionen fastställt för EU-mervärdet, och inte heller några tydliga övergripande slutsatser om varje programs EU-mervärde. Kommissionen ombeds utveckla och tillämpa ett robust och tydliggörande koncept för EU-mervärdet på basis av de sju kriterier som framställs i diskussionsunderlaget.

33.  Europaparlamentet noterar att de strategiska målen för perioden efter 2020 ännu inte har fastställts och att kommissionen därför inte kunde bedöma samstämmigheten med EU:s målsättningar för perioden 2021–2027 på ett tillfredsställande sätt, vilket gjorde det svårt att indikera och övervaka EU-mervärdet, vilket i alla händelser måste fortsätta att förbättras, särskilt i termer av EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

34.  Europaparlamentet påminner om att EU:s budget har skyldighet att svara på tillfredsställande sätt på kraven och ambitionerna inom EU:s politik, och skapa ett mervärde för unionen.

Flexibilitet och ansvarsskyldighet

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att förbättra EU-budgetens kapacitet att svara på föränderliga omständigheter genom att öka den övergripande flexibiliteten och säkra tillräckliga anslag för att täcka oförutsedda händelser, utan att hindra övervakning och kontroll. Parlamentet välkomnar i synnerhet förslagen om att höja taket för egna resurser, minska skillnaden mellan totala betalningsbemyndiganden och totala åtagandebemyndiganden, undanröja de begränsningar som införts för den samlade marginalen för betalningar, öka storleken och omfattningen av särskilda instrument utanför den fleråriga budgetramen (flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter) för att utvidga omfattningen av reserven för katastrofbistånd till insatser inom EU och att utvidga den samlade marginalen för åtaganden och döpa om denna till unionsreserven.

36.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att införliva Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten och att underordna denna samma principer och regler som gäller för övriga program som finansieras av EU-budgeten. Parlamentet betonar att en konsekvent grad av ansvarsskyldighet och transparens bör garanteras när det gäller de medel som spenderas för att uppnå EU:s mål genom EU-budgeten och de medel som fortsatt kommer att spenderas utanför denna.

37.  Europaparlamentet insisterar på att mandat för offentlig revision bör inrättas för alla typer av finansiering av EU-politik på EU-nivå och nationell nivå, och att Europeiska revisionsrätten bör utses som granskare av organ som inrättats för att genomföra EU:s politik, inklusive EU-organ såsom Europeiska försvarsbyrån och den föreslagna Europeiska valutafonden och organ som inrättats genom avtal utanför EU:s rättsordning, såsom Europeiska stabilitetsmekanismen och Europeiska investeringsbanken, med avseende på dess transaktioner utanför EU-budgeten.

Nedskärningar i den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken

38.  Europaparlamentet noterar de nedskärningar som kommissionen föreslagit av den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken och ser dem som ett nödvändigt steg mot effektivare och mer målfokuserad resursanvändning.

39.  Europaparlamentet fruktar att nedskärningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att påverka ett stort antal jordbrukares kapacitet att upprätthålla sin professionella verksamhet. Ett mer effektivt stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken är en absolut nödvändighet för att begränsa dessa negativa effekter.

40.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrättens rekommendationer gällande kommissionens meddelande om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken, nämligen att den nya genomförandemodellen bör leverera både ambitiösa och relevanta prestationsmål som baseras på statistiska och vetenskapliga belägg, i linje med EU:s målsättningar, som karaktäriseras av en solid kedja för ansvarsskyldighet och granskning och baseras på ökad prestationsövervakning och bedömning av politiska resultat och en stabil utvärderingsram.

41.  Europaparlamentet betonar att finansieringssystemen för den gemensamma jordbrukspolitiken särskilt bör gynna små jordbruksföretag, ekologiskt och geografiskt utmanande områden och glesbefolkade regioner i enlighet med EU:s strategiska mål.

42.  Europaparlamentet noterar att kommissionens förslag att utforma den nya gemensamma jordbrukspolitiken, på grundval av strategiska planer som ska utarbetas av medlemsstaterna, skulle kunna ålägga dem att ta ett större ansvar för jordbrukspolitik och budgetering. Parlamentet noterar vidare att detta kan öka risken för att större diversitet och komplexitet skapas inom den ekonomiska förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och att legitima kontroller försvåras.

43.  Europaparlamentet noterar nedskärningarna i programmen för landsbygdsutveckling, närmare bestämt 27 % totalt, med 45 % i Sammanhållningsfonden och 10 % i Europeiska socialfonden. Kommissionen uppmanas dock att säkerställa sin förmåga att framgångsrikt hantera skillnaderna och de skarpa uppdelningarna mellan stadsområden och landsbygdsområden, att vända processen med ökande skillnader och att övervinna fragmenteringen.

Egna medel

44.  Europaparlamentet välkomnar de tre nya kategorierna av egna medel, som inkluderar en andel av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, en 20-procentig andel av de intäkter som genereras av utsläppshandelssystemet och ett nationellt bidrag som beräknas utifrån mängden icke återvunnet plastförpackningsavfall i varje medlemsstat. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det föreslagna systemet för egna medel inte bör öka den samlade skattebördan för EU:s skattebetalare och att det bör leda till en proportionell minskning av medlemsstaternas bidrag till EU:s budget.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att komma med ytterligare förslag om egna medel för att uppnå en självförsörjande EU-budget på medellång sikt. Parlamentet anser att andelen genuint egna medel måste spela en betydande roll på EU-budgetens inkomstsida.

46.  Europaparlamentet upprepar att det aktuella systemet med korrigeringar och rabatter behöver avskaffas, och stöder kommissionens förslag om att fasa ut alla rabatter senast 2025, vilket kommer att leda till en enklare och mer transparent struktur.

47.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att minska den procentandel av tullavgifterna som medlemsstaterna behåller som ”uppbördskostnader” till 10 %.

48.  Europaparlamentet begär att mervärdesskatten ska behållas som ett av EU:s egna medel, samtidigt som man genomför en verklig förenkling av denna.

49.  Europaparlamentet är av uppfattningen att finansieringen av EU bör vara mer stabil, hållbar, förutsägbar, transparent och begriplig för EU-medborgarna.

50.  Europaparlamentet noterar att det övergripande målet med villkorligheten inom EU är att främja integration och sammanhållning mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sund och logisk villkorlighet måste inbegripa att man fastställer incitament så att det leder till ytterligare engagemang från medlemsstaternas sida i det europeiska projektet, bidrar till avsett resultat och förhindrar missbruk av EU-medel.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga beräkningen av det nationella bidraget baserat på mängden icke återvunnet plastförpackningsavfall i medlemsstaterna och hur detta ska samlas in. Kommissionen uppmanas att inrätta en uppsättning övervakningsverktyg för att stödja medlemsstaterna i fastställandet av en gemensam metod för insamling och beräkning av bidrag.

52.  Europaparlamentet noterar med oro att lagstiftningsförslaget om den konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) ännu inte har antagits och att det inte finns någon tidsprognos för när det kommer att beslutas i rådet. Parlamentet anser att den konsoliderade bolagsskattebasen av detta skäl inte kan anses vara ett verkligt eget medel för nästa programplaneringsperiod. Parlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse i detta sammanhang, givet vikten av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för att hantera problemet med multinationella företags skatteundandragande.

53.  Europaparlamentet välkomnar principen om att framtida intäkter från EU-politiken bör gå till EU-budgeten, eftersom de utgör en verklig inkomstkälla för EU.

54.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att garantera ett stärkande av de befintliga kontrollsystemen och förebyggande av bedrägerier och oriktigheter som skadar EU:s ekonomiska intressen.

55.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att undanröja skillnaderna mellan tullkontrollerna inom EU, vilket utgör en stor risk för EU:s ekonomiska intressen, och uppmanar kommissionen att harmonisera tullhanteringen inom EU för att effektivt bekämpa varusmuggling och skattebedrägeri.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Rådgivande utskott

Tillkännagivande i kammaren

CONT

13.9.2018

Antagande

10.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Jonathan Bullock, Tamás Deutsch, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Jean-François Jalkh, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Iris Hoffmann, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

16

+

ALDE

Nedzhmi Ali

PPE

Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Andrey Novakov, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

S&D

Inés Ayala Sender, Iris Hoffmann, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, Miroslav Poche, Derek Vaughan

2

-

EFDD

Jonathan Bullock

ENF

Jean-François Jalkh

1

0

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

15.10.2018

STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG

från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till budgetutskottet

om interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

(2018/0166R(APP))

För utskottet för sysselsättning och sociala frågor: Marita Ulvskog (Ordförande)

Position

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor lägger fram följande ändringsförslag för budgetutskottet som ansvarigt utskott:

Ändringsförslag    1

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Skäl Ea (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ea.  Det finns en koppling mellan programplaneringen för unionens fonder, den europeiska planeringsterminen och de relevanta landsspecifika rekommendationerna. Unionens medel är avsedda att uppnå de mål som anges i artikel 174 i EUF-fördraget i syfte att stärka unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner.

Ändringsförslag    2

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 5

Förslag till resolution

Ändringsförslag

5.  Europaparlamentet betonar också vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla därtill relaterade politikområden. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang sin ståndpunkt att EU bör infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagar avsaknaden av ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet begär därför att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik och i alla EU-initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare att undanröjandet av diskriminering är av avgörande betydelse för att uppfylla EU:s åtaganden om ett inkluderande Europa, och beklagar bristen på jämställdhet och jämställdhetsintegrering i EU:s politik, enligt vad som framgår i förslagen till den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker också sin ståndpunkt att de klimatrelaterade utgifterna i enlighet med Parisavtalet bör ökas avsevärt jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen, och så snart som möjligt men senast 2027 uppgå till 30 %.

5.  Europaparlamentet betonar också vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla därtill relaterade politikområden. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang sin ståndpunkt att EU bör infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagar avsaknaden av ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet begär därför att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik och i alla EU-initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare vikten av att uppfylla målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att skapa ett motståndskraftigt socialt Europa, och att undanröjandet av diskriminering är av avgörande betydelse för att uppfylla EU:s åtaganden om ett inkluderande Europa, och beklagar bristen på jämställdhet och jämställdhetsintegrering i EU:s politik, enligt vad som framgår i förslagen till den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker också sin ståndpunkt att de klimatrelaterade utgifterna i enlighet med Parisavtalet bör ökas avsevärt jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen, och så snart som möjligt men senast 2027 uppgå till 30 %.

Ändringsförslag    3

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 4

Förslag till resolution

Ändringsförslag

4.  Europaparlamentet motsätter sig dessutom varje minskning av den centrala EU-politiken, t.ex. sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet motsätter sig särskilt alla radikala nedskärningar som kommer att inverka negativt på själva arten och målen för dessa politikområden, t.ex. de föreslagna nedskärningarna i anslagen till Sammanhållningsfonden eller till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang den föreslagna minskningen av Europeiska socialfonden, trots dess utvidgade tillämpningsområde och integreringen av sysselsättningsinitiativet för unga.

4.  Europaparlamentet motsätter sig dessutom varje minskning av den centrala EU-politiken, t.ex. sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet motsätter sig särskilt alla radikala nedskärningar som kommer att inverka negativt på själva arten och målen för dessa politikområden, t.ex. de föreslagna nedskärningarna i anslagen till Sammanhållningsfonden eller till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang den föreslagna minskningen av Europeiska socialfonden+, trots dess utvidgade tillämpningsområde och integreringen av sysselsättningsinitiativet för unga, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, programmet för sysselsättning och social innovation samt folkhälsoprogrammet.

Ändringsförslag    4

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 5a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

5a.  Europaparlamentet betonar att den föreslagna kopplingen mellan strukturfondernas programplanering, deras politiska mål och den europeiska planeringsterminen, i synnerhet de landsspecifika rekommendationerna, bör klargöras och hänsyn bör tas till den lokala och regionala dimensionen. Parlamentet efterlyser ett inrättande av effektiva programplaneringsmekanismer för EU:s fonder, särskilt ESF +, med vars hjälp principerna och rättigheterna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter skulle verkställas i praktiken, inbegripet genom att säkerställa ambitiösa finansiella resurser, samt nödvändiga synergieffekter mellan unionens fonder.

Ändringsförslag    5

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 14 – led vi

Förslag till resolution

Ändringsförslag

vi.  Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten (inom ramen för det nuvarande ungdomssysselsättningsinitiativet).

vi.  Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten inom ESF+ (inom ramen för det nuvarande ungdomssysselsättningsinitiativet), samtidigt som systemets effektivitet och mervärde säkras.

Ändringsförslag    6

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 15a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

15a.  Europaparlamentet understryker att kampen mot ungdomsarbetslösheten måste intensifieras. Parlamentet är dock oroat över att integreringen av sysselsättningsinitiativet för unga i ESF + skulle kunna minska medlemsstaternas åtaganden och de resurser som är direkt inriktade på ungdomar.

Ändringsförslag    7

för utskottet för sysselsättning och sociala frågorFörslag till resolution

Punkt 16a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

16a.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra unionens instrument till förmån för social inkludering och integration på arbetsmarknaden för tredjelandsmedborgare. Parlamentet efterlyser i detta syfte bättre synergier mellan unionens fonder samt tillräckliga resurser. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med de särskilda migrationsrelaterade utmaningarna i städer och på lokal nivå, även genom att underlätta tillgången till finansiering för städer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, socioekonomiska aktörer och de organisationer i det civila samhället som utvecklar och genomför projekt på detta område.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

9.10.2018

 

 

 

(1)

The Commission’s proposal for the 2021-2027 Multiannual Financial Framework, Revisionsrättens informationsdokument, juli 2018.

(2)

Bratislavaförklaringen av den 16 september 2016. Romförklaringen av den 25 mars 2017.

(3)

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser, 28 juni 2017, COM(2017)0358.

(4)

Kriterierna omfattade: Mål och skyldigheter i fördraget, kollektiva nyttigheter på EU-nivå, stordriftsfördelar, spridningseffekter, subsidiaritetsprincipen, fördelar med EU-integration och EU:s värderingar: fred, demokrati, rättsstatsprincipen.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (18.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Ivo Belet

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det betänkande som antas:

1.  Europaparlamentet betonar unionens viktiga roll för att bevara, skydda och förbättra kvaliteten på miljön och bekämpa klimatförändringarna, försämringen av ekosystemen och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar att EU måste fullgöra sitt åtagande att gå i bräschen för genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling som ger en världsomfattande färdplan för mer hållbara, jämlika och välmående samhällen inom de gränser som vår planet ställer upp. Parlamentet påminner om unionens skyldigheter enligt Parisavtalet och det brådskande behovet av en övergång till en koldioxidsnål och hållbar cirkulär ekonomi.

2.  Europaparlamentet anser att förhandlingarna om egna medel och den fleråriga budgetramen för 2021–2027, även i samband med brexit, erbjuder en möjlighet att göra inkomstsidan av unionens budget mer hållbar och transparent, skapa en mer självständig union och i slutändan bättre utnyttja unionsbudgetens omvandlande kraft. Parlamentet efterlyser en genomgripande reform av systemet för egna medel, i syfte att skrota alla rabatter och införa nya finansieringskällor som ligger helt i linje med unionens politik för bland annat miljö, hälsa och klimat.

3.  Europaparlamentet understryker att Life är huvudprogrammet för stöd till genomförandet av unionens lagstiftning om miljö och klimatåtgärder. Parlamentet noterar att en betydande andel av den föreslagna budgetökningen för Life-programmet för 2021–2027 är inriktad på det nya underprogrammet för ren energi. Parlamentet stöder inrättandet av ett omfattande program för övergång till ren energi, men anser att detta inte får ske på bekostnad av anslagen för natur och biologisk mångfald, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet upprepar sin begäran om att de finansiella resurserna för Life-programmet åtminstone ska fördubblas till 6,442 miljarder i fasta priser (2018) och begär att det införs särskilda anslag för biologisk mångfald och förvaltningen av nätverket Natura 2000.

4.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av budgeten för Horisont Europa och särskilt de särskilda anslagen för forskning och innovation inom hälso- och sjukvård (6,83 miljarder EUR), klimat, energi och rörlighet (13,31 miljarder EUR) samt livsmedels- och naturresurser (8,87 miljarder EUR). Parlamentet upprepar dock sitt krav på att det nionde ramprogrammet ska få en tyngre finansiering med en budget på minst 116,895 miljarder EUR, samtidigt som andelen till klustret klimat, energi och rörlighet (15,94 %) och klustret livsmedels- och naturresurser bibehålls (10,63 %), och andelen till klustret hälso- och sjukvård ökas till minst 9,7 % i linje med det åttonde ramprogrammet. Parlamentet efterlyser dessutom en betydande finansiering av grundforskning inom dessa områden.

5.  Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av anslagen för Fonden för ett sammanlänkat Europa – energi till ett belopp på 7 675 miljarder EUR för 2021–2027 i 2018 års fasta priser. 

6.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den föreslagna minskningen av anslagen för folkhälsoprogrammet. Parlamentet upprepar sitt krav på att folkhälsoprogrammet ska återställas som ett robust fristående program med ökad finansiering i nästa fleråriga budgetram för 2021–2027, i syfte att genomföra målen om hållbar utveckling för folkhälso-, hälsosystem- och miljörelaterade problem, och säkerställa en ambitiös hälso- och sjukvårdspolitik, med särskilt fokus på gränsöverskridande utmaningar, inbegripet i synnerhet en ordentlig ökning av unionens gemensamma insatser i kampen mot cancer, förebyggande av kroniska sjukdomar, bekämpning av antimikrobiell resistens och enklare tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

7.  Europaparlamentet beklagar att det finns en risk för att det nuvarande klimatrelaterade utgiftsmålet inte kommer att nås och noterar i detta sammanhang den föreslagna ökningen av detta mål till minst 25 % av EU:s budget för 2021–2027. Parlamentet efterlyser dock ett mer ambitiöst mål för de klimatrelaterade utgifterna så att de uppgår till 30 % av unionens budget för 2021–2027, i syfte att uppnå och genomföra målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling, liksom för att avspegla klimatåtgärdernas ökade betydelse och angelägenhetsgrad samt behovet av ytterligare klimatdiplomatiska åtgärder, och begär att en tillförlitlig och transparent spårningsmetod utvecklas. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att se till att strukturen och genomförandet av unionens budget inte sker i strid med unionens klimat- och energimål.

8.  Europaparlamentet insisterar på att den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör utesluta allt direkt eller indirekt stöd till fossila bränslen.

9.  Europaparlamentet oroar sig över den föreslagna minskningen på 5 % av de finansiella resurserna för de decentraliserade byråer som ingår i ansvarsområdet för kommittén för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)). Parlamentet begär att de decentraliserade byråerna, när så är lämpligt och på basis av deras enskilda behov, ska tilldelas mer finansiella resurser och personal, åtminstone på samma nivå som under perioden 2014–2020, i reala termer, särskilt om de tilldelas nya uppgifter. Parlamentet betonar vikten av tillräcklig finansiering för att stärka den vetenskapsbaserade regleringen och öka allmänhetens förtroende för utformningen av unionens politik.

10.  Europaparlamentet upprepar att Europeiska miljöbyråns uppdrag är att hjälpa unionen och medlemsstaterna att fatta välgrundade beslut för att skydda och förbättra miljön, integrera miljöhänsyn i den ekonomiska politiken och sträva efter hållbarhet. Parlamentet betonar att kommissionen har begärt att Europeiska miljöbyrån utför ytterligare uppgifter, inbegripet men inte begränsat till, att övervaka ny lagstiftning och politiska åtgärder avseende en koldioxidsnål ekonomi, en agenda för den cirkulära ekonomin och genomförandet av målen för hållbar utveckling, och understryker att detta på lämpligt sätt bör avspeglas i byråns finansieringsram, som åtminstone bör kategoriseras som stabil i reala termer i budgeten för 2021–2027.

11.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om egna medel som bygger på icke återvunnet plastförpackningsavfall. Parlamentet understryker att dess styreffekt måste prioritera förebyggande av avfallsgenerering i linje med avfallshierarkin, och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att styra sina intäkter mot att uppnå återvinningsmålen för förpackningsavfall. Parlamentet efterlyser effektiva mekanismer för registrering och kontroll samt ett förtydligande av beräkningsmetoden,

12.  Europaparlamentet begär att en betydande andel av de ökade inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter, från fas 4 (2021) och framåt, ska betraktas som egna unionsmedel och prioriterat styras mot unionsprojekt för gränsöverskridande energiinfrastruktur som ligger i linje med unionens klimat- och energimål, energilagring för integrering av förnybar energi, samt investeringar i banbrytande koldioxidsnål innovation inom industrin. Parlamentet anser att detta bör ske gradvis för att undvika påfrestningar på de nationella budgetarna för klimat- och energipolitiken (eftersom 50 % av inkomsterna öronmärkts för detta syfte i direktivet om utsläppshandelssystemet (direktiv 2003/87/EG)).

13.  Parallellt med detta vill Europaparlamentet se införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för unionsbudgeten, som också bör ha som effekt att säkerställa lika spelregler i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

14.  I avsaknad av harmoniserade internationella åtgärder för beskattning av fotogen anser Europaparlamentet att en koldioxidbaserad luftfartsskatt bör utvecklas på unionsnivå för att skapa ytterligare incitament för forskning, utveckling och investeringar i effektivare och koldioxidsnåla luftfartyg och bränslen och för att minska luftfartens ökande utsläpp, samtidigt som man säkerställer lika spelregler och en mer rättvis konkurrens inom transportsektorn.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar pågående insatser för att införa en skatt på finansiella transaktioner och anser att en del av en gemensam skatt på finansiella transaktioner borde användas som framtida egna medel.

16.  Europaparlamentet begär att 25 % av budgeten för stödprogrammet för strukturreformer ska överföras till strukturfonderna så att det ska bli möjligt att kanalisera ytterligare stöd till kolberoende regioner som påverkas av den nödvändiga strukturella övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet anser att dessa regioner ska ha tillgång till detta extra stöd för det politiska målet 2 (PO2) för regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden i syfte att underlätta en rättvis övergång. Parlamentet noterar att syftet är att stödja sådana regioner, i synnerhet regioner som inte redan är berättigade till stöd från moderniseringsfonden inom ramen för direktiv 2003/87/EG, genom att främja omplacering, omskolning och kompetensutveckling för arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande samt utveckling av nya arbetstillfällen, till exempel genom nystartade företag, i nära dialog och samordning med arbetsmarknadens parter.

17.  Europaparlamentet betonar att utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram bör behandlas som ett enda paket och att ingen överenskommelse kan nås med parlamentet om den fleråriga budgetramen utan ett avtal om egna medel.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

5.7.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Ivo Belet

10.7.2018

Behandling i utskott

10.9.2018

 

 

 

Antagande

18.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

6

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Arne Gericke, Jens Gieseke, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Susanne Melior, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Giorgos Grammatikakis, Rebecca Harms, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Carolina Punset, Christel Schaldemose, Keith Taylor, Tiemo Wölken, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sophia in ‘t Veld, Kati Piri, Mirja Vehkaperä

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

44

+

ALDE

Carolina Punset, Frédérique Ries, Nils Torvalds, Mirja Vehkaperä, Sophia in ’t Veld

EFDD

Piernicola Pedicini

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Merja Kyllönen

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Angélique Delahaye, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Adina-Ioana Vălean

S&D

Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Giorgos Grammatikakis, Jytte Guteland, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Kati Piri, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Marco Affronte, Bas Eickhout, Rebecca Harms, Martin Häusling, Keith Taylor, Davor Škrlec

6

-

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter,

EFDD

Julia Reid

2

0

ALDE

Jan Huitema

NI

Zoltán Balczó

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (10.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027

– parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Jerzy Buzek

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det betänkande som antas:

1.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för 2021–2027 inte får minska i volym i förhållande till 2020 års nivåer, även med hänsyn till brexit, och att nya EU‑initiativ måste åtföljas av nya och tillräckliga ekonomiska resurser och behandlas enligt medbeslutandeförfarandet. Parlamentet understryker att särskilt de långsiktiga politiska prioriteringarna i Europeiska unionen, såsom att främja sysselsättning och tillväxt, uppnå en framtidsorienterad och konkurrenskraftig europeisk industri och bekämpning av klimatförändringar genom en omställning till en koldioxidsnål ekonomi måste stödjas med tillräckliga resurser och bör fortsätta att stå i fokus för det nya programmet inom ramen för den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet betonar att full respekt för rättsstatsprincipen är en ofrånkomlig förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering. Parlamentet stöder därför den nya mekanism som skulle göra det möjligt för kommissionen att vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder vid risk för ekonomiska förluster på grund av generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i en medlemsstat, särskilt när det gäller bekämpning av omfattande korruption.

3.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig metod för att presentera siffror på grundval av fasta priser.

4.  Europaparlamentet påminner om att finansieringsstrategier och projekt bör stämma överens med klimat- och energimålen och de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Parlamentet vill se en ökning av åtagandena i samband med klimatmålen till 30 % klimatrelaterade utgifter för nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027 för att underlätta och säkerställa omställningen till en ekonomi med noll nettoutsläpp av koldioxid 2050.

5.  Europaparlamentet upprepar parlamentets begäran om en ökad total budget på minst 120 miljarder EUR i fasta priser för Horisont Europa för att kunna reagera på lämpligt sätt på samhällsutmaningar, säkra Europas globala konkurrenskraft, människors välbefinnande och vetenskapligt och industriellt ledarskap, och bidra till att nå de mål som fastställs i målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att Horisont Europa-investeringar inriktas på forskning om, utveckling av och överföring till samhället av de tekniska och icke-tekniska lösningar som ska avhjälpa trängande samhällsutmaningar, såsom kampen mot klimatförändringar, övergången till hållbar och förnybar energi, en energi- och resurseffektiv, giftfri cirkulär ekonomi, hållbara livsmedel och jordbruksmetoder och tillgång till överkomlig sjukvård och läkemedel. Parlamentet välkomnar möjligheten att överföra anslag för program från en fond till en annan, som införts genom förordningen om gemensamma bestämmelser och uppmuntrar alla territorier att utveckla sin forskningspotential. Parlamentet anser att lämpliga villkor och mekanismer för sådana överföringar bör utvecklas ytterligare för att säkerställa förenlighet med strukturfonderna och undvika dubbel granskning. Parlamentet understryker att finansiellt stöd från Horisont Europa bör göras tillgängligt för stödmottagarna genom en snabb, mindre administrativ bottom-up-process och genom att ge stödmottagarna tekniskt stöd som vägleder dem till de medel som är lämpligast. Parlamentet anser vidare att synergieffekter med andra program och finansieringsinstrument bör uppmuntras samtidigt som man försöker uppnå största möjliga administrativa förenkling.

6.  Särskilt med tanke på ambitionsnivån att göra Horisont Europa mer flexibelt, anser Europaparlamentet att varje programs utgiftsprioriteringar bör fastställas i ramprogrammets lagstiftning, inte i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet stöder budgeten för InvestEU på 3,5 miljarder EUR. Parlamentet betonar dock med eftertryck att denna budget inte ska finansieras med medel från Horisont-programmet, utan att dessa medel bör vara ett komplement. Parlamentet anser att samma regler bör tillämpas för politikområdet forskning, innovation och digitalisering inom InvestEU som för det framgångsrika InnovFin-instrumentet, att alla underliggande kriterier ska tillämpas och att den högsta risken ska täckas.

8.  Europaparlamentet välkomnar det belopp som anslagits för energiområdet och det digitala området i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som syftar till att infoga de länkar som fattas i Europas energinät och digitala nät genom att stödja utvecklingen av högeffektiva, hållbara och effektivt sammanlänkade transeuropeiska nät inom områdena energi och digitala tjänster, helt i linje med EU:s långsiktiga energi- och klimatmål. Parlamentet anser att FSE bör vara mer ambitiöst i fråga om synergieffekter, i enlighet med vad som anges i halvtidsöversynen, och särskilt utnyttja synergieffekterna mellan transport-, energi- och digitaliseringsinfrastruktur bättre. Parlamentet påminner om att övergången till ett koldioxidsnålt system står i centrum för FSE.

9.  Europaparlamentet framhäver den effektiva centraliserade förvaltningsstruktur som inrättats genom FSE-förordningen. Parlamentet noterar att den del av Sammanhållningsfonden som överfördes till FSE har uppnått mycket bra resultat, och att de berörda medlemsstaternas tillfredsställelse gör det möjligt att överväga en fortsättning för denna mekanism i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet föreslår därför att ett belopp på 20 miljarder EUR från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska tilldelas FSE och förvaltas enligt samma regler som dem som gäller för förvaltningen av FSE:s medel från Sammanhållningsfonden. Parlamentet anser att detta förslag, med hänsyn till den stora skillnaden mellan de tillgängliga resurserna och behoven, skulle kunna leda till betydande framsteg i fråga om TEN-E-projekt i Europa.

10.  Europaparlamentet välkomnar generellt förslaget från kommissionen om att anslå 16 miljarder EUR till det nya europeiska rymdprogrammet. Parlamentet vill emellertid se en måttlig ökning av den totala budgeten för programmet. När det gäller programmets olika delar betonas behovet av en mer ambitiös finansieringsram för SSA och Govsatcom, samtidigt som den del av budgeten som öronmärkts för Copernicus och Galileo bibehålls på samma nivå eller ökas något. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att garantera kontinuiteten för de två viktiga delarna Galileo och Copernicus, och att se till att de två nya initiativen, Govsatcom och SSA, som hanterar det växande problemet med säkerhet när det gäller rymdinfrastruktur och satellitkommunikation, fungerar.

11.  Europaparlamentet välkomnar att minst 9,194 miljarder EUR har öronmärkts för programmet för ett digitalt Europa som kommer att bygga upp unionens digitala kapacitet, särskilt för artificiell intelligens, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem och samtidigt stärka den digitala omvandlingen av ekonomin och samhället genom stöd till digitala färdigheter. Parlamentet betonar vikten av nära samordning med Horisont Europa, FSE och ESI-fonderna.

12.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att i tillräcklig utsträckning finansiera ett program för EU-åtgärder som förbättrar företagens konkurrenskraft, med särskild tonvikt på små och medelstora företag. Parlamentet noterar att ett program med fokus på små och medelstora företag bör komplettera andra EU-program och även bör bygga på de solida erfarenheterna från det föregående programmet (Cosme) i syfte att förbättra tillträdet till marknader inom och utanför unionen, förbättra ramvillkoren för företagen och företagens konkurrenskraft samt främja entreprenörskap och företagarkultur.

13.  Europaparlamentet anser att i energisektorn bör tonvikten läggas på energitrygghet, energieffektivitet, ökad användning av förnybar energi, sektorkoppling, smart och modern infrastruktur, konsumentinflytande och en fungerande energimarknad med mer gränsöverskridande handel och samarbete. Parlamentet anser att det är nödvändigt att uppnå sammanlänkningsmålet på minst 15 % till 2030. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram bör inriktas på att uppnå energiunionens mål. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram bör inriktas på att säkerställa utfasningen av fossila bränslen i den europeiska ekonomin för att uppnå energiunionens mål, EU:s klimatmål och målen för en hållbar utveckling för att gynna EU och alla dess medborgare, och särskilt ge stöd till utsatta låginkomsthushåll som löper risk att hamna i energifattigdom för att bli energieffektiva.

14.  Europaparlamentet understryker kärnsäkerhetens betydelse och betonar behovet av att öka det belopp som avsätts till stödprogrammet för kärnkraftsavveckling för kärnkraftverket Ignalina i Litauen från 552 miljoner EUR till 780 miljoner EUR för att på ett lämpligt sätt bistå Litauen när det gäller att klara den tekniska utmaningen att montera ned grafitreaktorkärnor av Chernobyl-typ och förebygga strålningsrisker och ytterligare minska riskerna för EU-medborgarna.

15.  Europaparlamentet beklagar djupt att dess uppmaning om inrättandet av en fond för rättvis omställning för kol- och koldioxidintensiva regioner inom den nya fleråriga budgetramen inte avspeglades i förslaget till den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin vädjan om inrättandet av en fond för en rättvis energiomställning på unionsnivå med en total budget på 5 miljarder EUR för att stödja regioner med en hög andel arbetstagare i sektorer och samhällen som är beroende av kol och koldioxid, och samhällen som påverkas negativt av denna omställning. Parlamentet betonar dessutom att det inom ramen för denna fond bör finnas tillräckliga medel för att utveckla inkluderande, lokala och rättvisa omställningsstrategier och för att ta itu med sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser, i samband med återställning av områden och skapande av anständiga och hållbara arbetstillfällen, tillsammans med omskolning och kompetenshöjning inom rena processer och tekniker som bygger på förnybara energikällor eller energieffektiviseringslösningar.

16.  Europaparlamentet understryker behovet av att upprätthålla den tillräckliga och tydliga budgeten på 13 miljarder EUR för Europeiska försvarsfonden för att stärka den europeiska försvarsindustrins tillväxt och konkurrenskraft.

17.  Europaparlamentet efterlyser lämplig finansiering för de byråer som omfattas av ITRE‑utskottets ansvarsområde för att säkerställa att de kan fullgöra sina ökande antal uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

18.  Europaparlamentet efterlyser ett antagande i tid av den fleråriga budgetramen och de tillhörande rättsliga grunderna för att säkerställa en friktionsfri övergång från ett program till ett annat och undvika förseningar i genomförandet.

19.  Europaparlamentet understryker behovet av en rättsligt bindande och obligatorisk halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att parlamentets deltagande bör säkerställas vid varje revidering av den fleråriga budgetramen.

20.  Europaparlamentet noterar att översynen/revideringen efter halva tiden av den fleråriga budgetramen 2021–2027 är en central faktor i förvaltningen av EU:s utgifter för att bedöma hur investeringsprogram presterar i förhållande till de fastställda målen och om de har adekvat kapacitet att utnyttja medlen och skapar mervärde för EU. Parlamentet understryker att översynen/revideringen efter halva tiden innebär en möjlighet att göra ytterligare förenklingar under hela den övergripande genomförandeperioden.

21.  Europaparlamentet noterar att nästa fleråriga budgetram måste ta hänsyn till Förenade kungarikets utträde ur EU och dess konsekvenser för EU:s budget. Parlamentet uttrycker en önskan om att EU:s program inom ITRE-utskottets ansvarsområde ska kunna fortsätta obehindrat. I detta sammanhang välkomnar parlamentet kommissionens förslag om en modernisering av befintliga egna medel och genomförandet av nya egna medel samt avskaffandet av rabatter och höjningen av taket för egna medel.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Yttrande från

Tillkännagivande i kammaren

ITRE

13.9.2018

Föredragande av yttrande

Utnämning

Jerzy Buzek

16.7.2018

Behandling i utskott

10.9.2018

 

 

 

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

4

10

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Jonathan Bullock, Jerzy Buzek, Reinhard Bütikofer, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Theresa Griffin, Igor Gräzin, András Gyürk, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Tilly Metz, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Julia Reda, Paul Rübig, Sven Schulze, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Pervenche Berès, Tamás Deutsch, Jens Geier, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Werner Langen, Sofia Sakorafa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Fredrick Federley, Igor Gräzin, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski

PPE

Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Tamás Deutsch, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Nadine Morano, Paul Rübig, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Hermann Winkler, Anna Záborská

S&D

Zigmantas Balčytis, Pervenche Berès, Jens Geier, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Csaba Molnár, Dan Nica, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

4

-

EFDD

Jonathan Bullock

ENF

Angelo Ciocca, Christelle Lechevalier

PPE

Christian Ehler

10

0

ECR

Ashley Fox

EFDD

Dario Tamburrano

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Jaromír Kohlíček, Sofia Sakorafa

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Benedek Jávor, Tilly Metz, Julia Reda

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (10.10.2018)

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

(COM(2018)03222018/0166R(APP))

Föredragande av yttrande: Dominique Riquet

PA_Consent_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det betänkande som antas:

Inledning

1.  Europaparlamentet insisterar på den fleråriga budgetramens strategiska betydelse för sektorer som är beroende av långsiktiga investeringar, såsom transportsektorn. Parlamentet framhåller att transportinfrastrukturen utgör stommen i den inre marknaden, grunden för tillväxt och skapande av sysselsättning och att den är en förutsättning för att säkerställa de fyra grundläggande friheterna för personer, kapital, varor och tjänster. Parlamentet påminner om svårigheterna och de generella begränsningarna i den kommande fleråriga budgetramen, med hänsyn till den växande transportsektorn och det stigande antalet utmaningar, särskilt de miljömässiga utmaningar som orsakas av ökningen av koldioxidutsläppen, fina partiklar och gasformiga föroreningar, trots att ambitiösa klimat- och miljöskyddsmål fastställts i linje med Parisavtalet, och om behovet av forskning och innovation på området för utveckling av uppkopplade självkörande fordon. Parlamentet påminner också om förseningarna när det gäller investeringar i ny infrastruktur för att förbättra konnektiviteten och i synnerhet i underhållet av befintlig infrastruktur.

Den fleråriga budgetramen

2.  Europaparlamentet erinrar om att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) uppnådde ett bra resultat i den senaste fleråriga budgetramen, och att ansökningsomgångarna uppvisade en trefaldig överteckning. Parlamentet gläder sig över att FSE förlängs till nästa fleråriga budgetram. Parlamentet beklagar dock minskningen på 12 % i fasta priser av det belopp som anslagits till transportdelen och på 13 % av bidraget från Sammanhållningsfonden. Parlamentet anser att budgeten för FSE inte kan fördelas till andra program som ligger utanför dess specifika mål. Parlamentet kräver att anslaget till FSE:s transportdel på 17,746 miljarder euro i fasta priser och Sammanhållningsfondens bidrag på 10 miljarder euro i fasta priser återinförs, med beaktande av deras positiva inverkan på den ekonomiska utvecklingen.

3.  Europaparlamentet understryker den effektiva centraliserade förvaltningsstruktur som inrättats genom FSE-förordningen. Parlamentet konstaterar att den del av Sammanhållningsfonden som överfördes till FSE har uppnått mycket bra resultat, och att de berörda medlemsstaternas tillfredsställelse bekräftar att denna mekanism kommer att fortsätta i nästa fleråriga budgetram och ges tillräckliga anslag så att pågående projekt som finansieras genom bidraget från Sammanhållningsfonden kan slutföras. Parlamentet föreslår att ett belopp på 20 miljarder euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) tilldelas FSE och förvaltas enligt samma förvaltningsregler som dem som gäller för överföringen av förvaltningen av Sammanhållningsfonden för FSE, men tillgängligt för alla medlemsstater. Parlamentet anser att med hänsyn till den stora skillnaden mellan tillgänglig finansiering och behoven måste större uppmärksamhet ägnas åt lösningar med ett omfattande europeiskt mervärde, såsom gränsöverskridande förbindelser som saknas, till exempel järnvägsförbindelser, och att denna överföring skulle säkerställa att TEN-T-projekten i Europa gör betydande framsteg.

4.  Europaparlamentet betonar att ett uppdaterat och mer effektivt FSE-program under nästa fleråriga budgetram för 2021–2027 bör omfatta alla transportsätt, främja trafikomställning, uppmuntra medlemsstaterna att investera i smart, hållbar och integrerad kollektivtrafik, prioritera större förbindelser mellan heltäckande nät, öka driftskompatibiliteten genom det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg och fullt ut utnyttja initiativet om ett gemensamt europeiskt luftrum, samt bidra till att uppfylla EU:s vägsäkerhetsmål.

5.  Europaparlamentet påminner om att FSE är en stödmekanism och välkomnar kommissionens förslag att klargöra detta genom att inkludera FSE:s finansiella instrument i det nya InvestEU-programmet. Parlamentet anser att transportandelen i FSE som genomförs som ett finansiellt instrument inte får överstiga 5 % av beloppet för detta anslag. Parlamentet beklagar att transportandelen i denna fond, trots de beklagliga överföringarna av medel till förmån för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) till förfång för FSE, kvantitativt ligger långt från målet på 30 % och kvalitativt långt från kriterierna för EU-mervärde. Parlamentet betonar i detta avseende starkt att det inte bör vara tillåtet att överföra medel från programmet Horisont Europa till förmån för InvestEU. Parlamentet betonar att det i förbindelse med nästa fleråriga budgetram är viktigt att InvestEU-programmet gagnar projekt med ett verkligt EU-mervärde, och lovordar kommissionens förslag att ett av de fyra investeringsområden som identifierats ska vara hållbar infrastruktur.

6.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att inrätta en budgetpost för hållbar turism med hänsyn till denna sektors betydelse för EU:s ekonomi, då den utgjorde 5 % av BNP 2016, och med hänsyn till EU:s skyldigheter i enlighet med artikel 195 i EUF-fördraget, så att framsteg kan göras i riktning mot en verklig europeisk turismpolitik som kan lösa de nuvarande problemen med fragmentering och tillgång till medel, marknadsföra Europa som en turistdestination och främja turismbranschen, och därmed bidra till tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att minimeringen av de externa kostnaderna måste integreras som en vägledande princip i den fleråriga budgetramen som en kostnadseffektiv åtgärd för att minska bördan på framtida offentliga budgetar.

Byråer

8.  Europaparlamentet gläder sig över de många nya befogenheter som de europeiska transportbyråerna, nämligen Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska järnvägsbyrån, har tilldelats och som syftar till att skapa ett verkligt europeiskt mervärde. Parlamentet betonar vikten av att se till att alla transportbyråer har tillräckliga resurser, som är stabila i reala termer, så att de kan fullgöra sina uppgifter och ta sig an sina nya ansvarsområden.

9.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens förslag att inrätta en europeisk arbetsmyndighet. Parlamentet betonar vikten av att se till att denna nya myndighet får tillräckliga resurser så att den kan utöva sina befogenheter inom transportsektorn.

Forskning

10.  Europaparlamentet påminner om att stödet till forskning och utveckling på transport- och rörlighetsområdet är av största vikt med hänsyn till de utmaningar som ökningen av koldioxidutsläppen, fina partiklar och gasformiga föroreningar utgör, tillsammans med ökningen av trafiken och trafikstockningarna, kravet på energiomställning och ökad trafiksäkerhet samt utvecklingen av uppkopplade självkörande fordon. Parlamentet betonar därför vikten av att upprätthålla en direkt koppling mellan Horisont Europa och användningen på EU-nivå av transportlösningar som utvecklats genom forsknings- och utvecklingsverksamhet. Parlamentet erinrar om de framgångar som nåtts med gemensamma företag såsom Sesar, Shift2Rail och CleanSky. Parlamentet anser att det är viktigt att fortsätta att ge ett betydande stöd och tillräcklig finansiering till dessa program inom ramen för Horisont Europa-programmet. Parlamentet betonar att principen om teknikneutralitet bör tillämpas i samband med stöd till forskning och utveckling på transportområdet.

Egna medel

11.  Europaparlamentet konstaterar att alla medlemsstater uppbär betydande skatteintäkter och skatteliknande statsinkomster som är direkt kopplade till transport och turism, och att även en minimal överföring av den här typen av resurser till unionens egna medel skulle kunna förbättra unionens kapacitet att möta de nya utmaningar som den står inför. Parlamentet anser att en återgång till mer betydande egna medel, såsom det fastställdes vid tidpunkten för inrättandet av Europeiska gemenskapen, skulle kunna förstärka unionens förmåga att vidta politiska och budgetmässiga åtgärder.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt med avseende på en överenskommelse

Referensnummer

2018/0166R(APP)

Ansvarigt utskott

 

BUDG

 

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

TRAN

13.9.2018

Föredragande

       Utnämning

Dominique Riquet

27.6.2018

Behandling i utskott

8.10.2018

 

 

 

Antagande

9.10.2018